Transcript //2013 HISTORIEBRUK

HERMANNSDENKMAL
BOMBNINGEN AV DRESDEN
BALTUTLÄMNINGEN
//2013
BERLIN BAR
CHE GUEVARA
HISTORIEBRUK
HIP3 HT 13
HISTORIEBRUK ATT ANVÄNDA HISTORIEN
Vi har tidigare gjort en uppgift om hur man skriver historia, där syftet med den historiska beskrivningen inte
nödvändigtvis måste vara att berätta vad som har hänt – detta kallas för ”Historiebruk”. I den förra uppgiften skulle ni, med hjälp av en mall, analysera synen på kriget vid västfronten. Denna uppgift kommer att
kräva mer självständighet, eftersom vi vet att ni nu har tränat upp er analytiska förmåga.
Historiebruk
Rosie the Riveter
är en amerikansk affisch
från andra
världskriget som
uppmanade
kvinnor att ta
anställning i industrin. Den har
senare kommit
att få en ikonisk
status som jämställdhetssymbol. Vi kommer
att arbeta mer
med denna bild
senare under
kursen när vi
pratar om bilder
och propaganda.
3 / 22
DE OLIKA BRUKEN KLASGÖRAN KARLSSON
Som en repetition följer här den teoretisk definition av historiebruk som professor Klas-Göran Karlsson har
arbetat fram:
Moraliskt historiebruk:
Det här är det som historievetenskapen
ska arbeta med. Akademiska historiker
arbetar med att försöka ta reda på ”vad
som faktiskt hände” i den mån det går.
Det vetenskapliga historiebruket innefattar källkritik, försök att göra rimliga rekonstruktioner och tolkningar av det förflutna, och en villighet att andra på sin
uppfattning om det kommer ny information som gör att tidigare vetskap visar sig
tveksam. Det vetenskapliga historiebrukets funktioner är dels att försöka fastställa
en sanning, dels att granska, ifrågasätta
och omtolka etablerade fakta. De som
framför allt använder historia på detta sätt
är professionella historiker, men även populärhistoriker och historielärare använder det (förhoppningsvis).
Det moraliska historiebruket handlar om
att granska och kritisera, och lyfta fram
begångna orättvisor och utsatta grupper.
Funktionen är att ifrågasätta vissa versioner av historia och belysa andra, ofta med
målet att återupprätta någon eller några
som drabbats av orättvisor. Syftet kan också vara att kritisera den som man uppfattar har makten i samhället. Ett bra exempel på moraliskt historiebruk är när journalisten Maciej Zaremba i slutet av 1990talet lyfte fram den svenska statens steriliseringspolitik 1934-75 under beteckningen ”tvångssteriliseringar”. Zaremba kritiserade Sverige för att ha genomfört dessa
grymma ingrepp och för att ha tystat ned
informationen om dem. Hans artiklar inledde en debatt som fick till följd att de
som utsatts för steriliseringar fick skadestånd av svenska staten.
Existentiellt historiebruk:
Historia kan användas för att förstärka en
identitet, t ex en nationstillhörighet eller
etnicitet. Sådant historiebruk kallas existentiellt. Tydliga exempel på existentiellt
historiebruk är att många judar ser Förintelsen som central för deras identitet som
judar, eller att många armenier ser de osmanska massakrerna av armenier 1915
som viktiga för att förstå armenierna som
grupp. Det existentiella historiebruket blir
ofta tydligast när det handlar just om historiska övergrepp mot folkgrupper: dessa
erfarenheter svetsar samman den utsatta
folkgruppen ännu mer.
Historiebruk
Vetenskapligt historiebruk:
Ideologiskt historiebruk:
Ideologiskt historiebruk går ut på att man
lyfter fram historia som stärker eller legitimerar den ideologi man själv står för,
eller kritiserar och ifrågasätter andras ideologi. Funktionen är att legitimera den
egna ideologin eller de beslut man fattat,
eller att ifrågasätta motståndares beslut.
Ideologiskt historiebruk är väldigt vanligt.
Ett enkelt exempel är hur den politiska
vänstern brukar lyfta fram USA som ett
imperialistiskt land som krigat i världen
utifrån vinstintresse, medan den politiska
4 / 22
Politiskt-pedagogiskt historiebruk: Det politisk-pedagogiska historiebruket
handlar om att jämföra historiska händelser med nutiden. Politiskt gör en sådan
jämförelse för att legitimera eller kritisera
beslut. I västerländsk politik är det ofta
populärt att jämföra med Hitler. Det gjorde USA:s president George W Bush
2003, å han likställde Iraks diktator Saddam Hussein med Hitler, för att legitimera
USA:s invasion av Irak och försöka få internationellt stöd för den. Ett annat exempel är att likställa EU med Hitlers Tredje
rike. Med en sådan jämförelse vill man
markera att Sverige inte bör vara med i
EU. Den här typen av jämförelser kan
också användas i pedagogiskt (undervisande) syfte, för att vi ska lära oss att fatta
beslut utifrån historiskt ”likadana” situationer som vi befinner oss i nu. Det typiska för politisk-pedagogiskt historiebruk är
att likheterna mellan historia och nutid
överbetonas, och man fäster inte så stor
vikt vid skillnaderna.
kanske för att det finns för stora problem
med den faktiska historien. I Sverige på
1960- och 70-talen var det här ett vanligt
historiebruk inom den socialdemokratiska
ledningen: Sveriges historia sågs som
mörk och dyster, och därför vill man inte
koppla ihop den moderna staten med
historien. Istället betonade man framtiden. Ett annat exempel är att skolundervisningen i många afrikanska stater inte
tar upp Afrikas historia före imperialismen
i slutet av 1800-talet. Anledningen är att
de moderna afrikanska staterna bygger på
imperialismens uppdelning av Afrika i
kolonier. Att då ta upp vilka grupper och
stater som existerade tidigare skulle kunna hota statens sammanhållning.
Historiebruk
högern istället framställer USA som ett
land som krigat för att skydda människors
frihet och för att etablera demokrati.
(Texten ovan är tagen från den webbaserade boken Historia 123)
Kommersiellt historiebruk:
Det här handlar om att använda historia
för att sälja produkter. Det mest uppenbara exemplet är att sälja turistsouvenirer
med historisk anknytning, t ex plastversioner av vikingahjälmar. Men även bruk
av historia i film och dataspel kan klassas
som kommersiellt: människor lockas av
möjligheten att få uppleva det förflutna på
ett lättillgängligt och engagerande sätt,
och köper dataspelet/biljetter till filmen.
Icke-bruk av historia:
Att inte använda historia, även om det är
motiverat, kan klassas som ett ”icke-bruk”
av historia. Icke-bruket är en slags specialvariant av ideologiskt historiebruk, men
man väljer att inte använda historia för att
legitimera sitt samhälle eller sin ideologi,
Hur skulle en film om Alexander den store
se ut om den var gjord av en grek? Eller
av en iranier? Hur påverkas filmen av
tidsandan när den är gjord?
5 / 22
HERMANNSDENKMAL
SLAGET VID TEUTOBURGER
WALD
Historiebruk
Utanför staden Detmold, i de södra delarna av Teotoburgerskogen finns ett gigantiskt monument över den
germanska (tillhörande cheruskstammen) hövdingen Arminius. I tysk historia har han kallats för Hermann,
vilket gör att monumentet heter ”Hermannsdenkmal”. Hermann, eller Arminius, är känd som segraren vid
slaget vid Teotoburgoskogen år 9 e.kr.
Monumentet är
53 meter högt,
restes 1875 och
består av ett
fundament och
en staty
6 / 22
Citat 1
Uppgift 1
”De sedan länge skilda stammarna förenades med
stark hand. Den romerskamakten och ondskan
övervanns segerrikt. De sedan länge förlorade sönerna kom hem till vet tyska riket. Armenius, han
liknar frälsaren!
Identifiera historiebruket/historiebruken. Kännedom
om de händelser som gestaltas i monumentet är
viktigt – försök att hitta så många symboler och referenser som möjligt! Ni måste uttömmande argumentera för hur symboler och referenser används
för att belysa de värderingar, normer, teman m.m.
som finns i historiebruket/historiebruken. Är historiebruket/historibruken i takt med dess tid? Motivera
ditt svar.
Den 17:e juli 1870 förklarade kejsaren av Frankrike,
Louis Napoleon krig mot Preussen, eftersom Tyskland hade samlat alla stammar och utkrävt hämnd
från den alltid förr så segerrika franska arrogansen.
Under augusti 1870 till januari 1871 leddes dettas
krig av kung Vilhelm av Preussen och det tyska folket valde honom som sin kejsare den 18:e januari.”
Citat 2
”När det tyska folket var splittrat lyckades Napoleon
Bonaparte, fransmännens kejsare, med att underkuva Tyskland, som slutligen 1813 samlade alla
stammar runt Preussens upphöjda svärd och i kamp
bytte skam mot frihet.”
Ett citat från den romerske historikern Tacitus återfinns också på sockeln. Där står:
”Tacitus, Annaler, II, 88: Arminius var utan tvekan
Tysklands (Germanias) befriare. Han var en man
som inte var förtryckande likt andra kungar och
härförare före honom. Trots detta kom han vid höjden av sin makt, i stridigheter med varierande framgång, att besegra det romerska riket. ”
Historiebruk
HERMANNSDENKMAL CITAT OCH UPPGIFTER
Uppgift 2
Det har visat sig att platsen där Hermanndenkmal
restes under slutet av 1800 - talet inte är samma
som den plats där slaget utspelade sig. I verkligheten ligger platsen några mil nordväst om statyn. Ni
får nu i uppdrag att gestalta Arminius och slaget vid
Teutoburgoskogen. Gestaltningen kan se ut på olika
vi (ex. monument, utställningar m.m.) men det är
viktigt att minst två historiebruk är synbara i gestaltningen. Var tydlig med att visa på vilka delar av
historien som ni vill understryka. Fundera på om
monumentet helt ska rimma med nutidens värderingar, eller om ni vill utmana tidsandan? I så fall –
hur långt kan man gå?
Statyn består av en gigantisk gestalt som är tänkt att
avbilda Arminius. Han tittar mot sydväst och håller
ett stort svärd i handen. På svärdet står: ” Tysk enighet är min styrka – min styrka är Tysklands storhet”.
Arminius har foten på en örn. I skogen i närheten
finns ytterligare ett monument över Bismarck.
7 / 22
BERLIN BAR TYSKLAND
MITT I LUND
I lund finns en (relativt) nyöppnad bar som heter Berlin bar. Syftet med barens tema är att gestalta 1930-talets Berlin. Det årtal man valt som utgångspunkt är 1931.
Uppgift 2
Gå till Berlin bar och fotografera – leta
symboler och om möjligt intervjua de
anställda. Identifiera historiebruket/historiebruken. Kännedom om de händelser
som gestaltas i monumentet är viktigt –
försök att hitta så många symboler och
referenser som möjligt! Ni måste uttömmande argumentera för hur symboler och
referenser används för att belysa de värderingar, normer, teman m.m. som finns i
historiebruket/historiebruken. Är historiebruket/historiebruken i takt med dess tid?
Motivera ditt svar.
Du har av Kulturen i Lund fått i uppdrag
att skapa en motpol till Berlin Bar:s historiebruk. Hur skall detta se ut? Det är viktigt att minst två historiebruk är synbara i
gestaltningen. Var tydlig med att visa på
vilka delar av historien som ni vill understryka. Fundera på om ert bruk av Berlins
1930-tal helt ska rimma med nutidens
värderingar, eller om ni vill utmana tidsandan? I så fall – hur långt kan man gå?
Historiebruk
Uppgift 1
Reklamannons
för Berlin Bar
8 / 22
SLAGET VID LUND ETT
JUBILEUM
1676 stod ett slag mellan Sverige och Danmark i Lund. Detta slag var det blodigaste i Nordens historia då
ca. 80% av de stridande dog. Slaget var avgörande för Sverige, eftersom danskarna inte kunde hämta sig
igen – Skåne fortsatte därför att höra till Sverige.
Historiebruk
200 efter slaget
restes ett monument. Initiativet till resandet
av ett monument över slaget
vid Lund 1676
togs av historikern Martin
Weibull, och De
skånska landskapens historiska och arkeologiska förening
som han bildat
1866. Monumentet gjordes
först i betong
och blev färdigt
1883, men eftersom betong
har en tendens
att vittra sönder
fick man göra
om monumentet
och byta ut betongen mot
sten.
9 / 22
På andra sidan står en dikt av Oscar II. Den ambitiöse eleven åker upp till monumentet (eller cyklar)
i syfte att skärskåda konstverket och ta reda på vad
som står på andra sidan.
”Her ligger kecke Mend, hvis Been och Blod er
blandet
Ibland hinanden, saa at Ingen siger andet
End de er af een Slecht; de var oc af een Troe
Dog kunde de med Fred ei hos hinanden boe!”
Trehundra år efter slaget vid Lund var det tänkt att
det skulle hållas ett jubiléum. Detta blev dock inte
av. I insändaren på nästa sida framgår det tydligt
varför:
Professor Martin Weibull talar till studenterna, som i samband med en dansk-svensk studentkonsert
den 21 oktober 1883 tågat ut till det då nyuppförda monumentet för att fira de skandinaviska folkens
förbrödring.
Historiebruk
Obelisken pryds av kanoner, mörsare och kanonkulor vilka är originalpjäser donerade ur kronans förråd. På den ena sidan finns en strof ur en dikt av
den danske prästen Henrik Gerner från 1681:
Historiebruk
Uppgift 1
Uppgift 2
Identifiera historiebruket/historiebruken i
monumentet samt i artikeln. Kännedom
om de händelser som gestaltas i monumentet och beskrivs i tidningen är viktigt
– försök att hitta så många symboler och
referenser som möjligt! Det finns flera
andra tidpunkter i historien då man har
brukat slaget vid Lund. Är man ambitiös
kan man läsa vidare om detta (Lundahyllan i biblioteket)
År 2026 är det 350 år sedan slaget. Ni får
idag i uppgift att förbereda för firandet.
Det är viktigt att minst två historiebruk är
synbara i gestaltningen. Var tydlig med att
visa på vilka delar av historien som ni vill
understryka. Fundera på om ert bruk av
slaget vid Lund helt ska rimma med nutidens värderingar, eller om ni vill utmana
tidsandan? I så fall – hur långt kan man
gå?
Ni måste uttömmande argumentera för
hur symboler och referenser används för
att belysa de värderingar, normer, teman
m.m. som finns i historiebruket/historiebruken. Är historiebruken i takt med dess
tid? Motivera ditt svar.
12/ 22
DRESDEN BOMBNINGEN
FEBRUARI 1945
I februari 1945 anföll allierat bombflyg den tyska kulturstaden Dresden med full kraft. Förödelsen i de efterföljande bränderna blev så stor att angreppet väckte kritik även inom den allierade krigsledningen. Staden
ansågs som en kulturell pärla och hade hittills skonats från luftangrepp. Staden innehöll relativt lite krigsviktig industri och det fanns många flyktingar i staden. Antalet dödsoffer är osäkert.
Historiebruk
Bombningen i
Dresden utfördes under två
dagar av sammanlagt 25000
bombplan. Staden härjades av
brandstormar
som varade i en
vecka. Branden
var så kraftig att
den syntes på
35 mils avstånd.
13/ 22
DRESDEN NÖDVÄNDIGA
BOMBER
Den 17 februari 2010 skriver läkaren och debattöreren Salomon Schulmann en debattartikel i Sydsvenskan med titeln ”Nödvändiga bomber”. Nedan följer hela hans debattartikel. Dagen efter skrivs en debattartikel på webbsidan realisten.nu. Sidan är ett organ för det högerextrema partiet ”Svenskarnas parti”.
Åminnelsen av Dresdenbombningarna
den 13 februari 1945 är den nya högtiden, som trängt sig in bland Hiroshimadagar, Dagen D, Fredsdagen och alla de
sorgedagar som finns spridda i nationella
kalendrar.
Historiebruk
Minnesdagarna efter andra världskriget
överflödar de europeiska almanackorna.
Lidandet och döden nådde torterande
höga siffror. Sex miljoner judar mördades,
en halv miljon zigenare och dessutom
handikappade förutom alla de andra otaliga offren. Belägringen av Leningrad
kostade en miljon människor livet; under
900 dagar svalt de eller sköts de ihjäl.
Tidvis fanns bara en smal försörjningsled
över Ladogas isar.
Attacken mot Dresden har jämförts med
ett eldhav som slukade allt syre och krävde tiotusentals dödsoffer efter att britter
och amerikaner tömt sina bomblaster.
Civila offrades i onödan, sägs det – stadens militära betydelse är fortfarande
omdiskuterad. Och ovärderliga kulturskatter i form av barockbyggnader, lades i ruiner som om den tyska kulturen
förintats i de allierades bombningar.
Det är problematiskt att Tyskland inte fått
utlopp för den vånda som drabbade lan-
Salomon Schulman är barnläkare i Lund.
14/ 22
25 000 dog i Dresden. Det är långt färre
än vad Blitzen åsamkade det aldrig ockuperade England.
Lika många judar gasades ihjäl under två
dygn enbart i det högeffektiva förintelselägret Treblinka – varje dag, månad efter
månad!
Vem högtidlighåller Treblinkadagar i Tyskland?
Dresden rustade sig inför den gångna helgen mot de extremhögerdemonstranter
som sedan nittiotalet förlamat staden med
manifestationer mot ”bombholocausten”,
så beskrivs de allierade bombningarna.
Avsikten var i själva verket att underlätta
ryssarnas frammarsch. De hade rönt hårt
motstånd på ostfronten där nazisterna
(tyskar, balter, kroater, danskar, svenskar
med flera) kämpade med en talibansk
fanatism för sin Führer.
I den sachsiska kulturstaden med tusentals och åter tusentals slavarbetare, de få
judar som då ännu levde och sovjetiska
krigsfångar, räknas inte in i den tyska
dödsstatistiken. Slavarna välkomnade
dock bombningarna, likt min mor och
hennes medsystrar i Berlin, då de såg friheten komma med de brittiska bomblasterna mot vapenfabrikerna som in i det
sista var verksamma.
Historiebruk
det i krigets slutskede. Men att som högerextremister och inte så få kulturella
förespråkare för humanismen beklagar sig
över det öde som drabbade Dresden är
förfelat.
De allierades bombningar kom dock alldeles för sent. Auschwitz, Treblinka och
Buchenwald förblev orörda dödsläger.
Och beträffande den fina tyska barocken
som gick till spillo - vad hände med alla
romantiska polska slott eller vad doldes i
ruinhögen Warszawa? För att inte tala om
de vackra gamla synagogorna som brändes upp eller alla de chagallska byar som
jämnades med marken?
Den högerextrema ”sorgemarschen i
Dresden” stoppades – den här gången.
Men för historierevisionisterna tycks andra världskriget enbart ha tagit en kort
paus.
Salomon Schulman
15/ 22
Salomon Schulman prisar bombningarna av Dresden
Den judiske författaren och barnläkaren Salomon
Schulman publicerades i går i Sydsvenskan med en
artikel som rubricerades ”Nödvändiga bomber”.
Artikeln publicerades med anledning av att det i
helgen var 65 år sedan bomberna föll över Dresden. Historiker talade tidigare om upp emot 300
000 döda civila offer men siffran har nu reviderats
till cirka 25 000 människor i den officiella historieskrivningen.
Var de andra människorna tagit vägen är höljt i
dunkel, men enligt tysk lagstiftning, som annars är
hård mot reviderad historietolkning av händelser
och pseudohändelser under andra världskriget, är
det i sin ordning att förneka mordet på de övriga
dödade tyskarna. Men det är inte bara i sin ordning
att förneka mordet på dessa tyskar, det är också helt
acceptabelt att hylla bombningarna över den civila
befolkningen, även i Sverige. Det är något som
Salomon Schulman med glädje hänger sig åt i Sydsvenskan, en tidning som ägs av familjeföretaget
Bonnier. Man skulle här kunna ägna utrymme åt att
beskriva den judiska familjen Bonniers historia och
gärningar men det har redan skrivits mycket om det
på annat håll, inte minst från familjen själva.
Någon rättegång hölls aldrig mot ansvariga för
bombräderna som drabbade en mängd tyska städer.
Dresden saknade militär betydelse och bombades
endast som en markering och för att förnedra ett
folk som redan i princip hade förlorat kriget. Det
var ett uppenbart krigsbrott men ingen av de militära strategerna från segrarmakterna åtalades för något av sina brott efter andra världskriget. Tidigare
har man mest talat om atombomberna över Hiroshima och Nagasaki men på senare år har man i
Historiebruk
REALISTEN.
SE DEBATTARTIKEL
Europa kommit att mer och mer uppmärksamma
även brott mot tyskar.
I artikeln skriver han att det är förfelat att beklaga
sig över det öde som drabbade Dresden. Att 25 000
civila dödsoffer, Schulman har alltså anammat den
reviderade siffran, krävdes i Dresden rättfärdigas av
att fler dog när England angreps. Barnläkaren väljer
att skickligt glömma bort att Dresden var en av
många städer som bombades, att England angreps
av militärstrategiska skäl medan Dresden bara angreps för att döda civila offer och att det normalt
aldrig anses legalt att angripa civila människor för
att hämnas mot tidigare oförrätter. Vidare menar
Salomon Schulman att 25 000 människor är lika
många som gasades ihjäl under två dygn enbart i
Treblinka. Jag överlåter till läsaren att själva räkna
på möjligheten i det påståendet. Det intressanta är
att mordet på, säg 25 000 människor för att inte
bråka om siffror, i ett angrepp mot en militärstrategiskt sett helt meningslös stad kan rättfärdigas av
andra krigshandlingar.
Schulman ställer sedan den retoriska frågan ”Vem
högtidlighåller Treblinkadagar i Tyskland?”. Den 27
januari är en dag då man i såväl Tyskland som Sverige och flera andra länder högtidlighåller ”Förintelsens offer”. Det sker genom att politiska ledare i
hela Västvärlden talar om kampen mot antisemitism
och bedyrar sin trohet till Israel och judiska församlingar. Salomon Schulman kan inte komma och
påstå att ingen högtidlighåller hans folkgrupps lidande. Hela Västvärlden är i dag uppbyggd kring
detta lidande. Staten Israel, som Schulman brinner
för, hade sannolikt inte funnits om det inte vore för
den ständiga förintelsepropagandan där inget ifrågasättande av siffror, metoder eller syften får ifrågasättas. I Tyskland är det förbjudet att ens antyda att
det kanske inte var 6 miljoner judar som mördares
genom gasning i de tyskkontrollerade koncentrationslägren.
Däremot är det inte bara lagligt, utan till och med
något som möts av glada rubriker i hela Europa, att
arrangera högljudda demonstrationer och bilda
mänsklig kedja för att förhindra högtidlighållandet
av mordet på hundratusentals civila offer för de allierades bombräder.
Ingen höjer på ögonbrynen när en av Sveriges största morgontidningar publicerar en artikel av en
16 / 22
Det är inte bara människorna som fick skylla sig
själva. I sin iver att få angripa förlorarna förklarar
Schulman i sin artikel att den fina tyska barocken
som gick till spillo inte är något att bry sig om med
tanke på de synagogor som jämnades med marken
under kriget.
Det har varit svårt att skriva dessa rader. Jag har fått
radera många rader, ändrat ord och hindrat tankar
från att skrivas ner. Salomon Schulman kan nämligen lagligt förfalska siffror på hur många som mördats, förringa dessa människors liv och håna deras
död. Han kan angripa det tyska folket, därför att
tyskarna förlorade andra världskriget och sedan
dess, tillsammans med alla europeiska folk, tvingats
till förnedring, förnekelse och självförakt. Jag får
dock inte svara genom att skriva vad jag anser om
Schulman, inte för något han är utan för det förakt
mot människor som han uppvisar. Det skulle kunna
resultera i att jag skulle straffas genom den lagstiftning som finns. Varför? För att Salomon Schulman
tillhör den sidan som vann andra världskriget och
sedan dess har upphöjts till en ny adel.
Historiebruk
människa som helt öppet prisar mord på civila män,
kvinnor och barn av den enkla anledningen att de
tillhör ett land som skribenten hatar. Herr Schulman
undrar varför ingen tänker på vad som brukar kallas
för Förintelsens offer men väljer själv att spotta på
alla de människor som hans ideologiska fränder lät
mörda.
Jag vet inte om Salomon Schulman är praktiserande
läkare eller om han numera lever helt på att författa
sina artiklar och böcker och undervisa på Lunds
universitet. Men en sak vet jag. Salomon Schulmans
människosyn är förkastlig. Vem vill lämna sitt barn
till en läkare som applåderar bombmattor över
barnfamiljer?
Björn Björkqvist
Bilden visar en eldstorm över Dresden. Människorna dör för att branden äter upp allt syre. Trots flera försök fick de
allierade bara igång större eldstormar som lyckades döda tiotusentals människor samtidigt på två ställen: Hamburg 1943
och Dresden 1945.
17 / 22
Uppgift 2
Identifiera historiebruket/historiebruken i artiklarna.
Försök att finna de punkter och fakta som de båda
debattörerna väljer ut och betonar. Vilka värdeord,
eller laddade språkliga bilder, har författarna med i
sina texter?
Februari 2015 är det 70 år sedan bombningarna.
Staden Dresden har bett dig att ge ett förslag på hur
minnet ska uppmärksammas. Det kan handla om
monument, filminspelningar, böcker, vetenskapliga
symposier osv. Du ska ge ett förslag som innebär att
minst två olika historiebruk är synliga i gestaltningen. Var tydlig med att visa på vilka delar av historien som du vill understryka.
Ni måste uttömmande argumentera för hur texterna
sätts in i en större historisk kontext och ni bör belysa de värderingar, normer, teman m.m. som finns i
historiebruket/historiebruken.
Historiebruk
Uppgift 1
Den senaste byggnad som restaurerats efter bombningarna i 1945 är Frauenkirche som stod klar 2005. Restaureringen av kyrkan
hade då kostat 1,5 miljarder kronor.
BALTUTLÄMNINGEN TVÅ
FILMER
Baltutlämningen kallas den händelse efter andra världskrigets slut 1945, då Sovjetunionen, med stöd av de
västallierade, begärde att Sverige skulle lämna ut 167 baltiska soldater som stridit på axelmakternas sida
mot Sovjetunionen. Utlämningen blev omedelbart ifrågasatt och protesterna bland balterna mycket kraftiga med flera fall av självstympningar och självmord.
Historiebruk
1994 ber den
svenska regeringen om ursäkt för utlämningen och bjuder in de balter
som har överlevt
till ett besök i
Sverige.
19/ 22
Du ska få titta på en dokumentärfilm kring baltutlämningen som visades i TV under sommaren och
då spelades in av din alerta lärare.
Uppgift 1
Identifiera historiebruket/historiebruken. Vilka persoektiv och fakta lyfts fram i TV-dokumentären? Är
historiebruket påverkat av tidsandan? I så fall, hur?
Kännedom om de händelser som gestaltas i filmen
är viktigt – försök att ta reda på lite kring debatten
och efterspelet och relatera till den! Ni måste uttömmande argumentera för hur urval, fakta och
filmtekniska grepp används för att belysa de värderingar, normer, teman m.m. som finns i historiebruket/historiebruken.
Historiebruk
BALUTLÄMNINGEN DIN
UPPGIFT
Uppgift 2
Du har fått i uppdrag att göra en film kring baltutlämningen. Filmen kan vara en spelfilm eller en
dokumentär. Filmen kan produceras i Sverige, Baltikum eller Ryssland. Konstruera en filmaffisch som
ska illustrera filmen. Kommentera varför affischen
ser ut som den gör. Det är viktigt att minst två historiebruk är synbara i gestaltningen. Var tydlig med att
visa på vilka delar av historien som du vill understryka. Fundera på om filmen och filmaffischen ska
avspegla dåtidens eller nutidens värderingar, och
vilken eller vilka av värderingarna för och emot
som ska framträda.
Endast de första deportationerna var möjliga att bevaka för fotografer. Senare skedde de mitt i natten
och i hemlighet.
20 / 22
Historiebruk
21 / 22
CHE GUEVARA ETT STÅND
OM EN IKON
Något om Che. Presentera på ett stånd under typ kulturnatten. Vilken Che brukas i bilderna? Vilken Che
ska presenteras? (Jag gör färdigt på måndag)
Historiebruk
Olika bilder av
Che Guevara
ger olika tolkningar av vem
han var.
22 / 22