Transcript Svensk standard f˛r redovisningstjÃnster, Reko

1
Svensk standard f˛r redovisningstjnster, Reko
Ramverk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3
Ordlista . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
8
Uppgifter och ansvar
Reko 100 Ml och generella principer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
12
Reko 110 Redovisningskonsultens ansvar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
13
Reko 120 Villkor f˛r redovisningsuppdrag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
14
Reko 121 Betalningsuppdrag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
16
Reko 130 Kvalitetsskring av redovisningstjnster samt kvalitetskontroll av
redovisningsverksamheten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
17
Reko 140 Dokumentation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
19
Reko 150 Felaktigheter i redovisningen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
20
Reko 160 Redovisningskonsultens skyldighet att ta hnsyn till lagar och
f˛reskrifter vid ett redovisningsuppdrag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
21
Reko 170 Kombiuppdrag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
22
Planering
Reko 200 Planering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
23
Reko 210 Organisation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
24
Reko 220 Hantering av uppdragsgivarens material . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
25
Reko 230 Redovisningskvalitet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
26
Reko 240 Kunskap om verksamheten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
27
Reko 250 Omrden i redovisningen som krver st˛rre uppmrksamhet . . . .
30
Ekonomistyrning
Reko 300 Budgetar och prognoser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
31
Bokslut och rsredovisning
Reko 400 Bokslut och rsredovisning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
32
Reko 405 Ingende balanser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
33
Reko 410 Poster i balansrkningen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
34
Reko 420 Poster i resultatrkningen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
35
Reko 430 Uppskattningar i bokf˛ringen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
36
Reko 440 Redovisning till verkliga vrden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
37
Reko 450 Nrstende parter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
38
Reko 460 Hndelser efter rkenskapsrets slut . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
39
Forts. nsta sida
FAR SRS F˛rlag
2
Reko 461 Fortsatt drift . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
40
Reko 470 F˛rvaltningsberttelsen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
41
Reko 480 F˛renklat rsbokslut . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
42
Anvndning av andras arbete
Reko 500 Anvndning av specialist . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
44
Reko 510 Anvndning av kollegors arbete . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
45
Reko 520 Anvndning av annat redovisningsf˛retags arbete . . . . . . . . . . . . . . .
46
Reko 530 Anvndning av uppdragsgivarens arbete . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
47
Rapportering
Reko 600 Mottagare av rapporter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
48
Reko 610 L˛pande rapportering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
49
Reko 620 Rapportering vid vsentliga hndelser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
50
Reko 630 Inkomstdeklaration . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
51
Reko 631 Skattedeklaration . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
53
Redog˛relser
Reko 700 Bokslutsrapport . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
FAR SRS F˛rlag
54
RAMVERK 3
SVENSK STANDARD FR REDOVISNINGSTJNSTER
Ramverk f˛r redovisningstjnster
Inledning
1. Detta ramverk definierar och beskriver ett redovisningsuppdrags bestndsdelar
och ml samt identifierar uppdrag dr Svensk standard f˛r redovisningstjnster, Reko
r tillmplig. Ramverket ger en referensram f˛r:
a) Auktoriserade redovisningskonsulter nr de utf˛r redovisningsuppdrag. ven redovisningskonsulter som inte r auktoriserade uppmuntras att beakta detta ramverk i sitt arbete.
b) Andra medarbetare som deltar i ett redovisningsuppdrag och som arbetar p ett
f˛retag som har ngon eller ngra medarbetare med titeln Auktoriserad redovisningskonsult.
I standarden kallas, av f˛renklingsskl, alla som deltar i ett redovisningsuppdrag ’’redovisningskonsult’’, om inte ngon annan benmning anges srskilt.
2. Svensk standard f˛r redovisningstjnster, Reko r ingen handbok i redovisning.
Standarden bestravett ramverkoch enskilda Reko (de enskilda olika avsnitteni standarden benmns Reko med angivande av nummer, t.ex. Reko 430). Ramverket ger en
beskrivning avgrundlggande principer, medan enskilda Rekoinnehller viktiga tillvgagngsstt med tillh˛rande vgledning f˛r redovisningskonsulter i deras yrkesut˛vning.F˛r att f˛rst och tillmpa enskilda Reko rdet n˛dvndigt att beakta hela texten i
standarden.
Mlet med ett redovisningsuppdrag r att redovisningskonsulten ska anvnda sina
specialistkunskaper iredovisning utan krav p att granska underliggande rkenskapspstenden. De tillvgagngsstt som beskrivs i detta ramverk och enskilda Reko r
inte utformade s att redovisningskonsulten i ngon utstrckning kan bestyrka den finansiella informationen.Men anvndare av den sammanstllda finansiella informationen har nd nytta av redovisningskonsultens medverkan, eftersom tjnsten utf˛rts
med vederb˛rlig professionell kompetens och omsorg.
I undantagsfall kan en redovisningskonsult finna det n˛dvndigt att avvika frn en
Reko f˛r att uppn mlet p ett mereffektivt stt.Nren sdan situation uppstr mste
redovisningskonsulten vara beredd att motivera avvikelsen.
3. Det r i praktiken og˛rligt att utarbeta en standard som uttryck f˛rgod sed f˛r redovisningstjnster som kan tillmpas ˛verallt och som tcker alla situationer och omstndigheter som en redovisningskonsult kan m˛ta i ett redovisningsuppdrag. Redovisningskonsulter ska drf˛r betrakta standarden som grundlggande principer som
de ska f˛lja nr de utf˛r redovisningsuppdrag. Exakt vilka tgrder som krvs f˛r att
tillmpa standarden mste lmnas till varje enskild redovisningskonsult att professionellt bed˛ma och beror p omstndigheterna i varje enskilt fall.
4. Ramverket bestr av f˛ljande delar:
x Inledning: Ramverket behandlar redovisningsuppdrag som utf˛rs av redovisningskonsulter. Det ger en referensram f˛r redovisningskonsulter och andra som
r intressenter i ett redovisningsuppdrag, som t.ex. den som anlitar en redovisningskonsult (’’uppdragsgivaren’’).
x Krav i standarden: Denna del anger de krav som en redovisningskonsult mste
f˛lja f˛r att anses arbeta efter standarden.
x Definition av och ml f˛r ett redovisningsuppdrag: Denna del definierar olika typer
av redovisningsuppdrag och identifierar mlet f˛r ett redovisningsuppdrag.
x Standardens omfattning: Denna del srskiljer redovisningsuppdrag frn andra
uppdrag, som t.ex. rdgivning.
FAR SRS F˛rlag
4 RAMVERK
x
x
Att acceptera uppdraget: Denna del behandlar f˛rutsttningarna f˛r att en redovisningskonsult ska kunna ta sig ett redovisningsuppdrag.
Ett redovisningsuppdrags bestndsdelar: Denna del ber˛r de olika delarna i ett redovisningsuppdrag samt relationen och ansvarsf˛rdelningen mellan redovisningskonsulten och uppdragsgivaren.
Etiska regler och regler f˛r kvalitetsskring
5. Styrande f˛r redovisningskonsulter som utf˛r redovisningsuppdrag r denna standard samt yrkesetiska regler.En redovisningskonsult ska utf˛ra samtliga uppdrag med
integritet ochvara objektiv i sina stllningstaganden.En redovisningskonsult ska verka
f˛r att uppdragsgivarens behov tillgodoses i varje enskilt uppdrag. Uppdragsgivarens
intresse ska st i centrum utan att redovisningskonsulten f˛rlorar iintegritet och objektivitet eller i ˛vrigt sidostter sina yrkesetiska skyldigheter. Alla uppdrag b˛r prglas
av att det inte finns ngra intressekonflikter. Drut˛ver ska redovisningskonsulter f˛lja
de regler f˛r kvalitetsskring som finns i denna standard.
Krav i standarden
6. Standarden ger uttryck f˛r god sed f˛r redovisningstjnster och ger drvid rekommendationerom huren redovisningskonsult b˛r f˛rhlla sig tillolika situationerochhur
hans eller hennes bitrde ska utformas. I vissa fall ger standarden inget utrymme f˛r
egen tolkning utan anger istllet krav som redovisningskonsulten ska f˛lja. Dessa har
delats in i ett antal ˛vergripande krav som sammanfattas i punkterna nedan. Hnvisningar ges till enskilda Reko (i vissa av punkterna) f˛r att underltta f˛rstelsen f˛r
vad kravet innebr. Detta innebr inte att dessa enskilda Reko r viktigare n ngra
andra Reko i standarden. Standarden innehller f˛ljande skallkrav:
a) Redovisningsverksamheten ska vara ndamlsenligt organiserad med avseende
p ledning av verksamheten, bemanning, vidareutbildning, hantering av uppdragsgivarens material m.m. Rutiner och riktlinjer f˛r verksamheten ska finnas.
Se vidare Reko 210 Organisation och Reko 220 Hantering av uppdragsgivarens
material.
b) En redovisningskonsult accepterar bara ett redovisningsuppdrag nr hans eller
hennes preliminra kunskap om uppdragsf˛rhllandena visar att relevanta etiska
krav, ssom integritet, objektivitet och professionell kompetens kommeratt kunna
uppfyllas.Ompr˛vning av accepten ska g˛ras nr uppdraget eller annat f˛rhllande gllande uppdraget f˛rndras. Se ven Att acceptera och behlla uppdraget
lngre fram i ramverket.
c) Uppdragsgivaren och redovisningskonsulten ska upprtta ett uppdragsbrev (se
Reko 120 Villkor f˛r redovisningsuppdrag).
d) Uppdragsgivaren ska upplysas om sitt sjlvstndiga ansvar f˛r f˛retagets redovisning.
e) Nren redovisningskonsult bitrder medl˛pande redovisning samt upprttarrsbokslut och rsredovisningar ska han eller hon g˛ra detta enligt kraven i bokf˛ringslagen (1999:1078), rsredovisningslagen (1995:1554) och andra lagar
samt med beaktande av god redovisningssed. Se vidare Reko 400^Reko 480.
f) En redovisningskonsult som bitrder i ett s.k. kombiuppdrag, ska beakta de standarder och vgledningar som finns i RS Revisionsstandard i Sverige samt
bestmmelserna om jv i 9 kap. 17 ‰ aktiebolagslagen (2005:551). Se vidare
Reko 170 Kombiuppdrag.
g) Redovisningskonsulten ska planera och genomf˛ra redovisningsuppdraget p ett
professionellt stt med utgngspunkt i uppdragsgivarens behov. Se vidare
Reko 200 Planering och Reko 230 Redovisningskvalitet.
h) En redovisningskonsult ska ha tillrcklig kunskap om sina uppdragsgivares verksamhet f˛r att kunna identifiera och f˛rst de hndelser, transaktioner och f˛rhllanden som kan ha en betydande pverkan p f˛retagets verksamhet. Se vidare
Reko 240 Kunskap om verksamheten.
FAR SRS F˛rlag
RAMVERK 5
i)
Redovisningskonsulten ska dokumentera hur uppdraget har utf˛rts, vilka diskussioner som f˛rts med uppdragsgivaren samt vilka slutsatser som redovisningskonsulten har kommit fram till. Se vidare Reko 140 Dokumentation.
j) Nr en redovisningskonsult anvnder ngon annans arbete ^ arbete utf˛rt av en
specialist, en kollega, ett annat redovisningsf˛retag eller uppdragsgivaren ^ ska
han eller hon bed˛ma om arbetet utf˛rts i enlighet med uppdraget och dokumentera hur arbetet har anvnts. Om annat redovisningsf˛retags eller uppdragsgivarens arbete har anvnts ska redovisningskonsulten ven bed˛ma kvaliteten p
utf˛rt arbete f˛r att skerstlla att inga f˛ljdfel uppstr. Se vidare Reko 500^
Reko 530.
k) Vid avrapportering tilluppdragsgivaren ska redovisningskonsulten tillse att rtt information nr rtt person. Rapporterna ska rimlighetsbed˛mas innan de ˛verlmnas till uppdragsgivaren f˛r att kontrollera att rapporterna r fullstndiga i alla
vsentliga delar. I de fall skriftliga kommentarer upprttats ska dessa bifogas de
rapporter som skickas till uppdragsgivaren. Se vidare Reko 600^Reko 620.
l) En redovisningskonsult kan lmna en bokslutsrapport om bitrdet vid upprttandet av den finansiella rapporten har genomf˛rts i enlighet med Svensk standard
f˛r redovisningstjnster, Reko.
m) Enligt lagen (2009:62) om tgrder mot penningtvtt och finansiering av terrorism ska det finnas rutiner f˛r att f˛rhindra att ett redovisningsf˛retags verksamhet utnyttjas f˛r penningtvtt.
Definition av och ml f˛r ett redovisningsuppdrag
7. Med ett redovisningsuppdrag avses i denna standard ett uppdrag dr en redovisningskonsult bitrder en uppdragsgivare med att sammanstlla affrshndelser till
en samlad ekonomisk information om f˛retaget. Uppdraget kan ha olika inriktning,
t.ex.:
a) Bokf˛ringsuppdrag: redovisningskonsulten bitrder vid bokf˛ring av affrshndelser. Rapportering sker l˛pande av f˛retagets resultat och stllning.
b) Bokslutsuppdrag: redovisningskonsulten bitrder vid upprttandet av bokslut.
Dessa uppdrag kan ven innebra att redovisningskonsulten bitrder vid upprttandet av rsredovisningen och i f˛rekommande fall koncernredovisningen.
c) —rsredovisningsuppdrag: redovisningskonsulten bitrderendast vid upprttandet
av rsredovisningen utifrn ett frdigstllt bokslut.
d) —rsbokslutsuppdrag: redovisningskonsulten bitrder endast vid upprttande av
rsbokslut.
e) Koncernredovisninguppdrag: redovisningskonsulten bitrder endast vid upprttandet av koncernredovisning.
f) Outsourcing-uppdrag: redovisningskonsulten sk˛ter hela, eller delar av, f˛retagets ekonomifunktion innefattande bl.a. fakturering, reskontrahantering, betalningar och bokf˛ring av affrshndelser. D redovisningskonsulten endast bitrder med delar av ekonomifunktionen, ska huvudbokf˛ring ing i uppdraget f˛r att
det ska rknas som ett outsourcing-uppdrag. Om t.ex. endast fakturering r utlagd, ska detta rknas som ett ˛vrigt konsultuppdrag. Rapportering sker l˛pande.
g) vriga redovisningsuppdrag: uppdraget inbegriper t.ex. redovisningskonsultationer av engngskaraktr, upprttande av budgetar m.m.
F˛r ˛vriga uppdrag som en redovisningskonsult utf˛r, se vidare under Standardens
omfattning punkt 11.
8. Denna standard har utformats med utgngspunkt i uppdrag som endast omfattar
redovisning och dr redovisningskonsulten och revisorn inte r verksamma i samma
revisionsf˛retag.
FAR SRS F˛rlag
6 RAMVERK
9. D en redovisningskonsult och en revisor verksamma p samma f˛retag utf˛r redovisningsuppdrag och bestyrkandeuppdrag t samma uppdragsgivare, kallas uppdraget kombiuppdrag. F˛r kombiuppdrag gller srskilda regler om jv i 9 kap. 17^
18 ‰‰ aktiebolagslagen eller motsvarande bestmmelser i annat tillmpligt regelverk.
Se vidare Reko 170 Kombiuppdrag.En bokslutsrapport ska inte lmnas i ett kombiuppdrag om inte uppdragsgivaren srskilt begr detta.
10. Ett redovisningsuppdrag ska utf˛rasmed omsorg och p ett sdant stt att gllande lagar och f˛reskrifter frn myndigheter kan f˛ljas. Detta ska utmynna i att rapporteringen till uppdragsgivaren blir s korrekt som m˛jligt, utifrn den information som
finns tillgnglig, och drmed utg˛ra ett bra beslutsunderlag i verksamheten f˛r uppdragsgivaren.
Standardens omfattning
11. Uppdraget f˛ren redovisningskonsult r inte alltid ett redovisningsuppdrag. Andra
ofta f˛rekommande konsultuppdrag r t.ex.:
x l˛neserviceuppdrag,
x upprttande av inkomstdeklarationer,
x skatterdgivning,
x viss rdgivning till f˛retagsledningen,
x insourcing-uppdrag (ekonomichef att hyra), och
x processhanteringsuppdrag ^ transaktionsrelaterade tjnster (redovisningskonsulten sk˛ter exempelvis endast en leverant˛rsreskontra).
Dessa uppdrag omfattas av standarden i tillmpliga delar.
12. Ett redovisningsuppdrag kan vara en del av ett st˛rre uppdrag, t.ex. nr ett konsultuppdrag som r˛r ett f˛retagsf˛rvrv krver att en koncernredovisning upprttas. I
sdana fall gller denna standard endast f˛r den del som r redovisningsuppdraget.
Att acceptera och behlla uppdraget
13. En redovisningskonsult accepterar bara ett redovisningsuppdrag nr hans eller
hennespreliminra kunskap om uppdragsf˛rhllandenavisaratt relevanta etiska krav,
ssom integritet, objektivitet och professionell kompetens kommer att kunna uppfyllas. Krav i enskilda Reko, bestmmelser angende jv (se Reko 170 Kombiuppdrag)
samt ˛vriga bestmmelser som kan innefatta ytterligare krav ska tillgodoses innan
ett uppdrag kan accepteras.
14. Om ngot f˛rhllande ndras under uppdragets gng, p ett stt som pverkar
kraven i punkt 13, ska redovisningskonsulten p nytt bed˛ma om uppdraget ven fortsttningsvis kan accepteras eller om han eller hon ska frntrda uppdraget. Som
exempel p tillfllen nren redovisningskonsult ska ˛vervga att frntrda ett redovisningsuppdrag r upptckten av felaktigheter i redovisningen som kvarstr trots ppekanden frn redovisningskonsulten.
Ett redovisningsuppdrags bestndsdelar
15. En redovisningskonsult bitrder en uppdragsgivare med att sammanstlla affrshndelser till en samlad ekonomisk information om f˛retaget. Bearbetningen av rkenskapsinformation ska innefatta sdana kontrolleratt det blir skerstllt att informationen i allt vsentligt blir fullstndigt och korrekt behandlad. Uppdraget ska dokumenteras s utf˛rligt att det i efterhand utan svrighet gr att f˛lja hur rkenskapsinformationen har behandlats.Rapportering ska ske l˛pande under uppdragets gng ochvara
utformad s att den r ltt att f˛rst f˛r uppdragsgivaren. Avsikten med rapporteringen
ska vara att den ska utg˛ra ett beslutsunderlag f˛r uppdragsgivaren.
FAR SRS F˛rlag
RAMVERK 7
16. Ett redovisningsuppdrag innefattar tv parter: en redovisningskonsult och en
uppdragsgivare. Uppdraget rapporteras enbart till uppdragsgivaren, och rapporteringen r inte avsedd f˛r tredje man. Efter ˛verenskommelse med uppdragsgivaren
kan rapport dock skickas till tredje man.
17. En bokslutsrapport kan lmnas vid uppdrag dr redovisningskonsulten bitrder
uppdragsgivaren med att upprtta rsbokslut eller rsredovisning. Oberoende r inte
ett krav vid ett redovisningsuppdrag.Om en redovisningskonsult inte roberoende ska
detta anges i redovisningskonsultens bokslutsrapport. En redovisningskonsult anses
intevara oberoende omredovisningskonsulten r styrelseledamot iuppdragsgivarens
f˛retag eller p annat stt ingr i f˛retagetsledning.Redovisningskonsulten r inteheller oberoende om han eller hon harekonomiska intressen i f˛retaget eller r nrstende till uppdragsgivaren.
18. En redovisningskonsult ska i sitt redovisningsuppdrag f˛lja bestmmelserna i
bokf˛ringslagen, rsredovisningslagen och andra f˛r uppdraget relevanta lagar samt
beakta god redovisningssed. Redovisningskonsulten ska upplysa uppdragsgivaren
om att uppdragsgivaren har ett sjlvstndigt ansvar f˛r sin redovisning och de rapporter som baseras p denna, ven d redovisningskonsultens bitrde r lngtgende.
Ansvarsf˛rdelningen och uppdragets omfattning ska preciseras i uppdragsbrevet.
FAR SRS F˛rlag
8 ORDLISTA
SVENSK STANDARD FR REDOVISNINGSTJNSTER
Ordlista
Dokumentation
Med ’’dokumentation’’ menas det material (de arbetspapper, tjnsteanteckningar, kopior m.m.) som upprttats av och f˛r redovisningskonsulten eller som redovisningskonsulten inhmtat och bevarat i samband med genomf˛randet av redovisningsuppdraget.
Extern bekrftelse
Med ’’extern bekrftelse’’menas en uppgift som bekrftas av extern part.
Fel
Med ’’fel’’menas felaktigheter i redovisningen som inte r avsiktliga.
Finansiella rapporter
’’Finansiella rapporter’’omfattar balansrkningar, resultatrkningar, finansieringsanalyser (som kan vara presenterade p olika stt, t.ex. analys av kassafl˛de eller finansiering), noter samt andra sammanstllningar och upplysningar som identifieras som
en del av de finansiella rapporterna. Se ven’’—rsredovisning’’.
Fortlevnadsprincipen
Antagandet om ’’fortsatt drift’’r en grundlggande redovisningsprincip (fortlevnadsprincipen) nr rsredovisningen eller rsbokslutet upprttas. Detta framgr av 2 kap.
4 ‰ rsredovisningslagen (1995:1554). Fortlevnadsprincipen innebr att ett f˛retag
vanligtvis anses fortstta sin verksamhet under den nrmast f˛rutsebara framtiden
utan vare sig avsikt eller tvng att likvidera, upph˛ra med verksamheten eller s˛ka
rdrum f˛r rekonstruktion av sin r˛relse med st˛d av lagar eller f˛reskrifter. Drf˛r redovisastillgngaroch skulder med den f˛rutsttningen att f˛retaget kommeratt kunna
realisera sina tillgngar och betala sina skulder inom ramen f˛r den normala affrsverksamheten.
Fortsatt drift
Se’’Fortlevnadsprincipen’’.
F˛rbjudet ln
Med ’’f˛rbjudet ln’’avses ln lmnade i strid med bestmmelserna i 21 kap. 1 ‰ aktiebolagslagen (2005:551).
F˛renklat rsbokslut
Enligt 6 kap. 10 ‰ bokf˛ringslagen (1999:1078) bestr ett ’’f˛renklat rsbokslut’’av en
resultatrkning och en balansrkning.
F˛retagsledning
Med ’’f˛retagsledning’’avses den eller de personer som svarar f˛r f˛retagets organisation och f˛rvaltningen av f˛retagets angelgenheter samt den ellerde som har hand
om den l˛pande f˛rvaltningen.
God redovisningssed
’’God redovisningssed’’r en tolkning av f˛reskrifter och andra f˛rfattningar p omrdet, en tolkning som frmst b˛r grundas p f˛reskrifternas ordalydelse lsta i ljuset
av deras syfte och de allmnna principer som reglerna ger uttryck f˛r. Nr en tolkning
inte rcker f˛r att besvara en frga mste en utfyllande tolkning av lagar och deras f˛rarbeten g˛ras av normgivande organ. I avsaknad av uttalanden frn normgivande organ ska vgledning hmtas frn f˛rekommande praxis.
FAR SRS F˛rlag
ORDLISTA 9
God sed f˛r redovisningstjnster
God sed f˛r redovisningstjnster innebr att en auktoriserad redovisningskonsult f˛ljer Reko och tillmpliga etiska regler samt underkastar sig kvalitetskontroll. Redovisningskonsulten f˛rbinder sig ocks att tillse att ven ˛vriga som medverkar i uppdraget iakttar god sed f˛r redovisningstjnster.
Hndelser efter rkenskapsrets slut
Redovisningsrdets rekommendation RR 26 Hndelser efter balansdagen samt ven
motsvarande avsnitt i BFNAR 2008:1 —rsredovisning i mindre aktiebolag (K2) behandlar hur hndelser efter rkenskapsrets slut ska hanteras i de finansiella rapporterna
samt identifierar tv slags hndelser:
a) hndelser som bekrftar f˛rhllanden som rdde p balansdagen, och
b) hndelser som indikerar att vissa f˛rhllanden har uppsttt efter balansdagen.
Ingende balanser
Med ’’ingende balanser’’avses de saldon som finns vid periodens b˛rjan. Ingende
balanser baseras p de utgende balanserna f˛r f˛regende period och terspeglar
konsekvenserna av transaktioner under tidigare perioder och de redovisningsprinciper som anvnts under f˛regende period.
Intern kontroll
Se’’System f˛r intern kontroll’’.
Kombiuppdrag
Ett uppdrag kallas kombiuppdrag d samma f˛retag bde bitrder en uppdragsgivare
med redovisningstjnster och utf˛r bestyrkandeuppdrag. F˛r kombiuppdrag gller
srskilda regler om s.k. byrjv.
Kunskap om verksamheten
Med ’’kunskap om verksamheten’’ menas en redovisningskonsults allmnna kunskap
om samhllsekonomin och den bransch som f˛retaget verkar i samt en mer specifik
kunskap om hur f˛retaget drivs.
Kvalitetsskring
De riktlinjer och rutiner sdana de beskrivs i Reko 130 Kvalitetsskring av redovisningstjnster samt kvalitetskontroll av redovisningsverksamheten som ett redovisningsf˛retag har f˛r att ge betryggande skerhet f˛r att alla redovisningsuppdrag utf˛rs i enlighet med Reko 100 Ml och generella principer.
Normgivande organ
Hr avses i f˛rsta hand Bokf˛ringsnmnden, Rdet f˛r finansiell rapportering och International Accounting Standards Board, IASB.
Nrstende parter
Definitioner av ’’nrstende’’och’’transaktioner mellan nrstende’’r:
^ Nrstende ^ personer, fysiska eller juridiska, r nrstende om en person har
m˛jlighet att ut˛va ett bestmmande ellerett betydande inflytande ˛verden andra
personen nr det gller att fatta finansiella och operativa beslut avseende verksamheten.
^ Transaktioner mellan nrstende ^ en ˛verf˛ring av resurser eller f˛rpliktelser
mellan nrstende, oavsett om ersttning utgr eller inte.
Oegentlighet
Termen’’oegentlighet’’ hnf˛r sig till avsiktlig handling av en eller flera personer i f˛retagsledningen, bland de anstllda eller hos tredje man, som resulterar i felaktig information i redovisningen.
FAR SRS F˛rlag
10 ORDLISTA
Planering
Med ’’planering’’ menas att utarbeta en allmn strategi f˛r redovisningsuppdraget och
ett detaljerat angreppsstt f˛r den f˛rvntade karaktren, omfattningen och f˛rlggningen i tiden av redovisningsuppdraget.
Redovisningsf˛retag
Med ’’redovisningsf˛retag’’avses antingen det f˛retag som utf˛r redovisningstjnster
eller en enskild ut˛vare av redovisningsverksamhet.
Redovisningskonsult
Med ’’redovisningskonsult’’ menas, om inte ngot annat anges, i denna standard alla
som deltar i utf˛randet av ett redovisningsuppdrag.
Redovisningssystem
Med ’’redovisningssystem’’ menas den serie av aktiviteter och dokument hos ett f˛retag med vars hjlp f˛retaget behandlar transaktioner som utg˛r en ekonomisk redovisning. Sdana system identifierar, samlar, analyserar, berknar, klassificerar, registrerar, sammanstller och rapporterar transaktioner och andra affrshndelser.
Revisionsf˛retag
Med ’’revisionsf˛retag’’ avses antingen det f˛retag som utf˛r revision eller en enskild
ut˛vare av revisionsverksamhet.
Specialist
Med ’’specialist’’ menas en person eller ett f˛retag som har srskild skicklighet, kunskap och erfarenhet inom ett srskilt omrde utanf˛r redovisning och revision.
System f˛r intern kontroll
Med ’’system f˛r intern kontroll’’ menas alla de riktlinjer och rutiner (interna kontroller)
som f˛retagsledningen har inf˛rt f˛r att uppn mlet att, s lngt det r praktiskt m˛jligt, skra att verksamheten sk˛ts vl och effektivt.Hriingr rutiner f˛r att skerstlla
att de riktlinjer som ledningen lagt fast f˛ljs, att tillgngar skyddas, att oegentligheter
och fel f˛rhindras och upptcks, att redovisningen r riktig och fullstndig samt att tillf˛rlitlig ekonomisk information upprttas i rtt tid. Ett system f˛r intern kontroll strcker
sig lngre n till de f˛rhllanden som direkt ber˛r ett redovisningssystems funktioner.
Uppdragsbeskrivning
Med ’’uppdragsbeskrivning’’ menas en skriftlig beskrivning av uppdragets omfattning
och rutiner som klarg˛r vilka ˛verenskommelser som gjorts med uppdragsgivaren.
Uppdragsbrev
Ett ’’uppdragsbrev’’ dokumenterar och bekrftar att redovisningskonsulten tar sig
uppdraget, redovisningsuppdragets syfte och omfattning samt ansvarsf˛rdelningen
mellan redovisningskonsulten och uppdragsgivaren.
Uppdragsgivare
Med ’’uppdragsgivare’’ menas den person eller den grupp av personer som redovisningskonsulten har tecknat ett avtal med. Avtalet dokumenteras i ett uppdragsbrev,
se ovan. Vem som r uppdragsgivare kan sledes variera frn uppdrag till uppdrag. I
aktiebolag r det ofta styrelsen som r uppdragsgivare, men det kan ven vara t.ex.
ekonomichef eller verkstllande direkt˛r. Exempel p uppdragsgivare i andra f˛retagsformer r innehavaren av en enskild nringsverksamhet eller bolagsmnnen i ett
handelsbolag.
FAR SRS F˛rlag
ORDLISTA 11
Uppskattningar i bokf˛ringen
Med ’’uppskattningar i bokf˛ringen’’avses att den beloppsmssiga bestmningen av
en post r approximativ p grund av att det inte r m˛jligt att exakt bestmma postens
vrde.
Uttalanden frn f˛retagsledningen
’’Uttalanden frn f˛retagsledningen’’g˛rs till redovisningskonsulten, antingen p eget
initiativ eller som svar p specifika frgor frn redovisningskonsulten.
Vsentliga brister
’’Vsentliga brister’’r brister i system f˛r intern kontroll som kan ha en vsentlig pverkan p rsredovisningen.
Vsentliga fel
Med’’vsentliga fel’’avses att en utelmnad elleren felaktiginformation kan pverka de
beslut som anvndaren fattar p basis av informationen i de finansiella rapporterna.
—rsbokslut
Enligt 6 kap. 4 ‰ bokf˛ringslagen bestr ett ’’rsbokslut’’ av en resultatrkning och en
balansrkning samt vissa notupplysningar.
—rsredovisning
Enligt 2 kap. 1 ‰ rsredovisningslagen bestr en’’rsredovisning’’av en balansrkning,
en resultatrkning, noter och en f˛rvaltningsberttelse samt i vissa fall ven en finansieringsanalys.
FAR SRS F˛rlag
12 REKO 100 M—L OCH GENERELLA PRINCIPER
SVENSK STANDARD FR REDOVISNINGSTJNSTER
Reko 100 Ml och generella principer
Inledning
1. Syftet med denna Reko r att lgga fast standarder f˛r och ge vgledning om ett redovisningsuppdragsmloch de generella principer som styrett redovisningsuppdrag.
Ml f˛r redovisningsuppdrag
2. All rapportering till uppdragsgivaren syftar till att utg˛ra ett bra beslutsunderlag i
uppdragsgivarens verksamhet.
Generella principer f˛r redovisningsuppdrag
3. Redovisningskonsulten ska iaktta god redovisningssed, god sed f˛r redovisningstjnster och de etiska regler som styr redovisningskonsultens professionella ansvar.
I
God redovisningssed uttrycks genom bokf˛ringslagen (1999:1078) och dess f˛rarbeten. Det r Bokf˛ringsnmnden som har ansvaret f˛r att utveckla god redovisningssed.
II Etiska regler som styr redovisningskonsultens professionella ansvar avser:
a) god yrkessed,
b) professionellt upptrdande,
c) organisation av verksamheten,
d) arvodesdebitering,
e) tystnadsplikt,
f) vidareutbildning,
g) yrkesut˛vning,
h) dokumentation,
i) hantering av rkenskapsmaterial,
j) uppdragsspecifikation,
k) f˛rhllandet till kollegor, och
l) publicitet och marknadsf˛ring.
III God sed f˛r redovisningstjnster vid ut˛vande av redovisningsverksamhet uttrycks genom Svensk standard f˛r redovisningstjnster, Reko. Hr anges de
grundlggande principerna och viktiga tillvgagngsstten f˛r utf˛rande av redovisningsuppdrag.
Planering
4. Redovisningskonsulten ska planera och genomf˛ra redovisningsuppdraget p ett
professionellt stt med utgngspunkt iuppdragsgivarensbehov.Exempelvis ska redovisningskonsulten alltid f˛rvissa sig om att redovisningsuppdraget utf˛rsp ett sdant
stt att det gagnar uppdragsgivaren inom ramen f˛r god yrkessed.
Ansvar
5. Uppdragsgivaren har ett sjlvstndigt ansvar f˛r den ekonomiska redovisningen.
Uppdragsgivaren ska upplysas om sitt sjlvstndiga ansvar f˛r f˛retagets redovisning
och de rapporter som baseras p denna, ven d redovisningskonsultens bitrde r
lngtgende. Ansvarsf˛rdelningen och uppdragets omfattning ska preciseras genom
ett uppdragsbrev.
FAR SRS F˛rlag
REKO 110 REDOVISNINGSKONSULTENS ANSVAR 13
SVENSK STANDARD FR REDOVISNINGSTJNSTER
Reko 110 Redovisningskonsultens ansvar
1. Syftet med denna Reko r att lgga fast standarder f˛r och ge vgledning om hur
redovisningskonsulten b˛r agera i sin yrkesut˛vning och vilket ansvar redovisningskonsulten har.
2. En redovisningskonsult ska bedriva sin verksamhet med omsorg och p ett sdant
stt att gllande lagar och f˛reskrifter frn myndigheter kan f˛ljas.
3. En redovisningskonsult skaverka f˛ratt uppdragsgivarensbehov tillgodosesivarje
enskilt uppdrag. Uppdragsgivarens intresse ska st i centrum utan att redovisningskonsulten f˛rlorar i integritet och objektivitet eller i ˛vrigt sidostter sina yrkesetiska
skyldigheter. F˛r att kunna uppn detta b˛r en redovisningskonsult vara aktiv i kontakten med uppdragsgivaren ochverka f˛r att en god relation upprtthlls. Att kunna kommunicera med uppdragsgivaren p ett effektivt och f˛r uppdragsgivaren f˛rsteligt
stt r sledes av stor vikt.
4. En redovisningskonsult ska strva efter att vara proaktiv i sitt arbete.Med detta menasbl.a. att vara f˛rvissad om uppdragsgivarensbehov och utifrn detta arbeta f˛ratt,
i god tid, komma med f˛rslag p tgrder som gagnar uppdragsgivaren i verksamheten.
5. F˛r att kunna utf˛ra ett proaktivt arbete och verka f˛r att uppdragsgivarens behov
tillgodoses ska redovisningskonsulten vara uppdaterad p lagaroch regler inom redovisningsomrdet som pverkar uppdragsgivarens verksamhet. Redovisningskonsulten har att l˛pande informera uppdragsgivaren om viktiga f˛rndringar av dessa lagar
och regler.
6. I avrapporteringen tilluppdragsgivaren ska informationen n den person som avtalats som mottagare av rapporten. Rapporterna ska, innan de ˛verlmnas, rimlighetsbed˛mas mot bakgrund av redovisningskonsultens kunskaper om och erfarenhet av
uppdragsgivarens f˛rhllanden. F˛rtydligande kommentarer ska lmnas vid behov.
D redovisningskonsultens rapporter endast r avsedda f˛r uppdragsgivaren krvs
det ett srskilt uppdrag, och att rapporterna f˛rst har godknts av uppdragsgivaren,
f˛r att redovisningskonsulten ska f lmna ˛ver rapporterna till tredje man.
FAR SRS F˛rlag
14 REKO 120 VILLKOR FR REDOVISNINGSUPPDRAG
SVENSK STANDARD FR REDOVISNINGSTJNSTER
Reko 120 Villkor f˛r redovisningsuppdrag
1. Syftet med denna Reko r att lgga fast standarder f˛r att ge vgledning om hur redovisningskonsulten definierar villkoren f˛r uppdraget med uppdragsgivaren.
2. Villkoren f˛r ett redovisningsuppdrag kan vara i grunden olika beroende p var redovisningskonsulten r verksam ^ p ett revisionsf˛retag eller p ett redovisningsf˛retag.
En redovisningskonsult verksam p ett revisionsf˛retag ska, i de falld uppdraget r
ett s.k. kombiuppdrag, beakta de standarder och vgledningar som finns i RS Revisionsstandard i Sverige samt bestmmelserna om jv i 9 kap. 17 ‰ aktiebolagslagen
(2005:551).
3. En redovisningskonsult accepterar ett redovisningsuppdrag endast nr hans eller
hennespreliminra kunskap om uppdragsf˛rhllandenavisaratt relevanta etiska krav,
ssom integritet, objektivitet och professionell kompetens, kommer att kunna uppfyllas. Enskilda Reko, bestmmelser angende jv (se Reko 170 Kombiuppdrag) samt
˛vriga bestmmelser som kan innefatta ytterligare krav ska tillgodoses, innan ett uppdrag kan accepteras.
4. Vid ett uppdrag som tagits ˛ver frn en kollega ska en redovisningskonsult ta kontakt med kollegan nr s bed˛ms lmpligt.
5. Om ngot f˛rhllande ndras under uppdragets gng p ett stt som pverkarovan
nmnda krav, se punkt 3, ska redovisningskonsulten p nytt bed˛ma om uppdraget
ven fortsttningsvis kan accepteras eller om han eller hon ska frntrda det.
6. Redovisningskonsulten och uppdragsgivaren ska definiera villkoren f˛r uppdraget.
De ˛verenskomnavillkoren ska dokumenterasi ett uppdragsbrev.Parterna b˛r upprtta uppdragsbrevet innan uppdraget b˛rjar f˛r att undvika missf˛rstnd om uppdraget
och f˛r att klarg˛ra hur ansvaret f˛rdelar sig mellan uppdragsgivaren och redovisningsf˛retaget.
7. Ett uppdragsbrev innehller i allmnhet f˛ljande punkter:
a) omfattningen av redovisningsuppdraget, inklusive hnvisning till tillmpliga lagar
och f˛reskrifter eller andra branschstandarder som redovisningskonsulten f˛ljer,
b) uppdragets karaktr, bland annat att det inte r˛r sig om revision eller ˛versiktlig
granskning och att ett bestyrkande inte kommer att g˛ras,
c) det faktum att syftet med uppdraget inte r att upplysa om eventuella fel, olagliga
handlingar eller andra oegentligheter, t.ex. bedrgerier eller f˛rfalskningar,
d) uppdragsgivarens ansvar f˛r kvaliteten p inlmnat material samt att det lmnas
inom ˛verenskommen tid,
e) f˛retagsledningens ansvar f˛r f˛retagets redovisning och de rapporter som baseras p denna,
f) formen f˛r rapportering, vem som r mottagare av rapporten och nr i tiden denna ska levereras,
g) grunden f˛r berkning av arvodet, hur detta kommer att faktureras samt betalningsvillkor, och
h) uppdragsgivarens bekrftelse av att uppdragsvillkoren tagits emot och godknts.
Punkterna d ^f kan med f˛rdel preciseras i en mer detaljerad uppdragsbeskrivning
som klarg˛r vilka ˛verenskommelser som trffats med uppdragsgivaren. Uppdragsbeskrivningen r en del av redovisningskonsultens dokumentation och planering. Avseende punkt f ska i uppdragsbrevet preciseras att f˛r den hndelse bokslutsrapport
inte kan lmnas kommer rapportering att ske om den tillmpliga lagstiftning som de finansiella rapporterna ska grundas p och knda avsteg frn denna.
FAR SRS F˛rlag
REKO 120 VILLKOR FR REDOVISNINGSUPPDRAG 15
8. Vid terkommande redovisningsuppdrag ochl˛pande redovisningsuppdrag ska redovisningskonsulten ˛vervga om det finns omstndigheter som krver att villkoren
f˛r uppdraget ndras eller om det r n˛dvndigt att pminna uppdragsgivaren om de
gllande uppdragsvillkoren.
9. Redovisningskonsulten beh˛ver inte utfrda ett nytt uppdragsbrev f˛r varje ny period. Men f˛ljande f˛rhllanden kan g˛ra det lmpligt att utfrda ett nytt brev:
a) indikationer p att uppdragsgivaren missf˛rstr omfattningen av redovisningsuppdraget och sitt eget ansvar f˛r redovisningen,
b) uppdragsvillkoren har ndrats eller r speciella,
c) f˛rndringar i f˛retagsledningen eller i styrelsen, eller
d) uppdragsgivarens verksamhet har ndrats vsentligt till karaktr eller storlek.
10. Ett uppdragsbrev ska dock f˛rnyas minst vart femte r.
FAR SRS F˛rlag
16 REKO 121 BETALNINGSUPPDRAG
SVENSK STANDARD FR REDOVISNINGSTJNSTER
Reko 121 Betalningsuppdrag
1. Syftet med denna Reko r att lgga fast standarder f˛r och ge vgledning nren redovisningskonsult bitrder uppdragsgivaren med betalningar. Detta innebr i normalfallet att redovisningskonsulten bitrder med utbetalning av fakturor, betalning av
lneavier, skattekontoinbetalningar, utbetalning av l˛ner samt ˛verf˛ring mellan uppdragsgivarens likvidkonton.
2. En redovisningskonsult kan bitrda med att ta fram betalningsf˛rslag som uppdragsgivarenverkstller i ett system utanf˛r redovisningskonsultens kontroll.Verkstllandet kan ske genom att uppdragsgivaren godknner betalningen i bankens betalningssystem, i ngot annat betalningssystem, eller att uppdragsgivaren godknner
en betalningsorder.
Nr redovisningskonsulten bitrder med att ta fram betalningsf˛rslag, ska underlagen f˛r utbetalningarna rimlighetsbed˛mas. Uppdragsgivaren ska f˛re betalning ha
attesterat de underlag som ligger till grund f˛r betalningsf˛rslagen.
3. En redovisningskonsult kan aldrig bitrda med att verkstlla betalningar (medelsf˛rvaltning), om uppdraget r kombinerat med tillhandahllande av lagstadgad revision (jfr Reko 170 Kombiuppdrag).
4. En redovisningskonsult kan bitrda med att verkstlla betalningar om uppdraget
inte r kombinerat med tillhandahllande av lagstadgad revision.
Verkstllande av betalningar b˛r, s lngt det kan ske, utf˛ras av tv personer i f˛rening. Underlagen f˛r utbetalningarna ska rimlighetsbed˛mas. Uppdragsgivaren ska
f˛re betalning ha attesterat de underlag som ligger till grund f˛r betalningarna.
5. Nr en redovisningskonsult bitrder med betalningar, ska bankavtalet/fullmakten
innehlla relevanta beloppsmssiga begrnsningar. Dessa begrnsningar ska
framg av uppdragsbrevet. Uppdragsbrevet ska ven innehlla en beskrivning av rutiner f˛r nyupplgg och ndring av betalningsmottagare vid l˛neutbetalning, ˛verf˛ringar etc.
Kopia av bankavtalet/fullmakten r en del av redovisningskonsultens dokumentation och ska arkiveras. Nr en redovisningskonsult tar emot dosor, sigillnycklar, koder
etc., ska dessa kvitteras ut personligen och endast anvndas av den som kvitterat
mottagandet. Dosor, koder etc. r alltid personliga och ska f˛rvaras p ett betryggande stt.
FAR SRS F˛rlag
REKO 130 KVALITETSSKRING OCH KVALITETSKONTROLL AV REDOVISNINGSARBETET 17
SVENSK STANDARD FR REDOVISNINGSTJNSTER
Reko 130 Kvalitetsskring av
redovisningstjnster samt kvalitetskontroll
av redovisningsverksamheten
1. Syftet med denna Reko r att lgga fast standarder f˛r och ge vgledning om:
a) ett redovisningsf˛retags riktlinjer och rutiner f˛r intern kvalitetsskring av redovisningsarbetet i allmnhet,
b) intern kvalitetsskring av ett enskilt redovisningsuppdrag, och
c) f˛rekomsten av och periodiciteten f˛r kvalitetskontroll.
2. Denna Reko omfattar ven redovisningsverksamheten p ett revisionsf˛retag i
samma omfattning som f˛r ett redovisningsf˛retag, med tillgg av punkt 3 nedan.
3. Kvalitetsskring av redovisningsuppdrag, dr bestyrkandeuppdraget utf˛rs av en
revisor verksam p samma f˛retag, ska omfatta en kontroll av att hanteringen av kombiuppdraget har varit sdan att revisorns opartiskhet och sjlvstndighet inte kan ifrgasttas. Pongteras b˛r dock att det r revisorns ansvar att se till att opartiskheten
och sjlvstndigheten inte rubbas. Redovisningskonsulten b˛r dock vara medveten
om vilka jvsregler och ˛vriga regler om revisorns opartiskhet och sjlvstndighet
som revisorn ska f˛rhlla sig till.
4. Riktlinjer och rutiner f˛r kvalitetsskring ska inf˛ras svl f˛r redovisningsf˛retaget
som f˛r enskilda redovisningsuppdrag.
Redovisningsf˛retaget
5. Redovisningsf˛retaget ska inf˛ra riktlinjeroch rutiner f˛r kvalitetsskring som r utformade f˛r att skerstlla att alla redovisningsuppdrag utf˛rs enligt god sed f˛r redovisningstjnster uttryckt genom Svensk standard f˛r redovisningstjnster, Reko.
6. De riktlinjer f˛r kvalitetsskring som ett redovisningsf˛retag inf˛r omfattar normalt
f˛ljande:
a) Professionella krav: Redovisningsf˛retagets personal ska iaktta principerna om
objektivitet, integritet, tystnadsplikt och professionellt upptrdande.
b) Professionell skicklighet och kompetens: Redovisningsf˛retaget ska ha personal
som har f˛rvrvat och som upprtthller de tekniska frdigheter och den professionella kompetens som krvs f˛r att de omsorgsfullt ska kunna fullg˛ra sina arbetsuppgifter.
c) Bemanning av uppdrag: De medarbetare som arbetar med uppdraget ska ha, f˛r
uppdraget, relevant utbildning och kompetens.
d) Delegering: Allt arbete som utf˛rs p olika niver ska ledas och kontrolleras p ett
stt som skerstller att arbetet uppfyller stllda kvalitetskrav.
e) Konsultation: Nr s krvs ska interna eller externa specialister konsulteras.
f) Accepterande och bibehllande av uppdragsgivare: Potentiella uppdragsgivare
ska utvrderas. Likas ska befintliga uppdragsgivare fortl˛pande ompr˛vas.
g) Rutin f˛r att f˛lja lagen om tgrder mot penningtvtt och finansiering av terrorism:
Enligt lagen (2009:62) om tgrder mot penningtvtt och finansiering av terrorism ska det finnas rutiner f˛r att f˛rhindra att ett redovisningsf˛retags verksamhet utnyttjas f˛r penningtvtt.
h) Program f˛r uppf˛ljning av kvalitetsskring: Det ska finnas ett program f˛r uppf˛ljning av att riktlinjerna och rutinerna f˛r kvalitetsskring r tillrckliga och effektiva.
7. Redovisningsf˛retagets allmnna riktlinjer och rutiner f˛r kvalitetsskring ska delges medarbetare, s att det skerstlls att riktlinjerna och rutinerna f˛rsts och inf˛rs
p ett betryggande stt.
FAR SRS F˛rlag
18 REKO 130 KVALITETSSKRING OCH KVALITETSKONTROLL AV REDOVISNINGSARBETET
Det enskilda redovisningsuppdraget
8. Redovisningskonsulten ska genomf˛ra de tgrder f˛r kvalitetsskring som, med
hnsyn till redovisningsf˛retagets riktlinjer och rutiner, r lmpliga f˛r det enskilda redovisningsuppdraget.
9. Redovisningskonsulten bed˛mer medarbetarnas professionella kompetens f˛r att
avg˛ra i vilken omfattning medarbetarna p uppdraget beh˛ver ledas och hur stor genomgng av det utf˛rda arbetet som beh˛vs.
10. Delegeringen av arbetsuppgifter till medarbetare ska ske p ett stt som skerstller att arbetet utf˛rs med sklig omsorg av personer med den professionella kompetens som uppdraget krver.I delegeringen ingr att informera medarbetarna om vilket arbete de ska utf˛ra och vad mlet med uppdraget r. En ˛vergripande bild av uppdragsgivarens verksamhet ska ocks f˛rmedlas, s att medarbetarna kan stta olika
frgestllningar i rtt sammanhang.
11. Redovisningskonsulten somlederarbetet med uppdraget ska, f˛ratt tillgodose att
uppdraget utf˛rs p ett sdant stt att god kvalitet uppns, fortl˛pande kontrollera att
a) medarbetarna har tillrcklig kompetens f˛r att utf˛ra delegerade arbetsuppgifter,
b) medarbetarna f˛rstr och f˛ljer givna instruktioner,
c) medarbetarna arbetar effektivt i enlighet med planeringen av redovisningsuppdraget och villkoren i uppdragsbrevet,
d) de redovisningsfrgor somuppstr underarbetets gngl˛ses och, i f˛rekommande fall, diskuteras med uppdragsgivaren,
e) utf˛rt arbete r vl dokumenterat p ett sdant stt att det i efterhand utan svrighet gr att f˛lja och kontrollera hur olika poster r behandlade, och
f) rtt information nr rtt mottagare vid rtt tidpunkt.
Kvalitetskontroll av redovisningsverksamheten
12. Redovisningskonsulten ska minst vart sjtte r genomg kvalitetskontroll enligt
reglerna om kvalitetskontroll.
FAR SRS F˛rlag
REKO 140 DOKUMENTATION 19
SVENSK STANDARD FR REDOVISNINGSTJNSTER
Reko 140 Dokumentation
1. Syftet med denna Reko r att lgga fast standarder f˛r och ge vgledning om dokumentation av ett redovisningsuppdrag.
2. Redovisningskonsulten ska dokumentera tillrckligt vl f˛r att ge en ˛vergripande
f˛rstelse av hur uppdraget har utf˛rts.Noteringarna i dokumentationen ska ha sin utgngspunkt i uppdragsplaneringen.
3. Av dokumentationen ska det framg dels att avstmningar, kontroller och analyser
har gjorts f˛r att f˛rhindra vsentliga fel, dels p vilket stt detta arbete har utf˛rts.
Dessutom b˛r normalt frgestllningar som behandlats med uppdragsgivaren dokumenteras.
4. De grundlggande kraven p beskrivning av bokf˛ringens organisation och uppbyggnad stlls upp i bokf˛ringslagen (1999:1078).Redovisningskonsulten ska, om redovisningsuppdraget omfattar l˛pande redovisning och han eller hon anvnder redovisningsf˛retagets eget bokf˛ringssystem, upprtta den systemdokumentation som
krvs och en behandlingshistorik som g˛rdet m˛jligt att utan svrighet i efterhand f˛lja
och kontrollera de enskilda posternasbehandling och de bearbetningar som hargjorts
inom systemet.
Nr en redovisningskonsult utf˛r sitt uppdrag med eget bokf˛ringssystem, ska redovisningskonsulten ˛versnda behandlingshistoriken och systemdokumentationen
till uppdragsgivaren eftergenomf˛rt uppdrag.Om uppdraget strcker sig ˛ver flera rkenskapsr, ska redovisningskonsulten snda behandlingshistoriken och systemdokumentationen till uppdragsgivaren i samband med att den ˛vriga rkenskapsinformationen avseende rkenskapsret snds till uppdragsgivaren.
Nr en redovisningskonsult har ett l˛pande redovisningsuppdrag och arbetar i uppdragsgivarens bokf˛ringssystem, ska det framg av uppdragsbrevet vem som ansvarar f˛r att systemdokumentation och behandlingshistorik upprttas och arkiveras.
Bokf˛ringsnmnden har givit ut nrmare anvisningar om detta (BFN R 10 Systemdokumentation och behandlingshistorik). Systemdokumentationen utg˛r rkenskapsinformation f˛r uppdragsgivaren.
Uppdragsgivarensinstruktioneravseende kontering av fakturoroch andra underlag
utg˛r behandlingshistorik. Uppdragsgivaren ska informeras om att detta utg˛r behandlingshistorik enligt bokf˛ringslagen. Dessa instruktioner ska bifogas uppdragsbrevet och utg˛r dokumentation f˛r redovisningskonsulten.
5. Iredovisningsf˛retagens riktlinjeroch rutiner ska det ing en beskrivning av huroch
med vilket intervall relevant elektronisk rkenskapsinformation ska skerhetskopieras.Rutinen ska f˛ljas upp f˛ratt efterlevnaden ska skerstllas.Uppf˛ljningen ska dokumenteras.
6. Rkenskapsmaterialoch rkenskapsinformation ska f˛rvaras och arkiverasienlighet med BFNAR 2000:5 Rkenskapsinformation och dess arkivering. Det r den bokf˛ringsskyldiga/f˛retaget som har ansvar f˛r arkivering av rkenskapsinformationen.
Den dokumentation som redovisningskonsulten upprttar f˛r egen rkning ska p
motsvarande stt arkiveras i tio r.
FAR SRS F˛rlag
20 REKO 150 FELAKTIGHETER I REDOVISNINGEN
SVENSK STANDARD FR REDOVISNINGSTJNSTER
Reko 150 Felaktigheter i redovisningen
1. Syftet med denna Reko r att lgga fast standarder f˛r och ge vgledning om hur
redovisningskonsulten ska f˛rhlla sig till risken f˛r att felaktigheter f˛rekommer i redovisningen.
2. Felaktigheter i redovisningen kan vara av olika karaktr ^ oegentligheter eller fel.
Skillnaden mellan dessa r:
a) Oegentlighet r en avsiktlig handling av en eller flera personer hos uppdragsgivaren eller hos tredje man som resulterar i felaktigheter iredovisningen.Exempel p
detta kan vara att dokument f˛rfalskas eller ndras eller att effekterna av transaktionerna undertrycks eller utelmnas.
b) Fel r en felaktighet i redovisningen som inte r avsiktlig, t.ex. att redovisningsprinciper tillmpas felaktigt.
3. Det r f˛retagsledningen som har ansvaret f˛r att f˛rhindra och upptcka oegentligheter och fel genom att inf˛ra lmpliga rutiner f˛r intern kontroll och se till att de fungerar l˛pande. Sdana rutiner minskar, men eliminerar inte, risken f˛r felaktigheter.
4. En redovisningskonsult som utf˛r ett redovisningsuppdrag ska ha tillrckliga kunskaper om f˛retaget och dess verksamhet f˛r att kunna rimlighetsbed˛ma kostnaderna och intkterna i r˛relsen. Det finns alltid en risk att det uppstr fel i redovisningen.
Det ingr i redovisningskonsultens och andra medarbetares uppdrag att f˛rhindra
uppenbara felaktigheter iredovisningen.Det r sledes av vikt att allinblandad personal har rtt kompetens f˛r och kapacitet att utf˛ra sina arbetsuppgifter.
5.
i
ii
iii
iv
v
Exempel p indikationer p risk f˛r felaktigheter i redovisningen kan vara:
ovanliga pfrestningar inom eller p ett f˛retag,
orimliga kassasaldon, t.ex. negativa kassasaldon,
negativ bruttovinst eller bruttovinst som r orimligt h˛g eller lg,
bristfllig information i verifikationer eller saknade underlag, och
ovanliga transaktioner som redovisningskonsulten inte kan f en tillfredsstllande
f˛rklaring till.
Observera att dessa exempel p intet stt r en fullstndig upprkning av omstndigheter som kan ˛ka risken f˛r felaktigheter. Redovisningskonsulten b˛r i varje uppdrag
identifiera omrden och f˛rhllanden som kan innebra en stor risk f˛r felaktigheter i
redovisningen.
6. Om redovisningskonsulten misstnker eller upptcker att felaktigheter och/eller
oegentligheter f˛rekommer, ska han eller hon snarast rapportera detta tilluppdragsgivaren.
7. De f˛rtydliganden som uppdragsgivaren g˛r ska undanr˛ja frgorna kring de eventuellt felaktiga posterna i redovisningen. Om det trots f˛rtydliganden fortfarande kvarstr felaktigheter i redovisningen, b˛r redovisningskonsulten frntrda uppdraget och
informera uppdragsgivaren skriftligen om orsaken.
FAR SRS F˛rlag
REKO 160 SKYLDIGHETATT TA HNSYN TILL LAGAR OCH FRESKRIFTER 21
SVENSK STANDARD FR REDOVISNINGSTJNSTER
Reko 160 Redovisningskonsultens skyldighet att
ta hnsyn till lagar och f˛reskrifter vid ett
redovisningsuppdrag
1. Syftet med denna Reko r att lgga fast standarder f˛r och ge vgledning om redovisningskonsultens skyldighet att ta hnsyn tilllagar och regler vid utf˛randet av ett redovisningsuppdrag.
2. En redovisningskonsult ska upprtta redovisningen enligt de lagar och regler som
finns. —rsbokslut och rsredovisningar ska upprttas enligt kraven i bokf˛ringslagen
(1999:1078), rsredovisningslagen (1995:1554) och andra lagar samt med beaktande av god redovisningssed. Arbetet ska utf˛ras med integritet och objektivitet.
3. En redovisningskonsult r inte och kan inte heller g˛ras ansvarig f˛r att f˛rebygga
˛vertrdelser av alla lagar och f˛reskrifter gllande uppdragsgivarens verksamhet.
Redovisningskonsulten kaninte f˛rvntasha ingende kunskap om alla lagaroch f˛reskrifter. Dessutom avg˛rs frgan huruvida en handling r en ˛vertrdelse av lag eller
f˛reskrifter utifrn en rttslig bed˛mning, vilket krver en kompetens som redovisningskonsulten normalt inte f˛rvntas besitta. Om redovisningskonsulten vid utf˛randet av sitt redovisningsuppdrag konstaterar felaktigheter, oegentligheter eller andra
˛vertrdelser av lagen i uppdragsgivarens verksamhet, f˛rvntas han eller hon agera
genom att skyndsamt ptala omstndigheterna f˛r uppdragsgivaren.Om uppdragsgivareninterttardet som ptalats ska redovisningskonsulten ompr˛va f˛rutsttningarna f˛r uppdraget, vilket kan innebra att han eller hon frntrder uppdraget.
4. Det r f˛retagsledningens ansvar att se till att f˛retagets verksamhet bedrivs enligt
gllande lagar och f˛reskrifter. Ansvaret f˛r att f˛rebygga och upptcka ˛vertrdelser
vilar p f˛retagsledningen.
5. F˛ratt kunna planera och utf˛ra redovisningsuppdraget p ett tillfredsstllande stt
b˛r dock redovisningskonsulten skaffa sig en allmn f˛rstelse av de lagar och f˛reskrifter som gller f˛r f˛retaget och branschen genom att t.ex.:
a) utnyttja tillgnglig kunskap om f˛retagets bransch och affrsverksamhet, eller
b) diskutera med uppdragsgivaren vilka lagar och f˛reskrifter som pverkar f˛retagets verksamhet samt vilka riktlinjer och rutiner som uppdragsgivaren utarbetat
f˛r att se till att lagar och f˛reskrifter efterlevs.
6. Enligt lagen (2009:62) om tgrder mot penningtvtt och finansiering av terrorism
ska det finnas rutiner f˛r att f˛rhindra att ett redovisningsf˛retags verksamhet utnyttjas f˛r penningtvtt.
FAR SRS F˛rlag
22 REKO 170 KOMBIUPPDRAG
SVENSK STANDARD FR REDOVISNINGSTJNSTER
Reko 170 Kombiuppdrag
1. Syftet med denna Reko r att ge en beskrivning av vad som menas med ett kombiuppdrag och vilka srskilda regler som gller f˛r detta.
2. Ett uppdrag kallas kombiuppdrag d samma f˛retag bde bitrder en uppdragsgivare med redovisningstjnster och utf˛r bestyrkandeuppdrag. F˛r kombiuppdrag gller srskilda regler om s.k. byrjv.
3. Det ralltid revisorn som ansvarar f˛r sin opartiskhet och sjlvstndighet gentemot
uppdragsgivaren, men ven en redovisningskonsult som verkar p ett revisionsf˛retag eller i samma revisionsgrupp pverkas av oberoendereglerna.
4. Om redovisningskonsultens f˛retag utf˛r bde redovisningsuppdrag och bestyrkandeuppdrag t en och samma uppdragsgivare, ska svl redovisningskonsulten
som f˛retaget f˛lja bestmmelserna om jv i 9 kap. 17^18 ‰‰ aktiebolagslagen
(2005:551) eller motsvarande bestmmelser i ngot annat tillmpligt regelverk samt
iaktta revisorslagens (2001:883) regler om opartiskhet och sjlvstndighet i 20^
21 ‰‰.
5. Innan ett redovisningsuppdrag accepteras ska redovisningskonsulten rdg˛ra
med revisorn om huruvida uppdraget kan accepteras.
6. Om ett f˛retag bde bitrder med redovisningsuppdrag och utf˛r bestyrkandeuppdrag, och det kan befaras att det kan uppst en jvssituation som inte kan hvas med
andra tgrdern att f˛retaget frntrderdet ena uppdraget, ska den uppkomna situationen omedelbart diskuteras med uppdragsgivaren.
7. Redovisningskonsulten ska i redovisningsuppdraget verka f˛r att revisionsprocessen blir s effektiv som m˛jligt, dock utan att ventyra revisorns opartiskhet och sjlvstndighet.
8. En bokslutsrapport ska inte lmnas i ett kombiuppdrag om inte uppdragsgivaren
srskilt begr detta.
FAR SRS F˛rlag
REKO 200 PLANERING 23
SVENSK STANDARD FR REDOVISNINGSTJNSTER
Reko 200 Planering
1. Syftet med denna Reko r att lgga fast standarder f˛r och ge vgledning om huren
redovisningskonsult planerar ett redovisningsuppdrag. Standarden har sin utgngspunkt i terkommande (l˛pande) redovisningsuppdrag.
2. Redovisningskonsulten ska planera arbetet s att redovisningsuppdraget kan utf˛ras p ett effektivt och ndamlsenligt stt med uppdragsgivarens behov i fokus.
3. Verksamheten ska planeras s att arbetsuppgifterna kan utf˛ras inom den tid som
˛verenskommits med uppdragsgivaren.verenskommelsen om arbetsf˛rdelning och
tidsplan f˛r uppdraget ska dokumenteras i ett uppdragsbrev. En god planering underlttar f˛rdelningen av arbetsuppgifter till medarbetare och samordningen av arbetsuppgifter som ska utf˛ras av specialister. Planeringen ska ven omfatta de delar dr
uppdragsgivaren bidrar med material, och drf˛r b˛r den i tillmpliga delar delges
uppdragsgivaren.
4. Planeringens omfattning varierar beroende p f˛retagets storlek, uppdragets komplexitet samt redovisningskonsultens kunskap om f˛retaget och dess verksamhet. I
mnga redovisningsuppdrag bitrder redovisningskonsulten uppdragsgivaren endast
med delar av redovisningen, vilket kan f˛rsvra planeringen men samtidigt g˛ra den
n viktigare. Det r viktigt att redovisningskonsulten nr samf˛rstnd med uppdragsgivaren f˛r att f en effektiv arbetssituation.
5. I planeringen ingr att identifiera omrden i uppdraget som krver srskild uppmrksamhet. Med detta menas t.ex. omrden som krver att specifika kunskaper inhmtas, alternativt att specialist anlitas, eller omrden dr risken f˛r felaktigheter bed˛ms som stor.D sdana omrdenidentifierats ska ven rutiner f˛rarbetet inom dessa omrden tas fram.
6. F˛rndringar av uppdragsgivarens verksamhet eller bransch kan komma att medf˛ra att uppdraget ndras. Planeringen ska d ses ˛ver och i f˛rekommande fall ndras.
7. Planeringen av terkommande uppdrag ska ses ˛ver minst en gng per r om inte
en ˛versyn initieras tidigare p grund av f˛rndringar iuppdragsgivarensverksamhet.
8. Inf˛r upprttandet av bokslut och rsredovisning b˛r redovisningskonsulten i god
tid ha en diskussion med uppdragsgivaren om vilka uppgifter som beh˛vs till bokslutet
och komma ˛verens med uppdragsgivaren om nr bokslutet ska upprttas.
FAR SRS F˛rlag
24 REKO 210 ORGANISATION
SVENSK STANDARD FR REDOVISNINGSTJNSTER
Reko 210 Organisation
1. Syftet med denna Reko r att lgga fast standarder f˛r och ge vgledning om huren
redovisningsverksamhet b˛r vara organiserad.
2. Ett f˛retag eller en redovisningskonsult kan bedriva en sjlvstndig redovisningsverksamhet. Ett f˛retag eller en redovisningskonsult kan ocks bedriva verksamheten
som en enhet som rorganisatoriskt avgrnsad frn eller integrerad med en revisionsverksamhet eller ngon annan lmplig verksamhet.
3. Ledningen av redovisningsverksamheten p ett redovisningsf˛retag eller ett revisionsf˛retag b˛r handhas av en f˛r ledningsuppgiften srskilt utsedd person.
4. F˛r varje uppdrag ska en ansvarig person utses. Varje uppdrag b˛r, dr det r
tillmpligt, ha minst tv personer knutna till sig f˛r att skerstlla kontinuitet och kunskaps˛verf˛ring i uppdraget.
5. Medarbetare ska ha den utbildning som beh˛vs och ges m˛jlighet till relevant
vidareutbildning och uppdatering av kunskaper.
6. F˛r redovisningsverksamheten ska det finnas faststllda krav p skerhet och dokumentation. Arbetsinstruktioner ska finnas tillgngliga. Rutiner f˛r service och underhll av maskiner och programvaror ska finnas.
FAR SRS F˛rlag
REKO 220 HANTERING AV UPPDRAGSGIVARENS MATERIAL 25
SVENSK STANDARD FR REDOVISNINGSTJNSTER
Reko 220 Hantering av uppdragsgivarens
material
1. Syftet med denna Reko r att lgga fast standarder f˛r och ge vgledning om hur
uppdragsgivarens material ska hanteras.
2. Material som en redovisningskonsult tagit emot f˛r att kunna utf˛ra uppdraget ska
bearbetas och lmnas tillbaka utan on˛digt dr˛jsml.
3. Det ska finnas betryggande rutiner f˛r att ta emot, f˛rvara och lmna tillbaka uppdragsgivarens material.Dessa rutiner kan med f˛rdel beskrivas iuppdragsbrevet eller
uppdragsbeskrivningen.
4. En redovisningskonsult ska f˛rvara material som han eller hon tagit emot p ett stt
som uppfyller av redovisningsf˛retaget faststllda skerhetskrav. Uppdragsgivarens
material ska f˛rvaras s att bokf˛ringslagens (1999:1078) krav p rkenskapsinformation upprtthlls. Dessutom ska redovisningskonsulten se till att inga obeh˛riga
kan f tillgng till uppdragsgivarens material.
FAR SRS F˛rlag
26 REKO 230 REDOVISNINGSKVALITET
SVENSK STANDARD FR REDOVISNINGSTJNSTER
Reko 230 Redovisningskvalitet
1. Syftet med denna Reko r att lgga fast standarder f˛r och ge vgledning om vilken
redovisningskvalitet ett redovisningsuppdrag ska hlla.
2. System och rutiner ska vara upplagda s att rimliga krav p rapporter frn uppdragsgivarens sida kan tillgodoses.Redovisningskonsulten fr inte standardisera sina
system och rutiner s lngt att det inte gr att anpassa redovisningen till uppdragsgivarens f˛rhllanden i tillrcklig grad.Rutinerna i ett uppdrag ska, drdet r m˛jligt utan
att redovisningskonsulten g˛r avkall p det professionella ansvaret, vara upplagda utifrn uppdragsgivarens behov.
3. Vid de bearbetningar som g˛rs d resultat- och balansrkningar presenteras, ska
inkomster och utgifter periodiseras. Nr det r m˛jligt ska redovisningskonsulten f˛lja
upp redovisningen mot budget eller f˛regende rs uppgifter. En redovisningskonsult
b˛r alltid strva efter att anvnda sdana nyckeltal som r relevanta f˛r uppdragsgivaren och den aktuella branschen.
4. Redovisningskonsultens bearbetning av rkenskapsinformationen ska innefatta
sdana ˛vergripande kontroller och rimlighetsbed˛mningar att det blir skerstllt att
rkenskapsinformationen i allt vsentligt blir fullstndigt och korrekt behandlad. F˛r
att skerstlla redovisningens kvalitet kan redovisningskonsulten beh˛va g igenom
material som tagits emot frn uppdragsgivaren innan ngon registrering g˛rs.
5. Nr redovisningskonsulten endast bitrder med vissa delar av redovisningen (exempelvis rsbokslutet), ska uppdragsgivaren alltid attestera de rttelser som redovisningskonsulten g˛r i uppdragsgivarens bokf˛ring. Uppdragsgivaren ska ocks attestera de verifikationer som redovisningskonsulten upprttar ˛ver sina rttelser och
bokslutstransaktioner. Dessa tgrder kan vidtas i efterhand, om det r motiverat av
praktiska f˛rhllanden.Observera att i kombiuppdrag ska uppdragsgivaren klassificera och attestera samtliga verifikationer.
FAR SRS F˛rlag
REKO 240 KUNSKAP OM VERKSAMHETEN 27
SVENSK STANDARD FR REDOVISNINGSTJNSTER
Reko 240 Kunskap om verksamheten
1. Syftet med denna Reko r att lgga fast standarder f˛r och ge vgledning om vad
som menas med kunskap om verksamheten, varf˛r den r viktig f˛r redovisningskonsulten och de medarbetare som arbetar med uppdraget samt hur redovisningskonsulten skaffar sig och anvnder denna kunskap.
2. En redovisningskonsult ska ha eller skaffa sig tillrcklig kunskap om verksamheten
och garf˛rhllandena f˛r att kunna identifiera och f˛rst de hndelser, transaktioner
och f˛rhllanden som enligt hans eller hennes mening kan ha en betydande pverkan
p f˛retagets redovisning.Redovisningskonsulten ska ansvara f˛r att de medarbetare
som arbetar med uppdraget skaffar sig tillrcklig kunskap om verksamheten s att de
kan utf˛ra de uppgifter som tilldelats dem.
3. Redovisningskonsultens kunskapsniv avseende ett uppdrag inkluderar en allmn
kunskap om samhllsekonomin och den bransch som f˛retaget verkar i samt en mer
specifik kunskap om f˛retagets verksamhet. I bilagan till denna Reko finns en f˛rteckning ˛ver f˛rhllanden att beakta i ett specifikt uppdrag.
Att inhmta kunskapen
4. Innan ett uppdrag accepteras skaffar sig redovisningskonsulten en ˛versiktlig kunskap dels om branschen, dels om f˛retaget samt bed˛merom det r m˛jligt att inhmta tillrckligt mycket kunskap om verksamheten f˛r att kunna utf˛ra uppdraget.
5. Nr uppdraget har accepterats och under tiden det fortl˛per, uppdateras och ompr˛vas samt kompletteras kontinuerligt informationen om branschen och verksamheten. Kunskapen b˛r dokumenteras s lngt det kan ske, f˛r att kunskaps˛verf˛ringen
och kontinuiteten i uppdraget ska skerstllas.
Att anvnda kunskapen
6. Kunskapen ren referensram inom vilken redovisningskonsulten anvnder sitt professionella omd˛me. Att f˛rst verksamheten och att anvnda denna information p
ett lmpligt stt hjlper redovisningskonsulten att
a) identifiera omrden som krver srskild uppmrksamhet,
b) planera och utf˛ra redovisningsuppdraget effektivt och ndamlsenligt, samt
c) ge uppdragsgivaren bttre service.
7. Under uppdragets gng bed˛mer redovisningskonsulten mnga f˛rhllanden dr
kunskap om verksamheten r viktig, t.ex. nr redovisningskonsulten
a) uppmrksammar ovanliga transaktioner och saldon i redovisningen (se ven
Reko 150 Felaktigheter i redovisningen),
b) identifierar omrden som krver srskild uppmrksamhet och bestmmer hur
dessa ska hanteras (se ven Reko 250 Omrdeniredovisningen som krver st˛rre
uppmrksamhet),
c) bed˛mer uppskattningar i bokf˛ringen och information frn f˛retagsledningen
(se ven Reko 430 Uppskattningar i bokf˛ringen),
d) identifierar nrstende parter och transaktioner med nrstende parter (se ven
Reko 450 Nrstende parter), och
e) bed˛mer hur ndamlsenliga redovisningsprinciperna och upplysningarna i rsredovisningen r.
FAR SRS F˛rlag
28 REKO 240 KUNSKAP OM VERKSAMHETEN
BILAGA
Bilaga Kunskap om verksamheten ^ f˛rhllanden att beakta
F˛ljande f˛rteckning exemplifierar f˛rhllanden som kan vara tillmpliga p mnga
uppdrag. Allt r inte relevant f˛r varje uppdrag och f˛rteckningen r inte fullstndig.
A. Allmnna samhllsekonomiska faktorer
x
x
x
x
x
Det allmnna samhllsekonomiska lget
Rntelget och tillgng p kapital
Inflation, valutans omvrdering
Statlig politik
Kurser p utlndsk valuta
B. Branschen ^ viktiga f˛rhllanden som pverkar uppdragsgivarens affrer
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
Marknaden och konkurrensf˛rhllandena
Cyklisk eller ssongsmssig verksamhet
F˛rndring i produktteknologi
Affrsrisk
Minskande eller expanderande verksamhet
Ogynnsamma f˛rhllanden
Branschspecifika nyckeltal
Srskilda tillmpningar och problem i redovisningen
Milj˛krav och milj˛problem
Regelverk och f˛reskrifter
Energitillgng och energikostnader
Srskilda eller unika f˛rhllanden
C. F˛retaget
1. F˛retagsledning och gande
x
x
x
x
x
x
x
x
x
F˛retagsstruktur ^ privat, publikt, offentligt
garstruktur och nrstende parter
Kapitalstruktur
Organisationsstruktur
F˛retagsledningens ml och strategiska planer
F˛rvrv, fusioner eller avyttringar av affrsverksamhet
Finansieringsstt
Styrelse och verkstllande ledning
Instllning till och tillmpning av intern kontrollmilj˛
2. F˛retagets verksamhet ^ produkter, marknader, leverant˛rer,
omkostnader, verksamhet
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
Typ av verksamhet
Lokalisering av produktionsanlggningar, lagerlokaler, kontor
Personal (t.ex. personaltillgng, l˛neniver, kollektivavtal, pensionsavtal)
Produktereller tjnster och marknader (t.ex. viktiga kunder och avtal, betalningsvillkor, vinstmarginaler, konkurrenter, garantier)
Viktiga leverant˛rer av varor och tjnster
Varulager
Franchiseavtal, licenser, patent
Forskning och utveckling
Tillgngar, skulder och transaktioner i utlndsk valuta
Lagstiftning och reglering som har en vsentlig pverkan p f˛retaget
Informationssystem
Skuldstruktur
FAR SRS F˛rlag
REKO 240 KUNSKAP OM VERKSAMHETEN
BILAGA
3. Ekonomiskt utfall ^ faktorer som r˛r f˛retagets finansiella situation och
l˛nsamhet
x
x
Nyckeltal och statistiska uppgifter om verksamheten
Utvecklingstendenser
4. Rapporteringsmilj˛
x
Externt inflytande som pverkar f˛retagsledningen nr rsredovisningen upprttas
5. Lagstiftning
x
x
x
Lagar och regler
Beskattning
Frgor som r˛r vrdering och upplysning och som r speciella f˛r verksamheten
FAR SRS F˛rlag
29
30 REKO 250 OMR—DEN I REDOVISNINGEN SOM KRVER STRRE UPPMRKSAMHET
SVENSK STANDARD FR REDOVISNINGSTJNSTER
Reko 250 Omrden i redovisningen som krver
st˛rre uppmrksamhet
1. Syftet med denna Reko r att lgga fast standarder f˛r och ge vgledning om vad
som menas med ’’omrden i redovisningen som krver st˛rre uppmrksamhet’’ samt
hur dessa identifieras.
2. Med ’’omrde i redovisningen som krver st˛rre uppmrksamhet’’ menas de delar
av redovisningen dr risken f˛r fel r stor. Risken f˛r fel kan exempelvis bero p ett
komplicerat regelverk inom uppdragsgivarens verksamhetsomrde, att tillfredsstllande avstmningar av redovisningen inte utf˛rs l˛pande, att delar av den interna kontrollen (f˛r definition, se punkt 3) r bristfllig eller att den som arbetar med redovisningen inte har adekvat utbildning f˛r uppgiften. Observera att det kan finnas mnga
andra skl till att ett omrde krver st˛rre uppmrksamhet n de som nmns hr.
3. Med system f˛r intern kontroll menas de riktlinjer och rutiner som f˛retagsledningen inf˛rt f˛r att uppn mlet att, s lngt det r praktiskt m˛jligt, skra att verksamheten sk˛ts vl och effektivt.
4. Redovisningskonsulten ska skaffa sig tillrckliga kunskaper om uppdraget samt redovisningssystem och system f˛r intern kontroll f˛r att kunna identifiera omrden i redovisningen som krver st˛rre uppmrksamhet.
5. Nedan ges exempel p indikationer som kan innebra att st˛rre uppmrksamhet
mste riktas mot hela f˛retaget och dess redovisning eller delar av den. Denna lista
r p inga stt fullstndig.
a) Det finns poster i redovisningen dr det inte gr att bed˛ma tillf˛rlitligheten utifrn
ngon annan bekrftelse.
b) F˛retaget verkar under stark press, exempelvis ur likviditetssynpunkt eller beroende p att branschen r i stark teknisk f˛rndring.
c) F˛retaget har stor omsttning av personal p ledande positioner eller personal
inom ekonomifunktionen.
d) F˛retaget hanterar kontanter i st˛rre omfattning.
e) Ovanliga eller komplicerade transaktioner genomf˛rs.
f) Bruttovinsten varierar mycket.
g) Det f˛rekommer mnga rttelser i redovisningen.
h) Uppdragsgivaren svarar inte p frgor frn redovisningskonsulten.
i) F˛r verksamheten vsentliga nyckeltal avviker frn branschen i ˛vrigt.
j) F˛retagets interna kontroll r bristfllig.
FAR SRS F˛rlag
REKO 300 BUDGETAR OCH PROGNOSER 31
SVENSK STANDARD FR REDOVISNINGSTJNSTER
Reko 300 Budgetar och prognoser
1. Syftet med denna Reko r att lgga fast standarder f˛r och ge vgledning om huren
redovisningskonsult kan medverka till att f˛rbttra en uppdragsgivares ekonomiska
planering och kontroll.
2. En redovisningskonsult kan medverka till att f˛rbttra en uppdragsgivares ekonomiska planering och kontroll, t.ex. genom att se tillatt budget och budgetuppf˛ljninginf˛rs. Budgetar och prognoser p kortare och lngre sikt b˛r upprttas regelbundet.
3. I redovisningskonsultens roll b˛r ing att med grundlggande kunskap om verksamheten kunna initiera och vid behov leda arbetet, kritiskt bed˛ma rimligheten och
tillf˛rlitligheten i uppgifterna som ligger till grund f˛r budgetarna samt tillhandahlla
olika former av dessa budgetar.
4. Redovisningskonsulten b˛r redog˛ra f˛r det kllmaterial som anvnts, de viktigaste antagandena samt omfattningen av sitt arbete. Det ska framg av kommentarerna
att redovisningskonsulten inte tar ansvar f˛r de framtidsbed˛mningar som budgeten
r baserad p utan att han eller hon sammanstllt information och bed˛mningar frn
uppdragsgivaren.
FAR SRS F˛rlag
32 REKO 400 BOKSLUT OCH —RSREDOVISNING
SVENSK STANDARD FR REDOVISNINGSTJNSTER
Reko 400 Bokslut och rsredovisning
1. Syftet med denna Reko r att lgga fast standarder f˛r och ge vgledning om vilka
˛vergripande och generella principer som gller vid upprttande av bokslut och rsredovisning. Mer detaljerad vgledning om upprttande av bokslut och rsredovisning
ges i Reko 405^Reko 470.
2. Nr en redovisningskonsult upprttar rsbokslut och rsredovisningar ska han
eller hon g˛ra detta enligt kraven i bokf˛ringslagen (1999:1078), rsredovisningslagen (1995:1554) och andra lagar samt med beaktande av god redovisningssed.
De grundlggande redovisningsprinciperna som ska beaktas r:
1. Fortlevnadsprincipen
2. Konsekvens- eller jmf˛rbarhetsprincipen
3. F˛rsiktighetsprincipen
4. Periodiseringsprincipen
5. Post f˛r post-principen
6. Kvittningsf˛rbud
7. Kontinuitetsprincipen
3. En redovisningskonsult ska verka f˛r att rsbokslut och rsredovisningar r
x materiellt riktiga,
x formellt riktiga, samt
x ˛verskdligt presenterade.
F˛r att uppn detta ska redovisningskonsulten bl.a. g˛ra f˛ljande:
a) se till att samtliga konton i resultat- och balansrkningarna r korrekt klassificerade,
b) skerstlla att de tillggsupplysningar som krvs lmnas och att redovisningsprinciperna anges och tillmpas korrekt,
c) dokumentera utf˛rt bokslutsarbetevl och presentera det f˛r uppdragsgivaren p
ett lttf˛rsteligt stt ^ det r lmpligt att foga skriftliga kommentarer till bokslutet
och att dessutom g˛ra en jmf˛relse med budget och med motsvarande uppgifter
frn f˛regende r,
d) upplysa uppdragsgivaren om att denna har ett sjlvstndigt ansvar f˛r sin redovisning och de rapporter som baseras p redovisningen, ven d redovisningskonsultens bitrde r lngtgende,
e) verka f˛r att revisionen kan genomf˛ras och att rsstmman kan hllas inom f˛reskriven tid, och
f) verka f˛r att rsredovisningshandlingarna snds in till Bolagsverket eller annan
vederb˛rlig myndighet i tid.
FAR SRS F˛rlag
REKO 405 ING—ENDE BALANSER 33
SVENSK STANDARD FR REDOVISNINGSTJNSTER
Reko 405 Ingende balanser
1. Syftet med denna Reko r att lgga fast standarder f˛r och ge vgledning i hantering av ingende balanser. Denna Reko ska lsas tillsammans med Reko 400 Bokslut
och rsredovisning.
2. Med’’ingende balanser’’menas de saldon som finnsvid periodens b˛rjan.Ingende balanser baseras p de utgende balanserna f˛r f˛regende period och terspeglar konsekvenserna av transaktioner under tidigare perioderoch de redovisningsprinciper som anvnts under f˛regende period.
3. Nr en redovisningskonsult antar ett nytt uppdrag ska han eller hon f˛rvissa sig om
att de ingende balanserna ˛verensstmmer med f˛regende rs utgende balanser
och bokslutsspecifikationer.
4. Redovisningskonsulten b˛r inhmta f˛regende rs bokslutsspecifikationer f˛r att
underltta avstmningsarbetet och dokumentationen.
5. Enredovisningskonsult ska kontrolleravilka redovisningsprinciper som haranvnts
f˛r de poster som ingr i de ingende balanserna.Han eller hon ska ocks bed˛ma om
redovisningsprinciperna fortfarande r tillmpliga. Om s inte r fallet ska redovisningskonsulteninformera uppdragsgivaren och diskutera omredovisningsprinciperna
b˛r ndras f˛r innevarande r.
FAR SRS F˛rlag
34 REKO 410 POSTER I BALANSRKNINGEN
SVENSK STANDARD FR REDOVISNINGSTJNSTER
Reko 410 Poster i balansrkningen
1. Syftet med denna Reko r att lgga fast standarder f˛r och ge vgledning om redovisningskonsultens anvndning av interna och externa bekrftelser samt vilka kontroller som ska utf˛ras eller kan beh˛vas f˛ratt skerstlla poster i balansrkningen.Denna Reko ska lsas tillsammans med Reko 400 Bokslut och rsredovisning.
2. Enredovisningskonsult ska, s lngt det kan ske ochitillmpliga delar, medverka till
att uppdragsgivaren skaffarexterna bekrftelser p vsentliga balansposter.Exempel
p sdana externa bekrftelser r:
x engagemangsbesked frn bank,
x uppgift frn Bolagsverket om f˛retagsinteckningar,
x kopior p skattekontoutdrag,
x preliminr debitering av F-skatt frn Skatteverket,
x slutskattsedlar frn Skatteverket,
x uppgift om fastighetsinteckningar frn inskrivningsmyndigheten, och
x gravationsbevis.
3. En redovisningskonsult ska ^ om respektive balanspost finns ^ skaffa
x underskrivet kassaintyg,
x underskrivet varulagerintyg och inventeringslista,
x annat underskrivet intyg som styrker en balanspost dr det inte varit m˛jligt att f
ngon annan bekrftelse.
4. En redovisningskonsult ska rimlighetsbed˛ma alla balansposter och se till att de
underlag som krvs finns.
5. Enredovisningskonsult b˛r s lng det kan ske skerstlla att tillgngaroch skulder
har vrderats enligt de principer som uppdragsgivaren faststllt utifrn gllande lagar
och normer.
FAR SRS F˛rlag
REKO 420 POSTER I RESULTATRKNINGEN 35
SVENSK STANDARD FR REDOVISNINGSTJNSTER
Reko 420 Poster i resultatrkningen
1. Syftet med denna Reko r att lgga fast standarder f˛r och ge vgledning om vilka
analyseroch kontroller som ska utf˛ras eller kan beh˛vas f˛ratt skerstlla poster iresultatrkningen. Denna Reko ska lsas tillsammans med Reko 400 Bokslut och rsredovisning.
2. En redovisningskonsult ska beakta jmf˛relser mellan ekonomisk information, som
t.ex. jmf˛rbar information f˛r tidigare perioder, f˛retagets f˛rvntade resultat, f˛retagets budget och/eller motsvarande uppgifter f˛r andra f˛retag av jmf˛rlig storlek
och i samma bransch. En redovisningskonsult ska dokumentera stora och/eller ovntade skillnader i informationen och diskutera dessa med uppdragsgivaren.
3. En redovisningskonsult ska, dr s r tillmpligt, alltid utf˛ra bruttovinstkontroller
och analysera avvikelser.
4. En redovisningskonsult ska, s lngt det kan ske, f˛rvissa sig om att alla knda intkter och kostnader r bokf˛rda.
FAR SRS F˛rlag
36 REKO 430 UPPSKATTNINGAR I BOKFRINGEN
SVENSK STANDARD FR REDOVISNINGSTJNSTER
Reko 430 Uppskattningar i bokf˛ringen
1. Syftet med denna Reko r att lgga fast standarder f˛r och ge vgledning om vilka
tgrder en redovisningskonsult beh˛ver vidta vid uppskattningar i bokf˛ringen. Denna Reko ska lsas tillsammans med Reko 400 Bokslut och rsredovisning.
2. Med uppskattningar ibokf˛ringen avsesbeloppsmssig bestmning aven post nr
det inte r m˛jligt att exakt bestmma postensvrde.Exempel p sdana berkningar
r:
x nedskrivningar av varulager och kundfordringar till uppskattat verkligt vrde,
x avskrivning som g˛rs f˛r att f˛rdela anlggningstillgngars anskaffningsvrde
˛ver den uppskattade nyttjandeperioden,
x upplupna intkter och kostnader,
x uppskjuten skatt,
x avsttning f˛r f˛rlust med anledning av en rttsprocess,
x f˛rlustrisk i pgende arbeten, och
x avsttning f˛r garantitaganden.
3. Det r uppdragsgivaren som ansvarar f˛r de uppskattningar som ingr i rsredovisningen. Nr uppskattningar g˛rs r utfallet av intrffade hndelser eller av hndelser som sannolikt kommer att intrffa ofta oskert, vilket krver ett inslag av bed˛mning.
4. En uppskattning kan vara enkel eller komplex att utf˛ra.Det kan till exempelvara enkelt att uppskatta en upplupen hyra, medan uppskattningen av en inkuransreserv eller
nedskrivning av lager kan krva omfattande analyser av information och upprttande
av prognoser.
5. En redovisningskonsult ska ta del av uppdragsgivarens dokumentation av hur uppskattningarna r gjorda och, s lngt det kan ske, f˛rvissa sig om att de r rimliga.
FAR SRS F˛rlag
REKO 440 REDOVISNING TILLVERKLIGA VRDEN 37
SVENSK STANDARD FR REDOVISNINGSTJNSTER
Reko 440 Redovisning till verkliga vrden
1. Syftet med denna Reko r att lgga fast standarder f˛r och ge vgledning om vilka
tgrder en redovisningskonsult beh˛ver vidta vid redovisning till verkliga vrden.
Denna Reko ska lsas tillsammans med Reko 400 Bokslut och rsredovisning.
2. Det r uppdragsgivaren som ansvarar f˛r redovisningen av de verkliga vrden som
ingr i rsredovisningen. F˛r att uppfylla detta ansvar mste uppdragsgivaren skapa
en redovisnings- och rapporteringsprocess f˛r att bestmma redovisningen till verkliga vrden, vlja lmpliga metoder f˛r att berkna vrdena, identifiera och p ett adekvat stt belgga varje viktigt antagande som anvnds, utf˛ra berkningen samt se till
att rapporteringen av och upplysningarna om berkningen av verkliga vrden ˛verensstmmer med de principer f˛r ekonomisk rapportering som gller f˛r f˛retaget.
3. En redovisningskonsult ska ta del av uppdragsgivarens dokumentation av hur uppskattningarna r gjorda och, s lngt det kan ske, f˛rvissa sig om att de r rimliga.
FAR SRS F˛rlag
38 REKO 450 NRST—ENDE PARTER
SVENSK STANDARD FR REDOVISNINGSTJNSTER
Reko 450 Nrstende parter
1. Syftet med denna Reko r att lgga fast standarder f˛r och ge vgledning om vilka
tgrderen redovisningskonsult beh˛ver vidta vid transaktioner med nrstende parter och vid upplysningen om dessa.Denna Reko ska lsas tillsammans med Reko 400
Bokslut och rsredovisning.
2. F˛retagsledningen r ansvarig f˛r att identifiera och upplysa om nrstende parter
och transaktioner med sdana parter. Detta ansvar krver att f˛retagsledningen inf˛r
lmpliga redovisningssystem och system f˛r intern kontroll som skerstller att transaktioner med nrstende parter identifieras i bokf˛ringen och att upplysning lmnas i
rsredovisningen.
3. En redovisningskonsult ska, s lngt det kan ske, f˛rvissa sig om att de upplysningskrav som finns i lagar och rekommendationer uppfylls och att upplysningarna redovisas p ett korrekt stt samt att upplysningskraven i rsredovisningslagen
(1995:1554) uppfylls.
4. En redovisningskonsult ska, s lngt det kan ske, ta del av f˛retagsledningens dokumentation f˛r transaktioner med nrstende parter f˛r att i rimlig omfattning f˛rvissa sig om att transaktionerna r korrekt redovisade.
FAR SRS F˛rlag
REKO 460 HNDELSER EFTER RKENSKAPS—RETS SLUT 39
SVENSK STANDARD FR REDOVISNINGSTJNSTER
Reko 460 Hndelser efter rkenskapsrets slut
1. Syftet med denna Reko r att lgga fast standarder f˛r och ge vgledning om vilka
tgrder en redovisningskonsult beh˛ver beakta vid vsentliga hndelser efter rkenskapsrets utgng.Denna Reko ska lsas tillsammansmed Reko 400 Bokslut och rsredovisning.
2. Nr en redovisningskonsult bitrder vid upprttandet av rsredovisning ska han
eller hon f˛rvissa sig om att uppdragsgivaren har uppmrksammat hndelserefter rkenskapsrets slut och, nr sdana hndelser intrffat som pverkar innehllet i rsredovisningen, se till att dessa beaktas. F˛r att f˛rvissa sig om sdana f˛rhllanden
kan redovisningskonsulten t.ex. diskutera frgan med uppdragsgivaren, ta del av rapporter frn redovisningen samt utg frn sin kunskap om uppdragsgivarens verksamhet.
FAR SRS F˛rlag
40 REKO 461 FORTSATT DRIFT
SVENSK STANDARD FR REDOVISNINGSTJNSTER
Reko 461 Fortsatt drift
1. Syftet med denna Reko r att lgga fast standarder f˛r och ge vgledning om vilka
tgrder en redovisningskonsult beh˛ver beakta med hnsyn till f˛retagets fortsatta
drift. Denna Reko ska lsas tillsammans med Reko 400 Bokslut och rsredovisning.
2. Antagandet om fortsatt drift r en grundlggande redovisningsprincip (fortlevnadsprincipen) nr rsredovisningen eller rsbokslutet upprttas. Detta framgr av
2 kap. 4 ‰ rsredovisningslagen (1995:1554). Fortlevnadsprincipen innebr att ett f˛retag vanligtvis anses fortstta sin verksamhet under den nrmast f˛rutsebara framtiden utan att vare sig avsiktligt eller under tvng likvidera, upph˛ra med verksamheten eller s˛ka rdrum f˛r rekonstruktion av sin r˛relse med st˛d av lagareller f˛reskrifter.Drf˛r redovisas tillgngaroch skulder med den f˛rutsttningen att f˛retaget kommer att kunna realisera sina tillgngar och betala sina skulder inom ramen f˛r den
normala affrsverksamheten.
3. En redovisningskonsult ska, d det finns sklatt anta att f˛retagets f˛rmga att fortstta sin verksamhet r osker, snarast g˛ra uppdragsgivaren uppmrksam p fortlevnadsprincipen.
4. Exempel p hndelser eller f˛rhllanden som enskilt eller tillsammans kan leda till
tvivel om f˛retagets fortlevnad f˛ljer nedan. Denna upprkning r inte fullstndig och
heltckande. Exemplifierade hndelser eller f˛rhllanden innebr inte heller alltid en
vsentlig oskerhetsfaktor.
Ekonomiska hndelser eller f˛rhllanden
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
Nettoskuldens storlek, totalt och/eller del drav.
Ln med en faststlld f˛rfallotidpunkt som nrmar sig utan att det finns realistiska utsikter
att lnet kommer att f˛rnyas eller terbetalas eller ˛verdriven f˛rlitan p kortfristiga ln
f˛r finansiering av anlggningstillgngar.
Tecken p att kreditgivare och andra borgenrer drar undan sitt finansiella st˛d.
Negativt kassafl˛de frn r˛relsen enligt historiska rsredovisningar eller rapporter med
ekonomisk information om framtiden.
Ogynnsamma ekonomiska nyckeltal.
Betydande r˛relsef˛rluster eller betydande vrdenedgng p tillgngar som anvnds f˛r
att generera kassafl˛den.
Resterande eller avbrutna utdelningar.
Of˛rmga att betala borgenrer p f˛rfallodagen.
Of˛rmga att uppfylla villkoren i lneavtal.
vergng frn att ha kredit till att betala leverant˛rer kontant.
Of˛rmga att finansiera utveckling av nya produkter eller andra betydelsefulla investeringar.
Verksamhetsrelaterade hndelser eller f˛rhllanden
x
x
x
F˛rlust av nyckelpersoner i f˛retagsledningen utan att de erstts.
F˛rlust av ngon viktig marknad, franchiseavtal, licens eller huvudleverant˛r.
Problem med arbetskraft eller brist p viktiga f˛rn˛denheter.
Andra hndelser eller f˛rhllanden
x
x
x
Kapitalbrist eller ngon annan situation dr lagstadgade krav inte uppfylls.
Pgende rttsliga tgrder eller myndighetstgrder mot f˛retaget som, om de leder till
framgng f˛r motparten, kan resultera i krav som sannolikt inte kan uppfyllas.
ndringar i lagstiftning eller regeringspolitik som f˛rvntas f en ogynnsam effekt p f˛retaget.
Betydelsen av dessa hndelser eller f˛rhllanden kan ofta lindras av andra faktorer.
Konsekvensen av att ett f˛retag exempelvis inte kan g˛ra normala amorteringar p
skulder kan motverkas av att f˛retagsledningen planerar att behlla ett tillrckligt kassafl˛de genom andra tgrder, ssom att avyttra tillgngar, ndra avbetalningsplaner
f˛r ln eller skaffa nytt kapital.P samma stt kan f˛rlusten av en huvudleverant˛r lindras genom att en lmplig alternativ ink˛psklla finns till hands.
FAR SRS F˛rlag
REKO 470 FRVALTNINGSBERTTELSEN 41
SVENSK STANDARD FR REDOVISNINGSTJNSTER
Reko 470 F˛rvaltningsberttelsen
1. Syftet med denna Reko r att lgga fast standarder f˛r och ge vgledning om vilka
tgrder en redovisningskonsult beh˛ver beakta vid bitrde med upprttande av f˛rvaltningsberttelsen. Denna Reko ska lsas tillsammans med Reko 400 Bokslut och
rsredovisning.
2. En redovisningskonsult ska verka f˛r att f˛rvaltningsberttelsen ger en s rttvisande ˛versikt av f˛retagetsverksamhet som m˛jligt, utifrn sin kunskap om f˛retaget
och den information om hndelser under rkenskapsret eller efter dess utgng som
han eller hon har. En redovisningskonsult ska f˛rvissa sig om att f˛rvaltningsberttelsen r rimlig och ingen vsentlig information saknas.
3. En redovisningskonsult ska se till att informationen i f˛rvaltningsberttelsen stmmer ˛verens med ˛vriga delar av rsredovisningen.
FAR SRS F˛rlag
42 REKO 480 FRENKLAT—RSBOKSLUT
SVENSK STANDARD FR REDOVISNINGSTJNSTER
Reko 480 F˛renklat rsbokslut
1. Syftet med denna Reko r att lgga fast standarder f˛r och ge vgledning om vilka
principer som gller vid upprttande av f˛renklat rsbokslut. Eftersom det idag finns
kompletterande normgivning endast f˛renskilda nringsidkare, gllerdenna Reko endast f˛r arbete med sdana f˛retag.
Allmnt
2. Nren redovisningskonsult upprttarett f˛renklat rsbokslut ska han eller hon g˛ra
detta enligt kraven i bokf˛ringslagen (1999:1078) och se till att det r upprttat i enlighet med god redovisningssed BFNAR 2006:1 Enskilda nringsidkare som upprttar f˛renklat rsbokslut (K1).
3. En redovisningskonsult ska verka f˛r att det f˛renklade rsbokslutet r svl materiellt som formellt riktigt och presenteras p ett ˛verskdligt stt. F˛r att uppn detta
ska redovisningskonsulten bl.a. g˛ra f˛ljande:
x Se till att det finns relevant dokumentation av utf˛rt bokslutsarbete.
x Se till att samtliga konton i resultatrkningen och balansrkningen r avstmda
och korrekt klassificerade.Vsentliga poster ska analyseras.
x Se till att upplysning lmnas om relevanta poster i rutorna U1^U4.
x Presentera f˛rslaget till f˛renklat rsbokslut p ett lttf˛rstligt stt. Redovisningskonsulten b˛r foga skriftliga kommentarer till det f˛renklade rsbokslutet.
Dessutom b˛r redovisningskonsulten:
x Ge uppdragsgivaren ett erbjudande om jmf˛relse med motsvarande uppgifter
frn f˛regende r och en bed˛mning av f˛retagets l˛nsamhet.
ppningsbalansrkning
4. Nrett f˛retag f˛r f˛rsta gngen upprttarett f˛renklat rsbokslut ska en ˛ppningsbalansrkning upprttas.
Ingende balanser
5. Med ingende balanser menas de saldon som finns vid periodens b˛rjan och som
baseras p de utgende balanserna f˛r f˛regende period. De ingende balanserna
terspeglar konsekvenserna av transaktioner under tidigare perioder.Nren redovisningskonsult antar ett nytt uppdrag, ska han eller hon alltid f˛rvissa sig om att de ingende balanserna stmmer ˛verens med f˛regende rs balanser och bokslutstransaktioner.
Poster i balansrkningen
6. En redovisningskonsult ska s lngt det r m˛jligt i det enskilda fallet medverka till
att uppdragsgivaren skaffarexterna bekrftelser p vsentliga balansposter.Exempel
p sdana bekrftelser r:
x Kontrolluppgifter m.m. frn banker och andra intressenter.
x Kopior av skattekontoutdrag.
x Preliminr debitering av F-skatt frn Skatteverket.
x Slutskattebesked frn Skatteverket.
7. En redovisningskonsult ska ^ om respektive balanspost finns ^ inhmta underskrivna kassaintyg respektive varulagerintyg.
8. En redovisningskonsult ska rimlighetsbed˛ma alla balansposter samt, s lngt det
kan ske, se till att vrderingen gjorts enligt BFNAR 2006:1 och att de underlag som
krvs finns.
FAR SRS F˛rlag
REKO 480 FRENKLAT—RSBOKSLUT 43
Poster i resultatrkningen
9. En redovisningskonsult ska beakta jmf˛relser mellan ekonomisk information, som
t.ex. jmf˛rbar information f˛r tidigare perioder, f˛retagets f˛rvntade resultat, f˛retagets budget eller motsvarande uppgifter f˛r andra f˛retag av jmf˛rlig storlek i branschen.En redovisningskonsult ska dokumentera stora eller ovntade skillnader iinformationen och diskutera dessa med uppdragsgivaren.
10. En redovisningskonsult ska, s lngt det kan ske, f˛rvissa sig om att alla knda intkter och kostnader r bokf˛rda.
11. En redovisningskonsult ska, dr s r lmpligt, alltid utf˛ra bruttovinstkontroller
och analysera avvikelser.
Uppskattningar i bokf˛ringen
12. Normerna om f˛renklat rsbokslut r i allt vsentligt regelbaserade. Uppskattningar i bokf˛ringen r drf˛r sllsynta.I de fall det r n˛dvndigt med uppskattningar,
exempelvis vid nedskrivningspr˛vning, ska redovisningskonsulten f˛rvissa sig om att
de uppskattningar som uppdragsgivaren gjort r rimliga.
FAR SRS F˛rlag
44 REKO 500 ANVNDNING AV SPECIALIST
SVENSK STANDARD FR REDOVISNINGSTJNSTER
Reko 500 Anvndning av specialist
1. Syftet med denna Reko r att lgga fast standarder f˛r och ge vgledning om nren
redovisningskonsult ska anvnda sig av en specialist och hur redovisningskonsulten
ska f˛rhlla sig till det arbete som utf˛rts av specialisten.
2. Med’’specialist’’menas en person ellerett f˛retag som har srskild skicklighet, kunskap och erfarenhet inom ett srskilt omrde utanf˛r redovisning.
3. I de fall dr frgestllningar i ett uppdrag gr ut˛ver redovisningskonsultens eget
kompetensomrde, ska dessa frgestllningar vidarebefordras till en specialist vars
professionella kompetensbed˛ms somlmplig f˛r uppdraget.Uppdraget till specialisten ska vara klart definierat.
4. Nr redovisningskonsulten avg˛r behovet av att anvnda en specialist i arbetet
med uppdraget tar han eller hon hnsyn till
a) om posten r vsentlig i redovisningen, och
b) risken f˛r felaktigheter med hnsyn till frgestllningens karaktr och komplexitet.
5. Det f˛rvntasinte av redovisningskonsulten att kunna bed˛ma kvaliteten p arbetet
som utf˛rts, men han eller hon b˛r efter en genomgng med specialisten kunna bed˛ma om arbetet som utf˛rts ligger i linje med uppdragsbeskrivningen.
6. Resultatet av specialistens arbete och hur detta anvnts ska dokumenteras.
FAR SRS F˛rlag
REKO 510 ANVNDNING AV KOLLEGORS ARBETE 45
SVENSK STANDARD FR REDOVISNINGSTJNSTER
Reko 510 Anvndning av kollegors arbete
1. Syftet med denna Reko r att lgga fast standarder f˛r och ge vgledning om en redovisningskonsults anvndning av kollegors arbete.
2. Med ’’kollegor’’menas personer verksamma inom samma f˛retag.
3. Redovisningskonsulten ska se till att kollegan har rtt kompetens f˛r att utf˛ra det
uppdrag som ges till honom eller henne. Uppdraget till kollegan ska definieras.
4. Redovisningskonsulten ska, s lngt det kan ske, se tillatt kollegor sommedverkar i
uppdraget f˛ljer framtagna rutiner och arbetsprocesser.
5. Resultatet av utf˛rt arbete och hur detta anvnts ska dokumenteras.
FAR SRS F˛rlag
46 REKO 520 ANVNDNING AV ANNAT REDOVISNINGSFRETAGS ARBETE
SVENSK STANDARD FR REDOVISNINGSTJNSTER
Reko 520 Anvndning av annat
redovisningsf˛retags arbete
1. Syftet med denna Reko r att lgga fast standarder f˛r och ge vgledning om en redovisningskonsults anvndning av annat redovisningsf˛retags arbete.
2. Med ’’annat redovisningsf˛retags arbete’’ menas arbete med ett redovisningsuppdrag som utf˛rts av en person, t.ex. en redovisningskonsult eller medarbetare, verksam p ett annat redovisningsf˛retag n redovisningskonsulten sjlv. F˛r redovisningskonsulten omfattar dessa uppdrag vanligtvis endast delar av en uppdragsgivaresredovisning, och d stlls st˛rre krav p redovisningskonsultensf˛rmga att bed˛ma kvaliteten p arbete som utf˛rs av andra.
3. Redovisningskonsulten ska bed˛ma kvaliteten i redovisningen innan han eller hon
anvnder sig av arbete utf˛rt av annat redovisningsf˛retag, detta f˛r att skerstlla att
det inte uppstr ngra f˛ljdfel i det egna arbetet. Bed˛mningen innebr att redovisningskonsulten ska g˛ra ˛vergripande kontroller och rimlighetsbed˛mningar f˛r att,
s lngt det kan ske, se till att rkenskapsinformationen i allt vsentligt r fullstndigt
och korrekt behandlad och inte innehller ngra vsentliga fel. Bed˛mningen av kvaliteten p det arbete som utf˛rts av annat redovisningsf˛retag b˛r ocks dokumenteras.
4. Avstmningar, ˛vergripande kontroller och rimlighetsbed˛mningar ska dokumenteras, liksom hur det arbete som utf˛rts av annat redovisningsf˛retag har anvnts.Bed˛mningen av kvaliteten p det arbete som utf˛rts av annat redovisningsf˛retag b˛r
ocks dokumenteras.
5. Ide falld redovisningskonsulten bed˛meratt det arbete som utf˛rts avannat redovisningsf˛retag inte hller en tillfredsstllande kvalitet, ska kontakt tas med uppdragsgivaren och det f˛retag som har utf˛rt arbetet. Dessa kontakter ska leda till att kvaliteten kan skerstllas genom kompletterade arbetsinsatser.
FAR SRS F˛rlag
REKO 530 ANVNDNING AV UPPDRAGSGIVARENS ARBETE 47
SVENSK STANDARD FR REDOVISNINGSTJNSTER
Reko 530 Anvndning av uppdragsgivarens
arbete
1. Syftet med denna Reko r att lgga fast standarder f˛r och ge vgledning om en redovisningskonsults anvndning av uppdragsgivarens arbete.
2. Vilka delarav redovisningsuppdraget som utf˛rs av uppdragsgivaren ska framg av
uppdragsbrevet. Uppdragsgivaren har ansvar f˛r kvaliteten p inlmnat material och
att efterfrgat material lmnas inom ˛verenskommen tid.
3. Redovisningskonsulten ska bed˛ma kvaliteten i redovisningen innan han eller hon
anvnder sig av arbete som utf˛rts av uppdragsgivaren, detta f˛r att undvika att det
uppstr f˛ljdfel i det egna arbetet. Bed˛mningen innebr att redovisningskonsulten
ska g˛ra avstmningar, ˛vergripande kontroller och rimlighetsbed˛mningar f˛r att se
till att informationen i allt vsentligt r fullstndigt och korrekt behandlad och inte innehller ngra vsentliga fel.
4. Avstmningar, ˛vergripande kontroller och rimlighetsbed˛mningar ska dokumenteras, liksom hur det arbete som utf˛rts av uppdragsgivaren har anvnts.Bed˛mningen av kvaliteten p det arbete som uppdragsgivaren utf˛r b˛r ocks dokumenteras.
FAR SRS F˛rlag
48 REKO 600 MOTTAGARE AV RAPPORTER
SVENSK STANDARD FR REDOVISNINGSTJNSTER
Reko 600 Mottagare av rapporter
1. Syftet med denna Reko r att lgga fast standarder f˛r och ge vgledning om vem
som r mottagare av en redovisningskonsults rapporter.
2. Det r uppdragsgivaren som ansvarar f˛r f˛retagets redovisning och de rapporter
som baseras p denna, ven nr redovisningskonsultens bitrde r lngtgende.
3. Redovisningskonsulten ska endast rapportera tilluppdragsgivaren ellerden mottagare av rapporter som uppdragsgivaren utser. Mottagaren kan variera frn tid till annan beroende p om uppdraget f˛rndras eller ber˛r olika frgor.
4. En redovisningskonsult kan bara rapportera till utomstende nr uppdragsgivaren
givit ett srskilt uppdrag om detta och nr rapporterna har godknts av uppdragsgivaren. Nr redovisningskonsulten rapporterar till utomstende, b˛r han eller hon f˛rvissa sig om att den utomstende mottagaren har klart f˛r sig vem som har det slutliga
ansvaret f˛r rapportens innehll.
FAR SRS F˛rlag
REKO 610 LPANDE RAPPORTERING 49
SVENSK STANDARD FR REDOVISNINGSTJNSTER
Reko 610 L˛pande rapportering
1. Syftet med denna Reko r att lgga fast standarder f˛r och ge vgledning om huren
redovisningskonsult ska hantera l˛pande rapportering.
2. Det r uppdragsgivaren som ansvarar f˛r f˛retagets redovisning och de rapporter
som baseras p denna, ven nr redovisningskonsultens bitrde r lngtgende.
3. En redovisningskonsult ska verka f˛r att de l˛pande rapporterna lmnas i rtt tid
och att de ger en rttvisande bild av f˛retagets resultat och stllning.
4. En redovisningskonsult ska verka f˛r att rapporteringen bransch- och f˛retagsanpassas.
5. Mlsttningen ratt de l˛pande rapporterna iallavsentliga delar skavara fullstndiga. En redovisningskonsult ska alltid rimlighetsbed˛ma rapporterna mot bakgrund
av sina kunskaper om och erfarenheter av uppdragsgivarens f˛rhllanden.
6. En redovisningskonsult ska alltid skriftligen ange om ngon rapport inte r fullstndigi ngot vsentligt avseende, t.ex. i frga om periodisering avinkomsteroch utgifter.
7. Vsentliga balanskonton ska stmmas av l˛pande och avstmningarna ska dokumenteras.
8. Redovisningen i en rapport ska jmf˛ras med budgeten och/eller med motsvarande rapport f˛r samma period f˛regende r.Redovisningskonsulten ska dokumentera
stora och/eller ovntade skillnader och diskutera dessa med uppdragsgivaren.
9. Om s kallade OBS-konton anvnds, ska redovisningskonsulten vid varje rapporteringstillflle skriftligen meddela uppdragsgivaren vilka poster som kontot innehller
och aktivt verka f˛r att kontot snarast nollstlls.
10. En redovisningskonsult b˛r bifoga skriftliga kommentarer till de l˛pande rapporterna.
FAR SRS F˛rlag
50 REKO 620 RAPPORTERING VID VSENTLIGA HNDELSER
SVENSK STANDARD FR REDOVISNINGSTJNSTER
Reko 620 Rapportering vid vsentliga hndelser
1. Syftet med denna Reko r att lgga fast standarder f˛r och ge vgledning om nr
och hur en redovisningskonsult ska rapportera vid vsentliga hndelser.
2. Nedan f˛ljer en upprkning av vad som ska anses vara vsentliga hndelser eller
f˛rhllanden som alltid ska f˛ranleda skriftliga kommentarer och upplysningar frn
en redovisningskonsult till en uppdragsgivare. Denna upprkning ska inte anses vara
fullstndig och heltckande.
x D en rapport visar att det finns anledning att anta att mer n halva aktiekapitalet i
ett aktiebolag gtt f˛rlorat, ska uppdragsgivaren of˛rdr˛jligen upplysas srskilt
om detta och om de regler som gller.
x D en rapport visar att det finns anledning att misstnka att f˛retaget inte lngre
kan betala sina skulder, dvs. att det finns risk f˛r obestnd, ska uppdragsgivaren
of˛rdr˛jligen upplysas srskilt om detta och om de regler som gller.
x D en rapport visar att det finns ln som kan ifrgasttas och som har tagits upp i
strid med 21 kap. aktiebolagslagen (2005:551), ska uppdragsgivaren upplysas
srskilt om detta och om de regler som gller.
x Dessutom ska redovisningskonsulten lmna uppdragsgivaren skriftliga kommentarer och upplysningar d
^ en rapport visar stora och/eller negativa kassasaldon,
^ en rapport visar stora eller ovntade f˛rndringar i bruttovinster,
^ en rapport visar att det finns stora avvikelser mellan f˛rvntningar och utfall,
^ en rapport inte r fullstndig, eller
^ det finns anledning att anta att det f˛religger fel och/eller oegentligheter.
3. Ide fallvsentliga hndelserven ber˛r f˛retagetsrevisor, ska redovisningskonsulten uppmana uppdragsgivaren att kontakta f˛retagets revisor.
FAR SRS F˛rlag
REKO 630 INKOMSTDEKLARATION 51
SVENSK STANDARD FR REDOVISNINGSTJNSTER
Reko 630 Inkomstdeklaration
1. Syftet med denna Reko r att lgga fast standarder f˛r och ge vgledning om huren
redovisningskonsult ska f˛rhlla sig nr han eller hon bitrder med att upprtta och/
eller komplettera deklarationer avseende skatter och avgifter, f˛retrdesvis inkomstdeklarationer.
2. Bitrdet med att upprtta inkomstdeklaration ska preciserasi ett uppdragsbrev.Om
uppdraget ingr som en del av ett redovisningsuppdrag, kan bitrdet med att upprtta
inkomstdeklaration preciseras i uppdragsbrevet f˛r redovisningstjnster.
3. Ett redovisningsf˛retag b˛r utarbeta riktlinjer och rutiner f˛r hur arbetet med deklarationer ska bedrivas.Dessa rutiner och riktlinjer b˛r omfatta ett kontrollmoment, t.ex.
konsultation med specialist, f˛r att minska risken f˛r att fel uppstr. Som exempel p
omrden som srskilt b˛r kontrolleras kan nmnas:
x garf˛rndringar,
x koncernbidrag,
x aktiegartillskott, och
x upp- och nedskrivning av anlggningstillgngar.
Inom dessa omrden f˛ljer beskattningen normalt inte redovisningen. Upprkningen
av omrden r inte fullstndig.
4. En redovisningskonsult kan upplysa uppdragsgivaren om de m˛jligheter till resultatreglering som finns enligt gllande lagstiftning. Om det rder oskerhet om vad
som rgllande rtt, ska uppdragsgivaren noga upplysas om detta.Redovisningskonsulten ska verka f˛r att uppdragsgivaren g˛rett ˛ppet yrkande i deklarationen avseende hur transaktionen har behandlats f˛r att ge myndigheterna m˛jlighet till bed˛mning
och f˛r att undvika att uppdragsgivaren pf˛rs skattetillgg eller andra avgifter.
5. Nr en redovisningskonsult bitrder med att upprtta inkomstdeklaration, ska han
eller hon alltid bed˛ma underlagets kvalitet samt rimligheten i de uppgifter som lmnats. Om det finns anledning att anta att underlaget r felaktigt eller ofullstndigt, ska
uppdragsgivaren omgende upplysas om detta. Informationen b˛r vara skriftlig och
innehlla en uppmaning att rtta och/eller komplettera uppgifterna.Om uppdragsgivaren inte rttar eller kompletterar uppgifterna, trots uppmaningen om detta, ska redovisningskonsulten avsga sig uppdraget och inte vidare befatta sig med inkomstdeklarationen.
Nr det finns oskerhet om deklarationsunderlaget och i synnerhet nr redovisningskonsulten upptckt felaktigheter i underlaget, r det viktigt att dokumentera de
kontrolltgrder som gjorts och de f˛rslag om rttelse som redovisningskonsulten
lmnat.
6. Redovisningskonsulten ska bifoga ett f˛ljebrev till det f˛rslag p upprttad deklaration som lmnas till uppdragsgivaren. F˛ljebrevet ska innehlla en skrivelse om uppdragsgivarens ansvar f˛r lmnade uppgifter och ansvar att kontrollera att uppgifterna
i inkomstdeklarationen r riktiga.
Redovisningskonsulten ska ocks upplysa uppdragsgivaren om konsekvenserna
av att inte fullg˛ra dessa skyldigheter, dvs. att uppdragsgivaren riskerar skattetillgg
eller att g˛ra sig skyldig till skattebrott eller vrdsl˛s skatteuppgift.
FAR SRS F˛rlag
52 REKO 630 INKOMSTDEKLARATION
7. En redovisningskonsult kan sledes inte underrtta Skatteverket om eventuella fel
som han eller hon upptcker vid kontroll av underlag till en deklaration. I dessa fall ska
redovisningskonsulten istllet uppmana uppdragsgivaren att lmna en rttelse till
Skatteverket. I samrd med uppdragsgivaren kan en redovisningskonsult bitrda
med rttelsen.
8. Redovisningskonsulten ska dokumentera sitt arbete. Detta innebr att redovisningskonsulten ska spara en kopia av de deklarationer och rapporter dr han eller
hon har medverkat vid upprttandet. All korrespondens ska bevaras. De uppgifter
som redovisningskonsulten ftt muntligen samt de diskussioner som f˛rts ska dokumenteras p lmpligt stt. Redovisningskonsulten b˛r ocks dokumentera den kontroll av underlagen som han eller hon gjort.
FAR SRS F˛rlag
REKO 631 SKATTEDEKLARATION 53
SVENSK STANDARD FR REDOVISNINGSTJNSTER
Reko 631 Skattedeklaration
1. Syftet med denna Reko r att lgga fast standarder f˛r och ge vgledning om god
yrkessed vid en redovisningskonsults befattning med en uppdragsgivares skatter
och sociala avgifter. Standarderna och vgledningen gller f˛r alla slag av skatter och
sociala avgifter (arbetsgivaravgifter och egenavgifter).
2. Nr en redovisningskonsult bitrder med att upprtta skattedeklarationer, ska han
eller hon upplysa uppdragsgivaren om dess lagliga skyldigheter nr det gller att
x anmla sig f˛r registrering enligt skattebetalningslagen (1997:483),
x g˛ra avdrag f˛r de anstlldas skatter,
x lmna deklarationer i rtt tid, och
x betala skatter och avgifter i rtt tid.
Redovisningskonsulten ska ocks upplysa uppdragsgivaren om konsekvenserna av
att inte fullg˛ra dessa skyldigheter, dvs. att uppdragsgivaren riskerar skattetillgg eller
att pf˛ras skattetillgg eller andra avgifter.
3. Nr en redovisningskonsult bitrder med att upprtta skattedeklaration, ska han
eller hon alltid bed˛ma underlagets kvalitet samt rimligheten i de uppgifter som lmnats. Om det finns anledning att anta att underlaget r felaktigt eller ofullstndigt, ska
uppdragsgivaren omgende upplysas om detta. Informationen b˛r vara skriftlig och
innehlla en uppmaning att rtta och/eller komplettera uppgifterna.Om uppdragsgivaren inte rttar eller kompletterar uppgifterna, trots uppmaningen om detta, ska redovisningskonsulten avsga sig uppdraget och inte vidare befatta sig med skattedeklarationen.
Nr det finns oskerhet om deklarationsunderlaget och i synnerhet nr redovisningskonsulten upptckt felaktigheter i underlaget, r det viktigt att dokumentera de
kontrolltgrder som gjorts och de f˛rslag om rttelse som redovisningskonsulten
lmnat.
4. En redovisningskonsult kan sledes inte underrtta Skatteverket om eventuella fel
som han eller hon upptcker vid kontroll av en uppdragsgivares skatter och avgifter. I
dessa fall ska redovisningskonsulten istllet uppmana uppdragsgivaren att lmna en
rttelse till Skatteverket. I samrd med uppdragsgivaren kan en redovisningskonsult
bitrda med rttelsen.
5. Redovisningskonsulten ska dokumentera sitt arbete. Detta innebr att redovisningskonsulten ska spara en kopia av de deklarationer och rapporter dr han eller
hon har medverkat vid upprttandet. All korrespondens ska bevaras. De uppgifter
som redovisningskonsulten ftt muntligen samt de diskussioner som f˛rts ska dokumenteras p lmpligt stt. Redovisningskonsulten b˛r ocks dokumentera den kontroll av underlagen som han eller hon gjort.
FAR SRS F˛rlag
54 REKO 700 BOKSLUTSRAPPORT
SVENSK STANDARD FR REDOVISNINGSTJNSTER
Reko 700 Bokslutsrapport
Inledning
1. Syftet med denna Reko r att lgga fast standarder f˛r och ge vgledning om innehllet i den rapport som kan lmnas som ett resultat av att en redovisningskonsult bitrtt med att upprtta och sammanstlla finansiella rapporter.
2. Redovisningskonsulten ska g igenom och bed˛ma om bitrdet med att upprtta
den finansiella rapporten har genomf˛rts i enlighet med Svensk standard f˛r redovisningstjnster, Reko.
3. Om redovisningskonsulten finner att det finns omstndigheter som g˛r att arbetet
inte i sin helhet kunnat utf˛ras enligt Svensk standard f˛r redovisningstjnster, Reko,
t.ex. p grund av eventuella kvarstende felaktigheter eller oegentligheter, ska ingen
bokslutsrapport lmnas. Istllet ska omstndigheterna ptalas f˛r uppdragsgivaren
genom en rapport som beskriver redovisningsgrunden, dvs. den lagstiftning som r
tillmplig f˛r bokslutet/rsredovisningen samt vilka knda avsteg som gjorts frn denna redovisningsgrund ven om konsekvenserna inte beh˛ver kvantifieras.
4. Vid ett redovisningsuppdrag krvs det inte att redovisningskonsulten r oberoende.
Om redovisningskonsulten inte r oberoende, ska detta anges i bokslutsrapporten.En
redovisningskonsult r inte oberoende om han eller hon r styrelseledamot i uppdragsgivarens f˛retag eller p ngot annat stt ingr i f˛retagets ledning. Inte heller
r redovisningskonsulten oberoende om han eller hon har ekonomiska intressen i f˛retaget eller r nrstende till uppdragsgivaren.
Bokslutsrapportens grundlggande delar
5.
a)
b)
c)
d)
e)
f)
g)
h)
Bokslutsrapporten har f˛ljande grundlggande delar, vanligtvis i f˛ljande ordning:
rubrik,
mottagare,
organisationsnummer,
inledning
i
identifiering av det dokument som upprttatsmed hnvisning tillredovisat resultat och balansomslutning1,
ii klarg˛rande av styrelsens ochverkstllande direkt˛rens/f˛retagsledningens
ansvar samt redovisningskonsultens ansvar,
iii om s r tillmpligt, ett uttalande om att redovisningskonsulten inte r oberoende i f˛rhllande till f˛retaget,
beskrivning av det arbete som redovisningskonsulten utf˛rt genom en hnvisning
till uppdragsbrevet
i
referens till Svensk standard f˛r redovisningstjnster, Reko,
ii klarg˛rande av att ngon revision eller ˛versiktlig granskning inte har utf˛rts,
ort,
datum, och
redovisningskonsultens underskrift.
Bokslutsrapporten r till sin form och sitt innehll standardiserad, eftersom detta underlttar f˛r lsaren att f˛rst den.
1
Det b˛r uppmrksammas att bokslutsrapporten ven innefattar de jmf˛relsetal som lmnas i rsredovisningen.
FAR SRS F˛rlag
REKO 700 BOKSLUTSRAPPORT 55
Rubrik
6. Bokslutsrapporten ska ha rubriken’’Bokslutsrapport’’.
Mottagare
7. Bokslutsrapporten ska stllas till uppdragsgivaren. Med uppdragsgivare menas
den person eller den grupp av personer som redovisningskonsulten har tecknat uppdragsbrev med. I aktiebolag r det ofta styrelsen som r uppdragsgivare, men det kan
venvara t.ex. ekonomichefen eller verkstllande direkt˛ren.Exempelp uppdragsgivare i andra bolagsformer r innehavaren av en enskild nringsverksamhet eller bolagsmnnen i ett handelsbolag.
Bokslutsrapporten r endast avsedd f˛r uppdragsgivaren och redovisningskonsulten har inget ansvar f˛r skada som uppstr i samband med att rapporten utnyttjas av
ngon annan.
Inledning
8. Bokslutsrapporten ska identifiera f˛retagets firma och organisationsnummer och
ange den period som bokslutsrapporten avser.
9. Bokslutsrapporten ska innehlla en upplysning om att det r f˛retagsledningen
som har ansvaret f˛r rsredovisningen, bokf˛ringen och f˛rvaltningen. Om s r
tillmpligt, ska redovisningskonsulten lmna ett uttalande om att han eller hon inte r
oberoende i f˛rhllande till f˛retaget.
10. Det r f˛retagsledningen som ansvarar f˛r upprttandet av rsredovisningen/
rsbokslutet och f˛r f˛rvaltningen. Nr rsredovisningen upprttas g˛r f˛retagsledningen betydelsefulla uppskattningar och bed˛mningar samt beslutar om vilka ndamlsenliga redovisningsprinciper och metoder som ska anvndas vid upprttandet.
Redovisningskonsultens arbete
11. Bokslutsrapporten ska beskriva redovisningskonsultens arbete genom att ange
att bitrdet har utf˛rts i enlighet med Svensk standard f˛r redovisningstjnster, Reko.
Dateringen av bokslutsrapporten
12. Redovisningskonsulten ska datera sin bokslutsrapport den dag han eller hon avslutade sitt bitrde.
Redovisningskonsultens ortsangivelse
13. Bokslutsrapporten ska ha en srskild ortsangivelse.Normalt rdet den ort dr redovisningskonsulten har sitt kontor.
Redovisningskonsultens underskrift
14. Bokslutsrapporten ska skrivas under med redovisningskonsultens namn. Det r
endast en auktoriserad redovisningskonsult som kan lmna en bokslutsrapport som
hnvisar till Svensk standard f˛r redovisningstjnster, Reko.
Rapport vid avsteg frn lagar och normer
15. Om redovisningskonsulten bed˛mer att en bokslutsrapport inte kan lmnas p
grund av att f˛retagsledningen g˛r avsteg frn lagstiftning och tillmpliga normer avseende det upprttade rsbokslutet/rsredovisningen, ska redovisningskonsulten
lmna en rapport i enlighet med Reko 150 Felaktigheter iredovisningenpunkt 7 till f˛retagsledningen dr redovisningskonsulten fster uppmrksamhet p vsentliga avsteg
frn lagstiftning och tillmpliga normer.
FAR SRS F˛rlag
56 REKO 700 BOKSLUTSRAPPORT
Bokslutsrapport enligt standardutformningen
16. En bokslutsrapport enligt standardutformningen ska lmnas nr redovisningskonsultens slutsats r att Svensk standard f˛r redovisningstjnster, Reko, i sin helhet
kunnat beaktas vid bitrdet med att upprtta de finansiella rapporterna. I annat fall
ska redovisningskonsulten inte lmna ngon bokslutsrapport.
17. Redovisningskonsulten ska arkivera en kopia av en lmnad bokslutsrapport tillsammans med den rsredovisning eller det rsbokslut som den avser.
18. Nedan formulerashela bokslutsrapportenmed de grundlggande delar somlagts
fast ovan. Formuleringen avser en bokslutsrapport enligt standardutformningen.
19. Om bokslutsrapporten r till f˛r anvndning utanf˛r Sverige fr en hnvisning till
ISRS 4410 Engagements to Compile Financial Statements g˛ras istllet f˛r en hnvisning till denna standard.
BOKSLUTSRAPPORT
Till styrelsen/f˛retagsledningen i .....
Organisationsnummer.....
Jag har bitrtt [f˛retagets namn] med att upprtta rsredovisningen/rsbokslutet
f˛r r ————, vilken/vilket baseras p det rkenskapsmaterial samt den ˛vriga information som tillhandahllits mig. —rsredovisningen/—rsbokslutet utvisar ett redovisat resultat om ... kr (f˛regende r... kr) samt en balansomslutning om ... kr
(f˛regende r... kr).
Det r styrelsen och verkstllande direkt˛ren/f˛retagsledningen som har ansvaret
f˛r rkenskapshandlingarna och f˛rvaltningen samt f˛r att rsredovisningslagen/
bokf˛ringslagen tillmpas vid upprttandet av rsredovisningen/rsbokslutet.
Bokslutsrapporten r endast avsedd f˛r uppdragsgivaren och jag tar inte ansvar
f˛r skada som uppstr i samband med att rapporten utnyttjas av ngon annan.
Jag har utf˛rt mitt uppdrag i enlighet med Svensk standard f˛r redovisningstjnster, Reko. Jag har inte tagit stllning till fullstndigheten eller vrderingen i det rkenskapsmaterial som tillhandahllits mig ut˛ver vad som f˛ljer av standarden.
Jag har inte utf˛rt ngon revision eller ˛versiktlig granskning och g˛r f˛ljaktligen
inte heller ngot bestyrkande av rsredovisningen/rsbokslutet.
Ort den DD mnad ————
A.A.
Auktoriserad redovisningskonsult
FAR SRS F˛rlag