Transcript Under 2012 gav vi stöd till 99 279 brottsoffer, anhöriga och

Under 2012
gav vi stöd till
99 279 brottsoffer,
anhöriga och
vittnen.
Årsberättelse och
Årsredovsning 2012
Innehåll
Brottsofferjourernas uppdrag och roll i samhället ................................... 1
Generalsekreterare och förbundsordförande har ordet ........................... 2
Ideellt engagemang är basen för brottsofferstödet ................................ 4
Allt fler söker stöd hos brottsofferjourerna .............................................. 6
Vittnesstöden finns på landets tings- och hovrätter .................................. 9
Telefoncentralen ger brottsutsatta första hjälpen .................................. 10
Många söker stöd på eget språk ........................................................... 11
Kvinnofrid inom BOJ ............................................................................. 12
Brottsutsatt och funktionsnedsättning .................................................... 14
Skyddsnät ger unga kunskap om brott, utsatthet och stöd ..................... 16
Utbildning och kompetensutveckling ..................................................... 18
BOJ påverkar opinionen ....................................................................... 20
Organisationsutveckling ....................................................................... 23
Marknadsföring och sponsring .............................................................. 23
BOJ sprider kunskap om brottsoffer situation ........................................ 24
Tidningen Brottsoffer ............................................................................ 25
Riksförbundets organisation ................................................................. 26
Brottsofferjourer i Sverige ..................................................................... 28
Revisorernas underskrifter .................................................................... 30
Årsredovisning 2012 ..................................................................... 31
Revisionsberättelse ............................................................................... 42
Brottsofferjourernas
uppdrag och roll i samhället
Brottsofferjourernas Riksförbund (BOJ) består av lokala
brottsofferjourer, som var och en är en ideell förening,
religiöst och partipolitiskt obunden.
Verksamhetsmål
De består av ett antal ideellt arbetande och kvalificerade
stödpersoner och vittnesstöd med huvuduppgifter att ge
professionellt medmänskligt stöd och praktisk vägledning till den som drabbats av brott och deras anhöriga
samt vittnen. De lokala jourerna är självständiga och
beslutar om sin verksamhet inom ramen för de fastställda stadgarna för Brottsofferjourernas Riksförbund
och för lokala föreningar samt utifrån de minimikrav som
fastställts och policydokument som upprättats. Lokala
jourer kan besluta om regional verksamhet.
2. Medverka till att det finns väl fungerande vittnesstöd
vid tingsrätter och hovrätter.
Brottsofferjourerna ska vara ett komplement och
alternativ till den offentliga sektorn vad gäller brottsoffer­
stödjande arbete. Nedanstående grundläggande principer
och målsättningar ska vara vägledande för vårt arbete.
Grundläggande principer
1. Medverka till att målsägande, vittnen och anhöriga får
ökat stöd i hela brottsmålsprocessen.
3. Socialtjänst och hälso- och sjukvård måste ta ett
kvalitativt ansvar för stöd till brottsoffer.
4. Utsatta och sårbara brottsoffer ska få ett adekvat stöd
och hjälp utifrån sina behov.
5. Informera om vår verksamhet till rättsliga och
sociala myndigheter, politiker och andra intressenter
samt massmedia för att därigenom göra dessa medvetna om brottsoffrens situation.
6. Samarbeta med myndigheter, organisationer och
ideella organisationer på lokal, regional, nationell och
internationell nivå.
1. Mänskliga rättigheter är grunden för allt vårt arbete.
7. Samarbetet med Brottsoffermyndigheten prioriteras.
2. Ett rättssamhälle, som inte kan skydda sina medborgare från kriminella övergrepp, har en moralisk skyldighet att ge all den hjälp och det stöd, som kriminalitetens
offer behöver för att kunna återgå till det kvalitativa liv
vederbörande levde, innan övergreppet ägde rum.
8. Aktivt samarbete i den lokala brottsförebyggande och
brottsofferstödjande verksamheten.
3. Brottsoffrens rättigheter ska ges samma prioritet som
brottslingarnas rättigheter.
10. Belysa behovet av forskning inom olika områden för
att få en vetenskaplig grund i brottsofferarbetet.
4. Bemötandet i brottmåls­processen måste ske på ett
positivt sätt så att inte brottsoffrets problem ökar, så
kallad ”sekundär viktimisering”.
11. Arbeta för att en Brottsofferombudsman tillsätts.
5. Insatserna för brottsoffer får inte ske på bekostnad
av de rehabiliterande insatser, som med nödvändighet måste riktas mot gärningsmannen för att därmed
försöka förhindra återfall i brott.
13. Arbeta för inkorporering av FN:s Barnkonvention
som svensk lag.
9. Medverka vid medling som stöd till brottsoffret, men
inte som medlare.
12. Arbeta för att ett Riksbarncentrum inrättas.
14. Arbeta för införandet av en Barnbalk.
Brottsofferjourernas Riksförbund Årsberättelse 2012
1
Generalsekreterare och
förbundsordförande
har ordet
Å
mer att innebära förändringar i framtiden. Riksförbundet
har varit representerat i ett tiotal referensgrupper. Det är
viktigt att finnas med i diskussionerna så att brottsofferjourernas verksamhet blir beaktade i förslagen.
Samhällsutvecklingen i stort har naturligtvis stor
betydelse för hur Brottsofferjouren måste anpassa
och utveckla sin verksamhet. En adekvat anpassning
inför framtidens behov och krav måste åstadkommas. Under 2012 har det skett stora förändringar inom
både socialtjänst, polisen och övriga rättsväsendet.
Socialstyrelsens Meddelandeblad om ansvarsfördelning mellan socialnämnder och ideella föreningar ska
klargöra vilka regler som gäller i fråga om den viktiga
ansvarsgränsdragningen. Detta har stor betydelse även
för brottsofferjourernas arbete, frågan är på vilket sätt
och i vilken omfattning. Socialstyrelsen har fått många
regeringsuppdrag inom området kvinnofrid, vilket kom-
Glädjande är också att regeringen nu även uppmärksammat andra brottsoffergrupper, vilket mynnat
ut i en vägledning för socialtjänsten om stöd och hjälp
för brottsoffer och deras anhöriga. Rikspolisstyrelsens
förändring i RAR och riktlinjer till polismyndigheterna om
att det ska vara obligatoriskt att informera och tillfråga
brottsoffer om möjlighet till stöd inom Brottsofferjouren
har haft stor betydelse. Lokala brottsofferjourer har gjort
ett fantastiskt arbete för att kunna svara upp med ökade
stödinsatser utifrån att förmedlingen från polisen ökade
med 53 procent under år 2012. Vi kommer att fortsätta
dialogen med Rikspolisstyrelsen för att polisen även
fortsättningsvis ser brottsofferjourerna som en värdefull resurs i detta arbete och att förmedlingen ska öka
än mer. Vi vet att många fler brottsoffer behöver stöd.
Förhoppningsvis leder polisens handbok för information
till brottsoffer till en attitydförändring hos alla poliser.
Beslutet om en enda polismyndighet för hela landet
kommer att påverka vår samverkan och Riksförbundet
kommer att föra en dialog för att vi tydligt ska finnas
med i deras förändringsarbete.
I årets slutskede intensifierade vi opinionsarbetet
gentemot politiker. Med anledning av regeringens
r 2012 har varit ett spännande år. Det viktiga
arbetet med organisationsutveckling har pågått
under hela året. Syftet har varit att få bästa möjliga kompetenta medmänskliga stöd och att stödet ska
ges på ett likvärdigt sätt över hela landet. Arbetet har
fortskridit i processform där representanter från olika
brottsofferjourer aktivt har varit med olika former. Där­
igenom har processen på ett positivt sätt förts framåt.
Det har gällt i såväl referensgrupp, vid konferenser och
i samband med en hearing. Fruktbärande diskussioner
har ägt rum och många kloka synpunkter har stötts och
blötts. Inför stämman år 2013 kommer ett förslag från
förbundsstyrelsen att läggas fram för beslut av Riksstämman som ska hållas under maj månad.
2
Brottsofferjourernas Riksförbund Årsberättelse 2012
budget­proposition och justitieutskottets kritik att ännu
mer behöver göras för brottsoffer har vi funnit det angeläget att ge stöd åt sistnämnda uppfattning. Justitieutskottet har också gett uttryck för att bland annat brottsofferjourerna ska få stärkta möjligheter att arbeta med
brottsofferfrågor. Detta är naturligtvis bra men vi anser
att detta måste förenas med nödvändig ekonomisk
förstärkning till Brottsofferjouren både lokalt och nationellt. Våra möten med Jonas Sjöstedt (V) och Nyamko
Sabuni (FP) gav möjligheter till information om bland
annat brottsofferjourernas betydande arbete för våld i
nära relation och att brottsofferjourernas värdefulla insatser måste beaktas på ett rimligt och adekvat sätt när
det gäller olika ekonomiska förslag. Vi har också aktivt
verkat för att få en väl fungerande rättssäkerhet med
högkvalitativa förundersökningar som är en grundförutsättning för att tillvarata inte minst målsägandeintressena inom straffrättssystemet, där brister i förundersökningskvaliteten ofta för med sig att brottsutsatta som har
rätt inte får rätt.
negativt. Mycken tid har förlorats som borde ha ägnats
åt annat produktivt arbete. Verksamheten har på ett
helt oproportionerligt sätt präglats av situationen inom
förutvarande Brottsofferjouren i Göteborg. Som en följd
av bland annat det förhållandet att Göteborgs stad och
Partille kommun uttalat bristande förtroende för den
nya styrelsen och verksamheten, återstod inget annat
för förbundsstyrelsen än att fatta det unika beslutet att
utesluta Brottsofferjouren i Göteborg ur förbundet. Efter
uteslutningsbeslutet har stor kraft och tid ägnats åt att få
till stånd fortsatta stödinsatser för brottsoffer, anhöriga
och vittnen i Göteborg genom Brottsofferjouren i Mölndal-Härryda. De uppslitande misshälligheter och stridigheter som förekommit i Göteborg och på några andra
håll inom organisationen är ett verkligt nederlag för alla
goda krafter och – inte minst beklagligt – för dem vi är
till för att stödja. Vi måste därför snarast kunna lägga
dessa tråkiga problem bakom oss och koncentrera våra
krafter på allt det positiva vi gör och som vi ytterligare
vill förbättra.
Brottsofferjouren har tyvärr inte lyckats bli namn­
etablerat som många andra ideella organisationer förmått bland allmänhet, beslutsfattare och media, trots att
vår organisation nu funnits i mer än ett kvarts sekel. Under året har arbetet fokuserat än mer på marknadsföring
och sponsring. För att vi ska kunna arbeta med dessa
frågor samt att utveckla verksamheten behöver Brottsofferjouren förstärka ekonomin. Bland annat har Thomas
Erikson, författare och konsult i beteendevetenskap och
kommunikationspsykologi, ställt upp med hjälp för att få
strategier för vår marknadsföring samt i processen med
företagskontakter. En förutsättning i dessa kontakter är
att kunna presentera Brottsofferjourens kundvärde och
budskap på ett bra sätt. En målbild och handlingsplan
ska tas fram som också inkluderar användbara modeller
för lokala jourer.
Under året har dessvärre också Riksförbundets
arbete måst ägnas åt stridighetsbaserade problem inom
de lokala jourerna som drabbat hela vår verksamhet
Vi vill tacka alla medarbetare, förtroendevalda,
stödpersoner, vittnesstödjare, anställda och andra
inom jourerna för ert engagerade och betydelsefulla
arbete som görs för att brottsoffer, vittnen och anhöriga ska få ett gott stöd. Vi vill också tacka alla er som
är anställda och volontärer på Riksförbundets kansli
för det omfattan­de arbete som ni lagt ner för att alla
brotts­offerjourer i landet ska få ett bra stöd. Vi är också
tacksamma för allt arbete som fortlöpande gjorts i form
av utvecklings­arbete samt i de utåtriktade insatserna för
att göra Brottsofferjouren mer allmänt känd och för att
påverka att brottsoffer, vittnen och anhöriga får ett bättre
bemötan­de och stöd från samhällets olika samman­
hang.
Ett tack framförs också till myndigheter och andra
ideella organisationer som samarbetat med oss under
året samt – självfallet – till alla givare av bidrag och till
sponsorer, som tillsammans har gjort det möjligt för oss
att verka i vårt viktiga stödarbete.
Sven-Erik Alhem, förbundsordförande
Eva Larsson, generalsekreterare
Brottsofferjourernas Riksförbund Årsberättelse 2012
3
Ideellt engagemang är
basen för brottsofferstödet
V
em som helst kan drabbas
av brott. Den som råkar vara
på fel ställe vid fel tidpunkt
kan bli ett brottsoffer. Att bli utsatt för
brott är ofta omskakande och skrämmande. Brottsoffer befinner sig i en
utsatt situation samtidigt som de
måste orka ta itu med saker som att
göra polisanmälan och kräva skadestånd. Att dessutom orka genomföra
en rättegång och möta gärningspersonen igen upplever många som
tungt. Få människor orkar detta utan
stöd. Därför finns brottsofferjourerna.
De lokala föreningarna är självständiga och beslutar om sin egen
verksamhet inom ramen för de
fastställda stadgarna för Brottsofferjourernas Riksförbund och stadgar
för lokala brottsofferföreningar samt
utifrån de minimikrav som upprättats. Det är brottsofferjourerna som
genomför de konkreta stöd- och
hjälpinsatserna till brottsoffer, vittnen
samt anhöriga. Insatserna utförs
till största delen av ideella krafter.
Stödpersoner och vittnesstöd har
gått en särskild utbildning och avgett
ett tystnadslöfte. Vittnesstöden finns
på tingsrätter och hovrätter.
1 400 ideella stödjare
Vid årets slut var 96 lokala brottsofferjourer anslutna till Riksförbundet,
se sidan 28. Jourerna hade 8 130
medlemmar, en liten minskning
jämfört med 2011. Av dem var
1 409 aktiva som stödpersoner och
vittnesstöd under 2012, också det
en minskning sedan 2011 då 1 597
4
Brottsofferjourerna erbjuder brottsutsatta:
• Tid att lyssna och hjälp att formulera vad som hänt
• Information om hur en polisanmälan går till
• Information om rättsprocessen
• Hjälp vid myndighetskontakter
• Information om ersättning
• Hjälp att bearbeta vad som hänt för att kunna gå vidare
personer var aktiva stödjare. Till det
kan även tilläggas antalet aktiva i
varje jours föreningsstyrelse.
92 100 ideella timmar
Varje jour redogör för sin nedlagda
tid i en tidrapport som skickas in till
Riksförbundet. Från och med 2010
är tidrapporten utökad till att inkludera all nedlagd tid inom BOJ, både
för ideellt verksamma, anställda och
styrelseledamöter. Statistiken skiljer
på direkt brottsofferarbete, det vill
säga samtal med hjälpsökande,
samt annan tid för BOJs räkning (till
exempel informationsarbete, administration eller utbildning). Vissa
jourer har utöver det också omfattande beredskap.
För verksamhetsåret 2012 har
93 av 96 jourer lämnat tidrapport till
Riksförbundet. De ideella stödpersonerna har sammanlagt lagt ner
92 100 timmar, vilket motsvarar 44,6
heltidstjänster. Ungefär 56 procent
är direkt stödarbete, resten är annan
tid för BOJs räkning.
För anställd personal uppgår den
Brottsofferjourernas Riksförbund Årsberättelse 2012
nedlagda tiden till 85 101,5 timmar
varav 42 procent är direkt stödarbete och 58 procent är annan tid
för BOJs räkning. Styrelsearbetet i
jourerna har sammanlagt uppgått till
36 013 timmar.
Det direkta stödarbetet som utförts tillsammans av ideella och anställda uppgår till 86 930 timmar. Det
innebär ett genomsnitt på 1 timme
och 48 minuter per hjälp­sökande.
Stödinsatserna är mycket varierande, från ett kort telefonsamtal med
svar på frågor till flera personliga
möten med mycket omfattande hjälp
och stöd till en och samma person
under flera månader, ibland år.
Vittnesstöden
Vittnesstödsverksamheterna rapporterar varje år in nedlagd tid till
Brottsoffermyndigheten som sammanställer statistiken. Under året
arbetade vittnesstöden 28 162,5
timmar i domstol. Övrig arbetad tid
uppgick till 5 495 timmar. Dessutom
rapporterades 3 530,6 timmar in för
resor och övrig tid. 
Varför är du engagerad i Brottsofferjouren?
Ioana Bujila, 30 år, doktorand.
Språkvolontär på rumänska, Telefoncentralen.
– Jag kände att jag ville göra skillnad och hjälpa andra. Via mitt jobb som doktorand, där jag arbetar med
malaria­forskning i ett laboratorium, träffar jag sällan
människor. Jag ville känna att jag gjorde skillnad mer
konkret. Som volontär på Telefoncentralen har jag fått
tillgång till en annan värld.
Rune Andreasson, 67 år, pensionär.
Ideell vittnesstödssamordnare, BOJ VänersborgDalsland.
– Jag har tidigare varit brottsoffersamordnare inom polisen
och i den rollen varit adjungerad i BOJs styrelse. Därför
blev det en naturlig övergång att engagera mig ideellt när
jag gick i pension. Brottsoffer- och vittnesstödet är väldigt
uppskattat och att vara med i BOJ ger mycket tillbaka.
Inga Lill Bengtsson, 73 år, pensionär.
Stödperson, BOJ Sydnärke.
– Jag fick höra talas om Brottsofferjouren via en bekant
som var engagerad och eftersom jag har jobbat med
människor tidigare tänkte jag att det kunde passa mig.
Det är intressant att få göra något för andra och vi är ett
sammansvetsat gäng. Det är många som har varit med
länge och det finns mycket att lära sig av dem.
Peter Blom, 51 år, egenföretagare.
Ordförande, BOJ Skärholmen.
– Det är viktigt och jag är intresserad av frågorna.
Dessutom har jag har lätt för att prata med folk och jag
gillar att jobba. Jag får ut mycket av mitt engagemang,
vi inom BOJ får ofta beröm av brottsutsatta. Det är ett
oerhört kul och spännande arbete och jag jobbar för att
vi ska kunna hjälpa ännu fler.
Brottsofferjourernas Riksförbund Årsberättelse 2012
5
Allt fler söker stöd
hos brottsofferjourerna
S
ammanlagt fick 99 279 personer stöd inom brottsofferjourernas stödpersons- och
vittnesstödsverksamhet under 2012.
En ökning sedan 2011 då sammanlagt 86 120 personer fick stöd hos
brottsoffer­jourerna.
Stödpersonsverksamheten
Under 2012 fick 48 324 stödsökande
kontakt med någon av Sveriges 96
aktiva brottsofferjourer inom den
brottsofferstödjande delen av verksamheten. En ökning med 53 procent jämfört med 2011 då samma
jourer tog emot 31 526 stödsökande.
Den kraftiga ökningen kan till stor
del förklaras av förändringar i polisens anmälningssystem som trädde
i kraft i december 2011. Det blev
då obligatoriskt för polisen att fråga
varje målsägande om de vill ha kontakt med en stödorganisation.
Brottsofferjourernas Riksförbund
sammanställer varje år in statistik
rapporterad av de lokala jourerna.
Statistiksystemet bygger på att
jourerna antecknar sex grund­
uppgifter om varje stödsökande de
haft kontakt med: kön, åldersgrupp,
brottstyp, om polisanmälan är gjord
eller ej, vilken typ av stödsökande
det handlar om (brottsoffer, anhörig
eller vittne) och vem som först tog
kontakt med oss (polisen, stöd­
sökanden själv eller annan).
För verksamhetsåret 2012 lämnade 96 av 96 jourer in statistik till
Riksförbundet. För verksamhetsåret
6
2011 rapporterade 100 jourer in
statistik. Eftersom antalet jourer varit
olika de två verksamhetsår som är
föremål för jämförelse är det inte
riktigt rättvisande att bara se till den
totala ärendemängden när man vill
se hur stor ökningen varit – särskilt
som två av jourerna som lämnat
Riksförbundet under året hade tusentals ärenden under 2011 och den
förväntade ökningen de skulle stå
för under 2012 alltså uteblir ur ekvationen. Istället jämför vi de 96 jourer
som var aktiva under helåret 2012
med samma 96 jourers ärende­
mängd 2011 för att se hur ökningen
sett ut. Under 2012 hade de 96
jourerna 48 324 ärenden. 2011 hade
samma 96 jourer 31 526 ärenden.
Det är en ökning med 53,28 procent.
En stor del av jourerna har haft en
större ökning av ärendemängden än
så; 17 jourer har till och med mer än
fördubblat sin ärendemängd under
2012.
De allra flesta har anmält
Precis som för föregående verksamhetsår är i princip alla stödsökande,
97 procent, direkt drabbade brotts­
offer. 2 procent är anhöriga, medan
endast 1 procent söker hjälp av
jouren i egenskap av vittnen. Vittnen
får i huvudsak stöd av vittnesstödsverksamheten vid landets tingsrätter, läs mer på sidan 9.
I de allra flesta fall kontaktar
polisen brottsofferjouren efter att
målsäganden i samband med en
polisanmälan tackat ja till en kontakt
med oss. 84 procent av kontakterna
har initierats på detta sätt.
Under 2012 fick
99 279 brottsoffer,
anhöriga och vittnen
stöd av landets
brottsofferjourer.
Brottsofferjourernas Riksförbund Årsberättelse 2012
Kvinnor
utgör 59 procent
av de stödsökande
som söker sig till BOJ. Kvinnor söker hjälp
för framför allt misshandel, ofredande och
olaga hot. Grov kvinnofridskränkning och överträdelse av kontaktförbud är brott som i stor
utsträckning drabbat stödsökande kvinnor.
Barn
under 12 år
söker bland
annat hjälp för misshandel, ofredande och olaga
hot. Barnen kommer till
BOJ genom förmedling av
polisen (88 procent), genom
egen eller anhörigs kontakt
(7 procent) och förmedlade
av annan (5 procent). En
del av barnen (13 procent)
söker hjälp som anhöriga till
brottsoffer. De flesta jourer
statistikför barn som bevittnat våld i hemmet inte som
anhöriga utan som brotts­
offer i sin egen rätt.
Könsfördelningen är
jämn med en liten övervikt
av pojkar (51 procent). Åtta
jourer står för merparten av
barnkontakterna – dessa
jourer har gett stöd till mellan 15 och 111 barn vardera.
Övriga jourer har haft
kontakt med ett fåtal barn
under 12 år och 23 jourer
har inte haft någon enda
kontakt i åldersgruppen
under 2012. Vissa jourer
väljer aktivt att överlåta stöd
åt barn till socialtjänst, BUP
eller andra ideellla organisationer.
Unga
Män
utgör 41 procent av de stöd­
sökande, en ökning jämfört
med tidigare verksamhetsår. Manliga stöd­
sökande är framför allt utsatta för misshandel,
olaga hot och stöld. Rån som tidigare varit det
tredje vanligaste brottet män drabbats av har
nu passerats av både stöld och ofredande.
brottsoffer
i åldrarna
12–25 år söker hjälp för
framför allt misshandel,
olaga hot, ofredande och
stöld. Unga förmedlas till
BOJ av polisen i de flesta
fall (85 procent). 13 procent
söker själva upp BOJ.
Cirka 43 procent av de
hjälpsökande är män. Unga
män är oftast utsatta för
misshandel och rån. Även
för unga kvinnor är det vanligaste brottet misshandel
följt av olaga hot, ofredande
och våldtäkt.
Vad gäller utsatthet för
sexualbrott är det en klar
överrepresentation för unga
kvinnor. 46 procent av sexualbrotten återfinns i den här
åldersgruppen.
Vuxna
söker
hjälp
för i första hand misshandel, olaga hot, ofredande
och stöld. 40 procent av
de hjälpsökande vuxna är
män, 60 procent är kvinnor. Gruppen förmedlas till
BOJ främst av polisen (84
procent).
Grov (kvinno-)frids­
kränkning är mycket vanligare inom åldersgruppen
vuxna än inom de andra
grupperna. 73 procent
av alla drabbade av den
brottstypen återfinns i den
här åldersgruppen. Totalt
sökte 1 088 personer i alla
åldrar stöd för grov (kvinno-)fridskränkning under
året. Av dem var 1 019
kvinnor och 69 män.
Äldre
personer, 65 år söker sig till BOJ för brott som
stöld, ofredande, inbrott och misshandel. Ingen
av de andra åldersgrupperna har stöld och väskryckning bland
de tre vanligaste brotten, men för äldregruppen är det nästan tre
gånger vanligare än någon annan brottstyp. 36 procent av de
hjälp­sökande är män, 64 procent är kvinnor. De är nästan uteslutande brottsoffer (97 procent) och förmedlas till BOJ av polisen
(84 procent).
Brottsofferjourernas Riksförbund Årsberättelse 2012
7
Polisens förmedling till BOJ
För att få en bild av hur polisens
förmedling ser ut över landet jämför
Brottsofferjourernas Riksförbund
varje år brottsofferjourernas ärende­
mängd med Brottsförebyggande
rådets statistik över polisanmälningar. I beräkningsgrunden ingår alla
kapitel under Brottsbalken, eftersom
de innehåller brott där det kan finnas
en enskild drabbad person. Av de
specialrättsliga författningarna ingår
endast lagen om överträdelse av
kontaktförbud.
Jämförelsen görs för varje jours
upptagningsområde och har gjorts
sedan 2008. BOJ kallar beräkningen
för förmedlingsprocent eftersom den
ger en bild av hur stor andel av alla
anmälda brott som förmedlats till en
jour och blivit ett ärende där. Även de
som kontaktat jouren på egen hand
har oftast fått information om BOJ
och kontaktuppgifter från polisen vid
anmälan. Polisen har därför en avgörande roll i hur många ärenden totalt
som når varje jour. Om förmedlingen
av ärenden vore konsekvent och
jämn över hela landet skulle lika stor
andel nå alla jourer. Istället visade
det sig att förmedlingsprocenten
skilde sig kraftigt åt inte bara mellan
länen, utan även mellan enskilda
BOJ inom samma län.
Ökad förmedlingsprocent
Den ökade ärendemängden avspeglas också i en ökad förmedlingsprocent. Under 2012 blev 4,94 procent
av alla anmälda brott mot person ett
ärende hos en lokal brottsofferjour.
2011 var andelen 3,26 procent.
Förmedlingsprocenten har ökat
rejält i alla län utom ett där ökningen
är marginell mellan 2011 och 2012.
Men fortfarande är skillnaderna i
landet stora och sträcker sig mellan 9,64 procent och 2,25 procent
8
4,94 procent av
alla anmälda brott
mot person blev
ett ärende hos en
lokal brottsofferjour
förra året. 2011
var andelen 3,26
procent.
mellan det län med störst och lägst
andel. Skillnaderna mellan individuella jourer är ännu större, både över
hela landet och inom ett och samma
län och polisområde. Jouren med
lägst förmedlingsprocent 2012 hade
1 procent och den med högst hade
hela 30,40 procent. Verksamhets­
året 2011 var högsta respektive lägsta
förmedlingsprocent för individuella
jourer 10,25 procent respektive
0,97 procent.
Även polisen har visat intresse
för förmedlingsprocenten. I ”Uppföljande inspektion av polismyndigheternas handläggning av brottsofferfrågor, Inspektionsrapport 2012:6”,
lyfter Rikspolisstyrelsen, RPS, upp
de statistikuppgifter som BOJ tagit
fram kring polisens förmedling av
ärenden till brottsofferjourerna.
Rikspolisstyrelsen konstaterar bland
annat att “BOJ:s statistik väcker
frågor kring hur polismyndigheterna
Brottsofferjourernas Riksförbund Årsberättelse 2012
lämnar uppgifter om brottsoffer till
BOJ. Skillnaderna mellan polismyndigheterna är betydande.” RPS
skriver vidare “RPS har fr.o.m. den
12 december 2011 gjort frågan i
RAR om målsägaren önskar kontakt med brottsoffer verksamhet
tvingande och kontrollfrågan måste
besvaras med ja eller nej. Det finns
därför anledning att anta att förmedlingsprocenten kommer att öka
under 2012 och dessutom jämnas ut
mellan polismyndigheterna.” 
På www.boj.se
finns en mer utförlig
statistikredovisning
för år 2012. Du hittar
den under rubriken
Om BOJ och under­
rubriken Statistik.
Vittnesstöden finns på
landets tings- och hovrätter
D
en första vittnesstödsverksamheten i Sverige startades av brottsofferjouren i
Växjö 1995. Syftet var att ge måls­
äganden och vittnen information och
hjälp så att de skulle känna sig mer
trygga under rättegången. Idag finns
vittnesstödsverksamhet vid landets
alla tingsrätter och hovrätter. Under
2012 svarade brottsofferjourer för
vittnesstödsverksamheten vid 43 av
landets 46 tingsrätter. Vid tre tingsrätter organiseras verksamheten på
annat sätt.
Utbildning
Under 2012 har information om
vittnesstödsverksamheten, BOJ
samt Brottsoffermyndigheten funnits
med som en del i Domstolsverkets
grundkurs i brottmål för domstolssekreterare. Brottsofferjourernas
Riksförbund och Brottsoffermyndigheten har turats om att föreläsa
i ämnet. Detta kommer att fortsätta
även under 2013 då fem utbildningar
är inplanerade.
50 955 personer fick stöd
Vittnesstödsverksamheterna rapporterar varje år in statistik till
Brottsoffermyndigheten som gör
en sammanställning. Under 2012
fick sammanlagt 50 955 personer
stöd av brottsofferjourernas vittnesstöd på landets tings- och hovrätter.
Majoriteten, 50 708 personer, gavs
stöd på tingsrätterna. Totalt 157 personer fick stöd på någon av landets
hovrätter.
Vittnesstöden ger stöd till både
målsägande och vittnen. 55 procent av
dem som får stöd är vittnen, 20 procent
är målsägande och 5 procent till­talade.
Även anhöriga och vänner som följt
med till domstolen får stöd av vittnesstödsverksamheten. Gruppen anhöriga utgör ungefär 20 procent av dem
vittnesstöden möter.
Könsföredelningen bland dem som
får stöd inom vittnesstödsverksamheten är relativt jämn. I gruppen vittnen
är 47 procent kvinnor och 53 procent
män. Fördelningen bland målsägande ser liknande ut med 45 procent
kvinnor och 55 procent män.
Uppföljande kontakt
Förutom kontakten inför domstolsförhandlingarna i tings- och hovrätter
hade vittnesstöden också 3 845
uppföljande kontakter med dem som
så önskade efter förhandlingarna.
Vittnesstöden närvarade också vid
1 500 förhandlingar som stöd på begäran från målsägande och vittnen.
Vittnesstöden höll även under året
i 4 176 informationstillfällen, exempelvis för skolklasser och för andra
grupper som besökte tingsrätter.
Läs mer om hur mycket tid vittnesstöden lade ned under året på
sidan 4.
Brottsofferjourernas Riksförbund Årsberättelse 2012
9
Telefoncentralen ger
brottsutsatta första hjälpen
G
enom Brottsofferjourernas
Telefoncentral kan Riksförbundet medverka till att
brottsoffer, vittnen och anhöriga så
lätt och snabbt som möjligt kan få
den hjälp och det stöd som de behöver. Stödsökande når Telefoncentralen via direktnumret 0200-21 20 19
eller via en lokal jours telefon som
vidarekopplats till Telefoncentralen.
Medarbetarna på Telefoncentralen ger de inringande första hjälpen
genom att svara på frågor och ge
information, till exempel om rättsprocessen och vägar till ersättning.
Om samtalsbehovet är akut lyssnar
medarbetaren till den inringandes
berättelse och erbjuder fortsatt stöd
från en stödperson i närmaste lokala
brottsofferjour.
Under året hade Telefoncentralen totalt 12 481 kontakter via
telefon och e-­post. En ökning med
11 procent jämfört med 2011 då
Telefoncentralen totalt hade 11 207
kontakter. Första kvartalet märktes
en markant ökning då samtalsmängden steg med 37 procent jämfört
med samma period 2011. Detta
är troligtvis en följd av den ökade
ärende­mängd som jourer i hela
landet upplevt under året.
ande hade drabbats av. Därefter
följde olaga hot, ofredande, inbrott,
ekonomiska brott, stöld och rån.
Under 2012 har Telefoncentralen
haft 2,3 tjänster för att driva verksamheten. Personalstyrkan har
bestått av en samordnare på heltid,
två assistenter på halvtid och fyra
timanställda vikarier med sammanlagd tjänstgöringsgrad på cirka 30
procent.
Volontärer rekryterades
Under året har två volontärutbildningar hållits. 17 personer har
fullbordat kursen och är nu aktiva
som volontärer vilket har bidragit till
Misshandel vanligast
Ungefär tre fjärdedelar av de inringande var direkt hjälpsökande, det vill
säga brottsoffer, vittnen och anhöriga. Av dem var 73 procent kvinnor
och 27 procent män. Misshandel var
det vanligaste brottet som de inring-
10
Brottsofferjourernas Riksförbund Årsberättelse 2012
att Telefoncentralen förbättrat sin
tillgänglighet kvällstid. Vid årets slut
hade Telefoncentralen 52 aktiva volontärer, varav 35 kunde ge stöd på
fler språk än svenska och engelska.
10-årsjubileum
Under året har Telefoncentralen
också firat 10-årsjubileum. Under de
gångna åren har medarbetarna på
TC tagit emot cirka 97 000 samtal,
varav cirka 58 000 från människor
som utsatts för brott eller blivit vittne
till brott. För att fira jubileet bjöds
samarbetspartners och volontärer in
till ett öppet hus på Riksförbundets
kansli den 8 november.
Många
söker stöd
på eget språk
Att samtala om svåra upplevelser och
få möjlighet att beskriva sina känslor och reaktioner på sitt moders­
mål är viktigt för många brottsoffer.
Till BOJs verksamhet Stöd på eget
språk vänder sig allt fler brottsutsatta.
Under 2012 hade Stöd på eget språk
kontakt med 514 personer. En ökning
med 59 procent jämfört med 2011 då
324 personer tog kontakt. Under sista
kvartalet 2012 fördubblades antalet
kontakter jämfört med samma kvartal
2011.
Det kan finnas flera olika orsaker
till ökningen. Merparten av ärendena
kommer från de lokala brottsofferjourerna som hänvisar till Stöd på
eget språk när de möter personer
som de märker behöver stöd på
annat språk. Att jourerna generellt
över hela landet fått allt fler ärenden från polisen under året kan ha
bidragit till en ökning även hos Stöd
på eget språk. Brottsofferjourernas
Telefoncentral har också gått ut med
information till polisens brottsoffersamordnare över hela landet, vilket
också kan ha gjort att fler brotts­
utsatta får information om verksamheten via polisen.
Flest ärenden på arabiska
Huvuddelen av alla som sökte sig
till Stöd på eget språk under 2012
var mellan 26-64 år. 70 personer
var 12–25 år och fem personer var
äldre än 65 år. Fördelningen mellan
kvinnor och män var relativt jämn
med 266 kvinnor och 248 män.
Arabiska var det vanligaste språket
med 149 ärenden, följt av persiska
med 70 ärenden och somali med
33 ärenden. Misshandel är det vanligaste brottet. När det gäller kvinnor
som söker stöd för det har de oftast
utsatts för våld i nära relation. Stöd
på eget språk möter också männi­
skor som utsatts för brott av främlingsfientlig och rasistisk karaktär.
Fler ärenden har också inneburit
att många språkvolontärer har fått
arbeta mycket och därför har arbetet
med att få in fler volontärer i verksamheten pågått under året.
Tre nya språk
Efter volontärutbildningen som hölls
hösten 2012 kan stöd nu också
erbjudas på ytterligare tre språk –
albanska, rumänska och mandarin.
Det innebär att telefonkontakt nu
kan erbjudas på 24 olika språk. 
Brottsoffersvar på nätet
Brottsofferjourernas Telefoncentral erbjuder också brotts­offersvar
på nätet. Under 2012 fick 329 personer svar på de frågor de sänt
via kontaktformuläret på www.boj.se. Antalet stödsökande är ungefär lika stort som förra året. 78 procent av dem som tar kontakt
är själva brottsutsatta. 64 procent av frågorna var från kvinnor.
Av de stödsökande (brottsoffer, vittnen och anhöriga) var
27 procent under 25 år. Den vanligaste brottstypen de stödsökande utsatts för var misshandel, vilket ungefär en tredjedel drabbats
av. Därefter följde olaga hot och ofredande. Ungefär en tiondel av
de stödsökande hade drabbats av sexualbrott. 
Brottsofferjourernas Riksförbund Årsberättelse 2012
11
Kvinnofrid inom BOJ
V
arje dag vänder sig i snitt
20 kvinnor till någon av landets lokala brottsofferjourer
efter att de utsatts för misshandel
eller grov kvinnofridskränkning.
Riksförbundet driver sedan många
år tillbaka särskilda satsningar på
att öka kunskapen om våld i nära
relationer och förbättra stödet till de
som utsätts.
Under 2012 har Riksförbundet
drivit verksamheten Kvinnofrid
inom BOJ med särskilda medel från
Social­styrelsen. Syftet är att stärka
och utveckla brottsofferjourernas
stöd till våldsutsatta kvinnor och
barn som upplevt våld. BOJ har de
senaste åren fått medel från Social­
styrelsen varje år för att bedriva
kvinnofridsarbete, därför permanentades detta arbete genom att
projektledarens projektanställning
övergick till en visstidsanställning
som kvinnofridsansvarig.
Satsning på samverkan
Att öka samverkan mellan olika
aktörer som kommer i kontakt
med våldsutsatta är en prioriterad
del inom Riksförbundets kvinnofridsverksamhet. Arbetet med att
anordna samverkanskonferenser
mellan polis, socialtjänst och BOJ
har därför fortsatt. Ytterligare två
områden i Sverige fick under hösten
ta del av föreläsningar relaterade till
kvinnofrid samt diskutera hur samverkan kan förbättras mellan våra
organisationer. Den första samverkanskonferensen hölls under en heldag vid Arlanda i Stockholm den 16
oktober. Deltagare från Jämtlands,
Västernorrlands, Västerbottens och
12
Norrbottens län lyssnade på en
presentation av BOJ av generalsekreterare Eva Larsson, ”Heders­
relaterat våld och förtryck” av Sara
Bäckström från Linnamottagningen,
”Barn som blivit utsatta för/upplevt
våld” av Camilla Küster från Rädda
Barnen samt ”Hot och riskbedömningar” av Henrik Belfrage, professor i kriminologi vid Mittuniversitetet.
Eftermiddagen ägnades åt att arbeta
fram handlingsplaner för samverkan
mellan polis, socialtjänst och BOJ
i mindre arbetsgrupper utifrån en
geografisk indelning. Den andra
samverkanskonferensen arrangerades i Göteborg den 16 november för
deltagare från Hallands och Västra
Götalands län. Samma föreläsare
medverkade som i Stockholm, förutom Juno Blom från Länsstyrelsen i
Östergötlands län som ersatte Sara
Bäckström från Linnamottagningen
i föreläsningen om hedersrelaterat
våld och förtryck. Nytt för 2012 var
att även kvinnofridssamordnarna
från respektive länsstyrelse hade
bjudits in för att stärka relationen till
länsstyrelserna med tanke på deras
kompetens- och kunskapsstöd inom
kvinnofrid till kommuner och ideella
organisationer
BOJs långsiktiga arbete med
samverkanskonferenser för att bygga
upp ett hållbart permanent sam­
arbete för att stötta brottsoffren inom
Varje dag vänder
sig i snitt 20 kvinnor
till någon av landets
brottsofferjourer
efter att de utsatts
för misshandel eller
grov kvinnofrids­
kränkning.
Brottsofferjourernas Riksförbund Årsberättelse 2012
Nytt informationsmaterial
Under året har nytt informationsmaterial tagits fram inom projektet.
En klisterdekal samt ett dubbelvikt
informationskort i visitkortsformat
har tryckts upp. Till informationskortet finns även ett transparent
visitkortsställ för exponering av
materialet. Målgrupp är personer
utsatta för våld i nära relationer och
andra brottsutsatta personer samt
till organisationer och myndigheter.
Informationskortet beskriver kortfattat det stöd som BOJ erbjuder.
Tänkta användningsområden är för
exponering i taxibilar, på vårdcentraler och sjukhus, bibliotek, socialtjänst, polis och liknande platser där
brottsutsatta människor, vittnen eller
anhöriga vistas.
Ny klisterdekal
framtagen genom
Kvinnofrid inom BOJ.
kvinnofridsområdet planeras fortgå
under flera år, under förutsättning att
fortsatta ansökningar om medel till
detta beviljas av Socialstyrelsen.
Visioner inför framtiden
Vår vision är att kunna bygga på
samverkansgrupperna med ytterligare aktörer såsom rättsväsende,
hälso- och sjukvård, Migrationsverket, Skatteverkets handläggare
för skyddade personuppgifter och
andra ideella organisationer inom
kvinnofrid i ett ”steg 2” med nya
samverkanskonferenser. Vi anser att
det behövs stöd på riksnivå för att
upprätthålla uppnådd samverkan.
Risken är annars att samverkan
rinner ut i sanden efter en tid eller är
knuten till att vissa personer arbetar
kvar inom respektive organisation.
Rapport om arbetet
Dessutom behöver kompetens hela
tiden förnyas och uppdateras, vilket
samverkanskonferenserna också
bidrar till.
På riksnivå har planeringen och
genomförandet av samverkans­
konferenserna redan i dagsläget
lett till en ökad samverkan mellan
polisens brottsoffersamordnare och
BOJ genom ett utbyte av information i kvinnofridsfrågor, samverkan
i olika myndigheters utredningar av
kvinnofridsfrågor, ömsesidigt utbyte
av föreläsningar om respektive organisation för att öka kunskapen om
varandra inom våra organisationer.
Vi har också fått en närmare kontakt
med länsstyrelserna, både på lokal
nivå och på nationell nivå. Här ser
vi redan nu tydliga resultat av nyttan
av samverkan.
Rapporten ”BOJ:s nationella arbete
mot våld i nära relationer” har sammanställts och distribuerats ut till
alla riksdagspartiernas parti­ledare,
jämställdhetsminister Nyamko
Sabuni, barn- och ungdomsminister Maria Larsson, justitieminister
Beatrice Ask, nationella samordnaren mot våld i nära relationer Carin
Götblad, Rikspolisstyrelsen med
flera. Rapporten finns också på
BOJs hemsida www.boj.se.
Ett nationellt kunskaps- och
erfaren­hetsmässigt kunskapsutbyte
inom våld i nära relationer har skett
inom projektet genom att kvinnofridsansvarig har deltagit i ett tiotal
av Social­styrelsens referensgrupper.
Dessutom har stöd getts per telefon
och e-post till flera brottsofferjourer
i frågor och problematik kring våld i
nära relationer och hedersrelaterat
våld och förtryck. Stöd har också getts
till flera brottsofferjourer vid ansökningar till Socialstyrelsen om lokala
medel inom kvinnofridsområdet. 
Brottsofferjourernas Riksförbund Årsberättelse 2012
13
Brottsutsatt och
funktionsnedsättning
B
rottsofferjourernas Riksförbund har tillsammans
med Handikappförbunden
uppmärksammat svårigheterna
för personer med funktionsnedsättningar att få hjälp och stöd när
de utsatts för brott. BOJ vill öka
kunskaperna hos de lokala brotts­
offerjourer som finns runt om i
Sverige och Handikapp­förbunden vill
uppmärksamma problematiken inom
funktions­hindersrörelsen för att på
så sätt föra upp frågan på agendan.
Fyraårigt projekt
Projektet Brottsutsatt och funktionsnedsättning beviljades medel av
Arvsfonden för ett fyraårigt projekt
under åren 2010–2014. Riksförbundet driver projektet i samverkan med
Handikappförbunden, kallat HSO i
län, region och kommun. En viktig
samarbetspart i projektet är Studieförbundet Vuxenskolan, SV, som har
lång erfarenhet av utbildningar som
handlar om och riktar sig till personer med olika funktionsnedsättningar. BOJ har sedan tidigare ett avtal
med SV i utbildningssammanhang.
Projektets syfte är att öka kunskaperna om våld och övergrepp mot
personer med funktionsnedsättning
genom utbildning och utvecklad
samverkan. Det övergripande målet
är att ge bättre stöd till och bemötande av brottsutsatta personer med
funktionsnedsättning.
För att projektet ska uppnå sitt
syfte och mål har fem pilotorter, så
14
Projektets syfte är att öka kunskaperna
om våld och övergrepp mot personer
med funktionsnedsättning genom
utbildning och utvecklad samverkan.
kallade projektorter, startas upp på
fem orter i Sverige, Karlskoga, Varberg, Umeå, Lund och Kristianstad.
På orterna har ett samarbete inletts
mellan den lokala brottsofferjouren,
HSO och SV.
Mer kunskap behövs
För att stödpersoner och vittnesstöd ska kunna erbjuda bra stöd och
bemötande behöver man förstå den
utsatthet många personer med funktionsnedsättning upplever i brottssammanhang. Man behöver även få
kunskap om de olika funktionsnedsättningarna och de riskfaktorer som
finns men också de attityder som
råder i samhället.
Inom funktionshindersrörelsen
behövs mer kunskap om brotts­
utsatthet bland personer med
funktionsnedsättning. Det både är
och har länge varit en icke-fråga
och ett område som merparten har
lite kunskaper om. Samverkan med
HSO i projektet är därför viktigt för
att föra upp frågan på agendan.
Projektet kommer att genomföra
utbildning för både BOJ och HSO
Brottsofferjourernas Riksförbund Årsberättelse 2012
på projektorterna och på så sätt kan
organisationerna utbyta värdefulla
erfarenheter inom respektive verksamhetsområde.
Vid projektets slut kommer
kunskaperna finnas kvar genom de
resursgrupper som ersätter projektorterna och där det har etablerats
goda kontakter med andra som
möter brottsdrabbade personer med
funktionsnedsättning. Dessa kan
vara polisen, socialtjänsten, hälsooch sjukvården på orten.
Flera målgrupper
Projektet riktar sig direkt till följande
målgrupper:
• Stödpersoner, vittnesstöd och
anställda inom lokala brottsoffer­
jourer.
• Funktionshinderföreningar,
andra intresseorganisationer och
samverkansaktörer.
• Yrkesverksamma inom social­
tjänst, hälso- och sjukvård, polis och
övriga rättsväsendet.
Projektet riktar sig indirekt till
brottsutsatta personer med funktionsnedsättning. Utifrån den forsk-
ning och studier som har gjorts i
ämnet är vissa grupper mer utsatta
än andra. Projektet har valt att i
första hand fokusera på de mest
utsatta grupperna i vilka ingår personer med följande funktionsnedsättningar:
• Neuropsykiatriska
• Psykiska
• Utvecklingsstörning
Arbetet under året
Under 2012 blev projektet på grund
av sjukdom hos ordinarie projektledare vilande från början av året fram
till den 1 september. När projektet
åter kom igång med en ny projektledare hade projektet tappat fart och
det förankringsarbete som initierats hade stannat av. Fokus under
hösten blev att snabbt få igång det
lokala arbetet samt fortsätta det påbörjade arbetet med att ta fram ett
studie- och utbildningsmaterial. Det
innebar att det planerade arbetet
med att hitta fler nya projektorter
tonades ned. I januari genomförde
projektorten Varberg ett seminarium
på Folkets hus i Varberg.
För att öka kunskaperna om
brottsutsatthet hos målgruppen och
inleda samverkan med fler aktörer
fortsatte arbetet bara på de fem orter som kommit igång innan projektet blev vilande. Hösten ägnades åt
att planera för seminarium, studiecirklar och konferenser. Seminarierna riktar sig till styrelser, ord­förande
och medarbetarna i de lokala
jourerna, HSO och SV i Umeå, Lund
och Kristianstad. Seminarierna
syftar till att förankra projektet och
sprida kunskaperna vidare i respektive organisation. Studiecirklarna
riktar sig till dels den lokala projektortens medarbetare (BOJ, HSO och
SV) och dels till stödpersoner och
vittnesstödjare i den lokala jouren.
Konferenserna på varje projektort
riktas till olika aktörer som exempelvis polisen och socialtjänsten.
Nytt informationsmaterial
Projektet tog fram ett informationsmaterial vilket lanserades i samband
med Idéforum i november. Under
hösten fortsatte arbetet med att ta
fram ett nytt utkast på studiematerialet. Det arbetet kommer att fortsätta
under våren 2013. Därutöver har
projektet, enligt projektplanen,
skickat in och kompletterat an­
sökan till Arvsfonden för projektår
tre med en tilläggsansökan. Fokus
är att förbättra tillgängligheten inom
BOJs informations- och kommunikationskanaler. En referensgrupp
tillsattes för att bistå projektet med
synpunkter på både ansökan samt
studiematerialet. 
Brottsofferjourernas Riksförbund Årsberättelse 2012
15
foto: louise forsberg
Skyddsnät ger unga kunskap
om brott, utsatthet och stöd
U
ngdomar utsätts oftare för
brott än vuxna och den
vanligaste brottsplatsen är
skolan. Genom BOJs och Rädda
Barnens gemensamma projekt
Skyddsnät får unga lära sig om sina
rättigheter och var de kan få stöd om
de utsätts för brott.
Skyddsnät är ett givande sam­
arbete mellan två organisationer
– en brottsofferstödjande organisation och en barnrättsorganisation. Tillsammans arbetar BOJ och
Rädda Barnen för barns rättigheter.
Projekt Skyddsnät beviljades medel
för ett treårigt projekt från Arvsfonden i mars 2009 och 2012 har varit
projektets sista år.
Syftet med projektet är att unga
16
som utsatts för våld ska erbjudas
det stöd och den information som de
behöver efter händelsen. Projektet
arbetar uppsökande genom informationsinsatser gentemot ungdomar
samt brottsofferstödjande genom
brottsofferjourernas stödpersonsverksamhet. Dessutom kan brotts­
offerstödjande insatser vara brottsförebyggande i sig.
Möjlighet till reflektion
Inom Skyddsnät ges unga möjlighet
att reflektera kring vad som är ett
brott och vad det kan innebära att bli
utsatt för brott. Det är också mycket
viktigt att genom ett utåtriktat arbete
bland ungdomar sprida information
om vanliga reaktioner hos brotts­
Brottsofferjourernas Riksförbund Årsberättelse 2012
utsatta, brottsutsattas rättigheter
samt information om var man kan
få stöd som ung och brottsutsatt.
Under ett informationspass träffar
två av Skyddsnäts informatörer en
grupp unga, gör övningar och informerar om brottsutsattas rättigheter
och stödmöjligheter.
Finns på flera orter
Inom projektet finns flera orter där
Rädda Barnens lokalförening och
den lokala brottsofferjouren samarbetar. Skyddsnät har under sitt
tredje år haft fem projektorter: Luleå,
Haninge, Trollhättan, Bollnäs och
Kristianstad. Tierp och Ystad befinner sig i en uppstartningsfas.
Stödet till de lokala projektgrupperna
Skyddsnät utgår från FN:s konvention om barnets
rättigheter. Barnkonventionen, som gäller för
varje person som är under 18 år, slår fast att:
• Varje barn har rätt att få stöd och information
om de har utsatts för brott.
• Varje barn har rätt att leva ett liv fritt från våld,
hot och andra kränkningar.
• Varje barn har rätt att skyddas från sexuella
övergrepp.
foto: louise forsberg
har varit av stor betydelse och det
är en styrka för projektet att stöd
har kunnat ges av både en nationell
projektledare och av personal på
Rädda Barnen och BOJ. De lokala
projektgrupperna lägger ner en stor
arbetsinsats och har tillsammans
med den nationella projektledaren
utvecklat projektet kontinuerligt.
Informatörsverksamheten har fortsatt under året och tre omgångar av
informatörsutbildningar har genomförts. Totalt har 40 personer deltagit på utbildningarna. Skyddsnäts
utbildningsmodell har fortsatt svara
mycket väl mot informatörernas
komplexa uppdrag.
Nytt metodstöd
Arbetet under året har resulterat i
ett metodstöd för informatörer som
innehåller två pass med övningar.
Metodstödet har testats löpande,
slutförts och formgivits.
Totalt har 41 pass genomförts i
Luleå, Haninge, Stockholmsområdet, Trollhättan, Bollnäs och Kristianstad. 689 deltagare har medverkat
på pass med Skyddsnät.
Förutom informationspass har
flera andra lokala aktiviteter också
genomförts. Cirka 200 elever på en
gymnasie­skola i Trollhättan deltog på
en temadagen ”Våldets konsekvenser och rättigheter för unga brottsutsatta” som Skyddsnät Trollhättan
arrangerade. Cirka 700 elever på tre
skolor i Haninge kommun har fått se
teatern Chilla eller tjalla, som erbjöds
genom ett sam­arbete mellan Skyddsnät Haninge och projekt Sanning
och konsekvens. Skyddsnät Bollnäs
anordnade en temadag på Internationella Brottsofferdagen där cirka 200
elever medverkade och två informatörer från Skyddsnät berättade om
projektet.
Under året har Skyddsnät arbetat med att sprida projektet och ge
stöd till de lokala projektgrupper
som finns. Detta har resulterat i en
färdig version av en handbok för
lokala projekt. Handboken samlar
erfarenheter från arbetet med projektet och beskriver de uppgifter
som projektgruppen har. Det har
funnits ett tydligt behov av handboken och vi ser det som mycket
positivt att arbetet med den är
färdigt. Den är formgiven och finns
som pdf. 
Brottsofferjourernas Riksförbund Årsberättelse 2012
17
Utbildning och
kompetensutveckling
R
iksförbundets utbildningsverksamhet är en del
av det stöd som är förbundets uppdrag i förhållande till de lokala föreningarna. Utbildningsverksamhetens syfte är att genom olika insatser säkra
att BOJ har den kunskap som behövs för att organisationen som helhet ska kunna genomföra sina uppdrag
och nå målen med verksamheten. Dessa är i huvudsak
att lämna stöd och hjälp till brottsoffer, vittnen och anhöriga, sprida kunskap om brottsutsattas situation och
kämpa för brottsoffrets rättigheter.
Ideella och anställda är främsta resursen för att
genom­föra BOJs uppdrag. Nationellt, regionalt och
lokalt strävar BOJ efter att vara en lärande organisation
där ideella och anställda upplever att deras engagemang, kunskaper och erfarenheter tas tillvara och att
möjlighet ges till personlig och professionell utveckling.
Utbildning i olika former inom BOJ är en betydelsefull
motivationsfaktor för det frivilliga engagemanget. Utbildningserbjudande kan användas vid rekrytering av nya
ideella och det är dessutom en möjlighet till belöning för
värdefulla insatser.
Under 2012 har Riksförbundet anordnat följande
konferenser och utbildningar:
Internationella Kvinnodagen, 8 mars
Den 8 mars fanns Riksförbundet på Historiska museet
i Stockholm för att uppmärksamma Internationella
Kvinnodagen. Programmet på museet arrangeras av
UN Women Sverige tillsammans med ett 50-tal andra
organisationer som arbetar för kvinnors rättigheter –
däribland BOJ. Under dagen hölls en mängd olika seminarier och på kvällen gästades arrangemanget bland
annat av finansminister Anders Borg och den före detta
FN-diplomaten Hans Corell.
Konferens för stödpersonssamordnare,
vittnesstödssamordnare, brottsofferassis­
tenter, verksamhetsledare etc, 3–4 februari
Inbjudna föreläsare var Kerstin Svensson professor i socialt arbete och Lotta Jägervi, doktorand i socialt arbete,
Ann Hanbert, Tryggare och mänskligare Göteborg och
Monica Scott Näslund, före detta support officer Victims
and Witnesses Section, United Nations International
Criminal Tribunal for the former Yugoslavia.
Internationella Brottsofferdagen, 22 februari
Arrangerades av Brottsoffermyndigheten i samverkan med
frivilligorganisationer, bland annat BOJ. Årets tema var
Kunskap och konsekvens. Särskilt uppskattad föreläsare
var Allan Wade, forskare och terapeut från Kanada som
har utvecklat en responsbaserad modell för samtal om
våld och övergrepp.
18
Brottsofferjourernas Riksförbund Årsberättelse 2012
Arkan Asaad, författare till boken Stjärnlösa nätter –
En berättelse om kärlek, svek och rätten att välja sitt
liv, föreläste på Idéforum.
och leg. psykoterapeut och Mina Gäredal, queerakivist.
Den 3 augusti arrangerades seminariet En annan garderob – om HBT män utsatta för våld i nära relation.
Moderator var Sven-Erik Alhem. Paneldeltagare var
Hans Knutagård, universitetslektor i socialt arbete, Peter
Söderström, Män för jämställdhet, Ola Florin, Social­
styrelsen och Sofia Kuno, RFSLs brottsofferjour.
Utbildning för nya stödpersonssamordnare,
vittnesstödsamordnare, brottsofferassistenter,
verksamhetsledare etc, 20–21 september
Kerstin Svensson, professor i socialt arbete och
Lotta Jägervi, doktorand i socialt arbete, har föreläst
på flera av BOJs konferenser under året.
Utbildningen anordnades på Riksförbundets kansli och
leddes av Ulla Graneli, utbildningsansvarig.
Konferens för ordförande sammankallande
i regionråden, 5 oktober
Inbjuden föreläsare var Maria Alsander, samordnare för
Nationella kansliet, Volontärbyrån.
Grundutbildning i att möta våldsutsatta hbtq­personer i samverkan med RFSLs brottsoffer­
jour, SKR och HOPP, 13–14 oktober
Föreläsare Klara Nygren utbildare på RFSL, Suzann
Larsdotter, socionom och sexolog på RFSL samt Kina
Sjöström och Sofia Kuno på RFSL:s brottsofferjour.
Ulla Holm, docent i pedagogik, leg. psykolog och
leg. terapeut, talade om empati och bemötande på
Idé­forum.
Vidareutbildning om unga brottsoffer,
9–10 mars Stockholm och den 23–24 mars
i Malmö
Inbjudna föreläsare var Helene Forssbaeck, polisens
utvecklingsenhet Stockholms län, Sannie Wedberg och
Sanna Mohr, ALMAeuropa, föreläsare och författare bland
annat till boken Maktlekar – det dolda gruppvåldet bland
unga, Luis Lineo, Män för jämställdhet, föreläsare om
normer, unga och maskulinitet, Niclas Ottosson, föreläsare
om verktyg för att motverka nätmobbning och digitala
kränkningar samt Charlotte Frisack Brodin, jurist med
inriktning på att företräda barn och unga i rättsprocessen.
Seminarier i samverkan med HOPP och
RFSLs brottsofferjour på Pridefestivalen
Den 2 augusti anordnades seminariet Svartsjuka i hbtqrelationer. Moderator var Linda Elstad. Paneldeltagare
var Carin Holmberg, sociolog, Mats Wretås, socionom
Konferens för ordförande i lokala jourer,
19-20 oktober
Inbjudna föreläsare var Kerstin Svensson, professor i
socialt arbete, Lotta Jägervi, doktorand i socialt arbete,
samt Anders M. Johansson, generalsekreterare Civilförsvarsförbundet.
Idéforum 2012, 23–24 november
Föreläsare var Ulla Holm, forskare om empati i professionella relationer, Marie B. Hagsgård kvalitetsutvecklare, Hovrätten för Västra Sverige, Sven-Erik Alhem
ord­förande Brottsofferjourernas Riskförbund, Sannie
Wedberg och Sanna Mohr, ALMAeuropa, föreläsare och
författare bland annat till boken Maktlekar – det dolda
gruppvåldet bland unga, Tommy Andersson, forskare
Nationellt Centrum för Kvinnofrid, Lars Lewerth, projekt­
ledare MADD Sverige, Denise Cresso, informationsansvarig Utvecklingscentrum Dubbelt Utsatt, Carina
Ohlsson, ordförande SKR, Thomas Erikson, managamentkonsult och författare till boken Illdåd och Arkan
Asaad, författare till boken Stjärnlösa nätter – En berättelse om kärlek, svek och rätten att välja sitt liv. 
Brottsofferjourernas Riksförbund Årsberättelse 2012
19
BOJ påverkar opinionen
B
rottsofferjourernas Riksförbund arbetar på många
olika sätt för att förbättra
brotts­utsattas situation och opinionsbildning är en viktig del av
Riksförbundets arbete. Under året
har en särskild satsning gjorts för
att fler beslutsfattare ska få kunskap om brottsofferfrågor och BOJs
brotts­offerstödjande arbete. Under
våren inbjöds samtliga partiledare
för riksdagspartierna att komma och
besöka Riksförbundet för att få mer
kunskap om BOJ. Flera återkom
med positiv respons och i början
av maj fick riksförbundet besök av
Vänster­partiets partiledare Jonas
Sjöstedt. Det blev ett givande möte
där vi fick möjlighet att berätta om
det viktiga arbete brottsofferjourerna
gör inte minst när det gäller våld
i nära relationer, något som ofta
glöms bort. I september besökte
jämställdhetsminister Nyamko Sabuni
och statssekreterare Maria Arnholm
Riksförbundets kansli. Nyamko
Sabuni och Maria Arnholm fick bland
annat information om BOJs stödpersons- och vittnesstödsverksamhet,
Stöd på eget språk och BOJs arbete
med särskilt sårbara brottsoffer­
grupper. De fick också ta emot
en ny rapport om Riksförbundets
nationella arbete mot våld i nära
relationer och var särskilt intresserad av de samverkanskonferenser
som Riksförbundet anordnar med
inbjudna från BOJ, polis och social­
tjänst. BOJ har också haft möten
med andra riksdagsledamöter och
lokalpolitiker under året.
I årets slutskede intensifierade
Riksförbundet opinionsarbetet ytterligare med anledning av regeringens
20
Brottsofferjourerna arbetar på
många olika sätt för att förbättra
brottsutsattas situation. Opinions­
bildning är en viktig del av arbetet.
budgetproposition och justitieutskottets kritik att ännu mer behöver göras för att förbättra stödet till brottsoffer. Justitieutskottet menade också
att bland annat brottsofferjourer
ska få stärkta möjligheter att arbeta
med brottsofferfrågor. Riksförbundet
välkomnade justitieutskottets initiativ
och skrev en debattartikel som
publicerades i Uppsala Nya Tidning
i december. I artikeln poängterade
BOJ särskilt att ett förstärkt brotts­
offerstöd är förenat med nödvändig
ekonomisk förstärkning till BOJ både
nationellt och lokalt. Riksförbundets
sammanställda underlag samt debattartikel skickades också till samtliga i justitieutskottet och för kännedom till samtliga riksdagsledamöter,
justitieminister och statsminister.
Deltagande vid evenemang
Riksförbundet arbetar aktivt för
att sprida information om BOJ i
många olika sammanhang. Under
året har Riksförbundet bland annat
medverkat på Vasaloppsmässan
där Brottsofferjouren i Mora-OrsaÄlvdalen tillsammans med brottsofferjourerna i Dalarna informerade
om BOJ under Vasaloppsveckan.
Till Brotts­offerjourens monter kom
intresserade från hela landet för
att få information om BOJs arbete.
Brottsofferjourernas Riksförbund Årsberättelse 2012
I oktober fanns Riksförbundet på
plats på Juristdagarna på Stockholms universitet för att ge blivande
jurister information om BOJ. Syftet
var också att locka volontärer till
BOJ och information spreds om så
väl möjligheten att vara volontär på
Brottsofferjourernas Telefoncentral som inom de lokala jourernas
stödpersons- och vittnesstödsverksamhet. Riksförbundet fanns också
med vid Almedalsveckan under två
dagar. BOJ arrangerade inte något
eget seminarium, men förbundsordförande Sven-Erik Alhem medverkade i seminariet Tillsammans
mot våld som föreningen Väsby Mot
Våld arrangerade.
Riksförbundets medarbetare har
också föreläst om brottsofferfrågor
på flera olika evenemang. Bland annat deltog Sven-Erik Alhem på The
Stockholm Criminology Symposium
som hölls i juni. Årets konferens
hade brottsoffertema och lockade
deltagare från hela världen. SvenErik Alhem höll en presentation om
varför hög kvalitet på brottsutredningar är viktigt sett ur ett brotts­
offerperspektiv. Representanter från
Riksförbundet har även funnits på
plats på riksdagsseminarier, dialogmöten och andra forum där brotts­
offerfrågor diskuterats. Till exempel
Jämställdhetsminister Nyamko Sabuni och hennes
efterträdare Maria Arnholm besökte BOJ.
Generalsekreterare Eva Larsson uppmärksammade
Förintelsens minnesdag på Raoul Wallenbergs torg.
Brå:s generaldirektör Erik Wennerström samtalar
med förbundsordförande Sven-Erik Alhem.
Partiledaren Jonas Sjöstedt (V) och pressekreteraren Emil Lindahl Persson besökte BOJs kansli.
Mingel när Riksförbundets kansli bjöd in till öppet
hus.
Kvinnofridsansvarig Heléne Carlsson och generalsekreterare Eva Larsson med Stefan Nilsson, gruppledare för Miljöpartiet i Stockholms Stad.
Brottsofferjourernas Riksförbund Årsberättelse 2012
21
medverkade Riksförbundet i juni i
en temadialog om våld mot barn som
leddes av barn- och äldreministern
Maria Larsson. Riksförbundet har
också haft en dialog med Gunnar
Holmberg och Andreas Fahlén från
den nationella samordnaren mot våld
i nära relation Carin Götblads team.
BOJ i media
Under året har 16 pressmeddelanden skickats ut via BOJs pressrum
på Newsdesk. Under året hade
pressrummet 10 413 besök. Bland
de mest lästa pressmeddelandena
var ”BOJ välkomnar Carin Götblad
som nationell samordnare mot våld i
nära relationer”, ”Brottsofferjourerna
uppmärksammar Internationella
Brottsofferdagen” och ”Brottsoffer
drabbas av polisens bristande resultat”. Under året har också representanter från BOJ synts i media vid
ett flertal tillfällen. Bland annat har
BOJs ordförande Sven-Erik Alhem
och generalsekreterare Eva Larsson
medverkat i tv, radio och tidningar.
Sven-Erik Alhem har också regelbundet skrivit om brottsofferfrågor i
sin blogg och som krönikör.
Även lokala brottsofferjourer har
under året uppmärksammats för
sitt brottsofferarbete i lokal media. Intresset för BOJs arbete har
också varit stort från skolelever och
studenter som under året ofta hört
av sig till Riksförbundet inför skol­
arbeten och uppsatser.
Remissvar
Brottsofferjourernas Riksförbund
har lämnat tre remissvar under året:
En ny brottskadelag, SOU 2012:26,
Fridskränkningsbrotten och egenmäktighet med barn, SOU 2011:85
samt Stärkt skydd mot tvångs­
äktenskap och barnäktenskap,
SOU 2012:35. 
Referens- och samverkansgrupper
Detta är ett urval av de referens- och samverkansgrupper som Riksförbundet varit representerat i under året:
• Brottsoffermyndigheten: samverkansgrupp för ideella organisationer och myndigheter
• Brottsoffermyndigheten: samverkansgrupp för Internationella Brottsofferdagen
• Länsstyrelserna: referensgrupp för kunskapsstöd gällande våld i nära relation
• NCK, Nationellt Centrum för kvinnofrid: Kvinnofridslinjen
• NCK, Nationellt Centrum för kvinnofrid: utbildnings- och informationsfrågor
• Nätverket för den av FN proklamerade världsdagen för att uppmärksamma våld och övergrepp mot
äldre
• Projekt Dubbelt utsatt: ledningsgrupp
• Rikspolisstyrelsen: samverkan angående brottsofferfrågor
• Socialstyrelsen: referensgrupp för arbetet mot våld i nära relationer
• Socialstyrelsen: referensgrupp kring framtagandet av handboken Våld för socialtjänsten
• Socialstyrelsen: referensgrupp kring framtagande och utvärdering av ett meddelandeblad angående
ideella organisationers respektive kommunens ansvar för våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat/
upplevt våld
• Socialstyrelsen: refererensgrupp kring Vägledning: Brottsoffer och deras närstående. Socialtjänstens
ansvar för att ge stöd och hjälp
• Socialstyrelsen: referensgrupp som ansvarar för att följa upp och utvärdera konsekvenserna i förändringarna i ansvarsfördelningen mellan kommunerna i fråga om ansvar för stöd och hjälp enligt socialtjänstlagen och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade
• Socialstyrelsen: referensgrupp som arbetar med regeringsuppdrag kring skyddade boenden
• Socialstyrelsen: Stora rådet, referensgrupp för alla de ideella organisationer som får verksamhetsbidrag
från Socialstyrelsen
• WeDO- nätverket, SPFs EU-projekt för äldres välbefinnande och värdighet
• Åttondemarsnätverket: Samarbete kring arrangemang på Internationella Kvinnodagen
22
Brottsofferjourernas Riksförbund Årsberättelse 2012
Organisationsutveckling
R
iksförbundets styrelse
beslutade i oktober 2011 att
tillsätta en arbetsgrupp för
att arbeta fram ett förslag om förstärkt och likvärdigt brottsofferstöd
inom BOJ. Monica Ekström, vice
ordförande, Eva Larsson, general­
sekreterare och Fredrik Mellqvist,
verksamhetsutvecklare fick i uppdrag att utgöra arbetsgruppen.
Syftet är att möjliggöra att landets
brottsoffer, vittnen och anhöriga får
bästa möjliga medmänskligt och
likvärdigt stöd och hjälp oberoende
av var de befinner sig i landet. Det
är också viktigt att vi har en organisation som inte är lika sårbar som
dagens där verksamheter riskerar
att ”rasa samman” när eldsjälar
lämnar sina uppdrag. För att dessa
mål ska kunna uppfyllas behöver
brottsofferjourerna en i vissa delar
ny organisationsmodell.
Utifrån en motion fattade BOJs
riksstämma 2011 beslut om att ta
fram ett förslag till arbetssätt för att
upprätthålla och vidmakthålla en
gemensam värdegrund. Arbetsgruppen för verksamhetsutveckling
fick i uppdrag att sammanställa
denna. Arbetsgruppen består av
Elaine Strandberg, förbundsstyrelse­
ledamot, Hans Eriksson, BOJ i
Enköping-Håbo och Ulla Graneli,
utbildningsansvarig.
Båda förslagen har arbetats fram
i processform. Arbetsgruppen för
förstärkt brottsofferstöd har haft
möten med en referensgrupp för
att inhämta synpunkter. Ett förslag
presenterades på konferensen för
regionråd och på ordförandekonferensen under oktober månad samt
på Idéforum i november 2012. I
december arrangerades en hearing
med representanter från lokala
jourer. Arbetsgruppen har därefter
utvecklat och förtydligat förslaget
utifrån synpunkter som delgivits vid
de olika arrangemangen och överlämnat förslag till styrelsen.
Arbetsgruppen för verksamhets­
utveckling skickade i maj 2012 ut en
remiss till samtliga jourer med uppdrag att hitta gemensamma värden
inom den lokala jouren. 33 jourer
lämnade svar, som vid bearbetningen
resulterade i ett antal värdegrundsord
med beskrivningar. Underlaget har
sedan presenterats, diskuterats och
utvecklats vid samma avstämningstillfällen som förslaget om förstärkt
brottsofferstöd. Båda dessa uppdrag
ska utmynna i förbundsstyrelsens förslag som ska behandlas på stämman
den 25–26 maj 2013. 
Marknadsföring och sponsring
Att få möjlighet att nå ut med
BOJs budskap och att fler får
kunskap om stödmöjligheter
inom brottsofferjourer är en
gemensam angelägenhet för
Riksförbundet och lokala jourer.
Att stärka Riksförbundets finansiering för olika verksamhets­
områden är också viktigt för att
utveckla hela BOJ.
Under året har Arbets­
gruppen för marknadsföring och
sponsring arbetat med dessa
frågor. Arbetsgruppen består av
Stig Karels och Emil Chandorkar, förbundsstyrelsen och Eva
Larsson, general­sekreterare.
Bland annat möjliggjorde
arbets­gruppen att Riksförbundet under tre månader hade en
praktikant som arbetade med
frågor om marknadsföring och
sponsring. En mängd förslag
har sammanställt som Riks­
förbundet kan arbeta med både
på kort och på lång sikt. Ett
beslutsunderslag förbereddes
även inför styrelsens beslut om
att ansöka om 90-konto, ett
arbete som kommer att fortsätta
under 2013.
Författaren Thomas Erikson
beslöt under året att skänka 10
procent av intäkterna från sin
andra bok Illdåd till BOJ. Boken
gavs ut under 2012 och handlar
om en ung kvinna som blir utsatt
för en brutal gruppvåldtäkt. Den
beskriver hennes trauma och
utsatthet samt vilken påfrestning
rättsprocessen innebär. Hon får
hjälp av en stödpersonen från
Brottsofferjouren under processen, vilket är av stor betydelse
för henne. Thomas Erikson är
konsult i beteendevetenskap
och kommunikationspsykologi.
Han har under året även varit
behjälplig med att föra ut BOJs
budskap för att fler som drabbats
av brott ska kunna få stöd från
brottsofferjourerna.  
Brottsofferjourernas Riksförbund Årsberättelse 2012
23
BOJ sprider kunskap
om brottsoffers situation
Hemsidor
Hemsidan www.boj.se är en viktig
kommunikationskanal. Här finns
information till brottsutsatta, press,
bidragsgivare, de som vill beställa
BOJs material och alla andra som
har intresse av BOJs verksamhet.
Riksförbundet har också en webbplats med information riktad särskilt
till unga brottsoffer på www.ungaboj.se.
Under året har hemsidorna kontinuerligt uppdaterats för att innehålla så
aktuell information som möjligt. Ett
webbaserat nyhetsflöde installerades på www.boj.se i början av 2012.
Tjänsten är en del av Riksförbundets nyhetsbevakning från Meltwater News och där kan hemsidebesökarna läsa aktuella artiklar om BOJ.
Riksförbundet har också gett stöd
till lokala jourer i deras arbete med
lokala hemsidor. Idag har 58 jourer
egen lokal hemsida och flera jourer
håller på att starta upp egna hem­
sidor.
BOJ i sociala medier
Under våren 2012 startade Riksförbundets Facebook-sida på www.facebook.com/BrottsofferjourernasRiksforbund. Sidan uppdateras kontinuerligt
med nyheter om BOJ och brottsoffer­
området i stort. Flera lokala jourer har
också egna Facebook-sidor.
Intern kommunikation
Nyhetsbreven är den främsta interna
informationskanalen från Riksförbundet till jourer och regioner. Under
året har sju nyhetsbrev skickats ut
med aktuell information om vad som
24
är på gång inom BOJ. Alla nyhetsbrev skickades ut med e-post till alla
jourer samt till regionrådsordföranden, arbetsgrupper, valberedning,
revisorer och förbundsstyrelse.
Riksförbundet tar också regelbundet fram intern information som
jourerna enkelt får tillgång till via
medlemssidorna, som är inloggningsskyddade, på www.boj.se.
Beställningssida lanserades
Riksförbundet har tidigare haft ett
avtal med Prinfo Linderoths kring
tryck, distribution och lagerhållning
av utbildnings- och informationsmaterial. Den 1 juli 2012 sades avtalet
upp. En ny webbshop startades via
Visma. Vi kan nu erbjuda våra jourer
och externa beställare att enkelt via
vår hemsida www.boj.se beställa
material. En helhetslösning med
samma priser för både interna och
externa användare har skapats.
Beställningssidan administreras
nu av Riksförbundets kansli. Lagret
har flyttats till kansliet och distributionen fortsätter från kansliets administration. Vi arbetar vidare med att
försöka sprida vårt informations- och
utbildningsmaterial till en bredare
målgrupp framöver. Riksförbundet
tillhandhåller också olika profilprodukter med Riksförbundets logotyp.
Bland annat kan jourerna beställa
nyckelband, karameller, kolor, ballonger, reflexer och pennor för att
dela ut. 
Utbildningsmaterial 2012
• Det ingen vill se. En bok om våld i samkönade parrelationer (2010)
• Föreningshandbok för brottsofferjourer (2006)
• Handbok för samordnare (2012)
• Handbok för stödpersoner och vittnesstöd (2007, reviderad
upplaga 2012)
• Närhet som gör ont. Om våld mot närstående (2003, reviderad
upplaga 2010)
• Samtal & möten i frivilligt socialt arbete. En handbok för stödpersoner, Gothia förlag i samarbete med Brottsofferjourernas
Riksförbund (2011)
• Skyddsnät. En metodbok för att informera om rättigheter och
diskutera brottsutsatthet med ungdomar samt Pass 1 & 2 (2012)
• Trygghet som saknas. Om våld och övergrepp mot äldre (2006)
• Unga brottsoffer & vittnen. Om utsatthet & stöd (2008)
Brottsofferjourernas Riksförbund Årsberättelse 2012
Tidningen Brottsoffer
T
idningen Brottsoffer ges ut av
Brottsofferjourernas Riksförbund sedan 1994 och går ut
till alla medlemmar i en lokal brottsofferjour. Det går också att teckna
en prenumeration på tidningen
direkt via Riksförbundet. Tidningen
har en upplaga 13 000 exemplar
och ges från och med 2011 ut med
fyra nummer per år. Under 2012 har
tidningen delats ut på olika evenemang och spridits lokalt av brottsofferjourer till bland annat tingsrätter,
polisstationer och vårdcentraler.
Samarbete med SPIFAB
Riksförbundet har haft ett avtal med
Svenska Polisidrottsförlaget AB,
SPIFAB för utgivning av Tidningen
Brottsoffer under 2012. SPIFAB har
skött tryck, distribution och annonsförsäljning för tidningen. För det
redaktionella arbetet ansvarar BOJ.
Redaktör Amanda Säfström planerar i samråd med ett redaktionsråd
bestående av ansvarig utgivare och
förbundsordförande Sven-Erik Alhem
och generalsekreterare Eva Larsson
varje nummer. Redaktören har sedan
ansvarat för det redaktionella arbetet
till varje nummer.
Tidningens expertpanel Eva
Andersson, advokat, Per Rubing,
brottsskadechef på Brottsoffermyndigheten och Anneli Svensson, socionom och legitimerad psykoterapeut
har svarat på läsarnas frågor under
året. Inför nr 4 efterträddes Per Rubing av Hans Sjölander, tillförordnad
brottsskadechef på Brottsoffermyndigheten. De lokala brottsofferjourerna har också bidragit med texter och
foton som publicerats i tidningens
avdelning Jourerna berättar. Varje
nummer har granskats av formgivaren Karin Nilsson inför utgivningen.
Tidningenbrottsoffer.se
På tidningens hemsida www.tidningen­
brottsoffer.se finns varje tidningsnummer att ladda ned som pdf och
utvalda artiklar som publicerats i
tidningen att läsa digitalt. Under
2012 startade SPIFAB också försäljning av annonsplatser på tidningens
hemsida. 
I Tidningen Brottsoffer är
brottsofferfrågor i fokus
och varje nummer har ett
aktuellt tema. Under året
har tidningen fokuserat på
följande teman:
Nr 1: Kvinnofrid
Nr 2: Polisen & brottsoffer
Nr 3: Rån
Nr 4: Anhörig
Brottsofferjourernas Riksförbund Årsberättelse 2012
25
Riksförbundets organisation
Riksförbundets beskyddare
Hennes Majestät Drottningen är
Riksförbundets beskyddare.
Medlemskap
Riksförbundet är medlem i den
europeiska organisationen Victim
Support Europe, Nordiska brotts­
offerrådet, Forum för frivilligt socialt
arbete, Idea (Arbetsgivarorganisationen för ideella organisationer).
BOJ har också undertecknat
överenskommelsen mellan regeringen, idéburna organisationer inom
det sociala området och Sveriges
Kommuner och Landsting. Överenskommelsen har funnits sedan
2008 och det viktigaste målet med
dokumentet är att stärka de idéburna organisationernas självständiga
och oberoende roll som röstbärare
och opinionsbildare. Arbetet bygger
på sex principer om självständighet,
dialog, kvalitet, långsiktighet, öppenhet och mångfald.
Förbundsstyrelse
Styrelseledamöter under 2012 var
Sven-Erik Alhem, förbundsordförande, Monica Ekström, vice förbundsordförande. Ordinarie ledamöter var
Lars Edlund, Linda Marklund, Bertil
Olin, Elaine Strandberg och Ralph
Westerberg. Ersättare är Satu Andersson, Sara Jonsson, Stig Karels
och Emil Chandorkar. Sammanlagt
har 17 sammanträden genomförts
med styrelsen.
Viktiga frågor som styrelsen har
26
arbetat med under 2012 är bland
annat organisationsutvecklingen
med förslag om förstärkt brottsofferstöd och värdegrund. Organisationsutvecklingen har varit en stående
punkt på så gott som alla möten.
Frågor om marknadsföring och
sponsring har också varit viktiga under året. Handlingsplan och målsättning har diskuterats och beslut togs
om att ansöka om 90-konto under
2013 för att kunna arbeta bättre med
insamlingsverksamhet.
Olika händelser i lokala jourer
har varit omfattande under året.
Nedläggning av Brottsofferjour i
Solna-Sundbyberg-Ekerö innebar att
Brottsofferjouren i Västerort tog över
brottsofferverksamheten. Styrelsen
beslutade att anställning för vittnesstödsamordnaren togs över av
Riksförbundet under en övergångsperiod.
Jourer som haft problem och behövt stödinsatser från Riksförbundet
i form av bland annat konflikthantering har också varit ett stort arbetsområde för styrelsen.
Långvarigt arbete med problematik inom Brottsofferjouren i Göteborg
ledde fram till en uteslutning av jouren ur Riksförbundet mot bakgrund
att Göteborgs stad och Partille kommun inte hade fortsatt förtroende för
jouren. En arbetsgrupp tillsattes som
arbetade med frågan och ansvarade
för kontakter med berörda parter.
Utbildning har varit ett annat
viktigt område. Bland annat besluta-
Brottsofferjourernas Riksförbund Årsberättelse 2012
des om att antalet studietimmar för
grundutbildningen för stödpersoner
och vittnesstöd ska vara 30 timmar.
Arbetsutskott
Arbetsutskottet har bestått av förbundsordförande Sven-Erik Alhem,
Monica Ekström och Bertil Olin.
Ersättare är Elaine Strandberg och
Linda Marklund.
Fem sammanträden har genomförts. Viktiga frågor för arbets­
utskottet har varit att förbereda inför
styrelsemöten samt att besluta om
personalfrågor.
Revisorer
Tommy Nilsson är ordinarie auktori­
serad revisor och Ammi Björkvall
ersättare från Hummelkläppen i
Stockholm AB. Lars Brauer och
Marina Nyqvist är ordinarie revisorer
och ersättare Marie Engström.
Valberedning
Valberedningen består av Tove
Treschow, sammankallande, Christer Erlandsson, Bengt Laveberg,
Elisabeth Olsson och Ingri Vestin.
Riksförbundets kansli
Under hela året har Eva Larsson
arbetat som generalsekreterare
på 100 procent. Övriga tjänster
på kansliet har varit: ansvarig för
Brottsoffersvar på nätet, assistenter
på Brottsofferjourernas Telefoncentral, ekonomi­ansvarig, informatör/
redaktör för Tidningen Brottsoffer,
Brottsofferjourernas Riksförbunds förbundsstyrelse. Från vänster: Emil Chandorkar, Ralph Westerberg,
Elaine Strandberg, Sara Jonsson, Satu Andersson, Sven-Erik Alhem, Stig Karels, Linda Marklund, Bertil
Olin, Monica Ekström och Lars Edlund.
IT-ansvarig, kanslister/telefonister,
kvinnofridsansvarig, projektledare
för Brottsutsatt och funktionsnedsättning, samordnare för Brottsofferjourernas Telefoncentral, statistikansvarig, utbildningsansvarig samt
verksamhetsutvecklare.
Flera av de anställda har flera
ansvarsområden inom sin tjänst och
ett flertal av tjänsterna är på deltid.
Vid årets slut arbetade 13 personer med totalt 11,7 heltidstjänster.
Därutöver tillkom timanställda motsvarande 0,3 tjänst. Dessutom har
vittnesstödssamordnaren vid Solna
tingsrätt varit anställd av Riksförbundet under nio månader.
Då ordinarie IT-ansvarig var
studieledig under året har en vikarie
anställts på visstid under större delen av året. En vikarie har också funnits på plats under sex månader då
ekonomiansvarig var föräldraledig.
Riksförbundet har också haft
en samordnartjänst på 25 procent
för projekt Skyddsnät. För projekt
Brottsutsatt och funktionsnedsättning ingick också en samordnartjänst på 25 procent, vilken var
vakant under året, men där punktinsatser gjorts i olika former av en
extern person.
Riksförbundet har även en volontär en dag i veckan på kansliet samt
52 aktiva volontärer på Telefoncentralen. En extern konsult har även
arbetat ideellt med föreningsfrågor.
En person har också gjort praktik
inom området marknadsföring och
sponsring under tre månader.
Arbetsgrupper:
Tre arbetsgrupper har varit aktiva under året. Arbetsgruppen för
verksamhetsutveckling har arbetat
med framtagandet av förslag till
värdegrund. Gruppen för marknadsföring/sponsring har varit aktiva och
gruppen för rättsväsende har varit
resurser i remissvar.
Övriga arbetsgrupper har varit
vilande under året med anledning av
att arbetet med organisationsutvecklingen har prioriterats. 
Brottsofferjourernas Riksförbund Årsberättelse 2012
27
Brottsofferjourer i Sverige
Blekinge län
Blekinge
Växjö
Älmhult
Dalarnas län
Norrbottens län
Avesta-Hedemora
Borlänge-Gagnef-Säter
Falun
Leksand-Rättvik
Ludvika-Smedjebacken
Malung-Vansbro
Mora-Orsa-Älvdalen
Boden
Luleå
Piteå-Älvsbyn
Gotlands län
Gotland
Gävleborgs län
Bollnäs-Ovanåker
Gästrike Västra
Gävle
Hudiksvall-Nordanstig
Ljusdal
Söderhamn
Hallands län
Falkenberg
Kungsbacka
Södra Halland
Varberg
Jämtlands län
Jämtland
Jönköpings län
Höglandskommunerna
Jönköping
Småland West
Kalmar län
Oskarshamn-Mönsterås-Högsby
Södra Kalmar län
Vimmerby-Hultsfred-Västervik
Kronobergs län
Sunnerbo-Ljungby-Markaryd
28
Skåne län
Helsingborg
Hässleholm-Osby-Perstorp
Landskrona-Svalöv
Mellersta Skåne
Nordöstra Skåne
Söderslätt
Sydöstra Skåne
Ängelholm
Österlen
Stockholms län
Haninge-Nynäshamn
Huddinge-Botkyrka
Nacka-Tyresö-Värmdö
Norrort
Norrtälje
Skärholmen
Spånga-Kista
Stockholms innerstad-Lidingö
Sydost
Södertälje-Salem-Nykvarn
Södra Roslagen
Västerort
Södermanlands län
Eskilstuna
Katrineholm-Flen-Vingåker
Strängnäs
Östra Sörmland
Uppsala län
Enköping-Håbo
Norduppland
Sala-Heby
Uppsala-Knivsta
Brottsofferjourernas Riksförbund Årsberättelse 2012
Värmlands län
Norra Värmland
Södra Värmland
Västra Värmland
Östra Värmland
Västerbottens län
Dorotea
Lycksele
Skellefteå
Umeå
Vilhelmina
Västernorrlands län
Härnösand
Kramfors
Sollefteå
Sundsvall-Medelpad
Örnsköldsvik
Västmanlands län
Hallstahammar-Surahammar
Västerås
Västra Mälardalen
Västra Götalands län
Ale
Alingsås-Lerum-Vårgårda-Herrljunga
Borås-Sjuhärad
Kungälv-Stenungsund-Orust-Tjörn
Mölndal-Härryda
Strömstad
Trollhättan-Lilla Edet
Uddevalla
Vänersborg-Dalsland
Västra Skaraborg
Östra Skaraborg
Örebro län
Bergslagen
Sydnärke
Örebro-Lekeberg
Östergötlands län
Linköping
Motala-Vadstena
Sydvästra Östergötland
Östra Östergötland
Bildade regioner
Skåne- och Blekinge län
Hallands län
Västra Götalands län (utom Göteborg)
Värmlands län
Örebro län
Gotlands- och Stockholms län
Dalarnas län
Gävleborgs län
Västerbottens län
Västernorrlands- och Jämtlands län
Norrbottens län
Förändringar från 2011
Brottsofferjourerna i ArvidsjaurArje­plog, Malmfälten och SolnaSundby­berg-Ekerö har lagts ned
under 2012. Brottsofferjouren i
Göteborg är inte längre medlem i
Riksförbundet.
Brottsofferjourernas Riksförbund Årsberättelse 2012
29
30
Brottsofferjourernas Riksförbund Årsberättelse 2012
Årsredovisning
Brottsofferjourernas Riksförbund
2012
Årsredovisning för
Brottsofferjourernas Riksförbund
815600-8784
Räkenskapsåret
2012-01-01 - 2012-12-31
Innehållsförteckning:
Förvaltningsberättelse
Resultaträkning
Balansräkning
Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser
Redovisningsprinciper och bokslutskommentarer
Noter
Underskrifter
Sida
1
2
3
4
5
6
9
Brottsofferjourernas Riksförbund
1(9)
815600-8784
Förvaltningsberättelse
Allmänt om verksamheten
Brottsofferjourernas Riksförbund, BOJ, är en ideell organisation som ger stöd till brottsoffer och vittnen
samt arbetar för bättre villkor för personer som drabbats av brott. Arbetet baseras på internationella
konventioner avseende mänskliga rättigheter. BOJ verkar för att människor som utsätts för brott ska få
kunnigare bemötande och att brottsoffren får sina rättigheter tillgodosedda. Brottsofferjourernas
Riksförbund är verksamma med brottsofferstöd, vittnesstöd, brottsförebyggande arbete och
opinionsbildning. I Sverige finns det 98 lokala brottsofferjourer som är medlemmar i
Brottsofferjourernas Riksförbund. Riksförbundet arbetar med att tillhandahålla de lokala jourerna stöd
och service i deras arbete att stödja brottsoffer. En viktig uppgift under året har varit att arbeta fram ett
förslag till organisationsutveckling. Syftet med den är att möjliggöra att brottsoffer, vittnen och anhöriga
får bästa möjliga kompetenta medmänskliga och likvärdiga stöd och hjälp oberoende av var de
befinner sig i landet. Allt för att vår framtida organisation ska bli långsiktigt hållbar. Under året har även
bland annat det 4-åriga projektet för att ge bättre stöd till brottsdrabbade personer med
funktionsnedsättning fortskridit. Brottsofferjourernas Riksförbund finns sedan december 2011 i en ny
lokal och det har medfört vissa extrakostnader som är av engångskaraktär.
Ekonomisk översikt
Omsättning, kr
Resultat, kr
Kassalikviditet, %
Soliditet, %
2012-12-31
2011-12-31
2009-12-31
2008-12-31
9 860 360 kr 9 615 422 kr 9 554 163 kr 9 760 690 kr 8 932 266 kr
-587 924 kr
-46 708 kr
584 817 kr
530 866 kr
204 271 kr
131%
163 %
160 %
155 %
130 %
27,0 %
33,9 %
35,7 %
33,0 %
19,3 %
Dispositioner beträffande vinst eller förlust
Styrelsen föreslår att till förfogande stående medel:
Dispositionsfond
Årets resultat
Totalt
Till bundet eget kapital
Till dispositionsfond
Summa
2010-12-31
Belopp i kr
1 354 400
-587 924
766 476
766 476
766 476
Vad beträffar Brottsofferjourernas Riksförbunds resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande
resultat- och balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer.
Brottsofferjourernas Riksförbund
2(9)
815600-8784
Resultaträkning
Belopp i kr
Intäkter
Medlemsavgifter
Bidrag och gåvor
Försäljning
Deltagaravgifter
Övriga intäkter
Övriga rörelseintäkter
Kostnader
Inköp varor och produktionskostnader
Lokal-, konferens- och övriga verksamhetskostnader
Personalkostnader
Av/nedskrivningar av materiella och
immateriella anläggningstillgångar
Rörelseresultat
Not
1
2
3
Resultat från finansiella poster
Ränteintäkter och liknande resultatposter
Räntekostnader och liknande resultatposter
Resultat efter finansiella poster
Förändring av reservering
Årets resultat
4
2012-01-012012-12-31
2011-01-012011-12-31
98 000
8 548 085
315 352
584 600
237 812
76 511
9 860 360
100 000
8 315 942
352 223
513 387
117 053
216 817
9 615 422
-533 742
-3 575 097
-6 393 428
-530 318
-3 336 539
-6 061 894
-40 367
-682 274
-57 758
-371 087
95 388
-1 038
-587 924
84 871
-492
-286 708
-
240 000
-587 924
-46 708
Brottsofferjourernas Riksförbund
3(9)
815600-8784
Balansräkning
Belopp i kr
Not
2012-12-31
2011-12-31
5
36 601
36 601
64 899
64 899
157 000
157 000
157 000
157 000
193 601
221 899
336 267
336 267
450 801
450 801
149 921
665
152 996
303 582
45 604
196 491
133 933
376 028
Kassa och bank
3 491 534
4 120 039
Summa omsättningstillgångar
4 131 383
4 946 868
SUMMA TILLGÅNGAR
4 324 984
5 168 767
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar
Inventarier
Finansiella anläggningstillgångar
Andra långfristiga fordringar
Summa anläggningstillgångar
Omsättningstillgångar
Varulager mm
Färdiga varor och handelsvaror
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar
Övriga fordringar
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
Brottsofferjourernas Riksförbund
4(9)
815600-8784
Balansräkning
Belopp i kr
Not
2012-12-31
2011-12-31
1 754 400
1 754 400
1 801 108
1 801 108
-587 924
-587 924
-46 708
-46 708
1 166 476
1 754 400
265 856
265 856
663 782
663 782
428 177
1 090 563
1 373 912
2 892 652
440 879
1 144 627
1 165 079
2 750 585
4 324 984
5 168 767
157 000
157 000
Inga
Inga
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital
Eget kapital i ideell förening
Årets resultat
Summa eget kapital
Fonder
Fonder
Kortfristiga skulder
Leverantörsskulder
Övriga skulder
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER
6
Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser
Ställda säkerheter
Hyresdesposition
Ansvarsförbindelser
Brottsofferjourernas Riksförbund
5(9)
815600-8784
Redovisningsprinciper och bokslutskommentarer
Belopp i kr om inget annat anges
Allmänna redovisningsprinciper
Årsredovisningen har upprättats i enlighet med Årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens
allmänna råd.
Värderingsprinciper m m
Tillgångar, avsättningar och skulder har värderats till anskaffningsvärden om inget annat anges nedan.
Intäkter
Periodisering av intäkter har skett enligt god redovisningssed.
Varulager
Varulagret har värderats till det lägsta av dess anskaffningsvärde och dess nettoförsäljningsvärde på
balansdagen. Med nettoförsäljningsvärde avses varornas beräknade försäljningspris minskat med
försäljningskostnader. Den valda värderingsmetoden innebär att inkurans i varulagret har beaktats.
Fordringar
Fordringar är redovisade till anskaffningsvärde minskat med eventuell nedskrivning.
Avskrivningsprinciper för anläggningstillgångar
Avskrivningar enligt plan baseras på ursprungliga anskaffningsvärden minskat med beräknat
restvärde. Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknande nyttjandeperiod. En avskrivningsprocent
på 33% per år har tillämpats.
Brottsofferjourernas Riksförbund
6(9)
815600-8784
Noter
Not 1 Bidrag och gåvor
2012
2011
6 500 000
297 361
6 500 000
Arvsfondsdelegationen:
Projekt: Funktionsnedsättning
456 874
845 303
Socialstyrelsen:
Projekt: Homo-, bi och transpersoner
Projekt: Kvinnojour inom BOJ
17 687
896 123
47 133
648 485
90 000
140 000
Brottsoffermyndigheten:
Verksamhetsbidrag
Projekt: Samordning av vittnesstödsverksamhet
Rädda Barnen:
Samverkansprojekt: Skyddsnät
Moggliden AB:
ICA:
Övriga bidrag
100 000
91 491
5 994
24 101
92 555
8 548 085
110 920
8 315 942
2012-01-012012-12-31
2011-01-012011-12-31
Hummelkläppen i Stockholm AB
Revisionsuppdrag
Övriga uppdrag
25 884
12 766
25 729
4 125
Summa
38 650
29 854
Gåvor till Brottsofferjourernas Riksförbund
Summa
Not 2 Arvode och kostnadsersättning till revisorer
Revisionskostnaden bokförs när faktura erhålls.
Vid projekt kvinnojour inom BOJ har dock en estimerad kostnad för revision bokförts.
Not 3 Anställda och personalkostnader
Medelantalet anställda
Män
Kvinnor
Totalt
2012-01-012012-12-31
2011-01-012011-12-31
4
11
15
3
10
13
Brottsofferjourernas Riksförbund
7(9)
815600-8784
Löner, andra ersättningar och sociala kostnader
2012-01-012012-12-31
2011-01-012011-12-31
Löner anställda
4 476 945
4 210 013
Sociala kostnader
1 402 347
1 361 253
384 676
401 591
129 460
6 393 428
89 036
6 061 893
Pensionskostnader
Övriga personalkostnader
Summa
Arvode för ordinarie styrelsearbete utgår endast vid förlorad arbetsinkomst
och har totalt under år 2012 varit 26 379 kr
Not 4 Förändring av reservering
2012-01-012012-12-31
2011-01-012011-12-31
Avsättning Riksstämma
Återförd avsättning Riksstämma
0
0
0
240 000
Summa
0
240 000
Brottsofferjourernas Riksförbund
8(9)
815600-8784
Not 5 Inventarier
Ackumulerade anskaffningsvärden:
-Vid årets början
-Nyanskaffningar
Ackumulerade avskrivningar enligt plan:
-Vid årets början
-Årets avskrivning enligt plan
Redovisat värde vid årets slut
Not 6 Eget kapital
Vid årets början
Disposition av föregående års resultat
Årets resultat
Vid årets slut
2012-12-31
2011-12-31
769 756
12 069
781 825
684 094
85 662
769 756
-704 857
-40 367
-745 224
36 601
-647 099
-57 758
-704 857
64 899
Bundet eget kapital
Dispositionsfond
400 000
1 401 108
-46 708
400 000
-587 924
766 476
Vem som helst kan drabbas av brott. Den som råkar vara på
fel ställe vid fel tidpunkt kan bli ett brottsoffer. Att bli utsatt för
brott är ofta omskakande och skrämmande. Brottsoffer befinner
sig i en utsatt situation samtidigt som de måste ta itu med
saker som att göra polisanmälan och kräva skadestånd. Att
dessutom orka genomföra en rättegång och möta gärnings­
personen igen upplever många som tungt. Få människor orkar
detta utan stöd. Därför finns brottsofferjourerna.
Brottsofferjourernas Riksförbund, BOJ, är en ideell organisation
som är religiöst och partipolitiskt obunden. Vi arbetar ideellt
för att förbättra brottsoffers villkor och ge medmänskligt stöd
till brottsoffer, vittnen och anhöriga via våra lokala brottsoffer­
jourer. Dessutom finns vi på de flesta tings­ och hovrätter i
Sverige där vi erbjuder vittnesstöd. BOJ samarbetar med polisen,
socialtjänsten och flera andra myndigheter samt en rad olika
ideella organisationer. Utgångspunkten för vårt arbete är
internationella konventioner avseende mänskliga rättigheter.
Brottsofferjourernas Riksförbund
Hammarby fabriksväg 25
120 30 Stockholm
Telefon: 08-644 88 00
E-post: [email protected]
www.boj.se • www.ungaboj.se
Tryckeri: Kanonkopia AB
Tryckort: Stockholm
Tryckår: 2013
Grafisk form: Amanda Säfström