Transcript Medicinska kontroller i arbets- livet av

Medicinska kontroller i arbetslivet av vibrationsexponerade
arbetare
Handhållna vibrerande verktyg
Rev A, 2012-09-19
Innehåll
Introduktion3
Läkarundersökning4
Frågeformulär inför läkarundersökning5
Screeningformulär14
Vita fingrar (Raynaud’s syndrom), typexempel15
Gradering av Raynauds syndrom för hand enligt Stockholm Workshop Scale
15
Mätning av tvåpunktsdiskrimination (2PD)16
Instruktion för användande av monofilament ”Touch-Test Sensory Evaluator”
17
Monofilament Tabell18
Instruktion för JAMAR handdynamometer19
Graderingar enligt Stockholm Workshop Scale (neurologi)
20
Utvidgad undersökning21
Instruktion för Purdue Pegboard22
Spurling’s test23
Halsryggs-Lasegue23
Rapportmall
för patient24
Rapportmall för grupp25
Bedömning26
Kontaktuppgifter till Arbets- och miljömedicinska kliniker
27
Introduktion
Arbetsgivaren skall erbjuda medicinsk kontroll till de arbetstagare som exponeras för vibrationer som överstiger insatsvärdena i Arbetsmiljöverkets föreskrift om Vibrationer (AFS 2005:15). Även om insatsvärdena
inte överskrids skall arbetsgivaren erbjuda medicinsk kontroll i de fall exponering sker på ett sådant sätt att
det kan finnas skäl att misstänka att skadliga hälsoeffekter kan uppstå.
I AFS2005:6 Medicinska kontroller i arbetslivet finns utförlig information om vad som gäller för personer
som utsätts för handhållna vibrerande verktyg i arbetslivet. http://www.av.se/dokument/afs/afs2005_06.pdf.
Medicinsk kontroll ska göras före anställning och därefter vart tredje år. Varannan undersökning (dock ej
före anställning och ej den efter 3 år) kan ersättas med en enklare undersökning tex screeningformuläret på
sida 14.
Nedan följer ett förslag till hur detta kan genomföras.
Kontaktinformation
Har du frågor och funderingar om formulären kan du kontakta Lars Gerhardsson vid Arbets- och miljömedicin i Göteborg eller Catarina Nordander vid Arbets- och miljömedicin i Lund.
Lars Gerhardsson
031 786 6280
[email protected]
Catarina Nordander
046 173 168
[email protected]
3
Läkarundersökning
Frågeformulär inför läkarundersökning
Fylls i hemma samt kompletteras med hjälp av företagssköterska före läkarbesök. Be arbetstagaren komma i
god tid till mottagningen för att slutföra formuläret. Därigenom försäkrar man sig om att händerna hinner
värmas upp. Den person som ska testas ska inte haft någon vibrationsexponering samma dag som undersökningen. Detta har stor betydelse vid undersökning av känsel.
Om patienten har muskel- eller ledsymtom får patienten komma tillbaka vid ett senare tillfälle för undersökning av detta.
I AFS 2005:6 finns utförligare information om vad som gäller för personer som utsätts för vibrationer i arbetslivet. http://www.av.se/dokument/afs/afs2005_06.pdf.
Undersökning av företagssköterska
Sensibilitet
2-PD – (se instruktion på sida 14)
Monofilament - tryck och beröring (se instruktioner på sida 16)
Kraft
Handkraft – mäts med Jamar (se instruktion på sida 18)
Undersökning av företagsläkaren
Läkarens viktigaste uppgift är att träffa patienten för att informera om sin bedömning och ge råd inför fortsatt arbete.
Gå igenom frågeformuläret
Vita fingrar
Det bästa sättet att diagnostisera vita fingrar är medicinsk intervju. Se sida 13 för exempel på hur vita fingrar
kan se ut. Visa även bilden för patienten för att försäkra er om att ni talar om samma sak.
Gör en gradering enligt Stockholm Workshop Scale för kärl, se lista på sida 13.
Neurosensoriska besvär
Bedöm test av sensibilitet och kraft utförda av företagssköterskan
Stämgaffel (vibrationssinne), jämför händer och fötter
Nål (vasst/smärta), jämför händer och fötter
Gör en gradering enligt Stockholm Workshop Scale för nerver (se lista på sida 16).
Om allt är normalt, eller ingen förändring skett sedan föregående besök – ingen ytterligare ågärd.
Om patienten har muskel- eller ledsymtom får patienten komma tillbaka vid ett senare tillfälle för undersökning av detta.
Om misstanke om Raynaudfenomen eller neurosensorisk sjukdom, gå vidare med differentialdiagnostik
enligt sida 21 – utvidgad undersökning.
4
Frågeformulär inför läkarundersökning
Används vid första undersökningen samt utifall personen svarar avvikande på screeningformuläret.
Namn:_____________________________________________________________________
Arbetsgivare:________________________________________________________________
Yrkestitel:___________________________________________________________________
Beskriv dina arbetsuppgifter:
_______________________________________________________________________________________
_______________________________________________________________________________________
_______________________________________________________________________________________
_______________________________________________________________________________________
_______________________________________________________________________________________
När började du arbeta inom ditt nuvarande arbete?________________ (ex. 2001).
Yrken/arbetsuppgifter
1. Vilka arbeten har du haft? (ex. 1999 - 2002, Bil & plåt AB, plåtslagare).
Från år Till år Företag
Befattning
Arbetsuppgifter
2. Använder Du vibrerande handmaskiner i Ditt nuvarande arbete? (ex. slipmaskin)
Nej
Ja
3. Om Ja, när började Du använda vibrerande maskiner?_______________________(Ex. 2001)
5
4. Om Ja, vilka vibrerande handmaskiner använder Du?
Ange användningstiden för varje maskin som Du använder i Ditt nuvarande arbete
Ange tiden som maskinen är igång och överför vibrationer till händerna
Använd maskin
Minuter per dag Dagar per vecka Veckor per år Antal år
A
B
C
D
E
5. Ange användningstiden för varje maskin som Du använt i Dina tidigare arbeten.
Ange tiden som maskinen är igång och överför vibrationer till händerna
Yrke
Företag
Använd
maskin
Minuter per
dag
Dagar
Veckor per Kalenderår (2009per vecka år
2011)
Tidigare sjukdomar
6. Har du varit sjukhusvårdad tidigare?
Nej
Ja
Ange orsak och år:________________________________________________________________________
7. Kontrolleras du regelbundet hos läkare för någon sjukdom
eller har du haft allvarlig sjukdom?
Nej
Ja
Vilken sjukdom:__________________________________________________________________________
6
Läkemedelsanvändning
8. Tar du mediciner regelbundet?
Vilka? Styrka? Dosering?
Nej
Ja
_______________________________________________________________________________________
_______________________________________________________________________________________
_______________________________________________________________________________________
_______________________________________________________________________________________
_______________________________________________________________________________________
Nikotinanvändning
9. Är Du rökare?
Nej
Ja
10. Är Du snusare?
Nej
Ja
Vibrationsrelaterade besvär
11. Har Du något av följande?
Nej
Obetydligt Litegrann Ganska
mycket
a) Domningar i fingrar / hand på natten?
b) Dålig känsel för beröring, i fingrar/hand?
c) Dålig känsel för kyla, i fingrar/hand?
d) Dålig känsel för värme, i fingrar/hand?
e) Lätt för att tappa föremål?
f) Svårt för att knäppa knappar?
g) Dålig kraft i fingrar / hand?
h) Skakningar eller darrningar i fingrar / hand?
i) Krampkänsla i arm / hand?
j) Värk/smärta i nacke/skuldra?
k) Värk / smärta i arm?
l) Värk / smärta i handled / hand?
m) Värk / smärta i finger?
o) Obehag / smärta vid kyla i fingrar / hand?
p) Handsvett?
q) Svullnad i fingrar / hand?
r) Vita fingrar (se bild) vid fukt eller kyla?
7
Färgförändringar
12. Har Du någonsin upplevt att Dina fingrar ändrat färg?
Om Nej, gå till fråga 26
13. Om Ja, vilka färger?
Blå
14. Om ”vit”, var då vitheten tydligt avgränsad?
Nej
Ja
Vit
Röd
Nej
Ja
15. Om Ja, när märkte Du detta för första gången?_______________(Ex. 2001)
16. Om Ja, när hade Du senast vita fingrar? För:________dagar sedan, eller
För:________månader sedan, eller
För:________år sedan
17. Hur ofta har Du vita fingrar?
SommarhalvåretVinterhalvåret
Flera gånger om året
Flera gånger i månaden
Flera gånger i veckan
Flera gånger om dagen
18. Är det något som utlöser vita fingrar?
Kyla
Hantering av kalla föremål
Vid exponering för vibrerande handmaskiner
Annan_______________________________
19. Vilka fingrar blir vita?
Markera genom att skugga de områden som blir vita i nedanstående figur.
4
5
1 1 1
2 2 2 1
3 3 3 2
3
Vänster hand
1 1 1
1 2 2 2
2 3 3 3
3
5
4
Höger hand
20. Inverkar Dina vita fingrar på någon av Dina fritidsaktiviteter?
Nej
Ja
21. Inverkar Dina vita fingrar på någon av Dina arbetsuppgifter?
Nej
Ja
22. Har någon annan i Din släkt vita fingrar?
Nej
Ja
23. Om Ja, arbetar de med vibrerande handmaskiner?
Nej
Ja
8
Besvara följande 2 frågor om Du har haft vita fingrar under de senaste 2 åren.
Om inte, gå vidare till fråga 26.
24. Om Du ser tillbaka över de 2 senaste åren, vill Du då säga att Dina vita fingrar kommer:
mindre ofta,
oftare,
ungefär lika ofta,
eller kan Du inte svara på detta?
25. Om Du ser tillbaka över de 2 senaste åren, vill Du då säga att Dina vita fingrar drabbar:
ett mindre område,
ett större område,
mer eller mindre lika stort område,
eller kan Du inte svara på detta?
Stickningar/pirrningar
26. Har Du någonsin upplevt stickningar/pirrningar i fingrarna?
Om Nej, gå till fråga 34
Nej
Ja
27. Om Ja, när märkte Du detta för första gången?__________________________(Ex. 2000)
28. Om Ja, när?
Vid arbete med vibrerande handmaskiner
Efter arbete med vibrerande handmaskiner
Efter exponering för kyla
Under period med vita fingrar
Efter period med vita fingrar
På natten
Ständigt
Vid någon annan tid
När?_______________________________________
29. I vilka fingrar upplever Du stickningar/pirrningar?
Markera genom att skugga de områden som Du upplever stickningar i nedanstående figur.
4
5
1 1 1
2 2 2 1
3 3 3 2
3
Vänster hand
1 1 1
1 2 2 2
2 3 3 3
3
5
4
Höger hand
30. Inverkar Dina stickningar/pirrningar på någon av Dina fritidsaktiviteter?
31.Inverkar Dina stickningar/pirrningar på någon av Dina arbetsuppgifter?
Nej
Nej
Ja
Ja
9
Besvara följande 2 frågor om Du har haft stickningar/pirrningar under de senaste 2 åren.
Om inte, gå vidare till fråga 34
32. Om Du ser tillbaka över de 2 senaste åren, vill Du då säga att Dina stickningar/pirrningar kommer:
mindre ofta,
oftare,
ungefär lika ofta,
eller kan Du inte svara på detta?
33. Om Du ser tillbaka över de 2 senaste åren, vill Du då säga att Dina stickningar/pirrningar drabbar:
ett mindre område,
ett större område,
mer eller mindre lika stort område,
eller kan Du inte svara på detta?
Nedsatt känsel för beröring
Nej
34. Har Du någonsin upplevt nedsatt känsel för beröring i Dina fingrar?
Om Nej, gå till fråga 42
Ja
35. Om Ja, när märkte Du detta för första gången?__________________________(Ex. 2002)
36. Om Ja, när?
Vid arbete med vibrerande handmaskiner
Efter arbete med vibrerande handmaskiner
Efter exponering för kyla
Under period med vita fingrar
Efter period med vita fingrar
På natten
Ständigt
Vid någon annan tid
När?_______________________________________
37. I vilka fingrar upplever Du domningar/nedsatt känsel?
Markera genom att skugga de områden som Du upplever domningar i nedanstående figur.
4
5
1 1 1
2 2 2 1
3 3 3 2
3
Vänster hand
1 1 1
1 2 2 2
2 3 3 3
3
5
4
Höger hand
38. Inverkar Din nedsatta känsel för beröring på någon av Dina fritidsaktiviteter?
39. Inverkar Din nedsatta känsel för beröring på någon av Dina arbetsuppgifter?
Nej
Nej
Ja
Ja
10
Besvara följande 2 frågor om Du har haft nedsatt känsel för beröring under de senaste två
åren.
Om inte, gå vidare till fråga 42
40. Om Du ser tillbaka över de 2 senaste åren, vill Du då säga att Din nedsatta känsel för beröring kommer:
mindre ofta,
oftare,
ungefär lika ofta,
eller kan Du inte svara på detta?
41. Om Du ser tillbaka över de 2 senaste åren, vill Du då säga att Dina domningar/nedsatt känsel drabbar:
ett mindre område,
ett större område,
mer eller mindre lika stort område,
eller kan Du inte svara på detta?
Nedsatt känsel för kyla (upplever du att du fryser lättare om dina fingrar än tidigare?)
42. Har Du någonsin upplevt nedsatt känsel för kyla i Dina fingrar?
Om Nej, gå till fråga 50
Nej
Ja
43. Om Ja, när märkte Du detta för första gången?__________________________(Ex. 2002)
44. Om Ja, när?
Vid arbete med vibrerande handmaskiner
Efter arbete med vibrerande handmaskiner
Efter exponering för kyla
Under period med vita fingrar
Efter period med vita fingrar
På natten
Ständigt
Vid någon annan tid
När?_______________________________________
45. I vilka fingrar upplever Du domningar/nedsatt känsel?
Markera genom att skugga de områden som Du upplever domningar i nedanstående figur.
4
5
1 1 1
2 2 2 1
3 3 3 2
3
Vänster hand
1 1 1
1 2 2 2
2 3 3 3
3
5
4
Höger hand
46. Inverkar Din nedsatta känsel för kyla på någon av Dina fritidsaktiviteter?
47. Inverkar Din nedsatta känsel för kyla på någon av Dina arbetsuppgifter?
Nej
Nej
Ja
Ja
11
Besvara följande 2 frågor om Du har haft nedsatt känsel för kyla under de senaste två åren.
Om inte, gå vidare till fråga 50.
48. Om Du ser tillbaka över de 2 senaste åren, vill Du då säga att Din nedsatta känsel för kyla kommer:
mindre ofta,
oftare,
ungefär lika ofta,
eller kan Du inte svara på detta?
49. Om Du ser tillbaka över de 2 senaste åren, vill Du då säga att Din nedsatta känsel för kyla drabbar:
ett mindre område,
ett större område,
mer eller mindre lika stort område,
eller kan Du inte svara på detta?
Nedsatt känsel för värme
Nej
50. Har Du någonsin upplevt nedsatt känsel för värme i Dina fingrar?
Ja
51. Om Ja, när märkte Du detta för första gången?__________________________(Ex. 2002)
52. Om Ja, när?
Vid arbete med vibrerande handmaskiner
Efter arbete med vibrerande handmaskiner
Efter exponering för kyla
Under period med vita fingrar
Efter period med vita fingrar
På natten
Ständigt
När?_______________________________________
Vid någon annan tid
53. I vilka fingrar upplever Du domningar/nedsatt känsel?
Markera genom att skugga de områden som Du upplever domningar i nedanstående figur.
4
5
1 1 1
2 2 2 1
3 3 3 2
3
Vänster hand
1 1 1
1 2 2 2
2 3 3 3
3
5
4
Höger hand
54. Inverkar Din nedsatta känsel för värme på någon av Dina fritidsaktiviteter?
55. Inverkar Din nedsatta känsel för värme på någon av Dina arbetsuppgifter?
Nej
Nej
Ja
Ja
12
Besvara följande 2 frågor om Du har haft nedsatt känsel för värme under de senaste två åren.
56. Om Du ser tillbaka över de 2 senaste åren, vill Du då säga att Din nedsatta känsel för värme kommer:
mindre ofta,
oftare,
ungefär lika ofta,
eller kan Du inte svara på detta?
57. Om Du ser tillbaka över de 2 senaste åren, vill Du då säga att Din nedsatta känsel för värme drabbar:
mindre ofta,
oftare,
ungefär lika ofta,
eller kan Du inte svara på detta?
13
Screeningformulär
Detta formulär används med fördel vid den första 6års uppföljningen samt vart 6e år därefter. Vid
avvikande svar ska en riktig bedömning göras.
Förnamn:_____________________________________________
Efternamn:____________________________________________
Personnummer:________________________________________
Har du något av nedanstående?
Nej Obetydlig Litegrann Ganska
mycket
Domningar i fingrar/hand på natten?
Dålig känsel för beröring, värme, kyla i fingrar/hand?
Lätt för att tappa föremål?
Svårt för att knäppa knappar?
Dålig kraft i fingrar/hand?
Skakningar eller darrningar i arm/hand?
Krampkänsla i arm/hand?
Värk/smärta i nacke/skuldra?
Värk / smärta i arm?
Värk / smärta i handled / hand?
Värk / smärta i fingrar?
Obehag / smärta vid kyla i fingrar / hand?
Vita fingrar (se bild) vid fukt eller kyla?
14
Vita fingrar (Raynaud’s syndrom)
Nedan hittar du typexempel på hur vita fingrar ser ut samt hur gradering görs efter Stockholm Workshop
Scale.
Gradering av Raynauds syndrom för hand enligt Stockholm Workshop
Scale (tabell 1)
Stadium Symtom
Testkänsel
0
-
Inga attacker
1
Mild
Enstaka attacker, distala falangen, på
ett eller flera fingrar.
2
Moderat
Enstaka attacker, distala & mellanfalanger (sällan proximala) på ett eller
flera fingrar.
3
Svår
Många attacker, alla falanger på de
flesta fingrarna (minst 3 fingrar)
4
Mycket svår
Som stadie 3 + trofiska hudförändringar
Litteratur
Gemne, G., I. Pyykko, et al. (1987). ”The Stockholm Workshop scale for the classification of cold-induced
Raynaud’s phenomenon in the hand-arm vibration syndrome (revision of the Taylor-Pelmear scale).” Scandinavian journal of work, environment & health 13(4): 275-278.
15
Diskriminativ känsel
Mätning av tvåpunktsdiskrimination (2PD)
Material: The Dellon-Mackinnon Dicriminator ™
Testet bör ske i ett tyst och lugnt rum utan distraktioner.
Patienten informeras om att det är förmågan att särskilja två punkter som ska testas, och att vid testet ange
hur många punkter han/hon känner. Patienten informeras också om att pekfinger och lillfinger kommer att
testas på båda händerna.
Patientens hand bör under testet placeras väl avlastad på en stor kudde, och i ett avslappnat ej för extenderat
läge.
Patienten ska helst använda ögonbindel eller en skärm, i annat fall kan personen blunda.
Demonstrera först hur en respektive två punkter känns, var särskilt noga med att applicera båda punkterna
samtidigt.
Punkterna appliceras longitudinellt på fingertopparna. Tryck så hårt att huden precis vitnar under ca 2 sekunder. Patienten får ej ta hjälp av att ’rulla’ med fingret.
Man börjar testa med 5 mm. Slumpa mellan en eller två piggar; sju av tio rätta svar krävs för att få godkänt.
Om patienten klarar 5mm är det normalt och vi undersöker inte vidare. Om patienten inte klarar 5 mm går
man vidare uppåt.
Om avståndet överskrider 10 mm lämnas rutan blank och kommentar skrivs.
10 kodas som 0 då endast en siffra kan registreras i datorprogrammet.
Normalvärde ≤6 mm.
Litteratur
American Society for Hand Therapists. Clinical recommendations, 1992.
Lundborg G, Rosen B. The two-point discrimination test – time for a re-appraisal? Journal of Hand Surgery.
[Br]. 2004;29 (5): 418-22.
16
Instruktion för användande av monofilament
”Touch-Test Sensory Evaluator”
Monofilament-undersökning avseende känselsinne är en valid metod för att detektera påverkan på känselsinnet enligt flera vetenskapliga utvärderingar. Användande av bomull för undersökande av känselsinnet är
mycket beroende på hur undersökaren utför detta test och det är svårt att standardisera mellan undersökare,
t ex om man håller bomullstussen stilla, om man rör på den, om man tvinnar en spets etc.
När det gäller undersökning med monofilament skall detta ske på följande sätt:
1. Patientens arm skall vila på en stabil och vadderad yta. Testningen skall utföras i ett tyst rum för att hjälpa
patienten att kunna koncentrera sig under testproceduren. Patienten skall inte se själva testoperationen, utan
be patienten titta åt ett annat håll eller sätt något för patientens ögon.
2. Förklara testproceduren för patienten och instruera patienten att svara omedelbart när han eller hon känner stimulit genom att säga ”ja”.
3. I hälsoundersökningen för vibrationsexponerade patienter rekommenderar vi testning av pekfingerblomma, lillfingerblomma och handrygg. Dessa testar ju också de tre nervernas medianus, ulnaris och radialis
utbredning. Vid test på pek- och lillfingerblommor bör man testa mitt emellan virveln i fingeravtrycket och
nagelkanten. Detta är det område där man har högst täthet av receptorer. När det gäller handryggen testar vi
på mitten av utrymmet mellan metakarpale 2 och 3.
4. Tryck filamentet med 90 graders vinkel mot huden tills den böjer sig under 1-1,5 s. Håll filamentet böjt i
1-1,5 sekunder och ta sedan bort det under 1-1,5 s. För monofilament från grön (2,83), blå (3,61) och violett
(4,31) utför testet med tryck av monofilamentet upp till 3 gånger för att få ett svar. Ett enskilt svar indikerar
ett positivt svar. För monofilament röd (4,56) och (6,65) testa med monofilamenten mot huden endast en
gång.
5. Om patienten känner grönt är den ytliga känseln och beröringssinnet helt normalt. Även blå betraktas
som normalt om man inte vid tidigare tillfälle känt grönt. Om man inte känner blå (3,61) har man nedsatt
ytligt beröringssinne. Om man inte känner violett (4,31) har man nedsatt skyddande beröringssinne. Känner
man intet röd (4,56) har man avsaknad av skyddande beröringssinne. Känner man inte röd (6,65) har man
endast djupt tryckkänselsinne kvar (se tabell).
17
Instruktion för användande av monofilament
”Touch-Test Sensory Evaluator”
Tabell
Storlek
Kraft (N)
Färg
Tolkning när personen ej känner filamentet
1,65
2,36
2,44
2,83
0,008
0,02
0,04
0,07
Grön
Normal
3,22
3,61
0,16
0,4
Blå
Nedsatt ytligt beröringssinnne
3,84
4,08
4,17
4,31
0,6
1
1,4
2
Violett
4,56
4,74
4,93
5,07
5,18
5,46
5,88
6,10
6,45
4
6
8
10
15
26
60
100
180
Röd
Avsaknad av skyddande beröringssinne
6,65
300
Röd
Avsaknad av djupt tryckkänselsinne
Nedsatt skyddande beröringssinnne
Litteratur
1. Bell-Krotoski, J., Sensibility testing: current concepts, in Rehabilitation of the hand: surgery and therapy, J.
Hunter, E. Mackin, and A. Callahan, Editors. 1995, Mosby St Louis p. 109-152.
2. Kets, C.M., Van Leerdam, M.E., Van Brakel, W.H., Deville, W.,Bertelsmann, F.W., Reference values for
touch sensibility thresholds in healthy Nepalese volunteers. Lepr Rev, 1996. 67(1): p. 28-38.
18
Instruktion för JAMAR
greppstyrka
• Hydraulisk handdynamometer JAMAR 5030J1
• Erkänd industristandard för mätning av styrka i handgreppet
• Till rutinundersökningar och utvärdering av sjukdomstillstånd och skador i
händer
• Greppstyrka i pund och kilo
• "Peak-hold"nål låser fast det högst uppmätta värdet
• Exakt och reproduktiv
• Justerbara handtag
Försökspersonen/patienten ska sitta bekvämt på en höj- och sänkbar kontorsstol vid ett normalhögt (ca 760
mm) bord med instrumentet framför sig. Dynamometern används med handtaget i position 2 (5 cm). Före
testet genomförs ges en muntlig instruktion. Vid mätningen skall armbågsvinkeln vara 90° och handleden
i neutral position samt underarmen stödd mot bordet och handen utanför bordskanten. Försökspersonen/
patienten instrueras att krama handtaget tre gånger med varje hand med ett tidsintervall av ca 1O s mellan
försöken.
Instruktion
- Syftet med detta test är att mäta din maximala greppstyrka.
- Du ska göra tre test med först höger sedan vänster hand, om höger är din dominanta hand.
- Krama någon sekund med maximal styrka.
Efter notering av mätvärdet upprepas testet tills tre mätningar utförts.
Därefter ändrar försökspersonen sittställning för undersökning av den andra handen
(icke dominanta) och hela testproceduren upprepas.
19
Gradering av neurologi för hand enligt Stockholm Workshop Scale
(tabell 2)
Stadium Symtom
Testkänsel
0 SN
-
Normalt
1 SN
Periodvis återkommande domningar
och/eller parestesier
Normalt
2 SN
Tätt återkommande eller konstanta
domningar. Försämrad känselförmåga
Patologiskt monofilament, temperatur
eller vibrationssinne.
3 SN
Konstant domningskänsla. Betydande
känselnedsättning. Fumlighet, nedsatt
precision
Gravt patologiskt monofilament, temperatursinne, vibrationssinne, 2PD
eller Purdue Pegboard test
20
Utvidgad undersökning
Se http://www.internetmedicin.se/dyn_main.asp?page=3393 för en utförlig beskrivning av en utvidgad undersökning.
Vid besvär med vita fingrar
Utvidgad undersökning vid förekomst av vita fingrar för Differentialdiagnostik.
Utvidgad anamnes inklusive hereditet, besvär från fötterna, rökning, medicinering.
Status: cor-pulm, blodtryck samt perifera pulsar (a radialis, a dorsalis pedis, Allens test)
Lab-provtagning (SR/S-CRP, anti-CCP, ANA)
Vid neurosensoriska besvär
Status
Reflexer i armar och ben,
Sensibilitet i fötter, test med nål, stämgaffel, bomullstuss
Tinells test, Phalens test
Purdue pegboard
Nackstatus – rotationsprovokation (halsryggs-Lasegue, Spurlings test) se sida 21 för instruktioner.
Lab-prover: P-glukos, S-B12, S-Folsyra, Thyreoideaprover, ev CDT, blodstatus, S-kreatinin.
Bedömning
Vibrationsskada ja eller nej. Om ja, vilken grad?
Åtgärder på arbetsplatsen?
Åtgärder på individ- eller gruppnivå?
Behov av tätare kontroller hos företagshälsovården?
Remiss till Arbets- och miljömedicinsk klinik eller till annan specialitet om det är ett komplicerat ärende som
kräver ytterligare utredning.
21
Instruktion för Purdue Pegboard
Se till att försökspersonen sitter bekvämt vid ett normalhögt (ca 760
mm) bord med Pegboard framför sig.
Om försökspersonen är vänsterhänt testas den vänstra handen först.
Instruktion
Detta är ett test för att se hur snabb och med vilken precision/noggrannhet du kan arbeta med dina händer.
Före varje test kommer du att informeras om vad du ska göra och du
kommer att ges möjlighet att träna.
Försäkra dig om att du (exakt) verkligenförstått vad du ska göra.
Plocka upp en pinne åt gången med din högra hand från den högra
koppen. Börja med höger hand att placera varje pinne i översta hålet. (Lämna den placerade pinnen i hålet).
Nu får du prova sätta i några pinnar. Om du under träningen tappar någon pinne, plocka inte upp den. Fortsätt helt enkelt att plocka en annanfrån koppen.
Rätta eventuella fel av placeringen av pinnarna och besvara eventuella frågor. När försökspersonen placerat
tre eller fyra pinnar och verkar förstå undersökningen, säg:
"Stopp." Ta nu och lägg tillbaka pinnarna i den högra koppen.
Säg sedan:
När jag säger "börja" placera så många pinnar som du kan i den högra raden med början längst upp. Arbeta
så snabbt som möjligt tills jag säger "stopp".
"Är du redo? Börja"
Börja tidtagning när du säger Börja. Efter exakt 30 sekunder. Säg:
"Stopp"
Räkna antalet isatta pinnar och skriv ner resultatet för höger hand. Detta är de totala antal pinnar som försökspersonen placerat med höger handen.
Samma information gäller för undersökning av den vänstra handen och båda händerna.
Rapport om Purdue pegboards reliabilitet
I rapport 140 på AMM Göteborgs hemsida kan du läsa om reliabiliteten hos purdue pegboard.
http://www.sahlgrenska.se/sv/SU/Omraden/6/arbetsochmiljomedicin/Rapporter/
Officiell hemsida
http://purduepegboard.com/
22
Spurling’s test
Utförs i sittande rotation av huvudet åt höger och vänster och samtidigt lateralflexion åt höger och vänster
samt lätt axialt tryck. Testet minskar foramina.
HögerVänster
NegativPositivNegativPositiv
[ ]
[ ]
[ ]
[ ]
Halsryggs-Lasegue
Utförs i sittande tryck ner skuldergördeln genom tryck på acromion samtidigt som en lateralflexion av halsryggen görs åt motsatt håll (sträcker plexus) man kan istället för trycka på acromion ta tag i handleden och
dra nedåt.
HögerVänster
NegativPositivNegativPositiv
[ ]
[ ]
[ ]
[ ]
OBS test positiva endast om radierande smärta till underarm/hand/fingrar. Spurlingstest viktigt att göra vid alla smärtor /domningar/ känselstörningar i arm/hand/fingrar.
23
Rapportmall för patient
Grad av skada enligt Stockholm Workshop Scale
Vänster hand
_______________________________________________________________________________________
_______________________________________________________________________________________
_______________________________________________________________________________________
Höger hand
_______________________________________________________________________________________
_______________________________________________________________________________________
_______________________________________________________________________________________
Åtgärder
_________________________________________________________________
_________________________________________________________________
_________________________________________________________________
_________________________________________________________________
_________________________________________________________________
_________________________________________________________________
_________________________________________________________________
Underskrift
__________________________________________________
24
Rapportmall för grupp
Hur många anställda: ____________________________
Hur många procent av
de vibrationsexponerade har en vibrationsskada: ________________
Hur många har fått en
progress av besvären sedan föregående undersökning: ____________________
Åtgärder
_________________________________________________________________
_________________________________________________________________
_________________________________________________________________
_________________________________________________________________
_________________________________________________________________
_________________________________________________________________
_________________________________________________________________
Underskrift
__________________________________________________
25
Bedömning
Om arbetstagaren visar tecken på mer uttalad vibrationsskada, Raynaudsymtom enligt Stadium 2 i tabell 1
eller vibrationsneuropati Stadium 2SN enligt tabell 2, bör denne normalt inte fortsätta i vibrationsexponerat
arbete. En individuell bedömning behöver dock alltid göras.
Arbetsgivaren skall ta del av läkares bedömning vad gäller tecken på vibrationsskador hos de undersökta,
så långt det inte hindras av sekretess eller tystnadsplikt. I första hand bör detta ske på gruppnivå, men efter
överenskommelse med respektive arbetstagare kan det även vara lämpligt på individnivå för att åstadkomma
förändring i arbetssituationen.
Om det framkommer tecken på vibrationsskada hos en undersökt arbetstagare skall arbetsgivaren:
• revidera befintlig riskbedömning,
• revidera åtgärder som vidtagits för att eliminera eller minska riskerna och i samband med detta vid behov
anlita företagshälsovård eller motsvarande sakkunnig hjälp utifrån, samt
• erbjuda medicinsk kontroll till övriga arbetstagare som exponerats på liknande sätt
26
Kontaktuppgifter till Arbets- och miljömedicinska kliniker
Telefon: 019-602 24 69
Hemsida: http://www.orebroll.se/amm
Telefon: 010-103 14 41
Hemsida: http://www.lio.se/amm
Telefon: 0611-800 00
Hemsida: http://www.lvn.se/amm
Telefon: 046-17 31 85
Hemsida: http://ammlund.se/
Telefon: 018-611 36 42
Hemsida: http://www.ammuppsala.se/
Telefon: 08-524 800 00
Hemsida: http://ki.se/ki/jsp/polopoly.
jsp?d=27109&a=71913&l=sv
Telefon: 031-786 6300
Hemsida: http://www.amm.se
Telefon: 090-785 24 50
Hemsida: http://www.vll.se/default.aspx?id=20579&refid=20145
Telefon: 035-13 42 42
Hemsida: http://www.regionhalland.se/sv/
vard-halsa/hitta-din-vard/medicinklinikenhalmstad/mottagningar/arbets-och-miljomedicin/
27