Transcript Läs mer... - Räddningstjänsten Gislaved - Gnosjö

Skriven av
David Högberg
Fastställd av
Micael Carlsson
Fastställd den
2011-02-23
Reviderad av
Reviderad den
www.raddsamf.com
Utbildnings- och referensdokument
för RAKEL-införandet inom
RäddSam F
Utbildnings- och referensdokument för RAKEL-införandet inom RäddSam F
Innehåll
1
3
Innehåll
1
Innehåll................................................................................................. 3
2
Inledning .............................................................................................. 7
2.1
Bakgrund ....................................................................................... 7
2.2
Mål med utbildningen.................................................................... 8
3
Självstudier innan instruktörsledd utbildning ...................................... 9
3.1
Internetbaserade utbildningar ........................................................ 9
3.1.1 Rakel grundutbildning.............................................................. 9
3.1.2 Handhavandeutbildning ........................................................... 9
3.2
Detta dokument.............................................................................. 9
4
Rakel-projektet................................................................................... 11
4.1
Bakgrund ..................................................................................... 11
4.2
Samverkan ................................................................................... 11
4.3
Upphandling ................................................................................ 12
4.4
Sambandsplan.............................................................................. 12
5
RäddSam F och F-samverkan ............................................................ 13
5.1
RäddSam F .................................................................................. 13
5.2
F-samverkan ................................................................................ 14
5.2.1 Inledning ................................................................................ 14
5.2.2 Före en händelse..................................................................... 15
5.2.3 Under en händelse .................................................................. 16
5.2.4 Efter en händelse .................................................................... 17
5.3
Ledningsorganisation................................................................... 17
5.4
Värderingar.................................................................................. 18
6
RAKEL – vad det är........................................................................... 21
6.1
Nätet............................................................................................. 21
6.2
Terminaltyper .............................................................................. 22
6.2.1 Mobil terminal........................................................................ 22
6.2.2 Handburen terminal................................................................ 22
6.2.3 Dispatcher (KC-terminal)....................................................... 22
6.2.4 Modem ................................................................................... 22
6.3
Abonnemang................................................................................ 23
6.3.1 Grundabonnemang ................................................................. 23
6.3.2 Telematikabonnemang ........................................................... 23
6.3.3 Takpris.................................................................................... 23
7
Anropsnummer................................................................................... 25
7.1
MSISDN ...................................................................................... 25
7.2
ISSI .............................................................................................. 28
7.3
Mnemonic.................................................................................... 28
7.4
TEI ............................................................................................... 29
7.5
SOS Alarm och LKC................................................................... 29
7.6
Stationsnumrering........................................................................ 29
7.6.1 Norra regionen ....................................................................... 29
7.6.2 Höglandsregionen .................................................................. 30
7.6.3 Södra regionen ....................................................................... 31
Utbildnings- och referensdokument för RAKEL-införandet inom RäddSam F
4
Innehåll
8
Regler för radiokommunikation......................................................... 33
8.1
Anrop ........................................................................................... 33
8.2
Företräde i radiotrafiken .............................................................. 33
8.3
”Elefanten” .................................................................................. 34
9
Samtalstyper, trafiksätt och funktioner .............................................. 35
9.1
Gruppsamtal................................................................................. 35
9.2
Individsamtal ............................................................................... 35
9.3
Simplex........................................................................................ 36
9.4
Duplex ......................................................................................... 36
9.5
Samtalsbegäran (CBR – Call Back Request) .............................. 37
9.6
SDS (Textmeddelanden).............................................................. 37
9.7
Status ........................................................................................... 37
9.8
TMO/DMO.................................................................................. 38
9.9
Gateway ....................................................................................... 39
9.10 Repeater ....................................................................................... 39
10
Talgrupper .......................................................................................... 41
10.1 Vad en talgrupp är ....................................................................... 41
10.2 RAPS ........................................................................................... 41
10.3 RAPSLed ..................................................................................... 42
10.4 243 RtjIns .................................................................................... 43
10.5 243 RtjLed ................................................................................... 43
10.6 Stationstalgrupp ........................................................................... 44
10.7 Samverkan Blå............................................................................. 44
10.8 Samverkan Alla ........................................................................... 44
10.9 SAR och RITS ............................................................................. 44
10.10 Prio............................................................................................... 45
10.11 Andra organisationers talgrupper ................................................ 45
10.11.1 Polis.................................................................................... 45
10.11.2 Sjukvård ............................................................................. 45
10.12 Gruppkombinering....................................................................... 45
11
Regler för användande av Rakel ........................................................ 47
11.1 Nationella riktlinjer...................................................................... 47
11.2 Sekretesslagstiftning.................................................................... 47
11.3 Lokala tillämpningar.................................................................... 47
11.3.1 Talgruppsanvändning............................................................. 47
11.3.2 Anropsnummer....................................................................... 49
11.4 Säkerhetsregler ............................................................................ 49
11.4.1 Förvaring av terminaler.......................................................... 49
11.4.2 Förkomna terminaler .............................................................. 49
12
Terminaler .......................................................................................... 51
12.1 Mobilterminal SRG3900 ............................................................. 51
12.1.1 Grundprogrammering............................................................. 51
12.1.2 På-/avslag av terminalen ........................................................ 51
12.1.3 Byta talgrupp.......................................................................... 52
12.1.4 Byta talgruppsmapp ............................................................... 52
12.1.5 Skicka talbegäran till SOS, såväl individ som grupp............. 53
12.1.6 Starta individsamtal i simplex resp duplex samt gruppsamtal 54
Utbildnings- och referensdokument för RAKEL-införandet inom RäddSam F
Innehåll
5
12.2 Handterminal STP8000 ............................................................... 54
12.2.1 På-/Avslag av terminal........................................................... 54
12.2.2 Byta batteri i handterminal..................................................... 55
12.2.3 Byta talgrupp.......................................................................... 55
12.2.4 Byta talgruppsmapp ............................................................... 56
12.2.5 Skicka talbegäran till SOS, såväl individ som grupp............. 56
12.2.6 Starta individsamtal i simplex resp duplex samt gruppsamtal 57
12.3 Mobilterminal SRG3500 ............................................................. 58
13
Ordlista............................................................................................... 59
14
Nummerplan MSISDN RäddSam F................................................... 65
14.1 Aneby kommun ........................................................................... 65
14.2 Eksjö kommun............................................................................. 65
14.3 Gislaveds kommun ...................................................................... 66
14.4 Gnosjö kommun .......................................................................... 68
14.5 Habo kommun ............................................................................. 69
14.6 Höglandets Räddningstjänstförbund............................................ 69
14.7 Jönköpings kommun.................................................................... 72
14.8 Mullsjö kommun.......................................................................... 74
14.9 Sävsjö kommun ........................................................................... 75
14.10 Tranås kommun ........................................................................... 75
14.11 Vaggeryds kommun..................................................................... 76
14.12 Värnamo kommun ....................................................................... 76
14.13 Ydre kommun .............................................................................. 78
14.14 Jönköping Airport........................................................................ 78
14.15 Regionala resurser ....................................................................... 78
15
Referenser .......................................................................................... 79
Utbildnings- och referensdokument för RAKEL-införandet inom RäddSam F
Inledning
2
Inledning
2.1
Bakgrund
7
Detta dokument är tänkt att användas som självstudiematerial och som referensmaterial
för RAKEL-införandet inom RäddSam F.
RAKEL är ett nationellt radiokommunikationsnät som är avsett att användas av landets
krishanteringsorganisationer; kommuner, landsting, statliga myndigheter samt vissa
kommersiella organisationer och frivilligorganisationer. RAKEL står för
RAdioKommunikation för Effektiv Ledning. Systemet är kontinuerligt under utveckling
vilket gör att förbättringar av befintliga tjänster och tillkommande av nya tjänster sker
hela tiden.
Inom RäddSam F har införandet planerats och genomförts som ett länsgemensamt
projekt, delvis finansierat av statliga kompetensstödsmedel. Tillsammans med våra
kollegor i Kronobergs län samt våra primärt samverkande organisationer (Landstinget,
Polisen och SOS Alarm) i båda länen har vi satt upp gemensamma riktlinjer för hur
RAKEL ska användas. Dessa riktlinjer har varit ett betydelsefullt underlag för det som
sedan har blivit de nationella riktlinjerna. För RäddSam F:s projekt har räddningschefsgruppen varit målstyrande och delegerat den direkta projektstyrningen till en styrgrupp
och genomförandet till en projektledare som knutit lokala referenser och resurser till sig
vid behov. Projektet har också haft en extern konsult med systemkunskap och teknisk
kunskap knuten till sig för att bistå med såväl utbildning som en hel del faktisk
produktion.
Följande personer ingår i RäddSam F:s RAKEL-projekt:
Styrgrupp:
Micael Carlsson, Eksjö kommun
Gunnar Hansson, Jönköpings kommun
Matz Laurentz, SOS Alarm AB (fram till hösten 2010)
Henrik Axelsson, SOS Alarm AB (ersatte Matz Laurentz under
hösten 2010)
Kurt Lindberg, Länsstyrelsen i Jönköpings län
Projektledare
David Högberg, brandingenjör vid Jönköpings kommun
Extern konsult
Jörgen Nordman, Combitech AB
Lokala referenser Fredrik Björnberg, Vaggeryds kommun
Kenth Blomqvist, Värnamo kommun
Bo Christensson, Sävsjö kommun
Björn Claesson, Värnamo kommun
Torbjörn Eliasson, Gislaveds och Gnosjö kommuner
Jakob Gunnarsson, Värnamo kommun
Tommy Gustafsson, Aneby kommun
Roger Johansson, Höglandets Räddningstjänstförbund
Jan Karlsson, Höglandets Räddningstjänstförbund
Fredrik Larsson, Tranås kommun
Marcus Lindholm, Tranås kommun
Thomas Ljunggren, Höglandets Räddningstjänstförbund
Anders Ögren, Gislaveds och Gnosjö kommuner
Utbildnings- och referensdokument för RAKEL-införandet inom RäddSam F
8
2.2
Inledning
Mål med utbildningen
Målsättningen efter genomgången utbildning är att samtlig personal ska vara väl
förtrogen RäddSam F:s och F-samverkan:s organisation med avseende på arbetssätt och
ledningsstruktur samt användandet av RAKEL utifrån uppställda riktlinjer, våra
terminaler (Sepura STP8000 samt SRG 3500/SRG3900) samt lagar och förordningar
som styr användandet av RAKEL.
Utbildnings- och referensdokument för RAKEL-införandet inom RäddSam F
Självstudier innan instruktörsledd utbildning
3
9
Självstudier innan instruktörsledd utbildning
För att göra den instruktörsledda utbildningen mer värdefull är det av största vikt att alla
har genomfört en del självstudier i förväg.
3.1
Internetbaserade utbildningar
3.1.1
Rakel grundutbildning
MSB har tagit fram en grundutbildning för RAKEL som finns (i den digitala utgåvan av
detta dokument)på följande klickbara länk:
Rakel-grundutbildning-Hur-fungerar-Rakel/
Alternativt kan utbildningen återfinnas via http://www.rakel.info och sökfunktionen
med sökbegreppet ”rakel grundutbildning”.
När utbildningen är genomförd ska intyget om genomförd utbildning skrivas ut och tas
med till det instruktörsledda utbildningstillfället.
3.1.2
Handhavandeutbildning
Terminalleverantören för RäddSam F har tagit fram en grundläggande handhavandeutbildning för de terminaler som upphandlats. Den utbildningen finns på följande
webbadress:
http://saf.sepura.se/utb/sepura_allman/player.html
För att kunna genomföra utbildningen krävs att man registrerar sig som användare hos
”Sepura användarförening”, vilket är kostnadsfritt.
Samtliga steg i utbildningen ska gås igenom och kontrollfrågorna ska vara besvarade
med godkänt resultat.
3.2
Detta dokument
Detta dokument ska vara genomläst och de avslutande kontrollfrågorna ska vara
besvarade med godkänt resultat.
Utbildnings- och referensdokument för RAKEL-införandet inom RäddSam F
Rakel-projektet.
4
Rakel-projektet.
4.1
Bakgrund
11
I slutet av 2009 tog räddningschefsmötet inom RäddSam F ett beslut om att starta ett
pilotprojekt avseende RAKEL och införande inom de kommunala räddningstjänsterna.
S.k. kompetensstödsmedel ansöktes gemensamt och beviljades från Myndigheten för
Samhällsskydd och Beredskap, MSB. Sedan början av 2010 har planeringen för den
operativa starten av pilotprojektet pågått och sedan 2010-07-01 är alla brandingenjörsoch insatsledarfunktioner inom RäddSam F utrustade med RAKEL-terminaler. I slutet
av 2010 beslutade räddningschefsmötet att utvidga pilotprojektet till att också omfatta
samtliga styrkeledarfunktioner inom RäddSam F från och med 2011-03-01.
Pilotprojektet har som syfte att skapa ett beslutsunderlag till räddningschefsmötet för ett
skarpt införande av RAKEL inom RäddSam F. Beslutsunderlaget ska vara framtaget
och presenterat till sommaren 2011.
4.2
Samverkan
Inom ramen för pilotprojektet har bred samverkan skett med avseende på tillämpning av
de nationella riktlinjerna för RAKEL samt i nödvändiga fall delaktighet vid framtagande av nationella riktlinjer. Denna samverkan har skett såväl med räddningstjänstkollegor från andra län som med kollegor från andra organisationer inom och utom
länet.
Värt att nämna i sammanhanget är det s.k. FoG-projektet där Jönköpings- och
Kronobergs län aktivt arbetat med såväl metodik som teknik inom RAKEL för
samverkan mellan de kommunala räddningstjänsterna, SOS Alarm, sjukvården och
polisen. Denna grupps arbete har utgjort en av grunderna för de nationella riktlinjerna
för RAKEL. Denna konstellation lever fortfarande kvar för fortsatt erfarenhetsutbyte
kring RAKEL-införandet.
Samverkan sker också fortlöpande mellan samtliga ”sydlän” (Region Skåne, Blekinge
län, Hallands län, Kronobergs län, Kalmar län och Jönköpings län) där erfarenheter och
tankar kring RAKEL utväxlas ett par gånger varje år.
Inom Jönköpings län finns också en samverkansgrupp kring RAKEL i vilken det finns
möjlighet att ”takta ihop” de olika organisationernas RAKEL-införande vad gäller
metodik och arbetssätt. Mycket av grunden till detta utbildningsmaterial har kommit
från denna samverkansgrupp och till största delen från Landstingets
utbildningsplanering.
Utbildnings- och referensdokument för RAKEL-införandet inom RäddSam F
12
4.3
Rakel-projektet.
Upphandling
Gemensamt för RäddSam F har en upphandling av RAKEL-terminaler gjorts, med
avseende på handburna och fordonsmonterade terminaler. Ett upphandlingsunderlag
togs fram och efter utvärdering av dessa skrevs ett avropsavtal med Swedish Radio
Supply AB kring deras produkter tillverkade av Sepura.
Denna upphandling innebär också att Aneby, Eksjö, Gislaveds, Gnosjö, Habo,
Jönköpings, Mullsjö, Sävsjö, Tranås, Vaggeryds, Värnamo och Ydre kommuner samt
Höglandets räddningstjänstförbund är bundna att köpa enligt detta avropsavtal och de
kan därmed inte köpa terminaler från någon annan leverantör.
Kontaktperson för avtalsskrivningen som sådan är Kristina Portugués på Jönköpings
kommuns upphandlingsenhet och för de tekniska detaljerna är Gunnar Hansson på
Räddningstjänsten i Jönköpings kommun kontaktperson.
4.4
Sambandsplan
Inom ramen för pilotprojektet har en sambandsplan tagits fram utifrån den ledningsstruktur som finns inom RäddSam F. Tillämpningen av denna sambandsplan redovisas
längre fram i detta dokument.
Sambandsplanen är ännu inte fullt ut dokumenterad och förväntas så heller inte bli
förrän det är aktuellt med en skarp operativ drift av RAKEL inom RäddSam F.
En av de största tillämpningsdelarna utifrån sambandsplanen är att tillsammans med de
nationella riktlinjerna ta fram en nummersättningsplan för anropsnummer till alla
RAKEL-terminaler i länet. Hur utformningen av denna har blivit redovisas i avsnitt 7.
Nummersättningen har sammanställts i något som kallas för en OperativKommunikationsPlanering, en OKP. Innan en OKP kan användas måste den kontrolleras och
godkännas av MSB så att den följer de nationella riktlinjerna. Det är också utifrån
OKP:n som alla terminaler programmeras för att kunna passa in i RAKEL-nätet.
Utbildnings- och referensdokument för RAKEL-införandet inom RäddSam F
RäddSam F och F-samverkan
5
RäddSam F och F-samverkan
5.1
RäddSam F
13
Inom ramen för ett avtal har samtliga räddningstjänster i Jönköpings län och SOS Alarm
förbundit sig att hjälpas åt dels vid större nödsituationer, dels i det kris- och olycksförebyggande arbetet. Genom att samverka används samhällets resurser bättre; effektivare
och kraftfullare i strävan att skapa trygghet och säkerhet inom Jönköpings län.
I praktiken innebär detta att när de lokala styrkorna i drabbad kommun inte räcker finns
förstärkning från hela länet att tillgå. Redan då SOS Alarm tar emot larmet görs en
första bedömning av hur stor hjälpinsats som ska skickas. Varje dygn finns 41 styrkeledare, 8 insatsledare och 3 brandingenjörer att tillgå – förutom alla brandmän som
ligger i jour och beredskap.
Inom ramen för RäddSam F sker samverkan om både personal och utrustning. Att varje
kår skulle ha råd med helt komplett utrustning och utbildad personal för varje tänkbar
nödsituation är en omöjlighet idag – till det räcker inte skattepengarna. Men genom
RäddSam F kan länets samlade specialutrustning/-kunskap användas och därmed
används resurserna effektivare.
RäddSam F är indelat i tre regioner: region norr med Habo, Jönköpings, Mullsjö och
Vaggeryds kommuner, region syd med Gislaveds, Gnosjö och Värnamo kommuner
samt region Höglandet med Aneby, Eksjö, Nässjö, Sävsjö, Tranås, Vetlanda och Ydre
kommuner. Inom RäddSam F har varje enskild kommun sin självständiga kommunala
räddningstjänstorganisation (mellan Nässjö och Vetlanda kommuner finns ett
kommunalförbund för räddningstjänstfrågor: Höglandets Räddningstjänstförbund) och
samarbetet inom RäddSam F regleras alltså via civilrättsliga avtal kommunerna
emellan.
Utbildnings- och referensdokument för RAKEL-införandet inom RäddSam F
14
RäddSam F och F-samverkan
Även inom det kris- och olycksförebyggande arbetet sker ett samarbete inom RäddSam
F. På så sätt nyttjas maximalt de olika kompetenser och specialistkunskaper som finns i
de olika kårerna.
RäddSam F spelar också en viktig roll i det gemensamma utvecklingsarbetet.
Tillsammans arbetas det fram, oftast i projektform, åtgärder som förbättrar kvaliteten på
t.ex. räddningsinsatser. Några exempel på projekt/uppdrag som genomförts av
RäddSam F är seminarium om till exempel ytlivräddning, förvaring och hantering av
brandfarlig vara, preparandkurser för nya deltidsbrandmän och olika övningar tillsammans med polis och landsting. Ett av de större utvecklingsprojekten som genomförts är
utarbetandet av en gemensam ledningsorganisation vid större händelser i länet. Denna
organisation, även kallad samverkansledning, har varit i funktion vid flera tillfällen
under senare år bland annat vid stormen Gudrun, flodvågskatastrofen i Thailand och
stormen Per. Samverkansledningen har med dessa erfarenheter utvecklats vidare till vad
som idag kallas för F-samverkan (se vidare avsnitt 5.2).
Inom länet verkar flera organisationer, till exempel landsting, polis med flera, som
skulle ha svårt att samverka direkt med alla enskilda kommuner. RäddSam F fungerar
som samarbetspartner mot dessa organisationer för att minska antalet kontaktpunkter
och effektivisera samverkan.
5.2
F-samverkan
5.2.1
Inledning
Myndigheter och organisationer i Jönköpings län och i Ydre kommun har behov av
samverkan för att kunna utföra sitt uppdrag mot medborgarna vid kris och olyckor.
Inom F-samverkan hanteras samverkansfrågor som rör uppgifter som främst regleras i
följande lagstiftningar:
•
Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och under höjd beredskap
•
Lag (2003:778) om skydd mot olyckor
•
Polislag (1984:387)
•
Hälso- och sjukvårdslag (1982:763).
Samverkan ska präglas av prestigelöshet vilket kräver insikt, öppen kommunikation och
vilja från alla aktörer.
Representant för aktör har rättighet och skyldighet att uppmärksamma behov av
samverkan och framföra avvikande mening samt att komma med konstruktiva förslag.
Grunden ska vara att se till allmänhetens bästa. Respektive myndighet och samverkande
organisationer på såväl regional som lokal nivå ansvarar för den fortlöpande omvärldsbevakningen.
Syftet med F-samverkan är att fördjupa samverkan mellan myndigheter och
samverkande organisationer och företag samt stärka samhällets beredskap före, under
och efter en kris eller olycka.
Utbildnings- och referensdokument för RAKEL-införandet inom RäddSam F
RäddSam F och F-samverkan
5.2.2
15
Före en händelse
Regionalt krishanteringsråd
Syftet med krishanteringsrådet är att förankra arbetssätt, ge legitimitet och skapa förutsättningar för nätverk i krishanteringsfrågor. Därför ska de ytterst ansvariga för länets
krishantering träffas vartannat år på politisk och tjänstemannanivå. Bred representation
eftersträvas med företrädare för lokala, regionala, nationella aktörer på regional nivå
och företrädare även för näringslivet. Sammankallande för krishanteringsrådet är
Länsstyrelsen.
Styrgrupp F-samverkan
Styrgrupp F-samverkan är den arena där samverkansfrågor lyfts och där konsensus nås.
Representanter i styrgruppen ska ha mandat att företräda egen myndighet/organisation.
Gruppen ska
•
skapa gemensam grundsyn för operativa insatser
•
skapa och upprätthålla nätverk
•
tillsätta händelsegrupper
•
tillsätta arbetsgrupper
•
följa upp arbetet i arbetsgrupper och händelsegrupper.
I Styrgrupp F-samverkan finns representanter för följande myndigheter/organisationer:
•
Kommunerna (9 personer)
•
Landstinget i Jönköpings län (2 personer)
•
Länsstyrelsen (2 personer)
•
Polismyndigheten i Jönköpings län (2 personer)
•
SOS Alarm (1 person)
•
Försvarsmakten (1 person)
•
Adjungerade efter behov (Vägverket, Banverket med flera)
Sammankallande för Styrgrupp F-samverkan är Länsstyrelsens beredskapsdirektör.
Gruppen sammanträder cirka fyra gånger per år. Möten genomförs oftast i anslutning
till räddningschefsmöten.
Händelsegrupper
Styrgrupp F-samverkan och vakthavandegruppen kan tillsätta händelsegrupp för omvärldsbevakning, planering och eventuellt genomförande vid till exempel höga flöden,
pandemi (smittsam sjukdom som omfattar befolkningen i flera världsdelar) och epizooti
(omfattande smitta bland djur).
Arbetsgrupper
Arbetsgrupper kan vara såväl permanenta som tillfälliga. De organiseras under
Styrgrupp F-samverkan. Styrgrupp F-samverkan utser sammankallande i respektive
arbetsgrupp. Gruppernas arbete ska kännetecknas av förtroende, öppenhet och
kontinuitet.
Utbildnings- och referensdokument för RAKEL-införandet inom RäddSam F
16
RäddSam F och F-samverkan
5.2.3
Under en händelse
Regional samverkansledning
Samverkan avser den dialog som sker mellan olika självständiga och sidoordnade
samhällsaktörer för att samordnat nå gemensamma mål.
Händelsen avgör vilka samhällsaktörer som ingår i samverkansledningen. Samverkansledningen ska analysera behov och anpassa åtgärder efter situationen, samt identifiera
och beakta avgränsningar mot lokal nivå.
Initiativ till och start av regional samverkansledning
Vakthavandefunktionerna hos Länsstyrelsen (TIB), Landstinget (TIB), räddningschef i
beredskap (RCB) och Polismyndigheten (VB) samt SOS Alarm kan ta initiativ till
regional samverkansledning. Situationens krav avgör vilken vakthavandefunktion som
har samverkansinitiativet. Initiativtagaren svarar för start av den regionala samverkansledningen. Samverkan kan ske genom telefonmöten eller genom att berörda samlas.
Larm till vakthavandefunktionerna sker via SOS Alarm.
Regional samverkansledning
Uppgiften är att samverka vid kris och olyckor. Detta kan ske genom:
•
Gemensam lägesbild
•
Resursfördelning
•
Informationssamordning
•
Vidarespridning av information till kommuner och andra berörda aktörer sker
om möjligt genom WIS (= skyddat webbaserat informationssystem).
Under startfasen ligger tyngdpunkten på operativa samverkansfrågor för att senare
förskjutas mot strategisk och normativ samverkan.
Organisation
Regional samverkansledning etableras med följande stabsfunktioner:
•
Analys
•
Information
•
Logistik
•
Intern service
•
Dokumentation.
Staben kan efter behov knyta till sig nödvändig kompetens. Staben leds av en stabschef
som utses av den regionala samverkansledningen. Utsedda och utbildade stabschefer
ska finnas i respektive myndighet (Länsstyrelsen, Landstinget, Räddsam-F och
Polismyndigheten) för att verka i samverkansledningen.
Lokaler
Regionala samverkansledningen samlas i JILL (Jönköpings integrerade larm och
ledning), som är förberedda lokaler hos SOS Alarm. Regionala samverkansledningen
kan, beroende på händelsen, samlas i alternativ lokal hos någon av
samverkansaktörerna.
Utbildnings- och referensdokument för RAKEL-införandet inom RäddSam F
RäddSam F och F-samverkan
17
Lokal samverkansledning
Initiativ till och start av lokal samverkansledning sker genom berörd kommun- eller
förvaltningsledning.
5.2.4
Efter en händelse
Utvärdering
Utvärdering av stabsarbetet ska ske när den regionala samverkansledningen avvecklats.
Stabschefen är ansvarig för att utvärderingen sker. Utvärderingen ska dokumenteras och
delges berörda aktörer inom en månad.
Utvärderingen av stabsarbetet bör omfatta
•
Larm/händelseinformation - tidsförhållanden
•
Start av och initiativ till samverkansledning – tid till etablering
•
Organisationen/bemanning
•
Teknik/samband
•
Informationshantering/mediebild
•
Förbättringsområden
Efter genomförd utvärdering av stabsarbetet ska rapport lämnas på nästa möte med
Styrgrupp F-samverkan.
5.3
Ledningsorganisation
All verksamhet som utövas av den kommunala räddningstjänsten är underställd den
politiska nämnd som folkvalt sitter att hantera dessa frågor. För kommunalförbund är
det förbundsstyrelsen som utgör den folkvalda församlingen.
Den politiska nämnden antar för varje mandatperiod en plan för räddningsinsats vilket
utgör det målstyrande dokumentet för tjänstemännen. På tjänstemannanivå finns under
den politiska nämnden en förvaltningschef, i de flesta fall tillika räddningschef, som
leder förvaltningens arbete. Enligt lag (2006:778) om skydd mot olyckor är det
kommunens räddningschef som ansvarar för att den skadeavhjälpande verksamheten
lever upp till de krav som lagstiftningen ställer och som planen för räddningsinsats
anger. Räddningschefen är också enligt lagstiftningen utpekad som räddningsledare då
kommunal räddningstjänst råder. Räddningsledarskapet kan räddningschefen delegera
till andra personer.
Genom RäddSam F har en gemensam tillämpning av denna ordning gjorts i ett
dokument antaget av räddningschefsmötet kallat ”Rutin för ledning och stabstjänst samt
delegation av räddningsledare inom RäddSam F”. I detta dokument redogörs för
befälshierarki och hur räddningsledarskap har delegerats.
Utbildnings- och referensdokument för RAKEL-införandet inom RäddSam F
18
RäddSam F och F-samverkan
Inom RäddSam F finns följande befälshierarki:
Grundprincipen för räddningsledarskapet är den som leder räddningsinsatsen i operativ
komponent ska vara räddningsledare. Det innebär att räddningsledare är högsta befäl
enligt befälshierarkin på plats om inte särskild överenskommelse gjorts. Om två befäl på
samma nivå kommer till platsen utan högre befäl skall de komma överens om vem som
skall leda insatsen och därmed vara räddningsledare.
För varje nivå i befälshierarkin finns instruktioner vilka innehåller befogenheter, ramar,
kompetenskrav samt krav på tillgänglighet.
Denna befälshierarki blir också vägledande för reglerna kring företräde i radiotrafik (se
vidare avsnitt 8.2).
5.4
Värderingar
Inom RäddSam F har det arbetats fram ett dokument som antagits av räddningschefsmötet kallat ”Gemensamma värderingar för RäddSam F”. I detta dokument finns
samlat de värderingar på vilka hela RäddSam F:s arbete grundar sig. Dessa värderingar
omfattar således all personal inom RäddSam F.
Värderingarna utgår från den drabbades (ofta kallad Greta) synvinkel. För Greta är
behovet av hjälp det viktigaste, inte vem som ger den eller utifrån vilket lagrum den ges.
Lagen är att betrakta som spelregler men inte ramen för spelplanen. Ibland används
räddningstjänst som en beskrivning av hela verksamhetsområdet. Räddningstjänst är
egentligen bara ett verktyg vi har till förfogande när vi skall hjälpa människor, räddningstjänst ingår bland spelreglerna.
Räddningstjänstförvaltningen är en av flera ”familjemedlemmar”. Dels är räddningstjänstförvaltningen en ingång till kommunernas säkerhetsarbete och krisledning och
därmed en del av ”kommunfamiljen”. Därför är det naturligt att vid all verksamhet
bevaka respektive kommuns intressen. Dels är räddningstjänsten en del av ”blåljusfamiljen” där det tillsammans med ambulans och polis är naturligt att samverka och
bevaka frågor som berör gemensamma intressen. Genom att RäddSam F är en
gemensam slagkraftig organisation kan den ha möjlighet att hjälpa till även utanför det
egna geografiska området utan att den egna beredskapen påverkas.
Hela RäddSam F skall vila på professionalism och med det en vilja att hjälpa. Om
någon behöver hjälp ska hjälp ges, antingen genom de egna resurserna eller genom att
det tillses att annan myndighet/organisation ger hjälp. All personal inom RäddSamF
skall stå på den hjälpbehövandes sida.
Utbildnings- och referensdokument för RAKEL-införandet inom RäddSam F
RäddSam F och F-samverkan
19
Eftersom den hjälpbehövande inte lägger vikt vid vem eller från var hjälpen ges är det
viktigt att närmaste enhet från räddningstjänsten påbörjar räddningsarbetet och att det
därefter fylls på med för insatsen relevanta resurser. Genom att ha en hög professionalism ska skadeförloppet brytas så tidigt som möjligt. För att underlätta utredning och för
att uppnå de förväntningar som finns på RäddSam F ska bränder i normalfallet alltid
släckas och räddningsinsatser genomsyras av ett professionellt agerande genom hela
förloppet.
Då många av de beslut som måste fattas vid en räddningsinsats baseras på mer eller
mindre ofullständiga beslutsunderlag ska försiktghetsprincipen alltid tillämpas. En
formulering av denna princip är att ”Du skall vara den förste som misstänker att något
är fel och den siste som är övertygad om att det inte är det". Detta ska inte tolkas som
att mänskliga eller tekniska fel inte tolereras utan att allt som skäligen är möjligt ska
göras för att undvika fel. Detta innebär också att alla s.k. nekande beslut, d.v.s. beslut
om att inte leta längre efter en misstänkt olycka eller bedömningar om att vår organisation inte skall ingripa, alltid en normativ fråga. Sådana beslut fattas av räddningschefen
eller den som räddningschefen delegerat till.
Om räddningstjänsten larmas till ett nödläge ska minst en enhet alltid åka fram till
platsen även om information om att hjälp inte behövs tillkommer. Sådan information
kan vara felaktig och det ska alltid kontrolleras ”med egna ögon” att det inte finns ett
hjälpbehov.
All personal inom RäddSam F är en del av ett större system. Med de befogenheter och
ansvar som delegerats till de olika befälsnivåerna följer ett krav på informationsplikt
uppåt i systemet. Lägesrapporteringar i olika skeden är därför till för närmast ovanliggande befälsnivå, men bakre befäl och SOS Alarm AB är också mottagare.
I de situationer som personal inom RäddSam F hamnar sker möten med personer med
olika värderingar och olika bakgrund. Dessa olikheter ska all personal respektera och
inför detta agera med stor ödmjukhet. Alla inblandade ska ges samma förutsättningar till
hjälp oavsett vilken roll de har; drabbad, vållande, ägare, nyttjare etc.
De uppdrag som RäddSam F hanterar är av mycket skiftande karaktär. En kontinuerlig
strävan är att dessa uppdrag skall hanteras bättre och bättre. Det kräver att RäddSam F
är en lärande organisation som dels drar nytta av erfarenheter och dels vågar ifrågasätta
utförda uppgifter. För att uppnå detta måste det vara högt till tak och utvärderingar och
utredningar av utförda uppgifter ska inte syfta till skulbeläggande. För att kunna utreda
och utvärdera måste också dokumentation av utförda uppgifter vara naturligt och ske
fortlöpande.
Utbildnings- och referensdokument för RAKEL-införandet inom RäddSam F
RAKEL – vad det är
6
RAKEL – vad det är
6.1
Nätet
21
RAKEL är en förkortning för RAdioKommunikation för Effektiv Ledning. I grunden är
det ett radiokommunikationsnät byggd på den internationella standarden TETRA
(Terrestrial Trunked Radio). Det är ett digitalt radiokommunikationsnät med möjlighet
till kryptering. I princip alla motsvarande radiokommunikationsnät som finns runt om i
Europa och även i många andra delar av världen bygger på just TETRA-tekniken. Som
exempel kan nämna det finska Virve-nätet, det danska Sine-nätet, det norska Nødnett,
det brittiska Airwave, det belgiska Astrid, det tyska BD BOS, det nederländska ISC, det
estländska EDTN och det isländska Tetra Island. I Sverige byggs också privata TETRAnät, t.ex. inom kärnkraftsindustrin. RAKEL-nätet har byggts upp i Sverige av MSB på
uppdrag av försvarsdepartementet.
RAKEL-nätet fungerar i mångt och mycket som ett mobiltelefonnät, d.v.s. att all trafik
går via nätet och inte direkt mellan två terminaler. Det spelar således ingen roll hur nära
man fysiskt står sin kollega, har man ingen kontakt med nätet kan man heller inte ha
radiokommunikation med kollegan. Skulle det vara så att man inte har kontakt med
nätet och man har behov av radiokommunikation med kollegan finns flera lösningar på
problemet, mer om detta i avsnitt 9.
Skillnaden mot ett vanligt mobiltelefonnät är att RAKEL också ger möjlighet till
gruppkommunikation på ett enkelt sätt, dvs att många kan prata med många precis som
vi idag gör i det analoga radiosystem.
Kommunikationen i RAKEL är i mycket högre utsträckning avlyssningsskyddat jämfört
med det analoga radiosystemet. All radiotrafik kan avlyssnas men den tekniska
lösningen i RAKEL gör att det nästan är omöjligt avlyssna.
Driftsäkerheten har hittills visat sig vara mycket hög. RAKEL-nätet beräknas ha en
tidsmässig tillgänglighet på 99,9% och basstationerna ska klara sju dygn utan extern
strömförsörjning.
Ljudkvaliteten i RAKEL får betraktas som mycket god då det finns inbyggda funktioner
som genom avancerade algoritmer filtrerar bort sådant som inte är människotal.
Då RAKEL-nätet har en god yttäckning (i förhållande till såväl det analoga radiosystemet och publika mobiltelefoninät) och då all trafik passerar nätet är räckvidden i
princip nationell. Det innebär att man från enskild handburen terminal kan
kommunicera med en annan handburen terminal oavsett geografiskt avstånd. I räddningstjänsttillämpning innebär detta att alla radioterminaler, under hela insatsförloppet,
har fullgod täckning och förbindelse och aktivt kan vara med i radiokommunikationen
från första stund.
I RAKEL-nätet har det skapats tydligare gemensamma arenor för samverkan, såväl
mellan räddningstjänstinterna resurser, som med andra samverkande organisationer,
t.ex. sjukvård och polis.
I RAKEL-nätet finns också inbyggt en hel del andra funktioner och tjänster utöver
talkommunikation. Det innebär att RAKEL-nätet kan användas för t.ex. positionering,
nödlarm, statussändning och larmhantering.
Utbildnings- och referensdokument för RAKEL-införandet inom RäddSam F
22
RAKEL – vad det är
Sammanfattningsvis är RAKEL ett system med många fördelar i jämförelse med det
analoga radiosystemet. Fördelarna får dock konsekvenser som gör att det är mycket
viktigt att RAKEL används utifrån de regler och riktlinjer som ställts upp. Ett felaktigt
användande kan få ödesdigra konsekvenser som påverkar stora geografiska ytor.
6.2
Terminaltyper
6.2.1
Mobil terminal
En mobil terminal är en sådan som primärt är avsedd att monteras in i ett fordon eller i
ett bordsställ i en ledningscentral. Den för RäddSam F upphandlade mobilterminalen är
av märket Sepura modell SRG3900 och instruktioner kring den finns i avsnitt 12.1.
6.2.2
Handburen terminal
En handburen terminal är primärt avsedd att bäras av en enskild personal. En handburen
terminal kan också monteras in i ett fordon och anslutas till en yttre antenn via en
speciell fordonshållare. Den för RäddSam F upphandlade mobilterminalen är av märket
Sepura modell STP8000 och instruktioner kring den finns i avsnitt 12.2. Det finns också
en något billigare modell (SRH3900) som mött kraven i upphandlingsunderlaget men
från projektledningens sida rekommenderas STP8000 för att skapa synnergieffekter
kring programmering, tillämpningar och handhavandeutbildning.
6.2.3
Dispatcher (KC-terminal)
En dispatcher (även kallad KC-terminal) är en utrustning som är avsedd att kunna utföra
åtgärder inne i RAKEL-nätet och även kunna styra andra terminaler. Dispatcherutrustningen kan vara ansluten till RAKEL-nätet via en fast trådbunden uppkoppling
eller via radioförbindelse. För att kunna utföra alla åtgärder i RAKEL-nätet är det dock
nödvändigt att utrustningen är fast ansluten med fysisk ledning.
I en dispatcher kan man se vilka terminaler som finns i nätet och vilken talgrupp (se
avsnitt 10) terminalen är inställd på. Man kan tilldela s.k. dynamiska talgrupper och
man kan även styra terminalen så att den kan sända utan att användare behöver göra
något. För en del av dessa fjärråtgärder krävs det att den enskilda terminalen är inställd
på att tillåta fjärrstyrning etc. SOS Alarm AB kommer i sitt ordinarie system ha dessa
dispatcherfunktionaliteter. Om det kommer att finnas dispatcherfunktioner inom
RäddSam F är i nuläget inte klarlagt.
6.2.4
Modem
Ett modem är en terminal som inte kan kommunicera med taltrafik utan enbart hanterar
status, SDS (textmeddelanden, se avsnitt 9.6) och datatrafik. Sådan utrustning kan till
exempel användas för utalarmering, portstyrningar, övervakningar etc.
Utbildnings- och referensdokument för RAKEL-införandet inom RäddSam F
RAKEL – vad det är
6.3
23
Abonnemang
För att kunna utnyttja RAKEL-nätet måste varje terminal ha ett abonnemang som
levereras av MSB.
6.3.1
Grundabonnemang
Ett grundabonnemang ger terminalen möjlighet till taltrafik, SDS och status. Utöver
dessa bastjänster kan man lägga till positionering, nödlarm och datatrafik. Vissa av
dessa tilläggstjänster är i nuläget kostnadsfria.
Prissättningen för ett grundabonnemang är i dagsläget c:a 10.000 kr per terminal och år
och då inkluderar det fri trafik. Prissättningen efter år 2012 är ännu inte fastställd.
6.3.2
Telematikabonnemang
Ett telematikabonnemang ger terminalen möjlighet till SDS och status. Detta är till för
att kunna hantera styrningar och larmöverföringar av olika slag.
Prissättningen för ett telematikabonnemang är i dagsläget knappt 2.000 kr per terminal
och år och då inkluderar det fri trafik i en riktning (antingen till eller från modemet) och
knappt 4.000 kr per terminal och år och då inkluderar det fri trafik i båda riktningarna.
Prissättningen efter år 2012 är ännu inte fastställd. Telematikabonnemangen ingår inte i
organisationens takpris (se avsnitt 6.3.3).
6.3.3
Takpris
För varje kommun finns ett s.k. takpris fastställt. Detta innebär att om kommunen har så
många grundabonnemang att den totala abonnemangsavgiften överstiger en viss summa
kommer avgiften inte att bli högre än detta tak. Takprisen för respektive kommun,
inklusive de kommunala bolag som ingår i kommunens krisorganisation, ser ut enligt
följande (satt i 2012 års prissättning):
Kommun
Aneby
Eksjö
Gislaved
Gnosjö
Habo
Jönköping
Mullsjö
Nässjö
Sävsjö
Tranås
Vaggeryd
Vetlanda
Värnamo
Ydre
Takpris
152.000 kr
370.500 kr
655.500 kr
218.500 kr
228.000 kr
2.717.000 kr
161.500 kr
655.500 kr
247.000 kr
399.000 kr
285.000 kr
589.000 kr
731.500 kr
85.500 kr
Räddningstjänstförbund/kommunalförbund förhandlar separat om takpris direkt med
MSB. Om ett räddningstjänstförbund utnyttjar sitt takpris minskas också primärkommunens takprisnivå.
Utbildnings- och referensdokument för RAKEL-införandet inom RäddSam F
Anropsnummer
7
25
Anropsnummer
Varje RAKEL-terminal har flera olika anropsnummer och i detta avsnitt kommer dessa
att redovisas var för sig.
7.1
MSISDN
Det anropsnummer som kommer att användas vid dagligt bruk kallas för MSISDN
(Mobile Station Integrated Services Digital Network). Det är i RAKEL ett sjuställigt
nummer som är uppbyggt enligt följande:
O RZ-KSEF
O
R
=
=
Organisationstillhörighet
RAKEL-region
1
Polis
2
Kommunal räddningstjänst samt
MSB
3
Sjukvård samt larmoperatörer
4
Vägverket, Tullverket,
Kustbevakningen, Sjöfartsverket,
Svenska Sjöräddningssällskapet samt
försvarsmakten
5
Länsstyrelser och kommunal
verksamhet
6
Strålsäkerhetsmyndigheten,
Elsäkerhetsverket, Luftfartsverket,
Vägverket, Banverket samt övriga
statliga myndigheter
7
Kriminalvården
8
Fortum och övriga elbolag
1
Norrbottens, Vätterbottens,
Västernorrlands och Jämtlands län
2
Uppsala, Värmlands, Örebro,
Västmanlands, Dalarna och Gävleborgs
län
3
Stockholms län
4
Södermanlands, Östergötlands,
Jönköpings och Gotlands län
5
Västra Götalands och Hallands län
6
Skåne, Blekinge, Kronobergs och
Kalmar län
Utbildnings- och referensdokument för RAKEL-införandet inom RäddSam F
26
Z
K
S
Anropsnummer
=
=
=
RAKEL-zon
Kommun
Station
Inom RAKEL-region 4, som Jönköpings län
tillhör finns fyra zoner:
1
Södermanlands län
2
Östergötlands län
3
Jönköpings län
4
Gotlands län
Inom Jönköpings län, samt Ydre kommun i
Östergötlans län, har varje kommun en egen
eller delad kommunsiffra
1
Jönköpings kommun
2
Nässjö och Sävsjö kommuner
3
Tranås och Ydre kommuner
4
Vetlanda kommun
5
Värnamo kommun
6
Eksjö och Aneby kommuner
7
Gislaveds och Gnosjö kommuner
8
Jönköpings, Habo, Mullsjö och
Vaggeryds kommuner
Inom kommunerna har varje station en egen
stationssiffra (se vidare avsnitt 7.6).
Utbildnings- och referensdokument för RAKEL-införandet inom RäddSam F
Anropsnummer
EF =
Enhet/Funktion
27
På varje station har varje enhet en egen
enhetssiffra
01
Brandstation (basterminal)
01-07 Brandman
10
Räddningsenhet
20
”Lätt” räddningsenhet (t.ex.
skärsläckarenheter)
30
Höjdenheter
40
Vattenenheter
50
Terrängenheter
55
Bandvagnar
57
ATV
60
FIP-enheter
65
Sjukvårdslarms-/IVPA-enheter
67
Specialenheter övrigt (t.ex. restvärde,
kem eller depå)
69
Specialenheter övrigt (t.ex. restvärde,
kem eller depå)
70
Transportenheter i direkt
utryckningstjänst
75
Transportenheter utan direkt
utryckningstjänst
77
Transportenheter utan direkt
utryckningstjänst
79
Transportenheter utan direkt
utryckningstjänst
80
Ledningsenheter
81-87 Handterminaler stab ledningsenhet
88-89 Handterminal ledningsenhet
90
Båt, normalt sjösatt
99
Båt, normalt på trailer
De nationella riktlinjerna för nummersättning erbjuder också möjligheten att i varje
enhet ha olika funktioner genom en funktionssiffra, dvs riktlinjerna delar på EF-positionerna i enhetens MSISDN. Dock stämmer detta synsätt inte riktigt överens med
RäddSam F:s arbetssätt varför ovan angivna tillämpning har valts.
Utöver denna sammahängande princip ”O RZ-KSEF” finns ett antal specialfall för
länsövergripande räddningstjänstenheter och flygplatsräddningstjänst. Se nummerplanen i avsnitt 14 för dessa specifikt.
Utbildnings- och referensdokument för RAKEL-införandet inom RäddSam F
28
Anropsnummer
Alla terminaler i RAKEL har inte nödvändigtvis ett MSISDN men alla räddningstjänstterminaler inom RäddSam F kommer att ha det.
När en enhet ska märkas med RAKEL-anropsnummer används också hela enhetens
MSISDN grupperat enligt figuren nedan. Placeringen på enheten är i princip valfri men
tänk på teckenstorleken så att synbarheten tillgodoses.
7.2
ISSI
Till varje terminal finns ett anropsnummer som kallas ISSI (Individual Short Subsriber
Identity). Det är ett sexställigt nummer som är terminalens unika identitet mot RAKELnätet. Det finns en systematik i uppbyggnaden av dessa, vilket i mångt och mycket
liknar uppbyggnaden av MSISDN ovan. För räddningstjänstens del inom RäddSam F är
ISSI-numren uppbygda enligt principen
ORZKXX
O
=
Organisationstillhörighet (i vårt fall alltid 2 enligt listan i avsnitt 7.1)
R
=
RAKEL-region (i vårt fall alltid 4 enligt listan i avsnitt 7.1)
Z
=
RAKEL-zon (i vårt fall alltid 3 enligt listan i avsnitt 7.1)
K
=
Kommun (enligt listan i avsnitt 7.1))
XX =
Löpnummer (för en del enheter kan ISSI härröras från enhetens
MSISDN genom att sista nollan i MSISDN stryks. Detta gäller dock
inte alla enheter)
Användningen av ISSI sker i princip enbart i samband med individsamtal (se avsnitt
9.2) då mottagaren inte har ett MSISDN (Kustbevakningen och Försvarsmakten
använder i nuläget enbart ISSI som anropsnummer).
7.3
Mnemonic
Ett mnemonic är en namnsättning av terminalens identitet. Alla terminaler har ett
mnemonic i RAKEL-nätet vilket kan ses av, till nätet trådanslutna, dispatcherprodukter.
Varje terminals mnemonic sätts i den OKP som terminalen tillhör.
I varje RAKEL-terminal kan också mnemonic sättas relaterade till anropsnummer. Det
behöver inte nödvändigtvis vara samma mnemonic som i nätet. I de terminaler som
RäddSam F upphandlat kopplas detta mnemonic till anropsnumret i terminalens
telefonbok. När en känd terminal (en som finns med i telefonboken) sänder eller anropar
syns dennes mnemonic i displayen istället för dess anropsnummer.
Utbildnings- och referensdokument för RAKEL-införandet inom RäddSam F
Anropsnummer
7.4
29
TEI
I varje terminal finns en hårdvarubaserad identitet som kallas för TEI. Det är mot denna
identitet som terminalen ges behörighet i RAKEL-nätet, en s.k. ISSI-TEI-koppling.
TEI-numret går inte att programmera om och är därför den starkaste rättighetsknytningen mot RAKEL-nätet.
7.5
SOS Alarm och LKC
SOS Alarm kommer att använda sig av anropsnummer ”SOS” möjligen kompletterat
med ”Jönköping” efter. Detta för att SOS Alarm är en nationell organisation och ett
anrop till SOS kan i princip hamna på vilken SOS-central som helst. Därför kommer
SOS Alarm vid anrop att svara:
”SOS Alarm svarar anrop från Räddning 43-2010, kom” (”SOS Alarm
svarar anrop från Räddning fyrtiotre tjugo tio, kom”)
Polisens länskommunikationscentral, LKC, använder RAKEL-zonen som anropsnummer, då dessa i mångt och mycket är länsövergripande. Det innebär att LKC i
Jönköping har anropsnumret ”4-3”. Därför kommer LKC Jönköping vid anrop att svara:
”4-3 svarar anrop från Räddning 43-2010, kom” (”Fyra tre svarar anrop
från Räddning fyrtiotre tjugo tio, kom”)
7.6
Stationsnumrering
Följande ”stationsnumrering” har gjorts inom RäddSam F som underlag för nummersättning av MSISDN. Disponibla nummer är tillgängliga för den kommunala räddningstjänsten i respektive kommun och är inte avsedda för övrig kommunal verksamhet.
7.6.1
Norra regionen
Nummer
Station
1000-1200
Jönköping
1300
Huskvarna
1400
Gränna
1500
Norrahammar
1600
Bankeryd
1700
Visingsö
1800
Unnefors
1900
Ryd/Bottnaryd
8000
Jönköping SV (planerad station)
8100-8200
Disponibelt för Jönköpings kommun
8300
Habo
8400
Disponibelt för Habo kommun
8500
Mullsjö
Utbildnings- och referensdokument för RAKEL-införandet inom RäddSam F
30
Anropsnummer
Nummer
Station
8600
Disponibelt för Mullsjö kommun
8700
Vaggeryd
8800
Disponibelt för Vaggeryds kommun
8900
Skillingaryd
7.6.2
Höglandsregionen
Nummer
Station
2000-2100
Nässjö
2200
Disponibelt för Nässjö kommun
2300
Bodafors
2400
Anneberg
2500
Forserum
2600
Malmbäck
2700
Sävsjö
2800
Disponibelt för Sävsjö kommun
2900
Stockaryd
3000-3100
Tranås
3200-3400
Disponibelt för Tranås kommun
3500
Österbymo
3600-3900
Disponibelt för Ydre kommun
4000-4100
Vetlanda
4200-4300
Disponibelt för Vetlanda kommun
4400
Landsbro
4500
Korsberga
4600
Kvillsfors
4700
Pauliström
4800
Farstorp
4900
Ramkvilla
6000-6200
Eksjö
6300-6400
Disponibelt för Eksjö kommun
6500
Hjältevad
6600
Mariannelund
6700
Aneby
Utbildnings- och referensdokument för RAKEL-införandet inom RäddSam F
Anropsnummer
Nummer
Station
6800-6900
Disponibelt för Aneby kommun
7.6.3
Södra regionen
Nummer
Station
5000-5100
Värnamo
5200-5600
Disponibelt för Värnamo kommun
5700
Bredaryd
5800
Bor
5900
Rydaholm
7000-7100
Gislaved
7200
Disponibelt för Gislaveds kommun
7300
Reftele
7400
Smålandsstenar
7500
Burseryd
7600
Hestra
7700
Gnosjö
7800
Disponibelt för Gnosjö kommun
7900
Hillerstorp
Utbildnings- och referensdokument för RAKEL-införandet inom RäddSam F
31
Regler för radiokommunikation
8
Regler för radiokommunikation
8.1
Anrop
33
I RAKEL används talade anrop när det gäller gruppsamtal. Det analoga radiosystemets
möjlighet till ”selektiv sökning” erbjuds inte i RAKEL. Det är därför extra viktigt att
anrop görs korrekt enligt de nationella riktlinjerna.
Vid anrop i talgrupp ska enhetens hela anropsnummer (MSISDN) användas på såväl
den anropade som den anropande.
”Räddning 43-5010 från Räddning 43-8780, kom” (”Räddning fyrtiotre
femtio tio från räddning fyrtiotre åttiosju åttio, kom”)
”Ambulans 43-9300 från Räddning 43-3080, kom” (”Ambulans fyrtiotre
nittiotre noll noll från räddning fyrtiotre trettio åttio, kom”)
”Polis 67-9100 från Räddning 43-7180, kom” (”Polis sextiosju nittioett noll
noll från räddning fyrtiotre sjuttioett åttio, kom”)
Detta kan synas omständligt men då anropsnumren är uppbyggda på ett identiskt sätt
över hela landet för alla organisationer och då yttäckningen i princip är nationell är det
viktigt att alla positioner i anropsnumret är med. När väl samband är etablerat kan det
accepteras att enbart fyrställiga anropsnummer (d.v.s. de fyra sista positionerna i
MSISDN) används, vid behov kompletterat av organisationstillhörighet.
För att detta ska fungera vid alla tillfällen är det väsentligt att detta arbetssätt används
vid såväl den lilla insatsen som vid den stora. Ett korrekt arbetssätt vid ”träningsmatchen” skapar goda förutsättningar för ett korrekt arbetssätt även vid ”VM-finalen”.
När individsamtal ska besvaras används också det fullständiga anropsnumret MSISDN.
8.2
Företräde i radiotrafiken
I allt radiosamband finns det en viss turordning, vem som har företräde i radiotrafiken.
Den princip som har gällt i det analoga radiosystemet kommer också att användas i
RAKEL: först på plats – högst på väg. Det innebär att den som förväntas vara först på
plats har företräde i radiotrafiken för att kunna få sig till del sådan information som är
väsentlig i initialskedet.
Vidare innebär denna princip att den som är ”högst på väg”, d.v.s. den som är
räddningsledare i samband med en räddningstjänstinsats, också har företräde i radiotrafiken. Detta för att kunna få sig till del sådan information som är väsentlig för sitt
ledningsarbete, de beslut som måste tas och för att kunna hantera samverkan. Värt att
tänka på är att vid radiosamband på RAPS-talgrupperna (eller andra organisationsgemensamma talgrupper) kan det finnas andra enheter och funktioner som kan vara
både först på plats och högst på väg.
Självklart är det också så att finns det information som är av ”il-karaktär” har denna
förstås företräde.
Utbildnings- och referensdokument för RAKEL-införandet inom RäddSam F
34
8.3
Regler för radiokommunikation
”Elefanten”
Som följd av att RAKEL har en så god yttäckning och därmed också en god hörbarhet
är förutsättningarna för att få del av information helt annorlunda jämfört med i det
analoga radiosystemet. Därmed ska också användarens inställning till radiosamband
vara den att det är viktigare att lyssna än att prata.
Det har myntats ett begrepp om ”elefantbeteende”, vilket innebär att användaren ska
försöka ha stora öron och förhållandevis liten mun (till skillnad från krokodilen som har
stor mun och inga öron).
Illustration: Anne-Christin Carlsson
Att via status kvittera sin enhet på väg och sedan invänta information har visat sig
fungera alldeles utmärkt för de län som är längre komna än Jönköpings län. Det borde
således också fungera även i Jönköping län.
I Hallands län har man valt en metod kallad ”totalinfo”. Det innebär att de
enheter/funktioner som är högst på väg och först på plats efterfrågar specifikt
information. Alla andra enheter/funktioner kvitterar sig på väg med status och sedan går
larmcentralen ut med ett allmänt anrop där all tillgänglig information lämnas utan något
egentligt krav på kvittens eller möjlighet till motfrågor.
Om detta är ett koncept som också skulle kunna fungera inom RäddSam F är något den
fortsatta pilotprojektsverksamheten får utvärdera.
Utbildnings- och referensdokument för RAKEL-införandet inom RäddSam F
Samtalstyper, trafiksätt och funktioner
9
Samtalstyper, trafiksätt och funktioner
9.1
Gruppsamtal
35
Samtalstypen gruppsamtal innebär att alla som har sin terminal inställd på en viss
talgrupp hör den trafik som sker i talgruppen. Denna samtalstyp är den som mest liknar
traditionella kommunikationsradiosamtal. Gruppsamtal etableras med muntliga anrop.
9.2
Individsamtal
Samtalstypen individsamtal innebär att enbart två individer deltar i samtalet. Detta
samtal sker utanför talgruppen och påverkar inte trafiken i den inställda talgruppen.
Individsamtalet etableras genom ”signalerat” anrop, d.v.s. att man först anger den
motpartens anropsnummer och sedan initierar samtalet.
Utbildnings- och referensdokument för RAKEL-införandet inom RäddSam F
36
9.3
Samtalstyper, trafiksätt och funktioner
Simplex
Trafiksättet simplex innebär att enbart en terminal kan sända samtidigt. Detta är att likna
vid nuvarande kommunikationsradiotrafik med principen tryck-tala-släpp-lyssna. D.v.s.
en sänder/talar, resten lyssnar.
9.4
Duplex
Trafiksättet duplex innebär att såväl anropande som anropad part kan både lyssna och
prata samtidigt. Detta trafiksätt är att likna vid ett traditionellt telefonsamtal mellan två
individer. Duplexsamtal kan således enbart ske med samtalstypen individsamtal.
Utbildnings- och referensdokument för RAKEL-införandet inom RäddSam F
Samtalstyper, trafiksätt och funktioner
9.5
37
Samtalsbegäran (CBR – Call Back Request)
För att prata med SOS, och även andra kommunikationscentraler (KC), går det inte
längre enbart ange dess anropsnummer och etablera ett samtal. Istället skickas ett
speciellt status (se avsnitt 9.7) kallat samtalsbegäran (eller Call Back Request) som på
SOS/KC indikerar att en individ vill ha kontakt.
SOS/KC kopplar då upp samtalet och etablerar samband. En samtalsbegäran kan
skickas både för gruppsamtal och för individsamtal. Skickas en samtalsbegäran för
gruppsamtal kommer SOS/KC att etablera samtalet i den samtalsgrupp som den
anropande för tillfället har inställd (efter överenskommelse mellan räddningstjänsterna
och SOS).
Dock är det så att i SOS Alarms reservsystem ZeraCom (det nuvarande huvudsystemet)
går det inte att se vilken talgrupp som begäran gäller. Därför kommer SOS Alarm att
etablera gruppsamtalet i talgruppen RAPS-1 för enheter tillhöriga norra regionen,
RAPS-4 för enheter tillhöriga höglandsregionen och RAPS-7 för enheter tillhöriga
södra regionen. Se vidare avsnitt 10.2 för information om dessa talgrupper.
9.6
SDS (Textmeddelanden)
I RAKEL finns en textmeddelandefunktion som kallas för SDS (Short Data Service),
vilken går att jämföra med mobiltelefoninätens SMS-tjänster. Via den tjänsten kan SOS
Alarm skicka ut larminformation och andra textmeddelanden.
Det är lite krångligt att i terminalerna formulera SDS, även om det går, varför SDStjänsten än så länge får betraktas som ett sätt att från en kommunikationscentral skicka
textbaserad information till terminalerna.
9.7
Status
Ett status är ett fördefinierat meddelande (sifferbaserat) som kan nyttjas för snabb
signalering av olika förutbestämda meddelanden. Det kan handla om en enhets status
under en pågående händelse (på väg, framme, gripbar etc.) eller för att hantera
styrningar av olika slag (portstyrningar, larmöverföringar etc.). Status kan skickas från
såväl den enskilda terminalen som via sidoapplikationer (t.ex. knappsatser och vissa
navigatorer). Hur statushanteringen ska ske i RAKEL är ännu inte helt klarlagt men att
skicka ”på väg”, ”framme”, ”gripbar” och ”åter station” torde komma att ske på samma
sätt som det görs idag, antingen via Mobitex eller via Aurora-radion.
Utbildnings- och referensdokument för RAKEL-införandet inom RäddSam F
38
9.8
Samtalstyper, trafiksätt och funktioner
TMO/DMO
Det finns i RAKEL två sändlägen; TMO (Trunked Mode Operation) samt DMO (Direct
Mode Operation).
I TMO-läget är terminalen ansluten till RAKEL-nätet och all trafik som skickas och tas
emot med terminalen går via RAKEL-nätet. Då terminalen är i TMO-läge har den
samma räckvidd som hela nätet, d.v.s. i princip nationell täckning.
I DMO-läget är terminalen inte ansluten till RAKEL-nätet utan fungerar som dagens
bärbara B96:or, d.v.s. direkt från terminal till terminal. I DMO-läget har terminalen
motsvarande räckvidd som de analoga radioapparaterna. I en räddningstjänstterminal
finns det ett antal ”DMO-talgrupper” (eller DMO-frekvenser, som det egentligen är).
För användning internt inom räddningstjänsten finns RTJ DMO 1-6. För samverkan
inom ”blåljusfamiljen” finns BLÅ DMO 1-2 och för samverkan med andra RAKELterminaler än dessa finns Alla DMO 1-2.
Utbildnings- och referensdokument för RAKEL-införandet inom RäddSam F
Samtalstyper, trafiksätt och funktioner
9.9
39
Gateway
En gateway är en terminal som länkar mellan RAKEL-nätet och terminaler i DMO-läge.
För att detta ska fungera förutsätts det att gateway-terminalen har RAKEL-täckning, att
alla terminaler som ska använda gateway-terminalen är inställda på rätt DMO-talgrupp
(frekvens) och att de är inom räckhåll för gateway-terminalen.
Gateway-funktionaliteten kan användas om handburna terminaler inte har RAKELtäckning medan en mobil terminal har det. Då nyttjas den mobila terminalen som länk
in i RAKEL-nätet.
9.10
Repeater
En repeater är en terminal som återutsänder den trafik som sker på en viss DMOfrekvens och kan användas som en lokal basstation för terminaler i DMO-läge.
Repeaterfunktionen är en tilläggsfunktion i RAKEL-terminalerna och måste därför
beställas i särskild ordning.
Utbildnings- och referensdokument för RAKEL-införandet inom RäddSam F
Talgrupper
10
Talgrupper
10.1
Vad en talgrupp är
41
En talgrupp är ett utrymme i RAKEL-nätet där talkommunikation inom en grupp av
terminaler kan ske. Alla som är anslutna till talgruppen kan delta i den kommunikation
som sker i talgruppen, medan de som inte är anslutna till talgruppen inte kan delta.
För att få tillgång till en viss talgrupp krävs dels att talgruppen finns inlagd i terminalen
samt att den enskilda terminalen har talrättigheter i talgruppen. Dessa talrättigheter sätts
i nätet och kan inte påverkas i den enskilda terminalen. Talrättigheterna bestäms av den
som ”äger” talgrupperna (se vidare nedan för respektive talgruppskategori).
En talgrupp kan antingen programmeras in i den enskilda terminalen från början (s.k.
statiska talgrupper) eller distribueras via RAKEL-nätet i efterhand (s.k. dynamiska
talgrupper).
Nedan beskrivs varje talgruppskategori för sig. Hur dessa sedan är tänkta att interagera
med varandra beskrivs vidare i avsnitt 11.3.1.
10.2
RAPS
RAPS är en förkortning som står för ”Räddningstjänst-Ambulans-Polis-SOS” och är
dessa organisationers gemensamma arena för radiokommunikation. Talgrupperna ägs av
MSB och finns med en uppsättning för varje län.
I Jönköpings län finns nio stycken RAPS-talgrupper vilka benämns ”Jönk RAPS-1” –
”Jönk RAPS-9”. Dessa är gemensamma och kan i princip användas flytande över hela
länet.
För att få lite enklare hantering har RAPS-talgrupperna predestinerats till de olika
räddningstjänstregionerna i länet (vilka sånär som på Vaggeryds kommun helt stämmer
överens med såväl polisens som sjukvårdens områdesindelning).
Det innebär att ”Jönk RAPS-1” – ”Jönk RAPS-3” primärt används inom norra regionen,
”Jönk RAPS-4” – ”Jönk RAPS-6” används inom höglandsregionen och ”Jönk RAPS-7”
– ”Jönk RAPS-9” används inom södra regionen.
Den första RAPS-talgruppen i varje region är s.k. primär RAPS-talgrupp. Det innebär
att varje räddningstjänstinsats påbörjas på denna och skulle det förekomma två
samtidiga händelser inom samma region kommer insats nummer två att tilldelas nästa
RAPS-talgrupp inom regionen osv. Tilldelningsansvarig för RAPS-talgrupperna är SOS
Alarm.
För IVPA-/sjukvårdslarm används primärt ”Jönk RAPS-9” för kommunikation mellan
SOS Alarm, ambulans och räddningstjänst.
RAPS-talgrupperna ska inte användas för räddningstjänstinternt samband utanför
larmtillstånd. Sådant samband ska ske på respektive stations stationstalgrupp. Se vidare
avsnitt 10.6.
Utbildnings- och referensdokument för RAKEL-införandet inom RäddSam F
42
Talgrupper
Inom varje län finns också en uppsättning med ”RAPS-91” – ”RAPS-95” vilka är tänkta
att användas för samverkanshändelser mellan ambulans, polis och SOS Alarm. I dessa
RAPS-talgrupper har räddningstjänsten inga talrättigheter.
För att uppnå principen ”så få talgruppsbyten som möjligt” för insatt personal diskuteras
att denna typ av händelser i Jönköpings län ska hanteras inom de ”enkelsiffriga” RAPStalgrupperna. Detta för att kunna hantera de lägen då räddningstjänsten blir engagerade i
ett andraskede av insatsen.
I räddningstjänstens terminaler finns såväl länets egna som de angränsande länens
RAPS-talgrupper programmerade för att kunna samverka över länsgränserna.
På samma sätt finns Jönköpings läns RAPS-talgrupper i våra grannläns terminaler vilket
innebär att det finns många som potentiellt kan lyssna på dessa talgrupper även utanför
vårt län.
Eftersom RAPS-talgrupperna är en gemensam arena för alla fyra organisationerna är det
extra viktigt att radiodisciplinen hålls högt när dessa talgrupper används. Korrekt
användning av anropsnummer, ”elefantbeteende” och företräde för ”först-påplats/högst-på-väg” (se vidare avsnitt 8 och 11).
10.3
RAPSLed
Inom varje län finns en uppsättning ”RAPSLed”. I Jönköpings län finns det tre sådana
talgrupper; ”Jönk RAPSLe1” – ”Jönk RAPSLe3”. Dessa talgrupper ägs av MSB.
”RAPSLed” är avsedd för separat ledningssamband mellan RAPS-organinsationerna i
de händelser det är nödvändigt med en särskild talgrupp för detta. Det skulle t.ex. kunna
vara långdragna suicidhändelser där det finns stort behov av operativt
samverkanssamband parallellt med behov av ledningssamband för samverkan.
Även dessa talgrupper är en gemensam arena för alla RAPS-organisationerna vilket
innebär att även här är det extra viktigt att radiodisciplinen hålls högt när dessa
talgrupper används.
Utbildnings- och referensdokument för RAKEL-införandet inom RäddSam F
Talgrupper
10.4
43
243 RtjIns
Inom varje län finns en uppsättning ”RtjIns”. Jönköpings län har nio stycken vilka
benämns ”243 RtjIns-1” – ”243 RtjIns-9”. Dessa ägs i Jönköpings län av
Räddningstjänsten i Jönköpings kommun och talrättigheter är givna för alla kommunala
räddningstjänster samt SOS Alarm.
”RtjIns” är tänkta att användas som den analoga världens sektorkanaler, d.v.s. för en
avskiljd del av räddningstjänstinsatsen. Det kan vara vattenförsörjningen vid en
skogsbrand eller olika sektorer vid en större brand, d.v.s. för sådan intern
kommunikation som inte är intressant för all personal (oavsett organisationstillhörighet)
på skadeplatsen. ”RtjIns” kan också vara lämpliga att använda i samband med större
gemensamma övningar (t.ex. Axamoövningarna) eller andra gemensamma händelser
utanför larm. Om ”RtjIns” ska användas utanför larm måste det först säkerställas att
ingen insatsknuten kommunikation redan pågår.
Även dessa talgrupper är predestinerade till de olika regionerna i länet och hör initialt
ihop med de olika RAPS-talgrupperna. Självklart är det så att även de vid behov kan
användas fritt flytande över länet. Tilldelning av ”RtjIns” utanför den till RAPStalgruppen kopplade ”RtjIns” sker i samverkan mellan räddningsledare och
räddningschef i beredskap, RCB.
10.5
243 RtjLed
Inom varje län finns en uppsättning ”RtjLed”. Jönköpings län har tio stycken vilka
benämns ”243 RtjLed-1” – ”243 RtjLed-10”. Dessa ägs i Jönköpings län av
Räddningstjänsten i Jönköpings kommun och talrättigheter är utdelade för alla
kommunala räddningstjänster samt SOS Alarm.
”RtjLed” är tänkta att användas för det räddningstjänstinterna ledningssambandet om
insatsen är av den digniteten att RAPS-talgrupperna inte upplevs räcka till.
Det räddningstjänstinterna ledningssambandet skall, för att höra hemma i ”RtjLed” vara
av sådan art att det inte är intressant för all ledningspersonal (oavsett
organisationstillhörighet) på skadeplatsen. Är det intressant för all ledningspersonal på
skadeplatsen är det istället ”RAPSLed” som är den rätta talgruppen.
Även dessa talgrupper är predestinerade till de olika regionerna i länet och hör initialt
ihop med de olika RAPS-talgrupperna. Självklart är det dock så att de vid behov kan
användas fritt flytande över länet. Tilldelning av ”RtjLed” utanför den till RAPStalgruppen kopplade ”RtjLed” sker i samverkan mellan räddningsledare och
räddningschef i beredskap, RCB.
Talgruppen ”243 RtjLed-10” är avsedd enbart för brandingenjörsberedskaperna i länet
för informationsutbyte kring RCB-händelser och annan underrättelseinformation av
strategisk eller normativ art. Till denna talgrupp har enbart terminaler tillhöriga länets
brandingenjörsberedskaper rättigheter.
Utbildnings- och referensdokument för RAKEL-införandet inom RäddSam F
44
10.6
Talgrupper
Stationstalgrupp
Varje station i länet har tilldelats en egen stationstalgrupp. Dessa ägs av respektive
kommun och talrättigheter är utdelade för alla kommunala räddningstjänster samt SOS
Alarm. Samtliga stationstalgrupper är programmerade i alla räddningstjänstterminaler i
länet.
Stationstalgruppen är tänkt att användas för stationens interna radiosamband då
larmtillstånd inte råder. Det kan handla om radiosamband vid övning eller orientering.
Då larmtillstånd råder är stationstalgruppen tänkt att användas för samordning av den
enskilda stationen.
10.7
Samverkan Blå
Inom varje län finns en uppsättning ”Samverkan blå”. I Jönköpings län finns det fem
sådana talgrupper; ”Jönk BLÅ-1” – ”Jönk BLÅ-5” samt en ”Jönk BLÅLed”. Dessa
talgrupper ägs av MSB och talrättigheter är givna till alla ”blåljusorganisationer” som
kan involveras i händelse av räddningstjänst, oavsett om det är kommunal eller statlig
räddningstjänst (Polisen, kommunal räddningstjänst, hälso – och sjukvård, SOS Alarm,
annan larmoperatör, Trafikverkets krisberedskap, Tullverket, Kustbevakningen,
Sjöfartsverket, Svenska sjöräddningssällskapet, Försvarsmakten, länsstyrelsernas krisoch räddningsledning).
Dessa talgrupper är tänkta att användas vid händelser där fler än bara RAPSorganisationerna är inblandade. Det skulle kunna vara under stormen Gudrun med
samverkan mellan många olika myndigheter. Det skulle också kunna vara
räddningstjänstinsatser där Försvarsmakten är inblandade, t.ex. skogsbränder. ”Jönk
BLÅLed” är tänkt för separat ledningssamband vid denna typ av händelse om inte den
ordinarie ”Jönk BLÅ” uppfattas räcka till.
Dessa talgrupper är också en gemensam arena för flera organisationer vilket innebär att
det även här är extra viktigt att radiodisciplinen hålls högt när dessa talgrupper används.
10.8
Samverkan Alla
Inom varje län finns en uppsättning ”Samverkan Alla”. I Jönköpings län finns det två
sådana talgrupper; ”Jönk Alla-1” och ”Jönk Alla-2”. Dessa talgrupper ägs av MSB och
talrättigheter är givna till alla användarorganisationer i RAKEL. Dessa talgrupper är
tänkte att användas just vid sådana händelser där fler än bara ”blåljusorganisationerna”
är inblandade.
Dessa talgrupper är också en gemensam arena för flera organisationer vilket innebär att
det även här är extra viktigt att radiodisciplinen hålls högt när dessa talgrupper används.
10.9
SAR och RITS
Nationellt finns en uppsättning ”SAR” (SAR = Search And Rescue) samt ”RITS” (RITS
= RäddningsInsats Till Sjöss). Dessa talgrupper ägs av JRCC och talrättigheter är givna
till alla organisationer som kan involveras i eftersökshändelser samt flyg- och
sjöräddningshändelser (RAPS-organisationerna, statlig flyg- och sjöräddningstjänst,
miljöräddningstjänst till havs, efterforskning/fjällräddningstjänst samt JRCC).
Utbildnings- och referensdokument för RAKEL-införandet inom RäddSam F
Talgrupper
10.10
45
Prio
För varje kommun finns det en Prio-talgrupp som i de nationella riktlinjerna är tänkt att
användas av en larmcentral/kommunikationscentral för att förmedla prioriterad
information (information av ”il-karaktär”) eller förmedla nya larm under pågående
insats. Eftersom utalarmering av räddningsstyrkor i dagsläget inte är tänkt att ske via
talade anrop i RAKEL är den faktiska användningen av denna talgrupp osäker.
Ett tänkbart användningssätt kan vara för att snabbt nå ut till alla terminaler inom egen
organisation med ett gruppsamtal oavsett vilket talgrupp terminalerna just då har
inställd.
10.11
Andra organisationers talgrupper
10.11.1 Polis
Polisen har ett flertal olika talgrupper. En vanlig ordningspatrull är i normalfallet med
sina handstationer ansluten till en enhetstalgrupp som innefattar alla enheter inom det
aktuella polisområdet. För varje polisområde finns en ordertalgrupp som används av
LKC för att tilldela patruller olika uppdrag samt för ledningssamband vid mindre
händelser. Till ordertalgruppen är en vanlig ordningspatrulls mobilstation i normalfallet
ansluten.
Skulle en polishändelse växa och bli av lite större dignitet finns ett antal
insatstalgrupper som används för allt samband för just den specifika insatsen. Utöver
dessa frekvent använda talgrupper finns också särskilda kommenderingstalgrupper,
särskilda talgrupper för spaningsverksamhet etc.
10.11.2 Sjukvård
Inom ambulanssjukvården ligger de mobila terminalerna i grundläge på en
enhetstalgrupp som enbart omfattar den enskilda ambulansen samt SOS Alarm. De
handburna terminalerna ligger i grundläget på en stationstalgrupp som omfattar alla
ambulanser på den egna stationen. Ambulanserna larmas än så länge ut parallellt via
analog radio och via RAKEL.
I RAKEL är det bara de enskilda terminalerna tillhöriga den larmade ambulansen som
kan uppfatta larminformationen. Om en sjukvårdshändelse involverar mer än en
ambulans kommer samverkanssamband att ske på en sjukvårdsinsatstalgrupp. Samband
mellan akutmottagningar och ambulanser kommer att ske med individsamtal.
10.12
Gruppkombinering
För att kunna hantera en situation där en enskild RAKEL-terminal inte har tillgång till
en viss talgrupp kan man via en dispatcher (KC-terminal) göra gruppkombineringar.
Man länkar då tillfälligt ihop en talgrupp som den enskilda RAKEL-terminalen har
tillgång till med den talgrupp som resterande resurser använder.
Utbildnings- och referensdokument för RAKEL-införandet inom RäddSam F
Regler för användande av Rakel
11
Regler för användande av Rakel
11.1
Nationella riktlinjer
47
MSB har sammanställt ett antal nationella riktlinjer för olika delar av RAKEL. Dels
handlar det om säkerhetsregler för förvaring och hantering av terminaler, vilka
redovisas vidare i avsnitt 11.4. Utöver detta ställer MSB krav på att all personal ska vara
utbildad för hantering av RAKEL och att användningen ska ske på ett sådant sätt att
nätet inte överbelastas eller används till annat än avsett. Dessutom måste varje
användare hantera sina terminaler på ett sådant sätt att inga obehöriga kommer in i
RAKEL-nätet.
11.2
Sekretesslagstiftning
All offentlig verksamhet faller under Offentlighets- och sekretesslag (2009:400). I dess
32 kapitel 8§ står att
Sekretess gäller hos kommuner och statliga myndigheter för uppgift om en
enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den
enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men om
uppgiften röjs och uppgiften förekommer i sådan verksamhet enligt lagen
(2003:778) om skydd mot olyckor som avser
1. utförande av räddningsinsatser,
2. undersökningar av olyckor, eller
3. tillsyn.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Det gäller även information som förmedlas via RAKEL.
För den som hanterar IVPA-/sjukvårdslarm gäller också hälso- och sjukvårdslagen och
patientdatalagen.
11.3
Lokala tillämpningar
11.3.1
Talgruppsanvändning
Det finns nationella riktlinjer för hur talgrupper ska användas samt hur samverkan i
RAKEL ska ske. Dessa riktlinjer har harmoniserats mot de lokala rutinerna inom
RäddSam F genom att representanter för RäddSam F suttit med i utvecklingen av just
riktlinjerna för samverkan.
Talgruppsanvändningen inom RäddSam F präglas av följande principer
•
Öppenhet till gagn för samverkan och de drabbade sammanhangen
•
RAPS för huvudmängden kommunikation
•
Information ska tolkas av mottagaren och inte via tekniska eller mänskliga filter
•
Minimerat antal talgruppsbyten för insatt personal
•
Utgångspunkten ska vara den lilla insatsen (träningsmatchen) som kan byggas
ut/på till den stora insatsen (VM-finalen)
Utbildnings- och referensdokument för RAKEL-införandet inom RäddSam F
48
Regler för användande av Rakel
Dessa principer innebär att räddningstjänsterna förväntar sig utöva merparten av sitt
radiosamband i RAPS-talgrupperna. Här förväntas också övriga RAPS-organisationer
ha merparten av sitt radiosamband. På RAPS-talgrupperna ska sådan information
förmedlas som är av intresse för alla på skadeplatsen. Det kan handla om skadeförlopp,
observationer, behov av stöd etc.
Framkomst- och fortlöpande lägesrapporter ska lämnas på RAPS-talgrupp. Då målet är
att så mycket information som möjligt ska kunna höras av så många inblandade som
möjligt bör inte RAPS lämnas till förmån för andra talgrupper utom i de fall då det finns
särskilda behov.
För samordning av den enskilda räddningsstyrkan/stationen skall, under den tidiga
framkörningsfasen, respektive stationstalgrupp användas.
Finns det behov av utrymme för radiosamband som inte är av intresse för alla
inblandade kan räddningstjänsten nyttja insatstalgrupperna (243 RtjIns).
Skulle det vara en enskild räddningsstyrka/station som tilldelas en särskild uppgift
skulle denna kunna hanteras på styrkans stationstalgrupp. På samma sätt kan polisen
och sjukvården göra om de har behov av utrymme för radiosamband som inte är av
intresse för alla eller som inte ska kunna höras av alla.
Utbildnings- och referensdokument för RAKEL-införandet inom RäddSam F
Regler för användande av Rakel
49
Vid en stor händelse där det finns behov av särskilt utrymme för ledningssamband
mellan RAPS-talgrupperna ska ”Jönk RAPSLed” användas. Motsvarande behov för
räddningstjänstinternt ledningssamband tillgodoses via ”243 RtjLed”.
11.3.2
Anropsnummer
I avsnitt 7.1 redovisas principerna för tillämpningen av de nationella riktlinjerna
gällande anropsnummer. En mer fullständig förteckning över anropsnummer i länet
redovisas i avsnitt 14. De nationella riktlinjerna är i grunden skapade för att all
utryckande personal tillhör ett visst fordon/enhet och att all personal har samma uppgift
genom hela räddningstjänstinsatsen. Då organisationsstrukturen inom RäddSam F (och
även i många andra delar av landet) inte ser ut på det sättet har det krävts en anpassning.
I samråd med andra kollegor i landet har tillämpningen blivit den som redovisats i
avsnitt 7.1.
För att underlätta övergången till RAKEL har räddningschefsmötet beslutat att
funktioner och fordon utrustade med RAKEL skall anropa och anropas med RAKELanropsnumret MSISDN även i analogt radiosystem. Dock behövs i nuläget ingen
ommärkning av fordon göras.
11.4
Säkerhetsregler
11.4.1
Förvaring av terminaler
Enligt de nationella riktlinjerna och de säkerhetsregler som gäller för RAKELabonnemang får inte terminaler hanteras på ett sådant sätt att de kan hamna i orätta
händer och ge obehörig tillgång till RAKEL. Hur detta ska hanteras inom RäddSam F är
ännu inte helt klarlagt. Referenstagning pågår med kollegor runt om i landet. Detta
dokument kommer framöver att kompletteras med rutiner kring hantering av terminaler.
11.4.2
Förkomna terminaler
Enligt de nationella riktlinjerna ska terminaler som förkommer omgående spärras i nätet
för att inte ge obehörig tillgång till RAKEL. Hur detta ska hanteras inom RäddSam F är
ännu inte helt klarlagt. Referenstagning pågår med kollegor runt om i landet. Detta
dokument kommer framöver att kompletteras med rutiner kring spärr av terminaler.
Utbildnings- och referensdokument för RAKEL-införandet inom RäddSam F
Terminaler
12
51
Terminaler
I detta avsnitt beskrivs dels grundprogrammeringen av de två terminalmodeller som
tagits fram som huvudalternativ i den gemensamma upphandlingen. Dessutom beskrivs
(för modellerna SRG3900 samt STP8000) de moment som utgör lägsta kunskapsnivå
inom ramen för RäddSam F:s pilotprojekt. Detta dokument kommer att kompletteras
med ytterligare momentinstruktioner framöver.
12.1
Mobilterminal SRG3900
12.1.1
Grundprogrammering
12.1.2
På-/avslag av terminalen
För att starta terminalen, tryck lätt en gång på ”mode-knappen” och invänta uppstart.
För att stänga av terminalen, tryck och håll inne ”mode-knappen” och invänta texten
”Stänger av” i displayen
Utbildnings- och referensdokument för RAKEL-införandet inom RäddSam F
52
Terminaler
12.1.3
Byta talgrupp
12.1.4
Byta talgruppsmapp
Utbildnings- och referensdokument för RAKEL-införandet inom RäddSam F
Terminaler
12.1.5
Skicka talbegäran till SOS, såväl individ som grupp
Talbegäran individ
Talbegäran grupp
Utbildnings- och referensdokument för RAKEL-införandet inom RäddSam F
53
54
Terminaler
12.1.6
Starta individsamtal i simplex resp duplex samt gruppsamtal
12.2
Handterminal STP8000
12.2.1
På-/Avslag av terminal
•
För att slå på terminalen, tryck lätt en gång på ”mode-knappen” och invänta
uppstart.
•
För att slå av terminalen, tryck och håll inne ”mode-knappen” och invänta texten
”Stänger av” i displayen
Utbildnings- och referensdokument för RAKEL-införandet inom RäddSam F
Terminaler
12.2.2
Byta batteri i handterminal
•
Slå av terminalen enligt avsnitt 12.2.2.
•
Tag loss batteriet genom att knäppa loss dess låsspänne.
•
Lyft ur batteriet och sätt dit ett annat.
•
Tryck fast det nya batteriet så att låsspännet knäpper fast.
12.2.3
Byta talgrupp
Utbildnings- och referensdokument för RAKEL-införandet inom RäddSam F
55
56
12.2.4
Terminaler
Byta talgruppsmapp
Jämför en talgruppsmapp med mappstrukturen i dator. I RAKEL-terminalen kan det
finnas upp till fem mappnivåer.
12.2.5
Skicka talbegäran till SOS, såväl individ som grupp
Talbegäran individ
Utbildnings- och referensdokument för RAKEL-införandet inom RäddSam F
Terminaler
Talbegäran grupp
12.2.6
Starta individsamtal i simplex resp duplex samt gruppsamtal
Individsamtal
Utbildnings- och referensdokument för RAKEL-införandet inom RäddSam F
57
58
Terminaler
Gruppsamtal
12.3
Mobilterminal SRG3500
Denna terminalmodell är en något äldre modell varför kompletta momentinstruktioner
inte finns med i detta dokument. Handhavandet är dock i princip samma som på
SRG3900 varför det hänvisas till avsnitt 12.1.
Utbildnings- och referensdokument för RAKEL-införandet inom RäddSam F
Ordlista
13
59
Ordlista
Begrepp
Förklaring
AES
Advanced Encryption Standard
Krypteringsstandard
AGA
Air-Ground-Air
Styrsystem för RAKEL-trafik till och från
luftburna farkoster
AI
Air interface
Luftgränssnittet; länken mellan basstation och
terminal
AIE
Air Interface Encryption
Kryptering i luftrummet
AIP
Air Interface Protocol
Protokollet som definierar hur signalerna
skickas i luftrummet
AL
Ambience Listening
Tillåter en operatör att slå på och lyssna av en
mobilstations mikrofon utan användarens
inblandning
AMR
Adaptiv Multiple Rate
Ett dynamiskt codec som beroende på situation
optimerar röståtergivning alternativt förebygger
fel.
API
Application Programming Interface
Mjukvarugränssnitt för utveckling av
applikationer ovanpå programvaror
Area Selection
Geografisk Talgrupp
Begränsning av talgrupp. Kan endast användas
inom vissa delar av nätet för att minska
belastningen
AVL
Automatic Vehicle Location
Funktion eller applikation som visar ett fordons
position uttryckt i koordinater eller på en karta
CBR
Call Back Request
Anropsbegäran, ett status som skickas till den
kommunikationscentral (t.ex. SOS Alarm) som
man önskar samtal med.
Utbildnings- och referensdokument för RAKEL-införandet inom RäddSam F
60
Ordlista
Begrepp
Förklaring
Carrier
"Bärare"
Fysisk kanal som kan innehålla en eller flera
kommunikationskanaler
DES
Digital Encryption Standard
DGNA
Dynamic Group Number Assignment
Hantering av dynamiska talgrupper
DMO
Direct Mode Operation
Samtal direkt mellan två mobilstationer utan
inblandning av infrastruktur
DMO gateway
Portal som möjliggöra för terminal i DMO-läge
att kommunicera med nätet
Downlink
Sändning från basstation till mobilstation
DQPSK
Differential Quarternary Phase Shift Key
Modulationen som används i TETRA
Duplex
Tvåvägskommunikation likt ett telefonsamtal
(tillåter användarna att tala i mun på varandra)
DWS
Dispatcher Work Station
Operatörens arbetsstation
Dynamisk Talgrupp
Talgrupp som tillfälligt kan sättas upp och
tilldelas medlemmar av en operatör
E2E
End to end encryption
Kryptering genom hela förfarandet, utan
inblandning av "mellanhand", d.v.s. systemet
Encryption
Kryptering
Kodning av information så den inte kan
uppfattas utan särskild hård- eller programvara
Gateway
Utrustning som kopplar samman TETRA med
andra system som ISDN eller PSTN
GPS
Global position system
GPRS
General Packet Radio Service
Group Call
Gruppsamtal
Samtalstyp som sker inom en talgrupp eller nät
GW
Gateway
IDEA
International Data Encryption Algorithm
Utbildnings- och referensdokument för RAKEL-införandet inom RäddSam F
Ordlista
Begrepp
Förklaring
I/F
Interface
61
Gränssnitt
Individsamtal
Samtalstyp mellan två personer, kan antingen
ske som simplex eller duplex
ISI
Inter-system interface
Öppen standard använd för att koppla samman
separata TETRA-system
ISSI
Individual Short Subsriber Identity
TETRAs version av telefonnummer
LS
Line station
Motsatsen till mobilstation, alltså en
kabelansluten terminal. Ger användare utanför
nätets räckvidd möjlighet att delta.
Master DMO
Radio som initierar ett DMO-samtal,
kontrollerar i brist på synkroniseringssignal från
nätet synkroniseringen
MMI
Man-Machine Interface
Användarsgränssnittet i terminalen; menyer,
etc.
Man Down
Funktion som automatiskt larmar om radion
förblir orörlig under en given tidsperiod
MS
Mobilstation
Samlingsnamn för handburna och mobila
terminaler
MSISDN
Mobile Station Integrated Services Digital
Network
En funktion som låter användare använda sitt
normala identifikations- eller anropsnummer
istället för terminalens ISSI-nummer. Kan
också vara numret för en funktion.
MSPD
Multislot Packet Data
Dataöverföringstjänst som utnyttjar flera
tidsluckor samtidigt
PD
Packet Data
Ett sätt att överföra information som arbetar
med små "paket", vilket inte kräver en särskild
anslutning
Utbildnings- och referensdokument för RAKEL-införandet inom RäddSam F
62
Ordlista
Begrepp
Förklaring
PEI
Peripheral Equipment Interface
Definierat gränssnitt för att ansluta avancerad
kringutrustning till en TETRA-terminal
PTT
Push-to-Talk
Tryckknappen som används när man vill tala ut
i nätet vid samtal i simplex
Roaming
Tjänst för att tillåta externa mobilstationer att
utnyttja ett system som inte är dess egna
Scanning
Funktion som låter terminalen lyssna av flera
talgrupper efter trafik
SDS
Short Data Service
TETRAs svar på SMS
SIM
Subscriber Identity Module
Sparar information om användaren, så att denne
kan flytta informationen från en terminal till en
annan
Simplex
Klassisk radiokommunikation > Tryck & prata,
släpp & lyssna
Slave DMO
Mottagande radio i ett DMO samtal
Statisk Talgrupp
Förprogrammerad talgrupp där exempelvis ett
visst arbetslag eller resurstyp ingår
Statusmeddelande
Ord eller fraser i en förprogrammerad lista som
sänds som en enkel referenskod och av
mottagande radio kan tydas
TEA
TETRA Encryption Algorithm
Krypteringsalgoritm i 3 olika versioner
TEDS
TETRA Enhanced Data Service
Funktion i TETRA release 2 för att drastiskt
förbättra dataöverföringshastigheterna i TETRA
Temporary/Permanent Disable Process där nätet kan avaktivera en terminal
och göra den obrukbar, antingen tillfälligt eller
permanent. Användbart vid förlust av
terminaler
Terminal
Namn på enheterna som används i TETRA,
antingen bärbara eller mobila
TETRA
TErrestrial Trunked RAdio
Utbildnings- och referensdokument för RAKEL-införandet inom RäddSam F
Ordlista
Begrepp
Förklaring
TETRA release 2
Uppdatering av TETRA som omfattar;
63
• Räckviddsförlängning
• AMR
• TEDS
TMO
Trunked Mode Operation
Nätverksbunden trafik, motsats till DMO
TS
Time slot
Tidslucka enligt TDMA
Uplink
Anslutningen från mobilstation till basstation
WAP
Wireless Application Protocol
Protokoll för överföring av internetinnehåll via
radio
Utbildnings- och referensdokument för RAKEL-införandet inom RäddSam F
Nummerplan MSISDN RäddSam F
14
65
Nummerplan MSISDN RäddSam F
Nedan redovisas den nummerplan med avseende på MSISDN som är resultatet av den
lokala tillämpningen av de nationella riktlinjerna. Tabellerna redovisar ett läge då
RAKEL är infört inom hela RäddSam F, på alla nivåer. Det innebär att alla dessa
anropsnummer finns men är inte aktiverade. Tabellen kan användas som referensverk då
nya terminaler ska aktiveras inom respektive organisation. Samtliga dessa
anropsnummer finns i respektive kommuns godkända OKP. En aktuell
nummerförteckning över aktiva anropsnummer kommer att publiceras separat.
14.1
Aneby kommun
MSISDN
2 43-6700
2 43-6701
2 43-6702
2 43-6703
2 43-6704
2 43-6705
2 43-6706
2 43-6708
2 43-6709
2 43-6710
2 43-6720
2 43-6740
2 43-6750
2 43-6760
2 43-6780
2 43-6788
2 43-6789
2 43-6808
2 43-6809
14.2
Station
Aneby
Aneby
Aneby
Aneby
Aneby
Aneby
Aneby
Aneby
Aneby
Aneby
Aneby
Aneby
Aneby
Aneby
Aneby
Aneby
Aneby
Aneby
Aneby
Funktion
Basradio brandstation
Brandman
Brandman
Brandman
Brandman
Brandman
Brandman
Styrkeledare
Styrkeledare
Räddningsenhet
Lätt räddningsenhet
Vattenenhet
Terrängenhet
FIP
Insatsledare, mobilterminal
Insatsledare, handterminal
Insatsledare, handterminal
Styrkeledare
Styrkeledare
CCIR
26240
26641
26643
26645
26642
26648
Eksjö kommun
MSISDN
2 43-6000
2 43-6001
2 43-6002
2 43-6003
2 43-6004
2 43-6005
2 43-6008
2 43-6009
2 43-6010
2 43-6020
2 43-6030
2 43-6040
2 43-6050
2 43-6055
2 43-6067
2 43-6070
2 43-6075
2 43-6080
2 43-6088
Station
Eksjö
Eksjö
Eksjö
Eksjö
Eksjö
Eksjö
Eksjö
Eksjö
Eksjö
Eksjö
Eksjö
Eksjö
Eksjö
Eksjö
Eksjö
Eksjö
Eksjö
Eksjö
Eksjö
Funktion
Basradio brandstation
Brandman
Brandman
Brandman
Brandman
Brandman
Styrkeledare
Styrkeledare
Räddningsenhet
”Lätt räddningsenhet”
Höjdenhet
Vattenenhet
Terrängenhet
Bandvagn
Specialenhet
Transportfordon
Transportfordon
Insatsledare, fordonsterminal
Insatsledare, handterminal
CCIR
33266
26601
26603
26604
26605
26602
26612
26606
26607
26667
26608
Utbildnings- och referensdokument för RAKEL-införandet inom RäddSam F
66
Nummerplan MSISDN RäddSam F
MSISDN
2 43-6089
2 43-6100
2 43-6101
2 43-6102
2 43-6103
2 43-6110
2 43-6150
2 43-6155
2 43-6180
2 43-6188
2 43-6200
2 43-6250
2 43-6500
2 43-6501
2 43-6502
2 43-6503
2 43-6504
2 43-6505
2 43-6508
2 43-6509
2 43-6510
2 43-6540
2 43-6550
2 43-6555
2 43-6560
2 43-6600
2 43-6601
2 43-6602
2 43-6603
2 43-6604
2 43-6605
2 43-6608
2 43-6609
2 43-6610
2 43-6620
2 43-6650
2 43-6660
14.3
Station
Eksjö
Eksjö
Eksjö
Eksjö
Eksjö
Eksjö
Eksjö
Eksjö
Eksjö
Eksjö
Eksjö
Eksjö
Hjältevad
Hjältevad
Hjältevad
Hjältevad
Hjältevad
Hjältevad
Hjältevad
Hjältevad
Hjältevad
Hjältevad
Hjältevad
Hjältevad
Hjältevad
Mariannelund
Mariannelund
Mariannelund
Mariannelund
Mariannelund
Mariannelund
Mariannelund
Mariannelund
Mariannelund
Mariannelund
Mariannelund
Mariannelund
Funktion
Insatsledare, handterminal
Reservbas, brandstation
Brandman
Brandman
Brandman
Räddningsenhet
Terrängenhet
Bandvagn
Ledningsenhet, reserv
Räddningschef, handterminal
RC Eksjö
Terrängenhet
Basradio brandstation
Brandman
Brandman
Brandman
Brandman
Brandman
Styrkeledare
Styrkeledare
Räddningsenhet
Vattenenhet
Terrängenhet
Bandvagn
FIP
Basradio brandstation
Brandman
Brandman
Brandman
Brandman
Brandman
Styrkeledare
Styrkeledare
Räddningsenhet
”Lätt räddningsenhet”
Terrängenhet
FIP
CCIR
26600
26611
26615
26619
26618
33436
26617
26630
26631
26635
26639
26632
26637
26620
26621
26623
26622
26627
Gislaveds kommun
MSISDN
243-7000
243-7001
243-7002
243-7003
243-7004
243-7005
243-7006
243-7007
243-7008
243-7009
243-7010
243-7030
243-7040
Station
Gislaved
Gislaved
Gislaved
Gislaved
Gislaved
Gislaved
Gislaved
Gislaved
Gislaved
Gislaved
Gislaved
Gislaved
Gislaved
Funktion
Basradio brandstation
Brandman
Brandman
Brandman
Brandman
Brandman
Brandman
Brandman
Styrkeledare
Styrkeledare
Räddningsenhet
Höjdenhet
Vattenenhet
CCIR
33267
26701
26704
26705
Utbildnings- och referensdokument för RAKEL-införandet inom RäddSam F
Nummerplan MSISDN RäddSam F
MSISDN
243-7050
243-7060
243-7067
243-7070
243-7075
243-7077
243-7079
243-7080
243-7088
243-7089
243-7099
243-7101
243-7102
243-7103
243-7104
243-7105
243-7106
243-7107
243-7108
243-7109
243-7110
243-7180
243-7188
243-7189
243-7300
243-7301
243-7302
243-7303
243-7304
243-7305
243-7306
243-7307
243-7308
243-7309
243-7310
243-7320
243-7360
243-7400
243-7401
243-7402
243-7403
243-7404
243-7405
243-7406
243-7407
243-7408
243-7409
243-7410
243-7440
243-7460
Station
Gislaved
Gislaved
Gislaved
Gislaved
Gislaved
Gislaved
Gislaved
Gislaved
Gislaved
Gislaved
Gislaved
Gislaved
Gislaved
Gislaved
Gislaved
Gislaved
Gislaved
Gislaved
Gislaved
Gislaved
Gislaved
Gislaved
Gislaved
Gislaved
Reftele
Reftele
Reftele
Reftele
Reftele
Reftele
Reftele
Reftele
Reftele
Reftele
Reftele
Reftele
Reftele
Smålandsstenar
Smålandsstenar
Smålandsstenar
Smålandsstenar
Smålandsstenar
Smålandsstenar
Smålandsstenar
Smålandsstenar
Smålandsstenar
Smålandsstenar
Smålandsstenar
Smålandsstenar
Smålandsstenar
Funktion
Terrängenhet
FIP
SE Depå
Transportfordon
Transportfordon
Transportfordon
Transportfordon
Insatsledare, fordonsterminal
Insatsledare, handterminal
Insatsledare, handterminal
Båt
Brandman (deltid)
Brandman (deltid)
Brandman (deltid)
Brandman (deltid)
Brandman (deltid)
Brandman (deltid)
Brandman (deltid)
Styrkeledare (deltid)
Styrkeledare (deltid)
Räddningsenhet
Brandingenjör, fordonsterminal
Brandingenjör, handterminal
Brandingenjör, handterminal
Basradio brandstation
Brandman
Brandman
Brandman
Brandman
Brandman
Brandman
Brandman
Styrkeledare
Styrkeledare
Räddningsenhet
Skärsläckareenhet
FIP
Basradio brandstation
Brandman
Brandman
Brandman
Brandman
Brandman
Brandman
Brandman
Styrkeledare
Styrkeledare
Räddningsenhet
Vattenenhet
FIP
67
CCIR
26702
26716
26713
26712
26706
26769
26708
26703
26711
26718
26720
26721
26727
26730
26731
26735
Utbildnings- och referensdokument för RAKEL-införandet inom RäddSam F
68
Nummerplan MSISDN RäddSam F
MSISDN
243-7475
243-7500
243-7501
243-7502
243-7503
243-7504
243-7505
243-7506
243-7507
243-7508
243-7509
243-7510
243-7520
243-7560
243-7600
243-7601
243-7602
243-7603
243-7604
243-7605
243-7606
243-7607
243-7608
243-7609
243-7610
243-7660
14.4
Station
Smålandsstenar
Burseryd
Burseryd
Burseryd
Burseryd
Burseryd
Burseryd
Burseryd
Burseryd
Burseryd
Burseryd
Burseryd
Burseryd
Burseryd
Hestra
Hestra
Hestra
Hestra
Hestra
Hestra
Hestra
Hestra
Hestra
Hestra
Hestra
Hestra
Funktion
Transportfordon
Basradio brandstation
Brandman
Brandman
Brandman
Brandman
Brandman
Brandman
Brandman
Styrkeledare
Styrkeledare
Räddningsenhet
Skärsläckarenhet
FIP
Basradio brandstation
Brandman
Brandman
Brandman
Brandman
Brandman
Brandman
Brandman
Styrkeledare
Styrkeledare
Räddningsenhet
FIP
CCIR
26732
26740
26741
26747
26750
26751
26752
Gnosjö kommun
MSISDN
243-7700
243-7701
243-7702
243-7703
243-7704
243-7705
243-7706
243-7707
243-7708
243-7709
243-7710
243-7730
243-7750
243-7760
243-7900
243-7901
243-7902
243-7903
243-7904
243-7905
243-7906
Station
Gnosjö
Gnosjö
Gnosjö
Gnosjö
Gnosjö
Gnosjö
Gnosjö
Gnosjö
Gnosjö
Gnosjö
Gnosjö
Gnosjö
Gnosjö
Gnosjö
Hillerstorp
Hillerstorp
Hillerstorp
Hillerstorp
Hillerstorp
Hillerstorp
Hillerstorp
Funktion
Basradio brandstation
Brandman
Brandman
Brandman
Brandman
Brandman
Brandman
Brandman
Styrkeledare
Styrkeledare
Räddningsenhet
Höjdenhet
Terrängfordon
FIP
Basradio brandstation
Brandman
Brandman
Brandman
Brandman
Brandman
Brandman
CCIR
26760
26761
26764
26762
26770
Utbildnings- och referensdokument för RAKEL-införandet inom RäddSam F
Nummerplan MSISDN RäddSam F
MSISDN
243-7907
243-7908
243-7909
243-7910
243-7940
243-7960
243-7999
14.5
Funktion
Brandman
Styrkeledare
Styrkeledare
Räddningsenhet
Vattenenhet
FIP
Båt
CCIR
26771
26775
Habo kommun
MSISDN
2 43-8300
2 43-8301
2 43-8302
2 43-8303
2 43-8304
2 43-8305
2 43-8308
2 43-8309
2 43-8310
2 43-8320
2 43-8350
2 43-8355
2 43-8357
2 43-8360
2 43-8370
14.6
Station
Hillerstorp
Hillerstorp
Hillerstorp
Hillerstorp
Hillerstorp
Hillerstorp
Hillerstorp
69
Station
Habo
Habo
Habo
Habo
Habo
Habo
Habo
Habo
Habo
Habo
Habo
Habo
Habo
Habo
Habo
Funktion
Basradio brandstation
Brandman
Brandman
Brandman
Brandman
Brandman
Styrkeledare
Styrkeledare
Räddningsenhet
Lätt räddningsenhet
Terrängfordon
Bandvagn
Fyrhjuling
FIP
Transportfordon
CCIR
33268
26801
26803
26802
26812
26822
26807
26806
Höglandets Räddningstjänstförbund
MSISDN
2 43-2000
2 43-2001
2 43-2002
2 43-2003
2 43-2004
2 43-2005
2 43-2006
2 43-2008
2 43-2009
2 43-2010
2 43-2020
2 43-2030
2 43-2040
2 43-2060
2 43-2067
2 43-2075
2 43-2077
2 43-2079
2 43-2080
2 43-2088
2 43-2089
2 43-2101
2 43-2102
Station
Nässjö
Nässjö
Nässjö
Nässjö
Nässjö
Nässjö
Nässjö
Nässjö
Nässjö
Nässjö
Nässjö
Nässjö
Nässjö
Nässjö
Nässjö
Nässjö
Nässjö
Nässjö
Nässjö
Nässjö
Nässjö
Nässjö
Nässjö
Funktion
Basradiobrandstation
Brandman
Brandman
Brandman
Brandman
Brandman
Brandman
Styrkeledare
Styrkeledare
Räddningsenhet
Lätträddningsenhet
Höjdenhet
Vattenenhet
FIP
Specialenhet, kem
Transportfordon
Transportfordon
Transportfordon
Insatsledare, fordonsterminal
Insatsledare, handterminal
Insatsledare, handterminal
Brandman deltid
Brandman deltid
CCIR
33262
26201
26203
26204
26205
26207
26206
26209
26224
26228
26208
Utbildnings- och referensdokument för RAKEL-införandet inom RäddSam F
70
Nummerplan MSISDN RäddSam F
MSISDN
2 43-2103
2 43-2110
2 43-2160
2 43-2175
2 43-2300
2 43-2301
2 43-2302
2 43-2303
2 43-2304
2 43-2305
2 43-2308
2 43-2309
2 43-2310
2 43-2360
2 43-2400
2 43-2401
2 43-2402
2 43-2403
2 43-2408
2 43-2409
2 43-2410
2 43-2460
2 43-2500
2 43-2501
2 43-2502
2 43-2503
2 43-2504
2 43-2505
2 43-2508
2 43-2509
2 43-2510
2 43-2560
2 43-2600
2 43-2601
2 43-2602
2 43-2603
2 43-2604
2 43-2605
2 43-2608
2 43-2609
2 43-2610
2 43-2660
2 43-4000
2 43-4001
2 43-4002
2 43-4003
2 43-4004
2 43-4005
2 43-4006
2 43-4008
Station
Nässjö
Nässjö
Nässjö
Nässjö
Bodafors
Bodafors
Bodafors
Bodafors
Bodafors
Bodafors
Bodafors
Bodafors
Bodafors
Bodafors
Anneberg
Anneberg
Anneberg
Anneberg
Anneberg
Anneberg
Anneberg
Anneberg
Forserum
Forserum
Forserum
Forserum
Forserum
Forserum
Forserum
Forserum
Forserum
Forserum
Malmbäck
Malmbäck
Malmbäck
Malmbäck
Malmbäck
Malmbäck
Malmbäck
Malmbäck
Malmbäck
Malmbäck
Vetlanda
Vetlanda
Vetlanda
Vetlanda
Vetlanda
Vetlanda
Vetlanda
Vetlanda
Funktion
Brandman deltid
Räddningsenhet
FIP
Transportfordon
Basradio brandstation
Brandman
Brandman
Brandman
Brandman
Brandman
Styrkeledare
Styrkeledare
Räddningsenhet
FIP
Basradio brandstation
Räddningsvärnsman
Räddningsvärnsman
Räddningsvärnsman
Styrkeledare
Styrkeledare
Räddningsenhet
FIP
Basradio brandstation
Brandman
Brandman
Brandman
Brandman
Brandman
Styrkeledare
Styrkeledare
Räddningsenhet
FIP
Basradio brandstation
Brandman
Brandman
Brandman
Brandman
Brandman
Styrkeledare
Styrkeledare
Räddningsenhet
FIP
Basradio brandstation
Brandman
Brandman
Brandman
Brandman
Brandman
Brandman
Styrkeledare
CCIR
26211
26217
26216
26220
26221
26227
26230
26231
26237
26240
26241
26247
26250
26251
26257
33264
Utbildnings- och referensdokument för RAKEL-införandet inom RäddSam F
Nummerplan MSISDN RäddSam F
MSISDN
2 43-4009
2 43-4030
2 43-4040
2 43-4055
2 43-4060
2 43-4067
2 43-4075
2 43-4077
2 43-4079
2 43-4010
2 43-4101
2 43-4102
2 43-4103
2 43-4110
2 43-4130
2 43-4155
2 43-4160
2 43-4175
2 43-4180
2 43-4188
2 43-4189
2 43-4400
2 43-4401
2 43-4402
2 43-4403
2 43-4404
2 43-4405
2 43-4408
2 43-4409
2 43-4410
2 43-4460
2 43-4500
2 43-4501
2 43-4502
2 43-4503
2 43-4504
2 43-4505
2 43-4508
2 43-4510
2 43-4540
2 43-4560
2 43-4600
2 43-4601
2 43-4602
2 43-4603
2 43-4604
2 43-4605
2 43-4608
2 43-4609
2 43-4610
Station
Vetlanda
Vetlanda
Vetlanda
Vetlanda
Vetlanda
Vetlanda
Vetlanda
Vetlanda
Vetlanda
Vetlanda
Vetlanda
Vetlanda
Vetlanda
Vetlanda
Vetlanda
Vetlanda
Vetlanda
Vetlanda
Vetlanda
Vetlanda
Vetlanda
Landsbro
Landsbro
Landsbro
Landsbro
Landsbro
Landsbro
Landsbro
Landsbro
Landsbro
Landsbro
Korsberga
Korsberga
Korsberga
Korsberga
Korsberga
Korsberga
Korsberga
Korsberga
Korsberga
Korsberga
Kvillsfors
Kvillsfors
Kvillsfors
Kvillsfors
Kvillsfors
Kvillsfors
Kvillsfors
Kvillsfors
Kvillsfors
Funktion
Styrkeledare
Höjdenhet
Vattenenhet
Bandvagn
FIP
Specialenhet kem
Transportfordon
Transportfordon
Transportfordon
Räddningsenhet
Brandman deltid
Brandman deltid
Brandman deltid
Räddningsenhet
Höjdenhet
Bandvagn
FIP
Transportfordon
Brandingenjör, mobilterminal
Brandingenjör, handterminal
Brandingenjör, handterminal
Basradio brandstation
Brandman
Brandman
Brandman
Brandman
Brandman
Styrkeledare
Styrkeledare
Räddningsenhet
FIP
Basradio brandstation
Brandman
Brandman
Brandman
Brandman
Brandman
Styrkeledare
Räddningsenhet
Vattenenhet
FIP
Basradio brandstation
Brandman
Brandman
Brandman
Brandman
Brandman
Styrkeledare
Styrkeledare
Räddningsenhet
71
CCIR
26404
26405
26412
26407
26406
26424
26416
26401
26411
26414
26422
26417
26408
26430
26431
26437
26440
26441
26445
26447
26450
26451
Utbildnings- och referensdokument för RAKEL-införandet inom RäddSam F
72
Nummerplan MSISDN RäddSam F
MSISDN
2 43-4660
2 43-4700
2 43-4701
2 43-4702
2 43-4703
2 43-4708
2 43-4709
2 43-4710
2 43-4800
2 43-4801
2 43-4802
2 43-4803
2 43-4809
2 43-4810
2 43-4900
2 43-4901
2 43-4902
2 43-4903
2 43-4910
14.7
Station
Kvillsfors
Pauliström
Pauliström
Pauliström
Pauliström
Pauliström
Pauliström
Pauliström
Farstorp
Farstorp
Farstorp
Farstorp
Korsberga
Farstorp
Ramkvilla
Ramkvilla
Ramkvilla
Ramkvilla
Ramkvilla
Funktion
FIP
Basradio brandstation
Brandman
Brandman
Brandman
Styrkeledare
Styrkeledare
Räddningsenhet
Basradiobrandstation
Räddningsvärnsman
Räddningsvärnsman
Räddningsvärnsman
Styrkeledare
Räddningsenhet
Basradiobrandstation
Räddningsvärnsman
Räddningsvärnsman
Räddningsvärnsman
Räddningsenhet
CCIR
26457
26460
Funktion
Basradio brandstation
Brandman
Brandman
Brandman
Brandman
Brandman
Brandman
Styrkeledare
Styrkeledare
Räddningsenhet
Lätt räddningsenhet
Höjdenhet
Vattenenhet
Terrängenhet
Bandvagn
Specialenhet Lvxl
Specialenhet depå
Transportfordon
Transportfordon
Transportfordon
Transportfordon
Insatsledare, mobilterminal
Insatsledare, handterminal
Insatsledare, handterminal
Basradio, brandstation
Brandman
Brandman
Brandman
Brandman
Brandman
Brandman
CCIR
33261
26461
26470
26471
26490
26461
Jönköpings kommun
MSISDN
2 43-1000
2 43-1001
2 43-1002
2 43-1003
2 43-1004
2 43-1005
2 43-1006
2 43-1008
2 43-1009
2 43-1010
2 43-1020
2 43-1030
2 43-1040
2 43-1050
2 43-1055
2 43-1067
2 43-1069
2 43-1070
2 43-1075
2 43-1077
2 43-1079
2 43-1080
2 43-1088
2 43-1089
2 43-1100
2 43-1101
2 43-1102
2 43-1103
2 43-1104
2 43-1105
2 43-1106
Station
Jönköping
Jönköping
Jönköping
Jönköping
Jönköping
Jönköping
Jönköping
Jönköping
Jönköping
Jönköping
Jönköping
Jönköping
Jönköping
Jönköping
Jönköping
Jönköping
Jönköping
Jönköping
Jönköping
Jönköping
Jönköping
Jönköping
Jönköping
Jönköping
Jönköping
Jönköping
Jönköping
Jönköping
Jönköping
Jönköping
Jönköping
26101
26103
26104
26105
26102
26122
26106
26110
26109
26119
26129
26139
26108
33621
Utbildnings- och referensdokument för RAKEL-införandet inom RäddSam F
Nummerplan MSISDN RäddSam F
MSISDN
2 43-1108
2 43-1109
2 43-1110
2 43-1120
2 43-1130
2 43-1167
2 43-1170
2 43-1175
2 43-1177
2 43-1179
2 43-1180
2 43-1181
2 43-1186
2 43-1187
2 43-1188
2 43-1189
2 43-1190
2 43-1200
2 43-1210
2 43-1275
2 43-1277
2 43-1280
2 43-1300
2 43-1301
2 43-1302
2 43-1303
2 43-1304
2 43-1305
2 43-1306
2 43-1308
2 43-1309
2 43-1310
2 43-1330
2 43-1340
2 43-1350
2 43-1360
2 43-1400
2 43-1401
2 43-1402
2 43-1403
2 43-1404
2 43-1405
2 43-1406
2 43-1408
2 43-1409
2 43-1410
2 43-1440
2 43-1460
2 43-1465
2 43-1500
2 43-1501
2 43-1502
2 43-1503
2 43-1504
2 43-1505
2 43-1506
Station
Jönköping
Jönköping
Jönköping
Jönköping
Jönköping
Jönköping
Jönköping
Jönköping
Jönköping
Jönköping
Jönköping
Jönköping
Jönköping
Jönköping
Jönköping
Jönköping
Jönköping
Jönköping
Jönköping
Jönköping
Jönköping
Jönköping
Huskvarna
Huskvarna
Huskvarna
Huskvarna
Huskvarna
Huskvarna
Huskvarna
Huskvarna
Huskvarna
Huskvarna
Huskvarna
Huskvarna
Huskvarna
Huskvarna
Gränna
Gränna
Gränna
Gränna
Gränna
Gränna
Gränna
Gränna
Gränna
Gränna
Gränna
Gränna
Gränna
Norrahammar
Norrahammar
Norrahammar
Norrahammar
Norrahammar
Norrahammar
Norrahammar
Funktion
SoL
SoL
Räddningsenhet
Lätträddningsenhet
Höjdenhet
Specialenhet Lvxl
Transportfordon
Transportfordon
Transportfordon
Transportfordon
Brandingenjör, mobilterminal
RAKEL-F
Brandingenjör, samv-terminal
Brandingenjör, samv-terminal
Brandingenjör, handterminal
Brandingenjör, handterminal
Båt
Basradio, brandstation
Räddningsenhet
Transportfordon
Transportfordon
Ledningsenhet, reserv
Basradio, brandstation
Brandman
Brandman
Brandman
Brandman
Brandman
Brandman
Styrkeledare
Styrkeledare
Räddningsenhet
Höjdenhet
Vattenenhet
Terrängenhet
FIP
Basradio brandstation
Brandman
Brandman
Brandman
Brandman
Brandman
Brandman
Styrkeledare
Styrkeledare
Räddningsenhet
Vattenenhet
FIP
Specialenhet sjukvårdslarm
Basradio brandstation
Brandman
Brandman
Brandman
Brandman
Brandman
Brandman
73
CCIR
26111
23113
26114
26116
26112
26126
26138
26168
26118
26124
26100
26121
26188
26198
26158
26130
26131
26134
26135
26132
26137
26140
26141
26145
26147
26142
26150
Utbildnings- och referensdokument för RAKEL-införandet inom RäddSam F
74
Nummerplan MSISDN RäddSam F
MSISDN
2 43-1508
2 43-1509
2 43-1510
2 43-1530
2 43-1540
2 43-1550
2 43-1560
2 43-1600
2 43-1601
2 43-1602
2 43-1603
2 43-1604
2 43-1605
2 43-1608
2 43-1609
2 43-1610
2 43-1640
2 43-1660
2 43-1700
2 43-1701
2 43-1702
2 43-1703
2 43-1704
2 43-1705
2 43-1708
2 43-1709
2 43-1710
2 43-1765
2 43-1800
2 43-1801
2 43-1802
2 43-1803
2 43-1808
2 43-1809
2 43-1810
2 43-1900
2 43-1901
2 43-1902
2 43-1903
2 43-1904
2 43-1905
2 43-1906
2 43-1908
2 43-1909
2 43-1910
2 43-1920
2 43-1965
14.8
Station
Norrahammar
Norrahammar
Norrahammar
Norrahammar
Norrahammar
Norrahammar
Norrahammar
Bankeryd
Bankeryd
Bankeryd
Bankeryd
Bankeryd
Bankeryd
Bankeryd
Bankeryd
Bankeryd
Bankeryd
Bankeryd
Visingsö
Visingsö
Visingsö
Visingsö
Visingsö
Visingsö
Visingsö
Visingsö
Visingsö
Visingsö
Unnefors
Unnefors
Unnefors
Unnefors
Unnefors
Unnefors
Unnefors
Bottnaryd
Bottnaryd
Bottnaryd
Bottnaryd
Ryd
Ryd
Ryd
Bottnaryd
Bottnaryd
Bottnaryd
Ryd
Bottnaryd
Funktion
Styrkeledare
Styrkeledare
Räddningsenhet
Höjdenhet
Vattenenhet
Terrängenhet
FIP
Basradio brandstation
Brandman
Brandman
Brandman
Brandman
Brandman
Styrkeledare
Styrkeledare
Räddningsenhet
Vattenenhet
FIP
Basradio brandstation
Brandman
Brandman
Brandman
Brandman
Brandman
Styrkeledare
Styrkeledare
Räddningsenhet
Specialenhet sjukvårdslarm
Basradiobrandstation
Räddningsvärnsman
Räddningsvärnsman
Räddningsvärnsman
Styrkeledare
Styrkeledare
Räddningsenhet
Basradio brandstation
Brandman
Brandman
Brandman
Brandman
Brandman
Brandman
Styrkeledare
Styrkeledare
Räddningsenhet
Lätträddningsenhet
Specialenhet sjukvårdslarm
CCIR
26151
26154
26155
26156
26157
26160
26161
26165
26167
26170
26171
26172
26180
26181
26190
26191
26193
26192
Mullsjö kommun
MSISDN
2 43-8500
2 43-8501
2 43-8502
2 43-8503
2 43-8504
Station
Mullsjö
Mullsjö
Mullsjö
Mullsjö
Mullsjö
Funktion
Basradio brandstation
Brandman
Brandman
Brandman
Brandman
CCIR
26830
Utbildnings- och referensdokument för RAKEL-införandet inom RäddSam F
Nummerplan MSISDN RäddSam F
MSISDN
2 43-8505
2 43-8508
2 43-8509
2 43-8510
2 43-8540
2 43-8560
2 43-8570
2 43-8599
14.9
Funktion
Brandman
Styrkeledare
Styrkeledare
Räddningsenhet
Vattenenhet
FIP
Transportfordon
Båt
CCIR
26831
26835
26837
26836
Sävsjö kommun
MSISDN
2 43-2700
2 43-2701
2 43-2702
2 43-2703
2 43-2704
2 43-2705
2 43-2708
2 43-2709
2 43-2710
2 43-2740
2 43-2760
2 43-2770
2 43-2780
2 43-2788
2 43-2789
2 43-2900
2 43-2901
2 43-2902
2 43-2903
2 43-2904
2 43-2905
2 43-2908
2 43-2909
2 43-2910
2 43-2960
2 43-2970
14.10
Station
Mullsjö
Mullsjö
Mullsjö
Mullsjö
Mullsjö
Mullsjö
Mullsjö
Mullsjö
75
Station
Sävsjö
Sävsjö
Sävsjö
Sävsjö
Sävsjö
Sävsjö
Sävsjö
Sävsjö
Sävsjö
Sävsjö
Sävsjö
Sävsjö
Sävsjö
Sävsjö
Sävsjö
Stockaryd
Stockaryd
Stockaryd
Stockaryd
Stockaryd
Stockaryd
Stockaryd
Stockaryd
Stockaryd
Stockaryd
Stockaryd
Funktion
Basradio station
Brandman
Brandman
Brandman
Brandman
Brandman
Styrkeledare
Styrkeledare
Räddningsenhet
Vattenenhet
FIP
Transportfordon
Insatsledare, mobilterminal
Insatsledare, handterminal
Insatsledare, handterminal
Basradio brandstation
Brandman
Brandman
Brandman
Brandman
Brandman
Styrkeledare
Styrkeledare
Räddningsenhet
FIP
Transportfordon
CCIR
26260
26261
26265
26267
26266
26268
26280
26281
26287
26282
Tranås kommun
MSISDN
2 43-3000
2 43-3001
2 43-3002
2 43-3003
2 43-3004
2 43-3005
2 43-3006
2 43-3007
2 43-3008
2 43-3009
2 43-3010
2 43-3020
2 43-3030
2 43-3040
Station
Tranås
Tranås
Tranås
Tranås
Tranås
Tranås
Tranås
Tranås
Tranås
Tranås
Tranås
Tranås
Tranås
Tranås
Funktion
Basradio brandstation
Brandman
Brandman
Brandman
Brandman
Brandman
Brandman
Brandman
Styrkeledare
Styrkeledare
Räddningsenhet
Lätträddningsenhet
Höjdenhet
Vattenenhet
CCIR
33263
26301
26303
26304
26305
Utbildnings- och referensdokument för RAKEL-införandet inom RäddSam F
76
Nummerplan MSISDN RäddSam F
MSISDN
2 43-3050
2 43-3060
2 43-3070
2 43-3080
2 43-3088
2 43-3089
2 43-3110
2 43-3180
14.11
Funktion
Terrängenhet
FIP
Transportfordon
Insatsledare, mobilterminal
Insatsledare, handterminal
Insatsledare, handterminal
Räddningsenhet
Krisledning
CCIR
26302
26307
26318
26308
Funktion
Basradio brandstation
Brandman
Brandman
Brandman
Brandman
Brandman
Styrkeledare
Styrkeledare
Räddningsenhet
Lätt räddningsenhet
Terrängenhet
Fyrhjuling
FIP
Transportfordon
Transportfordon
Insatsledare, mobilterminal
Insatsledare, handterminal
Insatsledare, handterminal
Båt
Basradio brandstation
Brandman
Brandman
Brandman
Brandman
Brandman
Styrkeledare
Styrkeledare
Räddningsenhet
Vattenenhet
FIP
Båt
CCIR
26580
26311
Vaggeryds kommun
MSISDN
2 43-8700
2 43-8701
2 43-8702
2 43-8703
2 43-8704
2 43-8705
2 43-8708
2 43-8709
2 43-8710
2 43-8720
2 43-8750
2 43-8757
2 43-8760
2 43-8775
2 43-8777
2 43-8780
2 43-8788
2 43-8789
2 43-8799
2 43-8900
2 43-8901
2 43-8902
2 43-8903
2 43-8904
2 43-8905
2 43-8908
2 43-8909
2 43-8910
2 43-8940
2 43-8960
2 43-8999
14.12
Station
Tranås
Tranås
Tranås
Tranås
Tranås
Tranås
Tranås
Tranås
Station
Vaggeryd
Vaggeryd
Vaggeryd
Vaggeryd
Vaggeryd
Vaggeryd
Vaggeryd
Vaggeryd
Vaggeryd
Vaggeryd
Vaggeryd
Vaggeryd
Vaggeryd
Vaggeryd
Vaggeryd
Vaggeryd
Vaggeryd
Vaggeryd
Vaggeryd
Skillingaryd
Skillingaryd
Skillingaryd
Skillingaryd
Skillingaryd
Skillingaryd
Skillingaryd
Skillingaryd
Skillingaryd
Skillingaryd
Skillingaryd
Skillingaryd
26581
26583
26582
26587
26586
26589
26588
26590
26591
26595
26597
Värnamo kommun
MSISDN
243-5000
243-5001
243-5002
243-5003
243-5004
243-5005
243-5006
243-5008
Station
Värnamo
Värnamo
Värnamo
Värnamo
Värnamo
Värnamo
Värnamo
Värnamo
Funktion
Basradio brandstation
Brandman
Brandman
Brandman
Brandman
Brandman
Brandman
Styrkeledare
CCIR
33265
Utbildnings- och referensdokument för RAKEL-införandet inom RäddSam F
Nummerplan MSISDN RäddSam F
MSISDN
243-5009
243-5010
243-5030
243-5040
243-5050
243-5055
243-5057
243-5060
243-5070
243-5080
243-5088
243-5089
243-5099
243-5110
243-5140
243-5180
243-5199
243-5700
243-5701
243-5702
243-5703
243-5704
243-5705
243-5708
243-5709
243-5710
243-5740
243-5760
243-5800
243-5801
243-5802
243-5803
243-5804
243-5808
243-5809
243-5820
243-5860
243-5900
243-5901
243-5902
243-5903
243-5904
243-5905
243-5908
243-5909
243-5910
243-5940
243-5960
Station
Värnamo
Värnamo
Värnamo
Värnamo
Värnamo
Värnamo
Värnamo
Värnamo
Värnamo
Värnamo
Värnamo
Värnamo
Värnamo
Värnamo
Värnamo
Värnamo
Värnamo
Bredaryd
Bredaryd
Bredaryd
Bredaryd
Bredaryd
Bredaryd
Bredaryd
Bredaryd
Bredaryd
Bredaryd
Bredaryd
Bor
Bor
Bor
Bor
Bor
Bor
Bor
Bor
Bor
Rydaholm
Rydaholm
Rydaholm
Rydaholm
Rydaholm
Rydaholm
Rydaholm
Rydaholm
Rydaholm
Rydaholm
Rydaholm
Funktion
Styrkeledare
Räddningsenhet
Höjdenhet
Vattenenhet
Terrängenhet
Bandvagn
Fyrhjuling
FIP
Transportfordon
Insatsledare, mobilterminal
Insatsledare, handterminal
Insatsledare, handterminal
Båt
Räddningsenhet
Höjdenhet
Ledningsenhet reserv
Båt
Basradio brandstation
Brandman
Brandman
Brandman
Brandman
Brandman
Styrkeledare
Styrkeledare
Räddningsenhet
Vattenenhet
FIP
Basradio brandstation
Brandman
Brandman
Brandman
Brandman
Styrkeledare
Styrkeledare
Lätt räddningsenhet
FIP
Basradio brandstation
Brandman
Brandman
Brandman
Brandman
Brandman
Styrkeledare
Styrkeledare
Räddningsenhet
Vattenenhet
FIP
77
CCIR
26501
26504
26505
26502
26512
26507
26509
26508
26511
26514
26528
26532
26520
26521
26526
26527
26540
26543
26547
26550
26551
26556
26557
Utbildnings- och referensdokument för RAKEL-införandet inom RäddSam F
78
Nummerplan MSISDN RäddSam F
14.13
Ydre kommun
MSISDN
2 43-3500
2 43-3501
2 43-3502
2 43-3503
2 43-3504
2 43-3505
2 43-3508
2 43-3509
2 43-3510
2 43-3520
2 43-3540
2 43-3565
2 43-3599
14.14
Funktion
Basradio brandstation
Brandman
Brandman
Brandman
Brandman
Brandman
Styrkeledare
Styrkeledare
Räddningsenhet
Lätträddningsenhet
Vattenenhet
Sjukvårdslarm
Båt
CCIR
26320
26321
26323
26325
26322
Jönköping Airport
MSISDN
2 43-9100
2 43-9101
2 43-9102
2 43-9103
2 43-9104
2 43-9110
2 43-9140
2 43-9155
2 43-9180
2 43-9188
2 43-9189
14.15
Station
Österbymo
Österbymo
Österbymo
Österbymo
Österbymo
Österbymo
Österbymo
Österbymo
Österbymo
Österbymo
Österbymo
Österbymo
Österbymo
Station
Jönköping Airport
Jönköping Airport
Jönköping Airport
Jönköping Airport
Jönköping Airport
Jönköping Airport
Jönköping Airport
Jönköping Airport
Jönköping Airport
Jönköping Airport
Jönköping Airport
Funktion
Basradio flygledartorn
Brandman
Brandman
Brandman
Brandman
Räddningsbil
Räddningsbil
Bandvagn
Insatsledare, mobilterminal
Insatsledare, handterminal
Insatsledare, handterminal
CCIR
26990
26991
26995
26992
26998
Regionala resurser
MSISDN
2 49-3080
2 49-3081
2 49-3082
2 49-3188
Station
Regional samverkansenhet
Regional samverkansenhet
Regional samverkansenhet
Funktion
Fordonsterminal
Handterminal
Handterminal
RCB
CCIR
26880
Utbildnings- och referensdokument för RAKEL-införandet inom RäddSam F
Referenser
15
79
Referenser
Användardokument inför driftstart av Rakel inom landstinget i Jönköpings län,
framtagen av landstinget i Jönköpings län 2010.
Nationella riktlinjer för samverkan, Myndigheten för Samhällsskydd och
Beredskap 2009
Nationella riktlinjer för samverkan: Radiotrafik, Myndigheten för Samhällsskydd
och Beredskap 2009
Anvisningar för operativ kommunikationsplanering, Myndigheten för
Samhällsskydd och Beredskap 2010
Nummersättning för kommunal räddningstjänst, Myndigheten för Samhällsskydd
och Beredskap 2010
Införande av Rakelsystemet i hälso- och sjukvården – Stöd i den operativa
kommunikationsplaneringen, Socialstyrelsen 2010
www.celab.se, information hämtad från webben under november 2010.
www.raddsamf.com, information hämtad från webben under december 2010.
Regional krissamverkan i Jönköpings län, Landstinget i Jönköpings län 2008
”Rutin för ledning och stabstjänst samt delegation av räddningsledare inom
RäddSam F”, RäddSam F 2010
”Gemensamma värderingar för RäddSam F”, RäddSam F 2007
Joakim Karlsson, Värends Räddningstjänst
Anders Lundblad, Värends Räddningstjänst
Niklas Andersson, Landstinget i Jönköpings län
Anders Leicht, Polisen i Jönköpings län
Roberto Viscovich, Polisen i Jönköpings län
Ola Siljedahl, Rikspolisstyrelsen
Leif Zetterberg, Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap
Sven Morin, Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap
Anders Karlsson, Swedish Radio Supply
Uno Zell, Swedish Radio Supply
Utbildnings- och referensdokument för RAKEL-införandet inom RäddSam F
80
Referenser
Detta dokument utgör ett utbildnings- och referensdokument för RAKELimplementeringen inom RäddSam F. Dokumentet är uppdelat i följande huvudavsnitt.
1
Innehåll................................................................................................. 3
2
Inledning .............................................................................................. 7
3
Självstudier innan instruktörsledd utbildning ...................................... 9
4
Rakel-projektet................................................................................... 11
5
RäddSam F och F-samverkan ............................................................ 13
6
RAKEL – vad det är........................................................................... 21
7
Anropsnummer................................................................................... 25
8
Regler för radiokommunikation......................................................... 33
9
Samtalstyper, trafiksätt och funktioner .............................................. 35
10
Talgrupper .......................................................................................... 41
11
Regler för användande av Rakel ........................................................ 47
12
Terminaler .......................................................................................... 51
13
Ordlista............................................................................................... 59
14
Nummerplan MSISDN RäddSam F................................................... 65
15
Referenser .......................................................................................... 79
Utbildnings- och referensdokument för RAKEL-införandet inom RäddSam F