Transcript Årsberättelse 2011 - Hem

Årsberättelse
2011
Brottsofferjourernas Riksförbund
Innehållsförteckning
Årsberättelse 2011 ................................................................. 2
Riksförbundets beskyddare ...................................................................... 2
Medlemskap ............................................................................................. 2
Förbundsstyrelse ...................................................................................... 2
Arbetsutskott ............................................................................................ 2
Revisorer .................................................................................................... 2
Valberedning .............................................................................................. 2
Remisser .................................................................................................... 3
Riksstämma 2011 ...................................................................................... 3
Brottsofferpriset 2011 ................................................................................. 4
Verksamhetsutveckling .............................................................................. 5
Arbetsgrupper ............................................................................................ 8
Utåtriktad verksamhet .............................................................................. 11
Lokal verksamhet ................................................................................... 12
Regional verksamhet ............................................................................... 12
Riksförbundets kansli ............................................................................... 12
Interna utbildningar och konferenser ....................................................... 13
Externa konferenser och arrangemang ................................................... 15
Projekt ...................................................................................................... 18
Information ............................................................................................... 22
Utveckling inom brottsofferområdet ........................................................ 24
Slutord ...................................................................................................... 25
Brottsofferjourer i Sverige ................................................... 26
Statistik 2011 ........................................................................ 28
Brottsofferstatistik ................................................................................... 28
Nedlagd tid ............................................................................................... 33
Förmedlingsprocent ................................................................................ 33
Övriga uppgifter om jourerna .................................................................. 35
Kommunbidrag ......................................................................................... 35
Vittnesstöd ............................................................................................... 36
Medlemmar .............................................................................................. 36
Revisorernas underskrifter ................................................. 37
1
Årsberättelse 2011
Riksförbundets beskyddare
Riksförbundet är medlem i den europeiska orga­
nisationen Victim Support Europe, Nordiska
brottsofferrådet, Forum för frivilligt socialt arbete
och Idea (Arbetsgivarorganisationen för ideella
organisationer).
för revidering av minimikrav har varit en prio­
ritrerad fråga för styrelsen. Marknadsföring och
att finna extern finansiering har varit prioriterade
frågor.
Styrelsen beslutade om direktiv för en organisa­
tionsutredning. Styrelsen beslutade att arbetsgrup­
perna ska verka som referensgrupp till pågående
organisationsutredning. Arbetsgrupperna verksam­
hetsutveckling och marknadsföring/sponsring har
fått mer aktiva uppdrag i organisationsutredningen.
Förbundsstyrelse
Arbetsutskott
Hennes Majestät Drottningen är Riksförbundets
beskyddare.
Medlemskap
Styrelseledamöter fram till stämman var Sven-Erik
Alhem, förbundsordförande, Monica Ekström,
vice förbundsordförande. Ordinarie ledamöter
var Lars Edlund, Sara Jonsson, Jan-Erik Rosén,
Elaine Strandberg och Ralph Westerberg. Ersättare
var Amanda Westerström, Bertil Olin, Satu Anders­
son och Mirella Viksten.
Styrelseledamöter efter stämman är Sven-Erik
Alhem förbundsordförande, Monica Ekström,
vice förbundsordförande. Ordinarie ledamöter
är Lars Edlund, Linda Marklund, Bertil Olin,
Elaine Strandberg och Ralph Westerberg. Ersät­
tare är Satu Andersson, Sara Jonsson, Stig Karels
och Emil Chandorkar.
15 sammanträden har genomförts. Viktiga
frågor som styrelsen har arbetat med är bland
annat ekonomi, där Riksförbundet fick mindre
verksamhetsbidrag än förväntat, vilket innebar
ett antal beslut för att få ned kostnader. Bland
annat beslutades att Riksförbundet ska finna nya
lokaler som uppfyller behoven av större yta samt
lägre kostnader. Beslut togs också att Riksför­
bundet upplöser samlokaliseringen med SKR
och HOPP och flyttar själva till ny lokal. Att
finna en lämplig lokal var en process som pågick
under hela våren. Styrelsen har också arbetat
med att fastställa en ekonomisk handlingsplan
inför 2012, där en nollbudget eftersträvas. Bland
annat har beslut tagits om en förändrad rese- och
konferenspolicy.
Styrelsen beslutade att återuppta Tidningen
Brottsoffer och att avtal skulle skrivas med
SPIFAB under ett försöksår i första hand. Styrel­
sen har förberett inför Riksstämman. Underlag
Fram till stämman bestod arbetsutskottet av för­
bundsordförande Sven-Erik Alhem, Monica Ek­
ström och Jan-Erik Rosén. Ersättare var Ralph
Westerberg och Elaine Strandberg.
Efter stämman består arbetsutskottet av för­
bundsordförande Sven-Erik Alhem, Monica
Ekström och Bertil Olin. Ersättare är Elaine
Strandberg och Linda Marklund.
Sju sammanträden har genomförts. Viktiga
frågor för arbetsutskottet har varit att förbereda
inför styrelsemöten samt att besluta om personal­
frågor.
Revisorer
Före stämman var Tommy Nilsson ordinarie
auktoriserad revisor och Anni Björkvall ersättare
från Hummelkläppen i Stockholm AB. Sivert
Mässing och Marina Nyqvist var ordinarie revi­
sorer.
Efter stämman är Tommy Nilsson ordinarie
auktoriserad revisor och Ammi Björkvall ersättare
från Hummelkläppen i Stockholm AB. Lars
Brauer och Marina Nyqvist är ordinarie revisorer
och ersättare Marie Engström.
Valberedning
Före stämman ingick Tove Treschow, samman­
kallande, Emil Chandorkar, Christer Erlandsson,
Elisabeth Olsson och Ingri Vestin i valbered­
ningen.
Efter stämman ingår Tove Treschow, samman­
kallande, Christer Erlandsson, Bengt Laveberg,
Elisabeth Olsson och Ingri Vestin i valbered­
ningen.
2
Brottsofferjourernas Riksförbunds förbundsstyrelse efter Riksstämman i Nynäshamn 2011.
Från vänster: Emil Chandorkar, Ralph Westerberg, Elaine Strandberg, Sara Jonsson, Satu Andersson,
Sven-Erik Alhem, Stig Karels, Linda Marklund, Bertil Olin, Monica Ekström och Lars Edlund.
Remisser
kvinnor och barn som har bevittnat eller utsatts
för våld i nära relationer. Socialstyrelsen publi­
cerar Meddelandebladet i februari 2012. Läs
mer på sidan 20.
Genom projekten Kvinnofrid inom BOJ och
Bättre stöd till brottsdrabbade med funktions­
nedsättning har Riksförbundet också varit del­
aktigt i att lämna synpunkter till Socialstyrelsen
på regeringsuppdraget när det gäller att följa upp
och utvärdera konsekvenserna av förändringarna i
ansvarsfördelningen mellan kommunerna i fråga
om ansvar för stöd och hjälp enligt socialtjänst­
lagen och lagen om stöd och service till vissa
funktionshindrade. Läs mer på sidan 21.
Riksförbundet har lämnat remissvar på slut­
betänkandet Förundersökning – objektivitet, beslag, dokumentation m.m. (SOU 2011:45). BOJ
såg positivt på Förundersökningsutredningens
förslag att polisen ska få möjlighet att tidigt
filma förhör, men menade att sekretesskyd­
det för dokumentationen i så fall måste stärkas.
BOJ framhöll att den som medverkar i en förunder­
sökning ska kunna vara trygg med att bild- och
ljudinspelningar från ett förhör inte sprids via till
exempel internet.
Riksförbundet har även lämnat remissvar på
betänkandet Allmän skyldighet att hjälpa nödställda? (SOU 2011:16) och betänkandet Sexualbrottslagstiftningen – utvärdering och reformförslag (SOU 2010:71).
Genom projekt Kvinnofrid inom BOJ har Riks­
förbundet varit delaktiga i Socialstyrelsens re­
ferensgrupp kring framtagandet av handboken
Våld där synpunkter lämnats under framtagandet
av boken samt på det färdiga resultatet. Dessutom
har referensgruppen varit delaktig i att arbeta
fram ett kompletterande Meddelandeblad till
handboken Våld som specifikt tar upp ansvars­
fördelningen mellan socialtjänsten och ideella
organisationer när det gäller stöd och hjälp till
Riksstämma 2011
Den 21–22 maj hölls Brottsofferjourernas Riks­
förbunds Riksstämma på Utsikten Meetings i
Nynäshamn. På plats under stämman fanns drygt
180 deltagare från 75 av landets 100 brottsoffer­
jourer. Under två dagar diskuterades viktiga frå­
gor för brottsofferjourerna som kvalitetssäkring
och att brottsofferstödet ska ges samma förut­
sättningar över hela landet. Det förslag till direk­
tiv för stärkta rättigheter för brottsoffer i EU som
EU-kommissionen då nyligen hade presenterat
togs även upp.
3
Proposition nr 3 Arbetsordning för valberedning
antogs i sin helhet och valberedningen fick också
mycket beröm för sitt arbete inför årets stämma.
Förutom en beskrivning av hur valberednings­
arbetet ska bedrivas innehåller arbetsordningen
också frågeformulär för intervjuer med nuvaran­
de styrelseledamöter och i rekryteringen av nya.
Arbetsordningen kan också med fördel användas
av lokala jourers valberedningar i deras arbete.
Under stämmodagarna deltog även flera gäs­
ter. Anna Jungdell, kommunalråd i Nynäshamn,
hälsade deltagarna välkomna på lördagen och
passade på att berätta om det brottsförebyggande
arbete som bedrivs i kommunen. Kestin Haglö (S),
ordförande i justitieutskottet, uteblev tyvärr på
grund av sjukdom, men Ulrika Karlsson (M),
ledamot i justitieutskottet, svarade på deltagar­
nas frågor och tog med sig många synpunkter till
sitt fortsatta arbete. Tidigare stöd till vittnen var
en fråga som lyftes och även vikten av att brotts­
offer snabbt och enkelt ska få ut sitt skadestånd.
Ann Lundgren, jurist på Brottsoffermyndighe­
tens brottsskadeenhet, berättade om ersättning
till barn som bevittnat våld. Hon pekade på sta­
tistik som visar att ytterst få barn som upplevt
våld mot en närstående får ta del av ersättningen.
En orsak är bristande dokumentation från rätts­
väsendet vilket gör att Brottsoffermyndigheten
fortfarande måste avslå många ansökningar.
Under dagen presenterades också två av Riks­
förbundets pågående projekt – Skyddsnät som
drivs i samarbete med Rädda Barnen och Bättre
stöd till brottsdrabbade med funktionsnedsätt­
ning som genomförs i samarbete med Handi­
kappförbunden.
Söndagens stämmoförhandlingar leddes av Ilija
Batljan, tidigare kommunalråd i Nynäshamn och
landstingsråd i Stockholm, numera direktör. Han
lotsade deltagarna genom valen av ny styrelse,
revisorer och valberedning samt ledde diskus­
sionerna kring propositioner och de 15 motioner
som inkommit från jourer. Proposition nr 2, Minimikrav för lokala brottsofferjourer samt rutiner
för att uppfylla dessa, antogs i sin helhet med en
mindre ändring. De nya minimikraven innehål­
ler en telefonpolicy för fast och mobil telefoni
och en IT-policy. De har tillkommit för att
alla stödsökande, oavsett var de bor i landet,
ska ha samma möjlighet till ett bra bemötande.
Den som ringer ska till exempel garanteras ett
konfidentiellt bemötande och den som lämnar
meddelande på telefonsvarare ska bli uppringd
inom ett dygn. Föreningen ska också använda
e-postadresser genom BOJ-domänen boj.se
och e-posten bör avläsas varje dag, men minst
tre gånger i veckan. Så väl Riksförbundets som
de lokala jourernas stadgar revideras under stäm­
man och de nya minimikraven är nu inkluderade
i stadgarna.
Brottsofferpriset 2011
Brottsofferjourernas Riksförbund delar ut ut­
märkelsen Brottsofferpriset till en person vars
insatser varit betydelsefulla för brottsofferarbe­
tet i Sverige. 2011 års Brottsofferpris tilldelades
Jöran Hultman, BOJ Ängelholm. Priset är, för­
utom äran, 5 000 kronor samt en särskild fram­
tagen staty av konstnärinnan Diana Andersson.
Statyn är en ängel med vingar i form av öron.
Brottsofferpriset delades ut vid stämman den 21
maj av förbundsordförande Sven-Erik Alhem och
Jöran Hultman, BOJ Ängelholm, tog emot 2011
års Brottsofferpris på Riksstämman som hölls i
Nynäshamn.
4
generalsekreterare Eva Larsson. Årets brotts­
offerpris tilldelades Jöran Hultman med följande
motivering:
Jöran Hultman har under många år lagt ner
ett oerhört arbete både inom Brottsofferjouren
i Ängelholm och under de senaste åren även på
riksnivå, där han varit medlem i arbetsgruppen
för polisfrågor. Han är sedan 1998 ordförande i
Brottsofferjouren i Ängelholm, där han med sitt
engagemang och stora kontaktnät på ett avgörande sätt bidragit till en mycket välfungerande
jour med välutbildade stödpersoner och en stabil
ekonomi.
Jöran har en synnerligen god förmåga att
skapa en god sammanhållning och engagemang
i såväl styrelse som bland stödpersoner. Under
fyra år har Jöran varit en av tre deltagare i polisgruppen. Han har med sin stora kunskap både
från brottsofferarbetet och från sitt tidigare arbetsliv haft en stor del i de framsteg som gjorts när
det gäller att inom polisen skapa ett likartat sätt
i hela landet för att ge brottsdrabbade adekvat
hjälp genom BOJ.
Via Brottsofferjourernas Telefoncentral kan
stödsökande få kontakt med landets cirka 100
lokala brottsofferjourer.
Samordnare 100 procent, två assistenter på 50
procent samt tre timanställda vikarier med sam­
manlagd tjänstgöringsgrad på cirka 30 procent.
Under året har två volontärkurser hållits med till­
sammans 17 godkända deltagare. Därigenom
har det blivit möjligt att hålla Telefoncentralen
öppen till klockan 20.00 måndag till torsdag.
Några av de nya har också kunskaper i språk och
tjänstgör som språkvolontärer inom Stöd på eget
språk. Vid årets slut hade Telefoncentralen 45
aktiva volontärer, 28 av dem ger stöd på andra
språk än svenska och engelska.
Under 2011 hade Telefoncentralen totalt 11 207
kontakter via telefon och e-post. En ökning med
14 procent från 2010 då 9 845 kontakter noterades.
Inkomna telefonsamtal var 10 549. 72 procent av
dessa var från hjälpsökande (brottsoffer, vittnen,
anhöriga). Andelen kvinnor bland de hjälpsö­
kande var 62 procent. Misshandel var den klart
dominerande brottsrubriceringen, 35 procent.
Därefter följer olaga hot, inbrott, rån, stöld och
ofredande. För statistik angående Stöd på eget
språk och Brottsoffersvar på nätet se dessa rub­
riker.
Det intensifierade arbetet med minimikrav för
de lokala brottsofferjourerna, som bland annat
innehåller krav på tillgänglighet via telefon, har
medfört att ett antal nya lokala brottsofferjourer
börjat använda sig av Telefoncentralens tjänster.
Verksamhetsutveckling
Brottsofferjourernas Telefoncentral, TC
Syftet med Brottsofferjourernas Telefoncentral
är att underlätta för brottsutsatta, vittnen och an­
höriga att få kontakt med det stöd som de lokala
brottsofferjourerna erbjuder. De hjälpsökande når
Telefoncentralen via direktnumret 0200-21 20 19
eller via lokal jours telefon som vidarekopplats
till Telefoncentralen. Medarbetarna på Telefon­
centralen ger ”första hjälpen” åt den hjälpsökan­
de, svarar på frågor samt ger information till den
inringande, till exempel angående rättsproces­
sen och vägar till ersättning. Om samtalsbehovet
är akut lyssnar medarbetaren till den inringandes
berättelse och erbjuder fortsatt stöd från stöd­
person i den lokala jouren. Kontakten förmedlas
därefter till den lokala jouren via e-post, fax eller
telefon.
Under 2011 har arbetet med Brottsofferjourernas
Telefoncentral utvecklats ytterligare både kvan­
titativt och kvalitativt. Fler volontärer har rekry­
terats och utbildats, öppettiderna har utökats,
antalet inkommande telefonsamtal har ökat och
arbetet med Stöd på eget språk och Brottsoffer­
svar på nätet har förbättrats.
Telefoncentralen har under 2011 haft 2,3 anställda.
Brottsoffersvar på nätet
De frågor som kommer in till Riksförbundet via
www.boj.se besvaras av medarbetare på Brotts­
offerjourernas Telefoncentral. Under 2011 var det
337 personer som fick information och vägled­
ning via den kontaktvägen. Ofta leder ett svar till
följdfrågor så antalet frågor och svar totalt är be­
tydligt större än den summan som redovisas här.
Andelen unga hjälpsökande är betydligt högre
5
för Brottsoffersvar på nätet än kontakt via telefon.
31 procent av de hjälpsökande (brottsoffer, vittnen,
anhöriga) var 25 år eller yngre. 67 procent av
dem var kvinnor. Vanligaste brottstyperna var
misshandel (36 procent) följt av ofredande, eko­
nomiska brott och olaga hot. Sexualbrotten ut­
gör hela 15 procent vilket är betydligt högre än
vid telefonkontakt (6 procent).
Även de som tar kontakt via e-post erbjuds
kontakt med stödperson vid den lokala jouren.
På så sätt kan e-posten vara en ingång även till
mer personlig stödkontakt.
Stöd på eget språk
Under 2011 har inriktningen för arbetet med
Stöd på eget språk framförallt varit att utveck­
la verksamheten kvalitativt. Inga nya språk har
tillkommit. Däremot har nya språkvolontärer
rekryterats och utbildats så att de mest efterfrå­
gade språken – arabiska, persiska, spanska och
ryska – fått förstärkning.
Samordnaren för Brottsofferjourernas Tele­
foncentral är även ansvarig för Stöd på eget
språk. 28 ideellt arbetande språkvolontärer gör
en ovärderlig insats genom att ge information,
vägledning, råd och stöd via telefon på 21 språk.
Språken är: arabiska, bosniska, dari, finska, fran­
ska, kroatiska, kurmanji, nordsamiska, persiska,
polska, romanés, ryska, serbiska, somali, sorani,
spanska, thai, tigrinja, turkiska, tyska och unger­
ska. Utöver dessa 21 språk har hjälp i en del fall
också kunnat ges på andra språk, främst genom in­
satser från stödpersoner i lokala brottsofferjourer
som haft den efterfrågade språkkompetensen.
En inventering av språkkompetenser inom lo­
kala brottsofferjourer görs i samband med att
Riksförbundet tar in Aktuella uppgifter från de
lokala brottsofferjourerna.
Hjälpsökande får oftast kontakt med Stöd
på eget språk via sin brottsofferjour men även
brottsoffersamordnare inom polisen har alltmer
upptäckt att de målsägande som vid anmälan
och förhör behövt tolk kan få stöd från BOJ på
sina egna språk. En del hjälpsökande tar också
kontakt via e-post till [email protected]. Under
2011 var det relativt få som ringde in på det fler­
språkiga talsvaret via 08-642 00 44. Därför be­
slöts att göra en förändring av kontaktvägen via
telefon där istället ett specifikt telefonnummer för
varje språk publiceras på hemsidan www.boj.se.
Inom Stöd på eget språk har skriftlig information
riktad till brottsoffer tagits fram på flera olika
språk.
Denna förändring sker när ett nytt telefonisystem
tas i bruk på Riksförbundets kansli.
Under 2011 fick 324 personer hjälp genom
Stöd på eget språk. Antalet tillfällen för kontakt
via telefon har varit betydligt högre, förmodligen
drygt 600 då det är vanligt att den hjälpsökande
vänder sig till språkvolontären vid flera tillfällen,
eller att språkvolontären och den hjälpsökande
kommer överens om att språkvolontären skall
ringa upp igen om någon vecka. 87 procent av de
som fick hjälp var direkt brottsdrabbade, 7 procent
var anhöriga till brottsoffer. 56 procent av de
hjälpsökande var kvinnor och enbart 8 procent
var under 25 år. De vanligast förekommande
brottsrubriceringarna var misshandel (34 procent),
olaga hot (18 procent) och ofredande (12 procent).
Verksamheten Stöd på eget språk är mycket
uppskattad av de lokala brottsofferjourerna men
även externt av till exempel polisen, hälso- och
sjukvården och andra som kommer i kontakt
med brottsoffer av annan etnisk bakgrund än
svensk.
Nationell chatt
Under året har Riksförbundet genomfört en natio­
nell chattverksamhet på ungaboj.se som försöks­
verksamhet. Syftet var att nå fler unga brottsoffer
6
Kartläggning av kommunbidrag
Beroende på i vilka kommuner brottsofferjourer­
na verkar har de olika förutsättning att ge brotts­
offer medmänskligt stöd, hjälp och råd. Under
2011 kartlade Brottsofferjourernas Riksförbund
hur mycket landets kommuner bidrog med till
sin lokala brottsofferjour. Undersökningen ge­
nomfördes enligt samma modell som 2010 års
kartläggning av kommunbidrag.
Kartläggningen visar att Sveriges kommuner i
genomsnitt gav 1,85 kronor per kommuninvån­
are till sin lokala brottsofferjour under 2011.
Med justering för de nio kommuner där det inte
finns någon lokal brottsofferjour och ingen jour
kan uppbära något bidrag blir snittet istället
1,93 kronor per invånare.
Endast två jourer i landet hamnar i bidragsnivå
överstigande 6 kronor per invånare, vilket är vad
Brottsofferjourernas Riksförbund anser är den
lägsta rimliga nivå som bör utgå under hänsyns­
tagande till alla de krav som ställs på jourerna
med bland annat rekrytering, utbildning, sam­
ordning och kvalitetssäkring. I detta samman­
hang måste nämnas att 51 av landets 100 jourer
tyvärr får 1 krona eller mindre per kommun­
invånare i bidrag
Jämfört med till exempel kommunernas före­
ningsbidrag till idrottsföreningar är stödet till
brottsofferjourerna lågt. Enligt en undersökning
från Riksidrottsförbundet gav kommunerna i
snitt 126 kronor per kommuninvånare i fören­
ingsbidrag till lokala idrottsföreningar under
2011. Utöver detta tillkommer också exempelvis
lokalsubventioner och anslag till idrottsanlägg­
ningar.
Brottsofferjourernas Riksförbund menar att
satsningen på brottsofferstöd och brottsförebyg­
gande arbete måste ses som en investering som
ger kommunerna mer i utbyte än satsade bidrag.
Brottsligheten kostar samhället stora summor
varje år. Till exempel visar Hjärnskadeförbundet
Hjärnkrafts rapport Gatuvåldets ekonomi att ett
slagsmål utanför en krog med en förövare och
två offer, en lindrigt skadad och en svårt ska­
dad, kan komma att kosta samhället upp mot
75 miljoner kronor sett över personernas livs­
lopp. I rapporten Kostnader för våld mot kvinnor – En samhällsekonomisk analys har Social­
styrelsen uppskattat att de samhällsekonomiska
kostnaderna för kvinnor som drabbas av våld i
och vittnen. Chatten har bemannats av chattare
från lokala jourer, vilka har genomgått utbild­
ning som arrangerats av Riksförbundet. Under
år 2010 genomfördes en introduktionsutbildning
samt en grundutbildning. En uppföljningsdag
genomfördes för aktiva chattare under våren
2011. Första halvåret hölls chatten öppen två
kvällar i veckan. Med anledning av att antalet
aktiva chattare minskade drevs chatten under en
kväll i veckan under andra halvåret.
Riksförbundet hade förhoppning att driva och
utveckla chatten vidare i ett projekt finansierat
av Arvsfonden. Projektansökan fick avslag och i
slutet av året togs beslut att hålla chatten tempo­
rärt vilande tills finansiering har lösts.
Vittnesstödsverksamhet
1995 startade brottsofferjouren i Växjö den för­
sta vittnesstödsverksamheten i Sverige. Idag
finns vittnesstödsverksamhet på landets alla
tingsrätter och hovrätter. Brottsofferjourer sva­
rar för verksamheten vid 43 av landets 46 tings­
rätter. Syftet med vittnesstödsverksamheten är
att ge målsäganden och vittnen information och
hjälp för att de ska känna sig mer trygga under
rättegången.
Brottsoffermyndigheten och Domstolsverket har
regeringens uppdrag att verka för att vittnesstöds­
verksamheten bedrivs vid alla tingsrätter och hov­
rätter. Riksförbundet har en tjänst där det ingår att
vara nationell kontaktperson och samordnare för
vittnesstödsveksamheten.
Under 2011 har många vittnesstödsverksam­
heter utformat lokala riktlinjer tillsammans
med de domstolar där de bedriver sin verksam­
het. Dessa har syftat till att tydliggöra vilka för­
utsättningar som finns för verksamheten samt
vilket ansvar parterna har. Vissa verksamheter
har framförallt tydliggjort hur man redan arbetar
medan andra har använt denna möjlighet till att
utarbeta nya rutiner samt be om förbättrade för­
utsättningar. Utvecklingsområden är materiella,
möjlighet till kaffe, tydlighet att verksamheten
finns på domstolen. När det gäller den admi­
nistrativa delen så är bättre information vid in­
ställda mål ett återkommande önskemål. Under
2012 är förhoppningen att de verksamheter som
inte utformat lokala riktlinjer försöker få detta
till stånd. Riksförbundet ger stöd och hjälp till
lokala jourer i denna process.
7
Diagramet illustrerar Sveriges kommuners bidrag till BOJ under 2011.
nära relationer är mellan 2,7 miljarder och 3,3 mil­
jarder kronor per år. Till detta kommer den rent
psykologiskt positiva verkan som många brotts­
offer får av ett kompetent medmänskligt stöd.
Kartläggningen har uppmärksammats av lokal
media vid flera tillfällen. Syftet med undersök­
ningen är att ge jourerna ett verktyg som kan an­
vändas vid ansökan om bidrag från kommuner.
för ökade bidrag till verksamheten. Arbetet med
att skapa bättre ekonomiska resurser för landets
verksamheter fortsätter under 2012 och Riks­
förbundet kommer att ge stöd till jourer i denna
fråga.
Arbetsgrupper
Professionalitet – Idealitet
Under 2010 tillsattes en arbetsgrupp bestående
av vice ordförande Monica Ekström, general­
sekreterare Eva Larsson och utbildningsansvarig
Ulla Graneli. I ett senare skede ersattes Ulla
Graneli av verksamhetsutvecklare Fredrik Mell­
qvist. Syftet var att utreda förhållandet mellan
professionellt och ideellt arbete inom BOJs
verksamhet. Förhållandet skulle spegla:
• samordnare och stödpersoner/vittnesstödjare
• anställd och ideell samordnare
• verksamhetens inriktning på ideellt arbete
och professionellt arbete
Många jourer upplever att samhällets officiella
organ (ansvariga instanser) inte tar sitt ansvar
för att kunna ge brottsoffer som är hårt drab­
bade det stöd som krävs genom insatser i form
av adekvat professionell kompetens. Det har
inneburit att många brottsofferjourer har tagit
ett större ansvar än organisationens ursprungliga
Stöd till jourer
Tjänsten som vittnesstödsansvarig har föränd­
rats till verksamhetsutvecklare. Syftet är att ge
stöd utifrån ett mer helhetsperspektiv, hela jour­
ens verksamhet. Under 2012 har cirka 40 besök
gjorts på 24 olika brottsofferjourer och vittnes­
stödsverksamheter. Besöken har i de flesta fall
initierats av de lokala jourerna. Anledningen
till besöken har i vissa fall rört sig om efterfrå­
gan om information vid grundutbildningar eller
stödpersons- och vittnesstödsträffar om Riksför­
bundets arbete. I andra fall har man önskat stöd
i interna svårigheter. Vid ett flertal tillfällen har
brottsofferjourer önskat hjälp med att tala med
kommunrepresentanter angående alltför låga
bidrag. I dessa fall har det varit tydligt att den
statistik som landets brottsofferjourer lämnar in
årligen är ett mycket bra verktyg för att få gehör
8
socialtjänst, innebär att även BOJ måste för­
ändra verksamheten. Målsättningen är att BOJ
totalt sett ska ha en organisation som överlag
gör det möjligt att ge alla brottsoffer, vittnen och
anhöriga bästa möjliga medmänskliga stöd och
hjälp oberoende av var de befinner sig i landet.
BOJ måste också bättre kunna svara upp mot
ständigt ökade förväntningar på vår verksam­
het vad gäller redovisning och kvalitetssäkring
från bidragsgivare och samarbetspartners. BOJs
varu­märke ska stärkas och organisationen ska få
en mer gemensam profil. Förändringsarbetet ska
innebära att den lokala förankringen ska stärkas.
Styrelsen har utsett vice ordförande Monica
Ekström, generalsekreterare Eva Larsson och
verksamhetsutvecklare Fredrik Mellqvist att ut­
reda och sammanställa ett förslag styrelsen, som
fattar beslut om organisationsförändring som
läggs fram på stämman 2013. Arbetet ska ske i
nära samarbete med arbetsgrupperna för verk­
samhetsutveckling respektive markandsföring/
sponsring. Direktivet utgår från:
1. En förändrad organisation, som på bästa sätt
möjliggör för verksamheten inom BOJ i hela
landet att ge ett kompetent medmänskligt stöd åt
brottsoffer, anhöriga och vittnen samt att aktivt
samverka med samarbetspartners och bedriva
opinionsarbete
2. Ny varumärkesplattform
3. Ny logotyp för BOJ
4. Moderniserad informations- och kommunika­
tionsstrategi
Under arbetet med organisationsutredningen
kommer en nära dialog med lokala jourer och
regioner att hållas. Bland annat kommer en refe­
rensgrupp att tillsättas och en hearing att hållas.
tanke om vad ett medmänskligt stöd kan och ska
ge. Denna utveckling innebar att BOJ behövde
diskutera organisationens lämpliga förhållnings­
sätt till den uppkomna situationen. Samtidigt är
det viktigt att följa samhällsutvecklingen och an­
passa verksamheten utifrån målgruppens behov.
Under våren 2011 fortsatte arbetsgruppen att
utveckla underlag inför stämman 2011. Innehål­
let i dokumentet grundade sig på vilket uppdrag
BOJ har samt dess särart, vad BOJs basverksam­
het innebär samt olika ”byggstenar” som kan
komplettera denna verksamhet. Det kan bland
annat handla om stöd till unga brottsoffer, stöd­
gruppsverksamhet, stöd till äldre brottsoffer,
stöd till personer utsatta för hatbrott eller stöd
till våldsutsatta kvinnor och barn. Dokumentet
innehöll också en diskussion om förhållningssätt
till uppdragsverksamhet och behandling. Måloch ansvarsbeskrivningar för anställda sam­
ordnare exemplifierades också. Arbetsgruppen
hade också sammanställt ett förslag Centrum för
brottsutsatta, ett förslag som innebär att detta
ska drivas i kommunal regi. Utgångspunkten är
att kartlägga all brottsofferstödjande verksamhet
inom kommunen både inom myndigheter och
inom ideella organisationer. De gör en första be­
dömning av vilken hjälp personen behöver och
förmedlar till den instans som kan uppfylla dessa.
Detta förslag skulle innebära ett tydligare ansvar
samt gränsdragning till ideella verksamheter.
En enkät skickades ut på remiss till alla lokala
jourer och 47 jourer besvarade enkäten. Några
jourer hade synpunkter på att remisstiden var
mycket kort och att det därmed inte var möjligt
att lägga fram ett förslag till stämman. Riksför­
bundet beaktade dessa synpunkter och tog beslut
att inte lägga fram en proposition till stämman.
När styrelsen tog beslut om att tillsätta en or­
ganisationsutredning beslutades att dessa frågor
om professionalitet – idealitet ska ingå och be­
aktas i organisationsutredningens arbete.
Arbetsgruppen för
verksamhetsutveckling
Arbetsgruppen består av Elaine Strandberg,
förbundsstyrelsen, Hans Erixon, Bergslagen,
Lennart Nordin, Göteborg, Helena Wahlund,
Västerås samt Ulla Graneli adjungerad från
kansliet.
Arbetsgruppen har fortsatt sitt arbete med
att ta fram olika verktyg som jourerna kan an­
vända för att stödet ska fungera likvärdigt för
alla brottsutsatta vi tar emot, oavsett vilka som
arbetar i föreningen. Arbetsgruppen har också
tagit fram en modell för BOJ, Resurstrappan,
Organisationsutredning
Styrelsen tog beslut om att tillsätta en organi­
sationsutredning. Bakgrunden är att förutsätt­
ningarna för att kunna bistå brottsoffer, vittnen
och anhöriga med stöd varierar över landet.
Brottsoffer­
jourerna har mycket skiftande för­
utsättningar att arbeta utifrån. Samhällsutveck­
lingen, bland annat förändringar inom polis och
9
rande har genom idogt arbete under flera år lagt
en grund för att Rikspolisstyrelsen gav nya di­
rektiv till polisen i december. Direktivet innebär
att polisen nu på ett mer adekvat sätt uppfyller
sitt informationsansvar enligt FUK.
vilken ligger till grund för nivåerna och områ­
dena i Minimi­kraven. Under våren genomfördes
ett intensivt arbete för att utarbeta ett förslag till
styrelsen angående Minimikrav, som sedan la­
des som en proposition till stämman. Förslaget
innebar en revidering av befintliga minimikrav
samt policy för IT och telefoni. Elaine Strand­
berg utsågs efter stämman av förbundsstyrelsen
att vara kontaktperson för Minimikraven.
Arbetsgruppen har också påbörjat en översyn
av rollerna i styrelse för lokal jour. Den resurs­
inventering och omvärldsanalys som arbetsgrup­
pen genomförde under 2010 ligger till grund för
det fortsatta arbetet med verksamhetsutveckling
inom BOJ. Arbetsgruppen har medverkat vid
samtliga konferenser under året och öppnat upp
en dialog med de lokala jourerna.
Arbetsgruppen har fått ett aktivt uppdrag orga­
nisationsutredningens arbete.
Arbetsgruppen för rättsväsendet
Under våren bestod gruppen av Jan-Erik Rosén,
förbundsstyrelsen, Hans Klette, Lund och Rose­
marie Hansson, Nordöstra Skåne samt Fredrik
Mellqvist adjungerad från kansliet. Vid stäm­
man avgick Jan-Erik Rosén och Linda Marklund
kom in i arbetsgruppen som representant från
förbundsstyrelsen.
Arbetsgruppen har under året medverkat vid
tre remisser till Justitiedepartementet från Riks­
förbundet.
Arbetsgruppen för unga
brottsoffer och vittnen
Arbetsgruppen består av Satu Andersson och
Sara Johnsson från förbundsstyrelsen, Annika
Björklin, Bollnäs, Mattias Ring Leksand-Rättvik
samt Mia Delin adjungerad från kansliet. Syftet
med arbetsgruppen är att gruppen ska arbeta
med strategier för hur BOJ kan utveckla sitt stöd
till unga brottsoffer och vittnen. Syftet är också
att gruppen ska arbeta med hur unga volontärer
kan bli delaktiga i jourernas utvecklingsarbete
samt att finna bra former för rekrytering av unga
volontärer.
Gruppen har kartlagt vad som finns och vad
som gjorts i lokala jourer och regioner inom ung­
domsområdet. Vid stämman hade gruppen sam­
manställt en enkät som lämnades till deltagarna.
Gruppen har kartlagt vad som finns och vad som
gjorts i lokala jourer och regioner inom rekryte­
ring av unga volontärer. Vid stämman delades en
enkät ut som besvarades av 45 jourer. Samman­
ställningen visar bland annat att 23 jourer har
volontärer som är yngre än 30 år. Tidsbrist samt
svårt att behålla yngre volontärers intresse är två
av de faktorer som jourerna anger när det gäller
svårigheter i rekryteringen av yngre.
Arbetsgruppen för polisfrågor
Arbetsgruppen består av Ralph Westerberg, för­
bundsstyrelsen, Karin Andersson, Ljusdal, Lars
Widén, Haninge-Nynäshamn (har avgått på
grund av hälsoskäl innan sommaren 2011) samt
Eva Larsson adjungerad från kansliet.
Arbetsgruppen har arbetat för att polisen ska
ge ett bättre bemötande till brottsoffer och vitt­
nen, att polisen uppfyller sitt informationsansvar
enligt FUK 13 a–c (förundersökningskungörel­
sen). Vid ett flertal tillfällen har gruppen haft
kontakt med företrädare i lokala brottsoffer­
jourer och polismyndigheter i syfte att förbättra
samverkansformer.
Arbetsgruppen påbörjade kontakter med po­
lismyndigheten i Västerbotten samt Brottsoffer­
myndigheten för att planera en eventuell samver­
kanskonferens. Målsättningen var att genomföra
en konferens vid samtliga områden där det finns
en polishögskola (den föregående polisgruppen
hade tidigare genomfört i Stockholm och Växjö
genom projektmedel). Med anledning av svå­
righeter att finna finansieringsmöjligheter har
den inte kunnat genomföras.
Arbetsgruppen har haft ett samarbete med den sär­
skilda gruppen inom Rikspolisstyrelsen som arbetar
med brottsofferfrågor. Bland annat har den varit re­
ferensgrupp till RPS under framtagning av handbok
för polisen vad gäller bemötande och information.
Den föregående polisgruppen samt den nuva­
Arbetsgruppen för
marknadsföring/sponsring
Under våren bestod arbetsgruppen av Mirella
Viksten, förbundsstyrelsen, Anders Selholm,
Norrtälje samt Eva Larsson adjungerad från
10
Sven-Erik Alhem har genomfört många föredrag under året som förbundsordförande. När Brotts­
offerjouren i Norrort firade 20-årsjubileum i januari 2011 var han på plats för att berätta om BOJs
verksamhet.
Utåtriktad verksamhet
kansliet. Vid stämman avgick Mirella Viksten
och Stig Karels och Emil Chandorkar kom in i
arbetsgruppen som representanter från förbunds­
styrelsen.
Syftet med gruppen är att finna strategier
för hur Riksförbundet ska kunna arbeta mer
med marknadsföring för att BOJ ska bli mera
känt samt att arbeta med en gemensam varu­
märkesplattform. Ett syfte är också att arbeta
med strategier för att få sponsorer till BOJs
verksamhet.
Arbetsgruppen har påbörjat en kartläggning av
möjliga branscher för företagskontakter. Brev
har bland annat skickats till Försäkringsförbundet
med förfrågan om eventuellt samarbete. Kon­
takter har också skett med kommunikationsbyrå
för dialog om strategier för marknadsföring och
möjligheter till extern finansiering. Dessutom
togs en första kontakt med kommunikationsbyrån
som sponsrat BOJ Helsingborg med informa­
tionsmaterial. En dialog har påbörjats om möj­
ligheter för landets alla brottsofferjourer att kun­
na ta del av detta material.
Även under 2011 har förbundsordförande SvenErik Alhem besökt och föreläst om rättsäkerhets­
problem vid ett flertal lokala jourer. I olika avse­
enden har han varit aktiv i rättssäkerhetsfrågor.
Dels har Sven-Erik Alhem föreläst till exempel
om vikten av att förundersökningarna inte minst
i de så kallade vardagsmålen allmänt sett måste
hålla en hög kvalitet för att målsägandesidan ska
ha en chans att få sina rättigheter tillgodosedda
med beaktande av att hela bevisbördan vilar på
åklagarens axlar.
Sven-Erik Alhem har också föreläst och ut­
talat sig om vikten av att målsägandenas rät­
tigheter förstärks genom att de till exempel
får ökade möjligheter att anlita målsägande­
biträden. Statens tunga ansvar för att skydda
de som finns i landet från brott har också varit
ett viktigt tema.
Precis som under år 2010 har rådgivande och
stödjande kontakter mellan brottsoffer och SvenErik Alhem kontinuerligt ökat per telefon och
e-post. Även direktkontakter har förekommit i
några fall, under vilka råd kunnat ges. Sven-Erik
Alhem har också i åtskilliga mediesammanhang
kommenterat och debatterat frågor om rättssäker­
het och mänskliga rättigheter. Sven-Erik Alhem
Arbetsgruppen för socialtjänst/
hälso- och sjukvård
Arbetsgruppen har legat vilande under året.
11
verksamhet inom ramen för de fastställda stad­
garna för Brottsofferjourernas Riksförbund och
stadgar för lokala brottsofferföreningar samt uti­
från de minimikrav som upprättats.
Det är brottsofferjourerna som genomför de
konkreta stöd- och hjälpinsatserna till brottsof­
fer, vittnen samt anhöriga. Stöd- och hjälpinsat­
ser till dessa grupper utförs till största delen av
ideella krafter, stödpersoner och vittnesstödjare.
Dessa har gått en särskild utbildning och avgett
ett tystnadslöfte. Vittnesstödjarna finns på tings­
rätten. Jourerna kan erbjuda de som utsatts för
brott:
• Tid att lyssna och hjälp att formulera vad som
hänt
• Information om hur en polisanmälan går till
• Information om rättsprocessen
• Hjälp vid myndighetskontakter
• Information om ersättning
• Hjälp att bearbeta vad som hänt för att kunna
gå vidare
Mer information om jourernas verksamhet
finns på sidan 28 under rubriken Statistik.
har också tagit upp rättssäkerhetsfrågor och kun­
nat anlägga ett brottsofferperspektiv i krönikor
och artiklar under året samt i blogg-, twittersamt facebookinlägg i sin kombinerade roll som
ordförande i Brottsofferjourernas Riksförbund
och samhällsdebattör.
Generalsekreterare Eva Larsson samt övriga
styrelseledamöter och kanslipersonal har med­
verkat eller deltagit vid olika konferenser. Ar­
rangörer har varit bland annat Brottsoffermyn­
digheten, Socialstyrelsen, Nationellt centrum för
kvinnofrid, Studieförbundet Vuxenskolan, SPF
(Sveriges Pensionärsförbund), Länsstyrelsen i
Stockholm, EU-kommissionen och EU-parla­
mentet.
Riksförbundet har även haft nära samarbete
med HOPP, SKR, ROKS, RFSL, Rädda Barnen
och Handikappförbunden.
Riksförbundet har varit representerat i olika
referensgrupper/samverkansgrupper:
• Brottsoffermyndigheten: samverkansgrupp
för ideella organisationer och myndigheter
• Brottsoffermyndigheten: samverkansgrupp
för Internationella Brottsofferdagen
• NCK, Nationellt Centrum för kvinnofrid:
utbildnings- och informationsfrågor
• NCK, Nationellt Centrum för kvinnofrid:
Kvinnofridslinjen
• Projekt Dubbelt utsatt: ledningsgrupp
• Rikspolisstyrelsen: samverkan angående
brottsofferfrågor
• Socialstyrelsen: våld i nära relationer
• Socialstyrelsen: Stora rådet
Samarbete med myndigheter är en viktig del
i utvecklingsarbetet. BOJ har nu undertecknat
överenskommelsen mellan regeringen, idéburna
organisationer inom det sociala området och Sve­
riges Kommuner och Landsting. Överenskom­
melsen har funnits sedan 2008 och det viktigaste
målet med dokumentet är att stärka de idéburna
organisationernas självständiga och oberoende
roll som röstbärare och opinionsbildare. Arbetet
bygger på sex principer om självständighet, dia­
log, kvalitet, långsiktighet, öppenhet och mång­
fald.
Regional verksamhet
Föreningar har rätt att med annan eller andra
föreningar inom förbundet bilda region, länsför­
eningar eller annan sammanslutning. Elva regio­
ner har bildats som juridiska personer, vilket ger
dem möjlighet att söka bidrag från till exempel
landstinget och Brottsofferfonden. En diskus­
sion om eventuella regionala sammanslutningar
pågår i övriga delar av landet.
Regionerna har en viktig roll för samarbetet
med landsting och andra länstäckande myn­
digheter och organisationer. Regionråden arbe­
tar också för att ge stöd till jourerna, stimulera
utvecklingsarbete samt att stödpersoner och
vittensstödjare får vidareutbildning. I nuläget
får regionråden ett visst verksamhetsbidrag från
Riksförbundets medel från Brottsofferfonden.
Riksförbundets kansli
Under hela året har Eva Larsson arbetat som
generalsekreterare på 100 procent. Övriga
tjänster på kansliet har varit: ekonomiansvarig,
utbildningsansvarig,
verksamhetsutvecklare,
Kanslister/telefonister, samordnare för Brotts­
offerjourernas Telefoncentral, assistenter på
Brottsofferjourernas Telefoncentral, ansvarig
Lokal verksamhet
Vid årets slut var 100 föreningar anslutna till
Riksförbundet, se sidan 26. De lokala förening­
arna är självständiga och beslutar om sin egen
12
för Brottsoffersvar på nätet, statistikansvarig,
IT-ansvarig, projektledare för Kvinnofrid inom
BOJ samt projektledare för Brottsutsatt och
funktionsnedsättning. Från och med mars återin­
rättades också tjänsten som redaktör/informatör.
Flera av de anställda har flera ansvarsområ­
den inom sin tjänst och ett flertal av tjänsterna
är på deltid. Vid årets slut arbetade 14 personer
med totalt 11,4 tjänster. Därutöver tillkom tim­
anställda motsvarande 0,3 tjänst. Riksförbundet
har också en volontär en dag i veckan samt 45
aktiva volontärer på Telefoncentralen.
Riksförbundet har också haft en samordnar­
tjänst på 25 procent för projekt Skyddsnät. För
projekt Brottsutsatt och funktionsnedsättning
ingick också en samordnartjänst på 25 procent,
vilken var vakant under hösten.
Projektledartjänsten för Kvinnofrid inom BOJ
var vakant under 2,5 månad, då rekryteringspro­
cessen tog längre tid än förväntat. Under fyra
månader var det en vikarie på projektledartjäns­
ten för Brottsutsatt och funktionsnedsättning.
Från och med september har en vikarie för ITområdet tillsatts under ledighet för studier.
Riksförbundet har anlitat personer för text­
produktion och layout för informationsmaterial
inom projektet Kvinnofrid inom BOJ. Riksför­
bundet har också anlitat extern person för plane­
ring av utbildningar inom ungaområdet.
tes mycket tid för att upphandla fiberanslutning
och telefonilösning till de nya lokalerna.
Den 5 december flyttade kansliet in i de nya
lokalerna på Hammarby Fabriksväg 25.
Interna utbildningar
och konferenser
Under år 2011 har Riksförbundet arrangerat olika
utbildningar för nyckelpersoner inom organisa­
tionen.
Utbildning för nya samordnare
Den årliga utbildningen för nya stödpersons­
samordnare, vittnesstödsamordnare, brottsoffer­
assistenter, verksamhetsledare etc genomfördes
den 8–9 september med 17 deltagare. Utbild­
ningen hölls på Riksförbundets kansli, vilket
möjliggör att deltagarna kan lära känna kansliets
personal, vilka policy och rutiner som gäller och
vem som ansvarar för vad. Det underlättar för en
ny samordnare att komma in i sitt arbete vilket är
ett av syftena med utbildningen. Deltagarna fick
också verktyg för sitt uppdrag med ledning och
utbildning av stödpersoner och vittnesstödjare.
Möte för ordförande och
sammankallande i regionråden
Den 22 september anordnades ett möte för ord­
förande och sammankallande i regionråden med
18 deltagare. Mötet hade fokus på utvecklings­
frågor, både organisatoriskt och viktimologiskt.
Kristina Båth Sågänger, från Studieförbundet
Vuxenskolan, SV, informerade om SVs orga­
nisationsförändring. förbundsordförande SvenErik Alhem, generalsekreterare Eva Larsson och
verksamhetsutvecklare Fredrik Mellqvist pre­
senterade Riksförbundets förslag till organisa­
tionsöversyn. Ann Jönsson från Socialstyrelsen
presenterade utbildningsmaterialet om stöd till
våldsutsatta kvinnor med funktionsnedsättning.
Dagen avslutades med erfarenhetsutbyte och en
genomgång av läget i de olika regionråden.
Ny kanslilokal
I början av året beslutade förbundsstyrelsen att
Riksförbundet skulle byta till nya lokaler som
uppfyllde behoven av större yta samt lägre kost­
nader. Beslut togs också att Riksförbundet skulle
upplösa samlokaliseringen med SKR och HOPP
och själva flytta till ny lokal. Befintliga lokaler
hade blivit för trånga med anledning av mer
personal och lokalhyran skulle bli för hög med
större lokalyta. En intensiv process inleddes för
att finna lämplig lokal vilket innebar ett flertal
kontakter med mäklare och besök i olika lokaler.
I april kunde slutligen ett avtal skrivas med Fa­
bege för lokal i Hammarby Sjöstad.
Riksförbundet hade ett föråldrat telefoni­
system som behövde bytas ut för att anpassas
utifrån de behov som uppkommit för verksam­
heten på kansliet och för Telefoncentralen. Be­
slut togs att det var lämpligt att genomföra ett
byte i samband med flytten. Under hösten avsat­
Konferens för ordförande
Konferensen samlade representanter från ett
60-tal jourer och ägde rum den 15–16 oktober
Nacka utanför Stockholm. Ett viktigt tema som
diskuterades var översyn av BOJs organisation.
– Vi måste ständigt vara beredda att omorga­
13
Verksamhetsutvecklare Fredrik Mellqvist på ordförandekonferensen i Nacka utanför Stockholm.
nisera oss så att vi på bästa sätt kan ge stöd och
hjälp till dem vi ska hjälpa, sa förbundsordför­
ande Sven-Erik Alhem när han inledde konfe­
rensen.
Riksförbundets verksamhetsutvecklare Fred­
rik Mellqvist beskrev hur han under sina två år
som anställd vid Riksförbundet haft kontakt med
17 jourer som bett Riksförbundet om hjälp med
att lösa olika interna konflikter och problemsitu­
ationer. Gemensamt är att de interna problemen
ofta påverkar jourernas brottsofferarbete nega­
tivt. Generalsekreterare Eva Larsson beskrev
hur Riksförbundet startat en organisationsutred­
ning av hela BOJs verksamhet.
– BOJs varumärke måste stärkas och vi måste
få en mer gemensam profil. Vi ska arbeta för för­
ändring, men utan att tappa den lokala förank­
ringen, sa hon.
Under konferensen deltog också flera förelä­
sare. Bland annat Per Dackenberg och Christina
Sundelöf Kellner från Riksrevisionen som gran­
skat myndigheternas hantering av ekonomisk
kompensation på grund av brott. Bristande sam­
verkan mellan myndigheter och begränsad styr­
ning och uppföljning från regeringen var några
av de brister de sett. De tackade också BOJ för
den hjälp de fått under sitt arbete.
Maria Agge, Rikspolisstyrelsen, berättade om
hur polisens information till brottsoffer nu ses
över. Arbetet kommer bland annat att resultera i
en ny handbok. Dessutom deltog Anna Sigfrids­
son, Brottsoffermyndigheten, som bidrog med
flera tips kring ansökningar och redovisningar
för projekt med medel från Brottsofferfonden.
Flera jourer deltog som inspiratörer och berätta­
de om projekt de genomfört med hjälp av medel
från Brottsofferfonden.
Utbildningsplan
Vid förbundsstyrelsens möte den 20 maj an­
togs en utbildningsplan för Brottsofferjourernas
Riksförbund för 2011–2013. Genom utbildnings­
planen skapas ett sammanhållet dokument som
tydliggör vad som ska känneteckna utbildnings­
verksamheten inom BOJ. Den beskriver vilka ut­
bildningsbehov som finns, ansvarsfördelningen för
att tillgodose dessa utbildningsbehov, nationellt,
regionalt och lokalt och slutligen de områden
som Riksförbundet prioriterar.
Utbildningsplanen fungerar som ett komple­
ment till förbundets verksamhetsplan. Upp­
lägg och innehåll i grundutbildning för stöd­
personer och vittnesstöd har visat sig vara ett
hållbart koncept och ligger fast. En nyhet i
utbildningsplanen är att de vidareutbildningar
som sker inom hela BOJs organisation inom
brottsoffer- och vittnesstödsarbetet delas in i
vidareutbildning steg 1 och steg 2. Steg 1 av­
ser studiecirkel eller annan utbildningsaktivi­
tet med Riksförbundets utbildningsmaterial
14
som grund. Det är lokal brottsofferjour eller
regionråd som ansvarar för vidareutbildning
steg 1. För steg 2 i vidareutbildningen ansva­
rar Riksförbundet. Efter en sådan utbildning
får deltagaren också diplom. Deltagande i
vidare­utbildning steg 2 förutsätter att delta­
garen har kunskaper motsvarande steg 1. För­
utsättningen för Riksförbundet att genomföra
dessa utbildningar är extern finansiering, ex­
empel genom projekt eller sponsorer. Under
2011 år planerades en vidareutbildning steg 2
om unga brottsutsatta som ska genomföras i
början av 2012.
Förutom Riksförbundets redan etablerade år­
liga konferenser planerar Riksförbundet bland
annat ett projekt i samverkan med Studieför­
bundet Vuxenskolan för att svara mot behovet
av ökade kunskaper i föreningskunskap, ledar­
skapsutbildning för samordnare och att uppmärk­
samma problematiken med kriminella nätverk.
Utbildningsplanen innehåller också planering
för ett pilotprojekt med webbaserad utbildning
och så förstås ett flertal utbildningsaktiviteter
som sker via Riksförbundets olika projekt. Hela
utbildningsplanen finns på www.boj.se.
bildning i samtalsmetodik. Kompetenshöjning
har skett på olika sätt till exempel genom hand­
ledning och duktiga föreläsare, men ett bra ut­
bildningsmaterial på ämnet har saknats. Riks­
förbundet inledde ett samarbete med Gothia
förlag vilket resulterade i ett konkret projekt för
samverkan med produktionen av boken Samtal
& möten i frivilligt socialt arbete. En handbok
för stödpersoner. Bokens författare är Jakob
Carlander, psykoterapeut och präst, som Riks­
förbundet anlitat som uppskattad föreläsare. Bo­
kens syfte är att ge kunskap och konkreta verk­
tyg för stödjare inom BOJ och ideella hjälpare i
annat frivilligt socialt arbete. Boken är en hjälp
att skapa goda samtal och visar på hur stödjare
kan hantera olika situationer som kan uppstå i
mötet mellan stödjare och den stödsökande. Den
tar också upp hur viktigt det är att sätta gränser
för stöduppdraget och hur man kan utvecklas
som stödjare.
Boken kan med fördel användas vid stödjar­
träffar och studiecirklar där deltagarna tillsam­
mans reflekterar kring de olika avsnitten. Under
hösten blev också en studiehandledning till boken
klar med en studieplan för fem träffar.
Nytt utbildningsmaterial
i samtalsmetodik
Aktiva stödjare i jourerna efterlyser ofta vidare­
utbildning i samtalsmetodik. Det kunde bland
annat konstateras i den undersökning av utbild­
ningsbehov som Riksförbundet genomförde
2009 där 79 procent av de svarande upplevde
ett ganska stort eller mycket stort behov av ut­
Externa konferenser
och arrangemang
Riksförbundet har också varit medarrangörer
vid olika konferenser och arrangemang
Internationella Brottsofferdagen
Brott utan gränser var temat när Internationella
Brottsofferdagen för tolfte året i rad högtidlig­
hölls på Norra Latin i Stockholm. Brott mot
barn, internetrelaterad brottslighet och offer för
människohandel var några ämnen som togs upp
under dagen.
Brottsoffermyndighetens generaldirektör Mar­
gareta Bergström hälsade de 400 deltagarna väl­
komna. Justitieminister Beatrice Ask framhöll i
sitt inledningsanförande vikten av ett fungerande
brottsofferstöd. Hon menade att ett tryggt brotts­
offer är en förutsättning för rättskipningen, utan
brottsoffer och brottsofferstöd har rättsväsendet
inte det som behövs för att göra ett bra jobb.
Renate Winter, österrikisk domare med flera
expertkompetenser och internationella uppdrag,
vittnade om hur barn över hela världen far illa.
Samtal & möten
i frivilligt socialt
arbete. En handbok för stödpersoner av Jakob
Carlander.
15
Internationella kvinnodagen den 8 mars
På Internationella kvinnodagen fanns BOJ på
Historiska museet i Stockholm tillsammans med
ett 50-tal andra organisationer som arbetar för
kvinnors rättigheter. Årets tema var Demokra­
tiska Republiken Kongo – ett land där kvinnor
systematiskt utsätts för våld och förtryck och
behovet av brottsofferstöd är stort. BOJ fanns
på plats med informationsbord och berättade
för besökarna om vår verksamhet. Under da­
gen pågick seminarier som på olika sätt tog upp
kvinnors situation i Kongo. Dagen avslutades
med tal av bland annat jämställdhetsminister
Nyamko Sabuni, Claes Borgström, tidigare jäm­
ställdhetsombudsman och Birgitta Ohlsson, EUminister. Inför dagen skickade BOJ också ut ett
pressmeddelande tillsammans med Statistik-PM
– Om lokala brottsofferjourers kontakter med
brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2010.
Sammanställningen visar bland annat att under
2010 gav landets 100 brottsofferjourer stöd till
20 300 brottsdrabbade kvinnor. Av dem hade un­
gefär tre fjärdedelar utsatts för integritetskrän­
kande brott som ofredande, olaga hot och våldtäkt.
Drygt 5 300 kvinnor hade utsatts för misshandel
och ungefär 980 för grov kvinnofridskränkning.
Justitieminister Beatrice Ask på Internationella
Brottsofferdagen på Norra Latin i Stockholm.
Riksförbundets bokbord på Internationella
Brottsofferdagen.
Frivilligårets utställning
I Europa finns 100 miljoner människor som är
ideellt engagerade. Under 2011 uppmärksam­
made EU kommissionen det ideella arbetet ge­
nom att utse året till Europaåret för frivilligarbe­
te. Målen med året var bland annat att verka för
en miljö som främjar ideellt engagemang och att
öka medvetenheten om värdet och betydelsen av
ideellt engagemang för individen och samhället.
Under 2011 uppmärksammades Europeiska
frivilligåret på många olika sätt, bland annat ge­
nom en turnerande utställning som besökte alla
EU-länder. Den 10–12 augusti var det Sveriges
tur att anordna utställningen under ledning av
Ungdomsstyrelsen. Riksförbundet fanns på plats
i samarbete med Brottsofferjouren i Spånga-Kista
för att informerade besökarna om BOJ. Totalt
deltog ett 60-tal organisationer och under dagarna
fanns också ett gediget seminarieprogram.
Hon beskrev också människohandel som en ny
slavhandel som uppstått där de inblandade är
helt ointresserade av människovärde.
Förutom föredrag rymde temadagen på Norra
Latin dessutom tio seminarier där tillfälle gavs
till ett mer aktivt deltagande för publiken. Under
eftermiddagen gav sedan Maria Lindstedt Cron­
berg, docent vid historiska institutionen, Lunds
universitet, ett historiskt perspektiv på brotts­
offers ställning förr och nu. Hon jämförde bland
annat målsägandes roll i slutet av 1500-talet
med rollen idag. Anders Ahlqvist, kriminalkom­
missarie och biträdande sektionschef vid Riks­
kriminalpolisens IT-brottssektion tog sig an frå­
gan om internet är ett laglöst land och om olika
lagstiftningar som kan tillämpas på IT-relaterade
brott. Lise Tamm, vice chefsåklagare vid Inter­
nationella åklagarkammaren i Stockholm, gav
en inblick i hur arbetet mot människohandel ser
ut. Hon exemplifierade med flera aktuella fall
och pekade på problematiken kring domstolens
tolkning av bevisning.
Almedalen
Liksom tidigare år samarbetade BOJ, SKR och
HOPP kring Almedalsveckan i Visby. Tillsam­
16
BOJ, HOPP och SKR:s seminarium Avspark! Dags att prata om idrott och våld i Almedalen lockade
en stor publik.
mans anordnade organisationerna seminariet
Avspark! Dags att tala om idrott och våld. In­
tresset för seminariet var stort och totalt trängdes
ett 80-tal personer i publiken. Det uppmärksam­
mades också i TV4:s lokal nyheter på flera plat­
ser i landet. BOJs ordförande Sven-Erik Alhem,
som även som tidigare överåklagare kämpat mot
idrottsvåldet, lyfte att det våld som sker inom
idrotten måste tas på allvar.
– Ledare, funktionärer och domare måste stå upp
och anmäla våld. Då menar jag inte vid en tackling,
utan när det förekommer riktiga övergrepp, sa han.
Han nämnde också Brottsofferjouren i Södra
Värmland som inlett ett samarbete med Fär­
jestads BK där de tillsammans ska driva ett pro­
jekt som bland annat kommer att innefatta före­
läsningar och informationsarbete för klubbens
ungdomsspelare.
Moderator var Olga Persson, SKR:s förbunds­
sekreterare, som ledde deltagarna genom en dis­
kussion kring idrottsrörelsens arbete mot våld,
sexism, rasism och homofobi. Seminariet inled­
des med ett samtal mellan Jesper Fundberg, lek­
tor i idrottsvetenskap vid Malmö högskola, och
Göran B Lundberg, ansvarig lärare på Ishockey­
gymnasiet i Västerås.
Jesper Fundberg berättade om sin forskning
där han bland annat följt ett pojklag i fotboll under
fyra år. Han menade att idrottsrörelsen måste
börja arbeta aktivt med jämställdhetsfrågor för
att motverka den machokultur som finns. Göran B
Lundberg berättade om arbetet med att skapa
trygghet för unga killar som flyttar hemifrån tid­
igt för att de valt att satsa på sporten.
Därefter utvidgades panelen till att innefatta
Jonas Gunnarsson, riksdagsledamot (S), Ulrika
Karlsson, riksdagsledamot (M), Jan Kowalski,
styrelseledamot Svenska Friidrottsförbundet,
Tomas Wetterberg, ordförande för Män för jäm­
ställdhet och Ulric Jansson, som i många år ar­
betat med killar i destruktiva ungdomsmiljöer
och fotbollsrelaterat våld. Diskussionen fort­
satte och de flesta deltagare var överens om att
idrotts­rörelsen måste ta ett större ansvar för att
motverka våld om samhället ska fortsätta att ge
pengar till verksamheten.
Pridefestivalen
Genom ett samarbete mellan RFSL, BOJ, HOPP,
ROKS, SKR och Pridefestivalen 2011 beman­
nade organisationerna gemensamt ett informa­
tionstält på festivalområdet. Nytt för i år var att
Pridefestivalen hölls i Kungsträdgården, mitt i
centrala Stockholm, för att öka tillgängligheten
17
Sven-Erik Alhem, BOJs ordförande, Carin Holmberg, RFSL:s Brottsofferjour och Elisebeht Markström, ordförande HOPP, under Pridefestivalen.
Projekt
och nå en större publik. Organisationernas med­
verkan möjliggjordes genom projektmedel från
Socialstyrelsen. Volontärer från lokala brotts­
offerjourer och kanslipersonal från Riksförbun­
det deltog från BOJ. Syftet var att informera om
att homosexuella, bisexuella och transpersoner
(hbt-personer) kan vända sig till brottsofferjour­
er för att få stöd och hjälp om de blivit utsatta
för brott.
En öppen dialog med rubriken Hur förrädiskt
farliga är hatbrotten? mellan förbundsordför­
anden i HOPP Elisebeht Markström, förbunds­
ordföranden i Brottsofferjourernas Riksförbund
Sven-Erik Alhem och Carin Holmberg från
RFSL:s Brottsofferjour var inplanerad att hållas
i festivaltältet. Tyvärr fick arrangemanget ställas
in på grund av för hög ljudnivå från omkring­
liggande scener. Istället genomfördes en intervju
med debattdeltagarna som publicerades i Tid­
ningen Brottsoffer nr 3 2011.
Dessutom deltog BOJ under Pridefestivalen
med ett bokbord vid visningarna av RFSL:s nya
film Fyra nyanser av våld samt NCK:s nya film
Blott du mig älskar på Bio Rio på Söder i Stock­
holm.
Bättre stöd till brottsdrabbade personer
med funktionsnedsättning
Projektet Bättre stöd till brottsdrabbade personer
med funktionsnedsättning beviljades medel av
Arvsfonden för ett fyraårigt projekt under åren
2010–2014. Riksförbundet bedriver projektet i
samverkan med Handikappförbunden, även kal�­
lad HSO (Handikapporganisationernas samarbets­
organ). En viktig samarbetspart i projektet är
Studie­förbundet Vuxenskolan (SV) då de har per­
soner med funktionsnedsättningar som en särskilt
viktig målgrupp. De har lång erfarenhet av utbild­
ningar som handlar om och riktar sig till personer
med olika funktionsnedsättningar och BOJ har sedan
tidigare ett avtal med SV i utbildnings­sammanhang.
Både Brottsofferjourernas Riksförbund och
Handikappförbunden har uppmärksammat svå­
righeterna för personer med funktionsnedsätt­
ningar att få hjälp och stöd när de utsatts för
brott. BOJ vill öka kunskaperna hos de lokala
jourer som finns runt om i Sverige och Handi­
kappförbunden vill uppmärksamma problemati­
ken inom funktionshindersrörelsen för att på så
sätt föra upp frågan på agendan. 18
Projektets syfte är att öka kunskaperna om våld
och övergrepp mot personer med funktionsned­
sättning genom utbildning och utvecklad sam­
verkan. Det övergripande målet är att ge bättre
stöd till och bemötande av brottsutsatta personer
med funktionsnedsättning.
För att förankra kunskaperna om våld och över­
grepp mot personer med funktionsnedsättning
hos lokala brottsofferjourer och HSO har ett an­
tal projektorter startats runt om i Sverige. För att
stöd- och vittnesstödpersoner ska kunna erbjuda
bra stöd och bemötande behöver man förstå den
utsatthet många personer med funktionsnedsätt­
ning upplever i brottssammanhang. Man behöver
även få kunskap om de olika funktionsnedsätt­
ningarna och de riskfaktorer som finns men också
de attityder som råder i samhället.
Inom funktionshindersrörelsen behöver man
mer kunskap om brottsdrabbade personer med
funktionsnedsättning då det länge har varit en
icke-fråga och ett område man har få kunskaper
om. HSO:s medverkan och samverkan i projektet
är därför viktigt för att föra upp frågan på agen­
dan. Projektet kommer att genomföra utbildning
för både BOJ och HSO på projektorterna och på
så sätt kan organisationerna utbyta värdefulla er­
farenheter inom respektive verksamhetsområde.
Vid projektets slut kommer kunskaperna fin­
nas kvar genom de resursgrupper som ersätter
projektorterna och där man har etablerat goda
kontakter med andra som möter brottsdrabbade
personer med funktionsnedsättning. Dessa kan
vara polisen, socialtjänsten och hälso- och sjuk­
vården på orten.
Projektet riktar sig direkt till följande målgrupper:
• Stödpersoner, vittnesstödjare och anställda
inom lokala brottsofferjourer.
• Yrkesverksamma inom socialtjänst, hälsosjukvård, rättsväsendet och skolor.
• Funktionshindersföreningar, andra intresseorganisationer och samverkansaktörer.
Projektet riktar sig indirekt till brottsdrabbade
personer med funktionsnedsättning.
Utifrån den forskning och studier som har
gjorts i ämnet beslutades att rikta projektet till
personer med följande funktionsnedsättningar:
• Neuropsykiatriska
• Psykiska
• Personer med utvecklingsstörning
Under år 2011 har fokus legat på att förankra
projektet i de projektorter som har bildats men
även på att hitta nya projektorter. Inom projektet
är tid avsatt för förankringsprocessen eftersom
en förutsättning för en projektort är att både den
lokala jouren och HSO medverkar. I början av
2011 etablerades Varberg och Karlskoga som
projekt­orter och därefter bildades projektorter i
Umeå och Lund. En projektort bildades även i
Östersund, men där kunde inte arbetet fortsätta
och de ingår inte längre i projektet. Flera andra
jourer har under året meddelat ett intresse att
delta i projektet och möjligheten att bilda fler
projekt­orter kommer att undersökas.
För att öka kunskaperna om brottsutsatta med
funktionsnedsättning har projektorterna planerat
olika aktiviteter som seminarier, studiecirklar
och konferenser som ska ske under projektets
gång. Seminarierna som riktar sig till styrelserna
och medarbetarna i de lokala jourerna och HSO,
ska förankra syftet med projektet och sprida
kunskaperna vidare i respektive organisation.
Studiecirklarna riktar sig till stödpersoner och
vittnesstödjare i den lokala jouren och kommer
utgå ifrån ett studiematerial som arbetas fram un­
der projektets gång. Därefter kommer en konfe­
rens genomföras på varje projektort som riktas till
olika aktörer som exempelvis polisen och social­
tjänsten. I oktober 2011 genomförde Varberg sitt
seminarium och de övriga projekt­orterna planerar
att hålla sina seminarier 2012. Övriga aktiviteter
är inplanerade att ske under 2012.
Under året har sammanställning av ett utbild­
ningsmaterial påbörjats. Ett arbete har också på­
gått för att finna ett mer användbart projektnamn
och projektet beskrivs nu som Brottsutsatt och
funktionsnedsättning.
Kvinnofrid inom BOJ
Riksförbundet har under 2011 drivit projektet
Kvinnofrid inom BOJ med medel från Social­
styrelsen. Syftet med projektet är att stärka och
utveckla brottsofferjourernas stöd till vålds­
utsatta kvinnor och barn som upplevt våld.
Fram till och med den 28 februari 2011 arbe­
tade projektledaren på 75 procent, för att sedan
från och med mars övergå till tjänsten som in­
formatör och redaktör för Tidningen Brotts­offer.
Projektets två första månader ägnades bland
annat åt att lägga upp en plan för projektet un­
der året och att ge lokala jourer stöd i kvinno­
19
fridsfrågor. Att rekrytera en ny projektledare var
också en central del av arbetet. Den 2 maj 2011
tillträdde en ny projektledare på heltid.
Under året har nytt informationsmaterial inom
ämnet kvinnofrid tagits fram, ett dubbelsidigt
informationskort samt en 16-sidig informations­
folder i A5-format om våld i nära relationer.
Målgrupp är personer utsatta för våld i nära re­
lationer samt organisationer och myndigheter.
Informationskortet beskriver kortfattat det stöd
som BOJ erbjuder. Informationsfoldern ger en
kort beskrivning av olika former av våld, särskilt
utsatta grupper, barnens upplevelser i familjer
där det förekommer våld, det stöd som BOJ er­
bjuder och information om andra som kan hjäl­
pa. Informationsmaterialet är speciellt framtaget
för att passa ihop med boken Närhet som gör
ont. Om våld mot närstående.
Inom projektet har två samverkanskonferenser
genomförts med målgrupp BOJ, polis och social­
tjänst utifrån Socialstyrelsens tillsyns­
områden
(sex områden i landet). Den första samverkans­
konferensen hölls under en heldag i Stockholm
den 11 november 2011 där 60 deltagare från
Stockholms och Gotlands län lyssnade på en
presentation av BOJ av generalsekreterare Eva
Larsson, Hedersrelaterat våld och förtryck av
Sara Bäckström från Linnamottagningen, Barn
som blivit utsatta för och upplevt våld av Camilla
Küster från Rädda Barnen samt Hot och riskbedömningar av Henrik Belfrage, professor i
Kriminologi från Mittuniversitetet. Eftermid­
dagen ägnades åt att arbeta fram handlingspla­
ner för samverkan mellan polis, socialtjänst och
BOJ i mindre arbetsgrupper utifrån en geogra­
fisk indelning.
Den andra samverkanskonferensen arrang­
erades i Jönköping den 25 november 2011 för
30 deltagare från Jönköpings, Östergötlands
och Kalmar län. Samma föreläsare medverkade
som i Stockholm, förutom att förbundsordförande
Sven-Erik Alhem ersatte Eva Larsson på pre­
sentationen av BOJ. Utvärderingarna visade att
deltagarna var mycket nöjda med föreläsning­
arna, men att det inte alltid var så lätt att utarbeta
handlingsplaner för samverkan då det inte alltid
fanns representanter från respektive organisa­
tion med från varje kommun. Dock var deltagar­
na överens om att samverkan skulle vara bra och
underlätta både för brottsoffren och respektive
organisation. Varje deltagare fick ett gratisexem­
plar av boken Närhet som gör ont. Om våld mot
närstående samt prov på det nya kvinnofrids­
materialet. Till de deltagare som var intresserade
av att få fler exemplar av den nya foldern och
infokortet kommer detta att skickas ut gratis un­
der 2012.
På riksnivå har planeringen och genomföran­
det av samverkanskonferenserna lett till en ökad
samverkan mellan polisens brottsoffersamord­
nare och Riksförbundet genom ett utbyte av in­
formation i kvinnofridsfrågor, samverkan i olika
myndigheters utredningar av kvinnofridsfrågor,
ömsesidigt utbyte av föreläsningar om respek­
tive organisation för att öka kunskapen om var­
andra inom våra organisationer och hur vi kan
samverka på riksnivå.
Ett nationellt kunskaps- och erfarenhetsutbyte
inom våld i nära relationer har skett inom projek­
tet genom att projektledaren har deltagit i Social­
styrelsens referensgrupp kring framtagandet av
handboken Våld. Riksförbundet har haft möjlig­
het att ge synpunkter på den färdiga handboken
och dessutom har handboken skickats till alla lo­
kala brottsofferjourer för att de ska få möjlighet
att ge synpunkter. Dessutom har referensgruppen
varit delaktig i att arbeta fram ett kompletterande
Meddelandeblad till handboken Våld som speci­
fikt tar upp ansvarsfördelningen mellan social­
tjänst och ideella organisationer när det gäller stöd
och hjälp till kvinnor och barn som har bevittnat
eller utsatts för våld i nära relationer. Även här har
varje enskild brottsofferjour fått möjligheten att
En folder och ett informationskort togs fram i
projektet Kvinnofrid inom BOJ under 2011.
20
Skyddsnät
Skyddsnät är ett samarbetsprojekt mellan Rädda
Barnen och Brottsofferjourernas Riksförbund,
och startades den 1 september 2009. Skyddsnät
finansieras genom ett treårigt projektbidrag från
Allmänna Arvsfonden samt medel från Kron­
prinsessans Minnesfond. Projektet administre­
ras av Rädda Barnen. En heltidsanställd projekt­
ledare ansvarar för projektet tillsammans med
en deltidsanställd. Brottsofferjourernas Riksför­
bund har en projektanställd projektsamordnar­
tjänst på 25 procent tjänst.
Under 2010 startades Skyddsnät på tre projekt­
orter Luleå, Haninge och Trollhättan. Inom pro­
jektet har marknadsföringsmaterial tagits fram
för rekrytering samt kontakkort som är riktade
till unga. För att sprida information inom Rädda
Barnen och BOJ har en blogg skapats för pro­
jektet, blogg.rb.se/skyddsnät, en länk till blog­
gen ligger också på ungaboj.se. Under år 2010
hölls också den första utbildningsomgången,
vilken innebar en grundutbildning samt en fort­
sättningsutbildning för informatörer.
Bollnäs, Nordöstra Skåne och SödertäljeSalem-Nykvarn blev nya projektorter under år
2011 och fler orter har visat intresse för att delta
i Skyddsnät.
En handbok för lokala projekt har samman­
ställts. Syftet är att den som arbetar ideellt med
att driva Skyddsnät ska få en tydlig beskrivning
av uppdraget. Innehållet bygger på erfarenheter
och tips från befintliga projektorter.
Under år 2011 genomfördes utbildning för
informatörer, uppdelad på två tillfällen. Utbild­
ningen innehöll bland annat information om
Stödcentrum för unga brottsoffer, föreläsning av
jurist som företräder barn och unga samt prak­
tiska övningar om vad det innebär att vara infor­
matör i projekt Skyddsnät.
Ett intensivt arbete har genomförts för att
sammanställa ett metodstöd för informatörerna
inom Skyddsnät. Metodstödet innehåller delar
om projektet, organisationerna, Barnkonventio­
nen, normkritiskt förhållningssätt, stöd till unga
som utsatts för brott, grundläggande rättigheter
för brottsutsatta samt information om rättspro­
cessen. Inom projektet har tidigare utarbetats två
olika pass som kompletterar metodstödet. Vid
årets slut var metodstödet i stort klart och kom­
mer att tryckas under 2012.
Henrik Belfrage, professor i kriminologi, talar
om hot- och riskbedömningar på samverkanskonferensen i Stockholm.
vara med och påverka då materialet har skickats
ut på remiss till dem. Socialstyrelsen publicerar
Meddelandebladet i februari 2012.
Likaså har projektledaren för Kvinnofrid
inom BOJ och projektledaren för Bättre stöd till
brottsdrabbade med funktionsnedsättning varit
delaktig i att lämna synpunkter till Socialstyrel­
sen på regeringsuppdraget när det gäller att följa
upp och utvärdera konsekvenserna i förändring­
arna i ansvarsfördelningen mellan kommuner­
na i fråga om ansvar för stöd och hjälp enligt
social­tjänstlagen samt lagen om stöd och ser­
vice till vissa funktionshindrade. Utvärderingen
gällde den nya lagen som började gälla den 1
maj 2011, den så kallade ”Svarte Petter-lagen”.
De nya bestämmelserna innebär förändringar
i fråga om vilken kommun som ska ha ansvar
för stöd och hjälp för personer utsatta för våld
eller andra övergrepp. Det har också införts en
lagändring som gör det möjligt för våldsutsatta
att av säkerhetsskäl ansöka om stöd i en annan
kommun än de bor i. Socialstyrelsens uppdrag
är att följa upp och utvärdera lagändringens kon­
sekvenser, inte minst för enskilda individer.
21
Information
Informationsmaterial
Genom tryckerilösningen Prinfo Online kan
jourer beställa material med lokala adress­
uppgifter. Dessa produkter trycks efter hand som
de beställs. Andra produkter trycks statiska och
läggs på lager. Utbildningsmaterial ligger också
på lager och kan beställas via Prinfo Online. Un­
der 2011 påbörjades arbetet med att möjliggöra
för externa kunder att beställa BOJs material
direkt via www.boj.se. En lösning lanserades i
samarbete med Prinfo Linderoths som kommer
att utvecklas ytterligare under 2012.
Riksförbundets utbildningsmaterial under
2011 var:
• Närhet som gör ont. Om våld mot närstående
(2003, reviderad upplaga 2010)
• Trygghet som saknas. Om våld och övergrepp
mot äldre (2006)
• Föreningshandbok för brottsofferjourer
(2006)
• Handbok för stödpersoner och vittnesstöd
(2007)
• Brottsdrabbade barn och deras föräldrar
(2007)
• Unga brottsoffer & vittnen. Om utsatthet &
stöd (2008)
• Det ingen vill se. En bok om våld i samkönade parrelationer (2010)
• Samtal & möten i frivilligt socialt arbete.
En handbok för stödpersoner (2011, Gothia
förlag i samarbete med Brottsofferjourernas
Riksförbund)
Inom projektet Kvinnofrid inom BOJ har nytt
informationsmaterial tagits fram. Läs mer om
det på sidan 20.
Riksförbundet har på olika sätt marknads­
fört BOJs material externt genom annonsering
och utskick. Under våren 2011 fanns till exem­
pel våra böcker med i Studieförbundet Vuxen­
skolans bokkatalog Impuls. Materialet har också
presenterats på bokbord på olika konferenser.
Ett vykort för att uppmärksamma Internatio­
nella frivillighetens dag den 5 december togs
också fram. Vykortet är utformat som ett tack­
kort till dem som gör ideella insatser. Tanken är
att lokala jourer ska sprida dem till sina ideella
medarbetare för att tacka dem för deras insatser
på jouren.
Riksförbundet tillhandhåller också olika pro­
Ett vykort för att uppmärksamma Internationella
frivillighetens dag, den 5 december, togs fram
under 2011.
filprodukter med Riksförbundets logotyp. Bland
annat kan jourerna beställa nyckelband, kara­
meller, kolor, ballonger, reflexer och pennor för
att dela ut.
Intern kommunikation
Nyhetsbreven är den främsta interna informa­
tionskanalen från Riksförbundet till jourer och
regioner. Under året har nio nyhetsbrev skick­
ats ut med aktuell information om vad som är
på gång inom BOJ. Alla nyhetsbrev skickades ut
med e-post till jourer som uppgivit en sådan och
till övriga per post, samt med e-post till region­
rådsordföranden, arbetsgrupper, valberedning,
revisorer och förbundsstyrelse.
Riksförbundet tar även regelbundet fram in­
tern information som jourerna enkelt får till­
gång till via medlemssidorna, som är inlogg­
ningsskyddade, på www.boj.se. Under 2011
reviderades och kompletterades till exempel
broschyren Riktlinjer för arbetsgivare. Rikt­
linjerna är framtagna som stöd för de jourer
som har anställd personal och ger en översyn
över vad jourens styrelse behöver veta om
arbetsgivaransvar. Under året togs också en
beställningskatalog för BOJs material fram
som jourerna enkelt kan ladda ned och skriva
ut på Jourarbetarmenyn. Katalogen kan med
fördel användas för marknadsföring och med­
lemsvärvning då den visar medlemspriser. En
stor del av det material som finns på medlems­
sidorna kan jourerna också beställa i pappers­
format från Riksförbundet till självkostnads­
pris.
22
Hemsidor
Hemsidorna www.boj.se och www.ungaboj.se
har under året kontinuerligt uppdaterats för att
innehålla så aktuell information som möjligt.
På boj.se har ett nyhetsflöde lagts på startsidan.
Ett webbaserat nyhetsflöde har upphandlats som
kommer att installeras på hemsidan i början av
år 2012. Ungaboj.se har under året fått en något
förändrad layout med ett nyhetsflöde på första
sidan.
Riksförbundet har gett råd och stöd till lokala
jourer i deras arbete med lokala hemsidor. Un­
der året har nya 20 jourer lagt upp en egen lokal
hemsida, vilket innebär att nu har 68 av lokala
jourer en hemsida.
Tidningen Brottsoffer
Tidningen Brottsoffer ges ut av Brottsofferjour­
ernas Riksförbund sedan 1994 och går ut till alla
medlemmar i en lokal brottsofferjour. Det går
också att teckna en prenumeration på tidningen
direkt via Riksförbundet. Tidningen har en upp­
laga 13 000 exemplar och ges från och med 2011
ut med fyra nummer per år. Tidningen fokuserar
på brottsofferfrågor och varje nummer har ett
aktuellt tema.
Under 2011 tog Tidningen Brottsoffer åter upp
utgivningen efter ett års uppehåll. Under 2010
arbetade Riksförbundet intensivt för att finna
en lösning för fortsatt utgivning och i slutet av
december 2010 upprättades ett nytt avtal mellan
Riksförbundet och Svenska Polisidrottsförlaget
AB, Spifab, för utgivning av tidningen under
2011. Liksom tidigare sköter Spifab tryck, dist­
ribution och annonsförsäljning för tidningen.
I maj kom årets första nummer, ett dubbelnum­
mer, ut med temat Ideellt engagemang. Inför
nystarten hade tidningen fått ny layout skapad
av formgivarna Karin Nilsson och Nils Jarlsbo.
Tidningen och dess nya form fick ett varmt mot­
tagande. Under hösten följde sedan nr 3 med
tema Stöd i domstol och nr 4 som fokuserade på
temat Unga brottsoffer.
Ett redaktionsråd bestående av ansvarig ut­
givare och förbundsordförande Sven-Erik Al­
hem, generalsekreterare Eva Larsson och redak­
tör Amanda Säfström tillsattes inför tidningens
nystart. Redaktionsrådet har sammanträtt inför
varje nummer för att planera innehållet. Tid­
ningens expertpanel Eva Andersson, advokat,
Under 2011 kom tre
nummer av Tidningen
Brottsoffer ut. Det
första var ett dubbelnummer.
Per Rubing, brottsskadechef på Brottsoffermyn­
digheten och Anneli Svensson, socionom och
legitimerad psykoterapeut har svarat på läsarnas
frågor under året. De lokala brottsofferjourerna
har också bidragit med texter och foton som pu­
blicerats i tidningens avdelning Jourerna berät­
tar. Varje nummer har granskats av formgivaren
Karin Nilsson inför utgivningen.
I och med att Tidningen Brottsoffers utgiv­
ning återupptogs fick tidningens webbplats
tidningen­brottsoffer.se ett nytt utseende som på­
minde om tidningens nya layout. På tidningens
hemsida finns tidningen att ladda ned som pdf
och utvalda artiklar som publicerats i tidningen
att läsa digitalt. Under året startades också en
dialog med Spifab kring annonsförsäljning på
tidningens hemsida.
Opinionsbildning
Under året har 13 pressmeddelanden skickats ut
via BOJs pressrum på Newsdesk. Bland de mest
lästa var ”Våra tankar går till offren i Norge” som
publicerades efter attentaten vid Utöya i Norge
och ”Jöran Hultman, Brottsofferjouren i Äng­
elholm, tilldelas Brottsofferpriset 2011”. Även
”BOJ uppmärksammar Internationella Brotts­
offerdagen” som beskrev hur brottsofferjourer
23
Utveckling inom
brottsofferområdet
lokalt uppmärksammade Internationella Brotts­
offerdagen väckte stort intresse. Stort medi­alt
genomslag gav bland annat ”Kommunernas stöd
till brottsoffer varierar stort” som beskrev BOJs
kommunbidragsundersökning och lyftes fram
lokalt på många platser i landet.
I april uppmärksammade flera medier fallet
“Anna” där en svensk kvinna åtalats för förtal
efter att hon under en semestervistelse på den
grekiska ön Samos gjort en anmälan om våldtäkt.
Förbundsordförande Sven-Erik Alhem kommen­
terade fallet och den 16 april skickade han och
generalsekreterare Eva Larsson en skrivelse till
den grekiska ambassaden i Stockholm. Där fram­
förde de kritik mot den rättsliga handläggningen
av ärendet som strider mot den europeiska kon­
ventionen om de mänskliga rättigheterna.
På Internationella Brottsofferdagen den 22
februari besökte justitieminister Beatrice Ask
Västerås för att träffa polisen, ungdomar och
personer som arbetar med förebyggande arbete
för att ha en lättsam, informell diskussion. Satu
Andersson, verksam vid Stödcentrum för unga
brottsoffer och vittnen i Västerås samt ersät­
tare i BOJs förbundsstyrelse, blev inbjuden för
att medverka. Hon berättade om sitt arbete på
Stödcentrum som drivs i BOJs regi på uppdrag
av kommunen. Bland annat lyfte Satu Anders­
son att unga brottsoffer och vittnen ska få stöd
oavsett var de bor i landet. En önskelista på olika
förbättringsområden som Satu Andersson tagit
fram i samarbete med Riksförbundet skickades
sedan till Beatrice Ask.
Riksförbundet har också tagit emot flera besök
på kansliet under året. Bland annat har riksdags­
ledamöterna Ewa Thalén Finné (M) och Andreas
Norlén (M) besökt Riksförbundet för att få mer
kunskap om arbetet mot våld i nära relationer.
Under året har också representanter från BOJ
synts i media vid ett flertal tillfällen. Bland annat
har BOJs ordförande Sven-Erik Alhem medver­
kat i tv, radio och tidningar. Han har också regel­
bundet skrivit om brottsofferfrågor i sin blogg
och som krönikör.
Även lokala brottsofferjourer har under året
uppmärksammats för sitt brottsofferarbete i lo­
kal media. Intresset för BOJs arbete har också
varit stort från skolelever och studenter som un­
der året ofta hört av sig till Riksförbundet inför
skolarbeten och uppsatser.
Brottsofferfrågorna har under året fått en alltmer
framträdande position inom Rikspolisstyrelsen,
Åklagarmyndigheten och Socialstyrelsen.
Rikspolisstyrelsen har utarbetat en handbok
för bemötande och information till brottsoffer
som blir klar för utgivning i början av 2012. I
slutet av året infördes förändringar i polisens
RAR-system, vilket innebär att polisen vid an­
mälan måste fylla i uppgifter om målsägande
vill ha kontakt med en brottsofferstödjande
organisation eller inte, exempelvis brottsoffer­
jour. Frågan är obligatorisk och ska besvaras
”Ja” eller ”Nej”.
Socialstyrelsen har fått flera regeringsupp­
drag inom kvinnofridsområdet. Under året kom
Våld – Handbok om socialnämndens ansvar
för våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat
våld. Under våren 2012 kommer handboken
att revideras. Socialstyrelsen har utvärderat ut­
vecklingsmedel som regeringen avsatt och som
fördelats via länsstyrelser. Beslut har tagits att
från och med 2012 ska dessa medel ska fördelas
av Socialstyrelsen samt att länsstyrelserna ska
ge kompetensstöd till kommuner och ideella or­
ganisationer.
Socialstyrelsen har även fått ett regerings­
uppdrag som innebär att sammanställa en väg­
ledning till socialtjänsten i arbetet med brotts­
offer som är i behov av stöd och hjälp samt
deras närstående. Syftet är att uppmärksamma
socialnämndernas ansvar för att ge stöd och
hjälp åt samtliga brottsoffer som behöver det.
Uppdraget ska redovisas senast den 1 mars 2012.
Riksåklagaren har utarbetat en handbok om
bemötande och information till brottsoffer som
planeras ges ut under 2012.
Riksrevisionen har under året kommit med
två undersökningar som riktar stark kritik mot
rättsväsendet och menar att processen för per­
soner som är utsatta för brott måste förbättras
samt att samordningen mellan de olika aktö­
rerna måste förbättras. Undersökningarna är
dokumenterade i rapporterna Att hantera brottmål effektivt – en utmaning för regeringen och
rättsväsendet samt Myndigheternas hantering
av ekonomisk kompensation på grund av brott.
Inom lagstiftning har det skett några föränd­
24
ringar, bland annat har besöksförbud ändrats till
kontaktförbud. Även inom EU har brottsoffer­
frågorna uppmärksammats mer genom förslag
från EU-kommissionen om ett direktiv för att
förstärka brottsoffers rättigheter och möjligheter
att delta i rättsprocesser som rör deras ärenden.
Bland annat innebär förslaget att brottsoffren blir
informerade om sina rättigheter på ett sätt och
språk som de förstår, att brottsoffren kan göra
en polisanmälan i sitt hemland även om brottet
begåtts i ett annat EU-land samt att brottsoffer be­
handlas med respekt och att polis, åklagare och do­
mare har rätt utbildning. Förslagen bearbetas inom
EU och beslut förväntas komma under år 2012.
Riksförbundet ser mycket positivt på att Brotts­
offerjourernas Riksförbund har setts som själv­
klara i referensgrupper i myndigheternas arbete
med dessa frågor. Även inom EU-arbetet har
Riksförbundet getts möjligheter att framföra syn­
punkter.
Slutord
Ett tack framförs till alla myndigheter och ideella organisationer som vi samarbetat
med under året. Ett särskilt tack framförs till Brottsofferfonden, Socialstyrelsen samt till
Arvsfondsdelegationen som gett oss bidrag för att bedriva verksamhet.
Styrelsen vill tacka alla givare av bidrag under året, bland annat Moggliden AB samt en
anonym givare, vilket möjliggjort en vidareutveckling av vår verksamhet. Vi vill också
tacka våra samlokaliserade organisationer SKR och HOPP.
Styrelsen vill också framföra ett tack till Anders Selholm som hjälpt till i arbetet med att
finna en ny kanslilokal.
Styrelsen vill tacka alla medarbetare, förtroendevalda, stödpersoner och vittnesstödjare
i lokala jourer för deras engagerade och betydelsefulla arbete som görs för att brottsoffer, vittnen och anhöriga ska få ett bra stöd. Vi vill också tacka alla anställda och
volontärer på Riksförbundets kansli för det omfattande arbete som lagts ned för att alla
brottsofferjourer i landet ska få ett bra stöd i sitt utvecklingsarbete samt i de utåtriktade
insatserna för att göra BOJ mera känt och för att påverka att stödet till brottsoffer och
vittnen får ett bättre bemötande och stöd.
25
Brottsofferjourer i Sverige
Blekinge län
Blekinge
Dalarnas län
Avesta-Hedemora
Borlänge-Gagnef-Säter
Falun
Leksand-Rättvik
Ludvika-Smedjebacken
Malung-Vansbro
Mora-Orsa-Älvdalen
Gotlands län
Gotland
Gävleborgs län
Bollnäs-Ovanåker
Gästrike Västra
Gävle
Hudiksvall-Nordanstig
Ljusdal
Söderhamn
Hallands län
Falkenberg
Kungsbacka
Södra Halland
Varberg
Jämtlands län
Jämtland
Jönköpings län
Höglandskommunerna
Jönköping
Småland West
Kalmar län
Oskarshamn-Mönsterås-Högsby
Södra Kalmar län
Vimmerby-Hultsfred-Västervik
Kronobergs län
Sunnerbo-Ljungby-Markaryd
Växjö
Älmhult
Norrbottens län
Arvidsjaur-Arjeplog
Boden
Luleå
Malmfälten
Piteå-Älvsbyn
Skåne län
Helsingborg
Hässleholm-Osby-Perstorp
Landskrona-Svalöv
Mellersta Skåne
Nordöstra Skåne
Söderslätt
Sydöstra Skåne
Ängelholm
Österlen
Stockholms län
Farsta
Haninge-Nynäshamn
Huddinge-Botkyrka
Nacka-Tyresö-Värmdö
Norrort
Norrtälje
Skärholmen
Spånga-Kista
Solna-Sundbyberg-Ekerö
Stockholms innerstad-Lidingö
Södertälje-Salem-Nykvarn
Södra Roslagen
Västerort
Södermanlands län
Eskilstuna
Katrineholm-Flen-Vingåker
Strängnäs
Östra Sörmland
Uppsala län
Enköping-Håbo
Norduppland
Sala-Heby
Uppsala-Knivsta
26
Värmlands län
Norra Värmland
Södra Värmland
Västra Värmland
Östra Värmland
Västerbottens län
Dorotea
Lycksele
Skellefteå
Umeå
Vilhelmina
Västernorrlands län
Härnösand
Kramfors
Sollefteå
Sundsvall-Medelpad
Örnsköldsvik
Västmanlands län
Hallstahammar-Surahammar
Västerås
Västra Mälardalen
Västra Götalands län
Ale
Alingsås-Lerum-Vårgårda-Herrljunga
Borås-Sjuhärad
Göteborg
Kungälv-Stenungsund-Orust-Tjörn
Mölndal-Härryda
Strömstad
Trollhättan-Lilla Edet
Uddevalla
Vänersborg-Dalsland
Västra Skaraborg
Östra Skaraborg
Örebro län
Bergslagen
Sydnärke
Örebro-Lekeberg
Östergötlands län
Linköping
Motala-Vadstena
Sydvästra Östergötland
Östra Östergötland
Bildade regioner
Skåne- och Blekinge län
Hallands län
Västra Götalands län
(utom Göteborg)
Värmlands län
Örebro län
Gotlands- och Stockholms län
Dalarnas län
Gävleborgs län
Västerbottens län
Västernorrlands- och
Jämtlands län
Norrbottens län
27
Statistik 2011
Brottsofferstatistik
utsatt tid hade alla jourer efter många påminnel­
ser lämnat in hjälpsökandestatistik till Riksför­
bundet.
Jourernas färdigheter vad gäller hanteringen
av Excel och allmän datakunskap skiljer sig
kraftigt åt och statistikinlämningarna har därför
skiftande kvalitet. Fem jourer lämnade in pap­
persblanketter. En jour lämnade sina uppgifter
över telefon. 35 jourer behövde kontaktas för att
komplettera eller justera sina tabeller innan de
kunde infogas i det gemensamma systemet.
Efter inlämning till Riksförbundet får varje
jour tillbaka en skräddarsydd sammanställning
av jourens egen statistik som kan användas lo­
kalt i kontakter med myndigheter och vid infor­
mationsarbete om jourens verksamhet.
År 2011 fick 86 120 personer hjälp av någon av
Sveriges 100 aktiva brottsofferjourer. Det visar
den sammanlagda statistiken för stöd till brotts­
offer och vittnen.
Sedan verksamhetsåret 2009 ingår det i minimi­
kraven för en brottsofferjour att föra statistik enligt
det gemensamma systemet. Statistiksystemet byg­
ger på att jourerna antecknar sex grunduppgifter
om varje hjälpsökande de haft kontakt med:
kön, åldersgrupp, brottstyp, om polisanmälan
är gjord eller inte, vilken typ av hjälpsökande
det handlar om och vem som först tog kontakt
med BOJ. Jourerna kan också notera särskilda
omständigheter i anslutning till varje brottstyp
och på så sätt markera om brottet varit skolrela­
terat, hedersrelaterat, internetrelaterat, skett vid
yrkesutövning, är ett hatbrott eller om gärnings­
mannen står i nära relation till brottsoffret. Sta­
tistiken förs på en blankett i Excel som årligen
samlas in och sammanställs av Riksförbundet.
Det finns också möjlighet att på blanketten
uppge kommun för varje hjälpsökande, så att de
jourer som ger service till många kommuner kan
få fram uppgifter om ärendemängd per kommun.
Vilken typ av hjälp brottsoffret erbjuds och hur
länge kontakten varar är uppgifter som inte ingår
i statistiken eftersom uppgifterna i regel skrivs
ned vid första kontakt med hjälpsökanden. De
flesta jourer för egna anteckningar av den här ty­
pen över varje ärende.
Kontakter
Under året fick 34 716 hjälpsökande kontakt
med någon av Sveriges 100 aktiva brottsoffer­
jourer inom den brottsofferstödjande delen av
verksamheten.
1% 3%
Anhörig
Brottsoffer
Vittne
Jourernas inlämning
Antalet jourer som lämnar in statistik till Riks­
förbundet har ökat kraftigt sedan 2008 som en
följd av en medveten satsning av Riksförbundet.
Verksamhetsåret 2011 var 100 jourer anslutna till
Riksförbundet och bedrev brottsofferstödjande
verksamhet. En jour har inte lämnat brottsoffer­
statistik utan endast uppskattat ärendemängd. En
jour har haft en datorkrasch och förlorat ärende­
statistiken, men lämnat uppgift om ärende­
mängd. I övrigt har samtliga bidragit med full­
ständig ärendestatistik.
56 procent av jourerna lämnade sina uppgifter
till sista inlämningsdatum. Först 3,5 veckor efter
96%
Diagram 1. Andelen hjälpsökande fördelat på
grupperna anhörig, brottsoffer och vittne.
Precis som för föregående verksamhetsår är i
princip alla hjälpsökande, 96 procent, direkt drab­
bade brottsoffer. 3 procent är anhöriga, medan en­
dast 1 procent söker hjälp av jouren i egenskap
av vittnen. Vittnen får i huvudsak stöd av vittnes­
stödsverksamheten vid landets tingsrätter.
28
3%
Annan
22%
Hjälpsökande
Polis
75%
Diagram 2. Fördelning av vem som tog första kontakten med BOJ.
2% 1%2%
Ja
Män
Nej
Kvinnor
Ska göras
39%
Vet ej
61%
95%
Diagram 3. Är en polisanmälan gjord?
Diagram 4. Andel hjälpsökande fördelat på kön.
I de allra flesta fall kontaktar polisen brotts­
offerjouren efter att målsäganden i samband
med en polisanmälan tackat ja till en kontakt
med BOJ. 75 procent av kontakterna har initie­
rats på detta sätt. Det är en ökning i jämförelse
med verksamhetsåren 2009 och 2010 då 71 pro­
cent av de hjälpsökande förmedlades av polisen.
22 procent kontaktade jouren på egen hand och 3
procent förmedlades av annan instans (till exem­
pel socialtjänsten, skolkurator eller sjukvården).
Även en stor del av de som själva kontaktar BOJ
har fått information om oss från polisen eller an­
nan instans.
De allra flesta hjälpsökande har polisanmält
brottet före första kontakt med BOJ. 95 procent
har polisanmält eller ska göra det. 2 procent har
svarat nej på frågan om brottet polisanmälts. Av
de som inte polisanmält är 71 procent kvinnor
och de vanligaste brotten de drabbats av är miss­
handel, ofredande och olaga hot. 53 personer har
uppgivit att de varit med om sexualbrott som ej
polisanmälts, 18 av dessa var våldtäkter.
Kön
Av de hjälpsökande är övervägande andelen
kvinnor, 61 procent eller 21 116 personer. Det
är samma andel kvinnor som föregående verk­
samhetsår.
Kvinnor söker hjälp för framför allt misshandel,
olaga hot och ofredande. Grov (kvinno-) fridskränk­
ning och överträdelse av besöksförbud är brott som
i stor utsträckning drabbat hjälpsökande kvinnor.
29
744
Män
Kvinnor
651
195
66
41
10
Våldtäkt
Våldtäktsförsök
Övriga sexualbrott
Diagram 5. Sexualbrott fördelat på kön.
2011 hade brottsofferjourerna kontakt med över
1 136 kvinnor som drabbats av dessa brotts­
typer. För sexualbrotten är det 93 procent kvinn­
liga hjälpsökande.
Män utgör 39 procent av de hjälpsökande; samma
andel som föregående verksamhetsår. De manliga
hjälpsökande är framför allt utsatta för misshandel,
olaga hot och rån. Tidigare har fler män än kvin­
nor sökt stöd hos BOJ för misshandelsbrott, men
kvinnorna har sedan 2010 passerat männen i den
kolumnen. När misshandeln varit så grov att den
klassas som mordförsök är det fortfarande en över­
representation av män. Manliga brottsdrabbade
finns mer sällan representerade i statistiken för de
fridskränkande brotten och sexualbrotten, och det
är en jämförelsevis liten andel män som uppger att
gärningsmannen står i nära relation till dem.
10%
1%
0-11 år
25%
12-25 år
26-64 år
65- år
64%
Diagram 6. Fördelning av stödsökandes ålder.
Barn
Barn under 12 år söker bland annat hjälp för
misshandel, olaga hot, ofredande och sexuellt
ofredande. Barnen kommer till BOJ via polisen
(75 procent), genom egen eller anhörigs kontakt
(14 procent) och förmedlade av annan (11 pro­
cent). En del av barnen, 12 procent, söker hjälp
som anhöriga till brottsoffer. De flesta jourer sta­
tistikför barn som bevittnat våld i hemmet inte
som anhöriga utan som brottsoffer i sin egen rätt.
Könsfördelningen är jämn med liten övervikt
av pojkar (53 procent). Totalt handlar det om 463
barn, vilket är en liten ökning från föregående år.
Nio jourer står för merparten av barnkontakterna
– dessa jourer har hjälpt mellan 12 och 87 barn
vardera. Övriga jourer har haft kontakt med ett
Ålder
Åldersmässigt delas de hjälpsökande in i fyra
grupper: barn (0–11 år), unga (12–25 år), vuxna
(26–64 år) samt äldre (65+). Fördelningen mel­
lan de olika åldersgrupperna visas i diagram 6.
I jämförelse med föregående år har gruppen
unga minskat från 28 procent till 25 procent.
Minskningen av andelen hjälpsökande unga är
en trend som pågått sedan 2008, då BOJ hade 34
procent unga hjälpsökande. Samtidigt har grup­
pen vuxna ökat från 62 procent verksamhetsåret
2010 till 64 procent år 2011. Gruppen äldre har
ökat från 9 procent till 10 procent.
30
Män
Kvinnor
Diagram 7. Brottstyp fördelat på kön.
Brottstyp fördelat på kön
31
fåtal i den här åldersgruppen, och vissa jourer tar
inte emot barn alls utan överlåter det till social­
tjänst, BUP eller andra ideella organisationer.
BOJ av polisen (71 procent). Totalt handlar det
om 3 314 äldre brottsdrabbade personer, var­av 34
procent är män.
Unga
Gruppen unga söker hjälp för framför allt miss­
handel, olaga hot, ofredande och rån. Cirka 43
procent av de hjälpsökande i den här åldersgrup­
pen är män. Totalt handlar det om 8 794 unga
mellan 12 och 25 år. Andelen och mängden unga
BOJ hjälper har minskat stadigt sedan 2008.
Unga är till 96 procent utsatta själva. De för­
medlas till BOJ av polisen i något högre ut­
sträckning än genomsnittet (78 procent). 18 pro­
cent sök­er själva upp BOJ.
Unga män är oftare utsatta för misshandel,
rån och ekonomisk brottslighet än unga kvin­
nor. Även för unga kvinnor är det vanligaste
brottet misshandel följt av olaga hot, ofredande
och våldtäkt. Vad gäller sexualbrotten är det en
klar överrepresentation för unga brottsdrabbade
kvinnor. 49 procent av sexualbrotten återfinns i
den här åldersgruppen, som alltså bara utgör 22 pro­
cent av den totala andelen hjälpsökande.
Tidigare kontakt
2 procent eller 783 personer har under senaste
året återkommit till BOJ. De har alltså under
loppet av samma år haft kontakt med BOJ i två
skilda ärenden. Rapporteringen av den här upp­
giften har ökat dramatiskt sedan 2008 – det är
nu få jourer som inte fyller i den här, än så länge
frivilliga, kolumnen.
I den här gruppen är 65 procent vuxna, 18 pro­
cent unga, 16 procent äldre och 1 procent barn.
Brotten de drabbats av är precis som för övriga
hjälpsökande i första hand misshandel, olaga
hot och ofredande. Det finns även en stor grupp
med anteckningen övrigt. Där brukar sådana fall
hamna som BOJ haft kontakt med men där man
inte kunnat ange någon brottstyp i juridisk me­
ning.
2%
Vuxna
Vuxna personer mellan 26–64 år utgör 64 procent
av de hjälpsökande, det är en ökning från före­
gående år. 38 procent av de hjälpsökande vuxna
är män, 62 procent är kvinnor. Vuxna söker hjälp
för i första hand misshandel, olaga hot och ofre­
dande. Gruppen förmedlas till BOJ främst av
polisen (74 procent).
Grov (kvinno-) fridskränkning är mycket van­
ligare inom den här åldersgruppen än andra, 75
procent av alla drabbade av den brottstypen åter­
finns i den här åldersgruppen. För vuxna kvin­
nor rapporterades också under året 1 545 fall av
brott där gärningsmannen haft en nära relation
till brottsoffret. För vuxna män är motsvarande
siffra 163.
Ja
Nej
98%
Diagram 8. Har kontakt med BOJ tagits tidigare
under samma år?
Särskilda omständigheter
Jourerna har möjlighet att ange om någon av sex
särskilda omständigheter gäller för det brott den
hjälpsökande drabbats av. De sex omständigheterna
är hatbrott, hedersrelaterat, nära relation, yrkes­
relaterat, skolrelaterat och internetrelaterat.
Brott som begås av en gärningsman som har en
nära relation till brottsoffret är en mycket vanlig
omständighet som till 88 procent drabbar kvin­
nor. Även för de hedersrelaterade brotten är det
Äldre
Äldre personer söker sig till BOJ framförallt för
brott som stöld, väskryckning och inbrott. Även
brott som misshandel och ofredande förekommer
förstås i den här gruppen, men inte i alls samma
utsträckning som för andra åldersgrupper.
De äldre är brottsoffer (97 procent) och för­
medlas i något lägre grad än genomsnittet till
32
Män
2072
Kvinnor
274
56
57
Hatbrott
19
41
Hedersrelaterat
55
98
Internetrelaterat
Nära relation
224 184
Skett vid
yrkesutövning
62
76
Skolrelaterat
Diagram 9. Fördelning av brott med särskilda omständigheter.
en liten överrepresentation för kvinnor. Yrkes­
relaterade brott drabbar oftare män.
Jourernas benägenhet att rapportera särskilda
omständigheter i statistiken har ökat stadigt se­
dan 2008. Fortfarande underlåter dock 22 pro­
cent av jourerna att anteckna denna typ av om­
ständigheter, trots att de tveklöst förekommer i
de flesta kommuner i Sverige.
stödarbete, hälften annan tid för BOJs räkning.
Styrelsearbetet i jourerna har sammanlagt upp­
gått till 29 074 timmar.
Det direkta stödarbetet som utförts tillsam­
mans av ideella och anställda uppgår till 81 635
timmar, eller i genomsnitt 2,35 timmar per hjälp­
sökande. Stödinsatserna varierar från ett kort
tele­fonsamtal med svar på frågor till mycket om­
fattande hjälp och stöd till en och samma person
under flera månader, ibland år.
Nedlagd tid
I minimikraven ingår som en del av statistiken
också en tidrapport där jouren redogör för sin
nedlagda tid. Från och med 2010 är tidrappor­
ten utökad till att inkludera all nedlagd tid inom
BOJ, både för ideellt verksamma, anställda och
styrelseledamöter.
Statistiken skiljer på direkt brottsofferarbete,
det vill säga samtal och direkt hjälp åt brotts­offer,
anhöriga och vittnen, samt annan tid för BOJs
räkning (till exempel informationsarbete, admi­
nistration och utbildning). Vissa jourer har utöver
det också en omfattande beredskap.
För verksamhetsåret 2011 har 95 av 100 jourer
lämnat tidrapport enligt det gemensamma syste­
met. De ideella stödpersonerna har sammanlagt
lagt ner 79 978 timmar, vilket motsvarar 38,75
heltidstjänster. Ungefär hälften är direkt stödarbete,
resten annan tid för BOJs räkning.
För anställd personal uppgår den nedlagda tiden
till 82 618 timmar. Också här är hälften direkt
Förmedlingsprocent
2008 gjordes för första gången en jämförelse
mellan hur många brott som anmälts inom en
BOJs upptagningsområde och hur många ären­
den samma BOJ hade samma period. BOJ har
valt att kalla siffran för förmedlingsprocent, det
vill säga hur stor procent av alla anmälda brott
som förmedlats till en jour och blivit ett ärende
där. Även de som kontaktat jouren på egen hand
har oftast fått information om BOJ och kontakt­
uppgifter från polisen vid anmälan. Polisen har
därför en avgörande roll i hur många ärenden
totalt som når varje BOJ.
Om förmedlingen av ärenden vore konsekvent
och jämn över hela landet skulle lika stor andel
nå alla jourer. Istället visade det sig att förmed­
lingsprocenten skilde sig kraftigt åt inte bara
mellan länen, utan mellan enskilda BOJ inom
samma län.
33
34
2,12%
2,88%
5,03%
4,88%
2,87%
5,05%
3,51%
4,58%
3,51%
2,54%
2,78%
1,79%
Diagram 10. Genomsnittlig förmedlingsprocent för Sveriges län under verksamhetsåren 2009–2011.
2,97%
4,99%
2,01%
5,33%
Genomsnittlig förmedlingsprocent för Sveriges län
Verksamhetsåren 2009, 2010 och 2011
7,31%
3,90%
2,63%
3,84%
4,41%
2010 ändrades beräkningsgrunden för förmed­
lingsprocenten så att den inte längre inkluderade
samtliga anmälda brott utan bara sådana brott
där det kan finnas en brottsdrabbad enskild per­
son.1 Även siffrorna för 2009 räknades om efter
denna nya beräkningsgrund för att man skulle
kunna jämföra bakåt i tiden. Nu när vi summerar
verksamhetsåret 2011 är det alltså möjligt att få
en tydlig bild av tre års utveckling.
2009 var den genomsnittliga förmedlings­
procenten för Sveriges BOJ 3,45 procent. Som
en följd av de nya direktiven från Rikspolis­
styrelsen i december 2009 som fastslog betydel­
sen av att vid polisanmälan fråga målsäganden
om han eller hon vill ha en kontakt med BOJ
upplevde flera jourer i olika delar av landet en
kraftig minskning av ärendemängden, vilket
återspeglades i förmedlingsprocentens minsk­
ning mellan 2009 och 2010 (se diagram på fö­
regående sida). Förmedlingsprocenten 2010 blev
alltså sammantaget lägre än tidigare, 3,02 procent.
Under verksamhetsåret 2011 har läget stabili­
serats. Förmedlingsprocenten totalt sett har sti­
git till 3,26 procent. Fortfarande kvarstår stora
skillnader mellan länen och mellan jourer inom
samma län. Individuella jourers förmedlings­
procent varierar mellan ytterligheterna 10,25
procent och 0,97 procent.
brottsofferjourer. Jourerna i Norrbotten, Väster­
botten och Dalarna hade minst antal ärenden.
Kommunbidrag
Enligt Socialtjänstlagen kapitel 5 § 11 har varje
kommun ansvar för att ge stöd till de brotts­offer
och anhöriga som bedöms ha behov av det. I
lagen nämns särskilt kommunernas ansvar för
att ge stöd till våldsutsatta kvinnor samt deras
barn. Verksamhetsåret 2011 kunde Riksförbun­
det kartlägga vilka bidrag samtliga Sveriges
290 kommuner gav våra lokala jourer. Alla ak­
tiva BOJ bidrog med sina uppgifter i en enkät­
undersökning genomförd under augusti–novem­
ber 2011. En detaljerad redovisning av resultatet
finns att ta del av på www.boj.se.
Sveriges kommuner bidrar i genomsnitt med
1,85 kronor per invånare till BOJ. Med justering
för de nio kommuner där det inte finns någon
lokal BOJ2 och ingen jour kan uppbära något bi­
drag blir snittet istället 1,93 kr per invånare.
Bara två jourer når över ett bidrag på 5 kronor
per invånare. För de 16 jourer som har 0 kronor i
bidrag gäller för de allra flesta att de inte ansökt
om bidrag. I något fall har jouren fått avslag el­
ler inte fått svar från kommunen på ansökan.
Totalt 33 jourer har någon form av subventio­
nerad hyra eller gratis lokal. Det är i hälften av
fallen någon av jourernas kommuner eller det
kommunala bostadsbolaget som står för kostna­
den. I andra fall kan det vara så att jouren har lo­
kal i polishuset, delar lokal med någon annan or­
ganisation eller att värden väljer att stödja jouren
med förmånlig hyra.
17 jourer har tjänster som betalas eller del­
betalas av utomstående. I två fall står kommu­
nen helt eller delvis för notan. I övriga fall hand­
lar det om att tjänsten finansieras helt eller delvis
av lönebidrag, bidrag från länsstyrelsen eller
liknande. Fyra jourer får annat bidrag från kom­
munen i form av gratis telefon, kontors­material
eller liknande. Läs mer om kartläggningen av
kommunbidrag på sidan 7.
Övriga uppgifter om jourerna
Störst är Brottsofferjouren i Göteborg som ger
service till över en halv miljon invånare, minst
är Brottsofferjouren i Dorotea med 2 878 invå­
nare.
De 25 största jourerna servar mer än halva
Sveriges befolkning. 46 av 100 jourer har någon
form av anställd personal (vittnesstödssamord­
nare och/eller brottsoffersamordnare). Samman­
lagt rör det sig om drygt 48 tjänster fördelade på
65–70 individer.
Flest ärenden i absoluta tal under verksamhets­
året 2011 hade Brottsofferjouren i Göteborg. Se­
dan följer Skärholmens, Farstas och Sundsvalls
I beräkningsgrunden ingår alla kapitel under Brottsbalken, eftersom de innehåller brott där det kan finnas en
enskild drabbad person. Av de specialrättsliga författningarna ingår endast lagen om överträdelse av besöks­
förbud.
2
Burlöv och Malmö kommuner i Skåne län, Tanum och Öckerö i Västra Götalands län och de fem kommuner
som tidigare utgjorde BOJ Östra Norrbotten.
1
35
5%
Vittnen
23%
Målsägande
Anhöriga/vänner
53%
Tilltalade
19%
Diagram 11. Fördelning av kontakter inom vittnesstödsverksamheten.
Vittnesstöd
mationstillfällen. Vittnesstöden lade år 2011 ned
36 473 timmar på att ge information och stöd till
vittnen, målsägande och anhöriga.
Vittnesstödsverksamheten drivs till största delen
av BOJ och verkar vid landets tingsrätter och
hovrätter. Från och med år 2009 har statistik­
hanteringen för vittnesstödsverksamheten helt
övertagits Brottsoffermyndigheten. Brottsoffer­
jourernas Riksförbund har tagit del av materia­
let och kan konstatera att 50 jourer haft vittnes­
stödsverksamhet under året och har lämnat in
statistik till Brottsoffermyndigheten. Insatserna
vid hovrätterna har minskat dramatiskt efter in­
förandet av En modernare rättegång. Reformen
har inneburit att färre vittnen behöver infinna sig
personligen till en hovrättsförhandling. Tre hov­
rätter kallade inte in vittnesstöd alls under 2011.
Under år 2011 hjälpte vittnesstöden 51 267
personer vid landets tingsrätter och 137 perso­
ner vid hovrätterna. Hjälpinsatsen består till stor
del av att man samtalar med den brottsdrabbade
eller de runt omkring inför och/eller efter rätte­
gången. Drygt hälften (27 696) av dem man hjäl­
per var vittnen, en femtedel målsägande (9 856)
och en knapp fjärdedel (11 290) är anhöriga och
vänner.
Fördelningen är nästan identisk med föregå­
ende år. Vittnesstödjarna har också samtalat med
2 561 tilltalade (en marginell ökning i jämfö­
relse med föregående år) och haft 3 240 infor­
Medlemmar
Under 2011 hade BOJ 8 454 medlemmar. Det är
en liten minskning i jämförelse med föregåen­
de år. Andelen medlemmar som är aktiva inom
brottsofferrörelsen är anmärkningsvärt stor. En­
bart stödpersoner och vittnesstöd uppgick under
2011 till 1 597 personer. Till det kan man se­
dan lägga antalet aktiva i varje jours förenings­
styrelse.
36
37
Brottsofferjourernas Riksförbund, BOJ
Hammarby fabriksväg 25, 120 30 Stockholm
Telefon: 08-644 88 00, Fax: 08-644 88 28, E-post: [email protected]
Hemsida: www.boj.se • www.ungaboj.se