Transcript Lena Nylander Hälsa och utvecklingsstörning.pdf

Föreläsningens innehåll
Utvecklingsstörning och
hälsa
„
„
„
Göteborg 17 november 2011
Lena Nylander
Överläkare, specialist allm psyk
Lena Nylander 2011
„
1
Lena Nylander 2011
„
2
Lindrig utvecklingsstörning (MMR)
Psykisk utvecklingsstörning
„
Kort om utvecklingsstörning, autism och
psykisk sjukdom.
Sårbarhet.
Salutogena (hälsobefrämjande) faktorer.
Bemötande, friskvård och livskvalitet.
„
Funktionsnedsättning: Begränsad
utvecklingspotential, ”learning disability” (MR,
LD, ID).
Miljön (krav, attityder, hjälpmedel, stimulans
mm) kan minska graden av funktionshinder.
„
„
„
„
„
IQ ca 55 - 70, anpassningsproblem.
Den största gruppen med
utvecklingsstörning.
20 – 25% av rättspsykiatrins patienter.
Hur många av psykiatrins patienter?
Låg abstraktionsförmåga.
Samhället ställer höga krav på abstraktion
(IT, mobil, kontantlöst samhälle mm).
3
4
Lindrig utvecklingsstörning (MMR)
„
„
„
„
Vid alla typer av utvecklingsstörning och
oavsett orsak kan autismspektrumtillstånd
(ASD) finnas samtidigt.
Ibland odiagnostiserat hos vuxna.
Ibland inte upptäckt i barndomen.
Ibland misstolkat som ADHD eller ASD.
Hur många vuxna/äldre?
Krav och kommunikation måste rättas efter
förmåga!
Exempel:
Downs syndrom: 5 – 10% har ASD.
5
Lena Nylander 2011
6
1
Autismfrekvens och IQ (enl L Wing)
Autism: WINGs TRIAD
„
„
„
„
„
IQ < 19: 86% (grav utv-störn)
IQ 20 - 49: 42% (20 -34 svår, 35-49 måttl)
IQ 50 - 69: 2% (lindrig utv-störn)
IQ 70+: 0.7%
Lena Nylander 2011
„
„
7
1. Kvalitativ begränsning i förmågan till
ömsesidig social interaktion.
2. Kvalitativ begränsning i förmågan till
ömsesidig social kommunikation.
3. Begränsningar i social
föreställningsförmåga (fantasi och
intressen), som ger upphov till stereotypa
beteenden (”insistence on
sameness”/behov av konstans).
Lena Nylander 2011
8
Autism innebär
„
„
„
„
„
„
Autism (odiagnostiserad)
Svår brist i förmågan att förstå att och vad
andra upplever, tänker (och känner).
Svår brist i ömsesidighet.
Stora svårigheter att manipulera andra.
Stora brister i helhetstänkande; fixering vid
detaljer.
Stora brister i flexibilitet.
Stora brister i föreställningsförmåga.
kan ibland misstolkas som ”psykisk
sjukdom” – och vice versa!
9
1 + 1 blir mer än 2
10
Svårt begåvningshandikapp
tillsammans med autism
„
mer av ritualbeteende
större behov av oföränderlighet
större tendens till ängslan
mer bisarrt beteende
större svårigheter att förströ sig
större tendens att isolera sig
„
stresskänslighet
„
„
„
„
Autism + utvecklingsstörning = (mycket)
svårt funktionshinder.
I de allra flesta fall stora behov av hjälp
och stöd under hela livet.
„
„
„
11
12
2
Psykisk ohälsa är vanlig hos vuxna
personer med utvecklingsstörning.
I Sverige
„
„
„
„
Morgan et al (2007): 31.7% (registerstudie,
stort material). Förhöjd risk för schizofreni
– 3.7 – 5.2%, särskilt vid
autismspektrumtillstånd/PDD.
Cooper et al (2007): 40.9% (klin); 35.2
(DC-LD); 16.6 (ICD-10); 15.7 (DSM-IVTR).
„
„
34 – 41% hade psykisk ohälsa /n = 294
(Gustafsson & Sonnander 2003)
Mölndal: 50% av populationen med
utvecklingsstörning har sökt specialistpsykiatrisk
mottagning.
Nettelbladt et al (2009): Kumulativ incidens 44%.
20 – 25% av rättspsykiatrins patienter har
utvecklingsstörning?
13
Psykisk sjukdom, autism och
utvecklingsstörning
„
„
14
I Sverige
Kanadensisk studie (S. Bryson): 40 – 45% av
ungdomar med autism och
utvecklingsstörning hade psykiska störningar,
särskilt affektiv sjukdom och ångesttillstånd.
Vid enbart utvecklingsstörning: 20% i denna
studie.
Mycket långdragna förlopp; behov av
specialistbehandling.
„
Åkerström (2001), Billstedt m fl m fl: Många
vuxna med autism och
utvecklingsstörning får psykofarmaka.
15
I Sverige
16
Prognos Autism + MR/Eva Billstedt
The course of intellectual level
of functioning
At follow-up
„
Billstedt et al 2007: Autism från barn till
vuxen: IQ sjunker hos ca en tredjedel.
The course
of IQ/DQ
Improved
level
No change
17
SMR
MMR
0
1
0
0
1
54
17
2
4
77
IQ<50
IQ=70-50
NA
IQ=71-84
A
IQ>85
total
Deteriorated
level
23
7
0
0
30
total
77
25
2
4
108
18
3
Särskilda problem med psykiatrisk
diagnostik vid utvecklingsstörning
STORA problem….
„
„
„
„
„
Kommunikationsproblem – pat har svårt att
beskriva sina upplevelser och känslor.
Kroppsliga besvär kan uttryckas som
beteendeförändringar.
Pat har begränsad beteenderepertoar.
De som känner pat väl (helst under lång tid)
måste medverka i bedömningen.
„
„
„
Psykiska symptom alltmer atypiska ju
gravare utvecklingsstörningen är.
Särskilt svårt att diagnostisera om
personen har autism + utvecklingsstörning.
Ibland (ofta?) måste man behandla utan att
ha kunnat ställa specifik psykiatrisk diagnos.
Men hjälpmedel finns!
19
Viktiga skyddsfaktorer mot psykisk
ohälsa
Hjälpmedel i diagnostik mm
„
„
„
„
„
20
Begåvningsnivå – undergenomsnittlig begåvning
RSMB – frågeformulär till omgivningen/svenska
PAS-ADD m fl formulär, checklistor etc
DC-LD – diagnoskriterier, komplement till ICD-10
DM-ID – diagnoskriterier, komplement till DSM-IV
medför ökad risk för schizofreni, depression, ångest
och för ”komorbiditet” (Dunedin-studien: Koenen,
Moffitt et al Am J Psychiatry 2009;166:50-57)
KASAM (Antonovsky): känsla av begriplighet,
hanterbarhet och meningsfullhet - att kunna hantera
livet. Sämre förmåga vid låg begåvning.
ComFor – testmetod för att nivåbestämma
kommunikationsförmåga. 12 – 60 mån
utvecklingsnivå.
Personer med utvecklingsstörning är sårbara för
psykisk ohälsa.
21
Tankar om stress och ångest…
„
„
Tankar om stress och ångest..
Kontroll över situationen innebär att få mening
och sammanhang i det upplevda, att förstå vilka
krav som ställs och att känna att den egna kroppen
och de kognitiva funktionerna kan motsvara dessa
krav.
Stress, ångest uppstår när resurserna inte är
tillräckliga för de krav som ställs. T ex när man
inte har resurser att förstå situationen, eller att
motsvara de krav som den innebär, t ex krav på
kommunikation.
Lena Nylander 2011
22
„
„
23
Krav > individens resurser = stress.
Kontrollförlust (olika grader) medför stress
och kan ge ångest. Gäller vid alla
begåvningsnivåer!!
Lena Nylander 2011
24
4
Ångestskapande faktorer vid utvecklingsstörning (med eller utan ASD)
„
„
„
„
„
„
Ångestskapande faktorer vid (lindrig)
utvecklingsstörning.
Olämplig miljö (dvs brister i struktur och
tydlighet)
Mobbning
Överskattning av förmågor (ex
kommunikation, föreställningsförmåga;
flexibilitet, snabbhet, simultankapacitet).
Överraskningar
Att bli avbruten i ritualer
Perceptionsstörningar
Lena Nylander 2011
„
„
„
„
„
25
Lena Nylander 2011
Ångestlindrande åtgärder vid
ASD/utvecklingsstörning
„
„
„
„
„
„
„
„
„
„
Wikipedia: Åtgärder som stimulerar en
person till egna aktiva hälsobefrämjande
insatser, dvs att hålla sig frisk genom
sunda levnadsvanor (lämplig kost, fysisk
aktivitet, goda sömnvanor och undvikande av
rökning, alkohol, droger och stress).
Människor förväntas själva ta ansvar för sin
friskvård, välja hur sunt/osunt man vill leva,
göra informerade val.
27
Vad behövs för egna val/egen friskvård?
„
26
Friskvård
AUTISM-VÄNLIG MILJÖ! Är ofta bra även
för personer utan ASD.
Kommunikation på rätt nivå (många vuxna
överskattas, särskilt de verbala!).
Avslappning.
Sysselsättning.
Omväxling.
Fysisk aktivitet.
Lena Nylander 2011
Mobbning.
Att känna att man inte kan.
Att känna att man inte duger.
Samhällets krav på teoretiska kunskaper.
Samhällets syn på låg begåvning.
Kunskap, grundad på information som man
haft möjlighet att tillgodogöra sig.
Omdöme för att bedöma de situationer man
hamnar i och de val man ställs inför och hur
de kan inverka på hälsan.
Exekutiva funktioner – att kunna styra sitt
eget beteende på ett målinriktat, energisnålt
och ändamålsenligt sätt (”en VD i huvudet”).
Välfungerande pannlober.
29
28
Personer med utvecklingsstörning har
extra stort behov av friskvård pga
„
„
„
„
„
„
Större risk för samtidig sjukdom
Fler läkemedel
Mer långvariga läkemedelsbehandlingar;
större doser
Bristande förmåga att bedöma och välja
Bristande exekutiva funktioner
Behov av skydd mot skadligt inflytande
30
5
Fokus på
Fysisk eller psykisk hälsa?
„
„
„
„
Tämligen meningslös uppdelning – påverkar
varandra.
”En sund själ i en sund kropp”.
Bra kost, motion, god sömn: förbättrar
psykisk hälsa.
Goda relationer, meningsfull sysselsättning,
innehållsrik fritid: förbättrar fysisk hälsa.
31
32
Vad är välbefinnande?
„
„
„
„
”Livskvalitet” – olika för olika individer, men
god hälsa ingår alltid!
Hur skulle jag själv vilja ha det?
Om detta var min son/syster/far, hur skulle
jag vilja att han/hon hade det?
Goda verksamheter strävar alltid efter att bli
bättre! Och personal som har det bra gör ett
bättre jobb…..
Olika områden för friskvård
33
34
Kostvanor
„
„
„
„
Kostvanor
Maten måste vara god, varierad och näringsmässigt
välbalanserad.
Alldeles för många med utvecklingsstörning är
överviktiga! En del har, eller är i riskzonen för,
bristsjukdomar.
Helst inget småätande (kariesrisk).
Pedagogiska metoder, t ex ”food models”,
tallriksmodell, kurser, anpassad viktväktarregim,
annat? för att lära ut goda kostvanor och hur kosten
påverkar vikt och hälsa.
35
„
„
„
„
„
„
Gör måltiderna trevliga och matlagning
intressant.
Att planera, handla, laga mat kan ge
intellektuell stimulans.
Tänk på dryck som en del av kosten –
kaloriinnehåll? Kariesrisk?
Behövs kosttillskott (om ensidig kost)?
”Lördagsfest”?
Om nödvändigt, begränsa vätskeintag.
36
6
Kostvanor
Motion
„
„
„
„
Ökad törst kan vara sjukdomstecken.
Förändrad aptit (ökad eller minskad) kan vara
sjukdomstecken.
Magbesvär (t ex gasbildning, sura
uppstötningar) kan leda till beteendeproblem.
„
„
„
„
„
Förebygg/minska övervikt.
Daglig motion är bra för alla! (Även för
personalen…).
Hitta sätt att göra fysisk aktivitet lustfylld.
”Visst kan vi” – motionsförslag för personer med
autism och svår utvecklingsstörning.
Daglig fysisk aktivitet ökar fysiskt och psykiskt
välbefinnande, och är ett behov som måste
tillgodoses.
Minskar risk för depression, beteendeproblem.
37
38
Sömnvanor
„
„
„
„
„
„
Sömnvanor
God och tillräcklig sömn är viktig för hälsan.
Skapa trygghet.
Lugn, tyst, dämpad miljö; bra säng.
Roliga, aktiva dagar.
”Nervarvning”, goda rutiner före sänggående.
Sova dåligt några nätter är inte farligt, brukar
tas igen.
„
„
„
En del har annorlunda dygnsrytm, är ej
skadligt i sig.
Längre tids förändrat sömnmönster kan vara
ett symtom på psykisk (eller fysisk, t ex
sömnapnésyndrom, klåda, smärta) ohälsa.
De flesta metoder för att förbättra sömn är
bättre än sömnmedel (möjligen med
undantag av melatonin).
39
40
Tobak, alkohol, narkotika
„
„
„
„
„
Tobak, alkohol, narkotika
Bör självklart undvikas – narkotika är olagligt.
Alkohol och narkotika ökar risken för allvarlig
psykisk och somatisk sjukdom (inklusive
olycksfall) kraftigt. Påverkar/skadar det organ
som redan är svagt, hjärnan.
Tobak/nikotin ökar risken för kroppslig
sjukdom (och indirekt psykisk ohälsa).
Tobak/alkohol/narkotika är dyrt!
Alkohol/narkotika: ökad risk att bli brottsoffer.
41
„
„
„
„
„
Kan personen göra ett välinformerat val? Har
personen samma möjlighet att förstå riskerna som
andra som väljer att utsätta sig för dem?
Behöver personen hjälp att undvika t ex ”kompisar”
som bjuder?
Behöver personen skydd mot skadligt inflytande?
Har personen ”rätt” att utsätta sig själv för stora
risker som han/hon inte förstår?
Pedagogiska metoder, använd fantasin!
42
7
Läkemedel
„
„
„
„
„
Läkemedel
Många vuxna med utvecklingsstörning står på
läkemedel mot kroppslig och/eller psykisk sjukdom.
Många står på psykofarmaka utan att det finns
någon psykiatrisk diagnos – ”lugnande”.
Många har onödigt höga doser.
Många har medicin under onödigt lång tid.
Hur ofta görs översyn av läkemedlen? Vet man
varför de ges? Vilka är målsymtomen? Vet man
vilka biverkningar som kan uppstå? Gäller även
läkemedel mot somatisk sjukdom.
„
„
„
Många psykofarmaka (och en del andra
läkemedel) har besvärande eller svåra
biverkningar, som personen kanske inte kan
berätta om, utan ibland uttrycker som
”beteendestörningar” (och får ännu mer
medicin för!).
En del läkemedel har kognitiva biverkningar.
En del psykofarmaka har biverkningar som
övervikt, förändrad ämnesomsättning,
diabetes = extra stort behov av friskvård.
43
Uppföljning
Läkemedel
„
„
44
Vissa läkemedel behöver tas i förebyggande
syfte även om personen är frisk och
symtomfri – information till omgivningen!
Vid viss läkemedelsbehandling behöver man
ha uppsikt över personens intag av vätska
eller kost. Regelbunden provtagning kan vara
viktig.
Kognitiv nivå
Egen
rapp
Anh/pers
rapport
Beteendedata
Normal
Alltid
Bra
Bra (ev egna)
Lindrig MR
Alltid
Alltid
Bra
Måttlig NR
Bra
Alltid
Alltid
Svår MR
Grav MR
Opålitlig Alltid
Alltid
45
46
Hygien
„
„
„
„
„
„
Hygien
En självklarhet – eller?
Avvägning behov – integritet.
Hjälp på toaletten viktigt om så behövs.
Ingen person med utvecklingsstörning klarar
själv sin munhygien; alla behöver hjälp.
Fotvård är viktigt för många.
Inspektion av huden – sår, utslag, bett,
svullnader, blåmärken?
„
„
„
„
47
Att vara ren, fräsch, lukta gott är viktigt för
välbefinnandet och för att personen ska
kunna skapa/bibehålla positiva relationer.
Att få hjälp att inte vara
obehaglig/motbjudande för andra är en
rättighet.
Hygienen är särskilt viktig om personen har
en sjukdom eller är överviktig.
Hjälp att minska ohygieniska vanor.
48
8
Avslappning
„
„
„
„
Trygghet
Mycket viktigt för välbefinnandet, men inte
självklart att man kan utan hjälp.
Individuellt avslappningsprogram, anpassat
efter den kognitiva förmågan.
Schemalagd avslappning, t ex 10 – 15 min 2
– 3 ggr dagligen, minskar stress och
därigenom beteendeproblem, utbrott,
våldsamhet.
Avslappningsbefrämjande rutiner för
sänggåendet.
„
„
„
Alla behöver kunna känna sig trygga, särskilt
i sitt eget hem.
Skydd mot övergrepp – fysiska, psykiska,
ekonomiska. Handlingsplan mot övergrepp i
verksamheten.
Hjälp personen att förstå vad som händer,
hur det fungerar, vad som förväntas av
honom, hur länge det varar, vad man ska
göra sedan.
49
50
Trygghet
„
„
„
„
Självständighet
Tänk ut sätt att minska förvirring, vilsenhet,
otrygghet – att se är att förstå.
Nya situationer/omgivningar behöver visas
och förklaras. Att flytta kan vara ett svårt
trauma.
Hitta trygghetsskapande rutiner eller föremål.
Personalen behöver vara lugn och trygg.
Personer med autism är särskilt utsatta för
”affektsmitta”.
„
„
„
Är självständighet viktig för personen (eller är
det omgivningens behov?)?
Kräv aldrig mer självständighet än vad
personen klarar av (och det kan variera) –
tänk på stresströskeln!
Viktigare än självständighet: Att veta hur man
kan få hjälp, att kunna be om hjälp när den
behövs. Och att känna trygghet i att man
alltid får hjälp när den behövs.
51
„
„
„
„
„
52
Stressminskning/balans i tillvaron
Lågaffektivt bemötande/låg EE
Har personen en bra balans av aktivitet och
vila? Finna utrymme för återhämtning?
Har personen en daglig tillvaro med krav som
motsvarar hans/hennes förmågor?
Får personen hjälp att förstå och att göra sig
förstådd?
Minska stressorer, allmänna och individuella!
Perceptionsstörningar/sensorisk
överbelastning skapar stress.
„
53
„
„
„
EE = expressed emotions.
EE: kritiska yttranden, fientlighet,
känslomässigt överengagemang.
Låg EE = låg känslomässig ”volym”; inga
kritiska yttranden (utan uppmuntran), ingen
fientlighet (utan positiv inställning), ingen
påflugenhet eller positiva överdrifter (utan
lagom volym i känslouttrycken).
Minskad EE i omgivningen = minskade doser
av antipsykosmedicin.
Lena Nylander 2011
54
9
Glädje
Relationer
„
„
„
„
„
„
Alla behöver ha roligt! Helst varje dag.
Kan personen och personalen ha roligt
tillsammans?
Vad får honom/henne att skratta?
Finns roliga saker att se fram emot (hur långt
fram beror på förmåga till tidsperspektiv)?
Roliga aktiviteter (snarare än t ex godis).
„
„
„
Goda, trygga relationer är viktigt för ALLA –
personer med autism är inget undantag!
Personal är ofta de viktigaste, eller bland de
viktigaste, relationerna en person med
utvecklingsstörning har.
Ensamhet kan bli problem, särskilt för de mest
välfungerande (som ej behöver så mycket stöd, men
har svårt att själva skapa relationer).
Det kan vara svårt för personen att förstå skillnaden
mellan olika relationer – men personalen behöver
förstå den (”att vara personlig men inte privat”).
55
56
Relationer
„
„
„
„
„
Omväxling/nya aktiviteter
Hjälp personen att upprätthålla relationer
med familj, släkt och vänner på de sätt som
är möjliga!
Fotoalbum – ta nya foton!
Hjälp, om möjligt, personen att skapa nya
relationer.
Skydda personen mot utnyttjande/övergrepp.
Sexuella relationer kräver särskild
fingertoppskänsla.
„
„
„
De flesta uppskattar omväxling, men många
(särskilt de som har autism) har svårt att tåla
överraskningar.
Omväxling mellan kända aktiviteter/miljöer är
viktigt, men också att ge möjlighet till nya
aktiviteter, eller att lära känna nya miljöer.
Personen bör få pröva en ny aktivitet några
gånger – hur nya aktiviteter/miljöer ska
introduceras är individuellt.
57
58
Omväxling/nya aktiviteter
Inlärning hela livet
„
„
„
„
När någon säger nej till en föreslagen
aktivitet kan det ha många olika orsaker.
Många kan inte alls föreställa sig något de
inte har varit med om, eller sett.
Försök använda fantasi för att introducera
nytt.
„
„
„
59
ALLA, och särskilt de som har
utvecklingsstörning, behöver intellektuell
stimulans – på den nivå som man kan klara.
ALLA har förutsättningar att lära nytt under
hela vuxenlivet.
Många med utvecklingsstörning, särskilt om
de också har autism, går tillbaka i sina
förmågor om de inte får stöd i att
vidmakthålla och utveckla dem.
”Use it or lose it”.
60
10
Inlärning hela livet
„
„
„
„
„
Hjälpmedel
För många är inlärning lustfyllt! Men de behöver
extra stöd!!
Bygg vidare på skolkunskaper och på
inlärningsuppgifter från skolan!
Pedagogisk handledning i boenden och dagliga
verksamheter.
Intellektuell stimulans motverkar psykisk ohälsa.
Uttråkning och förlust av förmågor bidrar till
beteendeproblem och ohälsa.
„
„
„
„
„
„
Vilka hjälpmedel behöver personen?
Schema är ett viktigt hjälpmedel!
Foton/bilder/tidshjälpmedel.
Tänk på hjälpmedel som ”det man inte har internt,
måste finnas externt”.
Kommunikationshjälpmedel: För att hjälpa personen
att förstå, och att uttrycka sig.
Har han/hon med sig sina hjälpmedel vid resor,
inläggning på sjukhus, i olika miljöer?
Uppdateras hjälpmedel regelbundet? Årliga
genomgångar av arbetsterapeut/logoped?
61
62
Hjälpmedel
„
„
„
„
Hälsokontroller
Har personalen kunskap och förmåga att
använda hjälpmedlen? Inga hjälpmedel gör
nytta i en byrålåda.
Syn och hörsel?
Klara Mera – öppet hus.
Dator och hjälp med den – personalen måste
ha sådan kunskap.
„
„
„
„
„
Regelbundna hälsokontroller på
vårdcentralen/motsvarande är viktiga – många
sjukdomar upptäcks annars inte, eller upptäcks sent
(t ex cancer, diabetes, sköldkörtelsjukdom).
Regelbundna kontroller är en inlärningssituation –
personen vänjer sig vid att bli undersökt.
Hälsodagar/checklistor är hjälpmedel.
Sociala berättelser (med foton!) om t ex
blodprovstagning (OBS-smärtlindring!).
Kunskap om vanliga sjukdomar – Egenvårdsboken.
63
Tidig bedömning/behandling av
sjukdom
„
„
„
64
Tidig bedömning/behandling av
sjukdom
Omgivningen måste ha kontinuerlig uppsikt
över personens hälsa (han/hon har inte den
förmågan själv).
De första symtomen på psykisk ohälsa är ofta
vaga men ihållande.
Extra uppmärksamhet i samband med
besvärliga livshändelser.
„
„
„
„
65
För många sjukdomar gäller att de är lättare att
behandla om behandlingen sätts in tidigare i
förloppet.
En läkare som känner personen (husläkare,
familjeläkare) är viktig – listning.
Särskild kunskap om utvecklingsstörning, och
särskilda resurser i t ex primärvården, skulle
behövas.
Alltid först en grundlig kroppsundersökning
(innan man misstänker psykisk sjukdom).
66
11
Pensionsåldern
„
„
„
„
„
Checklista för friskvård
Människor med utvecklingsstörning blir äldre
nu än någonsin – nya grupper.
Demens är vanligare vid utvecklingsstörning.
Man vet mycket lite om äldre med autism.
För en del är det svårt att gå i ”pension” – vad
ska de göra?
Ensamhet.
„
„
„
„
„
„
„
Har A goda kostvanor?
Är A normalviktig?
Får A daglig och tillräcklig motion?
Får A tillräcklig sömn?
Avstår A från tobak, alkohol och narkotika?
Får A tillräcklig hjälp med sin hygien?
Har A ett program för avslappning som
används dagligen?
67
68
Checklista för friskvård
„
„
„
„
„
„
Checklista för friskvård
Kan A känna sig trygg?
Vet A när han/hon behöver hjälp och hur
han/hon ska få det?
Har A balans i tillvaron, och frånvaro av
stress i möjligaste mån?
Upplever A glädje i sitt liv? Skrattar A?
Har A goda och nära relationer?
Får A tillräcklig omväxling?
„
„
„
„
„
„
Får A pröva på nya aktiviteter – hur ofta?
Får A stöd för inlärning hela livet?
Har A alla hjälpmedel som behövs? Får A
stöd i att använda dem?
Går A på regelbundna kontroller (vartannat
år) hos husläkaren?
Är A:s medicinlista genomgången med
husläkaren?
Hur planeras för A i pensionsåldern?
69
Självskadebeteende/våldsamt beteende –
möjlig bakgrund
Beteendeproblem.
„
„
70
För VEM är beteendet ett problem?
VEMS beteende är problemskapande?
„
„
„
„
„
„
Självskadebeteende.
Våldsamhet.
Obehagligt beteende (”förargelseväckande”).
„
„
„
„
„
Beteendet är kommunikation! ”Man gör det
man kan”.
Lena Nylander 2011
„
71
Kroppslig sjukdom – smärta, klåda, obehag.
Biverkningar av medicin.
Ångest, stress – pga krav, förändringar,
brister i personkemi, brister i miljön mm.
Perceptionsstörningar.
Sensorisk överbelastning – inklusive hög EE.
Ostrukturerad tid.
Depression; psykos.
(Vissa syndrom).
Lena Nylander 2011
72
12
Exempel på vanliga kroppsliga anledningar
till beteendeproblem
Beteendeförändringar…
„
„
„
Alla beteendeförändringar, inklusive
förstärkning av ”typiskt beteende”, kan bero
på sjukdom, eller biverkningar av medicin.
Alla beteendeförändringar kan bero på
vantrivsel, irritation, brister i personkemi,
brister i miljön, att personen inte förstår
situationen.
Alla beteendeförändringar kan vara reaktion
på övermäktiga krav (snabbhet, förståelse,
socialt samspel, kommunikation).
Lena Nylander 2011
„
„
„
„
„
„
„
„
„
„
„
„
73
Viktigt vid beteendeproblem:
„
„
Lena Nylander 2011
„
„
„
„
„
„
75
Vid beteendeproblem
„
„
„
„
76
Vid beteendeproblem
Bygg på personens starka sidor för att
överbrygga de svaga sidorna.
Förstår personen situationen?
Hitta sådant som motiverar.
Stötta anhöriga.
Stötta varandra.
„
„
„
„
„
„
„
Lena Nylander 2011
Hur förändra miljön så den passar bättre?
Vad fungerar bra?
Ge positiva erfarenheter.
Följ upp, utvärdera.
Dokumentera igen!
Långsiktighet, livstidsperspektiv.
Lena Nylander 2011
„
„
74
Viktigt vid beteendeproblem:
INGEN PANIK!
Kartlägg och analysera!
Kunskap om individen.
Kunskap om funktionshindret.
Samverka med anhöriga.
Dokumentera!
Lena Nylander 2011
Epilepsi
Magknip/förstoppning
Tandvärk
Huvudvärk/migrän
Vaxproppar i öronen
Allergi, snuva, klåda
Skoskav/andra fotbesvär
Biverkningar (kognitiva; akatisi)
77
Individualisering.
Tydlighet.
Ge struktur.
Ge hjälpmedel och använd dem.
Sänk nivån på EE.
Minska krav.
Anpassa krav.
Minska rädsla.
Lena Nylander 2011
78
13
Vid beteendeproblem
„
„
„
„
„
„
„
Vid beteendeproblem
Gå saktare, ett steg i taget.
Trygg miljö.
Förbered förändringar.
Ge alternativ till det ”dåliga” beteendet.
Belöningar när man lyckas.
Hitta sätt att undvika misslyckande.
Undvik överkrav – tänk på den ojämna
kognitiva profilen.
Lena Nylander 2011
„
„
„
„
„
„
Ibland behövs medicin.
79
Hjälp personen att känna sig:
„
Arbeta ständigt förebyggande!
”Gamla” beteenden och beteendeproblem
kan återkomma efter decennier.
Om något hjälpte: låt det ingå i rutinerna i
framtiden!
Lena Nylander 2011
80
Bemötande
Trygg
Accepterad
Kompetent (viktigare att veta när och hur
man kan få hjälp än att vara ”självständig”).
„
Alla behöver en daglig tillvaro som präglas av
Begriplighet (jag vet vad)
Hanterbarhet (jag kan hur)
Meningsfullhet (jag har glädje av)
Hur detta ska åstadkommas är olika för olika
personer.
Vad är meningsfullt – det som är roligt, mer?
Aktiviteter – att göra, att vara.
Lena Nylander 2011
81
Lena Nylander 2011
82
Vid beteendeproblem:
„
„
„
„
„
Behövs läkarkonsultation? Helst en doktor som
känner personen, och helst först en kroppslig
undersökning.
Om psykiatrisk undersökning behövs: Viktigt att de
som känner personen medverkar! Personer med
utvecklingsstörning/ASD är tolkberoende!! Viktigt
att ha gott om tid, och att psykiatern inte bara blir en
”pillerdoktor”.
”Vad vill doktorn veta?”
”Info från sjukvården”
Samla beteendedata!
Lena Nylander 2011
83
Registrering av humör och beteende.
Namn:………………………………..
Månad:……………………..
År:………………..
Harmonisk, glad: grönt
Upprörd: orange
Utbrott: rött
Sömn: blått
Behovsmedicin: X
1 2 3 4 5 6 7 8 9
0
1
2
3
4
84
14
Hur kan personalen/anhöriga veta vad
som är psykisk sjukdom?
„
„
„
Hur kan personal/anhöriga göra nytta i
kontakt med sjukvården?
Ändrade vanor/ändrade beteenden (kan
också vara uttryck för kroppslig sjukdom!).
Lättast att bedöma för dem som känner
personen väl!
Alltså är det viktigt att någon känner
personen väl…….levnadsbeskrivning?
Beteenderegistrering?
„
„
„
„
„
„
Lena Nylander 2011
85
Lena Nylander 2011
Psykisk sjukdom vid
utvecklingsstörning/ASD
„
„
„
„
„
„
Nationellt riktat projekt – NU/Socialstyrelsen
1 oktober 2006 – 31 december 2008
2 personer / 1.15 tjänster + sekr
Referensgrupp
Lena Nylander2011
87
„
„
„
„
Kartlägga befintlig kompetens.
Utarbeta organisationsövergripande
modell för samverkan vuxenhab + sjukvård
+ kommun.
Upprätta manual för arbetsmodellen;
beskriva framgångsfaktorer.
(Utvärdera modellen).
Lena Nylander2011
88
88
I Sverige
Projektets (ursprungliga) uppdrag
„
86
Vård och stöd till personer med
utvecklingsstörning som drabbas av
psykisk ohälsa.
Vanlig problematik.
Svårdiagnostiserad.
Svårbehandlad.
Personerna känsliga för medicin och för
miljön.
Effekten svårvärderad.
Långvariga förlopp (men får inte bli
slentrian!).
Lena Nylander 2011
Hjälp läkaren att förstå – berätta, tolka!
Hjälp patienten att förstå, att inte bli rädd eller
upprörd.
Be om tydliga förklaringar!
Be om besked om biverkningar av medicin,
och om hur man kan bedöma eventuell
effekt.
Be om tidsplan för medicinering.
Försök få kontinuitet! Levnadsbeskrivning.
„
„
„
„
89
89
Generellt mycket mindre resurser för vuxna med
utvecklingsstörning än för barn (trots att de
vuxna är fler och är vuxna längre).
Olika ansvarsfördelning
kommun/vuxenhabilitering/sjukvård på olika orter.
Vuxenhabiliteringen behandlar (oftast) inte psykisk
sjukdom/ohälsa.
Intresse och resurser inom primärvård/psykiatri
varierande.
Ingen är intresserad när inga resurser finns.
Lena Nylander2011
90
90
15
Framgångsfaktorer
– i rapporten också förslag
„
„
„
„
„
„
3 bra verksamheter
Intresse/vilja
Kunskap/kompetens
Samverkan/samarbete
Helhetssyn
Långsiktighet/livsperspektiv
Tillgänglighet
Lena Nylander2011
Primärvården i Mora
„ VUB-teamet i Stockholm
„ Omsorgspsykiatrin i Mölndal
……och 10 till.
„
91
91
Lena Nylander2011
92
92
Slutsatser
„
Problematiken är komplex.
Många vuxna med utvecklingsstörning
behöver psykiatrins insatser.
Lena Nylander2011
93
93
Insatserna kräver särskilda team
inom sjukvården.
Lena Nylander2011
Lena Nylander2011
94
94
Kunskapen behöver fördjupas
och spridas.
95
95
Lena Nylander2011
96
96
16
Vad är nytt?
Samverkan är nödvändig.
„
„
„
„
Lena Nylander2011
97
„
„
„
98
DM-ID (DSM-IV anpassad för
utvecklingsstörning).
DC-LD (ICD-10 anpassad för
utvecklingsstörning).
Norge och Danmark, t ex Norsk Legeforenings
kurs på nätet.
NADD (National Alliance for the Dually
Diagnosed)
99
Lena Nylander2011
99
100
100
Mycket att vinna på noggrann
bedömning och god behandling av pat
med utvecklingsstörning och psykisk
sjukdom!
”Utvecklingspsykiatri”- tips
Inger Näslunds primärvårdshandledning.
Läkemedelsboken.
Com For – bedömning av kommunikativ nivå
hos icke-verbala personer med
utvecklingsstörning.
Checklista ”Vad vill doktorn veta?”; enkel
beteenderegistrering; ”Information från
sjukvården”. Stämningsdagbok.
Lena Nylander2011
98
”Utvecklingspsykiatri”- tips
Ett intressant och viktigt (och roligt)
kunskapsområde!
Måste finnas tillgänglig för alla i
målgruppen.
Kan utvecklas på olika sätt på olika platser.
Lena Nylander2011
Lena Nylander2011
97
”Utvecklingspsykiatri”
Ingenting!
Alla projektets slutsatser och
rekommendationer är välkända.
Tillämpningen är problemet.
Varför?
„
101
101
Runt varje person finns andra/många som
mår dåligt: Närstående, personal,
medboende – förutom personen själv.
Lena Nylander2011
102
102
17
Unikt tillfälle att förebygga, inte bara
inom sjukvården
„
„
„
Tre vägar för att förebygga
Personer med utvecklingsstörning utgör en
riskgrupp för psykisk ohälsa, kanske
särskilt om de har autism (ASD).
Risken för psykos/schizofreni är flerdubblad.
Personer med utvecklingsstörning är i de
flesta fall ”kända” från förskoleåldern!
Många med ASD också.
Lena Nylander2011
„
„
„
„
„
„
„
Lena Nylander2011
103
Livslångt lärande – vidmakthålla och
utveckla!
Kommunikation/diagnostik
Behandlingsforskning
Förebygga – Omega-3-fettsyror? D-vitamin?
Livskvalitet!
„
„
104
104
www.socialstyrelsen.se.
Sök på: Kunskap och samverkan Tullie
Sewerin.
105
Lena Nylander2011
105
Lästips
„
„
Öka nyttigt inflytande från omgivningen.
Minska skadligt inflytande (stress!) från
omgivningen
Öka individens motståndskraft (ett sätt
kanske Omega-3-fettsyror? Amminger et al/
Arch Gen Psychiatry 2010;67(2):146-154).
Projektrapporten finns här:
Lena Nylander2011
„
„
103
Mer forskning:
„
„
106
106
Lästips
Christopher Gillberg: Autism och autismliknande
tillstånd hos barn, ungdomar och vuxna.
Gunilla Gerland: Att arbeta med Aspergers
syndrom. Hantverket och den professionella rollen.
www.autism.se
www.autismforum.se
Tidskrifter: Ögonblick, Intra.
Lena Nylander2011
„
„
„
„
„
107
107
Maud Deckmar: Freds bok.
Maud Deckmar: Ärrvävnad.
Hilde de Clerq: Mamma, är det där ett djur eller en
människa?
Gunilla Gerland: Autism, relationer och sexualitet.
Bo Hejlskov Elvén: Problemskapande beteende
vid utvecklingsmässiga funktionshinder.
Lena Nylander2011
108
108
18
Förståelseperspektiv på psykisk sjukdom
Slutligen…
„
”För att förstå en människa måste man förstå
vad just den människan förstår”
S. Kierkegaard
Lena Nylander 2011
109
„
„
Det är de professionellas uppgift att försöka
förstå.
Det är patientens (och personalens/de
anhörigas) uppgift att förklara och visa så att
det går att förstå.
Lena Nylander 2011
110
19