Rädsla - Psykisk O
Download
Report
Transcript Rädsla - Psykisk O
Rädslor, fobier och nedstämdhet hos barn och unga Teres Elfström Fil. Mag. i socialt arbete, kurator S:t. Botvids Gymnasium, Hallunda, Botkyrka Kommun www.stbotvidsgymnasium.se, tel. 08 530 624 34, E-‐post: [email protected] Leg. psykoterapeut, ElfströmskaPsykoterapin www.elfstromskapsykoterapin.com Tel 070 754 20 54, 08-‐ 603 09 73 E-‐post: [email protected] Föreläsningens upplägg • Teorier: Vad är rädsla, ångest, fobi, nedstämdhet? • Hur dessa symtom yWrar sig hos barn och ungdomar? • De vanligast orsakerna Yll dessa störningar. • Hur många barn och ungdomar drabbas? • Prak*k-‐ bemötande: Hur kan barn och ungdomar med dessa svårigheter hjälpas? • Hur jag, som kurator på S:t Botvids gymnasium, arbetar mot psykisk ohälsa. Affekternas funkYonalitet • Redan år 1872 fastslog Darwin aW affekter är vikYga som kommunikaYonsmedel. • Affekter hjälper människor aW öka artens överlevnad. • Grundläggande ansiktsuWryck känns igen och idenYfieras på liknande säW i olika kulturer. De vanligaste affekterna • Glädje och sorg • Avsky och äckel • Ilska, skam och rädsla Rädslor/1 Rädsla: En vanlig känsla som vi upplever när vi är utsaWa för fara inför något/någon som väcker stark oro, t. ex: • Naturfenomen som åska, stormar, tsunami, jordbävning • Krig, etnisk rensning • Påtvingad flyW/migraYon • Olika djur • Tandläkarbesök • Egen eller närståendes sjukdom/död. Rädslor/2 •
•
•
•
•
•
•
Höjdskräck Klaustrofobi/ rädsla för små utrymmen Mörker AW vara ensam/känna sig övergiven AW börja skolan/skriva prov AW träffa nya människor AW uppträda/sjunga/tala inför andra människor Upplevelse av rädsla •
•
•
•
•
Är helt normalt. Alla vuxna såväl som barn drabbas. Är nygg när den skyddar mot fara. Fungerar som eW slags larmsignal. Utan rädslan skulle vi ha hamnat i situaYoner som varit så farliga för oss aW vi inte överlevt. Onygg rädsla -‐ Ångest • Det finns rädsla som inte är nygg aW uppleva. • Förekommer i en situaYon som egentligen inte är farlig men som ändå skrämmer oss. • Då känner vi ångest, en variant av rädsla. • Ångest -‐ en känslomässig rädsloreakYon som dyker upp utan aW det finns någon egentlig fara i klinisk betydelse. Vad händer när vi blir rädda? Kroppen gör sig redo för aW kämpa emot faran och det akYverar olika reakYoner: kroppsliga, känslomässiga, beteendemässiga och kogniYva/tankemässiga. ReakYonerna kallas för kamp-‐flykt-‐frysreakYon. Kroppen gör sig då redo för aW kämpa emot, fly ifrån eller avleda hot eller fara. Kroppens reakYon vid fara • Hjärnan uppfaWar och reagerar på faran. • En kedjereakYon: olika hormoner frisläpps i kroppen som i sin tur drar igång olika funkYonella reakYoner i andra organ: Hjärtat slår snabbare – hjärtklappning bidrar Yll ökad puls som behövs för aW transportera runt blodet snabbare i kroppen-‐ så aW blodet kommer Yll de stora muskler som behöver vara akYva för aW vi ska bli starka och snabba -‐ Andningsfrekvensen förändras för ökat syreupptag – Tankarna fokuserar på aW finna det bästa säWet aW hantera faran – beteendemässigt börjar vi agera, försöker kämpa emot eller fly från hotet. När det normala blir onormalt • Problemet uppstår när de vanliga reakYonerna uppkommer även när det inte finns en verklig fara eller eW verkligt hot. Då känner vi ångest. • Förklaringen Yll fenomenet ångest är aW kroppen inte kan skilja mellan en verklig och en overklig fara eller hot och reagerar på samma säW oavseW om det är reellt eller inbillat hot eller fara. • En rad besvärliga biverkningar förekommer. Vanliga biverkningar vid ångest • Hjärtklappaningen känns plötsligt plågsam. • Ökad andningsfrekvens leder Yll en känsla av yrsel och andnöd. • Synen förändras/ eW slags tunnelseende. • Fingrar och tår kan börja sYcka och pirra. • Rädslan är den dominerande känslan. • Tankarna kretsar kring den förestående faran eller hotet. Ångeststörning • EW Yllstånd då en person upplever sin ångest så krakig och får sådana konsekvenser aW den påverkar den drabbade personens liv. • Det finns olika typer av ångeststörningar (enligt den diagnosYska medicinska manualen DSM-‐IV/
DSM-‐V) såsom: • Generaliserat ångestsyndrom, paniksyndrom, PTSD-‐posWraumaYskt stressyndrom, separaYonsångest, social fobi, specifik fobi, tvångssyndrom. GAD: Generaliserat ångestsyndrom • GAD – Generalized Anxiety Disorder • När en person lider av intensiv, ständigt återkommande ångest och oro som pågår länge och kan förekomma många olika slags situaYoner. • Man går oka och oroar sig vilket betydligt begränsar livsutrymmet. • MålsäWningen med behandling är inte aW bli helt och hållet fri från ångest och oro utan aW minska omfaWningen av den oro som inte är konstrukYv och som stör i vardagen. Det sker genom aW hjälpa den drabbade aW förstå processen av oro. AW förstå processen av oro Orosprocessen kan liknas med aW trampa på gasen och bromsen samYdigt. Oro bidrar Yll både aW speeda upp och sakta ner ångestreakYonen samYdigt. Processen består av fyra olika delar: • Trigger/en händelse, som orsakar en stark känslomässig reakYon • Tankar och föreställningar – Känslor • Fysiologiska reakYoner i kroppen • Beteende som konsekvens av ovanstående. PTSD-‐posWraumaYskt stressyndrom Ångeststörning Yll följd av en traumaYsk upplevelse (t.ex. en olycka, övergrepp, tortyr, flyW vid migraYon, krig). Känslomässigt obearbetat traumaminne består av felakYga associaYoner mellan återupplevelser av reakYoner under traumat. Förekommande symtom: -‐ återupplevande, -‐ undvikande, -‐ känslolöshetssymtom (kan jämföras med apaY) som orsakar stort psykiskt lidande och funkYonsnedsäWning på alla plan. Den terapeuYska behandlingen (PDT, KBT, EMDR-‐traumaterapi) går ut på aW hjälpa den drabbade personen med aW korrigera felakYga känslo-‐ och tankemässiga associaYoner Ylls PTSD-‐symtomen avtar. SeparaYonsångest En universell ångestkälla aW bli lämnad ensam och övergiven. Cullberg (1984,2000) noterar aW den kan observeras från ½ årsåldern. Några exempel: • En del människor har svårt aW bryta upp från en livssituaYon och skaffa sig eW eget självständigt liv. • Oro för kärleksförlust vid hot om separaYon. • Ångest för de egna drikenarna under speciella livsfaser såsom pubertet och klimakterium. • Föräldrars separaYonsångest kan starkt påverka barn. • KastraYonsångest förekommer genom hela livet som en rädsla för aW stympas/misslyckas/göra bort sig. • Överjagångest uppträder i sådana situaYoner där individen bryter eller frestas bryta mot det normsystem som skapats av föräldrar och övriga samhället. • SeparaYonsångestens yWersta uWryck är dödsångesten. Tvångssyndrom • Den drabbade personen är i ovanlig och orealisYsk grad upptagen av tvångstankar om en viss fara och vidtar vissa måW och steg för aW undvika faran, t. ex. ständigt och tvångsmässigt tväWar händerna i oro för smiWsamma sjukdomar. Hur många drabbas av ångeststörning? • Svårt aW ange hur många som är drabbade av olika ångeststörningar. I Socialstyrelsens senaste rapport (2013), ”Barn och ungas hälsa, vård och omsorg” kan man läsa aW: ”Det finns emellerYd fler undersökningar som visar aW självrapporterade psykiska besvär inte längre ökar bland ungdomar. Andelsen som uppger psykiska besvär är dock betydlig högre idag än vad det var för tjugo år sedan.” • Kan det vara så aW vi som prakYskt arbetar med barn och ungdomar noterar andra tendenser? • Man antar aW det är upp Yll 20 procent av alla barn och ungdomar som drabbas av en eller flera ångeststörningar. Tolkning: • I varje skolklass och förskolegrupp kan finnas eW eller eW par barn som lider av ångest. • Ångeststörning är eW vanligt Yllstånd, men man pratar inte oka om det, utan försöker hålla det Yll sig själv p.g.a. skam. • Söker inte hjälp, vilket yWerligare ökar lidandet. Den deprimerades tankemönster Låg självvärdering Föreställningar om personliga förluster Tankar med självkriYk och självförebråelser En överbetoning av problem och förpliktelser. Ständiga måste -‐ Självpåtvingade tankar med uppmaningar Yll sig själv aW vara eller göra saker på eW visst säW. • Tankar om undslippande/undvikande • Tankar om aW komma bort; självmordsönskningar (tankar och försök) även självskadebeteende. •
•
•
•
•
Konsekvenser av ångest: tankar • KoncentraYonssvårigheter, svårt aW hålla fokus på lekYoner, hög frånvaro och skolk. • Ständig fokus på sin ångestproblemaYk, grubblande. • Ständigt på vakt, oro för oron. • Begränsning av livsutrymme. • Försämrad livskvalitet. Konsekvenser av ångest: Känslor •
•
•
•
•
•
Ängslighet Överkänslighet Oro Förtvivlan Maktlöshet Dåligt självförtroende SomaYska konsekvenser av ångest: •
•
•
•
•
•
Muskelvärk Huvudvärk Magvärk Ryggvärk Försämrad immunförsvar Sömnsvårigheter Konsekvenser av ångest: Beteende • Man håller siW problem för sig själv. • Söker inte hjälp, skamligt. • Undviker eller skyddar sig eller flyr från hotet. • Isolerar sig. • Skolk. • Mönster av inlärd hjälplöshet – tankar om hjälplöshet som en grund för nedstämdhet, depression. Nedstämdhet -‐ Depression • Grunden för vår moderna kunskap om nedstämdhet och depression kommer från Freuds (1917) betydelsefulla uppsats Sorg och melankoli. • Enligt Freud är sorg och melankoli (nuYdens nedstämdhet och depression) två besläktade men ändå klart åtskilda Yllstånd. Båda handlar om en vikYg objeksörlust. • I sorgen har världen blivit fa@g och tom i melankolin är det jaget självt, enligt Freud. • Den väsentliga skillnaden ligger således i aW vid sorg är förlusten medveten men vid depression är den omedveten. Sorg och depression Symtom vid sorg och depression är liknande, såsom: • Förlusten av intresse för omvärlden. • Tillbakadragande. • Isolering. • Försummande av egna behov (mat, sömn, hygien m.m.) • Sömn-‐ och koncentraYonssvårigheter. Vid depression Yllkommer dessutom nedsäWning av självkänslan med självförebråelser, inbillad förväntan på bestraffning. Fobier • En uWalad och bestående rädsla som är överdriven eller orimlig. • Framkallas av aW den drabbade personen ställs inför, eller förväntar sig aW ställas inför en specifik företeelse eller situaYon. • Exponering för fobiskt sYmuli utlöser så goW som allYd en omedelbar ångestreakYon i form av panikaWack; gråt, vredesutbroW, klängighet, barn kan bli stela av skräck. Specifik fobi En stark, intensiv känslomässig reakYon med oresonlig rädsla som väcks av en specifik sak eller företeelse. Det finns olika grupper av specifik fobi: • Djurfobi; en stark rädsla för hundar, spindlar, geYngar, ormar, råWor/möss m.fl. • Naturföreteelser: en stark rädsla för åska, vaWen/tsunami, jordbävning, höjder. • Agorafobi/klaustrofobi: en stark rädsla för aW vistas på vissa platser/trånga utrymmen. • Socialfobi: en stark rädsla aW vistas bland andra människor. • Andra fobier: en stark rädsla inför aW se blod, tandläkarbesök, aW kräkas, överkänslighet för höga ljud. Hur drabbas barn av fobi? • Svårt aW följa med på vissa skolakYviteter i naturen p.g.a. rädsla för vissa djur. • Svårt aW vara med på olika akYviteter i rädsla för höga ljud. • Undviker aW komma Yll skolan vid planerade vaccinaYoner. • ”Blir sjuk” när det är dags för tandläkarbesök. Vem drabbas av fobier Forskning visar aW ungefär fem procent av alla barn och ungdomar någon gång i siW liv lider av en specifik fobi. De flesta specifika fobier utvecklas under barndomen. Flickor är mer drabbade än pojkar. Anledningen kan vara aW flickor Yllåts visa eller har större behov av aW uWrycka sina känslor rädslor i större utsträckning än pojkar. Hur mår barn och ungdomar drabbade av psykisk ohälsa? Forskning visar aW barn och ungdomar som lider av psykisk ohälsa mår olika: • De som lider av rädslor, nedstämdhet, ångest, depression mår inte bra, vilket syns i sociala sammanhang/skola, förskola. • De som lider av fobier är för övrigt välmående och kan fungera relaYvt bra. Orsaker Yll psykisk ohälsa • Biologiska faktorer: Ångesgllstånd är dubbelt så vanlig hos närstående släkYngar Yll personer med ångeststörningar. • Neurologiska faktorer: särskilda områden i hjärnan är inblandade vid olika ångesgllstånd. • Psykosociala faktor – vad man varit med om, föräldrars skilsmässa, mobbning. • Hur vi hanterat svåra livssituaYoner. • Psykologiska faktorer, våra personliga drag: låg självkänsla. • Socioekonomiska faktorer: ekonomi/faggdom, trångboende • MigraYon/asylprocess. • Kulturella beYngelser, olika krav: t ex. skönhetsideal, hedersrelaterade normer. • Sociala medier/ mobbning, trakasserier på nätet. • Ensamhet. • Skolproblem. PrakYk -‐ Bemötande • Grundregler: Socialstyrelsens bestämmelser. BarnkonvenYonen. • Hur man kan hjälpa barn och ungdomar med psykisk ohälsa? • Hur jag arbetar mot psykisk ohälsa/med barn och ungdomar med psykisk ohälsa. Socialstyrelsens bestämmelser För a9 förbä9ra situa*onen för personer med psykisk ohälsa ska Socialstyrelsen bidra med kunskap, sta*s*k och utvärdering. • Barn och unga samt personer med omfaWande eller komplicerad psykiatrisk problemaYk ska prioriteras. • Personer med psykisk ohälsa ska ha samma Yllgång Yll en jämlik, kunskapsbaserad, säker och Yllgänglig vård och omsorg av god kvalitet. Så är det inte rikYgt i dag. • Därför har regeringen tagit fram en plan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa för perioden 2012–2016. I planen ger regeringen Socialstyrelsen i uppgiE a9: • samordna den statliga kunskapsstyrningen inom området psykisk ohälsa • utveckla data och indikatorer för den vård som erbjuds personer med psykisk ohälsa. • kvalitetssäkra, följa upp och utvärdera verksamheten med personligt ombud. hWp://www.socialstyrelsen.se/psykiskhalsa BarnkonvenYonen hWp://www.unicef.se/barnkonvenYonen • I alla verksamheter som rör barn och ungdomar ska vi säWa barnet i fokus. FN-‐s barnkonvenYon ska vara som en trygg grundbas i allt arbete. • Det finns fyra grundläggande principer i barnkonvenYonen som allYd ska beaktas: • ArYkel 2: Alla barn har samma räggheter och lika värde. • ArYkel 3: barns bästa ska komma i främsta rummet vid alla beslut som rör barnen. • ArYkel 6: Alla barn har räW Yll liv och utveckling. • ArYkel 12: Alla barn har räW aW säga sin mening och få den respekterad. Barnets bästa i fokus i allt vi gör • I enlighet med BarnkonvenYonen ska alla verksamheter som berör barn och ungdomar utgå och utvecklas uYfrån barn och ungas behov och inte eker organisaYoners behov. • Det är därför vikYgt aW vi samordnar våra erfarenheter och kompetenser och använder oss av gemensamma resurser med tanke på barnets bästa. DeWa på eW säW som gagnar våra barn och ungdomar så aW de har eW bra liv och en trygg bas för posiYv framYd. Vad kan vi göra för aW främja psykisk hälsa hos barn och ungdomar -‐ Tidiga insatser -‐ Generella hälsofrämjande och och förebyggande -‐ Avancerade insatser Generella hälsofrämjande/förebyggande insatser • AW se Yll aW barn/ungdomar trivs där de dagligen vistas /skola, förskola, behandlingshem, jourhem, stödboende. • AW de platserna är trygga och fria från mobbning/kränkande behandling. • InformaYon om psykisk ohälsa -‐ Livskunskap på schemat. • Trygga relaYoner med vuxna som kännetecknas av empaY och respekt. Tidiga insatser • Tidig reakYon vid upptäckt av psykisk ohälsa, oro, nedstämdhet, ångest, fobier. • Samarbete med hemmet och föräldrastöd. • Individuellt stöd på plats (läkare, psykolog, kurator, skolsyster, specialpedagog, mentor, fältassistent, kamratstödjare, andra vuxna). • Gruppverksamhet uYfrån en specifik grupps behov t ex. för sörjande barn, barn Yll psykiskt sjuka föräldrar eller missbrukare, ensamkommande flykYngsbarn, utagerande och HBT hos barn och ungdomar. Avancerade insatser • När du känner aW du inte räcker Yll så kontakta gärna dina samarbetspartner: BUP, Öppen vuxenpsykiatri (för ungdomar över 18 år), socialtjänsten, Rädda barnen, Bris och andra organisaYoner som arbetar med specifik problemaYk, t. ex sexuella övergrepp (HOPP), hedersrelaterat förtryck och våld (ORIGO), RFSL, Rädda Barnen, Bris, Röda Korset, m.fl. Kompetensutveckling Gammal kunskap kanske inte längre så relevant Yll dagens problemaYk med psykisk ohälsa och dess behandling. Förnyad kompetens kring målgruppens behov och lämpliga åtgärder innebär nya möjligheter aW: • Bli bäWre på aW fånga upp barn och ungdomar med psykisk ohälsa. • Stödja barn och ungdomar i deras oka svåra kamp för aW förbäWra sina uppväxtvillkor, hälsa och möjligheter Yll fungerande skolgång, som är en grund -‐ förberedelse Yll det vuxna arbetslivet. Om miW arbete på S:t Botvids gymnasium • Sedan 2001 arbetar jag som kurator på S:t Botvids gymnasium i den mångkulturella Botkyrka kommun, www.stbotvidsgymnasium.se På vår skola, som ligger i Hallunda centrum, har vi ca 600 barn och ungdomar som kommer inte bara från närliggande områden utan även från hela Stockholm, Sverige och världen. S:t Botvids gymnasium/2 -‐ En vanlig gymnasieskola med flera program Nycirkus Naturvetenskap Samhällsvetenskap Ekonomi Hotell och turism Frisör -‐ SpråkintrodukYon -‐ Gymnasiesärskola. -‐ MoWagningsenheten för alla nyanlända barn Yll Sverige i åldern 6-‐19 och boende i Botkyrka Kommun. Orsaker Yll psykisk ohälsa bland våra elever •
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Sorg Kris Trauma SeparaYon, familjeproblem MigraYon, asylprocessen, ensamkommande AnknytningsproblemaYk Ungdomar utkastade/rymmer hemifrån Boendeproblem Faggdom Hedersrelaterad problemaYk Stress Skolproblem/PrestaYonskrav Krav från samhälle och föräldrar aW lyckas med studier Mobbning på nätet RelaYons-‐ Kärleksproblem – Sexrelaterade problem – oönskad graviditet Annat t. ex. idenYtetsproblem, skönhetsideal Hur arbetar jag mot psykiska ohälsa? • Generell nivå. • Gruppnivå. • Individuell nivå/vardagsarbete. Generell nivå, exempel på evenemang • Tisdagen, den 3 september kl. 12.55 samlas elever i ÅK 2 (i aulan) för en träff/föreställning med • ARKAN ASAAD förfaWaren Yll boken ”Stjärnlösa nä9er: en berä9else om kärlek, svek och rä9en a9 välja si9 liv” Hjärtligt välkomna! Resursdagar om sex och samlevnad •
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
S:t Botvids gymnasium HT 2011 Teres Elfström, kurator -‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐ Resursdagarna om sex och samlevnad för åk 1: EKE11, ESC11, HTT11, HVF11 samt för SAB11, SPR1, SPR2, SPR3, SPR4 -‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐ Tisdagen 6/9 9.30 – 12.00 En föreläsning med en frågestund OM SEX; RELATIONER OCH KROPPEN med Sandra Dahlén, EKE11, ESC11, HTT11, HVF11, SAB11 (80pers) – i aulan 9.30 – 11.30 OM INTERNET: SEX OCH RELATIONER med Projekt 101 Yllsammans, tjejer i SPR1 – sal: 101 9.30 – 10.30 Med BOTKYRKA UNGDOMSMOTTAGNING, killar i SPR2 , sal 102 10.30 – 11.30 Med BOTKYRKA UNGDOMSMOTTAGNING, tjejer i SPR2 , sal 103 LUNCH 13.00 – 15.30 En föreläsning med en frågestund OM SEX; RELATIONER OCH KROPPEN med Sandra Dahlén, SPR1, SPR2 , SPR3, SPR4 – i aulan 13.00 – 15.00 OM INTERNET: SEX OCH RELATIONER med Projekt 101 Yllsammans, EKE11 och ESC11 – sal: 101 12.30 – 13.30 Med BOTKYRKA UNGDOMSMOTTAGNING, tjejer i HTT11, HVF11, SAB11 – sal: 102 13.30 – 14.30 Med BOTKYRKA UNGDOMSMOTTAGNING, killar i HTT11, HVF11, SAB11, sal: 103 •
•
•
•
OBS! Det finns eW temabord med böcker och annat material i biblioteket. // VÄLKOMNA! Projekt Respektguiden i klassrum, vt09 • I samarbete med föreningen Varken hora eller kuvad, Amineh Kakebaveh och Maria Ekholm • Träff 1, Tema: IntrodukYon om arbete med klasser (tjej-‐ och killgrupper) uYfrån boken Respektguiden av Träff 2, Tema: Engagemang • Träff 3, Tema: Respekt • Träff 4, Tema: Våldet • Träff 5, Tema: Feedback • Träff 6, Tema: Självförsvar för tjejer med Felicia Ohly. Projekt Lås Upp, i klassrum • Sedan år 2009 har vi hak nära samarbete med Botkyrka tjejjour, som har arbetat med många av klasser och även lärare uYfrån siW projekt, 101 Yllsammans, nuvarande Lås upp. Under ht 14 pågår arbete med SPR-‐klasser/f.d. IVIK-‐klasser. • ”Lås Upp: begränsande normer” är eW normutmanande projekt skapad av Botkyrka tjejjour, med fokus på genus, sexualitet, heder och räggheter. Lås Upp har geW ut eW kostnadsfriW metodmaterial med samma namn och håller i utbildningar för pedagoger för aW främja eW ökat handlingsutrymme och förebygga kränkningar, mobbning och i förlängningen psykisk ohälsa bland unga, www.lasupp.nu • Träff 1:Upptäck normer • Träff 2: Normer/Räggheterna • Träff 3: Normer, sex och relaYoner Övning kring stress i klassrum, 1 •
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Heta stolen De flesta är stressade någon gång Stress förstör mycket Stress kan vara bra (när?) Vissa verkar kunna hantera stress bäWre än andra Jag är aldrig stressad Lite stress lyker mig (hur?) Jag vet precis vad som gör mig stressad (vad?) Jag vet hur jag kan hantera min vardag så jag sällan blir stressad (vad?) Om folk lämnade mig i fred skulle jag vara mindre stressad (vilka?) Jag kan välja bort saker som får mig stressad Roliga saker kan också få mig stressad (om ingen flyWar sig: förtydliga med aW man kan bli jäWenervös inför en match eller eW framträdande. Är det också stress?) Det vore bra aW veta hur man kan hålla sin egen stress nere Övning mot stress, 2 • Rita en tjej i helfigur på tavlan. • Fråga: • Var sä'er sig din stress? (Huvudet, bröstet axlarna magen, humöret kan vara exempel de ger.) Rita stora kryss på områden de nämner. Syket är aW visa aW vi alla upplever stress på olika säW och i olika delar av kroppen. • Hur hanterar du din stress? • Finns det andra alterna4va sä' a' göra det? • Syket är aW bidra Yll självhjälp: hjälpa med aW finna alternaYva lösningar för aW minska/eliminera stress. Gruppverksamhet -‐ Intressant program som kan motsvara gruppens förväntningar/ diskuteras med elever -‐ Bra struktur/tydliga regler. -‐ Regelbundna träffar; samma Yd, samma rum, samma ledare, gärna fika. -‐ Samarbete med andra t. ex. Rädda Barnen, Svenska kyrka, Botkyrka tjejjour, Skyddsvärnet, Röda Korset, Varken hora eller kuvad, m.fl. Exempel på olika grupper på skolan • DISA (Din inre styrka akYveras) tjejgrupp för IVIK-‐A, 07/08 • En grupp för irakiska pojkar från IVIK, i samarbete med två leg. psykoterapeuter från Rädda Barnen, Guhn Godani och Sevil Bremer, VT08/HT08 • En grupp för irakiska tjejer, IVIK, VT 08 • En grupp för ensamkommande flykYngungdomar, IVIK, VT 08 Grupper på skolan, 2 • En grupp för ensamkommande flykYngungdomar i samarbete med två leg. psykoterapeuter från Rädda Barnen, Guhn Godani och Sevil Bremer, VT09/HT09 • En grupp för ensamkommande flykYngungdomar i samarbete med diakon Lena Jerreving, Ljusets kyrka, Hallunda, HT11/VT12. • En grupp för sörjande ungdomar i samarbete med Svenska kyrkan, diakon Lena Jerreving, HT10. Exempel på gruppakYviterer-‐ DISA •
VT/2012, DISA /Din inre styrka ak*veras/ E9 program för tjejer/tonåringar i a9 hantera stress och påfrestningar -‐ för tjejer i HVF11 -‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐ Vi träffas i sal 114 kl. 14. 15-‐15.30 följande torsdagar: •
•
•
•
•
•
1: 23/02 -‐ Lär känna varandra. Vi påverkar. SPORTLOV 2: 8/03 -‐ AW hantera stress och hur man ändrar siW säW aW tänka. Jag styr lite. 3: 15/3 -‐ Stressiga situaYoner och negaYvt tänkande. Utlösande händelse. 4: 22/3 -‐ Det posiYva tänkandes krak -‐ Det jag mår bra av . 5: 29/3 -‐ Ändra negaYvt tänkande Yll posiYvt tänkande. Vända tankar. •
6: 5/4 -‐ Orimligt tanke. Tankefällor. •
PÅSKLOV •
7: 19/4 -‐ Undersöka ursprunget Yll negaYva tankar och finna eW säW aW hantera stressiga händelser. -‐ Var tankar kommer ifrån? •
8: 26/4 -‐ Stoppa negaYva tankar. KommunikaYonsträning. Del 1. Tankestopp. •
9: 10/5 -‐ KommunikaYonsträning, Del 2. Mer kommunikaYon. •
10: 24/5 -‐ AW planera för aW må bäWre. FortsäW aW må bra. •
11: 31/5 -‐ Avslutning, eW biobesök. Välkomna! Teres Elfström – din kurator på din skola Tfn 08-‐530 624 34, 072 245 48 40, E-‐post:[email protected] Gruppen för irakiska pojkar Vi träffas på torsdagar kl. 10-‐11 i stora konferensrummet. • 1. 14/2 PresentaYon av kursens innehåll, regler, ledarna, deltagarna. • 2. 21/2 Kompisar, hem, skola här och där (Sverige-‐Irak) • 3. 6/3 Sorg – här och där • 4. 13/3 Ilska, hämnd – här och där • 5. 20/3 Kärlek – här och där • 6. 3/4 Avund, Svartsjuka – här och där • 7. 10/4 SeparaYon – här och där • 8. 17/4 Avslutning, Hur har det varit? Vad har vi varit med om? EW biobesök. Välkomna! Teres Elfström, kurator på skolan Guhn Godani, leg. psykoterapeut, Rädda Barnen Sevil Bremer, leg. psykoterapeut, Rädda Barnen. Gruppen för ensamkommande flykYngungdomar i samarbete med Rädda Barnen VT 2009, Tid och rum: Vi träffas i stora konferensrummet på torsdagar kl. 10-‐11.30: 1 -‐ 22/1: Planering (Teres, Guhn, Sevil) 2 -‐ 5/2: Trygghet, rädsla och aW ta kontakt med nya människor. 3 – 12/2: Svenska kyrkans verksamhet för ungdomar/flykYngar, gäst: diakon Lena Jerreving, Ljusets kyrka. 4-‐ 19/2: Oro och meningslöshet Sportlov 5-‐ 12/3: MigraYonsverket, Socialtjänsten, arbetsförmedling, gäster. 6-‐ 19/3: Glädje och lust i den situaYon man befinner sig just nu. 7-‐ 2/4: Vilken hjälp kan man få av en god man? Gäst: Hans Nylund. Påsklov 8-‐ 16/4 : vad gör en ombudsman? Gäst: Eva Hollén, barnombudsman, BK. 9 -‐ 23/4: BroW och straff. Gäst: en polis. 10 – Boende, vägar Yll egen lägenhet i Sverige. 11 – Tis. 12/5 Avslutning, feedback i Rädda Barnens lokaler i Sundbyberg. Välkomna! Teres Elfström, kurator på skolan Guhn Godani, leg. psykoterapeut, Rädda Barnen Sevil Bremer, leg. psykoterapeut, Rädda Barnen Jalla för alla i samarbete med Skyddsvärnet •
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
En grupp för ensamkommande flyk*ngungdomar under ht/2011-‐vt/2012 -‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐ Vi träffas i sal 114, kl. 13.00-‐15.00 följande måndagar: 24/10-‐ Träff 1: PresentaYon 7/11-‐ Träff 2: Kontakt med familjen via Internet/Skype 17/11-‐ Träff 3: Nätverksträff i Skyddsvärnets lokaler 21/11-‐ Här och där – Sverige och Hemland 5/12-‐ Bo och leva i Sverige 19/12-‐ En utställning ”Afghanistan”, Etnografiska museet JULLOV 16/01-‐ Träff 7: Arbetsmarknad och CV skrivning. 23/01 -‐Träff 8: Känslor, sex och samlevnad, del 1. 30/01 -‐Träff 9: Känslor, sex och samlevnad, del 2. 6/02 -‐ Träff 9: Kriminalitet. 13/02-‐Träff 10: Alkohol och droger. 20/02 -‐Träff 11: Min framYd. 27/02 -‐ Träff 12: ”Bling-‐bling”-‐ egen ekonomi SPORTLOV 5/3-‐ Träff 13: Rasism 12/3-‐ Egna förslag på tema 19/3-‐ Avslutning och utvärdering Välkomna! Teres Elfström – kurator på skolan Tfn 08-‐530 624 34, 072 245 48 40, E-‐post:[email protected] Oumie Ella Njai, projektledare Skyddsvärnet Tfn 08 599 09 254, 070 092 14 53, E-‐post: [email protected] Gruppen för ensamkommande i samarbete med Svenska kyrkan •
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
under skolåret 2012/2013 -‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐ Vi träffas varannan måndag kl. 13.00-‐15.00 i Ljusets kyrka, Hallunda, enligt följande: Ht 2012 1 träff: 1/10:Presenta*on och introduk*on 2 träff: 15/10:Känslor 3 träff: 29/10:Ak*vitetsgång, heldag /Obs!/ 4 träff: 12/11:Försvar
5 träff: 26/11:Tiden före flykten 6 träff: 10/12:Flykten Vt 2013 7 träff: 14/1: Hemländer firande och tradi*oner 8 träff: 28/1: Asyl-‐ och Integra*onsprocessen
9 träff: 11/2: Familjen 10 träff: 25/2: Uflykt, heldag /Obs!/ 11 träff: 11/3: Risker och val 12 träff: 25/3: Du är värdefull 13 träff: 8/4: Kommunika*on
14 träff: 22/4:A9 leva i Sverige 15 träff: 6/5: Fram*den 16 träff: 20/5: Avslut/uflykt, heldag /Obs!/ Välkomna! Ledarna: Teres Elfström – kurator på skolan , Tfn 08-‐530 624 34, 072 245 48 40, E-‐post:[email protected] Lena Jerrewing -‐ diakon från Ljusets kyrka i Hallunda, Tfn 08-‐ 530 222 96, E-‐post: [email protected] Gruppen för sörjande ungdomar • PresentaYon av kursens innehåll, ledare, deltagarna. • Vad är sorg? Vem sörjer jag? • Sorgearbete. Hur sörjer jag? Vad händer med mig när jag sörjer. Sorgens olika uWryck uYfrån egna erfarenheter. • Vägar Yll återhämtning. • AW leva med sorgen, studera och inrikta sig på framYden. Välkomna! Teres, kurator Individuella samtal -‐ bemötande • Respekt, engagemang, empaY, sympaY • Val av intervenYon uYfrån barn och ungdomars behov, vår kompetens och resurser: • Stödjande samtal • MoYverande samtal • Lösningsfokuserade samtal, uYfrån KBT • Bearbetande samtal med hjälp av olika typer av behandlingar: PTD – psykodynamisk insiktsterapi, • KBT-‐ kogniYv beteende terapi, bildterapi, ”musikterapi” med hjälp av www.youtube.com MoYverande samtal •
Problem _______________________ Mål Hur ska vi uppnå målet? • Vad du borde göra för aW uppnå mål? • Vad du förväntar dig av mig? •
Vad skulle det hända idag, så aW du kan komma igen Yll mig? •
Hur kan vi samarbeta? /boka samtal/en gång i vecka? MoYverande samtal/Målfrågor •
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Vems idé var det aW du skulle komma hit? Vad tror du det är som gör aW …… tycker aW du behöver komma hit? Vad tror du behöver hända för aW …… ska tycka aW du inte behöver komma hit mer? Vad behöver du göra för aW övertyga …… aW du inte behöver göra för aW komma Yll räWa med ”problemet”? Vad behöver …… se aW du gör som skulle vara tecken på aW du inte behöver komma hit mer? Så, om du skulle börja göra deWa (som du tror de andra behöver se, för aW låta dig vara i fred), hur blir det annorlunda för dig? Vad tror du aW …… kommer aW se för skillnad med dig när du gör deWa? Vad skulle …… säga aW chanserna är aW du kommer göra deWa? Vem kommer vara den första som lägger märke Yll de förändringar du gör? Vad kommer …… Göra annorlunda då som …… inte gör nu? Vad kommer det göra för skillnad i din relaYon Yll …… ? Vad mer tror du aW …… behöver märka aW du gör annorlunda för aW …… ska tycka aW det är OK? Mirakelfrågor • Föreställ dig aW, i naW när du sover så inträffar eW mirakel (eW under, eW trolleri), som löser dina problem? • Vad mer? Vad mer?… • Vilka är de första tecken som talar om för dig aW det hänt eW mirakel? • Hur blir/känns det för dig? Samtal vid låg självkänsla Vid låg självkänsla, dåligt självförtroende kan man använda sig av följande frågor: •
Vem är jag? •
Vad är jag bra på? •
Hur vill jag aW min framYd ser ut? •
Hur mycket är jag moYverad för aW göra allt för aW förverkliga mina drömmar? • -‐I-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐I-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐I-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐I-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐I-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐I-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐I-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐I-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐I-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐I-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐I-‐ 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 •
•
•
•
•
•
Copingfrågor Hur står du ut med det som du varit med om Hur orkar du med ? Vad är det för tankar som hjälpte/hjälper dig? Vad hjälper dig aW komma hit? Vad förväntar du dig av mig? Hur ska vi arbeta Yllsammans? Lösningsfokuserade samtal, uYfrån KBT Bearbetande samtal om känslomässiga upplevelser uYfrån: Känslor Händelse -‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐ Tankar Referenser •
•
•
•
•
•
•
•
•
Beck-‐Friis, J. (2005), När Orfeus vände sig om. En bok om depression som förlorad självaktning. Stockholm: Natur och Kultur. Carlberg, G. (2001), Dynamisk utvecklingspsykologi. Stockholm: Natur och Kultur. Cullberg, J. (1984, 2000), Dynamisk psykiatri. Stockholm: Natur och Kultur. Darvin, C. (1872) (1965), The expression off the emoJons in Man and Animals. Chicago: University off Chicago Press. Eysenck, M. (red) (2000), Psykologi. EM integraJv perspekJv. Lund: StudentliWeratur. Freud, S. (2003), Sorg och melankoli (från 1917). Samlade skriSer: IX. Stockholm: Natur och Kultur. Socialstyrelsen (2013), Barn och ungas hälsa, vård och omsorg 2013. Svirsky, L. (2012), Rädslor, fobier och nedstämdhet hos barn och unga. Stockholm: Gothia förlag A.B. Öst, L-‐G. red. (2006, 2013), KBT inom psykiatri. Stockholm: Natur och Kultur.