Transcript Slutredovisning Delegationen för hållbara städers verksamhet 2012

BilBBilall
Delegationen för hållbara städer
M 2011:01
Slutredovisning av Delegationen för hållbara städers verksamhet
18 december 2012
2
Förord
Den 31 december 2012 slutför Delegationen för hållbara städer sitt uppdrag efter fyra års
arbete. Uppdraget kan kortfattat beskrivas som insatser för att bidra till att utveckla
hållbara städer, stadsdelar och bostadsområden.
Delegationen har fördelat ekonomiskt stöd till sammanlagt 98 projekt över hela landet –
från Gällivare och Umeå i norr till Lomma och Malmö i söder. Det är projekt som
kommer att bidra till skapandet av miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbara städer.
Projekten utgår från visionen om att minska stadens påverkan på klimatet och insikten
om att den hållbara staden kräver ett helhetsperspektiv.
Det är vår övertygelse att projekten kommer att vara viktiga förebilder när det gäller att
minska städernas påverkan på klimatet - det gäller för städer i vårt eget land och för städer
i världen. Projekten ger ringar på vattnet. De skapar nya lärdomar och erfarenheter som
kan spridas. De skapar samarbete mellan städer. Och de bidrar till svensk export av
miljöteknik och kunnande. Det statliga stöd som delegationen har haft till uppdrag att
fördela har därmed fått väsentlig hävstångseffekt. Till den bilden bidrar slutsatsen att de
sökande, ofta kommuner, har sträckt sig längre än vad de annars skulle ha gjort. Även
andra aktörer har engagerats och kanske i sin tur bidragit med ekonomiskt stöd.
Delegationens erfarenhet från arbetet med det statliga stödet är att det är viktigt att satsa
på förebilder, projekt som går längre och kan visas upp för omvärlden på ett sätt som
driver på utvecklingen. Nu behövs fortsatt kunskapsöverföring såväl från delegationens
projekt som från andra förebilder. Det behövs också ekonomiskt stöd till nya projekt som
bidrar till att driva på omställningen.
En viktig slutsats när Delegationens arbete nu avslutas är att initiativen måste komma från
städerna. Det lokala ledarskapet har stor betydelse. Politiker, medborgare, ideella
organisationer och näringslivets aktörer kan gemensamt engagera sig för att staden ska
utvecklas mer hållbart. I städerna finns förutsättningar för att gå från ord till handling.
Ett tydligt hinder för en hållbar omställning av städerna är stuprörstänkande. Helhetssyn,
samverkan, systemtänkande och uthållighet krävs för att uppnå synergier och hållbarhet i
alla dimensioner. Det är en politisk uppgift att underlätta för tvärsektoriellt arbete, men
det fordras också tvärsektoriella perspektiv i utbildningen, nya plattformar och andra
planeringsredskap.
Ett återkommande tema i delegationens arbete har varit att samhällsplanering och
stadsbyggnad måste få växande forskningsresurser under de kommande åren. Det behövs
en utökning av anslagen för forskning, utveckling, innovation och demonstration inom
stadsutvecklingsområdet. För att skapa genombrott och framsteg behövs experimentell
verksamhet och nytänkande. Sverige måste utveckla ett bredare, mer systematiskt och
3
dynamiskt synsätt på kunskap och innovation för stadsutveckling än hittills. Det har varit
en viktig uppgift att ge regeringen – och näringslivet – argument för vikten att lära mer
om de snabbt växande städerna. Tillsammans med andra aktörer har vi haft möjlighet att
påverka regeringens forskningspolitik på detta område.
En huvuduppgift för delegationen har varit att skapa en arena för utbyte av kunskaper och
erfarenheter när det gäller hållbar stadsutveckling. Detta har mött ett enormt gensvar. Vi
tror att den arena delegationen har etablerat har bidragit till att engagera städer, företag
och organisationer i arbetet för hållbarhet och för att undanröja hoten mot klimatet. En
viktig slutsats är att denna typ av arena krävs också i framtiden. Delegationen föreslår i
rapporten Förslag till fortsatta arbete för hållbar stadsutveckling hur en sådan kan
organiseras.
Delegationen understryker vidare vikten av att satsa på miljonprogramsområdena.
Förnyelse och ombyggnad i miljonprogrammet är både en utmaning och en stor
möjlighet. Områdena måste inkluderas i stadsväven och bli likvärdiga delar istället för
perifera bebyggelseöar. Det handlar även om att investera i och bygga in ett socialt kapital
i livsmiljön.
En avslutande slutsats är att en nationell stadspolitik är ett redskap för att samordna
statens sektorsintressen och för att ge stöd för det regionala och kommunala arbetet med
hållbar stadsutveckling. Ett viktigt motiv för att utveckla en nationell stadspolitik är att
undanröja hinder för samverkan mellan offentliga och privata intressen.
Delegationens budskap är angeläget: Klimatet är hotat. Det är hög tid att ställa om för att
skapa social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet. Stödprojekten liksom delegationens
rapport Femton hinder för hållbar stadsutveckling och skriften Ställ om nu! där vi
summerar våra reflektioner ska ses mot den bakgrunden.
Härmed överlämnas slutredovisning av Delegationen för hållbara städers verksamhet.
Stockholm den 18 december 2012
PETER ÖRN
CHRISTINA LEIDEMAN
Ordförande
Kanslichef
4
Innehållsförteckning
Slutredovisning av Delegationen för hållbara städers verksamhet .........................................1
Förord ........................................................................................................................................2
Innehållsförteckning .................................................................................................................4
Slutredovisning av Delegationen för hållbara städers verksamhet .........................................6
1 Delegationen för hållbara städers uppdrag ..........................................................................6
Rapportering från Delegationen för hållbara städer .......................................................6
2 Statligt stöd till utveckling av hållbara städer ......................................................................8
Ansökningar och beslut om ekonomiskt stöd 2012 .......................................................9
Summering av det ekonomiska stödet 2009–2012 ........................................................11
3 Följa, stödja och utgöra mötesplats för projekt för hållbara städer .................................18
Möte för erfarenhetsutbyte mellan investeringsstödprojekt........................................19
Möten mellan delegationen och stödprojekten .............................................................19
Seminarium om planeringsprojekt .................................................................................20
Internt möte för planeringsstödprojekt .........................................................................20
Seminarium om stadsutvecklingsstrategier för att minska bilens dominans ...............20
Seminarium om genomförandet av en hållbar stadsutveckling ....................................22
Nätverk för delegationens stödprojekt ..........................................................................22
4 Redovisa erfarenheter och goda exempel ...........................................................................23
Goda exempel i omvärlden..............................................................................................23
Nätverk med exempel-aktörer ........................................................................................24
5 Främja arbetet med miljöteknikutveckling och export.....................................................25
Rundabordssamtal och konferens om it:s potential för hållbar stadsutveckling ........25
Kommunal kompetens kan stärka export av systemlösningar .....................................26
Nätverk för hållbara städer och export ..........................................................................27
Medverkan i OECD-studie om grön ekonomi .............................................................28
6 Stärka den sociala dimensionen i hållbar stadsutveckling .................................................28
Nätverket Stadsbyggnadsdialogen .................................................................................28
Konferens om den sociala dimensionen av hållbar stadsutveckling.............................30
Främjande av byggemenskaper .......................................................................................32
7 Främja samverkan kring forskning och utveckling ...........................................................32
Förslag till forsknings- och innovationspropositionen 2012 .......................................33
Möten med forskningsfinansiärer ..................................................................................33
Möten med näringslivets företrädare .............................................................................34
Skrivelse till sju ministrar ................................................................................................34
Påverkan på EU:s ramprogram för forskning och innovation .....................................34
Debattartikel i Dagens Samhälle.....................................................................................35
Möte om behov av tvärsektoriella perspektiv i högskolans grundutbildningar ..........35
8 Identifiera hinder för hållbar stadsutveckling ...................................................................35
Underlagsrapport och kunskapsöversikt .......................................................................36
Hearing om hinder för hållbar stadsutveckling .............................................................36
Rapport med femton hinder för hållbar stadsutveckling ..............................................36
5
Seminarium i Almedalen om behovet av en statlig stadspolitik ...................................37
9 Förslag till hur delegationens arbete, kunskaper och erfarenheter kring hållbar
stadsutveckling kan föras vidare ........................................................................................38
Seminarium med nyckelaktörer ......................................................................................39
Möte med nätverket för Goda exempel .........................................................................39
Möte med forskningsaktörer ..........................................................................................39
Möte med myndighetshandläggare ................................................................................39
Rundabordssamtal vid konferens med stödprojekt ......................................................40
Hearing om hinder hållbar stadsutveckling ...................................................................40
Möte med myndighetsföreträdare ..................................................................................40
Delegationens förslag till fortsatt arbete .......................................................................40
10 Informationsspridning och kommunikation ...................................................................42
Folder om det statliga stödet ..........................................................................................42
Nyhetsbrev per e-post.....................................................................................................42
Delegationens webbplats ................................................................................................42
Twitter ..............................................................................................................................43
Trycksak om Delegationens erfarenheter efter två år ...................................................43
Trycksak om stödprojekt ................................................................................................43
Film om investeringsprojekt som fått stöd av delegationen ........................................43
Policyskrift ”Ställ om nu!” ..............................................................................................43
Seminarium om stadsutvecklingsstrategier för att minska bilens dominans ...............44
Konferens om it:s potential för hållbar stadsutveckling ...............................................44
Konferens om den sociala dimensionen av hållbar stadsutveckling.............................44
Seminarium i Almedalen om behovet av en statlig stadspolitik ...................................44
Seminarium om kommunal kompetens som hävstång för export ...............................44
Seminarium om genomförandet av en hållbar stadsutveckling ....................................45
Konferensen Arena hållbar stad .....................................................................................45
Medverkan i internationella konferenser .......................................................................46
Medverkan i andra aktörers seminarier och konferenser ..............................................49
Medverkan i media...........................................................................................................50
11 Hur arbetet bedrivits .........................................................................................................51
Delegationsmöten ...........................................................................................................51
Fokusgrupper...................................................................................................................51
Beredningsarbetet för det ekonomiska stödet...............................................................51
Behandling av jäv .............................................................................................................51
Deltagande i andra seminarier och konferenser ............................................................52
Delegationens sammansättning ......................................................................................52
Kanslibemanning .............................................................................................................52
Bilagor som bifogas denna slutredovisning .......................................................................53
Trycksaker från hela verksamhetsperioden .......................................................................54
Delegationens rapporter och underlagsmaterial som rör hela uppdragsperioden ..........55
Material på engelska ............................................................................................................55
6
Slutredovisning av Delegationen för hållbara städers verksamhet
1 Delegationen för hållbara städers uppdrag
Delegationen för hållbara städer tillsattes av regeringen hösten 2008 för att till och med år
2010 genomföra olika åtgärder som bidrar till förbättrade förutsättningar för utveckling
av hållbara städer. Insatserna ska sammantaget utgöra en nationell arena. Delegationen
uppdrogs också att hantera ett statligt stöd till utveckling av hållbara städer. Under åren
2009 och 2010 avsåg det ekonomiska stödet i huvudsak stöd till större
investeringsprojekt.
Uppdraget förlängdes till och med december 2012 för att konsolidera och avsluta det
arbete som inletts. Delegationen uppdrogs samtidigt att besluta om ytterligare stöd till
mindre planeringsprojekt.
Uppdragsbeskrivning och kommittédirektiv finns i bilaga 1 och 2.
Rapportering från Delegationen för hållbara städer
Slutredovisningens omfattning
Denna slutredovisning av Delegationen för hållbara städers verksamhet beskriver i
huvudsak verksamheten år 2012. För information om verksamheten under åren 2008–
2011 hänvisas till tidigare överlämnade rapporter (se Tidigare rapportering nedan).
Ett undantag är avsnitt 2 Statligt stöd till utveckling av hållbara städer, som även tar upp
sammanställningar och analyser för alla fyra årens beslutsomgångar för det ekonomiska
stödet.
Delegationen har inför slutredovisningen även sammanfattat sina samlade erfarenheter
och rekommendationer i skriften Ställ om nu!, se avsnitt 10 och bilaga 3. Redovisningen
bygger på de erfarenheter som delegationen har gjort under hela verksamhetsperioden.
Bilagor från tidigare verksamhetsår
I bilagor till denna slutredovisning finns även ett urval av de viktigaste trycksakerna,
rapporter och underlagsmaterial från tidigare verksamhetsår. Trycksakerna innehåller
koncentrerade beskrivningar av de första årens verksamhet. För att här ge en samlad
rapportering av delegationens verksamhet under hela perioden bifogas materialet denna
redovisning.
Dock bifogas inte följande redovisningar som lämnades till regeringen den 28 juni 2012.
Redovisningarna finns på delegationens webbplats.
7
•
•
Femton hinder för hållbar stadsutveckling med underlagsrapport och
kunskapsöversikt (Dnr M2011:01/2012/66).
Förslag till fortsatt arbete för hållbar stadsutveckling med bilagor (Dnr
M2011:01/2012/67).
Slutredovisningens disposition
Uppställningen i denna slutredovisning följer de fokusområden som lyfts i
kommittédirektivet för delegationens arbete under åren 2011–2012, som också är den
struktur som delegationen valt för arbetet:
•
•
•
•
•
•
•
•
Statligt stöd till utveckling av hållbara städer
Följa, stödja och utgöra mötesplats för projekt för hållbara städer
Redovisa erfarenheter och goda exempel
Främja arbetet med miljöteknikutveckling och export
Stärka den sociala dimensionen i hållbar stadsutveckling
Främja samverkan kring forskning och utveckling
Identifiera hinder och möjligheter
Förslag till hur delegationens arbete, kunskaper och erfarenheter kring hållbar
stadsutveckling kan föras vidare
Informationsspridning och kommunikation
•
Tidigare rapportering
Delegationen för hållbara städer har tidigare lämnat följande rapporter till regeringen:
•
Rapport om Delegationens verksamhet 2008 (Dnr Jo1968:A/2008/25)
•
Rapport om Delegationens verksamhet 2009 (Dnr Jo1968:A/2010/11)
•
Rapport om Delegationen för hållbara städers verksamhet 2008-2010 (Dnr
Jo1968:A/2011/11)
•
Rapport om Delegationen för hållbara städers verksamhet 2011 (Dnr
M2011:01/2012/1)
•
Femton hinder för hållbar stadsutveckling (Dnr M2011:01/2012/66) med
underlagsrapporter:
-
Hållbar stadsutveckling – hinder och möjligheter. Underlagsrapport till
Delegationen för hållbara städer. Engström C-J (2012)
-
System och strukturer som hindrar hållbar stadsutveckling – En
kunskapsöversikt. Fredriksson C (2012)
8
•
Förslag till fortsatt arbete för hållbar stadsutveckling med bilagor (Dnr
M2011:01/2012/67):
-
Uppdragsdirektiv och kommittédirektiv
Förteckning över projekt som har fått ekonomiskt stöd
Konferenser, seminarier och workshops som delegationen har ordnat
Delegationens publikationer
Nationella mål
Aktörer inom hållbar stadsutveckling
Samverkansprojekt
Omvärldens syn på fortsatt arbete för hållbar stadsutveckling
2 Statligt stöd till utveckling av hållbara städer
Delegationen har på regeringens uppdrag fördelat ekonomiskt stöd till utveckling av
hållbara städer. Stödet infördes för att stimulera hållbara stadsbyggnadsprojekt som bidrar
till att minska utsläppen av växthusgaser samtidigt som ekologiskt, socialt och
ekonomiskt hållbara stadsmiljöer skapas. Stödprojekten stärker Sverige som
föregångsland för hållbar stadsutveckling och kommer bland annat att kunna visa upp
långtgående insatser för energieffektivisering, produktion av lokal och förnybar energi,
ökad social delaktighet och integrerade tekniska lösningar.
Delegationens erfarenhet är att det ekonomiska stödets viktigaste effekt har varit
hävstångens. Möjligheten att få stöd har bidragit till att ett stort antal städer har
kraftsamlat och skyndat på sitt arbete för hållbar stadsutveckling. De statliga pengarna har
hjälpt till att få fram lösningar som annars sannolikt inte hade blivit av.
Åren 2009–2010 omfattade stödet både investeringsprojekt och planeringsprojekt. Från
och med år 2011 har stöd endast kunnat sökas för planeringsprojekt, det vill säga
förstudier, programskrivning, sektorsövergripande planering, processutveckling eller
informationsinsatser. Ett undantag är de investeringsprojekt och planeringsprojekt som
redan fått ekonomiskt stöd 2009 och 2010. Dessa projekt har kunnat söka stöd för
ytterligare investeringsåtgärder som är av särskilt innovativ art och utgör tillägg till de
tidigare beviljade projekten.
Det ekonomiska stödet regleras i Förordning om statligt stöd till hållbara städer (SFS
2008:1407), utfärdad den 18 december 2008, Förordning om ändring i förordningen
(2008:1407) om statligt stöd för hållbara städer (SFS 2011:344), utfärdad den 31 mars 2011
och Förordning om ändring i förordningen (2008:1407) om statligt stöd för hållbara städer
(SFS 2011:1471) utfärdad den 1 december 2011. I bilaga 4 finns förordningen som
reglerade stödet år 2009 och 2010. Förordningen som reglerade stödet år 2011 och 2012
finns i bilaga 5. För att underlätta läsningen har texten i den ursprungliga förordningen
och ändringarna av förordningen lagts samman i detta dokument.
9
Ansökningar och beslut om ekonomiskt stöd 2012
Delegationen beviljade under 2012 stöd till 34 planeringsprojekt och tre
investeringsåtgärder. Stöd beviljades till de planeringsprojekt som enligt delegationens
bedömning bäst uppfyller syftet med stödet enligt förordningen. Bedömningen har utgått
från elva kriterier i ansökningsblanketten (bilaga 6) och Boverkets yttrande över
ansökningarna. Klimatkriteriet har getts särskild uppmärksamhet samtidigt som övriga
kriterier och helheten i projekten har beaktats.
För investeringsåtgärder användes en särskild ansökningsblankett (bilaga 7). Tre inkomna
investeringsåtgärder bedömdes vara av särskilt innovativ art i enlighet med kraven i
förordningen och beviljades stöd.
Inkomna ansökningar 2012
År 2012 kom totalt 103 ansökningar om stöd in, fördelade på 97 planeringsprojekt och
sex investeringsåtgärder. Det kan jämföras med fjolårets 62 planeringsprojekt och åtta
investeringsåtgärder. Bland årets inkomna ansökningar valde delegationen ut 44
planeringsprojekt och tre investeringsåtgärder att gå vidare till fördjupad prövning.
Intresset för stödet har varit stort under hela uppdragsperioden och även i år var stödet
kraftigt översökt. De flesta ansökningarna var kvalificerade och avsåg en rik variation av
projekt. Bland de sökande finns såväl stora, som medelstora och små kommuner
representerade och med en relativt god geografisk spridning. Ansökningar från
Stockholms län är dock överrepresenterade (32 procent av antalet ansökningar, vilket kan
ställas i relation till att länets befolkning utgör 22 procent av rikets). Skåne län och Västra
Götalands län har också stor del av ansökningarna (14 procent respektive 15 procent)
men i dessa län motsvaras antalet i stort sett av hur stor andel av befolkningen som är
bosatt i respektive län.
Sökandekategorier
Av årets ansökningar kom 52 procent från kommuner, 30 procent från företag, fyra
procent från allmännyttiga bostadsföretag, sex procent från universitet/högskolor, fem
procent från organisationer/föreningar och tre procent från länsstyrelser och andra
regionala organ. Bland de kommunala ansökningarna är gruppen ”större städer”
överrepresenterad, både räknat i absoluta tal och som antal ansökningar per invånare. Det
är ett mönster som kan utläsas även tidigare år och gäller både sett till antalet inkomna
ansökningar och antalet beviljade projekt. 1
Projekttyper
Årets ansökningar innehöll både renodlade stadsutvecklingsprojekt, som
programskrivning och förstudier, och projekt av mer informativ karaktär, exempelvis
1
Gruppen ”större städer” omfattar 31 kommuner med en sammanlagd befolkning på 2 826 000 invånare. De
utgör därmed 11 procent av antalet kommuner i Sverige och har 30 procent av befolkningen. Gruppen
”större städer” står bakom 20 av de totalt 54 ansökningar som kom från kommuner år 2012, det vill säga 37
procent av de kommunala ansökningarna.
10
konferenser och utveckling av nya webbplatser. Många ansökningar avsåg metod- eller
processutveckling.
Diagrammet nedan visar de 97 inkomna planeringsprojekten 2012, fördelat på
huvudsakligt innehåll. Den dominerande gruppen ”helhet” avser projekt som spänner
över flera sakområden. Ofta handlar det om stadsutvecklingsprojekt med tydlig
geografisk avgränsning. Även gruppen ”metodutveckling” omfattar helhetsprojekt, men
då av en mer generell karaktär, såsom utvärderingar eller framtagande av modeller och
verktyg. Övriga grupper är indelade efter projektets dominerande sakfrågor.
Inkomna planeringsprojekt 2012
En tendens i årets ansökningar är att den sociala dimensionen av hållbar utveckling nu
beskrivs tydligare. Liksom förra året är det många projekt som omfattar utveckling av
dialogprocesser med medborgarna i samband med stadsutvecklingsprojekt. Särskilt frågan
om barns och ungdomars delaktighet har börjat synas mer i ansökningarna 2012. Likaså
finns i år fler ansökningar som avser stadsodling och stadsgrönska. Begrepp som resiliens
och ekosystemtjänster har blivit vanligare i ansökningarna. Även frågor som rör
klimatanpassning tas upp tydligare i år.
Många kommuner, och då särskilt de mindre kommunerna, söker stöd för att kunna lyfta
kvaliteten i sina planeringsprojekt och kunna gå längre än vad PBL direkt föreskriver. Det
kan till exempel handla om att ta fram detaljplaneprogram som ger tillräckligt
kunskapsunderlag för att utveckla hållbarhet, eller andra typer av förstudier, planprogram,
miljöprogram och kvalitetsprogram som ska underlätta arbetet med hållbar
stadsutveckling. Ofta gäller det både att kunna arbeta sektorsövergripande, att utveckla
partnerskap och att få större utrymme för dialog med medborgarna. Bland årets
11
ansökningar har delegationen valt att stödja flera sådana mindre kommuner som vill höja
kvaliteten i sina planeringsprocesser.
Summering av det ekonomiska stödet 2009–2012
Totalt under åren 2009 till 2012 har sammanlagt 357 miljoner kronor beviljats i statligt
stöd till totalt nittioåtta projekt, varav nio investeringsprojekt och 89 planeringsprojekt.
Samtliga beviljade ansökningar redovisas i bilaga 8.
Intresset för att ansöka om stöd har varit stort under hela uppdragsperioden. Antal
ansökningar och beviljat belopp per år framgår av nedanstående tabeller:
Ansökningar
År
Iprojekt
Pprojekt
Iåtg
2009
24
54
-
2010
33
59
-
2011
-
62
2012
-
Tot
57
Fördjupad prövning
Tot
I+P
Iproje
kt
P-projekt
Iåtg
78
7
17
-
92
8
16
-
8
70
-
31
97
6
103
-
272
14
343
15
Beviljade projekt
Tot
I+P
Andel som beviljats
Iprojekt
Pprojekt
Iåtg
Tot
I+P
Iprojekt
Pprojekt
24
3
14
-
17
13%
26%
-
24
6
14
-
20
18%
24%
-
1
32
-
27
1
28
-
44%
13%
44
3
47
-
34
3
37
-
35%
50%
108
4
127
9
89
4
102
Beviljat belopp
År
I-projekt
P-projekt
I-åtgärder
Totalt
2009
118,7 Mkr
13,8 Mkr
-
132,5 Mkr
2010
177,4 Mkr
13,1 Mkr
-
190,5 Mkr
2011
-
14,9 Mkr
0,3 Mkr
15,2 Mkr
2012
-
16,6 Mkr
2,2 Mkr
18,8 Mkr
296,1 Mkr
58,4 Mkr
2,5 Mkr
357,0 Mkr
Totalt
I-projekt = Investeringsprojekt
P-projekt = Planeringsprojekt
I-åtgärder = Tillkommande investeringsåtgärder inom tidigare beviljade stödprojekt
Stöd till investeringsprojekt
För de stora investeringsprojekten, som stöd kunde sökas till år 2009 och 2010, angav
förordningen (15 §) att ”Delegationen ska koncentrera stödet till så få mottagare att
stödet i så hög utsträckning som möjligt främjar en sådan hållbar stadsutveckling som
avses i 3 §”. Syftet var att möjliggöra några större projekt som kunde fungera som
åskådningsexempel eller ”skyltfönster” nationellt och internationellt. Totalt nio
investeringsprojekt har beviljats stöd; det minsta projektet beviljades 9,2 miljoner kronor,
det största 55,3 miljoner kronor.
I-åtg
12
Delegationen har beviljat stöd till de ansökningar som enligt delegationens bedömning
bäst uppfyller syftet med stödet, genom att de:
-
ger väsentliga klimateffekter,
har ett helhetsperspektiv med alla tre hållbarhetsdimensionerna (miljömässig,
ekonomisk och social hållbarhet),
omfattar flera åtgärdsområden,
kan bli goda skyltfönster för att visa upp svensk miljöteknik och kunnande,
utvecklar och tillvaratar synergier mellan olika tekniska system,
inom projekten planerar för nära samverkan och deltagande från berörda aktörer
(kommuner, näringsliv, boende etc).
Investeringsprojektens inriktning
Omkring hälften av stödet har gått till upprustning av befintliga områden i Stockholm,
Malmö, Umeå och Örebro, samtliga belägna i förorter från miljonprogrammet. En
tredjedel av stödet har gått till nybyggnadsprojekt i Göteborg med kranskommuner samt
i centrala Malmö. Lunds kommun har beviljats 16 procent av stödet till ett
investeringsprojekt, som har inslag av nybyggnad, ombyggnad och mobilitetsåtgärder
belägna längs ett stråk från Lunds centrala delar ut till nybyggnadsområdet Brunnshög i
stadens utkant.
Tendenser i ansökningarna om stöd till investeringsprojekt
I rapporten Delegationen för hållbara städers verksamhet 2008–2010 (sid. 35–54) finns en
analys av innehållet i ansökningarna från de två första åren. På dessa sidor beskrivs den
bild av den framtida staden som träder fram vid en genomgång av ansökningarna och
generella tendenser, särskilt intressanta åtgärder och utvecklingsområden som kunnat
urskiljas i ansökningarna. Beskrivningen är indelad tematiskt efter de kriterier som
delegationen satt upp i ansökningsblanketten för det ekonomiska stödet, utgående från
regeringens förordning för stödet. Se vidare nämnda rapport.
Stöd till planeringsprojekt
Förordningen som gällde 2009 och 2010 angav att stöd kunde lämnas till
planeringsprojekt i ”begränsad omfattning”. Åren 2011 och 2012 kunde stöd endast
lämnas till planeringsprojekt (och till kompletterande investeringsåtgärder inom redan
beviljade stödprojekt). Delegationen kunde då besluta om stöd upp till 19 miljoner
kronor per år.
Delegationen prioriterade ansökningar om stöd till planeringsprojekt som utgår från ett
helhetsperspektiv med alla tre hållbarhetsdimensionerna och omfattar flera
åtgärdsområden. Områden som behöver stöd för att utvecklas (t ex transportfrågor och
gröna frågor i urban miljö), liksom projekt som omfattar särskilt innovativa lösningar och
projekt med stor överförbarhet inom olika områden har också prioriterats.
13
Projektens fördelning på olika typer av sökande 2009–2012
Det ekonomiska stödet har enligt förordningen varit öppet att söka för alla typer av
aktörer. Vid delegationens behandling av ansökningar har hänsyn inte tagits till geografisk
spridning, fördelning mellan större och mindre kommuner eller fördelning mellan
offentliga och privata aktörer. Stöd har beviljats till de ansökningar som bäst uppfyller
syftet med stödet utifrån de kriterier som anges i förordningen och som delegationen
vidareutvecklat i ansökningsblanketterna.
Beviljade ansökningar 2009–2012 fördelade på olika kategori av sökande framgår av
nedanstående tabell.
Kategori av sökande
Antal beviljade
ansökningar
Större städer
Företag
Storstäder
Förortskommuner till storstäderna
Övriga kommuner
Universitet/högskola
Allmännyttigt bostadsföretag
Organisation eller förening
Statlig myndighet
Regionalt organ
24
23
12
12
8
7
6
4
3
3
*)
102
Andel
24 %
23 %
12 %
12 %
8%
7%
6%
4%
3%
3%
*) 102 ansökningar, men 98 beviljade projekt, eftersom de fyra investeringsåtgärderna inte räknas som egna projekt
Beviljade ansökningar per kategori av sökande (antal)
De största stödbeloppen räknat per projekt har gått till investeringsprojekten Hållbara
Järva (Stockholms stad: 55,3 Mkr), Hållbara Rosengård (Malmö stad: 53,1 Mkr) och
Lund – den hållbara kunskapsstaden (Lunds kommun: 48,1 Mkr). Största projektet som
14
drivs av företag är Krokslätts Fabriker i Mölndal (Husvärden AB: 17,7 Mkr i
investeringsstöd och 2,1 Mkr i planeringsstöd).
Ansökningar från större och mindre kommuner
Av totalt 343 inkomna ansökningarna år 2009–2012 har 155 ansökningar haft en kommun
som sökande. 56 av dessa ansökningar har beviljats stöd, se tabell och diagram nedan.
Ansökningarna belyser enligt delegationens uppfattning de skillnader som finns mellan
större och mindre kommuner när det gäller resurser för hållbar stadsutveckling. De 191
minsta kommunerna (med färre än 25 000 invånare) utgör till exempel 66 procent av
Sveriges totalt 290 kommuner, men de står bara för 20 ansökningar, av vilka fem har
beviljats stöd. Gruppen mellan 25 000 och 50 000 invånare består av 53 kommuner som
har lämnat in 38 ansökningar, alltså nästan dubbelt så många ansökningar som
småkommunerna trots att gruppen är betydligt mindre.
Delegationen konstaterar att de små kommunerna står sig sämre än de större i
konkurrensen om stöd. Andelen ansökningar som beviljats (mätt som andel av totalt
inlämnade ansökningar) är från de mindre kommunerna cirka 25 procent, samtidigt som
de nio stora städerna med mellan 100 000 och 150 000 invånare har fått 44 procent av sina
ansökningar beviljade. För de fyra storstäderna är underlaget däremot för litet för säkra
slutsatser ska kunna dras. Malmö och Göteborg har visserligen fått hela 75 procent av sina
ansökningar beviljade, medan Stockholm fått 33 procent och Uppsala tretton procent av
ansökningarna beviljade.
Antal
kommuner
i intervallet
Andel av totalt
antal
kommuner
Antal
inlämnade
ansökningar
191
65,9 %
20
5
25 %
25 001–50 000
53
18,3 %
38
10
26 %
50 001–
33
11,4 %
32
12
38 %
9
3,1 %
36
16
44 %
Uppsala
1
0,3 %
8
1
13 %
Malmö
1
0,3 %
8
6
75 %
Göteborg
1
0,3 %
4
3
75 %
Stockholm
1
0,3 %
9
3
33 %
290
100,0 %
155
56
< 25 000
Antal
beviljade
ansökningar
Andel
beviljade
av antal
inlämnade
100 000
100 001–
150 000
Totalt
15
En bidragande orsak till att de mindre kommunerna haft svårare att få del av stödet är
enligt delegationen att konkurrensbaserade projektstöd gynnar de kommuner som redan
kommit långt i sitt hållbarhetsarbete. Särskilt när ett nytt stöd lanseras kan den aktör som
redan har ett antal projektidéer ha större möjlighet att hinna åstadkomma en genomtänkt
och konkret ansökan, och därmed öka sin chans att få del av stödet. Brist på resurser för
att arbeta med långsiktiga och strategiska frågor är en annan förklaring till de små
kommunernas svårigheter. En slutsats är att mindre kommuner behöver en annan form av
stöd än det som delegationen har förfogat över för att kunna stärka sitt arbete med hållbar
stadsutveckling. Att goda exempel tillgängliggörs är likaså av stor betydelse för de mindre
kommunerna.
Geografisk fördelning av stödet
Den geografiska fördelningen av samtliga projekt som fått stöd, såväl kommunala som
privata sökande, visar också på en tydlig övervikt för storstadsregionerna. När samtliga
beviljade projekt fördelas ut på den kommun där sökanden har sin postadress eller, där
det är möjligt, den geografiska plats där projektet ska genomföras, får man följande bild
av stödpengarnas fördelning över landet:
16
Beviljat stöd per län
Dominansen för Skåne, Stockholms och Västra Götalands län förklaras av att det är dessa
län som har huvuddelen av investeringsprojekten. Även Umeå kommuns
investeringsprojekt Hållbara Ålidhem och ÖrebroBostäders projekt Mitt Gröna Kvarter i
Örebro får utslag i diagrammet.
17
Antal beviljade projekt per län 2009 – 2012
Om man istället för att se till det beviljade stödbeloppet analyserar antalet projekt per län
kan man se en jämnare fördelning över landet. Den höga stapeln för Stockholms län kan
delvis förklaras med att ansökningar från företag och organisationer avseende
rikstäckande projekt här redovisas under sökandens postadress.
Stöd per invånare
Under åren 2009-2012 har totalt 42 kommuner fått del av stödet (inberäknat både
kommunala och privata projekt). Detta motsvarar 14 procent av landets 290 kommuner.
Om man istället ser till antal berörda personer kan man konstatera att hela 47 procent av
landets invånare är bosatta i kommuner som fått del av stödet.
Mest stöd, totalt räknat för både kommunala och privata aktörers projekt, har gått till
Malmö stad (86,0 Mkr), Stockholms stad (68,3 Mkr) och Lunds kommun (49,9 Mkr).
Det beviljade stödet per invånare, är högst i Lunds kommun med 446 kronor per invånare.
Närmast efter kommer Kungälv med 343 kronor och Mölndal med 327 kronor (genom
AB Husvärdens projekt). De nio investeringsprojekten med sina stora beviljade belopp är
helt utslagsgivande i dessa jämförelser. Bland kommuner som endast fått stöd för
planeringsprojekt har de största stöden beviljats till Jönköpings kommun (2,9 Mkr)
Uppsala kommun (2,8 Mkr) och Helsingborgs stad (2,7 Mkr). Räknat per invånare ligger
Lomma högst med 89 kronor i stöd per invånare. Minsta stödet per invånare bland de
kommuner som fått del av stödet har Kungsbacka (0,99 kr genom Eksta Bostads AB),
Kalmar (1,91 kr) och Ängelholm (2,04 kr).
18
Minskade utsläpp av växthusgaser till följd av stödet
Förordningen anger att om stödet är översökt ska stöd i första hand ges till de åtgärder
som i sin helhet och i ett långsiktigt perspektiv bedöms ha bäst förutsättningar att i
förhållande till stödets storlek bidra till den största minskningen av utsläpp av
växthusgaser (16 §). För investeringsprojekten och investeringsåtgärderna samlades därför
ytterligare kvantifierade uppgifter om klimateffekter och ekonomi in i den fördjupade
prövningen. Uppgifterna har underlättat jämförelser mellan olika ansökningar vad gäller
klimateffekter per bidragskrona. Se blankett i bilaga 9.
Motsvarande klimateffektberäkningar har dock inte kunnat göras för planeringsprojekten.
Vissa planeringsansökningar redovisar kvantifierade effekter, medan andra redogörelser
endast är kvalitativa. Många typer av planeringsprojekt, exempelvis informationsinsatser
och förstudier med syfte att fördjupa vissa aspekter av ett projekt, ger upphov till
klimateffekter i nästa led, när erfarenheter från åtgärden har spridits, när kunskaper från
förstudien har tillämpats eller när en beteendepåverkan har uppnåtts. Det gör att det inte
har varit möjligt att kvantifiera klimateffekterna på ett enhetligt sätt för alla
planeringsprojekt. Delegationen har dock i ansökningsblanketten uppmanat sökande att
beskriva vilka klimateffekter som kan uppnås på kort och lång sikt samt att ange både
direkta och indirekta klimateffekter. Klimateffektkriteriet har särskilt uppmärksammats i
delegationens bedömning av ansökningarna.
3 Följa, stödja och utgöra mötesplats för projekt för hållbara städer
Enligt kommittédirektivet har delegationen haft uppgiften att följa, stödja och utgöra
mötesplats för de projekt som beviljats stöd. Direktivet understryker vikten av att
projekten ges så bra förutsättningar som möjligt att utvecklas väl. Delegationen uppdrogs
därför att följa projekten för att vid behov ge råd och underlätta en fortsatt gynnsam
utveckling. Delegationen skulle enligt uppdraget även erbjuda de enskilda projekten och
aktörerna en gemensam mötesplats för att underlätta lärande och erfarenhetsutbyte.
Delegationen har fungerat som mötesplats för stödprojekten bland annat genom att
stödprojekten har bjudits in till delegationens olika utåtriktade arrangemang. Möten
riktade direkt till stödprojekt har också genomförts.
Delegationen har spridit erfarenheter från stödprojekten bland annat genom att löpande
lägga ut information om projekten på delegationens webbplats. Projekten har också
kunnat sprida sin egen information via delegationens webbplats för att exempelvis
rapportera om aktuella frågor kring projekten eller marknadsföra projektens egna
seminarier.
Erfarenhetsspridning har även skett genom stödprojektens medverkan i seminarier och
konferenser. Detta gäller delegationens egna arrangemang, men även sådana som
genomförts av andra aktörer, som World Energy Summit i Abu Dhabi,
Energimyndighetens konferens Energiutblick i Göteborg, World Urban Forum i Neapel
19
och Greenbuild 2012 i San Francisco. Se avsnitt Medverkan i internationella konferenser
nedan.
Möte för erfarenhetsutbyte mellan investeringsstödprojekt
I januari 2012 genomfördes på Boverkets initiativ ett tvådagarsmöte för de nio
investeringsprojekten som fått stöd av delegationen. Mötet hölls på Krokslätts Fabriker i
Mölndal som är ett av de nio projekten. Representanter från Boverket och från
delegationens kansli medverkade. Syftet var att projekten skulle kunna utbyta
erfarenheter, i första hand kring frågor som gällde uppföljning, former för
resultatmätning och indikatorer. På delegationens initiativ fördes även en längre
diskussion kring erfarenheter av småskalig urban vindkraft, eftersom detta är ett område
där det visat sig att många projekt haft problem med att genomföra det de angivit i sina
ansökningar. Även andra gemensamma frågor diskuterades, till exempel former för
boendemedverkan i planeringen, utveckling av grönytor, information för
beteendeförändring, avfallskvarnar, ägarlägenheter och modeller för fördelning av bidrag
mellan projektens aktörer.
Forskare från Umeå universitet medverkade i mötet och redogjorde för den
energiberäkningsmodell som samtliga investeringsprojekt använder för sin uppföljning.
Forskare från KTH berättade om stödprojektet Att fläta samman socialt och ekologiskt i
framtidens städer som utforskar frågan om vad social hållbarhet kan vara med
utgångspunkt i de tre investeringsprojekten Hållbara Järva, Hållbara Rosengård och
Hållbara Ålidhem. De medverkande stödprojekten framförde önskemål om att få ett
liknande projektgemensamt uppföljningssystem för sociala effekter som man redan har
för klimateffekter. Denna idé gav senare upphov till den ansökan om planeringsstöd från
ÖrebroBostäder AB som beviljades stöd hösten 2012, med syfte att ta fram en sådan
uppföljningsmodell i samarbete med Örebro Universitet.
Möten mellan delegationen och stödprojekten
En mindre grupp av ledamöter har ingått i en så kallad fokusgrupp som haft till uppgift att
särskilt ägna sig åt stödprojekten. Gruppen har under 2012 genomfört tre separata
besöksresor med syftet att få en mer konkret inblick i projekten än vad som kommer fram
genom skriftliga årsrapporter och seminarier. Ett syfte med besöken har även varit att
kunna överföra erfarenheter och lärdomar mellan olika projekt.
Frågeställningar som diskuterades vid besöken var bland andra: Var finns svårigheterna
och hindren? Vad kan delegationen göra för att främja och stötta? Projekten har också
haft möjlighet att ta upp egna frågor med ledamöterna, dock med undantag för det som
rör den formella uppföljningen av projekten (t ex avvikelser i projektgenomförandet i
förhållande till ansökan), eftersom detta är Boverkets ansvarsområde. De frågor som då
kom upp rörde bland annat behov av nya affärsmodeller på energiområdet som främjar
samverkan. Även frågor kring regelverk berördes, bland annat lyfte projekten fram
intressekonflikter mellan bevarandeintressen och energieffektivisering av klimatskal samt
20
eventuella intressekonflikter mellan tillgänglighetskrav och byggherrens önskan att bygga
ytsnålt.
De projekt som har besökts av fokusgruppen under 2012 är
• Investeringsprojekten Malmö-Kvarteret Fullriggaren och Malmö-Hållbara
Rosengård (Malmö stad) den 31 januari-1 februari
• Investeringsprojektet Lund- Den hållbara kunskapsstaden och planeringsprojektet
Lund NE-Brunnshög (Lunds kommun) den 2 februari
• Investeringsprojektet Umeå- Hållbara Ålidhem (Umeå kommun) den 24 maj
• Planeringsprojektet Gävle – Sköna gröna Sätra (AB Gavlegårdarna) den 24 oktober
En sammanfattande beskrivning av mötena finns i bilaga 10.
I samband med ett delegationsmöte i maj 2012 besökte hela delegationen de båda
stödprojekten i Lund samt planeringsprojekten i Lomma och Helsingborg. Vid detta
besök medgav inte tiden ingående diskussioner, men delegationen fick aktuella
redogörelser för läget i samtliga projekt samt även guidade visningar av flera av de
pågående åtgärderna i Lund, bland annat Akademiska Hus arbete med energieffektiv och
hälsofrämjande belysning inom universitetet.
Seminarium om planeringsprojekt
I februari 2012 hölls ett öppet förmiddagsseminarium på Nalen i Stockholm där alla
planeringsprojekt som fått stöd under åren 2009–2011 gavs möjlighet att presentera sina
projekt. Totalt 40 projekt medverkade i en kavalkad av enminutspresentationer.
Seminariet inleddes av miljöminister Lena Ek och hade drygt 200 deltagare. Program finns
i bilaga 11. Redovisningen av projekten uppfattades av många deltagare som intressant,
eftersom man på kort tid fick inblick i ett brett spektrum av olika åtgärder som
genomförs av ett blandat urval av olika aktörer. Vid seminariet presenterades också
förutsättningarna inför sista ansökningsomgången, gällande 2012 års stöd.
Internt möte för planeringsstödprojekt
Under eftermiddagen den 8 februari 2012 vidtog ett internt möte för alla de
planeringsprojekt som fått stöd av delegationen. Syftet var att förmedla information och
förväntningar från delegationens sida och diskutera kommande samverkan, bland annat
kring spridning av information om projekten och resultaten. Boverket medverkade för att
informera om verkets uppföljning och tillsyn av stödprojekten.
Vid mötet kom förslag från stödprojekten om bland annat vikten av att bilda ett nätverk
för att projekten ska få utbyte av varandra. Detta förverkligades i november, se avsnitt om
nätverk nedan. Program för mötet finns i bilaga 12.
Seminarium om stadsutvecklingsstrategier för att minska bilens dominans
I april 2012 arrangerade Delegationen för hållbara städer i samverkan med Trafikverket,
Karlstads kommun, Lunds kommun och Malmö stad konferensen Plats för stadsliv,
21
fotgängare, cyklister och kollektivtrafik – Stadsutvecklingsstrategier för att minska bilens
dominans. Konferensen lockade drygt 200 stads- och trafikplanerare, arkitekter, forskare,
politiker, studenter och företrädare från olika intresseorganisationer. Frågor som togs
upp var hur vi kan främja alternativa transportslag till bilen, med särskild tyngdpunkt på
de möjligheter som finns i stråket som planeringskoncept.
Programmet innehöll föreläsningar av forskare, projektredovisningar, paneldiskussion och
tre parallella sessioner med samtal i mindre grupper under ledning av medverkande från
stödprojekt i Karlstad, Lund och Malmö. Syftet med konferensen var att sprida kunskap
och erfarenheter samt ge tillfälle för diskussioner och nätverkande. I en utvärdering av
seminariet lyftes paneldiskussionen, rundabordssamtal och bredden bland medverkande
och deltagare fram som särskilt givande. Flera deltagare vittnade om det stora värdet av att
få träffa andra som arbetar med samma frågor och ta del av erfarenheter från städer som
kommit längre i det strategiska arbetet med dessa frågor.
Några slutsatser från seminariet är att det nu, på ett annat sätt än tidigare, finns en
samstämmighet om behovet av att minska bilens dominans i städerna. Hur det ska göras
är inte lika självklart. Det finns ett behov av såväl ökad teoretisk förståelse som fler
konkreta exempel på åtgärder i praktiken. Det finns sammantaget många skäl för att
minska bilarnas dominans i städerna. Klimatutmaningen, den ökande konkurrensen om
mark som följer av urbaniseringen och förutsättningar för en ökad livskvalitet för
stadsborna är några skäl. Att förbättrade förutsättningar för fotgängare, cyklister och
kollektivtrafikresenärer är en viktig rättvisefråga är ytterligare ett skäl.
Transporternas stadsskapande kraft beskrevs. Transportsystemen ger ramarna för livet i
staden. Vi behöver studera transporterna i ett vardagslivsperspektiv ”från morgon till
kväll” för att se människors verkliga valmöjligheter. Bättre kunskap och data om hur
fotgängare och cyklister rör sig i staden efterlyses. För att locka bilisterna är
kollektivtrafikens förpackning - för att förenkla användandet och höja statusen - viktig.
Det är också viktigt att kommunicera på vilket sätt cykling, gång och kollektivresandet
bidrar till en ökad livskvalitet.
Andra slutsatser från seminariet är att ett hinder för en snabb förändring är att
bilsamhället finns kvar som en outtalad samhällsbyggnadsmodell och norm. Samtidigt
som det råder en politisk konsensus om visionen av den täta promenadstaden är vi mer
bilberoende än någonsin. Tydliga politiska och ekonomiska signaler är viktiga för att
snabba på stadsomvandling och teknikutveckling. Utan en politisk prioritet för frågorna
kommer inget att hända. Idag är det näringslivet som driver på teknikutvecklingen.
Samarbete lyfts fram i olika sammanhang, men för att minska bilens dominans krävs ett
politiskt ledarskap som vågar fatta kontroversiella beslut.
Program och ett längre referat finns i bilaga 13 och 14.
22
Seminarium om genomförandet av en hållbar stadsutveckling
I oktober 2012 genomförde delegationen i samverkan med konsultföretaget Sweco ett
seminarium under rubriken Hur förverkligar vi drömmen om den hållbara staden med cirka
180 deltagare. Temat för seminariet var att den hållbara staden måste konkretiseras. För
detta krävs tvärvetenskapligt samarbete och kommunikation mellan olika aktörer. Alla
stödprojekt erbjöds möjlighet att delta i seminariet och efterföljande workshop, vilket
ledde till att representanter från elva projekt deltog. Syftet med detta var att
stödprojekten både skulle dela med sig av sina erfarenheter och inspireras av
arbetsmetoden SymbioCity.
Seminariet inleddes av Julie Sjöwall Oftedal, styrelseledamot i Oslo Byforum, med en
analys av aktuella norska projekt och exempel där hållbarhet bara blivit till tom retorik,
eftersom vision och verklighet inte stämt överens. Bland andra talare under förmiddagen
fanns Katarina Pelin, ledamot i delegationen och miljödirektör i Malmö, som under
rubriken Malmö stads framgångsmetod för samarbete berättade om vikten av våga ha högt
ställda mål och tänka långsiktigt. Ulf Ranhagen, ledamot i delegationen och chefsarkitekt
Sweco, introducerade deltagarna till SymbioCity - en holistisk arbetsmetod och Anders
Rosqvist, fastighetsutvecklare på Akademiska Hus, presenterade delegationens
stödprojekt Albano – social-ekologisk stadsbyggnad i praktiken. Delegationens ordförande
Peter Örn samtalade avslutningsvis med seminariets moderator, Swecos hållbarhetschef
Andreas Gyllenhammar, om hur vi kan gå från ord till handling för att få mer hållbara
städer.
Slutsatser av seminariedelen var bland annat att man kan nå längre genom tidiga,
tvärvetenskapliga och prestigelösa samarbeten och att det är viktigt att dokumentera och
hämta erfarenhet från både lyckade och mindre lyckade genomförda projekt.
Under eftermiddagen genomfördes en workshop med cirka 90 deltagare. Grupperna fick
ta del av grunderna i SymbioCity-metodiken som bygger på en iterativ process där ett
antal steg gås igenom för att tidigt skapa samsyn i komplexa stadsutvecklingsprojekt.
Därefter fick grupperna ta sig an industriområdet Lövholmen som är en del av
Liljeholmen i Stockholm och utforska vilka möjligheter till hållbar stadsutveckling som
kunde skönjas där. Vid slutet av dagen fick de olika grupperna presentera sina idéer för
varandra. Många konkreta utvecklingsidéer presenterades.
Nätverk för delegationens stödprojekt
I samband med konferensen Arena hållbar stad i november 2012, se avsnitt 10 Information
och kommunikation nedan, tog delegationen initiativ till ett nätverk för alla de 98 projekt
som beviljats stöd under åren 2009–2012. Nätverket ska göra det möjligt för projekten att
utbyta erfarenheter sinsemellan och diskutera gemensamma frågor. Avsikten är att
nätverket ska kunna drivas vidare av projekten själva, utan externt stöd, efter att
delegationen har slutfört sitt uppdrag i december 2012.
23
4 Redovisa erfarenheter och goda exempel
Enligt uppdragsbeskrivningen ska Delegationen för hållbara städer verka för koordinering
mellan olika aktörer, sammanställa och sprida information om goda exempel och verka för
att särskilt förebildliga exempel på hållbart stadsbyggande ges uppmärksamhet.
I uppdraget har också ingått att undersöka och redovisa internationella erfarenheter av
hållbart stadsbyggande och applicerad miljöteknik med särskild relevans för svenska
förhållanden. Detta inkluderar goda exempel, utvecklingstendenser och nationella
program och prioriteringar för hållbart stadsbyggande.
Goda exempel i omvärlden
Intresset för goda exempel och erfarenheter som rör hållbar stadsutveckling har förstärkts
under de senaste åren. Både internationella aktörer och svenska nationella myndigheter
har arbetat med att dokumentera och jämföra erfarenheter och goda exempel i syfte öka
kunskapen om utvecklingen och möjliggöra jämförelser.
De goda exemplen inom hållbar stadsutveckling är viktiga åskådningsexempel och
skyltfönster mot omvärlden för såväl svenska som internationella aktörer. För
exportaktörer är det av avgörande betydelse att kunna referera till svenska exempel och
erfarenheterna av dessa.
Delegationens rapport Hållbar stadsutveckling – en internationell utblick samlar exempel
från 24 svenska ambassader som svarat på delegationens förfrågan om rapportering av
hållbar stadsutveckling och relaterad miljöteknikexport (från 2009–2010, uppdaterad
2011). Rapporten finns i bilaga 15.
Tillväxtanalys har skrivit flera rapporter med internationella jämförelser inom området
stadsutveckling. Rapporterna finns på delegationens webbplats, under fliken
Kunskapsportalen, och på Tillväxtanalys webbplats.
Tidskriften PLAN och Föreningen för Samhällsplanering (FFS) har med ekonomiskt
stöd från delegationen skrivit en engelskspråkig bok som ger en översikt över aktuella
tendenser i svensk samhällsplanering. Boken behandlar såväl det svenska
planeringssystemet som projekt och processer på nationell, regional och lokal nivå och
som bidrar till en hållbar stads- och samhällsutveckling i Sverige. Bland annat presenteras
ett 15-tal föredömliga och intressanta svenska stadsbyggnadsprojekt med tydlig
hållbarhetsinriktning.
Två exempel på internationella rapporter är Measurement for management. CDP Cities
2012 Global Report – including special report on C40 Cities skriven av Carbon
Disclosure Project (CPD) 2 och Planning for resilient communities – Learning from
2
www.cdproject.net
24
others skriven av de engelska planerarna Patsy Dell och Sarah Longlands med stöd av
engelska The Norfolk Fellowship Programme. 3 I båda dessa rapporter beskrivs svenska
exempel i jämförelse med andra internationella exempel.
OECD genomför för närvarande studien Green Cities Programme med syftet att finna
framgångsfaktorer för hur urban grön tillväxtpolitik och hållbarhetspolitik kan bidra till
att förbättra de ekonomiska resultaten och miljökvaliteten i städer och därmed öka
städers bidrag för nationell tillväxt, livskvalitet och konkurrenskraft. Stockholm är en de
städer som ingår i studien. Se vidare avsnittet Medverkan i OECD-studie om grön
ekonomi nedan.
Nätverk med exempel-aktörer
Delegationen tog våren 2009 initiativ till ett nätverk för informationsutbyte och
samverkan kring goda exempel inom stadsbyggnadsområdet. Nätverket har successivt
utökats med fler aktörer och arbetet i gruppen har intensifierats. Nätverket har bestått av
representanter för Arkitekturmuseet, Boverket, Energimyndigheten, Exportrådet,
Folkhälsoinstitutet, IVL, Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet, Sveriges Kommuner
och Landsting (SKL), Sveriges Arkitekter, Tillväxtverket, Trafikverket och Vinnova.
Syftet med nätverket är att underlätta överblick om vilka exempel som finns och att stödja
och förstärka aktörernas egna uppdrag om spridning av goda exempel. Exempelvis arbetar
nätverket med att undersöka hur aktörernas goda exempel kan sammanföras tematiskt
och kopplas till ett sammanhang utifrån helhetsperspektiv på staden. Under 2012 har
nätverket Goda exempel träffats åtta gånger varav två gånger i mindre arbetsgruppsmöten.
Nätverket genomförde ett seminarium kallat Exempel i samverkan under konferensen
Arena hållbar stad i november 2012. En samtalsledare ledde presentationen där tio
intressanta exempel på hållbar stadsutveckling uppmärksammades. Exemplen omfattade
allt ifrån visionsplanering, solceller, LED-gatubelysning, ekosystemtjänster, innovativa
cykelpooler, biogas och växthus till barns delaktighet i planeringen. Som en
sammanhållande länk presenterades en ”värderos” för varje exempel. Värderosen är ett
verktyg för hållbarhetsanalys från början framtagen och utvecklad av Ekologigruppen AB
och Arken SE arkitekter. Nätverket har anpassat värderosen och använt den som ett stöd
för att förhålla sig till helheten i varje exempel och för att uppmärksamma och förtydliga
samspelet mellan olika aspekter och dimensioner av hållbarhet.
En slutsats av nätverkets arbete är att aspekter som delaktighet och samverkan, i tidiga
skeden och kontinuerligt, är gemensamma nämnare för framgångsrika exempel oavsett
om exemplet har haft tyngdpunkt på ekologi, ekonomi eller den sociala dimensionen.
Nätverket har också uppmärksammat exempel som tillsammans ger ytterligare
synergieffekter.
3
http://norfolkcharitabletrust.com/
25
Ett annat syfte med nätverket har varit ökad samverkan mellan myndigheterna. Genom
nätverksmötena och gemensamt arbete har de medverkande i nätverket fått en större
insikt och ökad kunskap om fler exempel och om olika aspekter av hållbar utveckling.
Tvärsektoriellt arbete och arbete i nätverk kan bidra till ökad kunskap om och förståelse
för de utmaningar staden står inför.
Arkitekturmuseet, som är nationellt centrum för arkitektur och design, har med
ekonomiskt stöd av Delegationen för hållbara städer och bidrag från Naturvårdsverket
utvecklat portalen Hållbar stad (www.hallbarstad.se). Portalen invigdes i juni 2012 och
förmedlar kunskap och goda exempel samt är ett forum för idéutbyte om hur ett mer
hållbart samhälle kan skapas.
En presentation av nätverkets aktörer, bildspelet med goda exempel från seminariet
Exempel i samverkan samt kort information om modellen värderos finns på delegationens
webbplats och portalen www.hallbarstad.se.
5 Främja arbetet med miljöteknikutveckling och export
Ett viktigt syfte med regeringens satsning hållbara städer är enligt kommittédirektivet att
kombinera hållbar utveckling och insatser för att motverka klimatförändringar med
främjande av integrerad planering, miljöteknik, it och export. Stadsbyggnadsområdet är
en viktig arena för innovation och kunskapsutveckling. Affärspotentialen inom hållbart
stadsbyggande visas genom det stora intresset från bland annat Kina. Delegationen ska
särskilt lyfta fram dessa frågor och möjligheterna för ökad samverkan mellan kommuner
och näringsliv. Delegationen ska studera hur hållbar stadsutveckling ytterligare kan bidra
till export och aktivt bidra i detta arbete.
Av regeringens digitala agenda It i människans tjänst från oktober 2011 framgår att ”det
finns en stor potential för att åstadkomma miljöförbättringar i de svenska städerna med
stöd av it. Delegationen för hållbara städer har sedan tidigare regeringens uppdrag att
bland annat lyfta fram hur hållbar utveckling och insatser för att motverka
klimatförändringar kan kombineras med främjande av bland annat it. Denna inriktning
bör ytterligare prioriteras.”
Rundabordssamtal och konferens om it:s potential för hållbar stadsutveckling
Delegationen för hållbara städer, Vinnova, IT & Telekomföretagen,
Näringsdepartementet och Miljödepartementet genomförde i maj 2012 konferensen Hur
smart kan en stad bli? Konferensen föregicks av ett rundabordssamtal med företrädare
från olika it-aktörer i januari 2012 i syfte att ta reda på utvecklingstendenser inom it för
hållbar stadsutveckling och för att planera för genomförande av konferensen.
Konferensen samlade drygt 175 personer från offentliga och privata aktörer, forskning
och intresseorganisationer.
På konferensen uppmärksammades it:s potential, utmaningar och möjligheter för
städerna. Konferensen inleddes av it-minister Anna-Karin Hatt.
26
Presentationerna som följde avsåg it-tekniken i sig, användarperspektivet och utmaningar
inom bland annat affärsutveckling och samverkansformer. Vidare presenterades bland
annat utvecklingsarbetet i Norra Djurgårdstaden av representanter från både Stockholms
stad, Swedish ICT, Fortum och Interactive Institute. Ytterligare exempel som rörde
mobilitet och it presenterades av Spacetime och Volvo IT. Ett avslutande panelsamtal
fördes mellan några av talarna och SKL, Stockholms stad, Ericsson och Siemens.
En slutsats från konferensen är att det som är avgörande för hur smart en stad kan bli är
hur väl företag, kommuner och andra aktörer lyckas samverka och utveckla nya
partnerkonstellationer. Beteendeforskare menar att den största utmaningen i framtiden är
att få till en orkestrering av många – kanske hundratals eller tusentals olika lösningar –
som måste fungera samtidigt. För att kunna dirigera denna orkester av lösningar behövs
it-lösningar i sig. I städer pågår just nu flera förändringsprocesser som handlar om att
bryta upp de strukturer som finns. Sårbarheten ligger i hur vi klarar av att driva denna
samverkan med olika aktörer. Tillit och förutsägbarhet är nyckelfaktorer för framtida
lösningar.
Det konstaterades vidare att det finns en outnyttjad potential i it som drivkraft för hållbar
stadsutveckling. Många forskare inom it och beteendevetenskap menar att det viktigaste
för att nå framgång är vad vi grundar engagemanget på. Genom att fokusera på det
mänskliga engagemanget som drivkraft samt utveckla och använda nya samverkans- och
affärsmodeller kan it bli en hävstång som till exempel integrerar kollektivtrafik med
intelligenta transportsystem, som effektiviserar samhällets energianvändning, som
kretsloppsanpassar och resurseffektiviserar avfallshanteringen och som tillgängliggör
tjänster både till medborgare och företag och andra.
Anteckningar från möte med it-företrädare i februari 2012 och konferens i april 2012
finns i bilaga 16.
Kommunal kompetens kan stärka export av systemlösningar
Regeringens miljöteknikstrategi uppmärksammar vikten av systemperspektiv och att
kompetensutveckling bör ske ”genom insatser i hela utvecklingskedjan – från forskning
och utveckling via växande företag på hemmamarknaden till export på den globala
marknaden”.
Svenska kommuner har sedan flera årtionden byggt upp kompetens om utveckling och
drift av stadens infrastruktur såsom vatten-, avfalls- och energisystem. Ett antal
kommunalägda bolag har, ibland med hjälp av branschorganisationer, också framgångsrikt
börjat exportera kunskap och system och intressant erfarenhet härifrån finns att ta
tillvara.
I mars 2012 bjöd Delegationen för hållbara städer, i samverkan med Energimyndigheten,
Exportrådet, Tillväxtverket och Vinnova, in företrädare för miljöteknikexport till ett
möte för att diskutera behov och utmaningar för att använda kommunal kompetens som
hävstång för export inom miljöteknik och systemlösningar för stadens infrastruktur. En
27
slutsats från mötet är att initiativ där staten är med i dialog och samlar aktörer är
angelägna. Det handlar till stor del om behovet av en kontinuerlig lärandeprocess för
inblandade aktörer, ökad insikt om olika affärsmodeller samt förståelse för olika kulturer
och samhällssystem.
I september 2012 arrangerade delegationen och nämnda fyra myndigheter ett seminarium
för särskilt inbjudna för att uppmärksamma och lära om hur kommunal kompetens kan
användas för att stärka svensk export inom området hållbara städer. Seminariet inleddes
med en forskarutblick av Olof Hjelm, professor i industriell miljöteknik vid Linköpings
universitet, och följdes av presentationer av de fyra myndigheterna i syfte att tydliggöra
roller och ansvarsfördelning. Vidare beskrev konsultföretaget Bizcat och det kommunala
bolaget Usitall sina affärsmodeller för export av systemlösningar. Avgörande faktorer för
båda företagen är marknadsanalys av kundbehov och insikt om vad kompetensen består av
samt vilken kompetens som kan säljas. Representanter för Umeå kommun presenterade
kommunens syn på begreppet ”staden som system”, kommunens strategi för export av
kompetens och vikten av både export och import av kompetens, det vill säga ömsesidigt
lärande. Sweco Environment beskrev hur företagets många år med exportprojekt manat
till nya former för samverkan över gränserna, men också till tålamod. Tiden från de första
kontakterna till konkret affär kan ofta vara upp till tio år.
Vid seminariet konstaterades att en viss kunskapshöjning och ökad samstämmighet kring
frågorna om kommunal kompetens som stöd för export har nåtts bland de deltagare som
arbetar mest med export av hållbara städer. Detta var inte fallet då Swentec först
uppmärksammade frågan för cirka fem år sedan. Trots det är slutsatsen att kunskapen och
medvetenheten hos kommuner och kommunala bolag om på vilket sätt de kan bidra till
export fortfarande behöver höjas, men också spridas till fler kommuner och att det
behövs ett nytt tankesätt.
Det behövs också större tydlighet och koordination kring exportfrämjande myndigheters
uppdrag, arbetssätt och samverkan, också i syfte att koordinera och kraftsamla med andra
aktörer både på regional och lokal nivå, till exempel branschorganisationer, cleantechorganisationer, kommuner med flera. En annan slutsats är att stöd till demoanläggningar
och referensobjekt är mycket viktigt.
Ytterligare rekommendationer från seminariet är fördjupad analys och ökad förståelse för
affärsprocessen samt riktad finansiering och forskning. Dessutom efterfrågades en
tydligare svensk affärsstrategi med kundbehov och affärsprocessen i fokus samt mer
framåtsyftande vision och översyn av viss lagstiftning. Dokumentation från seminariet
finns i bilaga 17.
Nätverk för hållbara städer och export
Delegationen har under året haft flera arbetsmöten med Exportrådet, Energimyndigheten,
Tillväxtverket och Vinnova för att diskutera och planera för de aktiviteter som redovisats
ovan. Kansliet har också deltagit i övriga aktörers seminarier.
28
Som en följd av ett regeringsinitiativ inom nätverket Global Sustainable Cities Network
(GSCN), bildat 2011 inom ramen för Clean Energy Ministerial, har Energimyndigheten
kallat till ett första samordningsmöte om hur svenska myndigheter och kommuner skulle
kunna samarbeta för att i förlängningen ingå i ett internationellt nätverk för
kunskapsutbyte och lärande mellan Sverige, Danmark, Förenade Arabemiraten och Kina.
Kansliet deltog i mötet. Två områden är startpunkten för det internationella samarbetet.
Dessa är Waste-to-Energy (avfallsförbränning, biogas) och Cities – Demand-side
Management (smarta nät, smarta byggnader m.m). De svenska myndigheter och andra
aktörer som Energimyndigheten ska samarbeta med, och som därmed kan fungera som
ett svenskt nätverk i frågan, är Boverket, Exportrådet, Formas, Naturvårdsverket,
Tillväxtverket, Trafikverket, SKL och Vinnova.
Medverkan i OECD-studie om grön ekonomi
I delegationens uppdrag ingår bland annat att ”belysa vilken betydelse hållbar
stadsutveckling kan spela inom ramen för begreppet grön ekonomi”. Genom att stödja
Stockholms stads deltagande i en fallstudie inom OECD:s Green Cities Programme har
delegationen bidragit till att Sverige finns med i denna studie och att viktiga resultat från
studien kan spridas till svenska aktörer.
Green Cities Programme syftar till att finna framgångsfaktorer för hur urban grön
tillväxtpolitik och hållbarhetspolitik kan bidra till att förbättra de ekonomiska resultaten
och miljökvaliteten i städer och därmed öka städers bidrag för nationell tillväxt,
livskvalitet och konkurrenskraft. Detta görs bland annat genom jämförande studier
mellan städer.
En rapport i bokform som rör fallstudien om Stockholm väntas presenteras av OECD i
april 2013. I maj 2013 kommer såväl fallstudien om Stockholm som OECD:s
programrapport från Green Cities Programme om grön tillväxt i städer presenteras vid en
större internationell konferens i Stockholm.
6 Stärka den sociala dimensionen i hållbar stadsutveckling
Sociala frågor är viktiga för de miljö- och klimataspekter som står i fokus för
delegationens arbete. Boendes förståelse och delaktighet är centrala för att möjliggöra
signifikanta förbättringar i stadsmiljön. Det är också viktigt att sociala frågor kan länkas
till ekologiska och andra hållbarhetsaspekter för att skapa synergier i stadsbyggandet.
Delegationen ska enligt kommittédirektivet särskilt studera frågor som rör den sociala
dimensionen och verka för en spridning av intresse, förståelse och delaktighet.
Nätverket Stadsbyggnadsdialogen
Delegationen för hållbara städer tog under våren 2011 tillsammans med Stockholms stad
initiativ till ett nätverk, Stadsbyggnadsdialogen, kring frågor om medborgardialoger vid
29
stadsutveckling. Bakgrunden till nätverket är behovet av att systematisera all den kunskap
om medborgardialoger som finns, så att erfarenheterna också bidrar till ytterligare
utveckling. Tjänstemän från sex olika kommuner – Göteborgs stad, Linköpings kommun,
Malmö kommun, Norrköpings kommun, Stockholms stad och Umeå kommun – har
ingått i nätverket. Syftet med nätverket är att med fokus på tidig och kontinuerlig dialog
om stadsplanering och stadsbyggnadsprocesser och utifrån aktuella erfarenheter och
pågående forskning lära av varandra. Vidare syftar nätverket till att dra slutsatser om vilka
behov det finns för att utveckla den tidiga och kontinuerliga dialogen, samt ge förslag på
hur det kan ske. Genom sin koppling till forskare bidrar nätverket Stadsbyggnadsdialogen
också till att främja samordning och samverkan kring gränsöverskridande forskning och
utveckling för hållbart samhällsbyggande.
Nätverket har totalt haft sex nätverksträffar i de medverkande kommunerna, och vid
dessa träffar har kommunen bjudit in forskare att medverka. Genom detta utbyte av både
positiva och negativa lokala erfarenheter kring medborgardialoger samt reflektioner och
analyser från forskare har nätverket utvecklat en gemensam kunskap. Nätverket har också
identifierat och uppmärksammat ett antal kunskapsluckor och har tillsammans med
Mistra Urban Futures initierat en kartläggning av forskningsläget när det gäller dialoger i
tidiga skeden. Bland annat är nätverket intresserat av att få veta om det finns forskning
som studerar värdet av dialoger i tidiga skeden, till exempel i form av tidseffektivitet på
sikt, kvalitet i dialogen, social hållbarhet m.m.
I oktober 2012 bjöd delegationen och nätverket in till ett rundabordsmöte. Syftet var att
samla fler forskare och aktörer för att diskutera kunskapsläge och forskningsbehov när
det gäller tidig och kontinuerlig dialog om stadens utveckling och för att identifiera
möjligheter till ökat utbyte av kunskap och erfarenheter mellan forskare och praktiker.
Stadsbyggnadsdialogen medverkade också på konferensen Arena hållbar stad i november
2012 genom att presentera nätverket och genomföra dialogdiskussioner utifrån ett urval
praktiska dialogexempel.
I den rapport som sammanfattar nätverkets möten och diskussioner lyfts följande teman
fram som centrala för förståelsen av behovet av att utveckla dialogen med medborgarna.
•
•
•
•
•
•
•
Delaktighet är avgörande för social hållbarhet
Vikten av tidig och kontinuerlig dialogprocess
Representativitet – en viktig demokratiaspekt
Medborgardialoger och representativ demokrati
Rollfördelningen mellan tjänstemän och politiker
Stadsplanerarens roll nu och i framtiden
Tvärsektoriellt arbetssätt
Några av slutsatserna är att det behövs en ökad medvetenhet om dialogens betydelse, och
därmed också politisk prioritering om att utveckla kontinuerliga dialogprocesser och att
starta i tidigare skeden. Det handlar också om att tydliggöra politikers och tjänstemäns
roller, att förbättra kunskapsdelningen mellan förvaltningar och i ökad grad använda sig
30
av den kunskap och de verktyg som kommunikationsplanering baseras på så att
representativiteten förbättras. Dock behövs mer kunskap och forskning kring hur en
genuin stadsdialog i tidiga skeden kan föras och vilka effekter och resultat tidiga dialoger
kan ge. Mistra Urban Futures avser att fortsätta detta arbete tillsammans med forskare
och praktiker för att utveckla kunskap baserad på forskning.
Nätverkets diskussioner och slutsatser har sammanfattats i en rapport, se bilaga 18.
Rapporten innehåller också exempel från kommunala erfarenheter av medborgardialoger
och forskarperspektiv på medborgardialoger. Även anteckningar från rundabordssamtalet
i oktober 2012 bifogas rapporten.
Konferens om den sociala dimensionen av hållbar stadsutveckling
Delegationen för hållbara städer, Boverket, Folkhälsoinstitutet och Malmö stad bjöd i
juni 2012 in till en tvådagars konferens, Stadens sociala samband. Konferensen tog sig an
stadens utmaningar på ett nytt sätt genom att visa på den förändringskraft som finns när
människan ges den centrala rollen. Hur städer planeras, byggs, förvaltas och utvecklas har
tydliga samband med människors hälsa och delaktighet, förutsättningarna för integration,
jämställdhet och demokrati liksom möjligheten att minimera miljö- och klimatpåverkan.
Syftet med konferensen var att öka förståelsen för innebörden av den sociala dimensionen
av hållbar stadsutveckling och tydliggöra sambanden mellan den sociala dimensionen och
klimataspekterna och även att åskådliggöra dessa samband ur ett ekonomiskt perspektiv.
Avsikten var också att belysa hur resultatet av arbetet med fysisk planering, byggande och
boende, folkhälsa, urbant utvecklingsarbete och klimatarbete intimt hänger samman.
Konferensen tog avstamp i tre utgångspunkter; den första handlar om att människors
livsvillkor behöver vara tillgodosedda och rimligt rättvist fördelade, till exempel
försörjning, trygghet, känsla av tillhörighet. Den andra utgångspunkten handlar om
människors möjlighet att bidra till en hållbar värld, det vill säga frågor om ansvar, aktiva
konsumtionsval och livsstil. Den tredje om vikten av värderingar, visioner och ledarskap
både på individ-, företags- och samhällsnivå.
Första dagen inleddes med en teoretisk grund. Presentationerna tog bland annat upp
innebörden av den sociala dimensionen av hållbar stadsutveckling, klimatutmaningen,
människors värderingar av välbefinnande, lokala fotavtryck ur ett konsumtionsperspektiv,
livsmiljö och levnadsvanor, individens möjlighet att påverka sitt klimatavtryck,
resonemang om inkludering och rättvisa. Samtal om värderingar och värden samt
anförande av miljöminister Lena Ek avslutade första dagen.
Konferensens andra dag fokuserade på konkreta goda exempel och rundabordssamtal med
konferensdeltagarna. En kavalkad med projekt från Malmö och panelsamtal med exempel
från andra stadsdelar i hela Sverige lyfte fram en mängd intressanta och kreativa projekt
och aktörer i samhällsutvecklingen. Bland exemplen fanns Malmö stads arbete med
bostadstillsyn där staden sätter press på fastighetsägare med undermålig skötsel, en
31
arbetsmarknadsutbildning för plåtslagare i Örebro, kommunikation med föräldrar genom
gemenskapsodling, engagerade ungdomsföreningar som skapar gemenskap och en ideell
förening som skapar meningsfulla arbeten för kvinnor som haft svårigheter att komma in
på arbetsmarknaden. En inspelad videointervju med integrationsminister Erik Ullenhag
samt föredrag om hållbart ledarskap och konsten att fatta kloka och hållbara beslut
avslutade konferensen.
En slutsats av konferensen är att den sociala dimensionen av hållbar utveckling är
avgörande för utvecklingen av de övriga dimensionerna och att staden är en social
organism. Hållbarhet liknades bland annat vid ett komplicerat humanekologiskt system,
där balans måste finnas för att inte orsaka stress. Det som bygger upp den sociala
dimensionen är det sociala kapitalet mätt i tillit. Denna tillit skapas genom delaktighet i
samhället och känslan av gemenskap med andra individer.
Det konstaterades vidare att städer måste planeras för välbefinnande och livskvalitet. Det
vi människor värdesätter högst, som till exempel tid till nära relationer - kostar minst,
både vad gäller pengar, energi och material. Det faktum att klimatpåverkande utsläpp av
den samlade svenska konsumtionen till 60 procent sker utomlands och att en
inkomstökning med tio procent bidrar till nio procents ökning av energi- och
materialrelaterad konsumtion, tydliggjorde att det krävs strategier för hållbar utveckling
som kombinerar teknikgenombrott och uppmaningar till livsstilsförändringar. Det behövs
ett starkare fokus på välbefinnande som drivkraft.
Konferensen betonade också vikten av att bygga en framtidstro hos människor och att
sätta barn och ungas positiva utveckling i främsta rummet. Det är lönsamt att arbeta
förebyggande och mycket dyrt att arbeta reaktivt. Vi måste bli mycket bättre på att
utveckla och använda mätbara indikatorer för mänskliga värden och för att visa på
samhällets insatser och utveckling över tid.
Avslutningsvis uppmärksammades att de bakomliggandesystemvillkoren och mekanismer
som styr marknaden idag måste förändras. Marknaden måste utrustas med tydliga etiska
ramar och värderingar som stakar ut en riktning mot det hållbara samhället. För detta
krävs ett ledarskap som använder styrmedel som tar hänsyn till sociala och ekologiska
värden så att dessa faktorer blir en förutsättning för ökad välfärd och samhällsutveckling.
Delegationens ordförande, Peter Örn, avslutade konferensen genom att understryka att
såväl politiskt ledarskap som näringslivets ledarskap måste genomsyras av hållbarhet och
långsiktighet och inte minst engagemang.
Dokumentation från konferensen finns i bilaga 19. Ytterligare dokumentation som
filmning av anföranden, graphic recording samt talarnas presentationer finns på
delegationens webbplats.
32
Främjande av byggemenskaper
På flera håll i Tyskland, bland annat i Freiburg, Tübingen och Hamburg har
byggemenskaper, Baugemeinschaften, varit ett viktigt redskap för att åstadkomma
attraktiva och hållbara stadsdelar. En byggemenskap är en grupp människor som i egen
regi och utifrån sina egna ambitioner tillsammans planerar, låter bygga och använder en
byggnad. I Tyskland har den här projektmodellen resulterat både i intressant arkitektur
och uppskattade boendemiljöer.
Den ideella föreningen för Byggemenskaper kom till som en följd av att delegationen
anordnade det första seminariet någonsin i Sverige om byggemenskaper i september 2011
(se verksamhetsrapport för 2011). Under den avslutande diskussionen på seminariet
betonade flera deltagare behovet av en samlande kraft som kunde driva frågan vidare i
Sverige. Som ett resultat av detta bildade sedan några av deltagarna en förening.
Föreningen för Byggemenskaper samlar, utvecklar och förmedlar kunskap och utgör även
en gemensam plattform för alla som har intresse för byggemenskapens idé. Delegationen
har stöttat föreningen på olika sätt i inledningsskedet, dels genom att medverka i
anordnandet av en temadag för stadsbyggnadsexperter i april i Malmö, dels genom att
hjälpa till att sprida inbjudan till föreningens första höstkonferens i november 2012 som
hölls i Göteborg. Deltagarna på seminariet i Malmö kom från kommuner,
stadsbyggnadskontor, arkitektkontor och intresseorganisationer. Experter från Tyskland
informerade om hur byggemenskaper organiseras och uppförs där, med exempel från
Hamburg och Berlin. Olika pågående svenska byggemenskapsprojekt i bland annat Lund,
Göteborg, Norrköping och Malmö presenterades och ämnen som organisation,
finansiering och matchmaking diskuterades. Dokumentation från föreningens
genomförda seminarier och konferenser finns på webbplatsen www.byggemenskap.se.
Föreningen för Byggemenskaper har 2012 sökt och beviljats stöd från delegationen till ett
planeringsprojekt som syftar till att utveckla en internetbaserad planeringsplattform för
byggemenskapsrörelsen i Sverige. Plattformen ska fungera som en mötesplats och
informationskanal och underlätta bildandet av byggemenskaper.
Delegationen har även låtit ta fram en rapport med syfte att sprida kunskaper och
erfarenheter om byggemenskaper i Sverige och bidra till att belysa möjligheter och hinder.
Rapporten bifogas i bilaga 20.
7 Främja samverkan kring forskning och utveckling
För att långsiktigt svara upp mot den betydelse och potential som hållbar stadsutveckling
har som en avgörande samhällsutmaning behöver insatser kring forskning, utveckling,
innovation och demonstration av lösningar kring miljöteknik och integrerat, hållbart
stadsbyggande ytterligare stärkas och samordnas. Delegationen för hållbara städer ska
enligt kommittédirektivet utifrån sitt mandat och i samverkan med forskningsfinansiärer,
näringsliv och andra relevanta aktörer främja samordning och samverkan kring
gränsöverskridande forskning och utveckling för hållbart samhällsbyggande.
33
Förslag till forsknings- och innovationspropositionen 2012
Delegationen har bidragit med underlag inför regeringens forsknings- och
innovationsproposition. I december 2011 lämnade delegationen in ett förslag till en
strategisk satsning för att säkra ett svenskt fungerande kunskaps- och innovationssystem
för utveckling av tätorter och städer. Till grund för förslaget ligger den strategiska
forskningsvision som delegationen arbetade fram under åren 2009 och 2010.
Visionen innebär en kraftfull och sammanhållen satsning på forskning om hållbar
stadsutveckling i omfattningen 250 miljoner kronor per år under minst sex år för att
etablera ett svenskt fungerande kunskaps- och innovationssystem för stadsutveckling.
Medlen föreslås användas till att:
•
•
•
bygga upp ett nationellt nätverk av 4-5 nationella kompetenscentra (inklusive det
redan existerande Mistra Urban Futures i Göteborg) med en lokal och regional
förankring som samtidigt utgör viktiga aktörer i nordiska, europeiska och globala
kunskapsnätverk,
förstärka systeminriktade och gränsöverskridande perspektiv i forskning och
utvecklingsarbete och
möjliggöra satsningar på FUD (forskning, utveckling och demonstration) och
pilotanläggningar, inklusive experimentella satsningar med täta kopplingar mellan
praktik och forskning, samt uppföljning av dessa satsningar.
Förslaget finns i bilaga 21.
Propositionen (Prop. 2012/13:30) som presenterades i oktober 2012 refererar till
Delegationen för hållbara städer och innehåller en historiskt stor satsning på hållbart
samhällsbyggande. Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande,
Formas, får från år 2013 stegvis ökade resurser till hållbart samhällsbyggande. År 2016
tillförs området 100 Mkr jämfört med år 2012. Medlen ska gå till långsiktig
kunskapsuppbyggnad och till att stärka forskningsmiljöer. Satsningarna ska vara
åtgärdsinriktade. Krav ställs på samfinansiering från offentliga och privata aktörer.
Propositionen föreslår därtill att Vinnova, Formas och Energimyndigheten ges ökade
medel till satsningar på strategiska innovationsområden som även kan gå till
samhällsbyggnadsområdet.
Delegationens bedömning är att de medel som föreslås tillföras området hållbart
samhällsbyggande i forsknings- och innovationspropositionen i väsentlig utsträckning,
tillsammans med en samfinansiering, ger förutsättningar för att förverkliga det förslag
delegationen lämnat till regeringen.
Möten med forskningsfinansiärer
Delegationen har under åren 2009-2012 vid sammanlagt sex tillfällen samlat
forskningsfinansiärer till informella möten för ömsesidigt informationsutbyte och
strategiska diskussioner om hur forskningen inom hållbar stadsutveckling kan stärkas
34
genom bland annat samordning. Inspel till regeringens forskningsproposition, EUkommissionens Horizons 2020 och JP Urban Europe har varit viktiga samverkansfrågor.
Vid det femte mötet i januari 2012 konstaterades med oro att stadsutvecklingsfrågorna
var svagt uttryckta i såväl ett flertal inspel till forsknings- och innovationspropositionen
som i det förslag som då fanns till nytt ramprogram för Horizons 2020. Som en reaktion
på detta föreslogs att delegationen skulle ta ett initiativ till en gemensam skrivelse till
regeringen. Se särskild rubrik nedan.
Vid det sjätte och avslutande mötet i november 2012 var huvudfrågan former för fortsatt
samverkan efter delegationens upphörande. De möten delegationen samlat till har fyllt en
viktig funktion och det finns ett fortsatt stort intresse bland forskningsfinansiärerna av
att träffas regelbundet för ömsesidigt informationsutbyte. Även branschorganisationerna
har ett intresse av delta. För att bibehålla en kontinuitet i samverkan – i avvaktan på att
regeringen pekar ut en aktör med särskilt samordningsansvar – erbjöd sig IQ
Samhällsbyggnad att ta initiativ till ett nytt möte under våren 2013.
Vid mötet konstaterades att satsningen på hållbart samhällsbyggande i forsknings- och
innovationspropositionen är öppet formulerad och spänner över såväl planeringsfrågor
som byggtekniska frågor. Ett viktigt arbete med att prioritera vad forskningsmedlen ska
gå till återstår därför.
Möten med näringslivets företrädare
Delegationen har i det förlängda uppdraget mött företrädare för kommunerna,
näringslivet och branschorganisationer för att nå samsyn om och uppbackning för
forskningsvisionen och underlaget till regeringen inför forsknings- och
innovationspropositionen. År 2011 ordnades ett rundabordssamtal med ett trettiotal
deltagare och under 2012 genomförde delegationens kansli en serie uppföljande enskilda
möten med företrädare för olika branschorganisationer.
Skrivelse till sju ministrar
Delegationen har i februari 2012 tillsammans med Trafikverket, Riksantikvarieämbetet,
Boverket, Vinnova och IQ Samhällsbyggnad i en gemensam skrivelse till sju svenska
ministrar betonat att det är ytterst angeläget att forsknings- och innovationsaktiviteter för
hållbar stadsutveckling kommer in i en god cirkel där satsningar på svensk och europeisk
nivå positivt kan förstärka varandra. Skrivelsen finns i bilaga 22.
Påverkan på EU:s ramprogram för forskning och innovation
Delegationen har under verksamhetsperioden följt EU-kommissionens process med att ta
fram EU:s nästa ramprogram för forskning och innovation, Horizons 2020. Vid flera
tillfällen har delegationen lämnat in förslag till Utbildningsdepartementet eller direkt till
EU-kommissionen där städernas betydelse betonas. Delegationen har även bidragit med
förslag till skrivningar till Socialdepartementet i februari 2012 och ytterligare
faktaunderlag till Miljödepartementet under våren 2012.
35
Delegationen har framhållit att det är ytterst angeläget att stadsutvecklingsfrågorna får en
tydligt uttalad och befäst position i Horizons 2020 och att det därför är viktigt att
berörda parter verkar för att hållbar stadsutveckling lyfts fram explicit i förhandlingarna
om Horizons 2020, i första hand i form av ett eget tvärgående tema och i andra hand
genom att skrivningar om stadsutveckling lyfts in under samtliga teman.
I de internationella slutförhandlingarna under våren och hösten 2012 drev Sverige på,
genom Utbildningsdepartementet, för att få in skrivningar om hållbar stadsutveckling
under det tema som avser inkluderande, innovativa och säkra reflekterande samhällen
samt generella skrivningar om det urbana sammanhanget i två andra teman som tar upp
energi respektive transporter. Delegationen har informerats om att skrivningar som
delegationen tagit fram har tagits in i Horizons 2020.
Debattartikel i Dagens Samhälle
I syfte att väcka en allmän debatt om behov av fortsatta satsningar på forskning och
statliga incitament till kommuner och företag för att stimulera nytänkande och
pilotprojekt skrev delegationen och SKL en gemensam artikel som publicerades i Dagens
Samhälles webbversion den 20 april 2012, se bilaga 23. I artikeln betonas Sveriges roll som
föregångsland och städernas särskilda ansvar för att gå före och driva på utvecklingen. För
att möta klimatutmaningen och lyfta städernas livsmiljöer behövs en långsiktig och
integrerad stadsplanering i kombination med sociala insatser. Artikeln publicerades senare
även på delegationens och SKL:s webbsidor.
Möte om behov av tvärsektoriella perspektiv i högskolans grundutbildningar
Delegationen har under verksamhetsperioden gjort insatser för att uppmärksamma
behovet av tvärsektoriella perspektiv och studentutbyten i högskolans grundutbildningar.
I november 2010 bjöd delegationen in ett tjugotal företrädare från olika högskolor för att
diskutera hur de arbetar för att föra in tvärsektoriella perspektiv i utbildningarna idag.
Anteckningar från mötet finns i bilaga 24. Inför mötet hade delegationen låtit göra en
kartläggning med intervjuer med lärare och studierektorer vid ett tiotal institutioner. Vid
det mötet konstaterades att det finns organisatoriska, ekonomiska och kulturella barriärer
för studentutbyten och samverkansprojekt över institutionsgränser. Kartläggningen finns
i bilaga 25.
8 Identifiera hinder för hållbar stadsutveckling
I delegationens förlängda uppdrag har ingått att lämna en rapport om system och
strukturer som kan utgöra hinder för hållbar stadsutveckling och identifiera förslag till
åtgärder och lösningar. Rapporten överlämnades till regeringen den 28 juni 2012.
Till grund för rapporten finns två konsultrapporter och en hearing med särskilt inbjudna
sakkunniga. Delegationens seminarium om städernas sociala samband i juni 2012 bidrog
36
även med viktigt underlag. Arbetet med att ta fram rapporten har letts av en fokusgrupp
inom delegationen.
Underlagsrapport och kunskapsöversikt
I ett inledande skede anlitades en konsult för att i samarbete med fokusgruppen utveckla
ett underlagsmaterial med probleminventering och förslag till alternativa åtgärder och
lösningar. Samtidigt uppdrogs åt en annan konsult att göra en kunskapsöversikt baserad
på en litteraturgenomgång av ett urval av aktuella rapporter och utredningar, i syfte att
inventera beskrivningar av hinder för hållbar stadsutveckling i dessa.
Som en del i arbetet med underlagsrapporten hölls i december 2011 en workshop med
tankesmedjan Global Utmanings programråd för hållbara städer.
Hearing om hinder för hållbar stadsutveckling
I mars 2012 bjöd delegationen in ett trettiotal sakkunniga från näringsliv, universitet,
kommuner och statliga verk till en hearing om hinder för hållbar stadsutveckling. Syftet
med hearingen var att hämta in synpunkter på de två konsultrapporterna för att lyfta
ytterligare perspektiv och att identifiera särskilt viktiga frågor att belysa i delegationens
rapport.
I den diskussion som följde efter presentation av konsultrapporterna fanns en
samstämmighet om de utmaningar städerna står inför, och om att verklig insikt saknas om
vad utmaningarna innebär. Det finns ett glapp mellan vision och verklig handling. Ett
hinder som lyftes fram är att institutionaliserade maktförhållanden påverkar hur arbetet
organiseras och vilka frågor som får prioritet samt förstärker ”stuprören”. En breddad
diskussion som tar in fler perspektiv efterlystes. Några sådana är behovet av större
ansvarstagande på alla nivåer, av snabb mobilisering och handlingskraft, bättre
beslutsunderlag och ett större intresse för uppföljning, incitament som styr fler beslut i
rätt riktning och bättre regelefterföljande. Mer kunskap och insikt behövs inom en rad
områden, exempelvis vad som skapar värden och nyttor, om ekonomiska drivkrafter, hur
socioekologiska system i städerna samverkar och hur informations- och
kommunikationsteknik i grunden kommer att påverka teknik och inflytande. Flera
deltagare efterlyste en nationell stadspolitik som tar hänsyn till att städernas
förutsättningar skiljer sig åt. Det stora värdet av att sitta tillsammans och diskutera
betonades av flera deltagare. Referat från hearingen finns i bilaga 26.
Rapport med femton hinder för hållbar stadsutveckling
Den 28 juni 2012 överlämnade delegationen rapporten Femton hinder för hållbar
stadsutveckling till regeringen. I rapporten konstaterar delegationen att städerna står inför
krav på en snabbare omställning än hittills och en högre grad av helhetstänkande. Det
behövs nya processorienterade angreppssätt som bygger på helhetssyn och
systemtänkande och gränsöverskridande samarbete mellan forskare, näringsliv,
kommuner och medborgare. Kunskap och ett gemensamt lärande behöver byggas genom
uppföljning och erfarenhetsåterföring. Allt detta ställer krav på ett tydligt politiskt
37
ledarskap och politiskt förankrade strategier som leder samhällsutvecklingen i en hållbar
riktning.
I rapporten lyfter delegationen fram femton hinder som försvårar en nödvändig, snabb
och långsiktigt hållbar omställning av städerna:
1. Hållbarhetsvisioner har inte integrerats inom olika politikområden
2. Värden kopplade till människors livskvalitet och städernas attraktionskraft ges inte
tillräcklig tyngd
3. Ohållbara livsstilar och beteenden bidrar till höga koldioxidutsläpp
4. Ökad social och rumslig uppdelning i städerna
5. Otillräcklig dialog med medborgare om stadens utveckling
6. Stuprörstänkande försvårar helhetslösningar
7. Bristande samordning inom och mellan olika nivåer
8. Ensidigt och kortsiktigt projektfokus hindrar långsiktighet
9. Bristande kapacitet och kompetens att utöva ledarskap för komplexa,
tvärsektoriella processer
10. Bristande incitament för långsiktigt hållbara beslut
11. Inlåsning i svårföränderliga och kostsamma strukturer
12. Otillräckliga satsningar i samhällsviktig infrastruktur kopplat till städernas
utveckling och behov
13. Otillräckliga satsningar på kunskapsutveckling och pilotprojekt
14. Brist på fungerande affärsmodeller
15. Konserverande regler för offentlig upphandling
Delegationen föreslår i rapporten några statliga åtgärder som kan driva på arbetet med
hållbar stadsutveckling:
•
•
•
•
En nationell stadspolitik för bättre samordning av statens sektorsintressen som
inbegriper en strategi där hållbarhet är ett överordnat mål i praktiken
Fortsatt satsning på en nationell arena som kan samla aktörer för hållbar
stadsutveckling
Ökade resurser till kunskapsutveckling inom hållbar stadsutveckling i form av
forskning och utveckling, innovation, systematisk uppföljning och utbildning
Fortsatta satsningar på pilot- och demonstrationsprojekt
Seminarium i Almedalen om behovet av en statlig stadspolitik
Delegationen genomförde i juli 2012 för tredje året i rad ett seminarium under
politikerveckan i Almedalen med fokus på städernas klimat- och hållbarhetsarbete. Denna
gång diskuterades behovet av en nationell stadspolitik. Hur kan en nationell stadspolitik
vara till stöd i städernas arbete?
38
Inledningsvis presenterades rapporten Femton hinder för hållbar stadsutveckling som
delegationen överlämnat till regeringen en vecka tidigare samt slutsatser från den
kunskapsöversikt som utgjort ett underlag till rapporten.
En panel ledd av delegationens ordförande Peter Örn diskuterade sedan erfarenheter av
lokal politik för hållbar stadsutveckling och statens viktigaste ansvarsområden och
uppgifter för att stödja städernas arbete. I paneldiskussionen betonades att städerna har
en betydelse för regional tillväxt, men även för tillväxten och utveckling i hela landet.
Staten har ett ansvar för en nationell infrastruktur, liksom för att skapa de bästa
förutsättningarna för infrastruktur och arbetstillfällen i regioner. Staten kan stödja
städerna genom att skapa drivkrafter och samordna regelverken. Konflikter mellan statliga
riksintressen och städers utvecklingsplaner berördes. Panelen efterlyste en statlig politik
för städerna som är utvecklingsorienterad snarare än preciserande och detaljreglerande.
Panelen efterlyste även ett större mod hos finansinstituten att våga investera i innovativa
och oprövade lösningar. Det är en gemensam uppgift för staten och den finansiella
sektorn att utveckla andra verktyg för finanssektorn. Bostadsbristen lyftes som en viktig
fråga att lösa i städerna. Vidare förslogs att de statliga pensionsfonderna kan används till
att långsiktigt investera i bostäder och till att skapa tillväxt inom landet istället för att
investeras utomlands.
Referat från seminariet finns i bilaga 27.
9 Förslag till hur delegationens arbete, kunskaper och erfarenheter kring hållbar
stadsutveckling kan föras vidare
I delegationens förlängda uppdrag har ingått att lämna förslag till hur dess arbete,
kunskaper och erfarenheter kring hållbar stadsutveckling kan föras vidare inom ordinarie
strukturer efter att delegationen har slutfört uppdraget i december 2012. Förslaget har
utvecklats parallellt med delegationens inventering av system och strukturer som kan
utgöra hinder för hållbar stadsutveckling. (Se avsnitt 8 i denna rapport). Arbetet med
förslaget har letts av en fokusgrupp inom delegationen. En rapport med förslag till
fortsatt arbete överlämnades till regeringen den 28 juni 2012.
Rapporten Förslag till fortsatt arbete för hållbar stadsutveckling innehåller förutom
förslaget ett antal bilagor: förteckning över projekt som har fått ekonomiskt stöd,
delegationens konferenser, seminarier och workshops, delegationens publikationer,
nationella mål med relevans för hållbar stadsutveckling, beskrivning av aktörer inom
hållbar stadsutveckling på nationell nivå, samverkansprojekt och särskilda satsningar samt
referat från möten som handlat om omvärldens syn på fortsatt arbete för hållbar
stadsutveckling.
Under arbetet med förslaget har ett seminarium och ett antal möten ägt rum med olika
nätverk och myndigheter där framtida behov och tänkbara scenarios har diskuterats.
Synpunkter från dessa avstämningsmöten har vägts in i delegationens förslag. De
viktigaste mötena redovisas i korthet nedan.
39
Seminarium med nyckelaktörer
Delegationen genomförde i juni 2011 ett seminarium med nyckelaktörer för hållbar
stadsutveckling. Syftet med seminariet var att samla in aktörernas förslag till hur
delegationens arbete, kunskaper och erfarenheter kan föras vidare och tas om hand. Det
rådde stor enighet om att det behövs en neutral nationell arena för att stärka arbetet med
hållbar stadsutveckling även efter att delegationens arbete har slutförts.
Möte med nätverket för Goda exempel
Möte har hållits med det nätverk för myndigheter och organisationer som arbetar med
goda exempel och där staden är utgångspunkten. Detta nätverk har betonat att
delegationen har överbryggat strukturella gränser, exempelvis mellan politik, forskning
och praktik och funnit samverkansformer mellan och inom strukturerna. Deltagarna i
nätverket har understrukit att detta arbete inte bör få falla tillbaka. Samarbetet befinner
sig i starten av en fruktbar kunskapsprocess som bör ges möjlighet att fortsätta. Det tar
tid att bygga upp samverkan i denna typ av nätverk och det krävs långsiktighet i arbetet.
Deltagarna menar att det behövs en arena även framgent och det finns en vilja att bidra i
arbetet.
Möte med forskningsaktörer
Vid ett par möten med forskningsfinansiärer under januari 2012 har dessa framfört att en
framtida arena för hållbar stadsutveckling är önskvärd och angelägen och det gäller att
inte förlora tid så att ett glapp uppstår när delegationens uppdrag slutförs 2012.
Forskningsfinansiärernas behov av en framtida arena utgörs främst av möjligheten att
samordna sig, att gemensamt kunna hävda stadsperspektivet samt kopplingen till praktik
och implementering genom kontakt med städerna. Man ser helst en arena med stor bredd,
långsiktighet, "spindelfunktion” och samordning på olika nivåer. Behovet är att interagera
och informera. Man behöver formulera ett brett partnerskap med samhällets mest berörda
aktörer såsom kommunerna, näringslivet, föreningar, tankesmedjor med flera.
Möte med myndighetshandläggare
Vid ett möte med i februari 2012 med myndighetshandläggare inom Regeringskansliet för
de mest berörda myndigheterna 4 uttrycktes förståelse för att man behöver anlägga ett
sektorsövergripande synsätt och att det finns skäl till att bygga ett samarbete över
sektorsgränserna. Det fanns åsikter om att myndigheterna redan idag borde samverka och
att det finns stöd för det i instruktioner och regelverk. Andra ansåg att det fordras en
förändring av myndigheternas arbetssätt.
4
Närvarande vid mötet var myndighetshandläggare för Arkitekturmuseet, Boverket, Statens
folkhälsoinstitut, Naturvårdsverket, Vinnova och för Tillväxtverket samt sakkunnig om EU:s
strukturfonder från Näringsdepartementet.
40
Rundabordssamtal vid konferens med stödprojekt
I februari 2012 hölls rundabordssamtal med representanter från några av delegationens
stödprojekt. Vikten av delegationens nätverk betonades, liksom att ”det handlar om en
utbildningsfråga och en lärandeprocess”. Deltagarna ansåg att delegationen tillsattes i rätt
tid. ”Det fanns ett tydligt signalvärde i att tillsätta delegationen! Det kommer att finnas
ett lika tydligt signalvärde i ifall den inte får en efterträdare.”
Hearing om hinder hållbar stadsutveckling
Vid den hearing om hinder för hållbar stadsutveckling som hölls i mars 2012 (se avsnitt 8
Identifiera hinder för hållbar stadsutveckling) framhölls behovet av gemensamma målbilder
och problem med glapp mellan övergripande mål och beslut. Sociala och ekonomiska
frågor har hamnat på efterkälken i hållbarhetsarbetet. Hållbarhet är dessutom ett
konkurrensmedel i globalt perspektiv. Man ansåg det vara ett problem att staten hanterar
en fråga i taget. Länsstyrelserna behöver få en tydligare roll i att bevaka helheten och
hållbarhet snarare än att hantera sektorskrav. Framgångsfaktorer är samverkansroller och
nätverksformer som komplement till hierarkiska modeller. Samhälle, näringsliv och
politik behöver mötas i samma rum och utveckla gemensamma målbilder och visioner för
hållbara städer och som överbryggar sektorsgränser. Flera mötesdeltagare framhöll
behovet av en samlad stadspolitik.
Möte med myndighetsföreträdare
Delegationen bjöd in ansvariga för de myndigheter 5 som på olika sätt arbetar med hållbar
stadsutveckling samt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) till möte i maj 2012.
Syftet var ett ömsesidigt informationsutbyte om hur sektorsövergripande arbete för
hållbar stadsutveckling kan stärkas och hur samverkan kan öka. Myndigheterna uttalade
sitt stöd för samverkan och för ett nationellt råd eller en ny arena. En kommande arena
för hållbar stadsutveckling måste dock ges auktoritet. En nationell stadspolitik är
intressant, inte minst för SKL som anser att kommunerna behöver ett bättre stöd. SKL
betonade att det skulle betyda mycket för kommunernas möjlighet att bygga hållbara
städer ifall statens myndigheter kunde samordna sig. De myndigheter som var
representerade på mötet bidrog med egna skriftliga redovisningar av deras arbete inom
hållbar stadsutveckling. Dessa beskrivningar har bilagts delegationens rapport till
regeringen.
Delegationens förslag till fortsatt arbete
Delegationens bedömning är att det är nödvändigt att de processer som har påbörjats
under dess verksamhetsperiod kan fortgå och utvecklas inom ramen för ett
helhetsperspektiv där alla tre hållbarhetsdimensionerna representeras. Det handlar om de
projekt som har fått ekonomiskt stöd där uppföljning, kunskaps- och
5
Arkitekturmuseet, Boverket, Statens energimyndighet, Statens folkhälsoinstitut, Naturvårdsverket,
Riksantikvarieämbetet, Tillväxtverket och Trafikverket.
41
erfarenhetsöverföring, följeforskning och utvärdering är av största vikt. Även nätverk och
temagrupper behöver fortsatt stöd för samverkan. Mötesplatser för lärande och
samverkan är fortsatt angelägna. Resurser och samverkan för kunskapsutveckling i form
av forskning är fundamentalt. Minskad klimatpåverkan förutsätter gränsöverskridande
arbete och inte minst fordras att frågorna ses ur ett brett internationellt perspektiv.
En ny arena – en nationell plattform för samverkan
Delegationen föreslår i sin rapport till regeringen att en ny arena för hållbar
stadsutveckling formeras med tydlig koppling till ordinarie strukturer och som samlar
aktörer i syfte att samverka om insatser för hållbar stadsutveckling. Övergripande mål för
den nya arenan förslås vara att säkerställa kontinuitet i påbörjat arbete samt att gemensamt
lägga en grund för nationell samordning för hållbar stadsutveckling. Utifrån dessa mål
föreslås arenans aktörer i samverkan ha följande huvuduppgifter:
• Utveckla underlag för en nationell strategi för hållbar stadsutveckling
• Främja städernas mobilisering i klimatarbetet
• Fortsatt främja kunskapsutveckling
• Följa och stärka pilotprojekt
• Verka som arenabyggare
Den nya arenan föreslås hantera och besluta om ett nytt ekonomiskt stöd för konkreta
planerings- och kommunikationsåtgärder som bidrar till att stärka städers mobilisering i
omställningen till klimatneutralitet. Stödet kan fungera som ett komplement till de
insatser som görs i övrigt inom ramen för Färdplan 2050 med sektorernas arbete för att nå
klimatneutralitet år 2050. Den nya arenan föreslås vara neutral och gränsöverskridande
och samla berörda statliga myndigheter och andra aktörer. Samverkansarbete ska ske med
fokus på sektorsövergripande frågor, systemsyn, helhetsperspektiv och långsiktighet.
Uppväxling för bredare samverkan
Förslaget är att arenans verksamhet bedrivs under två år, 2013-2014, varefter en ny
avstämning kan ske. Den nya arenan bör uppdras att mycket tidigt förbereda för en
uppväxling i arbetet med en bredare samverkan för hållbar stadsutveckling, där även
regionala och lokala aktörer engageras.
Organisation och resursbehov
Den nya arenan föreslås ledas av en styrgrupp och en ordförande som har i uppdrag att
verka som ambassadör för hållbar stadsutveckling. Såväl styrgrupp som ordförande bör
utses av regeringen. Styrgruppen kan bestå av statliga myndighetschefer, samt
representanter för kommuner, näringsliv, forskning och civilsamhälle. Inriktningen för
styrgruppens samverkansarbete för hållbar stadsutveckling föreslås regleras i
kommittédirektiv. De statliga myndigheterna uppdras genom regleringsbrev att
gemensamt bemanna ett sekretariat. Särskilda medel föreslås avsättas till ett ekonomiskt
stöd till planeringsprojekt, till uppföljning, kunskaps- och erfarenhetsöverföring,
följeforskning och utvärdering samt till arenans utåtriktade verksamhet och
administration.
42
10 Informationsspridning och kommunikation
Informationsspridning och kommunikation har varit viktiga delar i delegationens
verksamhet. I bilaga 28 finns en sammanställning över delegationens utåtriktade
verksamhet och medverkan i andra aktörers arrangemang under år 2012. I bilaga 29 finns
en sammanställning över delegationens egna seminarier och konferenser under hela
uppdragsperioden.
Folder om det statliga stödet
En folder med information om möjligheten att söka stöd för planeringsprojekt år 2012
har tagits fram och spridits i 500 exemplar till målgrupper inom de kategorier som kunde
söka detta stöd. Foldern finns i bilaga 30.
Nyhetsbrev per e-post
Delegationen har sedan år 2010 informerat om verksamheten, det ekonomiska stödet,
konferenser, rapporter med mera i nyhetsbrev som skickats per e-post. Mottagarna har
också kunnat anmäla sig direkt till olika aktiviteter via länkar i nyhetsbrevet. Under 2012
har breven skickats cirka en gång i månaden. Statistik visar att breven i genomsnitt har
öppnats av cirka 2 400 mottagare.
Ett exempel på delegationens nyhetsbrev, från den 28 juni 2012, bifogas i bilaga 31.
Delegationens webbplats
På webbplatsen www.hallbarastader.gov.se presenterar delegationen uppdraget,
verksamheten och aktuella händelser. Webbplatsen har varit en viktig kanal för
information om delegationens seminarier och konferenser samt dokumentation från
dessa.
Under fliken Ekonomiska stödet presenteras information om ansöknings- och
beredningsförfarandet, delegationens beslut och i korthet information om vilka
ansökningar som har fått stöd. Fliken Nya skyltfönster innehåller mer omfattande
information om stödprojekten. Inkomna rapporter från projekten, länkar till projektens
webbplatser och annan information om projekten har samlats här.
Fliken Intressanta exempel lyfter exempel och exempelsamlingar inom området hållbara
städer. Under Kunskapsportalen beskrivs det arbete delegationen genomfört vad avser
kunskapsutveckling. Aktuella rapporter och styrdokument för området hållbar
stadsutveckling samlas också under denna flik.
På webbplatsen finns vidare ett särskilt Forum med drygt 40 krönikor där intressanta och
aktuella ämnen har behandlats. Skribenter är såväl delegationens ledamöter som andra
verksamma inom området. Webbplatsen har i genomsnitt 3 000 besökare per månad. De
mest besökta sidorna ligger under fliken Ekonomiskt stöd. Besöksfrekvensen har varit som
högst i samband med att delegationens beslut har publicerats.
Arkivexemplar av webbplatsen har tagits fram för överlämning till Riksarkivet.
43
Twitter
Delegationen registrerade i april 2012 ett användarkonto på Twitter. Kontot har använts
för att nå ut med information och nyheter om delegationens verksamhet i ytterligare en
kanal. Skapandet av så kallade hashtags till konferenser har möjliggjort
direktkommunikation mellan konferensdeltagare och andra intresserade.
Trycksak om Delegationens erfarenheter efter två år
En trycksak där delegationens uppdrag, arbete och slutsatser under de första åren
sammanfattas har tagits fram och 2 000 exemplar har spridits i samband med konferenser
och seminarier. En engelsk version har spridits i 1 000 exemplar. Båda versionerna finns
som pdf och som blädderexemplar på delegationens webbplats. Den svenska versionen
finns i bilaga 32 och den engelska i bilaga 44.
Trycksak om stödprojekt
En trycksak på svenska och engelska om de projekt som fått stöd av delegationen under
år 2009, och en senare version för perioden 2009–2011, har tagits fram och spridits.
Trycksaken finns även som pdf på delegationens webbplats. I november 2012 har ett
tilläggsblad lagts till den svenska utgåvan innehållande korta beskrivningar av de projekt
som fått ekonomiskt stöd 2012. Trycksaken har spridits i totalt 4 000 exemplar på svenska
och 3 000 på engelska. Den svenska versionen finns i bilaga 33 och den engelska i bilaga
43. Tilläggsbladet för 2012 finns i bilaga 34.
Film om investeringsprojekt som fått stöd av delegationen
En tjugo minuter lång film som presenterar de nio investeringsprojekt som fått stöd av
delegationen har tagits fram (se bifogad DVD eller länken:
http://hallbarstad.se/blogs/posts/136-arena-hallbar-stad-filmen-om-de-nioinvesteringsprojekten). Filmen premiärvisades på konferensen Arena hållbar stad i
november 2012 och har därefter spridits via nyhetsbrev och delegationens och andra
aktörers webbplatser. Viktiga aspekter och särdrag i projekten beskrivs genom rörliga
bilder, berättarröst och intervjuer med projektledare och andra aktörer som medverkar i
genomförandet av projekten.
Filmen producerades med hjälp av ett upphandlat filmproduktionsbolag. Inspelningen
genomfördes vid besök hos projekten. Filmen och en tre minuters trailer kan användas
framöver för att sprida information vid ytterligare möten och konferenser, via
webbplatser och i investeringsprojektens egen kommunikation.
Policyskrift ”Ställ om nu!”
Delegationen har inför slutredovisningen sammanfattat sina samlade erfarenheter och
rekommendationer i form av en lättillgänglig trycksak Ställ om nu!, se bilaga 3 (engelsk
version finns i bilaga 45). Redovisningen bygger på de erfarenheter som delegationen har
gjort under verksamhetsperioden från september 2008 till december 2012. Slutsatser och
rekommendationer lyfter fram de mest angelägna åtgärdsbehoven som delegationen anser
44
måste prioriteras för att nå en hållbar stadsutveckling. Slutsatserna illustreras av ett urval
projekt som har beviljats ekonomiskt stöd av delegationen. Delegationen summerar i
policyskriften också några samlade erfarenheter av de pågående projekten.
Delegationen betonar i trycksaken betydelsen av att agera beslutsamt och skyndsamt i
arbetet med att ställa om städerna för att motverka klimatförändringen. Det finns ingen
tid att förlora. Slutsatserna utgår från människans avgörande roll i klimatarbetet och
avslutas med vikten av ett nationellt engagemang i dessa frågor. Engelsk version av
skriften finns på delegationens webbsida.
Seminarium om stadsutvecklingsstrategier för att minska bilens dominans
I april 2012 arrangerade Delegationen för hållbara städer i samverkan med Trafikverket,
Karlstad, Lunds kommun och Malmö stad konferensen Plats för stadsliv, fotgängare,
cyklister och kollektivtrafik - Stadsutvecklingsstrategier för att minska bilens dominans. Se
avsnitt 3 ovan.
Konferens om it:s potential för hållbar stadsutveckling
Delegationen för hållbara städer, Vinnova, IT & Telekomföretagen,
Näringsdepartementet och Miljödepartementet genomförde i maj 2012 konferensen Hur
smart kan en stad bli? Se avsnitt 5 ovan.
Konferens om den sociala dimensionen av hållbar stadsutveckling
Delegationen för hållbara städer, Boverket, Folkhälsoinstitutet och Malmö stad
genomförde i juni 2012 en konferens med fokus på den sociala dimensionen av hållbar
stadsutveckling. Se avsnitt 6 ovan.
Seminarium i Almedalen om behovet av en statlig stadspolitik
Under politikerveckan i Almedalen i juli 2012 genomförde delegationen ett seminarium
utifrån frågeställningen Behöver städerna en nationell stadspolitik? På det fullsatta
seminariet diskuterades vad som hindrar en hållbar stadsutveckling och hur en nationell
stadspolitik kan vara till stöd i städernas klimat- och hållbarhetsarbete. Deltagarna i
panelen efterlyste ett starkt engagemang från staten i form av stödjande och främjande
insatser – men inte någon detaljreglering. Se avsnitt 8 ovan.
Seminarium om kommunal kompetens som hävstång för export
Delegationen för hållbara städer genomförde i samverkan med Energimyndigheten,
Exportrådet, Tillväxtverket och Vinnova i september 2012 ett seminarium om kommunal
kompetens som hävstång för export inom miljöteknik och systemlösningar för stadens
infrastruktur. Se avsnitt 5 ovan.
45
Seminarium om genomförandet av en hållbar stadsutveckling
I oktober 2012 genomförde Delegationen i samverkan med konsultföretaget Sweco ett
seminarium om genomförandet av hållbar stadsutveckling. Se avsnitt 3 ovan.
Konferensen Arena hållbar stad
Delegationen genomförde en avslutande konferens Arena hållbar stad, med 430 deltagare
på Chalmers i Göteborg den 6–8 november 2012. Konferensen genomfördes i samverkan
med Mistra Urban Futures, Naturvårdsverket och Vinnova.
Vid konferensen presenterades projekt som har getts stöd av delegationen och
delegationens samlade erfarenheter av uppdraget. Naturvårdsverket presenterade
resultaten av stödsystemen Lokala investeringsprogram (LIP) och
Klimatinvesteringsprogram (Klimp), som slutrapporteras i december 2012. Många av de
projekt som har fått statligt stöd medverkade i konferensen, tillsammans med andra goda
exempel på hållbar stadsutveckling. Betydelsen av de statliga satsningarna diskuterades.
Vinnova och Mistra Urban Futures redovisade sina kommande satsningar på hållbara
städer.
Efter presentationer i plenum följde parallella seminarier i mindre grupper kring fem olika
teman:
•
•
•
•
•
Grön teknik och miljöinnovationer
Stadens mobilitet
Människans centrala roll
Resurser, kretslopp och ekosystemtjänster
Stadens synergier och samband
Ett syfte med konferensen var att samla aktörer och intressenter som verkar på den
nationella arenan för hållbara städer för erfarenhetsutbyte. För att tydliggöra det
omfattande arbete som pågår runt om i landet och underlätta kontaktskapande
genomfördes en nätverkskavalkad. Arton nätverk eller projekt inom området hållbara
städer presenterade kort sin verksamhet. Konferensdeltagarna kunde efter
presentationerna välja två nätverk att delta i möte med.
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Klimatkommunerna
Sveriges Ekokommuner
Healthy Cities
Stadsbyggnadsdialogen
Umeås nätverk för byggande och förvaltning i kallt klimat
SUD, Skånsk modell för export av hållbar stadsutveckling
Föreningen för Byggemenskaper
Sweden Green Building Council
HCS – Hållbarhetscertifiering av stadsdelar
Passivhuscentrum Västra Götaland
Ekocentrum
IFHP- International Federation for Housing and Planning
46
•
•
•
•
•
•
Transition Towns
Energimyndighetens projekt Uthållig kommun
Nätverk för Delegationen för hållbara städers planeringsprojekt
Archileaks
Yimby
IQ Samhällsbyggnad
Konferensens tredje dag ägnades åt studiebesök. Deltagarna kunde välja mellan åtta olika
studiebesök i Göteborgsregionen:
•
•
•
•
•
•
•
•
Kvillebäcken i stadsutvecklingsområdet Älvstaden - överblick och guidad vandring
Fenomenet Ekocentrum – vandrande föreläsning i unik utställning
Adlerbertska Forskningsstiftelsen - seminarium i hållbar utveckling
Nya Krokslätt – hållbar omvandling i kulturhistorisk miljö
Vision Älvstaden – hållbar innerstadsutveckling i Göteborg
Återvinningscentraler som går över gränsen – nya möjligheter med skräp
Upplev möjligheterna med energieffektiva hus tillsammans med Passivhuscentrum
Miljonprogramsområdet Gårdsten 1997-2012, ett nationellt exempel på
socialekologiskt samhällsbygge
Inbjudan, program och anteckningar från konferensen finns som bilaga 35, 36 och 37.
Dokumentation såsom powerpoint-presentationer och film från de två första
konferensdagarna finns på delegationens webbplats och på Arkitekturmuseets portal
Hållbar stad (www.hallbarstad.se).
Medverkan i internationella konferenser
Delegationen och flera av stödprojekten har under året deltagit i internationella
konferenser med syfte att sprida information och inhämta erfarenheter:
World Future Energy Summit i Abu Dhabi
Stödprojektet Nya Krokslätt presenterades på mässan och konferensen World Future
Energy Summit i Abu Dhabi, Förenade Arabemiraten, i januari 2012. Husvärden AB och
Bengt Dahlgren AB presenterade de energi- och systemlösningar som används i projektet.
I den svenska paviljongen på mässan presenterade 16 svenska företag olika produkter och
koncept för att bygga framtiden ur ett hållbarhetsperspektiv.
Konferensen Stockholm+40
Delegationen ansvarade för en borgmästardialog under konferensen Stockholm+40 i
april. Konferensen uppmärksammade FN:s första miljövårdskonferens som hölls i
Stockholm 1972. Ett syfte med konferensen var bland annat att lyfta viktiga frågor och
förbereda inspel till konferensen Rio+20 i juni 2012.
Borgmästardialogen Cities for Sustainability behandlade städers roll för att främja hållbar
utveckling i praktiken. Dialogen planerades och genomfördes i samarbete med
47
Stockholms stad. Delegationens ordförande Peter Örn modererade dialogen.
Medverkande städer och företrädare för dessa var:
Kilonzo Timothy Wambua, Mayor of Machakos, Kenya
Sten Nordin, Mayor of Stockholm, Sweden
Holger Lange, State Secretary, Ministry for Urban Development, Hamburg, Germany
Edward Yau, Secretary for the Environment, Hong Kong
Katarina Berggren, Mayor of Botkyrka, Sweden
Andi Mulhanan Tombolotutu, Vice Mayor of Palu, Indonesia
Peter Örn presenterade inledningsvis delegationens erfarenheter och reflektioner kring
hållbar stadsutveckling. Deltagarna i panelen kommenterade därefter delegationens
slutsatser, beskrev angelägna insatserna i de egna städerna och goda exempel på arbete för
hållbar stadsutveckling.
Paneldeltagarna bekräftade samfällt delegationens slutsatser - städer måste ta ledningen i
omställningsarbetet, i städerna finns potential och möjligheter att motverka klimathotet.
Vikten av att bygga partnerskap och att utföra arbetet med engagemang betonades.
World Urban Forum i Neapel
Delegationen och Miljödepartementet anordnade en gemensam networking event under
World Urban Forum i september i Neapel, Italien. Rubriken var The million Homes
opportunity – creating jobs, livable neighbourhoods, proud people and climate action through
sustainable refurbishment of millions of homes. Moderator var delegationens ordförande
Peter Örn.
Syftet med seminariet var att markera vikten av helhetssyn vid hållbar upprustning av
bostadsområden (inklusive frågor som integration och sysselsättning), att sprida
erfarenheter av hållbarhetsprojekt samt att understryka betydelsen av deltagandeprocesser
som gör att medborgarna känner sig mer hemma, stoltare, tryggare och får kunskap om
hur de kan påverka sin egen omgivning. Fallstudier redovisades från förnyelse av
eftersatta områden i Sverige, Frankrike och Brasilien genom projektledarna från
stödprojekten Hållbara Rosengård i Malmö och Mitt Gröna Kvarter i Örebro samt
representanter för projekten Plateau de Haye, Nancy i Frankrike, och Projeto
Paraisõpolis, Sao Paolo i Brasilien.
Building Sustainability Sweden 2012 i Stockholm
I oktober 2012 genomfördes en tvådagars internationell konferens Building Sustainability
Sweden 2012 på Kistamässan i Stockholm. Stockholms stad och Sweden Green Building
Council var huvudarrangörer och Delegationen för hållbara städer medarrangör
tillsammans med Energimyndigheten. Syftet med konferensen var i första hand att visa
upp svenska exempel på hållbara bygg- och planeringsprojekt och matcha dessa mot
internationella exempel. Huvudfrågan var: Vad är världsklass? Språket var engelska och
400 personer deltog i konferensen. Programmet omfattade såväl föreläsningar och
workshops som studiebesök, se bilaga 38. Flera av delegationens pågående stödprojekt
48
medverkade på olika sätt i programmet. Det fanns även en utställning där delegationen
hade en monter med skrifter och möjlighet till diskussion.
Delegationen anordnade två av 16 parallella workshops. Ämnet var Mobilitet i framtidens
stad. Workshopens slutsatser blev bland annat att transporterna är den största utmaningen
när det gäller att minska koldioxidutsläppen och att det är enklare att ta fram en plan för
hållbara transporter än att verkligen genomföra planen.
Örebro kommun medverkade och berättade om sina två trafikinriktade planeringsprojekt
som genomförs med stöd från delegationen. Som jämförelse presenterades ett tyskt
exempel, från staden Bremens arbete med mobilitet, i synnerhet bilpooler. Den tyske
talaren konstaterade att en yngre generation som nu växer upp har en annan syn på bilen
och att den infrastruktur vi bygger idag ska hålla mer än 50 år. Då är det inte hållbart att
bygga på gammaldags tankemönster.
I de övriga workshopparna medverkade flera av delegationens stödprojekt som
inledningstalare och goda exempel, bland annat Krokslätts Fabriker i Mölndal och HCSprojekten (planeringsprojekt kring hållbarhetscertifiering av stadsdelar). Stödprojekten
Hållbara Järva och Norra Djurgårdsstaden presenterades i plenum och var även värdar för
egna studiebesök.
Greenbuild – mässa och konferens i San Francisco
I november 2012 deltog fem investeringsprojekt i mässan och konferensen Greenbuild i
San Francisco, USA. Energimyndigheten och Exportrådet samordnade det svenska
deltagandet i form av en svensk delegation och en nordisk paviljong på mässan.
Seminarieförslaget Community involvment: Sweden’s Case for Green Renovations med
projekten Hållbara Järva och Hållbara Rosengård samt Svensk byggtjänsts Mina kvarter
vann plats i det officiella programmet för Greenbuild, som det enda svenska seminariet
och ett av få seminarier som genomfördes i regi av andra nationer än USA. Seminariet
lockade 200 deltagare och gavs stor uppskattning.
I paviljongens Speaker’s Corner presenterades de fem investeringsprojekten och
Delegationen för hållbara städers uppdrag. Nätverksmöten genomfördes med bland
andra City of Portland, (Urban Development Department, Portland Development
Commission och Bureau of Planning and Sustainability samt Portland Sustainability
Institute) samt med representanter för den amerikanska byggsektorn och The American
Institute of Architects San Francisco. Ett besök ägde rum hos City of San Francisco efter
inbjudan av Department of the Environment då även Tokyo stad representerades genom
Director General, Bureau of Environment, Tokyo Metropolitan Government. Frågor som
berördes under besöket var energieffektivisering i ny och befintlig bebyggelse, aktuella
krav på nationell respektive lokal nivå, föreskrifter, genomförande, effekter och
förekommande incitament när det gäller energieffektivisering.
Representanter för de svenska investeringsprojekten deltog i olika studiebesök, dels
tillsammans med tjänstemän och konsulter från San Francisco stad där trafikplanering och
49
planering av offentliga rum diskuterades på plats under en rundtur, dels studerades
alternativa former för bostadsproduktion tillsammans med amerikanska arkitekter.
Medverkan i andra aktörers seminarier och konferenser
Ordföranden, ledamöter, stödprojekt och kansli har vid ett stort antal tillfällen medverkat
på olika sätt vid externa konferenser och seminarier. Nedan redovisas exempel. I bilaga 28
finns en sammanställning över delegationens och ordförandes engagemang under 2012.
Miljonprogrammet – framtidens stad
I mars 2012 samarrangerade Delegationen för hållbara städer ett seminarium om
miljonprogrammet tillsammans med Spridd AB, KTH Starka forskningsmiljöer
Architecture in the Making, Stockholms arkitektförening och Färgfabriken. Seminariet
hade mer än 300 deltagare.
Syftet med seminariet var att undersöka hur nedgångna hus från miljonprogrammet kan
bli framtidens gröna sociala boende, till exempel genom nya former av kollektivt boende.
I seminariet medverkade internationella och svenska forskare samt praktiker och aktörer
som deltar i projektet Från loftgångslänga till framtidens gröna sociala boende som fått stöd
av delegationen.
Seminariet riktade sig till praktiker, studenter och forskare inom stadsbyggnad,
arkitektur, bostadsförvaltning, i synnerhet de som arbetar med förnyelse av
miljonprogrammet.
Session på Energimyndighetens konferens Energiutblick
Delegationen ansvarade för en session om hållbar stadsutveckling ur energiperspektiv
med internationell utblick på Energimyndighetens konferens Energiutblick i mars 2012.
Förmiddagsseminariet Hållbara städer - exempel från Finland, Kina och Sverige leddes av
delegationens ordförande Peter Örn och omfattade presentationer av
investeringsprojekten Krokslätts Fabriker och Hållbara Järva. Den internationella vinkeln
representerades av Finland genom Sitra - Finnish Innovation Fund som presenterade
modellprojektet Low2No: A transitional model towards zero carbon cities samt
delegationens ledamot Ulf Ranhagen som delade med sig av sina erfarenheter från
stadsplaneringsprojekt i bland annat Kina.
Seminarier i Almedalen i juli 2012
Utöver delegationens seminarium under politikerveckan i Almedalen 2012 medverkade
delegationens ordförande Peter Örn i följande seminarier:
•
Den hållbara staden år 2030. Seminarium i regi av Avfall Sverige, Svenskt Vatten,
Energigas Sverige och Svensk Fjärrvärme.
• Forskning för hållbart samhällsbyggande. Seminarium av IQ Samhällsbyggnad och
Sveriges Byggindustrier. Delegationen för hållbara städer var medarrangör.
• Hållbar stadsutveckling – så funkar det. Seminarium i regi av Peab.
50
Medverkan i media
Delegationen har medverkat i olika media vid ett flertal tillfällen. Nedan nämns några
exempel under perioden 2011-2012. (För medverkan i media under perioden 2008-2010,
se Rapport om Delegationen för hållbara städers verksamhet 2008-2010).
Delegationens seminarier och konferenser har även rapporterats av media och deltagare i
olika tidskrifter, på webbplatser och bloggar samt på Twitter.
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Mars 2011. Artikel i Miljö & Energi, bilaga i Dagens industri och Dagens Samhälle.
(Peter Örn intervjuad)
Mars 2011. Notis i Miljöaktuellt, Fortsatt satsning på hållbara städer och nya
pengar till planeringsprojekt. (Christina Leideman intervjuad)
April 2011. Notis i Gränsbrytning. (Peter Örn intervjuad)
April 2011. Ledare i Modern Samhällsbyggnad, bilaga till Göteborgs-Posten.
(Peter Örn författare)
Maj 2011. Miljöboken. (Peter Örn intervjuad)
Maj 2011. Artikel i Miljö och Utveckling. (Christina Leideman intervjuad)
Maj 2011. Bilaga till Svenska Dagbladet, utgiven av Avfall Sverige och Håll Sverige
Rent. (Peter Örn intervjuad)
Juni 2011. Artikel i Ett säkrare samhälle, bilaga till Svenska Dagbladet. (Peter Örn
intervjuad)
September 2011. Inlägg på Hagabloggen, Hagainitiativet, De svenska städerna
måste gå före. (Peter Örn författare)
September 2011. Notis i Skanskas tidning Flervärden. (Peter Örn intervjuad)
November 2011. Artikel i Hållbar stadsutveckling, bilaga till Dagens industri,
(Peter Örn intervjuad)
November 2011. Ledare i Modern Samhällsutveckling, bilaga till Dagens industri.
(Peter Örn författare)
Oktober 2012. Artikel i PLAN, Delegationen för hållbara städer identifierar
hinder för hållbar stadsutveckling och föreslår nya samarbetsformer. (Lena
Dübeck och Katarina Schylberg författare)
November 2012. Artikel i Göteborgs-Posten, Den perfekta stormen.(Peter Örn
författare)
November 2012. Artikel i Miljöaktuellt, Så kan städerna gå före i klimatarbetet.
(Peter Örn intervjuad)
November 2012. Inlägg i Hagabloggen, Hagainitiativet, Lokalt ledarskap för
hållbar utveckling. (Peter Örn författare)
51
11 Hur arbetet bedrivits
Delegationsmöten
Delegationen har under 2012 haft sammanlagt fem möten: den 9 februari, 8-9 maj, 20
september, 11 oktober och 6 december. Mötet den 8-9 maj hölls i Helsingborg och övriga
möten i Stockholm.
Fokusgrupper
Delegationen har under åren 2011-2012 indelat arbetet i fokusområden med utgångspunkt
från direktiven från regeringen. Arbetet i fokusområdena har genomförts i grupper med
två till fem ledamöter, en till två experter och en handläggare från kansliet per grupp.
Omfattningen av aktiviteterna i fokusgrupperna har varierat i relation till behovet. Några
grupper har främst varit diskussionspart vid behov till kansliet, medan andra grupper
arbetat aktivt i genomförande av olika aktiviteter. Vid de flesta delegationsmöten har tid
reserverats för möten kring fokusområdena. Några grupper har däremellan haft separata
möten, telefonmöten och kontakter via e-post.
Beredningsarbetet för det ekonomiska stödet
Förordningen anger ramarna för hanteringen av stödet och beredningen har skett i
enlighet med den.
Enligt förordningen ska prövningen ske i två steg. Delegationen har därför även vid
beredningen av ansökningarna år 2012 i ett första steg beslutat om att välja ut ett
begränsat antal ansökningar för fördjupad prövning. Efter den fördjupade prövningen har
delegationen fattat beslut om vilka projekt som ska beviljas stöd.
Delegationen har utifrån förordningen fastställt vilka kriterier som ska gälla för det
ekonomiska stödet. Ansökningarna har lämnats på en, av delegationen fastställd, blankett
som funnits tillgänglig på delegationens webbplats tillsammans med en
informationsbroschyr om stödet. De sökande vars ansökningar blivit utvalda till
fördjupad prövning har getts tillfälle att komplettera sin ansökan.
Boverket har lämnat yttranden både inför det första urvalet till den fördjupade
prövningen och inför de slutliga besluten om stöd. Kansliet har varit föredragande inför
delegationens diskussioner och beslut om det ekonomiska stödet.
Information om ansökningarna och delegationens beslut har fortlöpande lagts ut på
webbplatsen.
Behandling av jäv
Delegationen beslutade i maj 2009, innan första ansökningsomgångens ansökningar
lämnats in, om en särskild jävspromemoria, se bilaga 39. Jäviga har inte deltagit i
beredning och beslut som rör de ansökningar de varit jäviga i. Inför behandling på möten
av respektive investeringsåtgärd och planeringsprojekt har frågan om jäv ställts och i
52
förekommande fall har jävig lämnat mötesrummet. Förekommande jäv har antecknats i
särskilda jävsprotokoll.
Deltagande i andra seminarier och konferenser
Ordföranden, flera av ledamöterna och kansliet har deltagit i ett antal andra externa
seminarier och konferenser inom området för att följa debatten och skapa kontakter.
Delegationens sammansättning
Ordförande
Peter Örn, konsult och föreläsare
Ledamöter
Katarina Ahlqvist, verkställande direktör, Gårdstensbostäder
Kerstin Blix, konsult, Kerstin Blix AB
Eivor Bucht, professor em, SLU Alnarp
Håkan Dahlfors, affärsområdeschef energi- och miljöteknik, Exportrådet
Kurt Eliasson, verkställande direktör, SABO
Anders Larsson, konsult, Thetis AB
Stellan Lundberg, enhetschef samhällsplanering, ÅF Infraplan
Katarina Pelin, miljödirektör, Malmö stad
Ulf Ranhagen, professor KTH och chefsarkitekt Sweco Architects
Lars Reuterswärd, direktör Mistra Urban Futures och rektorsråd, Chalmers
Jan-Eric Sundgren, direktör AB, Volvo
Lars Thunberg, kommunalråd, Helsingborgs stad
Erland Ullstad, arkitekt, Växjö kommun
Janna Valik, generaldirektör, Boverket
Bengt Wånggren, verkställande direktör, Sweden Green Building Council
Experter
Rolf Carman, Utbildningsdepartementet
Claes Eriksson, Kulturdepartementet
Ola Göransson, Miljödepartementet
Per Högström, Näringsdepartementet
Johanna Wistedt, Arbetsmarknadsdepartementet
Maria Ulfvarson Östlund, Socialdepartementet
Kanslibemanning
Delegationens kansli har under 2012 haft följande bemanning:
Kanslichef
Christina Leideman
Utredningssekreterare
Karin Hermansson
53
Anna-Karin Stoltz Ehn
Lena Dübeck
Katarina Schylberg (t o m augusti 2012)
Kommunikatör
Hans Gustafsson
Biträdande utredningssekreterare
Helena Klintström (fr o m september 2012)
Bilagor som bifogas denna slutredovisning
1. Uppdragsbeskrivning 2008-09-05
2. Kommittédirektiv M2011:01
3. Ställ om nu! Slutsatser av regeringsuppdrag sep 2008 – dec 2012
4. Förordningen år 2009 och 2010
5. Förordningen år 2011 och 2012, sammanlagd version
6. Ansökningsblankett för planeringsprojekten
7. Ansökningsblankett för investeringsåtgärder
8. Beviljat stöd 2009-2012
9. Blankett kompletterande uppgifter avseende klimateffekt och ekonomi
10. Anteckningar från delegationens besöksresor till stödprojekt 2012
11. Program seminarium om planeringsprojekt februari 2012
12. Program för nätverksträff med planeringsprojekt februari 2012
13. Program för konferens Plats för stadsliv april 2012
14. Referat från konferensen Plats för stadsliv april 2012
15. Internationell utblick – sammanställning av rapportering från svenska ambassader
16. Anteckningar från möte och konferens om it och hållbar utveckling januari 2012
17. Dokumentation från seminarium om export av kommunal kompetens september
2012
18. Dokumentation om nätverket Stadsbyggnadsdialogen
19. Dokumentation från konferensen Stadens sociala samband juni 2012
20. Rapport om byggemenskaper
21. Delegationens förslag till FoI-propositionen
22. Skrivelse angående hållbar stadsutveckling som ett strategiskt forsknings- och
innovationsområde
23. Debattartikel i Dagens Samhälle april 2012
24. Anteckningar från möte om tvärsektoriella perspektiv i utbildningar nov 2010
25. Kartläggning av tvärsektoriella perspektiv i högre utbildningar
26. Referat från hearing om hinder mars 2012
27. Referat från seminarium om statlig stadspolitik juli 2012
28. Delegationens aktiviteter under 2012
29. Konferenser under hela uppdragsperioden
54
30. Informationsfolder om ekonomiska stödet 2012
31. Exempel på nyhetsbrev från Delegationen för hållbara städer
32. Delegationen för hållbara städer - erfarenheter hittills
33. Delegationens stödprojekt 2009-2011
34. Tilläggsblad om projekt som fått stöd av delegationen 2012
35. Inbjudan till konferens Arena hållbar stad november 2012
36. Program för konferens Arena hållbar stad november 2012
37. Anteckningar från konferens Arena hållbar stad november 2012
38. Program Building Sustainability Sweden oktober 2012
39. Riktlinjer om jäv
40. Modell för framgångsrik samverkan
41. Kartläggning av forskning om städer och hållbar stadsutveckling
42. Survey of research on cities and sustainable urban development
43. Sustainable urban development projects
44. The Delegation for Sustainable Cities – Experiences and conclusions so far
45. Take action now! Conclusion from the government assignment Sep 2008 – Dec
2012
Trycksaker från hela verksamhetsperioden
Nedan listas de trycksaker från Delegationen för hållbara städers hela verksamhetsperiod
som bifogas denna slutredovisning (ingår i sammanställning ovan över bilagor som
bifogas denna redovisning).
•
Delegationen för hållbara städers erfarenheter hittills (augusti 2011). I trycksaken
sammanfattas delegationens uppdrag, arbete och slutsatser under de första åren.
Bilaga 32.
•
Hållbara stadsbyggnadsprojekt. Projekt som har fått ekonomiskt stöd från delegationen
för hållbara städer (januari 2012). I trycksaken redovisas det statliga stödet till
utveckling av hållbara städer och projekt som beviljats stöd 2009-2011. Bilaga 33.
•
Hållbara stadsbyggnadsprojekt. Projekt som har fått ekonomiskt stöd från delegationen
för hållbara städer (november 2012). I trycksaken redovisas projekt som beviljats
stöd 2012. Bilaga 34.
•
Delegationen för hållbara städer. Slutsatser av regeringsuppdrag september 2008 –
december 2012. Ställ om nu! (november 2012). I trycksaken redovisar delegationen
reflektioner och slutsatser om särskilt angelägna behov av åtgärder. Slutsatserna
illustreras av ett urval projekt som beviljats stöd av Delegationen. Delegationen
summerar också några samlade erfarenheter av de pågående projekten. Bilaga 3.
55
Delegationens rapporter och underlagsmaterial som rör hela uppdragsperioden
Följande urval av rapporter och underlagsmaterial som tagits fram av Delegationen för
hållbara städer under hela uppdragsperioden bifogas denna redovisning som bilaga (ingår i
sammanställning ovan över bilagor som bifogas denna redovisning):
•
Modell för framgångsrik samverkan mellan kommun och näringsliv. Roger Bernow,
Evidens (2009). Bilaga 40.
•
Kartläggning av forskning om städer och hållbar stadsutveckling – interdisciplinär,
systeminriktad och praktiknära. Nolmark H m. fl. (2009). Bilaga 41.
•
Tvärsektoriella perspektiv på hållbar stadsutveckling. Tunström M, KTH,
Institutionen för Samhällsplanering och Miljö (2010). Bilaga 25.
•
Hållbar stadsutveckling – en internationell utblick. Sammanställning av svaren från
svenska ambassader (2011). Bilaga 15.
•
Hållbar stadsutveckling – ett strategiskt FoI-område: Förslag inför forsknings- och
innovationspropositionen (2011). Bilaga 21.
•
Byggemenskaper. Ett bidrag till hållbart stadsbyggande även i Sverige! (2012). Bilaga
20.
Material på engelska
•
Survey of research on cities and sustainable urban development - interdisciplinary,
system-oriented and practice-based, Nolmark H et al. (2009). (Engelsk version av
bilaga 41). Bilaga 42.
•
Sustainable urban development projects. Projects that have received financial
support from the Delegation for Sustainable Cities (Engelsk version av bilaga 33).
Bilaga 43.
•
Sustainable cities. The Delegation for Sustainable Cities - Experiences and
conclusions so far (Engelsk version av bilaga 32). Bilaga 44.
•
Take action now! (2012). Conclusion from the government assignment Sep 2008 –
Dec 2012 (Engelsk version av bilaga 3). Bilaga 45.