Transcript Ludvika Gruvor Blötberget och Håksberg

Kund
Nordic Iron Ore AB
Projekt
Ludvika Gruvor – Blötberget och
Håksberg
Författare
Thomas Lindholm
Datum
2011-12-30
GeoVista Nr
GVR11074
Kund Nr
Ludvika Gruvor
Blötberget och Håksberg
Teknisk bedömning
Kvalificerad persons oberoende rapport
December 2011
GeoVista AB - - GVR11074
2
- GeoVista AB -- GVR11074 -
i
Sammanfattning
Rapporten, utförd av en oberoende kvalificerad person, presenterar en teknisk
bedömning av Nordic Iron Ore AB:s projekt avseende gruvorna Blötberget och
Håksberg. Gruvorna är centralt belägna vid Ludvika i Bergslagen, Sverige. Rapporten
har utarbetats av GeoVista AB, Thomas Lindholm, Fellow Member av Australasian
Institute of Mining and Metallurgy (AusIMM), kvalificerad att rapportera om
mineralresurser i enlighet med det Kanadensiska regelverket NI 43-101. Bedömningen
har utförts på uppdrag av Nordic Iron Ore AB (”NIO”) för att inkluderas i ett prospekt
inför en notering på First North vid NASDAQ OMX Stockholm. Rapporten baseras på
information som gjorts tillgängling till och med 22 december 2011. GeoVista känner
inte till några materiella förändringar som uppstått i vad avser NIO:s mineraltillgångar
och projektets ekonomiska förutsättningar efter detta datum.
Sammanfattande beskrivning och uttalande om projektets genomförbarhet
NIO har under 2011 tilldelats bearbetningskoncessioner för såväl Blötberget som
Håksberg av Bergsstaten. Övriga objekt som omnämns är skyddade av
undersökningstillstånd.
Projektetes huvudsyfte, att återuppta driften i gruvorna i Blötberget och Håksberg, och
producera järnmalmsprodukter för stålmarknaden ligger väl i tiden, efterfrågan på järnmalm förväntas fortsatt vara hög under en följd av år, prisbilden för de järnmalmsprodukter som kommer att kunna produceras spås också vara god.
Återupptagandet av driften i Ludvika Gruvor kan närmast jämföras med
återupptagandet av driften i Dannemora. Bägge projekten karaktäriseras av att i stor
utsträckning kunna nyttja befintlig infrastruktur i gruvorna samt kunskap om malmerna
och därmed såväl kunna förkorta ledtiden innan produktionen kan starta som att
minimera kostnaderna för att komma igång med den.
Ett omfattande historiskt material har sammanställts för respektive gruva i syfte att
åstadkomma realistiska uppskattningar av mineraltillgångarna. Materialet består till
största delen av gruvkartor och sektioner samt borrhålsprotokoll och analyslistor.
Utöver detta har historiska produktionsrapporter granskats för att styrka angivna halter i
olika produktionsområden.
Kunskapen om järnmalmerna i Blötberget och Håksberg är därför god, de har borrats
upp i tillräcklig omfattning för att uppskattningar av tonnage och halter skall vara
tillförlitliga, låt vara att analyser för många av borrhålen ännu inte påträffats och därför
inte kunnat jämföras med på gruvkartorna ansatta halter.
Nedanstående mineraltillgångar redovisas i enlighet med det Australienska regelverket,
JORC, vilket i allt väsentligt överenstämmer med det Kanadensiska regelverket NI 43101.
Baserat på de mineraliserade volymerna för respektive gruva, deras halter och densiteter
har följande mineraltillgångar uppskattats:
- GeoVista AB -- GVR11074 -
ii
Mineraltillgångar i Blötberget, Augusti 2011.
Kategori
Indikerad
Antagen
Tonnage [Mton]
13.9
10.2
Halt Fe [%]
42.6
42.9
Mineraltillgångar i Håksberg, Augusti 2011.
Kategori
Indikerad
Antagen
Tonnage [Mton]
25.4
11.6
Halt Fe [%]
36.4
36.0
Det finns därutöver ett relativt stort antal långt framskridna prospekteringsuppslag i
Ludvikaområdet, kontrollerade av NIO genom undersökningstillstånd, flera av dem
bedöms kunna tillföra stora tillskott av mineraltillgångar i framtiden. Särskilt gäller
detta Väsmanfältet beläget mellan gruvorna Blötberget och Håksberg och med en
”exploration target” på 600-650 Mton med en halt av 28-30% Fe. Sådana tillgångar kan
komma att förlänga projektets livslängd och/eller medge en utökad produktion.
I dagsläget planeras för en sammanlagd produktion av 5,5 Mton råmalm per år, detta
leder till att cirka 2,2 Mton produkter i form av koncentrat kan produceras årligen. Med
de idag uppskattade mineralresurserna kan således produktionen hållas igång under 12
år.
Modern rationell gruvdrift bör dock kunna leda till sänkta krav på gränshalter (cut-off),
jämfört med de som användes i historisk tid, det är därför rimligt att anta att mängden
råmalm som kan produceras (från befintliga mineraltillgångar) väsentligt överstiger den
i studien upptagna. Detta bör ytterligare kunna stärka de ekonomiska förutsättningarna
för projektet.
De tekniska lösningar som presenteras för brytning och anrikning förefaller vara väl
uppskattade och rimliga. Kapitalkostnaderna för att starta upp driften respektive att
komma i full produktion är väl uppskattade, likaså driftskostnaderna. En del arbete
återstår visserligen med anrikningsprocessen, detta bör dock snarare leda till bättre
lösningar eller produkter än de idag föreslagna.
Den större delen av erforderlig transportinfrastruktur finns redan på plats.
Järnvägsförbindelser finns med tre goda hamnalternativ, var och en med sina för- och
nackdelar. Dessa bör dock studeras närmare för att finna den bästa helhetslösningen på
transportfrågan.
Den ekonomiska utvärderingen av projektet i grundutförande (base case) visar i
dagsläget en intern förräntning (IRR) på 24% och ett förväntat nettonuvärde (NPV) om
knappt 3 miljarder SEK. De ekonomiska förutsättningarna för projektet är således goda.
Möjligheten att tekniskt och ekonomiskt genomföra projektet bedöms, med förbehåll för
vad som skrivs nedan, sammanfattningsvis som god.
- GeoVista AB -- GVR11074 -
iii
Thomas Lindholm
2011-12-30
Den ekonomiska utvärderingen i denna rapport är preliminär till sin natur och
bygger på användandet av antagna mineraltillgångar som anses som för geologiskt
spekulativa för att de skall kunna omvandlas till malmreserver, det finns ingen
garanti för att denna ekonomiska utvärdering kan förverkligas. Den antagna
mineraltillgångens andel av gruvplanen utgör 36% av den totala för gruvans
livslängd.
- GeoVista AB -- GVR11074 -
iv
Innehållsförteckning
1
Inledning .................................................................................................................. 1
1.1 Syftet med rapporten ............................................................................................. 1
1.2 Ansvarsbegränsning .............................................................................................. 1
1.3 Den kvalificerade personens kommentarer........................................................... 1
2
Projektbeskrivning ................................................................................................. 3
2.1 Geografiskt läge .................................................................................................... 3
2.2 Mineralrättigheter ................................................................................................. 5
2.3 Mineraltillgångar .................................................................................................. 6
2.3.1 Existerande mineraltillgångar ....................................................................... 6
2.3.2 Potentiella mineraltillgångar ......................................................................... 7
2.4 Produktionsplan .................................................................................................... 8
2.4.1 Gruvdrift ....................................................................................................... 8
2.4.2 Geoteknisk översikt ...................................................................................... 8
2.4.3 Brytningsstrategi ........................................................................................... 8
2.4.4 Brytningsmetoder ......................................................................................... 8
2.4.5 Malmfångst och gråbergsinblandning .......................................................... 9
2.4.6 Uppskattning av brytvärd malm ................................................................... 9
2.4.7 Tillredningsarbeten och produktionsplan ..................................................... 9
2.4.8 Gruvdrift ..................................................................................................... 11
2.4.9 Serviceinstallationer ................................................................................... 11
2.4.10 Elektricitetsinstallationer ............................................................................ 12
2.4.11 Vatteninstallationer ..................................................................................... 12
2.5 Anrikning ............................................................................................................ 13
2.5.1 Grundläggande designkriteria ..................................................................... 13
2.5.2 Process- och produktutveckling .................................................................. 13
2.5.3 Levererade produkter .................................................................................. 16
2.5.4 Upplag för anrikningssand .......................................................................... 16
2.6 Järnvägsterminal ................................................................................................. 18
2.7 Infrastruktur ........................................................................................................ 18
2.7.1 Vägar........................................................................................................... 18
2.7.2 Byggnader ................................................................................................... 18
2.7.3 Brandposter i dagen .................................................................................... 19
2.7.4 Elkraft ......................................................................................................... 19
2.7.5 Kommunikation .......................................................................................... 19
2.7.6 Vattenbalans ............................................................................................... 19
2.8 Gråberg från gruvan ............................................................................................ 20
2.8.1 Gråberg från tillredningsarbeten ................................................................. 20
2.9 Möjlig framtida utveckling av gruvorna ............................................................. 20
3
Logistik .................................................................................................................. 21
3.1 Järnvägsterminal ................................................................................................. 21
3.2 Järnvägstransport ................................................................................................ 21
3.3 Slutsatser ............................................................................................................. 21
4
Kostnader .............................................................................................................. 22
4.1 Allmänt ............................................................................................................... 22
- GeoVista AB -- GVR11074 -
v
4.2 Kapitalkostnader innan produktion..................................................................... 22
4.3 Kapitalkostnader under drifttiden ....................................................................... 22
4.3.1 Gruvdrift ..................................................................................................... 22
4.3.2 Anrikning av malm ..................................................................................... 23
4.3.3 Järnvägsterminaler ...................................................................................... 23
4.3.4 Infrastruktur ................................................................................................ 23
4.3.5 Kostnader för avslutning av drift och rehabilitering................................... 23
4.3.6 Summering av kapitalkostnader ................................................................. 23
4.4 Driftskostnader ................................................................................................... 24
4.5 Marknadsöversikt och prissättning ..................................................................... 24
4.5.1 Sammanfattning .......................................................................................... 25
4.6 Produktkvalitet .................................................................................................... 25
4.7 Marknadsöversikt ............................................................................................... 26
4.7.1 Prognos över efterfrågan på järnmalm ....................................................... 26
4.7.2 Andra framtida järnmalmsprojekt............................................................... 26
5
Ekonomisk utvärdering ....................................................................................... 26
6
Referenser ............................................................................................................. 27
- GeoVista AB -- GVR11074 -
1
1
Inledning
1.1
Syftet med rapporten
Nordic Iron Ore AB (NIO) har bett GeoVista AB att utföra en oberoende granskning av
sitt projekt som omfattar återupptagande av produktionen av järnmalm i de nedlagda
gruvorna i Blötberget och Håksberg. Arbetet har utförts av Thomas Lindholm, Fellow
Member av Australasian Institute of Mining and Metallurgy (AusIMM), och
kvalificerad att rapportera om mineraltillgångar enligt det Kanadensiska regelverket
NI 43-101.
Syftet med rapporten är att den skall ge ett oberoende utlåtande om projektet och
infogas i ett prospekt i samband med att NIO noteras på NASDAQ OMX First North
under första kvartalet 2012.
Rapporten beskriver och kommenterar de mineraltillgångar NIO angivit för projektet
samt de efterföljande leden i form av gruvdrift, anrikning, logistik och marknadsstudier,
fram till försäljningsbara produkter.
En kortfattad bedömning av prospekteringspotentialen för bolagets övriga fyndigheter
och uppslag görs också.
Rapporten baseras på information som gjorts tillgängling till och med 22 december
2011. GeoVista känner inte till några materiella förändringar som uppstått i vad avser
NIO:s mineraltillgångar efter detta datum.
1.2
Ansvarsbegränsning
De slutsatser och rekommendationer som presenteras bygger på tillgängliga data,
publika såväl som sådana som gjorts tillgängliga av kunden. Såväl slutsatser som
rekommendationer har baserats på de frågeställningar kunden ställt. Inget ansvar
accepteras för kommersiella beslut eller handlingar som bygger på rekommendationer
eller slutsatser från detta arbete annat än för det sammanhang och syfte som angetts, ej
heller direkt eller indirekt mot tredje part.
1.3
Den kvalificerade personens kommentarer
Projektetes huvudsyfte, att återuppta driften i gruvorna i Blötberget och Håksberg, och
producera järnmalmsprodukter för stålmarknaden ligger väl i tiden, efterfrågan på
järnmalm förväntas fortsatt vara hög under en följd av år, prisbilden för de
järnmalmsprodukter som kommer att kunna produceras spås också vara god.
Återupptagandet av driften i Ludvika Gruvor kan närmast jämföras med återupptagandet av driften i Dannemora. Bägge projekten karaktäriseras av att i stor
utsträckning kunna nyttja befintlig infrastruktur i gruvorna samt kunskap om malmerna
och därmed såväl kunna förkorta ledtiden innan produktionen kan starta som att
minimera kostnaderna för att komma igång med den.
NIO har under 2011 tilldelats bearbetningskoncessioner för såväl Blötberget som
Håksberg av Bergsstaten. Övriga objekt som nämns är skyddade av undersökningstillstånd.
- GeoVista AB -- GVR11074 -
2
Kunskapen om järnmalmerna i Blötberget och Håksberg är god, de har borrats upp i
tillräcklig omfattning för att uppskattningar av tonnage och halter skall vara tillförlitliga,
låt vara att analyser för många av borrhålen ännu inte påträffats och därför inte kunnat
jämföras med på gruvkartorna ansatta halter.
Det finns ett relativt stort antal långt framskridna prospekteringsuppslag inom gruvornas
närområden, kontrollerade av NIO genom undersökningstillstånd, flera av dem bedöms
kunna tillföra stora tillskott av mineraltillgångar i framtiden, sådana resurser som kan
komma att förlänga projektets livslängd och eller medge utökad produktion.
I dagsläget planeras för en sammanlagd produktion av 5.5 Mton råmalm per år, detta
leder till att cirka 2.2 Mton produkter i form av koncentrat kan produceras årligen. Med
de idag uppskattade mineraltillgångarna kan således produktionen hållas igång under 12
år.
Modern rationell gruvdrift bör dock kunna leda till sänkta krav på gränshalter (cut-off),
jämfört med de som användes i historisk tid, det är därför rimligt att anta att mängden
råmalm som kan produceras (från befintliga mineraltillgångar) väsentligt överstiger den
i studien upptagna, detta bör ytterligare kunna stärka de ekonomiska förutsättningarna
för projektet.
De tekniska lösningar som presenteras för brytning och anrikning förefaller vara väl
uppskattade och rimliga. Kapitalkostnaderna för att starta upp driften respektive att
komma i full produktion är väl uppskattade, likaså driftskostnaderna. En del arbete
återstår visserligen med anrikningsprocessen, detta bör dock snarare leda till bättre
lösningar eller produkter än de idag föreslagna.
Den större delen av erforderlig transportinfrastruktur finns redan på plats.
Järnvägsförbindelser finns med tre goda hamnalternativ, var och en med sina för- och
nackdelar, dessa bör dock studeras närmare för att finna den bästa helhetslösningen på
transportfrågan.
Den ekonomiska utvärderingen för projektet i dess grundutförande (base case) visar i
dagsläget en intern förräntning (IRR) på 24% och ett förväntat nettonuvärde (NPV) på
knappt 3 miljarder SEK. De ekonomiska förutsättningarna för projektet är således goda.
Möjligheten att tekniskt och ekonomiskt genomföra projektet bedöms, med förbehåll för
vad som skrivs nedan, sammanfattningsvis som god.
Thomas Lindholm
2011-12-30
Den ekonomiska utvärderingen i denna rapport är preliminär till sin natur och
bygger på användandet av antagna mineraltillgångar som anses som för geologiskt
spekulativa för att de skall kunna omvandlas till malmreserver, det finns ingen
garanti för att denna ekonomiska utvärdering kan förverkligas. Den antagna
mineraltillgångens andel av gruvplanen utgör 36% av den totala för gruvans
livslängd.
- GeoVista AB -- GVR11074 -
3
2
Projektbeskrivning
2.1
Geografiskt läge
Blötbergets och Håksbergs gruvor är bägge belägna i omedelbar närhet av staden
Ludvika, inom en radie av endast 10 km från stadens centrum och ungefär 230 km
nordväst om Stockholm, se Figur 1 för en geografisk översikt.
Ludvika ligger i den centrala delen av Bergslagen, känd för sin långa gruv- och stålframställningshistora. Staden är belägen vid stranden av sjön Väsman på cirka 157
m.ö.h.
Projektetes fyndigheter är belägna i den centrala respektive norra änden av en 25 km
lång och 500m bred zon med järnmalmer, som sträcker sig från Ställberg och
Grängesberg i sydväst till Gräsberg i nordost. Blötberget ligger på den södra sidan
staden och Håksberg på den norra och de skyddas av varsin bearbetningskoncession.
Modern infrastruktur är tillgänglig i Ludvika för de flesta allmänna behov och
inkluderar medicinsk vård, telekommunikationer, banker, bostäder, hotell,
fordonsservice och skolor. Närmsta flygplats med förbindelser till och från Arlanda
International Airport är Dala Airport i den närbelägna staden Borlänge, ca 35 km
nordost om Ludvika.
Järnväg i form av Bergslagsbanan passerar Ludvika och gruvfältet och ger därmed
tillgång till tre alternativa exporthamnar; Gävle (180 km) och Oxelösund (270 km) vid
Bottenhavet och Lysekil (410 km) på västkusten.
Elkraft för projektet finns tillgänglig i det lokala kraftnätet som drivs av VB-kraft. En
50 kV linje passerar den plats där anrikningsverket planeras ligga och ett ställverk är
beläget i närbelägna Ludvika.
Riksväg 50, som löper i nord-sydlig riktning passerar Ludvika och malmfältet.
- GeoVista AB -- GVR11074 -
4
Figur 1. Geografisk översikt.
- GeoVista AB -- GVR11074 -
5
2.2
Mineralrättigheter
För de bägge fyndigheterna Blötberget respektive Håksberg har Bergsstaten beviljat
bearbetningskoncessioner, dessa gäller för en tid av 25 år och kan sedan omförhandlas.
Väsmananomalin liksom flera andra kända fyndigheter av järnmalm har skyddats av
totalt 9 undersökningstillstånd, se Tabell 1.
Kartan i Figur 2 visar läget av de bägge bearbetningskoncessionerna samt undersökningstillstånden.
Figur 2. Bearbetningskoncessioner och undersökningstillstånd.
- GeoVista AB -- GVR11074 -
6
Tabell 1. Bearbetningskoncessioner och undersökningstillstånd.
Tillstånd typ
Bearbetningskoncession
Bearbetningskoncession
Total yta koncessioner
Underssökningstillstånd
Underssökningstillstånd
Underssökningstillstånd
Underssökningstillstånd
Underssökningstillstånd
Underssökningstillstånd
Underssökningstillstånd
Underssökningstillstånd
Underssökningstillstånd
Total yta
undersökningstillstånd
Benämning
Blötbergsgruvan K nr 1
Håksbergsgruvan K nr 1
Håksberg nr 100
Håksberg nr 200
Håksberg nr 300
Håksberg nr 400
Väsman nr 1
Blötberget nr 1
Blötberget nr 2
Blötberget nr 3
Främundsberg nr 1
2.3
Mineraltillgångar
2.3.1
Existerande mineraltillgångar
Area [ha]
126.43
136.30
262.73
528.18
636.98
272.01
81.39
483.46
303.00
500.00
217.00
156.03
3178.05
Beviljad datum
2011-08-30
2011-12-15
Giltig till
2036-08-30
2036-12-15
2007-05-30
2007-05-30
2007-06-01
2011-01-17
2010-08-02
2007-05-29
2007-06-07
2010-06-16
2008-09-25
2012-05-30
2012-05-30
2012-06-01
2014-01-17
2013-08-02
2012-05-29
2012-06-07
2013-06-16
2012-09-25
Ett omfattande historiskt material har sammanställts för respektive gruva i syfte att
åstadkomma realistiska uppskattningar av mineraltillgångarna. Materialet består till
största delen av gruvkartor och sektioner samt borrhålsprotokoll och analyslistor.
Utöver detta har historiska produktionsrapporter granskats för att styrka angivna halter i
olika produktionsområden.
Nedanstående mineraltillgångar redovisas i enlighet med det Australienska regelverket,
JORC, vilket i allt väsentligt överenstämmer med det Kanadensiska regelverket NI 43101.
Baserat på de mineraliserade volymerna för respektive gruva, deras halter och densiteter
har följande mineraltillgångar uppskattats:
Tabell 2. Mineraltillgångar i Blötberget, Augusti 2011.
Kategori
Indikerad
Antagen
Tonnage
[Mton]
13.9
10.2
Halt Fe [%]
42.6
42.9
Tabell 3. Mineraltillgångar i Håksberg, Augusti 2011.
Kategori
Indikerad
Antagen
Tonnage
[Mton]
25.4
11.6
Halt Fe [%]
36.4
36.0
Att använda historiska data för uppskattningar av mineraltillgångar är accepterat såvida
deras användbarhet kan konfirmeras av den kvalificerade personen.
- GeoVista AB -- GVR11074 -
7
Tillförlitligheten av den historiska information har verifierats genom ett program av
omkartering, densitetsbestämning samt provtagning och analys av de borrkärnor som
finns lagrade i det Nationella Borrkärnearkivet hos SGU i Malå.
Resultaten av verifikationsprogrammet stämmer till en stor del överens med de slutsatser NIO dragit rörande klassningen av mineraltillgångarna. Densiteten av data i form
av borrhål är hög för denna typ av fyndigheter. En stor mängd underjordsarbeten i form
av orter, brytningsrum etc., liksom produktionsrapporter med angivna halter stödjer
tolkningen.
Den gränshalt (modell cut-off) som använts historiskt, 30% Fe, är antagligen satt för
högt när man jämför med dagens prisbild för järnmalm. En gränshalt på 20% Fe skulle
vara mer realistisk och på de flesta ställen där jämförelser kunnat göras ökar den
brytbara malmbredden med 40-50% vid en sänkning från 30 till 20% Fe.
Det står klart att såväl Blötberget som Håksberg kommer att behöva mer arbete för att
kunna konfirmera mineraltillgångarna, i syfte att kunna höja klassningen till Känd
respective Indikerad. De nuvarande klassningarna som Indikerad och Antagen anses
som rimliga, främst baserat på de goda resultat som hittillsvarande konfirmerande arbete
visat och de historiska produktionsrapporterna.
2.3.2
Potentiella mineraltillgångar
I tillägg till de mineraltillgångar som rapporterats ovan finns det god prospekteringspotential i området. Flera kända fyndigheter och/eller prospekteringsmål finns inom de
koncessionsområden som kontrolleras av NIO.
Utöver de undersökningar som gjorts i aktiva gruvor har en mängd arbeten utförts i
regionen, av såväl staten i form av SGU som av privata aktörer. Bland dessa arbeten
finns detaljerade geofysiska mätningar, omfattande borrkampanjer, schaktsänkningar
och ortdrivning, detta har resulterat i att flera intressanta mineraliseringar och uppslag
påträffats:
•
•
•
•
•
Väsman, beläget i den södra förlängningen av malmfältet i Håksberg. Resultat
från en magnetisk markmätning, delvis uppborrad med diamantborrning från
dagen såväl som underjord, bedöms kunna vara den största kända
järnmineraliseringen i Bergslagen.
Gräsberg, som ligger i den norra förlängningen av Håksbergsfältet, har tidigare
undersökt med borrning, schaktsänkning och ortdrivning ned till 300 m nivån.
Håksbergsgruvans djupare delar, under 350m nivån. Längs i princip hela
malmfältet finns ett antal spridda borrhål med goda träffar ner till cirka 900m
nivån.
Blötbergets norra förlängning (Guldkannan, Fremundsberg och Kärrgruvan) och
parallellzoner till huvudmalmzonen uppvisar starka magnetiska anomalier, dessa
är delvis undersökta och har varit föremål för brytning, men bedöms idag
behöva mer undersökning.
Blötbergets centrala malmfält, mellan förutvarande Stora och Vulcanus
koncessionsområden finns ett potentiellt malmfält som varken brutits eller varit
föremål för undersökning.
- GeoVista AB -- GVR11074 -
8
•
I dagsläget har endast grova uppskattningar av regionens potential gjorts, denna
kan dock beskrivas som substantiell i kvantitet och anständig i kvalitet.
2.4
Produktionsplan
2.4.1
Gruvdrift
Den nu aktuella gruvbrytningen planeras producera omkring 5-6 gånger så mycket
malm årligen som den som producerades i historisk tid, detta erfordrar såväl en ökning
av storleken på existerade ramper och ortsystem som en ny infrastruktur under jord. En
resumé av föreslagna aktiviteter ges i slutet av varje kapitel.
2.4.2
Geoteknisk översikt
Generellt sett har inga geotekniska data hittats i det historiska materialet utöver
anteckningar på gruvkartorna. Det finns heller inga noteringar om berg med dålig
hållfasthet i det historiska materialet, intervjuer med tidigare anställda styrker att bergets
kvalité i allmänhet är bra.
För att kunna bedöma förhållandena mer i detalj utfördes en detaljerad omkartering av
såväl de kärnor som finns tillgängliga för Blötberget hos SGU i Malå som en kartering i
dagen ovanför grundvattenytan. Undersökningen antyder att bergmassans kvalité är god
till mycket god; kärnkarteringen uppvisar Q-värden på ~100 och däröver. Inga större
förkastningar, övertvärande malmzonerna, som kan indikera svagare berg har påträffats.
För Håksberg har inga borrkärnor med tillräcklig diameter för att kunna utföra
geoteknisk kartering påträffats. En kartering i dagen har därför utförts, resultaten
antyder att de geotekniska förhållandena är utmärkta.
För att kunna bedöma risken för sättningar i markytan vid gruvbrytning på djupet har
bergmekansika modellberäkningar utförts. Resultatet visar att man genom att lämna
kvar cirka 20% av malmen i form av pelare kan hålla störningarna i ytan på en
acceptabel nivå.
2.4.3
Brytningsstrategi
Den huvudsakliga strategin är att återuppta produktionen och därvid att nyttja
existerande infrastruktur i så stor utsträckning som möjligt. Gruvorna var emellertid inte
helt mekaniserade under tidigare produktion, så den existerande infrastrukturen kommer
att behöva uppgraderas för den kommande produktionen.
2.4.4
Brytningsmetoder
Den huvudsakliga brytningsmetoden för Blötbergets gruva kommer att vara
longitudinell skivrasbrytning, malmkroppens bredd medger en skivrasort. Kalv- och
Flygruvans malmer är bredare och ger därför plats för flera orter, endera övertvärande
(så som under tidigare produktion) eller longitudinella. Sandellmalmen kommer att
brytas med skivpallmetoden.
I Håksbergsområdet (huvudsakligen från Ikorrbotten och upp till och med Mellanschaktsområdet) kommer longitudinell skivrasbrytning att användas. De flesta
malmkropparna i Håksbergsområdet är smala; och medger plats för en skivrasort.
- GeoVista AB -- GVR11074 -
9
2.4.5
Malmfångst och gråbergsinblandning
Malmfångst och gråbergsinblandning har uppskattats för de olika brytningsmetoderna:
•
•
•
2.4.6
skivrasbrytning (i Blötberget och Håksberg) kommer att ha en malmfångst på
80% och en gråbergsinblandning på 20%
skivpallbrytning med återfyllning kommer att ha en malmfångst på 90% och en
gråbergsinblandning på 10%
skivpallbrytning med pelare (som i Iviken och Centrala Håksberg) kommer att
ha en malmfångst på 85% och en gråbergsinblandning på 15%.
Uppskattning av brytvärd malm
Baserat på uppskattningen av mineraltillgång och dess bägge klasser Indikerad och
Antagen har en uppskattning av brytvärd malm utförts. Uppskattningen av levererade
halter är baserad på normal utspädning vid skivrasbrytning så som redovisas i avsnitt
2.4.5. En icke oväsentlig andel av det mineraliserade berget är överfört till icke
utvinningsbar kategori på grund av förväntade förluster vid skivrasbrytning och på
grund av att pelare behöver lämnas i flera av malmkropparna i Håksbergs gruva.
Malmfångsten uppskattas till 80% för Blötberget respektive 85% för Håksberg. Detta
leder till följande uppskattning av brytbara tonnage och halter:


2.4.7
Blötberget; 24.1 Mton (med 35.4% Fe)
Håksberget; 37.0 Mton (med 30.6% Fe)
Tillredningsarbeten och produktionsplan
Nytt tillträde behövs för bägge gruvorna, därför kommer gamla orter att stråssas ut till
storlekar som passar moderna transportfordon och gruvutrustning och, i vissa fall, nya
orter att anläggas vid behov.
Tillredning av utrymmen för krossinstallationer i närheten av eller på platsen för
existerande installationer kommer att utföras. De gamla schakten för uppfordring i BS
och centrala Håksberg kommer att användas. En ny skipstation kommer att sprängas ut i
schaktet under markytan och därunder en malmficka med avtappning till ett
transportband för vidare transport till anrikningsverket i Blötberget respektive
järnvägsterminalen i Håksberg.
Utöver detta behövs även ventilationsschakt, orter och lokala ramper intill malmkropparna för att bereda access till dessa för produktionsborrning, utlastning och
transport till krossningsstationerna. I Blötberget kommer malmen att transporteras
mellan störtschakten och krossningsstationen på de nya transportnivåerna. I Håksberg
kommer transporterna mellan störtschakten och krossningsstationen att ske på 300 m
nivån.
- GeoVista AB -- GVR11074 -
10
Produktionsplan
Den högre produktionstakten förväntas uppnås efter färdigställandet av ramper och
installation av nya ventilationssystem, som kommer att tillåta användandet av en större
maskinpark.


Gruvutbyggnad, från investeringsbeslutet till produktionsstart, genomförs under
en 2,5-års period.
Produktionsutbyggnad till full kapacitet (5,5 Mton/år) beräknas ske under den
följande 1,5-års perioden, dvs full produktionstakt uppnås efter 4 år.
Gruvbrytning kommer att påbörjas i redan tillredda brytningsområden i Blötbergets
gruva och i Håksberg i malmkroppar i närheten av rampen. På så sätt kan den tidiga
produktionen i Håksberg transporteras till dagen och vidare till krossen, antingen i
Iviken eller i närheten av Centralområdet, och vidare med tåg till det nya
anrikningsverket i Skeppmora.
Tidplanen för att starta upp produktionen av koncentrat uppskattas till 2,5 år. Under det
första produktionsåret beräknas gruvorna tillsammans kunna leverera cirka 1 Mton
råmalm, för att i slutet av det andra året uppnå full produktion.
En viss förproduktion av malm från gruvorna kan komma igång tidigare, redan cirka 1
år efter byggstart och i samband med avslutad länspumpning.
Gruvdrift vid full produktion
Gruvdriften beräknas vid full produktion ge 2,5 Mton malm från Blötbergets gruva och
3,0 Mton malm från Håksbergs gruva, den förväntas uppnås cirka 4 år efter byggstart
eller 1,5 år efter produktionsstart. Full produktion nödvändiggör att ramper och
accessramper är fullt utbyggda och att ventilationsschakt och anläggningar är i drift.
Gråbergproduktion under uppstart och tidig tillredning
Under uppstartsfasen beräknas följande mängder gråberg produceras från ort- och
schaktdrivning.
År 1 Omkring 891 000 ton
År 2 Omkring 1 080 000 ton
År 3 Omkring 680 000 ton
Gråbergsproduktion vid full produktion
I Blötbergets gruva kommer det att produceras cirka 250 kt gråberg årligen. Massorna
kommer att transporteras inom gruvområdet, endera till en lokal kross om det skall
användas till vägmaterial eller transporteras till dagen för att användas för att stabilisera
gamla brytningsområden. Transportavståndet från rampens öppning till tippområdet är
omkring 1-2 km. I huvudsak kommer de gamla dagbrotten i Betsta-Hugget att återfyllas.
I Håksbergs gruvor kommer det att produceras cirka 450 kt gråberg årligen. Massorna
kommer att transporteras inom gruvområdet, endera till en lokal kross om det skall
användas till vägmaterial eller transporteras till dagen för att användas för att stabilisera
gamla brytningsområden. Transportavståndet från rampens öppning till tippområdet är
omkring 1-4 km. I huvudsak kommer de gamla dagbrotten i Iviken, Ikorrbotten och
Centrala Håksberg att återfyllas.
- GeoVista AB -- GVR11074 -
11
2.4.8
Gruvdrift
Malmens flöde från fronten i brytningsrummen till anrikningsverket kan sammanfattas i
följande steg:
•
•
•
•
•
•
Borrning – sprängning på undernivåer
Lastning – transport – tippning på undernivåer i störtschakt till transportnivåer
Transport till krossningsstation
Krossning
Uppfordring i skippar
Transportband eller tåg till anrikningsverk
Större gruvmaskiner
Vardera gruva uppskattas behöva ett trettiotal större gruvmaskiner. Kapitalkostnaderna
för dessa är inte inkluderade i sammanställningen för kapitalkostnader då de antas bäras
av entreprenörer, istället finns de med i sammanställningen över driftskostnader.
All utrustning kommer att designas för att minimera utsläpp till omgivningen för att på
så sätt minimera behovet av och kostnaderna för ventilations- och luftreningssystem.
Detta omfattar partiklar från avgaser likväl som hantering och krossning av malm och
gråberg från tillredning.
2.4.9
Serviceinstallationer
De serviceinstallationer som erfordras består huvudsakligen av ventilation, elektricitet
och vatten.
Under drift kommer det att produceras och frigöras skadliga och giftiga gaser och
partiklar i gruvorna. De huvudsakliga källorna till dessa är dieseldrivna fordon,
spränggaser och damm som frigörs vid brytning och krossning av malmen. Tillgång till
tillräcklig ventilation som kan leverera frisk luft till gruvornas olika arbetsområden är en
förutsättning för gruvdrift.
Ventilationssystemen i gruvorna kommer att konstrueras så att energikonsumption och
driftskostnader minimeras. Den största besparingen kan göras genom att styra luftflödet
till de områden där arbete pågår och det därför är nödvändigt att hålla luftkvaliteten på
nivåer under tillåtna gränsvärden. Ventilationsanläggningen kommer därför att
kontrolleras av ett nätverk av sensorer som styr luftflödet till de områden där produktion
pågår. Vid stillestånd kommer luftflödet att minimeras.
Förvärmningsanläggningen för friskluften som kommer att användas vintertid kommer
att behöva kunna regleras med avseende på snabba förändringar i flödet utan dröjsmål.
Detta uppnås bäst genom att använda ett system med en propanbrännare. När så
erfordras kommer luften att förvärmas till +2°C för att undvika isbildning i ventilationsschakten.
Ventilationanläggningar kommer att uppföras på markytan för att blåsa ner förvärmd
luft genom ventilationsschakt. Friskluften kommer att distribueras till ventilationsorterna via insugsfläktar och flexibla slangar.
- GeoVista AB -- GVR11074 -
12
Fläktar för utsug kommer att förläggas i gruvorna. Luften blåses genom äldre
arbetsområden och schakt som förbinder gruvan med dagen. Utloppen i dagen kommer
att göras i stålrör som avslutas 3 m ovan markytan.
2.4.10 Elektricitetsinstallationer
I Blötberget kommer det att installeras en 50 kV transformatorstation som ansluts till
den 50 kV kraftledning som passerar genom industriområdet. Ägaren till kraftledningen
(VB-energi) levererar 50 kV transformatorstationen och ansluter den till kraftledningen.
I Iviken och Centralschaktet, Håksberg, kommer 12kV transformatorer att installeras,
dessa kommer att anslutas till VB-Energis transformatorstation vid Hyttbacken.
Transformatorerna är designade för 10 MW vardera.
Under jord kommer sekundära transformatorer att installeras; i Blötberget på 330 m,
360 m, 480 m och 530 m nivåerna och i Håksberg på 300 m nivån. Dessa sekundära
transformatorer kommer att försörja ventilation, belysning, pumpar samt allmänt med
ström för olika behov.
2.4.11 Vatteninstallationer
Brandposter under jord kommer att försörjas med vatten från borrvattenledningarna.
Räddningstjänsten har inget att invända mot att samma system används för brandbekämpning som för borrning.
Brandposter utrustade med slangar kommer att behöva vara utplacerade i vissa lägen.
Dessa kommer att förses med vatten från borrvattenledningarna, som i sin tur försörjs
från tankar belägna cirka 100m ovanför områden där brytning äger rum.
Underjordsfordon kommer att drivas med diesel och 7 + 8 bränslestationer är planerade.
Fordon, maskiner och bränslestationer kommer att utrustas med brandsläckare.
- GeoVista AB -- GVR11074 -
13
2.5
Anrikning
2.5.1
Grundläggande designkriteria
Tabell 4. Grundläggande designkriteria.
Blötberget råmalmsproduktion
Blötberget råmalmsproduktion Fe-halt
Blötberget råmalmsproduktion P-halt
Blötberget råmalmsproduktion fast densitet
2,50 Mton/år
35,40 % Fe
<1,50 % P
3,43 t/m3
Håksberg råmalmsproduktion
Håksberg råmalmsproduktion Fe-halt
Håksberg råmalmsproduktion P-halt
Håksberg råmalmsproduktion fast densitet
3,00 Mton/år
30,60 % Fe
<0,06 % P
3,29 t/m3
Råmalm storlek
Drift
Tillgänglighet krossning och uppfordring
Tillgänglighet anrikningsverk
Lagringskapacitet koncentrat
Lagringskapacitet <4mm fines
<150 mm
365 dagar/år
87 %
90 %
4000 ton
4000 ton
Energipris
Lönekostnader
0,70 SEK/kWh
500 kSEK/dag
2.5.2
Process- och produktutveckling
Material från borrkärnor från de två fyndigheterna, Blötberget och Håksberg, har testats
i laboratorium vid Minpro AB. Det testade materialet har sitt ursprung i tidigare
prospekteringsborrhål och består av 85 individuella prover som först analyserats.
Materialet har delats in i grupper omfattande 16 "metallurgiska prover" av en geolog.
Huvudtanken bakom valet av prover var deras järninnehåll; att komma nära vad som
förväntas i den framtida produktionen. Material från dessa valdes sålunda ut och kombinerades till tre test prover, som representerar Blötberget och Håksberg (se Tabell 5).
Tabell 5. Sammansättning av de tre prover, representerande Blötberget (BB) och
Håksberg (HB), som använts vid laboratorietester.
Fe
BB
komposit
BB
hematit
HB
komposit
FeO
P
SiO2
Al2O3
CaO
MgO
Na2O
K2O
V
34,5
14,7
0,9
32,3
5,8
3,9
2,8
0,9
1,9
0,1
36,0
6,9
0,1
37,9
5,4
0,8
0,6
1,1
2,9
<0,2
30,5
12,8
0,1
39,3
7,1
3,0
1,3
1,5
<0,1
<0,1
En serie bänkskaletester, omfattande finmalning och separation med en Davis Tube
magnetisk separator utfördes. Syftet var att preliminärt utvärdera potentialen för
produktion av pelletskoncentrat från malmerna. I tillägg gjordes två tester med torr
magnetisk separation av finkrossat -4 mm material som utfördes för att se om sinter
fines kunde produceras från malmerna. Resultatet från dessa tester visar att malm från
- GeoVista AB -- GVR11074 -
14
Håksberg är den som är potentiellt mest lämpad för produktion av sinter fines som
passar stålindustrin.
Proven maldes till två olika kornstorlekar, omkring 45 % <45 um respektive 75 % <45
um. De malda produkterna testades med lågmagnetisk våtseparation för att ta till vara
magnetiten: medan de icke magnetiska produkterna också testades med en Jones
WHIMs separator för att se om ytterligare mängder hematit fanns i provet och var
möjligt att ta tillvara.
Det förefaller inte var några svårigheter att ta fram ett försäljningsbart pellet feed
koncentrat från de testade malmproverna vid malning till ungefär 45-50 % <45 um.
Testerna indikerar en låg halt av hematit järn efter WHIM separation, vilket mestadels
beror på att glimmer anrikades tillsammans med hematiten. Glimmer kan, i praktiken,
vanligen tas bort med gravimetrisk separation. Fosforhalter högre än önskvärt kan bero
på frimalningsproblem eftersom hematit kan vara svårare att mala än magnetit, men det
är lika troligt att fosfor är bundet till något av glimmermineralen.
Flödesschemat (se Figur 3) för det föreslagna anrikningsverket omfattar separata malkretsar samt våtmekanisk rening och flotation för respektive malmflöde. Med dessa
medel är det troligen möjligt att nå acceptabla metallurgiska resultat också för
hematiten. Ytterligare metallurgiska tester, steg för steg, behövs emellertid för att
etablera en passande processdesign. Därefter behöver den föreslagna processen bli
testad i större bänk- eller pilotskala i en semikontinuerlig test för att bevisa dess
riktighet och därmed ge alla data som erfordras för design av anrikningsverk och ge
driftskostnader för de ekonomiska modellerna.
- GeoVista AB -- GVR11074 -
15
Figur 3. Flödesschema från primärkrossning till produktsilos.
- GeoVista AB -- GVR11074 -
16
2.5.3




2.5.4
Levererade produkter
Total råmalm till anrikningsverk 5,500 Mton/år med 32, 4 % Fe och 0,70 % P
Produkt <4 mm fines 0,265 Mton/år med 62 % Fe och <0,07 % P
Produkt koncentrat 1,918 Mton/år med 67 % Fe och <0,05 % P
Anrikningssand till upplag 3,317 Mton/år med 10 % Fe och 1,15 % P
Upplag för anrikningssand
Dammen kommer att förläggas sydväst om industriområdet. De tre huvudsakliga
anledningarna för denna placering är:



Kort avstånd till industriområdet
Området är redan påverkat av gruvbrytningsaktiviteter
Området räcker till för 10 års produktion av avfallssand
Vatteninnehållet i den deponerade slurryn kommer att resultera i ett överskott av vatten
i dammen. Eftersom processen kontinuerligt behöver vatten är det viktigt att återvinna
detta. Detta möjliggörs genom att dekantera överskottsvattnet till en vattendamm;
klarningsdammen. Klarningsdammen anläggs i anslutning till avfallsdammen. I
klarningsdammen kommer en pumpstation för återcirkulering av vattnet till processen
via en rörledning att anläggas.
Det studerade alternativet har benämnts Område 2 öster om vägen och inkluderar
dessutom områdena ikring och ovanför den förutvarande anrikningsdammen (Område
1). Inledningsvis kommer en dam och en klarningsdam att anläggas i Område 2, dessa
är tillräckliga för de första 6-7 årens produktion av avfall. Detta är också vad som
kostnadsuppskattats och för vilket materialkonsumptionen kalkylerats.
Uppskattad mängd av avfallssand
Den totala mängden malm uppskattas till 61 Mton, av dessa kommer cirka 60% att
återstå i form av anrikningssand, d.v.s. 36.6 Mton.
Avfallssandens egenskaper:
 Kompaktdensitet: 3,04 t/m3
 Skrymdensitet: 1,7 t/m3 (när den deponeras i dammen)
 36 600 000 /1,7 = 21 500 000 m3
- GeoVista AB -- GVR11074 -
17
Område 1
Förutvarande avfallsdam
Område 2
Gravgruvan öster om väg 611
De gula markeringarna visar
avfallsdammarnas utbredning.
De blå markeringarna visar
klarningsdammarnas
utbredning.
Figur 4. Översikt avfallsdammarnas lägen.
Den föreslagna konstruktionen av avfallsanläggningen medger att såväl traditionell våt
deposition som delvis förtjockad sådan äger rum.
Design av avfallsdammar
Avfallsdammarna kommer att designas som dränerade dammar, där avfallets grövre
fraktion används i damkonstruktionen (i motsats till dammar med tätkärna).
Design av klarningsdammar
Klarningsdammen kommer endast att innehålla vatten och är därför designad som
traditionella bergdammar med en tätkärna av morän.
- GeoVista AB -- GVR11074 -
18
2.6
Järnvägsterminal
En råmalmsterminal kommer att erfordras i Håksberg för malmtransporter till
Blötberget. Det geografiska läge som anses vara mest fördelaktigt för järnvägsterminalen är om den placeras i Skeppmora i direkt anslutning till huvudlinjen, då kan
kostnaderna minimeras eftersom långa anslutningar inte är nödvändiga.
Järnmalmsprodukterna kommer att transporteras från Skeppmora till hamn med 3-4
tågset per dag.
2.7
Infrastruktur
Industriområdena i Blötberget och Håksberg kommer att vara belagda med grus utom
runt kontorsbyggnader och parkeringar i deras anslutning som kommer att asfalteras.
Alla anläggningar som hör till industriområdet kommer att inhägnas med
industristängsel. Industriområdet är planerat för trafik med dumprar och lastbilar med
släp, alla byggnader är därför placerade med hänsyn till de utrymmeskrav som sådana
fordon ställer.
Industriområde Blötberget
Vid Blötberget kommer industriområdet att vara uppdelat i två delar:

 Anrikningsverk, kontor, förråd, transformatorstation för inkommande elkraft och
godsmottagning. Dessa är placerade i närheten av järnvägsterminalen och
spårområdet.
 Serviceverkstad och bränslestationer för fordon är placerade i närheten av
rampens början.
I närheten av BS schaktet kommer en friskluftsstation och en propantank att placeras.
Industriområde Håksberg
Industriområdet i Håksberg kommer att förläggas till Iviken, i närheten av påhugget till
den befintliga rampen. Kontor, fordonsservice, bränslestation och transformatorstation
kommer också att anläggas där. En ny friskluftsstation med tillhörande propanstation
kommer att anläggas.
I närheten till Centralschaktet i Håksberg kommer en ny transformatorstation att
anläggas liksom frisklufts- och en propanstation.
2.7.1
Vägar
Vägar för transport planeras till 7m bredd. Resterande vägar planeras bli 5m breda med
mötesplatser.
2.7.2
Byggnader
De byggnader som erfordras för gruvverksamheten består av anrikningsverk, servioceverkstäder för fordon, lagerutrymmen för reagenser, kontor och manskapsbyggnader,
svets- och mekaniska verkstäder, ventilationsanläggningar och kallförråd. Bygganderna
- GeoVista AB -- GVR11074 -
19
planeras anläggas med betonggrundläggning och prefabricerade betongelement. Ytterväggar planeras utgöras av sandwichelement.
2.7.3
Brandposter i dagen
Ludvika räddningstjänst och Statoil har kontaktats för försörjning av brandvatten.
2.7.4
Elkraft
I Blötberget kommer en 50 kV transformatorstation att installeras och anslutas till de 50
kV kraftledningar som passerar genom industriområdet. Ägaren av nätet (VB-Energi)
kommer att leverera transformatorstationen och svara för dess anslutning till nätet.
Kraftledningen kommer emellertid att behöva omdirigeras. Transformatorstation
transformerar elhraften från 50kV till 12kV och distribuerar denna inom
industriområdet och till gruvorna i både Blötberget och Håksberg.
2.7.5
Kommunikation
Ett Backbone nätverk kommer att användas som gemensamt nät för teknik och
administration. Detta används också för kommunikation mellan Blötberget och
Håksberg. I Blötberget kommer det att utgöras av en optisk kabel från server rummet i
kontorsbyggnaden till anrikningsverket, BS-schaktet, rampen och avslutas i serverrummet i anrikningsverket, allt för att upprätthålla säkerheten genom redundant
kommunikation. I Håksberg kommer det att finnas ett Backbone från serverrummet i
kontorsbyggnaden i industriområdet i Iviken till rampen och avslutas i Centralschaktet i
Håksberg. För att upprätthålla säkerheten genom redundant kommunikation kommer en
optisk kabel att dras i orter från Centralschaktet i Håksberg till rampen i industriområdet i Iviken.
2.7.6
Vattenbalans
Innan produktionen kan återupptas kommer gruvorna att behöva tömmas på ungefär 4-5
miljoner m3 vatten vardera. Med ett flöde på 300 l/s från vardera gruva kommer detta att
ta cirka 1 år. Vattnet kommer att pumpas till en sedimentationsbassäng för var gruva.
För närvarande rinner Gonäsån genom gruvområdet i Blötberget, den behöver därför
omdirigeras innan gruvan töms på vatten. Gonäsån har omdirigerats tidigare, under den
förra produktionsperioden i området, och i generella drag kommer samma rutt att
användas nu.
Inläckaget av grundvatten under drift har uppskattats till to 40 l/s för vardera gruva. En
del av detta vatten kommer att användas i borrningen och resten kommer att ledas till
sedimentationsbassänger. Eftersom flödet nu är betydligt mindre än under
länspumpningen kommer endast en bassäng att användas
- GeoVista AB -- GVR11074 -
20
2.8
Gråberg från gruvan
2.8.1
Gråberg från tillredningsarbeten
Blötberget
Tillredningsarbeten i orter och schakt kommer att generera gråberg. För Blötbergetområdet kommer detta vanligen att transporteras uppför rampen i truck. Gråberget
kommer att användas för anläggning av dammar för avfall och också som fyllnadsmaterial i rasområdet för Betsta–Hugget malmerna för att öka stabiliteten i området.
Dessutom kommer gråberg att behövas för att anlägga industriområdet. Bearbetning i
form av krossning kommer att utföras inom industriområdet.
Håksberg
Tillredningsarbeten i orter och schakt kommer att generera gråberg. För
Håksbergsområdet kommer viss återfyllning av brytningsrum att utföras under jord,
maximalt cirka 20% uppskattas kunna deponeras under jord, resten av gråberget
kommer att transpoteras upp tilldagen. Rampen i Iviken används för detta. Gråberget
kommer mestadels att användas för att återfylla rasområden i Iviken , Ikorrbotten och
Centrala Håksberg. Mängden gråberg som produceras i Håksberg kommer att vara
mycket beroende på valet av brytningsmetod.
2.9
Möjlig framtida utveckling av gruvorna
Som en del av nästa fas, feasability studiefasen, i utvecklingen av Ludvika Gruvor till
ett lönsamt och hållbart gruvföretag, behöver ett antal områden bli undersökta och
studerade mer i detalj. Några av de viktigaste listas nedan (dock utan att göra anspråk på
att vara komplett):
•
•
•
•
•
•
Utöka mineraltillgångarna – öka kvaliteten och kvantiten på mineraltillgångarna
med början i Blötberget och Väsman områdena, ovanför 300 m nivån.
Brytningsplan och gruvlayout – optimera och välja brytningsmetoder, transportoch uppfordringssystem.
Process optimering och produktutveckling – välja bäst möjliga flödesschema för
anrikningsprocessen för den brutna malmen, genom att provta och stegvis
genomföra tester i olika skala (bänk- till pilotskala).
Marknadsföra produkter – säkra långsiktiga leveransavtal med stålmarknaden.
Gruvutveckling och produktionsplaner – optimera.
Val av hamn för optimering av transportkostnad och hamnavgifter.
Dessa åtgärder bör resultera i:
•
•
•
Minskad påverkan på omgivningen.
Reducera kapitalbehovet genom att väl nyttja existerande infrastruktur,
centraliserad malmhantering och anrikningssystem, liksom media.
Reducera driftskostnader genom att maximera produktionen, produktiviteten och
halten.
- GeoVista AB -- GVR11074 -
21
3
Logistik
3.1
Järnvägsterminal
En råmalmsterminal kommer att behövas i Håksberg för transporter till Blötberget.
Placeringen av bangård och järnvägsterminal anses vara mest fördelaktig om det sker i
Skeppmora i direkt anslutning till huvudlinjen, kostnaderna blir minimerade eftersom
långa anslutningsspår inte behövs.
I nivå med Skeppmora finns en rak sektion av huvudlinjen som är cirka 1000 m lång.
Området är relativt plant och kan anses utgöra en bra placering av bangården.
Huvudlinjen lutar emellertid 9-10‰ mot norr. Bangården förväntas anslutas till
huvudlinjen i den södra delen. Terminaler för lossning av råmalm och lastning av
produkter förläggs i områdets västra del. Lossningen av råmalm bör ske så nära
anrikningsverket som möjligt.
3.2
Järnvägstransport
Hamnspecifika förhållanden har studerats för de följande tre hamnarna: Oxelösund,
Gävle och Lysekil. Tillträde till dessa tre hamnar erhålls via tre olika järnvägslinjer, var
och en med sina för- och nackdelar.
Vad avser lossningsterminaler har såväl Gävle som Lysekil till stora delar nyuppförda
hamn- och järnvägsinstallationer. För hamnen i Oxelösund, går det att använda
existerande anläggningar med vissa anpassningar.
Det kan konstateras att alla tre hamnar, i allmänhet uppfyller de krav på funktionalitet
som kan uppstå samt att det finns fördelar och nackdelar med samtliga.
Lossningsanläggningen kan, emellertid, inte väljas föränn malmvagnarna har valts.
3.3
Slutsatser
Beroende på destination varierar kostnaderna för de olika transportarrangemangen.
Oxelösund och Gävle har likaratade kostnader för den kompletta transportkedjan i alla
scenarier. Dessutom, det förefaller som att Lysekil är mer fördelaktigt för långväga
transporter, vilket är naturligt då storleken på fartygen som används kan nyttjas bättre.
Valet av hamn är uppenbarligen direkt relaterat till vilken hamn godset skall nå.
Vid denna tidpunkt är det dock svårt att göra en entydig rekommendation rörande vilken
hamn eller vilka transportarrangemang som skall väljas, alternativen behöver utredas
ytterligare.
- GeoVista AB -- GVR11074 -
22
4
Kostnader
4.1
Allmänt
I det följande presenteras uppskattningar ett sammandrag av kostnader för kapital och
drift som baseras på preliminära offerter från leverantörer och entreprenörer eller är
tagna från liknande gruvprojekt enligt vedertagen branchstandard. Noggrannheten av
uppskattningarna i denna Preliminära Ekonomiska Utvärdering (PEA) anses vara +/25%. “Andra kostnader”, eller “oförutsedda kostnader”, specifieras inte här som egna
kostnadsslag men ingår i den övergripande kostnadsbilden med 15% av det uppskattade
kapitalbehovet. Denna osäkerhetsfaktor behandlas emellertid i känslighetsanalysen av
den ekonomiska modellen. Overheadkostnader såsom projektledning och övervakning
under anskaffandet av utrustning, konstruktionsarbetet och igångkörningen inkluderas,
summerade som ”projektkostnader” och är beräknade som ett påslag på det
sammantagna kapitalbehovet (med 12%).
Såväl kapital- som driftskostnadsuppskattningarna är baserade på 2011 års kostnadsnivå, ingen ökning för inflation har inräknats.
4.2
Kapitalkostnader innan produktion
Investeringskostnaderna innan produktionen kommer igång summeras i Tabell 10. Full
produktion är planerat att uppnås under Q2 år 4. Gruvbrytningen planeras emellertid
inledas omkring Q2 år 2, med de redan tillredda områdena i Blötbergets och Håksbergs
gruvor.
Preproduktionskostnaderna summeras därför som de kostnader som erfordras innan
produktionen kommer igång i Q2 år 2, så som visas i Tabell 10. Kapitalkostnaden för att
nå full produktion i Q2 år 4 visas också i Tabell 10. Preproduktionskostnaderna uppgår
till 2 115 MSEK exklusive projektkostnader på 12%. Kapitalkostnaderna för att uppnå
full produktion uppgår till 2 700 MSEK exklusive projektkostnader på 12%.
4.3
Kapitalkostnader under drifttiden
4.3.1
Gruvdrift
Kapitalkostnaderna för gruvdriften inkluderar kostnader för bergarbeten för tillräde till
gruvorna och ramper likväl som ventilationsschakt och orter. De inkluderar också
utrustning för ventilation av gruvorna och kontrollsystem för detta. De elektriska
installationerna inkluderar en 50 kV transformatorstation som ansluts till den 50 kV
kraftledning som passerar industriområdet. Kostnaden innehåller också en uppskattning
för att tömma gruvorna på de 4-5 miljoner m3 vatten de innehåller i nuläget, dessa
presenteras här som länspumpningskostnader. Gruvutrustning medtas i tabellen, men är
utesluten ur summeringen då gruvbrytning och tillredning kan komma att utföras av
entreprenörer.
- GeoVista AB -- GVR11074 -
23
4.3.2
Anrikning av malm
Kapitalkostnader för anrikning av malm inkluderar kostnader för krossning och
uppfordring av malm liksom kostnader relaterade till processen. Processkostnaderna
inkluderar primärkrossning, uppfordring och transport från Håksberg till
anrikningsverket i Blötberget. I anrikningsverket kommer anrikningen att ske i två
separata linjer (en för Blötbergets malm och en för Håksbergs malmer), flotation,
avvattning och slutligen deposition av avfallet i avfalldammen. Kostnaderna inkluderar
anläggning av såväl anrikningsverket som avfallsdammar och klarningsdammar, de
innehåller också kostnader för mekanisk utrustning liksom kostnader för ventilation i
anrikningsverket för att hantera värme och damm.
Tabell 10. Uppskattning av kapitalkostnader annan produktionen inleds och för att
uppnå full produktion.
Kapitalkostnader
Gruvor
Anrikningsverk
Järnvägsterminaler
Infrastruktur
Totalt
Projektkostnader 12%
Totalt
4.3.3
Total pre
produktion
[MSEK]
606
1240
145
124
2 115
254
2 369
Full
prod.
totalt
[MSEK]
1107
1277
145
171
2 700
324
3 024
Järnvägsterminaler
Kapitalkostnader relaterade till järnvägsterminaler inkluderar terminalen i Skeppmora
(Blötberget) och bangården i Håksberg, liksom kapitalkostnader för installation av
elkraft vid bägge terminalerna.
4.3.4
Infrastruktur
Kapitalkostnader relaterade till infrastruktur inkluderar kostnader för konstruktion av
industriområdet. Detta inkluderar omdragning av kraftledningen i Blötberget och
anslutningen av elkraft och distribution inom industriområdet. Det omfattar
omdirigering av Gonäsån och anläggningsarbeten och kostnader för vägar. Byggnader
inkluderas också; t.ex. fordonsverkstäder, svets- och mekaniska verkstäder och
ventilationsanläggningar.
4.3.5
Kostnader för avslutning av drift och rehabilitering
En plan för avslutning av driften och rehabilitering kommer att produceras i MKBstudien, kostnaderna kommer sedan att läggas till i projektkostnaderna, tentativt har en
kostnad på 1 SEK/ton använts.
4.3.6
Summering av kapitalkostnader
De uppskattade kapitalkostnaderna för projektet är summerade i Tabell 11. Kostnaderna
är givna för år 2011, ingen hänsyn har tagits till inflationen.
- GeoVista AB -- GVR11074 -
24
Den totala kapitalbehovet under projektets livslängd är uppskattad till 3 165 miljoner
SEK, exklusive projektkostnader som uppskattas till 12% så som visas i Tabell 11.
Tabell 11. Uppskattning av kapitalkostnader – Summering – projektets livslängd.
Kapitalkostnader under
projektets livstid
Gruvor
Anrikningsverk
Terminaler
Infrastruktur
Totalt
Projektkostnader 12%
Totalt
4.4
Bägge gruvor
[MSEK]
1393
1427
145
200
3165
380
3545
Driftskostnader
Driftskostnaderna är direkt relaterade till brytning av malm under jord; borrning och
sprängning, utlastning och transport till kross, ventilationskostnader (elkraft och
uppvärmning). Den genomsnittliga brytningskostnaden för malmen uppskattas till 80
SEK/ton. Dessa inkluderar kostnaderna för gruvgeologi som är direkt relaterade till
brytningsplaneringen samt för avskrivning av maskiner. Brytningskostnaderna antas i
detta läge att vara likartade i de bägge gruvorna.
Hanteringen av råmalm mellan Blötberget och Skeppmora respektive Håksberg och
Skeppmora, inklusive krossning och uppfordring uppskattas till i genomsnitt 10
SEK/ton. Driftskostnaderna för anrikningsverket omfattar alla steg från malmfickor till
produktsilos och inkluderar energi, underhåll och löner samt 10% för oförutsedda
utgifter. Driftskostnaderna summeras i Tabell 12.
Tabell 12. Uppskattning av driftskostnader.
Uppskattning av driftskostnader
SEK per ton malm SEK per ton produkt
Brytning, krossning & transport av malm
90,5
226,2
till verket
Anrikning
26,8
66,9
Logistik och övrigt
27,5
69
Genomsnittliga driftskostnader per ton
144,8 SEK
362,1 SEK
4.5
Marknadsöversikt och prissättning
En översikt för järnmalmsmarknaden sammanställdes av Raw Materials Group (RMG)
för NIO, baserad på att gruvorna i Blötberget och Håksberg kommer att producera
ungefär 2,2 Mton koncentrat per år. RMG:s rapport baseras på information
tillhandahållen av Nordic Iron Ore såväl som på information från egna källor. Det bör
emellertid noteras att framtida produkter från Ludvika gruvor mycket väl kan bestå av
en blandning av pellet feed, (som kan blandas med sinter feed för vissa marknader),
fines och möjligen pellets. Denna marknadsöversikt sammanför RMG:s åsikter med
bolagets.
- GeoVista AB -- GVR11074 -
25
4.5.1
Sammanfattning
Metallurgiska tester antyder att järnmalmerna Blötberget och Håksberg erfordrar
finmalning för att frigöra värdemineralen magnetit och hematit, ytterligare tester
kommer dock att göras för att undersöka möjligheterna att framställa finesprodukter
med mindre omfattande processering. RMG:s marknadsstudie förutsätter därför endast
att slutprodukten utgörs av ett magnetitkoncentrat av hög kvalité, lämpligt för
tillverkning av pellets.
RMG:s synpunkt är att världsmarknaden för stål kommer att ha en fortsatt tillväxt under
den överblickbara framtiden, men inte lika stark som under de närmast föregående åren.
Emedan det förväntas bli en ökning av utbudet av finmalt material såsom koncentrat
och pellet feed i världen kommer efterfrågan på högkvalitativa koncentrat att blanda in i
lågvärdiga malmer, framförallt de i Kina, vara fortsatt god. Marknaden stöds av de
ökade kraven på pelletisering av järnmalmen för att möta högre krav på kvalitét, miljö
och produktivitet.
RMG är av den åsikten att priserna på järnmalm kommer att behållas på en historiskt
hög nivå under de kommande 15-20 åren och att nivån där priset kommer att bottna
styrs av den där de Kinesiska gruvorna förmår fortsätta sin produktion. Ett för lågt pris
innebär att de måste upphöra med sin produktion.
4.6
Produktkvalitet
Från såväl historiska produktionsdata som från resultaten av metallurgiska tester
(historiska och nygjorda) är det uppenbart att NIO kommer att kunna producera
högkvalitativa produkter, primärt lämpade för pelletstillverkning. Med tillgängliga
metallurgiska resultat har en uppskattning av sammansättningen för en sådan produkt
gjorts, se Tabell 13. Detta är dock endast en uppskattning, som skall konfirmeras med
de närmaste månadernas tester. Det är emellertid NIO:s uppfattning att detta utgör en
konservativ uppskattning. Produkten förväntas innehålla en större andel magnetit i
förhållande till hematit, och därför medföra signifikanta fördelar för pelletstillverkaren.
Tabell 13 – Uppskattning av typisk produkt kvalitet.
Fet
Total
Iron
%
>67,0
SiO2
Silica
%
Al2O3
Alumina
%
CaO
Lime
%
MgO
Magnesia
%
P
Phosphorous
%
V
Vanadium
%
Na20
Sodium
%
K20
Potassium
%
<1,3
<1,3
<0,4
<0,3
<0,03
<0,15
<0,05
<0,05
Den höga kvalitén uppnås primärt som ett resultat av finmalningen av råmalmen för att
frigöra värdemineralen. Det kan finnas ett visst utrymme för att producera grövre
produkter med lägre kvalitét om processekonomi och marknaden så medger. Det
magnetitdominanta koncentratet kommer emellertid att utgöra en efterfrågad produkt på
pelletsmarknaden av följande orsaker:
•
•
•
Signifikant sänka bränslebehovet jämfört med att använda ren hematitslig i ett
pelletsverk (upp till 65% lägre bränslebehov).
Reducera koldioxidutsläppen för pelletstillverkaren.
Tillåter pelletstillverkaren att blanda in lågkvalitativa, billigare malmer.
- GeoVista AB -- GVR11074 -
26
•
•
•
DR kvalitetspellets kan tillverkas (med halter av SiO2 + Al2O3 <2.5%).
Inga straff förväntas från köparen på grund av innehåll av oönskade element då
halterna av dessa ligger under straffgränserna.
Produkten kan lätt malas till pellet feed storlek.
4.7
Marknadsöversikt
4.7.1
Prognos över efterfrågan på järnmalm
Efterfrågan på järnmalm förväntas följa en liknande trend som den för produktionen av
stål, justerat för ökad användning av skrot som råvara, i synnerhet i Kina. Följaktligen
antar RMG, för Kinas räkning, att den årliga ökningen i efterfrågan på järnmalm upp till
år 2020 kommer att vara 1% över ökningen av stålproduktionen. Bortom den tidpunkten
kommer tillgången på skrot att ha hunnit ikapp tillväxten i efterfrågan. Med 2011 som
bas är RMG:s prognos att världens efterfrågan på järnmalm kommer att uppgå till 2 340
Mton år 2015, 2 864 Mton år 2020, 3 210 Mton år 2025 och 3 632 Mton år 2030. Den
genomsnittliga ökningen under den tiden uppgår till 3% per år, vilket är under ökningen
från början av 2000-talet, men högre än tillväxten under 1980 och 1990-talen.
4.7.2
Andra framtida järnmalmsprojekt
Historiskt sett har utvecklingen av nya järnmalmsprojekt varit mycket begränsad, med
huvuddelen i händerna på de tre stora producenterna. Med låga vinster och liten
efterfrågan har det funnits liten stimulus. Kinas ankomst till marknaden förändrade
detta, från år 2000 och framåt har det dykt upp nya aktörer, t.ex. Anglo American och
FMG. Järnmalmsleverantörerna togs alla på sängen av den snabba och ihållande
efterfrågeökningen och som en konsekvens har järnmalmspriserna stigit flera gånger om
till en nivå där många järnmalmsprojekt utanför de stora producenternas kontroll blivit
möjliga att utveckla. Ytterliggare resurser från de stora producenterna har framskyndats,
men till stor kostnad, dessutom kan varken efterfrågan på produkter eller
transportinfrastrukturen för dem mötas.
5
Ekonomisk utvärdering
Syftet med den ekonomiska utvärderingen är att sätta grundalternativet (base case) i sitt
ekonomiska sammanhang och hitta vid vilken punkt projektet kan generera ett
tillräckligt kassaflöde för att berättiga ett beslut om uppstart av gruvdrift.
Den ekonomiska utvärderingen i denna rapport är preliminär till sin natur och
bygger på användandet av antagna mineraltillgångar som anses som för geologiskt
spekulativa för att de skall kunna omvandlas till malmreserver, det finns ingen
garanti för att denna ekonomiska utvärdering kan förverkligas. Den antagna
mineraltillgångens andel av gruvplanen utgör 36% av den totala för gruvans
livslängd.
För att bedöma bärkraftigheten av det valda produktionsscenariot har det utförts några
enkla kassaflödesmodeller, inklusive känslighetsanalyser, med nuvärdesanalys (NPV)
och beräkningar av internavkastning (IRR). Försäljningsintäkterna baseras på de senaste
- GeoVista AB -- GVR11074 -
27
marknadspriserna och prognoser för ett pellet feed koncentrat med innehåll av 67% Fe,
och är satta till 121 USD/t FOB svensk hamn.
Ingen hänsyn har tagits till kostnadsökningar (inflationsfaktor).
I detta skede av projektet kan det anses tillräckligt att analysera dess genomförbarhet
före finansieringskostnader och skatter.
Projektionen av ”base case” fallet visar: Det valda scenariot för produktionen har en god
lönsamhet, 24% IRR, 2,96 miljarder SEK NPV, 6,0 års återbetalningstid, vid ett
långsiktigt FOB-pris per ton koncentrat på 121 USD eller 847 SEK.
Känslighetsanalyser visar:
•
•
•
6
Om kapitalbehovet förändras med +20% sjunker IRR till 19%; -20% ökar IRR
till 30%.
Om driftskostnaderna förändras med +20% sjunker IRR till 19%; -20% ökar
IRR till 28%.
Om produktpriset förändras med +20% ökar IRR till 33%; -20% sjunker IRR till
13%.
Referenser
Nordic Iron Ore. 2011. Ludvika Mines Preliminary Economic Assessment
- GeoVista AB -- GVR11074 -