Transcript 41J3 Anders Sundin Radiologisk och medicinsk utredning av

Karlstad 8 – 12 september
Hjärna och hjärta
Abstract till inbjudna föredrag Röntgenveckan 2014
•
•
•
•
Titel max 100 tecken.
Författare: Namn, avd/klinik, sjukhus/organisation, ort.
Text: max 3000 tecken.
Inga bilder eller tabeller kan läggas in.
TITEL:
RADIOLOGISK OCH MEDICINSK UTREDNING AV BINJUREINCIDENTALOM OCH
PRIMÄR ALDOSTERONISM
FÖRFATTARE:
Anders Sundin, Prof, Öl, Radiologi-Molekylär Imaging, Akademiska Sjukhuset, Uppsala
TEXT:
Vid cirka var 20-25:e CT/MRT-buk-thorax som utförs av annan anledning än binjuresjukdom
upptäcks en binjuretumör, ett s.k. incidentalom. Binjuretumör hos patienter med en känd
cancersjukdom betraktas inte som incidentalom. Den multidiciplinära utredningen baserar sig
på en generell bedömning av den enskilde patients hälsosituation och på endokrinologiska och
radiologiska fynd. Tumörer med radiologiskt typiskt utseende såsom myelolipom och cystor kan
direkt avfärdas men i övrigt eftersöks i första hand äldre CT/MRT som många gånger visar att
tumören funnits tidgare och är oförändrad och inte kräver vidare utredning-uppföljning. För
övriga tumörer bedöms det radiologiska utseendet; rundad-välavgränsade tumörer med
homogen intern struktur upp till 4 cm i diameter karakteriseras med nativ attenueringsmätning
och, för tumörer >10HU, med beräkning av kontrastmedelsursköljning. För tumörer med
oregelbunden form-oskarp avgränsning-heterogen intern struktur-diameter >4cm ska resektion
övervägas.
Under senare år har framkommit att primär aldosteronism (PA) som orsak till hypertoni är
betydligt vanligare än vad man tidigare vetat. Biokemisk utredning är indikativ men ej
konklusiv. Förekomst av en binjuretumör vid CT/MRT är inte heller liktydigt med
aldosteronproducerande Connadenom eftersom den hormonellt aktiva tumören i stället kan
vara belägen kontralateralt och vara radiologiskt svåravgränsad eller att det föreligger
hyperplasi. Därför fordras i regel vidare utredning med binjurevenskateterisering med
hormokoncentrationsbestämning för att avgöra om det rör sig om ensidig tumör eller hyperplasi
som i regel behandlas kirurgiskt respektive medicinskt. Binjurevenskateterisering är emellertid
ett tekniskt krävande ingrepp och ofta föreligger, p.g.a. de anatomiska förhållandena, svårighet
att nå in i höger binjureven. Resultatet från kateteriseringen blir därför inte sällan ofullständigt
och inkonklusivt så att undersökningen behöver upprepas. Det föreligger därför behov av
ytterligare/alternativ diagnostik.
Sänds in med e-post till [email protected] senast söndag 1 juni.