Transcript Syfte: Att testa olika ämnens ledningsförmåga, fasta och lösta

Syfte: Att testa olika ämnens ledningsförmåga, fasta och lösta
Material:
• pappersformar
• 100ml bägare
• sked
• våg
• doppelelektrod
• Sackaros
• Glukos
• Kaliumpermagnat
• Järnoxid
• Natriumklorid
• avjoniserat vatten
Utförande: Vi började med att mäta upp 5 g av varje ämne i olika pappformar. Sedan
började vi experimentet, som såg likadant ut för varje ämne. Vi kollade ämnets
ledningsförmåga i pulverform med hjälp av doppeleletroden. Sedan hällde vi över ämnet i
bägaren och tillsatte avjonat vatten och rörde om. Vi kunde då se om ämnet ledde ström i
löst form, detta också med hjälp av doppelelektroden. Efter noggrann urdiskning tog vi
nästa ämne, osv. Slutligen testade vi avjoniserat vatten för sig och även vanligt kranvatten
Resultat:
Ämne/
Form
Glukos
Sackaros
Järnoxid
Fast
Nej
Nej
Nej
Nej
Nej
Löst
Nej
Nej
Ja, svagt
Ja
Ja
Vattentyp
Leder ström:
Avjoniserat
Nej
Natriumklorid
Kaliumpermagnat
Från kranen
Ja
Slutsats:
Resultatet visar att Järnoxid, Natriumklorid och Kaliumpermagnat leder ström medan
Glukos och Sackaros inte gör det.
Detta beror på att ett ämne måste innehålla en extra elektron eller för lite för att kunna leda
ström. Ämnet måste alltså vara en jon, ett ämne som har skal där elektronerna kan
excitera, för är ämnet i balans kan ju elektronerna inte röra sig. Avjoniserat vatten
innehåller inga joner, vilket man hör på namnet, men vanligt kranvatten gör det. Därför
löstes ämne i avjoniserat vatten, så man kunde studera deras förmåga att leda ström utan
andra ämnen inblandade. Anledningen till att ämnena leder ström upplösta med vatten är
att vattnet lättar på bindningarna mellan elektronskalen, vilket ger elektronerna mer plats
att röra på sig. De kan då leda ström.
Glukos och Sackaros är inte uppbyggda av joner och kan alltså inte leda ström, vilket
tabellen visar. Men Natriumklorid, Kaliumpermagnat och Järnoxid, som är det, kan.
Felkällor:
Är vattnet inte tillräckligt avjoniserat går hela experimentet till spillo. Dessutom kan
batterierna på doppelelktroderna krångla och är ämnena inte tillräckligt utspädda eller
bägaren inte tillräckligt diskad mellan de olika försöken kan mätfel lätt förekomma.