Transcript Bok om ritteknik - IM Globen Snickeri

lättläst
TRÄTEKNIK
Ritteknik
Stig Andersson
1
Beställningsadress:
Specialpedagogiska institutet Läromedel
Försäljningsenheten
Nygatan 18–20
903 27 Umeå
Telefon: 020-23 23 00
Fax: 090-13 75 30
E-post: [email protected]
Internet: www.sit.se
© 2004 Stig Andersson
Produktionsstöd har erhållits från Specialpedagogiska institutet.
Projektledare: Stig Andersson
Manus: Stig Andersson
Illustratör: Eva Jonsson, Henry Svahn
Layout: JUSTNU, Sara Johansson
Tryck: JUSTNU,Västerås, 2005
Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera
för undervisningsbruk enligt BONUS-Presskopias avtal, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan
upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare t.ex. kommuner/universitet.
För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller BONUS-Presskopia.
Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller
fängelse i upptill två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.
2
Innehåll
Att rita och skissa
Vyer
Linjer
Måttsättning
Formsymboler
Toleranser
Skalor
Delförstoringar
Snitt- och materialmarkering
Huvudfält
Arbetsuppgifter
Ordlista
4
6
9
11
14
15
16
17
18
20
21
29
3
Att rita och skissa
Vi människor har alltid tyckt om att rita.
Man ritade på stora stenblock eller flata stenhällar
redan innan det fanns papper.
Man gjorde också bilder på skinn, trä och barkbitar.
Vad visar hällristningen?
Nu för tiden är föremål ofta så svåra att göra
att man behöver en beskrivning.
På den ser man hur man ska göra
och hur det är tänkt att se ut.
Därför använder vi ritningar på papper
som visar exakt hur vi ska göra.
Vilket är det bästa sättet att beskriva hur något ser ut?
Försök beskriva med bara ord för en kompis
exakt hur en stol som du tänker på ser ut.
Var det svårt?
Förstod din kompis hur stolen ser ut?
Försök nu beskriva stolen genom att rita den.
Tycker du att det var lättare?
Du ska i den här boken få lära dig grunderna i ritteknik
så att du kan läsa en ritning och arbeta efter den.
4
När man snabbt ska beskriva något
är det lättast att göra en enkel skiss.
Skissen kan visa formen eller detaljerna
och även hur man har tänkt sätta ihop delarna.
När snickaren får sin arbetsritning
är den oftast ritad i naturlig storlek.
Då kan han mäta sig till alla mått på ritningen.
Det går bra att mäta så
när man bara ska göra ett eller några få exemplar.
Skiss av en pall.
Men måtten blir inte exakt lika varje gång man mäter på ritningen.
Därför går det inte att göra så vid serietillverkning
eller när man ska tillverka samma sak flera gånger.
Man använder istället en ritning som är mindre
och där man kan se måtten.
Här ser du det vanligaste sättet att rita.
360
420 +- 1
20
40
420
40
75
10
Ritning av en pall.
5
Vyer
När man ska rita och förklara hur något ser ut
måste man ofta rita det från flera sidor.
På ritspråk kallas sidorna vyer.
För att alla ska förstå från vilken sida man menar
finns det regler för hur man ska rita.
Det sätt som är vanligast här i Sverige
kallas den europeiska metoden, metod E.
Det finns symboler som talar om vilken metod
man har använt när man ritat.
Symbolen för den europeiska metoden är en liten teckning
som ser ut så här:
Symbol för den europeiska metoden.
När man ska visa hur en sak ser ut
finns det sex vyer som man kan använda.
För att du lättare ska förstå
hur man ser vyerna på en ritning
har jag använt en tärning.
Tag en tärning och ställ den på bordet framför dig
och vänd den som jag visar på teckningarna.
B. Uppifrån
C. Från vänster
A. Framifrån
Huvudvy
6
F. Bakifrån
D. Från höger
E. Underifrån
Det är alltid vy A (framifrån) som man börjar med.
A. Framifrån
Man måste oftast rita två vyer till
för att det ska gå att förstå hur detaljen ser ut .
I det här fallet blir det vyerna (B) uppifrån och (C) från vänster.
A. Framifrån
C. Från vänster
B. Uppifrån
7
Det räcker oftast att rita tre vyer,
men ibland behövs fler vyer.
Då ritas vyerna så här:
E. Underifrån
D. Från höger
A. Framifrån
B. Uppifrån
8
C. Från vänster
F. Bakifrån
Linjer
En ritning är gjord av många olika linjer.
Alla linjer ser ut på ett bestämt sätt
och betyder något speciellt.
Hur linjen ser ut beror på var den finns i ritningen.
Heldragen grov linje
använder man till synliga konturer.
Heldragen fin linje
använder man till måttlinjer,
måttgränslinjer och snittstreck.
Måttgränslinje
Måttlinje
Snittstreck
Heldragen fin zickzack-linje
använder man som linje
där man delat något
eller vill visa ett delat snitt.
Heldragen fin frihandslinje
använder man som linje
där man delat något
eller vill visa ett delat snitt.
9
Streckad fin linje
använder man till skymda kanter.
Punktstreckad fin linje
använder man som symmetrilinje
och som centrumlinje.
Symmetrilinje
Centrumlinje
Punktstreckad linje
är grov vid ändarna.
Den använder man för att visa snitt.
A
A
Öppen dubbelpil
använder man för att visa åt vilket håll
träfibrerna eller ådringen går.
10
A-A
Måttsättning
När man tillverkar samma sak flera gånger
eller vill vara säker på att det alltid blir samma mått
måste ritningen vara måttsatt.
Här ser du en måttsatt ritning av en sarg till en pall.
360
Måttlinje
Måttlinjen är den linje som visar måttet.
Det finns sex sätt att rita en måttlinje.
För det mesta ritas måttlinjen med pilspetsar.
Då finns det en pilspets i antingen en eller två ändar.
På ritningen ska man inte blanda
utan alltid använda samma typ av pilspets.
En måttlinje kan även visas med snedstreck.
Nollpunkt används vid baslinjemåttsättning.
Pilspetsar
Snedstreck
Nollpunkt
11
360
Måttlinje
Måttgränslinje
Måttgränslinjen är den linje som avslutar måttlinjen.
Måttsättning är mycket viktigt.
Det finns regler och de måste följas.
Reglerna har kommit till
för att det ska bli lättare att läsa ritningar
och för att ingen ska göra fel.
En sådan regel är att måtten alltid anges ovanför måttlinjen
och helst på mitten av linjen.
Måtten ska skrivas så att man läser ritningen nerifrån
eller från höger sida.
Måtten skrivs alltid i millimeter (mm).
Den som väljer någon annan enhet
ska i så fall skriva det tydligt på ritningen.
Ibland står måtten på en hänvisningslinje.
Hänvisningslinjen pekar direkt på det som måttet gäller.
Ø 10
Hänvisningslinjen talar om att skruvhålets diameter är 10 mm.
12
20
30
200
30
20
Kedjemåttsättning är när man sätter flera mått efter varandra.
20
50
250
280
300
Baslinjemåttsättning är när måtten utgår från samma baslinje.
20
50
250
280
300
Nollpunkt
Baslinjemåttsättning kan också göras enklare.
Då utgår baslinjemåttsättningen från en nollpunkt.
Den måttsättningen tar mindre plats på ritningen.
13
Formsymboler
På ritningar finns det också något som kallas för formsymboler.
Här nedan ser du exempel på de vanligaste formsymbolerna.
Kvadrat:
Diameter: Ø
Radie:
R
Formsymbolen skrivs alltid framför ett mått.
35
Pallens ben har måtten 35 mm i kvadrat.
35
Ø 10
Skruvhålens största diameter är 10 mm.
Ø 10 mm
R 5
Sittbrädorna på pallen har en rundning med en radie av 5 mm.
R5
14
Toleranser
På en del ritningar
kan du se hur noga du ska vara med måtten
när du ska göra detaljen.
Det kallas för toleranser.
Med + eller – står det hur mycket storleken får variera.
Om det till exempel går bra att längden på en detalj
är 1 mm kortare eller längre än 420 mm
står det 420 +- 1 på ritningen.
Det betyder att längden på sittbrädan
kan vara mellan 419 mm och 421 mm.
På ritningar till tappar och tapphål står det ofta toleranser.
Det är ju mycket viktigt att varken tappen
eller tapphålet är för stort eller för litet.
420 +- 1
Längden på sittbrädan kan variera.
15
Skalor
Man kan göra ritningar i olika skalor.
Det betyder att man förminskar
eller förstorar det man ritar.
Om ritningen är ritad i naturlig storlek
har den skala 1:1.
Skala 1:2 betyder att ritningen är ritad
två gånger mindre än naturlig storlek.
En centimeter på ritningen
blir då två centimeter i verkligheten
Skala 1:1
Skala 1:2
Skala 2:1 betyder att ritningen är ritad
två gånger större än naturlig storlek.
Två centimeter på ritningen
blir då en centimeter i verkligheten.
Skala 2:1
16
Delförstoringar
Ibland är det nödvändigt
att göra en förstoring av en detalj på ritningen.
Det kallas för delförstoring.
Då ringar man in detaljen som ska förstoras på ritningen
och skriver en bokstav över.
Sedan skriver man samma bokstav över delförstoringen.
Då blir det lätt att hitta den på ritningen.
Intill bokstaven skriver man också
vilken skala delförstoringen är ritad i.
Man ritar oftast delförstoringar i skalan 1:1, naturlig storlek.
A (1:1)
A (1:1)
R5
Delförstoring av sittbrädans rundning.
17
Snitt- och materialmarkering
På skissen här nedan
ser du en sarg till en pall med två borrhål.
Men du kan inte se hur borrhålen ser ut.
För att få reda på det behöver du se insidan.
Det kan du göra på ritningar som har ett snitt.
Ett snitt är en bild av den yta man skulle få fram
om man delade föremålet i två delar.
Snittet visar borrhålets insida.
På ritningar är snitt markerade på snittstället
med en punktstreckad fin linje som ser ut så här:
På ritningen kan du se
att snittet också är markerat med bokstäver och pilar.
Finns det flera snitt eller förstoringar
går man vidare i alfabetet med B sedan C osv.
A
A
Snitt A-A
18
Snittmarkeringar ritas med heldragna fina linjer.
Man ritar snittmarkeringen i olika riktningar
om det är flera snitt mot varandra.
A (1:1)
A (1:1)
Delförstoring som visar flera snitt.
19
Huvudfält
Längst ner i högra hörnet på ritningar
finns en ruta som kallas huvudfält.
Den här rutan kan se lite olika ut på olika ritningar.
Men det finns några uppgifter som alltid finns med.
I huvudfältet står det:
1. Vem som har gjort ritningen.
2. Vilken vyplacering ritningen har.
3. I vilken skala ritningen är ritad.
4. Namnet på det man ritat.
5. Namnet på företaget som äger ritningen.
6. Ritningsnummer.
Ritad av
SA
Skala
2
1
SPECIALTRÄ
5
Titel/benämning
Pall
3
4
Ritningsnummer
6
12340
360
420 +- 1
20
1:10
A (1:1)
40
420
B (1:1)
40
10
A (1:1)
75
R5
7
Ritad av
Skala
SA
SPECIALTRÄ
Ritning med huvudfält.
20
1:10
Titel/benämning
Pall
Ritningsnummer
12340
Arbetsuppgifter
1. Ge exempel på vad en skiss är bra till.
2. På en ritning ser man oftast en detalj från flera sidor.
Vad kallas sidor på ritspråk?
3. Vilka sex vyer finns det?
21
4. Dra ett streck från varje beskrivning till rätt linje.
Den här linjen använder man
till synliga konturer.
Heldragen fin zickzack-linje
Linje som används till måttlinjer,
måttgränslinjer och snittstreck.
Heldragen grov linje
Linje som används
där man delat något
eller vill visa ett delat snitt.
22
Heldragen fin linje
Linje som används som
symmetrilinje och som
centrumlinje.
Heldragen fin frihandslinje
Linje som används
där man delat något
eller vill visa ett delat snitt.
Streckad fin linje
Den här linjen används
för att visa snitt.
Den är grov vid ändarna.
Punktstreckad fin linje
Linje som används till
skymda kanter.
Punktstreckad linje
23
5. På bilden till höger ser du en öppen dubbelpil.
Vad visar den?
6. Skriv på raderna vilken linje som är måttgränslinje
och vilken linje som är måttlinje.
360
7. Vilka regler finns för hur man ska skriva måtten vid måttsättning?
8. Vad är en hänvisningslinje?
24
9. Här nedan ser du olika typer av måttsättningar.
Skriv på raden under varje ritning
vilken typ av måttsättning ritningen har.
Du kan välja mellan: kedjemåttsättning och baslinjemåttsättning.
20
30
200
30
20
280
300
20
50
250
280
300
20
50
250
25
10. Rita symbolerna för:
Diameter
Radie
Kvadrat
11. Vad är toleranser?
12. På en ritning av en sittbräda
står det att längden ska vara 420 +- 1mm.
Vilket är det kortaste måttet på benet
och vilket är det längsta?
13. Vad menas med att ritningen är ritad i skala 1:1?
26
14. Vad betyder skala 1:2?
15. Vad betyder skala 2:1?
16. Vad är en delförstoring?
17. I vilken skala ritar man oftast delförstoringar?
18. Vad är ett snitt?
27
19. Varför skriver man bokstäver vid snittet?
20. Vad kan man läsa i ett huvudfält?
28
Ordlista
En arbetsritning är den ritning man arbetar efter.
Diameter
En diameter är det längsta avståndet
genom en cirkel.
Hällristning
Hällristning är bilder som huggits in i stenhällar
eller på stora stenblock.
Kvadrat
I en kvadrat är alla sidor lika långa.
Radie
En radie är avståndet från mitten av en cirkel
till cirkelns ytterkant.
Serietillverkning
Vid serietillverkning gör man många saker som ser
exakt likadana ut.
Koldioxid
En skiss är en enkel teckning som man ritar
när man snabbt ska beskriva något.
Krona
Arbetsritning
Skiss
Stenblock
Ett stenblock är en mycket stor sten.
Stenhäll
En stenhäll är en stor flat sten.
Symbol
En symbol är en bild eller ett tecken.
Träfibrer
Träfibrer är de små trådarna i träet.
Träådring är årsringarnas mönster.
Syre
Kärnved
Årsringar
Ytved
Bark
Rot
Stam
Träådring
Solenergi
29