Transcript Problemområden och frågeställningar i yrkeslärarstudenters

Presentation vid konferensen NordYrk, Oslo, 11-13 juni 2014, Ingrid Henning Loeb
Göteborgs universitet [email protected]
Problemområden och frågeställningar i yrkeslärarstudenters
utvecklingsarbeten. Exempel från Göteborgs universitet, vt 14
Denna presentation grundar sig på de utvecklingsarbeten som 44 yrkeslärarstudenter vid Göteborgs
universitet genomförde våren 2014 som en del av den 15 hp kurs verksamhetsförlagd utbildning
(VFU), som var programmets avslutande kurs. Yrkeslärarprogrammet vid Göteborgs universitet är
utformat som halvfartsstudier och med några campusdagar per termin. Resterande del utgörs av
distansstudier. En möjlighet finns också till flexibel studiegång 2,5 år. Utvecklingsarbetena har byggt
på aktionsforskning, som var en del av innehållet i den kurs som föregick den avslutande VFUperioden. Mer än 80 % av studenterna i denna aktuella grupp har under sin studietid tjänstgjort som
obehöriga yrkeslärare. En del av dem under en längre period (mer än fem år), andra har fått jobb
under tiden som de gått utbildningen.
Den nuvarande yrkeslärarutbildningen i Sverige inrättades med 2011 år lärarutbildningsreform.
Studenter antas genom att deras särskilda behörighet fastställs. Behörigheten grundar sig på
”kvalificerade och relevanta yrkeskunskaper för respektive ämne” (jfr UHRFS 2013:4) i
gymnasieskolans yrkesprogram. I gymnasieskolans tolv yrkesprogram finns idag 206 yrkesämnen.
Studenternas yrkeskunskaper kan vara tillägnade genom yrkeserfarenhet, högskoleutbildning eller
annan eftergymnasial utbildning och för att kunna värderas vid antagningen till yrkeslärarprogrammet
ska dessa beskrivas och styrkas med intyg och betyg.
Yrkeslärarexamen regleras i Svensk författningssamling (SFS 2013:1118). Utbildningen omfattar 30
högskolepoäng verksamhetsförlagd utbildning (VFU) ”förlagd inom relevant verksamhet och ämne”
och 60 högskolepoäng högskoleförlagda studier (HFU) ”utbildningsvetenskaplig kärna” av centrala och
generella kunskaper (Prop. 2009/10:89; SFS 2010:54). Studierna inom den utbildningsvetenskapliga
kärnan ska anknyta till kommande yrkesutövning och omfattar följande sju områden, framskrivna i
propositionen för lärarutbildning (Prop. 2009/10:89):
– skolväsendets historia, organisation och villkor samt skolans värdegrund
innefattande, de grundläggande demokratiska värderingarna och de
mänskliga rättigheterna,
– läroplansteori och didaktik,
– vetenskapsteori och forskningsmetodik,
– utveckling, lärande och specialpedagogik,
– sociala relationer, konflikthantering och ledarskap,
– bedömning och betygsättning, och
– utvärdering och utvecklingsarbete.
Dessa områden finns konkretiserade i 22 nationella examensmål (SFS 2013:1118). (Se bilaga 1.) I ett
förfarande om examensrättsansökan till dåvarande Högskoleverket (2010) inkom lärosätena med
detaljerat upplägg av programmets progression och kursers innehåll. Yrkeslärarprogrammets
utformning varierar således mellan lärosäten. Ett vanligt upplägg vid flera lärosäten är att studenterna
genomför ett avslutande utvecklingsarbete eller ett utvecklingsprojekt.
Aktionsforskningsgrundade utvecklingsarbeten
Aktionsforskning är en forskningsansats som under de senaste två decennierna blivit allt vanligare i
det svenska utbildningsområdet. Det finns olika traditioner (jfr Rönnerman 2011) men alla bygger på
antagandet att de som genomför aktionsforskning är lämpade att identifiera områden för utveckling i
sin egen verksamhet. De frågeställningar som formuleras är alltså av hög relevans för dem som
1
Presentation vid konferensen NordYrk, Oslo, 11-13 juni 2014, Ingrid Henning Loeb
Göteborgs universitet [email protected]
genomför aktionsforskningen. Aktionsforskning består av olika steg i en process som brukar liknas vid
en spiral av aktiviteter i termer av att planera – agera – observera – reflektera. Forskningen utförs i
den egna praktiken. En aktivitet planeras, information om det som händer samlas in systematiskt
med olika verktyg, såsom observationer, skuggning, loggbok, intervjuer.
De problemområden och frågeställningar som är i fokus här har respektive student valt själv.
Studenterna har diskuterat sitt problemområde och fått återkoppling på sina frågeställningar, framför
allt i syfte att avgränsa projektet. Detta var instruktionen till det första grupphandledningsseminariet,
i februari:
Inför detta seminarium har du jobbat med de olika stegen i aktionsforskning, enligt denna
modell, som du känner igenom från föregående kurs
http://ufn.gu.se/samverkan/vara_verktyg/aktionsforskning/
Vid seminariet beskriver du varje steg, utifrån hur långt du har kommit. Minimum för hur
långt du ska ha kommit vid detta tillfälle är de tre första stegen. Du måste alltså börja
planera för detta seminarium flera veckor före seminariet.
Inför detta seminarium ska du också återvända till målen för Yrkeslärarprogrammet,
formulerade i utbildningsplanen
http://lun.gu.se/utbildning/yrkeslararprogrammet/utbildningsplan/
Gå igenom målen med din lokala lärarutbildare och gärna fler kollegor på din VFU-skola.
Vilket eller vilka mål knyter ditt utvecklingsarbete an till?
Efter detta tillfälle har varje student fått möjlighet till ytterligare två timmars handledning. Ibland har
denna utformats som grupphandledning, ibland som individuell handledning, exempelvis genom Skype
eller Adobe Connect Pro. Handledningen har då fokuserat på genomförandet, på verktygen för
datainsamling och på analys av resultat. Utvecklingsarbetena presenterades vid två avslutande
programdagar på campus, 21-22 maj. Programmet var utformat som en konferens med treparallelliga
sessions. Varje student hade 15 minuter för presentation och 10 minuter för uppföljande diskussion.
Resultatproduktion och paprets uppläggning
I detta paper redogörs för de frågeställningar som studenterna har formulerat. Med hjälp av dessa
synliggörs vad det är för problemområden eller utvecklingsområden som yrkeslärarstudenter finner
relevant och angeläget att undersöka närmare eller fördjupa sig kring inom ramen för ett sådant här
projekt. Presentationen är översiktlig då tidsutrymme inte har gett möjlighet till en fördjupad
redogörelse och analys. Resultatet har producerats så att frågeställningarna har sorterats och
kategoriserats under rubriker som visar problemområdena. En parentes efter frågeställningen visar
vilket yrkesprogram som studenten är verksam i och har utfört sitt utvecklingsarbete inom. Om det rör
sig om vuxenutbildning så har jag angett ”vux", om inget anges är det gymnasieskolans yrkesprogram.
I anslutning till varje redovisande del följer en kommentar, som ger möjlighet till förklaring och en
första analys. I kommentarsdelen relateras också till de områden beskrivits ovan för den
utbildningsvetenskapliga kärnan och till de examensmål som har tydligast koppling till
frågeställningarnas problemområde. Då samtliga utvecklingsarbeten har bedrivits med
aktionsforskning som grund och utifrån uppgiftens karaktär, kan samtliga kopplas till examensmålen
2
Presentation vid konferensen NordYrk, Oslo, 11-13 juni 2014, Ingrid Henning Loeb
Göteborgs universitet [email protected]
att ”visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten utveckla färdigheter som är värdefulla för
yrkesutövningen”, eller att ”visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att
utveckla sin kompetens både i yrkesämnet och i det pedagogiska arbetet”. Kommentarerna under
varje rubrik berör vad som kan ses som särskilt för just det området.
Papret avslutas med några sammanfattande reflektioner.
Problemområden-utvecklingsområden angelägna för yrkeslärarstudenter
Resultaten har sorterats och kategoriserats i följande sex rubriker:






Ämnesintegrering
Didaktik, yrkesdidaktik och metodik
Kunskapskrav och bedömning
Organisation och vuxenutbildning
Elevfrågor
Specialpedagogik
Ämnesintegrering
Fem av studenterna har genomfört utvecklingsarbeten som rör ämnesintegrering mellan någon eller
några av de yrkeskurser som de undervisar i, och med ett allmänt ämne. Frågeställningar är:





Hur kan vi öka intresset för ämnena Svenska och Nätverksadministration? (Ämnesintegrering Elprogrammet?
Kan vi genom att samproducera visuella hjälpmedel/modeller öka elevernas
matematikkunskaper och förståelse för matematikens betydelse i yrket? (Byggprogrammet –
ämnesintegrering med matematik/specialpedagogik)
Vilka kursmoment ur det centrala innehållet har eleven gått igenom innan arbetet med
vårsådden börjar? (Naturbruksgymnasiet – ämnesintegrering matematik)
Hur kan vi få en fungerande ämnesintegrering mellan Elprogrammet och kursen Idrott och hälsa
så eleverna ser sambandet mellan kunskapsmålen i ergonomiskt arbete?
Hur kan vi göra undervisningen mer ämnesintegrerad i kurserna Matematik 1a och Frisör1 och 2?
Kommentar:
Gymnasieskolor har under de senaste två decennierna haft inslag av ämnesintegrerad undervisning
mellan yrkesämnen och de allmänna ämnena, ett vanligt förekommande namn för detta är i Sverige
är ”infärgning” (jfr Lindberg, 2012). I såväl föregående läroplan Lpf 94 som nuvarande Lgy2011 finns
skrivningar som uppmanar till samverkan mellan lärare, för att elever ska nå utbildningsmålen. I
Skolverkets rapport från 1999, Utvärdering av fem gymnasieprogram, framkommer att
ämnesintegrering förekommer på en del skolor, inte sällan är sådant arbetet personbaserat, men att
på de flesta skolor är sådant samarbete begränsat. Det betonas att det är ett viktigt
utvecklingsområde. De yrkeslärarstudenter som fokuserat på ämnesintegrering fokuserar alltså på
ett område för undervisning som framhållits som angeläget och viktigt under två decennier.
I relation till den utbildningsvetenskapliga kärnan kan väl området bäst sägas omfattas av punkten
”läroplansteori och didaktik”. Det av Yrkeslärarprogrammets examensmål som ligger närmast är
3
Presentation vid konferensen NordYrk, Oslo, 11-13 juni 2014, Ingrid Henning Loeb
Göteborgs universitet [email protected]
”Visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och
utveckla undervisningen och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt
stimulera varje elevs lärande och utveckling”.
Didaktik, yrkesdidaktik, metodik
Femton av studenterna har gjort utvecklingsarbeten som rör didaktik, yrkesdidaktik eller metodik.
Frågeställningar är:
















Hur kan jag genom valet av studieuppgifter påverka elevernas koncentration i klassrummet?
(Vård- och omsorgsprogrammet)
Hur kan jag skapa bättre förståelse genom att integrera gruppövningar i yrkesteorin?
(Byggprogrammet)
Hur kan jag få eleverna att utveckla kvalitet i sitt loggboksskrivande? (Hantverksprogrammet)
Hur skall jag få eleverna mer aktiva i diskussioner under lektionstid? (Hotell- och
turismprogrammet)
Hur kan vi öka elevaktiviteten under lektionstid? (Vård- och omsorgsprogrammet)
Hur ska vi skapa förförståelse inför lektionstillfällen? (”flipped classroom”)
(Restaurangprogrammet- vux)
Hur kan vi (jag) få Vård- och omsorgsklassen 1, att förstå kursmålen och känna sammanhang i
sin kunskapsutveckling?
Hur kan jag göra det centrala innehållet mer intressant för eleverna i byggkursen BYGBYG02?
Hur kan vi utmana eleverna till att själva träna upp sitt självförtroende?
(Handelsprogrammet-kursen entreprenörskap).
Hur kan vi utveckla undervisningen i maskinkörning utifrån ett jämlikhetsperspektiv?
(Naturbruksprogrammet)
Hur kan vi utveckla undervisningen så att det gynnar elevernas förmåga till
praktikdokumentation? (Fordonsprogrammet – vux)
Hur kan vi tillsammans identifiera moment och utforma några olika lektionsövningar i olika
kurser där Excel tillämpas? (Industritekniska programmet)
Hur kan jag med teori och praktiska inslag förbättra elevernas förståelse för Ohms lag? (Eloch energiprogrammet)
Hur kan jag organisera undervisningen på bästa sätt motsvarande målen mot momenten
klippsätt? (Hantverksprogrammet – frisör)
Hur kan jag som pedagog tydliggöra lektionsupplägget för att uppnå studiero?
Hur kan man med hjälp av IKT förbättra kommunikationen mellan elever och lärare då de är
på APL? (Restaurangprogrammet – vux)
Kommentar:
Ett antal av utvecklingsarbetena har haft en allmändidaktisk karaktär. Hit räknar jag frågor om hur
man utvecklar elevaktivitet och hur förbättrad studiero kan uppnås. Några frågor är mer generellt
yrkesdidaktiska – exempelvis hur man kan förbättra kvaliteten i loggboksskrivande/
praktikdokumentation (när elever är på APL, arbetsplatsförlagt lärande). En del utvecklingsarbeten
4
Presentation vid konferensen NordYrk, Oslo, 11-13 juni 2014, Ingrid Henning Loeb
Göteborgs universitet [email protected]
har fokuserat att pröva en ny metod: exempelvis ”flipped classroom” eller att integrera
gruppövningar i yrkesteorin, eller införa IKT-redskap för APL-redovisning (i detta fall, en blogg) . En
del har en programspecifik utgångspunkt: exempelvis att beakta jämlikhetsaspekter i
Naturbruksprogrammet (där maskinkörning som utövas av män är en del av områdets historiska
tradition), eller att arbeta med frågor om självförtroende i Handelsprogrammet (där eleverna ska
utveckla entreprenöriella förmågor) eller en översyn av hur man inom Industritekniska programmets
olika kurser tillämpar ett för programmet viktigt redskap som Excel. Några få projekt kan ses som
specifikt yrkesämnesdidaktiska: exempelvis hur läraren på El-programmet ’med teori och praktiska
inslag kan förbättra elevernas förståelse för Ohms lag’.
I relation till den utbildningsvetenskapliga kärnan omfattar samtliga utvecklingsarbeten ovan
punkten ”läroplansteori och didaktik”, eller frågor om ”utveckling och lärande”. Tillsammans med de
fem arbeten ovan som fokuserade frågor om ämnesintegrering visar det sig att knappt hälften av de
totalt 44 projekten har haft ett didaktiskt fokus. Några av de projekt som fokuserat ämnesintegrering
kan sägas ha en yrkesämnesdidaktisk ingång. (Exempelvis i den ämnesteoretiska kursen i
Frisörprogrammet, där eleverna ska beräkna materialåtgång.) Men sammanlagt är det inte mer än en
handfull projekt som haft ett riktat yrkesämnesdidaktiskt fokus. Detta är kanske inte så förvånande,
då studierna i yrkeslärarprogrammet har mer av allmändidaktisk och yrkesdidaktisk prägel, än
yrkesämnesdidaktisk. Yrkeslärarstudenter för 12 olika gymnasieprogram studerar tillsammans och
lärarutbildare som undervisar och examinerar yrkeslärare saknar i stor utsträckning specifika eller
fördjupade kunskaper om eller i de 206 yrkesämnena i gymnasieskolans tolv yrkesprogram.
Förvisso fick ett av examensmålen en reviderad skrivning 2013 och ytterligare ett tillkom, i vilka
”ämnesdidaktik inklusive metodik” tillkom (SFS 2013:1118). I den nya skrivningen ska studenten för
yrkeslärarexamen kunna:
”…visa sådana kunskaper i didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för
undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för
yrkesutövningen i övrigt samt visa kännedom om vuxnas lärande”
”…visa förmåga att tillämpa sådan didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik inom det eller
de ämnen som utbildningen avser och för yrkesutövningen i övrigt”.
I den avslutande diskussionen återvänder jag till denna fråga om dessa examensmål om
ämnesdidaktik i den svenska yrkeslärarutbildningen. Det som för stunden är värt att notera är att de
projektarbeten som redogjorts för under denna rubrik knyter an till examensmål som handlar om
didaktik, och examensmål om ”förutsättningar för alla elever att lära och utvecklas”, och precis som
ovan att ”självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla
undervisningen och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje
elevs lärande och utveckling”.
Kunskapskrav och bedömning
Tolv av studenterna har genomfört utvecklingsarbeten som rör kursers kunskapskrav och
bedömning. Frågeställningar är:

Hur kan jag delge eleverna kursmålen för ett moment i en kurs, så att de på ett bättre sätt
förstår kunskapskraven för betygsnivå E?
5
Presentation vid konferensen NordYrk, Oslo, 11-13 juni 2014, Ingrid Henning Loeb
Göteborgs universitet [email protected]











Vad kan jag göra för att öka arbetsglädjen? //Hur får jag eleverna att behålla glädjen i de
arbete som de skall utföra så att varje elev når sitt individuella max resultat gällande
kunskapskraven? (El- och energiprogrammet)
Vilka moment utförs på praktikplatsen och vad är det vi bedömer?// Hur kan vi klargöra vad
som skall bedömas, så att det blir mer tydligt för eleverna? (Handelsprogrammet)
Hur ska jag kunna utveckla undervisningen för eleverna så att de får bättre kunskaper i sina
ämnen, genom att ha med examensmålen och det centrala innehållet relaterat till ämnets
syfte? (El- och energiprogrammet)
Hur kan man använda matriser för bedömning av lärande? (Restaurang- och
livsmedelsprogrammet)
Hur kan jag aktivera eleverna som undervisningsresurser för varandra (kamratbedömning) så
att de ger mer ”träffande” bedömning för varandra?
Hur kan jag tydliggöra mitt sätt att bedöma uppgifter i bild och form för mina elever?
Hur kan jag som pedagog tydliggöra kursmål för enskild elev, så att eleven finner motivation
att uppnå dem? (Hantverksprogrammet – frisör)
Hur kan vi tydliggöra kopplingen mellan uppgifterna och kunskapskraven? (Fordons- och
transportprogrammet).
Hur skall det bli tydligare och smidigare för läraren att bedöma APL rapporten? (Fordons- och
transportprogrammet)
Hur kan vi göra en praktisk övning tydligare så eleverna vet vad vi bedömer? (Fordons- och
transportprogrammet)
Hur klargör vi målen – för elever och för handledare? (Industritekniska programmet)
Kommentar:
Dessa frågeställningar och de problemområden som de speglar skulle förvisso också – som de två
ovan redogjorda sorteringarna – kunna kopplas till utbildningsvetenskapliga kärnans område
didaktik, eller området om utveckling och lärande. De skulle också kunna sorteras som
frågeställningar med en yrkesämnesdidaktisk grund, då de tar sin utgångspunkt i specifika ämnen och
kurser. Emellertid inrymmer de alla på något sätt frågan om kursers kunskapskrav och bedömning.
De kopplas därför bäst samman med det specifika området ”bedömning och betygssättning”.
Att så många studenter fokuserar på och ser behov av att utforska dessa frågor närmare har
sannolikt sin grund i det omfattande reformarbete som varit en del av gymnasielärares arbete med
den reformerade gymnasieskolan 2011. Frågor som rör kunskapskrav och bedömning har således hög
relevans. Med gymnasiereformen 2011 inrättades ett förändrat system med en förändrad indelning i
ämnen och kurser, där varje kurs har ett specificerat ”centralt innehåll”. Även betygssystemet
ändrades i grunden, numera är det fem betygssteg och med specifika kunskapskrav för tre av dessa
betygssteg). Betyg E är det som skiktar mellan godkänt och icke godkänt.
Det examensmål som frågeställningarna knyter an till är framför allt det att ”visa fördjupad kunskap
om bedömning och betygsättning”. Eftersom alla arbeten i denna del fokuserar relevanta
styrdokument knyter det också an till det övergripande examensmålet att ”visa kunskap om
skolväsendets organisation, relevanta styrdokument, läroplansteori och olika pedagogisk-didaktiska
perspektiv samt visa kännedom om skolväsendets historia”.
Organisation och vuxenutbildning
Fyra studenter har genomfört utvecklingsarbeten som fokuserar organisation och vuxenutbildning.
Frågeställningar är:
6
Presentation vid konferensen NordYrk, Oslo, 11-13 juni 2014, Ingrid Henning Loeb
Göteborgs universitet [email protected]




Hur kan vi skapa och få en överblick av alla moment/moduler som görs från olika delkurser i
en flexibel vuxenutbildning? (Industritekniska programmet)
Hur vi kan jobba med kursgemensamma moment i utbildningen industritekniker, så
momenten inte återkommer på samma sätt i olika kurser? (Industritekniska programmet)
Hur kan vi tillsammans arbeta med utformning av kursplaner enligt learning outcomes på
Växjö yrkeshögskola?
Hur kan vi som lärare på Vård- och omsorgsprogrammet öka möjligheten för eleverna att
vara mer delaktiga i fördelning av sina kommunala APL platser samt minska kostnaden kring
administrationen kring de kommunala APL platserna?
Kommentar:
Tre frågeställningar speglar aktuella styrdokument och policy, den fjärde organiseringen av
praktikplatser. Kontexten för de två första frågeställningarna är nationella och lokala styrdokument
för vuxenutbildningen. I Läroplan för vuxenutbildningen 2012 betonas att ”[v]uxenutbildningen ska
sträva efter flexibla lösningar när det gäller organisation, arbetssätt och arbetsformer” (s. 8).
Yrkesinriktad vuxenutbildning är organiserad i ”paket” som är kortare än gymnasieskolans treåriga
nationella program. Inte sällan är vuxenutbildningen upphandlad och flexibla modeller ska då skapas
på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt (jfr Andersson & Wärvik 2013). De två första
frågeställningarna återspeglar vuxenutbildares utmaningar rörande organisation och pedagogik.
Rörande examensmålen är även här det övergripande examensmålet att ”visa kunskap om
skolväsendets organisation, relevanta styrdokument, läroplansteori och olika pedagogisk-didaktiska
perspektiv samt visa kännedom om skolväsendets historia” det som frågeställningarna knyter an till.
Det handlar om vuxenutbildningens organisation och relevanta styrdokument.
Elevfrågor
Fyra studenter har genomfört utvecklingsarbeten som fokuserar elevfrågor. Frågeställningar är:

På vilket sätt påverkar ökat elevinflytande elevernas motivation i kursen Skapande
verksamhet? (Barn- och fritidsprogrammet)


Hur kan jag skapa goda relationer i alla grupper? (Vård- och omsorgsprogrammet)
Hur kan jag göra så att mina elever kommer i tid på morgonen? (Hantverksprogrammet –
frisör).
Hur ska vi kunna hjälpa våra elever att hålla studietakten? (Handelsprogrammet)

Kommentar:
Den första frågeställningen var knuten till ett förbättringsområde om elevengagemang och
delaktighet på den aktuella skolan. Skolan hade fått kritik från Skolinspektionen rörande det. Den
andra frågan var också kopplad till elevengagemang och delaktighet. Samtliga utvecklingsarbeten
rörde aspekter om förbättrad kommunikation med eleverna. Två examensmål som tangerar detta är
är ”förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbegripet de mänskliga
rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna” samt att ”visa kommunikativ
förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten”.
Examensmålet att ”visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikthantering och
ledarskap” är starkt kopplat till frågeställningarna och problemområdena i denna del.
7
Presentation vid konferensen NordYrk, Oslo, 11-13 juni 2014, Ingrid Henning Loeb
Göteborgs universitet [email protected]
Specialpedagogik
Två studenter genomfört utvecklingsarbeten som i sin frågeställning visar att det är
specialpedagogiska frågor i fokus. Frågeställningar är:
 Hur kan vi genom planering av lektioner hjälpa elever med koncentrationssvårigheter att
uppnå målen? (Naturbruksprogrammet)
 Hur kan jag genom att strukturera upp vardagen i skolan, stödja min elev med ett
neuropsykiatriskt funktionshinder?
Kommentar:
Det examensmål som specifikt kan relateras till dessa frågor är ”visa förmåga att identifiera och i
samverkan med andra hantera specialpedagogiska behov”. Ett annat, mer generellt mål som också
kan relateras är ”visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla elever att lära och
utvecklas”. Det examenmålet går dock att relatera till samtliga utvecklingsarbeten.
Sammanfattande reflektioner
Några fördjupande analyser och slutsatser kan i stunden inte göras, då tiden inte räcker till. Som jag
inledningsvis förklarade bygger empirin på de redovisningar som studenterna gjorde 21-22 maj (dvs. i
skrivande stund mindre än tre veckor sedan).
Resultaten visar dock in min mening tendenser som jag finner viktiga för diskussion bland
yrkeslärarutbildare och som jag vill diskutera, inför en eventuell publikation.
Inledningsvis kan sägas att jag inte finner det märkligt att problemområden som rör didaktiska frågor
dominerar bland dessa utvecklingsarbeten. Det kan dels ha sin förklaring i att studenterna vid flera
tillfällen har uppmanades att begränsa sitt problemområde och avgränsa sin frågeställning. Det kan
dels ha att göra med aktionsforskningens karaktär: Aktionsforskning är något som utförs i den egna
praktiken och består av olika steg i en process att planera – agera – observera – reflektera. Det ligger
nära till hands att didaktiska frågor är i fokus när lärarstudenter fokuserar på ett utvecklingsområde.
När det gäller lärare som utbildar sig till undervisning i yrkesprogram så är det också värt att ha i
åtanke att dessa lärare jobbar med utbildning där det finns en andel elever som inte slutför
utbildningen med godkända betyg i alla ämnen. Brister vad gäller måluppfyllelse och resultat lyfts
med jämna mellanrum fram i olika granskningar och i media. Frågor om motivation, delaktighet,
förståelse för mål – sådana frågor speglar ett arbete att skapa förutsättningar, ramar, möjligheter för
elever att genomföra sin utbildning och, som examensmålet är formulerat: ”lära och utvecklas”.
Att många utvecklingsarbeten kan relateras till gymnasiereformen med de nya ämnesindelningarna,
centralt innehåll, mål och de förändrade kunskapskraven är inte heller så konstigt. Gymnasieskolor
jobbar med denna implementeringsprocess. Hur mål ska tolkas, hur elever och handledare på
arbetsplatser ska få kunskap om mål och kunskapskrav är reella problem som lärare i
yrkesprogrammen brottas med.
Som framgår av redogörelsen ovan är yrkesämnesdidaktiska frågor begränsade, jämfört med
allmändidaktiska eller mer generellt yrkesdidaktiska. Om man dock ser det så, att de
utvecklingsarbeten som fokuserat de nya kunskapskraven och bedömning i olika ämnen och specifika
kurser, så är det tvärtom många arbeten som haft en yrkesämnesdidaktisk grund. Detta är – som jag
ser det – värd en fördjupad diskussion och analys. Blir yrkesämnesdidaktiska spörsmål – utifrån de
8
Presentation vid konferensen NordYrk, Oslo, 11-13 juni 2014, Ingrid Henning Loeb
Göteborgs universitet [email protected]
villkor som omgärdar yrkeslärarnas arbete - tolkning av och översättning av styrdokument i relation
till kunskapskrav i kurser? Yrkeslärare har att hantera många oklarheter i implementeringsarbetet av
den genomgripande reformen. Frågor om kunskapskrav, bedömning och betyg är vad lärarna i hög
grad brottas med.
Som jag tidigare indikerade är det inte många innehållsligt yrkesämnesdidaktiska frågeställningar av
typen: ”Hur kan jag med teori och praktiska inslag förbättra elevernas förståelse för Ohms lag?” Inte
heller möjliggör studierna vid lärosätena fördjupning av sådana ämnesdidaktiskt innehållsliga frågor.
Lärarutbildare som undervisar och examinerar yrkeslärare i saknar i stor utsträckning specifika eller
fördjupade kunskaper om eller i de 206 yrkesämnena i gymnasieskolans yrkesprogram. Detta ser jag
som en utmaning för den svenska yrkeslärarutbildningen.
Referenser
Andersson, E. & Wärvik, G-B. (2013). Vocational Education – the Tension between Educational
Flexibility and Predictability. I: K. Zarifis & M. Gravani (red.) Challenging the 'European Area of
Lifelong Learning’: A Critical Response. Dordrecht: Springer.
Lindberg, L. (2012): Matematikens plats i yrkesutbildningen. I Henning Loeb, I, & Korp, H (red.): Lärare
och lärande i yrkesprogram och introduktionsprogram. s.95-112. Lund: Studentlitteratur.
Prop. 2009/2010:89. Bäst i klassen – en ny lärarutbildning. Stockholm: Regeringskansliet.
Rönnerman, K. (red.) (2012). Aktionsforskning i praktiken – förskola och skola på vetenskaplig grund.
Lund: Studentlitteratur.
SFS 2010:541. Högskoleförordningen. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
SFS 2013:1118. Högskoleförordningen. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Skolverket (2011). Gymnasieskola 2011.www.skolverket.se
Skolverket (2012). Läroplan för vuxenutbildningen 2012. www.skolverket.se
UHRFS 2013:4. Universitets- och högskolerådets föreskrifter om kvalificerade och relevanta
yrkeskunskaper för särskild behörighet till utbildning som leder till yrkeslärarexamen.
9
Presentation vid konferensen NordYrk, Oslo, 11-13 juni 2014, Ingrid Henning Loeb
Göteborgs universitet [email protected]
Bilaga 1:
Mål för yrkeslärarexamen (SFS 2013:1118)
Yrkeslärarexamen regleras i Svensk författningssamling (SFS 2013:1118).
För yrkeslärarexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt
arbeta som yrkeslärare i den verksamhet som utbildningen avser. Studenten ska även visa kunskap
och förmåga för annan undervisning för vilken examen enligt gällande föreskrifter kan ge behörighet.
Kunskap och förståelse
För yrkeslärarexamen ska studenten
– visa sådana kunskaper i didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning
och lärande inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för yrkesutövningen i övrigt
samt visa kännedom om vuxnas lärande,
– visa kännedom om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder, samt om
relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för
yrkesutövningen,
– visa sådan kunskap om barns och ungdomars utveckling, lärande, behov och förutsättningar som
krävs för yrkesutövningen,
– visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikthantering och ledarskap,
– visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styrdokument, läroplansteori och olika
pedagogisk-didaktiska perspektiv samt visa kännedom om skolväsendets historia, och
– visa fördjupad kunskap om bedömning och betygsättning.
Färdighet och förmåga
För yrkeslärarexamen ska studenten
– visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla elever att lära och utvecklas,
– visa förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata och reflektera över egna och andras
erfarenheter samt relevanta forskningsresultat, för att därigenom bidra till utvecklingen av
yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet,
– visa förmåga att tillämpa sådan didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik inom det eller de
ämnen som utbildningen avser och för yrkesutövningen i övrigt,
– visa förmåga att ta till vara elevers kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje elevs lärande
och utveckling,
– visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och
utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera
varje elevs lärande och utveckling,
– visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera specialpedagogiska behov,
– visa förmåga att observera, dokumentera och analysera elevers lärande och utveckling i
förhållande till verksamhetens mål och att informera och samarbeta med elever och deras
vårdnadshavare,
– visa förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbegripet de mänskliga
rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna,
– visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av
elever,
– visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv i
den pedagogiska verksamheten,
10
Presentation vid konferensen NordYrk, Oslo, 11-13 juni 2014, Ingrid Henning Loeb
Göteborgs universitet [email protected]
– visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den pedagogiska
verksamheten,
– visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten samt
att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna, och
– visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten utveckla färdigheter som är värdefulla för
yrkesutövningen.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För yrkeslärarexamen ska studenten
– visa självkännedom och empatisk förmåga,
– visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot elever och deras vårdnadshavare,
– visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga,
samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet
barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling, och
– visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens både
i yrkesämnet och i det pedagogiska arbetet.
11