Transcript Søknader, ILN - Det humanistiske fakultet

Det humanistiske fakultet
Notat
Universitetet i Oslo
Til:
HF ADM
Dato:
Saksnr..:
Forsknings- og administrasjonsseksjonen
03.05.2013
2013/2884 MARIOT
Tematiske forskningsområder: oversender forslag fra Institutt for lingvistiske og
nordiske studier
Vi oversender med dette tre forslag til tematiske forskningsområder fra Institutt for lingvistiske og
nordiske studier. Slik vi vurderer det, kommer de alle fra sterke fagmiljøer og tilfredsstiller kravene
til samarbeid på tvers av institutt- og fakultetsgrenser. ILNs instituttstyre ble orientert om
søknadene i sitt møte mandag 22.04.2013, og ba da om at alle tre ble sendt videre til fakultetet for
vurdering.
Det dreier seg om følgende prosjektledere og prosjekter (i alfabetisk rekkefølge):
-
Professor Janne Bondi Johannessen: NORSK SPRÅK: STRUKTUR OG BRUK
-
Førsteamanuensis Karl-Gunnar Johansson: Scandinavia and the Making of Europe
-
Professor Elisabeth Oxfeldt: Scandinavian Narratives of Guilt and Privilege in an Age of
Globalization (SCANGUILT)
Både Johannessen, Johansson og Oxfeldt har redegjort for at de og de øvrige prosjektdeltakerne,
hvis de ser bort fra pågående søknader om ekstern finansiering, har ledig forskningstid å stille til
disposisjon for prosjektene. De har selv innhentet skriftlig bekreftelse fra øvrige prosjektdeltakere,
og informert ledelsen ved samarbeidende institusjoner om søknadene, se e-postdokumentasjon
vedlagt den enkelte søknad.
Med hilsen
Andreas Sveen
instituttleder
Mari C. R. Otnes
fungerende forskningsleder
Dette dokumentet er godkjent elektronisk ved UiO og er derfor ikke signert.
Saksbehandler: Mari Camilla Risdal Otnes, 22856883, [email protected]
Institutt for lingvistiske og nordiske
studier
Kontoradr.: Henrik Wergelands hus, 1. et.,
Niels Henrik Abels vei 36, 0313 OSLO
Telefon: 22 85 62 27
Telefaks: 22 85 71 00
[email protected]
http://www.hf.uio.no/iln/
NORSK SPRÅK: STRUKTUR OG BRUK
Forslag til tematisk forskningsområde på HF – bygget opp etter ILNs mal satt
opp av forskningskonsulent Mari Otnes
• Forskningsområdetema: Forskning i norsk språkstruktur og språkbruk
• Forskningsområdenavn: Norsk språk: struktur og bruk
• Prosjektleder: Janne Bondi Johannessen (evt med flere)
• Beskrivelse av området inkludert samfunnsmessig relevans (1-2 s.) ** Se nedenfor
• Involverte institutter/fakulteter ved UiO: ILN og ILOS (HF) og Institutt for klinisk
medisin (Det medisinske fakultet), Institutt for sosiologi og samfunnsgeografi (Det
samfunnsvitenskapelige fakultet).
• Involverte fag: norsk språk, engelsk språk, tysk språk, lingvistikk, retorikk og
kommunikasjon, medisin, sosiologi.
• Navn på involverte fagpersoner:
Hans-Olav Enger (professor, ILN)
Piotr Garbacz (førsteamanuensisvikar, ILN)
Jan Grue (postdoktor, Institutt for sosiologi og samfunnsgeografi)
Pål Gulbrandsen (professor, Institutt for klinisk medisin)
Hilde Hasselgård (professor, ILOS)
Janne Bondi Johannessen (professor, ILN)
Sverre Stausland Johnsen (postdoktor, ILN)
Helge Lødrup (professor, ILN)
Unn Røyneland (førsteamanuensis, ILN)
Jan Svennevig (professor, ILN)
Kjell Johan Sæbø (professor, ILOS)
• kopi av e-post-bekreftelser fra samarbeidende folk: Blir ettersendt.
• kopi av e-post til instituttleder ved samarbeidende enheter: Blir ettersendt.
• kort redegjørelse for miljøets potensial og høye kvalitet i henhold til basismodulen i
de faglige prioriteringene:
Internasjonalt miljø
Flere av forskerne har også på annen måte viktige kontakter utover Oslo. Lødrup har
gjesteforsket ved Stanford i flere omganger, Røyneland og Sæbø (sistnevnte fra
høsten 2013) ved University of Chicago. Svennevig har bistilling ved BI og Enger ved
Univ. Zürich. Johannessen har forskningssamarbeid med University of Wisconsin
Madison og Penn State University. Sæbø har hatt opphold ved Univ. Konstanz og
Univ. Tübingen. Stausland Johnsen har doktorgrad fra Harvard University og
veileder fra MIT, Garbacz fra Lunds Universitet, og med mastergrad fra Det
jagellonske universitet, Krakow.
Topp publisering
De nevnte forskerne har publisert mye i internasjonal sammenheng, som i
forskningsantologier gitt ut på anerkjente forlag som Cambridge University Press,
John Benjamins, Mouton de Gruyter, Oxford University Press og Peter Lang, og i
tidsskrifter som Acta Neurologica Scandinavica, Acta Ophthalmologica, Diachronica,
Discourse Studies, Discourse & Communication, European Journal of Radiology,
Family Medicine, Historische Sprachforschung, International Journal of the
Sociology of Language, International Journal of Bilingualism, International Journal
of Corpus Linguistics , Journal of Clinical Epidemiology, Journal of Germanic
Linguistics, Journal of Comparative Germanic Linguistics, Journal of Logic,
Language and Information, Journal of Medical Ethics, Journal of Neurology,
Neurosurgery and Psychiatry, Journal of Phonetics, Journal of Pragmatics, Journal
-1-
of Semantics, Language in Society, Lingua, Linguistic Inquiry, Linguistics and
Philosophy, Natural Language Semantics, Nordic Journal of Linguistics, Patient
Education and Counseling, Phonology, Pragmatics, Scandinavian Journal of Public
Health, Studia Linguistica, Studies in Variation, Contacts and Change in English,
Transactions of the Philological Society.
De har også publisert i norsk sammenheng (i forskningsantologier, samt i
tidsskrifter som MAGAZINE. Cappelens tidsskrift for engelsklærere, Maal og Minne
og Norsk Lingvistisk Tidsskrift), Tidsskrift for Den norske legeforening.
De nevnte forskerne har også bidratt som konsulenter, medlemmer i
redaksjonsråd, og redaktører både i norske og internasjonale tidsskrifter og
antologiene.
Ekstern prosjektfinansiering
Johannessen har ledet flere prosjekter fram mot ekstern finansiering fra Norges
forskningsråd, NordForsk, Nordplus Sprog, og deltatt i bl.a. EU-prosjekt; Røyneland
og Svennevig har stått sentralt i prosjektet MultiLing, som har blitt SFF, flere av de
øvrige har hentet inn større og mindre summer, bl.a. fra universitet og andre
institusjoner, inkludert Helse Øst (senere Helse Sør-øst) og Akershus
universitetssykehus, Den norske legeforening og Sosial- og helsedirektoratet.
Forskerutdanning
Forskerne har veiledet PhD-kandidater: Bergljot Behrens, Per Christian Brodschöll,
Olga Djordjilovic, Ruth Fjeld, Atle Grønn, Emiliano Guevara, Ingrid Kristine
Hasund, Åsne Haaland, Tor Arne Haugen, Arne Martinus Lindstad, Anne Birgitta
Nilsen, Anders Nøklestad, Ulrikke Rindal, Kari Rønneberg, Sylvi Rørvik, Gunhild
Salvesen, Karianne Skovholt, Karine Stjernholm, Ingebjørg Tonne, Eirik Welo, og en
rekke MA-kandidater. Flere av prosjektdeltagerne har arrangert PhD-kurs og
undervist på slike.
Dokumentert og langvarig forskersamarbeid
Garbacz, Johannessen og Lødrup har deltatt i flere nordisk-finansierte dialektprosjekt,
som NORMS (Nordisk Center of Excellence in Microcomparative Syntax) og –
nettverk som Scandinavian Dialect Syntax. Garbacz og Johannessen er med i
NorDiaCorp, mens både Enger, Garbacz, Johannessen og Lødrup er med i N’CLAVnettverket. I tillegg er Johannessen med i et prosjekt finansiert fra Island om islandskamerikansk, og et nettverk om ”heritage languages in America” som arrangerer sin
fjerde årlige workshop til høsten.) Enger, Røyneland, Svennevig og Stausland
Johnsen deltar i det planlagte nasjonale språkhistorieprosjektet, som skal munne ut i
et firebindsverk i 2014. Røyneland er forøvrig med i SLICE (Standard Language
Ideologies in Contemporary Europe), SONE (Sosiolingvistisk nettverk) og
Nordisk Parallelsprogsnetverk. Hasselgård er styremedlem i ICAME (International
Computer Archive of Modern and Medieval English)
** Beskrivelse av området inkludert samfunnsmessig relevans (1-2 s.)
Mange sider ved norsk språkstruktur er uutforsket, det gjelder både skrift- og
talespråk, og ikke minst geografisk og sosial variasjon innen begge genrer. Variasjon
er ikke minst knyttet til ulike bruksområder.
Målet med dette forskningsområdet er å studere språkstruktur og språkbruk i
moderne norsk tale- og skriftspråk. Forskermiljøet står svært sterkt rustet til å gjøre
dette nå, gitt fakultetets og Forskningsrådets fremtidsrettede satsing på
forskningsressurser ved Tekstlaboratoriet, HF. Vi har nå store forskningskorpus
-2-
innenfor talespråk (oslospråk på 1970-tallet og 2005-tallet, norsk talespråk fra hele
landet fra 1960-tallet og 2010-tallet), skriftspråk (bokmål og nynorsk representert ved
mange genrer), og parallelle oversettelseskorpus (mange språk representert). I tillegg
har vi nå et lege-pasient-korpus, finansiert av Akershus universitetssykehus, med
transkriberte opptak av konsultasjoner med leger og pasienter innenfor flere
sykehusavdelinger. Dette materialet har allerede begynt å bli tatt i bruk av forskerne,
som vi eksemplifiserer nedenfor.
Innenfor prosjektet ønsker vi å utforske nye sider ved norsk språkstruktur og
språkbruk. Språkstruktur innbefatter grammatikk (setningslære, lydlære,
betydningslære, ordstruktur, form- og bøyingsverk), diskurspartikler i lingvistisk
kontekst. Når det gjelder norsk, er det fortsatt mye som gjenstår for å avdekke
hemmelighetene ved språket. Alle språkforskerne i prosjektet har avdekket kategorier
og grammatiske regler som har vært ukjente til nå. De mange ulike
forskningsressursene er sentrale for å avdekke språklige sider som ofte bare finnes
innen enkelte genrer. For eksempel var Engers forskning i modale verb som
bevegelsesverb avhengig av talespråklig materiale. Garbaczs undersøkelser av
dialektvariasjon krevde bruk av nordisk talemålsmateriale. Hasselgårds arbeid med
foranstilte adverbialer har vært basert på store korpus. Det samme gjaldt Johannessens
oppdagelse av psykologisk distale demonstrativer. Lødrups forskning i refleksiver var
på sin side avhengig av et nokså formelt skriftspråksmateriale. Røyneland og
prosjektkollegenes oppdagelse av framveksten av nye måter å snakke norsk,
inkludert grammatiske strukturer, kunne bare skje med utgangspunkt i
talespråkskorpus med språk av ungdommer fra innvandrermiljø. Stausland
Johnsens arbeid med retroflekser i doktorgradsarbeidet avhang av frekvensdata
fra Tekstlaboratoriets korpus. Svennevigs arbeid med diskurspartikler var igjen
avhengig av taledata. Sæbøs forskning om kvantorforskjeller i tysk og norsk har hatt
avgjørende nytte av skriftspråklige parallellkorpus. Språkstruktur henger med andre
ord sammen med språkbruk, og dette er et felt vi ønsker å undersøke nærmere.
Samfunnsmessig relevans ved språkstruktur: Mens det er vanlig å anta at
studier av molekylstrukturer og kjemiske prosesser har en samfunnsnyttig side, er det
ikke like klart for alle at studiet av språkets bestanddeler har et nyttehensyn utover det
rent vitenskapelige. Ofte vil slik nytte vise seg mange år etter at funnene er gjort. Når
det gjelder språkstruktur, er det imidlertid klart at slik kunnskap er nødvendig for
språkteknologi, som modellerer språkbrukere både når det gjelder analyse og
generering. Med dagens kunnskap kan man modellere enkle programmer, mens
ønsket om fremtidige dialogsystemer (i f.eks. roboter) forutsetter mer kunnskap om
alle sider av språkets struktur.
Det gjøres videre mange undersøkelser om språk som får mye omtale i pressen,
f.eks. nå sist at elever med nynorsk som hovedmål gjør det bedre språklig, også i
bokmål. Slike undersøkelser krever at kunnskapen om språkstruktur er høy. En
opplagt samfunnsnyttig side ved studier av språkstruktur er i tillegg det sentrale i at
morsmålsundervisningen i skolen avhenger av at kunnskapen om språket fornyes i
takt med at språket selv endres. I et land som Norge er det også stor interesse for
dialekter og hvordan de endres, og både Røyneland og Johannessen er gode
formidlere av forskningsbasert kunnskap til en breiere offentlighet.
Forståelse av nye språklige praksiser i samfunnet og forandringer i
eksisterende språkbruksmønstre kommer allmennheten til gode gjennom lærebøker og
oppslagsverk (ordbøker, nettleksika m.m). Også beskrivelsen av språkstrukturen
endres iblant. Noe av den nye kunnskapen skal også spres i skolen, og dette kan bare
skje gjennom forskningsbasert undervisning. Ved UiO er det nå svært få forskere til å
-3-
drive slik undervisning, men mange av dem er underskrivere av dette miljøet.
Samfunnsmessig relevans ved kunnskap om språkbruk: Språket brukes på
mange måter i ulike situasjoner. Det tør være allment kjent at det er forskjeller
mellom kansellispråk og ungdomsspråk. Men for et nasjonalspråk er det svært mange
genrer språket brukes i. Kunnskapen om disse er viktig, ikke minst fra et demokratisk
ståsted, fordi mestring av slik genrebruk er nødvendig for å være en fullverdig
språkbruker. Samtidig kan det også ha utviklet seg språkbrukstyper som kan ha
uheldige konsekvenser, som det også er nødvendig med kunnskap om. Et område som
i særklasse framstår som viktig, er kommunikasjonen mellom lege og pasient, og
oppringing til alarmsentraler. Dårlig kommunikasjon kan ha fatale følger her, og
Svennevig har forsket og formidlet om dette. Også Svennevigs forskning om møter på
arbeidsplassen og Grues forskning på hvordan funksjonshemming omtales, har
åpenbar samfunnsmessig relevans. Kunnskap om språkbruk er derfor svært viktig
samfunnsmessig sett.
Det er norsk språk som er sentralt i prosjektet, men i tillegg til forskerne ved
ILN, er det viktig med forskere fra medisinske og sosiologiske ståsteder – som da
også er med og nevnt ovenfor. I tillegg inkluderer forskningsprosjektet språkforskere
fra andre institutter. Flere er kunnskapsrike og forskningsaktive innenfor emner som
er relevante for dette prosjektet, og et kontrastivt perspektiv er nyttig for å kaste lys
over det norske. Til slutt nevner vi at sett utenfra kan det kanskje virke som om
språkforskning er velforsynt med ressurser ved UiO gjennom MultiLing. Derfor er det
viktig å presisere at språkvitenskap ikke er et entydig begrep. I det forskningsområdet
vi beskriver her, er det norsk språkstruktur og språkbruk som står i fokus. Dette
området blir derfor et viktig supplement til det flerspråklige MultiLing. Satsingen på
et flerspråklig forskningsfelt bør ikke gå på bekostning av forskning på det norske
språket.
Forskning i norsk språk kan ikke overlates til universiteter i andre land. Som et
av de norske universitetene, og det største i landet, er det viktig at HF ved UiO legger
mulighetene til rette for fortsatt forskning på området. Ved forrige runde med faglige
prioriteringer var området Norsk og nordisk språk et område – det eneste ved HF –
som spesielt ble nevnt som et som trengte et løft for å oppnå forskningsmessig styrke.
Vi tør si at flere av forskerne i miljøet nå yter gode bidrag, men tallmessig sett er det
mange færre som forsker på norsk og nordisk nå enn det var da HF vedtok å prioritere
emnet. Slik er miljøet fortsatt lite og skjørt, slik at en status som faglig prioritert
område vil kunne bety en viktig styrking gjennom tilførsel av stipendiatstillinger.
Nedenfor nevner vi de faste og midlertidige stillingene miljøet består av i dag. Fordelt
på spesialfelter kan deltagerne grovt grupperes slik:
Syntaks (setningslære): Lødrup, Johannessen, Garbacz, Hasselgård (i noen grad også
Stausland Johnsen og Enger)
Morfologi (ordstruktur): Enger, Garbacz, Johannessen, Lødrup
Diakroni (språkhistorie): Enger, Garbacz, Stausland Johnsen (i noen grad også
Svennevig og Røyneland)
Fonologi (lydlære): Stausland Johnsen, Johannessen, Røyneland
Sosiolingvistikk (relasjonen språk – samfunn): Røyneland, Svennevig
Pragmatikk og semantikk (meningsskaping): Svennevig, Sæbø, Gulbrandsen, Grue
Kontrastiv lingvistikk: Hasselgård og Sæbø
Norsk-språklige korpus som er tilgjengelige og relevante ved Tekstlaboratoriet
-4-
- Skriftspråkskorpus
KAL-korpuset: Elevtekster fra avgangsprøven i norsk hovedmål.
Leksikografisk bokmålskorpus: Bokmålstekster fra 1985 til i dag.
NoWaC: Norsk webkorpus med 700 millioner ord.
Oslo-korpuset av taggede norske tekster: Tekster på bokmål og nynorsk fra aviser,
ukeblad, romaner og offentlige dokument.
- Norske talespråkskorpus
BigBrother-korpuset: Transkripsjoner knyttet til lyd og videoopptak fraTVNorges Big
Brother-sendinger fra 2001.
Lege-pasient-korpus: Nytt i 2013. Transkripsjoner av opptak fra konsultasjoner.
Nordisk dialektkorpus: Talespråkskorpus med norske, svenske, danske, færøyske og
älvdalske dialekter.
Norsk i Amerika: Demokorpus med opptak av norskamerikanere i Amerika.
NoTa-Oslo: Norsk talespråkskorpus - Oslodelen
TAUS: Talemålsundersøkelsen i Oslo
UPUS-korpuset: Talespråkskorpus med multietnolektiske ungdommer i Oslo.
-Flerspråklige korpus
Oslo Multilingual Corpus: En samling av flerspråklige tekstkorpus som består av
originaltekster og oversettelser.
RuN-korpuset: Where Russian meets Norwegian — languages at the interfaces.
OPUS: OPUS inneholder foreløpig ca. 30,000,000 ord på 60 språk som er hentet fra
websider.
LOGONs norsk-engelske turistkorpus: Korpuset består av om lag 175.000 ord.
Tekstene er hentet fra turistinformasjon, og parallellstilt.
-5-
i
Norsk språk: struktur og bruk 16. april 2013.
E-post-bekreftelser fra deltagerne samt e-poster til instituttlederne
Bekreftelse
ii
Bekreftelse
Bekreftelse
iii
Bekreftelse
Bekreftelse
Bekreftelse
iv
v
vi
Scandinavia and the Making of Europe (SME)
Tema: Som titeln för det föreslagna tematiska forskningsområdet anger rör
huvudfrågeställningen Nordens roll i framväxten av Europa under medeltiden. Traditionellt
beskrivs denna roll som passivt mottagande. Vi önskar problematisera denna passiva roll och i
stället se Norden som en aktiv deltagare i dessa processer. För att göra detta vill vi arbeta
tvärvetenskapligt med deltagare från många humanistiska discipliner och även i samarbete
med forskare från Teologisk fakultet. En viktig del av projektets nytänkning blir att bryta med
en traditionellt nationell forskning och snarare öppna för ett bredare perspektiv på regional
variation i ett större europeiskt perspektiv. Ett annat viktigt brott med traditionen är att vi
önskar överbrygga fasta epokgränser som t.ex. den mellan medeltid och tidig ny tid. Genom
att göra detta förväntar vi oss att få nya insikter i de processer som leder fram till det moderna
Europa som en kulturell och politisk storhet.
Projektledare: Karl G. Johansson (ILN)
Projektbeskrivning: Det tematiska forskningsområdet
I en serie projekt vid ILN har den norröna miljön fokuserat på manuskriptkulturen under
medeltiden. I ett projekt om skriftproduktion vid Vadstena kloster i Sverige (2003–2006)
arbetade två doktorander under ledning av Karl G. Johansson med textarbetet vid de två
skriptorierna, ett manligt och ett kvinnligt, i klostret under 1400-talet. Detta projekt följdes av
projektet Translation, Transmission and Transformation (TTT; 2007–2010) som leddes av
Karl G. Johansson och som studerade framväxten av riddarlitteraturen i det norröna området i
perioden 1200–1500, med material bestående av översatta riddarsagor, fornaldarsagor om
fantastiska händelser i nordisk forntid och senare och inhemskt producerade riddarsagor. I
nuläget (2013–2016) pågår projektet Retracing the Reformation som fokuserar på
bibelöversättning i Norden under medeltiden och reformationstiden, även detta under ledning
av Johansson.
Ett gemensamt tema som präglat dessa projekt rör framväxten under medeltiden av det
Europa vi känner. Det är här vi önskar bygga ett tematiskt forskningsområde där vi kan samla
oss om ett tematiskt, tvärvetenskapligt projekt för att öka vår förståelse för Nordens roll i
europeiseringen. Vårt fokus är alltså inte det traditionella, där Skandinavien ses enbart som en
passiv låntagare från det framväxande Europa, utan snarare ser vi Norden som en aktör där
Europa formas i mötet mellan olika kulturer till en kulturell och politisk enhet.
Ett första mål för det tematiska forskningsområde vi föreslår blir att bryta med de
nationella historieuppfattningar som länge har avgränsat synen på de nordiska ländernas
historia och lett fram till nationella historier främst byggda på 1800-talets nationalromantiska
syn. Men vi vill alltså inte enbart lämna den traditionella synen på de nationella gränserna
inom den nordiska forskningen utan snarare utveckla frågeställningen till att sätta in Norden i
ett tydligt europeiskt perspektiv.
En andra fråga som blir relevant för hela projektet handlar om invanda föreställningar om
tidsperioder. Avgränsningen av nordisk medeltid i förhållande till den europeiska är t.ex.
möjlig att problematisera. Vi vill alltså bryta ned gränserna bakåt i tid för att tydligare
markera att Norden redan under tidig medeltid (det vi benämner folkvandringstid och
vikingatid) var en del av det framväxande Europa efter romarrikets fall. Tidsavgränsningen
framåt kan även den problematiseras. Här är det ovan nämnda bibelprojektet ett första
13-05-08
1
exempel på hur vi vill bryta med traditionen att sätta en absolut gräns mellan medeltid och
efterreformatorisk tid. Denna avgränsning har givetvis en gång fyllt en funktion som en
markör av att den mörka medeltiden var över och nu hade ersatts av den ljusa renässansens
idéer. Men när man arbetar med material från 1400-talet respektive 1500-talet blir det snart
uppenbart att det även här är fråga om en flytande övergång. Avgränsningen bygger dessutom
i viss grad på fördomar om medeltidens mörker som fortfarande lever vidare bland forskare
på många områden även sedan medeltidsforskningen har lämnat dessa bakom sig. Renässansoch reformationsfenomen blir med vårt sätt att avgränsa delar av de processer som skapar det
moderna Europa.
Genom att stärka samarbetet mellan filologer, historiker, konstvetare, arkeologer och
teologer räknar vi med att Oslo under de närmaste åren kan markera sin plats ytterligare inom
medeltidsforskningen, ett fält där vi redan är väl synliga internationellt.
Också i vår tid är Europa inne i stora samhällsförändringar. Den europeiska unionen är ett
försök att politiskt och ekonomiskt samla Europa, men samtidigt framstår kulturella skillnader
ofta tydligt när regionerna skall samarbeta. I ett längre historiskt perspektiv är detta inget nytt.
Europa som idé har utformats under de senaste tvåtusen åren, men det är främst från 1000talet som den europeiska enheten etableras och de regionala versionerna av en gemensam
europeisk identitet börjar ta form. För att se det moderna Europa i detta längre perspektiv är
det viktigt att förstå de långa historiska linjerna. Vårt projekt har sitt fokus på viktiga
processer som format europeisk kultur under de århundraden som ser framväxten av en
sekulär stat, liberala idéer om samhället och dess styre, och etableringen av en europeisk
identitet. Därmed anser vi att våra nya perspektiv på denna tid har en tydlig relevans för
samhället, något som humanistisk historisk forskning väl alltid har haft.
Projektets sammansättning
Vid ILN finns fyra seniorforskare på det aktuella fältet:
Karl G. Johansson (førsteamanuensis i norrøn filologi)
Jon Gunnar Jørgensen (professor i norrøn filologi)
Jan Erik Rekdal (professor i keltisk filologi)
Terje Spurkland (førsteamanuensis i norrøn filologi)
I utgångsläget har vi involverat forskare från två andra institutt vid fakulteten där det nu finns
starka miljöer på medeltidsområdet:
Lena Liepe (professor i kunstvetenskap, IFIKK; se medlagt Letter of intent). Lena Liepe har i
nuläget flera PhD-stipendiater som arbetar med medeltidsmaterial.
Hans Jacob Orning (førsteamanuensis i historia, IAKH; se medlagt e-brev). Hans Jacob
Orning representerar medeltidsgruppen vid IAKH i projektet, men hela miljön har sagt sig
intresserad av att delta.
Vidare har vi fått en positiv respons från Teologisk fakultet om att det fokusområde som vi
önskar etablera är av stort intresse för fakulteten. Representant för TF är professor Tarald
Rasmussen (se medlagt e-brev).
Miljöns potential
Vid Humanistisk fakultet har medeltidsforskningen efter hand återhämtat sig efter en period
av nedgång tack vare flera satsningar under de senaste åren:
13-05-08
2
A. Norrön filologi fick en stor startpacke och förvaltade den till att skapa verksamhet och
bygga projekt.
B. Konstvetenskap fick professor i medeltidskonst (Lena Liepe) och gav henne utrymme
(bland annat en öronmärkt stipendiat). Lena Liepe har byggt projekt och dragit till sig
stipendiater.
C. Historia och arkeologi har nyligen stärkt medeltidsmiljön betydligt med tre
førsteamanuensistjänster (Julie Lund, arkeologi, Ildar Garipzanov, historia och Hans
Jacob Orning, historia) och en universitetslektor (John McNichol, historia).
De här satsningarna har skapat goda förutsättningar för ett starkare samarbete mellan de olika
miljöerna om det gemensamma forskningsfältet.
Men det finns också andra miljöer vid Universitetet i Oslo där man forskar i
medeltidsmaterialet. Framför allt önskar vi etablera ett tätare samarbete med Teologisk
fakultet (se nedan).
Norrönmiljön var den som först fick stöd och som har utnyttjat detta. Här nämns även
verksamheten före 2008 eftersom denna har varit med på att bygga upp miljön:
A. Startpacken på 400.000 per år under tre år som tilldelades Karl G. Johansson 2003 i
samordning mellan instituttet och fakultetet användes brett för att bygga miljö och
projekt. Vi arrangerade seminarier och symposier, anställde vit.ass. med mera.
B. Karl G. Johansson hade ledarskapet för det femåriga nätverksprojektet Reykholt och
europeisk skriftkultur (2003–2007; finansierat av NordForsk) som omfattade ca 110
forskare och stipendiater från hela Norden och som hade fem konferenser och en
forskarutbildningskurs under verksamhetstiden. Projektet har i nuläget givit ut fem
böcker.
C. Vi fick ett större projekt från forskningsrådet 2007–2010, Translation, Transmission,
Transformation (TTT) i samarbete med Hans Jacob Orning (då Volda, nu Oslo) som
till slut omfattade två projektfinansierade stipendiater och två individuellt finansierade
stipendiater. Alla fyra disputerade inom de angivna tre åren och projektet
avrapporterades med gott resultat. Inom ramen för projektet arrangerades tre
intrenationella symposier och en forskarutbildningskurs.
D. I perioden 2011–2013 leder Karl G. Johansson ett nytt forksarnätverk, Translatio,
(finansierat av NordForsk) som omfattar ca 50 forskare och stipendiater från hela
Norden. Detta nätverk har bland annat lagt grunden för det bibelprojekt som nämns
nedan. I maj 2013 arrangerar nätverket en forskarutbildningskurs i Oslo.
E. Translatio-nätverket har bidragit till att det nu har bildats en Scandinavian Branch för
The Arthurian Society som har två medlemmar i styret från Universitetet i Oslo
(Stefka Georgieva Eriksen (ILN) och Bjørn Bandlien (IAKH)). Denna skandinaviska
underavdelning håller sin första konferens i Oslo i maj 2013 delvis i samarbete med
Translatio-nätverket.
F. Ett nordiskt projekt om medeltidens bibelöversättning, Retracing the Reformation,
som leds av Karl G. Johansson har fått fyra års stöd från NOS-HS (2013–2016).
Projektet är ett samarbete mellan Universitetet i Oslo, Stockholms universitet och
Háskóli Íslands i Reykjavik och omfattar bland annat en postdoc i tre år för Oslo
(Elise Kleivane).
G. Norrönt har dessutom deltagit aktivt i det infrastrukturella projektet Menotec
(finansierat av NFR 2010–2012) i ett samarbete med Universitetet i Bergen. I detta
13-05-08
3
projekt har flera MA-studenter fått arbete. Två av dessa är nu doktorander (Anna Horn
i Göteborg och Oliver Blomqvist i Uppsala).
H. Under läsåret 2012–2013 arbetar tre av deltagarna i ILN:s medeltidsmiljö (Jan Erik
Rekdal, Jon Gunnar Jørgensen och Stefka Georgieva Eriksen) i ett CAS-projekt lett av
Jan Erik Rekdal (keltisk filologi).
Norrönmiljön har varit framgångsrik när det gäller forskarutbildning och uppföljning av
stipendiater:
A. Under åren 2009–2011 disputerade 8 stipendiater i norrönt, de fyra senast antagna
inom den angivna tiden.
B. Av de åtta nydisputerade har två fått relevant arbete i Sverige, en vid Riksarkivet
(Ingela Hedström) och en som försteamanuensis i nordiska språk (Nils Dverstorp). Tre
av de disputerade har fått postdoc finansierade av NFR, två individuellt (Stefka
Georgieva Eriksen och Mikael Males) och en inom ramen för projekt (Elise Kleivane).
En av de nydisputerade har fått två års postdoc från forskningsrådet i Schweiz
(Suzanne Marti). Av de två kvarvarande arbetar en i skolan (Karoline Kjesrud) och en
som forskningskonsulent (Nanna Løkka).
Norrönmiljön har ett starkt nordiskt nätverk (se t.ex. de två NordForsk-finansierade nätverken
liksom det NOS-HS-finansierade bibelprojektet ovan). I TTT-projektet deltog Annette Lassen
(Københavns universitet) och Torfi Tulinius (Háskóli Íslands) aktivt. Denna miljö kommer vi
att samarbeta aktivt med i arbetet med det forskningstema som vi skisserar i ansökan. I
nuläget har vi också ett samarbete med Torfi Tulinius och medeltidsmiljön i Reykjavík i form
av ett gemensamt nordiskt MA-program för medeltidsstudier. Ett tiotal studenter från detta
program kommer till Oslo under läsåret 2013–14.
Vi har även ett starkt nätverk utanför Skandinavien. I de tidigare genomförda
forskningsprojekten har vi haft konkret forskningssamarbete med forskare från Zürich (Jürg
Glauser) och Tübingen (Stefanie Gropper), och vi samarbetar dessutom med dessa i både
europeiska ansökningar om forskningsmedel (Marie Curie Actions: ITN) och i
undervisningssammanhang (Erasmus).
Dessutom finns det etablerat samarbete med forskare i Berlin (Lena Rohrbach),
Nottingham (Judith Jesch) och Madison (Kirsten Wolf och Keith Busby). Genom TTTprojektet (NFR) har vi byggt ett gott samarbete med Rita Copeland från University of
Pennsylvania som har tagit allt fastare form. I nuläget samarbetar vi med Copeland i ett
bokprojekt (under ledning av Stefka Georgieva Eriksen) och i att organisera en ”thread”
bestående av fyra sessions på en kongress arrangerad av The New Chaucer Society i
Reykjavik 2014 (Karl G. Johansson). Slutligen har vi också ett gott samarbete med Jonas
Wellendorf vid Berkeley University; Karl G. Johansson har nyligen inviterats till att ingå i en
ansökan om ett forskningsprojekt under ledning av Wellendorf med titeln Knowledge of the
North. Traditions, transformations, and practices of medieval Scandinavian learning.
Miljön har alltså under de senaste sju åren byggt ett starkt nätverk och etablerat/deltagit i
ett flertal större projekt. Vi har i nuläget planer på flera delprojekt och ansökningar om
finansiering av dessa:
A. Tillsammans med historikerna Hans Jacob Orning (IAKH) och Bjørn Bandlien
(IAKH, snart Vestfold) planerar vi en större ansökan om frihum-medel vid årets
ansökanstillfälle.
13-05-08
4
B. I anslutning till bibelprojektet finns det planer på en större ansökan till svenska
Riksbankens Jubileumsfond, ett samarbetsprojekt med forskare från Stockholms
universitet från både humanistisk och teologisk fakultet.
Vid Humanistisk fakultet finns det i dag flera forskarmiljöer som arbetar med
medeltidsmaterialet. Redan i nuläget finns det ett etablerat samarbete mellan de olika
miljöerna; som nämnts har vi planer på en gemensam ansökan med historiker och
norrönfilologer till NFR i år och Karl G. Johansson har i nuläget en artikel under publicering
skriven tillsammans med Lena Liepe vid IFIKK. Detta samarbete vill vi styrka ytterligare
inom ramen för ett tematiskt forskningsområde.
Det finns dessutom relevant och spännande forskning inom medeltid och tidig modern tid
vid Teologisk fakultet (TF). Miljöer vid Humanistisk fakultet har haft ett informellt samarbete
med TF i form av ett seminarium om liturgi som från början drevs av Karl G. Johansson
(ILN) och Jan Schumacher (Menighetsfakultetet), men som därefter togs över av professor
Stig Frøyshov (TF). Bibelprojektet har dessutom inlett samtal om samarbete med professor
Tarald Rasmussen vid TF och den miljö för forskning om senmedeltid och tidig ny tid som
finns där. Det redan etablerade informella samarbetet hoppas vi kunna utveckla vidare inom
ramen för ett tematiskt forskningsområde.
13-05-08
5
BILAGOR
1. Letter of Intent från professor Lena Liepe, IFIKK:
Universitetet i Oslo
IFIKK/Kunsthistorie
Lena Liepe
Oslo 15.04.2013
Bekräftelse på önskan om medverkan i tematiskt forskningsområde
Jag bekräftar härmed mitt intresse för att medverka i ett tematiskt forskningsområde om nordisk och
europeisk medeltid med inriktning på kulturmöten, gränser och gränsdragningar.
Den planerade verksamheten relaterar i flera avseenden till min egen pågående och planerade
forskning. Inom ramen för ett utforskande av medeltidskonsthistorieforskningens historiografi i
Norden har jag under de senaste två åren studerat de ämnesmässiga positionsbestämningar och
disciplinbestämmande avgränsningar som har legat till grund för etableringen av medeltidens
konsthistoria som universitetsämne, med direkta konsekvenser för de gränsdragningar i fråga om
epokindelningar, anspråk på källmaterial, och kronologiska och geografiska avgränsningar av
undersökningsområden, som är styrande för disciplinen den dag i dag. För framtiden har jag planer på
ett studium av kulturmöten i dagens forskning på och undervisning om medeltidens konsthistoria, i ett
projekt som är tänkt att belysa hur västlig medeltida konst studeras och förmedlas i icke-västliga
sammanhang.
Jag är f.n. ensam i den fasta vetenskapliga staben i kunsthistorie vid IFIKK om att ha specialisering i
nordisk och nordeuropeisk medeltid. Ett tvärdisciplinärt samarbete inom ramen för ett tematiskt
forskningsområde skulle innebära en välkommen möjlighet att stärka och utvidga samverkan med
kollegorna i den existerande medeltidsforskningsmiljön vid UiO. Det skulle också erbjuda en
plattform för fortsatt rekrytering av PhD-kandidater i nordisk/nordeuropeisk medeltida konsthistoria, i
en vidareföring av den återuppbyggnad av detta forskningsfält som jag har uppfattat som en av mina
huvudplikter i tjänsten, och som hittills har genererat tre PhD-stipendier.
Mitt deltagande i det tematiska forskningsområdet har stöd från instituttledelsen på IFIKK, bekräftat i
e-mail 12.04.2013 av instituttleder Camilla Serck-Hanssen.
Lena Liepe, fil. dr., professor
Seksjon for kunsthistorie
IFIKK
13-05-08
6
2. E-brev (12.04.2013) från førsteamanuensis Hans Jacob Orning, IAKH:
Jeg vil gjerne delta i søknad utformet av ILN om et tematisk
forskningsområde innenfor middelalder. Middelalder er et typisk tverrfaglig
forskningsfelt, som er godt egnet for samarbeid på tvers av institutter.
Jeg har tidligere deltatt i forskningsprosjekter med Karl. G. Johansson og
Terje Spurkland fra ILN, og hatt utelukkende gode erfaringer fra dette. Det
finnes mange muligheter for å bygge ut et tverrfaglig samarbeid innenfor
middelalderforskningen, slik det skisseres i søknaden. Jeg vil være positiv
til dette, og vil yte mitt bidrag for at et slikt prosjekt skal forløpe
best mulig dersom vi skulle få tilslag på det.
Vennlig hilsen Hans Jacob Orning, førsteamanuensis i historie, Institutt
for arkeologi, konservering og historie.
3. E-brev (09.04.2013) från professor Tarald Rasmussen, Teologisk fakultet:
Reformasjonen er et prioritert forskningsfelt ved Det teologiske fakultet. En moderne
kirkehistorisk tilnærming til dette feltet legger vekt på å se reformasjonen og tidlig nytids
kristendomshistorie i sammenheng med senmiddelalderenns historie, og legge like mye vekt
på kontinuitet som på brudd i fortolkningen. Denne brede tilnærmingen til "senmiddelalder og
reformasjon" kommer til uttrykk i fakultetets doktoravhandlinger de siste tre årene, der man
finner to på typiske reformasjonstemaer og to på senmiddelaldertemaer. Det kommer også til
uttrykk i FRIHUM-prosjektet "Death in Early Protestant Culture" (2010-2014) under ledelse
av Tarald Rasmussen), der kilder fra 1500- og 1600-tallet blir undersøkt og fortolket i relasjon
til kilder fra de to foregående århundrene. Også HF-forskere er tilknyttet dette prosjektet. –
TFs forskningsmiljø for senmiddelalder og reformasjon er basert på en tverrfaglig tilnærming,
og har nær kontakt og utstrakt samarbeid med tilsvarende forskningsmiljøer både i Danmark,
Tyskland, Sveits, Nederland, England og USA.
13-05-08
7