Transcript Hur utvinning av skiffergas och skifferolja påverkar miljön och

GENERALDIREKTORATET FÖR EU-INTERN POLITIK
UTREDNINGSAVDELNING A: EKONOMISK POLITIK OCH
VETENSKAPSPOLITIK
Hur utvinning av skiffergas och
skifferolja påverkar miljön och
människors hälsa
STUDIE
Kort sammanfattning
I denna studie diskuteras hur hydraulisk spräckning eventuellt påverkar miljön
och människors hälsa. Kvantitativa uppgifter och kvalitativa konsekvenser
hämtas från Förenta staternas erfarenheter eftersom utvinning av skiffergas
ännu bara ligger i sin linda i Europa, medan Förenta staterna har över 40 års
erfarenhet och redan har borrat över 50 000 brunnar. Utsläpp av växthusgas
undersöks också utifrån en kritisk granskning av befintlig litteratur och egna
beräkningar. Europeisk lagstiftning ses över med avseende på hydrauliska
spräckningsverksamheter
och
rekommendationer
för
vidare
arbete
tillhandahålls. Potentiella gasresurser och framtida tillgång till skiffergas
diskuteras i ljuset av den befintliga konventionella gastillgången och dess troliga
framtida utveckling.
IP/A/ENVI/ST/2011-07
PE 464.425
Juni 2011
SV
Detta dokument har sammanställts på begäran av Europaparlamentets utskott för miljö,
folkhälsa och livsmedelssäkerhet
FÖRFATTARE
Stefan LECHTENBÖHMER, Wuppertal Institute for Climate, Environment and Energy
Matthias ALTMANN, Ludwig-Bölkow-Systemtechnik GmbH
Sofia CAPITO, Ludwig-Bölkow-Systemtechnik GmbH
Zsolt MATRA, Ludwig-Bölkow-Systemtechnik GmbH
Werner WEINDRORF, Ludwig-Bölkow-Systemtechnik GmbH
Werner ZITTEL, Ludwig-Bölkow-Systemtechnik GmbH
ANSVARIG HANDLÄGGARE
Lorenzo VICARIO
Utredningsavdelningen för ekonomisk politik och vetenskapspolitik
Europaparlamentet
B-1047 Bryssel
E-post: [email protected]
SPRÅKVERSIONER
Original: EN
BG/ES/CS/DA/DE/ET/EL/FR/IT/LV/LT/HU/NL/PL/PT/RO/SK/SL/FI/SV
UPPGIFTER OM UTGIVAREN
För att kontakta utredningsavdelningen eller prenumerera på nyhetsbrevet, vänligen skriv
till
[email protected]
___________
Texten slutfördes i juni 2011.
Bryssel, © Europaparlamentet, 2011.
Detta dokument finns tillgängligt på följande webbplats:
http://www.europarl.europa.eu/activities/committees/studies.do?language=EN
________
FRISKRIVNINGSKLAUSUL
De åsikter som uttrycks i texten är helt och hållet författarnas egna och överensstämmer
inte nödvändigtvis med Europaparlamentets officiella ståndpunkt.
Reproduktion och översättning av icke-kommersiella syften är tillåten, under förutsättning
att källan anges och att utgivaren meddelas i förväg samt tillställs en kopia.
Hur utvinning av skiffergas och skifferolja påverkar miljön och människors hälsa
________________________________________________________________________
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
FÖRTECKNING ÖVER FÖRKORTNINGAR
5
FÖRTECKNING ÖVER TABELLER
8
FÖRTECKNING ÖVER FIGURER
8
SAMMANFATTNING
9
1.
2.
INLEDNING
12
1.1. Skiffergas
12
1.1.1.
Vad är skiffergas?
12
1.1.2.
Senaste utvecklingen av icke-konventionell gasutvinning
14
1.2. Skifferolja
15
1.2.1.
Vad är skifferolja och tät olja?
15
1.2.2.
Senaste utvecklingen av utvinning av tät olja
16
MILJÖKONSEKVENSER
17
2.1. Hydraulisk spräckning och dess möjliga miljökonsekvenser
17
2.2. Påverkan på landskapet
19
2.3. Luftförorenande utsläpp och markförorening
21
2.3.1.
Luftföroreningar från ordinarie verksamheter
21
2.3.2.
Föroreningar från explosioner i brunnar eller olyckor på borrningsplatser
23
2.4. Ytvatten och grundvatten
3.
24
2.4.1.
Vattenförbrukning
24
2.4.2.
Vattenförorening
25
2.4.3.
Bortskaffande av avloppsvatten
27
2.5. Jordbävningar
28
2.6. Kemikalier, radioaktivitet och påverkan på människors hälsa
28
2.6.1.
Radioaktiva ämnen
28
2.6.2.
Kemikalier som ska användas
29
2.6.3.
Påverkan på människors hälsa
32
2.7. Möjliga långsiktiga ekologiska vinster
33
2.8. Diskussion om risker i offentliga debatter
34
2.9. Resursförbrukning
35
VÄXTHUSGASBALANS
37
3.1. Skiffergas och gas i lågpermeabla reservoarer
37
3.1.1.
Erfarenhet i Nordamerika
37
3.1.2.
Överförbarhet till europeiska förhållanden
41
3.1.3.
Olösta frågor
44
3.2. ”Fast olja”
44
3.2.1.
44
Erfarenhet i Europa
3
Utredningsavdelning A: Ekonomisk och vetenskaplig politik
_______________________________________________________________________
4.
EU:S REGELVERK
45
4.1. Särdirektiv för utvinningsindustrin
45
4.2. Direktiv som inte är särdirektiv (fokus på miljö och människors hälsa) 47
4.2.1.
Allmänna risker vid gruvdrift som omfattas av EU-direktiv
47
4.2.2.
Särskilda risker med skiffergas och ”tät” olja som omfattas av EU-direktiv
49
4.3. Luckor och öppna frågor
5.
56
TILLGÄNGLIGHET OCH ROLL I EN KOLDIOXIDSNÅL EKONOMI
5.1. Inledning
59
59
5.2. Reserver av skiffergas och oljeskiffer och reservernas storlek och läge
jämfört med konventionella reserver
60
5.2.1.
Skiffergas
60
5.2.2.
Oljeskiffer och ”tät” olja
63
5.3. Analys av skiffergasproduktion i Förenta staterna
66
5.3.1.
Produktionstakt under första månaden
66
5.3.2.
Typiska produktionsprofiler
66
5.3.3.
Beräknat slutligt utnyttjande (Estimated ultimate recovery, EUR) per brunn
67
5.3.4.
Några exempel i Förenta staterna
67
5.3.5.
Viktiga parametrar för stora skiffergasområden i Europa
68
5.3.6.
Hypotetisk utveckling av området
69
5.4. Skiffergasutvinningens roll i övergången till en koldioxidsnål ekonomi
och den långsiktiga minskningen av koldioxidutsläpp
70
6.
5.4.1.
Konventionell gasproduktion i Europa
5.4.2.
Okonventionell gasproduktion och trolig relevans för europeisk gasförsörjning 71
5.4.3.
Skiffergasproduktionens roll för långsiktig minskning av koldioxidutsläpp
SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER
70
72
73
REFERENSER
76
BILAGA: OMVANDLINGSFAKTORER
84
4
Hur utvinning av skiffergas och skifferolja påverkar miljön och människors hälsa
________________________________________________________________________
FÖRTECKNING ÖVER FÖRKORTNINGAR
AVS Afrika, Västindien och Stilla havet
ac-ft acre-foot (1 acre foot =1215 m²)
ADR Överenskommelsen om internationell transport av farligt gods på
väg
AGS Arkansas geologiska undersökning (Arkansas Geological Survey)
BAT bästa tillgängliga teknik
bbl fat (Barrel, 159 liter)
bcm miljarder m³
BREF referensdokument för bästa tillgängliga teknik
CBM metan i kolbädd
CO kolmonoxid
CO2 koldioxid
D darcy (mått för permeabilitet)
MKB miljökonsekvensbedömning
EU Europeiska unionen
EUR uppskattad slutlig utvinning (mängd olja som uppskattas ha
utvunnits i slutändan)
Gb gigabarrel (109 bbl)
GHG växthusgaser
GIP gas på plats, mängd gas i en skifferformation
IEA Internationella energiorganet
IPPC samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar
km kilometer
kt kiloton
5
Utredningsavdelning A: Ekonomisk och vetenskaplig politik
_______________________________________________________________________
LCA livscykelanalys
m meter
m³ kubikmeter
MJ megajoule
MMscf miljoner standardkubikfot
Mt miljoner ton
MW gruvavfall
NEEI utvinningsindustrin utom energiproduktion
NMVOC flyktiga organiska föreningar som inte utgörs av metan
NORM naturligt förekommande radioaktiva material
NOx kväveoxid
OGP Internationella
organisationen
för
olje-
och
gasproducenter
(International Association of Oil & Gas Producers)
PA DEP Pennsylvanias avdelning för miljöskydd (Pennsylvania Department
of Environmental Protection)
PLTA Pennsylvania Land Trust Association
PM partikulärt material (partiklar)
ppb miljarddelar
ppm miljondelar
Scf standardkubikfot (1000 Scf = 28.3 m³)
SO2 svaveldioxid
SPE Society of Petroleum Engineers
TCEQ Texaskommissionen
för
miljökvalitet
Environmental Quality)
Tm³ terakubikmeter (1012 m³)
6
(Texas
Commission
on
Hur utvinning av skiffergas och skifferolja påverkar miljön och människors hälsa
________________________________________________________________________
TOC totalt organiskt kol
UK Förenade kungariket (Storbritannien)
UNECE FN:s ekonomiska kommission för Europa
US-EIA Förenta staternas myndighet för energiinformation (United States
Energy Information Administration)
USGS Förenta
staternas
geologiska
Geological Survey)
VOC flyktiga organiska föreningar
WEO World Energy Outlook
7
undersökning
(United
States
Utredningsavdelning A: Ekonomisk och vetenskaplig politik
_______________________________________________________________________
FÖRTECKNING ÖVER TABELLER
Tabell 1: Typiska specifika utsläpp av luftföroreningar från stationära dieselmotorer som
används för borrning, hydralisk spräckning och avslutning ....................................... 23
Tabell 2: Vattenbehov för olika brunnar för skiffergasproduktion (m3) ............................ 25
Tabell 3: Utvalda ämnen som använts som kemiska tillsatser för spräckningsvätskor i
Niedersachsen i Tyskland..................................................................................... 32
Tabell 4: Beräknade mängder material och lastbilsfärder för verksamheter avseende
naturgasutvinning [NYCDEP 2009] ........................................................................ 35
Tabell 5: Metanutsläpp från återflödesvätskor i fyra icke-konventionella naturgasbrunnar ... 38
Tabell 6: Utsläpp vid prospektering, utvinning och behandling av skiffergas i relation till
nettovärmevärdet (LHV) av den producerade gasen ................................................ 40
Tabell 7: Växthusgasutsläpp från elförsörjning med naturgas framställd med
kombicykelteknik (CCGT) från olika naturgaskällor jämfört med elförsörjning med kol i
gram koldioxidekvivalent per kWh el ..................................................................... 43
Tabell 8: Samtliga EU-direktiv som tagits fram särskilt för utvinningsindustrin .................. 46
Tabell 9: Mest tillämplig lagstiftning som berör utvinningsindustrin.................................. 48
Tabell 10: Tillämpliga EU-direktiv om vatten ................................................................ 50
Tabell 11: Tillämpliga EU-direktiv om miljöskydd .......................................................... 52
Tabell 12: Tillämpliga EU-direktiv om säkerhet i arbetet................................................. 53
Tabell 13: Tillämpligt direktiv om strålningsskydd ......................................................... 54
Tabell 14: Tillämpliga EU-direktiv om avfall.................................................................. 54
Tabell 15: Tillämpliga EU-direktiv om kemikalier och olyckor förenade med
kemikalieanvändning .......................................................................................... 55
Tabell 16: Utvärdering av konventionell gasproduktion och reserver i jämförelse med
skiffergasresurser (gas-på-plats samt tekniskt återanvändbara skiffergasresurser); GIP =
gas på plats ; bcm = km (de ursprungliga uppgifterna är omvandlade till m³ med 1000
standardkubikfot = 28,3 m³) ............................................................................... 61
Tabell 17: Utvärdering av den viktigaste utvecklingen vid skiffergastillgångar i Förenta
staterna (de ursprungliga uppgifterna är omvandlade med 1000 standardkubikfot = 28,3
m³ och 1 m = 3 fot) ........................................................................................... 62
Tabell 18: Uppskattningar av oljeskiffertillgångar i Europa (i miljoner ton, Mt) .................. 64
Tabell 19: Bedömning av viktiga parametrar för stora europeiska områden med skiffergas
(de ursprungliga uppgifterna är avrundade och omvandlade till SI-enheter) ................ 69
FÖRTECKNING ÖVER FIGURER
Figur 1: Potentiella flöden av luftförorenande utsläpp, farliga ämnen i vatten och jord och
naturligt förekommande radioaktivt material (NORM) .............................................. 19
Figur 2: Borrning av tätgas i sandsten ......................................................................... 20
Figur 3: Sammansättning av den spräckningsvätska som används vid ”Goldenstedt Z23” i
Niedersachsen i Tyskland..................................................................................... 31
Figur 4: -utsläpp från prospektering, utvinning och behandling av skiffergas..................... 38
Figur 5: Växthusgasutsläpp från produktion av skiffergas och gas i lågpermeabla reservoarer
(”tight gas”), distribution och förbränning jämfört med konventionell naturgas och kol . 42
Figur 6: Utvinningsindustrins struktur ......................................................................... 47
Figur 7: De viktigaste EU-direktiven som gäller utvinningsavfall ...................................... 48
Figur 8: Produktion av skifferolja i världen; ursprungliga enheter har omvandlats enligt
följande: 1 ton oljeskiffer motsvarar 100 l skifferolja ............................................... 65
Figur 9: Gasproduktion från skifferområdet Fayetteville i Arkansas .................................. 68
Figur 10: Typisk utveckling av skifferområden där nya brunnar byggs till i en oföränderlig
utvecklingstakt med en brunn per månad .............................................................. 70
8
Hur utvinning av skiffergas och skifferolja påverkar miljön och människors hälsa
________________________________________________________________________
SAMMANFATTNING
REKOMMENDATIONER

Det finns inte något övergripande direktiv om en europeisk gruvlag. En allmänt
tillgänglig, omfattande och ingående analys av EU:s regelverk avseende utvinning
av skiffergas och skifferolja finns inte och bör utarbetas.

EU:s
befintliga
regelverk
avseende
hydraulisk
spräckning,
som
utgör
kärnverksamheten vid utvinning av skiffergas och skifferolja, har flera luckor. Allra
viktigast är att tröskeln för miljökonsekvensbedömningar, som ska genomföras på
verksamheter i samband med hydrauliska spräckningar vid kolväteutvinning, har
satts för högt för potentiella industriverksamheter av detta slag och bör således
sänkas avsevärt.

Omfattningen av ramdirektivet för vatten bör omprövas med särskild fokus på
spräckningsverksamheter och deras eventuella effekter på ytvatten.

Inom ramen för livscykelanalys (LCA) kan en noggrann lönsamhetsanalys vara ett
redskap för att bedöma de övergripande fördelarna för samhället och medborgarna.
En harmoniserad metod som ska tillämpas över hela EU-27 bör utarbetas och
baseras på vilka ansvariga myndigheter som kan genomföra LCA-bedömningar och
diskutera dem med allmänheten.

Det bör prövas om användning av giftiga kemikalier för insprutning i allmänhet ska
förbjudas. Kemikalier som ska användas bör åtminstone tillkännages offentligt,
antalet tillåtna kemikalier bör begränsas och dess användning övervakas. Statistik
över insprutade mängder och antal projekt bör samlas in på europeisk nivå.

Regionala myndigheter bör stärkas för att fatta beslut om tillstånd för projekt som
inbegriper hydraulisk spräckning. Allmänt deltagande och LCA-bedömningar bör
vara obligatoriskt för att nå dessa beslut.

När projekttillstånd beviljas bör övervakning av ytvattenflöden och luftutsläpp vara
obligatoriskt.

Olycksstatistik och klagomål ska samlas in och analyseras på europeisk nivå. När
projekt har fått tillstånd ska en oberoende myndighet samla in och se över
klagomål.

På grund av komplexiteten avseende eventuella konsekvenser och risker för miljön
och människors hälsa av hydraulisk spräckning ska utarbetande av ett nytt direktiv
på europeisk nivå övervägas, genom vilket övergripande regler för alla frågor på
detta område kan införas.
9
Utredningsavdelning A: Ekonomisk och vetenskaplig politik
_______________________________________________________________________
Miljöpåverkan
En oundviklig påverkan från utvinning av skiffergas och skifferolja är att stora landytor tas i
anspråk på grund av borriggar, parkering och manövrering av lastbilar, utrustning,
gasberedning och transportutrustning liksom infartsvägar. Stor eventuell påverkan utgör
luftutsläpp av föroreningar, grundvattensförorening på grund av okontrollerade gas- eller
vätskeflöden från spräckningar eller spill, läckande spräckningsvätska och okontrollerat
utsläpp av avloppsvatten. Spräckningsvätskor innehåller farliga ämnen och återflödet
innehåller dessutom tungmetaller och radioaktivt material från bottensatsen. Erfarenheten
från Förenta staterna visar att många olyckor sker vilka kan vara skadliga för miljön och
människors hälsa. Registrerade brott mot rättsliga krav uppgår till omkring 1-2 procent av
alla borrningstillstånd. Många av dessa olyckor beror på olämplig hantering eller läckande
utrustning. Vidare rapporteras grundvattenförorening från metangas, som i extrema fall
leder till att bostadshus exploderar, och kaliumklorid, som leder till försaltning av
dricksvatten, i närheten av gaskällor. Ytterligare miljöpåverkan tillkommer eftersom
skifferformationer exploateras med hög brunnstäthet på upp till sex borriggar per km².
Utsläpp av växthusgas
Flyktiga metanutsläpp från hydrauliska spräckningsprocesser kan ha omfattande påverkan
på växthusgasbalansen. Befintliga bedömningar anger en skala på 18-23 g
koldioxidekvivalent per MJ från exploatering och produktion av icke-konventionell naturgas.
Utsläpp på grund av metanintrång av akviferer har ännu inte bedömts. Projektspecifika
utsläpp kan emellertid variera, upp till en faktor på tio, beroende på brunnens
metanproduktion.
Beroende på olika faktorer är växthusgasutsläpp från skiffergas jämfört med
energiinnehållet lika lågt som utsläppen från konventionell gas som transporteras över
långa avstånd eller lika hög som utsläppen från stenkol under hela livscykeln, från
utvinning till förbränning.
EU:s regelverk
Syftet med en gruvdriftslag är att tillhandahålla en rättslig ram för gruvdrift i allmänhet.
Syftet är möjliggörande av en gynnsam industrisektor, ett säkert energiutbud och
säkerställande av tillräckligt skydd för hälsa, säkerhet och miljö. På EU-nivå finns det inte
någon övergripande ram för gruvdrift.
Det finns emellertid fyra direktiv som är särskilt utarbetade för gruvdrift. Det finns
dessutom en mängd direktiv och förordningar som inte direkt avser gruvdrift som påverkar
utvinningsbranschen. Med avseende på rättsakter rörande miljö och människors hälsa har
de 36 mest relevanta direktiven identifierats inom följande områden: Vatten, miljöskydd,
arbetsmiljö, strålningsskydd, avfall, kemikalier och tillhörande olyckor.
På grund av den stora mängden relevant lagstiftning från olika områden tas de specifika
riskerna vid hydraulisk spräckning inte upp i tillräcklig utsträckning i. Nio stora brister
fastställdes: 1. ett ramdirektiv för gruvdrift saknas, 2. otillräckligt gränsvärde i
miljökonsekvensbedömningsdirektivet för naturgasutvinning, 3. angivande av farliga
ämnen är inte obligatoriskt, 4. godkännande av kemikalier som är kvar i marken erfordras
inte, 5. inget referensdokument för bästa tillgängliga teknik (BREF) för hydraulisk
spräckning, 6. kraven för avloppsvattenrening är inte ordentligt fastställda och
vattenreningsverkens kapacitet är troligtvis otillräcklig om underjordsinsprutning och
bortledning förbjuds, 7. otillräckligt offentligt deltagande i beslutsfattande på regional nivå,
8. ramdirektivet om vatten är inte tillräckligt effektivt, 9. livscykelanalys är inte
obligatoriskt.
10
Hur utvinning av skiffergas och skifferolja påverkar miljön och människors hälsa
________________________________________________________________________
Skiffergasresursernas tillgänglighet och roll i en koldioxidsnål ekonomi
Den potentiella tillgången av icke-konventionell gas måste ses i samband med produktion
av konventionell gas:

Europeisk gasproduktion har minskat avsevärt under flera år och förväntas avta
med ytterligare 30 procent eller mer fram till 2035.

Europeisk efterfrågan förväntas stiga ytterligare fram till 2035.

En ytterligare ökning av naturgasimport är oundviklig om dessa trender blir
verklighet.

Det går inte på något sätt att garantera att de ytterligare nödvändiga importerna på
minst 100 miljarder m³ per år kan genomföras.
Resurserna av icke-konventionell gas i Europa är alldeles för små för att väsentligen
påverka dessa trender. Detta gäller ännu mer eftersom de typiska produktionsprofilerna
enbart möjliggör utvinning av en del av dessa resurser. Dessutom är utsläpp av växthusgas
från icke-konventionell gasförsörjning påtagligt högre än från konventionell gasförsörjning.
Miljöförpliktelser kommer också att öka projektkostnaderna och försena deras utveckling.
Detta kommer ytterligare att minska potentiell påverkan.
Det är mycket troligt att investeringar i skiffergasprojekt, om alls, kan ge en kortlivad
effekt på gasförsörjningen vilket skulle kunna motverka sitt syfte, eftersom det skulle ge
intryck av en säkrad gasförsörjning i en situation där konsumenterna bör uppmärksammas
på att detta beroende måste minskas genom besparingar, effektivitetsåtgärder och
ersättning.
Slutsatser
I detta läge, då hållbarhet är nyckeln till framtida verksamheter, kan det ifrågasättas om
insprutning av giftiga kemikalier i marken ska tillåtas, eller om det bör förbjudas eftersom
sådana åtgärder begränsar eller utesluter senare användning av det förorenade lagret
(t.ex. för geotermiska ändamål) och eftersom de långsiktiga effekterna inte har undersökts.
I ett område där skiffergas aktivt utvinns injiceras omkring 0,1-0,5 liter kemikalier per
kvadratmeter.
Detta betyder ännu mer då de potentiella skiffergasverksamheterna är för små för att ge
någon betydande effekt på situationen för den europeiska gasförsörjningen.
De befintliga förmånerna för prospektering och utvinning av olja och gas bör omprövas
med tanke på att miljörisker och miljöbördor inte kompenseras med en motsvarande
potentiell vinst eftersom den specifika gasproduktionen är mycket låg.
11
Utredningsavdelning A: Ekonomisk och vetenskaplig politik
_______________________________________________________________________
1.
INLEDNING
Denna studie 1 ger en översikt över verksamheter avseende okonventionellt kolväte och
deras eventuella miljökonsekvenser. Den fokuserar på framtida verksamheter i Europeiska
unionen. Bedömningarna i denna studie är huvudsakligen inriktade på skiffergas och berör i
korthet skifferolja och tät olja.
Det första kapitlet ger en översikt av produktionsteknikens egenskaper, i synnerhet den
hydrauliska spräckningsprocessen. Detta följs av en kortfattad översikt av erfarenheterna i
Förenta staterna eftersom det är det enda land där hydraulisk spräckning under flera
årtionden har tillämpats alltmer i stor skala.
Det andra kapitlet är inriktat på bedömning av växthusgasutsläpp i samband med naturgas
som produceras med hydrauliska spräckningsmetoder. Befintliga bedömningar ses över och
utvidgas med egna analyser.
I det tredje kapitlet granskas lagstiftning på EU-nivå som är relevant för hydraulisk
spräckning. Efter granskningen av lagstiftning som omfattar gruvlagar presenteras
direktiven om miljöskydd och skydd av människors hälsa. Den bristande lagstiftningen
avseende de eventuella miljökonsekvenserna av hydraulisk spräckning anges kortfattat och
diskuteras.
I det fjärde kapitlet beskrivs resursbedömningar och den möjliga effekten av
skiffergasutvinning för den europeiska gasförsörjningen diskuteras. Erfarenheter från
Förenta staternas skiffergasproduktion analyseras därför och gemensamma karakteristika
för produktionsprofiler används för att ge en bild av hur skifferexploatering brukar gå till.
När det gäller den europeiska gasproduktionen och efterfrågan diskuteras den möjliga roll
som utvinning av skiffergas spelar i förhållande till aktuell produktion och försörjning med
extrapoleringar för de kommande årtiondena.
I det sista kapitlet presenteras slutsatser och rekommendationer om hur de specifika
riskerna för hydraulisk spräckning ska hanteras.
1.1.
Skiffergas
1.1.1.
Vad är skiffergas?
Geologiska kolväteformationer skapas under särskilda förhållanden av organiska föreningar
av marina sediment. Konventionell olja och gas bildas från termokemisk sprickbildning av
organiska ämnen i sedimentära bergarter, så kallade ursprungsbergarter. Allt eftersom de
sjönk ner under andra bergarter, upphettades dessa formationer med en genomsnittlig
värmeökning på 30 °C per km och det organiska materialet bröts ned till olja när en
temperatur på cirka 60 °C uppnåddes, och därefter till gas. Djup, temperatur och
exponeringstid bestämde graden av nedbrytning. Ju högre temperatur och ju längre
exponeringstid desto mer komplexa organiska molekyler spräcktes och bröts slutligen ner
till sin enklaste beståndsdel, metan, med en kolatom och fyra väteatomer.
1
Vi vill tacka Jürgen Glückert (Heinemann & Partner Rechtsanwälte, Essen, Tyskland) och Teßmer (Rechtsanwälte
Philipp-Gerlach + Teßmer, Frankfurt, Tyskland) för kritisk granskning och nyttiga kommentarer gällande kapitel 4
(EU:s regelverk). Vi tackar även professor Blendinger, Jean Laherre och Jean-Marie Bourdaire för givande
diskussioner och värdefulla kommentarer.
12
Hur utvinning av skiffergas och skifferolja påverkar miljön och människors hälsa
________________________________________________________________________
Beroende på den geologiska formationen läckte de uppkomna flytande eller gasformade
kolvätena från ursprungsbergarten och rörde sig i allmänhet uppåt till porösa och
genomträngliga lager som i sin tur behövde täckas av ogenomträngliga bergarter, så kallad
försegling i syfte att bilda en kolvätesamling. Dessa kolväteansamlingar bildar de
konventionella olje- och gasfälten. Det relativt höga oljeinnehållet, beläget några kilometer
från ytan och lätt tillträde på land gör det lätt att utvinna olja och gas genom
brunnsborrning.
Vissa kolväteansamlingar finns i magasinsbergarter med låg porositet och permeabilitet.
Dessa förekomster kallas tät olja eller tät gas. Vanligtvis är genomsläppligheten 10-100
gånger lägre än i konventionella fält.
Kolvätena kan också lagras i stora mängder i bergarter, som i princip inte alls är
magasinsbergarter, utan skiffer och andra mycket finkorniga bergarter i vilka
lagringsvolymen tillhandahålls av små sprickor och mycket små hålrum. Sådana bergarter
har en ytterst låg permeabilitet. Detta kallas skiffergas eller skifferolja. Den senare
innehåller inte mogna kolväten utan endast föregångaren kerogen som kan omvandlas till
syntetisk råolja i kemiska anläggningar.
En tredje grupp av icke-konventionell gas är kolbäddsmetangas som är instängd i
koldepåernas porer.
Beroende på depåernas egenskaper innehåller gasen olika beståndsdelar i varierande grad,
bland annat metangas, koldioxid, svavelväte, radioaktivt radon osv.
Alla okonventionella depåer har det gemensamt att gas- och oljeinnehållet per
bergartsvolym är litet jämfört med konventionella fält, de är spridda över ett stort område
på tiotusentals kvadratkilometer och genomsläppligheten är mycket låg. Särskilda metoder
krävs därför för att utvinna olja eller gas. På grund av ursprungsbergartens låga kolvätehalt
är utvinningen per brunn mycket mindre än på konventionella fält vilket gör den
ekonomiska produktionen till en större utmaning. Det är inte gasen i sig själv som är ickekonventionell utan utvinningsmetoderna. Dessa metoder kräver sofistikerad teknik, massor
av vatten och injektion av tillsatser som kan vara miljöfarliga.
Ingen klar skillnad finns mellan konventionella och okonventionella gas- eller oljedepåer.
Det finns snarare en kontinuerlig övergång från konventionell gas- eller oljeproduktion på
fält med hög specifik gashalt, hög porositet och permeabilitet på tätgasfält med sämre
prestandaparametrar till skiffergasutvinning från depåer med låg specifik gashalt, låg
porositet och mycket låg permeabilitet. I synnerhet är skillnaden mellan konventionell och
tät gasproduktion inte alltid tydlig, eftersom den officiella statistiken tidigare inte skilde på
dessa två metoder. De oundvikliga sidoeffekterna när det gäller vattenanvändning,
miljörisker osv. ökar också längs kedjan av utvinningsmetoder. Till exempel kräver
hydraulisk spräckning i täta gasformationer vanligtvis flera hundratusen liter vatten per
brunn för varje spräckningsprocess med spräckmedel och kemikalier medan hydraulisk
spräckning i skiffergasformationer förbrukar flera miljoner liter vatten per brunn. [Exxon
Mobil 2010]
13
Utredningsavdelning A: Ekonomisk och vetenskaplig politik
_______________________________________________________________________
1.1.2.
Senaste utvecklingen av icke-konventionell gasutvinning
Nordamerikansk erfarenhet
Allt eftersom de konventionella gasfyndigheterna i Förenta staterna har mognat har
bolagen alltmer tvingats borra i mindre produktiva formationer. Till en början utvidgades
borriggarna tills de kom i närheten av konventionella formationer som producerades från
något mindre genomsläppliga formationer. Under den gradvisa förändringen ökade antalet
brunnar medan den specifika produktionsvolymen minskade. Allt tätare formationer
utforskades. Denna fas inleddes på 1970-talet. Brunnarna i täta gasformationer skildes inte
från konventionell statistik eftersom det inte fanns något tydligt kriterium som skilde dem
åt.
En minskning av metangasutsläpp är ett mål sedan debatten om klimatförändringar
inleddes. Trots att den teoretiska resursen av kolbäddsmetan är enorm, ökade bidraget
endast sakta i Förenta staterna under de två senaste årtiondena till omkring 10 procent
fram till 2010. På grund av den ojämna utvecklingen inom olika kolsystem, upptäckte en
del av Förenta staternas delstater denna energikälla snabbare än andra. New Mexico var
den största producenten av kolbäddsmetan på 1990-talet. Den passerade emellertid
topproduktionen 1997 och ersattes av fyndigheter i Colorado - som kulminerade 2004 - och
Wyoming som för närvarande är den största producenten av kolbäddsmetan.
De mest utmanande gasfyndigheterna utvecklas sist. Det är skiffergasdepåer som är
nästan icke-permeabela eller åtminstone mindre genomsläppliga än andra gasbärande
strukturer. Utvecklingen startade genom tekniska framsteg i horisontell borrning och
hydraulisk spräckning med hjälp av kemiska tillsatser, å ena sidan, men ännu viktigare var
troligen att kolväteindustriella kolväteverksamheter med hydraulisk spräckning undantogs
från lagen om säkert dricksvatten [SDWA 1974] som fick laga kraft genom
energipolitiklagen 2005 [EPA 2005]. I avsnitt 322 i energipolitiklagen från 2005 undantogs
hydraulisk spräckning från de viktigare EPA-förordningarna.
Tidigare verksamheter startade redan för flera årtionden sedan med utveckling av Bossier
Shale på 1970-talet och Antrim Shale på 1990-talet. Men den snabba tillgången till
skiffergasfyndigheter startade omkring 2005 med utvecklingen av Barnett Shale i Texas.
Inom fem år hade nära 15 000 brunnar borrats där. En sidoeffekt av den ekonomiska
framgångshistorien är småföretag som Chesapeake, XTO eller andra som utförde
borrningarna. Företagen fick god tillväxt med den ekonomiska uppgången och blev
multimiljardföretag som uppmärksammades av stora bolag som ExxonMobil eller BHP
Billiton. XTO såldes för över 40 miljarder USD till ExxonMobil 2009. Chesapeake sålde sina
Fayetteville-tillgångar för 5 miljarder USD 2011.
Under tiden blev miljöeffekterna allt tydligare för medborgarna och de regionala politikerna.
Framför allt diskuterades utvecklingen av Marcellus Shale eftersom denna fyndighet täcker
stora delar av staten New York. Utvecklingen misstänktes vara i konflikt med områden som
skyddas för staden New Yorks vattenförsörjning. Förenta staternas miljöskyddsnämnd
genomför för närvarande en undersökning om riskerna i samband med hydraulisk
spräckning, den valda tekniken för utveckling av okonventionella gasfält. Resultaten av
undersökningen kommer troligen att publiceras år 2012 [EPA 2009].
14
Hur utvinning av skiffergas och skifferolja påverkar miljön och människors hälsa
________________________________________________________________________
Europeisk utveckling
I Europa ligger utvecklingen flera årtionden efter jämfört med Förenta staterna. Täta
gasformationer har utvecklats med hydraulisk spräckning i Tyskland i cirka 15 år
(Söhlingen), dock på en mycket låg nivå. Den totala europeiska produktionsvolymen av
icke-konventionell gas är på flera miljoner m³ per år jämfört med flera hundra miljarder m³
per år i Förenta staterna [Kern 2010]. Sedan slutet av 2009 har emellertid verksamheterna
ökat. De flesta koncessionerna för utforskning beviljas i Polen [WEO 2011, s. 58], men
motsvarande verksamheter har även påbörjats i Österrike (Wienbäckenet), Frankrike
(Parisbäckenet och sydöstra bäckenet), Tyskland och Nederländerna (Nordsjöbäckenet och
tyska bäckenet), Sverige (skandinaviska regionen) och Förenade kungariket (norra och
södra oljesystemet) I oktober 2010 beviljade, till exempel, den statliga gruvmyndigheten i
den tyska delstaten Nordrhein-Westfalen prospekteringstillstånd 2 för ett område på
17 000 km², hälften av delstatens yta.
Det allmänna motståndet mot dessa projekt har väckts snabbt genom information från
Förenta staterna. I till exempel Frankrike införde nationalförsamlingen ett moratorium för
sådana borrningsverksamheter och förbjöd hydraulisk spräckning. Den föreslagna lagen
gick igenom i nationalförsamlingen i maj men antogs inte av senaten. Den franska
industriministern lägger fram ett annat lagförslag som tillåter hydraulisk spräckning endast
för vetenskapliga syften med sträng kontroll av en kommitté bestående av lagstiftare,
regeringsföreträdare, icke-statliga organisationer och lokala medborgare [Patel 2011].
Denna ändrade lag godkändes av senaten i juni.
I den tyska delstaten Nordrhein-Westfalen protesterade berörda medborgare, lokala
politiker från nästan alla partier och företrädare för vattenförsörjningsmyndigheter och
mineralvattenföretag
mot
hydraulisk
spräckning.
Lantdagen
i
delstaten
Nordrhein-Westfalen utlovade även ett moratorium tills bättre kunskap finns tillgänglig. Ett
första steg var fastställande av vattenskydd till samma nivå som gruvlagar och säkerställa
att tillstånd inte beviljas utan vattenmyndigheters samtycke. Diskussionen är ännu inte
avslutad. Det mest inblandade bolaget, ExxonMobil, inledde dessutom en öppen dialog för
att diskutera allmänhetens oro och bedöma möjliga konsekvenser.
1.2.
Skifferolja
1.2.1.
Vad är skifferolja och tät olja?
Liksom skiffergas består skifferolja av kolväten som fångats in i ursprungsbergartens porer.
Oljan i sig är fortfarande i ett tidigt stadium och kallas kerogen. För att omvandla kerogen
till olja måste det upphettas till 450 °C. Produktionen av skifferolja kan därför snarare
jämföras med konventionell gruvdrift av skiffer som därefter behandlas genom
upphettning. Användning av skifferolja kan spåras till mer än hundra år tillbaka. Estland är
idag det enda land som har en stor andel skifferolja i sin energibalans (~50%).
Kerogen blandas ofta med lager av redan mogen olja i strukturer som finns mellan
ursprungsbergarter med låg permeabilitet. Denna olja klassas som tät olja, trots att
åtskillnaden ofta är oklar och övergången är flytande på grund av gradvisa
mognadsförändringar. I rent tillstånd är tät olja en mogen olja som är fångad i lager av
ogenomträngliga bergarter med låg porositet. Utvinning av tät olja brukar således kräva
hydrauliska spräckningsmetoder.
2
“Aufsuchungserlaubnis”
15
Utredningsavdelning A: Ekonomisk och vetenskaplig politik
_______________________________________________________________________
1.2.2.
Senaste utvecklingen av utvinning av tät olja
Förenta staterna
Projekt för icke-konventionell oljeproduktion från oljeskiffer inleddes först i Nordamerika
omkring år 2000 med utvecklingen av Bakken Shale som ligger i North Dakota och
Montana och täcker ett område på över 500 000 km² [Nordquist 1953]. Bakkenformationen
innehåller en kombination av kerogenrikt skiffer och däremellan lager av tät olja.
Frankrike/Europa
Vid sidan av skifferoljeproduktionen i Estland fick Parisbäckenet i Frankrike ny
uppmärksamhet när ett litet bolag Toreador beviljades prospekteringslicenser och
meddelade att det börjar utveckla reservoarerna av tät olja i bäckenet genom många
brunnar med hydraulisk spräckning. Eftersom bäckenet täcker ett stort område, inklusive
Paris och vindistriktet i närheten av Champagne, växte motståndet trots att bäckenet redan
har exploaterats med konventionella oljebrunnar i nära 50 år. [Leteurtrois 2011]
16
Hur utvinning av skiffergas och skifferolja påverkar miljön och människors hälsa
________________________________________________________________________
2.
MILJÖKONSEKVENSER
VIKTIGA RESULTAT

Oundvikliga konsekvenser är landförstöring på grund av borriggar, parkering och
manövreringsområden
för
lastbilar,
utrustning,
gasberedning
och
transportutrustning liksom infartsvägar.

Möjliga stora konsekvenser är luftutsläpp av föroreningar, grundvattensförorening
på grund av okontrollerade gas- eller vätskeflöden från sprängningar eller spill,
läckande spräckningsvätska och okontrollerat utsläpp av avloppsvatten.

Spräckningsvätskor innehåller farliga ämnen och återflödet innehåller dessutom
tungmetaller och radioaktivt material från bottensatsen.

Erfarenheten från Förenta staterna visar att många olyckor sker som kan skada
miljön och människors hälsa. Registrerade brott mot rättsliga krav uppgår till
omkring 1-2 procent av alla borrningstillstånd. Många av dessa olyckor beror på
olämplig hantering eller läckande utrustning.

Vidare
rapporteras,
i
närheten
av
gasbrunnarna,
förekomst
av
grundvattenförorening från metangas, som i extrema fall kan orsaka explosioner av
bostadshus, och kaliumklorid, som leder till försaltning av dricksvatten.

Ytterligare miljöpåverkan tillkommer eftersom skifferformationerna exploateras med
hög brunntäthet på upp till sex brunnar per km².
2.1.
Hydraulisk spräckning och dess möjliga miljökonsekvenser
Täta geologiska formationer som innehåller kolväte har gemensamt att de har låg
genomtränglighet. Produktionsmetoderna för utvinning av skiffergas, tät gas och till och
med kolbäddsmetan liknar därför varandra i hög grad. Ändå är de olika på en kvantitativ
nivå. Eftersom skiffergasformationer är de mest ogenomträngliga strukturerna, krävs en
mycket stor ansträngning för att nå gasporerna. Det leder till att utvinningen av dessa
formationer utgör den högsta risken för miljöpåverkan. Det finns emellertid en kontinuerlig
övergång från de genomträngliga konventionella gasstrukturerna, genom tät gas till de
nästan ogenomträngliga gasskiffren.
Ett gemensamt kännetecken är att kontakten mellan de borrade brunnarna och porerna
måste förstärkas på konstgjord väg. Det sker genom hydraulisk spräckning, som ibland
kallas ”stimulering” eller kortfattat ”fracing” eller ”fracking”.
Figur 1 visar en normal brunn i genomskärning. Riggen borrar vertikalt in i det gasbärande
lagret. Beroende på lagrets tjocklek borras endast vertikala brunnar eller så omvandlas de
till horisontella brunnar för att optimera kontakten med gaslagret.
Inne i lagret används sprängämnen för att skapa små sprickor genom att ta hål på höljet.
Sprickorna vidgas på konstgjord väg genom påfyllning av övertrycksvatten. Antalet
konstgjorda sprickor, deras längd och position i lagret (horisontellt eller vertikalt) beror på
formationens utformning. Dessa detaljer påverkar de konstgjorda sprickornas längd,
brunnarnas avstånd (vertikala brunnar borras tätare än horisontella brunnar) och
vattenåtgången.
Övertrycksvattnet öppnar sprickor och ger tillträde till så många porer som möjligt. När
trycket minskar flödar avloppsvatten blandat med tungmetaller och radioaktiva metaller
tillbaka från bergformationen till ytan, inklusive gas. Spräckmedel, vanligtvis sandkorn, är
blandade med vattnet. De fungerar som spline för att hålla sprickorna öppna och för att
17
Utredningsavdelning A: Ekonomisk och vetenskaplig politik
_______________________________________________________________________
möjliggöra ytterligare utvinning av gas. Kemikalier tillsätts blandningen för att få en
homogen spridning av spräckmedlet genom gelbildning, för att minska friktionen och
slutligen bryta ner gelstrukturen i slutet av spräckningsprocessen för vätskans återflöde.
Figur 1 kan användas för att identifiera eventuella miljökonsekvenser enligt denna metod.
De är följande:

Markförstöring eftersom riggplattorna behöver utrymme för teknisk utrustning,
vätskelagring och vägtillträde för leverans.

Luft- och bullerföroreningar eftersom maskinerna har förbränningsmotorer,
vätskorna (även avfallsvatten) kan möjliggöra att skadliga ämnen avdunstar i luften
och lastbilarna med ofta förekommande transporter kan avge flyktiga organiska
föreningar, andra luftföroreningar och buller.

Vattnet kan förorenas av kemikalier från spräckningsprocessen men också av
avloppsvatten från bottensatsen som innehåller tungmetaller (t.ex. arsenik och
kvicksilver). Eventuella migreringsvägar till grund- och ytvatten kan vara olyckor vid
lastbilstransport, läckor på uppsamlingsrören, uppdämningar av avloppsvatten,
kompressorer etc., utsläpp från olyckor (t.ex. explosion med en fontän av
spräckningsvätska eller avloppsvatten), skador på förstärkning och hölje eller helt
enkelt okontrollerade flöden under ytan genom konstgjorda eller naturliga
formationssprickor.

Jordbävningar orsakade av den hydrauliska spräckningsprocessen eller injicering av
avloppsvatten.

Mobilisering av radioaktiva partiklar från marken.

Till sist den stora naturliga och tekniska resursförbrukningen i samband med
utvinnbar gas eller olja måste slutligen bedömas med en lönsamhetsanalys av
sådana åtgärder.

Det är möjligt att den biologiska mångfalden påverkas men för närvarande finns
inget sådant dokumenterat.
18
Hur utvinning av skiffergas och skifferolja påverkar miljön och människors hälsa
________________________________________________________________________
Figur 1: Potentiella flöden av luftförorenande utsläpp, farliga ämnen i vatten och
jord och naturligt förekommande radioaktivt material (NORM)
SO2
NOx,
PM
NMVOC
CO
NMVOC
SO2
NOx,
NMVOC
PM
NMVOC
CO
NMVOC
Flow-back
NG processing
~1500 m
Diesel
Engines
Drinking water well
Harmful substances
NORM
Harmful substances
NORM
Cap rock
Harmful substances
NORM
Shale
Cap rock
Hydrofrac zone
Källa: egen källa grundad på [SUMI 2008]
2.2.
Påverkan på landskapet
Erfarenhet i Nordamerika
Utveckling av gasskiffer kräver borriggar för lagring av teknisk utrustning, lastbilar med
kompressorer, kemikalier, spräckmedel, vatten och containrar för avloppsvatten om de inte
levereras från lokala vattenbrunnar och samlas i dammar.
En vanlig storlek för en rigg med många brunnar är under borrning och spräckning i
Pennsylvania cirka 4-5 acre (16 200-20 250 m²). Efter partiellt återställande kan storleken
på produktionsplattan genomsnittligen vara 1-3 acre (4 050-12 150 m²). [SGEIS 2009]
Som jämförelse kan anges att om ett sådant område (~10,000 m²) är upptaget av en
solenergianläggning, kan cirka 400 000 kWh elektricitet genereras per år 3 , vilket motsvarar
omkring 70 000 m³ naturgas per år om det omvandlas till elektricitet med en effektivitet på
58 %. En normal gasproduktion från brunnar i Barnett Shale (Texas, Förenta staterna)
uppgår till omkring 11 miljoner m³ per brunn det första året, men endast omkring 80 000
m³ det nionde året och omkring 40 000 m³ det tionde året [Quicksilver 2005]. I motsats till
utvinning av fossil energi genererar solenergianläggningen elektricitet i mer än 20 år.
3
Solinstrålning: 1000 kWh per m² och år, effektivitet av solcellspanel: 15 %; prestandagrad: 80 %; cellyta: 33 %
av markområde.
19
Utredningsavdelning A: Ekonomisk och vetenskaplig politik
_______________________________________________________________________
I slutet av sin livstid kan solanläggningen ersättas av en ny anläggning utan ytterligare
markanvändning.
Exploateringen av skiffergas- eller tätgasformationer kräver att borriggarna ligger tätt. I
Förenta staterna beror brunnarnas avstånd på delstatens regler. Normalt avstånd på
konventionella fält i Förenta staterna är 1 brunn per 640 acre (1 brunn per 2,6 km²). I
Barnett Shale minskades standardavståndet i början till 1 brunn per 160 acre (1,5 brunn
per km²). Senare tilläts så kallade ”utvecklingsbrunnar” som borrades på ett avstånd på 40
acre(~6 brunnar per km²). Detta verkar vara sedvanlig praxis på de flesta skifferfälten när
dessa exploateras intensivt. [Sumi 2008; SGEIS 2009]
I slutet av 2010 hade nära 15 000 brunnar borrats i Barnett Shale medan det totala
skifferfältet sträcker sig över ett område på 13 000 km² [RRC 2011; ALL-consulting 2008].
Resultatet är en genomsnittlig brunnstäthet på 1,15 brunnar per km².
Figur 2 visar brunnar för produktion av tätgas i Förenta staterna. Vid tätgasproduktion är
brunnarna borriggar för ytbrunnar med upp till 6 brunnar per rigg. Det är tätare avstånd än
i Barnett Shale eftersom de flesta tätgasbrunnarna borras vertikalt.
Figur 2: Borrning av tätgas i sandsten
Källa: Fotografi av EcoFlight, med tillstånd av SkyTruth – www.skytruth.org
Borriggarna är förbundna med vägar för lastbilstransport, vilket ytterligare ökar
markanvändningen. I Förenta staterna används också ytområde för avloppsvattendammar
som samlar återflödet av avloppsvatten innan det tas om hand eller avlägsnas via lastbil
eller rör. Dessa områden är ännu inte inbegripna i de ovanstående borriggarnas storlekar.
Om de inbegrips kan det område som upptas av gasproduktionen lätt fördubblas.
20
Hur utvinning av skiffergas och skifferolja påverkar miljön och människors hälsa
________________________________________________________________________
Efter utvinning måste gasen transporteras till distributionsnäten. Eftersom de flesta
brunnarna har liten produktion med stark nedgång lagras ofta gasen på borriggen och
lastas regelbundet över till lastbilar. Om brunnstätheten är tillräckligt hög byggs
insamlingsnät med kompressorstationer. De lagringssätt eller transportsätt som väljs och
huruvida rören byggs ovan eller under jord beror på projektparametrarna och de tillämpliga
förordningarna.
Överförbarhet till europeiska förhållanden och öppna frågor
Tillstånd för borriggar beviljas av gruvmyndigheter på grundval av relevanta lagar och
bestämmelser (se kapitel 4). Dessa kan fastställa minsta tillåtna avstånd mellan brunnar.
Det kan mycket väl överensstämma med den praxis i Förenta staterna som innebär att
skifferutvinning inleds med större avstånd och tätheten ökar allt eftersom de producerande
brunnarna töms. Enligt kapitel 5 är den vanliga mängden gasresurser per område i de
flesta europeiska skifferfält förmodligen jämförbar med gasresurserna i Barnett Shale eller
Fayetteville Shale i Förenta staterna.
Efter det att brunnarna blivit färdiga måste de kopplas ihop med uppsamlingsnäten. Om
dessa rör ska byggas över eller under marken beror på motsvarande bestämmelser och
ekonomiska överväganden. Befintliga bestämmelser bör i detta fall anpassas och möjligen
harmoniseras.
2.3.
Luftförorenande utsläpp och markförorening
Utsläppen kommer troligtvis från följande källor:

Utsläpp från lastbilar och borrutrustning (buller, partiklar, SO2, NOx, NMVOC och
CO).

Utsläpp från naturgasbearbetning och transport (buller, partiklar, SO2, NOx, NMVOC
and CO).

Utsläpp från avdunstning av kemikalier från avloppsvattendammar.

Utsläpp på grund av spill och brunnsexplosioner (spridning
spräckningsvätskor tillsammans med partiklar från bottensatsen).
av
borr-
och
Användning av borrutrustning förbrukar stora mängder bränsle som släpper ut CO2 vid
förbränning. Flyktiga utsläpp av metan, en växthusgas, kan inträffa under produktion,
bearbetning och transport. Dessa bedöms i kapitel 4 som handlar om utsläpp av
växthusgas.
2.3.1.
Luftföroreningar från ordinarie verksamheter
Erfarenhet i Nordamerika
Många klagomål på att människor blivit sjuka och djur rentav dött i omgivningen till den
lilla staden Dish i Texas tvingade stadens borgmästare att uppdra åt en oberoende konsult
att genomföra en luftkvalitetsundersökning om konsekvenserna av gasarbeten i och
omkring staden [Michaels 2010, med hänvisningar]. Sådana klagomål har också
rapporterats från andra platser men undersökningarna i Dish har de bästa hänvisningarna.
Eftersom det inte finns någon annan industriell verksamhet i regionen anses
verksamheterna kring naturgasutvinning i och omkring staden vara den enda källan till
dessa konsekvenser.
21
Utredningsavdelning A: Ekonomisk och vetenskaplig politik
_______________________________________________________________________
Undersökningen som genomfördes i augusti 2009 bekräftade ”förekomst av höga
koncentrationer av cancerframkallande och neurotoxiska föreningar i luften och/eller
bostäder”. Och vidare: ”Många av dessa föreningar som kontrollerades i
laboratorieundersökningar var metaboliter av kända, för människor cancerframkallande
ämnen och översteg både kortsiktiga och långsiktiga screeningnivåer enligt
TECQ-bestämmelserna. Av särskilt intresse är föreningar med en katastrofpotential enligt
TECQ [Texas Commission om Environmental Quality]”. [Wolf 2009]
Enligt undersökningen ”hade många klagomål inlämnats till staden avseende ständigt buller
och vibrationer från kompressorstationer samt dålig lukt”. "Särskilt oroande” enligt
undersökningen ”var rapporter om unga hästar som blev allvarligt sjuka och de flera
dödsfall som inträffade under åren 2007-2008 med okänd etiologi”. [Wolf 2009].
Även området runt Dallas-Fort Worth har sett dramatiska effekter på luftkvaliteten från
naturgasborrning i Barnett Shale, enligt Michaels, 2010. En omfattande undersökning om
”Utsläpp från naturgasproduktion i Barnett Shale-området och möjligheter till
kostnadseffektiva förbättringar” publicerades 2009. [Armendariz 2009]. Enligt analysen
ligger fem av de undersökta 21 counties, där nära 90 % av alla naturgas- och
oljeverksamheter äger rum, långt före med utsläppen. Till exempel beräknades delen
smogbildande föreningar från dessa fem counties till 165 ton per dag under kulmen
sommaren 2009 jämfört med 191 ton per dag för högsta sommarutsläpp från alla olje- och
gaskällor (inklusive transport) i dessa 21 counties. [Armendariz 2009] Delstatens
genomsnittliga värden döljer sålunda det faktum att i de fem mest aktiva counties är
luftförorenande utsläpp mycket högre än det genomsnitt som leder till nivåer av dålig
luftkvalitet.
Texaskommissionen för miljökvalitet (TCEQ) har infört ett övervakningsprogram som delvis
bekräftar de ytterst höga kolväteångorna från borrningsutrustning och lagringstankar och
betydande nivåer av bensen på vissa platser [Michaels 2009]. I januari 2010 publicerade
TCEQ ett internt memorandum om övervakningsprogrammet. Några av de viktigaste
resultaten är [TCEQ 2010] följande:

”Trettiofem kemikalier upptäcktes över de lämpliga kortsiktiga jämförelsevärdena i
ett korttidsprov som samlats in vid Devon Energys naturgasbrunnshuvud med en
bensenkoncentration på 15 000 ppb.” Detta luftprov, nära brunnshuvudet - 5 fot
från källan - togs som referens.

Förutom bensenkoncentrationen i det prov som togs vid brunnshuvudet, påvisades
bensen med ett värde som översteg det kortsiktiga hälsobaserade jämförelsevärdet
på 180 ppb på en av de 64 övervakningsplatserna.

Toxikologiavdelningen har en viss oro för de områden där bensen påvisades med
värden över det långsiktiga hälsobaserade jämförelsevärdet på 1,4 ppb. ”Bensen
påvisades med värden som översteg det långsiktiga hälsobaserade jämförelsevärdet
på 21 övervakningsplatser.”
Överförbarhet till europeiska förhållanden
Utsläppen av aromatiska föreningar, som bensen och xylen, som observerats i Texas
kommer främst från naturgaskomprimering och naturgasbearbetning där de tyngre
komponenterna släpps ut i luften. I EU är utsläpp av sådana ämnen begränsade enligt lag.
22
Hur utvinning av skiffergas och skifferolja påverkar miljön och människors hälsa
________________________________________________________________________
Samma maskiner används förmodligen för borrning och utvinning, som dieselmotorer, och
även de luftföroreningar som släpps ut från dessa maskiner. Tabell 1 visar utsläpp av
luftföroreningar från stationära dieselmotorer som används för borrning, hydraulisk
spräckning och brunnsavslutning baserade på uppgifter om utsläpp från dieselmotorer från
[GEMIS 2010], dieselkrav och en förmodad naturgasproduktion avseende Barnett Shale i
[Horwarth et al 2011].
Tabell 1: Typiska specifika utsläpp av luftföroreningar från stationära
dieselmotorer som används för borrning, hydraulisk spräckning och avslutning
Utsläpp per motor
mekanisk uteffekt
[g/kWh
[g/kWhdiesel]
Utsläpp per
naturgasgenomström
ning i
brunn[g/kWhNG]
Utsläpp per motor
bränsletillförsel
mech]
SO2
0,767
0,253
0,004
NOx
10,568
3,487
0,059
PM
0,881
0,291
0,005
CO
2,290
0,756
0,013
NMVOC
0,033
0,011
0,000
Det rekommenderas att, förutom utsläppsfaktorerna, även begränsa deras totala effekt
eftersom utsläppen från många borriggar läggs ihop när ett skifferfält exploateras med en
eller till och flera brunnar per km². Utsläppen under utvinning måste begränsas och
övervakas liksom senare utsläpp från gasbearbetning och transport när många samlingsrör
läggs samman.
Dessa aspekter bör inbegripas i diskussionen om relevanta direktiv, t.ex.
Europaparlamentets och rådets förslag till direktiv om ändring av direktiv 97/68/EG om
utsläpp av gas- och partikelformiga föroreningar från förbränningsmotorer som ska
monteras i mobila maskiner som inte är avsedda att användas för transporter på väg.
2.3.2.
Föroreningar från explosioner i brunnar eller olyckor på borrningsplatser
Erfarenheter i Nordamerika
Erfarenheter i Förenta staterna visar att flera allvarliga explosioner har inträffat. De flesta
av dem har dokumenterats i [Michaels 2010]. Några utdrag från referensförteckningen är
följande:

Den 3 juni 2010 gjorde en explosion i en gasbrunn i Clearfield County, Pennsylvania
att minst 35 000 gallon avloppsvatten och naturgas sprutades ut i luften under 16
timmar.

I juni 2010 fick sju skadade arbetare föras till sjukhus efter en gasbrunnsexplosion i
Marshall County, West Virginia.

Den 1 april 2010 tog både en tank och ett öppet hål som användes för att lagra
hydraulisk spräckningsvätska eld vid en Atlas-borrigg. Lågorna var minst 100 fot (33
m) höga och 50 fot (15 m) breda.
I samtliga ovanstående fall dömdes de inblandade bolagen till böter. Det visar sig att dessa
olyckor för det mesta har ett samband med felaktig hantering, antingen av outbildad
personal eller genom felaktigt handlande. Dessutom verkar det finnas betydande skillnader
mellan enskilda bolag. Ytterligare olyckshändelser är förtecknade i följande underkapitel.
23
Utredningsavdelning A: Ekonomisk och vetenskaplig politik
_______________________________________________________________________
Överförbarhet till europeiska förhållanden
För att minimera riskerna för utsläpp i Europa rekommenderas att stränga bestämmelser
och sträng övervakning av dessa införs. Det rekommenderas i synnerhet att statistik
insamlas på europeisk nivå för att analysera orsakerna till olyckor och dra motsvarande
slutsatser. Om specifika bolag har särskilt negativa meriter ska det övervägas att utesluta
dem från vidare prospektering eller produktionsrättigheter. Dessa fall diskuteras i
Europaparlamentet i samband med olje- och gasverksamheter till havs. Ett
initiativbetänkande om detta kommer att bli föremål för röstning i utskottet för
industrifrågor, forskning och energi i juli 2011.
2.4.
Ytvatten och grundvatten
2.4.1.
Vattenförbrukning
Stora volymer vatten förbrukas under konventionell borrning av borrhål för att kyla ned och
smörja borrhuvudet men också för att avlägsna borrningsslam. Cirka tio gånger mer vatten
förbrukas i hydraulisk spräckning för att stimulera källan genom insprutning av
övertrycksvatten för att bilda sprickor.
En omfattande undersökning av vattenanvändning vid Barnett Shale har genomförts för
Texas vattenutvinningstyrelses räkning [Harden 2007]. Undersökningen omfattar en
översyn av litteraturen om den särskilda vattenförbrukningen. Äldre ocementerade
horisontella brunnar med ett enda spräckningslager behövde omkring 4 miljoner gallon
(~15 miljoner liter) vatten. I nyare cementerade horisontella brunnar genomförs vanligtvis
spräckningsarbete på flera stadier på flera perforeringsklungor samtidigt. Ett typiskt
avstånd mellan två spräckningslager i samma horisontella brunn är 400-600 fot (130200 m). En horisontell brunn har vanligtvis omkring tre spräckningslager men det är inte
obligatoriskt. Statistikanalys från omkring 400 brunnar ledde till en normal
vattenförbrukning på 2000-2400 gallon/fot (25-30 för vattenspräckningar [Grieser 2006]
och omkring 3900 gallon/fot (~42 m³/m) för slickvattenspräckningar som har börjat
användas nyligen när avståndet är den längd som täcks av brunnens horisontella del.
[Schein 2004]
Undersökningen från 2007 omfattar också scenarier om vattenförbrukning för Barnett
Shale-prospektering 2010 och 2025. För 2010 var vattenbehovet beräknat till 10 000–
20 000 ac-ft (12-24 miljoner m³) och vidareutvecklades till 2020 till 5 000-20 000 ac-ft (6–
24 miljoner m³), beroende på framtida prospekteringsverksamheter.
Tabell 2 anger mera aktuella uppgifter för typiska nya brunnar. För en grov uppskattning
verkar 15 000 m³ per brunn vara realistiskt i Barnett Shale. På grundval av dessa siffror
skulle 1146 nyutvecklade brunnar från 2010 (se kapitel 4) leda till en vattenförbrukning på
omkring 17 miljarder liter 2010. Det sammanfaller med den ovanstående prognosen för
2010. Förbrukningen måste jämföras med alla övriga förbrukares vattenförbrukning som
var cirka 50 miljarder liter [Harden 2007]. I den jämförelsen användes vattenförbrukningen
i dessa regioner där borrningsverksamhet ägde rum (Denton, Hood, Johnson, Parker,
Tarrant och Wise).
24
Hur utvinning av skiffergas och skifferolja påverkar miljön och människors hälsa
________________________________________________________________________
Tabell 2: Vattenbehov för olika brunnar för skiffergasproduktion (m3)
Enbart spräckning
Plats/Region
Totalt
(per brunn)
Barnett Shale
17000
Chesapeake Energy
2011
Barnett Shale
14000
Chesapeake Energy
2011
Barnett Shale
inga uppgifter
Barnett Shale
22500
Burnett 2009
Horn River Basin
(Kanada)
40000
PTAC 2011
Marcellus Shale
15000
Arthur et al. 2010
Marcellus Shale
1500 – 45000
1135 – 34000
NYCDEP 2009
Utica shale, Québec
13000
12000
Questerre Energy
2010
4500 - 13250
Källa
Duncan 2010
Vidare kan brunnar som borrats för att producera skiffergas komma att behöva spräckas
flera gånger under utvinningdriftstiden. Varje ny spräckning kan kräva mer vatten än den
föregående [Sumi 2008]. I vissa fall spräcks brunnarna om upp till 10 gånger [Ineson
2010].
2.4.2.
Vattenförorening
Erfarenheter i Nordamerika
Eventuella vattenföroreningar kan uppkomma genom

utsläpp av borrningsslam, återflöden och saltlösning
lagringstankar som orsakar vattenförorening och försaltning,
från
slutavfall
och

läckor eller olyckor från ytverksamhet, t.ex. läckande vätska eller avloppsvattenrör
eller avloppsdammar, oprofessionell hantering eller gammal utrustning,

läckor från olämplig cementering av brunnar,

läckor genom geologiska strukturer, antingen genom naturliga eller genom
konstgjorda sprickor eller vägar.
De flesta klagomålen mot hydraulisk spräckning avser faktiskt den eventuella föroreningen
av grundvatten. Förutom särskilda utsläpp och olyckor framhävs intrång av
spräckningvätskor eller metan från de djupare strukturerna.
25
Utredningsavdelning A: Ekonomisk och vetenskaplig politik
_______________________________________________________________________
En ingående analys genomfördes 2008 för Garfield County, Colorado. ”Colorado Oli and Gas
Conservation Commission” för register över rapporterade utsläpp från olje- och
gasverksamheter. Under perioden januari 2003 till mars 2008 registrerades totalt 1 549
utsläpp. [COGCC 2007; registrerad i Witter 2008] Tjugo procent av utsläppen avsåg
vattenförorening. Det är värt att notera att antalet utsläpp ökade. Till exempel, medan fem
utsläpp rapporterades i Garfield County 2003, rapporterades 55 utsläpp 2007.
I en efterföljande undersökning om grundvattenföroreningar klargjordes att ”det finns en
tidsmässig trend som innebär att metan har ökat i grundvattenprov under de senaste sju
åren och som sammanfaller med det ökade antalet gasbrunnar som installerades i Mamm
Creek Field. I förberedande borrningsvärden för metan i grundvatten fastställdes att
naturlig bakgrund var mindre än 1 ppm, utom för biogent metan som är instängt i dammar
och på botten av vattendrag. Isotopiska uppgifter för metanprov visar att de flesta proven
med höga metanvärden är av termogent ursprung. Parallellt med den ökade
metankoncentrationen har en ökning konstaterats i grundvattenbrunnar med hög kloridhalt
som kan korreleras till antalet gasbrunnar”. [Thyne 2008] Det är tydligt att det
sammanfaller i tid och rum: Metannivåerna är högre i områden med hög brunnstäthet och
metannivåerna ökade med tiden vilket sammanföll med det ökade antalet brunnar.
I en nyligen utförd undersökning av [Osborne 2011] bekräftas dessa resultat i akviferer
som ligger över Marcellus och Utica skifferformationer i nordöstra Pennsylvania och i norra
delen av staten New York. I aktiva gasutvinningsområden var den genomsnittliga
metanhalten i dricksvattenbrunnar 19,2 mg/liter med maximinivåer upp till 64 mg/liter, en
potentiell explosionsfara. Bakgrundskoncentrationen i närliggande områden utan
gasutvinning av liknande geologisk struktur var 1,1 mg/liter. [Osborn 2011]
Sammanlagt har mer än 1 000 klagomål avseende dricksvatten dokumenterats. En rapport
som anges ha baserats på dataregistret hos Pennsylvanias avdelning för miljöskydd fann
1 614 överträdelser av statliga olje- och gaslagar under borrningsarbete i Marcellus Shale
under en period på två och ett halvt år [PLTA 2010], två tredjedelar av dessa ”skadar
mycket troligt miljön”. En del av dem ingår i [Michaels 2010].
Den mest uppseendeväckande olycka som dokumenterats var explosionen av ett
bostadshus som orsakades av borrningsarbete och därpå följande metanintrång i husets
vattensystem [ODNR 2008]. Rapporten från avdelningen för naturresurser identifierade tre
faktorer som ledde till husexplosionen: i) olämplig cementering av produktionshöljet, ii)
beslutet att fortsätta med hydraulisk spräckning av brunnen utan att behandla den
olämpliga cementeringen av höljet samt det mest påtagliga, iii) 31-dagarsperioden efter
spräckningen, under vilken det ringformiga området mellan ytan och produktionshöljet var
”för det mesta instängt” (citat av [Michaels 2010]).
I de flesta fall kunde metan eller kloridförorening påvisas medan intrånget av bensen eller
andra spräckningsvätskor sällan kan bevisas. I prover från dricksvattenbrunnar i Wyoming
av miljöskyddsbyrån 2009 fann man emellertid kemikalier som allmänt används inom
hydraulisk spräckning. ”Region VIII offentliggjorde resultaten av provtagningen i
vattenbrunnar i Pavillion, WY tidigare den här månaden - vilket hade begärts av
lokalbefolkningen - som visade borrningsföroreningar i 11 av 39 testade brunnar, inklusive
kemikalien 2-butoxietanol (2-BE), en känd beståndsdel i hydrauliska spräckningsvätskor, i
tre av de testade brunnarna, samt förekomst av metan, dieselhaltiga organiska föreningar
och en typ av kolväte känt som adamantan”. [EPA 2009]
26
Hur utvinning av skiffergas och skifferolja påverkar miljön och människors hälsa
________________________________________________________________________
I många fall har bolagen redan dömts till böter för brott mot delstatslagar. Till exempel,
fick Cabot Oil & Gas ta emot en anmälan från Pennsylvanias avdelning för miljöskydd som
meddelade: ”Cabot har orsakat eller tillåtit att gas från djupare formationer får tränga in i
färskt grundvatten”. [Lobbins 2009]
På grundval av historiska data i staten New York beräknades ett olyckstal på 1-2 %.
[Bishop 2010] Det verkar trovärdigt. De mer än 1 600 överträdelserna som nämns ovan
enbart i Pennsylvaniadelen av Marcellus Shale antyder ett mycket större antal överträdelser
när man jämför med cirka 2 300 brunnar som borrades där fram till slutet av 2010.
Överförbarhet till europeiska förhållanden
De flesta olyckorna och grundvattenintrången verkar bero på felaktig hantering som hade
kunnat undvikas. Bestämmelser finns i Förenta staterna men övervakningen och tillsynen
av arbetet är ganska dålig, kanske på grund av bristande budgetar hos de offentliga
myndigheterna eller av andra skäl. Därför är inte grundproblemet olämpliga bestämmelser
utan verkställandet av dem genom lämplig tillsyn. Det måste garanteras att bästa praxis
inte bara är tillgänglig utan också allmänt tillämpas.
Dessutom kvarstår en viss risk att oupptäckta banor (t.ex. gamla övergivna men inte
registrerade brunnar med felaktig cementering, oförutsägbara risker på grund av
jordbävningar osv.) öppnar vägen för metan eller kemikalier till grundvattennivåerna.
2.4.3.
Bortskaffande av avloppsvatten
Spräckningsvätskorna injiceras i de geologiska formationerna med högt tryck. När trycket
släpper flödar en blandning av spräckningsvätska, metan, föreningar och extra vatten från
bottensatserna tillbaka till ytan. Detta vatten måste samlas in och noga tas om hand. Enligt
industrikällor, återvänder 20-50 % av det vatten som använts i gasbrunnar för hydrauliska
spräckningar till ytan som återflöde. En del av detta vatten kommer att återvinnas för att
spräcka framtida brunnar. [Questerre Energy 2010] Enligt andra källor återvänder 9-35 %
till ytan. [Sumi 2008]
Erfarenheter i Nordamerika
Korrekt hantering av avfallsvatten är en viktig fråga i Nordamerika. Det huvudsakliga
problemet är den enorma mängden avfallsvatten och reningsverkens olämpliga
konfiguration. Trots att återvinning kan vara möjligt skulle det öka projektkostnaderna.
Många problem i samband med olämplig hantering rapporteras. Till exempel följande:

I augusti 2010 dömdes Talisman Energy i Pennsylvania för ett utsläpp 2009 som
skickade över 4 200 gallon (~16 m³) återflödesvätska från hydraulisk spräckning till
en våtmark och en biflod i Webier Creek som mynnar ut i Tioga River, en fångstplats
för kallvattenlevande fisk. [Talisman 2011]

I januari 2010 dömdes ”Atlas Resources” för brott mot miljölagarna vid 13
brunnplatser i sydvästra Pennsylvania, Förenta staterna. Atlas Resources underlät
att vidta ordentliga kontrollåtgärder för erosion- och sedimentering, vilket ledde till
slamutsläpp.
Vidare släppte Atlas Resources ut dieselolja och hydrauliska
spräckningsvätskor i marken. Atlas Resources har över 250 tillstånd för
Marcellus-brunnar [PA DEP 2010]

”Range Resources” dömdes till böter för ett utsläpp den 6 oktober 2009 av 250
tunnor (~40 m³) av utspädd hydraulisk spräckningsvätska. Orsaken till utsläppet
var en trasig fog i en matarledning. Vätska läckte ut i en biflod till Brush Run i
Hopewell Township i Pennsylvania. [PA DEP 2009]
27
Utredningsavdelning A: Ekonomisk och vetenskaplig politik
_______________________________________________________________________

I augusti 2010 dömdes ”Atlas Resources” till böter i Pennsylvania för översvämning
av hydraulisk spräckningsvätska från en avloppsvattenbassäng som förorenade ett
högkvalitativt flodområde i Washington County. [Pickels 2010]

På en borrigg med tre gasbrunnar i Troy, Pennsylvania, släppte ”Fortune Energy”
olagligt ut återflödesvätskor i ett dräneringsdike och genom ett växtområde, vilket
slutligen nådde en biflod till Sugar Creek (citat efter [Michaels 2010]).

I juni 2010 offentliggjorde West Virginias avdelning för miljöskydd (DEP) en rapport
med slutsatsen att ”Tapo Energy” i augusti 2009 släppt ut en okänd mängd av ett
”petroleumbaserat ämne” som används vid borrningsarbete i en biflod till Buckeye
Creek i Doddridge County. Utsläppet förorenade ett avsnitt på tre miles av ån (citat
efter [Michaels 2010]).
Överförbarhet till europeiska förhållanden
De flesta av dessa vattenföroreningar beror på olämpliga metoder. En mycket sträng
hantering av dessa frågor är därför obligatoriskt. Även i Europa, t.ex. i Tyskland, har
olyckor redan skett vid hydrauliskt spräckningsarbete. Till exempel, läckte
avloppsvattenrören från tätgasfältet ”Söhlingen” i Tyskland 2007. Detta orsakade en
grundvattenförorening med bensen och kvicksilver. Trots att den berörda gruvmyndigheten
i Niedersachsen (”Landesbergbehörde”) informerades ordentligt, upptäckte allmänheten
olyckan först 2011 när bolaget började flytta jordbruksmark där vätskorna hade läckt in i
marken. [NDR 2011; Kummetz 2011]
2.5.
Jordbävningar
Det är välkänt att hydraulisk spräckning kan orsaka små jordbävningar på 1-3 på
Richterskalan. [Aduschkin 2000] Till exempel, i Arkansas, Förenta staterna, har antalet små
jordbävningar ökat tio gånger under de senaste åren. [AGS 2011] Oro uppstod angående
det faktum att de orsakas av den stora ökningen av borrningsverksamhet i Fayetteville
Shale. Fort Worth-området har upplevt minst 18 mindre jordbävningar sedan december
2008. Enbart i staden Cleburne upplevde man 7 jordbävningar mellan juni och juli 2009 i
ett område där det aldrig registrerats en jordbävning under de föregående 140 åren.
[Michaels 2010]
I april 2011 fick staden Blackpool i Förenade kungariket en liten jordbävning (1,5 på
Richterskalan) som i juni 2011 följdes av en större jordbävning (2,5 på Richterskalan).
Bolaget
”Cuadrilla
Resources”
som
ledde
hydrauliska
spräckningsarbeten
i
jordbävningsområdet, stoppade arbetet och beställde en undersökning i frågan. Bolaget
meddelade att det skulle upphöra med arbetet om det visade sig att det fanns ett samband
med dess borrningsverksamhet. [Nonnenmacher 2011]
2.6.
Kemikalier, radioaktivitet och påverkan på människors hälsa
2.6.1.
Radioaktiva ämnen
Naturligt förekommande radioaktivt material (så kallat NORM) ingår i geologiska
formationer, men till en mycket liten del i ppm- till ppb-halter. De flesta svartskiffer i
Förenta staterna har en uranhalt på 0,0016-0,002 procent. [Swanson 1960]
Genom den hydrauliska spräckningsprocessen kommer dessa naturligt förekommande
radioaktiva ämnen som uran, torium och radium som är bundna i berget, upp till ytan med
återflödesvätskan. Ibland injiceras radioaktiva partiklar med vätskorna i särskilda syften
(t.ex. som spårämne). NORM kan också gå genom sprickor i bergarten in i marken och
ytvattnet. Vanligtvis samlas NORM i rör, tankar och hål.
28
Hur utvinning av skiffergas och skifferolja påverkar miljön och människors hälsa
________________________________________________________________________
Mängden radioaktiva ämnen skiljer sig från skiffergruva till skiffergruva. Marcellusgruvan,
till exempel, innehåller fler radioaktiva partiklar än andra geologiska formationer. Under
gasbearbetningsverksamheten kan NORM förekomma som radon i naturgasströmmen.
Radon sönderfaller till Pb-210 (en blyisotop), sedan till Bi-210 (en vismutisotop), Po-210
(en poloniumisotop) och slutligen till en stabil Pb-206 (bly).
Beståndsdelar från sönderfall av radon lägger sig som en hinna på den inre ytan av
inloppsrör, bearbetningsenheter, pumpar och ventiler som främst har ett samband med
propylen-, etan- och propanbearbetningsströmmar. Eftersom de radioaktiva ämnena
koncentreras i olje- och gasfältsutrustning är den största risken för exponering för naturligt
förekommande radioaktivt material i gas och olja för arbetare som är anställda för att skära
och brotscha oljefältsrör, ta bort fasta ämnen från tankar och brott och reparera
gasbearbetningsutrustning. [Sumi 2008]
Erfarenheter i Nordamerika
I Onondaga County, New York, mättes det radioaktiva ämnet radon (Rn-222) i inomhusluft
på bottenvåningen i 210 hus. Alla hus som ligger under Marcellus skifferområde hade
inomhusluft med radonnivåer på över 148 Bq/ m³, och den genomsnittliga koncentrationen
i dessa hus var 326 Bq/m³ 4 , som är mer än två gånger högre än i övriga Förenta staterna.
Miljöskyddsbyråns (EPA) ”åtgärdsnivå” (dvs. den nivå på vilken det rekommenderas att
husägare försöker minska radonkoncentrationen) är 148 Bq/m³. Den genomsnittliga
radonhalten inomhus i Förenta staterna är 48 Bq/m³. [Sumi 2008] En ökning med 100
Bq/m³ i luften leder till en ökning av lungcancer på 10 %. [Zeeb et al 2009]
Stenavfall från skiffergasutvinning i Marcellus skifferbrott är i hög grad radioaktivt (25
gånger högre än markens bakgrundsstrålning). Avfallet har delvis spridits ut över marken.
Mätningar av jord 1999 visar, för Cs-137 (en radioaktiv cesiumisotop), en koncentration på
74 Bq per kg jord. [NYDEC 2010] Cs-137 används för analys av en geologisk formation
under skiffergasprospektering.
Överförbarhet till europeiska förhållanden
Naturligt förekommande radioaktivt material (NORM) förekommer också i Europa. Därför
kan samma problem med NORM inträffa i Europa. Mängden NORM skiljer sig emellertid från
plats till plats. Förekomst av radioaktiva partiklar måste därför beräknas separat för varje
enskilt skifferfält och för varje tätgasområde.
Därför bör ett borrprovs sammansättning för ett särskilt skifferområde som undersöks
lämnas innan produktionstillstånd beviljas.
2.6.2.
Kemikalier som ska användas
Spräckningsvätska består vanligtvis av cirka 98 % vatten och sand och 2 % kemiska
tillsatser. De kemiska tillsatserna innehåller giftiga, allergena, mutagena och carcinogena
ämnen.
Erfarenheter i Nordamerika
På grund av företagshemligheter avslöjas inte tillsatsernas sammansättning till fullo för
allmänheten. [Wood et al 2011] En analys av en förteckning över 260 ämnen som lämnats
av staten New York leder till följande resultat:
4

58 av de 260 ämnena har en eller flera egenskaper som kan inge betänkligheter.

6 finns i förteckning 1 av förteckningarna 1-4 av prioriterade ämnen som Europeiska
kommissionen har publicerat avseende ämnen som kräver omedelbar
Omvandlat från picocuries per liter to Bq per m³, 1 Ci = 3.7 1010 Bq
29
Utredningsavdelning A: Ekonomisk och vetenskaplig politik
_______________________________________________________________________
uppmärksamhet på grund av sina potentiella effekter på människor eller miljön.
Akrylamid,
bensen,
etylbensen,
isopropylbensen
(kumen),
naftalen,
tetranatriumetylendiamintetraacetat.

Ett ämne (Bis(1-metyletyl)naftalen) undersöks för närvarande om det är långlivat,
bioackumulerande eller toxiskt (PBT).

2 ämnen (naftalen och bensen) står i den första förteckningen med 33 prioriterade
ämnen som fastslogs genom bilaga X till ramdirektivet för vatten 2000/60/EG - nu
bilaga II till direktivet om prioriterade ämnen (direktiv 2008/105/EG).

17 är klassade som giftiga för vattenorganismer (akut och/eller kroniskt).

38 är klassade som akuta toxiner (människors hälsa) som 2-butoxyetanol.

8 ämnen är klassade som kända cancerframkallande ämnen som bensen
(GHS-klassifikation:
Carc.
1A)
och
akrylamid,
etylenoxid
och
olika
petroleumbaserade lösningar som innehåller aromatiska ämnen (GHS 5 klassifikation: Carc. 1B).

6 är klassade som misstänkta carcinogener (Carc. 2) som hydroxylaminhydroklorid.

7 är klassade som mutagena ämnen (Muta. 1B) som bensen och etylenoxid.

5 är klassade med reproduktiva konsekvenser (Repr. 1B, Repr. 2).
2-butoxyetanol (även kallad etylenglykolmonobutyleter) används ofta som kemikalisk
tillsats. [Bode 2011], [Wood et al 2011] det är toxiskt på relativt låga exponeringsnivåer.
2-butoxyetanols halveringstid i naturliga ytvatten omfattar 7-28 dagar. Med en aerobisk
biologisk nedbrytning som är så låg kan människor, vilda och tama djur komma i direkt
kontakt med 2-butoxyetanol genom oralt intag, inandning, hudabsorption och ögat i
flytande tillstånd eller ångtillstånd när det inneslutna vattnet når ytan. Aerobisk biologisk
nedbrytning kräver syre vilket betyder att ju djupare 2-butoxietanol är injicerat i
underjordiska lager desto längre kommer det att bestå. [Colborn 2007]
Överförbarhet till europeiska förhållanden
Figur 3 visar sammansättningen av spräckningsvätska (6405 m³) som används vid
tätgasbrunnen ”Goldenstedt Z23” i Niedersachsen i Tyskland.
5
Globalt harmoniserat system för klassificering och märkning av kemikalier
Classification and Labeling of Chemicals)
30
(Global
Harmonized System of
Hur utvinning av skiffergas och skifferolja påverkar miljön och människors hälsa
________________________________________________________________________
Figur 3: Sammansättning av den spräckningsvätska som används vid
”Goldenstedt Z23” i Niedersachsen i Tyskland
CO2
6.5%
Water
89.0%
Ceramic
proppants
3.0%
Additive
1.5%
Spräckningsvätskorna innehåller 0,25 % toxiska ämnen, 1,02 % ämnen som är skadliga
eller giftiga för människors hälsa (där 0,77 % klassas som skadliga ”Xn” och 0,25 %
klassas som akut toxiska ”T”) och 0,19 % ämnen som är skadliga för miljön. Vid brunnen
”Goldenstedt Z23” i Niedersachsen i Tyskland har sammanlagt omkring 65 m³ (mer än två
tankbilar med en bruttovikt på 40 ton och en nettolast på 26 ton) av ämnen som är
skadliga för människors hälsa använts, varav omkring 16 ton akuttoxiska ämnen.
Den detaljerade sammansättningen av de kemiska tillsatserna är konfidentiell och därför
inte publicerad. Ett av ämnena är tetrametylammoniumklorid som är toxiskt och skadligt
för dricksvatten redan vid små mängder som släpps ut. Enligt [Bode 2011] har toxiska
ämnen som 2-butoxyetanol, 5-kloro-2-metyl-4-isotiazolin-3-en och 2-metylisotiazol-3(2H)en använts som kemiska tillsatser vid hydrauliska spräckningar i Niedersachsen i Tyskland.
31
Utredningsavdelning A: Ekonomisk och vetenskaplig politik
_______________________________________________________________________
Tabell 3: Utvalda ämnen som använts som kemiska tillsatser för
spräckningsvätskor i Niedersachsen i Tyskland
CAS-nummer
Ämne
Formel
Hälsopåver
kan
111-76-2
2-butoxyetanol
C6H14O2
toxisk
26172-55-4
5-kloro-2-metyl-4isotiazolin-3-en
GHSklassifiering
GHS07
GHS05
C4H4ClNOS
toxisk
GHS08
GHS09
2682-20-4
9016-45-9
75-57-0
2-metylisotiazol3(2H)-en
C4H5NOS
Nonylfenol-etoxylat
CmH2m+1C6H4OH(CH3CH2O)n
toxisk
C4H12ClN
toxisk
Tetrametylammoniumklorid
toxisk
GHS05
GHS08
GHS09
GHS05
GHS08
GHS09
GHS06
GHS07
Källa: GHS: Globalt harmoniserat system (GHS)
Vidare kan hydraulisk spräckning påverka mobiliteten hos naturligt förekommande toxiska
ämnen som finns i underytan som kvicksilver, bly och arsenik. Dessa ämnen kan finna en
väg till en underjordisk källa för dricksvatten om spräckningarna sträcker sig bortom
målformationen eller om höljet eller cementen omkring borrningen släpper för de tryck som
de utsätts för under hydraulisk spräckning. Andra toxiska ämnen kan bildas genom
komplexa biogeokemiska reaktioner med kemiska tillsatser som används som
spräckningsvätska. [EPA 2011]
Naturligt förekommande toxiska ämnen kan också hittas i återflödet. Kunskapen är
begränsad om effektiviteten hos befintliga bearbetningsprocesser för ordentligt
avlägsnande av vissa återflöden och framställda vattenbeståndsdelar. [EPA 2011]
2.6.3.
Påverkan på människors hälsa
Möjlig hälsopåverkan orsakas huvudsakligen av de effekter som berörda utsläppen i luft
eller vatten har. Dessa är till stor del huvudvärk och långtidseffekter av flyktiga organiska
föreningar. Grundvattenförorening kan vara farligt när invånare kommer i kontakt med
förorenat vatten. Till exempel, när små barn ofta tvättas i förorenat vatten kan det ge
allergier och påverka hälsan. Avloppsvattenbassänger och eruptionsvätskor inger också
betänkligheter om huden exponeras.
32
Hur utvinning av skiffergas och skifferolja påverkar miljön och människors hälsa
________________________________________________________________________
Erfarenheter i Nordamerika
Förutom de potentiella effekterna är den faktiska hälsopåverkan och den direkta kopplingen
till hydrauliska spräckningsverksamheter sällan dokumenterade. Vanligtvis står rapporterna
om huvudvärk högst upp på listan.
I närheten av Dish kommun i Texas, Förenta staterna, har sjukdom hos och dödsfall av
unghästar dokumenterats, vilket redan anges i kapitel 2.3. [Wolf 2009]
Två extrema exempel anges i följande stycke eftersom de är ganska väl dokumenterade,
dock kan kopplingen till gasborrningsverksamhet inte bevisas. Det första exemplet är ett
skriftligt vittnesmål till representanthusets utskott för översyn och regeringsreform (House
Committee on Oversight and Government Reform), Förenta staterna.
”En kvinna [Laura Amos] från Silt, Garfield County, Colorado ringde för att berätta att hon
hade utvecklat en mycket sällsynt adrenal tumör och måste operera bort tumören och
binjuren. En av konsekvenserna av 2-BE [2-butoxyetanol] var adrenaltumörer. Hon
berättade att hon bodde inom 900 fot från en mycket aktiv gasbrunnrigg där spräckning
ofta förekom. Under en spräckningsfas vällde hennes husvattenbrunn över. Hon började
också beskriva hälsoproblem hos andra människor som bodde i närheten.” [Colborn 2007]
Och:
”I mitten av augusti [2008] intensifierades Coloradodebatten när nyheten kom ut att Cathy
Behr, en akutsjuksköterska i Durango, Colorado nästan hade dött efter att ha behandlat en
brunnsborrare som hade översköljts med spräckningsvätska efter ett utsläpp vid en av BP:s
naturgasriggar. Behr klädde av mannen och stoppade hans kläder i plastpåsar… Några
dagar senare var Behr i ett kritiskt tillstånd med multiorgansvikt.” [Lustgarten 2008]
2.7.
Möjliga långsiktiga ekologiska vinster
Det finns inga tydliga potentiella långsiktiga ekologiska vinster från utvinning av skiffergas
med undantag av eventuella minskningar av växthusgasutsläpp. Det sistnämnda kan
inträffa om starkt förorenande fossila bränslen, i synnerhet kol och olja, ersätts med
skiffergas och skiffergasutvinning visar sig ha lägre växthusgasutsläpp längs hela
bränslekedjan än kol och olja. Resultaten i kapitel 3 påvisar att det kanske inte är fallet,
eller bara i begränsad utsträckning. Resultaten i kapitel 5 visar att skiffergas endast kan ge
små eller marginella bidrag till den europeiska energiförsörjningen.
Den påverkan som beskrivs i ovanstående avsnitt visar att ett antal allvarliga risker för
miljön är förenade med skiffergasutvinning. Följaktligen går det inte att hävda att det har
en minskad risk jämfört med konventionell olje- och gasverksamhet, inklusive risken för
oavsiktliga storskaliga föroreningar, som den aktuella katastrofen i Mexikanska golfen. Det
bör betonas att risktyper, risksannolikhet och potentiell påverkan är kvantitativt och
kvalitativt olika. En utförlig uppskattning ligger inte inom ramen för föreliggande analys.
33
Utredningsavdelning A: Ekonomisk och vetenskaplig politik
_______________________________________________________________________
2.8.
Diskussion om risker i offentliga debatter
Ett antal argument presenteras i offentliga debatter om hydraulisk spräckning och syftar till
att försvaga bedömningen av de miljökonsekvenser som beskrivs här. Dessa omfattar
följande:

Bevisade olyckor och överträdelser beror på dåliga metoder av bolagen som
huvudsakligen är små bolag och inte är inblandade i europeiska verksamheter.
Detta politiska argument kan anses betona vikten av oberoende övervakning av
möjliga risker och konsekvenser av hydrauliskt spräckningsarbete.

Grundvattenförorening av metan utgörs av naturliga metannivåer från nedbrytning
av biogeniskt metan i underjorden. Vetenskaplig analys av isotopsammansättning
och statistikanalyser avseende samband mellan ökade metannivåer och ökande
spräckningsverksamheter bevisar otvetydigt att metanföroreningar av grundvatten
orsakas av fossil metan från geologiska formationer.

Det finns inga tydliga bevis på att grundvattenföroreningar är relaterade till
hydrauliska spräckningsverksamheter. Det är uppenbarligen mycket komplicerat att
bevisa ett direkt samband mellan specifika föroreningar och enskilda verksamheter.
Det finns ändå vissa fall där sådana bevis har påträffats och det finns många indicier
som påvisar ett samband.

När modern teknik används med utbildad personal kan och kommer olyckor och
problem som är kända från verksamheter i Förenta staterna undvikas i Europa. Ett
av de viktigaste målen med denna analys är att bedöma potentiella följder och
risker för att ge Europa möjlighet att undvika dessa följder och risker. Det bör
emellertid uppmärksammas att nödvändiga krav erfordrar en viss kostnad och
kommer sakta ner utvecklingstakten vilket inte gör skifferutvinning ekonomiskt
attraktivt och energivinsten kan minska till marginella nivåer.

De återstående (små) riskerna måste balanseras mot de ekonomiska vinsterna med
att utveckla inhemska naturgasfält. Ekonomin för skiffergasutvinning omfattas inte
av
denna
analys.
Det
bör
emellertid
påpekas
att
hydrauliska
spräckningsverksamheter är mycket kostsammare än konventionell utvinning. Den
ekonomiska fördelen med europeisk skiffergasutvinning har ännu inte bevisats. En
lönsamhetsanalys som inbegriper alla aspekter av en livscykelanalys bör
genomföras för varje brunn som en förutsättning för beviljande av
utvinningstillstånd.
34
Hur utvinning av skiffergas och skifferolja påverkar miljön och människors hälsa
________________________________________________________________________
2.9.
Resursförbrukning
Erfarenheter i Nordamerika
Tabell 4 sammanfattar
naturgasutvinning.
material
och
lastbilsfärder
för
verksamheter
avseende
Tabell 4: Beräknade mängder material och lastbilsfärder för verksamheter
avseende naturgasutvinning [NYCDEP 2009]
Tillhörande
lastbilsturer
En borrigg med en total brunnslängd på 1500-4000 m som är 900-2100 m djup och har en
lateral längd på 600-1800 m och med ett produktionshölje som mäter 6 tum i diameter och
ett borrhål på 8 tum i diameter. Sidan är inkapslad men inte putsad.
Tillträde till borrplats
Område på 0,8 till 2,0
Vegetationsröjning
och konstruktion av
ha
plus
infartsvägar 20-40
och markarbete
borrigg
efter behov
Upprättande
av
40
Utrustning
borrtorn
Borrningskemikalier
Olika kemikalier
Borrningsvatten
Vatten
40-400 m³
5-50
2100-4600 m (60-130
25-50
Ledning
t) hölje
Hölje
Cement
14-28 m³
5–10
(injekteringsbruk)
Beroende
på
Sten-/jordBorrskärning
71-156 m³
borrkaxets vidare
/formationsmaterial
användning
Avloppsvatten
från Uppsamlingsplats
40-400 m³
550
borrning
för borravfall
Stimulering
Utrustning
40
Enkel laddning ~25 g,
ingen uppskattning av
Höljets perforering
Sprängämnen
antalet laddningar per
sidolängd
Spräckningsvätska Vatten
11,355-34,065 m³
350–1,000
vatten
Med antagande att 1 till
2
%
av
Spräckningsvätska spräckningsvätskans
Olika kemikalier
5-20
kemikalier
volym
innehåller
kemikalier ger 114-681
m³
Spräckningsvätskesp Spräckningsvätskes
11,355-34,065 m³
350-1000
illvatten
pill
Färdigställande
av
Utrustning
10
borrplattform57 m³ i genomsnitt per
Gasuppsamling
Producerat vatten
2-3
år och per brunn
Uppskattning av totalt antal lastbilsturer per brunn
800 till över 2000
(1) Amerikanska enheter har omvandlats till metriska enheter
Överförbarhet till europeiska förhållanden
Verksamhet
Material/avfall
Kvantiteter(1)
35
Utredningsavdelning A: Ekonomisk och vetenskaplig politik
_______________________________________________________________________
Utifrån den information som finns tillgänglig i dagsläget kan man dra slutsatsen att
resursförbrukningen, energikraven (och de tillhörande växthusgasutsläppen – se kapitel 3)
för utveckling av skiffergasfält är större än för utveckling av konventionella naturgasfält.
Avkastningen av naturgas per brunn är ända upp till tio gånger olika. Det innebär att
specifika resurser och energiförbrukning och de tillhörande växthusgasutsläppen per m³ för
utvunnen naturgas varierar med mer än en faktor på 10. Följaktligen behöver en enskild
bedömning utföras för varje skiffergasformation för att man ska få fram tillämpliga och
tillförlitliga uppgifter.
36
Hur utvinning av skiffergas och skifferolja påverkar miljön och människors hälsa
________________________________________________________________________
3.
VÄXTHUSGASBALANS
HUVUDSAKLIGA SLUTSATSER

Flyktiga metanutsläpp har stora effekter på växthusgasbalansen.

Enligt befintliga bedömningar är 18–23 g koldioxidekvivalenter per MJ indirekta
växthusgasutsläpp från produktion och behandling av icke-konventionell naturgas.

Möjliga utsläpp till följd av metan som läcker ut i akviferer har ännu inte utretts.

Utsläpp i samband med specifika projekt kan dock variera upp till tio gånger
beroende på hur mycket metan som produceras vid brunnen totalt.

Beroende på åtskilliga faktorer är utsläppen av växthusgaser från skiffergas, sett till
dess energiinnehåll, lika låga som växthusgasutsläppen från konventionell gas som
transporteras över långa sträckor, eller lika höga som utsläppen från stenkol räknat
över hela livscykeln, från utvinning till förbränning.
3.1.
Skiffergas och gas i lågpermeabla reservoarer
3.1.1.
Erfarenhet i Nordamerika
Koldioxidutsläpp uppstår i samband med förbränningsprocesser i gasturbiner, dieselmotorer
och pannor som är nödvändiga vid prospektering, utvinning och behandling av skiffergas.
Vid behandling av naturgas kan det även uppstå koldioxidutsläpp som inte är orsakade av
förbränning, beroende på koldioxidhalten i den utvunna naturgasen. Koldioxidhalten i den
utvunna gasen kan uppgå till 30 % [Goodman et al 2008] vilket innebär specifika utsläpp
av cirka 24 g koldioxid per MJ utvunnen gas.
Vidare frigörs metan, som har en global uppvärmningspotential på 25 g
koldioxidekvivalenter per g metan (CH4) (enligt IPCC – mellanstatliga panelen för
klimatförändringar – räknat för en tidshorisont på 100 år). Under prospekterings- och
utvecklingsfasen uppstår metanutsläpp under borrning (”ytlig” gas luftas ut), under
återflödet av vätskor från den hydrauliska spräckningsprocessen samt från utborrning med
plugg efter den hydrauliska spräckningsprocessen. Under utvinnings- och behandlingsfasen
läcker metan ut från ventiler och kompressorer, under vätskeutflöde (utflöde av separerade
flytande kolväten) samt behandling av naturgas. Metan kan även frigöras från skadade
borrningar. I Förenta staterna uppskattas 15 till 25 % av borrningarna inte vara täta.
37
Utredningsavdelning A: Ekonomisk och vetenskaplig politik
_______________________________________________________________________
Figur 4: CH4-utsläpp från prospektering, utvinning och behandling av skiffergas
CH4 vented
CH4
CH4
Dissolved CH4
CH4
Flow-back
NG processing
Drinking water well
CH4
~1500 m
CH4
Cap rock
CH4
Shale
Cap rock
Hydrofrac zone
Utvinning och utveckling av skiffergas (inledande
borrning och slutfas), med återflödesprocessen inräknad, bidrar i hög grad till de totala
metanutsläppen. I tabell 5 visas metanutsläpp från återflödesprocessen vid fyra ickekonventionella brunnar.
Källa: Egen källa baserad på [SUMI 2008]
Tabell 5: Metanutsläpp från återflödesvätskor i fyra icke-konventionella
naturgasbrunnar
Område
Utsläpp
under
återflöde
[103 m³ CH4]
Livsproduktion
för varje brunn
[106 m³]
Utsläpp
under
återflöde i % av
livsproduktion
Utsläpp
under
återflöde i g
CO2ekvivalent/MJ
(1)
Haynesville
(Louisiana
skifferområde)
6,800
210 (75)
3,2 %
20,1
Barnet (Texas
skifferområde)
370
35
1,1 %
6,6
Piceance
(Colorado, ”fast
sand”)
710
55
1,3 %
7,9
Uinta (Utah, ”fast
sand”)
255
40
0,6 %
3,8
(1) 25 g koldioxidekvivalenter per g CH4 baserat på en tidshorisont på 100 år enligt IPCC
Källa: [Cook et al 2010], [Howarth et al 2011]
38
Hur utvinning av skiffergas och skifferolja påverkar miljön och människors hälsa
________________________________________________________________________
De genomsnittliga metanutsläppen från återflödesvätskor i de fyra icke-konventionella
brunnarna i tabell 5 uppgår till cirka 1,6 % av den utvunna naturgasen. Dessutom leder
utborrning, som genomförs efter den hydrauliska spräckningen, till ytterligare
metanutsläpp på cirka 0,3 % av den utvunna naturgasen, vilket gör att de totala
metanutsläppen från prospektering och utveckling uppgår till 1,9 %. Metangas kan delvis
fångas upp och avfacklas för att minska metanutsläppen. Normalt kan omkring 50 % av
metanutsläppen fångas upp och avfacklas. Vidare uppskattar [Howarth et al 2011]
metanhalten i den utvunna naturgasen till 78,8 %, för metanförlust i volym omräknat till
metanförlust i energi.
Det måste framhållas att de specifika växthusgasutsläppen från förbränning under borrning
i hög grad beror på hur mycket naturgas som kan utvinnas. Mängden koldioxid som
förbränns under borrning beror på borrdjupet. Ju lägre naturgasproduktion per brunn desto
högre växthusgasutsläpp per MJ av utvunnen naturgas. Vid Haynesville skifferområde i
Louisiana är varje brunns livsproduktion av naturgas överraskande hög (210 miljoner m³ i
stället för 35–55 miljoner m³, som uppmättes för andra gasfält med skiffergas och gas i
lågpermeabla reservoarer), enligt [Howarth et al 2011]. [Cook et al 2010] menar att
medelvärdet för varje brunns livsproduktion vid skifferområdet Haynesville i Louisiana
ligger på omkring 75 miljoner m³, i stället för 210 miljoner m³, som framgår i [Howarth et
al 2011]. Om 75 miljoner m³ är en realistisk uppskattning och metanutsläppen från
återflöden antas vara oföränderliga innebär detta att de specifika metanutsläppen uppgår
till 9,0 % och inte 3,2 %, som visas i tabell 5. Växthusgasutsläppen från återflöden vid
skifferområdet Haynesville i Louisiana skulle då öka från cirka 20 g/MJ till cirka 57 g/MJ av
utvunnen naturgas.
I tabell 6 presenteras de beräknade växthusgasutsläppen från prospektering, utvinning och
behandling av skiffergas och gas i lågpermeabla reservoarer (”tät gas”) i Förenta staterna.
Metanutsläppen från återflöden (vilka är inräknade i metanutsläppen från ”slutfas”) har
beräknats utifrån brunnarnas genomsnitt, se tabell 5.
39
Utredningsavdelning A: Ekonomisk och vetenskaplig politik
_______________________________________________________________________
Tabell 6: Utsläpp vid prospektering, utvinning och behandling av skiffergas i
relation till nettovärmevärdet (LHV) av den producerade gasen
[g/MJ]
[g/MJ]
N2O [g/MJ]
g
koldioxidekvival
ent/MJ (1)
Röjning av utvinningsplats:
Störning
0,018
-
-
0,018
Röjning på land
0,018
<0,01
<0,01
0,018
Resursförbrukning
0,550
<0,01
-
0,550
Utvinning och utveckling:
Förbränning
borrning (RIGGAR
och SPRÄCK)
0,660 (0,878)
<0,01
<0,01
0,827 (1,045)
Förbränning
borrning (flyttbar)
0,293 (0,493)
<0,01
<0,01
0,460 (0,660)
Slutfas (50 %
avfacklad, 50 %
luftad)
0,733 (1,145)
0,254 (0,417)
-
7,077 (11,578)
Förbränning
2,089
-
-
2,089
Saltvattentank
-
<0,01
-
Flyktiga ämnen
-
0,147
-
3,673
Förbränning
1,905
<0,01
-
2,239
Flyktiga ämnen
0,330
0,027
-
0,998
Totalt
6,60 (7,43)
0,454 (0,618)
0,00
17,9 (22,9)
Gasproduktion
Behandling:
(1) 25 g koldioxidekvivalenter per g CH4 baserat på en tidshorisont på 100 år enligt IPCC
Värden inom parentes: beräknade för en lägre produktion vid Haynesville enligt Cook et al.
2010. Källa: [Cook et al 2010], [Howarth et al 2011]
Om man i stället utgår från de produktionssiffror för skifferbrottet Hayensville, Louisiana
som presenteras av [Cook et al 2010] och samtidigt antar att metanutsläppen från
återflöden var fortsatt konstanta, skulle de totala växthusgasutsläppen för prospektering,
utvinning och behandling av skiffergas vid de fyra brunnarna för icke-konventionell
naturgas öka från 17,9 g/MJ till 22,9 g/MJ.
40
Hur utvinning av skiffergas och skifferolja påverkar miljön och människors hälsa
________________________________________________________________________
Metan kan vidare läcka ut i grundvattenresurser. I akviferer (grundvattenförande lager) i
skifferområdena Marcellus och Utica i nordöstra Pennsylvania och norra New York finns det
bevis för att dricksvatten har förorenats av metan i samband med spräckning [Osborn et al
2011]. Metangasen kan också spridas ut i atmosfären vid vattenanvändning och leda till
ytterligare växthusgasutsläpp. Dessa utsläpp är i likhet med metanutsläpp från avluftning
under borrning inte medräknade i tabell 6.
I Ohio, Förenta staterna, sipprade naturgas in i bostadshus via vattenbrunnar. Ett hus i
Bainbridge kommun i Geauga county exploderade. Två personer som befann sig i huset när
explosionen inträffade klarade sig utan skador, men skadorna på huset var omfattande.
[ODNR 2008] Man kan därför dra slutsatsen att betydande mängder metan kan spridas till
grundvattnet och slutligen ut i atmosfären.
Om koldioxidhalten i den utvunna naturgasen är högre än vad som står angivet i tabell 6
blir koldioxidutsläppen under naturgasbehandlingen högre (upp till 23,5 g/MJ i stället för
0,33 g/MJ för en koldioxidhalt på 30 %). Eftersom metanhalten då skulle vara 70 % och
inte 78,8 %, enligt [Howarth et al 2011], skulle även alla andra värden öka, vilket skulle
leda till ett värde på cirka 43,3 g/MJ i stället för 17,9 g/MJ.
En annan fråga att ta hänsyn till är hur naturgasen transporteras från brunnen till gasnätet.
Om en mindre mängd naturgas alstras vid varje brunn transporteras naturgasen i
komprimerad form med lastbil med särskilda släpvagnar för komprimerad naturgas.
3.1.2.
Överförbarhet till europeiska förhållanden
Det finns några få projekt i EU med icke-konventionell naturgas. Spräckning används inte
enbart för skiffergas, utan också för metan i kolbädd och gas i lågpermeabla reservoarer
(”tight gas”). Som exempel planerar ExxonMobil att producera metan i kolbädd i NordrheinWestfalen, Tyskland.
De ovan uppskattade växthusgasutsläppen från utveckling, utvinning, distribution och
förbränning av skiffergas samt gas i lågpermeabla reservoarer (”tight gas”) finns
presenterade i figur 5. Beroende på valda hypoteser liknar de totala växthusgasutsläppen
från gas i lågpermeabla reservoarer och skiffergas utsläppen från konventionell naturgas
som transporteras långa sträckor, om man utgår från de lägre värdena. Utgår man däremot
från de högre värdena liknar dessa gasers utsläpp av växthusgas utsläppen från stenkol.
41
Utredningsavdelning A: Ekonomisk och vetenskaplig politik
_______________________________________________________________________
Figur 5: Växthusgasutsläpp från produktion av skiffergas och gas i lågpermeabla
reservoarer (”tät gas”), distribution och förbränning jämfört med konventionell
naturgas och kol
Källa: egen källa
Om det gick att förhindra att metangas läcker ut i grundvattnet och om man antog att
förbränningen av skiffergasen sker vid ett kraftverk som använder kombicykelteknik
(CCGT), med en verkningsgrad på 57,7 %, skulle de totala utsläppen av växthusgaser från
naturgasförsörjning och användning uppgå till 460 per kWh el (skiffergasproduktion: 113,5
g/kWh el, naturgasdistribution: 3,6 g/kWh el, förbränning: 344,3 g/kWh el) förutsatt att
samma växthusgasutsläpp antogs för skiffergasproduktion som i Förenta staterna. Om
koldioxidhalten i den utvunna gasen uppgick till 30 % och de specifika metanutsläppen från
återflöden var högre på grund av lägre naturgasproduktion skulle de totala
växthusgasutsläppen öka till cirka 660 g per kWh el. Jämförelsevis skulle naturgasbaserad
elproduktion med långväga transport via ledningar (7 000 km) ge cirka 470 g per kWh el.
Kol från Australien som förbränns i ett kraftverk med ny ångturbin (ST) med en
verkningsgrad på 46 % alstrar ca 850 g per kWh el.
42
Hur utvinning av skiffergas och skifferolja påverkar miljön och människors hälsa
________________________________________________________________________
Tabell 7: Växthusgasutsläpp från elförsörjning med naturgas framställd med
kombicykelteknik (CCGT) från olika naturgaskällor jämfört med elförsörjning med
kol i gram koldioxidekvivalent per kWh el
CCGT
(skiffergas & gas
i lågpermeabla
reservoarer,
”tight gas”)
CCGT
(skiffergas & gas i
lågpermeabla
reservoarer,
”tight gas”,
släpvagn)
CCGT
(skiffergas & gas
i lågpermeabla
reservoarer,
”tight gas”,
30 % koldioxid)
CCGT
(naturg
as,
7000
km)
Kol ST
24,1
31,1
Naturgas/ko
l-produktion
113,5
Naturgas
komprimera
d till 20 MPa
-
-
7,2
7,7
-
3,6
-
-
Naturgastra
nsport med
släpvagn,
100 km
-
-
6,2
6,2
-
-
-
-
Naturgas/ko
ltransport
-
-
-
-
-
-
94,0
47,7
Naturgasdis
tribution
(ledning,
500 km)
3,6
3,6
3,6
3,6
3,6
3,6
3,6
-
Koltransport
(tåg, 250
km)
-
-
-
-
-
-
-
2,3
Förbränning
344,3
344,3
344,3
344,3
344,3
344,3
344,3
772,8
461
493
475
506
622
661
466
854
Totalt
144,6
(1)
113,5
144,6
(1)
274,1
309,1
(1)
(1)
Det högre värdet står för de högre specifika metanutsläppen på grund av en mindre produktion av naturgas än
vad som anges i [Howarth et al 2011].
Anledningen till de oerhörda växthusgasutsläppen från skiffergasförsörjning och
användning av skiffergas i Förenta staterna (nästan lika betydande som kolförsörjning och
användning av kol), enligt [Horwarth et al 2011] och [Osborn et al 2011], är förekomsten
av extremt höga metanutsläpp i samband med transport, lagring och distribution av
naturgas i Förenta staterna (1,4 till 3,6 % vilket innebär 7,0 till 18,0 g koldioxidekvivalent
per MJ till 17,9 g/MJ från tabell 6), huvudsakligen på grund av den dåliga kvaliteten på
utrustningen i Förenta staterna. Å andra sidan läcker metan ut i grundvattnet och
metanutsläpp från avluftning under borrning kan leda till betydligt högre utsläpp av
växthusgaser än vad som beskrivs ovan.
När det gäller konventionell naturgas är metanförlusterna inom EU generellt lägre än i
Förenta staterna till följd av bättre utrustning (täta ledningar, ventiler, etc.). Angående
icke-konventionella processer som är specifika för gas är det inte känt om
växthusgasutsläppen i EU är lägre än i Förenta staterna eller till vilken utsträckning.
Spräckning innebär en risk för utsläpp av metan i dricksvattnet och därefter i atmosfären
(som inträffade i Förenta staterna)
43
Utredningsavdelning A: Ekonomisk och vetenskaplig politik
_______________________________________________________________________
Enligt expertutlåtanden bidrar den i Tyskland obligatoriska övervakningen av cementering i
samband med borrning till att minska risken för att metan frigörs och att grundvattnet
förorenas av giftiga ämnen. Slutna system i stället för öppna dammar för återflödet
planeras för övrigt för projekt i Nordrhein-Westfalen, Tyskland. Av denna anledning kan
alternativet ”50 % avfacklad, 50 % luftad”, enligt [Horwarth et al 2011], vilket har valts för
växthusgasutsläppen i tabell 6, vara ett realistiskt alternativ för Europa.
3.1.3.
Olösta frågor
Det måste påpekas att en stor osäkerhet råder kring uppgifter om utsläpp från produktion
av skiffergas och gas framställd i lågpermeabla reservoarer (”tät gas”). Detta beror på att
det inte finns tillräckligt med tillförlitliga uppgifter. Alla brunnar är olika och de bästa
brunnarna (varifrån de flesta uppgifter hämtas) kommer att utvecklas först. Publicerade
uppgifter har således en tendens att överskatta genomsnittsmängden av metan som kan
tas tillvara från en brunn. En fråga som fortfarande är obesvarad gäller mängden metan
som läcker ut i vatten från spräckningsprocessen och därefter ut i atmosfären.
3.2.
”Fast olja”
Skillnaden mellan konventionell oljeproduktion och produktion av ”fast olja” är inte alltid
väl avgränsad. Övergången från konventionell oljeproduktion till produktion av ”fast olja”
sker gradvis. Det finns till exempel konventionella råoljefält där hydraulisk spräckning
används för att öka oljeutvinningen. Eftersom hydraulisk spräckning används för att
producera ”fast olja” kan metanutsläpp från återflöden uppstå på samma sätt som vid
produktion av skiffergas och gas i lågpermeabla reservoarer. Det finns inga offentligt
tillgängliga uppgifter om metanutsläpp från produktion av ”fast olja”.
3.2.1.
Erfarenhet i Europa
Produktion av ”fast olja” får inte förväxlas med produktion av skifferolja. I Estland har
oljeskiffer brutits sedan 1921 (i dagbrott samt i underjordiska gruvor). Skifferolja utvinns
genom ett slags destillation, som i själva verket är en torrdestillationsprocess (pyrolys) som
resulterar i skifferolja och skiffergas. ”Fast olja” framställs däremot genom borrning och
med hjälp av hydraulisk spräckning.
Vid Parisbäckenet i Frankrike har 5 miljoner fat olja utvunnits från 2 000 brunnar, vilket
motsvarar 2 500 fat olja per brunn. [Anderson 2011] Det handlar om konventionell
oljeutvinning utan hydraulisk spräckning. 2500 fat olja per brunn, räknat över hela
livscykeln, har ungefär samma energiinnehåll som 0,5 miljoner normalkubikmeter
naturgas, beräknat med utgångspunkt i nettovärmevärdet (LHV) av utvunnen råolja.
Om Parisbäckenet antogs vara typiskt för utvinning av ”fast olja” skulle mängden energi
som kan utvinnas per brunn ligga långt under mängden skiffergas (0,4 miljoner
normalkubikmeter i stället för 35 miljoner normalkubikmeter per brunn, i skifferområdet
Barnet i Texas).
Om detta är typiska brunnar för ”fast olja” skulle de totala
växthusgasutsläppen från borrning och hydraulisk spräckning vara högre än vid
konventionell oljeutvinning, och även högre än vid produktion av skiffergas och gas i
lågpermeabla reservoarer.
44
Hur utvinning av skiffergas och skifferolja påverkar miljön och människors hälsa
________________________________________________________________________
4.
EU:S REGELVERK
HUVUDSAKLIGA SLUTSATSER

Det finns inget EU-direktiv (ramdirektiv) gällande gruvdrift.

En allmänt tillgänglig, omfattande och ingående analys av EU:s regelverk för
utvinning av skiffergas och ”tät” olja har ännu inte utarbetats.

EU:s nuvarande regelverk för hydraulisk spräckning innehåller ett antal luckor.
Framför allt är tröskelvärdet för de miljökonsekvensbeskrivningar som ska
genomföras vid hydraulisk spräckning i samband med utvinning av naturgas eller
”tät” olja satt långt över all möjlig industriell verksamhet av detta slag och borde
därför sänkas avsevärt. Dessutom bör tillämpningsområdet för ramdirektivet för
vatten ses över.

En detaljerad och ingående analys måste göras av deklarationskrav för farligt
material som används vid hydraulisk spräckning.

I ramverket för livscykelanalys (LCA) kan en grundlig lönsamhetsanalys vara ett
verktyg för att bedöma den totala nyttan för varje enskild medlemsstat och dess
invånare.
Detta kapitel syftar till att ge en översikt över det nuvarande regelverket inom EUlagstiftning gällande följande punkter:

Utvinning av skiffergas, ”tight” gas och ”tät” olja.

Frågan om regelverket innehåller lämpliga bestämmelser för att skydda mot
särskilda potentiella risker som sådan verksamhet leder till för miljön och
människors hälsa.
I kapitel 4.1 presenteras de fyra EU-direktiv som särskilt avser gruvdrift. I följande kapitel,
4.2, ges först en översikt över ytterligare tio direktiv som nämns i aktuell litteratur som är
tillämpliga för gruvdrift. Den andra delen av detta kapitel (kapitel 4.2.2) kretsar kring de
cirka 40 direktiv som behandlar specifika risker med skiffergas och ”tät” olja. Avslutningsvis
fastställs nio viktiga luckor i nuvarande EU-lagstiftning. Dessa rör särskilda potentiella
risker för miljön, vatten och människors hälsa i samband med hydraulisk spräckning. Några
gäller de svårigheter som uppstått i Förenta staterna, andra är för närvarande uppe för
diskussion i EU:s medlemsländer.
4.1.
Särdirektiv för utvinningsindustrin
Syftet med en gruvdriftslag är att skapa en rättslig ram för att gynna en framgångsrik
bransch, en säker energiförsörjning samt att garantera att det finns tillräckliga skydd för
människors hälsa, säkerhet och miljön.
På EU-nivå finns det inget omfattande regelverk för gruvdrift. [Safak 2006] I nuläget är
lagar för gruvdrift i hög grad medlemsstaternas ansvar och i de flesta länder är
lagstiftningen historisk och speglar inte nödvändigtvis dagens krav. [Tiess 2011]
Europeiska kommissionens generaldirektorat för näringsliv har en avdelning kallad
”Metaller, mineraler, råmaterial” som på sin webbplats fastställer att det bara finns tre
direktiv som är framtagna särskilt för utvinningsindustrin [EC 2010 MMM]. I tabell 8
kompletteras dessa tre direktiv av ett fjärde i enlighet med [Kullman 2006].
45
Utredningsavdelning A: Ekonomisk och vetenskaplig politik
_______________________________________________________________________
Tabell 8 Samtliga EU-direktiv som tagits fram särskilt för utvinningsindustrin
Direktiv
2006/21/EG
Direktiv om gruvdrift
Direktiv om hantering av avfall från utvinningsindustrin
Gruvavfallsdirektivet
1992/104/EEG
Direktiv om minimikrav för förbättring av arbetstagarnas säkerhet och
hälsa inom utvinningsindustri ovan och under jord (tolfte särdirektivet
enligt artikel 16.1 i direktiv 89/391/EEG)
1992/91/EEG
Direktiv om minimikrav för förbättring av arbetstagarnas säkerhet och
hälsa inom den del av utvinningsindustrin som utnyttjar borrning (elfte
särdirektivet enligt artikel 16.1 i direktiv 89/391/EEG)
1994/22/EG
Direktiv om villkoren för beviljande och utnyttjande av tillstånd för
prospektering efter samt undersökning och utvinning av kolväten.
Källa: [EG 2010, Kullman 2006]
En biprodukt av hydraulisk spräckning är stora mängder vatten som är förorenat med
carcinogener, biocider, radioaktivt radon och andra farliga kemikalier (se kapitel 2.6).
Gruvavfallsdirektivet är avgörande för säker hantering av denna ackumulerande blandning.
Vid hydraulisk spräckning liksom vid alla viktiga borrverksamheter måste arbetstagarna
hantera tunga maskiner. Juridiska aspekter på säkerhet och hälsa för de anställda, särskilt
de som arbetar med gruvdrift, anges i två följande direktiv, enligt förteckning i tabell 8. Det
fjärde särdirektivet för gruvdrift gäller medlemsstaternas suveränitet i fråga om beviljande
av tillstånd att utvinna kolväten.
Utöver
dessa
direktiv
finns
åtskilliga
klargörande
rättsakter,
särskilt
inom
konkurrensutsatta miljöer t.ex. när de nya medlemsstaterna ska öppna inhemska
marknader. Ett exempel är tillkännagivandet om omstruktureringen av oljeskifferssektorn i
Estland: 12003T/AFI/DCL/08. Eftersom den här studien omfattar den regelverket gällande
potentiella risker för miljön och människors hälsa, utvecklas inte frågan om
marknadsreglering vidare.
46
Hur utvinning av skiffergas och skifferolja påverkar miljön och människors hälsa
________________________________________________________________________
Figur 6: Utvinningsindustrins struktur
Källa:
[Papoulias 2006]
Ur ett juridiskt perspektiv består utvinningsindustrin, som visas i Figur 6, av två kategorier:

Utvinningsindustrin utom energiproduktion
industriella och byggnadstekniska mineraler.
(NEEI)
som
utvinner
metalliska,

Utvinningsindustrin som utvinner energimineraler (bl.a. skiffergas och ”tät” olja).
Det är vanligt att Europeiska kommissionens lagstiftning och arbete uttryckligen fokuserar
på utvinningsindustrin utom energiproduktion och därför inte inkluderar utvinningen av
naturgas [EG NEEI].
4.2.
Direktiv som inte är särdirektiv (fokus på miljö och människors hälsa)
Det finns ett uppbåd av särdirektiv och förordningar som inte är framtagna särskilt för
gruvdrift men som berör utvinningsindustrin. Den här punkten är inriktad på rättsakter som
rör miljön och människors hälsa. I punkt 4.2.1 framgår av en litteraturgenomgång de sju
till tolv mest tillämpliga direktiven med hänvisning till en omfattande och välstrukturerad
databas med hundratals EU-rättsakter. Än så länge finns ingen litteraturkälla om EU:s
regelverk med samma omfattning som den här studien. De samlade verken i punkt 4.2.2 är
därför resultatet av forskning som gjorts enkom för föreliggande studie. Cirka 40 direktiv
anses tillämpliga ur säkerhetssynpunkt i samband med hydraulisk spräckning.
4.2.1.
Allmänna risker vid gruvdrift som omfattas av EU-direktiv
Som presenterades i kapitel 4.1 finns det endast fyra EU-direktiv som är skräddarsydda för
utvinningsindustrins särskilda krav. Det finns dock annan lagstiftning särskilt inom miljö-,
hälso- och säkerhetsområdet där frågor om gruvdrift ingår [Safak 2006].
I tabell 9 ges en första bild av mängden av olikartad allmän lagstiftning från en rad olika
områden.
47
Utredningsavdelning A: Ekonomisk och vetenskaplig politik
_______________________________________________________________________
Tabell 9 Mest tillämplig lagstiftning som berör utvinningsindustrin
Mest tillämplig lagstiftning som berör utvinningsindustrin
Gruvavfallsdirektivet
Natura 2000
Luftkvalitet
Grundvattendirektivet
BAT-meddelande (BRAF)
Livsmiljödirektivet och fågeldirektivet
Seveso II
Luftstrategin
MKB-direktivet
Ramdirektivet för vatten
Reach
Miljöansvar
En viktig aspekt är att särdirektiven för gruvdrift inte nödvändigtvis är de striktaste
direktiven. Till följd av tidigare allvarliga incidenter är annan lagstiftning strängare särskilt
när det gäller farliga kemikalier. Av figur 7 framgår att gruvavfallsdirektivet omfattar
mycket mer än t.ex. Seveso II-direktivet [Papoulias 2006].
Figur 7: De viktigaste EU-direktiven som gäller utvinningsavfall
Källa:
[Papoulias 2006]
48
Hur utvinning av skiffergas och skifferolja påverkar miljön och människors hälsa
________________________________________________________________________
Den senaste litteraturen listar följande rättsakter som tillämpliga med tanke på gruvdrift.

7 poster [EG 2010 Grantham and Schuetz 2010].

9 poster [Weber 2006].

Upp till 18 poster [Hejny 2006].

12 poster [Weber 2006].
Den andra ytterligheten är en intressant övergripande samling EU-miljöskyddslagstiftning
sorterad efter ämnesområden [UWS GmbH]. För enbart EU-lagstiftning om avfall förtecknas
inte mindre än 36 direktiv, förordningar, rekommendationer och liknande. Allt som allt
omfattar samlingen säkert hundratals dokument som är relevanta ur miljösynpunkt.
För att bedöma EU:s nuvarande regelverk för hydraulisk spräckning är förteckningarna med
de upp till 12 direktiven inte uttömmande, samtidigt som de hundratals samlade rättsliga
dokumenten är alltför allomfattande. Vissa förteckningar är dock speciellt utformade för att
ge en överblick över EU:s regelverk som är tillämpligt för utvinning av skiffergas, t.ex.
[Schuetz 2010] förteckningen av följande sju direktiv:
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
4.2.2.
Ramdirektivet för vatten
Grundvattendirektivet
Reach
Natura2000
MKB
Ramdirektivet för avfall
Bullerdirektivet
Särskilda risker med skiffergas och ”tät” olja som omfattas av EU-direktiv
Ett antal möjliga faror orsakade av utvinning av skiffergas, ”tät” gas och ”tät” olja är i
huvudsak samma som för konventionella energikällor. Många risker omfattas därför i
tillräcklig mån av nuvarande lagstiftning. Icke desto mindre är icke-konventionell gas
förenad med okonventionella risker. Dessa risker omfattas möjligen i otillräcklig mån och
kan uppstå när

en
betydande
mängd
spräckningsprocessen,
kemikalier
används
under
den
hydrauliska

ett antal kemikalier, däribland giftiga, cancerogena och mutagena ämnen, samt
miljöfarliga ämnen används som tillsatser i spräckningsvätskor (t.ex. biocider),

återflödet är stort och vattnet förorenat med radioaktiva ämnen som radon, uran
och material under markytan (t.ex. tungmetaller),

antalet borrplatser är stort,

det finns en infrastruktur t.ex. ett nät av sammankopplade rör,

stora mängder vatten används för spräckvätskan, och

metanutsläppen är potentiellt höga efter borrning.
För ytterligare detaljer om specifika risker, se kapitel 2. Följande kompendium med de 36
mest tillämpliga EU-direktiven ger en unik grund för fortsatt detaljerad forskning.
49
Utredningsavdelning A: Ekonomisk och vetenskaplig politik
_______________________________________________________________________
Direktiven är ordnade efter tillämplighet inom varje tabell. Alla dessa direktiv gäller inte
nödvändigtvis från i dag med anledning av möjliga förseningar i samband med (korrekt)
införlivande i nationell lagstiftning. De första studierna om kemikalier som används vid
hydraulisk spräckning i Förenta staterna [Waxman 2011] utgör ett bra underlag för att
undersöka EU-lagstiftningens tillämplighet med hänsyn till kemikalier.
Den största faran med hydraulisk spräckning är i allmänhet möjliga effekter på
vattenkvaliteten. De kritiska punkterna är (se kapitel 2.4.2):

Regelbunden spräckningsprocess: kemikalier som blir kvar under jord kan komma
att nå akviferer.

Olyckor under hydraulisk spräckning: sprickor i den installerade utrustningen gör att
grund- och dagvatten kan nås direkt.

Beroende på antalet borrade brunnar används enorma mängder färskvatten (se
tabell 2).
I tabell 10 följer en förteckning över de sex mest tillämpliga direktiven om vatten som
är eller troligen bör vara tillämpliga för verksamhet i samband med hydraulisk
spräckning. Dessa bör utredas för mer detaljerade analyser.
Tabell 10 Tillämpliga EU-direktiv om vatten
Direktiv
Titel
1.
2000/60/EG
Direktiv om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder
på vattenpolitikens område (ramdirektiv för vatten)
2.
1980/68/EEG
Direktiv om skydd för grundvatten mot förorening genom vissa
farliga ämnen (upphävs genom 2000/60/EG från och med den
22 december 2013)
3.
2006/118/EG
Direktiv om skydd för grundvatten mot föroreningar och
försämring
4.
1986/280/EEG
Rådets direktiv om gränsvärden och kvalitetsmål för utsläpp av
vissa farliga ämnen som ingår i förteckning 1 i bilagan till
direktiv 76/464/EEG
5.
2006/11/EG
Direktiv om förorening genom utsläpp av vissa farliga ämnen i
gemenskapens vattenmiljö (kodifierad version)
6.
1998/83/EG
Direktiv om kvaliteten på dricksvatten.
50
Hur utvinning av skiffergas och skifferolja påverkar miljön och människors hälsa
________________________________________________________________________
Risken för förorenat vatten är oskiljaktigt kopplad till risken för en förorenad miljö. Dessa
risker utgör en del av de totala miljörisker som grovt kan delas in i följande områden:

Utsläpp i marken

o Förorening av dricks- och grundvatten
o Markföroreningar
Luftutsläpp

o Avgaser
o Buller
o Kemikalier
Olyckor utanför driftsställena
o
o
Vägtransport
Deponering av avfall
Förteckningen fokuserar på miljöpåverkan under normala driftsförhållanden. Inom alla
dessa områden finns det givetvis också en risk för olyckor. Tabell 11 innehåller de nio mest
tillämpliga direktiven som gäller påverkan under normala förhållanden och vid olyckor.
51
Utredningsavdelning A: Ekonomisk och vetenskaplig politik
_______________________________________________________________________
Tabell 11 Tillämpliga EU-direktiv om miljöskydd
Direktiv
7.
2010/75/EU
Titel
Direktiv om industriutsläpp (samordnade åtgärder för att
förebygga och begränsa föroreningar)
IPPC-direktivet
8.
-
2008/1/EG
Beslut
2000/479/EG
Direktiv om samordnade åtgärder för att förebygga och
begränsa föroreningar (kodifierad version)
Beslut om upprättandet av ett europeiskt register över
förorenande utsläpp (EPER) i enlighet med artikel 15 i rådets
direktiv 96/61/EG om samordnade åtgärder för att förebygga
och begränsa föroreningar (IPPC)
Bilaga A1: Förteckning över föroreningar som ska rapporteras
om respektive tröskelvärde har överskridits.
9.
1985/337/EEG
10.
2003/35/EG
11.
2001/42/EG
Direktiv om miljökonsekvensbedömning
MKB-direktivet
Direktiv om åtgärder för allmänhetens deltagande i
utarbetandet av vissa planer och program avseende miljön och
om ändring, med avseende på allmänhetens deltagande och
rätt till rättslig prövning, av rådets direktiv 85/337/EEG och
96/61/EG
Direktiv om bedömning av vissa planers och programs
inverkan på miljön
Strategisk miljöbedömning (SMB)
12.
13.
2004/35/EG
Direktiv om ansvar för att förebygga och avhjälpa miljöskador
1992/43/EEG
Direktiv om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och
växter
Natura 2000
14.
1979/409/EEG
Direktiv om bevarande av vilda fåglar
15.
1996/62/EG
Direktiv om utvärdering och säkerställande av luftkvaliteten
Hydraulisk spräckning går alltid hand i hand med nyttjande av tunga maskiner (se
kapitel 2.3) och farliga kemikalier. Allmänheten såväl som de som arbetar med dessa
material och maskiner på daglig basis måste skyddas. Det finns omfattande EU-direktiv om
säkerhet i arbetet. I tabell 12 ges en förteckning över nio tillämpliga direktiv som skyddar
arbetstagare, särskilt inom gruvdriftsindustrin där hantering av farliga kemikalier ingår.
52
Hur utvinning av skiffergas och skifferolja påverkar miljön och människors hälsa
________________________________________________________________________
Tabell 12 Tillämpliga EU-direktiv om säkerhet i arbetet
Direktiv
Titel
16.
1989/391/EEG
Direktiv om åtgärder för att främja förbättringar
arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet.
av
17.
1992/91/EEG
Direktiv om minimikrav för förbättring av arbetstagarnas
säkerhet och hälsa inom den del av utvinningsindustrin som
utnyttjar borrning.
18.
1992/104/EEG
Direktiv om minimikrav för förbättring av arbetstagarnas
säkerhet och hälsa inom utvinningsindustrin ovan och under
jord.
19.
2004/37/EG
Direktiv om skydd för arbetstagare mot risker vid exponering
för carcinogener eller mutagena ämnen i arbetet (kodifierad
version)
20.
1991/322/EEG
Direktiv om fastställande av indikativa gränsvärden vid
genomförande av rådets direktiv 80/1107/EEG av den 27
november 1980 om skydd för arbetstagare mot risker vid
exponering för kemiska, fysikaliska och biologiska agenser i
arbetet (91/322/EEG).
21.
1993/67/EEG
Direktiv om principer för bedömning av risker för människor
och miljön med ämnen som anmälts enligt rådets direktiv
67/548/EEG
22.
1996/94/EG
Direktiv om upprättande av en andra förteckning över
indikativa gränsvärden vid genomförande av rådets direktiv
80/1107/EEG om skydd för arbetstagare mot risker vid
exponering för kemiska, fysikaliska och biologiska agenser i
arbetet
23.
1980/1107/EEG
Rådets direktiv av den 27 november 1980 om skydd för
arbetstagare mot risker vid exponering för kemiska,
fysikaliska och biologiska agenser i arbetet
24.
2003/10/EG
Direktiv om minimikrav för arbetstagares hälsa och säkerhet
vid exponering för risker som har samband med fysikaliska
agenser (buller) i arbetet
De flesta bergformationer innehåller ”naturligt förekommande radioaktivt material”
(NORM). I de flesta fall innehåller naturgas radioaktivt radon som är en sönderfallsprodukt
av uran. Den internationella organisationen för olje- och gasproducenter (the International
Association of Oil & Gas Producers, OGP) beskriver denna negativa bieffekt av utvinning av
naturgas på följande vis:
“Radon är en radioaktiv gas som finns i varierande grad i naturgas i olje- och
gasformationer. I avsaknad av naturgas löser sig radon i (lätt) kolväte och i vattenfasen.
När radon produceras tillsammans med olja och gas följer det vanligtvis gasströmmen. […]
Avfallshantering av NORM måste följa gällande föreskrifter avseende deponering av
radioaktivt avfall.” [OGP 2008]
Det är inte bara naturgas som innehåller radon, utan även den stora mängd vatten som
finns i återflödet efter hydraulisk spräckning. Det finns ett Euratom-direktiv som särskilt
fokuserar på säkerhetsnormer i samband med naturligt förekommande radioaktivt
material:
53
Utredningsavdelning A: Ekonomisk och vetenskaplig politik
_______________________________________________________________________
Tabell 13 Tillämpligt direktiv om strålningsskydd
25.
Direktiv
Titel
1996/29/Euratom
Direktiv om fastställande av grundläggande säkerhetsnormer
för skydd av arbetstagarnas och allmänhetens hälsa mot de
faror som uppstår till följd av joniserande strålning.
NORM-direktivet
material)
(naturligt
förekommande
radioaktivt
Som nämndes i avsnitt 4.1 finns det ett avfallsdirektiv som är särskilt framtaget för
utvinningsindustrin. Här finns ytterligare fler tillämpliga direktiv och särskilt flera beslut
som fastställer gränsvärden (för uppgifter om avfallsfrågor, se kapitel 2). Dessa fyra
direktiv och fyra beslut återfinns i förteckningen i tabell 14. Ytterligare lagstiftning om
gruvavfall som omfattar aspekter av finansiell garanti finns på Europeiska kommissionens
särskilda webbplats för gruvavfall. [EC 2011 MW]
Tabell 14 Tillämpliga EU-direktiv om avfall
Direktiv
26.
2006/21/EG
Titel
Direktiv om hantering av avfall från utvinningsindustrin och
om ändring av direktiv 2004/35/EG
Gruvavfallsdirektivet
-
Kommissionens
beslut
2009/359/EG
Beslut om komplettering av definitionen av inert avfall för
genomförandet av artikel 22.1 f i direktiv 2006/21/EG om
hantering av avfall från utvinningsindustrin.
27.
2006/12/EG
28.
1999/31/EG
Direktiv om deponering av avfall
-
Kommissionens
beslut
2000/532/EG
Beslut om en förteckning över (farligt) avfall i enlighet med
flera direktiv (ersättning av beslut 94/3/EG )
-
Kommissionens
beslut
2009/360/EG
Beslut om komplettering av de tekniska krav för
karakterisering av avfall som fastställs i direktiv 2006/21/EG
om hantering av avfall från utvinningsindustrin
-
Kommissionens
beslut
2009/337/EG
Beslut om definitionen av kriterierna för klassificering av
avfallsanläggningar i enlighet med bilaga III till direktiv
2006/21/EG om hantering av avfall från utvinningsindustrin
Direktiv om avfall
Ramdirektivet för avfall
Beslut
om
fastställande
miljöhandlingsprogram
29.
Beslut
2002/1600/EG
av
gemenskapens
sjätte
(Artikel 6.2 b: ”…Utveckla ytterligare åtgärder för att bidra till
att förebygga risker för storolyckor, i synnerhet de som
uppkommer på grund av rörledningar, gruvdrift och
sjötransporter av farliga ämnen, samt utveckla åtgärder
avseende avfall från gruvdrift…”)
54
Hur utvinning av skiffergas och skifferolja påverkar miljön och människors hälsa
________________________________________________________________________
I april 2011 publicerades en första omfattande studie om ”Kemikalier som används vid
hydraulisk spräckning” i Förenta staterna. En av upptäckterna är kvantiteten använda
kemikalier och kvaliteten på dessa:
“Mellan 2005 och 2009 använde de 14 olje- och gasföretagen mer än 2 500 produkter för
hydraulisk spräckning. Dessa innehöll 750 kemikalier och andra komponenter. Mellan åren
2005 och 2009 använde dessa företag totalt 780 miljoner gallon produkter för hydraulisk
spräckning – förutom vatten som tillsattes vid utvinningsplatsen”. [Waxman 2011]
Bland dessa 750 kemikalier fanns flera farliga luftförorenare och mänskliga carcinogener
som användes i stora mängder. Tabell 15 innehåller en förteckning av de åtta mest
tillämpliga EU-direktiven som rör kemikalieanvändning, där lagstiftning för att förhindra
olyckor också ingår.
Tabell 15 Tillämpliga EU-direktiv om kemikalier och olyckor förenade med
kemikalieanvändning
Direktiv
30.
-
31.
Förordning
1907/2006
ECE/TRANS/215 6
1996/82/EG
Titel
Förordning om registrering, utvärdering, godkännande och
begränsning av kemikalier (Reach), inrättande av en
europeisk kemikaliemyndighet
Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa
(ECE): Europeiska konventionen om internationell transport av
farligt gods på väg, gäller från och med den 1 januari 2011.
om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av
allvarliga olyckshändelser där farliga ämnen ingår
Seveso II-direktivet
Direktiv om ändring av rådets direktiv 96/82/EG (Seveso IIdirektivet) om åtgärder för att förebygga och begränsa
följderna av allvarliga olyckshändelser där farliga ämnen ingår
(detta direktiv är för närvarande föremål för översyn)
32.
2003/105/EG
(Den viktigaste utökningen av tillämpningsområdet för detta
direktiv ska gälla risker som uppstår vid lagring och
bearbetning vid gruvdrift, från pyrotekniska och explosiva
ämnen samt från lagring av ammoniumnitrat och gödselmedel
baserat på ammoniumnitrat.)
33.
1991/689/EEG
Direktiv om farligt avfall
34.
1967/548/EEG
Direktiv om tillnärmning av lagar och andra författningar om
klassificering, förpackning och märkning av farliga ämnen
35.
1999/45/EG
Direktiv om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra
författningar om klassificering, förpackning och märkning av
farliga preparat
36.
1998/8/EG
Direktiv om utsläppande av biocidprodukter på marknaden.
6
Alla medlemmar i Europeiska unionen är även medlemmar i Unece (FN:s ekonomiska kommission för Europa).
Europeiska överenskommelsen om internationell transport av farligt gods på väg (ADR) står med här eftersom den
är väsentlig i detta sammanhang.
55
Utredningsavdelning A: Ekonomisk och vetenskaplig politik
_______________________________________________________________________
4.3.
Luckor och öppna frågor
De många juridiska perspektiv som redan berör gruvprojekt antyder att den nuvarande
lagstiftningen inte nödvändigtvis är tillräcklig för de särskilda kraven inom
utvinningsindustrin. Det är framför allt prospektering och utvinning av skiffergas och ”tät”
olja som skapar nya utmaningar.
Lucka 1 – Investeringssäkerhet för utvinningsindustrin
Utvinningsindustrin står i dag inför problem på grund av otillräcklig lagstiftning, framhöll
Tomas Chmal, delägare i White&Case, under konferensen Shale Gas Eastern Europe 2011 i
Warszawa, Polen:
”Traditionellt sett är Polen ett gasland, men lagarna för gruvdrift och geologi säger
ingenting om hydraulisk spräckning eller horisontalborrning. Inte heller den nya lag som nu
diskuteras behandlar dessa frågor.” [NGE 2011]
Som nämndes i början av kapitel 4.1 grundar sig nationella lagar ofta på historiska behov
och något europeiskt ramdirektiv gällande gruvdrift finns inte. Som framgår av citatet ovan
utgör detta ett verkligt problem. Fortsatt utredning ska därför undersöka behovet av ett
ramdirektiv om gruvdrift samt vad som kan ingå i direktivet.
Lucka 2 – Miljöskydd och människors hälsa
I direktiv 97/11/EG om ändring av MKB-direktivet i bilaga I fastställs högsta tillåtna
utvinningstakt för borrning av naturgas till 500 000 m³/dygn. Om denna mängd överskrids
måste en miljökonsekvensbedömning genomföras. [EIA cod] Utvinning av skiffergas sker
än så länge inte i lika hög grad, varför MKB inte ska genomföras [Teßmer 2011]. Under det
att MKB-direktivet är föremål för översyn bör projekt där hydraulisk spräckning ingår
läggas till bilaga I oberoende av tröskelvärden avseende produktion. Tröskelvärden bör
annars sänkas (t.ex. till 5 000 eller 10 000 m³/dygn för en första utvinningsvolym) för att
komma till rätta med problemet.
Lucka 3 – Deklaration om farligt material
En första amerikansk studie ger en så gott som allomfattande förteckning över kemikalier
som används vid hydraulisk spräckning. [Waxman 2011] Erfarenhet från Förenta staterna
visar att utvinningsföretagen själva inte alltid vet vilka kemikalier de faktiskt använder. Den
kemiska industrin erbjuder en rad olika tillsatser men redogör inte alltid tillräckligt utförligt
för komponenterna på grund av påstådda företagshemligheter. Med hänsyn till detta bör en
granskning ske av nuvarande lagstiftning i fråga om kravet för innehållsdeklaration och
tillåtna gränsvärden för kemikalier vid spräckning.
Ämnet är relevant för åtminstone följande tre direktiv, och möjligen fler:

Reach: År 2012 måste kommissionen leda en utvärdering av Reach-förordningen i
syfte att anpassa den nuvarande lagstiftningen.

Vattenkvalitet: Samma aspekter är relevanta för direktiv 98/83/EG om kvaliteten på
dricksvatten. Ett initiativ att arbeta på detta direktiv planeras för 2011.

Seveso II är för närvarande under översyn. Man bör överväga att revidera direktivet
med anledning av nya specifika risker förenade med hydraulisk spräckning, och i
syfte att införa krav om en detaljerad deklaration om ämnen som kan vara
inblandade i olyckor.
56
Hur utvinning av skiffergas och skifferolja påverkar miljön och människors hälsa
________________________________________________________________________
Lucka 4 – Godkännande av kemikalier som stannar kvar i marken
När hydraulisk spräckning är avslutad stannar en blandning av farliga material kvar i
marken. Dessa kemikalier är fördelade över tid och rum i ett mönster som varken går att
kontrollera eller förutsäga. [Teßmer 2011] föreslår att kemikalier som används och som till
viss del blir kvar i jorden först måste godkännas med hänsyn till eventuella
långtidseffekter.
Lucka 5 – BAT-nummer (referensdokument för bästa tillgängliga teknik) om
hydraulisk spräckning i dagsläget
Europeiska byrån för samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar
publicerar referensdokument om bästa tillgängliga teknik (BAT). “Varje dokument
innehåller i allmänhet information om en specifik industri-/jordbrukssektor i EU, tekniker
och processer som används inom sektorn, nuvarande utsläpps- och förbrukningsnivåer,
tekniker att ta hänsyn till när beslut fattas om BAT, bästa tillgängliga teknik, och ny
teknik.” [EC BREF] Lagstiftande myndigheter på nationell och internationell nivå kan
referera till dessa och införliva dem i lagar och bestämmelser. Det finns ännu inget sådant
dokument om hydraulisk spräckning. Till följd av de risker som hydraulisk spräckning
innebär för miljön och människors hälsa bör man tänka över om harmoniserade krav för
denna invecklade process bör fastställas i ett BAT-referensdokument om hydraulisk
spräckning.
Lucka 6 – Kapaciteten vid anläggningar för vattenbehandling
I Förenta staterna rapporterades problem med vattenbehandlingen i avloppsreningsverk
som släppte ut avloppsvatten i floder. I oktober 2008 översteg nivån för totalmängden
upplösta ämnen i Monongahelafloden normerna för vattenkvalitet och därför sänktes
mängden avloppsvatten från gasborrning som de hade tillåtelse att acceptera från 20 % till
1 % av de dagliga flödena. [NYC Riverkeeper]
En förhandsgranskning
försiktighetsåtgärd.
av
kapaciteten
vid
avloppsreningsverk
bör
krävas
som
Lucka 7 – Allmänhetens deltagande i beslutsfattande på regional nivå
Det finns en generell tendens bland allmänheten att kräva ökade rättigheter att delta när
beslut ska fattas för industriprojekt med inverkan på miljön och eventuellt människors
hälsa. En av de viktigaste föreslagna förändringarna, som en del av översynen av Seveso
II-direktivet, är följande:
”Att stärka de bestämmelser som rör allmänhetens tillgång till säkerhetsinformation,
deltagande i beslutsprocessen och möjlighet till rättslig prövning, samt att förbättra
metoderna för insamling, hantering, tillgängliggörande och utbyte av information” [EC 2011
S]
När det gäller industriprojekt som utvinning av skiffergas eller ”tät” olja med potentiellt
betydande effekter på miljön och människor bosatta i området bör offentligt samråd krävas
som ett led i tillståndsförfarandet.
Lucka 8 – Rättslig verkan för ramdirektivet för vatten och tillhörande lagstiftning
Ramdirektivet för vatten trädde i kraft år 2000. Eftersom hydraulisk spräckning då inte var
aktuellt beaktades inte hydraulisk spräckning eller de risker som är förenade med den.
Förteckningen över prioriterade ämnen ses över var fjärde år. Nästa översyn görs 2011.
Direktivet ska utvärderas igen med beaktande av dess förmåga att på ett effektivt sätt
förhindra vattenolyckor och normal drift som sker i samband med hydraulisk spräckning.
57
Utredningsavdelning A: Ekonomisk och vetenskaplig politik
_______________________________________________________________________
Lucka 9 – Obligatorisk livscykelanalys (LCA)
Livscykelanalyser främjas aktivt av Europeiska kommissionen, som på webbplatsen för
livscykel fastslår följande:
“Huvudsyftet med livscykeltänkande är att undvika skiftande belastning. Detta innebär att
påverkan minimeras under ett skede av livscykeln, eller i en geografisk region, eller i en
särskild kategori, samtidigt som man hjälper till att undvika ökningar på andra platser." [EC
LA]
Detta gäller speciellt i samband med hydraulisk spräckning, eftersom specifika geografiska
områden kommer att påverkas i hög grad, och inte minst på grund av antalet brunnar per
km² och den infrastruktur som krävs. Med utgångspunkt i en omfattande livscykelanalys
(LCA; där utsläpp av växthusgaser och resursförbrukning ingår) för varje enskilt projekt
bör man överväga att införa en obligatorisk lönsamhetsanalys i syfte att visa på den totala
nyttan för samhället.
58
Hur utvinning av skiffergas och skifferolja påverkar miljön och människors hälsa
________________________________________________________________________
5.
TILLGÄNGLIGHET
EKONOMI
OCH
ROLL
I
EN
KOLDIOXIDSNÅL
HUVUDSAKLIGA SLUTSATSER

Många europeiska länder har skiffergastillgångar, men bara en liten del av gasen på
plats kan omvandlas till reserver och slutligen produceras.

Områden med skiffergas sträcker sig över stora ytor med låg specifik gashalt.
Utvinningstakten för varje brunn är därför mycket lägre än vid konventionell
utvinning av naturgas. Utvecklingen av skiffergas kräver många brunnar med
motsvarande påverkan på landskapet, vattenförbrukningen och miljön i allmänhet.

Avtagningstakten för skiffergasbrunnar är upp till 85 % under det första året. En
typisk regional produktionsprofil innebär en snabb stigning som snart följs av en
minskad produktion. Efter flera år används alla nya brunnar för att kompensera för
äldre brunnars nedgång. Så snart utvecklingen av nya brunnar upphör avtar den
totala produktionen omedelbart.

Även en kraftig utveckling av skiffergas i Europa skulle endast i bästa fall kunna
bidra till den europeiska gasförsörjningen med en ensiffrig procentandel.
Utvecklingen kommer inte att vända den pågående trenden av avtagande inhemsk
produktion och ökat importberoende. Dess effekter på utsläppen av växthusgaser i
Europa kommer att förbli små, om inte försumbara, och effekterna kan till och med
bli negativa om man avstår ifrån andra mer lovande projekt på grund av felaktig
stimulans och signaler.

På regional nivå kan skiffergas spela en mer betydande roll, t.ex. i Polen, som har
stora skiffergastillgångar och ett väldigt litet gasbehov (~14 bcm/år) varav 30 %
redan utvinns inom landet.

Oljeskifferbrottet i Paris innehåller också stora mängder ”tät” olja. I över 50 år har
olja producerats i detta område. Eftersom den volym som är lätt att producera
redan har förbrukats skulle ytterligare utvinning kräva många horisontalbrunnar
(upp till sex eller fler per km²) med hydraulisk spräckning.
5.1.
Inledning
I det här kapitlet undersöks potentiella resurser med skiffergas och oljeskiffer samt ”tät”
olja varefter deras sannolika roll inom den europeiska gassektorn beskrivs. Eftersom det
fortfarande saknas erfarenhet från utveckling av europeisk skiffergas är dessa
framåtblickande påståenden i viss mån spekulativa.
För att minimera osäkerheterna beskrivs och analyseras erfarenheter från Förenta staterna
i syfte att skapa förståelse om vad som kännetecknar utvecklingen av skiffergas. Med
utgångspunkt i amerikanska erfarenheter skapas en hypotetisk produktionsprofil som
sedan anpassas till situationen i Europa. Även om kvantitativa detaljer kan skilja kan
kvalitativa uppgifter bidra till att bättre förstå vilken roll skiffergas kan spela.
I det första kapitlet sammanfattas den senaste tillgängliga resursutvärderingen av
europeiska skiffergasreserver. Utvärderingen gjordes av Förenta Staternas myndighet för
energiinformation (US Energy Information administration) [US-EIA 2011]. Den innehåller
en specifikation av några av de viktigaste parametrarna för skifferbrott i Förenta staterna.
59
Utredningsavdelning A: Ekonomisk och vetenskaplig politik
_______________________________________________________________________
Detta underkapitel innehåller också en undersökning av oljeskifferreserver i Europa och den
historiska världsproduktionen av oljeskiffer med kopplingar till ”tät” olja, då dessa båda
ofta blandas. En kort överblick ges över utvecklingen av ”tät” olja i Parisområdet i
Frankrike.
Eftersom förståelsen av de typiska produktionsprofilerna för utvinning av skiffergas är
avgörande sammanfattas analysen av den viktigaste amerikanska utvecklingen i ett eget
underkapitel som avslutas med en modell av hur skifferutvinning kan tänkas komma att se
ut i framtiden, med fokus på typiska kännetecknen som enskilda brunnars snabbt minskade
kapacitet. Detta kombineras med en mer detaljerad analys av europeiska skifferresurser.
Slutligen dras några slutsatser om skiffergasproduktionens möjliga roll när det gäller att
minska koldioxidutsläppen.
5.2.
Reserver av skiffergas och oljeskiffer och reservernas storlek och läge
jämfört med konventionella reserver
5.2.1.
Skiffergas
Resursutvärderingar av europeiska skiffergasreserver
Kolvätetillgångar är indelade i resurser och reserver. Ytterligare indelning har att göra med
formationens geologiska säkerhetsgrad (spekulativ, möjlig, angiven, antydd, uppmätt,
bevisad), av tekniska samt ekonomiska aspekter. En resursvärdering är i allmänhet av
mycket lägre kvalitet än en reservvärdering eftersom den grundar sig på en mycket
svagare analys av geologiska uppgifter. Resurser mäts ofta, även om det inte är
obligatoriskt, i termer av gas på plats (gas-in-place, GIP) medan reserver redan inbegriper
antaganden om möjligheter att utnyttja dem igen under vanliga tekniska och ekonomiska
förhållanden. På konventionella gasfält utvinns normalt 80 procent av gasen på plats, även
om mängden utvunnen gas kan variera från 20 upp till mer än 90 procent beroende på
geologisk komplexitet. Utvinningstakten för okonventionella gasfält är mycket lägre.
Skiffergasresurser ska därför inte felaktigt tas för gasreserver. Med utgångspunkt i aktuella
rön är sannolikheten bara 5–30 procent att den uppmätta gasen på plats kan omvandlas till
utvinnbara gasreserver under kommande decennier.
Tabell 16 visar den konventionella gasproduktionen (“Produktion 2009”) och reserver
(”Bevisade konventionella gasreserver”). Dessa siffror jämförs med de antagna
skiffergasresurserna. Uppgifterna om resurser är tagna från en färsk utvärdering gjord av
Förenta staternas byrå för energiinformation (US Energy Information Agency). [US-EIA
2011] Per definition bör bevisade gasreserver producera gas med existerande eller
planerade brunnar under nuvarande ekonomiska och tekniska förhållanden. Nuvarande
skiffergasresurser är uppskattningar baserade på ungefärliga geologiska parametrar som
t.ex. områdets utbredning och tjocklek, porositet samt gas per volym, etc. Dessa uppgifter
kontrolleras till viss del genom olika tester, men är i de flesta fall grova uppskattningar.
Dessa uppgifter för gas på plats i resurser presenteras i den fjärde kolumnen ("skiffergas
på plats").
Tekniskt utvinnbara skiffergasresurser är de kvantiteter som enligt uppskattningen kan
produceras med befintlig teknik om fältet utvecklas avsevärt. De beräknade tekniskt
utvinnbara skiffergasresurserna delat med resurserna av gas på plats ger
utnyttjandefaktorn, eller den producerade mängden gas. Dessa uppgifter återfinns i den
sista kolumnen (”beräknad utnyttjandefaktor”). I genomsnitt beräknade US-EIA en
utnyttjandefaktor eller producerad mängd gas till 25 % mellan gas på plats och tekniskt
utvinnbara resurser. De amerikanska enheterna i originalet har omvandlats till SI-enheter.
60
Hur utvinning av skiffergas och skifferolja påverkar miljön och människors hälsa
________________________________________________________________________
Tabell 16: Utvärdering av konventionell gasproduktion och reserver i jämförelse
med skiffergasresurser (gas-på-plats samt tekniskt utvinnbara
skiffergasresurser); GIP = gas på plats; bcm = km (de ursprungliga uppgifterna
är omvandlade till m³ med 1000 standardkubikfot = 28,3 m³)
Land
Produktion
2009 (1)
[bcm]
Bevisade
konvention
ella
gasreserver
[bcm] (1)
Skiffergas
på plats,
mängd gas
i ett
område
med
skiffergas
Beräknad
Tekniskt
utvinnbara
skiffergasr
esurser
utnyttjande
-
[bcm] (2)
(2)
faktor
[bcm] (2)
Frankrike
0,85
5,7
20,376
5,094
25 %
Tyskland
(uppgifter för
2010)
15,6 (13,6)
92,4
(81,5)
934
226
24,2 %
Nederländerna
73,3
1,390
1,868
481
25,7 %
Norge
103,5
2,215
9,424
2,349
24,9 %
Förenade
kungariket
59,6
256
2,745
566
20,6 %
Danmark
8,4
79
2,604
651
25 %
Sverige
0
0
4,641
1,160
25 %
Polen
4,1
164
22,414
5,292
23,6 %
Litauen
0,85
0
481
113
23,5 %
Totalt EU27+Norge
266
4202
65,487
16,470
~25 %
Källa: (2) US-EIA (2011), (1) BP (2010)
För att bedöma om dessa resursuppskattningar är relevanta är det av nytta att analysera
några stora amerikanska skiffergasområden eftersom europeisk erfarenhet av utveckling av
skiffergas fortfarande är i sin linda. Bara ett fåtal av de tekniskt utvinnbara
skiffergasresurserna kommer att omvandlas till reserver för produktion över tid, eftersom
ytterligare restriktioner begränsar tillgången till resursen i sin helhet. Exempelvis kommer
markgeografi,
skyddade
områden
(t.ex.
dricksvattenreserver,
naturreservat,
nationalparker) eller helt enkelt tätbefolkade områden att begränsa tillgången till
skifferområdena. Av denna anledning görs nedan en kort jämförelse med Förenta staterna
för att förstå hur stor den utvinnbara skifferresursen är och hur mycket som till sist kan
produceras. Delvis kan man ta lärdom från trender i historien och den utvinning som skett
här, även om verksamheten fortfarande pågår. Med utgångspunkt i amerikanska
erfarenheter är det inte osannolikt att betydligt mindre än 10 procent av gasen på plats i
slutändan kan produceras under de närmaste decennierna.
Resursutvärderingar av stora amerikanska skiffergasområden och några viktiga parametrar
Förenta staterna har lång erfarenhet av mer än 50 000 brunnar under mer än 20 år. I
tabell 17 visas några viktiga parametrar för de största amerikanska skiffergasområdena.
Exempel på parametrar är storleken på området som täcks av skiffer, dess djup och
61
Utredningsavdelning A: Ekonomisk och vetenskaplig politik
_______________________________________________________________________
tjocklek samt totalt organiskt kol (TOC). Uppgifter om totalt organiskt kol (TOC) och
bergets porositet uppmäter skifferresursens gasinnehåll. Utifrån dessa uppgifter uppskattar
ALL consulting andelen gas på plats och utvinnbara resurser i Europa. Dessa uppgifter
tillsammans med uppgifter om den uppskattade produktionstakten per brunn är hämtade
från [ALL consulting 2008]. De jämförs med nya rön som sammanlagd produktion fram till
2011 och produktionstakt per brunn under 2010.
Produktionstakten för varje brunn under 2010 (se tabell 17, sista raden) överensstämmer
med prognosen för projekt vid skiffertillgångarna i Barnett och Fayetteville. Det tidigare
utvecklade skifferområdet i Antrim uppvisar en betydligt lägre produktionstakt per brunn,
vilket förutsågs i prognosen, medan det senast utvecklade området, Haynesville, än så
länge uppvisar högre produktionsvärden. Dessa aspekter diskuteras mer ingående senare i
studien.
Tabell 17: Utvärdering av den viktigaste utvecklingen vid skiffergastillgångar i
Förenta staterna (de ursprungliga uppgifterna är omvandlade med 1000
standardkubikfot = 28,3 m³ och 1 m = 3 fot)
Skiffergasomr
åde
Enheter
Antrim
Barnett
Fayetteville
Haynesville
Beräknad areal
km²
30000
13.000
23.000
23.000
Djup
km
0.2–0.7
2.1–2.8
0.3–2.3
3.5–4.5
Verklig tjocklek
m
4–25
30–200
7–70
70–100
TOC
%
1–20
4.5
4–9.8
0.5–4
Total porositet
%
9
4–5
2–8
8–9
Gas på plats
miljon
m³/km²
70
720
65
880
Gas på plats
teram³
2.2
9.3
1.5
20.3
Utvinnbara
resurser
teram³
0.57
1.2
1.2
7.1
Producerad
mängd gas
%
26 %
13 %
80 %
35 %
Ackumulerad
produktion (jan
2011)
Terram³
0.08
0.244
0.05
0.05
Beräknad
produktionstakt
(2008)
1000
m³/dygn/bru
nn
3.5-5.7
9.6
15
18–51
Reell
gasproduktionst
akt 2010
1000
m³/dygn/bru
nn
~1
9.5
21.8
~90
Källa: Arthur (2008)
Den sammanlagda produktionen i dessa skifferområden och deras historiska trender ger en
fingervisning om huruvida det är realistiskt att anta att utvinningen kommer att nå upp till
de beräknade värdena för utvinnbara resurser eller inte. Vid första anblick produceras bara
14 % av den utvinnbara resursen, eller 3,5 % av gasen på plats, i skifferbrottet i Antrim –
efter nästan 30 års utveckling – trots att maxproduktionen på fältet nåddes redan 1998.
62
Hur utvinning av skiffergas och skifferolja påverkar miljön och människors hälsa
________________________________________________________________________
Av allt att döma kan bara marginella tillskott väntas eftersom produktionen har avtagit
under 10 års tid med 4–5 % årligen. Även Barnetts skifferområde nådde sin maxproduktion
i början av 2010 [Laherrere 2011], när 20 % av den utvinnbara resursen eller 2,5 % av
gasen på plats hade producerats. Skifferbrottet i Fayetteville verkar ha nått sin maxnivå i
december 2010 (se figur 9), när bara 4 % av dess utvinnbara resurs eller 3 % av gasen på
plats hade producerats. Det är bara produktionen i Haynesville, som är den senaste
skiffertillgången under utveckling, som stiger kraftigt efter två års utveckling. För
närvarande har mindre än 0,1 % av den utvinnbara resursen eller 0,02 % av gasen på
plats utvunnits i Haynesville.
Mot bakgrund av dessa uppgifter verkar det som att mindre än 5 % av gasen på plats
kommer att produceras vid skifferreserven i Antrim och cirka 5–6 % vid skifferområdena
Barnett och Fayetteville. Endast skifferreserven i Haynesville kan fortfarande se en fortsatt
ökad produktion i och med att utvinningstakten kan ökas något – men än är det för tidigt
att dra några slutsatser.
5.2.2.
Oljeskiffer och ”tät” olja
Skiffergasreservernas geologiska historia ovan gäller även för oljeskifferns ursprung med
den skillnaden att kolväten som utvinns från oljeskiffer är ett förstadium till olja, kallat
kerogen. För att omvandla kerogen till olja måste substansen upphettas till 350–450°C.
Geologer kallar den här temperaturintervallen för “oljefönstret”. Hur pass moget källberget
är bestämmer sammansättningen av det organiska materialet och mängden kerogen eller
till och med råolja som upphettningen slutligen leder till. Varje reserv med oljeskiffer kan
därför ha individuella kännetecken som påverkar dess produktionsegenskaper. I de flesta
fall kräver en omogen skifferresurs enorma ansträngningar i fråga om energi, ekonomi och
teknik med lika stora sidoeffekter på miljön för att kerogen ska kunna omvandlas från sin
ursprungliga form till råolja genom upphettning.
Oljeskifferresurser är i allmänhet enorma och överstiger sannolikt konventionella
oljereserver på global nivå. En uppskattning av resurserna i Europa visas i tabell 18.
Oljeskiffer har producerats i decennier och på vissa ställen i århundraden. Men på grund av
deras dåliga resultat kom dessa reserver aldrig att spela någon central roll och deras
utveckling
stannade
av
när
bättre
alternativ
blev
tillgängliga.
De
här
resursuppskattningarna är därför bara ett ungefärligt mått på deras förekomst. För
närvarande är det bara Estland som producerar olja från oljeskiffer i en takt om 350 kiloton
per år. [WEC 2010]
63
Utredningsavdelning A: Ekonomisk och vetenskaplig politik
_______________________________________________________________________
Tabell 18: Uppskattningar av oljeskiffertillgångar i Europa (i miljoner ton, Mt)
Resurs på plats (WEC
2010)
[Gigafat (109 fat)]
Land
Resurs på plats
(WEC 2010)
[Mton]
Österrike
0,008
1
Bulgarien
0,125
18
Estland
16,286
2,494
Frankrike
7
1,002
Tyskland
2
286
Ungern
0,056
8
Italien
73
10,446
Luxemburg
0,675
97
Polen
0,048
7
Spanien
0,28
40
Sverige
6,114
875
Förenade kungariket
3,5
501
EU
109,1
15,775
Källa: [WEC 2010]
Uppgifterna om förekomster av ”tät” olja är väldigt osäkra och ofta obefintliga eftersom de
ingår i konventionell oljestatistik. Oljeskiffer som är rikt på kerogen blandas också med
råolja i porer och mellanliggande lager med låg permeabilitet. Blandningens
sammansättning beror på om det kerogen som fanns i källberget delvis har passerat
oljefönstret eller inte under sin geologiska historia. Utvinning av den här oljan hamnar i
kategorin produktion av ”tät” olja, även om det sker mellan lager av oljeskiffer. Reserven i
Paris rymmer till exempel stora mängder oljeskiffer.
De i dagsläget relevanta projekten kretsar dock kring utvinning av ”tät” olja i den här
skifferreserven. [Leteurtrois et al. 2011]
Reserven i Paris är ungefär ovalformad och ligger under och runt omkring Paris i Frankrike,
500 km öst-västlig riktning och 300 km nord-sydlig riktning. Allt som allt täcker den en yta
på ungefär 140 000 km². [Raestadt 2004] Öster om Paris ligger bärande oljelager närmare
marken. [Leteurtrois et al. 2011] Den första brunnen borrades 1923. Under 1950- och
1960-talen växte intresset hos oljeföretagen och många utvinningsbrunnar borrades, några
mindre fält upptäcktes, men bara 3 procent av dessa tidiga brunnar ledde till kommersiell
verksamhet. [Kohl 2009] En andra blomstringsperiod ägde rum under 1980-talet i
efterdyningarna av de två oljeprischockerna. Seismiska lastbilar körde då till och med på
Champs Elysées för att undersöka den geologiska strukturen även under Paris. Flera stora
konventionella oljefält upptäcktes vid den här tiden. Totalt har man utvunnit cirka 240 Mb
olja från området sedan 1950, från mer än 800 brunnar. All den här utvecklingen är
konventionell oljeutvinning utan hydraulisk spräckning.
Intresset växte nyligen när ett litet företag, Toreador, tillkännagav de första beräkningarna
vad gäller ett potentiellt oljerikt område som sträcker sig under Paris till vindistriktet
Champagne. Uppskattningarna meddelades efter en analys av gamla utforskningsprotokoll.
64
Hur utvinning av skiffergas och skifferolja påverkar miljön och människors hälsa
________________________________________________________________________
Toreador har inriktat sin kommersiella verksamhet på den franska marknaden, och
ansvarar tillsammans med Hess Corp. för utvecklingen av skifferreserven. [Schaefer 2010]
Hydraulisk spräckning väntas spela en avgörande roll i utvecklingen av området och
oljeutvinningen. Upp till 65 Gb olja eller mer sägs finnas i fyndigheten. [Kohl 2009] Dessa
siffror har dock inte bekräftats av oberoende källor, och bör därför tolkas med försiktighet.
Det ska sägas att det alltid finns kommersiella intressen bakom stora utvecklingsplaner
med eventuellt enorma antal resurser, vilket därför ska bedömas med största försiktighet.
Dessa siffror är ofta grova uppskattningar i överkant som inte återspeglar några av de
problem som kan försvåra en möjlig utvinning. Det är i dag nästan omöjligt att samla
tillräcklig information för att bedöma hur stort detta skifferbrott egentligen är och hur
mycket det kan producera, eftersom litteraturen innehåller både entusiastiska [Schaefer
2010] och skeptiska [Kohl 2009] kommentarer. En nyhet kan vara storskaligt användande
av horisontalbrunnar med hydraulisk spräckning i brottet. Omkring 5 Mb olja beräknas
finnas på plats per km², och området kan utvecklas med hjälp av horisontalbrunnar. Den
typiska produktionstakten för varje brunn antas i bästa fall nå upp till 400 fat/dygn under
den första månaden av produktion, följt av en årlig minskning på 50 %. [Schaefer 2010]
Ett liknande skifferområde, även om det skiljer sig i vissa avseenden, är Bakken i Förenta
staterna, där ”tät” olja produceras i ett oljeskifferområde.
Figur 8 visar hur produktionen av skifferolja har utvecklats i världen sedan 1880. Ända
sedan 1830 har skifferolja producerats i Frankrike. Produktionen upphörde 1959.
[Laherrere 2011] Den utvunna mängden olja är dock för liten för att den ska synas i
diagrammet. Om figuren: Oljeskiffer omvandlas till skifferolja när innehållet uppgår till 100
l olja eller 0,09 ton olja per ton skiffer.
Figur 8: Produktion av skifferolja i världen; ursprungliga enheter har omvandlats
enligt följande: 1 ton oljeskiffer motsvarar 100 l skifferolja
kb/day Shale oil production
80
China
Brazil
Russia
Scotland
Estonia
70
60
50
40
30
20
10
0
1880
1900
1920
1940
1960
1980
2000
Source: 1880-2000: WEC 2010, Data for 2005, 2007 and 2008, WEC 2007, 2009 and 2010
Other Data interpolated by LBST
Källa: [WEC 2007, 2009, 2010], Några uppgifter för 2001–2005 och 2007 är LBST-uppskattningar.
65
Utredningsavdelning A: Ekonomisk och vetenskaplig politik
_______________________________________________________________________
5.3.
Analys av skiffergasproduktion i Förenta staterna
5.3.1.
Produktionstakt under första månaden
Vanliga kännetecken för alla skiffergasområden är:
 Låg permeabilitet (hundra tusen till en miljon gånger mindre än på konventionella
fält [Total 2011]).

Lågt specifikt gasinnehåll per mängd.

Ett utbrett område är täckt av skiffer.
Brunnar borras i området med skiffergas. För att öka kontaktytan mellan porerna, där
gasen finns, och brunnen skapas sprickor genom hydraulisk spräckning. Den totala
tillgängliga mängden gas är dock liten jämfört med mängden gas i konventionella brunnar.
Produktionstakten är till en början därför väldigt liten jämfört med brunnar på
konventionella gasfält. Företagen strävar dessutom efter att utveckla de mest lovande
områdena inom ett skifferområde först. Tidiga vertikalbrunnar vid skifferbrottet i Barnett
producerade exempelvis i regel 700 000 m³ (25 miljoner kubikfot) per månad under den
första hela månaden i drift. Takten avtog till omkring 400 000 m³ (15 miljoner kubikfot)
per månad för de senaste brunnarna. [Charpentier 2010]
En ny undersökning gjord av USGS bekräftar att produktionen under den första hela
månaden för vertikalbrunnar är i genomsnitt under 700 000 m³ per månad. Skifferbrottet
Bossier är det enda undantaget: det uppvisade under första månaden en fyra gånger så
hög produktionstakt (2,8 m³ per månad). Området började dock utvecklas redan för 40 år
sedan, vilket bekräftar att utvecklingen av de mest produktiva fälten började tidigt.
Horisontalbrunnar uppvisar i genomsnitt en bättre produktionstakt initialt. Vid skifferbrotten
i Barnett och Fayetteville uppgick produktionen till 1,4 miljoner m³ per månad (50 miljoner
kubikfot). Det är bara det senaste skifferbrottet i Haynesville som visar en ovanligt hög
inledande produktionstakt med 7–8 miljoner m³/månad (~260 miljoner kubikfot) Den här
högre produktionstakten var dock redan väntad, med anledning av geologiska parametrar i
skifferområdet (se tabell 17).
5.3.2.
Typiska produktionsprofiler
Det initiala trycket efter spräckning ligger långt över det naturliga trycket i reserven. Efter
spräckning släpper trycket. Detta resulterar i ett snabbt återflöde av avloppsvatten
(”spräckningsvatten”), vilket innehåller alla rörliga delar och föroreningar från reserven
inklusive naturgas. På grund av det stora flödet i förhållande till reservens storlek faller
trycket i reserven väldigt snabbt. Detta resulterar i en snabbt nedåtgående
produktionsprofil. Medan produktionstakten på konventionella gasfält minskar med flera
procent varje år, minskar produktionen på skiffergasområden med flera procent i månaden.
En historisk analys av några skifferbrott i Förenta staterna visar att den inledande
produktionstakten är mycket lägre och den efterföljande minskningen mycket snabbare än
på konventionella fält. Generellt avtar produktionen med 50, 60 procent eller mer under
det första året. [Cook 2010] Erfarenhet visar att vid det senast utvecklade skifferbrottet,
Haynesville, minskar produktionen med 85 procent under det första och 40 procent under
det andra året. Efter så mycket som nio år avtar produktionstakten fortfarande med 9
procent. [Goodrich 2010] Företag i Haynesville verkar försöka optimera produktionen på ett
sätt så att gasen kan utvinnas så snabbt som möjligt.
66
Hur utvinning av skiffergas och skifferolja påverkar miljön och människors hälsa
________________________________________________________________________
5.3.3.
Beräknat slutligt utnyttjande (Estimated ultimate recovery, EUR) per brunn
Den statistiska analysen av produktionsprofilerna gör det möjligt att räkna ut det
beräknade slutliga utnyttjandet för varje brunn i fråga om mängd olja, genom en
jämförelse av olika skifferområden. För tidiga vertikalbrunnar i Barnetts skifferområde
beräknas det slutliga utnyttjandet ligga på cirka 30 miljoner m³. För nya brunnar
fördubblades siffran till 60 miljoner m³ för både vertikal- och horisontalbrunnar. De flesta
andra skifferområden (Fayetteville, Nancos, Woodford, Arkoma Basin) uppvisar mycket
mindre mängder gas, nära eller under 30 miljoner m³. Det var bara i det tidigt utvecklade
skifferbrottet Bossier som slutlig gasproduktion från enskilda brunnar uppgick till 90
miljoner m³. Haynesville skifferbrott uppvisar beräknade samlade produktionsvolymer
däremellan, med ett genomsnitt på omkring 75 miljoner m³ per brunn. [Cook 2010]
5.3.4.
Några exempel i Förenta staterna
Skifferområdet i Antrim i Michigan ligger bara några hundra meter under markytan. Det
började därför utvecklas tidigt och nya brunnar byggdes till i snabb takt. 1998 nådde det
sin maximala produktionsnivå. Detta följdes av en nedgång på 4–4,5 % per år även om
nya brunnar utvecklas än idag.
Barnetts skifferbrott fortsatte att utvecklas samtidigt som det amerikanska parlamentet
antog lagen om ren energi (Clean Energy Act) från 2005, där kolväteborrning undantogs
från restriktionerna i lagen om skydd av dricksvatten (Save Drinking Water Act) från 1974.
Inom några få år steg produktionen till 51 miljarder m³ 2010 från nästan 15 000 brunnar.
Det 13 000 km² stora fältet byggs ut med i genomsnitt 1 brunn per km², och i framtida
områden kommer man att borra 5 brunnar per km². Med anledning av den snabba
utvecklingstakten nådde fältet sin maxproduktion 2010.
Borrningen av ytterligare 2 000 brunnar 2010 kunde inte förhindra en minskning i
produktion. I slutet av 2010 var den genomsnittliga produktionstakten per brunn 3,4
miljoner m³ per år.
Även skifferbrottet i Fayetteville började byggas ut från år 2005. Även om området är
mindre och producerar mindre mängder gas uppvisar det en typisk produktionsprofil, vilket
framgår av figur 9. De svarta linjerna visar hur basproduktionen skulle ha minskat om inga
nya brunnar hade borrats under åren.
Den samlade minskningen av basproduktionen visar på den höga avtagningstakten som i
Fayetteville är 5 procent per månad. De dippar som syns i september 2009 och mars 2011
är orsakade av att brunnarna stängdes i en del av området på grund av allvarliga
restriktioner gällande väderförhållanden. Om man analyserar enskilda brunnar är det högst
sannolikt att Fayetteville nådde sin produktionstopp redan i december 2010. Den
genomsnittliga produktionstakten i slutet av 2010 var ungefär 8 miljoner m³/år per brunn.
67
Utredningsavdelning A: Ekonomisk och vetenskaplig politik
_______________________________________________________________________
Figur 9: Gasproduktion från skifferområdet Fayetteville i Arkansas
Källa: egen källa baserad på [Arkansas 2009]
Chesapeake, ett litet företag med en omsättning på 13 miljoner dollar, växte huvudsakligen
tack vare utbyggnaden av Fayettevilles skifferbrott 1993. [Chespeake 2010] Företagets
omsättning hade 2009 ökat till mer än 5 miljarder dollar tack vare uppsvinget för
skiffergas. Förra året sålde det alla sina tillgångar i Fayettevilles skifferområde för 5
miljarder dollar till bolaget BHP Billiton. [Chon 2011]
Det senaste området i utveckling är Haynesville. 2010 blev det Förenta staternas största
skiffergasfält sett till produktion och gick därmed om Barnett skifferbrott. Den snabba
ökningen i produktion är huvudsakligen till följd av högre initiala produktionsnivåer på upp
till 7–8 miljoner m³ per brunn under den första månaden. Den högre produktionstakten var
väntad med anledning av de olika geologiska parametrarna på fältet i kombination med
strategin som gick ut på att utvinna gas så snabbt som möjligt. Som redan nämnts följs
detta av en aldrig tidigare skådad nedgång på 85 procent under det första året.
5.3.5.
Viktiga parametrar för stora skiffergasområden i Europa
I tabell 19 specificeras några viktiga parametrar för de största områdena med skiffergas i
Europa. Det undersökta framtida området är mycket mindre än det totala skifferområdet
eftersom vissa uteslutningskriterier redan har tillämpats. Det är viktigt att ha detta i åtanke
när den specifika gasen på plats i varje område jämförs med uppgifterna i tabell 17, där
hela skifferområdet användes för jämförelsen. Mängden gas på plats (GIP) per km² ger ett
mått på hur mycket gas som kan produceras från en enskild brunn.
68
Hur utvinning av skiffergas och skifferolja påverkar miljön och människors hälsa
________________________________________________________________________
Totalt organiskt kol (TOC) är ett mått på gasinnehållet i skifferområdet, vilket är relevant
för resursuppskattningen. Tillsammans med lagrets tjocklek bestämmer det även om
vertikal- eller horisontalbrunnar är att föredra, deras utbredning samt hur tätt brunnarna
ska borras för optimal produktion.
Med utgångspunkt i dessa antaganden verkar de mest lovande europeiska skifferområdena
vara östeuropeiska skifferbrott i Polen, då dessa visar upp de största mängderna gas på
plats. Produktionen i andra skifferbrott är betydligt mindre även om dessa områden breder
ut sig över större ytor. Detta innebär att gasproduktionen på de sistnämnda ställena kräver
avsevärt större arbetsinsatser, med allt vad det innebär för markanvändningen och
vattenbehovet .
Med dessa aspekter i åtanke förefaller det sannolikt att nästan alla europeiska skifferbrott
förutom i Polen och kanske Skandinavien kan komma att uppvisa utvinningsnivåer och
reserver som är jämförbara med eller till och med mindre än skifferbrotten Fayetteville eller
Barnett i Förenta staterna.
Tabell 19: Bedömning av viktiga parametrar för stora europeiska områden med
skiffergas (de ursprungliga uppgifterna är avrundade och omvandlade till SIenheter)
Region
Brott/
Skiffer
Prospekteri
ngsområde
(km²)
Faktisk
tjocklek
(m)
TOC (%)
GIP
(miljoner
m³/km²)
(2)
Polen
Östersjön
8 846
95
4
1600
Polen
Lublin
11 660
70
1,5
900
Polen
Podlasien
1 325
90
6
1600
Frankrike
Paris
17 940
35
4
300
Frankrike
Sydost
16 900
30
3,5
300
Frankrike
Sydost
17 800
47
2,5
630
Centraleuropa
Posidonia
2 650
30
5,7
365
Centraleuropa
Namurian
3 969
37
3,5
600
Centraleuropa
Wealden
1 810
23
4,5
290
Skandinavien
Alun
38 221
50
10
850
Förenade
kungariket
Bowland
9822
45
5,8
530
Förenade
kungariket
Liassic
160
38
2,4
500
Källa: US-EIA (2011)
5.3.6.
Hypotetisk utveckling av området
Ett viktigt kännetecken som skiljer skiffergasproduktion från konventionell gasproduktion är
den snabba avtagningstakten för enskilda brunnar. Det går att skapa en hypotetisk
utveckling för skifferområden genom att många identiska produktionsprofiler slås samman.
I figur 10 visas resultaten av en sådan uträkning där produktionsprofiler inom ett
skifferområde har räknats samman med en ny brunn som har byggts till i området varje
månad.
69
Utredningsavdelning A: Ekonomisk och vetenskaplig politik
_______________________________________________________________________
Uppgifterna är hämtade för att likna uppgifterna i Barnetts skifferområde med en typisk
produktion under den första månaden som uppgår till 1,4 miljoner m³ och en minskning på
5 % varje månad. Efter fem år kopplas 60 brunnar till området vilket leder till en
produktion på omkring 27 miljoner m³/månad eller 325 miljoner m³/år. Den genomsnittliga
produktionstakten per brunn minskar till 5 miljoner m³ per brunn och år efter 5 år på grund
av de producerande brunnarnas snabba minskning.
Detta utvecklingsscenario används nedan för att uppskatta hur produktionen av skiffergas
kan påverka den europeiska gasmarknaden.
Figur 10: Typisk utveckling av skifferområden där nya brunnar byggs till i en
oföränderlig utvecklingstakt med en brunn per månad
Källa: egen källa
5.4.
Skiffergasutvinningens roll i övergången till en koldioxidsnål ekonomi
och den långsiktiga minskningen av koldioxidutsläpp
5.4.1.
Konventionell gasproduktion i Europa
Produktionen av naturgas i EU nådde sin produktionstopp redan 1996 med en
produktionsnivå på 235 miljarder m³ per år. Redan 2009 hade produktionen sjunkit med
27 procent till 171 miljarder m³/år. Parallellt steg konsumtionen från 409 miljarder m³
1996 till 460 miljarder m³ 2009, en ökning på 12 %. Andelen inhemsk produktion
minskade därför från 57 % till 37 %.
2004 var Europas (inklusive Norges) topproduktion på 306 miljarder m³/år. 2009 hade den
minskat till 275 miljarder m³/år (-11 %). Import från länder utanför EU eller Norge steg
från 37 % 2004 till 40 % 2009. [BP 2010]
70
Hur utvinning av skiffergas och skifferolja påverkar miljön och människors hälsa
________________________________________________________________________
I den senaste rapporten World Energy Outlook, publicerad av den internationella
energiorganisationen (International Energy Agency), förutspås en ytterligare minskning av
produktionen till under 90 miljarder m³/år 2035 eller, med Norge medräknat, till
127 miljarder m³/år.
Efterfrågan på naturgas väntas fortfarande stiga med 0,7 % årligen, vilket resulterar i
667 miljarder m³/år 2035. [WEO 2011] Gapet mellan efterfrågan och allt sämre inhemsk
tillgång ökar oundvikligen ytterligare, vilket tvingar EU att öka importen till mer än
400 miljarder m³/år år 2035, motsvarande en import på 60 %.
5.4.2.
Okonventionell gasproduktion och trolig relevans för europeisk gasförsörjning
Den internationella energiorganisationens specialutgåva av World Energy Outlook 2011
fokuserar på den roll icke-konventionell naturgas kan spela. Utvecklingen av
okonventionella naturgasresurser i Europa kommer troligen att ledas av Polen, som antas
inneha 1,4–5,3 Tcm skiffergas [WEO 2011], huvudsakligen i norr. Redan i mitten av 2011
hade Polen beviljat 86 licenser för utvinning av icke-konventionell gas.
WEO 2011 ser dock ett antal hinder som måste övervinnas: “Med anledning av det relativt
stora antal brunnar som behöver borras kan det vara besvärligt att få godkännande från
lokala myndigheter och samhällen. Projekt kan också försvåras av bearbetningen och
hanteringen av stora mängder avloppsvatten. Dessutom kommer tredjepartstillträde till
ledningsinfrastruktur att kräva inhemska politiska reformer”. Potentialen bedöms hur som
helst som stor: ”De tekniska, miljömässiga och rättsliga hindren till trots har skiffergas
potentialen att radikalt förändra Polens energilandskap.” [WEO 2011]
Trots dessa påpekanden spår rapporten bara ett marginellt inflytande för
skiffergasproduktionen i Europa. Den genomsnittliga minskningen för inhemsk
gasproduktion inklusive konventionell och icke-konventionell uppskattas till 1,4 % per år.
Följande grundscenario med utgångspunkt i ovan nämnda produktionsprofiler ger en bild av
hur mycket arbete som krävs för att omvandla möjliga skiffergasresurser till produktion.
Det ger också en bild av borrningars maximala påverkan i skiffergasområden. Detta
understryker påståendet att icke-konventionell gas troligen inte kommer att kunna vända
Europas allt sämre gasproduktion.
I Europa finns ungefär 100 tillgängliga borriggar [Thornhäuser 2010]. En uppmätt
genomsnittlig borrtid på 3 månader per brunn skulle göra det möjligt att borra 400 brunnar
per år i Europa som mest. Detta skulle innebära att alla riggar används enbart för borrning
i skiffergasområden även om alla riggar inte lämpar sig för detta ändamål och andra
brunnar fortfarande byggs. Antar man vidare en produktionstakt under den första månaden
på 1,4 miljoner m³ skulle 2 000 brunnar ha borrats efter 5 år med en sammanlagd effekt
på 900 miljoner m³/månad eller 11 miljarder m³/år. Produktionsprofilen skulle likna den i
figur 10, varvid det dock måste erinras att antalet brunnar vore större. Dessa brunnar
skulle bidra med mindre än 5 procent av Europas gasproduktion under de kommande
årtiondena, eller 2–3 procent av gasbehovet. Även om utvecklingstakten fortsatte i samma
fart (ytterligare 400 brunnar per år) skulle detta bara leda till en marginell ökning i
produktion, eftersom den snabba avtagningstakten minskar produktionen med nästan 50
% på ett år om utvecklingen av nya brunnar skulle avbrytas.
71
Utredningsavdelning A: Ekonomisk och vetenskaplig politik
_______________________________________________________________________
5.4.3.
Skiffergasproduktionens roll för långsiktig minskning av koldioxidutsläpp
De samlade tekniska, geologiska och miljömässiga aspekter som diskuterats ovan gör det
nästan omöjligt även för en aggressiv utveckling av skiffergas att på ett relevant sätt
påverka Europas framtida koldioxidutsläpp.
Som har nämnts tidigare blev skiffergasproduktionens framgång i Förenta staterna möjlig
delvis tack vare att miljörestriktionerna lättade i 2005 års lag om ren energi (Clean Energy
Act). Inte ens denna aggressiva och billiga utveckling ledde till mer än 10 % bidrag till den
amerikanska produktionen av naturgas från flera tiotusentals brunnar.
Hydraulisk spräckning är samtidigt ett kontroversiellt samtalsämne i Förenta staterna.
Miljörestriktioner kan minska vidare skiffergasutveckling väldigt snabbt, vilket beskrivs i en
industristudie gjord av Ernst&Young: "Den viktigaste faktorn, som sannolikt kommer att
hämma den förutsedda tillväxten vad gäller skiffergasproduktion, är ny miljölagstiftning",
och vidare: “En jämförande studie genomförs för närvarande av Förenta staternas
miljöskyddsmyndighet (US Environmental Protection Agency) om hur hydraulisk spräckning
påverkar vattenkvalitet och folkhälsan. Investeringar i utveckling av skiffergas kan avta om
hydraulisk spräckning förbjuds eller begränsas i väsentlig mån som en följd av studiens
resultat.” [Ernst&Young 2010]
En kraftig utveckling av skiffergasproduktion i Europa kan bidra med upp till några procent
till europeisk gasproduktion. På grund av långa fördröjningar är det mycket sannolikt att
produktionen förblir nästintill försumbar under de närmaste 5–10 åren.
Dessa uttalanden utesluter dock inte att en viss relevant mängd gas kan produceras på
regional nivå.
Om miljörestriktioner leder till ökade kostnader och minskad utvecklingstakt kommer
skiffergasproduktion i Europa att förbli nästintill marginell.
Den europeiska gasproduktionen har varit på nedgång i flera år. Nedgången kommer inte
att bromsas av utveckling inom icke-konventionell gas. Även industristudier ser hur
skiffergasproduktionens bidrag till europeisk gasförsörjning växer mycket långsamt och
utan att överskrida efterfrågan med mer än några få procent. [Korn 2010]
Okonventionell gasproduktion inom Europa kommer därför inte att kunna minska
europeiska importbehov av naturgas. Detta gäller inte nödvändigtvis för Polen. Här kan
icke-konventionell gasproduktion ha en synlig effekt eftersom den i dag låga produktionen
av 4,1 miljarder m³ utgör cirka 30 % av den låga inhemska efterfrågan på 13,7 miljarder
m³. [BP 2010]
På grund av stigande efterfrågan på gas från andra områden i världen och minskad
basproduktion i Ryssland kan det inte uteslutas – minst sagt – att naturgasimporter till
Europa inte kan öka under de närmaste två decennierna på det sätt som efterfrågan i
Europa skulle kräva. Europeisk politik för att öka efterfrågan på gas skulle i så fall bli till
skada snarare än till nytta. Lämpliga anpassningsåtgärder skulle vara att fortlöpande
minska den totala efterfrågan på gas genom lämpliga initiativ. Investeringar i
skiffergasprojekt kan mycket sannolikt motverka sitt syfte eftersom investeringarna kan få
kort men begränsad inverkan på inhemsk gasförsörjning och eftersom de skulle sända fel
signaler till konsumenter och marknader, nämligen att fortsätta ett resursberoende på en
nivå som inte skulle motiveras av tryggad försörjning. Den ofrånkomligt snabbare
nedgången skulle förvärra situationen eftersom den skulle minska den tillgängliga tiden för
ersättningar och eftersom stora investeringar i dessa projekt och i detta beroende, borde
ha använts till övergångsteknik.
72
Hur utvinning av skiffergas och skifferolja påverkar miljön och människors hälsa
________________________________________________________________________
6.
SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER
Befintliga lagar om gruvdrift i Europa och relaterade författningar som påverkar gruvdrift
tar inte upp de specifika aspekterna som rör hydraulisk spräckning. Det finns stora
skillnader mellan författningar som avser gruvdrift i EU:s medlemsstater. I många fall
privilegieras gruvrättigheter framför medborgarrättigheter och lokala politiska myndigheter
har ofta inget inflytande på möjliga projekt eller gruvområden eftersom dessa beviljas av
statsmakterna eller regionala styrelseorgan och deras myndigheter.
I en föränderlig social och teknisk miljö där frågor om klimatförändringar och övergången
till ett hållbart energisystem är högsta prioritet och där allmänhetens deltagande på
regional och lokal nivå stärks, behövs en omvärdering av nationella intressen för gruvdrift
och intressen hos regionala och lokala myndigheter liksom hos den del av befolkningen som
berörs.
En obligatorisk livscykelanalys av nya projekt inklusive en miljökonsekvensanalys borde
vara en förutsättning för en sådan omvärdering. Bara en fullständig lönsamhetsanalys
utgör en lämplig grund för en bedömning om enskilda projekts relevans och deras
berättigande.
Tekniken bakom hydraulisk spräckning har väsentlig påverkan i Förenta staterna, som för
närvarande är det enda landet med erfarenhet från flera decennier och långt bakåtgående
statistik.
Tekniken för skiffergasutveckling kännetecknas dels av oundviklig miljöpåverkan, dels av
en hög risk om tekniken inte används på lämpligt sätt och dels av en möjlig hög risk för
skador på miljön och fara för människors hälsa även när tekniken hanteras på rätt sätt.
En oundviklig effekt är förstörelsen av stora landområden och allvarliga förändringar i
landskapet eftersom brunnarna måste borras väldigt tätt för att storskalig spräckning ska
kunna ske i berget för att få tillgång till den lagrade gasen. De enskilda brunnshöljena – i
Förenta staterna rapporteras upp till 6 brunnshöljen per km² eller mer – måste förberedas,
utvecklas och kopplas till vägar som är tillgängliga för tung trafik. Producerande brunnar
måste vara sammankopplade med anslutna ledningar med låg genomströmning, och även
med reningsenheter för att separera avfallsvatten och kemikalier, tungmetaller eller
radioaktiva beståndsdelar från den producerade gasen innan den pumpas in i det befintliga
gasnätet.
Några möjliga risker till följd av olämplig hantering är olyckor t.ex. utflöde med
”spräckningsvatten”, läckage från avlopp eller vätskedammar eller ledningar i samband
med spräckning, förorening av grundvatten på grund av felaktig hantering eller
oprofessionell cementering av brunnhöljet. Dessa risker kan minskas och förmodligen
undvikas med adekvata tekniska direktiv, försiktig hantering och övervakning av offentliga
myndigheter. Alla dessa säkerhetsåtgärder ökar emellertid kostnaderna för projektet och
drar ner utvecklingstakten. Olycksriskerna ökar därför i takt med att den ekonomiska
pressen ökar och därmed behovet av att snabba på utvecklingen. Fler brunnar under
kortare tid kräver fler insatser för övervakning och kontroll.
Slutligen hör risker i viss mån samman med okontrollerad spräckning, vilket sker när
vätskor från spräckning eller till och med själva naturgasen samlas under okontrollerade
former. Det är exempelvis välkänt att mindre jordbävningar kan orsakas av hydraulisk
spräckning, som kan sätta gas eller vätskor i rörelse genom sprickor som uppstår på
”naturlig väg”.
Erfarenhet från Förenta staterna visar att det i praktiken inträffar många olyckor. Alltför
ofta utfärdar offentliga myndigheter böter till företag för överträdelser. Dessa olyckor är
73
Utredningsavdelning A: Ekonomisk och vetenskaplig politik
_______________________________________________________________________
dels orsakade av läckande eller felaktig utrustning, dels av bristande metoder för att spara
kostnader och tid. De sker dels också på grund av oprofessionell inpackning av brunnarna,
dels på grund av förorenat grundvatten föranlett av oupptäckta läckor.
I en tid när hållbarhet är nyckeln till framtida verksamhet kan man ifrågasätta om det ska
vara tillåtet att spruta in giftiga kemikalier under jord, eller om detta ska förbjudas
eftersom sådan verksamhet begränsar eller utesluter all framtida användning av det
förorenade lagret (t.ex. för geotermiska ändamål) samt eftersom långsiktiga effekter inte
har utretts. I ett aktivt utvinningsområde med skiffergas injiceras omkring 0,1–0,5 liter
kemikalier per kvadratmeter.
Utsläpp av växthusgaser från naturgas är oftast lägre än från andra fossila bränslen –
motsvarande cirka 200 g CO2 per kWh. På grund av den låga utnyttjandefaktorn per
gasbrunn och flyktiga metanförluster, större satsningar på utveckling, och en låg
genomströmning för samlingsledningar och kompressorer, är de specifika utsläppen av
skiffergas högre än från konventionella gasfält. Utvärderingar av användning i Förenta
staterna kan dock inte utan vidare överföras till situationen i Europa. Det saknas
fortfarande en realistisk utvärdering baserad på uppgifter om olika projekt. Utvärderingen i
den här studien kan ses som ett första steg mot en sådan analys.
Nuvarande
EU-lagstiftning
kräver
en
miljökonsekvensbedömning
endast
när
produktionstakten vid en viss brunn överskrider 500 000 m³ om dagen. Denna gräns är
alltför hög och tar inte hänsyn till verklighetens skiffergasbrunnar som normalt producerar
tiotusentals m³ per dag i början. En miljökonsekvensbedömning med offentligt samråd bör
vara obligatorisk för varje brunn.
Regionala myndigheter bör ha rätt att utesluta känsliga områden (t.ex. skyddade
dricksvattenområden, byar, åkrar, etc.) från möjlig hydraulisk spräckningsverksamhet.
Regionala myndigheter bör vidare stärkas i sin autonomi att bestämma över förbud och
licenser till hydraulisk spräckning på deras territorium.
Nuvarande privilegier för utvinning och produktion av olja och gas måste ses över med
hänsyn till följande fakta:

Europeisk gasproduktion har gått stadigt nedåt i flera år och väntas fortsätta minska
med ytterligare 30 % eller mer fram till år 2035.

Efterfrågan i Europa väntas stiga ytterligare fram till år 2035.

Import av naturgas kommer oundvikligen att öka ytterligare om dessa tendenser
blir verklighet.

Det är inte alls säkert att ytterligare import i storleksordningen 100 miljarder m³ per
år eller mer kan förverkligas.
Resurserna för icke-konventionell gas i Europa är för små för att ha någon betydande
påverkan på dessa tendenser. Detta stämmer ännu mer i ljuset av det faktum att de
typiska produktionsprofilerna bara kommer att tillåta utvinning av en begränsad del av
dessa resurser. Miljökrav kommer också att öka projektkostnaderna och försena
utvecklingen av projekt. Detta kommer att minska det möjliga bidraget ytterligare.
Vilka anledningar som än föreligger att tillåta hydraulisk spräckning, hör motiveringen att
det leder till minskade utsläpp av växthusgaser knappast till dem. Tvärtom är det mycket
sannolikt att investeringar i skiffergasprojekt kan ha kortlivade effekter – om ens några alls
– på gasförsörjning, vilket kan motverka sitt syfte, eftersom det skulle ge intryck av en
säkrad gasförsörjning i en tid när signalen till konsumenterna bör vara att minska detta
beroende med hjälp av besparingar, effektiviseringar och ersättningar.
74
Hur utvinning av skiffergas och skifferolja påverkar miljön och människors hälsa
________________________________________________________________________
REKOMMENDATIONER

Det finns inget omfattande direktiv om en europeisk gruvdriftslag. En allmänt
tillgänglig, omfattande och ingående analys av EU:s regelverk för utvinning av
skiffergas och ”tät” olja finns ännu inte tillgänglig och bör utarbetas.

I EU:s nuvarande regelverk för hydraulisk spräckning, vilket utgör kärnan i
utvinning av skiffergas och ”tät” olja, finns ett antal luckor. Framför allt är
tröskelvärdet för de miljökonsekvensbedömningar som ska genomföras avseende
förekomst av hydraulisk spräckning vid utvinning av kolväten satt långt över all
möjlig industriell verksamhet av detta slag och borde därför sänkas avsevärt.

Tillämpningsområdet för ramdirektivet för vatten bör ses över med särskild
inriktning på spräckningsverksamhet och dess möjliga påverkan på dagvatten.

I ramverket för livscykelanalys (LCA) kan en grundlig lönsamhetsanalys vara ett
verktyg för att bedöma den totala nyttan för samhället och dess invånare. En
harmoniserad strategi bör utvecklas för tillämpning i hela EU-27. Strategin bör utgå
från de ansvariga myndigheter som kan utföra LCA-bedömningar och diskutera
dessa med allmänheten.

Det bör utvärderas om användning av giftiga kemikalier för injicering generellt bör
förbjudas. Alla kemikalier som används bör åtminstone offentliggöras, antalet
tillåtna kemikalier bör begränsas och användningen av dem bör övervakas. Statistik
om de injicerade mängder kemikalier och antalet projekt bör samlas in på EU-nivå.

Regionala myndigheter bör stärkas och uppmuntras att fatta beslut om tillstånd för
projekt som inbegriper hydraulisk spräckning. Allmänhetens deltagande och
LCA-bedömningar bör vara obligatoriska inför det att beslut fattas.

När tillstånd till projekt har beviljats bör kontroller av dagvattenflöden och
luftutsläpp vara obligatoriska.

Statistik över olyckor och klagomål bör samlas in och analyseras på EU-nivå. I de
fall projekt har godkänts bör klagomål samlas in och granskas av en oberoende
myndighet.

På grund av de komplicerade möjliga effekter och risker för miljön och människors
hälsa som hydraulisk spräckning innebär, bör man överväga att utveckla ett nytt
direktiv på EU-nivå som avser samtliga frågor inom detta område.
75
Utredningsavdelning A: Ekonomisk och vetenskaplig politik
_______________________________________________________________________
REFERENSER

Aduschkin V.V., Rodionov V.N., Turuntaev S., Yudin A. (2000). Seismicity in the
Oilfields, Oilfield Review Summer 2000, Schlumberger, URL:
http://www.slb.com/resources/publications/industry_articles/oilfield_review/2000/or20
00sum01_seismicity.aspx

AGS (2011). Arkansas Earthquake Updates, internet-database with survey of
earthquakes in Arkansas, Arkansas Geololigical Survey. 2011. URL:
http://www.geology.ar.gov/geohazards/earthquakes.htm

Arthur J. D., Bruce P.E., Langhus, P. G. (2008). An Overview of Modern Shale Gas
Development in the United States, ALL Consulting. 2008. URL: http://www.allllc.com/publicdownloads/ALLShaleOverviewFINAL.pdf

Anderson S. Z. (2011). Toreador agrees interim way forward with French Government
in Paris Basin tight rock oil program. February 2011

Arkansas (2011). Fayetteville Shale Gas Sales Information, Oil and Gas Division, State
of Arkansas, URL: http://www.aogc.state.ar.us/Fayprodinfo.htm

Arkansas Oil and Gas Commission. (2011). January 2011. URL:
http://www.aogc.state.ar.us/Fayprodinfo.htm

Armendariz Al (2009). Emissions from Natural Gas Production in the Barnett Shale Area
and Opportunities for Cost-Effective Improvements, Al. Armendariz, Department of
Environmental and Civil Engineering, Southern Methodist University, Dallas, Texas,
ordered by R. Alvarez, Environmental Defense Fund, Austin, Texas., Version 1.1.,
January 26, 2009

Arthur J. D., Bohm B., Coughlin B. J., Layne M. (2008). Hydraulic Fracturing
Considerations for Natural Gas Wells of the Fayetteville Shale. 2008

Blendinger W. (2011). Stellungnahme zu Unkonventionelle Erdgasvorkommen:
Grundwasser schützen - Sorgen der Bürger ernst nehmen - Bergrecht ändern (Antr Drs
15/1190) - Öffentliche Anhörung des Ausschusses für Wirtschaft, Mittelstand und
Energie am 31.05.2011. Landtag Nordrhein-Westfalen, 20. Mai 2011

Bode, J. (2011). Antwort der Landesregierung in der 96. und 102. Sitzung des
Landtages der 16. Wahlperiode am 21. Januar und 17. März 2011 auf die mündlichen
Anfragen des Abgeordneten Ralf Borngräber (SPD) – Drs. 16/3225 Nr. 18 und 16/3395
Nr. 31. Niedersächsischer Landtag – 16. Wahlperiode, Drucksache 16/3591. April 2011

BP (2010).BP Statistical Review of World Energy, June 2010. URL: http://www.bp.com

Charpentier (2010). R.R. Charpentier, T. Cook, Applying Probabilistic Well-Performance
Parameters to Assessments of Shale-Gas Resources, U.S. Geological Survey Open-File
Report 2010-1151, 18p.

Chesakeape (2010).
Annual reports, various editions, Chesapeake corp., URL:
http://www.chk.com/Investors/Pages/Reports.aspx

Chesapeake Energy, Water use in deep shale gas exploration I, May 2011

Chesapeake Energy, Water use in deep shale gas exploration II, May 2011

Chon (2011). G. Chon, R.G. Matthews. BHP to buy Chesapeake Shale Assets, Wallstreet
Journal, 22nd February 2011, URL:
http://online.wsj.com/article/SB10001424052748703800204576158834108927732.ht
ml
76
Hur utvinning av skiffergas och skifferolja påverkar miljön och människors hälsa
________________________________________________________________________

COGCC (2007). Colorado Oil and Gas Conservation Commission, Oil and Gas
Accountability Project

COGCC Garfield Colorado County IT Department. Gas Wells, Well Permits&Pipelines,
Including Public Lands, Western Garfield County, Colorado, Glenwood Springs,
Colorado: Composed Utilizing Colorado Oil and Gas Conservation Commission Well Site

Colborn T. (2007). Written testimony of Theo Colborn, PhD, President of TEDX, Paonia,
Colorado, before the House Committee on Oversight and Government Reform, hearing
on The Applicability of Federal Requirements to Protect Public Health and the
Environment from Oil and Gas Development, October 31, 2007.

Cook (2010). Cook, Troy and Charpentier, Assembling probabilistic performance
parameters of shale-gas wells: US-Geological Survey Open-File Report 2010-1138, 17p.

D.B. Burnett Global Petroleum Research Institute, Desalination of Oil Field Brine, 2006

Duncan, I., Shale Gas: Energy and Environmental Issues, Bureau of Economic Geology,
2010

EC 2010 Grantham: European Commission – Enterprise and Industry (Grantham J.,
Owens C., Davies E.) (2010). Improving Framework Conditions for Extracting Minerals
for the EU. July 2010. URL: http://ec.europa.eu/enterprise/policies/rawmaterials/files/best-practices/sust-full-report_en.pdf [6.6.2011]

EC 2010 MMM: European Commission, Sector “Mining, metals and minerals”. Reference
Documents. (last update: 31/10/2010). URL:
http://ec.europa.eu/enterprise/sectors/metals-minerals/documents/index_en.htm
[6.6.2011]

EC 2011 MW: European Commission – Environment. Summary of EU legislation on
mining waste, studies and other relevant EU legislation. Last updated: 18/02/2011,
URL: http://ec.europa.eu/environment/waste/mining/legis.htm [6.6.2011]

EC 2011 S: European Commission – Environment, Last updated: 19/01/2011, URL:
http://ec.europa.eu/environment/seveso/review.htm [5.6.2011] Review of Seveso II
until June 2015

EC BREF: EC European Commission, Joint Research Centre, Institute for Prospective
Technological Studies, URL: http://eippcb.jrc.ec.europa.eu/reference/ [6.6.2011]

EC LCA: European Commission – Joint Research Centre – Institute for the Environment
and Sustainability: Life Cycle Thinking and Assessment. URL:
http://lct.jrc.ec.europa.eu/index_jrc [16.6.2011]

EC NEEI: European Commission (2010). Natura 2000 Guidance Document. Non-endergy
mineral extraction and Natura 2000. July 2010. URL:
http://ec.europa.eu/environment/nature/natura2000/management/docs/neei_n2000_g
uidance.pdf [16.6.2011]

EIA cod: Publications Office of the European Union (2009). Council Directive of 27 June
1985 on the assessment of the effects of certain public and private projects on the
environment – including amendments. This document is meant purely as a
documentation tool and the institutions do not assume any liability for its contents. June
2009. URL: http://eurlex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=CONSLEG:1985L0337:20090625:EN:PDF
[10.6.2011]
77
Utredningsavdelning A: Ekonomisk och vetenskaplig politik
_______________________________________________________________________

EPA (2005). The relevant section 322 in the Energy Policy Act of 2005 explicitely states:
”Paragraph (1) of section 1421(d) of the Safe Drinking Water Act (U.S.C. 300h(d)) is
amended to read as follows: (1) Underground injection. – The term underground
injection – (A) means the subsurface emplacement of fluids by well injection; and (B)
excludes – (i) the underground injection of natural gas for purposes of storage; and (ii)
the underground injection of fluids or propping agents (other than diesel fuels) pursuant
to hydraulic fracturing operations related to oil, gas, or geothermal production
activities.” (see Public law 109 – 58 Aug 8 2005; Energy Policy Act of 2005, Subtitle C
Production, Section 322, Page 102.

EPA (2009). Discovery of “fracking” chemical in water wells may guide EPA review,
Inside EPA, Environmental Protection Agency, August 21, 2009,

Ernst&Young (2010)
The global gas challenge, Ernst&Young, September 2010,
page 4, URL:
http://www.ey.com/Publication/vwLUAssets/The_global_gas_challenge_2010/$FILE/The
%20global%20gas%20challenge.pdf

ExxonMobil (2010) H. Stapelberg. Auf der Suche nach neuem Erdgas in Niedersachsen
und Nordrhein-Westfalen, Presentation at a hearing on a side event of the German
Parliamentm, organized by the Bündnis90/Die Grünen, Berlin, 29th October 2010

Gény (2010). Florence Gény (2010). Can Unconventional Gas be a Game Changer in
European Gas Markets? The Oxford Institute for Energy Studies, NG 46, December
2010.

Goodman W. R., Maness T. R. (2008). Michigan’s Antrim Gas Shale Play—A Two-Decade
Template for Successful Devonian Gas Shale Development. September 2008

Goodrich (2010)
Goodrich Petroleum Corporation Presentation at the IPAA oil and
gas investment symposium, New York, New York, 11th April 2010, URL:
http://www.goodrichpetroleum.com/presentations/April2010.pdf

Grieser B., Shelley B. Johnson B.J., Fielder E.O., Heinze J.R., and Werline J.R. (2006).
Data Analysis of Barnett Shale Completions: SPE Paper 100674

Hackl (2011). Personal communication with the responsible employee of a huge
European reinsurance company. March 2011.

Harden (2007). Northern Trinity/Woodbine GAM Assessment of Groundwater Use in the
Northern Trinity Aquifer Due to Urban Growth and Barnett Shale Development,
prepared for Texas Water Development Board, Austin Texas, TWDB Contract Number:
0604830613, URL:
http://rio.twdb.state.tx.us/RWPG/rpgm_rpts/0604830613_BarnetShale.pdf

Hejny H., Hebestreit C. (2006). EU Legislation and Good Practice Guides of Relevance
for the EU Extractive Industry. December 2006. URL:
http://www.ene.ttu.ee/maeinstituut/taiex/presentations/Paper%20Hejny%20TAIEX%20
2006%20Tallinn.pdf [6.6.2011]

Howarth B., Santoro R., Ingraffea T. (2011) Developing Natural Gas in the Marcellus
and other Shale Formations is likely to Aggravate Global Warming. March 2011

Ineson, R. (INGAA Foundation) Changing Geography of North American Natural Gas,
April 2008, Page 6]
78
Hur utvinning av skiffergas och skifferolja påverkar miljön och människors hälsa
________________________________________________________________________

Kim Y.J., Lee H.E., Kang S.-A., Shin J.K., Jung S.Y., Lee Y.J. (2011). Uranium Minerals
in black shale, South Korea, Abstract of Presentation to be held at the Goldschmidt
2011 Conference, Prague, August 14-19, URL:
http://www.goldschmidt2011.org/abstracts/originalPDFs/4030.pdf

Kohl (2009). The Paris oil shale basin – Hype or Substance?, K. Kohl, Energy and
Capital, 23rd November 2009, URL: http://www.energyandcapital.com/articles/parisbasin-oil-shale/1014

Korn (2010). Andreas Korn, Prospects for unconventional gas in Europe, Andreas Korn,
eon-Ruhrgas, 5th February 2010, URL:
http://www.eon.com/de/downloads/ir/20100205_Unconventional_gas_in_Europe.pdf

Kullmann U. (Federal Ministry of Economics and Technology) (2006). European
legislation concerning the extractive industries. URL:
http://www.ene.ttu.ee/maeinstituut/taiex/presentations/European%20legislation%2020
06.pdf [6.6.2011]

Kummetz D., Neun Lecks – null Information (nine leaks, zero information), taz, January
10, 2011, URL: http://www.taz.de/1/nord/artikel/1/neun-lecks-null-information/

Laherrere (2011) Laherrère J.H. 2011 «Combustibles fossiles: donnees, fiabilite et
perspectives» Ecole Normale Superieure CERES-04-02 Choix energetiques Paris 7 avril.
URL : http://aspofrance.viabloga.com/files/JL_ENS_avril2011.pdf

Leteurtrois J.-P., J.-L. Durville, D. Pillet, J.-C. Gazeau (2011). Les hydrocarbures de
roche-mère en France, Rapport provisoire, Conseil général de l’énergie et des
technologies, CGEIT n° 2011-04-G, Conseil général de l’énvironment et du
développement durable, CGEDD n° 007318-01

Lobbins C. (2009). Notice of violation letter from Craib Lobbins, PA DEP Regional
Manager, to Thomas Liberatore, Cabotr Oil& Gas Corporation, Vice President, February
7, 2009.

Louisiana Department of Natural Resources (LDNR). Number of Haynesville Shale Wells
by Month. June 2011

Lustgarten A. (2008). Buried Secrets: Is Natural Gas Drilling Endangering U.S.Water
Supplies?, Pro Publica,November 13, 2008.

Michaels, C., Simpson, J. L., Wegner, W. (2010). Fractured Communities: Case Studies
of the Environmental Impacts of Industrial Gas Drilling. September 2010

NDR (2011). Grundwasser von Söhlingen vergiftet? News at Norddeutscher Rundfunk,
January 10, 2011, 18.25 p.m., URL:
http://www.ndr.de/regional/niedersachsen/heide/erdgas109.html

New York City Department of Environmental Protection (NYCDEP). (2009). Rapid Impact
Assessment report: Impact Assessment of Natural Gas Production in the New York City
Water Supply Watershed. September 2009

NGE 2011: Natural Gas for Europe, URL: http://naturalgasforeurope.com/shale-gasregulatory-framework-work-progress.htm [6.6.2011]

Nonnenmacher P. (2011). Bohrungen für Schiefergas liessen die Erde beben, Basler
Zeitung, June 17, 2011.

Nordquist (1953). "Mississippian stratigraphy of northern Montana", Nordquist, J.W.,
Billings Geological Society, 4th Annual Field Conference Guidebook, p. 68–82, 1953
79
Utredningsavdelning A: Ekonomisk och vetenskaplig politik
_______________________________________________________________________

NYC Riverkeeper, Inc. (2010). Fractured Communities – Case Studies of the
Environmental Impacts of Industrial Gas Drilling. p. 13. September 2010. URL:
http://www.riverkeeper.org/wp-content/uploads/2010/09/Fractured-CommunitiesFINAL-September-2010.pdf [16.6.2011]

ODNR (2008). Report on the Investigation of the Natural Gas Invasion of Aquifers in
Bainbridge Township of Geauga County, Ohio. Ohio Department of Natural Resources,
Division of Mineral Resources Management, September 1, 2008.

OGP International Association of Oil & Gas Producers (2008). Guidelines for the
management of Naturally Occurring Radioactive Material (NORM) in the oil and gas
industry. September 2008

Ohio Department of Natural Resources (ODNR), Division of Mineral Resources
Management. (2008). Report on the Investigation of the Natural Gas Invasion of
Aquifers in Bainbridge Township of Geauga County, Ohio. September 2008

Osborn St. G., Vengosh A., Warner N. R., Jackson R. B. (2011). Methane contamination
of drinking water accompanying gas-well drilling and hydraulic fracturing. April 2011

PA DEP (2009). Proposed Settlement of Civil Penalty Claim, Permit Nos. 37-125-2316500, Pennsylvania Department of Environmental Protection, September 23, 2009, URL:
http://s3.amazonaws.com/propublica/assets/natural_gas/range_resources_consent_ass
essment090923.pdf

PA DEP (2010). Department of Environmental Protection fines Atlas $85000 for
Violations at 13 Well sites, January 7, 2010, URL:
http://www.portal.state.pa.us/portal/server.pt/community/newsroom/14287?id=2612&
typeid=1

Papoulias F. (European Commission, DG Environment) (2006). The new Mining Waste
Directive towards more Sustainable Mining. November 2006. URL:
http://www.ene.ttu.ee/maeinstituut/taiex/presentations/Mining%20waste%20dir%20%20Tallinn%2030-11-06.pdf [6.6.2011]

Patel 2011. French Minister Says “Scientific” Fracking Needs Struict Control, Tara Patel,
Boloombnerg News, 1st June 2011, see at http://www.bloomberg.com/news/2011-0601/french-minister-says-scientific-fracking-needs-strict-control.html

Penn State, College of Agricultural Science. (2010). Accelerating Activity in the
Marcellus Shale: An Update on Wells Drilled and Permitted. May 2010. URL:
http://extension.psu.edu/naturalgas/news/2010/05/accelerating-activity

Petroleum Technology Alliance Canada (PTAC). (2011). Evolving Water Use Regulations
British Columbia Shale Gas. 7th Annual Spring Water Forum May 2011

Pickels, M. (2010). Moon's Atlas Energy Resources fined $85K for environmental
violations, January 09, 2010, URL:
http://www.pittsburghlive.com/x/dailycourier/s_661458.html#ixzz1Q1X8kCXz

PLTA (2010). Marcellus Shale Drillers in Pennsylvania Amass 1614 Violations since
2008, Pennsylvania Land Trust Association (PLTA), September 1, 2010, URL:
http://conserveland.org/violationsrpt

Quicksilver. (2005). The Barnett Shale: A 25 Year “Overnight” Success. May 2005

Raestadt (2004). Nils Raestadt. Paris Basin – The geological foundation for petroleum,
culture and wine, GeoExpoPro June 2004, p. 44-48, URL:
http://www.geoexpro.com/sfiles/7/04/6/file/paris_basin01_04.pdf
80
Hur utvinning av skiffergas och skifferolja påverkar miljön och människors hälsa
________________________________________________________________________

Resnikoff M. (2019). Memo. June 2010. URL:
http://www.garyabraham.com/files/gas_drilling/NEWSNY_in_Chemung/RWMA_6-3010.pdf

RRC (2011)

Safak S. (2006). Discussion and Evaluation of Mining and Environment Laws of Turkey
with regard to EU Legislation. September 2010. URL:
http://www.belgeler.com/blg/lgt/discussion-and-evaluation-of-mining-andenvironment-laws-of-turkey-with-regard-to-eu-legislation-turk-maden-ve-cevrekanunlarinin-avrupa-birligi-mevzuatiyla-karsilastirilmasi-ve-degerlendirilmesi [6.6.2011]

Schaefer (2010). Keith Schaefer, The Paris Basin Oil Shale Play, Oil and Gas
Investments Bulletin, 30th December 2010, see at http://oilandgasinvestments.com/2010/investing/the-paris-basin-oil-shale-play/

Schein G.W., Carr P.D., Canan P.A., Richey R. (2004). Ultra Lightweight Proppants:
Their Use and Application in the Barnett Shale: SPE Paper 90838 presented at the SPE
Annual Technical Conference and Exhibition, 26-29 September, Houston, Texas.

Schuetz M (European Commission: Policy Officer Indigenous Fossil Fuels) (2010).
Schiefergas: Game-Changer für den europäischen Gasmarkt? October 2010

SDWA (1974). Safe Drinking Water Act, codified generally at 42 U.S.C. 300f-300j-25,
Public Law 93-523, see art. 1421(d).

SGEIS (2009) Supplemental Generic Environmental Impact Statement (SGEIS) prepared
by the New York State Department of Environmental Conservation (NYSDEC), Division
of Mineral Resources on the Oil, Gas and Solution Mining Regulatory Program, Well
Permit Issuance for Horizontal Drilling and High-Volume Hydraulic Fracturing to Develop
the Marcellus Shale and Other Low-Permeability Gas Reservoirs, Draft September 2009,
URL: http://dec.ny.gov/energy/45912.html, and Final Report 2010, URL:
http://www.dec.ny.gov/energy/47554.html

Stapelberg H. H. (2010). Auf der Suche nach neuem Erdgas in Niedersachsen und
Nordrhein-Westfalen. Oktober 2010

Sumi L. (2008). Shale gas: focus on Marcellus shale. Report for the Oil & Gas
Accountability Project/ Earthworks. May 2008

Swanson V.E. (1960). Oil yield and uranium content of black shales, USGS Series
Numbered No. 356-A, URL: http://pubs.er.usgs.gov/publication/pp356A

Sweeney M. B, McClure S., Chandler S., Reber C., Clark P., Ferraro J-A., JimenezJacobs P., Van Cise-Watta D., Rogers C., Bonnet V., Shotts A., Rittle L., Hess S. (2010).
Marcellus Shale Natural Gas Extraction Study - Study Guide II - Marcellus Shale Natural
Gas: Environmental Impact. January 2010

Talisman (2011). A list of all notices of violations by Talisman received from the PA
DEP, are listed at URL: http://www.talismanusa.com/how_we_operate/notices-ofviolation/how-were-doing.html

TCEQ (2010). Health Effects Review of Barnett Shale Formation Area Monitoring
Projects including Phase I (August 24-28, 2009), Phase II (October 9-16, 2009), and
Phase III (November 16-20, 2009): Volatile Organic Compound (VOCs), Reduced Sulfur
Compounds (RSC), Oxides of Nitrogen (NOx), and Ifrared(IR) Camera Monitoring,
Interoffice Memorandum, Document Number BS0912-FR, Shannon Ethridge, Toxicology
Division, Texas Commission on Environmental Quality, January 27, 2010.
see Texas Railroad Commission (2011)
81
Utredningsavdelning A: Ekonomisk och vetenskaplig politik
_______________________________________________________________________

Teßmer D. (2011). Stellungnahme Landtag NRW 15/621 zum Thema:
“Unkonventionelle Erdgasvorkommen: Grundwasser schützen – Sorgen der Bürger ernst
nehmen – Bergrecht ändern”. Report on legal framework concerning exploitation of
shale gas. May 2011.

Texas Rail Road Commission (RRC). (2011). URL: http://www.rrc.state.tx.us/

Thonhauser (2010): G. Thonhäuser. Presentation at the Global Shale Gas Forum, Berlin,
6-8th September 2010, Cited in “The Drilling Champion of Shale gas”, Natural Gas for
Europe, URL: http://naturalgasforeurope.com/?p=2342

Thyne G. (2008). Review of Phase II Hydrogeologic Study, Prepared for Garfield
County, December 20, 2008, URL:
http://cogcc.state.co.us/Library/Presentations/Glenwood_Spgs_HearingJuly_2009/Glen
woodMasterPage.html

Tiess G. (2011). Legal Basics of Mineral Policy in Europe – an overview of 40 countries.
Springer, Wien, New York.

Total (2011). The main sources of unconventional gas, internet presentation of Total.
URL: http://www.total.com/en/our-energies/natural-gas-/exploration-andproduction/our-skills-and-expertise/unconventional-gas/specific-fields-201900.html
[15.06.2011]

United States Environmental Protection Agency (EPA), Office of Research and
Development. (2011). Draft Plan to Study the Potential Impacts of Hydraulic Fracturing
on Drinking Water Resources. February 2011

US EIA, (2011). World Shale Gas Resources: An Initial Assessment of 14 Regions
Outside the US, US- Energy Information Administration, April 2011. URL:
http://www.eia.gov/analysis/studies/worldshalegas/?src=email

UWS Umweltmanagement GmbH. All relevant legislation on german and european level
concerning environmental protection, security at work, emissions, etc. URL:
http://www.umwelt-online.de/recht/wasser/ueber_eu.htm [6.6.2011]

Waxman H., Markey E., DeGette D. (United States House of Representatives Committee
on Energy and Commerce) (2011). Chemicals Used in Hydraulic Fracturing. April 2011.
URL:
http://democrats.energycommerce.house.gov/sites/default/files/documents/Hydraulic%
20Fracturing%20Report%204.18.11.pdf [6.6.2011]

Weber L. (2006). Minerals Policy in Austria in the Framework of EU Legislation.
Presentation at TAIEX-Meeting Tallinn 2006. URL:
http://www.ene.ttu.ee/maeinstituut/taiex/presentations/Taiex_tallinn_weber.pdf
[6.6.2011]

WEC (2010). 2010 Survey of Energy Resources, World Energy Council, London, 2010,
URL: www.worldenergy.org

WEO (2011). World Energy Outlook 2011, special report: Are we entering a golden age
of gas?, International Energy Agency, Paris, June 2011, URL:
http://www.worldenergyoutlook.org/golden_age_gas.asp

Witter R., Stinson K., Sackett H., Putter S. Kinney G. Teitelbaum D., Newman L. (2008).
Potential Exposure-Related Human Health Effects of Oil and Gas Development: A White
Paper, University of Colorado Denver, Colorado School of Public Health, Denver,
Colorado, and Colorado State University, Department of Psychology, Fort Collins,
Colorado, September 15, 2008.
82
Hur utvinning av skiffergas och skifferolja påverkar miljön och människors hälsa
________________________________________________________________________

Wolf (2009). Town of Dish, Texas, Ambient Air Monitoring Analysis, Final Report,
prepared by Wolf Eagle Environmental, September 15, 2009, URL:
www.wolfeagleenvironmental.com

Wood R., Gilbert P., Sharmina M., Anderson K. (2011). Shale gas: a provisional
assessment of climate change and environmental impacts. January 2011

Zeeb H., Shannoun F. (2009). WHO handbook on indoor radon: a public health
perspective. World Health Organization (WHO) 2009
83
Utredningsavdelning A: Ekonomisk och vetenskaplig politik
_______________________________________________________________________
BILAGA: OMVANDLINGSFAKTORER
Tabell: Brukliga enheter i Förenta staterna
Enhet
1 inch (in)
1 foot (ft)
SI-motsvarighet
2,54 cm
0,3048 m
1 yard (yd)
1 mile (mi)
0,9144 m
1,609344 km
1 square survey foot (sq ft) or (ft2)
1 acre
0,09290341 m2
4046,873 m2
1 cubic foot (cu ft) or (ft3)
1 cubic yard (cu yd) or (yd3)
28,31685 L
0,7645549 m3
1233,482 m3
3,785412 L
1 acre-foot (acre ft)
1 US gallon (gal)
1 oil barrel (bbl)
158,9873 L
1 bushel (bu)
1 pound (lb)
1 (short) ton
Fahrenheit (F)
35,23907 L
453,59237 g
907,18474 kg
(5/9) * (F – 32)° C
1 British thermal unit (BTU) or (Btu)
1055,056 J
Källa: http://en.wikipedia.org/wiki/US_units_of_measurement
84