Transcript Blankettguiden 2012

Blankettguiden 2012
– en hjälpreda i konsten att fylla i blanketter
1
Innehåll
Så använder du blankettguiden 3
Sjukdom 6
Arbetsskada 36
Arbetslöshet 62
Pension 73
Dödsfall 83
Facket Försäkrar på webben
På LOs hemsida finns en klickbar banner med texten Facket Försäkrar
i spalten längst ut till höger. Den leder till den öppna sidan, för exempelvis medlemmar, med information om fackets försäkringar.
För dig som försäkringsrådgivare finns en lösenordsskyddad del som
du hittar på www.lo.se/frg. FRG-webben är ett verktyg som tagits fram
som hjälp och stöd för just dig som är facklig försäkringsrådgivare. Är
du ny användare så börjar du med att registrera dig.
På FRG-webben finns allt försäkringsrådgivarmaterial som nedladdningsbara pdf-filer. Det gäller bland annat LOs Grundbok för försäkringsrådgivare, som innehåller fördjupad information om Blankettguidens ämnesområden. Själva Blankettguiden finns givetvis också här.
2
© Landsorganisationen i Sverige 2012
Original: Bilda Förlag & Idé
Foto: Ellinor Collin
Omslagsbild: Nina Borén, försäkringsrådgivare Fastighets
Tryck: DanagårdLiTHO, Ödeshög
isbn 978-91-566-2795-8
lo 12.06 8 000 ex
Så använder du blankettguiden
Så använder du
blankettguiden
Fullt så krångligt är det inte!...................................................................................... 3
Om 2012 års Blankettguide....................................................................................... 4
Här finns blanketterna.............................................................................................. 4
Till sist..................................................................................................................... 5
Varför är det så krångligt att fylla i blanketter?! Om medlemmen
tycker så, leder det lätt till att skador och andra försäkringsfall inte
blir anmälda. Och det i sin tur leder till att medlemmen kan missa
att få ersättning som hon eller han har rätt till. Därför är det en
viktig uppgift för dig som försäkringsrådgivare att ”avmystifiera”
detta med blanketter och att hjälpa medlemmarna att hitta rätt i
blankettdjungeln.
Varför är det så krångligt att fylla i blanketter?
Svaret från blankettingenjörerna är att väldigt mycket information ska in på en liten yta.
Därför är texterna i blanketter kortfattade och det gör att det ibland blir svårt att veta
vad, hur och var man ska fylla i alla de uppgifter som efterfrågas. LOs Blankettguide är
förstahjälpen-lösningen för dig som tycker att blankettskrivarjobbet är tungt – och som
möter medlemmar som behöver hjälp med att fylla i blanketter.
I Blankettguiden har vi samlat ifyllnadsanvisningar och goda råd till de vanligaste
blanketterna som används vid händelserna Sjukdom, Arbetsskada, Arbetslöshet, Pension och Dödsfall. För att du som försäkringsrådgivare ska vara välinformerad visar vi
också några blanketter som bara är till för läkare. De finns normalt inte tillgängliga
att titta på för andra än vårdpersonal – men kan vara bra för både dig och medlemmen att ha sett.
Som vanligt i LOs försäkringsrådgivarmaterial använder vi tilltalsordet ”du” genomgående i texterna. De ser alltså ut att vara riktade till ”dig” som är sjuk, arbetsskadad, uppsagd/arbetslös, pensionssparare och efterlevande till medlem som avlidit. Det betyder att du som försäkringsrådgivare kan använda texterna som en sorts
talarmanus också.
Fullt så krångligt är det inte!
Rubrikens budskap är just det som vi skulle vilja att du som försäkringsrådgivare
förmedlar till medlemmarna.
När man fyller i blanketter eller webbformulär för anmälan/ansökan är det självklart viktigt vad man skriver. Det kan få stor betydelse för hur ärendet behandlas. Men
33
44
Låt dig alltså inte skrämmas av
svåra blanketter! Ingen kräver
att försäkringsrådgivaren ska
vara blankettexpert, men så
småningom lär du dig mer och
blir bäst på just din arbetsplats
eftersom du har erfarenheter
som ingen annan har.
Så använder du blankettguiden
tänk också på att det alltid går att komplettera i efterhand, under ärendets handläggning – det viktigaste är att anmälan/ansökan skickas in.
Erfarenhetsmässigt vet vi att det oftast är här som skon klämmer: Alltför många
medlemmar missar att få ut ersättning därför att de skjuter upp inskickandet för att
blanketten inte är hundraprocentigt komplett ifylld.
Visst är det en klar fördel för medlemmens ärende om precis alla uppgifter, underskrifter (t.ex. arbetsgivarens), kopior av handlingar och annat finns med från början.
Men i verkligheten är det aldrig, eller i vart fall mycket sällan, så att loppet är kört
om inte alla uppgifter finns med. Dessutom går det i värsta fall alltid att få beslut
omprövade och att göra kompletteringarna då.
Tänk också på att både medlemmen och du som försäkringsrådgivare kan be om
hjälp om ni kör fast. Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten, AFA Försäkring, Folksam och avtalspensionernas valcentraler hjälper gärna till. Myndigheterna är skyldiga
att hjälpa medborgarna tillrätta. Och de andra bolagen är LO på på olika sätt delägare
i (till exempel äger LO hälften av AFA Försäkring).
Om 2012 års Blankettguide
Avtalsområde LO – KFO finns med för första gången
KFO
Titta efter den här symbolen!
Symbolen används endast där
kooperativt anställdas kollektivavtal har andra regler än dem
som gäller inom avtalsområde
LO-Privat. ”Omärkta” avsnitt
gäller på båda avtalsområdena.
Från och med årets upplaga finns även regler och blanketter som gäller för kooperativt
anställda arbetares avtalsförsäkringar (avtalsområde LO – KFO). Tidigare fanns bara de
regler och blanketter som gäller inom avtalsområdet LO Privat (LO – Svenskt Näringsliv).
Kundwebb och andra webbportaler behandlas inte
Fortfarande behöver medlemmen (ibland tillsammans med facklig representant och/
eller arbetsgivare) i många fall fylla i och skicka in anmälan/ansökan på en pappersblankett. Blankettguiden är ett verktyg som hjälper dig att informera och hjälpa
medlemmarna med just dessa pappersblanketter – och därför koncentrerar vi oss på
blanketterna.
Du bör dock känna till de webbaserade alternativ till pappersblanketterna som
finns för att kunna stödja medlemmar som vill använda dessa. I de flesta fall behöver
medlemmen ha tillgång till e-legitimation för att använda – eller åtminstone få full
funktionalitet i – dessa webbportaler.
Ett bra exempel är AFA Försäkrings kundwebb, som startade i slutet av 2011 och
som successivt byggs ut med fler funktioner. Ingången till kundwebben finns på www.
afaforsakring.se/kundwebb.
Även Försäkringskassan har påbörjat arbetet med en del av www.forsakringskassan.
se som heter Mina sidor och där inloggningen sker med e-legitimation. Där går det
redan nu att följa ett pågående ärende och successivt kommer det att gå att uträtta
allt fler ärenden.
Pensionsmyndigheten har Dina pensionssidor på www.pensionsmyndigheten.se
samt, i samarbete med de stora pensionsbolagen, webbportalen www.minpension.se.
Här finns blanketterna
Det enklaste sättet är få tillgång till de blanketter du och medlemmarna behöver är
att ladda hem dem från internet. De flesta går att hitta där. Leta på respektive hemsida
efter ordet ”blanketter” eller ”ladda hem blanketter” eller ”blanketter och broschyrer”.
Ring eller mejla och beställ annars!
Så använder du blankettguiden
• AFA Försäkrings blanketter: www.afaforsakring.se. Telefon: 0771-88 00 99.
E-postformulär finns på hemsidan på adress www.afaforsakring.se/Kontaktaoss/Fragor-och-svar-om-vara-forsakringar/Fragor-via-e-post.
• Försäkringskassans blanketter: www.forsakringskassan.se. Telefon: 0771-524 524
eller självbetjäning på 020-524 524. E-post: [email protected].
• Foras blanketter: www.fora.se. Telefon: 08-787 40 10. E-postformulär finns på
www.fora.se/SAF-LO/Kontakta-oss.
• Pensionsmyndighetens blanketter: www.pensionsmyndigheten.se. Telefon:
0771-776 776. E-postformulär finns på hemsidan på adress https://secure.pensionsmyndigheten.se/SkickaEpost.html.
• Pensionsvalets blanketter: www.pensionsvalet.se. Telefon: 020-650 111. E-post:
[email protected].
• Folksam Kooperativ Tjänstepension: www.folksam.se/pension/avtalsochtjanstepension/kooperativatjanstepensioner. Telefon: 020-485 485. E-postformulär
finns på http://www.folksam.se/kundservice/kontaktepost. PDF-filer på blanketterna finns på arbetsgivardelen av webbplatsen, http://arbetsgivare.folksam.
se/trycksakerblanketter/allablanketter/1.96133.
Till sist
Till sist: Glöm inte att underteckna innan du skickar in en blankett!
Alltför många glömmer namnunderskriften – och tänk på att på vissa blanketter
krävs underskrift av både arbetsgivaren och facket.
Blanketter är en färskvara– skaffa nya varje år!
Du som använder LOs Blankettguide har säkert blivit inspirerad till att samla på dig ett
litet lager av de olika blanketterna. Det är bra. Men tänk på att alla blanketter som du ser
i blankettguiden normalt ges ut i nya upplagor varje år. Se till att du alltid har de nya!
55
66
Sjukdom
Sjukdom
De första sjukveckorna............................................................................................. 6
Förebyggande sjukpenning – innan det gått för långt................................................. 7
AGS-blanketten – så fyller du i den.......................................................................... 10
Vid föräldrapenning eller graviditetspenning............................................................14
Ersättning från fackets medlemsförsäkringar............................................................14
Mer om ersättningsreglerna.....................................................................................14
Om du haft sjukpenning i 2,5 år...............................................................................15
Regler för bedömning av arbetsförmåga.................................................................. 20
Att tänka på om du blir sjuk.................................................................................... 20
Åter till arbetet – arbetsanpassning och rehabilitering..............................................21
AGS-fonden – stöd till arbetslivsinriktad rehabilitering............................................ 26
Sjukersättning....................................................................................................... 27
Särskilt läkarutlåtande (SLU)....................................................................................31
Sakområdet Sjukdom är omfattande, med många blanketter och
många regler. Försäkringskassans beslut om att bevilja till exempel sjukpenning eller sjukersättning är grunden för ersättning vid
all slags medicinskt grundad arbetsoförmåga.
Om du får ersättning från Försäkringskassan kan du få kompletterande ersättning från vår kollektivavtalade sjukförsäkring, Avtalsgruppsjukförsäkringen AGS. Om du har råkat ut för en arbetsskada
kan du i många fall få den kompletterande ersättningen från Trygghetsförsäkring vid arbetsskada, TFA, istället. (Läs mer i arbetsskadekapitlet som börjar på sid 37.) Både AGS och TFA är gemensamma för avtalsområdena LO-Privat och LO-KFO.
Inte rätt till sjuklön? Gör så här!
Om du inte har rätt till sjuklön
(till exempel är tillfälligt
anställd), gör du själv sjukanmälan till Försäkringskassan. Det finns ingen blankett
för detta, utan du använder
självbetjäningstjänsten på
www.forsakringskassan.se eller
ringer till Försäkrings­kassans
kundtjänst på telefon 0771524 524.
Mer information finns på www.
forsakringskassan.se, fliken
Privatperson och där väljer du
”Sjuk” i vänstermenyn.
De första sjukveckorna
De två första veckorna
De flesta anställda har rätt till sjuklön från arbetsgivaren enligt sjuklönelagen under
de första 14 sjukdagarna (minus karensdag). Sjuklönen är 80 procent av den lön du
har när du arbetar. I motsats till vad som gäller för sjukpenning så finns det inget
inkomsttak i sjuklönen, så även höginkomsttagare får 80 procent av sin lön.
Sjukanmälan gör du enklast genom att ringa arbetsgivaren.
För att ha rätt till sjuklön måste du lämna en skriftlig försäkran till arbetsgivaren.
De flesta arbetsgivare har utvecklat någon form av blankett eller webbrutin för detta.
Arbetsgivaren är inte skyldig att betala sjuklön förrän du har lämnat in din försäkran.
Du behöver normalt inte uppge sjukdomsorsak (diagnos) till arbetsgivaren.
Sjukdom
Läkarintyg behöver du först efter en vecka. Undantag: Om din arbetsgivare kräver
så kallat förstadagsintyg. Det kan arbetsgivaren enligt lag och även enligt vissa kollektivavtal. Läkarintygsblanketten heter FK 7263 (se bilderna på sid 8 och 9).
Om du anser att din sjukdom är en följd av ditt arbete, bör du för din egen och
andras skull informera om detta. Arbetsgivaren måste då göra en arbetsskadeanmälan.
Beträffande läkarintyget har vi i kapitlet Arbetsskada på sid 49 kommenterat några
punkter på blanketten att kontrollera att läkaren fyller i noga.
Från och med sjukdag 15
Om du har sjuklön, kan Försäkringskassan betala sjukpenning från och med sjukdag
15. Det är arbetsgivaren som ska sjukanmäla dig till Försäkringskassan, via självbetjäningstjänsten för arbetsgivare (se www.forsakringskassan.se/arbetsgivare). Sedan
skickar Försäkringskassan en blankett till dig där du ska fylla i sjukdomsorsak, arbetstid, inkomst med mera.
Tidigare fastställdes din sjukpenninggrundande inkomst, SGI, i förväg. Numera
görs det först när du är sjukskriven och behöver sjukpenning.
Sjukdag 15 ska du också fylla i AGS-blanketten och skicka till AFA Försäkring. Se
bilder och ifyllnadsanvisningar på sid 10-13. AGS, Avtalsgruppsjukförsäkringen, är den
kompletterande sjukförsäkring som ligger i ditt kollektivavtal. Du får en så kallad dagsersättning, som tillsammans med sjukpenningen ger dig en sammanlagd ersättningsnivå på cirka 90 procent av din sjukpenninggrundande inkomst. AGS-dagsersättningen
betalas längst till och med sjukdag 360.
Observera att du måste ansöka själv – meddelande om ditt sjukfall lämnas inte
från Försäkringskassan till AFA Försäkring.
AGS-blanketten är viktig! Förutom dagsersättningen, gäller blanketten också som
ansökan om/anmälan till den premiebefrielseförsäkring som är kopplad till Avtalspension SAF-LO. Premiebefrielseförsäkringen betalar den premie till avtalspensionen
som annars – när du är i arbete – betalas in av arbetsgivaren.
Förebyggande sjukpenning – innan det gått för långt
Om du löper risken att bli sjuk och arbetsoförmögen kan du få sjukpenning om du
behöver vara borta från ditt arbete för att delta i medicinsk behandling. Syftet ska
vara att undvika sjukdom och arbetsoförmåga. (Reglerna om förebyggande sjukpenning står i socialförsäkringsbalken, SFB, 27 kap 6–7 §§.)
Du ska själv skaffa ett läkarintyg på att du har en förhöjd sjukdomsrisk som kan
leda till en nedsättning av arbetsförmågan. Risken måste vara ”förhöjd” och det kan
räcka med att din fysiska eller psykosociala miljö utgör en risk. Det är viktigt att
läkaren på blanketten beskriver ”hotbilden” (viktigt), det vill säga vad du riskerar att
drabbas av om du inte får aktiv rehabilitering eller behandling.
Om förebyggande sjukpenning beviljas, gör Försäkringskassan upp en behandlingsplan. Du behöver inte genomgå behandlingen i ett svep, utan det går bra att göra
det etappvis med mellanliggande uppehåll då du i många fall kan vara i fullt arbete.
Arbetsgivaren eller hälso- och sjukvården betalar själva behandlingen. Fördelarna
för arbetsgivaren med förebyggande sjukpenning är att den betalas från första dagen.
Ingen karensdag tas ut och arbetsgivaren slipper betala sjuklön.
Blanketten heter ”Läkarutlåtande – förebyggande behandling – medicinsk behandling – medicinsk rehabilitering” och har nummer RFV 7265 (se bild på sid 9).
77
88
Sjukdom
Den här blanketten är numera tillgänglig att titta på för alla som
vill, på www.forsakringskassan.se/sjukvard. Sidan har även i
övrigt bra info och även länkar t ex till det försäkringsmedicinska
beslutsstödet.
Andra sidan på den här blanketten visar vi på nästa sida här i
Blankettguiden.
Läkarintyg, det allmänna
Första sidan
Sjukdom
99
Detta är andra sidan på den allmänna läkarintygsblankett som
du ser förstasidan av på föregående sida här i Blankettguiden.
Läkarintyg, det allmänna
andra sidan
Även den här blanketten finns numera att titta på för alla på
www.forsakringskassan.se/sjukvard. Tidigare krävdes lösenord för sjukvårdsblanketterna.
Läkarintyg, förebyggande sjukpenning
10
10
Sjukdom
Blankettanvisningar
AGS-blanketten – så fyller du i den
• Blankettens framsida: Den
fyller du i själv och undertecknar.
• Blankettens baksida: Din
arbetsgivare fyller i och
undertecknar.
• Glöm inte att bifoga en kopia
av läkarintyget och eventuella andra handlingar som
AFA Försäkring behöver – de
räknas upp i en ruta mellan
avsnitt 5 och 6 på blankettens förstasida.
• Kontrollera att korrekt
personnummer finns på alla
handlingar.
Ansök alltid om ersättning från Avtalsgruppsjukförsäkringen AGS om du fortfarande
är sjuk efter 14 dagar. AGS-blanketten finns hos facket och arbetsgivaren. Du kan
också hämta den direkt till din dator genom att gå in på AFA Försäkrings webbplats,
www.afaforsakring.se.
AGS är en bra försäkring, som bland annat har fördelen av att sakna preskriptionstid. Har du glömt att göra en AGS-anmälan för en tidigare sjukperiod? Eller missat att
söka AGS-ersättning vid sjukersättning/aktivitetsersättning (tidigare: sjukbidrag eller
förtidspension)? Gör det nu! Pengar kan betalas ut retroaktivt för ersättningsberättigade fall från och med september 1972, när försäkringen trädde i kraft!
Några ifyllnadstips:
Tänk på att AGS kan gälla enligt efterskyddsregler även efter det att anställningen
har upphört.
Sjukanmälningsdag
Sjukanmälningsdagen är den dag då du gjorde sjukanmälan till arbetsgivaren. Om du
saknar rätt till sjuklön skriver du istället in dagen för sjukanmälan till Försäkringskassan här.
Sjukpenninggrundande inkomst (årsinkomst) vid insjuknandet
Ska alltså vara din årsinkomst vid insjuknandet, även om du fått högre/lägre lön därefter. Din arbetsgivare har uppgift om din årsinkomst när du blev sjuk.
Har du anmält arbetsskada?
Kryssa ja eller nej på frågan under avsnitt 2 ”Är sjukskrivningen anmäld som arbetsskada till Försäkringskassan?” Tänk på att arbetsskada alltid ska anmälas (av dig, facket
och arbetsgivaren på samma blanketter) till både AFA Försäkring och Försäkringskassan – se kapitlet Arbetsskada längre fram i Blankettguiden.
Flera arbetsgivare
Ska alltid anges, liksom din årsinkomst från annan arbetsgivare om du har en sådan.
Det kan ha stor betydelse för ersättningens storlek. Du kan bara få ersättning för
inkomst från anställning som omfattas av AGS.
Glöm inte fullmakten!
Avsnitt 6 på blanketten är det viktigt att du undertecknar. Fullmakten behövs för att
AFA Försäkring ska kunna handlägga din ansökan om ersättning.
Efterskydd om du inte längre är anställd
AGS har ett efterskydd på 720 ”friska” dagar. Blir du sjuk under efterskyddstiden (och
uppfyller kraven för AGS i övrigt), har du rätt till ersättning från AGS som om du vore
anställd. Efterskyddstiden förlängs med det antal dagar som du varit sjuk.
Som arbetslös under efterskyddstiden, gör följande:
• Bifoga ett arbetsgivarintyg på den senaste anställningen. Om du av någon anledning
inte har eller kan få fram ett arbetsgivarintyg, lämna uppgift på ett separat papper
om anställningstid samt namn, adress och telefon till den senaste arbetsgivaren.
• Om du haft aktivitetsstöd från Försäkringskassan, ska du bifoga en kopia av Försäkringskassans intyg för ersättningsperioden.
11
11
Sjukdom
Denna förstasida ska du själv som anställd fylla i. Förklaringar
för ifyllnad av blanketten hittar du på sid 10. Tänk på att du
måste ansöka om AGS själv. Ersättningen betalas inte ut med
automatik.
AGS-blanketten gäller också som anmälan till premiebefrielseförsäkringen i Avtalspension SAF-LO eller Kooperationens
Avtalspension, KAP. Det är därför extra viktigt att du fyller i och
skickar in blanketten! Då missar du inte avsättningar till avtalspensionen under tiden du är sjuk.
AGS-blanketten
Första sidan
12
12
Sjukdom
Nyhet i AGS från 2012
Skicka in nya läkarintyg och beslut om sjukersättning/aktivitetsersättning
AGS-avtalet har förbättrats
genom avtal mellan LO och
Svenskt Näringsliv. Från och
med 2012 betalas månadsersättning även på inkomstdelar
över 7,5 prisbasbelopp. Alla
som nybeviljas sjuk- eller
aktivitetsersättning efter den
1 januari 2012 omfattas, alltså
även de som har en pågående
sjukskrivning som efter årsskiftet övergår till sjukersättning
eller aktivitetsersättning.
Om sjukskrivningstiden förlängs, ska du skicka en ny kopia av läkarintyget till AFA
Försäkring.
Om Försäkringskassan beviljar dig sjukersättning eller aktivitetsersättning (läs mer
om sjukersättning på sid 27–30 i denna blankettguide) har du rätt till kompletterande
månadsersättning från AGS.
Skicka in en kopia av Försäkringskassans skriftliga beslut till AFA Försäkring.
Tänk på att det kan ha gått en tid mellan det att AGS-dagsersättningen upphörde
(sjukdag 360) och kassans beslut. Du måste själv ansöka om månadsersättning hos
AFA Försäkring. Det går ingen automatisk ”signal” från Försäkringskassan till AFA
Försäkring om att du beviljats sjukersättning eller aktivitetsersättning.
Bifoga uppgift från Försäkringskassan om sjukpenninggrundande inkomst vid
insjuknandet och utbetald sjukpenning.
Sjukskrivning och återgång i arbete
– en gemensam arbetsuppgift i det lokala facket
Reglerna för sjukpenning med mera i
socialförsäkringsbalken är omfattade.
Regelverket är sedan 2008 också utformat så att det inte i alla delar går i
takt med arbetsrätten.
Arbetsrätten och arbetsgivarens ansvar för förebyggande arbetsmiljöarbete, arbetsanpassning och rehabilitering gäller visserligen oförändrade
– men i praktiken krävs ett aktivt och
offensivt lokalt fackligt arbete för att
säkerställa att medlemmar inte kommer i kläm. Det förstärkta anställningsskyddet vid sjukdom gäller men
det är upp till det lokala facket att bevaka att det inte urholkas och att arbetsgivaren lever upp till sina skyldigheter enligt lag och avtal.
De fackliga arbetsuppgifterna är gemensamma, ett lagarbete. Det är inte
du ensam som försäkringsråd­
givare
som ska göra det, och inte heller
skyddsombudet ensam. Hela det lokala facket måste engagera sig.
Använd kapitlet Sjukdom i LOs Grundbok för försäkringsrådgivare 2012.
Använd också LOs och förbundens gemensamma skrift Åter till arbetet 2.0,
som förutom rena faktabeskrivningar
också innehåller anvisningar för det
fackliga arbetet. Åter till arbetet-skriften kommer att uppdateras under
2012-2013, men när det gäller råden
om det fackliga arbetet är den tidigare versionen fortfarande aktuell.
Använd den tills den nya kommer ut.
Du kan beställa dessa från LOdistribution, tel 026-24 90 26, fax
026-24 90 10, e-post [email protected]. Frakt- och expeditionskostnader tillkommer.
Sjukdom
Blankettens andrasida ska din arbetsgivare fylla i. AGS-blanketten heter F0018 och finns för nedladdning som pdf-fil på www.
afaforsakring.se/Forsakringar/Anmalningsblanketter/Sjukforsakring/.
AGS-blanketten
Andra sidan
OBS! Du kan inte använda den vanliga AGS-blanketten för premiebefrielse
vid föräldraledighet eller graviditetspenning. Du använder denna blankett
i stället. Premiebefrielseförsäkringen betalar din premie i Avtalspension
SAF-LO eller Kooperationens Avtalspension, KAP, under tiden som du är
föräldraledig i samband med barns födelse eller adoption (VAB-dagar ger
dock inte rätt till premiebefrielse).
Premiebefrielse vid
föräldraledighet
Blanketten heter F0117 och finns för nedladdning som pdf-fil på www.
afaforsakring.se/Forsakringar/Anmalningsblanketter/Forsakring-vidforaldraledighet/.
13
13
14
14
Alldeles för många medlemmar missar detta. Påminn
dina arbetskamrater som
blivit föräldrar den senaste
tioårsperioden om att skicka
in blanketten (det går bra att
göra i efterskott)!
Sjukdom
Vid föräldrapenning eller graviditetspenning
Förutom premiebefrielseförsäkringen vid sjukdom, finns det ytterligare en: Premiebefrielse vid föräldrapenning eller graviditetspenning. Denna lilla försäkring är också
kopplad till Avtalspension SAF-LO. Premiebefrielsen innebär att du fortsätter att
tjäna in avtalspensionsrätt under den tid som du uppbär föräldrapenning i samband
med barns födelse/adoption (inte VAB-dagar). Den längsta tiden är 13 månader per
födsel eller adoption. Premiebefrielseförsäkringen omfattar från och med 2012 också
tid med graviditetspenning.
Att bli förälder är ingen sjukdom, så du kan inte använda AGS-blanketten. Använd
specialblanketten för föräldraledighet med mera som du ser på sid 13.
Ersättning från fackets medlemsförsäkringar
• Alltför många medlemmar glömmer bort den olycksfallsförsäkring som i de flesta
förbund ingår i medlemsavgiften. Försäkringen heter numera Medlemsolycksfall
– Fritid (tidigare Trygghetsförsäkring – Fritid TFF) och gäller för olycksfall på
fritiden. I försäkringen finns olika ersättningar, från enkla kostnadsersättningar
till ersättning för både medicinsk och ekonomisk invaliditet. Ta reda på vad som
gäller i ditt förbund!
Folksam tillämpar telefonskadereglering, så du behöver inte fylla i någon blankett.
Ring bara närmaste Folksamkontor och anmäl olycksfallsskadan!
• Många LO-förbund har Sjuk- och efterlevandeförsäkringen som medlemsförsäkring. Den är ett frivilligt tillval som inte automatiskt ingår i medlemskapet. Om
du har tecknat försäkringen, kan du ha rätt till ersättning vid långvarig sjukdom.
Mer om ersättningsreglerna
Arbetsförmågan är det centrala och Försäkringskassans bedömning den enda som gäller. Du har rätt till sjukpenning i förhållande till hur mycket du inte klarar av att arbeta.
Sedan den 1 juli 2008 görs den bedömningen mot olika typer av arbeten – från ditt
eget arbete till alla arbeten på arbetsmarknaden – beroende på hur länge du varit sjuk.
Att tänka på om läkarintyg och arbetsförmågebedömning
Detta gäller oavsett tidpunkt i sjukperioden: Att du har fått ett läkarintyg betyder inte
automatiskt att du har rätt till sjukpenning eller annan ersättning, till exempel sjuk-/
aktivitetsersättning. Försäkringskassan – inte den sjukskrivande läkaren – beslutar om
ersättning ska betalas ut från den allmänna sjukförsäkringen eller inte.
På sid 10 och 11 ser du hur läkarintygsblanketten ser ut. Läkarintyget är alltså inte
en ”sjukskrivning”, utan ett medicinskt underlag för Försäkringskassans bedömning
av din arbetsförmåga och därmed din rätt till sjukpenning.
Blanketten innehåller frågor om din arbetsförmåga – inte minst vilken arbetsförmåga som du eventuellt har kvar, trots de medicinska besvären eller skadan som du
har råkat ut för.
Sjukpenning på normalnivån, högst 364 ersättningsdagar
Rätten till sjukpenning är numera tidsbegränsad till högst 364 dagar. Men det är inte
bara den aktuella sjukperioden som räknas. Försäkringskassan tittar 450 dagar bakåt
i tiden – det är cirka 15 månader – och lägger ihop sjukdagar. Då räknas också dagar
som du haft sjuklön om du fått sjukpenning omedelbart efteråt. Och alla dagar räknas
som hela dagar, även om du bara haft ersättning på till exempel halvtid.
Sammanräkningen bryts först när du har haft en period på minst 87 dagar utan
ersättning. Den här sammanläggningen medför att tidigare sjukperioder kan förkorta
antalet dagar med sjukpenning i ett senare sjukfall.
15
15
Sjukdom
Ersättningsnivån för sjukpenning på normalnivån är 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten, SGI, multiplicerad med 0,97. Multiplikationen med den så
kallade korrigeringsfaktorn 0,97 sänker i praktiken ersättningsnivån till 77,6 procent.
När 364 ersättningsdagar är förbrukade
När du har fått ersättning i 364 dagar kan du ansöka om följande:
• Sjukpenning på fortsättningsnivån. Om Försäkringskassan beviljar sjukpenning
på fortsättningsnivån är den enligt huvudregeln tidsbegränsad till 550 dagar. Se
blankettbilden på sid 17.
Ersättningsnivån i sjukpenning på fortsättningsnivån är 75 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten, SGI, multiplicerad med 0,97. Multiplikationen med den så
kallade korrigeringsfaktorn 0,97 sänker i praktiken ersättningsnivån till 72,75 procent.
• Sjukpenning på normalnivån utan tidsgräns. Beviljas bara vid allvarlig sjukdom.
Exempel: vissa typer av tumörsjukdomar, en neurologisk sjukdom som ALS eller
väntan på transplantation av ett vitalt organ. Ett annat skäl är om man befinner
sig i livets slutskede, oavsett diagnos. Se blankettbilden på sid 17.
Sjukpenning på normalnivån utan tidsgräns har alltså samma ersättningsnivå som
”ordinarie” sjukpenning, det vill säga 80 procent av SGI multiplicerad med 0,97.
Om du haft sjukpenning i 2,5 år
När du har haft sjukpenning på fortsättningsnivån i 550 dagar, upphör enligt huvudregeln rätten till sjukpenning. Då har du haft sjukpenning i sammanlagt 914 dagar
– först 364 dagar på normalnivån (dagarna med sjuklön från arbetsgivaren räknas
med) och därefter i form av sjukpenning på fortsättningsnivån i 550 dagar. 914 dagar
är detsamma som 30 månader eller 2,5 år.
Försäkringskassan kontaktar dig cirka en månad innan du når gränsen för maximalt
antal sjukpenningdagar. Huvudregeln är att du utförsäkras då.
Kvar i sjukförsäkringen med sjukpenning kan du bara stanna i två fall – läs mer
om dessa undantagsfall längre fram på denna sida:
Huvudregel vid utförsäkring
Om du inte kan återgå i arbete hos din arbetsgivare eller om du är arbetslös kommer
Försäkringskassan att erbjuda dig ett överlämningsmöte med Arbetsförmedlingen.
Du erbjuds delta i ett arbetsmarknadspolitiskt introduktionsprogram som heter Arbetslivsintroduktion som administreras av Arbetsförmedlingen.
Ersättningen under de tre månader som programmet Arbetslivsintroduktion pågår
betalas av Försäkringskassan i form av aktivitetsstöd på lägst 223 kronor om dagen.
Om du har rätt till ersättning enligt reglerna för arbetslöshetsförsäkringen, blir
ersättningen högre – lägst 320 och högst 680 kronor om dagen. Eftersom reglerna för
återinträde och överhoppningsbar tid i arbetslöshetsförsäkringen har mjukats upp
kommer fler att kunna få rätt till aktivitetsstöd som motsvarar a-kassenivån.
Om du blir sjuk efter utförsäkringen
Om du insjuknar medan du deltar i introduktionsprogrammet, ska nedsättningen av
din arbetsförmåga bedömas i förhållande till möjligheterna att delta i programmet.
Vid kortare sjukfrånvaro kan du få behålla aktivitetsstödet som ersättning.
Du kan dock inte få sjukpenning förrän det har gått tre månader (minst 87 dagar
efter utförsäkring från sjukpenning) utan att du haft ersättning från sjukförsäkringen.
Först då kan du få sjukpenning igen, om du uppfyller kraven för detta.
Om du insjuknar till exempel efter de tre månadernas introduktionsprogram, har
du återkvalificerat dig till en ny ersättningsperiod med sjukpenning. Det som i så fall
Sammanläggningsregel för
sjukpenning med mera
Alla ersättningsdagar räknas
som hela dagar, även om
du bara har haft ersättning
på deltid. Ersättningar som
läggs ihop är sjukpenning,
rehabiliteringspenning och
förebyggande sjukpenning.
Observera att dagar med
sjuklön från arbetsgivaren
läggs bara ihop om du fått
sjukpenning direkt efter, inte
annars. Karensdagen räknas
inte med i sammanläggningen.
16
16
Sjukdom
betalas ut är sjukpenning på normalnivån. Du börjar så att säga om ”på ny kula” vad
gäller sjukpenningens ersättningsnivå.
Men observera att ”nystarten” bara gäller pengarna, det vill säga sjukpenningens
storlek. När det gäller Försäkringskassans arbetsförmågebedömning står du på samma
steg som vid utförsäkringen.
Eftersom du inte varit i vanligt förvärvsarbete i minst tre månader (utan bara varit
utan sjukpenning) gör Försäkringskassan arbetsförmågebedömning enligt det sista
steget i ”rehabiliteringskedjan”. Det innebär att du bara kan få sjukpenning om du
bedöms vara oförmögen att klara något som helst arbete på den reguljära arbetsmarknaden eller delta i ett annat arbetsmarknadspolitiskt program på Arbetsförmedlingen.
Två undantag från utförsäkring
• Vid godkänd arbetsskada gäller inte tidsbegränsningen till högst 550 dagar med
sjukpenning på fortsättningsnivån. Försäkringskassan kan efter ansökan bevilja
ytterligare dagar.
• Även i ett begränsat antal andra fall kan Försäkringskassan bevilja ytterligare dagar
med sjukpenning på fortsättningsnivån.
Sjukpenning på fortsättningsnivån vid godkänd arbetsskada
Om Försäkringskassan
godkänt din arbetsskada och
därför beviljat sjukpenning
på fortsättningsnivån – glöm
inte att skicka in en kopia av
Försäkringskassans beslut
AFA Försäkring för prövning
enligt TFA-villkoren!
Godkänd arbetsskada är det enda generella undantaget från huvudregeln om tidsbegränsning av antalet dagar med sjukpenning på fortsättningsnivån. Om Försäkringskassan godkänner arbetsskadan, kan sjukpenning på fortsättningsnivån beviljas för
så lång tid som arbetsoförmågan består.
Tänk på att den här situationen gäller många medlemmar! Långa sjukskrivningar
är vanliga när det handlar om en skada/sjukdom som uppkommit till följd av arbetet.
För att få ytterligare dagar med sjukpenning på fortsättningsnivån vid arbetsskada
krävs en skriftlig ansökan. Försäkringskassan har tagit fram en särskild blankett för
detta (se bilden på sid 19). Bifoga alla relevanta handlingar och, självklart, en väl ifylld
arbetsskadeanmälan på blanketten FK 9210 som du ser på sid 40–42.
Därefter gör Försäkringskassan en utredning och en bedömning om arbetsoförmågan helt eller delvis beror på en arbetsskada. Den bedömningen ligger sedan till
grund för beslutet om fler dagar med sjukpenning. Avslag på ansökan om fler dagar
med sjukpenning i dessa sammanhang beror på att arbetsskada inte bedöms föreligga.
Blir det avslag – tänk på att avslaget är överklagningsbart! Blir det bifall, så innebär
rätten till fler dagar med sjukpenning på grund av arbetsskada att ärendet också kan
prövas av AFA Försäkring enligt TFA-villkoren (läs mer i kapitlet Arbetsskada längre
fram i Blankettguiden).
Sjukpenning på fortsättningsnivån i vissa fall
En ansökan om ytterligare dagar enligt reglerna om ”sjukpenning på fortsättningsnivån i vissa fall” beviljas med restriktivitet. De fall som kan komma ifråga är:
• att du vårdas på sjukhus;
• att du har en sjukdom och får omfattande vård som gör att du inte kan arbeta eller
delta i ett arbetsmarknadspolitiskt program;
• att du riskerar att allvarligt försämras i din sjukdom om du arbetar eller deltar i
ett arbetsmarknadspolitiskt program;
• NYHET från och med 2012: Om det i annat fall på grund av din sjukdom skulle
framstå som oskäligt att inte lämna sjukpenning.
Sjukdom
17
17
Försäkringskassan meddelar dig ungefär en
månad innan du kommer fram till 364-dagarsgränsen. På grund av sammanläggningsreglerna kan denna tidpunkt inträffa tidigt i den
aktuella sjukperioden (se sid 14). Ansök om
sjukpenning på fortsättningsnivån på denna
blankett, som finns på www.forsakringskassan.se/privatpers/blanketter_och_intyg/
ladda_ner_blanketter/.
Vill du ha fler dagar med sjukpenning på
normalnivån använder du istället blanketten
som finns på bilden nedan.
Ansökan, sjukpenning
på fortsättningsnivån
Försäkringskassan meddelar dig ungefär en månad innan du kommer fram till 364-dagarsgränsen. Observera att denna tidpunkt kan
inträffa tidigt i den aktuella sjukperioden, på grund av sammanläggningsreglerna (se sid 14). Vill du ha fler dagar med sjukpenning på
normalnivån så använder du denna blankett, som finns på www.
forsakringskassan.se/privatpers/blanketter_och_intyg/ladda_ner_
blanketter/.
Den här blanketten fungerar samtidigt som ansökan om sjukpenning på fortsättningsnivån, om Försäkringskassan avslår ansökan
om fler dagar med sjukpenning på normalnivån.
Ansökan, fler sjukpenningdagar på normalnivån
18
18
Sjukdom
Försäkringskassan kan också på eget initiativ bevilja ”sjukpenning på fortsättningsnivån i vissa fall” om du saknar verklighetsuppfattning och förmåga att orientera
dig till följd av psykossjukdom eller vissa hjärnskador (dock inte vid missbruk av
narkotika eller liknande).
I alla andra fall måste du ansöka själv. Det går bra att ansöka antingen skriftligt
eller muntligt – men det bästa är naturligtvis om du använder den särskilda blanketten för detta. På sid 19 ser du hur blanketten ser ut.
Sjukpenning i särskilda fall – vad är det?
Från och med 2012 finns en ny ersättningsform som heter sjukpenning eller rehabiliteringspenning i särskilda fall. Den nya ersättningsformen är till för försäkrade som lämnar den tidsbegränsade sjuksättningen utan att ha en sjukpenninggrundande inkomst,
SGI eller som har en låg sådan (under 80 300 kronor).
Många har hittills varit hänvisade till att söka försörjningsstöd (”socialbidrag”) om de
insjuknat. Försäkringskassan har räknat ut att det kan handla om ett par tusen personer som skulle kunna ha rätt till den nya sjukpenningen.
Så fungerar det
Sjukpenning i särskilda fall kan betalas för samma antal dagar som gäller för sjukpenning på normalnivå och sjukpenning på fortsättningsnivå. Ersättningen ges i form av
fasta krontal, till exempel gäller 160 kronor om dagen vid hel arbetsoförmåga och 80
kronor om dagen vid halv arbetsoförmåga.
Sjukpenning eller rehabiliteringspenning i särskilda fall är inte pensionsgrundande.
Det beror på att den inte grundas på någon sjukpenninggrundande inkomst – och alltså
inte har till syfte att kompensera för inkomstbortfall av förvärvsarbete.
Sjukpenning i särskilda fall och AGS
När sjukpenning i särskilda fall betalas som ensam förmån kan någon AGS-komplettering inte komma ifråga. Däremot kan du få dagsersättning från AGS – enligt de regler
som beskrivs nedan – om du får sjukpenning i särskilda fall som utfyllnad till en låg
SGI-grundad sjukpenning. AGS-ersättningen beräknas då på den SGI-grundade delen
av din sammanlagda sjukpenning.
Blankett för ansökan
Ansökningsblanketten för sjukpenning i särskilda fall har nummer FK 7445 och finns för
nedladdning på www.forsakringskassan.se/privatpers/blanketter_och_intyg/ladda_
ner_blanketter/.
Sjukdom
Ansökan om fler dagar med sjukpenning på
fortsättningsnivån på grund av arbetsskada
Om du ännu inte gjort arbetsskadeanmälan (på blanketten FK 9210 – se sid
40–42) är det hög tid nu. Det är dock
ingen förutsättning för att Försäkringskassan ska pröva rätten till fler dagar
med sjukpenning. Under prövningen
kommer Försäkringskassan dock att
begära att du gör arbetsskadeanmälan
på FK 9210-blanketten också.
Blanketten finns på www.forsakringskassan.se/privatpers/blanketter_och_
intyg/ladda_ner_blanketter/.
Den här blanketten använder du
om du anser att du fortfarande
är så sjuk att du borde få sjukpenning och inte bli utförsäkrad
och om det inte beror på en arbetsskada (för i så fall använder
du den särskilda blanketten för
det istället). Blanketten finns
på: www.forsakringskassan.se/
privatpers/blanketter_och_intyg/ladda_ner_blanketter/.
Ansökan om fler dagar med sjukpenning
på fortsättningsnivån i vissa fall
19
19
20
20
Sjukdom
Regler för bedömning av arbetsförmåga
Reglerna för bedömning av arbetsförmågan (”rehabiliteringskedjan”) är själva grunden
för rätten till sjukpenning – och därför av central betydelse i det fackliga arbetet.
Vilken typ av arbete som Försäkringskassan prövar mot, beror på hur länge du varit
sjuk. Både din aktuella sjukperiod och ”gamla” sjukperioder räknas.
• Sjukdag 1–90: Kan du gå tillbaka till ditt vanliga arbete, eventuellt med tillfällig
anpassning?
• Sjukdag 91–180: Kan arbetsgivaren omplacera dig till något annat arbete hos sig?
Om du inte kan hitta arbete på arbetsplatsen eller om frågan inte är utredd, så kan
Försäkringskassan ta initiativet till ett kontaktmöte med Arbetsförmedlingen. Du
kan ha kontakt med Arbetsförmedlingen och ha kvar din sjukpenning (och din
anställning förstås).
• Från och med sjukdag 181: Kan du försörja dig själv genom förvärvsarbete på den
reguljära arbetsmarknaden i övrigt, eller genom annat lämpligt arbete som är tillgängligt för dig? Sjukpenning beviljas om du vid sjukdag 180 helt klart kommer
att kunna återgå till arbetsgivaren i samma omfattning som tidigare och har en
tydlig tidplan för detta. Prövningen av arbetsförmågan mot hela arbetsmarknaden
kan också skjutas upp ”om det i annat fall kan anses oskäligt”, som det står i lagen.
Tänk på att sjukdagar från olika sjukperioder läggs samman. Försäkringskassans prövning av arbetsförmågan enligt ett visst steg kan därför komma tidigare i en sjukperiod.
Försäkringsrådgivare! Uppmana därför medlemmen att begära besked från Försäkringskassan om vilket steg i ”rehabiliteringskedjan” som är aktuellt i det nya sjukfallet.
Denna information behövs även för arbetsgivarens arbetsanpassnings- och rehabiliteringsarbete – och den fackliga bevakningen av att det verkligen sker!
Att tänka på om du blir sjuk
Det är bra om du tidigt börjar tänka på vad som behövs för att du ska kunna komma
tillbaka till arbetet: Arbetsgivaren är skyldig enligt arbetsmiljölagen att utreda och
pröva alla möjligheter för att du ska kunna komma tillbaka. Visserligen betyder det
inte att arbetsgivaren ska skapa nya jobb eller ta jobb från andra – men det finns ju
andra möjligheter.
• Var aktiv och kom med idéer och förslag själv. Diskutera med facket, så har du ett
”bollplank” och källa till fler idéer och förslag.
• Ett tips: Du vet säkert vad det är som du inte klarar av att jobba med. Koncentrera dig
på att hitta vad du kan och var tydlig med detta till arbetsgivaren. Behövs hjälpmedel
eller annat för att du ska kunna arbeta, säg det. (Försäkringskassans blankett för
ansökan om bidrag till arbetshjälpmedel heter FK 7545 och finns för nedladdning
på www.forsakringskassan.se/arbetsgivare/blanketter_arbetsgivare/.)
• Om det är en arbetsskada/arbetssjukdom, glöm inte att göra arbetsskadeanmälan
tillsammans med facket och arbetsgivaren.
• Behöver ditt läkarintyg (bilden på sid 8–9) kompletteras? Följande kan behöva
förtydligas. Hur stor är omfattningen av arbetsoförmågan och hur yttrar den sig
konkret? Har du arbetsoförmåga i förhållande till sina tidigare arbetsuppgifter,
arbetsplatsen eller arbetsgivarens hela verksamhet?
Om det blir fråga om omplacering
Omplaceringsfrågan kan bli aktuell snabbt, beroende på var i ”rehabiliteringskedjan”
som Försäkringskassan har räknat ut att du befinner dig.
Omplacering är en arbetsrättslig fråga, och därför ska facket alltid vara med! Men
tänk på att det är skillnad på en vanlig omplacering och omplacering vid sjukdom.
21
21
Sjukdom
Vid sjukdom måste arbetsgivaren erbjuda dig en annan arbetsuppgift och du ska
svara ja eller nej. OBS! Tala alltid med facket innan du eventuellt svarar nej. Detta är
mycket viktigt.
Förstärkt anställningsskydd vid sjukdom
Arbetsgivaren får inte säga upp dig på grund av sjukdom. Du har ett förstärkt anställningsskydd enligt lag (23 § i lagen om anställningsskydd, LAS).
Det innebär att arbetsgivaren är skyldig att utreda och pröva alla möjligheter till
arbetsanpassning och omplacering först. Idéer och förslag måste prövas i verkligheten
och inte bara ”på papperet”.
Det är bara om det är fullständigt klarlagt att du inte kan utföra något arbete av
betydelse för arbetsgivaren som en uppsägning är giltig.
Om Försäkringskassan drar in din ersättning
Försäkringskassan kan göra två saker, beroende på vilken typ av ersättning som du har.
Om du har sjukpenning och Försäkringskassan bedömer att du har arbetsförmåga,
kan du få besked om att din sjukpenning dras in.
Det finns också nya regler om sjukersättning (”förtidspension”) som går ut på att
tidsbegränsade sjukersättningar bara ska förlängas i undantagsfall.
• Kontakta facket om du får ett förhandsbesked (ungefär en månad i förväg) om
att Försäkringskassan tänker dra in din sjukpenning eller inte bevilja förlängning
av din tidsbegränsade sjukersättning.
• Om arbetsgivaren inte har prövat allt – gå tillbaka till arbetsplatsen, ställ dig till
förfogande för arbete och begär lön.
• Om arbetsgivaren vägrar att ta emot dig, gå till Arbetsförmedlingen – och kontakta
självklart också facket.
Åter till arbetet – arbetsanpassning och rehabilitering
Om arbetsgivaren och facket
Arbetsgivaren har enligt lag ansvaret för det förebyggande arbetsmiljöarbetet enligt
arbetsmiljölagen och dess föreskrifter. När det gäller arbetsanpassning och rehabilitering ska arbetsgivaren bland annat ha en organisation och rutiner för hur den
verksamheten ska bedrivas se Arbetsmiljöverkets föreskrift om arbetsanpassning
och rehabilitering 1994:1.
Till arbetsgivarens skyldigheter hör att göra regelbundna genomgångar av sjukfrånvaron på arbetsplatsen och att upprätta och årligen revidera handlingsplaner och
den arbetsmiljö- och rehabiliteringspolicy som ska finnas på arbetsplatsen.
Observera att skyddsombud/skyddskommittén har lagstadgad rätt att vara med.
Enligt arbetsmiljölagen är arbetsgivaren skyldig att samverka med den lokala fackliga organisationen. Det gäller även i frågor som rör enskilda anställda, det vill säga
individärenden. Viktigt att komma ihåg är att det bara är den enskilda medlemmen
som har rätt att motsätta sig facklig medverkan. Ingen annan får hindra facklig representant från att vara med!
Utlåtande från arbetsgivaren
Försäkringskassan kan begära att du som är sjukskriven själv hämtar in ett utlåtande från
arbetsgivaren om möjligheter till arbetsanpassning eller omplacering på den egna arbetsplatsen. Om arbetsgivaren nekar att utfärda detta utlåtande ska Försäkringskassan själv
begära uppgifterna. Utlåtandet ska skrivas på en särskild blankett (se bilderna på sid 23).
Tänk på att det finns en uppenbar risk att arbetsgivaren skriver ett utlåtande med
innebörden att du inte har någon arbetsförmåga som kan tillvaratas i verksamheten.
Sammanläggningsregel vid
arbetsförmågebedömning
Försäkringskassan ska alltså
pröva din arbetsförmåga enligt
ett visst tidsschema. Också för
detta gör Försäkringskassan en
sammanläggning bakåt. Sammanläggningen bryts först när
du har förvärvsarbetat minst
90 dagar.
Alla diagnoser räknas och
alla ersättningsdagar räknas
som hela dagar, även om du
bara har haft ersättning på
deltid. Ersättningar som läggs
ihop är sjukpenning, rehabiliteringspenning och förebyggande sjukpenning. Dagar
med sjuklön från arbetsgivaren
läggs ihop om du fått sjukpenning direkt efter, inte annars.
Karensdagen räknas inte med i
sammanläggningen.
22
22
Sjukdom
Förutom att ett sådant utlåtande kan få till följd att sjukpenningen dras in så kan det
komma att användas mot dig i en uppsägningstvist i ett senare skede.
Det är därför viktigt att facket är med och bevakar att utlåtandet stämmer med
verkliga förhållanden och att innebörden av utlåtandet inte är oklart. Har arbetsgivaren till exempel kontrollerat möjligheter till arbete inom hela sin verksamhet? Hela
verksamheten avser alltså både arbetar- och tjänstemannasidan.
Fackliga arbetsuppgifter när det gäller arbetsgivarens utlåtande
• Bevaka så att utlåtandet stämmer med verkliga förhållanden. Om skyddsombudet/
facket inte delar arbetsgivarens uppfattning så bör de lämna ett eget skriftligt
yttrande till Försäkringskassan i god tid. Spara alltid kopia av ett sådant yttrande.
Använd checklistan som du ser på sid 24.
• Om arbetsgivaren i utlåtandet anger att åtgärder kan vidtas och/eller om skyddsombudet/facket anser att åtgärder kan vidtas – bevaka att detta sker. Skyddsombudet kan göra framställan enligt 6 kapitlet 6a § arbetsmiljölagen. Facket kan också
begära förhandling enligt 10 § medbestämmandelagen för att begära att åtgärder
ska ske.
• Var noga med att den fackliga representanten har behörighet att företräda medlemmen i frågor som gäller arbetsskyldighet och omplacering. En fallgrop kan vara
att skyddsombudet tar del av arbetsgivarens omplaceringsförslag i utlåtandet till
Försäkringskassan, men att frågan inte förhandlas med den fackliga företrädaren
som är behörig att företräda medlemmen i frågor som gäller arbetsskyldighet och
omplacering. Det kan vara bra att skyddsombudet biträder förhandlaren.
Facklig checklista för återgång i arbete
LO och förbunden har tagit fram en checklista som ska användas när en medlem
behöver stöd för att återgå i arbete hos arbetsgivaren. Antingen till sina tidigare arbetsuppgifter eller till nya. Det är viktigt att checklistans alla steg gås igenom, både
före och i samband med arbetsgivarens utlåtande till Försäkringskassan.
Checklistan ser likadan ut i alla förbund. Det som skiljer är respektive förbunds
logotyp, högst upp i vänstra hörnet. Det exemplar utan logotyp som vi visar här i
Blankettguiden är den som finns sist i LOs och förbundens skrift Åter till arbetet 2.0.
Glöm inte att även medlemmen alltid ska ha kopia.
Facket ska vara med!
Du som är försäkringsrådgivare är en del i ett fackligt lag på arbetsplatsen. Skyddsombudet
har en central roll när det gäller att hjälpa och stödja medlemmarna och kanske är det du
som har båda uppdragen.
Men arbetsanpassning och rehabilitering – inklusive den omplaceringsutredning som kan
komma att behöva göras – är inte bara en enskild förtroendevalds uppgift. Medlemmen
väljer själv vem hon/han vill ha som facklig stöd- och kontaktperson. Men i bakgrunden
måste hela det lokala facket vara med! Det kan behöva förhandlas med arbetsgivaren och då
måste någon med förhandlingsmandat vara med. Det kan exempelvis vara klubb-/sektionsordförande eller ombudsman på avdelningen som behöver kopplas in.
Läs mer i LOs och förbundens skrift Åter till arbetet 2.0 (se faktarutan på sid 12)!
Sjukdom
Utlåtande från arbetsgivaren
Arbetsgivaren ska samråda med dig som är
sjukskriven om utlåtandet. Det är viktigt att
även facklig företrädare är med.
Använd checklistan (se sid 24) som underlag.
Om du och facket inte är överens med arbetsgivaren – skicka in eget skriftligt utlåtande
(checklistan på sid 24 – skicka in den ifylld).
Blanketten för arbetsgivarens utlåtande finns
på www.forsakringskassan.se/arbetsgivare/
blanketter_arbetsgivare/.
23
23
24
24
Sjukdom
Den fackliga checklistan
Skaffa den här blanketten med ditt förbunds logotyp från förbundet!
Använd separat papper om ifyllnadsraderna inte räcker till. En ifylld
checklista är ett underlag också för den fackliga representant som ska
företräda medlemmen vid en eventuell tvist.
Sjukdom
Bidrag till arbetshjälpmedel
Blanketten finns på arbetsgivardelen av Försäkringskassans webbplats, www.forsakringskassan.se/arbetsgivare/blanketter_arbetsgivare/.
Den kan dock användas av både anställd och arbetsgivare, tillsammans eller var för
sig. Om undersökningen på arbetsplatsen om dina möjligheter till återgång i arbete
har gjorts på rätt sätt, så är ni sannolikt överens om vilket eller vilka hjälpmedel som
du behöver.
25
25
26
26
Sjukdom
AGS-fonden – stöd till arbetslivsinriktad rehabilitering
LO och Svenskt Näringsliv har genom den gemensamma AGS-fonden avsatt medel
till individuell rehabilitering. För anställda på ett företag med kollektivavtal/hängavtal fungerar det så att arbetsgivaren kan få ekonomisk ersättning för hälften av sina
kostnader när någon av de anställda genomgår förebyggande insatser eller arbetslivsinriktad rehabilitering.
Förutsättningar för stöd
Grundförutsättningen är alltså att Avtalsgruppsjukförsäkringen AGS gäller på arbetsplatsen. Den anställda det gäller ska också ha ett styrkt rehabiliteringsbehov och det
ska finnas en plan för återgång i arbete.
AFA Försäkring bedömer i varje enskilt ärende om kostnaden för den aktuella
rehabiliteringsåtgärden kan betalas.
Vid en insats som görs i förebyggande syfte kan ersättning betalas:
• under tid då Försäkringskassan betalar så kallad förebyggande sjukpenning, eller
• vid behandlingssamtal som sker hos psykolog eller legitimerad psykoterapeut, eller
• vid missbruks- eller beroendebehandling.
Vem ansöker?
Ansökan kan antingen skickas in av arbetsgivaren, Försäkringskassan eller Arbetsförmedlingen. Den som skickar in ansökan behöver en fullmakt från den person som
ska genomgå de förebyggande insatserna eller rehabiliteringen.
Hur stor är ersättningen?
• Upp till halva kostnaden för rehabilitering och insatser som görs i förebyggande
syfte.
• Om den som ska genomgå rehabiliteringen är arbetslös kan ersättning betalas
med upp till 75 procent av kostnaden men högst 37 500 kronor.
• Resten av kostnaderna förutsätts att arbetsgivaren, Arbetsförmedlingen eller annan står för.
• Ersättning betalas inte för lönekostnader, tekniska hjälpmedel, eller om maskiner
eller arbetsplatser behöver byggas om.
Ansökan till
AGS-fonden
Ansökningsblanketten som din arbetsgivare ska fylla i finns på www.
afaforsakring.se/Forsakringar/
Anmalningsblanketter/Rehabilitering/. På blanketten står vilka
handlingar som behöver bifogas,
till exempel utredning/plan för
återgång i arbete. AFA Försäkrings
Kundcenter kan svara på frågor,
telefon 0771-88 00 99.
Sjukdom
Sjukersättning
Om Försäkringskassan bedömer att din arbetsförmåga är stadigvarande nedsatt kan
kassan efter ansökan från dig besluta att byta ut din sjukpenning. För personer i åldrarna 19 till och med 29 år heter ersättningen aktivitetsersättning. Personer i åldrarna
30 till och med 64 år kan beviljas sjukersättning.
Regeländringar som gäller sjukersättning
Tidigare fanns en möjlighet att få tidsbegränsad sjukersättning. Denna ersättningsform ska dock fasas ut och nya tidsbegränsade sjukersättningar beviljas inte efter den
1 juli 2008. Den som redan har tidsbegränsad sjukersättning kan få den förlängd en
gång, men längst till och med december 2012.
OBS! Om du har en pågående tidsbegränsad sjukersättning just nu – ansök om
sjukersättning (icke tidsbegränsad) i god tid innan du blir utförsäkrad! Om ansökan
görs efter det att tiden med ersättning gått ut eller kort dessförinnan riskerar du att
stå utan ersättning under en period.
Sjukersättning kan du enligt de regler som gäller sedan den 1 juli 2008 bara få
om din arbetsförmåga är ”stadigvarande” nedsatt i förhållande till alla arbeten på
arbetsmarknaden. För aktivitetsersättning gäller än så länge det tidigare kravet på
”varaktig” nedsättning.
Sjukersättning eller aktivitetsersättning kan beviljas i form av hel, tre fjärdedels,
halv eller en fjärdedels ersättning.
Eftersom kravet för att få sjukersättning numera är att arbetsförmågan ska vara
varaktigt nedsatt blir det i praktiken svårt få sjukersättning. Det krävs att arbetsförmågan är i det närmaste helt nedsatt. Enligt det nu gällande regelverket ska Försäkringskassan hänvisa till den reguljära arbetsmarknaden och till något där förekommande
heltidsarbete, oberoende av tillgång eller den försäkrades personliga omständigheter
(såsom ålder, bostadsort, tidigare yrke och så vidare).
Sammanfattningsvis
Sjukersättning beviljas numera endast om arbetsförmågan är stadigvarande nedsatt – i
princip ”för all framtid” – i alla ”normalt förekommande arbeten på arbetsmarknaden.
Om din arbetsförmåga är begränsad på din gamla arbetsplats gäller det att visa att
alla möjligheter till arbetsanpassning har prövats och uttömts och att du även saknar
arbetsförmåga som kan tas tillvara någon annanstans på arbetsmarknaden i övrigt.
Så fyller du i ansökan om sjukersättning
Blanketten bör fyllas i med eftertanke – och i de flesta fall kompletteras med en bilaga.
Det går bra att skriva för hand på ett vanligt papper. Det viktiga är att du får med all info!
Var särskilt uppmärksam på följande avsnitt på blanketten:
3. Behandlande läkare
Här ska du skriva namnet på den eller de läkare som känner ditt sjukfall bäst och
som därför kan förväntas ge ett utförligt läkarutlåtande. Ett tips är att du redan vid
ansökningstillfället bifogar ett läkarutlåtande (som helst ska vara nyligen utfärdat).
Om du har en tidsbegränsad sjukersättning som ska upphöra bör du kontakta
läkaren i god tid före slutdatum så att du säkert hinner få läkarutlåtandet i god tid.
Om du ansöker om icke tidsbegränsad sjukersättning och får den beviljad slipper du
i så fall stå utan ersättning under en period.
Läs igenom utlåtandet noga själv. Beskriver det din situation på ett rättvisande
sätt? Om inte, se till att ändringar sker och/eller bifoga en förklaring till vad du
anser är felaktigt. Om inte, se till att den behandlande läkaren ändrar och/eller (om
det handlar om en mindre rättelse) bifoga en förklaring till vad du anser är felaktigt.
27
27
28
28
Har ni fyllt i hela checklistan
(se bild på sid 24)? Den är
ett användbart verktyg för att
undersöka möjligheterna till
återgång i arbete.
Se ansökningsblankett på
sid 29.
Sjukdom
5. Anledningen till att din arbetsförmåga är nedsatt
Frågan gäller varför din arbetsförmåga är nedsatt i förhållande till din ”vanliga” arbetsförmåga och på det arbete du haft eller i det yrke du har arbetat.
Du bör därför med egna ord redovisa vilka arbetshindrande besvär/sjukdomar du
har och på vad sätt de hindrar dig. Här ska du beskriva nedsättning av krafter, begränsad rörelseförmåga med mera och beskrivingen bör vara i samklang med uppgifterna
i läkarintyg. Om det är en väsentlig skillnad, kontakta din läkare för komplettering
av läkarintyget. Vid beskrivningen ska du dock också beakta omfattningen av den
sjukersättning som du har begärt.
Det är viktigt att du här redovisar vilka besvär som är arbetshindrande och vilka
som inte är det. Om du till exempel har diabetes kan du ha haft det i många år utan
att det hindrat dig från att arbeta. I så fall ska sådana besvär anges som icke arbetshindrande.
Den främsta anledningen till detta är det bör framgå att du kanske har andra
besvär, till exempel belastningsskador, och som i sig är tillräckligt omfattande för att
hel sjukersättning ska medges.
I så fall kan dessa besvär ligga till grund för en ansökan om arbetsskadelivränta för
den arbetsoförmåga som besvären skapar.
Om du tror dig kunna klara av att arbeta till exempel halvtid på din gamla arbetsplats, så ange att förutsättningen för detta är att arbetsplatsen ändras, att arbetsuppgifterna ändras. Be arbetsgivaren att skriftligt redovisa vilka åtgärder som arbetsgivaren
är beredd vidta.
Om du arbetat en tid, exempelvis på halvtid, efter att arbetsgivaren har vidtagit
åtgärder – redovisa vilka åtgärder som vidtagits och även din uppfattning att du tror
dig kunna arbeta i den omfattningen även i framtiden. Be arbetsgivaren att skriftligen redovisa vidtagna och till framtiden eventuellt planerade åtgärder, liksom att
du arbetat i ditt anpassade arbete och att du tror dig kunna fortsätta så under lång
tid framöver.
Om du trots dessa åtgärder inte tror dig kunna klara att arbeta heltid eller redan vet
att så är fallet så ansöker du om sjukersättning för den del som du inte klarar att arbeta.
Ange också om behov finns av hjälpmedel – ska ansökas om! – för att kunna
utföra arbetet.
Om du klarar av att arbeta till exempel halvtid eller trekvartstid utan att arbetsgivaren vidtar åtgärder för att anpassa arbetet, så kan Försäkringskassan tolka detta
som att du nog på heltid skulle kunna hitta annat arbete på arbetsmarknaden. Om
detta arbete i så fall medför inkomstförlust beaktas det inte av Försäkringskassan vid
beslutet om sjukersättning.
Förutsättningen är också att det handlar om arbetsoförmåga lång tid framåt. Se
vad vi skrivit tidigare om detta.
Antag att du har ett bra läkarintyg men ändå inte får sjukersättning beviljad av
Försäkringskassan med det argumentet att det inte är visat att bestående arbetsoförmåga föreligger. Du kan i gengäld visa att du varit långtidsjuk men att du kunnat
återgå i arbete på grund av de av arbetsgivaren vidtagna åtgärderna. Om du anser att
din arbetsoförmåga är en följd av arbetsskada, så bör du ansöka om arbetsskadelivränta
för att täcka den inkomstförlust som uppstår
I många fall är arbetsoförmåga en följd av att du har skadats av ditt arbete i form
av olycksfall eller arbetssjukdom.
Vid arbetsskada anses skadan ha visat sig vid den tidpunkt då du första gången
sökte vård. För arbetssjukdom kallas detta visandedagen. Vid olycksfall är det den dag
då skadan hände. Om du har fortsatt att arbeta trots besvär kan detta ha förvärrat
besvären. Därför kan det också bli aktuellt att ange en annan tidpunkt – då arbetsförmågan blivit nedsatt i betydande grad. Detta kan ha visats exempelvis vid ett nytt
läkarbesök med sjukskrivning som följd.
Sjukdom
29
29
Så ser den tvåsidiga ansökningsblanketten för sjukersättning ut. Skrivutrymmet är begränsat, så i de flesta fall behöver du skriva på ett separat
papper som du skickar in som bilaga. Kryssa i rutorna i avsnitt 5 och 10 att
du lämnar bilaga!
Sjukersättningsblanketten har nummer FK 3030 och blanketten för aktivititetsersättning FK 5007. Du hittar båda på www.forsakringskassan.se/privatpers/blanketter_och_intyg/ladda_ner_blanketter/.
OBS: Sjukersättning FK 3030 ska komma ut i en ny upplaga, men den hade
inte hunnit bli klar när Blankettguiden gick i tryck.
Ansökan om sjukersättning
30
30
Sjukdom
Glöm inte att vid arbetsskada beskriva vad det är som har skadat dig, exempelvis
monotont eller tungt arbete.
Att tänka på vid ansökan om sjukersättning
• Om du ska kunna beskriva det som krävs under avsnitt 5 på blanketten räcker de
tre skrivraderna inte till. Kryssa därför i att upplysningar lämnas i en bilaga. När
du skriver bilagan – beakta beakta de tips som vi lämnat i detta kapitel.
• Om du beviljas sjukersättning och detta enligt din uppfattning beror på skada/
sjukdom i arbetet ska du ansöka om arbetsskadelivränta. Sjukersättning innebär
ju att du gör en inkomstförlust i förhållande till om du kunnat fortsätta arbeta.
Läs mer om arbetsskadelivränta i kapitlet Arbetsskada i denna blankettguide!
• Behöver du bostadsbidrag (BTP), ansöker du om det separat, på en särskild blankett
som du kan hämta från Pensionsmyndighetens hemsida, www.pensionsmyndigheten.se.
Glöm inte bort AGS – värdefull utfyllnad
Du har rätt till månadsersättning från Avtalsgruppsjukförsäkringen AGS som komplement till
sjuk-/aktivitetsersättningen – vars ersättningsnivå är så låg som 64 procent av SGI. Sjukersättningen ersätter inte heller inkomstdelar över 7,5 prisbasbelopp (som är högsta SGI). Det
gör däremot AGS, om du beviljas sjuk-/aktivitetsersättning efter den 1 januari 2012, även om
sjukfallet som ledde till Försäkringskassans beslut påbörjats tidigare.
Glöm alltså inte att skicka Försäkringskassans beslut om sjukersättning (eller aktivitetsersättning) till AFA Försäkring. Det går ingen automatisk signal från Försäkringskassan dit, utan du
måste själv skicka beslutet för att AFA Försäkring ska få reda på det och kunna börja betala ut
månadsersättning från AGS.
Sjukdom
Särskilt läkarutlåtande (SLU)
Det särskilda läkarintyget, SLU, är ett intyg som Försäkringskassan kan beställa om
man anser sig behöva kompletterande uppgifter utöver redan lämnade handlingar
och uppgifter. Det görs enligt uppgift i 6 000 – 7 000 fall per år (0,5 procent av alla
läkarintyg som ingår i Försäkringskassans handläggning).
Blir du kallad till ett läkarbesök för detta intyg – hos en annan läkare än din vanliga
behandlande läkare – är du skyldig att medverka. Försäkringskassan informerar dig
om att denna läkarundersökning är en del av kassans utredning och att sjukpenning
eller andra sjukförmåner kan dras in om du vägrar genomgå undersökningen.
SLU kan användas både inför beslut om sjukpenning till exempel vid sjukdag 181
eller inför beslut om sjukersättning och/eller arbetsskadelivränta. Det kan också gälla
arbetsförmågeprövning under en pågående period med sådan ersättning.
Gemensamt är att det handlar om längre och/eller med komplexa sjukfall där
Försäkringskassan behöver ett fördjupat underlag för att bedöma om och i vilken
utsträckning som arbetsoförmåga föreligger.
Syftet med SLU är att få en ingående beskrivning av den försäkrades funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning på grund av sjukdomen. Utifrån dessa beskrivningar är det sedan Försäkringskassans uppgift att bedöma arbetsförmågan – med
hjälp av sina försäkringsmedicinska rådgivare (de som tidigare kallades ”försäkringsläkare” /”förtroendeläkare”).
Blanketten är fyra sidor lång, så här kommenterar vi bara ett par punkter.
2a. Beskrivning av hur vardagliga aktiviteter fungerar
Som underlag för den utredande läkarens noteringar här ska ni föra ett samtal om hur
du upplever din vardag. På blanketten uppmanas läkaren att använda Försäkringskassans särskilda Samtalsguide (FK 7271) för att ställa frågorna till dig.
Bland annat kommer läkaren att be dig beskriva en vanlig dag i ditt liv. Vilka
aktiviteter innehåller en vanlig dag? Vilka svårigheter har du och vad fungerar fortfarande bra?
4b. Funktionstillstånd – medicinska förutsättningar för arbete
De 18 frågorna i Samtalsguiden (uttryckta på ett vardagligare sätt) motsvarar de 18
punkterna på blankettens tredje sida.
Du ska naturligtvis svara sanningsenligt. Men erfarenhetsmässigt är det så att
många drar sig för att redogöra för svårigheter och snarare förminskar än förstorar
sina svårigheter. Tänk på att det inte är till din fördel att ”spela tapper” och bagatellisera dina besvär och svårigheter i vardagen.
31
31
32
32
Sjukdom
Särskilt läkarutlåtande (SLU)
Första sidan
Försäkringskassan kan beställa ett intyg av detta slag från en läkare med fördjupad utbildning i försäkringsmedicin. Första och andra sidan innehåller mest
medicinska frågor (utom fråga 2 – se vår kommentar på sid 31).
Både blanketten och den samtalsguide som läkaren använder finns numera att
titta på för alla intresserade på www.forsakringskassan.se/sjukvard/blanketter_for_sjukvarden/.
Sjukdom
Särskilt läkarutlåtande (SLU)
andra sidan
33
33
34
34
Sjukdom
Särskilt läkarutlåtande (SLU)
tredje sidan
Sjukdom
Särskilt läkarutlåtande (SLU)
fjärde sidan
35
35
36
Arbetsskada
Arbetsskada
Ersättningar i korthet.............................................................................................. 36
Utred och anmäl allt!.............................................................................................. 37
Anmälan om arbetsskada – så fyller du i Försäkringskassans arbetsskadeanmälan... 38
Ansökan om ersättning från Försäkringskassan – inklusive arbetsskadeprövning ..... 43
Läkarintyg – det generella...................................................................................... 48
Läkarutlåtande för bedömning av anmäld arbetsskada............................................ 49
TFA-anmälan – så fyller du i den.............................................................................. 52
AFA Försäkrings utredningsunderlag ...................................................................... 56
Utredningsunderlag Vållande – olycksfall................................................................ 56
Utredningsunderlag Vållande – arbetssjukdomar......................................................57
LOs utredningsblanketter.........................................................................................61
Om du blir skadad på eller av jobbet ska du alltid göra arbetsskadeanmälan till Försäkringskassan och till AFA Försäkring. Instruktionerna under detta avsnitt gäller dessa blanketter. Uppgifterna i
en noggrant ifylld arbetsskadeanmälan kan också användas som
ett redskap i det systematiska arbetsmiljöarbetet på företaget för
att förhindra framtida skador. Trygghetsförsäkring vid arbetsskada, TFA, är gemensam för avtalsområdena LO-Privat och LO-KFO.
Ersättningar i korthet
Från Försäkringskassan
Försäkringskassan administrerar den lagstadgade arbetsskadeförsäkringen enligt socialförsäkringsbalken, SFB. Försäkringskassan prövar frågan om arbetsskada – alltså
frågan om du varit utsatt för skadlig inverkan och samband mellan denna och arbetsoförmågan – först om du:
• har en bestående arbetsoförmåga,
• eller en arbetsoförmåga som bedöms vara i minst ett år framåt,
• och om arbetsoförmågan medför att du gör en inkomstförlust på minst en femtondel (7 procent) i förhållande till din tidigare lön. Arbetsoförmågan och inkomstförlusten behöver inte vara lika stor hela tiden, dock minst en femtondel (1/15).
Påpeka gärna detta för din läkare. Om läkaren kan ge en prognos som sträcker sig ett
år framåt i tiden kan arbetsskadeersättning prövas. Till exempel helt sjukskriven i
ett halvt år, halvt sjukskriven i ett halvt år och en fjärdedels sjukskriven i ett halvt år.
Oftast vill behandlande läkare inte ge detta slag av prognos som måste sträcka sig
minst ett år framåt. Arbetsoförmågan borde dock vara möjlig att bedöma ett år framåt
vid svåra personskador. Vid riktigt svåra skador kan Försäkringskassan – när det står
klart att arbetsoförmågan blir omfattande och långvarig – själv aktualisera och tipsa
Arbetsskada
37
den skadade om att ansöka om rätt till arbetsskadelivränta och då från första dagen.
Exempel: Om du får sjukersättning/aktivitetsersättning (tidigare: sjukbidrag/förtidspension) helt eller delvis, eller om du måste byta till ett lägre betalt arbete, eller
om behandlande läkare intygar att du kommer att vara sjuk i minst ett år framåt.
Under den akuta sjuktiden efter en arbetsskada betalar Försäkringskassan alltså inte
arbetsskadeersättning (läs: livränta) utan sjukpenning.
Från AFA Försäkring
TFA, Trygghetsförsäkring vid arbetsskada, är den kompletterande arbetsskadeförsäkring som ligger i kollektivavtalet. Reglerna för vilka ersättningar som betalas och vid
vilken tidpunkt beror på typen av arbetsskada. Några exempel:
Vid olycksfall i arbetet får du i det närmaste full ersättning från TFA för inkomstförlust. Om skadan inträffar efter den 1 april 2012 kan du få i det närmaste full ersättning från första dagen. Vid tidigare skadedatum får du i det närmaste full ersättning
om skadan medför sjukskrivning i minst 15 dagar. Du kan också få andra ersättningar,
till exempel för sveda och värk, kostnader samt kvarstående besvär.
Om du har skadats under tjänsteresa av trafikförsäkringspliktigt fordon, tåg, spårvagn eller flyg lämnas ersättning från ägarens/brukarens försäkring. Ersättningen
beräknas enligt skadeståndsrättsliga regler och är högre än den som lämnas enligt
TFA villkoret.
Vid färdolycksfall lämnas inte ersättning för inkomstförlust. Du får då söka ersättning för inkomstförlust
• från ägaren och/eller ägarens försäkring, om tåg, spårvagn eller flyg varit inblandat,
• från den som vållat personskadan, till exempel fastighetsägare eller väghållare som
inte halkbekämpat i tid trots att skälig tid för detta har funnits.
TFA lämnar ersättning för övriga skadeföljder, till exempel för sveda och värk. OBS!
Det är dock mer förmånligt att vända sig direkt till ovanstående eftersom TFA lämnar
sveda och värkersättning först efter 30 dagar.
Vid färdolycksfall då trafikförsäkringspliktigt fordon varit inblandat får du söka
ersättning från fordonets trafikförsäkring. TFA lämnar inte någon ersättning alls för
denna typ av skador.
Vid arbetssjukdom som är godkänd av Försäkringskassan enligt socialförsäkringsbalken, SFB, eller av AFA Försäkring enligt ILO-listan lämnar TFA ersättning för
kostnader och kvarstående besvär. Försäkringskassans godkännande kan ske i samband
med att du ansöker antingen om arbetsskadelivränta eller om fler dagar med sjukpenning på fortsättningsnivån (se sid 16 i kapitlet Sjukdom).
För inkomstförlust samt sveda och värk krävs dock att du måste kunna visa att
arbetsgivaren vållat skadan för att få resterande ersättning för inkomstförlust, alltså
ersättning utöver den vanliga sjukpenningen och AGS-ersättningen samt sveda och
värkersättning (gäller från 2003). Läs mer om den särskilda Vållandenämnden och
vållandeutredningar på sid 54–55 och 56–61.
Utred och anmäl allt!
Skyddsronder viktiga i det förebyggande arbetet
Skyddsronderna är viktiga för att fånga upp tillbud och olycksfall men också för att
i tid upptäckta belastningsskador. Noteringar om besvär är viktiga om besvären inte
kan förhindras trots förebyggande åtgärder. I så fall kan anteckningarna ligga till grund
för rätt till ersättning. Ta för vana att vid skyddsronder fråga arbetskamraterna (och
dokumentera) om de har fysiska eller psykiska besvär som de tror kan vara en följd av
arbetet och berätta att avsikten är att förebygga skada. Se till att skyddsrondsproto­
kollen sparas och att de används i det systematiska arbetsmiljöarbetet med syfte att
förebygga.
Varför bara ”i det närmaste full
ersättning”?
För inkomster under sjukpenningens inkomsttak lämnar TFA
ersättning med 20 procent av
den sjukpenninggrundande
inkomsten (SGI). På grund av
sjukpenningens beräkningssätt
och eventuella extrainkomster
som inte finns med i SGI blir
det inte nödvändigtvis full
ersättning.
38
Arbetsskada
Tillbud – en varningssignal
Massor av händelser på våra arbetsplatser är ”nästan” arbetsskador. En sekund till, en
millimeter till – och någon skulle ha blivit skadad. Tillbuden är viktiga fingervisningar
om att arbetsmiljön inte är fullt så säker som den borde vara. Som tillbud vill vi också
räkna in att man går omkring och har ont och värken kan antas bero på arbetet. Det
utgör på sikt en risk för att belastnings-/förslitningsskada ska uppstå.
Hanteringen av tillbud hör till det praktiska skyddsarbetet på arbetsplatsen. Det är
en viktig del i det systematiska arbetsmiljöarbetet enligt Arbetsmiljöverkets föreskrift
om detta. Varje arbetsplats ska därför ha någon form av rutiner för tillbudsanmälan,
dokumentation och uppföljning av tillbud. Anmäl alltid tillbud till arbetsledningen
och skyddsombudet!
När skadan har hänt
Oavsett om skadan leder till sjukskrivning eller inte: Alla personskador på arbetet eller färdolycksfall ska anmälas! Både facket och samhället som helhet behöver korrekt
statistik om antal och typ av arbetsskador. Särskilt arbetssjukdomarna, till exempel
belastnings-/förslitningsskadorna, är underrapporterade. Det är mycket viktigt att
alla arbetssjukdomar anmäls! Anmälan är ett viktigt led i det systematiska arbetsmiljöarbetet, SAM, för att förebygga arbetsskador enligt Arbetsmiljöverkets föreskrift.
Anmälan om arbetsskada – så fyller du i
Försäkringskassans arbetsskadeanmälan
Blanketten – vars fyra sidor du ser på sid 40–42 – finns hos facket och arbetsgivaren
samt på Försäkringskassan. Du kan också hämta hem den till din egen dator från Försäkringskassans webbplats, www.forsakringskassan.se/privatpers/blanketter_och_intyg/ladda_ner_blanketter/. Ersättning ansöker du om separat, på en annan blankett
– läs mer på sid 43–48.
Vem är den skadade (1)
Under punkt 1.11 frågas efter huvudsakliga arbetsuppgifter, alltså vad du normalt
arbetar med. Detta är viktigt, om skadan hände när du utförde andra arbetsuppgifter
än de vanliga.
Typ av arbetsskada (3)
Denna del av blanketten kan skapa problem! Gränsdragningen mellan exempelvis
färd­olycksfall (vid resa till och från arbetet och bostaden) och olycksfall i arbetet
kan vara oklar. Var du framme på arbetsplatsen när olyckan hände – till exempel om
du halkar på en parkeringsplats som tillhandahålls av arbetsgivaren/kunden – torde
skadan klassas som olycksfall i arbetet. Rådgör med huvudskyddsombudet eller arbetsgivaren om du är osäker! Detta gäller även parkeringsplats hos kund.
Om du skadades då du befann dig på resa till exempel i hemtjänsten till en vårdtagare kan resan ses som en tjänsteresa, det vill säga ersättas som olycksfall i arbetet.
Det finns dock alternativa synsätt. Om du startat hemifrån för att åka direkt till
vårdtagaren, kan det ses som färdolycksfall även om du skadades på samma vägdel som
du skulle ha använt vid resa från hemtjänstens kontor. Reste du mellan två vårdtagare,
eller kom du från hemtjänstens kontor handlar det helt klart om en tjänsteresa. Hör
med din fackliga organisation om du är tveksam!
Detta är viktigt för ersättningsfrågan när AFA Försäkring prövar skadan enligt
TFA-villkoren.
Vid färdolycksfall lämnas ingen ersättning för inkomstförlust från TFA. Det gäller då att rikta krav mot någon som rår för olyckan. Det kan vara ett trafikförsäkringspliktigt fordon, tåg eller spårvagn. Då föreligger ersättningsansvar för ägare/
Arbetsskada
39
brukare enbart genom att skadan har hänt. Det kan också gälla ansvar för bristande
halkbekämpning, till exempel kommunen eller den egna arbetsgivaren som inte i tid
halkbekämpat exempelvis på en tillhandahållen parkeringsplats ”utanför grindarna”
(vilket den skadade ska visa). Skada under resa i tjänsten är alltid olycksfall i arbete.
Oklarhet kan råda i gränsdragningen mellan arbetssjukdom och olycksfall i arbetet
(exempelvis vid förlyftningsskador). Vid förlyftningsskada är det viktigt att redovisa
bördans tyngd och om något oväntat hände vid lyftet. Exempel: Om en vårdtagare
vid lyft ur rullstol plötsligt håller sig kvar i rullstolen och något oväntat hände, då bör
det anmälas som olycksfall. Det räcker inte med att skriva att ”vid lyft av vårdtagare
fick jag ont i ryggen”.
Undvik alltid att lyfta utan hjälpmedel! Om bördan var oväntat tung bör det anmälas som olycksfall. Om du utförde tungt arbete under ett fåtal dagar och då fick
en skada kan även detta prövas av AFA försäkring med hänvisning till TFAs praxis
grundad i Lagen om yrkesskadeförsäkring som gällde före den 1 juli 1977.
Hur gick olyckan till? (4)
Här anges var skadan inträffade – inomhus eller utomhus – samt sysselsättningen när
skadan inträffade. Vid punkt 4.3 ska händelseförloppet beskrivas. Här är det mycket
viktigt att så klart och tydligt som möjligt beskriva vad som har hänt. Hur gick det
till? Vad gick på tok? Komplettera gärna med skiss, foto eller dylikt. Vid färdolycksfall
beskrivs också plats och färdsätt samt varför olyckan hände, till exempel på grund av
bristande sandning på övergångsställe. Det räcker inte med ”att det hände”.
I avsnitt 4.5 och framåt frågas efter maskiner, redskap, kemikalier eller dylikt
som eventuellt var inblandade i olyckan. Fyll i noga allt vad du vet om maskinen,
kemikalien och så vidare samt bifoga produktblad, ritningar, foton, skisser eller annat
som kan förtydliga. Uppgiften är viktig för tillverkare och importörer så att framtida
skador kan förebyggas.
Punkt 4.6 är det viktigt att du fyller i så detaljerat som möjligt. Exempel: Anser du
att skadan berodde på personalbrist – ange detta! Ange också varför det rådde personalbrist. Här är det också lämpligt att ange om arbetsgivaren brustit i sitt arbetsmiljöansvar, till exempel vad gäller det systematiska arbetsmiljöarbetet eller följa andra
föreskrifter från Arbetsmiljöverket. Detta är av betydelse för den TFA-anmälan som
du också ska skriva och skicka in till AFA Försäkring. Se längre fram i detta kapitel.
Vad har orsakat sjukdomen? (5)
Fyll i så utförligt som möjligt. Använd LOs Skadehandbok (del 3, Utredningstips
och andra praktiska råd) som hjälp beträffande vad som är viktigt att tänka på vid
arbetssjukdom.
Under punkt 5.3 finns ett antal kryssrutor. Tänk på att rutorna 1-5 oftast kan
kombineras med ruta 6, det vill säga ”Annan orsak”. En orsak att fylla i där kan vara
att arbetsgivaren inte har beaktat tidigare inträffade skador och inte heller arbetat
med att förebygga skador enligt föreskriften Systematiskt arbetsmiljöarbete SAM eller föreskriften Belastningsergonomi. Uppgifterna är viktiga för att kunna förebygga
men också vad gäller rätten till ersättning för inkomstförlust och sveda och värk från
TFA vid arbetssjukdom. (Se LOs Skadehandbok om vållande som förutsättning för
vissa viktiga ersättningar vid arbetssjukdom.)
Skadans omfattning (6)
Under denna rubrik anges vilken kroppsdel som blev skadad, vilken typ av skada det
är, till exempel skelettskada, stukning/vrickning/sträckning, tandskada, olycksfall.
Observera att alla personskador ska räknas upp – stora som små. En till synes obetydlig skada blir ofta förbisedd, såväl vad gäller behandling som ersättning. Om den
omnämns först senare, kan det bli svårt att få den accepterad som uppkommen vid
detta tillfälle.
LOs utredningsmall
LO har tagit fram en utredningsmall i fickformat,
”Tillbud och olycksfall på
jobbet”. Hämta den från
www.lo.se eller beställ från
LO-distribution, tel 02624 90 26, fax 026-24 90 10,
e-post [email protected]. Utredningsmallen
är gratis men frakt och expeditionskostnader tillkommer.
Använd utredningsmallen för
att förebygga olycksfallsskador men även som underlag
vid arbetsskadeanmälan! Det
räcker med att det finns en
risk för skada – den ska utredas direkt, oavsett om det
inträffat ett tillbud eller inte.
På åtskilliga arbetsplatser
finns blanketter för detta!
40
Arbetsskada
SKAFFA LOs SKADEHANDBOK!
Reglerna för ersättning vid arbetsskada är
mycket omfattande. Det är omöjligt att beskriva
dem på det begränsade utrymmet här i Blankettguiden. En sammanfattning av regelverket
för bedömning och ersättning av arbetsskador
finns i LOs Grundbok för försäkringsrådgivare.
Det bästa är dock att du också skaffar LOs Skadehandbok. Du hittar den på www.lo.se/frg eller så kan du beställa den från LO-distribution,
tel 026-24 90 26, fax 026-24 90 10, e-post lo@
strombergdistribution.se. Den femte upplagan
av Skadehandboken utkom 2008.
Anvisningar för hur du fyller i blanketten finns på sid 38–39 och
43. Det är mycket viktigt att alltid fylla i och skicka in den här
blanketten till Försäkringskassan vid arbetsskada.
Blanketten finns för nedladdning på www.forsakringskassan.se/
privatpers/blanketter_och_intyg/ladda_ner_blanketter/.
Arbetsskadeanmälan till Försäkringskassan
första sidan
Arbetsskada
41
Arbetsskadeanmälan till Försäkringskassan
andra sidan
Överst på andra sidan ska du kryssa vilken typ
av arbetsskada som anmälan gäller. Om det är
ett olycksfall, fortsätter du att fylla i uppgifterna på denna sida. Vid arbetssjukdom, går
du vidare till blankettens tredje sida.
Obs att arbetssjukdomar är svårare att utreda
än olycksfall. Fyll i noga och detaljerat!
Arbetsskadeanmälan till Försäkringskassan
TREDJE SIDAN
42
Arbetsskada
Glöm inte Skadehandboken! Där finns råd
och tips för dokumentation, utredning och
anmälan av arbetsskador. Liksom mycket
annan viktig information.
Arbetsskadeanmälan till Försäkringskassan
FJÄRDE SIDAN
UNDERSKRIFTER
Observera att både arbetsgivaren och
skyddsombudet ska skriva på blanketten –
förutom du som skadats. Minns att det är
arbetsgivaren som ansvarar för att blanketten blir ifylld och skickad.
Det borde finnas en rad ovanför underskrif-
terna: ”Om ovan angivna är vi överens. Om
inte, bifogas reservationer” Skriv dit detta!
Det är viktigt både för dig som är skadad
och för Försäkringskassan (och AFA Försäkring, vid vållandeprövning) att få veta vad
man är enig respektive oenig om.
Arbetsskada
43
Åtgärder för att förhindra att skadan upprepas (7)
Se till att denna ruta fylls i ordentligt, bland annat med:
• Vilka åtgärder ska genomföras omgående för att förebygga nya skador?
• Vilka åtgärder ska genomföras på sikt?
• Gör tillägg på blanketten och ange tidpunkt för när åtgärden ska vara vidtagen.
Att fylla i denna ruta fungerar som ett avtal med arbetsgivaren. Om avtalet inte följs,
kan det – numera beträffande arbetssjukdomar (fram till den 1 maj 2001 även för
olycksfall) – innebära att arbetsgivaren blir skadeståndsskyldig – anses vållande – för
kommande skador.
Ansökan om ersättning från Försäkringskassan
– inklusive arbetsskadeprövning
När du ansöker om arbetsskadeersättning enligt socialförsäkringsbalken, SFB, från
Försäkringskassan måste du göra det skriftligen. Detta gäller alla arbetsskador, oavsett
datum när skadan inträffade.
Anledningen till ansökan är att du som skadad önskar få full ersättning för uppkommen inkomstförlust till följd av en skadehändelse/sjukdom som du anser vara en
följd av arbetet. Skicka in ansökan så snart som det står klart:
• att sjukskrivningen kan förväntas vara i minst ett år – och/eller
• att det framstår som troligt att det blir aktuellt med arbetslivsinriktad rehabilitering/omskolning – även rehabilitering som är kortare än ett år kan till följd av
en dom i Högsta förvaltningsdomstolen (nytt namn på tidigare Regeringsrätten)
ge arbetsskadelivränta – eller
• att din sjukskrivning har upphört och att du genom Arbetsförmedlingen fått
klarlagt vilket framtida yrke du klarar av, även om du ännu inte fått arbete (så
kallad fiktiv lön, alltså antagen lön) – samt
• att skadan medför en bestående inkomstförlust på lägst 1/15 (en femtondel). Inkomstförlusten behöver inte vara stadigvarande år från år på en viss nivå, men
alltid minst en femtondel (1/15). Inkomstförlusten kan bero på att du bytt arbete
internt/externt eller gått ned i arbetstid med inkomstförlust som följd.
Försäkringskassan tar inte själv initiativet till prövning av arbetsskadan, utan det sker
först när den skadade ansökt om ersättning.
När du hämtar blanketten från www.forsakringskassan.se/privatpers/blanketter_och_intyg/ladda_ner_blanketter/ eller beställer den på papper från kassan, finns
det ifyllnadsanvisningar i slutet av blanketten. Därför kommenterar vi här bara några
av punkterna.
Du har väl anmält skadan?
Om arbetsskadeanmälan har skett så har också Försäkringskassan lagrat denna anmälan. Begär gärna en kopia för granskning och eventuell justering tillsammans med
arbetsgivaren och skyddsombudet.
Om du däremot inte har lämnat in arbetsskadeanmälan, bör du göra det. Se instruktionerna för Försäkringskassans blankett för arbetsskadeanmälan ovan. Tänk på att det
är viktigt att du fyller i rätt och lämnar detaljerade uppgifter. Arbetsskadeanmälan är
ett viktigt dokument vid prövning av din rätt till ersättning.
Skada/sjukdom som ansökan avser (4)
Har du flera sjukdomar och skador men alla kanske inte är en följd av ditt arbete? I så
fall är det bra om du anger vilka av dina sjukdomar/skador som beror på ditt arbete och
Har Försäkringskassan skickat
dig till Arbetsförmedlingen?
Om Försäkringskassan inte
medger sjukpenning (till exempel vid någon av ”rehabiliteringskedjans” tidsgränser)
gör kassan bedömningen att
du kan stå till arbetsmarknadens förfogande – och alltså
inte återgå till ditt tidigare
arbete. I det läget går det att
ansöka om arbetsskadelivränta!
44
Arbetsskada
som du alltså ansöker om ersättning för. Om dessa arbetsrelaterade skador nedsätter
din arbetsförmåga helt eller delvis bör du precisera detta.
Exempel: Du har diabetes, reumatiska besvär och en belastningsskada i höger axel.
Det kan ju vara så att både din diabetes och dina reumatiska besvär är lindriga och
att det är belastningsskadan som gör dig helt arbetsoförmögen. Om du inget anger,
kan det hända att Försäkringskassan anser att alla dina tre besvär i lika stor utsträckning orsakar arbetsoförmåga och då enbart föreslår arbetsskadelivränta motsvarande
33 procent.
Den lagstadgade arbetsskadeförsäkringen enligt SFB gäller även för tandvård. Tandskadan kan ha uppkommit till följd av olycksfall – men i vissa yrken förekommer
karies i större utsträckning än vanligt och bör därför anmälas för prövning. Bagare
är en sådan yrkesgrupp.
För tandskadekostnader gäller numera inte förhandsprövning. Din tandläkare behöver alltså inte skicka in ett kostnadsförslag till Försäkringskassan. Nu gäller att du
ska ha haft kostnaden och först när du skickar in kvitto kan ersättningen prövas. Det
gäller alltså att ha råd att lägga ut kostnaden. Under 2012 förväntas dom från Högsta
Förvaltningsrätten som kan medföra ändring i detta avseende så att rätten till ersättning kan prövas på kostnadsförslag.
Ansökan om livränta (5)
Om skadan medfört arbetsbyte eller omplacering på den gamla arbetsplatsen med
inkomstförlust brukar detta medföra rätt till arbetsskadelivränta motsvarande mellanskillnaden. Allt under förutsättning att arbetsskada enligt SFB anses föreligga.
Även i detta avseende händer det att Försäkringskassan i frågasätter och istället vill
hänvisa den skadade till Arbetsförmedlingen för att söka annat arbete.
Rätt till arbetsskadelivränta enligt SFB föreligger sex år tillbaka räknat från ansökningstillfället.
Det är inte alltid som inkomstförlusten uppstår vid omplaceringstillfället, utan
förlusten kan uppkomma först senare. På vissa arbetsplatser kan du få behålla din
gamla lön tills dina nya arbetskamrater kommer upp i samma inkomst som du. Först
därefter höjs din lön. Under tiden har dina tidigare arbetskamrater haft fortsatta
löneökningar och så småningom uppstår en inkomstförlust som är tillräckligt stor
för att du ska ha rätt till arbetsskadelivränta.
Förutsättningen för livränta är en inkomstförlust på 1/15 (en femtondel eller cirka
sju procent). När en sådan inkomstförlust uppstår är Försäkringskassan beredd att
pröva din rätt till ersättning. Tänk på att AFA Försäkring har andra regler och som
kan vara förmånliga för dig. Detta gäller såväl vid olycksfallsskador som vid arbetssjukdomar där vållande visats.
Om skadan medfört nedsatt förmåga att skaffa inkomst kan du få livränta. Med
nedsatt förmåga förstås enligt Försäkringskassans egen instruktion till denna blankett att:
• nedsättningen ska vara varaktig, eller att
• nedsättningen antas komma att bestå under minst ett år.
Här finns det försäkringsjuridiska oklarheter och dessutom saknas rättsfall som kan ge
vägledning (så kallad rättspraxis). Kommentarer:
(1)
När är nedsättningen varaktig? Så anses vara fallet när sjukpenningen av Försäkringskassan bytts ut mot sjukersättning. Oklart är rätten till livränta bakåt i tiden om du har
varvat sjukskrivningar med arbetsförsök. Då kan man ju också säga att arbetsförmågan
varit varaktigt nedsatt eftersom du inte arbetat heltid på länge. Ansök ”för säkerhets
skull” om ersättning för inkomstförluster bakåt i tiden. Ange från vilket datum de
frekventa sjukfallen började. Rättspraxis får visa hur detta ska bedömas.
Arbetsskada
45
Detta är blanketten du använder för att ansöka om bland
annat arbetsskadelivränta (under punkt 5 på första sidan).
Fortsätt på separat papper om allt inte får plats. Läs anvisningarna på sid 43–44 samt 46 och 48.
På blankettens andra sida finns punkterna där du kan ansöka om andra ersättningar från arbetsskadeförsäkringen.
Om du haft fler karensdagar än två – som du får automatisk kompensation för i samband med att du beviljas
arbetsskadelivränta – ansöker du om detta på en egen
blankett för, FK 5048. Se bild på sid 47.
Båda blanketterna finns på www.forsakringskassan.se/
privatpers/blanketter_och_intyg/ladda_ner_blanketter/
Ersättning från arbetsskadeförsäkringen
46
Arbetsskada
(2)
Om nedsättningen av arbetsförmågan antas bestå under minst ett år. Detta bygger
således i motsats till (1) på en prognos. Nedsättningen ska inte först ha varat i ett år.
Exempelvis kan det vara rimligt att anta att nedsättningen kan bestå under minst ett
år om du råkat ut för en svår skada, till exempel olycksfall med flera brutna ben, lång
sjukhusvistelse och så vidare. Ansökan bör göras när det står klart att lång sjukskrivning kan antas. Noteras bör också att Försäkringskassan sedan länge har som praxis,
alltså vana, att vid mycket svår personskada bevilja livränta från skadedag/visandedag.
Vid svår arbetsrelaterad sjukdom, till exempel cancer, kan också ansökan om livränta tidigt ske om nedsättningen av arbetsförmågan antas bestå under minst ett år.
Det finns inget krav att nedsättningen hela tiden ska vara lika stor, exempelvis
helt nedsatt, utan det handlar om en nedsättning av arbetsförmågan under minst ett
år och lägst 1/15 av inkomsten. Ansökan bör göras när detta kan antas.
Livränterutan innehåller också rader för läkarvård med mera. Ange här även arbetslivsinriktad rehabilitering! Ange från vilket datum du påbörjat rehabiliteringen.
Beträffande vad som gäller för den tid då du väntar på denna rehabilitering, se vad
som angivits under (1) strax ovan.
Försäkringskassan har utarbetat en praxis som bygger på en dom i Regeringsrätten
(som numera heter Högsta förvaltningsdomstolen). Enligt denna nya praxis har man
rätt till livränta om rehabiliteringen sker till ett yrke med inkomst som är minst en
femtondel (1/15-del, cirka sju procent) lägre än lönen i det yrke där skadan skedde.
Det gäller även om du fått ett möjligt framtida yrke klarlagt utan att ännu ha fått
arbete inom det yrket.
Avtalsförsäkring hos AFA Försäkring (10)
Gör ett eget tillägg till raden: ”... under förutsättning att ersättning medges”. Det är
ju onödigt att AFA Försäkring får kopia på ett avslagsbeslut från Försäkringskassan.
Det finns flera skäl för detta. Ett är att Försäkringskassans avslagsbeslut kanske inte
blir slutgiltigt. Det kan komma att bifallas efter att ha omprövats, överklagats till
domstol i första hand till Förvaltningsrätten. Ett annat skäl är att AFA Försäkring ska
pröva vissa arbetssjukdomar självständigt enligt ILO-förteckningen.
Övriga upplysningar (11)
Under denna punkt kan du ange uppgifter som du inte har fått plats med tidigare.
Exempel: Om du är kvar i samma arbete men inte orkar arbeta till exempel jour,
regelbundet övertid, skift och till följd av detta gör en inkomstförlust på minst en
femtondel, så kan du ansöka under denna punkt. Skriv under punkt 5 att du ansöker
om livränta för att du till exempel inte kan arbeta jour – och hänvisa där till punkt 11.
Det är viktigt att du inte arbetar över din förmåga. Målsättningen ska ju vara att
du, trots din skada, kan arbeta fram till ordinarie pensionsålder. Efter till exempel en
belastningsskada är det kanske rimligt att med läkarstöd sänka arbetstiden och ansöka
om arbetsskadelivränta för den inkomstförlust som då uppstår.
Vårt tips: Vid omskolning med rehabiliteringsersättning till ett annat yrke bör
du inför starten undersöka om utbildningen sannolikt leder till att du får ett arbete.
Om du omskolas till ett yrke med lägre inkomst – minst en femtondel lägre – än
den du hade innan du blev arbetsskadad, kan du få livränta för skillnaden mellan tänkt
ny lön i det yrke du omskolats till och lönen i det yrke som du hade vid skadetillfället.
Om du har omskolats till ett yrke med högre lön än den du hade vid skadetillfället
men inte fått arbete i detta yrke, är det troligt att Försäkringskassan inte alls vill lämna
livränta. Livränta lämnas alltså inte med skillnaden mellan a-kassa och lönen i det
yrke som du har utbildats till. Ett annat argument är att du inte kan visa att denna
oförmåga till arbete är varaktig i minst ett år framåt. Du kanske är i arbete inom kort.
Arbetsskada
Ersättning för karensdagar
47
48
Arbetsskada
Förutsättningen är att inkomstskillnaden är en femtondel. Om förlusten av arbetsinkomst är mindre, kan du under vissa omständigheter få ersättning från AFA
Försäkring enligt TFA-villkoren. (Mer information finns i LOs Skadehandbok.)
Om du har bytt arbetsplats kan det bli svårt att veta vad inkomsten skulle ha varit på den gamla arbetsplatsen. Kontakta då fackklubben/sektionen på din tidigare
arbetsplats eller be din fackliga avdelning eller region om hjälp.
Om du har blivit omplacerad på din gamla arbetsplats blir det kanske inte så svårt
att styrka den inkomstskillnad som uppstått. Svårighet att få fram exakta uppgifter
får inte vara hinder för prövning om rätt till ersättning!
Läkarintyg – det generella
Läkarintyg är särskilt viktiga i arbetsskadesammanhang. Det generella läkarintyget med
underrubriken ”... enligt 27 kap 25 § socialförsäkringsbalken” används även i arbetsskadefall. Blankettbilderna på intyget finns ovan, på sid 10 och 11 i kapitlet Sjukdom.
Blankettens centrala tema är arbetsförmågan och möjligheterna till återgång i arbete – eftersom regelverket numera är inställt i denna riktning. En del av punkterna
är särskilt viktiga när det gäller arbetsskador – nedan kommenteras dessa punkter på
blanketten:
Punkt 8 b
Här frågas om patientens arbetsförmåga på sikt och om hon eller han kan förväntas
bli helt återställd. Önskvärt är om läkarna kan börja specificera tidsaspekten för arbetsoförmågans varaktighet lite närmare.
Exempel: Helt arbetsoförmögen i ett halvår, halvt arbetsoförmögen i ytterligare
ett halvår och därefter till en fjärdedel arbetsoförmögen i ett halvår – och beräknas
därefter vara till exempel helt arbetsför i sitt vanliga yrke.
Mycket skulle vara vunnet med detta. Patienten vet vad som väntar och förstår att
det kan ta tid. Hon eller han kan också få sin rätt till ersättning prövad och behöver
inte på samma sätt oroa sig. Läkaren kan ju ange (på punkt 13) att ”ovanstående är en
prognos”, varvid läkaren inte behöver känna sig lika bunden om läkningstakten blir
lite annorlunda.
Om varaktigheten finns specificerad på detta sätt skulle det för den skadade medföra rätt till prövning av arbetsskada och livränta, om än på varierande nivåer och
därmed även rätt till ersättning från AFA Försäkring enligt TFA-villkoren.
Punkt 9
I denna punkt hänvisas till det försäkringsmedicinska beslutsstödet. Detta beslutsstöd
är Socialstyrelsens rekommendation vad gäller sjukskrivningstidens längd vid en lång
rad olika diagnoser. Om läkaren bedömer att sjukskrivningen bör pågå längre tid än
som står i det försäkringsmedicinska beslutsstödet är det mycket viktigt att läkaren
skriver in sin motivering här.
Vill du titta på det försäkringsmedicinska beslutsstödet själv, finns alltid den senaste uppdaterade utgåvan på Socialstyrelsens hemsida på adressen www.socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinsktbeslutsstod.
Punkterna 10 och 13
Vad gäller prognos, som efterfrågas under punkt 10, så bör läkaren under punkt 13
specificera hur hon/han resonerar kring detta. Exempel: ”Kan bedömas om minst ett
år och troligen enbart begränsad framtida arbetsförmåga.”
Arbetsskada
Läkarutlåtande för bedömning av anmäld arbetsskada
Detta är en viktig blankett som borde vara obligatorisk i arbetsskadefall! En väl ifylld
blankett av detta slag kan ha stor betydelse för rätten till ersättning. Se till att din
behandlande läkare fyller i denna blankett.
Vid sin bedömning använder Försäkringskassan i stor utsträckning de av läkarna
förda journalanteckningarna. Ofta är de inte tillräckliga som underlag för Försäkringskassans bedömning av arbetsskadan. Läkarna skriver ju i journalen sådant som i
första hand behövs för att ge patienten erforderlig behandling. Försäkringsaspekten
kan komma bort, till exempel uppgifter om händelseförlopp och vilka skäl som talar
för respektive mot att arbetet har orsakat besvären/skadan. Det är därför viktigt att
du tidigt – och just tidigt är viktigt i sammanhanget – berättar för läkaren om den
troliga orsaken till besvären, till exempel belastningar i arbetet eller olycksfall.
Intyget, väl ifyllt, kan vara avgörande för att få ersättning. Väl så ofta använder
Försäkringskassan som underlag de handlingar som använts för prövning av rätten
till och beslut om sjukersättning.
Det är inte troligt att handläggaren på Försäkringskassan själv skickar denna blankett till din behandlande läkare, eftersom kassan normalt hävdar att journalhandlingar
och andra medicinska handlingar räcker. Detta utlåtande kan också vara användbart
vid AFA Försäkrings prövning enligt TFA-villkoren, såväl självständigt enligt ILOlistan som vid bedömning av om samband finns mellan olycksfall och besvär. Tipsa
därför din läkare om blanketten eller skriv ut den själv och ge den till läkaren.
Detta ska läkaren svara på
De flesta avslag vid arbetssjukdom beror på bristande kunskap om arbetsförhållandena
och här kan den behandlande läkaren, till exempel från företagshälsovården, lämna
värdefulla uppgifter om:
• behov av rehabilitering (punkt 8)
• om förmågan att skaffa inkomst av arbete är nedsatt minst ett år eller är varaktigt
nedsatt (9)
• vilka faktorer som kan ha orsakat skadan/sjukdomen (punkt 11)
• vilket stöd finns inom medicin eller annan vetenskap för att ovannämnda faktorer
kan ge upphov till aktuell skada/sjukdom (punkt 12)
• ange vad som talar för och vad som talar mot att skadan/sjukdomen har orsakats
av olycksfall eller skadlig inverkan i arbetet (punkt 13)
• vilka andra faktorer än arbetet kan ha orsakat eller bidragit till att skadan/sjukdomen har uppstått (punkt 14).
Denna information får man sällan genom att läsa patientens journaler – och än mindre
från handlingar avseende sjukersättning.
Särskild kommentar till blankettens punkt 12
I denna punkt frågas efter vilket stöd som kan finnas i medicinsk eller annan vetenskap för att de aktuella faktorerna i arbetsmiljön kan ge upphov till en sådan skada
eller sjukdom som patienten har.
För prövning av rätt till ersättning finns mer generösa bevisregler från 2002. Än
idag finns det många sjukdomar och en hel del olika slag av belastningsskador som
det inte har forskats på i någon större utsträckning. Bristande forskning är dock inte
längre samma stora hinder för ersättning som tidigare. Om till exempel läkaren på
företagshälsovården med kunskap om arbetsplatsen kan ange att detta slag av skador
är vanliga eller lättförklarade vid det slag av sysselsättning som den skadade har så
ska detta väga tungt. Uttrycket för detta är att uttalandet görs utifrån kunskap och
beprövad erfarenhet.
49
50
Arbetsskada
Läkarutlåtande för bedömning av anmäld arbetsskada
första sidan
Den här blanketten finns på www.forsakringskassan.se/
sjukvard/blanketter_for_sjukvarden/. Tidigare var den bara
tillgänglig för ”behörig” vårdpersonal, till exempel läkare och
läkarsekreterare, men numera kan alla titta på den.
Arbetsskada
Läkarutlåtande för bedömning av anmäld arbetsskada
ANDRa sidan
Du kan behöva stå för kostnaden för det här läkarutlåtandet själv.
Fråga läkaren om intyget kostar extra.
51
52
Arbetsskada
Kostnadsfrågan
Det är möjligt att Försäkringskassan inte vill ersätta dig för det arvode som läkaren
tar för att skriva detta intyg, eftersom Försäkringskassan inte beställt det.
Förklara för läkaren att du lämnar fram blanketten och ber om ett intyg på den på
eget initiativ och att du är beredd, om så är nödvändigt, att svara för skälig kostnad.
Om du är tveksam över kostnaden, så fråga läkaren först. Men tänk på att ett väl ifyllt
utlåtande är värdefullt.
TFA-anmälan – så fyller du i den
Många av uppgifterna som ska lämnas på skadeanmälan till TFA överensstämmer med
de uppgifter som lämnas i arbetsskadeanmälan till Försäkringskassan. Skillnaden är
att det är den skadade som fyller i alla uppgifter förutom punkt 6-11 som fylls i av
arbetsgivaren.
En kommentar som kan göras är att blanketten borde ha fler sidor än två. Viktiga
uppgifter antingen ges antingen för liten plats eller har tagits bort helt (till exempel
frågan om skada i trafik). En viktig anvisning är därför att det oftast kan behöva
bifogas ett separat papper med beskrivningar och redogörelser.
Förutsättningar för ersättning enligt TFA-villkoren
AFA Försäkring prövar och lämnar ersättning
• vid olycksfall i arbetet. Ärendet behöver alltså inte först ha prövats av Försäkringskassan enligt kraven i den lagstadgade arbetsskadeförsäkringen.
• vid arbetssjukdom. Förutsättningen är att sjukdomen är upptagen i den förteckning (den så kallade ILO-listan) som ingår i försäkringsavtalet. ILO-listan finns
på AFA-försäkrings hemsida eller i kommenterad form i LOs Skadehandbok.
• vid olycksfall och arbetssjukdom som prövats och godkänts av Försäkringskassan
enligt kraven i den lagstadgade arbetsskadeförsäkringen (det vill säga arbetsoförmåga i minst ett år framåt och inkomstförlust lägst 1/15).
Den ersättning som lämnas enligt TFA-villkoren är inte en skadeståndsrättslig ersättning, utan den styrs av försäkringsvillkoren. Ersättning vid olycksfall inträffade efter
1 april 2012 ger i det närmaste full inkomstersättning från första dagen och ingen
självrisk tas ut för ersättning för kostnader (om skadedatum är den 31 mars 2012 eller
tidigare lämnas ersättning först från den 15e dagen och självrisk tas ut för kostnader).
Ersättning för sveda och värk lämnas efter minst 30 dagars arbetsoförmåga och den
skadade kan också få ersättning för invaliditet och kvarstående besvär.
Vid olycksfall på väg till eller från arbetet (färdolycksfall) lämnas ersättning enligt
ovan – men inte för inkomstförlust. Det får den skadade vid trafikskada söka från
fordonets trafikförsäkring och vid till exempel en halkolycka från den som varit ansvarig för halkbekämpning men som vållat skadan till följd av bristfällig sandning.
Vid arbetssjukdom – godkänd enligt TFA och/eller Försäkringskassan – lämnas
ersättning för kostnader med avdrag för självrisk om sjukdomen visat sig före den 1
april 2012 och utan självriskavdrag om den visat sig därefter. Den skadade kan också
få ersättning för invaliditet och kvarstående besvär.
Ersättning för inkomstförlust och för sveda och värk kan lämnas efter vållandeprövning och godkännande av Vållandenämnden och då för framtida inkomstförluster
enligt skadeståndsrätten.
Arbetsskada
53
TFA-blanketten
första sidan
Anvisningar för hur du fyller i blanketten finns på sid 52 och 54–55. Vid alla arbetsskador: både Försäkringskassans arbetsskadeanmälan och TFA-blanketten ska fyllas i och
skickas in!
Blanketten heter F7007 och finns för nedladdning som pdf-fil på www.afaforsakring.se/
Forsakringar/Anmalningsblanketter/Blanketter-om-Arbetsskadeforsakring/.
54
Arbetsskada
Information om vållande
Med vållande förstås att någon har orsakat en skada till följd av felaktiga åtgärder eller
försummelse att vidta åtgärder. Arbetsgivarens men också arbetskamrats ansvar – som
arbetsgivaren svarar för – bedöms i förhållande till arbetsmiljölagen (AML) och utgivna föreskrifter, till exempel den om SAM (systematiskt arbetsmiljöarbete) och den
om belastningsergonomi. Såväl lag som föreskrifter ställer höga krav på arbetsgivaren
och det behövs därför enbart ringa vållande för att skadeståndsskyldighet ska uppstå.
Arbetsgivaren ska enligt arbetsmiljölagen ha vidtagit alla åtgärder för att förebygga
ohälsa/olycksfall. Läs mer om detta i LOs Skadehandbok.
Du kan redan i samband med anmälan notera att du att du vill att Vållandenämnden prövar ditt ärende. Plats saknas på blankett så skriv detta på separat papper och
bilägg.
Textförslag: ”Jag anser mig vara berättigad till full ersättning och vill att min rätt till
ersättning för inkomstförlust och sveda och värk prövas av Vållandenämnden. Av handlingarna i ärendet anser jag att det framgår att min arbetsgivare är vållande till skadan
eftersom arbetsgivaren inte följt arbetsmiljölagen och tillämpliga föreskrifter.”
TFA-blanketten
ANDRa sidan
Arbetsskada
Nedan kommenteras viktiga uppgifter på TFA-blanketten
Skadeorsak ska anges, och vid arbetssjukdom även diagnos och inte bara besvärens
art.
Var det olycksfall i arbete (på arbetsplatsen eller annat ställe där arbetet utfördes),
olycksfall i samband med färd i tjänsten eller i samband med färd till eller från arbetet
(färdolycksfall)?
Om du har kommit fram till arbetsplatsen (innanför grindarna, på arbetsgivarens
mark eller mark som arbetsgivaren tillhandahåller eller ute hos kund) ska AFA Försäkring i första hand pröva ärendet som olycksfall i arbetet. Så ange detta med ett kryss
på blanketten. Om AFA Försäkring anser det vara ett färdolycksfall kommer man att
meddela detta. Tänk på att motsvarande uppfattning också bör framgå av arbetsskadeanmälan till Försäkringskassan. Läs vad vi tidigare skrivit att beakta vid ifyllandet
av arbetsskadeanmälan. Om beslut att färdolycksfall föreligger måste för ersättning av
inkomstförlust anspråk riktas mot ansvarig för olycksfallet till exempel fastighetsägare,
för bristfällig halkbekämpning.
För att frågan om olycksfallet eller den skadliga inverkan i arbetet orsakat besvären
(sambandsfrågan) ska kunna bedömas snabbt och korrekt är det mycket viktigt att lämna information om var skadan inträffade, sysselsättning vid skadetillfället, hur skadan
uppstod (vad gjorde du dig illa på?) samt varför skadan inträffade. Det är även mycket
bra om du fyller i var du har behandlats (vilket sjukhus) liksom om du varit inlagd och
under vilken tid. Detta för att underlätta förståelsen för skadans följder och varför den
till exempel krävt lång sjukskrivning. Vid arbetssjukdom, påpeka gärna om du haft besvär länge innan du först sökte läkarvård för dem. Det kan underlätta förståelsen både
för att sjukskrivningen vid arbetssjukdom kan bli långvarig och för att bestående besvär uppkommit. Det är viktigt att fylla i uppgifterna så utförligt som möjligt eftersom
AFA Försäkring även använder dessa uppgifter i sitt skadeförebyggande arbete. Bifoga
gärna ett separat papper med de redogörelser som du inte får plats med på blanketten.
Med frågan om annan försäkring avses såväl privat försäkring som även trafikförsäkring. Det finns inte längre särskild frågeruta för trafikskada. Fråga på särskilt papper
om AFA Försäkring har för avsikt att handlägga skadan (som vore man trafikförsäkringsbolaget), skriv att du i annat fall önskar snabb hänvisning dit samt bifoga trafikskadeanmälan. Detta gäller alla slag av trafikolyckor. Vid klara färdolycksfall ska alltid
hänvisas till trafikförsäkringen. Trafikförsäkringen har ett mer omfattande ersättningsskydd eftersom ersättning lämnas enligt skadeståndsrätten. Se LOs Skadehandbok.
På framsidan skriver den skadade under att de uppgifter hon/han lämnat är riktiga.
Underskriften innebär även en fullmakt för TFA att inhämta upplysningar och handlingar (journaler, läkarintyg, röntgenutlåtanden med mera) från läkare, sjukvårdsinrättningar, Försäkringskassan. De handlingar som inhämtas är nödvändiga för att kunna
bedöma rätten till ersättning.
Frågan om flera arbetsgivare är viktig bland annat när underlag ska inhämtas för att
bedöma rätten till ersättning för inkomstförlust.
”Övriga upplysningar” finns inte längre som ruta på blanketten. Använd separat papper för att till exempel skriva att du önskar få ärendet prövat av TFAs Vållandenämnd.
Se textförslaget ovan.
Längst ned finns en ruta med uppgift om de handlingar som ska bifogas. Skriv (på ledig
plats, under Polisanmälan), Vållandekrav, trafikskadeanmälan med mera.
Punkt 6–11 på baksidan fylls i av den arbetsgivare som du hade vid skadedagen.
Observera att arbetsgivaren enbart intygar riktigheten avseende lämnade företags- och
anställningsuppgifter.
55
56
OBS!
Det är bara för vissa arbetsskador som du kan få i det
närmaste full ersättning
från den 1 maj 2001 utan att
behöva visa vållande. Det
är olycksfall i arbetet med
skadedatum 1 maj 2001 eller
senare, där den drabbade är
sjukskriven i 15 dagar eller
mer. Från den 1 april 2012
lämnas i det närmaste full
inkomstersättning från första
dagen.
För alla andra fall, det vill
säga alla arbetssjukdomar
samt olycksfall i arbetet med
tidigare skadedatum, är vållandeutredning fortfarande
aktuellt. För arbetssjukdomar inträffade från och med
den 1 maj 2003 krävs visat
vållande också för rätt till ersättning för sveda och värk.
Det kan gälla mycket pengar.
Ett års sjukskrivning – inkomstförlust och sveda och
värk – kan uppgå till 60 000
kronor.
Beträffande arbetssjukdom:
Vållande kan hävdas redan
vid första insjuknandet
och även om ingen annan
tidigare skadats av samma
eller likartad orsak på
arbetsplatsen. Det behöver
inte alls vara förutsättning
för vållande att sjukdomen,
till exempel en belastningsskada, ska ha uppkommit
tidigare på arbetsplatsen.
Skaffa LOs Skadehandbok!
Utförliga råd, anvisningar
och tips om hur man utreder
och dokumenterar arbetsskador av alla slag finns i
LOs Skadehandbok. Se till
att det finns åtminstone ett
exemplar på din arbetsplats.
Både försäkringsrådgivare
och skyddsombud har nytta
av Skadehandboken.
Arbetsskada
AFA Försäkrings utredningsunderlag
AFA Försäkring har två vållandeutredningsblanketter. Du hittar dem på www.afaforsakring.se/Forsakringar/Anmalningsblanketter/Blanketter-om-Arbetsskadeforsakring/.
Den äldsta (F7054) avser olycksfall med skadedatum före den 1 maj 2001. Efter denna
tidpunkt lämnas ersättning för i huvudsak hela inkomstförlusten utan att du behöver
visa vållande. Den andra blanketten (F7055) avser vållande vid arbetssjukdom som
godkänts antingen av Försäkringskassan eller av AFA Försäkring enligt den så kallade
ILO-listan. Vi visar blanketternas framsidor men kommenterar även baksidorna. På
baksidorna finns rader för skyddsombud och arbetsgivare samt för övriga upplysningar.
Utredningsunderlag Vållande – olycksfall
Vänd dig till skyddsombud och försäkringsrådgivare/försäkringsansvarig för att få
hjälp med att fylla i denna blankett!
3–4. Annan arbetsgivare och väghållare/fastighetsägare
Med ”annan arbetsgivare” menas arbetsgivare som har avtal om TFA, TFA-KL eller
PSA. Vållandenämnden kan inte behandla ärenden där avtal om försäkringen inte
finns. Om avtal saknas måste krav framställas direkt till den aktuella ”andra arbetsgivaren”.
Uppgiften om väghållare/fastighetsägare är bara av intresse om det gäller ett
olycksfall i arbetet. Vållandenämnden befattar sig inte med färdolycksfall. Ersättning för inkomstförlust som följd av färdolycksfall måste riktas mot fastighetsägare,
kommun, trafikförsäkring och så vidare. Men blanketten kan ändå användas när skadeståndskrav till följd av färdolycksfall riktas mot någon av dessa andra. (Detta gäller
skador oavsett skadedatum, det vill säga både före och efter den 1 maj 2001.)
5–8. Olycksfallet
Punkt 5. Bifoga gärna redogörelser från vittnen/andra som tidigare observerat risk
för olycksfall av detta slag eller som själva skadats. Glöm inte heller att också spara
olika slags bevis på det som orsakat skadan, till exempel trasigt verktyg eller stege,
innehållsdeklarationer, produktblad och annat som varnar för att skadebringande
händelse kan ske.
Det är inte nödvändigt att skriva ut namnet på den som orsakat skadan, till exempel
arbetsledaren eller en arbetskamrat
Punkt 6. Ange under denna punkt den egentliga orsaken till olyckan såsom bristande rutiner, för få instruktioner för arbetsuppgiften med mera. Sök undvika att
namnge ansvarig person, ange i stället att arbetsledningen bär ansvaret.
Punkt 8. Här frågas efter tidigare inträffade olycksfall eller tillbud. Det är viktigt
att ni har ordning på tillbuds- och arbetsskadeanmälningarna på arbetsplatsen. De
blir aldrig ”för gamla” – arbetsgivarna brukar kasta handlingarna efter tio år. Se till
att facket har kopior! Se också till att ni har en bra tillbudsrapportering. Görs det
grundligt, ökar det väsentligt möjligheterna att förebygga arbetsskador. Men icke
vidtagna åtgärder bildar också rätt till skadeståndsersättning.
9. Halkolyckor utomhus
Avser halkolyckor på väg till/från kund eller motsvarande eller i övrigt i tjänsten.
a: Frågorna är oprecisa, så skriv svar på följande frågor på ett separat papper: ”När
upphörde snön att falla?” samt ”Varför halkade du?”. Dessa frågor är viktiga för bedömning om vållande till följd av bristfällig halkbekämpning föreligger. Under pågående
snöfall och vid halkolycka utanför arbetsplatsen är det svårt att få skadestånd. Om
den egentliga skadeorsaken var en isfläck som doldes under snöfallet och som borde
ha tagits bort tidigare. Vid alla halkolyckor är vittnen värdefulla!
Arbetsskada
Om olycksfallet hände på arbetsplatsen under pågående snöfall, kan arbetsgivaren
ändå bli ansvarig. Det beror på kravet i arbetsmiljölagen att arbetsgivaren ska vidta
alla åtgärder, till exempel ständig och pågående snöbekämpning. Detta i synnerhet
om den skadade befann sig utomhus i och för att utföra ett visst arbete.
Redovisa med andra ord varför du halkade, till exempel att halkbekämpning inte
skett, att isfläckar fanns med mera.
10. Utbildning, information, instruktioner, erfarenhet
Frågorna har betydelse om personskadan skedde under utförande av ordinarie eller
tillfälliga arbetsuppgifter och skadan har samband med detta. Redovisa på ett separat
papper vilken utbildning, information och instruktioner som givits. Bifoga skriftliga
instruktioner med mera. Under denna punkt är det också viktigt att inte ”skryta”, alltså
att inte framställa dig som mer kunnig och erfaren än du är. Lägg märke till att frågan
som ställs under punkt 10c gäller hur länge den skadade utfört de vid skadetillfället
aktuella arbetsuppgifterna. Den som varit anställd länge men utfört arbetsuppgifterna
bara sporadiskt, har ju inte en särskilt stor erfarenhet – på just dessa arbetsuppgifter.
Bifoga kopior på den utredning som gjorts på arbetsplatsen. Bifoga kopior på den
utredning som gjorts på arbetsplatsen, till exempel med LOs utredningsmall ”Tillbud
och olycksfall på jobbet”. Detta kan vara mycket viktigt. Kontrollera att de uppgifter
som anges är riktiga. Komplettera/rätta annars men signera ändringarna!
11–12. Skyddsombudets och arbetsgivarens synpunkter
Det bästa är om skyddsombudet och arbetsgivaren kommenterar varandras synpunkter. Observera att det är skyddsombudet – inte arbetsgivaren – som enligt blanketten
förväntas svara på de ”svåra” frågorna om Arbetsmiljöverkets föreskrifter och företagets interna föreskrifter samt andra handlingar upprättade på företaget. (Texten
nedan gäller således skador inträffade före den 1 maj 2001.)
13. Annan arbetsgivares synpunkter
Denna punkt ska fyllas i endast när annan arbetsgivare som har TFA-försäkring (eller
TFA-KL eller PSA) är inblandad.
14. Väghållares/fastighetsägares synpunkter
Förutsättningen för att Vållandenämnden ska pröva ett sådant fall är att det handlar
om olycksfall i arbetet, det vill säga på den egna arbetsplatsen eller på annat ställe där
arbete utförs eller på resa dit/därifrån (tjänsteresa). Om det är ett färdolycksfall, till
exempel en halkolycka utanför hyresbostaden, ska kravet riktas mot fastighetsägaren
som får anlita egen försäkring eller betala själv.
15. Om skadeförebyggande åtgärder m m
Lägg gärna till en punkt 15c, och ange vilka åtgärder som vidtagits efter skadan. Ange
också om de borde ha vidtagits innan skadan inträffade. Detta kan var viktigt för
vållandebedömningen.
Utredningsunderlag Vållande – arbetssjukdomar
AFA Försäkrings vållandeblankett för arbetssjukdomar är uppbyggd på samma sätt
som vållandeblanketten för olycksfall. Det är tänkt att första sidan ska fyllas i av dig
som skadas och att skyddsombudet och arbetsgivaren ska lämna sina kommentarer
på baksidan.
Du bör givetvis be i första hand skyddsombudet om hjälp eftersom blanketten
innehåller frågor som du kan ha svårt att besvara.
57
58
Arbetsskada
Utredningsunderlag
Vållande – olycksfall
AFA FÖRSÄKRINGS BLANKETT
Här visas förstasidan på blanketterna. Läs
ifyllnadsanvisningarna på sid 56–57 och
59–6o noga! Vållandenämnden fattar sitt
beslut bara på skriftligt underlag, det vill
säga på vad som står på denna eller annan
blankett med eventuella bilagor. Skyddsombudet bör vara med när den skadade fyller i
blanketten.
Blanketterna heter F7054 (olycksfall) och
F7055 (arbetssjukdom). De finns för nedladdning som pdf-filer på www.afaforsakring.se/
Broschyrer-blanketter/Arbetsskada-TFA.
Utredningsunderlag
Vållande – arbetssjukdomar
AFA FÖRSÄKRINGS BLANKETT
UTREDNING AV FÄRD­OLYCKSFALL
Regelrätt utredningsblankett saknas!
Vid trafikolyckor är trafikskadeanmälan en lämplig blankett. I övrigt, till exempel vid halkolyckor, kollision med cyklist med mera, räcker det med att skriva ett brev till den som du anser har
orsakat skadan och framföra begäran om ersättning. Brevet bör innehålla en redovisning av var,
när, hur – och framför allt varför – skadan hände, till exempel bristande halkbekämpning trots
att snöfallet hade upphört. Skicka brevet som rekommenderad försändelse! Brevet bör innehålla en uppmaning till brevmottagaren att anmäla skadehändelsen till sitt försäkringsbolag. Om
försäkring saknas har skadevållaren själv att ersätta om skadeståndsskyldighet uppkommer.
Arbetsskada
Kom ihåg att förutsättningen för prövning är att arbetssjukdomen ska vara godkänd som arbetsskada av Försäkringskassan enligt socialförsäkringsbalken, SFB, eller
av AFA Försäkring efter prövning enligt ILO-förteckningen.
Kommentar:
Tänk på att använda bilagor eftersom utrymmet på blanketten på flera ställen är
begränsat!
3. Annan arbetsgivare
Vållandenämnden ska pröva om du skadats hos din nuvarande arbetsgivare till följd av
vållande från arbetsgivarens sida. Oavsett om du var besvärsfri eller inte vid anställningen, är det enbart arbetsgivarens vållande som ska prövas. Om du hade besvär vid
anställningstillfället och arbetsgivaren fick veta detta, ställs ju extra krav på hennes/
hans omtanke vid val av arbetsuppgifter för dig.
Vållandenämndens praxis är att anse att vållande föreligger inte bara om sjukdomen orsakats av vållande utan även om den har förvärrats eller utlösts till följd av
vållande från arbetsgivaren.
Med vållande förstås felaktig åtgärd eller försummelse att vidta sådana åtgärder
som anges i arbetsmiljölagen och dess föreskrifter.
4. Vad har orsakat din sjukdom?
Ta gärna företagshälsovården eller skyddsombudet till hjälp för att beskriva de skadliga
arbetsuppgifterna och varför du blev skadad när du utförde dem. Vid belastningsskada
kan det gälla exempelvis upprepat, ensidigt eller monotont arbete. Om företagshälsovården redan före din skada har utrett och kanske lämnat åtgärdsförslag, så är det
extra viktigt att detta framkommer.
5. På vilket sätt har arbetsgivaren varit försumlig?
Arbetsgivaren är skyldig enligt arbetsmiljölagen ”att vidta alla åtgärder för att förhindra ohälsa” och enligt föreskriften om systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, att
utreda hälsorisker och vidta åtgärder. Har dina arbetsuppgifter utretts med beaktande av detta? Om utredning inte skett, ska detta anges. Vid belastningsskada gäller
dessutom föreskriften Belastningsergonomi, AFS 1998:01. Ett viktigt avsnitt är att
arbetsgivaren ska ha informerat dig om arbetets säkra utförande och uppmanat dig
att vara observant på besvär. Om så inte skett, ska detta anges.
6. Hade din sjukdom kunnat förutses eller undvikas?
Denna fråga är en ”slamkrypare”. Frågan avser inte om du själv hade kunnat förutse eller undvika sjukdomen – utan om arbetsgivaren hade kunnat det. Innan du eventuellt
skriver nej, så tänk på att den troliga orsaken till dina besvär kan vara att arbetsgivaren
inte har arbetat enligt föreskrifterna ovan (5). I de flesta fall gäller med andra ord att
sjukdomen hade kunnat förebyggas om arbetsgivaren följt SAM-föreskriften och/
eller föreskriften Belastningsergonomi. Om du skriver nej, kan detta innebära att
arbetsgivaren går fri från ansvar och du kan gå miste om ersättning.
7. När fick arbetsgivaren första gången kännedom om dina besvär?
Tänk på att frågan inte får bli en ”frisedel” för arbetsgivaren! Frågan är så ställd så
att det kan uppfattas som att det är du som har rapportskyldigheten. Så är det inte.
Arbetsgivaren ska enligt ovan (punkt 5) systematiskt arbeta förebyggande. I detta
ingår att till exempel i samband med skyddsronder fråga de anställda om de upplever
hälsorisker eller om de har besvär som kan förknippas med arbetet. Om så inte skett
kan redan till följd av detta vållande föreligga.
59
60
Arbetsskada
Du ska meddela din arbetsgivare om och när du får besvär – och ju tidigare du meddelat detta och inget därefter gjorts, desto klarare framstår det att vållande föreligger.
Efter varje sjukskrivningstillfälle ska arbetsgivaren fråga dig om du varit sjukskriven
på grund av besvär som du tror beror på ditt arbete. Om så inte sker, har arbetsgivaren inte försökt förhindra framtida sjukfall och blir redan på den grunden vållande.
8. Har förändringar gjorts på din arbetsplats, i så fall vilka?
Punkt 8b är viktig. Om åtgärderna vidtogs först efter det att din skada visade sig, kan
detta tolkas som att arbetsgivaren gjort vad arbetsgivaren ”kunnat”. Om åtgärderna
lika väl hade kunnat utföras tidigare, alltså före din skada, så hade din skada kanske
förhindrats. Om arbetsgivaren hade vidtagit åtgärder före din skada men skadan ändå
uppstod, så visar det ju att åtgärderna inte var tillräckligt effektiva. Erfarenheter från
skyddsronder och från utredning enligt SAM är viktiga.
Om den skadade inte tillfrågats vid skyddsronder och inget heller noterats enligt
SAM tyder detta på att bristfälligt intern utredning skett och därmed kan vållande
föreligga.
9. Har arbetsgivaren haft kännedom om liknande sjukdomar/besvär hos
andra arbetskamrater innan du skadades?
Arbetsgivaren ska enligt arbetsmiljölagen och SAM-föreskriften systematiskt arbeta
med att följa hälsoläget på företaget. I detta ingår att kartlägga förekomsten av arbetssjukdomar och vidta åtgärder. Frågorna på blanketten borde därför vara:
• Har liknande sjukdomar/besvär drabbat andra innan du drabbades?
• Har arbetsgivaren haft kännedom eller borde arbetsgivaren ha haft kännedom om
detta?
• Skriv i så fall att det borde arbetsgivaren – om arbete skett enligt SAM-föreskriften
– ha haft och redovisa antal fall och när de inträffat.
10. Har arbetsgivaren informerat dig om riskerna med arbetet?
Detta är en viktig fråga. Enligt flera föreskrifter, till exempel Belastningsergonomi,
och inte minst enligt arbetsmiljölagen, har arbetsgivaren ett stort informationsansvar.
Om arbetsgivaren inte har informerat dig, så bör det betraktas som försumlighet. Skriv
i så fall att arbetsgivaren borde ha informerat dig till exempel vid anställningstillfället
och dessutom ha följt upp informationen efter det att det gått en tid.
11–12. Skyddsombudets och arbetsgivarens synpunkter
Dessa borde byta plats, åtminstone när ni fyller i blanketten. Som frågorna nu är disponerade, ska skyddsombudet lämna synpunkter på vad du har angett men givetvis
borde även skyddsombudet lämna synpunkter på vad arbetsgivaren anger. Därtill
kommer att det är arbetsgivaren som ska redovisa vilka regler och föreskrifter som
gäller, om risk för skada har noterats vid skyddsronder, om utredningsmallar i syfte
förebygga belastningsskador använts, om riskerna påtalats av företagshälsovården och
varit uppe i skyddskommittén och så vidare. Nu ombeds skyddsombudet att göra
detta och uppgifterna är viktiga!
Gör så här: När arbetsgivaren lämnat sina synpunkter bör skyddsombudet granska
dessa och kommentera om så behövs! Arbetsgivaren gör det oftast lätt för sig och lämnade synpunkter är ofta intetsägande eller saknas helt. Om uppgifter och synpunkter
från arbetsgivaren saknas, blir det genast svårare för dig att få ett positivt beslut från
vållandenämnden om rätt till ersättning. Om du och skyddsombudet inte är nöjda
med arbetsgivarens svar, bör ni begära förtydligande/komplettering!
Vållandeblanketten ska därefter skickas till AFA Försäkring och till den handläggare som har hand om det aktuella skadefallet.
Arbetsskada
61
LOs utredningsblanketter
Eftersom AFA Försäkring från början inte hade någon vållandeutredningsblankett
för arbetssjukdomar, tog arbetsskadeexperten Lennart Stéen på LO-TCO Rättsskydd
AB i Göteborg i början av 2000-talet fram fyra specialblanketter som LOs försäkringsrådgivare kan använda för utredning av arbetssjukdomar.
Blanketterna har reviderats under 2010 med betoning av skyddsrondernas viktiga
uppgift även vad gäller vållandet.
Vi visar smakprov på de aktuella blanketterna här. Blanketterna finns i sin helhet
på www.lo.se/frg.
Följande blanketter finns:
•
•
•
•
Vållande – Utredningsunderlag – belastning/förslitning och vibrationer
Vållande – Utredningsunderlag – kemiska ämnen, gaser och vätskor (även vatten)
Vållande – Utredningsunderlag – mobbning (kränkande särbehandling)
Vållande – Utredningsunderlag – stressrelaterade arbetssjukdomar
Vårt generella tips är att använda AFA Försäkrings blankett i första hand.
Om du får avslag, läs noga avslagsmotiveringen – längst ned på utlåtandet – och
bemöt detta. Tag gärna fram specialblanketten för där finns det fler frågor utöver AFA
Försäkrings blanketter och som kan vara till stöd i utredningsarbetet.
Utredningsblanketterna för psykskador har en dubbel funktion. De kan först ingå
som underlag vid ansökan hos Försäkringskassan om arbetsskadelivränta. Därefter,
vid godkänd arbetsskada, kan de med arbetsgivarens underskrift användas som en del
av underlaget vid begäran om vållandeprövning hos AFA Försäkring.
OBS! Det är först vid prövningen hos AFA Försäkring som arbetsgivaren ska få
tillgång till blanketten avseende psykiska skador för kommentar och underskrift!
Utredningsunderlag
– arbetssjukdomar
FYRA BLANKETTER
Blanketterna innehåller många frågor. För att hålla nere antalet sidor finns bara ett fåtal ifyllnadsrader. Om utrymmet inte
räcker till, fortsätt på baksidan eller på separat papper! Glöm
inte att ange frågenumret.
62
Arbetslöshet
Arbetslöshet
Anmälan till arbetslöshetsförsäkringen................................................................... 62
AGB – Försäkring om avgångsbidrag....................................................................... 67
Omställningsstöd för uppsagda...............................................................................71
Engångsbelopp till Kooperationens Avtalspension, KAP........................................... 72
Avgångsbidragsförsäkringen AGB är en gemensam försäkring i
kollektivavtalen på avtalsområdena LO-Privat och LO-KFO. Utöver
AGB finns även andra kollektivavtalade förmåner i kollektivavtalen.
Vi avslutar kapitlet med dessa, bland annat den extra premiebetalning till avtalspensionen som ingår på avtalsområde LO-KFO.
Vi börjar dock med en kort sammanfattning av arbetslöshetsförsäkringen (som administreras av a-kassan) och de två blanketterna
Anmälan om arbetslöshet och Arbetsgivarintyg. Övriga blanketter
som du behöver fylla i om du blir arbetslös får du från facket eller
på Arbetsförmedlingen.
Läs mer om ersättningar vid
arbetslöshet och arbetsmarknadspolitiska program
med mera i kapitlet Arbetslöshet i LOs Grundbok för
försäkringsrådgivare.
Medlem! Tänk på att regelverket för arbetslöshetsförsäkringen är omfattande och med
många detaljregler som ändras ofta genom politiska beslut. Kontakta din försäkringsrådgivare eller ditt lokala fack i god tid om du riskerar att förlora jobbet!
Och du som är försäkringsrådgivare! Du behöver inte kunna alla regler, men se till
att medlemmen får kontakt med andra fackliga företrädare som ”kan” a-kassereglerna.
Uppmana också medlemmen att snarast kontakta förbundets a-kassa som alltid
har uppdaterad information och kan hjälpa till med vad som gäller i den aktuella
situationen.
Anmälan till arbetslöshetsförsäkringen
Viktigt! Om en uppgift som
du har angivit på anmälan
förändras, även under tiden
som du är arbetslös och får
ersättning, är du skyldig att
lämna en ny anmälan till din
a-kassa. En gång om året
ska du dessutom använda
samma blankett för att lämna
en årsanmälan. Detta gäller
även om inget har ändrats. I
så fall fyller du bara i punkt 4.
A-kassan
Är man medlem i ett LO-fackförbund är man i regel också med i förbundets a-kassa.
För dem som arbetar utan att vara knutna till ett bestämt verksamhetsområde (oftast
unga med flera tillfälliga anställningar) finns den statliga Alfakassan.
Om du har blivit arbetslös, ska du anmäla detta till a-kassan på en särskild blankett
som du får på arbetsförmedlingen. Blanketten ser du på bild på sid 64–65.
När det gäller denna blankett är detta viktigt: Du måste fylla i alla uppgifter. Alla
uppgifter! A-kassan kommer inte att betala ut någon ersättning förrän blanketten är
komplett – inklusive bilagor som behövs.
På blanketten ska du bland annat lämna uppgift om dina arbetstider som anställd,
hur mycket du kan och vill arbeta (heltid är detsamma som 40 timmar), eventuellt
extraarbete/bisyssla eller verksamhet som egenföretagare och så vidare.
Arbetslöshet
Som bilaga till anmälan ska du skicka med ett arbetsgivarintyg för de senaste 12
månadernas arbete. Blanketten ser du på sid 66. I arbetsgivarintyget ska arbetsgivaren bland annat uppge anledningen till att anställningen upphörde, arbetad tid i
anställningen samt lön. Studerar du, behöver du ett studieintyg från skolan. Sist på
blanketten, efter ifyllnadsdelarna, finns tre sidor med instruktioner om hur man
fyller i blanketten.
Arbetsgivaren får inte vägra att lämna arbetsgivarintyg, utan är enligt lag skyldig
att göra det – på den här blanketten – om den anställda begär det (47 § i lagen om
arbetslöshetsförsäkring, SFS 1997:238).
När din ersättning har beviljats, får du ett kassakort. Det ska du fylla i varje dag
under arbetslösheten – och det är mycket viktigt att hela kortet är korrekt och fullständigt ifyllt. Annars har du inte rätt till ersättning.
Om du är med i en a-kassa och uppfyller villkoren kan du få arbetslöshetsersättning
som är relaterad till den inkomst som du förlorat (dock högst upp till 18 700 kronor
som är taket för högsta ersättningsbara månadsinkomst).
Har ditt förbund inkomstförsäkring?
Om du tjänar mer, kan ditt förbund ha tecknat en så kallad inkomstförsäkring i Folksam. Då
kan du få kompletterande ersättning för inkomstdelar över 18 700 kronor i månaden. Kolla
med ditt förbund om du omfattas av en inkomstförsäkring och anmäl arbetslösheten till
Folksam också i så fall. Ersättningen betalas under en begränsad tid (100 dagar i de flesta
fall, men några förbund har 200 dagar).
Ersättning från arbetslöshetsförsäkringen
Den högsta ersättningen från a-kassan är 680 kronor per dag och lägst 320 kronor per
dag om du arbetat heltid.
Ersättningsnivån trappas av successivt under arbetslöshetstiden:
• Efter karensperioden får du 80 procent av en inkomst på högst 18 700 kronor i
månaden, eller högst 680 kronor om dagen.
• Dag 201 sänks ersättningsnivån till 70 procent.
• Dag 301 sänks ersättningsnivån till 65 procent, dagpenningen upphör och du får
aktivitetsstöd från Försäkringskassan istället.
• Samordning med aktivitetsstöd ska ske.
Om du är förälder till barn som är under 18 år när du kommer fram till ersättningsdag
300, så utsträcks perioden till att omfatta ytterligare 150 dagar, alltså sammanlagt 450
dagars ersättningsperiod.
Om du inte är med i en a-kassa
Om du inte är med i en a-kassa kan du ha rätt till ersättning från den så kallade
grundförsäkringen, dock högst 320 kronor om dagen. Arbetsförmedlingen kan lämna
upplysningar om grundförsäkringen och om vart ansökan ska skickas.
63
64
Arbetslöshet
Anmälan om arbetslöshet
första sidan
Denna blankett ska du fylla i och skicka in till a-kassan. OBS att blanketten måste vara komplett ifylld och alla bilagor som behövs måste
vara med. Till blanketten hör två informationssidor med anvisningar
om hur du fyller i den och vilka bilagor som behövs.
Arbetslöshet
Anmälan om arbetslöshet
andra sidan
Blanketten finns på Arbetsförmedlingen, din a-kassa eller på www.
samorg.org. Om du blir långvarigt arbetslös så måste du fylla i
samma blankett på nytt varje år. Du måste också fylla i den på nytt så
fort som något förhållande ändras.
65
66
Arbetslöshet
Detta intyg ska din arbetsgivare fylla i. Har du haft flera arbetsgivare under den senaste 12-månadersperioden före arbetslösheten
behöver du flera intyg. Observera att alla arbetsgivare är skyldiga
att lämna arbetsgivarintyg på denna blankett. Det står i 47 § i lagen
(1997:238) om arbetslöshetsförsäkring.
Även denna blankett finns för nedladdning på www.samorg.org och
innehåller ett antal sidor anvisningar för hur den ska fyllas i.
Arbetsgivarintyg
Arbetslöshet
AGB – Försäkring om avgångsbidrag
Om du blir uppsagd på grund av arbetsbrist, kan du få kompletterande ersättning
från AGB-försäkringen. Den är en del av den Omställningsförsäkring som ingår i
kollektivavtalet och vars andra del är ett omställningsstöd. Kontakta ditt lokala fack
så får du veta mer om både AGB och omställningsstödet!
När har du rätt till AGB?
Du kan har rätt till ersättning från avgångsbidragsförsäkringen AGB om du:
• blir uppsagd från din tillsvidareanställning på grund av arbetsbrist och den driftsmässiga förändringen i företaget leder till en varaktig minskning av personalstyrkan,
• har fyllt 40 år när din tillsvidareanställning upphör,
• har tjänat in minst 50 månaders anställningstid under en femårsperiod hos en
eller flera AGB-anslutna arbetsgivare. Femårsperioden räknas utifrån tillsvidareanställningens upphörande.
Du har rätt till AGB längst till och med månaden före den då du fyller 65 år.
När har du inte rätt till AGB?
Du har inte rätt till någon ersättning om du inom tre månader blir återanställd i
företaget eller om om du får jobb någon annanstans i samma koncern. (Om arbetstiden i den nya anställningen är lägre än i den gamla, kan du dock få ut en del av
AGB-beloppet.) AGB kan inte heller betalas ut om du utan godtagbart skäl avböjer
erbjudande om återanställning inom tre månader.
Vid företagsköp, överlåtelse av verksamhet och liknande ska det övertagande företaget i princip också överta all personal. Du har normalt inte rätt till AGB-ersättning
om du haft rätt att låta din anställning övergå till det förvärvande företaget men tackat
nej – och till följd av detta blir uppsagd av det överlåtande företaget.
Du har inte rätt till AGB om Försäkringskassan beviljar dig hel sjukersättning
innan din anställning upphör.
Särskilda skäl
Enligt försäkringsvillkoren kan AGB utbetalas om den så kallade AGB-nämnden,
som är rådgivande till AFA Livförsäkring, anser att särskilda skäl föreligger till att du
avböjt fortsatt anställning enligt ovan kan AGB betalas ut.
Ersättning
Ersättning betalas ut i form av ett skattepliktigt engångsbelopp då anställningen
upphör. Beloppets storlek bestäms av din ålder vid friställningen. Hel ersättning från
AGB ligger på mellan 27 900 kronor och 41 100 kronor, beroende på ålder.
AGB bestäms också av din arbetstid. Arbetstiden vid tidpunkten för uppsägningen
påverkar ersättningen så att du får helt AGB-belopp vid heltidsanställning, halvt
belopp vid halvtid och så vidare.
Om du blir uppsagd från din tillsvidareanställning och inom tre månader påbörjar
en ny anställning i samma företag eller inom koncernen men med en kortare arbetstid
kan du ha rätt till del av beloppet. Om du senare blir uppsagd från denna anställning
kan du ha rätt till ytterligare ersättning.
Du kan dock som mest få ett helt AGB från en anställnings upphörande och under
en därefter löpande femårsperiod.
67
68
Arbetslöshet
Anmälan
Tänk på tidsgränserna när anmälan senast ska ha kommit in till AFA Försäkring. Annars går rätten till AGB-förmånerna förlorad. Anmälan till AGB ska göras inom två
år räknat från det datum då du slutade din tillsvidareanställning.
Om du har blivit uppsagd ska du själv skicka in ansökan. Det kan i vissa fall också
vara arbetsgivaren – om det är många som sägs upp samtidigt. Men det gäller för var
och en – och för det lokala facket! – att kontrollera att det blir gjort!
AGB-blankett med två bilagor
Ansökningsblanketten för AGB består av två sidor, av vilka du ser förstasidan på sid 69.
På den första sidan fyller arbetsgivaren i hela sidan. På blankettens andra sida fortsätter arbetsgivaren och fyller i den översta halvan, det vill säga avsnitten H, I, J och K.
Arbetstagaren som blivit uppsagd, fyller i den andra halvan av blankettens andrasida (avsnitt K). Observera raderna där den uppsagda ska fylla i sina tidigare arbetsgivare under den senaste femårsperioden.
Bilagorna till AGB-blanketten ser du på sid 70. Observera att ”arbetsgivarbilagan”
F0099 måste fyllas i om det är flera som blir uppsagda samtidigt. Arbetsgivaren slipper
då fylla i avsnitten D och E på ”huvudblanketten” (F0101) för varje uppsagd.
Detta är viktigt!
AGB-försäkringen gäller med fem års kvalifikationstid. Men du behöver inte ha fullgjort hela tiden i det företag där du förlorar jobbet. Alla anställningar hos en eller
flera AGB-anslutna arbetsgivare räknas.
Om raderna på huvudblanketten inte räcker till, finns det en bilaga med blankettnummer F0100 som du kan använda för att räkna upp dina anställningar.
Arbetsgivare som säger upp flera anställda på samma gång kan, som nämnts, använda bilagan F0099.
Arbetslöshet
69
AGB-blanketten
Första sidan
Detta är ”huvudblanketten” för anmälan till AGB. Blanketten
fylls i av arbetsgivaren på första och andra sidan och av den
uppsagda på andra sidan. Blanketten heter F0101 och finns för
nedladdning som pdf-fil på
www.afaforsakring.se/Forsakringar/Anmalningsblanketter/
Forsakring-vid-arbetsbrist/.
70
Arbetslöshet
Den här bilagan ska den uppsagda fylla i om utrymmet på ansökningsblanketten inte räcker för att räkna upp tidigare arbetsgivare. Blanketten heter F0100 och finns för nedladdning som pdf-fil
på www.afaforsakring.se/Forsakringar/Anmalningsblanketter/
Forsakring-vid-arbetsbrist/.
AGB-bilaga
för den uppsagda
Om arbetsgivaren säger upp flera samtidigt, kan denna bilaga
till ansökan fyllas i. Blanketten heter F0099 och finns för nedladdning som pdf-fil på www.afaforsakring.se/Forsakringar/
Anmalningsblanketter/Forsakring-vid-arbetsbrist/.
AGB-bilaga
för arbetsgivaren
Arbetslöshet
71
Omställningsstöd för uppsagda
Omställningsstöd
Omställningsstödet innebär anställda på LOs och Svenskt Näringslivs samt de flesta
av LOs och KFOs avtalsområden har rätt till ett individuellt anpassat omställningsstöd vid uppsägning på grund av arbetsbrist.
För anställda som omfattas av kollektivavtal mellan Handels och KFO gäller omställningsstöd från KFO-Handels Trygghetsfond för butiks- och lageranställda. Exempel på företag som detta gäller: detaljhandel, stormarknader, distribution, frisörer
och postorderföretag.
För fastighetsanställda finns Trygghetsfonden Fastigo-LO.
Omställningsstöd innebär att den som blivit uppsagd får ett individuellt anpassat
stöd för att söka nytt jobb, för omskolning, starta eget och så vidare.
KFO
Du som är försäkringsrådgivare ska inte arbeta aktivt
med omställningsstöden,
bara känna till att de finns så
att du kan ge en fullständig
bild av kollektivavtalets förmåner vid arbetslöshet.
Det är den/de som har
förhandlingsmandat i den lokala fackliga organisationen
som ska jobba med omställningsstödet. Det kan vara på
klubben eller avdelningen,
beroende på hur det lokala
facket är organiserat.
Så ser blanketterna ut för ansökan om/anmälan till omställningsstöd för uppsagda
arbetstagare.
De flesta inom avtalsområde LO-Privat är anslutna till TSL, alltså Kollektivavtalsstiftelsen Trygghetsfonden TSL. Mer information för både fack och arbetsgivare finns
på www.tsl.se
Fastighetsanställda omfattas av Trygghetsfonden Fastigo-LO. Mer information
för fack och arbetsgivare finns på www.fastigo.se/web/website3.nsf/index/
startpage?OpenDocument.
Kooperativt anställda handelsanställda omfattas av KFO-Handels Trygghetsfond
för butiks- och lageranställda. Mer information finns på www.folksam.se/pension/
avtalsochtjanstepension/kooperativatjanstepensioner/kfolo/1.95272
KFO
Arbetslöshet
72
Engångsbelopp till Kooperationens Avtalspension, KAP
KFO
Under vissa förutsättningar ska arbetsgivaren betala in en engångspremie för dig
till Kooperationens Avtalspension KAP om du blir uppsagd på grund av arbetsbrist.
Dessa är förutsättningarna:
• Före den månad då din anställning upphör ska du ha hunnit tjäna in pensionsrätt
i Kooperationens Avtalspension KAP under minst tre år (36 månader) under den
senaste femårsperioden (60 månader).
• Om du får en ny anställning hos samma arbetsgivare inom tre kalendermånader
efter den då den anställningen upphörde har du inte rätt till engångsbelopp.
Den partssammansatta KFF-nämnden bestämmer varje år hur många månadspremier
som engångsbeloppet ska omfatta, vanligtvis är det tolv.
Det är arbetsgivaren som ska anmäla dig för engångsbelopp till Pensionsvalet inom
6 månader från det att anställningen upphört. Om arbetsgivaren av någon anledning
skulle missa att göra det, kan du själv anmäla dig för engångsbelopp till Pensionsvalet.
Du har 24 månader på dig efter det att anställningen upphörde.
Engångsbeloppet tas från den premieregleringsfond som parterna har för Kooperationens Avtalspension KAP – alltså inte genom inbetalning från arbetsgivaren.
Om du har varit anställd i minst 36 månader (tre år) när din anställning
upphör, ska arbetsgivaren fylla i den här blanketten. Den särskilda
premieregleringsfonden betalar då in en extrapremie till din Kooperationens Avtalspension, KAP. Parterna bestämmer årligen hur stort beloppet
ska vara, men oftast motsvarar det tolv månaders pensionspremier.
Blanketten finns på www.pensionsvalet.se/For-arbetsgivare/KFO-LO/
Anmala-arbetsloshet/.
Pension
73
Pension
Allt arbete ger avtalspension................................................................................... 73
Tre val på samma blankett....................................................................................... 74
Två sparformer att välja på.......................................................................................75
Godkända förvaltare för din avtalspension ...............................................................75
Omval.................................................................................................................... 78
Flytt av pensionskapital.......................................................................................... 78
Allmänt om efterlevandeskydd i avtalspensionen..................................................... 78
Att tänka på beträffande efterlevandeskydd............................................................ 81
Avtalspension SAF-LO eller Kooperationens Avtalspension, KAP,
är den kompletterande ålderspension som finns i kollektivavtalet.
Från och med 2012 är premien 4,5 procent för inkomster under
7,5 inkomstbasbelopp (409 500 kronor/år eller 34 125 kronor i
månaden) och 30 procent däröver. Premien betalas in av arbets­
givaren till respektive valcentral (Fora respektive Pensionsvalet).
I Avtalspension SAF-LO beräknas premien på årsinkomst,
medan det är månadsinkomst
som arbetsgivaren betalar
premie på i Kooperationens
Avtalspension, KAP.
Avtalspensionen är en del av de rättigheter som du har via kollektivavtalet. Du ser inte arbetsgivarens premiebetalningar direkt i
lönekuvertet, eftersom premien betalas utöver din bruttolön. Men
pengarna finns för dig, som uppskjuten lön, att användas när du
går i pension. Det blir mycket pengar sammantaget under ett helt
yrkesliv. Jobbar du på en kollektivavtalslös arbetsplats så går du
miste om denna extra pension.
Allt arbete ger avtalspension
Avtalspensionen grundas på din lön, alla löneinkomster ger dig rätt till pension. Även
vikariat, deltidsanställningar och extrajobb ger pensionsrätt. Det enda du behöver
tänka på är om det finns kollektivavtal på din arbetsplats. Avtalspensionen är ju en
del av kollektivavtalet.
Avtalspensionen ger ett komplement till ekonomin när du blir pensionär. Därför
är det viktigt att du bryr dig om din pension och gör ett aktivt val – även om du är
mycket ung. Om du är kvar inom avtalsområdet hela ditt yrkesliv, har du flera decennier på dig att tjäna in pensionsrätter. Varje år, på varje lönekrona. Det blir mycket
pengar till slut.
Så använder du detta pensionskapitel
De två avtalspensionsplanerna är snarlika, så därför
beskriver vi dem huvudsakligen tillsammans. Men
det finns skillnader och
dessutom är blanketterna
för att göra pensionsval med
mera olika. Vi visar de viktigaste blanketterna för båda
pensionsavtalen.
Pension
74
Här i Blankettguiden behandlar vi bara Avtalspension SAF-LO och Kooperationens
Avtalspension, KAP – alltså den extra pension som du tjänar in genom att vara anställd
på en arbetsplats med kollektivavtal mellan LO och Svenskt Näringsliv eller Kooperationens Förhandlingsorganisation KFO.
Din allmänna pension får du en sammanställning av varje år i ett orangefärgat A4kuvert. Pensionsmyndigheten har mer information, www.pensionsmyndigheten.se,
tel 0771-776 776. På Pensionsmyndighetens hemsida kan du också byta fonder i ditt
premiepensionssparande. (Den tidigare myndigheten PPMs verksamhet är numera en
del av Pensionsmyndigheten.)
Tre val på samma blankett
Valblanketterna som du ser på bilderna på sid 76 ser i huvudsak likadana ut, oavsett
om du är förstagångsväljare eller använder blanketten för ändring av pensionsval.
Förstagångsväljare under 2012 är du om du nyss har fyllt 25 år. Eller om du – oavsett
ålder över 25 år – är nytillkommen på avtalsområdet som har Avtalspension SAF-LO.
På blanketten ska du göra tre val:
• Vilken sparform du vill ha (traditionell förvaltning eller fondförsäkring)
• Vem som ska förvalta pensionen
• Om du vill koppla ett frivilligt efterlevandeskydd till din avtalspension.
(Se sid 78 och 81–82.)
Fora sköter det praktiska kring dina pensionsval
Du får själv välja förvaltare för hela din Avtalspension SAF-LO.
Allt som gäller val, omval eller flytt av pensionskapital administreras av LOs och
Svenskt Näringslivs gemensamma administrationsbolag Fora. Telefonnumret till Foras
kundservice är 08-787 40 10.
Du kan också göra och ändra pensionsval direkt på Foras webbplats. För detta behöver
du ett lösenord som du beställer på hemsidan, www.fora.se.
KFO
Pensionsvalet sköter det praktiska kring dina pensionsval
Du får själv välja förvaltare för hela din Kooperationens Avtalspension, KAP.
Allt som gäller val, omval eller flytt av pensionskapital administreras av administrationsbolaget Pensionsvalet, som ägs av Folksam. Telefonnumret till Pensionsvalets
kundservice är 020-650 111 och e-postadressen är [email protected].
Du kan också läsa mer på www.pensionsvalet.se/For-anstallda/KFO-LO/.
Om du inte väljer
KFO
Om du som förstagångsväljare inte gör ett aktivt val av förvaltare och pensionsform
händer följande:
• Avtalspension SAF-LO: Dina pensionspengar placeras i en traditionell pensionsförsäkring utan återbetalningsskydd i AMF.
• Kooperationens Avtalspension, KAP: Dina pensionspengar placeras i en traditionell pensionsförsäkring utan återbetalningsskydd i Folksam Liv.
Pension
Två sparformer att välja på
Vänsterkolumnen på valblanketten upptar de förvaltare som finns för traditionell
pensionsförsäkring. Högerkolumnen upptar förvaltarna av fondförsäkring.
Se blankettbilderna på sid 76 för Avtalspension SAF-LO respektive Kooperationens
Avtalspension, KAP.
Så fungerar traditionell pensionsförsäkring
• Arbetsgivaren betalar in din pensionspremie.
• Försäkringsbolaget bestämmer hur pengarna ska placeras. Bolaget blandar placeringsformer – aktier, obligationer, fastigheter med mera – efter en modell som
det räknar med ska ge bästa möjliga avkastning.
• Du är garanterad antingen insatta premier plus en viss lägsta ränta eller bara insatta
premier. En garanti på insatta premier kan gälla ända från början eller från och
med en viss ålder. Du kan också få extra avkastning utöver eventuell garanterad
sådan – allt beroende på hur försäkringsvillkoren är utformade.
Att vi inte kan ge exakta besked om hur de traditionella försäkringar som erbjuds
inom de båda avtalspensionsplanerna fungerar beror på att det numera finns olika
sorters ”traditionell försäkring”. Varje försäkringsbolag bestämmer själv vad det är
som garanteras i försäkringen och hur. Ta reda på exakt vilken sorts garanti som det
bolag du tänker välja har i sina försäkringsvillkor!
Så fungerar fondförsäkring
• Arbetsgivaren betalar in din pensionspremie.
• I fondförsäkring bestämmer du själv vilken eller vilka fonder som dina pengar ska
placeras i. Du får själv disponera om ditt sparande, det vill säga byta fonder, när
du vill.
• Försäkringsbolaget garanterar inte en viss minimiavkastning. Du står själv hela
risken för placeringen.
• Går de fonder du valt bra, så får du en högre avkastning. Går de dåligt, blir avkastningen lägre.
Godkända förvaltare för din avtalspension
LO och Svenskt Näringsliv respektive KFO har kommit överens om en lista på godkända förvaltare för Avtalspension SAF-LO din avtalspension.
Syftet är att du och de andra försäkrade ska ha de bästa möjliga chanserna till en bra
pension. Parterna ville ha finansiellt stabila försäkringsgivare som har försäkringsprodukter inom traditionell försäkring och fondförsäkring med låga kostnader (avgifter
och andra kostnader som belastar försäkringen) och möjlighet till en hög avkastning.
De godkända förvaltarna för Avtalspension SAF-LO är, i bokstavsordning:
Traditionell pensionsförsäkring
Fondförsäkring
Alecta Optimal Pension
AMF Framtid
Folksam Liv
Länsförsäkringar Liv
Nordea Liv & Pension
Swedbank Försäkring
AMF
Avanza Pension
Danica Pension
Folksam-LO Pension
SPP Liv Fondförsäkring
75
76
Pension
Avtalspension SAF-LO
OMVAL
Detta är blanketten för att ändra ett tidigare gjort
pensionsval. Observera att du normalt måste beställa
blanketten själv från pensionsadministratören Fora.
Förstagångsväljaren får en nästan likadan blankett
automatiskt hemskickad.
Om du gör tillval av eller ökar beloppen i familjeskyddet utan att du gift dig, blivit sambo eller fått barn,
måste du också fylla i hälsodeklarationen som följer
med blanketten som bilaga.
Detta är blanketten för att ändra ett tidigare gjort pensionsval.
Observera att du normalt måste beställa blanketten själv från
pensionsadministratören Pensionsvalet. Förstagångsväljaren får
en nästan likadan blankett automatiskt hemskickad.
KFO
Om du gör tillval av återbetalningsskydd utan att du gift dig, blivit
sambo eller fått barn, måste du också fylla i hälsodeklarationen på
blankettens sista sida.
Kooperationens Avtalspension KAP
OMVAL
Pension
77
De godkända förvaltarna för Kooperationens Avtalspension KAP är, i bokstavsordning:
Traditionell pensionsförsäkring
Fondförsäkring
Folksam Liv
Folksam-LO Fondförsäkring
KPA Pension
Danica Pension
Swedbank Försäkring
Swedbank Försäkring
KFO
Avtalspension SAF-LO
flytt av pensionskapital
Blanketten som du ser här är ett exempel.
Vänsterkolumnen är normalt alltid individuell
och upptar den eller de förvaltare som du kan
flytta från. Högerkolumnen är listan på alla nu
valbara förvaltare.
Blanketten som du ser här är ett exempel. Vänsterkolumnen är normalt alltid individuell och upptar
den eller de förvaltare som du kan flytta från. Högerkolumnen är listan på alla nu valbara förvaltare.
KFO
Kooperationens Avtalspension KAP
flytt av pensionskapital
78
Pension
Omval
Inget av de val av förvaltare och sparform som du gör för din avtalspension är ”för
evigt”. Du kan göra ett omval om du ångrar dig eller om du första gången lät bli att
välja aktivt. Numera kan du också flytta pensionskapital från en förvaltare till en
annan – men bara till dem som är valbara enligt listan på blanketten.
För att göra ett omval, beställ en ändringsblankett från Fora AB (Avtalspension
SAF-LO) eller från Pensionsvalet (Kooperationens Avtalspension KAP). På bilderna
på sid 76 ser du dessa blanketter.
Med omvalsblanketten byter du förvaltare för det aktuella årets premier och framtida års framtida års premier. Alla tidigare års pensionspengar stannar dock kvar hos
den eller de ”gamla” förvaltarna. Vill du ändra på det, måste du fylla i en blankett
till – den som du ser på sid 77 för flytt av pensionskapital. Läs mer om flyttreglerna
högst upp på nästa sida!
I samband med omval kan du också lägga till, ändra eller ta bort efterlevandeskydd.
Flytt av pensionskapital
Flytt av pensionskapital är en annan möjlighet du har inom Avtalspension SAF-LO
och Kooperationens Avtalspension KAP. Flytt innebär att du tar ut pensionspengarna
från en tidigare vald förvaltare och flyttar dem till en annan.
Du får bara bara flytta till någon av de förvaltare som parterna kommit överens
om. Listan på godkända förvaltare inom respektive avtalspensionsplan ser du på sid
75 och 77 och på blanketten. I samband med flytten kan du göra eller ta bort tillval
av efterlevandeskydd.
Observera att det inte är gratis att utnyttja sin flytträtt. Fora och Pensionsvalet
tar inte ut någon avgift, men det gör förvaltarna. Det skiljer mellan bolagen vad de
debiterar för att du och dina pengar lämnar dem. Fora har uppgifter om vad som gäller för de olika bolagen.
Om du vill utnyttja din flytträtt, ska du börja med att beställa en flyttblankett
från Fora (Avtalspension SAF-LO) eller Pensionsvalet (Kooperationens Avtalspension,
KAP). Blanketterna finns inte på pensionsadministratörernas webbplatser. Det beror
på att pensionsadministratören framställer en individuell blankett för dig. Bilderna
som du ser på sid 77 är konstruerade exempel. I verkligheten finns bara ”dina” förvaltare i vänsterkolumnen, inte alla. Det är den delen som är individuell. Högerkolumnen
ser likadan ut för alla och upptar samtliga numera valbara förvaltare.
Allmänt om efterlevandeskydd i avtalspensionen
Efterlevandeskydd kan vara av två slag: Återbetalningsskydd och familjeskydd. Här
skiljer sig de två avtalspensionsplanerna åt.
• Avtalspension SAF-LO innehåller inga efterlevandeskydd i sin grundutformning.
Vill du ha efterlevandeskydd, måste du göra ett aktivt val och göra tillval av antingen återbetalningsskydd eller familjeskydd eller båda.
• I Kooperationens Avtalspension, KAP, ingår inget återbetalningsskydd men däremot KAP Familjeskydd i grundutformningen. Vill du göra tillval av återbetalningsskydd, måste du göra ett aktivt val.
Pension
Ändrat förmånstagarförordnande för
Avtalspension SAF-LO
Läs mer om efterlevandeskydd och förmånstagare på
sid 78 och 81–82. Se alltid över dina förmånstagar­
förordnanden när din familjesituation ändras!
79
80
Pension
Ändrat förmånstagarförordnande för KAP Familjeskydd
Den här blanketten gäller om du vill ändra förmånstagare i KAP
Familjeskydd, som ingår automatiskt i din Kooperationens Avtals-
KFO
pension KAP.
Läs mer om efterlevandeskydd och förmånstagare på sid 78 och
81–82. Se alltid över dina förmånstagarförordnanden när din
familjesituation ändras!
Ändrat förmånstagarförordnande för KAP ålderspension
med återbetalningsskydd
Den här blanketten gäller om du har gjort frivilligt tillval av återbetalningsskydd och vill ändra förmånstagare i det.
Läs mer om efterlevandeskydd och förmånstagare på sid 78 och 81–82. Se
alltid över dina förmånstagarförordnanden när din familjesituation ändras!
KFO
Pension
81
Vad är återbetalningsskydd?
Återbetalningsskydd innebär att det samlade värdet av ditt pensionskapital betalas
ut till dina efterlevande.
• Om du dör före pensioneringen: Utbetalning till dina efterlevande under fem års
tid.
• Om du dör efter pensioneringen och har valt livsvarig pension till dig själv: Utbetalning till dina efterlevande under max 20 år.
• Om du dör efter pensioneringen och har valt temporär utbetalning, exempelvis
att ta ut pensionen under 10 års tid: Utbetalning till dina efterlevande under de
år som återstår. Exempel: Du avlider när du hunnit ta ut pension i fyra år. Dina
efterlevande får utbetalningar under sex år.
När du fyller 65 år kan du välja om du vill ha kvar återbetalningsskyddet eller inte.
Vad är familjeskydd i Avtalspension SAF-LO?
Familjeskydd är en tidsbegränsad efterlevandepension som betalas ut till förmånstagare i 5, 10, 15 eller 20 års tid. Du kan välja mellan 1,2, 3 eller 4 prisbasbelopp att betalas
ut per år under den utbetalningstid som du valt.
Försäkringsskyddet upphör att gälla den 31 december det år under vilket du fyller
65 år. Om du väljer bort familjeskyddet tidigare upphör det att gälla den 31 december
det år du säger upp skyddet. Försäkringsgivare är AFA Försäkring.
Premien för familjeskyddet varierar beroende på hur många prisbasbelopp du
väljer och hur lång utbetalningstiden ska vara.
Tänk på att familjeskydd är ett både dyrt och riskabelt sätt att ordna sitt efterlevandeskydd. Exempel: Om du något år inte lyckas tjäna in tillräckligt i pensionspremie
för att det ska täcka premiekostnaden för familjeskyddet, halkar du ur försäkringen!
Teckna en grupplivförsäkring i stället eller bygg på de grupplivförsäkringar du redan
har (kolla med ditt förbund!).
Hur mycket kostar det?
Premietabell för familjeskyddet hittar du på Foras hemsida
www.fora.se – eller ring Foras
kundservice på telefon
08-787 40 10.
KAP Familjeskydd ingår automatiskt i Kooperationens Avtalspension KAP
KAP-Familjeskydd innebär att två förhöjda prisbasbelopp per år kan betalas till i första
hand make, registrerad parter eller sambo under fem års tid. Om vuxen efterlevande
inte finns, betalas försäkringsbeloppet till arvsberättigade barn. Denna fördelning
enligt det generella förmånstagarförordnandet kan ändras.
För att omfattas av KAP-Familjeskydd ska du ha fyllt 18 år men inte 65 år och påbörjat en tillsvidareanställning för att utföra arbete under minst tre kalendermånader.
Du kan inte välja bort KAP Familjeskydd, eftersom det ingår som en obligatorisk
del i grundutformningen av Kooperationens Avtalspension, KAP.
Att tänka på beträffande efterlevandeskydd
Behöver du extra efterlevandeskydd?
När du gör ett frivilligt tillval av efterlevandeskydd så minskar din egen pension.
Tänk igenom om du verkligen behöver extra efterlevandeskydd. Många har genom
sitt fackliga medlemskap – och TGL, se sid 84–90 – redan tillräckligt försäkringsskydd vid dödsfall. Innan du tecknar nya efterlevandeskydd – gör en genomgång av
det du redan har.
Hur mår du? När krävs hälsoprövning?
När du väljer första gången, spelar din hälsa ingen roll. Du får det efterlevandeskydd
du kryssar för, oavsett hur frisk eller sjuk du är.
KFO
82
Pension
Om du avstår i dag och skulle vilja ha efterlevandeskydd senare gäller följande:
• För återbetalningsskydd: Ingen hälsoprövning vid ”familjehändelse”, det vill säga
om du exempelvis gifter dig eller får barn och vill ha återbetalningsskydd. Om du
har samma familjesituation som i dag, måste du fylla i en hälsodeklaration om du
vill ha återbetalningsskyddet.
• För familjeskydd i Avtalspension SAF-LO: Hälsodeklaration krävs alltid om du
vill teckna familjeskyddet eller höja beloppen senare än i samband med första
pensionsvalet.
Vem är förmånstagare?
Dina efterlevande förmånstagare är:
• I första hand make/registrerad partner/sambo
• I andra hand dina barn
Om du vill välja hur pengarna ska fördelas mellan dina förmånstagare eller om du till
exempel skulle vilja sätta in ett styvbarn, din sambos fosterbarn, din tidigare make/
registrerade partner som förmånstagare, måste du fylla i en särskild blankett. Den
beställer du från Fora AB, som också kan upplysa dig om vilka personer som kan vara
förmånstagare.
Dödsfall
Dödsfall
Från Pensionsmyndigheten..................................................................................... 83
Tjänstegrupplivförsäkringen, TGL eller Avtalsgrupplivförsäkringen, AGL.................... 84
Fackets medlemsförsäkringar..................................................................................91
Har du rätt förmånstagare?......................................................................................91
De flesta anställda som är medlemmar i facket har i regel ett bra
försäkringsskydd vid dödsfall i yrkesverksam ålder.
Förutom de lagstadgade efterlevandepensionerna, som numera
administreras av Pensionsmyndigheten, finns Tjänstegrupplivförsäkringen TGL eller Avtalsgrupplivförsäkringen AGL (som ingår i
respektive avtalsområdes kollektivavtalet) och gruppliv- med flera
försäkringar i det fackliga medlemskapet.
I samtliga dessa fall gäller att ingen dödsfallsersättning betalas ut
automatiskt. De efterlevande måste alltid ansöka om ersättning.
Från Pensionsmyndigheten
De efterlevandepensioner som kan vara aktuella är omställningspension till vuxen
efterlevande, barnpension och eventuellt efterlevandestöd till barn.
Ansökan om efterlevandepensioner
De efterlevande bör ansöka om efterlevandepension och de därmed sammanhängande
förmånerna – exempelvis bostadstillägg – snarast efter dödsfallet. Pension till vuxna
beviljas bara tre månader retroaktivt från ansökningsmånaden. Barnpension kan man
få retroaktivt för två år. Registerutdrag från Skatteverket ska bifogas ansökan.
Ansökan om efterlevandepensioner ska skickas till Pensionsmyndigheten. Ansökningsblanketter och mer information, inklusive adresser, hittar du på hemsidan, www.
pensionsmyndigheten.se. Telefonnumret till kundtjänsten är 0771-776 776.
Vid dödsfall på grund av arbetsskada
Vid dödsfall på grund av arbetsskada ska arbetsgivaren göra anmälan om arbetsskadan till Försäkringskassan. Även från arbetsskadeförsäkringen kan de efterlevande
få ersättning.
83
Dödsfall
84
Tjänstegrupplivförsäkringen, TGL, eller Avtalsgrupplivförsäkringen, AGL
KFO
KFO
• Är du anställd med kollektivatal inom avtalsområdet LO-Privat ingår Tjänstegrupplivförsäkringen, TGL.
• Är du anställd med kollektivavtal inom avtalsområdet LO-KFO ingår Avtalsgrupplivförsäkringen, AGL.
De båda försäkringarnas innehåll är i huvudsak identiskt. Det som skiljer är vilket
försäkringsbolag som administrerar försäkringen – alltså hur efterlevande ska gå tillväga för att anmäla dödsfall och få ut ersättningen.
Anmälan om anställds eller makes/makas/registrerad partners/sambos dödsfall
ska göras snarast på den blankett som gäller på respektive avtalsområde. Det är inte
säkert att det lokala facket och arbetsgivaren har blanketterna, eftersom dödsfall i
yrkesverksam ålder inte är så vanliga.
• Dödsfallsanmälan på avtalsområde LO-Privat: Beställ blankett (som du ser på sid
85–86) från AFA Försäkring, telefon 0771-88 00 99 eller ladda ned den från www.
afaforsakring.se/Forsakringar/Anmalningsblanketter/Forsakring-vid-dodsfall/.
• Dödsfallsanmälan på avtalsområde LO-KFO: Beställ blankett från Pensionsvalet,
telefon 020-650 111. E-post: [email protected]. Den här blanketten (som du
ser på sid 87–88) är gemensam för flera försäkringar: Avtalsgrupplivförsäkringen
AGL och KAP Familjeskydd samt eventuellt tillvalt återbetalningsskydd till Kooperationens Avtalspension, KAP.
Blanketterna är lite olika uppbyggda men gemensamt är att det finns en avdelning
i båda som ska fyllas i och undertecknas av den arbetsgivare som den avlidna var
anställd hos senast.
Vid dödsfall på grund av arbetsskada
Arbetsskada som leder till dödsfall ska alltid anmälas både till Försäkringskassan och
AFA Försäkring. Anmälan görs på Försäkringskassans arbetsskadeanmälan (se sid
40–42) respektive TFA-blanketten (se sid 53–54). Blanketterna ska undertecknas av
både arbetsgivaren och skyddsombud/fackföreningsrepresentant.
Läs mer om vad som gäller vid anmälan om arbetsskada i kapitlet Arbetsskada i
denna blankettguide.
Anmäl alltid dödsfall på grund av arbetsskada
Alldeles för många efterlevande går miste om de extra ersättningarna vid dödsfall på
grund av arbetsskada. Anmäl dödsfallet till både Försäkringskassan och AFA Försäkring
(som administrerar Trygghetsförsäkring vid arbetsskada, TFA, för båda avtalsområdena)!
Dödsfall
På blankettens förstasida börjar de punkter 1-12 som ska fyllas
i av make/registrerad partner/sambo eller motsvarande.
85
TGL-blanketten
FÖRSTA SIDAN
86
Dödsfall
Här, på TGL-blankettens andra sida fortsätter den/de efterlevande
att fylla i uppgifterna. Glöm inte att bifoga dödsfallsintyg och släktutredning (från Skatteverket).
Punkterna 13 och 14 ska fyllas i av den arbetsgivare som den avlidna var anställd hos senast.
TGL-blanketten
andra SIDAN
Dödsfall
Dödsfallsanmälan på denna blankett är gemensam för
både Avtalsgrupplivförsäkringen AGL och Kooperationens
Avtalspension, KAP, där efterlevandeskydd i form av KAP
Familjeskydd ingår automatiskt. Om den avlidna tecknat
återbetalningsskydd som tillval till sin avtalspension, gäller
blanketten även som anmälan till detta.
Förstasidan fylls i av den arbetsgivare som den avlidna var
anställd hos senast.
Dödsfallsanmälan ”Avtalsgrupplivförsäkring,
KAP-Familjeskydd och återbetalningsskydd”
FÖRSTA SIDAN
87
KFO
88
Dödsfall
Andrasidan fylls i av make/registrerad partner/sambo eller
motsvarande. Glöm inte att bifoga dödsfallsintyg och släktutredning (från Skatteverket).
KFO
Förstasidan fylls i av den arbetsgivare som den avlidna var
anställd hos senast.
Dödsfallsanmälan ”Avtalsgrupplivförsäkring,
KAP-Familjeskydd och återbetalningsskydd”
andra SIDAN
Dödsfall
89
TGLs och AGLs fortsättningsförsäkringar
Både Tjänstegrupplivförsäkringen TGL och Avtalsgrupplivförsäkringen AGL fortsätter att gälla i 180 dagar efter anställningens slut, under förutsättning av du fullgjort
minst 180 dagars försäkringsgrundande anställningstid.
Vid exempelvis sjukersättning eller aktivitetsersättning (”förtidspension”) fortsätter TGL eller AGL att gälla fram till 65-årsdagen under förutsättning att du omfattades av TGL eller AGL när du blev sjuk och det sedan ledde till sjuk/aktivitetsersättning. Då gäller TGL till 65-årsdagen även om anställningen har upphört.
Om du inte får en ny anställning där TGL eller AGL ingår innan efterskyddstiden
är slut (eller ditt förbund inte har en obligatorisk fortsättningsförsäkring), kan du
ändå omfattas av TGL-/AGL-skydd om ditt förbund har Kompletterings-TGL som
medlemsförsäkring. Annars kan du själv teckna TGLs eller AGLs fortsättningsförsäkring. I båda fallen har du ett fortsatt TGL-/AGL-skydd så länge som du kvarstår
som medlem i ett LO-förbund där Kompletterings-TGL finns eller betalar premien
för fortsättningsförsäkringen, dock längst till 65 års ålder.
• Ansökningsblankett till TGLs fortsättningsförsäkring finns hos AFA Försäkring.
• Ansökningsblankett till AGLs fortsättningsförsäkring finns hos Folksam.
TGLs fortsättningsförsäkring
Läs mer om denna försäkring ovan. På blanketten
ska du bland annat fylla i arbete och eventuella
sjukperioder efter den senaste anställningen.
90
Dödsfall
Folksams blankett för AGLs fortsättningsförsäkring
Denna ansökan gäller dig som varit kooperativt
anställd (avtalsområde LO-KFO). Läs informationen överst på föregående sida! Försäkringsgivare
för AGLs fortsättningsförsäkring är Folksam.
KFO
www.lo.se
Dödsfall
Fackets medlemsförsäkringar
Kompletterings-TGL
I ett flertal LO-förbund ingår en försäkring som heter Kompletterings-TGL i medlemsavgiften. Den förlänger TGL-/AGL-skyddet utöver efterskyddstiden.
Livförsäkring som medlemsförsäkring
De flesta förbund har någon form av livförsäkring som medlemsförsäkring. Det kan
handla om en grupplivförsäkring som ingår i medlemskapet eller Sjuk- och efterlevandeförsäkringen som erbjuds som tillvalsförsäkring.
För att de efterlevande ska få ut ersättning, måste anmälan göras till Folksam.
Beställ blankett från närmaste Folksamkontor.
Fackets hemförsäkring – vid dödsfall på resa
Oavsett om fackets hemförsäkring är obligatorisk eller frivillig, innehåller den ett
reseskydd. Medlem och personer som ingår i hennes/hans hushåll är bland annat
försäkrade vid dödsfall på resa (under resans första 45 dagar).
Har du rätt förmånstagare?
Både TGL eller AGL och grupplivförsäkringen innehåller ett så kallat generellt förmånstagarförordnande. Ersättning vid dödsfall går till din närmaste familj i form av
make, registrerad parter, sambo och barn. Om du önskar någon annan fördelning
mellan förmånstagarna måste du meddela det skriftligt på ett så kallat förmånstagarförordnande. OBS! Testamente räcker inte.
Att en viss bestämd person preciseras som förmånstagare kan vara särskilt viktigt
då det gäller sambor.
I TGL och AGL finns sambo, oavsett kön, angiven som förmånstagare. Man bör
dock observera, att om den avlidna också efterlämnar barn, delas beloppet i vissa fall
mellan barn och sambo.
Ett förmånstagarförordnande kan när som helst ändras i takt med hur de personliga
förhållandena förändras.
Blankett för ändrat förmånstagarförordnande (alla blanketter kan inte laddas hem
direkt från Internet):
TGL
beställs från AFA Försäkring, telefon 0771-88 00 99.
AGL
beställs från Pensionsvalet, telefon 020-650 111,
e-post [email protected]
Gruppliv samt Sjuk- och efterlevandeförsäkring
beställs från närmaste Folksamkontor.
Återbetalningsskydd och familjeskydd i
Avtalspension SAF-LO
beställs från Fora AB, tel 08-787 40 10.
91
92
Dödsfall
Ändrat förmånstagarförordnande för TGL
Har du rätt förmånstagare till din TGL-försäkring? Om inte, ändra
på denna blankett! Blanketten heter F0105 och du kan titta på den
på www.afaforsakring.se/Forsakringar/Anmalningsblanketter/
Forsakring-vid-dodsfall/. Den går dock inte att ladda ned, utan du
måste beställa den på papper från AFA Försäkring.
Ändrat förmånstagarförordnande för AGL
Har du rätt förmånstagare till din AGL-försäkring? Om inte,
ändra på denna blankett! Beställ den från Pensionsvalet.
Du kan också fylla i och skriva ut den från Pensionsvalets
hemsida, www.pensionsvalet.se/For-anstallda/KFO-LO/
Bestall-blankett.
KFO