Transcript LYFT DEBATTEN! - Byggindustribloggen

LYFT DEBATTEN!
Om utstationerad arbetskraft inom
byggsektorn
24 juni 2014
PA Regional Office:
PA Consulting Group
Jakobsbergsgatan 17
SE-111 44
Stockholm
Tel: +46 8 454 19 00
Fax: +46 8 454 19 01
www.paconsulting.com
1
FÖRORD
Det har under en tid förts en intensiv debatt om problem med utstationerad arbetskraft från andra
EU-länder inom byggsektorn. Lavallagen har kritiserats våldsamt från fackligt håll som
diskriminerande för utländsk arbetskraft och man har gjort gällande att villkoren för utstationerade
är helt undermåliga. Otaliga är de beskrivningar av arbetsförhållanden som närmar sig medeltida,
till otroligt låga löner. Det talas om undermåliga förhållanden, katastrofal arbetsmiljö och löner
långt under kollektivavtalens lägstanivåer och långt under egen möjlighet att försörja sig. En
verklighetsbeskrivning som vi på Sveriges Byggindustrier under en mycket lång tid ställt oss
frågande till och som vi inte känner igen. För att få klarhet i hur det verkligen förhåller sig har
Svenskt Näringsliv och Sveriges Byggindustrier uppdragit åt PA Consulting Group att kartlägga
omfattningen av utstationering av arbetskraft till Sverige och att också försöka beskriva eventuella
problem i byggbranschen.
PA Consulting Group, Andreas Broryd och Madeleine Larsson, har gått igenom officiella källor och
därutöver intervjuat bl.a. företrädare för myndigheter, berörda ambassader, Sveriges
Byggindustrier och företag. Tyvärr har Byggnads avböjt att medverka i studien. Resultat och
slutsatser står PA Consulting Group för.
Det är glädjande att PA Consulting Group i denna undersökning, som är den mest omfattande
som gjorts på området, kan sudda ut ett antal oklarheter och ge en mer nyanserad bild av hur
omfattande utstationeringen i byggbranschen är. Än mer glädjande är att vi även kan ge en helt
annan och mer positiv bild av hur arbetsförhållandena faktiskt är för utstationerade
byggnadsarbetare på Sveriges Byggindustriers medlemsföretags arbetsplatser.
Medlemsföretagen är trots allt de helt dominerande företagen på svensk byggarbetsmarknad.
Till skillnad från den omfattande mytbildningen om arbetsförhållandena för utstationerade
byggnadsarbetare ger undersökningen en tydlig bild av att de utstationerade är mycket nöjda med
sina villkor och gärna återkommer. Lönen uppfattas som mycket god och arbetsmiljön och säkerheten är bra. Mytbildningen illusteras kanske bäst i den artikelsökning som gjorts och som visar att
det finns ett fåtal exempel i media som snurrar som vandringssägner i olika sociala media och
växer i proportion för varje varv. Dessa exempel är väl kända av oss på Sveriges Byggindustrier
och faktum är att vi eller något av våra medlemsföretag har agerat i samtliga beskrivna fall på ett
sätt som gjort att inga medarbetare har drabbats. Vi vet därför att det ges en felaktig beskrivning
av händelserna i media med stöd av Byggnads. Det är viktigt att understryka att det finns både
svenska och utländska exempel på att arbetstagare riskerat att drabbas men att det bara är i de
fall som det gällt utländska arbetstagare som Byggnads gjort omfattande mediala utspel.
PA Consulting Group har kommit fram till att omfattningen av utstationerade byggnadsarbetare på
svenska arbetsplatser är cirka fyra procent, vilket översatt till hela byggarbetsmarknaden
motsvarar cirka 8 900 årsarbeten. Den siffran är större än den som är registrerad på
Arbetsmiljöverket. I kontrast till detta bör noteras att Byggnads och LO 2011, i en omfattande
rapport, hävdade att det var 45 procent utstationerade eller över 100 000 byggnadsarbetare.
Många av Byggnads ombudsmän hävdar fortfarande idag i media att det är långt fler än 50 000.
Enligt den senaste LO-rapporten som presenterades för ett år sedan fanns det cirka 15 000
utstationerade byggnadsarbetare i Sverige. Om Byggnads uppgifter hade varit tillförlitliga skulle
det ha avspeglat sig i massarbetslöshet och dramatiskt fallande löner. Det finns inga sådana
tendenser - arbetslösheten är förhållandevis låg, lönerna ligger fortfarande klart i topp på LO-
2
området och löneutvecklingen följer eller överstiger industrins. Det finns med andra ord inga
belägg för den fackliga verklighetsbilden, även om det alltid går att hitta enskilda händelser som
kan kritiseras.
Trots att facken har varit framgångsrika i att begränsa omfattningen av utländsk konkurrens är de
utstationerade idag en viktig komponent i byggbranschen. Att det inte finns något exempel i
arbetsplatsundersökningen på att utstationerade har sämre villkor än motsvarande svenska
arbetstagare kan förvänta sig är mycket glädjande. Det visar att utstationerade värderas efter sin
kompetens och att de är en viktig resurs på arbetsmarknaden.
Den fria rörligheten i Europa är en av de fundamentala reglerna som ska säkerställa frihandel och
en gemensam arbetsmarknad. Genom detta får vi en gemensam utveckling av hela Europa så att
de spänningar, som finns mellan rika utvecklade länder och fattigare länder som måste inleda sin
resa mot bättre välfärd, kan minska. Allt för att säkerställa fred och frihet i vår del av världen som
innan Europasamarbetet kännetecknades av ständiga konflikter och ofred. Det är inte oväntat att
innevånarna i de rikare länderna kommer att bli oroliga när de fattigare ländernas levnadsvillkor
förbättras relativt men det är allas vårt ansvar att lyfta blicken när det sker. Trots allt är målet att vi
skall säkerställa vår konkurrensförmåga så att alla kan få det bättre. Inom Byggavtalets område är
avtalets lägsta lön för arbetad tid 25 200 kronor per månad vilket är en hög normallön jämfört med
de allra flesta andra yrkesgrupper. Det är en lönekostnadsnivå som konkurrensutsätter svenska
byggföretag så att de utmanas och tvingas utveckla sin produktivitet.
När man läser resultatet av undersökningen slås man av hur myterna och överdrifterna färgat den
politiska scenen i Sverige och Europa på senare år. Det kan knappast ha varit Byggnads avsikt att
blåsa liv i en främlingsfientlig våg som ritar om hela den politiska kartan, men det är den faktiska
följden av att man konsekvent men utan eftertanke överdrivit riskerna och problemen med
utländsk arbetskraft och den fria rörligheten.
Mats Åkerlind
Vice VD och förhandlingschef vid Sveriges Byggindustrier
3
INNEHÅLL
SAMMANFATTNING
5
1
INLEDNING
7
1.1
Bakgrund
7
1.2
Syfte
7
1.3
Metod
8
1.4
Definitioner
9
2
ANTALET UTSTATIONERADE BYGGARBETARE
12
2.1
Officiella antalet
12
2.2
Undersökning på byggarbetsplatser
15
2.3
Bedömningar från olika aktörer
16
3
ARBETSFÖRHÅLLANDEN FÖR UTSTATIONERADE BYGGARBETARE
19
3.1
Tvister
19
3.2
Undersökning på byggarbetsplatser
21
3.3
Bedömningar från olika aktörer
21
3.4
Uppmärksammade fall i media
29
4
SLUTSATSER
34
4.1
Antalet utstationerade byggarbetare
34
4.2
Arbetsförhållanden för utstationerade byggarbetare
35
4.3
Tillgång till fakta
36
5
REKOMMENDATIONER
37
5.1
Öka kunskapen
37
5.2
Tänk igenom ansvarfördelningen
38
APPENDIX
40
4
SAMMANFATTNING
Utstationeringen av arbetskraft till Sverige är en aktuell och omdebatterad fråga och ambitionen med
rapporten är att presentera ett mer objektivt underlag till debatterna. Mer specifikt är syftet att ge en
uppskattning av hur många utstationerade byggarbetare som är verksamma inom byggsektorn i
Sverige samt att beskriva hur utbredd förekomsten av dåliga arbetsförhållanden är inom denna grupp.
Svenskt Näringsliv och Sveriges Byggindustrier har varit beställare av rapporten, men för att
åstadkomma en mer objektiv beskrivning av verkligheten har PA Consulting Group varit utförare. PA
Consulting Group har utformat studiens metodik och har valt ett upplägg där insamling av data och
statistik kombineras med intervjuer med personer med intressanta infallsvinklar. Även en
undersökning på 42 svenska byggarbetsplatser har genomförts, med syfte att ta reda på hur stor
andel utstationerade byggarbetare som arbetar där och för att ta reda på om de har de
arbetsförhållanden de har rätt till. Dessutom har ett enklare artikelsök genomförts.
Med utstationerad arbetstagare avses varje arbetstagare som vanligen arbetar i ett annat land, men
som under en begränsad tid utför arbete i Sverige enligt någon av nedanstående punkter:
•
När en arbetsgivare för egen räkning och under egen ledning sänder arbetstagare till Sverige
enligt avtal som arbetsgivaren har ingått med den i Sverige verksamma mottagaren av tjänsterna.
•
När en arbetsgivare sänder arbetstagare till Sverige till en arbetsplats eller till ett företag som
tillhör koncernen.
•
När en arbetsgivare som hyr ut arbetskraft eller ställer arbetskraft till förfogande sänder
arbetstagare till ett användarföretag som är etablerat i Sverige eller som bedriver verksamhet här.
Ett anställningsförhållande skall råda mellan arbetsgivaren och arbetstagaren under
utstationeringstiden. I vissa fall kan även egenföretagare räknas som utstationerade.
Enligt beräkningar baserade på registreringar i Arbetsmiljöverkets utstationeringsregister för andra
halvåret 2013, motsvarar de utstationerades arbete inom byggsektorn i Sverige under ett års tid cirka
2.800 årsarbeten. Det motsvarar cirka 1,3% av det totala antalet byggarbetare inom byggsektorn i
Sverige.
Men denna siffra är troligtvis för låg, majoriteten av de personer som har intervjuats tror inte att alla
företag som utstationerar byggarbetare vet om att de ska anmäla dem till utstationeringsregistret.
Undersökningen på de 42 svenska byggarbetsplatserna pekar istället på att det finns cirka 4%
utstationerade byggarbetare inom byggsektorn i Sverige, vilket motsvarar cirka 8.900 årsarbeten.
Resultaten från den här studien ger inte stöd för att det finns ett generellt problem med dåliga
arbetsförhållanden för utstationerade byggarbetare som är verksamma inom byggsektorn i Sverige.
Nästan inga tvister rörande utstationerade byggarbetares arbetsförhållanden har hittats och
platscheferna på de byggarbetsplatser där det förekom utstationerade byggarbetare känner inte till att
de inte skulle få de arbetsförhållanden de har rätt till. Inte heller resulterade artikelsöket på internet i
att konkreta fall av dåliga arbetsförhållanden för utstationerade byggarbetare i Sverige hittades.
Men de intervjuer som har genomförts pekar på att det finns problem inom vissa delar av byggsektorn
– det som nämns är till exempel att problem kan finnas i mindre företag, i företag som arbetar för
5
”engångsbyggare”1 och privatpersoner, i företag som inte har tecknat kollektivavtal, i företag som inte
arbetar på Sveriges Byggindustriers arbetsplatser och i företag på den svarta marknaden.
De intervjuade har baserat sina svar primärt på egna erfarenheter och på vad de har hört i media och
av andra, inte på forskning, undersökningar eller statistik och många säger att deras kunskap
egentligen inte är tillräcklig för att svara på många frågor. Men PA Consulting Group har ändå bedömt
det vara värdefullt att samla in bedömningar från personer som på olika sätt kommer i kontakt med
frågan om utstationering. En viktig slutsats är dock att tillgången till objektiva fakta rörande
utstationerade byggarbetares arbetsförhållanden tycks vara mycket begränsad.
Den övergripande rekommendationen till alla som deltar i och påverkar debatten om
arbetsförhållandena för utstationerade byggarbetare i Sverige är slutligen: Lyft debatten! Kunskapen
om deras arbetsförhållanden behöver öka och ansvarsfördelningen vad gäller uppföljningen av
arbetsförhållandena tycks behöva tänkas igenom mer grundligt.
1
Byggherrar som mycket sällan köper tjänster från byggföretag.
6
1
INLEDNING
Utstationeringen av arbetskraft till Sverige är en aktuell och omdebatterad fråga
och ambitionen med rapporten är att presentera ett mer objektivt underlag till
debatterna om hur många utstationerade byggarbetare som är verksamma inom
byggsektorn i Sverige och om deras arbetsförhållanden. Svenskt Näringsliv och
Sveriges Byggindustrier har varit beställare av rapporten, men för att åstadkomma
en mer objektiv beskrivning av verkligheten har PA Consulting Group varit
utförare.
1.1 Bakgrund
Utstationeringen av arbetskraft till Sverige är en aktuell och omdebatterad fråga. Frågan är aktuell
därför att ett tillämpningsdirektiv om genomförandet av utstationeringsdirektivet behandlas på EUnivå och därför att en svensk parlamentarisk kommitté arbetar med att se över reglerna om
utstationering på svensk arbetsmarknad. Men frågan är också aktuell eftersom Arbetsmiljöverkets
utstationeringsregister har funnits
sedan 1 juli 2013 och det nu är
möjligt att ta fram statistik över
Vad handlade Vaxholmskonflikten om?
antalet utstationerade i Sverige.
Vaxholmskonflikten startade 2004 och handlade om
Allt detta kan leda till debatt, men
ett lettiskt byggföretag, L&P Baltic Bygg, som hade
utstationeringen av arbetskraft till
vunnit en anbudsgivning för att utföra en ut- och
Sverige var redan tidigare en
ombyggnad av en skola åt Vaxholms kommun.
omdebatterad fråga. Främst på
grund av den så kallade
Arbetskraften kom från det lettiska moderbolaget
Vaxholmskonflikten, som ledde
Laval un Partneri, som inte ville teckna svenskt
fram till Laval-domen 2007.
kollektivavtal som gav arbetarna genomsnittslönen i
Delvis har debatten handlat om
Stockholm på 145 kr/timmen, men som var villiga att
hur lagar och regler bör utformas,
teckna svenskt kollektivavtal som gav arbetarna
t.ex. infördes lagförändringar i
lägstalönen på 109 kr/timmen.
Sverige 2010 till följd av LavalSvenska Byggnadsarbetareförebundet, med
domen. Men delvis har debatten
sympatiserande Svenska Elektrikerförbundet, inledde
också handlat om vilka följder
en blockad sedan förhandlingarna misslyckats.
man kan se av rådande lagar och
Blockaden ledde till att arbetet fick avbrytas och L&P
regler. Specifikt har
Baltic Bygg gick därefter i konkurs.
utstationerades
arbetsförhållanden debatterats.
När fallet togs upp i EG-domstolen konstaterades att
stridsåtgärderna mot det lettiska företaget Laval un
1.2 Syfte
Partneri varit oproportionerliga. EG-domstolen
Ambitionen med rapporten är att
menade också att det är svårt för ett utländskt
presentera ett mer objektivt
företag att i förväg inskaffa information om vad ett
underlag till debatterna om hur
svenskt kollektivavtal innebär, vilket medför ett hinder
många utstationerade
för den fria rörligheten.
byggarbetare som är verksamma
inom byggsektorn i Sverige och
7
om deras arbetsförhållanden, för att underlätta saklig och konstruktiv debatt.
Mer specifikt är syftet att ge en uppskattning av hur många utstationerade byggarbetare som är
verksamma inom byggsektorn i Sverige samt att beskriva hur utbredd förekomsten av dåliga
arbetsförhållanden är inom denna grupp.
1.3 Metod
Svenskt Näringsliv och Sveriges Byggindustrier har varit beställare av rapporten, men för att
åstadkomma en mer objektiv beskrivning av verkligheten har PA Consulting Group varit utförare.
PA Consulting Group har utformat studiens metodik och har valt ett upplägg där insamling av data
och statistik kombineras med intervjuer med personer med intressanta infallsvinklar. De data- och
statistikkällor som har använts är Arbetsdomstolen, Arbetsmiljöverket, Medlingsinstitutet,
Migrationsverket, Statistiska centralbyrån, Stockholms tingsrätt, Svenska
Byggnadsarbetareförbundet (Byggnads) och Sveriges Byggindustrier. Det är PA Consulting Group
som har bestämt vilken data och statistik som ska samlas in och detaljer om vissa delar av
informationsinsamlingen och om vissa beräkningar återfinns i Appendix A och B.
Det är också PA Consulting Group som har bestämt vilka intervjuer som ska genomföras och vilka
frågor som ska ställas i intervjuerna. Men Sveriges Byggindustrier har föreslagit vilka företag som
ska delta i intervjurundan och företagen har själva valt vilka personer från dem som ska intervjuas.
Ambitionen från Sveriges Byggindustriers sida har varit att ge en rättvisande bild av verkligheten.
Tabell 1 visar vilka personer som har intervjuats och intervjufrågorna återfinns i Appendix C.
Däremot publiceras inte de kompletta noteringarna från intervjuerna i denna rapport, eftersom de
är alltför omfattande. Intervjuerna genomfördes under perioden januari-mars 2014.
Samma frågor har ställts till alla personer som har intervjuats, med några undantag. De
intervjuade från Estlands och Lettlands ambassader har för de flesta frågor uttalat sig enbart om
utstationerade byggarbetare från Estland och Lettland och den intervjuade från Migrationsverket
har uttalat sig om arbetskraft från tredjeland som kommer till Sverige för att arbeta inom
byggsektorn. Den intervjuade från Migrationsverket har inte gjort skillnad på arbetskraft från
tredjeland som är utstationerad och på arbetskraft från tredjeland som är anställd i Sverige. Den
utstationerade byggarbetare som har intervjuats har i huvudsak fått frågor om sin egen
arbetssituation. Det framkommer i rapporten i vilka fall dessa personers svar har analyserats
tillsammans med övriga intervjuade personers svar. I mån av tid har de intervjuade även fått
kompletterande frågor som är anpassade just till dem. I en intervju intervjuades två personer och i
de delar av rapporten som presenterar analyser av de intervjuades svar, räknas de som en
person.
Många personer som har intervjuats har kommenterat att de inte har kunskap som baserar sig på
forskning, undersökningar eller statistik och att deras kunskap egentligen inte är tillräcklig för att
svara på många frågor. Men PA Consulting Group har ändå bedömt det vara värdefullt att samla
in bedömningar, dock ej rena gissningar, från personer som på skilda sätt kommer i kontakt med
frågan om utstationering. Detta för att totalt sett få en nyanserad bild av verkligheten. Det har
också varit av intresse att ta reda på hur mycket de intervjuade personerna faktiskt vet om de
frågor som den här rapporten syftar till att besvara.
Ursprungligen var ambitionen att även involvera Byggnads i studien, men då de avböjde att delta
har fackföreningssidans verklighetsbild, framförallt vad gäller antalet utstationerade, istället
inhämtats genom LO:s rapporter ”Gäst i verkligheten – om utstationerad arbetskraft i praktiken”
(2013) och ”När arbetskraftskostnaderna pressar priset – en genomlysning av offentliga
investeringar i infrastruktur” (2010). Dessutom har vissa av de intervjuade personerna ibland
hänvisat till information som kommer från Byggnads.
8
Sveriges Byggindustrier har också, tillsammans med Svenskt Näringsliv, föreslagit att en
undersökning på svenska byggarbetsplatser ska genomföras, för att ta reda på hur stor andel
utstationerade byggarbetare som arbetar där och för att ta reda på om de har de
arbetsförhållanden de har rätt till. Frågorna i undersökningen har utformats av PA Consulting
Group, men Sveriges Byggindustrier har haft möjlighet att kommentera. Sveriges Byggindustrier
har också bestämt vilka företag som ska delta i undersökningen och ambitionen har varit att göra
ett representativt urval med avseende på bland annat byggarbetsplatsernas storlek och
geografiska läge. Det ska noteras att undersökningen har fordrat en faktisk räkning av totala
antalet byggarbetare och antalet utstationerade byggarbetare på byggarbetsplatserna. 42 av
Sveriges Byggindustriers medlemsföretags byggarbetsplatser deltog och dessa företag och
byggarbetsplatser, frågorna i undersökningen och en beskrivning av hur räkningen på
arbetsplatserna skulle gå till, återfinns i Appendix D.
Ett enklare artikelsök på internet har också genomförts, med syfte att få en uppfattning om
förekomsten i media av konkreta fall av dåliga arbetsförhållanden för utstationerade byggarbetare
som är verksamma inom byggsektorn i Sverige. De söktermer som användes stämdes av med
Sveriges Byggindustrier, som även själva gav exempel på fall som förekommit i media – till
exempel de fall (Parkeringshuset i Råcksta och Multisportanläggningen i Kviberg) som har
beskrivits i mer detalj i denna rapport.
1.4 Definitioner
Rapportens viktigaste definitioner är:
Utstationerad2: Med utstationerad arbetstagare avses varje arbetstagare som vanligen arbetar i
ett annat land, men som under en begränsad tid utför arbete i Sverige enligt någon av
nedanstående punkter:
•
När en arbetsgivare för egen räkning och under egen ledning sänder arbetstagare till Sverige
enligt avtal som arbetsgivaren har ingått med den i Sverige verksamma mottagaren av
tjänsterna.
•
När en arbetsgivare sänder arbetstagare till Sverige till en arbetsplats eller till ett företag som
tillhör koncernen.
•
När en arbetsgivare som hyr ut arbetskraft eller ställer arbetskraft till förfogande sänder
arbetstagare till ett användarföretag som är etablerat i Sverige eller som bedriver verksamhet
här.
Ett anställningsförhållande skall råda mellan arbetsgivaren och arbetstagaren under
utstationeringstiden. Om samtliga nedanstående punkter är uppfyllda räknas även egenföretagare
som utstationerade3:
•
Om egenföretagaren utför arbete i Sverige för en enda uppdragsgivare och inte kan skicka
någon annan i sitt ställe.
•
Om egenföretagaren inte har egna arbetsredskap eller lokal.
•
Om egenföretagarens uppdragsgivare styr arbetet.
Arbetsförhållanden: Avser samtliga arbetsförhållanden som regleras i den hårda kärnan av
rättigheter samt i arbetstagarens eventuella kollektivavtal tecknat av svensk fackförening. Den
hårda kärnan innehåller regler inom följande områden4: Arbetstid och vilotid, semester, lön, villkor
för att ställa arbetstagare till förfogande, säkerhet, hälsa och hygien på arbetsplatsen samt
området skyddsåtgärder med hänsyn till arbets- och anställningsvillkor för gravida kvinnor och
2
Definitionen är baserad på ”Lag om utstationering av arbetstagare” och på information från Arbetsmiljöverkets hemsida.
Enligt Arbetsmiljöverkets svarstjänst ska samtliga tre punkter vara uppfyllda.
4
Källa: Arbetsmiljöverket
3
9
kvinnor som nyligen fött barn samt för barn och unga. Dessutom innehåller den hårda kärnan
regler inom området likabehandling av kvinnor och män samt andra bestämmelser om ickediskriminerande behandling.
Dåliga arbetsförhållanden: Avser arbetsförhållanden som är sämre än vad en arbetstagare har
rätt till enligt lag eller enligt eventuellt kollektivavtal tecknat av svensk fackförening.
Byggsektorn: Utgörs av företag som, enligt svensk näringsgrensindelning (SNI2007),
klassificeras under någon av följande tre kategorier: Byggande av hus (41), Anläggningsarbeten
(42) och Specialiserad bygg- och anläggningsverksamhet (43).
Byggarbetare: Arbetare inom byggsektorn, ej enskilda näringsidkare.
10
Tabell 1. Intervjuade personer
Namn
Titel
Organisation
Per Samuelsson
Nationell branschstrateg
Bygg och Industri
Arbetsförmedlingen
Lars-Erik Jonason
Arbetsmiljöinspektör region
Väst
Arbetsmiljöverket
Christian Lönnström
Arbetsmiljöinspektör region
Öst
Arbetsmiljöverket
Jan Swedberg
Biträdande tillsynsdirektör
region Väst (ansvarar för
bl.a. byggtillsyn)
Arbetsmiljöverket
Kattri-Helina Põld
Ambassadråd i ekonomiska
frågor
Estlands ambassad i Stockholm
Olivier Linden och Ola
Valois
Anställda på Enheten för
EU:s inre marknad
Kommerskollegium
Austra Krēsliņa
Handelsattaché
Lettlands ambassad i Stockholm och
LIAA (Investment and Development
Agency of Latvia)
Kurt Eriksson
Chefsjurist
Medlingsinstitutet
Nina Johansson
Avdelningschef
arbetstillstånd
Migrationsverket
Johan Gillberg
Personalspecialist
NCC
Jonas Andé
Förhandlingschef
Skanska
Mats Åkerlind
Vice VD, Förhandlingschef
Sveriges Byggindustrier
Stina Petersson
Författare till rapporterna
”Utstationerades
arbetsförhållanden på svensk
arbetsmarknad” och
”Bemanningsföretagens roll i
rekryteringen av utländsk
arbetskraft”
Utstationerad
5
Stockholms universitets
Linnécentrum för integrationsstudier
(SULCIS)
(ej längre anställd, men här skrevs
rapporterna)
Anonym5
Den utstationerade har fått vara anonym för att han obehindrat ska kunna berätta om sin arbetssituation.
11
2
ANTALET UTSTATIONERADE
BYGGARBETARE
Enligt beräkningar baserade på registreringar i Arbetsmiljöverkets
utstationeringsregister för andra halvåret 2013, motsvarar de utstationerades
arbete inom byggsektorn i Sverige under ett års tid cirka 2.8006 årsarbeten. Det
motsvarar cirka 1,3%7 av det totala antalet byggarbetare. Men denna siffra är
troligtvis för låg, majoriteten av de personer som har intervjuats tror inte att alla
företag som utstationerar byggarbetare vet om att de ska anmäla dem till
utstationeringsregistret. En undersökning på 42 svenska byggarbetsplatser pekar
istället på att det finns cirka 4% utstationerade byggarbetare inom byggsektorn i
Sverige, vilket motsvarar cirka 8.9008 årsarbeten.
2.1 Officiella antalet
Arbetsmiljöverkets utstationeringsregister, dit utstationeringar till Sverige ska anmälas, har funnits
sedan 1 juli 2013. Det är den utstationerades arbetsgivare som är ansvarig för anmälan till registret
och om inte någon sådan görs kan arbetsgivaren tvingas betala en sanktionsavgift9. Det är från
Arbetsmiljöverkets utstationeringsregister som vad vi kallar officiella antalet utstationerade
byggarbetare, som är verksamma inom byggsektorn i Sverige, är hämtat.
Enligt beräkningar baserade på registreringarna i Arbetsmiljöverkets utstationeringsregister,
motsvarade de utstationerades arbete inom byggsektorn i Sverige cirka 1.400 årsarbeten under
andra halvåret 2013. Det är därför rimligt att anta att de utstationerades arbete inom byggsektorn i
Sverige under ett års tid motsvarar cirka 2.80010 årsarbeten, vilket i sin tur motsvarar cirka 1,3%11
av det totala antalet byggarbetare. Det kan även tilläggas att en analys av registreringarna i
Arbetsmiljöverkets utstationeringsregister visar att det under andra halvåret 2013 var cirka 5.400
olika individer som utstationerades till byggsektorn i Sverige och för dessa personer registrerades
cirka 6.600 utstationeringar.
För att antalet utstationerade byggarbetare inom byggsektorn i Sverige ska blir greppbart visas i
Figur 1 en översikt över den svenska byggsektorn. Som framkommer är det cirka 318.000 personer
som är folkbokförda i Sverige som arbetar inom byggsektorn, cirka 284.000 är anställda och cirka
34.000 är enskilda näringsidkare12. Av de anställda uppskattas cirka 213.000 vara arbetare13. Som
6
För kommentarer om hur officiella antalet utstationerade har beräknats, se Appendix B.
Det totala antalet byggarbetare inom byggsektorn i Sverige (årsarbeten) har ansetts utgöras av: 1) Antalet anställda
arbetare, folkbokförda i Sverige, inom byggsektorn 2012. Antalet uppgick till 212.832 stycken och antas motsvara
årsarbeten. 2) Antalet utstationerade årsarbeten inom byggsektorn. De utstationerade antas samtliga vara arbetare, ej
tjänstemän eller enskilda näringsidkare.
8
Det totala antalet byggarbetare inom byggsektorn i Sverige (årsarbeten) har ansetts utgöras av: 1) Antalet anställda
arbetare, folkbokförda i Sverige, inom byggsektorn 2012. Antalet uppgick till 212.832 stycken och antas motsvara
årsarbeten. 2) Antalet utstationerade årsarbeten inom byggsektorn
9
Källa: ”Lag om utstationering av arbetstagare”
10
För kommentarer om hur officiella antalet utstationerade har beräknats, se Appendix B.
11
Det totala antalet byggarbetare inom byggsektorn i Sverige (årsarbeten) har ansetts utgöras av: 1) Antalet anställda
arbetare, folkbokförda i Sverige, inom byggsektorn 2012. Antalet uppgick till 212.832 stycken och antas motsvara
årsarbeten. 2) Antalet utstationerade årsarbeten inom byggsektorn. De utstationerade antas samtliga vara arbetare, ej
tjänstemän eller enskilda näringsidkare.
12
Källa: Statistiska centralbyrån
13
Källa: Sveriges Byggindustrier
7
12
också framkommer av Figur 1, har Byggnads cirka 104.00014 medlemmar och cirka 92.00015
personer arbetar i Sveriges Byggindustriers medlemsföretag.
Figur 1. Översikt över den svenska byggsektorn16
Inom vilka näringsgrenar arbetar de utstationerade byggarbetarna?
En analys av registreringarna i Arbetsmiljöverkets utstationeringsregister visar också
att de utstationerade, under andra halvåret 2013, fördelas på samma sätt mellan de
olika näringsgrenarna inom byggsektorn som de byggarbetare som är folkbokförda i
Sverige, se Figur 2.
Figur 2. Byggarbetares fördelning på olika näringsgrenar inom byggsektorn
Andel byggarbetare, folkbokförda i
Sverige, för olika näringsgrenar 2012
Andel utstationerade till Sverige
inom byggsektorn, för olika
näringsgrenar andra halvåret 2013
Byggande av hus (41*)
26%
27%
63%
61%
11%
12%
Anläggningsarbeten
(42*)
Specialiserad bygg- och
anläggningsverksamhet
(43*)
*SNI2007
14
Källa: Byggnads
Källa: Sveriges Byggindustrier
16
Källa: Statistiska centralbyrån, Byggnads, Sveriges Byggindustrier. För detaljer, se Appendix A.
15
13
För att antalet utstationerade byggarbetare inom byggsektorn i Sverige ska blir greppbart kan det
också sättas i relation till samtliga registrerade uppehållsrätter för medborgare från EU/EES som
uppehåller sig i Sverige under längre tid än tre månader och som är här som arbetstagare. Sådana
uppehållsrätter behöver från och med 1 maj 2014 inte registreras längre, men antalet uppgick till
cirka 8.400 under 2013. Det är dock viktigt att notera att den siffran gäller samtliga branscher
eftersom statistiken inte finns nedbruten på sektornivå, att siffran även inkluderar personer som är
anställda i Sverige och inte bara utstationerade samt att medborgare från övriga Norden inte heller
innan 1 maj 2014 behövde registrera uppehållsrätter.17
Från vilka länder kommer de utstationerade byggarbetarna?
En analys av registreringarna i Arbetsmiljöverkets utstationeringsregister för andra
halvåret 2013 visar att de utstationerade individerna inom byggsektorn i Sverige kan
komma från många olika länder, men att Polen dominerar följt av Litauen och
Danmark, se Figur 3. Notera att 175 av de utstationerade individerna, d.v.s. 3,3%,
kom från länder utanför EU/EES eller Schweiz. Dessa personer behöver
arbetstillstånd för att arbeta i Sverige, vilket beviljas av Migrationsverket.
För att antalet utstationerade personer från tredjeland ska bli greppbart, kan det
sättas i relation till det totala antalet beviljade arbetstillstånd för yrkesgrupper inom
byggsektorn (Byggnads- och anläggningsarbetare, Byggnadshantverkare och
Grovarbetare inom bygg och anläggning). Det antalet uppgick till 206 stycken för
2013. Men det är viktigt att notera att Migrationsverkets statistik är uppbyggd kring
yrkesgrupper och att Arbetsmiljöverkets statistik är uppbyggd kring näringsgrenar,
så statistiken är inte riktigt jämförbar. Det kan också nämnas att antalet giltiga
arbetstillstånd för samma yrkesgrupper uppgick till 676 per 12 februari 2014. (Källa:
Migrationsverket)
Antal utstationerade individer till
Sverige inom byggsektorn (41-43*)
under andra halvåret 2013
Figur 3. De vanligaste avsändarländerna för de utstationerade inom byggsektorn i
Sverige.
1400
1200
1000
800
600
400
200
0
*SNI2007
Utstationerade personer med Sverige som avsändarland visas ej i Figur 3. Enligt Arbetsmiljöverkets svarstjänst kan
orsaken till att man väljer Sverige som avsändarland vara felregistreringar.
17
Källa: Migrationsverket
14
2.2 Undersökning på byggarbetsplatser
En undersökning har genomförts på svenska byggarbetsplatser för att ta reda på hur stor andel
utstationerade byggarbetare som arbetar där och för att ta reda på om de utstationerade
byggarbetarna har de arbetsförhållanden som de har rätt till. Undersökningen omfattade 42
arbetsplatser i olika delar av landet där något av Sveriges Byggindustriers medlemsföretag JM, NA
Bygg, NCC, Nåiden Bygg, Peab eller Skanska hade samordningsansvar och genomfördes i form
av en enkätundersökning. Enkätundersökningen fordrade dock en faktisk räkning av totala antalet
byggarbetare och antalet utstationerade byggarbetare på byggarbetsplatserna. Mer information om
undersökningen hittar du i Appendix D.
Undersökningen visar att de utstationerade byggarbetarna utgjorde cirka 4% av det totala antalet
byggarbetare och att de fanns på 21% av byggarbetsplatserna. Det innebär att det i genomsnitt var
1,3 utstationerade byggarbetare per arbetsplats, eftersom det genomsnittliga totala antalet räknade
byggarbetare på de undersökta byggarbetsplatserna var 32. Figur 4 visar på hur många
byggarbetsplatser det var ett visst antal utstationerade byggarbetare.
Om det är en lika stor andel utstationerade i hela byggsektorn, innebär det att det finns cirka
8.90018 årsarbeten av utstationerade byggarbetare inom byggsektorn i Sverige.
Figur 4. Antal utstationerade byggarbetare på de 42 byggarbetsplatserna
35
Antal byggarbetsplatser
30
25
20
15
10
5
0
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
Antal utstationerade byggarbetare
18
Det totala antalet byggarbetare inom byggsektorn i Sverige (årsarbeten) har ansetts utgöras av: 1) Antalet anställda
arbetare, folkbokförda i Sverige, inom byggsektorn 2012. Antalet uppgick till 212.832 stycken och antas motsvara
årsarbeten. 2) Antalet utstationerade årsarbeten inom byggsektorn.
15
Hur många led i entreprenadkedjan?
Inom ramen för undersökningen på de 42 byggarbetsplatserna ställdes även
frågan hur många led det finns i den längsta entreprenadkedja som företaget
ingår i på byggarbetsplatsen. I genomsnitt var det cirka två led och maximala
antalet var fyra led.
Antal byggarbetsplatser
Figur 5. Antal led i den längsta entreprenadkedja som företagen ingår i på
byggarbetsplatsen
20
18
16
14
12
10
8
6
4
2
0
1
2
3
4
Vet ej
Antal led i entreprenadkedjan
2.3 Bedömningar från olika aktörer
De flesta personer som har intervjuats kan inte ge någon bedömning av hur många utstationerade
byggarbetare som är verksamma inom byggsektorn i Sverige. Bland de tolv intervjuade19 som fick
frågan, svarade nio personer att de inte vet. En person hänvisade till de officiella siffrorna från
utstationeringsregistret på Arbetsmiljöverket och Mats Åkerlind från Sveriges Byggindustrier
svarade 4.000–5.000 årsarbeten, vilket baserade sig på tidigare genomförda undersökningar.
Ytterligare en person svarade att Byggnads
uppskattat att det i Stockholmsområdet finns
“Inte en susning. Jag frågar mig om
ungefär 5.000-10.000 utlandsrekryterade inom
någon kan ha koll på det än så länge.”
byggbranschen och några hundra i Göteborg
Christian Lönnström, Arbetsmiljöverket
och Malmö samt att ungefär hälften av dem som
(om hur många utstationerade byggarbetare
jobbar på de stora infrastrukturprojekten i
som är verksamma inom byggsektorn i Sverige)
Sverige är utstationerade. Fem intervjuade
nämnde även, som svar på om det har skett några förändringar över tiden, att de tror att antalet
utstationerade/utländska byggarbetare i Sverige har ökat.
“Vi upplyser de utstationerande
företagen om det, i våra affärsavtal, att
det är en skyldighet som man ska
fullgöra när man ska arbeta på våra
arbetsplatser.”
Jonas Andé, Skanska
(om utstationerande företag vet om att
utstationeringar ska anmälas till Arbetsmiljöverket)
Till detta kan tilläggas att LO i sin rapport ”Gäst i
verkligheten” (2013) skriver att Byggnads20
förbundsavdelningar uppskattade att det fanns
14 980 utstationerade arbetare inom deras område i
Sverige vid undersökningstillfället månadsskiftet
april/maj 2013, vilket kan tolkas som årsarbeten.
Detta skulle innebära att cirka 7%21 av det totala
antalet byggarbetare inom byggsektorn i Sverige
19
Den utstationerade fick inte frågan. Den intervjuade från Migrationsverket hänvisade till statistik över arbetstillstånd och
det redovisas inte här. De intervjuade från Estlands och Lettlands ambassader svarade enbart på frågan hur många
estniska och lettiska utstationerade byggarbetare som är verksamma inom byggsektorn i Sverige och deras svar räknas in
i redovisningen ovan.
20
Byggnads har avböjt att delta i studien.
21
Det totala antalet byggarbetare inom byggsektorn i Sverige (årsarbeten) har ansetts utgöras av: 1) Antalet anställda
arbetare, folkbokförda i Sverige, inom byggsektorn 2012. Antalet uppgick till 212.832 stycken och antas motsvara
årsarbeten. 2) Antalet utstationerade årsarbeten inom byggsektorn. Byggnads har alltså inte själva beräknat siffran 7%.
16
utgörs av utstationerade. Men LO skriver att det i mångt och mycket handlar om kvalificerade
bedömningar och att det finns en viss osäkerhet i siffrorna. Bland annat har flera avdelningar
besvarat frågorna om antalet utstationerade arbetare som ett spann och då har den högre siffran
utgjort underlag till rapporten. I en annan LO-rapport, ”När arbetskraftskostnaderna pressar priset”
(2010), uppges att 45% av arbetskraften i några entreprenader som har studerats är skatteoch/eller avgiftsskyldiga i ett annat land än Sverige.
Men även om de intervjuade inte vet hur många utstationerade byggarbetare som är verksamma
inom byggsektorn i Sverige, så nämner tio personer22 att de inte tror att alla är anmälda till
utstationeringsregistret på Arbetsmiljöverket. En
“Jag vet inte om små svenska företag,
anledning till att inte alla är anmälda kan vara att
som köper tjänster av utstationerande
inte alla utstationerande företag vet om att de ska
företag, vet om det och brukar tala om
anmäla och sju personer23 tror inte att alla företag
det. Däremot vet de stora svenska
känner till detta. Resten av de tillfrågade vet ej24.
företagen om det och informerar om det,
Men det förekommer kommentarer om att det
det är min erfarenhet.”
varierar mellan olika typer av företag om man
känner till registret eller inte. Det nämns att
Lars-Erik Jonason, Arbetsmiljöverket
(om företag som köper tjänster av utstationerande
professionella företag och företag som arbetar åt
företag vet om att utstationeringar ska anmälas till
större beställare känner till det.
Arbetsmiljöverket)
Vilka företag arbetar de utstationerade byggarbetarna på och vilka är kunderna?
Tretton intervjuade, samtliga utom den utstationerade, tillfrågades om i vilken typ av
utstationerande företag som de flesta utstationerade byggarbetare, som är
verksamma inom byggsektorn i Sverige, jobbar. Slutsatsen är att de utstationerade
verkar kunna jobba inom såväl stora (+100 anställda) som medelstora (11-100
anställda) och små företag (0-10 anställda). Frågan ställdes också om de flesta
jobbar inom bemanningsföretag, men ingen säker slutsats kan dras eftersom många
intervjuade inte visste. Majoriteten som uttalade sig menade dock att de flesta inte
jobbar inom bemanningsföretag.
“Fortfarande är det nog så att
Samma intervjuade fick också frågan om vilka typer
majoriteten av alla bygg- och
av kunder som de flesta utstationerade byggarbetare
anläggningsprojekt i Sverige
i Sverige jobbar för. Slutsatsen är att de verkar kunna beställs av engångsbyggare, det
jobba för såväl stora svenska byggföretag som för
vill säga av sådana som väldigt
underleverantörer till stora svenska byggföretag, för
sällan fungerar som byggherrar
företag som inte är verksamma inom byggsektorn
och alltså inte är professionella
(t.ex. bostadsrättsföreningar) och privatpersoner.
byggherrar med en
Detta var kategorier som presenterades för de
beställarorganisation.”
intervjuade.
Christian Lönnström, Arbetsmiljöverket
De intervjuade från Estlands och Lettlands ambassader svarade enbart för
utstationerade från dessa länder och den intervjuade från Migrationsverket svarade
enbart för tredjelandsmedborgare, utstationerade såväl som anställda i Sverige.
22
Tolv intervjuade. Den intervjuade från Migrationsverket och den utstationerade fick inte frågan om hur många
utstationerade som inte är anmälda till Arbetsmiljöverkets utstationeringsregister. De intervjuade från Estlands och
Lettlands ambassader svarade enbart för estniska och lettiska utstationerade byggarbetare.
23
Tretton intervjuade. Den utstationerade fick inte frågan. De intervjuade från Estlands och Lettlands ambassader svarade
enbart för estniska och lettiska utstationerande företag.
24
En person har inte svarat på frågan.
17
Slutsatser från kapitel 2:
•
Det finns cirka 213.000 arbetare inom byggsektorn som är folkbokförda i Sverige.
•
De utstationerades arbete inom byggsektorn i Sverige motsvarar under ett års tid
cirka 2.800 årsarbeten, enligt beräkningar baserade på registreringar i
Arbetsmiljöverkets utstationeringsregister för andra halvåret 2013. Det motsvarar
cirka 1,3% av det totala antalet byggarbetare inom byggsektorn i Sverige.
•
Majoriteten av de personer som har intervjuats tror inte att alla företag som
utstationerar byggarbetare vet om att de ska anmäla dem till Arbetsmiljöverkets
utstationeringsregister.
•
En undersökning på 42 svenska byggarbetsplatser visade att 4% av byggarbetarna
var utstationerade. Om det är en lika stor andel utstationerade i hela byggsektorn,
innebär det att det finns cirka 8.900 årsarbeten av utstationerade byggarbetare
inom byggsektorn i Sverige.
•
Byggnads förbundsavdelningar har uppskattat att det fanns 14.980 utstationerade
arbetare inom deras område i Sverige vid undersökningstillfället månadsskiftet
april/maj 2013, vilket motsvarar cirka 7% av det totala antalet byggarbetare inom
byggsektorn i Sverige.
Figur 6. Antal utstationerade byggarbetare inom byggsektorn i Sverige
Antal utstationerade
byggarbetare inom
byggsektorn i Sverige
16 000
14 000
12 000
10 000
8 000
6 000
4 000
2 000
Trolig
differens
mellan
officiella
antalet och
verkligheten
(ca. 6.000
årsarbeten)
0
Officiellt antal Arbetsmiljöverkets
utstationeringsregister
18
Undersökning på
byggarbetsplatser
LO:s "Gäst i verkligheten"
(2013)
3
ARBETSFÖRHÅLLANDEN FÖR
UTSTATIONERADE BYGGARBETARE
Resultaten från den här studien ger inte stöd för att det finns ett generellt problem
med dåliga arbetsförhållanden för utstationerade byggarbetare som är verksamma
inom byggsektorn i Sverige. Nästan inga tvister rörande utstationerade
byggarbetares arbetsförhållanden har hittats och platschefer på Sveriges
Byggindustriers byggarbetsplatser känner inte till att deras utstationerade inte
skulle ha de arbetsförhållanden de har rätt till. Inte heller resulterade ett enkelt
artikelsök på internet i att konkreta fall av dåliga arbetsförhållanden för
utstationerade byggarbetare i Sverige hittades. Men de intervjuer som har
genomförts pekar på att det finns problem inom vissa delar av byggsektorn – det
som nämns är till exempel att problem kan finnas i mindre företag, i företag som
arbetar för ”engångsbyggare”25 och privatpersoner, i företag som inte har tecknat
kollektivavtal, i företag som inte arbetar på Sveriges Byggindustriers arbetsplatser
och i företag på den svarta marknaden. De intervjuade har baserat sina svar
primärt på egna erfarenheter och på vad de har hört i media och av andra, inte på
forskning, undersökningar eller statistik.
3.1 Tvister
En indikation på förekomsten av dåliga arbetsförhållanden för utstationerade byggarbetare, som är
verksamma inom byggsektorn i Sverige, ges av antalet arbetstvister vid tingsrätt eller
Arbetsdomstol. En tvist väcks vid tingsrätt om den enskilde arbetstagaren inte är medlem i eller har
stöd av någon facklig organisation. Om en tvist däremot väcks av en arbetstagarorganisation, så
kan tvisten väckas i Arbetsdomstolen. Till Arbetsdomstolen överklagas också tvister från
tingsrätten.26
Under 2013 avslutades 166 arbetstvister vid Stockholms tingsrätt. Arbetstvisterna är inte
kategoriserade efter bransch eller efter om utstationerade är inblandade, men PA Consulting
Group har gått igenom tvisterna27 och enligt PA Consulting Groups bedömning är det bara fyra
som rör byggarbetare/hantverkare på byggföretag eller bemanningsföretag inom byggsektorn. I två
av dessa fall vann arbetstagaren tvisten och i två blev det förlikning. Inget av fallen handlade dock
om utstationerade. Det ena fallet handlade visserligen om en polsk medborgare, men det bedöms
inte vara en utstationerad. Samtliga av dessa fyra tvister handlade om att rätt lön eller andra
ersättningar inte skulle ha utgått.
Under 2013 avgjorde Arbetsdomstolen 376 mål och i 94 av dessa kom Arbetsdomstolen med en
dom. Av domarna var det tolv där Byggnads var kärande och i ett fall rörde tvisten troligtvis en
utstationerad. Mer specifikt gällde tvisten en person som inte ansåg sig ha fått lön och det svenska
företaget var stämt för förhandlingsvägran. Det reddes därför aldrig ut riktigt om personen var
utstationerad eller inte. Arbetsdomstolen dömde i detta fall till fördel för Byggnads. En annan av
25
Byggherrar som mycket sällan köper tjänster från byggföretag.
Källa: Arbetsdomstolen
24 tvister har inte kontrollerats p.g.a. att akterna var utlånade till Arbetsdomstolen, andra tingsrätter, saknades på annat
sätt etc.
26
27
19
Arbetsdomstolens domar gällde ett svenskt byggföretag som inte informerat Byggnads om nya
underunderentreprenörer, där två av åtta underentreprenörer bedöms komma från Polen. Det
svenska företaget hade inte heller kontrollerat vissa av underentreprenörerna ordentligt. Av de mål
där Arbetsdomstolen inte kom med en dom var Byggnads kärande i 14 av målen och PA
Consulting Group kan inte se att något fall handlade om utstationerade. I ett av målen framkom
dock inte tillräckligt mycket information för att en bedömning skulle vara möjlig att göra.
Vidare har Sveriges Byggindustrier 26 medlemsföretag som inte har svenskt organisationsnummer
och för ett av dessa företag registrerades det en central förhandling under 2013. Tvisten handlade
om valideringar av yrkesbevis samt om när
Byggnads har rätt att gå igenom anställdas löner
“Tvister i samband med
och förmåner och det var en blandning av
tecknande av hängavtal med
utstationerade och ej utstationerade arbetare som
utländska företag har i princip
berördes. Sveriges Byggindustrier har inte haft
upphört.”
någon central tvist under perioden 2010-2103 som
Kurt Eriksson, Medlingsinstitutet
rör lön under byggavtalets lägstanivå på 24.500
28
kronor/månad.
Dessutom har Medlingsinstitutet statistik över antalet lokala avtalstvister med utländska företag.
Dessa avtalstvister handlar generellt om tecknande av kollektivavtal mellan enskilda oorganiserade
arbetsgivare och fackliga organisationer. Som kan noteras i Figur 7, så har antalet avtalstvister
med utländska företag minskat drastiskt sedan toppnoteringarna 2004-2005. Från och med 2009
har det inte förekommit några sådana tvister alls. 29 Det skulle kunna bero på att utländska företag
som regel tecknar kollektivavtal och
det skulle kunna bero på att de
Hur många tvister rör utstationerade
utstationerade i hög utsträckning får
byggarbetare som är verksamma i Sverige?
sina rättigheter tillgodosedda genom
lagen. Eller så tar inte längre fackliga
• Under 2013 avslutades 0 arbetstvister vid
organisationer till stridsåtgärder på
Stockholms tingsrätt som rörde
samma sätt. En möjlig förklaring skulle
utstationerade byggarbetare inom
kunna vara att det har blivit tydligare
byggsektorn.
vilka spelregler som gäller.
• Under 2013 kom 1 dom från
Arbetsdomstolen, där Byggnads varit
Enligt Kurt Eriksson, chefsjurist på
kärande, som rörde en utstationerads
Medlingsinstitutet, så handlade toppen
arbetsförhållanden.
2004-2005 framför allt om fall där
• Under 2013 registrerades 1 central tvist för
Byggnads krävde hängavtal. Det är
ett av Sveriges Byggindustriers utländska
viktigt att notera att trots att tvisterna
medlemsföretag (ej svenskt
har avtagit, så tecknas det fortfarande
organisationsnummer). Tvisten rörde bl.a.
validering av yrkesbevis och både
hängavtal mellan Byggnads och
utstationerade och ej utstationerade var
utländska företag. Kurt Eriksson
berörda.
meddelar att under 2013 slöts 33
• Sveriges Byggindustrier har haft 0 centrala
sådana avtal och fem utländska
tvister under perioden 2010-2013 som rör lön
företag blev även avtalsbundna till
under byggavtalets miniminivå på 24.500
Byggnads genom medlemskap i en
kronor/månad.
arbetsgivareorganisation.
• Medlingsinstitutet hanterade 0 lokala
avtalstvister med utländska företag under
Sammanfattningsvis kan alltså sägas
2013.
att om man ser till antalet tvister vid
Stockholms tingsrätt och
28
Källa: Sveriges Byggindustrier. OBS! Denna miniminivå gällde 2013. Vid rapportens tryckning är miniminivån 25.200
kronor/månad.
29
Källa: Medlingsinstitutet
20
Arbetsdomstolen, till antalet tvister för Sveriges Byggindustriers utländska medlemsföretag (ej
svenskt organisationsnummer) samt till antalet lokala avtalstvister som Medlingsinstitutet har varit
inblandade i, så verkar det inte förekomma dåliga arbetsförhållanden för utstationerade
byggarbetare i någon större utsträckning.
Figur 7. Antal lokala avtalstvister för utländska företag 2002-2013, Medlingsinstitutet30
Antal lokala avtalstvister (st)
14
12
10
8
6
4
2
0
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
År
3.2 Undersökning på byggarbetsplatser
I den undersökning på 42 svenska byggarbetsplatser som har genomförts, och som finns beskriven
i kapitel 2.2. och i Appendix D, har även frågor ställts för att ta reda på om de utstationerade
byggarbetarna har de arbetsförhållanden som de har rätt till.
Undersökningen visar att inte på någon av de nio byggarbetsplatser där det förekommer
utstationerade har det kommit till platschefens (eller motsvarande rolls) kännedom att
utstationerade arbetare på byggarbetsplatsen inte får de arbetsförhållanden som de har rätt till. Det
visade sig också att svenskt kollektivavtal tillämpas för 100% av de utstationerade på fem av de
arbetsplatser där det fanns utstationerade.
En arbetsplats kommenterade särskilt att alla utstationerade har genomgått alla kravutbildningar
som krävs för att jobba på arbetsplatsen. En annan arbetsplats kommenterade särskilt att samtliga
arbetstagare, tjänstemän, yrkesarbetare och underentreprenörer uppvisade giltig ID06-legitimation
vid förfrågan.
3.3 Bedömningar från olika aktörer
De intervjuade har fått svara på frågor om arbetsförhållandena för de utstationerade byggarbetare
som är verksamma inom byggsektorn i Sverige och bilden av ett område där få har kunskap som
bygger på forskning, undersökningar eller statistik framträder. Många intervjuade har sagt att deras
kunskap egentligen inte är tillräcklig för att kunna svara på frågorna, men de har kunnat bistå med
bedömningar baserade på egna erfarenheter och på vad de har hört i media och av andra. Detta
har bedömts vara värdefullt, eftersom intervjupersonerna har olika bakgrund och infallsvinklar, och
därmed kan bidra till en totalt sett nyanserad bild av verkligheten.
Resultaten från intervjuerna pekar på att byggsektorn är heterogen och att det finns problem inom
vissa delar av branschen. Det som nämns är till exempel att problem finns i mindre företag, i
30
Källa: Medlingsinstitutet
21
företag som arbetar för ”engångsbyggare”31 och privatpersoner, i företag som inte har tecknat
kollektivavtal, i företag som inte arbetar på Sveriges Byggindustriers arbetsplatser och i företag på
den svarta marknaden. Men intervjuerna ger inte stöd för att det är ett generellt problem med
dåliga arbetsförhållanden. Det är värt att notera att svaren från de intervjuade har varierat mycket
med avseende på hur omfattande utbredningen av dåliga arbetsförhållanden bland utstationerade
byggarbetare bedöms vara.
3.3.1
Rätt arbetsförhållanden?
“Ibland kan man ifrågasätta vad
åsikterna bygger på. Hur har de
fått reda på att det är ett
omfattande problem eller att det
inte är något problem? Det i sig
är en slutsats, att det är svårt att
komma med hårda fakta rörande
det du frågar om.”
32
Ingen av de tretton personer som fick frågan hur många
utstationerade byggarbetare, som är verksamma inom
byggsektorn i Sverige, som har dåliga arbetsförhållanden,
kan ange någon siffra för detta. Förutom en person som
ansåg att det inte förekom några problem och svarade noll.
Men i de resonemang som förs framkommer bilden av en
heterogen byggsektor. De flesta intervjuade nämner att de
tror att det förekommer dåliga arbetsförhållanden för
Olivier Linden, Kommerskollegium
utstationerade, även om det varierar hur stort problem man
anser att det är. Men flera nämner också att det troligen främst gäller för någon av följande
kategorier av utstationerande företag: mindre företag, företag som arbetar för ”engångsbyggare”33
och privatpersoner, företag som inte har tecknat kollektivavtal, företag som inte arbetar på Sveriges
Byggindustriers arbetsplatser och företag på den svarta marknaden. Det nämns även att det har
blivit mindre problematiskt med utstationering och att problemet med dåliga arbetsförhållanden för
utstationerade byggarbetare i Sverige troligtvis minskar.
“Arbetsmiljön varierar beroende
på storleken på projektet, vem
som är byggherre avgör. Hos de
etablerade, stora byggherrarna
är arbetsmiljön likvärdig.”
Christian Lönnström, Arbetsmiljöverket
Specifikt nämns att efter att Migrationsverket införde särskilda
utredningskrav för bland annat byggsektorn, vilket t.ex.
innebär att Migrationsverket gör vissa extra kontroller innan
man får arbetstillstånd, så har antalet beviljade ansökningar
gått ned. Det antas bero på att missbruk har funnits, men
identifierats och förebyggts.
Specifikt kan också nämnas att två av de tretton intervjuade personerna nämner att de har fått sin
information om dåliga arbetsförhållanden framförallt från Byggnads och i LO:s rapport ”Gäst i
verkligheten” (2013) - där Byggnads uppskattade antalet utstationerade - skrivs att det finns många
erfarenheter av fusk och olagligheteter.
Det ska också framhållas att den utstationerade som
intervjuats ger en ljus bild av utstationering. Den
utstationerade är nöjd med sin arbetssituation, framförallt
med säkerheten och den avsevärt högre lönen än i
hemlandet.
“It is better security and I earn
four times as much as in my
country.”
Utstationerad byggarbetare i Sverige
När frågan ställs om arbetsförhållandena skiljer sig åt för utstationerade från olika länder som är
verksamma inom byggsektorn i Sverige, så menar fem personer34 att det kan vara så, fyra
personer att de inte vet och fyra personer menar att det inte är så. Det nämns till exempel att polsk
arbetskraft, som har varit länge i Sverige, närmar sig de svenska arbetsförhållandena, medan
länder som inte har varit etablerade i Sverige under lika lång tid har sämre arbetsförhållanden. Det
31
Byggherrar som mycket sällan köper tjänster från byggföretag.
Den utstationerade fick inte frågan. De intervjuade från Estlands och Lettlands ambassader svarade enbart för estniska
och lettiska utstationerade. Den intervjuade från Migrationsverket svarade bara för tredjelandsmedborgare, såväl
utstationerade som ej utstationerade.
33
Byggherrar som mycket sällan köper tjänster från byggföretag.
34
Tretton intervjuade. Utstationerad fick inte frågan. Den intervjuade från Migrationsverket svarade bara för
tredjelandsmedborgare, såväl utstationerade som ej utstationerade.
32
22
nämns också att polska yrkesarbetare inte kommer i lika stor utsträckning längre, eftersom deras
arbetsförhållanden i hemlandet har blivit bättre.
3.3.2
Om inte rätt arbetsförhållanden – på vilket sätt?
De intervjuade fick också frågan om på vilket sätt utstationerade byggarbetare, som är verksamma
inom byggsektorn i Sverige, har dåliga arbetsförhållanden. Och de intervjuade fick svara primärt
utifrån fyra kategorier:
•
•
•
•
Lön
Arbetstid och vilotid
Säkerhet, hälsa och hygien på arbetsplatsen
Semester
Sju35 av de intervjuade ansåg att det kan finnas problem
kopplade till lön. Men det finns olika uppfattningar om vad
som är för låg lön. Vissa tänker att det innebär att man
generellt har lägre lön än de som inte är utstationerade,
medan andra tänker att det innebär att man har lägre lön
än lägstanivån i kollektivavtalet.
Den utstationerade som intervjuades säger dock att han
har fyra gånger så hög lön som hemma och även två
andra personer som har intervjuats lyfter löneskillnaden
mellan de utstationerades hemländer och Sverige. Även
om en utstationerad skulle tjäna mindre än icke
utstationerade, så tjänar han kanske ändå mer än i sitt hemland.
“Vi ser en stor skillnad i hur de
mottas och i vilka
arbetsförhållanden som de har.
Huvuddelen av dem har sämre
arbetsförhållanden. Men då
pratar jag främst om de mindre
företagen, om arbetskraft som
framförallt är utlånad på ett eller
annat sätt.”
Jan Swedberg, Arbetsmiljöverket
“En anledning till att utländska
företag har goda möjligheter att
vinna på lägsta pris är att de kan
utnyttja sin personal på ett
produktionsmässigt mer effektivt
sätt. Personalen kan arbeta
längre skift och sedan få en
längre sammanhängande
ledighet. Det gör att man kan
utnyttja maskinerna effektivare,
eftersom ett annat arbetslag
kommer in och jobbar den vecka
man är ledig.”
Mats Åkerlind, Sveriges Byggindustrier
Om det är problem med lönen, så behöver det inte
handla om att man inte får någon lön alls eller om att
den överenskomna timlönen eller månadslönen är för
låg. Utan det kan, enligt en person som har intervjuats,
handla om att man inte förstår de svenska
kollektivavtalen. Det kan t.ex. förekomma diskussioner
med Byggnads om hur man ska mäta prestation. En
annan person framhåller att tidigare kunde det finnas
problem med att en stor del av lönen kunde tas från
arbetstagarna i hyra, men att de utstationerande
arbetsgivare som nu finns på marknaden är mer seriösa.
En intervjuad person menar i vilket fall som helst att en generellt lägre lön är huvudsyftet till varför
de utstationerade är här. Samtidigt framhålls att det är lättare att få utstationerade att ställa upp på
skiftgång och att det därför kan bli billigare att använda utstationerad arbetskraft, man får upp
kapaciteten på arbetsplatsen. Det kan alltså bli billigare att använda utstationerade även om inte
deras lön är lägre.
“Att man jobbar tillfälligt i landet
36
gör att man vill jobba hårt och
Sju av de intervjuade anser också att det kan finnas
intensivt
när man är här, för att
problem kopplade till arbetstid och vilotid. Men tre
sedan vara ledig.”
personer nämnde att de utstationerade själva vill
Mats Åkerlind, Sveriges Byggindustrier
35
Tretton intervjuade. Utstationerad fick inte frågan. De intervjuade från Estlands och Lettlands ambassader svarade
enbart för estniska och lettiska utstationerade. Den intervjuade från Migrationsverket svarade bara för
tredjelandsmedborgare, såväl utstationerade som ej utstationerade.
36
Tretton intervjuade. Utstationerad fick inte frågan. De intervjuade från Estlands och Lettlands ambassader svarade
enbart för estniska och lettiska utstationerade. Den intervjuade från Migrationsverket svarade bara för
tredjelandsmedborgare, såväl utstationerade som ej utstationerade.
23
arbeta mycket när de är här, t.ex. för att sedan kunna åka hem till sin familj. Den utstationerade
som intervjuades, arbetar långa arbetsdagar när han befinner sig i Sverige, 6.30-18.30 sex dagar i
veckan, men han är också ledig en vecka varje månad.
“När det gäller omedelbara förbud
som jag lägger, så finns det en
skillnad mellan svensk och
utstationerad arbetskraft, men den
är absolut inte så stor att det är
någon samhällsfara eller katastrof.
De orden använder jag inte.
Men när man kommer ut och pratar
med företag och pratar med de
svenska anställda, så får man ofta
det påståendet: Visst har utländsk
arbetskraft det mycket sämre, visst
är arbetsmiljön mycket sämre på de
byggena?”
Lars-Erik Jonason, Arbetsmiljöverket
Sju37 av de intervjuade anser också att det kan finnas problem
med säkerhet, hälsa och hygien på arbetsplatsen. Men det
poängteras av tre personer att detta inte handlar om de stora
byggprojekten eller de stora byggföretagen. Tre personer
beskriver också att när det är problem med arbetsmiljön för de
utstationerade byggarbetarna, så kan det bero på att de har
en annan kulturell bakgrund. Två av dessa personer nämner
också att det kan bero på att de utstationerade inte kan
språket och en person lägger till att det också kan bero på att
de har en annan utbildningsbakgrund.
Sju38 av de intervjuade vet inte om det finns några problem
kopplade till semester för de utstationerade byggarbetare som
är verksamma inom byggsektorn i Sverige och fyra personer
säger att det inte är några problem39. En person tror att det
kan vara problem med semester såväl som med de övriga
kategorierna om kollektivavtal saknas.
Ytterligare en aspekt av dåliga arbetsförhållanden som tas upp av personer som intervjuas är
boendeförhållandena. Som exempel kan nämnas att en intervjuad från ett företag säger att de
kontrollerar och ställer krav på att utländsk arbetskraft ska ha ändamålsenligt och godtagbart
boende. En annan person som har blivit intervjuad framhåller att det är svårt för utstationerande
företag att hitta bostäder. En person säger att personer som arbetar längst ute i en
entreprenadkedja kan ha dålig boendestandard.
När de personer som har intervjuats40 har fått svara på frågan om vad det vanligaste problemet
rörande dåliga arbetsförhållanden är för utstationerade byggarbetare inom byggsektorn i Sverige,
så är det vanligast att sådant som är relaterat till arbetsmiljön nämns. De problem som nämns
specifikt är att de utstationerade kan arbeta många timmar när de är här och att de kan arbeta på
höjder utan skydd. Därefter är det vanligast att problem relaterade till lönen nämns, men en person
poängterar att de problem som har funnits snarare har handlat om att det har funnits personer som
inte har fått hela lönen utbetald snarare än om nivån på lönen. En person uttrycker att de
utstationerade ofta har dåliga arbetsförhållanden, men det gäller främst när de arbetar för
”engångsbyggare”41 och mindre företag.
3.3.3
Om inte rätt arbetsförhållanden – varför?
På frågan om vilka orsakerna kan vara till dåliga arbetsförhållanden för utstationerade
byggarbetare inom byggsektorn i Sverige, så varierar svaren kraftigt. Nästan alla intervjuade42
svarar olika saker. Några personer tar upp sådant som har med ekonomi och konkurrens att göra.
37
Tretton intervjuade. Utstationerad fick inte frågan. De intervjuade från Estlands och Lettlands ambassader svarade
enbart för estniska och lettiska utstationerade. Den intervjuade från Migrationsverket svarade bara för
tredjelandsmedborgare, såväl utstationerade som ej utstationerade.
38
Tretton intervjuade. Utstationerad fick inte frågan. De intervjuade från Estlands och Lettlands ambassader svarade
enbart för estniska och lettiska utstationerade. Den intervjuade från Migrationsverket svarade bara för
tredjelandsmedborgare, såväl utstationerade som ej utstationerade.
39
En person svarade inte på frågan.
40
Tretton intervjuade. Utstationerad fick inte frågan. De intervjuade från Estlands och Lettlands ambassader svarade
enbart för estniska och lettiska utstationerade. Den intervjuade från Migrationsverket svarade bara för
tredjelandsmedborgare, såväl utstationerade som ej utstationerade.
41
Byggherrar som mycket sällan köper tjänster från byggföretag.
42
Tretton intervjuade. Utstationerad fick inte frågan. De intervjuade från Estlands och Lettlands ambassader svarade
enbart för estniska och lettiska utstationerade. Den intervjuade från Migrationsverket svarade bara för
tredjelandsmedborgare, såväl utstationerade som ej utstationerade.
24
Det nämns att utstationerade används för att det är billigare, att det kan vara kostnadsjakt och
tidspress som styr. En person nämner också att en större konkurrens på arbetsmarknaden är en
faktor som kan leda till dåliga arbetsförhållanden. Ytterligare en person nämner att det finns starka
incitament för att jobba intensivt då man är i Sverige, vilket även gäller svensk arbetskraft som
pendlar, och att företagen har samma intresse.
Några intervjuade tar också upp sådant som har att göra
med bristande kunskap av olika slag. Vad gäller dålig
arbetsmiljö, så nämner en person att den kan orsakas av
kommunikationsproblematik. Personen nämner att det kan
vara vanligare att vissa utstationerade byggarbetare gör
Lars-Erik Jonason, Arbetsmiljöverket
mer exakt vad de blir tillsagda och ingenting mer och att
det då kan vara svårt att ha en svensk arbetsledare.
Samma person nämner att det även råder brist på arbetsmiljökunskap bland företag och
byggherreorganisationer. Vad gäller lön så nämner en person att det kan handla om kulturkrockar,
man kanske är van att betala lön på ett annat sätt och t.ex. bakar in ob-ersättning i en totallön och
då kan det se ut som om man gör fel enligt kollektivavtalen. Det nämns även att utstationerades lön
kan påverkas av att de betalar sociala avgifter i hemlandet. En annan person nämner att det nog
ofta är en större medvetenhet om arbetstagares rättigheter på svenska företag och ytterligare en
person nämner att för att företag ska kunna leva upp till regler, så behöver de veta vilka reglerna är
och att transparensen behöver bli bättre.
“Byggherrarnas kontroll och vilja
att ställa krav på dem som utför
jobbet skulle kunna bli betydligt
bättre.”
Övrigt som nämns av intervjuade som svar på frågan
om vilka orsakerna kan vara till dåliga
arbetsförhållanden är att byggherrarnas kontroll
skulle kunna bli bättre, att det råder social olikhet
mellan olika länder och att de utstationerade inte
ställer krav för att de har en svag position. En person
säger att orsaken är att det helt enkelt finns oseriösa
arbetsgivare. Dessutom nämns att utstationerade
kan arbeta i avskildhet med fysiskt krävande och
riskfyllda arbeten och att det kan leda till sämre
arbetsförhållanden.
“Vad gäller arbetarna, så vill man
kanske komma hit för lönen. De
yngre vill nog också se ett annat
land och få erfarenheter av att
arbeta i utlandet.”
Kattri-Helina Põld, Estlands ambassad
Stockholm
De intervjuade43 kunde också ta ställning till om dåliga arbetsförhållanden för utstationerade
byggarbetare inom byggsektorn i Sverige orsakas av något av följande:
•
•
•
•
Lagstiftningen
Avsaknad av kollektivavtal
Uppföljning av lagar
Uppföljning av kollektivavtal
Enligt de intervjuade är inte lagstiftningen ett problem, bara en person nämner att lagstiftningen
inte alltid hänger med vid nya företeelser såsom att arbetsplatser nuförtiden kan vara mer tillfälliga
och rörliga.
Avsaknad av kollektivavtal anses kunna vara ett problem, om det saknas, men det poängteras av
en person att det finns en stark kultur av att tillämpa kollektivavtal i Sverige. Dessutom påpekas att
kollektivavtalen inte reglerar arbetsmiljön.
43
Tretton intervjuad. Utstationerad fick inte frågan. De intervjuade från Estlands och Lettlands ambassader svarade enbart
för estniska och lettiska utstationerade. Den intervjuade från Migrationsverket svarade bara för tredjelandsmedborgare,
såväl utstationerade som ej utstationerade.
25
Bristande uppföljning av lagar anses kunna vara ett problem. Det nämns att arbetsmiljön skulle
kunna följas upp ytterligare och att det skulle bli mindre problem om man kunde sätta stopp för den
brottsliga verksamheten. En person nämner att det är svårt att följa upp att lagen efterlevs eftersom
det finns en avsaknad av samordning mellan t.ex. Migrationsverket och Skatteverket på grund av
integritetslagstiftningen samt att det är en resurs- och prioriteringsfråga vad man ägna sig åt för
uppföljning. Ytterligare en annan person nämner att det till stor del är upp till facket att följa upp
lagar, men att de utstationerade kan vara rädda för att prata med facket. Slutligen lyfter en person
fram, som svar på en annan fråga, att kontrollen blir allt bättre, att det blir bättre skatteregler och att
många jobb har blivit vita genom RUT.
Vad gäller uppföljning av kollektivavtal så nämner en person att det kan vara svårt för
fackföreningar att komma in på arbetsplatser, samtidigt som Mats Åkerlind från Sveriges
Byggindustrier menar att det är viktigt med självkontroll och att man har infört t.ex. en bolagskod.
En person anser inte att det är något större problem och har därför inte kunnat svara på frågan.
3.3.4
Om inte rätt arbetsförhållanden – vad är lösningen?
Även när det gäller vad de intervjuade44 anser vara
lösningen på problem med dåliga arbetsförhållanden
“En del är det ni håller på med
för utstationerade byggarbetare inom byggsektorn i
nu, kartläggningsarbete, där man
Sverige, så varierar svaren. Men de flesta nämner
försöker se den här gruppen som
utökade kontroller av olika slag. En person nämner
en enskild grupp.”
att Arbetsmiljöverket och Skatteverket borde ha
Stina Petersson, f.d. Stockholms
ökade resurser och en annan person nämner att det
universitets Linnécentrum för
behöver finnas effektiva sanktioner. Ytterligare en
integrationsstudier
person nämner att byggherrarna skulle kunna ha
bättre kontroll och ställa fler krav och det nämns även att samordningen mellan olika länders
myndigheter skulle kunna bli bättre. Mats Åkerlind från Sveriges Byggindustrier säger att de vill ha
lagar om närvaroliggare och individuell arbetsgivaruppgift, det senare innebär att man som
arbetsgivare uppger vilken lön, sociala avgifter och skatt som man har betalat. Han säger också att
Sveriges Byggindustrier vill att Skatteverket ska kunna göra oannonserade arbetsplatsbesök och
att Byggnads ska kunna koncentrera sig på rätt företag genom att Sveriges Byggindustrier delger
Byggnads om man har skäl att misstänka oegentligheter. Vad gäller fackets möjligheter att
kontrollera efterlevnad, så nämner en person att facket kanske behöver få bättre möjligheter att
kontrollera. Samtidigt menar en annan person att facket i för hög grad koncentrerar sig på att
kontrollera företag där det är enkelt att verka och där det redan finns en utbyggd facklig
verksamhet.
Ett par personer talar också om att göra det enkelt för företagen. En person nämner specifikt att
Arbetsmiljöverket är förbindelsekontor och att den utländske arbetsgivaren ska kunna vända sig dit
för rådgivning, men att många fackföreningar inte har lämnat sina villkor dit.
Dessutom tar ett par personer upp att kunskapen behöver öka på några områden. En person
menar att alla utstationerande företag inte har insett att det inte är negativt att teckna kollektivavtal.
En annan person menar att det kan vara bra att försöka se gruppen av utstationerad arbetskraft
som en egen grupp och öka kunskapen om gruppen.
En person anser inte att det är något större problem och har därför inte kunnat svara på frågan.
44
Tretton intervjuade. Utstationerad fick inte frågan. De intervjuade från Estlands och Lettlands ambassader svarade
enbart för estniska och lettiska utstationerade. Den intervjuade från Migrationsverket svarade bara för
tredjelandsmedborgare, såväl utstationerade som ej utstationerade.
26
3.3.5
Om inte rätt arbetsförhållanden – vem är ansvarig?
De intervjuade45 har även fått svara på om deras respektive organisationer har något ansvar för
frågan om utstationerade byggarbetare som är verksamma inom byggsektorn i Sverige, eller för
företagen som utstationerar dem. Det framkom då att Arbetsmiljöverket har ansvar för
utstationeringsregistret och för inspektion av arbetsmiljön. Men myndigheten arbetar med att
förbättra arbetsmiljön oavsett vilket land arbetstagarna kommer från, eftersom alla jobbar under
samma lagstiftning. De arbetar alltså inte specifikt för att
“Vi genomför inspektioner på
förbättra arbetsmiljön för just utstationerade. Arbetsmiljöverket
arbetsplatserna, men vi gör inga
uppges inte ha något direkt ansvar för de utstationerande
punktinsatser för utstationerade.”
företagen, det skickas t.ex. inte automatiskt ut information till
företag som registrerar sig i utstationeringsregistret, men
Lars-Erik Jonason,
däremot finns information för företag på hemsidan och företag
Arbetsmiljöverket
kan ringa om de har frågor.
Det framkom också att Migrationsverket har ansvar för att pröva ansökningar om arbetstillstånd
och se till att man uppfyller kraven för att få ett beviljat arbetstillstånd. Men efter att individer har fått
ett arbetstillstånd har inte Migrationsverket något ansvar för att följa upp arbetsförhållandena, om
det inte inkommer en ansökan om förlängning. 2012 infördes dock särskilda utredningskrav för
vissa branscher, t.ex. för byggbranschen, där man t.ex. kan kontrollera att tidigare
tredjelandsmedborgare som har arbetat för en viss arbetsgivare har fått rätt lön och
anställningsvillkor, innan man beviljar arbetstillstånd för ytterligare tredjelandsmedborgare hos
samma arbetsgivare.46
“Skanska ställer krav på de
företag som vi upphandlar. Vi
De intervjuade personerna från företagen nämner
ställer krav på att alla som ska
båda att de bara anlitar företag som har svenska
arbeta
på våra arbetsplatser ska
kollektivavtal. En av dem poängterar specifikt att de
ha svenskt kollektivavtal, på att
vill ta ett stort ansvar för de arbetstagare som finns på
de ska inneha F-skattesedel, på
deras arbetsplatser och att just ställa krav på svenska
att de ska ha bolagsregistrering
kollektivavtal är att ta mer ansvar än vad man
och på att de ska vara
behöver göra rent lagligt sett. Han poängterar också
registrerade för mervärdesskatt.
att de kontrollerar och ställer krav på att utländsk
Vi ställer också krav på att de
arbetskraft ska ha ändamålsenligt och godtagbart
ska följa Skanskas
boende.
arbetsmiljöregler och miljöregler,
Mats Åkerlind från Sveriges Byggindustrier nämner
samt att de ska bedriva
även att deras organisation tar ansvar för de
verksamheten inom ramen för
utstationerades arbetsförhållanden genom att de har
vår uppförandekod.”
arbetsgrupper (t.ex. En säker arbetsplats) och
Jonas Andé, Skanska
utbildningsinsatser för medlemsföretagen.
Övriga intervjuade uppgav att deras organisationer
inte har något direkt ansvar för frågan om utstationerade byggarbetare som är verksamma inom
byggsektorn i Sverige, eller för företagen som utstationerar dem.
Fackföreningar kan följa upp arbetsförhållanden, men det var de intervjuades uppfattning att
utstationerade byggarbetare, som är verksamma inom byggsektorn i Sverige, sällan är medlemmar
i vare sig svenska eller utländska fackföreningar. Nio47 av de intervjuade tror inte att man generellt
45
Tolv intervjuade. Utstationerad och Stina Petersson fick inte frågan.
16 juni 2014 beslutades i Riksdagen även om ”Åtgärder mot missbruk av reglerna för arbetskraftsinvandring”, vilket
bland annat innefattar att arbetsgivare måste informera Migrationsverket om vilka anställningsvillkor som gäller för
utländska arbetstagare som har fått arbetstillstånd. Källa: Sveriges riksdag.
47
Tretton intervjuade. Utstationerad fick inte frågan. De intervjuade från Estlands och Lettlands ambassader svarade
enbart för estniska och lettiska utstationerade. Den intervjuade från Migrationsverket svarade bara för
tredjelandsmedborgare, såväl utstationerade som ej utstationerade.
46
27
är medlemmar i svenska fackföreningar och fyra vet inte. Tre personer tror inte att man är
medlemmar i utländska fackföreningar och nio personer vet inte eller säger att man eventuellt kan
vara det 48. Den utstationerade som intervjuades var inte med i varken svensk fackförening eller i
en fackförening i hemlandet.
“Historiskt vill lettiska arbetare
inte vara med i fackföreningar.”
Austra Krēsliņa, Lettlands
ambassad Stockholm
Det förekommer olika syn på varför de utstationerade väljer
att inte vara med i fackföreningar. Tre personer uttrycker på
olika sätt att de utstationerade inte är vana vid att vara
fackföreningsmedlemmar, det är inte lika vanligt i många
andra länder som i Sverige och man har inte den traditionen.
En person menar också att man inte vill vara
fackföreningsmedlem på grund av historiska skäl, därför att
det förknippas med socialism.
En person uttrycker att de utstationerade medvetet ställer sig utanför facket på grund av
möjligheterna att få jobb. En annan person menar att de utstationerade kanske inte vet varför det
är bra att gå med i facket och att man kan känna sig pressad att gå med. Ytterligare en person
säger att det är ovanligt att utstationerade går med i svenska fackföreningar eftersom de
utstationerade bara är här tillfälligt och eftersom det är dyrt att vara med. Personen tillägger även
att de svenska fackförbunden kanske inte är attraktiva för de utländska arbetstagarna om de i för
hög utsträckning driver frågan att lyfta deras lönenivå för att det inte ska påverka de svenska
medlemmarnas löner. Slutligen nämner en person att de svenska fackföreningarna inte har bra
rykte på grund av Vaxholmskonflikten, vilken satte stopp för möjligheter att få jobb.
3.3.6
Hur uppfattas debatten?
De personer som har intervjuats har även tillfrågats om arbetsförhållandena för utstationerade
byggarbetare är en uppmärksammad fråga i länder där medborgare i hög grad skickas som
utstationerade byggarbetare. Fem49 av de intervjuade tror inte att den är det, medan resterande
intervjuade säger att de inte vet50. Tre personer uttrycker på olika sätt att utstationering till Sverige
nog ses som något positivt. En person tror att det
“Det känns som att ju längre
uppfattas som att de utstationerade har väldigt bra
debatten går, desto mer
arbetsvillkor i Sverige och att anställningarna ses som
politiserad blir den. Det enda
eftersträvansvärda, en person tror att de har bättre
som händer är att de olika
arbetsförhållanden än i hemlandet och ytterligare en
parterna befäster sina
person tror att man ser det som positivt att man kan få
positioner.”
jobb i Sverige. De intervjuade från Estlands och
Lettlands ambassader menar att debatterna i Estland
Ola Valois, Kommerskollegium
och Lettland inte har handlat om arbetsförhållanden,
utan snarare om att många människor har lämnat
dessa länder. Man diskuterar i Lettland vad man behöver göra för att få människor tillbaka.
De intervjuade personerna51 har även tillfrågats om varför de tror att det är/har varit en debatt om
problem med dåliga arbetsförhållanden om det inte finns några sådana problem. Och många
kommentarer om det svenska debattklimatet har framkommit. Sex personer har tagit upp att en
orsak till debatten är den upplevda lönekonkurrensen från de utstationerade. Två personer menar
att detta gör att det finns ett intresse av att påvisa problem, medan en annan person menar att
48
Den intervjuade från Lettlands ambassad svarade dessutom att byggfacket är en av de starkare fackföreningarna i
Lettland.
49
Tretton intervjuade. Utstationerad fick inte frågan. De intervjuade från Estlands och Lettlands ambassader svarade
enbart för Estland och Lettland. Den intervjuade från Migrationsverket svarade bara för tredjeland.
50
En person svarade inte på frågan.
51
Tretton intervjuade. Utstationerad fick inte frågan. De intervjuade från Estlands och Lettlands ambassader svarade
enbart för estniska och lettiska utstationerade. Den intervjuade från Migrationsverket svarade bara för
tredjelandsmedborgare, såväl utstationerade som ej utstationerade.
28
Byggnads borde prata mer om t.ex. säkerhet istället för om lön. Samtidigt så menar en person att
det är Byggnads som driver debatten, men att man helt enkelt gör det utifrån de iakttagelser som
man gjort.
Det nämns även att debatten är för politiserad och en person pekar specifikt på att människor ute
på företag ofta tror att utstationerade har sämre arbetsmiljö än vad de har. En person menar också
att debatten inte är så omfattande längre, eftersom det numera är fler som tecknar svenska
kollektivavtal. En person har en annan infallsvinkel och menar att trots att det har funnits problem
med dåliga arbetsförhållanden, så har debatten saknats eller mest handlat om lagar och regler.
3.3.7
Om man ser det från företagens synvinkel?
Slutligen ställdes även frågan om de utstationerande företagen upplever problem rörande att
skicka utstationerade byggarbetare till Sverige, eller att något är svårt. Sex52 av de intervjuade
svarade ja, lika många svarade vet inte och en person svarade nej. Tre personer tar upp att det är
svårt för utstationerande företag att förstå kollektivavtalet, att det är komplext. En av dessa
personer nämner dessutom att det är svårt att veta vad som gäller när det kommer till försäkringar
och ytterligare en person tillägger att utstationerande företag inte tycker om att behöva betala in
kollektivavtalade försäkringar när de redan gör inbetalningar i hemlandet.
“För att ett företag ska kunna
leva upp till reglerna, så måste
det veta vilka reglerna är. […]
Transparensen behöver bli
bättre.”
Ola Valois, Kommerskollegium
Ytterligare en person tar upp att det är ett generellt problem
att det råder bristande transparens för företag. Framförallt
vad gäller lön, så vet inte företag i förväg vilka villkor som
ska gälla, eftersom kollektivavtal som skulle anmälas till
Arbetsmiljöverket fortfarande inte är anmälda. Då kan det
vara svårt för utländska företag att göra bra beräkningar när
de ska delta i upphandlingar.
Dessutom menar en person att utstationerande företag kan dra sig för risken att komma till Sverige
eftersom Byggnads är så tuffa. Man är rädda för att man ska hamna i Laval-liknande situationer.
En annan person menar att det kan vara svårt för utstationerande företag att hitta bostäder.
Det framkommer också att det kan upplevas vara svårt att ansöka om arbetstillstånd, eftersom
företagen måste lämna allt mer uppgifter till Migrationsverket. Dessutom uppges
handläggningstiden på Migrationsverket i dagsläget vara för lång om man inte har en komplett
ansökan.
“För oss som företag har det
En person har också under intervjurundan framhållit att
blivit fler konkurrenter. […]
frågan om utstationering inte bara handlar om
Konkurrensen har ökat
arbetstagarna, utan även om de utländska företagen,
markant.”
vilka kan konkurrera ut de svenska företagen om
Johan Gillberg, NCC
kontrakten.
3.4 Uppmärksammade fall i media
För att få en uppfattning om förekomsten av konkreta fall av dåliga arbetsförhållanden i media, för
utstationerade byggarbetare, har även ett enklare artikelsök på internet genomförts. Sökmotorn var
Google och sökorden var ”Lönedumpning” samt ”Arbetsförhållanden+bygg+utstationerad”. För de
båda sökningarna har varje sökresultat från sidan 1 till sidan 8 på Google undersökts och för båda
sökningarna handlade det om cirka 80 resultat, d.v.s. totalt cirka 160 resultat. I huvudsak utgjordes
resultaten av debattinlägg i olika forum och inga konkreta fall av dåliga arbetsförhållanden för
utstationerade byggarbetare inom byggsektorn i Sverige hittades under sökningen.
52
Tretton intervjuade. Utstationerad fick inte frågan. De intervjuade från Estlands och Lettlands ambassader svarade
enbart för estniska och lettiska utstationerande företag. Den intervjuade från Migrationsverket svarade bara för företag som
skickar tredjelandsmedborgare till Sverige eller anställer tredjelandsmedborgare i Sverige.
29
Däremot har Sveriges Byggindustrier kommit i kontakt med fall där det i media har rapporterats om
dåliga arbetsförhållanden för utstationerade byggarbetare, två fall är ”Parkeringshuset i Råcksta”
och ”Multisportanläggningen i Kviberg”, som beskrivs nedan.
Fall 1: Parkeringshuset i Råcksta
I augusti 2013 rapporterade SVT:s regionala nyhetsprogram ABC och fackförbundet Byggnads
tidning Byggnadsarbetaren om renoveringen av ett kommunalt parkeringshus i Råcksta i västra
Stockholm. Byggnads hade gjort en spontan inspektion och meddelade att de hade funnit bristande
arbetsförhållanden för utstationerade polska arbetare.
Det var det kommunala bolaget Stockholm Parkering som hade beställt renoveringen och
huvudentreprenör var Züblin Scandinavia AB, vilket är ett helägt dotterbolag till tyska Züblin
Spezialtiefbau. Züblin Scandinavia AB hade i sin tur anlitat företaget Byggon, vilka i sin tur hade
anlitat en polsk underentreprenör.
I tabellen nedan visas vilka påståenden som förekom i rapporteringen från Byggnadsarbetaren53. I
tabellen visas också Züblins kommentarer kring vad som hände och vilka åtgärder som vidtogs
från deras sida för att lösa situationen.
Påståenden i media
1. Polska byggarbetare
bodde på arbetsplatsen
2. Polska byggarbetare på
arbetsplatsen, anställda av
Byggons underentreprenör,
tjänade 35 kr/timmen
3. Züblin tog in
underentreprenörer utan
Stockholm Parkerings
vetskap
4. Säkerheten på
byggarbetsplatsen var
bristfällig – fallskydd
saknades där fallhöjden var
3-4 meter och kring ett
schakt
Züblins kommentar
Det stämmer. Det är inte
förbjudet att bo på
arbetsplatsen och det var en
temporär lösning då det kom
fler personer än vi fått
meddelande om.
Vi vet inte vad de hade för lön,
eftersom lönen inte blev
utbetalad. Byggon hade
informerats om att de polska
byggarbetarna skulle få 130
kr/timme.
Det stämmer. Vi hade missat
att informera om Byggon.
Orsaken var bristande rutiner.
Det stämmer, vi var i ett
uppstartsskede. Men där
fallhöjden var 3-4 meter
utfördes inget arbete. Vad
gäller schaktet hade vi bedömt
att det inte behövdes något
fallskydd eftersom det var 45°
slänter.
Züblins åtgärder för att
lösa situationen
Vi ordnade ett nytt boende,
på ett vandrarhem. Byggon
stod för kostnaderna för
detta.
Vi gick ut och garanterade de
polska byggarbetarnas lön.
Men i slutändan betalades
alla löner retroaktivt av
Byggon, som även tog över
anställningen av dem.
Vi anmälde att vi anlitade
Byggon. Vi har också ändrat
våra rutiner.
Vi ordnade fram fallskydd.
Redan innan augusti 2013 arbetade Züblin med att förbättra kontrollen av sina underentreprenörer,
ett arbete som sedan intensifierades. Züblin uppger att de tar arbetet på största allvar och de har
bland annat i sina avtal med underentreprenörer infört viten, och möjligheter till hävning av avtal,
om inte underentreprenörernas underentreprenörer anmäls.
Züblin menar att underentreprenörer måste sköta de grundläggande branschkraven. Züblin har
infört en blankett som alla underentreprenörer ska fylla i innan de börjar jobba, för att det ska vara
möjligt att kontrollera att alla ID06-nummer är giltiga. Züblin ställer också krav på att
underentreprenörer ska ha F-skattesedel, på att de ska bifoga egen prevision enligt Skatteverkets
53
Byggnadsarbetaren. ”Lönedumpning på kommunbygge”. 14 augusti 2013.
30
blankett SKV 4820, på att de ska ha hängavtal med Byggnads eller vara medlemmar i Sveriges
Byggindustrier samt på att underentreprenörer ska registrera utstationerade på Arbetsmiljöverkets
hemsida. Dessutom finns ett samarbetsavtal med Skatteverket för att t.ex. kunna se hur mycket
skatt och arbetsgivaravgifter som betalas in. Om underentreprenörerna i sin tur anlitar egna
underentreprenörer så måste de ställa samma krav i sin tur. Züblin menar att de idag har en av
branschens bästa mallar för upphandling och kravställande på underentreprenörer.
Fall 2: Multisportanläggningen i Kviberg
I februari 2014 rapporterade Göteborgs-Posten om byggandet av multisportanläggningen
Änglagården i Kviberg. Fackförbundet Byggnads hade startat en granskning av löne- och
arbetsvillkoren för byggarbetare som var anställda hos två utländska underleverantörer. I mars
2014 skrev också en representant för Byggnads en insändare, i Borås Tidning, som handlade om
samma byggarbetsplats.
Det är SEFA Byggnads AB som är såväl byggherre som huvudentreprenör. SEFA Byggnads AB
har anlitat företaget Staticus Sverige AB, som i sin tur har anlitat det lettiska företaget Staticus
UAB. SEFA Byggnads AB har också anlitat det polska företaget Pilgrim.
I tabellen nedan visas påståenden som förekom i rapporteringen i Göteborgs-Posten54 och i
insändaren i Borås Tidning55. I tabellen visas också SEFA Byggnads AB:s kommentarer kring vad
som hände och vilka åtgärder som vidtogs från deras sida för att lösa situationen. Observera att i
efterhand har Göteborgs-Posten förtydligat att det inte finns några misstankar om fusk mot SEFA
Byggnads AB. Både Staticus UAB och Pilgrim har svenska kollektivavtal.
54
55
Göteborgs-Posten. ”Byggnads granskar lönefusk”. 28 februari 2014
Borås Tidning. 16 mars 2014.
31
Påståenden i media
1. SEFA anlitade Staticus
Sverige AB, som i sin tur
anlitade Staticus UAB, utan
att anmäla detta enligt lagen.
2. Byggnads fick ingen
ordning på löner, arbetstider,
eller försäkringar i Staticus
UAB när de började granska
anställningsvillkoren.
Lönespecifikationer saknas.
SEFA Byggnads AB:s
kommentar
Vi anmälde till Byggnads att vi
anlitade Staticus Sverige AB. De
anlitade i sin tur Staticus UAB som
har glasmästeriavtalet. Alltså är det
som har skett helt ok.
Vi anlitar bara entreprenörer som
är godkända av Sveriges
Byggindustrier och Byggnads.
Såväl Staticus Sverige AB som
Pilgrim var godkända när deras
arbete påbörjades. Vi kan omöjligt
begära ut lönespecar från samtliga
anställda hos underentreprenörer,
det är inte heller vårt ansvar.
3. Byggnads fick uppgiften
från anställda på Staticus
UAB att lönen var drygt 60
kr/timme efter skatt.
Vi anlitar bara entreprenörer som
är godkända av Sveriges
Byggindustrier och Byggnads.
Såväl Staticus Sverige AB som
Pilgrim var godkända när deras
arbete påbörjades. Vi kan omöjligt
begära ut lönespecar från samtliga
anställda hos underentreprenörer,
det är inte heller vårt ansvar.
4. Lönespecifikationer som
visar lön och inbetalda
skatter och redovisning av
andra avtalsvillkor saknas för
Pilgrim.
Vi anlitar bara entreprenörer som
är godkända av Sveriges
Byggindustrier och Byggnads.
Såväl Staticus Sverige AB som
Pilgrim var godkända när deras
arbete påbörjades. Vi kan omöjligt
begära ut lönespecar från samtliga
anställda hos underentreprenörer,
det är inte heller vårt ansvar.
5. SEFA Betong sade upp alla
kollektivanslutna
betongarbetare för att de
anställda begärde en skälig
lön. Istället anlitade man
underentreprenören Pilgrim
som använder sig av
utländsk arbetskraft.
6. Pilgrim följer inte
kollektivavtalet. De har bland
annat ej betalat in
försäkringar för arbetarna
och hanteringen av lönerna
har inte gått rätt till.
I ackordsförhandlingarna var vi
beredda att skriva på ett avtal som
gav möjligheten att tjäna 190
kr/timme, motsvarade 33 000
kronor i månaden. Detta förslag
förkastade Byggnads.
Se kommentar för påstående 2.
Det enda vi kan se är att de har
missat ob-ersättningen på
helgerna, då arbetarna har arbetat
in arbetstid för att kunna vara
lediga senare. Detta upplägg har
byggt på samförstånd mellan
arbetarna och Pilgrim.
56
SEFA:s åtgärder för att lösa
situationen
-
Vi har hjälpt till att trycka på så
att Staticus UAB och Pilgrim
har uppvisat det material som
Byggnads har efterfrågat. Vi
kan inte se att det har
förekommit några
oegentligheter. De anställda i
Staticus UAB och Pilgrim har
löner som väl överstiger
minimilönen i kollektivavtalet
(24.500 kr/månad)56.
Vi har hjälpt till att trycka på så
att Staticus UAB och Pilgrim
har uppvisat det material som
Byggnads har efterfrågat. Vi
kan inte se att det har
förekommit några
oegentligheter. De anställda i
Staticus UAB och Pilgrim har
löner som väl överstiger
minimilönen i kollektivavtalet
(24.500 kr/månad).
Vi har hjälpt till att trycka på så
att Staticus UAB och Pilgrim
har uppvisat det material som
Byggnads har efterfrågat. Vi
kan inte se att det har
förekommit några
oegentligheter. De anställda i
Staticus UAB och Pilgrim har
löner som väl överstiger
minimilönen i kollektivavtalet
(24.500 kr/månad).
-
Vi har försökt att medla med
Byggnads, för att de ska förstå
att de utländska arbetarna vill
arbeta in arbetstid.
Sveriges Byggindustrier. OBS! Denna miniminivå gällde 2013. Vid rapportens tryckning är miniminivån 25.200
kronor/månad.
32
Slutsatser från kapitel 3:
•
Resultaten från den här studien ger inte stöd för att det finns ett generellt problem
med dåliga arbetsförhållanden för utstationerade byggarbetare som är verksamma
inom byggsektorn i Sverige.
•
Det förekom under 2013 nästan inte några tvister rörande utstationerade
byggarbetares arbetsförhållanden. Inga tvister avslutades vid Stockholms tingsrätt
och Medlingsinstitutet hade inga lokala avtalstvister med utländska företag. Det
avslutades dessutom bara en tvist rörande utstationerade i Arbetsdomstolen och
Sveriges Byggindustrier hade bara en central förhandling för ett utländskt företags
räkning som berörde utstationerade.
•
En undersökning på 42 svenska byggarbetsplatser visar att det inte på någon av de
nio arbetsplatser där det förekom utstationerade har kommit till platschefens
kännedom att utstationerade byggarbetare inte får de arbetsförhållanden som de
har rätt till.
•
Ett enkelt artikelsök på internet resulterade inte i att konkreta fall av dåliga
arbetsförhållanden kunde hittas.
•
De intervjuer som har genomförts pekar på att det finns problem inom vissa delar av
byggbranschen – det som nämns är till exempel att problem kan finnas i mindre
företag, i företag som arbetar för ”engångsbyggare” och privatpersoner, i företag
som inte har tecknat kollektivavtal, i företag som inte arbetar på Sveriges
Byggindustriers arbetsplatser och i företag på den svarta marknaden. De
intervjuade har baserat sina svar primärt på egna erfarenheter och på vad de har
hört i media och av andra, inte på forskning, undersökningar eller statistik.
33
4
SLUTSATSER
Syftet med den här rapporten är att ge en uppskattning av hur många
utstationerade byggarbetare som är verksamma inom byggsektorn i Sverige samt
att beskriva hur utbredd förekomsten av dåliga arbetsförhållanden är inom denna
grupp. Resultaten pekar på att det finns cirka 4% utstationerade byggarbetare
inom byggsektorn i Sverige, vilket motsvarar cirka 8.90057 årsarbeten. Resultaten
ger inte stöd för att det finns ett generellt problem med dåliga arbetsförhållanden,
men de intervjuer som har genomförts pekar på att byggsektorn är heterogen och
att det finns problem inom vissa delar av branschen. Tillgången till objektiva fakta
rörande utstationerade byggarbetares arbetsförhållanden tycks dock vara mycket
begränsad.
4.1 Antalet utstationerade byggarbetare
De utstationerades arbete inom byggsektorn i Sverige motsvarar under ett års tid cirka 2.80058
årsarbeten, enligt beräkningar baserade på registreringar i Arbetsmiljöverkets
utstationeringsregister för andra halvåret 2013. Det motsvarar cirka 1,3%59 av det totala antalet
byggarbetare inom byggsektorn i Sverige.
Men denna siffra är troligtvis för låg. Majoriteten av de personer som har intervjuats tror inte att alla
företag som utstationerar byggarbetare vet om att de ska anmäla dem till Arbetsmiljöverkets
utstationeringsregister.
För att kunna ge en uppskattning av hur många utstationerade byggarbetare som är verksamma
inom byggsektorn i Sverige genomfördes därför en undersökning på 42 av Sveriges
Byggindustriers medlemsföretags byggarbetsplatser. Undersökningen fordrade en räkning av totala
antalet byggarbetare och av antalet utstationerade byggarbetare och det visade sig att 4% av
byggarbetarna var utstationerade. Om det är en lika stor andel utstationerade i hela byggsektorn,
innebär det att det finns cirka 8.90060 årsarbeten av utstationerade byggarbetare inom byggsektorn
i Sverige.
De personer som har intervjuats61 har fått svara på frågan hur många utstationerade byggarbetare
som de tror är verksamma inom byggsektorn i Sverige. Men bortsett från en hänvisning till
Arbetsmiljöverkets utstationeringsregister och bortsett från Sveriges Byggindustriers hänvisningar
57
Det totala antalet byggarbetare inom byggsektorn i Sverige (årsarbeten) har ansetts utgöras av: 1) Antalet anställda
arbetare, folkbokförda i Sverige, inom byggsektorn 2012. Antalet uppgick till 212.832 stycken och antas motsvara
årsarbeten. 2) Antalet utstationerade årsarbeten inom byggsektorn.
58
För kommentarer om hur officiella antalet utstationerade har beräknats, se Appendix B.
59
Det totala antalet byggarbetare inom byggsektorn i Sverige (årsarbeten) har ansetts utgöras av: 1) Antalet anställda
arbetare, folkbokförda i Sverige, inom byggsektorn 2012. Antalet uppgick till 212.832 stycken och antas motsvara
årsarbeten. 2) Antalet utstationerade årsarbeten inom byggsektorn. De utstationerade antas samtliga vara arbetare, ej
tjänstemän eller enskilda näringsidkare.
60
Det totala antalet byggarbetare inom byggsektorn i Sverige (årsarbeten) har ansetts utgöras av: 1) Antalet anställda
arbetare, folkbokförda i Sverige, inom byggsektorn 2012. Antalet uppgick till 212.832 stycken och antas motsvara
årsarbeten. 2) Antalet utstationerade årsarbeten inom byggsektorn.
61
Tolv intervjuade. Den utstationerade fick inte frågan. Den intervjuade från Migrationsverket hänvisade till statistik över
arbetstillstånd och det redovisas inte här. De intervjuade från Estlands och Lettlands ambassader svarade enbart på
frågan hur många estniska och lettiska utstationerade byggarbetare som är verksamma inom byggsektorn i Sverige och
deras svar räknas in i redovisningen ovan.
34
till tidigare genomförda undersökningar, var det bara en person som kunde uppge några siffror.
Dessa siffror avsåg inte hela landet och eftersom källan var Byggnads, har istället Byggnads siffror
från LO:s rapport ”Gäst i verkligheten” (2013) undersökts närmare.
I LO:s rapport redovisas att det inom Byggnads område fanns 14.980 utstationerade arbetare i
Sverige vid månadsskiftet april/maj 2013. Det kan tolkas som årsarbeten och i så fall skulle det
motsvara 7%62 av det totala antalet byggarbetare inom byggsektorn i Sverige. Men siffran i LO:s
rapport bygger inte på någon faktisk räkning, utan på Byggnads förbundsavdelningars
uppskattningar. Därför antas resultaten från undersökningen på de 42 arbetsplatserna utgöra en
bättre uppskattning av antalet utstationerade byggarbetare. Det kan noteras att i en annan LOrapport, ”När arbetskraftskostnaderna pressar priset” (2010), uppges att 45% av arbetskraften i
några entreprenader som har studerats är skatte- och/eller avgiftsskyldiga i ett annat land än
Sverige.
4.2 Arbetsförhållanden för utstationerade byggarbetare
Resultaten från den här studien ger inte stöd för att det finns ett generellt problem med dåliga
arbetsförhållanden för utstationerade byggarbetare som är verksamma inom byggsektorn i Sverige.
Slutsatsen baseras för det första på att mycket få tvister rörande arbetsförhållanden för
utstationerade byggarbetare har kunnat hittas. Under 2013 avslutades inga sådana arbetstvister
vid Stockholms tingsrätt och endast en vid Arbetsdomstolen. Dessutom hanterade inte
Medlingsinstitutet några avtalstvister med utländska företag under samma år och Sveriges
Byggindustrier hade endast en central förhandling för ett utländskt63 medlemsföretags räkning som
rörde utstationerade. Dessutom har inte Sveriges Byggindustrier haft någon central tvist rörande
lön under kollektivavtalets lägstanivå under perioden 2010-2013. Om det hade varit ett generellt
problem med dåliga arbetsförhållanden för utstationerade byggarbetare som är verksamma inom
byggsektorn i Sverige, även i de företag där kollektivavtal är tecknat och facken har insyn, hade det
troligtvis märkts i statistiken över tvister.
För det andra baseras slutsatsen på resultatet från undersökningen på de 42 arbetsplatserna. Inte
på någon av de nio arbetsplatser där det förekom utstationerade arbetare har det kommit till
platschefens, eller motsvarande rolls, kännedom att utstationerade arbetare på byggarbetsplatsen
inte får de arbetsförhållanden som de har rätt till. Det går naturligtvis att diskutera platschefernas
incitament att svara det ena eller det andra, men platscheferna visste att enskilda svar i
undersökningen skulle behandlas konfidentiellt.
För det tredje baseras slutsatsen på att det vid en sökning på internet var svårt att hitta konkreta
fall av dåliga arbetsförhållanden för utstationerade byggarbetare inom byggsektorn i Sverige. Vid
sökningar på begreppen ”Lönedumpning” och ”Arbetsförhållanden+Bygg+Utstationerad” på
Google, hittades inga konkreta fall bland cirka 160 träffar. Om det hade varit ett generellt problem
med dåliga arbetsförhållanden för utstationerade byggarbetare inom byggsektorn i Sverige, hade
sannolikt något fall hittats.
De intervjuer som har genomförts pekar på att byggsektorn är heterogen och att det finns problem
med dåliga arbetsförhållanden för utstationerade inom vissa delar av byggsektorn. Det nämns i
huvudsak att det kan finnas problem i mindre företag, i företag som arbetar för ”engångsbyggare”64
och privatpersoner, i företag som inte har tecknat kollektivavtal, i företag som inte arbetar på
Sveriges Byggindustriers arbetsplatser och i företag på den svarta marknaden. Men ingen av de
intervjuade har kunnat uppskatta hur många personer det rör sig om som har dåliga
62
Det totala antalet byggarbetare inom byggsektorn i Sverige (årsarbeten) har ansetts utgöras av: 1) Antalet anställda
arbetare, folkbokförda i Sverige, inom byggsektorn 2012. Antalet uppgick till 212.832 stycken och antas motsvara
årsarbeten. 2) Antalet utstationerade årsarbeten inom byggsektorn. Byggnads har alltså inte själva beräknat siffran 7%.
63
Med utländskt medlemsföretag avses medlemsföretag som saknar svenskt organisationsnummer.
64
Byggherrar som mycket sällan köper tjänster från byggföretag.
35
arbetsförhållanden och därför är det inte möjligt att bedöma utbredningen av dåliga
arbetsförhållanden.
4.3 Tillgång till fakta
Avslutningsvis är en viktig slutsats att tillgången till objektiva fakta rörande utstationerade
byggarbetares arbetsförhållanden tycks vara mycket begränsad. De personer som har intervjuats
har generellt inte baserat sina svar på forskning, undersökningar eller statistik utan på egna
erfarenheter och/eller på vad de har hört i media eller från andra personer/aktörer och många
säger att deras kunskap egentligen inte är tillräcklig för att svara på många av frågorna.
Det varierar också mellan de personer som har intervjuats om man tycker att det finns ett stort eller
litet problem med dåliga arbetsförhållanden för utstationerade byggarbetare som är verksamma
inom byggsektorn i Sverige. Eller om man inte tycker att det finns något problem alls. Kunskap
tycks saknas om proportionerna av de problem man har stött på eller hört talas om.
Förhoppningsvis har de olika världsbilder som förekommer speglats i denna studie.
36
5
REKOMMENDATIONER
Den övergripande rekommendationen till alla som deltar i och påverkar debatten
om arbetsförhållandena för utstationerade byggarbetare som är verksamma inom
byggsektorn i Sverige är: Lyft debatten! Kunskapen om de utstationerades
arbetsförhållanden behöver öka och ansvarsfördelningen vad gäller uppföljningen
av arbetsförhållandena tycks behöva tänkas igenom mer grundligt.
5.1 Öka kunskapen
För att debatten ska kunna lyftas behöver kunskapen om de utstationerade byggarbetarnas
arbetsförhållanden öka, vilket kan ske genom de rekommendationer som presenteras i detta
avsnitt.
5.1.1
Fastställ vad bra arbetsförhållanden innebär
För att det ska vara möjligt att uttala sig om huruvida utstationerade byggarbetare har bra eller
dåliga arbetsförhållanden, behöver det fastställas vad bra och dåliga arbetsförhållanden innebär. I
den här rapporten finns en tydlig definition, men det har framkommit i den intervjurunda som har
genomförts att det råder delade meningar framförallt om vad som är en acceptabel lön. Det har
också framkommit i intervjurundan att utstationerade byggarbetare av egen fri vilja kan vilja arbeta
intensivt när de är i Sverige, för att tjäna ihop pengar och sedan kunna åka hem till sin familj. I de
fallen kan det också diskuteras vad som är dåliga arbetsförhållanden. Dessutom har det lyfts fram
att utstationerade i Sverige troligen har en högre lön än i hemlandet, även om de kan ha en lön
som understiger svenska byggarbetares medelinkomst.
5.1.2
Öka tillgången på tillförlitlig och objektiv information
Många personer som har intervjuats har kommenterat att de inte har kunskap som baserar sig på
forskning, undersökningar eller statistik. PA Consulting Group har ändå bedömt det vara värdefullt
att samla in bedömningar från personer som på skilda sätt kommer i kontakt med frågan om
utstationering, men att det finns en brist på information är troligtvis vad som gör debatten politisk i
hög grad. En person som intervjuades beskrev informationen som “anekdotiskt” och personer har
även sagt att de har fått delar av sin information genom Byggnads eller genom media. Framförallt
är bedömningen efter intervjurundan att kunskap saknas om proportionerna av de problem som de
personer som har intervjuats har stött på eller hört talas om.
5.1.3
Öka kunskapen om arbetsförhållanden i olika delar av byggsektorn
Resultaten i den här rapporten pekar på att byggsektorn inte är en homogen sektor, utan på att
arbetsförhållandena för utstationerade byggarbetare kan variera inom branschen. Det nämns i
huvudsak att det kan finnas problem i mindre företag, i företag som arbetar för ”engångsbyggare”65
och privatpersoner, i företag som inte har tecknat kollektivavtal, i företag som inte arbetar på
Sveriges Byggindustriers arbetsplatser och i företag på den svarta marknaden. I framtida forskning
och undersökningar kan det därför vara en god idé att skilja på olika delar av byggsektorn.
65
Byggherrar som mycket sällan köper tjänster från byggföretag.
37
5.1.4
Förstå grundorsakerna till dåliga arbetsförhållanden
De flesta personer som har intervjuats nämner att de tror att det förekommer dåliga
arbetsförhållanden för utstationerade byggarbetare, även om det varierar hur stort problem man
anser att det är. Men på frågan vad som är orsaken till dåliga arbetsförhållanden ges många olika
svar. Till exempel nämns det i intervjurundan att dålig arbetsmiljö kan bero på både
språksvårigheter och kulturella skillnader. Ökad kunskap om utstationerade byggarbetares
arbetsförhållanden bör även innefatta ökad kunskap om grundorsakerna.
5.1.5
Ta ett helhetsgrepp på frågan om utstationering
Okunskapen kan också sägas vara stor om det inte finns oberoende aktörer som har tagit
ett helhetsgrepp på frågan om utstationerades arbetsförhållanden och kopplat ihop den med
frågan om den fria rörligheten och företags konkurrenskraft. Allt detta behöver ses i ett system.
I intervjurundan har det till exempel framkommit att det ofta är konkurrerande företag som anmäler
dålig arbetsmiljö till Arbetsmiljöverket, vilket ger en bild av den konkurrenssituation som företag
befinner sig i.
5.2 Tänk igenom ansvarfördelningen
För att debatten ska kunna lyftas tycks också ansvarsfördelningen för uppföljningen av
arbetsförhållandena behöva tänkas igenom mer grundligt, vilket kan ske genom de
rekommendationer som presenteras i detta avsnitt. Idén om att det är viktigt att tänka igenom
ansvarsfördelningen för uppföljningen av arbetsförhållandena bygger på resultatet i rapporten som
säger att det snarare verkar vara uppföljningen och efterlevnaden av lagar som är ett problem, än
lagarna själva. Och då infinner sig frågan vem som bör vara ansvarig.
5.2.1
Tänk igenom vilka aktörer som är involverade
Många olika aktörer är inblandade vid en utstationering. Till exempel är ju staten inblandad
genom att utstationeringar ska anmälas till Arbetsmiljöverket eller arbetstillstånd sökas hos
Migrationsverket och även Skatteverket är inblandade. Men utöver dem finns även byggherren,
huvudentreprenören, köparen av de utstationerande företagens tjänster, de utstationerande
företagen, fackföreningar och arbetsgivarorganisationer samt de utstationerade själva.
5.2.2
Tänk igenom vilka aktörer som bör ha ansvar för att följa upp
arbetsförhållandena
Det är rimligt att anta att en utstationerad byggarbetare befinner sig i en situation där det inte är
enkelt att ställa krav, t.ex. på grund av att man inte har tillräckliga kunskaper om lagar och regler,
befinner sig i en beroendeställning till arbetsgivaren och inte har tillräckliga språkkunskaper.
Vissa intervjuade uppfattade då Byggnads som den aktör som ska följa upp de utstationerade
byggarbetarnas arbetsförhållanden, men det framhölls även att Byggnads företräder två olika
grupper: de svenska och de utländska byggarbetarna och att dessa inte nödvändigtvis alltid har
samma intressen. Dessutom är inte alla arbetstagare medlemmar i Byggnads, alla företag är inte
med i Sveriges Byggindustrier, alla företag har inte anställda som är medlemmar i Byggnads och
alla företag omfattas inte av kollektivavtal. Så frågan är hur fördelningen av ansvaret för att följa
upp arbetsförhållanden ska se ut.
Mats Åkerlind från Sveriges Byggindustrier tar upp att det är viktigt för dem med självkontroll, det
vill säga med företagens övervakning av sig själva. Därför har de infört olika åtaganden, såsom en
bolagskod, som alla ska skriva under på att de förbinder sig att följa.
Men under intervjurundan har också åsikten framkommit att beställaren, t.ex. vid offentliga
upphandlingar, skulle kunna ta ett större ansvar för de utstationerades arbetsförhållanden.
38
5.2.3
Tänk igenom vad som krävs om aktörer ska kunna ta ansvar
För att det ska vara möjligt att ta ansvar kan det behöva tydliggöras vilka spelregler som gäller.
Byggnads bör vilja ha god insyn i arbetsförhållandena på en arbetsplats och i intervjurundan har
åsikten framkommit att det behöver bli tydligare för företag vilken lön som måste erbjudas till
utstationerade byggarbetare, det som specifikt nämns är att kollektivavtal som skulle anmälas till
Arbetsmiljöverket fortfarande inte är anmälda.
5.2.4
Tänk igenom vad som krävs för att den svenska modellen ska fungera
I förlängningen av diskussionen om vem som bör vara ansvarig för att följa upp att de
utstationerade får de arbetsförhållanden som de har rätt till, så kommer diskussionen om den
svenska modellen. Ansvaret för de utstationerades arbetsförhållanden kan läggas på
arbetsmarknadens parter, men problem kan potentiellt uppstå om många företag och arbetstagare
inte är anslutna till arbetsgivarorganisationer och fackföreningar. Hur fungerar den svenska
modellen om arbetsmarknadens parter inte är lika väl definierade och anslutningsgraden till
arbetsgivarorganisationer och fackföreningar är låg? Vem tar då ansvar för de utstationerade
byggarbetarnas arbetsförhållanden?
39
APPENDIX
A
KOMMENTARER RÖRANDE FIGUR 1
41
B
KOMMENTARER RÖRANDE BERÄKNINGAR AV OFFICIELLA ANTALET
UTSTATIONERADE
42
C
INTERVJUFRÅGOR
43
D
INFORMATION OM UNDERSÖKNINGEN PÅ BYGGARBETSPLATSER
45
D.1
Deltagande företag och byggarbetsplatser
45
D.2
Enkätfrågor
46
D.3
Upplägg för räkningen av antalet byggarbetare
47
40
A KOMMENTARER RÖRANDE FIGUR 1
Figur 1 heter ”Översikt över den svenska byggsektorn”.
•
Siffran på antalet förvärvsarbetande (totalt, anställda och egenföretagare) folkbokförda i Sverige,
inom byggsektorn (SNI2007 41-43), är hämtad från Statistiska centralbyråns registerbaserade
arbetsmarknadsstatistik (RAMS) för år 2012. Denna statistik offentliggjordes 10 december 2013.
o
Viktigaste källan för statistiken är skatteadministrationens register.
o
Statistiken omfattar den folkbokförda befolkningen i Sverige per 2012-12-31.
o
Statistiken omfattar samtliga individer som är mellan 16 och 74 år.
o
Den som har arbetat minst en timme per vecka den månad som mätningen görs betraktas
som förvärvsarbetande (det kan alltså finnas både deltidsarbetande och heltidsarbetande i
statistiken).
o
Uppgiften om vilket arbetsställe en person arbetat på bestäms utifrån det
”arbetsställenummer” som angetts på de kontrolluppgifter arbetsgivaren lämnar för sina
anställda.
o
För företagare gäller att endast personer som deklarerar inkomst av aktiv näringsverksamhet
redovisas som förvärvsarbetande. För att betraktas som aktiv ska den skatteskyldige ha
ägnat sig åt verksamheten i en omfattning som motsvarar minst en tredjedel av en
anställning på heltid.
• Siffran på andelen arbetare inom byggsektorn är hämtad från Sveriges Byggindustrier, som i sin tur
hämtat den från Statiska centralbyråns arbetskraftsundersökningar.
41
B KOMMENTARER RÖRANDE
BERÄKNINGAR AV OFFICIELLA
ANTALET UTSTATIONERADE
Vid beräkningarna av officiella antalet utstationerade (antal årsarbeten och antal individer), under
andra halvåret 2013 inom byggsektorn i Sverige, och vid beräkningarna av antalet registrerade
utstationeringar under samma period, har data från Arbetsmiljöverkets utstationeringsregister per 10
februari 2014 använts.
• Kommentarer rörande beräkningarna av antalet registrerade utstationeringar:
o
Eftersom det saknas information om hur många utstationeringar i utstationeringsregistret som
avser arbetare, har samtliga utstationeringar antagits avse arbetare.
o
Samtliga utstationeringar som har pågått under andra halvåret 2013 har medräknats, d.v.s.
om en utstationering har pågått fr.o.m. november 2012 t.o.m. juli 2013 så är den medräknad.
Utstationeringar som har slutat innan 1 juli 2013 eller påbörjats efter 2013 har inte
medräknats.
o
Dubbelregistreringar, d.v.s. registreringar där exakt samma information (t.ex. arbetstagarens
namn, företag, land, startdatum och slutdatum) redan förekommer, har tagits bort.
o
Om en utstationering ska pågå under högst fem dagar behövs ingen anmälan. Därför har
samtliga utstationeringar som understiger sex dagar tagits bort. Undantaget har varit om det
förekommer fler registreringar för samma person med exakt samma information, men olika
datum, och det totala antalet utstationerade dagar överstiger 6. Vid kontroll av om det
förekommer fler registreringar har alla år, inte bara 2013, kontrollerats. Vid beräkning av
antalet dagar har även helgdagar inräknats.
• Kommentarer rörande beräkningarna av antalet utstationerade årsarbeten:
o
Beräkningarna av antalet utstationerade årsarbeten har utgått från listan över registrerade
utstationeringar, vilken har bearbetats enligt ovan.
o
Den totala utstationeringstiden för alla utstationeringar, under andra halvåret 2013, har räknats
samman och har dividerats med antalet dagar på ett år.
• Kommentarer rörande beräkningarna av antalet utstationerade individer:
o
Beräkningarna av antalet utstationerade individer har utgått från listan över registrerade
utstationeringar, vilken har bearbetats enligt ovan.
o
Då samma namn på utstationerad har förekommit flera gånger för samma ivägsändande
företag och samma land, har samtliga utom ett av dessa namn tagits bort.
42
C INTERVJUFRÅGOR
1. Hur många utstationerade byggarbetare tror du är verksamma inom byggsektorn i Sverige?
2. Hur stort tror du att mörkertalet är? D.v.s. hur många tror du inte är anmälda till
Arbetsmiljöverkets utstationeringsregister?
3. Vet du i vilken typ av utstationerande företag som de flesta utstationerade byggarbetare, som
är verksamma inom byggsektorn i Sverige, jobbar?
a) Stora företag (+100 anställda) – stora medelstora företag (51-100 anställda) – små
medelstora företag (11-50 anställda) - små företag (0-10 anställda)?
b) Bemanningsföretag?
4. Vet du för vilka typer av kunder som de flesta utstationerade byggarbetare, som är
verksamma inom byggsektorn i Sverige, jobbar? Stora svenska byggföretag?
Underleverantörer till stora svenska byggföretag? Företag som inte är verksamma inom
byggsektorn, t.ex. fastighetsinvesterare, fastighetsutvecklare och bostadsrättsföreningar?
Privatkunder? Övriga kunder?
5. Hur kommer du och din organisation i kontakt med frågor kopplade till utstationerade
byggarbetare som är verksamma inom byggsektorn i Sverige eller med företagen som
utstationerar dem?
6. Kommer du och din organisation i kontakt med frågor rörande arbetsförhållandena för
utstationerade byggarbetare som är verksamma inom byggsektorn i Sverige?
7. Har er organisation något ansvar för frågan om utstationerade byggarbetare som är
verksamma inom byggsektorn i Sverige eller för företagen som utstationerar dem? Vilket?
8. Hur många utstationerade byggarbetare som är verksamma inom byggsektorn i Sverige tror
du har dåliga arbetsförhållanden?
9. Tror du att det finns ett mörkertal?
Frågorna 10-13 besvaras om du anser att det kan finnas utstationerade byggarbetare, som är
verksamma inom byggsektorn i Sverige, som har dåliga arbetsförhållanden.
10. På vilket sätt har utstationerade byggarbetare, som är verksamma inom byggsektorn i
Sverige, dåliga arbetsförhållanden?
a) Rörande lön?
b) Rörande arbetstid och vilotid?
c) Rörande säkerhet, hälsa och hygien på arbetsplatsen?
d) Rörande semester?
e) Övrigt?
43
11. Vilket är det vanligaste problemet rörande dåliga arbetsförhållanden för utstationerade
byggarbetare som är verksamma inom byggsektorn i Sverige?
12. Vilka är orsakerna till de dåliga arbetsförhållandena för utstationerade byggarbetare som är
verksamma inom byggsektorn i Sverige? Lagstiftningen? Avsaknad av kollektivavtal?
Uppföljning av lagar? Uppföljning av kollektivavtal? Annat?
13. Vad anser du vara lösningen på problemet med dåliga arbetsförhållanden för utstationerade
byggarbetare som är verksamma inom byggsektorn i Sverige?
14. Brukar de utstationerade byggarbetarna som är verksamma inom byggsektorn i Sverige vara
med i utländsk eller svensk fackförening?
15. Har det skett några förändringar över tiden rörande frågan om utstationerade byggarbetare
som är verksamma inom byggsektorn i Sverige?
16. Är arbetsförhållandena för utstationerade byggarbetare en uppmärksammad fråga i länder där
medborgare i hög grad skickas som utstationerade byggarbetare?
17. Skiljer sig arbetsförhållandena åt för utstationerade från olika länder som är verksamma inom
byggsektorn i Sverige?
18. Om det inte finns ett problem med dåliga arbetsförhållanden för utstationerade byggarbetare
som är verksamma inom byggsektorn i Sverige, varför tror du att det är/har varit en debatt?
19. Upplever utstationerande företag problem rörande att skicka utstationerade byggarbetare till
Sverige? Eller att något är svårt?
20. Vet utstationerande företag om att de ska anmäla utstationerade byggarbetare till registret på
Arbetsmiljöverket?
44
D INFORMATION OM UNDERSÖKNINGEN
PÅ BYGGARBETSPLATSER
D.1
Deltagande företag och byggarbetsplatser
De fem företagen och de 42 byggarbetsplatserna i tabellen nedan deltog i undersökningen:
Företag
JM
NA Bygg
NCC
Nåiden Bygg
PEAB
Skanska
Arbetsplatser
Ängsparken
Solvändan
Farstastrand 3
Fridhem
Nytorpshöjden
Kv Kronan
Fruktlunden
Kv Sköldenborg
Kv. Vapelhöjden (Skönsmohuset)
Kv Öbacka sågen
Kv.Hermod etapp 2
Skandion
Kv Tobaksmonopolet
Kungsträdgårdarna
Kungliga Musikhögskolan
Lidl Centrallager
5071219 Glasmästaregatan hus A
Lulsundsberget etapp 2
Gäddvik vattenverk
SCA MESAUGN
Pon-Cat & Willys
Stadsön Södra i Gammelstad
Lux
Arkitekthögskola KTH
Point Hyllie
Amhult
7482215, Vägbro Arenastaden
Max IV
E4 Syd, Sundsvall
Råck 16
Kungshörnet
Kokpunkten
Ulriksdalsskolan
Spårväg City
Octapharma
Kilafors-Söderhamn
Lomma 25:96
Entre Bostäder
Kv. Vesslan
Sydvästlänken, paket B
Knutpunkt Gamlestaden
Partille Arena
45
D.2
Enkätfrågor
Nedanstående frågor ställdes i enkätundersökningen:
1. Vad heter du? (Förnamn + Efternamn)
2. Vilken är din titel?
3. Vilket företag arbetar du på?
4. Vilken byggarbetsplats avser dina svar?
5. I vilken stad eller på vilken ort ligger byggarbetsplatsen?
6. Hur många arbetare är totalt verksamma på byggarbetsplatsen?
7. Hur många utstationerade arbetare är verksamma på byggarbetsplatsen?
8. Hur lång tid har byggarbetsplatsen funnits?
9. Hur många led finns det i den längsta entreprenadkedja som ditt företag ingår i på
byggarbetsplatsen?
10. Har det under det senaste året kommit till byggarbetsplatsens platschefs (eller
motsvarande rolls) kännedom att utstationerade arbetare på byggarbetsplatsen INTE
får de arbetsförhållanden som de har rätt till?
11. Hur stor andel av de utstationerade arbetarna på byggarbetsplatsen bedömer
byggarbetsplatsens platschef (eller motsvarande roll) INTE har fått de
anställningsförhållanden som de har rätt till under det senaste året?
12. Hur allvarliga bedömer byggarbetsplatsens platschef (eller motsvarande roll) att
avstegen är från de arbetsförhållanden som de utstationerade arbetarna på
byggarbetsplatsen har rätt till? (Under det senaste året.)
13. På vilket eller vilka sätt har de utstationerade arbetarna på byggarbetsplatsen INTE
fått de anställningsförhållanden som de har rätt till under det senaste året, enligt
platschefen (eller motsvarande roll)?
a. Rörande lön
b. Rörande arbetstid och vilotid
c. Rörande semester
d. Rörande säkerhet, hälsa och hygien på arbetsplatsen
e. Rörande övrigt?
14. För hur stor andel av de utstationerade arbetarna på byggarbetsplatsen bedömer
byggarbetsplatsens platschef (eller motsvarande roll) att svenskt kollektivavtal tillämpas?
15. Vänligen ange platschefens (eller motsvarande rolls) namn:
16. Övriga kommentarer
Med arbetare avsågs samtliga arbetare som omfattas av (eller skulle kunna omfattas av) byggavtalet.
D.v.s. EJ t.ex. målare, elektriker, VVS-installatörer, plåtslagare, glasarbetare och maskinoperatörer.
Som arbetare räknades EJ arbetsledare eller chefer. Med arbetsförhållanden avsågs samtliga
arbetsförhållanden som regleras i den hårda kärnan av rättigheter t.ex. arbetstid och vilotid, semester,
lön samt säkerhet, hälsa och hygien på arbetsplatsen. Specifikt skulle arbetstagare erhålla minst
46
lägstalönen i byggavtalet, d.v.s. 24.500 kr/mån brutto för yrkesarbetare, för att de skulle anses ha de
arbetsförhållanden de har rätt till.
D.3
Upplägg för räkningen av antalet byggarbetare
För att besvara frågorna 6 och 7 ovan, krävdes en faktisk räkning av totala antalet byggarbetare
och antalet utstationerade byggarbetare på byggarbetsplatserna. Räkningen skulle genomföras på
följande sätt:
•
Räkningen skulle ske under perioden 17-28 mars 2014 (vilket var samma period som enkäten
som helhet besvarades).
•
Representanter från byggarbetsplatserna skulle själva genomföra räkningen.
•
Räkningen skulle ske vid grinden eller grindarna till byggarbetsplatsen under en vardag,
fr.o.m. 45 minuter innan arbetet började t.o.m. 45 minuter efter arbetet började.
•
Samtliga arbetare som gick in på arbetsplatsen och som omfattades av (eller skulle kunna
omfattas av) byggavtalet skulle räknas. D.v.s. EJ t.ex. målare, elektriker, VVS-installatörer,
plåtslagare, glasarbetare och maskinentreprenörer. Som arbetare skulle INTE arbetsledare
eller chefer räknas och varje person skulle bara räknas en gång.
•
Hänsyn behövde INTE tas till om arbetare jobbade heltid eller deltid.
•
För att urskilja utstationerade arbetare från övriga arbetare ställdes frågan:
Arbetar du som byggarbetare för ett utländskt företag som har skickat dig till Sverige ELLER
är du egenföretagare, som arbetar som byggarbetare, och kommer från ett annat land än
Sverige? Eller: Do you work as a construction worker for a foreign company that has sent you
to Sweden OR are you a self-employed construction worker from another country than
Sweden?
•
När räkningen var genomförd skulle informationen sammaställas enligt:
Totala antalet personer som har svarat på frågan är svaret på fråga 6 (Hur många arbetare är
totalt verksamma på byggarbetsplatsen?). Totala antalet personer som har svarat "JA" på
frågan är svaret på fråga 7 (Hur många utstationerade arbetare är verksamma på
byggarbetsplatsen?).
•
Om en person inte kunde tillräckligt mycket svenska eller engelska för att svara på frågan,
angavs svaret "JA". På så sätt underskattades inte antalet utstationerade.
•
De arbetare som deltog i informationsinsamlingen och som undrade varför frågorna ställdes,
skulle informeras om att undersökningen ingår i en studie som Svenskt Näringsliv och
Sveriges Byggindustrier genomför, med syfte att bland annat ta reda på hur många
utstationerade arbetare som är verksamma i Sverige inom byggsektorn. Samt att syftet mer
specifikt var att ta reda på hur många utstationerade arbetare som är verksamma på ett visst
antal svenska byggarbetsplatser. Detta skulle formuleras på följande vis på engelska vid
behov: The Confederation of Swedish Enterprise, together with the Swedish Construction
Federation, are conducting a study that aims at understanding how many construction workers
from other countries that are posted in Sweden. Specifically, they would like to investigate how
many posted construction workers that work at some specific construction sites.
•
En representant för en byggarbetsplats meddelade att de var så säkra på att det inte fanns
några utstationerade där att de inte genomförde räkningen.
47
Kilafors-Söderhamn
Lomma 25:96
Entre Bostäder
Kv. Vesslan
Sydvästlänken, paket B
Knutpunkt Gamlestaden
Partille Arena
2.nledande frågor
48