Transcript RSU: s familjehemsguide - Ramlösa Social Utveckling AB

1
RSU: s
familjehemsguide
2
Familjehemsguiden A-Ö
Att vara familjehem för RSU innebär att ta emot en ung vuxen eller en vuxen människa i sitt
hem och ge denne eller denna en naturlig och trygg hemmiljö och gemenskap. Det innebär ett
nytt sätt att leva för Er som familj, kan ibland ge svårigheter, men ger även många positiva
upplevelser. Ibland leder uppdraget till livslånga relationer med den placerade.
3
Innehållsförteckning
Administration ......................................................................................................................................... 5
Andra placeringar .................................................................................................................................... 6
Anställning eller uppdrag? ...................................................................................................................... 6
ASI-intervju .............................................................................................................................................. 6
Barn och närstående till klient ................................................................................................................ 6
Beredskap ................................................................................................................................................ 8
Beroendemottagning .............................................................................................................................. 8
Besök i familjehemmet av närstående till klient ..................................................................................... 8
Deklaration .............................................................................................................................................. 8
Drogtest ................................................................................................................................................... 9
Ekonomisk ersättning till familjehemmen ............................................................................................ 10
Familjehemsavtal .................................................................................................................................. 10
Familjehemmets uppdrag ..................................................................................................................... 10
Folkbokföring......................................................................................................................................... 11
Förberedelser inför utflytt från familjehem .......................................................................................... 11
Företagspolicy ....................................................................................................................................... 12
Försäkringar ........................................................................................................................................... 12
Handledning till familjehem .................................................................................................................. 12
Journalanteckningar .............................................................................................................................. 12
Klagomålshantering ............................................................................................................................... 13
Klienternas ekonomi.............................................................................................................................. 13
Krishantering ......................................................................................................................................... 13
Lagrum för RSU:s placeringar ................................................................................................................ 14

Vårdvistelse, .............................................................................................................................. 14

Kontraktsvård, ........................................................................................................................... 14
Lagrum som reglerar familjehemsvård ................................................................................................. 15
4
Ledighet för klienter inom RSU ............................................................................................................. 15
Läkemedelsassisterad underhållsbehandling........................................................................................ 15
Mat ........................................................................................................................................................ 16
Medicinering av klienter med ADHD ..................................................................................................... 16
Metoder för klientarbetet ..................................................................................................................... 16
Community Reinforcement Approch, CRA ...................................................................................... 17
Dialektisk Beteende Terapi/DBT ...................................................................................................... 17
Färdighetsträning ............................................................................................................................... 17
Hasch-programmet ............................................................................................................................ 18
Mindfulness/ Medveten närvaro ........................................................................................................ 18
Motiverande samtal, MI .................................................................................................................... 19
Kriminalitet som livsstil .................................................................................................................... 19
Tolvstegsmetoden.............................................................................................................................. 19
Väckarklockan ................................................................................................................................... 20
Misstanke om alkoholintag hos klient................................................................................................... 20
Omkostnadsersättning till familjehem .................................................................................................. 20
Ramlösa Social Utveckling ..................................................................................................................... 21
Referensboende .................................................................................................................................... 21
Rekrytering och utredning av nya familjehem ...................................................................................... 22
Riktlinjer för medicinering inom RSU .................................................................................................... 22
Skadegörelse i familjehemmet .............................................................................................................. 23
Sekretess ............................................................................................................................................... 23
Säkerhetspolicy ..................................................................................................................................... 23
Telefonabonnemang ............................................................................................................................. 23
Uppdrag ................................................................................................................................................. 23
Upphörande av placeringen .................................................................................................................. 24
Utbildning till RSU:s familjehem ............................................................................................................ 24
5
Vårdnadshavare .................................................................................................................................... 24
Värdesaker............................................................................................................................................. 24
Återfall ................................................................................................................................................... 25
Administration
6
RSU:s administration består av en egen enhet som arbetar på RSU:s mottagning i centrala
Helsingborg. Administrationen ansvarar för löneutbetalningar, fakturering, avtal och
bokföring/redovisning, inköp, administration kring personal och klienter, försäkringar,
upphandlingar och arkivering/gallring, administration av journalsystemet Rätt Spår och ASInet, företagets bilar och postgång.
Andra placeringar
RSU tillåter inte att man som familjehem, när man är familjehem åt RSU, samtidigt arbetar
för andra privata familjehemsorganisationer. Man kan dock när man har en placering för RSU
även ha uppdrag från socialtjänst. Det är dock viktigt att familjehemmet informerar RSU om
eventuella placeringar från socialtjänst, så att en öppen kommunikation kan råda mellan RSU,
RSU:s remittent och placerande myndighet.
Anställning eller uppdrag?
Att vara familjehem innebär att man genom RSU arbetar på uppdrag av socialnämnd eller
Kriminalvård. Familjehemsuppdraget är inte arbetsrättsligt likställt med en anställning. Tiden
med familjehemsuppdraget ger inte rätt till A-kassa.
ASI-intervju
ASI-intervjun används som instrument i utvärderingsstudier och som bedömnings- och
uppföljningsmetod i missbruks- och beroendevård och närliggande områden.
ASI-intervjun är en standardiserad bedömningsmetod för utredning och uppföljning. Den
används också som underlag för planering och utveckling av vård och
behandlingsinsatser. Instrumentet rekommenderas för vuxna personer med missbruks- eller
missbruksrelaterade problem och bör inte användas för personer under 18 år.
Barn och närstående till klient
Vid placering hos RSU gör behandlaren alltid en inskrivning via ASI-intervju. Vid denna
uppmärksammas och synliggörs klientens nätverk utifrån klientens perspektiv tydligt. Utifrån
denna information arbetar sedan den enskilde och RSU:s behandlare, under placerande
myndigheters översyn, strukturerat för att ge den enskilde verktyg att förhålla sig till, och
hantera sitt sociala nätverk. Tillsammans upprättar man därefter en genomförandeplan där det
sociala nätverket har ett särskilt och eget utrymme. Genomförandeplanen ligger sedan som
grund för den enskildes behandlings- och förändringsprocess och uppdateras minst var tredje
månad. Det sociala nätverket behandlas också löpande i uppföljande och avslutande ASI samt
i CRA.
Hur det sociala nätverket ser ut hos RSU:s klienter varierar stort från individ till individ.
Sedan ett par år tillbaka tar RSU emot klienter från 16 år och uppåt. Detta innebär att en del
av de klienter som RSU har i behandling ännu inte är myndiga och sålunda fortfarande rent
juridisk står i starkt beroendeförhållande till sin eller sina vårdnadshavare. I dessa ärenden
7
presenterar sig den enskildes närstående själva utifrån sin självklara position till densamme
och detta utgör då grund för hur RSU sedan arbetar tillsammans med den enskilde.
Om målet med den enskildes behandling är att han eller hon ska återföras till sin
ursprungsfamilj bjuds de personer som berörs in i den enskildes behandling och
familjen erbjuds familjesamtal. Detta kan också vara fallet om målet med behandlingen är att
den enskilde ska flytta till eget boende efter behandlingen, men man bedömer att relationen
till den biologiska familjen är av stor vikt för den enskilde. I familjesamtalen arbetar RSU
efter systemteoretisk modell där alla närvarande får komma till tals. Detta för att möjliggöra
en djupare och förhoppningsvis mer bestående förändring för den enskilde och de närstående.
Familjesamtalen löper kontinuerligt under klientens behandling.
Hos de klienter som är myndiga och som ännu inte själva har barn, vilket är den största
klientgruppen hos RSU för närvarande, är det den enskilde som styr hur de till honom eller
henne närstående uppmärksammas i kontakten med RSU. RSU har inte mandat att ta eller
svara an på kontakter från närstående till klienter utan den enskildes godkännande. I de fall
den enskilde lyfter sekretessen för närstående och önskar att de är delaktiga i behandlingen
försöker RSU:s behandlare att tillgodose detta önskemål om det inte direkt missgynnar
klientens tillfrisknande och rehabilitering. Flera av RSU:s klienter kommer från trasiga
hemförhållanden med dysfunktionella relationsmönster och i dessa fall uppmuntrar RSU:s
behandlare inte kontakt mellan den enskilde och närstående utan försöker istället stimulera
och visa vägen till nya och mer konstruktiva sociala relationer. Om klienten efterfrågar
familjesamtal eller nätverksmöte kan detta erbjudas av RSU om det anses gagna
tillfrisknandet för den enskilde.
Angående de klienter som har egna barn informerar sig alltid RSU:s behandlare om den
aktuella situationen kring föräldraskapet redan före klientens inskrivning. Samtal kring barnet
och föräldrarollen förs sedan kontinuerligt mellan den enskilde, placerande myndighet och
RSU:s behandlare. RSU:s grundpolicy kring föräldraskap är att barnets bästa alltid måste
komma i första hand. RSU utgår i detta från BBIC där barnets behov ställs mot föräldrarnas
förmåga att tillgodose de samma. Många barn till missbrukande
föräldrar har, på grund av föräldrarnas missbruk, tidigt upplevt upprepade svek och
separationer. RSU vill inte medverka till att dessa barn, ännu en gång osynliggörs och
används för de vuxnas behov. Istället försöker RSU:s behandlare att, i första hand, hjälpa den
enskilde till ett meningsfullt liv där ett sunt föräldraansvar successivt byggs in i den vuxna
identiteten. I detta ansvar poängteras barnets behov framför förälderns. Om det under
behandlingens gång kan gagna klientens barn planeras och genomförs umgänge utifrån
barnets bästa. Umgänge genomförs endast om trygghet och säkerhet kan garanteras barnet i
umgängessituationen. Umgänge sker alltid i samråd med placerande
myndighet och RSU.
Vi på RSU är medvetna om barns och närstående till missbrukares situation och vi försöker
hela tiden förbättra vår kunskap kring, och förståelse för, de faktorer som påverkar våra
klienters sociala nätverk. Vi på RSU har i dag inte någon regelrätt anhörigbehandling att
erbjuda närstående, men vi arbetar hela tiden utifrån ett systemteoretiskt perspektiv där vi
betonar vikten av friska sociala relationer. Vårt mål med vår behandling är att erbjuda
möjligheter till ett drogfritt liv, social rehabilitering och bättre psykiskt mående. I detta ingår
den enskildes sociala relationer som en självklarhet. Om anhörigbehandling efterfrågas
försöker vi, att i samråd med placerande myndighet, visa på alternativa vägar till detta.
8
Beredskap
RSU har ett journummer 042-29 02 67 som är tillgängligt 24 timma per dygn. Numret är till
för både familjehem och klienter vid akuta situationer. På numret svara någon av RSU:s
personal för handledning/guidning i den akuta situationen. Om det är situationer där liv är i
fara ring 112 och begär hjälp.
Beroendemottagning
RSU:s beroendemottagning är öppen mellan klockan 08:00- 16:00 varje vardag med
lunchstängt klockan 12:00-13:00. Mellan klockan 08:00 – 12:00 bokas patienternas
mottagningstider. Varje patient ägnas minst 15 personliga minuter dagligen. Nya patienter
ägnas mer tid åt. Tiden på morgonen används till dokumentation och dagens
medicinfördelning, samt åt att ringa telefonsamtal som måste göras eftersom telefontiderna till
olika myndigheter oftast är på morgonen. På eftermiddagarna sköts dokumentation och
journalföring avseende dagens mottagningsbesök och fördelning av mediciner samt övrig
administration. Under mottagningens öppettider är telefonen öppen för inkommande samtal.
Lördag och söndag, samt röda dagar, är mottagningen öppen 1 timme för
medicinfördelning. Måndag eftermiddag, hämtas förbeställda mediciner på apoteket.
Varannan torsdag är RSU:s läkare på mottagningen och då sköts, förutom den dagliga
medicinfördelningen, även dennes administrativa mottagning och service
Vid ett tillfälle varje månad hålls behandlingskonferens med samtlig berörd personal.
Protokoll från konferenserna förvaras i pärmen ”Behandlingskonferens”, som förvaras på
mottagningen. Aktuell information om varje patient skrivs in i ”Medidoc” som en
daganteckning. Personalen på mottagningen deltar även på handledning samt
arbetsplatsträffar. Även dessa sker med en månads intervall.
Mottagningspersonalen hjälper behandlarna med bevakning av läkarbesök, recept,
provtagning och intyg samt vårdplanering och uppföljning av de patienter som är inskrivna
för underhållsbehandling. Mottagningspersonalen amordna även kontakter mellan behandlare
och mottagningens patienter samt lämnar information till presumtiva patienter och deras
socialsekreterare.
Besök i familjehemmet av närstående till klient
Familjehemmet ska i samråd med RSU:s behandlare besluta om det är lämpligt att ta emot
besök av närstående till klient i familjehemmet. Om besöket gagnar klientens mående och
utveckling och familjehemmet inte har något att erinra i frågan brukar RSU se positivt på
besök av närstående.
Deklaration
RSU rapporterar både arvode och omkostnadsersättning som inkomst till skattemyndigheten
och båda delar ska redovisas i självdeklarationen. Arvodet är skattepliktig inkomst som
beskattas som inkomst av tjänst. RSU drar preliminärskatt och betalar sociala avgifter.
9
Drogtest
Som ett stöd i klienternas behandling tas övervakade drogtester genom urinprov.
RSU tar regelbundet övervakade (övervakade = befinna sig på samma toalett och ha god
uppsyn så urin kommer från den faktiske lämnare och inte manipuleras) urinprov på
klienterna dels för att utesluta missbruk men också för att myndigheterna kräver det i sina
placeringsavtal. RSU tar även urinprov vid misstanke om missbruk samt för att de flesta
klienter ser det som ett stöd i det nya drogfria livet.
Urinprovstagning kan upplevas integritetskränkande av klienten och det är därför viktigt att
ha en öppen och ärlig dialog om provtagningen. Kontinuerliga
dokumenterade urinprov är även viktiga när klienten ansöker om körkortstillstånd.
Urinprovstagningen består vanligtvis av de fyra huvudgrupperna: cannabis,
bensodiazepiner, opiater och amfetamin. Vid misstanke om andra droger finns det multitester
som täcker även metamfetamin och kokain. Vid misstanke om intag av andra droger såsom
GHB, anabola steroider eller bensodiazepin liknande preparat, skickas provet till ackrediterat
och miljöcertifierat laboratorium för klinisk kemi i Trollhättan.
Klienter som är placerade enligt Socialtjänstlagen ska vanligtvis lämna urinprov 1 – 2 gånger
i månaden. Klienter som är placerade enligt § 57 vårdvistelse, ska lämna urinprov cirka 2
gånger i månaden. De klienter som är beviljade läkemedelsassisterad underhållsbehandling
ska lämnas urinprov enligt särskild rutin på beroendemottagningen. Det kan även förkomma
speciella krav om testningstäthet, alkoholtestning och liknande från uppdragsgivaren och då
ska dessa följas.
Om klienten lämnar ett positivt urinprov och nekar till intag av narkotika, sänds provet för
verifiering till laboratorium för klinisk kemi i Trollhättan. Allt intag av droger meddelas
omedelbart till uppdragsgivaren och tas även upp i nästa
lägesrapport.
Det är en allmän kunskap, att det fuskas med urinprov i samband med
narkotikascreeningar. Det finns många sätt att manipulera ett urinprov. Målet är givetvis att
dölja ett eventuellt intag av narkotika. Nedan beskrivs några av de mest använda metoderna
och hur fusk kan undvikas. Allt som påverkar urinens pH-värde används för att manipulera
urinprov. Här följer en rad metoder.
Tillsättning av bland annat såpa/tvål, svavel, citronsyra eller ammoniak direkt i
urinprovet. Detta påverkar urinens pH-värde och leder till felaktigt negativa svar. Vid intag av
dessa ämnen är effekten inte lika stor. Ett stort intag av vatten precis innan urinprovet lämnas.
Detta gör att urinen blir väldigt tunn (låg kreatininhalt), och att koncentrationen av narkotika
faller och därför inte ger utslag på testen. Byta ut sitt eget urinprov med någon annans, som
man vet är ”ren”. Förvara en kondom med ren urin och utanför observation hälla ner det i
provröret.
Vid misstanke om intag av anabola steroider kan urinprov skickas för analys. Samma rutiner
som vid positivt urinprov gäller.
10
Ekonomisk ersättning till familjehemmen
RSU följer, precis som de flesta av Sveriges kommuner, Sveriges Kommuner och Landstings
(SKL) rekommendationer för ersättning till familjehem, som i sin tur baseras på en
överenskommelse mellan kommunerna och Skatteverket. Ersättningen är uppdelad i ett
arvode och en omkostnadsersättning. Ersättningen utbetalas till familjehemmet i efterskott
varje månad.
Arvode utbetalas som ersättning för det uppdrag familjehemmet utför. Arvodet är
skattepliktigt, sjukpennings- och pensionsgrundande, men berättigar ej till tjänstepension.
Uppdraget berättigar ej till semesterersättning.
Omskostnadsersättningen skall täcka alla förutsägbara merkostnader för den placerade.
Omkostnadsersättningen avser täcka alla utgifter för den placerades livsuppehälle och dennes
del i de gemensamma hushållsutgifterna. Hänsyn har tagits till den ökade förbrukningen i
familjehemmet. Omkostnadsersättningen ska även täcka utgifter för viss bilkörning, om det är
så att klienten i vissa situationer behöver skjuts av familjehemmet.
Enligt RSV (Riksskatteverket) betraktas kostnadsersättningen som en skattepliktig inkomst av
tjänst men de omkostnader som ska betalas med ersättningen får dras av som kostnader för
tjänsten eller uppdraget. Detta betyder att man tar upp summan som en skattepliktig intäkt
men drar sedan av motsvarande belopp som en kostnad. Därför går beloppet bara ”in och ut”
men ska vara synligt i deklarationen. Vad gäller underlag för kostnaderna ska kvitton sparas
då Skattemyndigheten kan komma med en förfrågan vad ersättningen har gått till.
Administrationen skickar med ett formulär till nya familjer för information om vem som ska
ha lönen. Familjehemsavtalet skickas därefter till familjehemmet för underskrift. Kopia av
avtalet sparas i RSU:s lönepärm.
Familjehemsavtal
När beslut om placering fattats skall ett avtal mellan RSU och familjehemmet upprättas. I
avtalet regleras uppdragets omfattning, uppsägningstid, rättigheter och skyldigheter samt
ersättningar och utbetalningstider.
Familjehemmet kan inte lämna uppdraget vidare till annan person. Familjehemsvård betraktas
inte som yrkesmässig verksamhet och avtal kan endast ingås med fysisk person.
Familjehemmets uppdrag

Följa RSU:s intentioner och policy:
Skapa förutsättningar för ett drogfritt och socialt anpassat liv samt ekonomiskt
oberoende hos klienten.
11

Skapa förutsättningar för klienten under familjehemsvistelsen att framöver klara eget
boende genom vardagligt stöd och färdighetsträning inom följande områden:
matlagning, städning och renhållning, personlig hygien, fritidssysselsättning, drogfritt
nätverk, ekonomi/budget samt arbete/studier.

Ha regelbunden kontakt med, och handledning av, RSU:s behandlare, samt omedelbart
rapportera till den samme, om problem uppstår.

Medverka vid återkommande uppföljningsträffar med placerande myndighet.

Medverka vid RSU:s återkommande utbildningsträffar.

Omedelbart meddela eventuella
familjesammansättningen till RSU.

I första hand planera egen semester till perioder när man inte har placering, och om
detta inte är möjligt, i god tid meddela semesterplaner till RSU så att dessa inte
inverkar negativt på klientens placering och mående.

Medverka till uppdatering av familjehemsutredning samt inlämna nya registerutdrag
från socialtjänst en gång per år och Rikspolisstyrelse två gånger per år.
förändringar
av
familjesituationen
eller
Folkbokföring
Vid placering i familjehem ska klienten ändra sin folkbokföringsadress till familjehemmets
adress. Detta är en förutsättning för att familjehemmets hemförsäkring skall omfatta klienten.
Klientens behandlare fyller i Skatteverkets blankett ”Flyttning inom Sverige” och skickar in
den till Skatteverket. Klienten skrivs i de flesta fall på familjehemmets adress. Detta är en
förutsättning för att familjehemmets hemförsäkring ska gälla om klienten till exempel råkar
ha sönder något i familjehemmet under sin vistelse där. En in blancoblankett ifylls där
klienten skriver namn, personnummer och telefonnummer, samt sin tidigare adress. Denna
blankett förvaras i klientens akt, och används i de fall då klienten avviker. Om klienten har
avvikit används denna blankett för att skriva tillbaka klienten på hans/hennes tidigare adress. I
vissa fall kan det bli aktuellt med församlingsadressen i klientens hemort. I de fall då klienten
inte kan folkbokföra sig på familjehemmets adress behöver man ha en dialog med placerande
myndighet om hur försäkringsfrågan skall lösas. Detta kan t.ex. vara aktuellt under en
planerad eller pågående utredning som sker i klientens hemkommun. Om klienten vill ha sin
post till familjehemmet skall en c/o-adress anmälas och det görs genom att fylla i blankett
Särskild postadress som sedan skickas till Skatteverket.
Förberedelser inför utflytt från familjehem
Klientens flytt från familjehemmet till eget boende kan ske på olika sätt. En del flyttar direkt
in i den egna bostaden, vissa gör det successivt under olika lång tid. Allt för att underlätta och
stödja den många gånger händelserika processen. Ibland finns familjehemmet kvar (efter
12
behandlarens bedömning och klientens önskemål) som stöd under en övergångsperiod.
Omfattningen och innehållet i det stödet anges tydligt i utflyttningsplanen och ett schema görs
tillsammans med familjen och klienten om flytten skall ske successivt. Ett avtal om
innehåll/omfattning i kontaktmannaskapet upprättas.
Företagspolicy
RSU AB arbetar med rehabilitering av vuxna missbrukare. En uppgift som ställer stora krav
på vår förmåga att agera noggrant och professionellt, både personligen och som ett lag.
Tidigare och nuvarande medarbetare har, under lång tid, genom att agera noggrant och
professionellt skapat en djup respekt för RSU och våra metoder.
Det övergripande målet skall därför vara att alla inom RSU skall kunna känna stolthet för hur
vi löser våra uppgifter och vad vi åstadkommer. Den stoltheten skall göra att alla inom RSU
skall, nu och för all framtid, uppfatta sin tid vid RSU som en positiv erfarenhet och en del av
sin personliga utveckling
Försäkringar
RSU har sin företagsförsäkring i försäkringsbolaget SÄKRA där det även ingår en
olycksfallsförsäkring (dygnet runt) för samtliga inskrivna klienter när de vistas utanför
familjehemmet.
Beroende på familjehemmets hemförsäkring skall klienten skriva sig hos familjen för att
omfattas av familjens hemförsäkring allt efter KSL riktlinjer.
Vid eventuella incidenser/skador i familjehemmet orsakade av klienten eller klientens
anhöriga ska följande ske:
Sakförsäkring skall alltid tillämpas i första hand och därefter RSU:s ansvarsförsäkring.
Generell oaktsamhet ersätts i stort sätt aldrig och därför kan klienten bli ersättningsskyldig.
Det är mycket viktigt att familjerna kompletterar sin hemförsäkring med en tilläggsförsäkring
(allrisk, hemplus) och att de är medvetna om att i vissa fall ska deras försäkring användas.
RSU står för självrisken och eventuell annan kostnad som försäkringen inte täcker efter en
bedömning av händelseförloppet
Handledning till familjehem
RSU erbjuder i utbildande syfte kontinuerlig handledning till Er familjehem. Denna
handledning sker i första hand via RSU:s behandlare som ansvarar för klientens rehabilitering,
men även via familjehemsansvarig på RSU. RSU:s familjehem erbjuds på detta sätt både stöd
och vägledning i konkreta vardagssituationer såväl som kommunikations- och
systemteoretiska metoder och tillvägagångssätt. Ibland, om det kan gynna klientens
utveckling och rehabilitering, sker handledning av Er familjehem tillsammans med klient,
behandlare och familjehemsansvarig
Journalanteckningar
RSU:s behandlare för journal för var och en som är inskriven för vård eller behandling hos
Ramlösa Social Utveckling. Journalen innehåller, förutom anteckningar om beslut och
13
åtgärder, uppgifter om faktiska omständigheter och händelser som är av betydelse för att
tillgodose den enskildes rätt till en insats som är av god kvalitet och uppfyller kraven på
säkerhet. Syftet med att kontinuerligt föra journal på RSU:s klienter är dels att tillgodose den
enskildes rätt till insyn i vården och behandlingen, samt möjliggöra uppföljning, utvärdering
och tillsyn av den vård som bedrivs.
Klagomålshantering
Vi på RSU är tacksamma för klagomål. Det finns ingenting som är så bra att det inte kan bli
bättre. Att arbeta med människor är svårt och kräver hela tiden kontinuerliga förbättringar.
Ibland gör vi fel. Klagomål är en missnöjesyttring och oftast information om att något i
verksamheten inte fungerar tillräckligt bra. Denna information är ovärderlig för oss, eftersom
den ger oss möjlighet att rätta till det som blivit fel. Det är viktigt att alla synpunkter och
eventuella klagomål, som kan bidra till att föra utvecklingen framåt, lämnas och att de når
fram till RSU:s ledningsgrupp.
Klagomål kan lämnas via telefon, skriftligt via brev eller e-post eller vid ett personligt möte.
Klienternas ekonomi
Familjehemmet står för omkostnader för hyra, mat, telefon genom ersättning som betalas ut
från RSU. Klienten står för sina egna utgifter såsom kläder, cigaretter, att fylla på
mobiltelefon, godis etc. via egen inkomstkälla.
Vid behov av skuldsanering stöttar behandlaren, om placerande myndighet tillåter, klienten
till kontakt med kommunens budgetrådgivning. Inga avbetalningar eller sparande av
fickpengar administreras av RSU.
Ett av RSU:s mål för klienten är en aktiv fritid och det är upp till var och en att hitta en
aktivitet som passar dem. Det kan röra sig om allt ifrån att gå på gym till att gå en målerikurs.
Aktivitetsbidrag utgår med 300-400 kronor per månad som RSU står för. Det är viktigt att
kvitto på aktiviteten kan redovisas till kontoret.
Om klienten är intresserad av att gå på gym väljer RSU i första hand ”Friskis och Svettis”,
eftersom deras verksamhet har ett bra pris för fortsatt träning även efter behandlingstiden och
finns på de flesta orter i landet.
RSU bekostar även klientens tåg- respektive busskort.
Krishantering
Vid allvarliga händelser såsom olyckor, extraordinära händelser eller svåra påfrestningar på
företaget ställs större krav på RSU organisation än i normalfallet. Det krävs ett samordnat
agerande och förmågan att ge och ta emot information måste utökas. För att bättre motsvara
dessa krav finns det i RSU en krisorganisation. Organisationen leds och samordnas av
Verksamhetschefen eller i dennes frånvaro av behandlingssamordnare. Organisationen består
av Verksamhetschef, behandlingssamordnare, sjuksköterska, (läkare vid tillgång),
familjehemsansvarig samt administrationsansvarig. Ledningscentral upprättas på RSU
ordinarie kontor alternativt i Ramlösa Brunnshotell.
14
Lagrum för RSU:s placeringar
På Ramlösa Social Utveckling tar vi emot klienter från olika huvudmän, vanligen socialtjänst
och kriminalvård. För samtliga placeringar gäller alkoholförbud. Från socialtjänsten har vi
placeringar jämlikt socialtjänstlagen (SoL), Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga
(LVU) och Lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM). Från kriminalvården har vi
följande placeringar:

Vårdvistelse, placering enligt 56 § Lagen om kriminalvård i anstalt av intagna med
missbruksproblem. Vårdvistelse beviljas den som har behov av vård eller behandling
mot missbruk eller beroendeframkallande medel eller liknande som kan antas ha
samband med hans eller hennes brottslighet när det inte bedömes finnas risk för att
den intagne kommer att begå nya brott eller missköta sig i vård. Klient som är
placerad i familjevård enligt denna paragraf ska tillbringa sin huvudsakliga tid
tillsammans med familjen. Ledighet under större del av dag, som överstiger tre
timmar, eller över en natt får endast beviljas i samråd med, och i enlighet med vad
som meddelats av placerande enhet. Tillstånd ska vid varje enskilt tillfälle inhämtas av
placerande enhet. Familjehemmet ska kontinuerligt fylla i Ramlösa Social Utvecklings
närvarorapport. Klient som är placerad enligt ovanstående paragraf får inte resa
utanför Sveriges gränser utan anstaltens godkännande. Misskötsamhet anmäls via
RSU omgående till anstalten. När betalningsansvaret för klienten övergår till
socialtjänsten ansvarar socialtjänsten för gemensamma uppföljningsmöten med
frivården.

Kontraktsvård, regleras i Brottsbalken 30 kap 9 § 2 st 3 p samt 28 kap 6a §, samt
kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd om kontraktsvård. Kontraktsvård är en
särskild form av skyddstillsyn som innebär att den dömde får behandling istället för
fängelsestraff. Kontraktsvård är i första hand avsett för den som normalt skulle dömas
till fängelse men vars brottslighet huvudsakligen kan relateras till missbruk av
beroendeframkallande medel och som är villig att underkasta sig vård och behandling
enligt en särskild plan.
Tillsammans med frivården och socialtjänsten bestäms en lämplig behandling. Den
misstänkte skriver under ett kontrakt där han förklarar sig villig att genomgå
behandlingen. Genom att skriva under kontraktet har den misstänkte valt behandling i
stället för fängelse, och samtidigt förbundit sig att följa behandlingsplanen. När
domstolen dömer till kontraktsvård anges i domen vilket fängelsestraff individen
skulle annars ha fått om han istället dömts till fängelse. Om den dömde avbryter
behandlingen eller missköter sig allvarligt på annat sätt kommer det att rapporteras till
åklagaren. Det kan innebära att den dömdes dom ändras till fängelse i en ny rättegång.
Klient som är placerad i kontraktsvård får inte resa utanför Sveriges gränser utan
frivårdsassistentens godkännande. Om klienten avviker från familjehemmet är RSU
skyldig att kontakta jourhavande åklagare i hemkommunen. Misskötsamhet anmäls till
frivårdsinspektören. På helger eller kvällar är RSU skyldig att kontakta jourhavande
åklagare i hemkommunen (polisens telefonnummer).
15
Lagrum som reglerar familjehemsvård
Lagstiftningen som reglerar familjehemsvård står huvudsakligen att finna i Socialtjänstlagen
(SoL), i lag med särskilda bestämmelser om vård av unga
( LVU), i lag samt socialtjänstförordningen.
Ledighet för klienter inom RSU
Det händer att klienten vill åka hem till sina anhöriga under vistelsen hos RSU. Det kan röra
sig om dagsbesök, helgbesök eller längre period vid sommar och långhelger. Det är
behandlaren tillsammans med placerande myndighet som tar beslut om beviljad ledighet. Om
klienten har underhållsbehandling ska även beroendemottagningen vara delaktig i beslutet
med tanke på medicineringen.
När det gäller matkostnad i samband med ledighet ska familjehemmet ge klienten 100 kr per
dygn för att täcka upp matkostnaderna då klienten inte är i familjehemmet.
Läkemedelsassisterad underhållsbehandling
Heroin är en av de mest beroendeframkallande droger vi känner till inom
missbruksvården. Av den anledningen misslyckas oftast behandlingsinsatserna trots att
klienten i fråga är motiverad till ett fortsatt drogfritt liv. Andelen heroinberoende ökar för
varje år samtidigt som det också kryper allt längre ner i åldrarna. Inom missbruksvården
känner vi väl till svårigheterna med att få personer med beroende att kvarstanna för
behandling. En del av dessa heroinister kan därför behöva kompletterande farmakologiskt
stöd med Subutex, Suboxone eller Metadon för att minska suget efter droger. På så sätt ges ett
andrum och möjlighet att ordna upp sinsociala situation med till exempel sysselsättning,
återupprätta sociala kontakter, framtidsplanering. RSU har därför ett vårdprogram för
läkemedelsassisterad underhållsbehandling och kan utifrån detta göra individuellt planerade
behandlingar efter särskilda behov.
RSU vänder sig till opiatberoende personer som har önskemål om farmakologisk
behandling. Behandlingen syftar till att den opiatberoende ska upphöra med sitt missbruk
samt få en förbättrad hälsa och social situation. Behandlingen är inriktad på att bryta
drogidentiteten för att kunna uppnå en lyckad social rehabilitering med sysselsättning, bostad
och meningsfull fritid. Behandlingen ges både i familjehemsvård och/eller som öppenvård.
För att behandlingen ska kunna genomföras krävs samordning med socialtjänsten i varje
enskilt ärende med en så kallad vårdplan.
Arbetet i Ramlösa Social Utveckling AB präglas av teamarbete där socialtjänsten är en viktig
del. Dessutom kan anhöriga inbjudas, då vi anser att de är en viktig resurs runt patienten. RSU
har bedrivit substitutionsbehandling sedan sommaren 2002 och är medlemmar i nationella
nätverket för uppföljning och kunskapsutveckling i arbetet med läkemedelsassisterad
behandling av opiatberoende samt medlemmar i Svensk förening för Beroendemedicin sedan
2005. Programmet riktar sig till opiatberoende personer över 20 år med minst ett års
dokumenterat opiatberoende som genomgått minst ett seriöst behandlingsförsök tidigare.
RSU:s m ottagning är centralt belägen nära allmänna kommunikationer och har öppet sju
dagar i veckan. Vi samarbetar med flera andra sjukvårdsinstanser för att uppnå en obruten
vårdkedja.
16
Mat
Mat är för många av oss människor en källa till både glädje och njutning. När man är
familjehem är det dock inte ovanligt att konflikter om mat kan uppstå med klienten. Många av
RSU:s klienter har under en längre tid levt ett liv av missbruk där också deras relation till mat
har blivit störd. En del äter för mycket och andra äter för litet. Gemensamt för nästan alla är
att de äter fel, det vill säga att de äter mat som inte direkt gynnar kroppens välmående.
När man som klient blir placerad i familjehem kan det därför ta tid att vänja sig vid, och tycka
om, den mat som familjehemmet serverar. Kanske tycker man inte om lagad mat, utan
föredrar snabbmat. Kanske har man svårt för att äta grönsaker, medan man längtar efter sött.
RSU:s erfarenhet är att det bästa sättet undvika konflikter kring familjehemmets mathållning
är att lyssna till klienternas önskemål och göra dem delaktiga i planeringen kring vad familjen
ska äta. Så småningom brukar familjehem och klient hitta fram till en gemensam smak för vad
som är gott och inte.
Medicinering av klienter med ADHD
I de fall då en person, trots adekvata anpassningsåtgärder, har stora kvarstående
ADHD-relaterade svårigheter bör läkemedelsbehandling övervägas.
Medicinering av personer med ADHD kräver en stabil behandlingsallians mellan klient och
behandlare och att behandlaren har god kännedom om klienten och dennes situation. Det är
ofta personer som är väl motiverade för att inleda behandlingen men som kan ha svårt att
upprätthålla behandlingsföljsamhet.
Klienten måste ta sin medicin varje dag och måste, i varje fall i starten, stå ut med vissa
biverkningar vilket inte alltid är så lätt för en person med ADHD. Därför måste klienten ha tät
kontakt med den mottagning som ansvarar för medicineringen för uppföljning av
behandlingsresultat och eventuella biverkningar. För att skapa en kontinuitet i dessa kontakter
visar erfarenheter att det är en stor fördel att en sjuksköterska som är lätt att kontakta ansvarar
för kontrollerna. Beroendemottagningen har möjlighet att behandla med centralstimulantia i
de fall då patienten är utredd med diagnosen ADHD/ADD samt att remitterande kund
godkänner behandlingen. Det är även viktigt att innan behandling inleds, ha kontakt med den
sjukvård som klienten tillhör för att försäkra sig om att ett övertagande av klientens
behandling är möjligt när denne är färdigbehandlad hos oss.
Behandlingen inleds med att kontrollera blodstatus, blodtryck, puls samt vikt. I vissa fall även
EKG. Om dessa parametrar visar utan anmärkning, kan medicinering inledas. Klienten
kommer till mottagningen dagligen under den första månaden och blodtryck följs vid varje
höjning. Efter en månad utvärderas följsamheten och behandlingen och en individuell fortsatt
planering görs gällande hemdoser.
Metoder för klientarbetet
RSU använder sig av flera olika evidensbaserade metoder utifrån beprövad erfarenhet i
enlighet med de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård.
Vi arbetar generellt efter en lösningsfokuserad och förändringsinriktad metod som bygger på
”den goda relationen” där vi vill skapa delaktighet, gemenskap, trygghet och tillit. Olika
17
metoder som; miljöterapi, KBT, jagstärkande samtal, positiv beteendeförstärkning,
färdighetsträning och social träning ligger till grund för det dagliga arbetet. Utöver dessa mer
allmänna metoder arbetar vi även enligt nedanstående förhållningssätt/ program:
Community Reinforcement Approch, CRA
Syftet med CRA är att skapa ett kraftfullt förstärkningssystem för beteenden som innebär
drogfrihet. Genom CRA ställs frågor kring hur klientens förstärkningssystem ser ut.
Behandlaren försöker, tillsammans med klienten, utforska vad det är som vidmakthåller
klientens missbruk av droger samt utröna i vilka specifika situationer missbruk respektive
önskvärt beteende förekommer hos klienten. CRA:s huvuduppgift är att upptäcka det som
kallas ”utlösare” till drogbeteende samt uppmärksamma förstärkare för alternativa beteenden
som är bättre anpassade till ett nyktert liv.
Dialektisk Beteende Terapi/DBT
DBT bygger dels på sedvanliga beteendeterapeutiska och kognitiva tekniker, dels på
zenbuddistiska strategier för att acceptera nuet. Grundantagandet i DBT är att patienten saknar
färdigheter, eller har färdigheter som inte används när det bäst behövs, och att terapin ska
hjälpa klienten att lära sig färdigheter och kunna integrera dessa i sitt dagliga liv.
DBT bygger på antagandet att grundproblemet för patienten är att hon har stora svårigheter att
reglera känslor. Flertalet borderlinebeteenden uppfattas antingen som försök att reglera
känslorna – som exempelvis att dämpa ångest genom att skära sig – eller som direkta resultat
av att inte kunna styra känslorna – som exempelvis vredesutbrott som individen inte klarar att
bromsa. Skulle det vara till gagn för terapin kan sessionerna förläggas någon annanstans,
exempelvis hemma hos patienten. DBT har nästan en oändlig flexibilitet när det gäller formen
för terapi men mycket lite flexibilitet då det gäller funktionen.
Terapeuten utgår alltid från att vad än patienten gör, så gör hen så gott den kan i ögonblicket.
Färdighetsträning
Färdighetsträning är en del av DBT, men kan även användas som en egen metod. Många av
RSU:s klienter saknar förmågan till, färdigheter, att vara ”här och nu”. De har svårt med
koncentration och uppmärksamhet. Många har även svårigheter att styra sina känslor och
beter sig därför ofta oberäkneligt och impulsivt. Några har dessutom svårigheter att hävda
egna behov i relation till andras och kommer därför lätt i konflikt med omvärlden. Denna
konflikt blir därefter ofta mycket svår för dem att hantera. De flesta av RSU:s klienter har
även svårt att stå ut när det uppstår en krissituation runt dem. RSU:s färdighetsträning syftar
till att stärka klienterna förmåga att hantera livets olika svårigheter och innehåller fem olika
steg som samtliga, på olika sätt, syftar till att öka patientens förmåga att bete sig effektivt.
Färdighetsträningen är konkret och har till uppgift att hjälpa klienten att bättre hantera
vardagens alla bekymmer och problem.
18
Hasch-programmet
Hasch-programmet är en praktisk metod som används för att hjälpa haschmissbrukare ur sitt
missbruk. Metoden har växt fram ur en kombination mellan praktiskt arbete med missbrukare
och en genomgång av vetenskapliga studier på de skadeverkningar cannabis framkallar.
Metoden är användbar för alla klienter som på något vis missbrukar hasch, blandmissbrukare
såväl som rean haschmissbrukare.
Behandlingen innehåller tre olika steg. Dessa är inte isolerade från varandra, utan kan i
perioder överlappa varandra. Det första steget pågår från det tillfälle behandlaren träffar
klienten för ett första samtal till haschets lugnande verkan inte längre förmår hålla den
framväxande ångesten tillbaka. Detta steg har en medicinsk karaktär där behandlaren
diskuterar klientens upplevelse av haschets farmakologiska effekt samt de
avtändningssymptom som visar sig. Fastän haschrökaren kan ha gjort ett längre uppehåll i sitt
droganvändande är han för det mesta inte medveten om vilka avtändningssymtomen är.
Det andra steget pågår under den period haschets lugnande effekt inte längre håller ångesten
på en låg nivå, dvs till och med tredje veckan efter sista röktillfället. Det andra steget har en
psykologisk prägel och känslor av ensamhet och isolering blir påtagliga för klienten, men
också andra känslor gör sig påminda.
Det tredje steget infinner sig när den av haschet framkallade ångesten klingar av och när
klienten får en nyfunnen kraft att försöka reparera den ofullständiga bild han har haft av
verkligheten. Det tredje steget har ett socialt särmärke och är starten på en ny
identitetsutveckling för klienten.
Behandlingen avslutas sedan med en stödkontakt mellan behandlare och klient.
Mindfulness/ Medveten närvaro
Mindfulness är en del av DBT, men kan även användas som en separat teknik. Mindfulness
eller medveten närvaro, är en västerländsk meditations- och terapimetod som har sitt ursprung
i öst, bl.a. ur Buddismen. Mindfulness är en beprövad metod som kan hjälpa klienten att ta
kontroll över negativa, destruktiva tankar och känslor. Mindfulness minskar stress och oro
och höjer, genom att skapa bättre förståelse för det som händer i och omkring klienten,
klientens medvetenhet i vardagen.
Med Mindfulness lär sig klienten att vara här och nu. Hen lär sig att uppleva nuet i
stunden utan att tolka eller förvränga det hen upplever. Hen blir också medveten om när hen
inte är i nuet, utan istället är fast i tankar och känslor från det som varit eller inför det som
19
komma ska. Genom övningar i Mindfulness lär klientens sig att bara vara här och nu genom
att koncentrerat observera tankar och sinnesintryck.
Fördelen med mindfulness är att klienten lär sig släppa taget om sitt ego och lär sig acceptera
allt som det är, att inte vara dömande men även inte vara slav under sina ofta automatiserade
tanke- och känslomönster.
Mindfulness handlar bland annat om sinnesnärvaro. Genom att vara medvetet närvarande i
nuet kan klienten bli friare att välja hur hen vill agera på det som händer i tankar, känslor och
kropp i varje ögonblick.
Motiverande samtal, MI
MI är en klientcentrerad, direktiv metod som, genom att utforska och lösa upp
Ambivalens, bygger upp den inre motivationen för förändring. Metoden stimulerar klienten
att på egen hand lösa problemen i sitt eget liv. Det viktigaste för behandlaren är att lyssna helt
och fullt på klienten för att försöka förstå klientens synsätt. Det är också viktigt att visa att
man tror på klientens förmåga att hitta de rätta vägarna i den egna tillvaron och att man som
behandlare stimulerar och förstärker klientens steg i en positiv riktning. De förhållningssätt
som rekommenderas i MI är; motivation (vilja, kunna, beslut), empati och klientcentrering.
MI-andan präglas av att respektera autonomi, framkalla förändring och samarbete.
Kommunikationsfärdigheterna i MI består av att bekräfta, ställa öppna frågor - samtalet skall
ha fler öppna än slutna frågor, reflektion - upprepning, omformulering, tolkning, känsla samt
sammanfattningar där man som behandlare för fram båda sidorna av problemet.
Kriminalitet som livsstil
Utbildning i kriminella tankemönster, enligt Gunnar Bergstöms metod, ”Kriminalitets som
livsstil”, är ett kognitivt påverkansprogram för ungdomar och vuxna med kriminella
tankemönster. Grundfilosofin i materialet, vad gäller kriminalitet, är till vissa delar hämtat
från psykolog Glenn D. Walters i USA. Walters arbete har därefter omarbetats av Gunnar
Bergström för att bättre passa svenska förhållanden. Programmet kan användas både i grupp
och enskilt. Studier har dock visat att det, hos ungdomar, finns en icke önskvärd negativ
överspridning när programmet används i grupp. RSU har därför valt att enbart arbeta
individuellt med ”Kriminalitet som livsstil”. Basavsnitten i programmet består av 22
sessioner. Dessa kan, om behov finns, utökas upp till 52 sessioner. De klienter som eventuellt
kan vara aktuella för ”kriminalitet som livsstil” får genomgå en utredning innan de deltar i
programmet som helhet. Utredningen sker vid de två första sessionerna och omfattar
psykologisk inventering av kriminella tankemönster (PIKT), psykosocial historia, kemiskt
beroende samt kriminell livsstil. Därefter anpassar behandlaren kriminalitetsprogrammet
utifrån individens behov och förutsättningar.
Tolvstegsmetoden
Tolvstegsprogrammet är ett alkohol- och narkotikaprogram, som ursprungligen utarbetats av
Anonyma Alkoholister (AA). Programmet kallas ibland även för Minnesotamodellen och har
som namnet antyder sitt ursprung i USA.
20
Enligt tolvstegsmetoden är alla former av missbruk en sjukdom. Individen behöver därför inte
lasta sig själv för sitt drickande men är däremot ansvarig för sitt tillfrisknande.
Det första steget mot tillfrisknande är förståelse för tillståndet och att man inte har kontroll
över sitt alkoholberoende eller drogmissbruk. Enligt tolvstegsmetoden ges lektioner om
”kemiskt” beroende ur en rad olika synvinklar. Klienten får kännedom om
sjukdomsbegreppet, förnekande, återfallsprevention med mera. I samtal talar klienten och
behandlaren om konsekvenser av missbruket och hur det påverkar klientens liv.
Vid sidan om de enskilda behandlingssamtalen på RSU deltar även klienten på AA-, eller
NA- möten där de träffar och lyssnar på andra missbrukare. Klienten får genom detta en insikt
om sitt eget beroende och en styrka att börja ta ansvar för sitt eget tillfrisknande. Anhöriga ses
som en viktig del av behandlingen och involveras därmed.
I regel består behandlingen av en primärfas följt av en uppföljning förutom fortsatt deltagande
i möten till det relevanta tolvstegsprogrammet. Längden på behandlingen varierar från 4-6
veckor för slutenvårdsbehandlingar, efterbehandling i några veckor och uppföljande möten i
ungefär ett år.
Öppenvårdsbehandlingar varar i regel längre, ofta ett år i behandling och sex månader till ett
år i efterbehandling. På RSU består behandlingen av individuella samtal.
Väckarklockan
Väckarklockan är ett tydligt strukturerat manualbaserat program som används för att
förebygga återfall vid beroende. Väckarklockan är baserat på Projekt MATCH CognitiveBehavioural Coping Skills Therapy manual och är utformad efter svenska förhållanden.
Väckarklockan innehåller material för 21 sessioner. Tio av dessa är obligatoriska och elva är
valfria. Målsättningen med programmet är att lära klienten använda aktiva beteendemässiga
eller kognitiva strategier för att kunna hantera sina problem istället för att förlita sig på drogen
som en icke ändamålsenlig copingstrategi. Väckarklockan ger också en träning av färdigheter
som leder till ökat socialt stöd, vilket är en av de viktigaste förutsättningarna för fortsatt
drogfrihet.
Misstanke om alkoholintag hos klient
Vid misstanke om alkoholintag finns tillgång till alkometer på RSU:s beroendemottagning
som mäter halten av alkohol i utandningsluften. Vid misstanke om alkoholkonsumtion dagar
tillbaka kan man även ta blodprov (B-PEth). Allmän remiss fylls i, enligt samma rutiner som
ovan, och den inskrivne skickas till provtagningscentral på närmaste sjukhus alternativt
vårdcentral
Omkostnadsersättning till familjehem
Omkostnadsersättningen är den del av familjehemmets ersättning från RSU som ska täcka
familjehemmets utgifter för klientens uppehälle. I detta ingår utgifter för:


Mat
Husrum
21




Tvål, schampo och tandkräm
Tvättmedel
Förhöjda driftskostnader för hushållet
Viss bilkörning om klienten har behov av skjuts
Ramlösa Social Utveckling
Ramlösa Social Utveckling AB (RSU) är ett företag som sedan starten 1989 arbetar med
social rehabilitering av vuxna missbrukare. Sedan 2008 arbetar vi även med ungdomar från 16
år och uppåt.
Företaget har sitt säte och sin administration i Ramlösa i södra Helsingborg och verksamheten
är huvudsakligen koncentrerad till södra Sverige. Huvudman för företaget är Mikael Frid som
även
är
verksamhetschef
i
företaget.
RSU har HVB-tillstånd för vuxna och ungdomar från 16 år och arbetar systematiskt mot ISO
9001- och 14001-certifiering. Klientdokumentation sker med hjälp av DOK. Vi tillämpar de
nationella riktlinjerna för missbruksbehandling och använder oss av evidensbaserade metoder
med
kognitiv
inriktning
i
kombination
med
social
rehabilitering.
RSU är medlem i Vårdföretagarna och har kollektivavtal med Almega. Ansvarsförsäkring är
tecknad i Säkra och alla klienter är försäkrade under inskrivningstiden.
Referensboende
RSU har ett 20-tal lägenheter som är sprida i olika delar av Skåne. Lägenheterna är
insprängda i vanliga bostadsområden i ett flertal orter i Skåne. För att komma i fråga till en
referenslägenhet skall man vara aktualiserad hos socialtjänsten alternativ genomgått
behandling via RSU. I Göteborg samarbetar vi med Skyddsvärnet kring referenslägenheter
och har därför inga egna lägenheter i Göteborg.
Tanken med referensboendet är att klienten, efter att ha skött sitt boende under 6-12 månader,
kan erhålla ett referensintyg från fastighetsägaren och sedan med hjälp av detta söka sig
vidare till eget första-, eller andrahandskontrakt. Det finns ingen garanti för att det kommer att
bli så, men sannolikheten är stor.
Under tiden i boendet har klienten en kontaktperson/ boendestödjare kopplad till sig som
besöker boendet varje vecka. Urinprovskontroller, behandling, terapi mm. kan också vara
kopplat till boendet. För att erhålla referensintyg fodras att klienten sköter sitt boende och inte
får klagomål/störning inrapporterad under hela boendetiden. Vid inrapporterad störning kan
omedelbar avhysning bli aktuellt.
RSU ser gärna att den boende har sysselsättning/struktur på dagtid.
Referenslägenheter utrustas av RSU och uppföljning av inventarier vid utflytt görs av RSU:s
behandlare.
22
Rekrytering och utredning av nya familjehem
När nya familjehem ska utredas av RSU har familjehemsansvarig inom RSU först ett
informationsmöte med den familj som anmält sitt intresse för att arbeta som familjehem. Vid
detta möte inhämtar RSU grunduppgifter från familjen och informerar om RSU:s verksamhet
samt begär utdrag ur: Rikspolisstyrelsens belastningsregister, socialregister (hos socialtjänsten
i hemkommunen), samt i vissa fall hos Kronofogdemyndigheten. I särskilda fall, om familjen
ska ta emot en minderårig klient och om socialtjänsten begär det, inhämtar RSU även utdrag
ur LOB-register.
Om familjen och RSU efter informationsmötet finner det intressant att fortsätta
utredningsprocessen gör familjehemsansvarig och verksamhetsansvarig inom RSU
tillsammans en grundlig familjehemsutredning. Denna utredning bygger i stora drag på AnnaLisa Kälvestens familjediagnostiska metod, även om några delar har uteslutits. Detta med
anledning av att RSU endast har placeringar från 16 år och uppåt. Anna-Lisa Kälvesten
utvecklade under 1950-talet en utredningsmetod som framöver kom att bli ett mycket
användbart instrument för urval av fosterfamiljer för barn och tonåringar och som ännu i dag
används inom bland annat socialtjänst.
När RSU:s utredning är färdigställd går familjehems- och verksamhetsansvarig
noggrant igenom och tolkar densamma för att utröna om familjen kan vara lämplig som
familjehem för RSU:s klienter. Om familjen anses kapabel att ta emot klient och när familjen
godkänt texten i den färdiga utredningen ingår den i RSU:s familjehemsbank för att användas
vid matchning.
RSU:s familjehemsutredningar uppdateras varje år av familjehemsansvarig. Däremellan förs
eventuella ändringar in efter behov. Registerutdrag inhämtas från Rikspolisstyrelsen två
gånger per år och från socialtjänsten en gång per år.
Registerutdragen förvaras därefter i ett speciellt register på RSU:s mottagning.
RSU:s behandlare har en nära och fortlöpande kontakt med familjehemmen och har därför en
bra insyn i vad som sker i klientens vardag. Behandlarna har också en nära kontakt med
familjehemsansvarig på RSU vilket medför att informationen mellan familjehem och RSU
sker fortlöpande. Behandlarna handleder familjehemmen enskilt minst varannan vecka.
Det riktade handledningsarbetet med familjehemmen journalförs i Rätt Spår.
Riktlinjer för medicinering inom RSU
Vid intervju av nya potentiella patienter frågas alltid efter aktuell medicinering. Den läkare
som startat upp medicinering, eller aktuellt förskriver läkemedel, skall remittera patienten till
lämplig vårdgivare när beslut tas att patienten ska komma till RSU. RSU skall ha information
om vart patienten är remitterad eller vem som är ansvarig för medicineringen. Lämplig
vårdgivare kan vara ortens vårdcentral eller psykiatrins öppenvårdsmottagning. Om patientens
medicinering ska tas över av läkare på RSU förväntas kontakt, helst med
remiss, där det tydligt ska framgå indikationer och planen med medicineringen.
Behandling för somatiska sjukdomar tas inte över av läkare inom RSU utan ska
remitteras till vårdcentral, alternativt aktuell somatisk öppenvård.
23
Beroendeframkallande mediciner accepteras inte hos patienter i behandling inom RSU.
Familjehemmen och behandlarna skall inte dela medicin. Om patienten inte kan handha sin
medicin själv, remitteras patienten till ortens distriktssköterska alternativt APO-dos.
Skadegörelse i familjehemmet
Vid eventuella incidenter/skador i familjehemmet orsakade av klienten eller klientens
anhöriga ska familjehemmet i första hand vända sig till sitt eget försäkringsbolag för att göra
en skadeanmälan. Familjehemmet ska samtidigt rapportera och dokumentera skadan till RSU.
Det åligger familjehemmet att ha en hemförsäkring med en tilläggsförsäkring,( allrisk,
hemplus).
Familjehemmet ska meddela RSU när försäkringsbolaget gjort en skadebedömning och tagit
beslut i frågan. RSU ersätter därefter familjehemmet för självriskskostnaden.
Sekretess
Familjehemmet omfattas inte av socialtjänstsekretess, men väl av en moralisk sådan.
Familjehemmet bör handskas mycket varsamt med uppgifter om den placerade och värna om
den placerades integritet.
Uppgifter om personer i familjehemmet omfattas av socialtjänstsekretessen och RSU får inte
lämna ut uppgifter om familjehemmet utan familjehemmets godkännande. Efter det att
familjehemmet godkänt RSU:s familjehemsutredning kommer RSU att, inför planerade
placeringar,
lämna
ut
familjehemsutredningen
till
placerande
myndighet.
Familjehemsutredningen blir dock aldrig tillgänglig direkt för klienten.
Säkerhetspolicy
Före det att klienten blir aktuell för placering genomförs en riskbedömning. Syftet med
riskbedömningen är att utesluta klienter som av olika anledningar inte är lämpliga för
familjehemsvård. I riskbedömningen granskas tillgängliga utredningar, klienten intervjuas och
myndighetspersoner som känner klienten rådfrågas samt slutligen görs en bedömning om
klientens lämplighet till familjevård. Om det trotts detta skulle vara så att man uppfattar
klienter som hotfulla skall RSU omedelbart underrättas om detta. Detta gäller så väl verbalt
hot som fysiskt våld. Det är aldrig ok att inte känna sig trygg med klienter i sitt eget hem.
Telefonabonnemang
De flesta klienter har i dag mobiltelefoner. De som inte har, får hjälp med ett rimligt alternativ
av RSU. De löpande räkningarna/telefonkort står klienten själv för.
Uppdrag
Att vara familjehem är ingen anställning utan ett uppdrag. Som familjehem omfattas man inte
av arbetsmarknadslagstiftningen.
24
Upphörande av placeringen
RSU arbetar på uppdrag av socialnämnd och Kriminalvård och har ersättning för klient de
dagar klienten är inskriven i RSU:s verksamhet. När placeringen upphör, antingen med
anledning av att behandlingen är avslutad eller på grund av att klienten avviker från
behandlingen, avbryts också RSU:s ersättning för klienten. Samma regler gäller för RSU:s
familjehem.
Utbildning till RSU:s familjehem
RSU anordnar och erbjuder kontinuerlig utbildning till Er familjehem både i form av
gemensamma återkommande utbildningstillfällen varje termin samt i form av fortlöpande
individuell handledning samt utbildning.
RSU ordnar och erbjuder två utbildningstillfällen per termin. Teman för dessa
utbildningsträffar kan vara till exempel: olika socialpsykologiska och psykologiska teorier
och metoder, teorier och metoder kring konflikthantering, gränssättning och förhållningssätt i
vardagen, droginformation, friskvård samt teorier kring kost och motion. Syftet bakom RSU:s
familjehemsutbildningar är att ge Er familjehem bättre verktyg för att hantera, sin ibland,
svåra uppgift. Syftet är också att ge Er familjehem en ökad förståelse för olika
socialpsykologiska teorier och metoder. Erfarenhet och forskning visar att ökad kunskap ger
ökad beredskap för att hantera olika situationer som kan uppkomma i samband med
familjehemsvård.
Grunden i RSU:s behandling är miljöterapeutisk och relationistisk, vilket innebär att klientens
relation till familjehemmet och behandlaren är central i den individuella rehabiliteringen. För
att underlätta och understödja denna relation förutsätt att det uppstår ett nära samarbete mellan
klient, behandlare och familjehem. För att detta samarbete ska fungera krävs en ömsesidig
förståelse från behandlare och familjehem. Ju bättre samarbetet mellan behandlare och
familjehem fungerar desto bättre möjligheter för klienten att utvecklas i en positiv riktning.
Vårdnadshavare
För de klienter inom RSU som inte är myndiga kvarstår i vissa fall deras föräldrar som
vårdnadshavare. När den unge är omhändertagen i enlighet med LVU är föräldrarnas
bestämmanderätt till viss del inskränkt. I vissa fall tillsätt en särskild förordnad
vårdnadshavare, som då träder in i föräldrarnas ställe. Familjehemsföräldern är aldrig någon
formell part när det gäller att fatta viktiga beslut kring den unge.
Värdesaker
Även om stölder inte är vanligt förekommande i RSU:s verksamhet, är det viktigt att man som
familjehem vid placering skyddar sina personliga värdesaker. Detta gäller ting som smycken,
nya elektronikvaror, antikviteter och andra dyrbarheter.
Återfall förekommer under behandling och klienten kan i dessa situationer återgå till tidigare
beteendemönster. Lättåtkomliga värdesaker kan då utlösa destruktiva handlingsmönster hos
klienten.
25
Vare sig familjehemmets egen hemförsäkring eller RSU:s företagsförsäkring täcker de
ekonomiska förluster som blir följden av en stöld i familjehemmet.
Återfall
Återfall hanteras individuellt och innebär inte med automatik utskrivning. Klienten är oftast
välkommen tillbaka till familjehemmet så fort det akuta återfallet är över, alternativt till
jourfamiljehem. I de fall som kortare avgiftning behövs kontaktas vår egen läkare alternativt
psykiatrin på orten. Om längre avgiftning behövs planeras den i samråd med placerande
socialtjänst och sjukvården på hemorten. Återfall innebär en möjlighet till ökad förståelse för
klientens problematik och hur den uppstår. Återfall kartläggs/analyseras alltid i syfte att lära
sig förstå beteendet bättre. Återfall är en naturlig del i en klients
förändringsarbete/tillfrisknande och kan förväntas i all behandling.