Transcript Socialstyrelsen, Projektplan Tillgängliggöra strukturerade

2014-040410-02
Dnr 3592/2014
Avdelningen för kunskapsstöd
David Svärd
[email protected]
Projektplan
Tillgängliggöra strukturerade kunskapsprodukter i nya digitala
format
Projektledare
David Svärd, KÖ/KT2
Bakgrund
Socialstyrelsen har 2014 fått två regeringsuppdrag som handlar om att öka tillgängligheten till och användbarheten av några av våra produkter.
Det första regeringsuppdraget handlar om registret för legitimerad hälso- och
sjukvårdspersonal (HoSp) och försäkringsmedicinskt beslutsstöd (fortsättningsvis FMB.) När det gäller HoSp ska ett antal aktörer ha direktåtkomst till registret. Vilka dessa aktörer är regleras i förordning (2006:196) om register över
hälso- och sjukvårdspersonal. När det gäller FMB handlar det om att göra rekommendationerna tekniskt och informatiskt integrerbara i andra system, i första
hand med sjukvårdens journalssystem och system för intygsskrivande.
Det andra uppdraget är riktat mot nationella riktlinjer (fortsättningsvis NR).
Uppdraget för NR handlar om att tillgängliggöra riktlinjerna i digital form till
exempel i form av öppna data på sådant sätt att de kan integreras i mottagarnas
system så som journalsystem, beslutsstöd och vårdprogramsportaler.
Syftet med att Socialstyrelsen tillgängliggör sina produkter i strukturerade digitala format är att underlätta användningen av dem inom vården och omsorgen.
På så sätt kan de också ge mer nytta för patienter och brukare.
För att Socialstyrelsen ska lyckas med uppdragen behöver myndighetens datamängder vara strukturerade och maskinläsbara. I struktureringen av data kommer projekten utgå från nationell informationsstruktur (NI) och nationellt fackspråk (Snomed CT, ICD10, ICF och KVÅ).
SOCIALSTYRELSEN
106 30 Stockholm
Telefon 075-247 30 00
Fax 075-247 32 52
[email protected]
www.socialstyrelsen.se
1(9)
SOCIALSTYRELSEN
2014-040410-02
Dnr 3592/2014
Bilden illustrerar schematiskt en framtida lagring och distribution av Socialstyrelsens produkter. Som bilden visar lagras informationen på ett ställe för att
kunna användas på flera sätt och av flera användare.
För att nå dit behöver Socialstyrelsen ta ett antal strategiska beslut som inbegriper allt från produktion, lagring, förvaltning och distribution av våra gemensamma produkter.
Syfte, huvudmål och delmål
Detta är ett myndighetsövergripande projekt vars syfte är att samordna fyra
andra projekt som i sin tur har ett gemensamt syfte: möjliggöra för Socialstyrelsen att kunna tillgängliggöra strukturerade kunskapsprodukter och register i digital form på sådana sätt som passar våra mottagare. I de olika projekten ingår att
integrera flera av våra kodverk (ICD110, ICF, Snomed CT, KVÅ) med andra
produkter som försäkringsmedicinskt beslutsstöd och nationella riktlinjer.
Därigenom kan Socialstyrelsen förbättra möjligheterna för mottagarna att använda våra produkter i sina olika digitala miljöer (t.ex. för direktåtkomst av information eller i journalssystem, vårdprogramsportaler och i mobilapputveckling).
De fyra övriga projektens syfte och mål beskrivs i separata projektplaner.
Samordningsprojektets mål är att:
• Samordna de fyra övriga projekten så att de framsteg som görs och lärdomar
som dras i respektive projekt sprids mellan projekten
2(9)
SOCIALSTYRELSEN
2014-040410-02
Dnr 3592/2014
• Ta fram en handlingsplan för hur Socialstyrelsens ska arbeta med produkter
•
•
•
•
•
som ska vara integrerbara med och maskinläsbara av andra system
Ta fram en plan för förvaltning av integrerade produkter (t.ex. FMB och
Snomed CT, ICD10, ICF och KV)) som ska vara integrerbara med och maskinläsbara av andra system
Inhämta mottagarnas behov för att kunna ta fram mottagaranpassade produkter
Vid behov utreda juridiska frågor som uppkommer i samband med användningen av kodverk och klassifikationer integrerade med våra rekommendationer i NR och FMB.
Kommunicera externt så att mottagarna av produkterna känner till och är
positiva till Socialstyrelsens arbete med nya digitala format
Kommunicera internt så att Socialstyrelsen medarbetare känner till och är
positiva till projektet.
Delmål
• Skapa en plattform för samarbete mellan projekten
• Ta fram en plattform för att kunna kommunicera med produkternas mottagare
genom hela projektet
• Tillsammans med IT-enheten välja datamodell eller datamodeller för NR,
FMB och HoSp.
Omfattning och avgränsningar
Projektet omfattar att samordna fyra delprojekt: FMB-, HoSp-, NR-projekten för
nya digitala format och utveckling av teknisk plattform, föreslå lämpliga datamodeller samt ta fram en plan för hur Socialstyrelsen ska arbeta med nya digitala
format.
Projektet omfattar att välja datamodeller och dataformat så att NR och FMB
är integrerbara i andra system, i första hand med sjukvårdens journalssystem och
system för intygsskrivande (FMB).
Projektet omfattar också att hålla sig ajour med vad som händer inom angränsande projekt som pågår på myndigheten. För närvarande pågår två projekt som
båda handlar om att ta fram E-tjänster. Det ena är E-tjänster för statsbidrag och
behörighetsbevis och det andra är E-tjänster för inrapportering av dödsintyg och
dödsorsaksintyg. Dessa två projekt angränsar till detta projekt. Därför är det
viktigt att samarbeta och hålla varandra underrättade om respektive projekt för
att vi ska utnyttja resurserna på bästa sätt.
Tanken är att de data som vi tillgängliggör på den nya tekniska plattformen
ska kunna användas på många olika sätt. Till exempel bör det vara möjligt att vi
själva använder dem till vår egen webbplats. Att leverera en lösning som gör
detta möjligt ingår dock inte i detta projekt. Samtidigt är det viktigt att vi i detta
projekt inte stänger några dörrar under vägen som gör att vi inte kan utvidga
användningsområdena efter hand till till exempel vår egen webbplats.
3(9)
SOCIALSTYRELSEN
2014-040410-02
Dnr 3592/2014
Perspektiv
Ett genomgående perspektiv är användarvänlighet. Produkterna HoSp, FMB och
NR finns redan men bedöms kunna göra mer nytta om de blir mer tillgängliga.
Det projektet syftar till är att skapa möjligheter för användarna att använda produkterna på nya sätt i sina system. För att uppnå detta krävs en tydlig användarfokus.
Hand i hand med detta går det perspektiv som uttrycks i PSI-lagen (lagen om
vidarutnyttjande av offentliga handlingar). Syftet med lagen är att stimulera vidareutnyttjande av offentliga handlingar och motverka att myndigheter har regler
som hindrar både privata och kommersiella aktörer att använda de offentliga
handlingarna.
Övergripande perspektiv som går att applicera på hela projektet är öppenhet
och tillgänglighet. Det är synonymt med projektets syfte och det är också ett sätt
att skapa förståelse för nyttan av vad vi gör.
Konsekvensanalys
En konsekvens av att vi tillgängliggör våra produkter på nya sätt kommer förmodligen bli att de kommer ha större påverkan på både våra mottagare (som
t.ex. läkare i sjukskrivningsprocessen) och på patienter och brukare. Det beror på
att produkterna kommer finnas integrerade i mottagarnas system, t.ex. journalsystem, och därmed kommer mottagarna att exponeras mer för t.ex. våra rekommendationer.
Nya sätt att tillgängliggöra våra produkter kommer ställa nya krav på förvaltningen av produkterna. När produkterna är integrerade i t.ex. system för intygsskrivande ökar kraven på att rekommendationerna kontinuerligt uppdateras.
Det kommer också bli nödvändigt för Socialstyrelsen att ta strategiska beslut
kring i vilken grad våra produkter ska vara tillgängliga för mottagarna. Tänker vi
oss att mottagarna ska ladda hem versioner av våra produkter eller att de i realtid
ska kunna hämta informationen direkt från våra servrar eller molnlösningar? I
vilket fall som helst kommer mottagarnas krav på att våra produkter är uppdaterade att öka.
Ytterligare en aspekt av detta är att vi i de uppdaterade produkterna kommer
att integrera rekommendationer och kodverk. Det innebär att det inte bara är
viktigt att hålla rekommendationerna uppdaterade enligt vetenskap och beprövad
erfarenhet. Även t.ex. ändringar i kodverk måste ingå i förvaltningen av produkterna.
En tredje aspekt är att de tekniska kraven ökar. Tidigare har vi publicerat produkterna i huvudsak på vår webbplats och i publikationer. När vi nu både uppmanar till och levererar produkter för användning integrerat i andra system kan
det komma att krävas att vi garanterar tillgång till dem.
Dessa ökade krav kommer också innebära en kvalitetsförbättring av våra produkter.
4(9)
SOCIALSTYRELSEN
2014-040410-02
Dnr 3592/2014
Metod och genomförande
Projekt samordning ska samordna fyra projekt: HoSp, FMB, NR och plattform.
Samordning är en del av metoden. Varje projekt har en projektledare som tar
fram en projektplan. Samordningsprojektets uppgift är att fånga upp gemensamma frågor som måste hanteras för att projekten ska kunna leverera rätt produkt i rätt tid.
Styrgrupp
EC-grupp
Projekt samordning
Förstudie plattform
Projekt
Strategi, målgruppsanalys,
juridik, datamodeller, itarkitektur
Projekt
HOSP
Projekt
NR
Projekt
FMB
Projekt plattform
Förvaltning av plattform och produkter
Bilden visar hur projekten förhåller sig till varandra. Ett av projekten har ett
samordningsansvar och har till uppgift att hitta likheter och olikheter mellan
projekten så att bland annat datamodeller kan väljas för produkterna (NR, FMB
och HoSp) och för varje specifik produkts olika användningsområden.
I samordningsansvaret ingår att bidra till att projekten får en förståelse vad
som ska göras i respektive projekt. Det ingår också att skapa en arbetsmiljö som
är positiv och samtidigt leder framåt mot slutleveranserna.
I samordningsansvaret ligger också att tillsammans med FMB-, HoSp- och
plattformsprojekten skapa förutsättningar för samarbete med Inera.
På samordningsprojektet ligger också att tillsammans med plattformsprojektet
ta fram en lösning för hur Socialstyrelsen ska lagra de olika produkterna (informationen) och distribuera till mottagarna.
5(9)
SOCIALSTYRELSEN
2014-040410-02
Dnr 3592/2014
Samordningsprojektet ska också tillsammans med övriga projekt inventera
och värdera de risker som finns i projekten.
Samordningsprojektet ska också främja samarbete och erfarenhetsutbyte med
andra projekt som gränsar till nya digitala format-projektet.
Samordningsprojektet ska också ta ansvar för den interna och externa kommunikationen av projekten och samtidigt inspirera de andra projekten medverka
både till den interna och externa kommunikationen.
Aktivitets- och tidplan
Nedan finns en övergripande planering för alla projekt som ingår i samordningsprojektet. För samordningsprojektet finns också en separat detaljerad aktivitetsoch tidplan.
Aktivitet
Projektdirektiv beslutas
Projektplan beslutas
Genomförande
Projekt 1 Samordning och rapportering
Behovsinventering, datamodeller och strategi för
publicering och förvaltning
Projekt 2 – göra försäkringsmedicinskt beslutsstöd tekniskt och informatiskt integrerbart med de
elektroniska läkarintygen och medicinska underlag
Projekt 3 – Arbeta fram en teknisk lösning för
direktåtkomst av registret över legitimerad hälsooch sjukvårdspersonal (HoSp) för de aktörer som
har rätt till sådan åtkomst enligt förordningen
Projekt 4 – göra nationella riktlinjer (stroke, demens och depression och ångest) digitalt tillgängliga i olika format som passar användarna
Delprojekt 5 Teknisk plattform för HoSp, NR och
FMB
Tidpunkt
140317
141002
2014–2016 Slutredovisning 15 februari 2017
Delredovisning till Försäkringskassan 13 juni,
Delredovisning 5 december, delredovisning i
juni 2015
Slutredovisning december 2015
Delredovisning till Försäkringskassan 13 juni
Delredovisning 5 december, delredovisning i
juni 2015
Slutredovisning december 2015
Delredovisningar 15
februari 2015 och 2016
Slutredovisning den 15
februari 2017
Delredovisning december 2014
Delredovisning decem-
6(9)
SOCIALSTYRELSEN
2014-040410-02
Dnr 3592/2014
ber 2015
Slutredovisning 15 februari 2017
Kommunikationsinsatser
Eftersom projekten ska leda fram till något nytt på Socialstyrelsen ställs extra
stora krav på kommunikationen, både den interna och den externa. Det är därför
också viktigt att ägna extra mycket ansträngningar och resurser åt detta. Samordningsprojektet ska driva kommunikationen tillsammans med övriga projekt.
Se separat kommunikationsplan.
Riskanalys
En första version av en riskanalys är framtagen.
Projektorganisation
Gruppering
Deltagare
Styrgrupp
AnnMarie Danon AC KÖ
Erik Höglund AC R,
Sven Ohlman AC KY
Susanne Klingström Larson EC V/IT
EC-grupp
Ulrika Freiholtz (KÖ/KT2)
Helena Nilsson (KÖ/IE)
Arvid Widenlou Nordmark (KY/NR)
Georg Lagerberg (R/FVJ)
Jenny Ljung (KOM/WP)
Beatrice Hopstadius (KÖ/VÄ1)
Kristina Bränd Persson (R/KLT)
Stefan Jovanovic (V/IT)
Projektledningsgrupp David Svärd projektledare samordning
Anna Ericsson projektledare FMB
Sara Mottaghi, informatiker FMB
Magnus Hjärtsjö projektledare HoSp
Stefan Jovanovic projektledare ITplattform
Björn Svensson, resurs IT
Niklas Eklöf informatiker IE
Linda Ahlqvist fackspråk IE
Elin Åkerblom fackspråk IE
Projektgruppen består projektledarna för respektive projekt samt representanter
från enheten IE som tar ansvar för den gemensamma informationsstrukturen,
7(9)
SOCIALSTYRELSEN
2014-040410-02
Dnr 3592/2014
dvs. nationella informationsstruktur med tillhörande modeller och fackspråk
(Snomed CT, ICD10, ICF, KVÅ).
Respektive projekts projektledare har ansvar för sina leveranser. HoSp-,
FMB-, och NR-projekten tar ansvar för att leverera rätt produkt i tid och för att
flagga upp när något avviker från projektplanen.
Samordningsprojektet har ansvar (tillsammans med övriga) för att ha en överblick över alla projekt och lyfta upp frågor som behöver hanteras av projektets
styrfunktioner.
Projektet har två styrfunktioner, EC-gruppen och styrgruppen. Inför styrgruppsmötena har projektet ett förberedande möte med EC-gruppen för att få
vägledning i vilka frågor som ska presenteras för styrgruppen och på vilket sätt.
Ekonomiska ramar
Projektet kommer att finansieras från medel som hör till regeringsuppdragen för
FMB och HoSp samt NR.
FMB och HoSp delar på pengar. Den totala summan för båda uppdragen är 6
miljoner kronor 2014 och 6 miljoner kronor 2015.
Nationella riktlinjer har för 2014 fått 3 076 000 kronor. Regeringen avser att
avsätta 3 069 0000 kronor 2015 och 2 285 000 kronor 2016 för genomförandet
av uppdraget.
Delar av kostnaderna för it-plattformen är utvecklingskostnader och belastar
därför investeringsramen och utfaller därmed som avskrivningskostnader för de
kommande tre åren.
Den totala budgeten för de fem projekten som ingår under samordningsprojektet är cirka 20,3 miljoner kronor.
Det finns också en mer detaljerad budget i separat excelfil.
I den har pengarna fördelats så att FMB- och HoSp-pengarna finansierar respektive projekt inklusive plattformsprojektet, medan NR-pengarna finansierar
NR- och samordningsprojektet.
8(9)
SOCIALSTYRELSEN
2014-040410-02
Dnr 3592/2014
Erfarenhetsåterföring
Erfarenhetsåterföringen är en viktig del av samordningsprojektet. De samlade
projektens arbete och resultat är en bas för arbetet med en handlingsplan för hur
Socialstyrelsens ska arbeta med liknande frågor framöver.
Ändringslogg
David Svärd
__________________________
Projektledare
Ulrika Freiholtz/Annemarie Danon
__________________________
Ansvarig enhetschef/avdelningschef
9(9)