Transcript 2012 Örebro Tonåringars väg mot ett hälsosamt liv.pdf

ÖREBRO LÄNS LANDSTING
Samhällsmedicinska enheten
Laboremus Nr 8 • 2012
Tonåringars väg mot ett hälsosamt liv
En studie av upplevd kontroll och handlingsförmåga
Leif Nilsson
Samhällsmedicinska enheten
Rapportserier för kunskapsspridning
Samhällsmedicinska enheten ger ut rapportserierna Nota Bene
Laboremus
och Laboremus. Med dessa vill vi sprida kunskap om folkhälsa
nr 8 • 2012
och folkhälsoarbete. Vi vill också bidra med kunskapsunderlag
som kan användas i landstingets och kommunernas beslutspro-
Laboremus är latin och
betyder "låt oss arbeta".
Redaktion
Lars Hagberg, tel 019/6027058
Leif Nilsson, tel 019/6027485
e-post
[email protected]
www
www.orebroll.se/
samhallsmedicin
Ansvarig utgivare
Thomas Falk, chef,
Samhällsmedicinska enheten,
tel 019/6027050
Tryck
Landstingstryckeriet,
Örebro läns landsting, 2012
ISSN 1651-3207
cesser.
Målet är en god och jämlik hälsa
Samhällsmedicinska enheten är landstingets resurs för folkhälsoarbetet i
Örebro län. Vi fungerar som kunskapscenter för alla som vill arbeta för
en bättre folkhälsa. Det kan vara politiker och tjänstemän, myndigheter, organisationer, näringsliv, folkrörelser och andra som kan påverka
folkhälsan.
Enhetens arbete koncentreras kring epidemiologi, folkhälsorapportering och analys, planerings- och beslutsstöd samt strategiskt folkhälsoarbete. Vårt yttersta mål är att skapa förutsättningar för en god och jämlik
hälsa i Örebro län.
Mer om folkhälsoarbetet i Örebro län
På vår hemsida får Du veta mer om folkhälsoarbetet i Örebro län. Där
kan Du även ta del av det material vi publicerat inom folkhälsoområdet.
TONÅRINGARS VÄG MOT ETT
HÄLSOSAMT LIV
En studie av upplevd kontroll och handlingsförmåga
Leif Nilsson
SAMMANFATTNING
Den aktuella studien baserades på en enkätundersökning som täckte in alla Örebro läns elever i
grundskolan (skolåren 7 och 9) och gymnasiets 2:a år (skolår 11). Den totala populationen bestod av 10 321 elever, av vilka 8 664 (84 %) besvarade frågeformuläret. Huvudsyftet med studien var att fokusera på tonåringarnas upplevelse av allmän hälsa och psykiskt välmående i relation till teorin om tilltrodd ”self-efficacy” (= känsla av kontroll och handlingsförmåga).
Höga nivåer av self-efficacy (SE) kunde kopplas samman med de tonåringar som rapporterade god allmän hälsa, god psykisk hälsostatus, energiska känslor och förmågan att hantera
stress på ett positivt sätt. Ett starkt socialt stöd från föräldrarna och positiva upplevelser av
skolan visade sig vara avgörande källor för att uppnå höga nivåer av self-efficacy. En positiv
framtidstro var också signifikant för upplevelsen av en stark self-efficacy. Resultaten visade att
det är mindre troligt att flickor har höga nivåer av self-efficacy jämfört med pojkar. Flickorna
skattade dessutom sin hälsa som sämre än pojkarna, speciellt med avseende på psykiska symtom. Olika bakgrundsvariabler hade inte någon signifikant betydelse för nivån av tilltrodd selfefficacy.
Författaren vill tacka Carina Persson för hjälp med den multivariata regressionsanalysen och
Margareta Lindén-Boström för kommentarer till texten.
Innehållsförteckning
Introduktion ...................................................................................................... 1
Barns och ungdomars hälsostatus .............................................................. 1
Self-efficacy relaterad till tonåringars hälsa................................................. 1
Teoretisk referensram ................................................................................. 3
Syfte och frågeställningar............................................................................ 6
Metod................................................................................................................. 7
Population ................................................................................................... 7
Procedur...................................................................................................... 7
Enkätundersökningen.................................................................................. 7
Analys ......................................................................................................... 7
Statistiska beräkningar .............................................................................. 10
Resultat ........................................................................................................... 11
Self-efficacy och bakgrundsvariabler......................................................... 11
Källor till self-efficacy................................................................................. 11
Handlingsutrymme och self-efficacy.......................................................... 11
Self-efficacy och hälsostatus..................................................................... 12
Diskussion ...................................................................................................... 13
Bakgrundsvariabler och self-efficacy......................................................... 13
Källor till self-efficacy................................................................................. 13
Stöd eller hinder för att kunna nyttja sin self-efficacy ................................ 13
Hälsa och self-efficacy .............................................................................. 14
Self-efficacy som skydd mot ohälsa .......................................................... 15
Slutsatser .................................................................................................. 15
Referenser....................................................................................................... 17
Bilaga 1 ........................................................................................................... 20
Bilaga 2 ........................................................................................................... 21
Bilaga 3 ........................................................................................................... 22
INTRODUKTION
Barns och ungdomars hälsostatus
Majoriteten av svenska barn och ungdomar rapporterar att de upplever sig ha en god hälsa generellt sett. Men denna självskattade hälsa blir sämre med ökad ålder. Speciellt flickorna beskriver sig mindre nöjda med sitt liv än pojkarna och detta accentueras ju äldre de blir. De senaste årtiondena har tendensen också visat att barn och ungdomars självskattade psykiska hälsa
har försämrats (Danielsson, 2006). Detta verkar också vara fallet i ett globalt perspektiv (Patel,
Flisher, Hetrick, & McGorry, 2007). Förmodligen är det så att dagens samhälle bidrar med fler
stressrelaterade livssituationer för unga människor. Speciellt skolmiljön kan kopplas till upplevelser av stress och psykosomatiska symtom (Natvig, Albrektsen, Anderssen, & Qvarnström,
1999). Studerande som är negativa till sin skolmiljö, och som inte får stöd från sina lärare, riskerar att i större utsträckning utsätta sig för beteenden som är destruktiva för hälsan (McLellan,
Rissel, Donnelly, & Baumann, 1999). Svenska forskare har visat att flickor i åldern 14–15 har
lägre känsla av sammanhang (”sense of coherence”) än pojkar och att detta i sin tur var kopplat
till flera olika typer av riskbeteende (Myrin & Lagerström, 2006). En utsträckt tonårsperiod bidrar också till nya hälsoproblem, speciellt för unga människor utan starka familjeband och utbildningstradition (Patton & Viner, 2007).
Self-efficacy relaterad till tonåringars hälsa
Enligt en svensk studie verkar det som att unga människors hälsa främst påverkas av tre viktiga
faktorer. Att bli kränkt på olika sätt är en första aspekt som ger negativa effekter på hälsan. Den
andra faktorn berör “dåliga” levnadsvanor kopplade till mat och låg fysisk aktivitetsnivå. En
tredje aspekt fokuserar på brister i ungdomars självförtroende och självuppfattning (Ungdomsstyrelsen, 2007). Tonåringars tilltro till sin sociala kompetens och sin studiebegåvning är viktiga
för deras emotionella välmående. Brister på dessa områden bidrar till depression och beteendestörningar (Bandura, Pastorelli, Barbaranelli, & Caprara, 1999). En stödjande familj, goda
kompisrelationer och stöttande lärare fungerar som ett skydd mot till exempel depression (Natvig et al., 1999). Tonåringar med en stark känsla av self-efficacy (SE) 1 kommunicerar bättre
med sin familj och hamnar mer sällan i upptrappade konfliktsituationer (Caprara, Pastorelli,
Regalia, Scabini, & Bandura, 2005).
Det mest effektiva hälsobudskapet till människor är att få dem att tilltro sin egen kapacitet
att förändra sina vanor. För att skapa denna känsla av kontroll måste individen utveckla sina
förmågor att reglera motivationen och beteendet. Men hälsorelaterade vanor kan inte enbart
kontrolleras genom personliga färdigheter, utan man måste även ta med den sociala kontexten i
beräkningen (Bandura, 1997). Att ha tillgång till ett socialt stödsystem – till exempel familj,
vänner, lärare, grannar – leder fram till ett hälsosammare beteende och till högre nivåer av SE
(Callaghan, 2006). Skyddande faktorer mot ångest är framförallt ett starkt socialt stöd och goda
färdigheter i att hantera problematiska situationer (Donovan & Spence, 2000). Träning i sociala
och emotionella färdigheter har visat sig ge positiva effekter på psykisk hälsa och relaterade
beteenden (Kimber, Sandell, & Bremberg, 2008; Pössel, Baldus, Horn, Groen, & Hautzinger,
Self-efficacy (SE) = Självförmåga; handlingskraft; tilltro till sin egen förmågan att utföra en handling i en
given situation.
1
1
2005). Om människor inte reagerar positivt på hälsoinriktade budskap kan en möjlig förklaring
vara deras brist på personlig kontroll (Peretti-Watel & Moatti, 2006).
Det verkar uppenbart att upplevd SE indirekt påverkar hälsofrämjande beteende (KleinHessling, Lohaus, & Ball, 2005; Meland, Maeland, & Laerum, 1999; O'Leary, 1985). Positiva
värderingar rörande hälsa och höga nivåer av hälsoinriktad SE bidrar till unga människors engagemang för hälsofrämjande livsstilar (Jackson, Tucker, & Herman, 2007; von Ah, Ebert,
Ngamvitroj, Park, & Kang, 2004). Å ena sidan handlar detta om att tilltro sin egen kapacitet att
hantera stress och å andra sidan om möjligheten att kontrollera motivation och handling i riktning mot hälsofrämjande beteenden (Bandura, 1998). Om människor inte tror att de kan hantera
och upprätthålla hälsosamma beteenden, så är det osannolikt att de kommer att satsa den nödvändiga energi som krävs för att lyckas (Bandura, 1986). Om tonåringar ska bli aktiva agenter i
sitt eget liv är det viktigt att de tillåts medverka i de beslut som påverkar deras hälsa (Dickey &
Deatrick, 2000).
En koreansk studie visade att tonåringars SE var starkt kopplad till depression, ångest och
fientlighet (Kim, 2003). Detta stämmer väl överens med en norska studie som drar slutsatsen att
en hög grad av generell SE kan relateras till känslor av lycka hos tonåringar (Natvig, Albrektsen, & Qvarnström, 2003). Tonåringar som ser positivt på att möta utmaningar upplever sig
sällan hotade och utsätter sig i mindre utsträckning för att hamna i affekttillstånd (Herman-Stahl
2
& Petersen, 1999). Enligt två holländska studier så har depressioner ett samband med avvisande
föräldrabeteenden, en känsla av utanförskap och låga nivåer av SE (Muris, 2002; Muris,
Schmidt, Lambrichs, & Meesters, 2001). Ett flertal forskare har rapporterat att tonårsflickor har
lägre självkänsla och högre nivåer av negativ SE än pojkar i samma ålder. Flickor känner sig
också olyckligare och ältar i större utsträckning gamla bekymmer (Bergman & Scott, 2001;
Kirkcaldy, Siefen, & Furnham, 2003; McCauley Ohannessian, Lerner, Lerner, & von Eye,
1999; Patton & Viner, 2007). En amerikansk studie visade att 44.5% av tonårsflickorna rapporterade ihållande depressiva symtom, jämfört med 28.2% för pojkarna (Patten, Choi, Vickers,
& Pierce, 2001).
Ett par italienska studier visade att självreglerande beteende bland ungdomar var kopplat till
förmågan att motstå kompistrycket att delta i högriskrelaterade aktiviteter. Tonåringar med ett
självreglerande beteende var också mer uppskattade bland sina kompisar och lyckades bättre i
skolan (Bandura, Caprara, Barbaranelli, Gerbino, & Pastorelli, 2003; Caprara, Barbaranelli,
Pastorelli, & Cervone, 2004). Självreglerande beteende i skolarbetet verkar senare i livet leda
till samma positiva beteendemönster på andra områden i livet. Följaktligen så är intellektuell
och social utveckling tätt sammankopplade (Purdie, Carroll, & Roche, 2004). Förmågan att
styra upp sina studier, och hantera sina interpersonella relationer, har visat sig leda till större
tillfredsställelse med livet fem år senare (Vecchio, Gerbino, Pastorelli, Del Bove, & Caprara,
2007).
Det finns starka belägg för att psykiska störningar i tonåren har multifaktoriella orsaker. En
central faktor är bristen på upplevd kontroll bland unga människor i socialt missgynnade grupper. Å andra sidan kan socialt stöd, en känsla av sammanhang, låga konfliktnivåer och möjligheter att uttrycka känslor ge skyddande erfarenheter mot beteende- och känslomässiga störningar (Patel et al., 2007). En positiv självuppfattning är också viktig för den mentala hälsan,
speciellt för flickor. En negativ självuppfattning är en riskfaktor för inåtvänt beteende, ångest,
depression och psykosomatiska besvär både för pojkar och för flickor (Ybrandt, 2008).
Teoretisk referensram
En forskningsöversikt drog slutsatsen att SE är den starkaste bestämningsfaktorn för att människor ska acceptera en hälsofrämjande livsstil (Gillis, 1993). Albert Bandura presenterade sin
socialkognitiva teori (Bandura, 1995, 1997) som ett användbart verktyg för att förstå hur människor utvecklar sitt lärande och sina beteenden. Det centrala begreppet i teorin är self-efficacy
(SE), som definieras på följande sätt (Bandura, 1997):
Perceived self-efficacy refers to beliefs in one’s capabilities to organize and
execute the course of action required to produce given attainments (s. 3).
Hur kan då människor utveckla denna upplevelse av SE? Enligt Bandura beror detta främst
på fyra grundläggande informationskällor – personlig erfarenhet, rollmodeller, social stöd och
strategier för att hantera känslor. Personlig erfarenhet är givetvis den starkaste kraften för att
skapa SE, men att ta hjälp av rollmodeller är nästan lika bra. Även socialt stöd är viktigt, men
det kan inte ensamt fungera som källa till SE. Det sätt på vilket människor hanterar stress och
liknande känslomässiga reaktioner kan också påverka hur man upplever sin SE. Men även om
individerna har tillgång till alla informationskällorna, och utvecklar en stark känsla av SE, så
kan de ändå inte vara säkra på att lyckas med sina målsättningar. Skälet för detta är nämligen att
3
man också är beroende av olika medierande processer, vilka endera hindrar eller underlättar
möjligheten att omvandla individens planer till realiteter. Det finns fyra sådana medierande
processer – kognitiva, motiverande, affektiva och selektiva processer (Bandura, 1997). Kognitiva processer definierar förmågan att fokusera livet ur ett framtidsperspektiv. De motiverande
processerna omfattar orsaksbestämningar, förväntningar och specifika mål.
Affektiva processer reglerar människors emotionella säkerhet som till största delen är beroende av det sociala stöd som finns runt individen. När det gäller de selektiva processerna så visar de sig genom de miljöer som människor väljer att agera i. De tre övriga processerna är beroende av dessa selektiva miljöval, eftersom det är inte förrän valen är gjorda som människor försöker att hantera den eller de utmaningar som dyker upp. Kognitiva och motiverande processer
kan ses som inre egenskaper, medan däremot socialt stöd och selektiva processer betraktas som
yttre faktorer.
Relaterad till hälsoaspekter kan Banduras SE-teori beskrivas med hjälp av följande modell
(figur 1):
1. Bakgrundsvariabler
2. Källor till
self-efficacy
Upplevd
self-efficacy
3. Medierande handlingsutrymme
för self-efficacy: inre och yttre hinder
eller möjligheter
Self-efficacy
som handling
4.Upplevd
hälsostatus
Figur 1. En modell för analys av self-efficacy (SE) och hälsa.
De mest centrala begreppen i denna modell kan definieras på följande sätt:
• Bakgrundsvariabler: den kontextuella ramen.
• Källor till self-efficacy: de lärorika erfarenheter som ger individen möjlighet att känna sig
förberedd till handling.
• Self-efficacy (SE): individens tilltro till sin kapacitet att hantera och kontrollera en specifik
uppgift.
4
• Medierande variabler – handlingsutrymme: de möjligheter och hinder, inre och yttre, som
utgör de specifika förutsättningarna för att omvandla upplevd SE till reellt handlande.
• Beteende (handling): utförs när individens intention och förmåga, kopplat till handlingsutrymmet, har nått en nivå som gör det möjligt att omvandla känslan av SE till praktisk handling.
• Upplevd hälsa: självskattad hälsorapport.
Personlig kontroll är ett av kärnbegreppen i SE-teorin. Människor söker kontroll på två olika
sätt – endera genom direkt personlig kontroll eller genom socialt förmedlad ställföreträdande
kontroll. För att kunna utöva personlig kontroll måste personen lita på sina egna förmågor och
resurser att prestera. Men för att kunna dra nytta av ställföreträdande kontroll är individen
istället beroende av sin förmåga att mobilisera andra som rollmodeller. Att ha kontroll över
saker som påverkar ens liv har stor betydelse för regleringen av känslouttryck, som till exempel
stressupplevelser och upplevelser av förtvivlan (Bandura, 1997).
5
Syfte och frågeställningar
Huvudsyftet med den här studien är att undersöka tonåringars upplevelse av allmän och psykisk
hälsa i relation till höga nivåer av self-efficacy (SE). Därför har följande tre frågor styrt inriktningen av arbetet:
1. Hur ser relationen ut mellan tonåringars nivåer av self-efficacy och deras upplevda allmänna
och psykiska hälsa?
2. Hur relaterar olika bakgrundsvariabler till tonåringars nivåer av self-efficacy?
3. Hur relaterar källorna till self-efficacy och variablerna för handlingsutrymmet till tonåringars
nivåer av self-efficacy?
6
METOD
Population
Den aktuella studien baserades på en enkätundersökning, “Liv och hälsa ung 2005” (LindénBoström & Persson, 2007), som omfattade alla elever i skolåren 7, 9 och gymnasiets 2:a år
(skolår 11) som gick på allmänna skolor i Örebro län. Den totala populationen bestod av 10 321
elever, av vilka 8 664 (84 %) besvarade enkäten (tabell 1):
Tabell 1: Population och svarsfrekvens.
Ålder
Skolår
Antalet
elever
Antalet
svarande
Svarsfrekvens
(%)
14
Grundskola (skolår 7)
3 783
3 326
87,9
15
Grundskola (skolår 9)
3 608
3 084
85,5
16
Gymnasieskola (skolår 11)
2 930
2 254
76,9
10 321
8 664
83,9
Totalt
Procedur
Lärarna distribuerade enkäten i sina klasser och eleverna svarade på frågorna under lektionstid.
Eleverna deltog frivilligt och besvarade enkäten anonymt. De elever som var frånvarande då
enkäten delades ut gavs inte en andra chans att delta. Bara de respondenter som hade svarat på
alla frågor som var kopplade till analysen inkluderades i den multivariata logistiska beräkningen.
Enkätundersökningen
Frågeformuläret innehöll 50 frågor för eleverna i skolår 7 och 87 frågor för eleverna i skolåren 9
och 11 (gymnasiets 2:a år). Centrala teman var: social bakgrund och familjeförhållanden; fysisk
och psykisk hälsa; känsla av sammanhang (KASAM-skala); fritidsaktiviteter; matvanor; rökning, alkohol och droger; sociala relationer; skolsituationen; spelbeteende; och framtidsperspektiv.
Analys
För att bedöma nivån av self-efficacy användes följande fråga ur enkäten: “Hur ofta har du under
de tre senaste månaderna känt dig ha kontroll (Aldrig/Sällan/Ibland/Ofta/Alltid)?” De som svarade
“Ofta” eller “Alltid” bedömdes ha en hög nivå av SE. Detta kan ses som en typ av generell SE, ett
begrepp som har debatterats flitigt. Den ursprungliga SE-teorin (Bandura, 1997) antog att den positiva känslan av att kunna bemästra en specifik situation endast kan få en spridningseffekt inom
liknande beteendedomäner. Men andra forskare har dragit slutsatsen att tilltron till en specifik SE
även kan generaliseras till andra kompetensområden (Hendy, Lyons, & Breakwell, 2006; Luszczynska, Gutiérrez-Dona, & Schwarzer, 2005).
Två enkätfrågor användes för att bedöma elevernas hälsostatus: “Hur mår du rent allmänt?
(Mycket bra/Bra/Varken bra eller dåligt/Dåligt/Mycket dåligt)?” och “Hur ofta har du under de
tre senaste månaderna känt dig nedstämd (Aldrig/Sällan/Ibland/Ofta/Alltid)?” Tidigare forsk-
7
ning har visat att tonåringar verkar vara fullt kapabla att förstå, utvärdera och rapportera subjektiva hälsorelaterade besvär på ett välgrundat och tillförlitligt sätt (Haugland & Wold, 2001).
Sex bakgrundsvariabler användes i analysen – skolår, kön, bostadsförhållanden, familjestruktur, etniskt ursprung och föräldrarnas arbetssituation.
Ett antal frågor användes som indikatorer på SE-källorna och de medierande variablerna
rörande handlingsutrymmet (se figur 1):
SE-källor
• Personlig erfarenhet – “Hur ofta har du under de tre senaste månaderna känt dig pigg och
energisk (Aldrig/Sällan/Ibland/Ofta/Alltid)?”
• Modellinlärning – “Hur stämmer dessa påståenden på dig: Om skoluppgifterna är svåra kan
jag få hjälp av mina föräldrar (Stämmer precis/Stämmer ganska bra/Stämmer till viss
del/Stämmer ganska dåligt/Stämmer inte alls)?”
• Återkoppling/stöd – “Hur stämmer dessa påståenden på dig: Mina föräldrar uppmuntrar
mig att göra bra ifrån mig i skolan (Stämmer precis/Stämmer ganska bra/Stämmer till viss
del/Stämmer ganska dåligt/Stämmer inte alls)?”
• Stresskontroll – “Hur ofta har du under de tre senaste månaderna känt dig stressad (Aldrig/Sällan/Ibland/Ofta/Alltid)?”
Handlingsutrymme
• Motivation – “Hur trivs du i skolan (Mycket bra/Ganska bra/”Så där”/Ganska dåligt/
Mycket dåligt)?”
• Kognitiv målorientering – “Hur stämmer dessa påståenden på dig: Skolarbetet är intressant
(Stämmer precis/Stämmer ganska bra/Stämmer till viss del/Stämmer ganska dåligt/
Stämmer inte alls)?”
• Socialt stöd – “Hur stämmer dessa påståenden på dig: Om jag har problem i skolan är mina
föräldrar beredda att hjälpa mig (Stämmer precis/Stämmer ganska bra/Stämmer till viss
del/Stämmer ganska dåligt/Stämmer inte alls)?”
• Selektiva val – “Hur ser du på framtiden för din personliga del (Jag ser mycket ljust på
framtiden/ Jag ser ganska ljust på framtiden/ Jag ser varken ljust eller mörkt på framtiden/
Jag ser ganska mörkt på framtiden/Jag ser mycket mörkt på framtiden)?”
Respondenternas svarsmönster presenteras i tabell 2.
8
Tabell 2: Svarsmönster på SE-frågan (hög SE = ha kontroll ofta/alltid).
Faktor
Grupp
Antal svar
på SEfrågan
1
1.1
Bakgrund:
Skolår
1.2
Bostad
Hyreslägenhet
Bostadsrätt/radhus
Villa
Annat boende
1.3
Familjeförhållanden
Lever med annan vuxen än förälder
Kärnfamilj
Ensamstående förälder
Roterar mellan föräldrar el. hos styvföräldrar
Bor ensam
1.4
Etniskt
ursprung
Född utomlands
Hela familjen född i Sverige
Född i Sverige av invandrade föräldrar
1.5
Föräldrarnas
arbete
Ingen förälder arbetar
Båda föräldrarna arbetar
En förälder arbetar
Gymnasiets 2:a år (skolår 11)
Grundskolan (skolår 7)
Grundskolan (skolår 9)
2
2.1
SE-källor:
Energisk
känsla
2.2
Föräldrarna
som rollmodeller
Stämmer ganska dåligt/inte alls
Stämmer precis/ganska bra
Stämmer till viss del
2.3
Stöd från
föräldrar i
skolarbetet
Stämmer ganska dåligt/inte alls
Stämmer precis/ganska bra
Stämmer till viss del
2.4
Upplevelse
av negativ
stress
Ofta/alltid
Aldrig/sällan
Ibland
3
3.1
Handlingsutrymme
Skoltrivsel
54.2
63.0
59.7
581
986
908
36.9
43.9
35.4
418
689
524
Total
55.4
59.5
61.2
64.7
413
328
1 614
33
37.9
37.7
40.0
46.5
291
234
1 024
20
Total
1 514
1 171
5 200
94
7 979
52.9
62.4
54.1
56.2
36.7
36
1621
332
441
18
32.8
42.2
29.6
35.9
36.5
41
1 109
173
274
19
Total
193
5 222
1 198
1 548
101
8 262
60.3
59.8
58.7
208
1 917
307
47.3
38.4
37.5
148
1 268
183
Total
658
6 505
1 038
8 201
53.8
61.0
57.0
129
1 750
570
35.1
41.3
34.1
88
1 146
385
Total
491
5 644
2 128
8 263
8.6
68.0
23.3
211
1 661
570
5.5
69.1
25.4
88
1 107
407
Total
1 187
4 301
2 746
8 234
10.0
78.7
11.3
240
1 895
273
6.7
80.0
13.3
108
1 292
216
Total
1 002
5 898
1 270
8 170
2.5
92.5
5.0
60
2 224
121
1.9
92.8
5.3
30
1 499
86
Total
327
7 145
683
8 155
12.6
51.1
36.2
310
1 257
890
30.9
28.4
40.7
500
460
660
Total
2 517
2 672
3 097
8 286
3.9
83.6
12.4
95
2 020
300
3.4
86.1
10.5
55
1 390
169
Total
570
6 135
1 456
8 161
26.2
37.0
36.8
628
888
882
18.5
45.7
35.8
297
736
576
Total
2 484
2 603
3 039
8 126
3.0
90.8
6.1
73
2 181
147
2.0
92.8
5.2
32
1 483
84
Total
407
7 002
737
8 146
1.8
90.7
7.5
43
2 180
181
0.9
90.6
8.6
14
1 461
138
Total
294
6 627
1 208
8 129
0.8
95.0
4.2
19
2 325
103
1.9
89.8
8.3
31
1448
307
Total
372
6 795
1 071
8 238
5.0
78.1
16.9
121
1 904
413
11.3
59.6
29.1
181
953
466
Total
1 320
4 682
2 212
8 214
Ganska/mycket dåligt
Ganska/mycket bra
”Sådär”
Intresse för
skolarbetet
Stämmer ganska dåligt/inte alls
Stämmer precis/ganska bra
Stämmer till viss del
3.3
Tillgång till
socialt stöd
vid behov
Stämmer ganska dåligt/inte alls
Stämmer precis/ganska bra
Stämmer till viss del
3.4
Personlig
framtidstro
Ganska/mycket mörk framtidstro
Ganska/mycket ljus framtidstro
Varken ljus eller mörk framtidstro
4
4.1
Hälsostatus
Självskattad
allmän hälsa
4.2
Känsla av
nedstämdhet
Dålig eller mycket dålig
Bra eller mycket bra
Varken bra eller dålig
Ofta/alltid
Aldrig/sällan
Ibland
9
Flickor med
hög SE
%
n
2 204
3 136
3 003
8 333
Aldrig/sällan
Ofta/alltid
Ibland
3.2
Pojkar med
hög SE
%
n
Statistiska beräkningar
Multivariat logistisk regressionsanalys genomfördes i SPSS, genom att använda enter-metoden i
fyra steg. Variablerna valdes från den tidigare presenterade modellen för relationen mellan SE och
hälsa (se figur 1). Relationen mellan bakgrundsfaktorerna (sex indikatorer), källorna till SE (fyra
indikatorer), de medierande variablerna för handlingsutrymme (fyra indikatorer) och upplevelser
av hälsa (två indikatorer) testades mot höga nivåer av SE (= upplevelse av kontroll). I bilaga 1
presenteras raka oddskvoter (OR = Odds Ratio) för pojkar och flickor separat. I bilagorna 2 (pojkar) och 3 (flickor) listas OR-resultaten för de fyra stegen i den multivariata regressionsanalysen.
När en grupp har en oddskvot som är större än ett så har den gruppen en överrisk, jämfört med en
motsvarande grupp som har oddskvoten ett. Ju högre oddskvot desto större är överrisken. En
oddskvot som är mindre än ett innebär på samma sätt en underrisk.
10
RESULTAT
Self-efficacy och bakgrundsvariabler
Utifrån ett könsperspektiv kan man se stora skillnader mellan flickor och pojkar med avseende på
SE-nivåer (bilaga 1). Det är nämligen nästan tre gånger så stor sannolikhet (OR = 2.9) att pojkar
uppvisar hög nivå av SE än flickor. Faktorn skolår indikerar att bland flickorna är det de yngsta
som har högst SE-nivå. När det gäller bostadsförhållanden visar resultatet att de elever som bor i
villa rapporterar högst SE-nivå. Inom variabeln familjestruktur är det – för både flickor och pojkar
– större risk för låga nivåer av SE om man bor tillsammans med en ensamstående förälder än om
man finns i en kärnfamilj. Etniskt ursprung visade sig inte ha någon effekt på SE-nivåerna. Om
någon – eller båda – föräldrarna inte har ett arbete så genererade detta en risk för lägre nivå av SE
för både pojkar och flickor.
Den multivariata logistiska regressionsanalysen (bilagorna 2–3) avslöjade att endast en av
bakgrundsvariablerna var signifikant för en hög nivå av SE, nämligen skolår. Så när alla faktorer testades visade det sig att de äldsta pojkarna hade den största chansen att uppnå höga nivåer
av SE.
Källor till self-efficacy
Modellen i figur 1 beskriver ett sätt att förstå hur hög SE kan leda till ett positivt handlingsmönster
hos människor. En källa till SE är personlig erfarenhet, som i den här studien representerades av
tonåringarnas upplevelse av en energisk känsla. Resultatet i bilaga 1 visar klart och tydligt att
denna känsla stärker nivån av SE. Föräldrarna som positiva rollmodeller bidrar också till en starkare tilltrodd SE. Den tredje källan till SE – positiv feedback – ökar också elevernas nivå av SE.
Däremot försämrar negativa känslor av stress deltagarnas SE-nivåer. Resultaten för alla fyra källorna till SE uppvisade starkare signifikans för flickorna.
Som ett resultat av den multivariata logistiska regressionsanalysen kvarstod två variabler
som statistiskt signifikanta, nämligen känslan av energi och frånvaron av negativa stressupplevelser.
Handlingsutrymme och self-efficacy
De medierande variablerna – handlingsutrymmet – endera stödjer eller hindrar individerna från att
ta tillvara sin tilltrodda SE. I den här studien korrelerar en hög nivå av SE med skoltrivsel (motivation). Målorientering är också viktig för utvecklingen av SE, vilket visar sig i att ett starkt intresse
av skolarbete kan kopplas till höga nivåer av SE. Den tredje medierande variabeln, socialt stöd,
representeras här av ett positivt stöd från föräldrarna. För både pojkar och flickor visar resultatet en
positiv relation mellan föräldrarnas stöd och höga nivåer av SE. Den sista medierande variabeln,
selektiva val, undersöktes genom att analysera elevernas bilder av sina framtidsutsikter. Här
framträdde bevis för en koppling mellan en positiv framtidssyn och höga nivåer av SE. För alla
fyra medierande variabler, men speciellt för skolintresse och framtidstankar, var det tydligt att
signifikansnivåerna var mycket starkare för flickorna.
I den multivariata regressionsanalysen kvarstår den signifikanta relationen mellan pojkars
höga SE-nivåer och socialt stöd respektive positiva framtidstankar. För flickor gäller signifikansen skolintresse och positiva framtidstankar.
11
Self-efficacy och hälsostatus
När det gäller självskattad allmän hälsa är det tydligt att positiva svar kan kopplas till höga nivåer
av SE hos både pojkar och flickor. Generellt sett så rapporterar de flesta tonåringarna att de mår
bra. Den psykiska hälsan (känsla av nedstämdhet) visar också en korrelation till SE, speciellt stark
för flickorna.
Den multivariata logistiska regressionsanalysen uppvisade siffror där pojkarna hade fyra och
en halv gångs (OR = 4.5) större sannolikhet att rapportera hög SE, om de samtidigt skattade sin
allmänna hälsa som bra eller mycket bra. För flickorna var sannolikheten endast dubbelt så stor
(OR = 1.9) under samma omständigheter. Både pojkar och flickor som sällan eller aldrig kände
sig nedstämda kunde rapportera högre nivåer av SE (OR = 2.1 för pojkar och OR = 1.9 för
flickor), än de elever som ofta eller alltid upplevde nedstämdhet.
12
DISKUSSION
Bakgrundsvariabler och self-efficacy
Pojkar och flickor skilde sig i stor grad åt med avseende på SE, vilket visade sig i att pojkarna
genomgående hade högre SE-nivåer. Möjligen kan detta förklaras utifrån olika sociokulturella
faktorer, till exempel skillnader i könsförväntningar som existerar i olika länder.
Det är viktigt att notera att de tonåringar som tillhör en kärnfamilj där två föräldrar arbetar
har större chans att skapa sig en stark SE. Ett samhälle med många splittrade familjer och höga
arbetslöshetssiffror kan skapa ett ökat antal tonåringar som inte förmår hantera utmaningen att
bli aktiva deltagare i det gemensamma samhällsbygget. En finsk studie visade att en ekonomisk
recession som negativt påverkar familjernas situation i förlängningen kan medföra psykisk
ohälsa för barnen (Solantaus, Leinonen, & Punamäki, 2004).
Källor till self-efficacy
Personlig erfarenhet är givetvis den starkaste kraften för att skapa tilltro till sin SE, men även
rollmodellering kan fungera nästan lika bra. Socialt stöd är också viktigt, men räcker inte som ensam källa till SE. Hur en person kan hantera stress och liknande känsloreaktioner påverkar också
hur den skattar sin nivå av SE (Bandura, 1997). De resultat som har presenterats i denna studie visar att erfarenheter av att känna sig energisk verkar interagera starkt med höga nivåer av SE, vilket
också gäller för föräldrar som rollmodeller och som socialt stöd. Följaktligen framstår positiva och
aktiva föräldrar som en avgörande källa till att bygga upp tonåringars känsla av en stark SE.
Enligt en tysk studie uppvisar flickor starkare interpersonella stresskänslor än pojkar och de
verkar också hantera stressituationen på ett sämre sätt (Hampel & Petermann, 2006). Det finns
också en stark koppling mellan stress och depression, speciellt bland flickor (Schraedley et al.,
1999). Min studie visar att flickor som sällan känner sig nedstämda har högre nivåer av SE, vilket också gäller för pojkar i samma situation.
Stöd eller hinder för att kunna nyttja sin self-efficacy
De medierande processerna – handlingsutrymmet – kan endera hindra eller underlätta möjligheten
för individen att omvandla sin SE till praktisk handling. Skolan och familjen är två viktiga arenor
där tonåringars SE kan stärkas för att senare transformeras till reella beteenden. Resultaten i denna
studie poängterar att positiva attityder till skolarbetet, och ett starkt socialt stöd från föräldrarna,
skapar ett högt SE. Detta gäller framförallt för flickor. Så erfarenheter från skola och familjeliv är
viktiga att beakta när man ska försöka analysera och förstå hur tonåringar omsätter sin tilltrodda
SE till praktisk handling.
Människor måste göra många olika val i sitt liv. Dessa val återspeglar önskade platser för
handling och pekar också ut nödvändiga möjligheter för framtida utveckling och utmaningar. En
tonårings positiva framtidstro skapar en god grund för handling och detta accentueras ytterligare
av om detta kombineras med höga nivåer av SE.
13
Hälsa och self-efficacy
Nästan alla tonåringar i denna studie rapporterade en god allmän hälsa. Men resultatet var mer negativt för psykiska symtom, där framförallt många flickor ofta kände sig nedstämda. Detta stämmer väl överens med tidigare forskning (Stewart et al., 2004). Att tillhöra det kvinnliga könet och
bli utsatt för olika samhälleliga stressorer ökar sårbarheten för depression under tonårstiden
(McFarlane, Bellissimo, & Norman, 1995). Frågan är, emellertid, om detta speglar reella skillnader, eller om det kan förklaras med att pojkar och flickor tolkar enkätfrågor rörande nedstämdhet
på olika sätt. Kanske är det så att pojkar i större utsträckning än flickor behåller sina negativa
känslor privat och således inte rapporterar dem i lika stor omfattning. En annan förklaring kan vara
att pojkar har en högre tröskel för vad de definierar som nedstämdhet och depression.
Men om könsskillnaderna är reella kan det finnas några rimliga förklaringsmodeller. En kan
vara att flickors lägre SE-nivåer leder till känslor av osäkerhet kring hur man ska hantera de
utmaningar som livet innebär. Ett annat perspektiv pekar ut olika typer av pressande krav i omgivningen, till exempel den mediekultur som serverar flickor extrema rollmodeller för utseende
och beteende. En studie föreslår att roten till depressioner hos tonårsflickor framförallt innefattar olika typer av problem kopplat till relationer och flickors längtan efter ett nära förhållande
till någon (Hetherington & Stoppard, 2002). Men det är viktigt att påpeka att det kan vara svårt
att förutse depressiva symtom enbart utifrån aktuella livshändelser (Hankin & Abramson, 2001;
Waaktaar, Helmen Borge, Fundingsrud, Johnsen Christie, & Torgersen, 2004).
14
De flesta tonåringarna i studien uppskattade sin allmänna hälsa som god. Föräldrar kan
stödja denna utveckling genom att ge positiv uppmärksamhet till ett hälsofrämjande beteende
och genom att erbjuda goda socioekonomiska förhållanden för sina barn (Villard, Rydén, &
Ståhle, 2007). Skolmiljön spelar också en viktig roll för ungdomars välmående. Förbättringar i
studiemiljön genom att erbjuda mer vuxenstöd kan resultera i en bättre hälsostatus bland tonåringarna (Karvonen, Vikat, & Rimpelä, 2005). En italiensk studie lyfter fram SE som en viktig
förmedlare av olika stödfaktorer (familj, vänner, skola) för att tonåringar ska må bra (Vieno,
Santinello, Pastore, & Perkins, 2007). Social SE och socialt stöd verkar fungera som skyddande
faktorer mot depression (McFarlane et al., 1995), och föräldrarna är nyckelpersoner för att
skydda ungdomar mot depressiva symtom (Schraedley, Gotlib, & Hayward, 1999).
Self-efficacy som skydd mot ohälsa
En sammanfattande bild av resultatet i studien visar på ett antal faktorer som skyddar tonåringar
mot ohälsa. Höga nivåer av SE kan således kopplas till god hälsa hos tonåringar och förutsättningarna för att tillskansa sig en stark SE verkar framförallt bero på ett starkt socialt stöd från föräldrar
och skola.
SKYDDSFAKTORER
Flickor
Pojkar
HÖG NIVÅ
AV SELFEFFICACY
God allmän
hälsa och
sällan/aldrig
nedstämd
Sällan/aldrig
nedstämd
eller stressad
Oddskvot
1
Ljus
framtidstro
2
Sällan/aldrig
stressad och
intresserad av
skolan
Starkt
socialt stöd
3
Ljus framtidstro
God
allmän
hälsa
4
5
Stark energisk
känsla
Stark
energisk
känsla
6
Figur 2. Skyddsfaktorer mot ohälsa hos tonåringar (ju högre oddskvot desto starkare samband).
Slutsatser
De viktigaste slutsatserna utifrån studien är:
• Flickor uppvisade i mindre utsträckning än pojkar höga nivåer av SE.
• Flickor bedömde sig själva ha sämre hälsa än pojkar, speciellt med avseende på psykiska
symtom.
• Studerade bakgrundsvariabler hade inte någon signifikant koppling till SE-nivåerna.
15
• En energisk känsla och förmågan att kontrollera negativ stress visade en signifikant
korrelation till höga nivåer av SE.
• Starkt fokus på skolarbetet, socialt stöd från föräldrarna och en positiv framtidstro stärkte
SE-nivån bland de deltagande tonåringarna.
• Skolor och vårdgivare bör implementera stödprogram för att stärka flickors nivå av SE.
16
REFERENSER
Bandura, A. (1986). Social foundations of thought and action. A social cognitive theory. New
Jersey: Prentice-Hall.
Bandura, A. (1995). Exercise of personal and collective efficacy in changing societies. In A.
Bandura (Ed.), Self-efficacy in changing societies. New York: Cambridge University
Press.
Bandura, A. (1997). Self-efficacy. The exercise of control. New York: W.H. Freeman and Company.
Bandura, A. (1998). Health promotion from the perspective of social cognitive theory. Psychology and Health, 13, 623-649.
Bandura, A., Caprara, G. V., Barbaranelli, C., Gerbino, M., & Pastorelli, C. (2003). Role of affective self-regulatory efficacy in diverse spheres of psychosocial functioning. Child
Development, 74(3), 769-782.
Bandura, A., Pastorelli, C., Barbaranelli, C., & Caprara, G. V. (1999). Self-efficacy pathways to
childhood depression. Journal of Personality and Social Psychology, 76(2), 258-269.
Bergman, M. M., & Scott, J. (2001). Young adolescents' wellbeing and health-risk behaviours:
Gender and socio-economic differences. Journal of Adolescence, 24, 183-197.
Callaghan, D. (2006). Basic conditioning factors' influences on adolescents' healthy behaviors,
self-efficacy, and self-care. Issues in Comprehensive Pediatric Nursing, 29, 191-204.
Caprara, G. V., Barbaranelli, C., Pastorelli, C., & Cervone, D. (2004). The contribution of selfefficacy beliefs to psychosocial outcomes in adolescence: Predicting beyond global
dispositional tendencies. Personality and Individual Differences, 37, 751-763.
Caprara, G. V., Pastorelli, C., Regalia, C., Scabini, E., & Bandura, A. (2005). Impact of adolescents' filial self-efficacy on quality of family functioning and satisfaction. Journal of
Research on Adolescence, 15(1), 71-97.
Danielsson, M. (2006). Svenska skolbarns hälsovanor 2005/2006 (Health habits among swedish
school children 2005/2006). Stockholm: Statens folkhälsoinstitut.
Dickey, S. B., & Deatrick, J. (2000). Autonomy and decision making for health promotion in
adolescence. Pediatric Nursing, 26(5), 461-467.
Donovan, C. L., & Spence, S. H. (2000). Prevention of childhood anxiety disorders. Clinical
Psychology Review, 20(4), 509-531.
Gillis, A. J. (1993). Determinants of a health-promoting lifestyle: An integrative review. Journal of Advanced Nursing, 18, 345-353.
Hampel, P., & Petermann, F. (2006). Perceived stress, coping, and adjustment in adolescents.
Journal of Adolescent Health, 38, 409-415.
Hankin, B. L., & Abramson, L. Y. (2001). Development of gender differences in depression: An
elaborated cognitive vulnerability-transactional stress theory. Psychological Bulletin,
127(6), 773-796.
Haugland, S., & Wold, B. (2001). Subjective health complaints in adolescence - Reliability and
validity of survey methods. Journal of Adolescence, 24, 611-624.
Hendy, J., Lyons, E., & Breakwell, G. M. (2006). Genetic testing and the relationship between
specific and general self-efficacy. British Journal of Health Psychology, 11, 221-233.
Herman-Stahl, M., & Petersen, A. C. (1999). Depressive symptoms during adolescence: Direct
and stress-buffering effects of coping, control beliefs, and family relationships. Journal
of Applied Development Psychology, 20(1), 45-62.
17
Hetherington, J. A., & Stoppard, J. M. (2002). The theme of disconnection in adolescent girls'
understanding of depression. Journal of Adolescence, 25, 619-629.
Jackson, E. S., Tucker, C. M., & Herman, K. C. (2007). Health value, perceived social support,
and health self-efficacy as factors in a health-promoting lifestyle. Journal of American
College Health, 56(1), 69-74.
Karvonen, S., Vikat, A., & Rimpelä, M. (2005). The role of school context in the increase in
young people's health complaints in Finland. Journal of Adolescence, 28, 1-16.
Kim, Y.-H. (2003). Correlation of mental health problems with psychological constructs in
adolescence: Final results from a 2-year study. International Journal of Nursing Studies,
40, 115-124.
Kimber, B., Sandell, R., & Bremberg, S. (2008). Social and emotional training in Swedish
classrooms for the promotion of mental health: Results from an effectiveness study in
Sweden. Health Promotion International(doi:10.1093/heapro/dam046).
Kirkcaldy, B., Siefen, G., & Furnham, A. (2003). Gender, anxiety-depressivity and self-image
among adolescents. European Psychiatry, 18(50-58).
Klein-Hessling, J., Lohaus, A., & Ball, J. (2005). Psychological predictors of health-related behaviour in children. Psychology, Health & Medicine, 10(1), 31-43.
Lindén-Boström, M., & Persson, C. (2007). Tonåringars psykiska hälsa (Mental health among
adolescents). Örebro: Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting.
Luszczynska, A., Gutiérrez-Dona, B., & Schwarzer, R. (2005). General self-efficacy in various
domains of human functioning: Evidence from five countries. International Journal of
Psychology, 40(2), 80-89.
McCauley Ohannessian, C., Lerner, R. M., Lerner, J. V., & von Eye, A. (1999). Does self-competence predict gender differences in adolescent depression and anxiety? Journal of
Adolescence, 22, 397-411.
McFarlane, A. H., Bellissimo, A., & Norman, G. R. (1995). The role of family and peers in social self-efficacy: Links to depression in adolescence. American Journal of Orthopsychiatry, 65(3), 402-410.
McLellan, L., Rissel, C., Donnelly, N., & Baumann, A. (1999). Health behaviour and the school
environment in New South Wales, Australia. Social Science and Medicine, 49, 611-619.
Meland, E., Maeland, J. G., & Laerum, E. (1999). The importance of self-efficacy in cardiovascular risk factor change. Scandinavian Journal of Public Health, 27(1), 11-17.
Muris, P. (2002). Relationship between self-efficacy and symptoms of anxiety disorders and
depression in a normal adolescent sample. Personality and Individual Differences, 32,
337-348.
Muris, P., Schmidt, H., Lambrichs, R., & Meesters, C. (2001). Protective and vulnerability
factors of depression in normal adolescents. Behaviour Research and Therapy, 39, 555565.
Myrin, B., & Lagerström, M. (2006). Health behaviour and sense of coherence among pupils
aged 14-15. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 20(339-346).
Natvig, G. K., Albrektsen, G., Anderssen, N., & Qvarnström, U. (1999). School-related stress
and psychosomatic symptoms among school adolescents. Journal of School Health,
69(9), 362-368.
Natvig, G. K., Albrektsen, G., & Qvarnström, U. (2003). Associations between psychosocial
factors and happiness among school adolescents. International Journal of Nursing
Practice, 9, 166-175.
O'Leary, A. (1985). Self-efficacy and health. Behavior Research and Therapy, 23(4), 437-451.
18
Patel, V., Flisher, A. J., Hetrick, S., & McGorry, P. (2007). Mental health of young people: A
global public-health challenge. Lancet, 369, 1302-1313.
Patten, C. A., Choi, W. S., Vickers, K. S., & Pierce, J. P. (2001). Persistence of depressive
symptoms in adolescents. Neuropsychopharmacology, 25(S5), S89-S91.
Patton, G. C., & Viner, R. (2007). Pubertal transitions in health. Lancet, 369, 1130-1139.
Peretti-Watel, P., & Moatti, J.-P. (2006). Understanding risk behaviours: How the sociology of
deviance may contribute? The case of drug-taking. Social Science and Medicine, 63,
675-679.
Purdie, N., Carroll, A., & Roche, L. (2004). Parenting and adolescent self-regulation. Journal of
Adolescence, 27, 663-676.
Pössel, P., Baldus, C., Horn, A. B., Groen, G., & Hautzinger, M. (2005). Influence of general
self-efficacy on the effects of a school-based universal primary prevention program of
depressive symptoms in adolescents: A randomized and controlled follow-up study.
Journal of Child Psychology and Psychiatry, 46(9), 982-994.
Schraedley, P. K., Gotlib, I. H., & Hayward, C. (1999). Gender differences in correlates of depressive symptoms in adolescents. Journal of Adolescent Health, 25, 98-108.
Smith, E. P., Walker, K., Fields, L., Brookins, C. C., & Seay, R. C. (1999). Ethnic identity and
its relationship to self-esteem, perceived efficacy and prosocial attitudes in early adolescence. Journal of Adolescence, 22, 867-880.
Solantaus, T., Leinonen, J., & Punamäki, R.-L. (2004). Children's mental health in times of
economic recession: Replication and extension of the family economic stress model in
Finland. Development Psychology, 40(3), 412-429.
Stewart, S. M., Kennard, B. D., Lee, P. W. H., Hughes, C. W., Mayes, T. L., Emslie, G. J., et al.
(2004). A cross-cultural investigation of cognitions and depressive symptoms in adolescents. Journal of Abnormal Psychology, 113(2), 248-257.
Ungdomsstyrelsen. (2007). Fokus 07 - En analys av ungas hälsa och utsatthet (Focus 07 - An
analysis of young peoples' health and vulnerability). Stockholm: Fritzes.
Waaktaar, T., Helmen Borge, A. I., Fundingsrud, H. P., Johnsen Christie, H., & Torgersen, S.
(2004). The role of stressful life events in the development of depressive symptoms in
adolescence - a longitudinal study. Journal of Adolescence, 27, 153-163.
Vecchio, G. M., Gerbino, M., Pastorelli, C., Del Bove, G., & Caprara, G. V. (2007). Multi-faceted self-efficacy beliefs as predictors of life satisfaction in late adolescence. Personality and Individual Differences, 43, 1807-1818.
Vieno, A., Santinello, M., Pastore, M., & Perkins, D. D. (2007). Social support, sense of community in school, and self-efficacy as resources during early adolescence: An integrative model. American Journal of Community Psychology, 39, 177-190.
Villard, L. C., Rydén, L., & Ståhle, A. (2007). Predictors of healthy behaviours in Swedish
school children. European Journal of Cardiovascular Prevention and Rehabilitation,
14, 366-372.
von Ah, D., Ebert, S., Ngamvitroj, A., Park, N., & Kang, D.-H. (2004). Predictors of health behaviours in college students. Journal of Advanced Nursing, 48(5), 463-474.
Ybrandt, H. (2008). The relation between self-concept and social functioning in adolescence.
Journal of Adolescence, 31, 1-16.
19
BILAGA 1
Raka oddskvoter (OR) för alla variabler och hög SE (hög SE = ha kontroll ofta/alltid)
Faktor
1
1.0
Bakgrund:
Kön
1.1
Skolår
1.2
1.3
1.4
1.5
2
2.1
2.2
2.3
2.4
3
3.1
3.2
3.3
3.4
4
4.1
4.2
Grupp
Pojkar
OR
Flickor
OR
Flickor (referensgrupp)
Pojkar
Totalpopulation
OR
(95% CI)
2.9***
(2.5–3.3)
Gymnasiets 2:a år (skolår 11) (ref)
Grundskolan (skolår 7)
Grundskolan (skolår 9)
0.9
0.8
1.5***
0.8
1.3**
0.9
(1.1–1.5)
(0.8–1.1)
Hyreslägenhet (ref)
Bostadsrätt/radhus
Villa
Annat boende
1.1
1.3*
1.2
1.0
1.4**
1.1
1.1
1.4***
1.2
(0.9–1.3)
(1.2–1.6)
(0.7–2.1)
Familjeförhållanden
Lever med annan vuxen än förälder (ref)
Kärnfamilj
Ensamstående förälder
Roterar mellan föräldrar el. hos styvföräldrar
Bor ensam
2.1*
1.3
1.3
0.4
2.1**
0.9
1.5
1.0
2.4***
1.2
1.6*
0.7
(1.6–3.4)
(0.8–1.8)
(1.1–2.3)
(0.4–1.3)
Etniskt ursprung
Född utomlands (ref)
Hela familjen född i Sverige
Född i Sverige av invandrade föräldrar
1.1
1.0
0.7
0.7
0.9
0.8
(0.7–1.1)
(0.6–1.1)
Ingen förälder arbetar (ref)
Båda föräldrarna arbetar
En förälder arbetar
1.9**
1.3
1.9***
1.1
1.9***
1.2
(1.5–2.4)
(0.9–1.6)
Aldrig/sällan (ref)
Ofta/alltid
Ibland
11.8**
3.9***
17.7***
3.8***
13.3***
3.3***
(11.1–16.0
(2.7–3.9)
Föräldrarna som
rollmodeller
Stämmer ganska dåligt/inte alls (ref)
Stämmer precis/ganska bra
Stämmer till viss del
3.4***
1.2
4.6***
2.1***
3.6***
1.4**
(3.0–4.3)
(1.2–1.8)
Stöd från
föräldrar i skolarbetet
Stämmer ganska dåligt/inte alls (ref)
Stämmer precis/ganska bra
Stämmer till viss del
5.8***
1.4
6.6***
1.7*
5.8***
1.4*
(4.4–7.6)
(1.0–2.0)
Upplevelse av
negativ stress
Ofta/alltid (ref)
Aldrig/sällan
Ibland
4.0***
3.0***
5.5***
2.9***
6.0***
3.3***
(5.0–7.1)
(2.9–3.9)
Ganska/mycket dåligt (ref)
Ganska/mycket bra
”Sådär”
7.7***
2.4***
8.2***
1.6*
7.7***
1.9***
(6.1–9.6)
(1.5–2.4)
Intresse för
skolarbetet
Stämmer ganska dåligt/inte alls (ref)
Stämmer precis/ganska bra
Stämmer till viss del
2.9***
2.4***
6.9***
2.4***
4.4***
2.1***
(3.7–5.2)
(1.8–2.5)
Tillgång till
socialt stöd vid
behov
Stämmer ganska dåligt/inte alls (ref)
Stämmer precis/ganska bra
Stämmer till viss del
7.2***
1.8**
7.5***
1.9**
6.5***
1.7**
(5.0–8.4)
(1.2–2.3)
Personlig
framtidstro
Ganska/mycket mörk framtidstro (ref)
Ganska/mycket ljus framtidstro
Varken ljus eller mörk framtidstro
11.7***
2.4***
20.7***
3.5***
13.5***
2.3***
(9.9–18.5)
(1.7–3.3)
Dålig eller mycket dålig (ref)
Bra eller mycket bra
Varken bra eller dålig
19.8***
2.5***
17.6***
2.8***
21.8***
2.8***
(15.7–30.0)
(2.0–3.0)
Ofta/alltid (ref)
Aldrig/sällan
Ibland
7.7***
3.9***
10.1***
3.5***
10.7***
3.7***
(9.0–12.8)
(3.1–4.5)
Bostad
Föräldrarnas
arbete
SE-källor:
Energisk
känsla
Handlingsutrymme
Skoltrivsel
Hälsostatus
Självskattad
allmän hälsa
Känsla av
nedstämdhet
20
BILAGA 2
Multivariat logistisk regressionsanalys: OR för hög self-efficacy bland pojkar (n = 2 420)
Faktor
(1)
OR
(1–2)
OR
(1–3)
OR
(1–4)
OR
(95% CI)
Gymnasiets 2:a år (skolår 11) (ref)
Grundskolan (skolår 7)
Grundskolan (skolår 9)
0.9
0.8
0.5***
0.7
0.5***
0.8
0.5***
0.7
(0.3–0.7)
(0.5–1.1)
Hyreslägenhet (ref)
Bostadsrätt/radhus
Villa
Annat boende
1.0
1.0
2.4
1.1
1.1
3.0
1.1
1.1
2.4
1.1
1.1
4.9
(0.7–1.7)
(0.8–1.7)
(0.9–26.3)
Familjeförhållanden
Lever med annan vuxen än förälder (ref)
Kärnfamilj
Ensamstående förälder
Roterar mellan föräldrar el. hos styvföräldrar
Bor ensam
1.7
1.0
1.0
0.2*
1.7
1.1
1.1
0.5
1.7
1.3
1.1
0.6
1.4
1.1
1.0
0.5
(0.5–4.4)
(0.4–3.4)
(0.3–3.1)
(1.0–2.9)
Etniskt ursprung
Född utomlands (ref)
Hela familjen född i Sverige
Född i Sverige av invandrade föräldrar
0.9
0.9
0.8
0.9
0.8
0.8
0.8
0.8
(0.5–1.4)
(0.5–1.6)
Ingen förälder arbetar (ref)
Båda föräldrarna arbetar
En förälder arbetar
1.9**
1.3
1.5
1.3
1.7
1.5
1.6
1.4
(0.9–2.8)
(0.8–2.5)
Aldrig/sällan (ref)
Ofta/alltid
Ibland
9.2***
3.6***
7.0***
3.1***
5.8***
2.8***
(4.1–8.3)
(1.9–4.0)
Föräldrarna som
rollmodeller
Stämmer ganska dåligt/inte alls (ref)
Stämmer precis/ganska bra
Stämmer till viss del
1.9**
1.0
0.9
0.7
1.0
0.7
(0.6–1.6)
(0.4–1.1)
Stöd från
föräldrar i
skolarbetet
Stämmer ganska dåligt/inte alls (ref)
Stämmer precis/ganska bra
Stämmer till viss del
2.5**
1.1
1.0
0.7
1.0
0.6
(0.5–2.0)
(0.3–1.4)
Upplevelse av
negativ stress
Ofta/alltid (ref)
Aldrig/sällan
Ibland
3.6***
2.3***
2.8***
1.9***
2.1***
1.6*
(1.4–3.1)
(1.1–2.3)
Ganska/mycket dåligt (ref)
Ganska/mycket bra
”Sådär”
1.7*
1.1
1.1
0.8
(0.6–1.8)
(0.5–1.4)
Intresse för
skolarbetet
Stämmer ganska dåligt/inte alls (ref)
Stämmer precis/ganska bra
Stämmer till viss del
1.3
1.2
1.4
1.3
(0.9–2.0)
(0.9–1.8)
Tillgång till
socialt stöd vid
behov
Stämmer ganska dåligt/inte alls (ref)
Stämmer precis/ganska bra
Stämmer till viss del
3.7***
2.0*
3.5***
2.1*
(1.8–6.8)
(1.0–4.3)
Personlig
framtidstro
Ganska/mycket mörk framtidstro (ref)
Ganska/mycket ljus framtidstro
Varken ljus eller mörk framtidstro
4.3***
2.0*
3.1***
1.8
(1.6–5.7)
(1.0–3.7)
Dålig eller mycket dålig (ref)
Bra eller mycket bra
Varken bra eller dålig
4.5**
1.7
(1.9–11.1)
(0.7–4.4)
Ofta/alltid (ref)
Aldrig/sällan
Ibland
2.1**
2.0**
(1.4–3.4)
(1.2–3.3)
1
Bakgrund:
1.1
Skolår
1.2
1.3
1.4
1.5
2
2.1
2.2
2.3
2.4
3
3.1
3.2
3.3
3.4
4
4.1
4.2
Bostad
Föräldrarnas
arbete
SE-källor:
Energisk känsla
Handlingsutrymme
Skoltrivsel
Hälsostatus
Självskattad
allmän hälsa
Känsla av
nedstämdhet
Grupp
Nagelkerke R-square
Signifikant OR: *(p<0.05), **(p<0.01), ***(p<0.001).
21
0.041
0.306
0.357
0.384
BILAGA 3
Multivariat logistisk regressionsanalys: OR för hög self-efficacy bland flickor (n = 2 139)
Faktor
(1)
OR
(1–2)
OR
(1–3)
OR
(1–4)
OR
(95% CI)
Gymnasiets 2:a år (skolår 11) (ref)
Grundskolan (skolår 7)
Grundskolan (skolår 9)
1.4*
0.8
0.7*
0.7*
0.8
0.9
0.8
0.9
(0.6–1.1)
(0.7–1.2)
Hyreslägenhet (ref)
Bostadsrätt/radhus
Villa
Annat boende
0.8
1.0
1.3
0.9
1.1
1.6
0.8
1.1
1.4
0.9
1.1
1.6
(0.6–1.3)
(0.8–1.6)
(0.5–4.6)
Familjeförhållanden
Lever med annan vuxen än förälder (ref)
Kärnfamilj
Ensamstående förälder
Roterar mellan föräldrar el. hos styvföräldrar
Bor ensam
2.1**
1.1
1.8*
0.9
1.3
0.9
1.4
0.9
1.1
0.8
1.2
0.8
1.0
0.7
1.2
0.8
(0.5–2.0)
(0.4–1.5)
(0.6–2.4)
(0.3–2.6)
Etniskt ursprung
Född utomlands (ref)
Hela familjen född i Sverige
Född i Sverige av invandrade föräldrar
0.6**
0.7
0.5**
0.7
0.6*
0.8
0.6
0.9
(0.4–1.0)
(0.5–1.5)
Ingen förälder arbetar (ref)
Båda föräldrarna arbetar
En förälder arbetar
1.8**
1.2
1.6
1.3
1.3
1.1
1.3
1.2
(0.8–2.2)
(0.7–1.9)
Aldrig/sällan (ref)
Ofta/alltid
Ibland
11.7***
3.1***
7.4***
2.4***
6.0***
2.3***
(4.2–8.7)
(1.6–3.3)
Föräldrarna som
rollmodeller
Stämmer ganska dåligt/inte alls (ref)
Stämmer precis/ganska bra
Stämmer till viss del
2.1***
1.5
1.3
1.3
1.3
1.2
(0.8–2.0)
(0.8–2.0)
Stöd från
föräldrar i
skolarbetet
Stämmer ganska dåligt/inte alls (ref)
Stämmer precis/ganska bra
Stämmer till viss del
2.3**
0.9
1.0
0.7
1.0
0.7
(0.5–2.0)
(0.3–1.4)
Upplevelse av
negativ stress
Ofta/alltid (ref)
Aldrig/sällan
Ibland
3.8***
2.0***
2.7***
1.7***
2.1***
1.5**
(1.5–3.1)
(1.2–2.0)
Ganska/mycket dåligt (ref)
Ganska/mycket bra
”Sådär”
0.9
0.5*
0.7
0.5**
(0.4–1.2)
(0.3–0.8)
Intresse för
skolarbetet
Stämmer ganska dåligt/inte alls (ref)
Stämmer precis/ganska bra
Stämmer till viss del
2.2***
1.1
2.2***
1.1
(1.6–3.0)
(0.9–1.5)
Tillgång till
socialt stöd vid
behov
Stämmer ganska dåligt/inte alls (ref)
Stämmer precis/ganska bra
Stämmer till viss del
2.1*
1.1
1.7
1.0
(0.9–3.4)
(0.5–1.9)
Personlig
framtidstro
Ganska/mycket mörk framtidstro (ref)
Ganska/mycket ljus framtidstro
Varken ljus eller mörk framtidstro
4.6***
1.7
3.3**
1.5
(1.5–7.1)
(0.7–3.3)
Dålig eller mycket dålig (ref)
Bra eller mycket bra
Varken bra eller dålig
1.9*
1.3
(1.1–3.7)
(0.7–2.3)
Ofta/alltid (ref)
Aldrig/sällan
Ibland
1.9***
1.3
(1.4–2.8)
(0.9–1.8)
1
Bakgrund:
1.1
Skolår
1.2
1.3
1.4
1.5
2
2.1
2.2
2.3
2.4
3
3.1
3.2
3.3
3.4
4
4.1
4.2
Bostad
Föräldrarnas
arbete
SE-källor:
Energisk känsla
Handlingsutrymme
Skoltrivsel
Hälsostatus
Självskattad
allmän hälsa
Känsla av
nedstämdhet
Grupp
Nagelkerke R-square
Signifikant OR: *(p<0.05), **(p<0.01), ***(p<0.001).
22
0.064
0.384
0.447
0.460
Samhällsmedicinska enheten
Folkhälsoundersökningarna Liv & hälsa
Inom ramen för enkätundersökningarna Liv & hälsa (urvalsundersökning i befolkningen 18-84 år) och Liv &
hälsa ung (totalundersökning bland elever i skolår 7 och 9 samt gymnasiet år 2) har nedanstående rapporter
över länsbornas liv & hälsa publicerats. Du kan beställa rapporterna från Samhällsmedicinska enheten eller
hämta dem som pdf-filer på vår hemsida www.orebroll.se/samhallsmedicin/infomaterial.
Rapporter Liv & hälsa
Liv & hälsa 2008. Resultat från en
undersökning om livsvillkor, levnadsvanor, hälsa och vårdkontakter.
CDUST (2008)
Molarius A, Berglund K, Eriksson C,
Eriksson H G, Lindén-Boström M,
Nordström E, Persson C, Sahlqvist L,
Starrin B, Ydreborg B. Jordmån för
psykisk hälsa - resultat från enkätundersökningen Liv & hälsa år 2004.
CDUST (2006)
Elo S, Nicolas I, Boström K. Liv &
hälsa 2004. Vårdrapport. Länsbornas
kontakter med hälso- och sjukvården
och deras åsikter om den. Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns
landsting (2006)
Lindén-Boström M, Eriksson C, Hagberg L, Persson C, Ydreborg B. Den
goda men ojämlika hälsan - Liv &
hälsa i Örebro län 2004, Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns
landsting (2006)
Liv & hälsa 2004. Resultat från en
undersökning om livsvillkor, levnadsvanor, hälsa och vårdkontakter.
CDUST (2005)
Wallin A-M, Carlberg M. Hälsan ur ett
etniskt perspektiv. En rapport från
undersökningen om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor, Liv & hälsa 2000.
Samhällsmedicinska enheten, Örebro
läns landsting. (2003)
Berglund K, Eriksson C, Eriksson H,
Feldman I, Lambe M, Molarius A,
Nordström E. Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. En rapport från
undersökningen om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor, Liv & hälsa 2000.
CDUST (2003)
Lindén- Boström M (red). Föräldrars
livsvillkor och barns hälsa. En rapport från undersökningen om hälsa,
levnadsvanor och livsvillkor, Liv &
hälsa 2000. (2003)
Ydreborg B. Den pigga pensionären. Om
äldres hälsa i Örebro län år 2000.
Samhällsmedicinska enheten, Örebro
läns landsting. (2001)
Eriksson C, Lindén-Boström M, Persson
C, Skarped G, Wallin A-M, Ydreborg
B. Den odemokratiska hälsan! En
rapport från undersökningen om
hälsa, levnadsvanor och livsvillkor,
Liv & hälsa 2000. Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting.
(2001)
Liv och hälsa år 2000. Resultat från en
undersökning om hälsa, levnadsvanor
och livsvillkor. CDUST (2000)
Rapporter Liv & hälsa ung
Brunnberg E, Lindén-Boström M, Persson C. Att höra eller nästan inte höra
– Liv & hälsa ung 2005 och 2007 i
Örebro län. Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting (2009)
Lindén Boström M, Persson C. Tonåringars drogvanor, liv och hälsa i
Örebro län 1996–2007. Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns
landsting (2008)
Lindén Boström M, Persson C. Tonåringars psykiska hälsa - Liv & hälsa
ung i Örebro län 2005. Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns
landsting (2007)
Artiklar
Dessutom har ett antal artiklar i
vetenskapliga tidskrifter publicerats
med material från Liv & hälsa och
Liv & hälsa ung.
Samhällsmedicinska enheten
Vill Du veta mer om folkhälsa och
folkhälsoarbete?
Samhällsmedicinska enheten ger ut rapportserierna Nota Bene och Laboremus. Du kan beställa
rapporterna från Samhällsmedicinska enheten eller hämta dem som pdf-filer på vår hemsida
www.orebroll.se/samhallsmedicin/infomaterial.
Nota Bene
7. Wallskär H, Löfvenberg Å, Elo S. ”Det
här är vår chans”. Kvinnors hälsa hälso­främ­jande arbete bland personliga
assistenter inom Karlskoga kommuns
äldre- och handikappomsorg 1998-2000.
En lägesbild i november 1999. (2000)
8. Iarpe K, Wallin A-M, Hydén M-L,
Ahlström I, Skog G. Adam och Eva. En
interaktiv metod i hälsoundervisning för
lågutbildade invandrade kvinnor. (2000)
9. Ydreborg B, Tegerhult A-C. Noraprojektet - ett sätt att arbeta med patienter med
psykosociala besvär inom primärvården.
(2000)
10. Ivarsson-Sporrong L, Elo S, Johansson E,
Landström I, Ryö L. Våld mot kvinnor
- bemötande och stöd. (2000)
11. Elo S. Primärvårdens ansvar och medverkan i folkhälsoarbetet i Örebro län.
Underlag för diskussion och planering i
samverkan. (2000)
12. Hertting A, Wallskär H. Samtal om hälsa
med kvinnor i industrin. (2001)
13. Backteman P, Bergman C, Johansson
E, Elo S. Unga flickor i Nora kommun
- flickornas år 1999. Ett lokalt projekt
för att främja unga flickors livssituation.
(2002)
14. Löfvenberg Å, Swift-Johannison A. Att
bryta mönster - exemplet Tjejkraft i Hällefors. (2002)
15. Geidne J. Resurs för lokalt folkhälso­
arbete? Utvärdering av Örebro läns
idrotts­för­bunds folkhälsoenhet. (2002)
16. Munksten B, Persson C. Att vara barn
i Kumla kommun - en betraktelse över
barns liv och hälsa och kommunens
organisation av arbetet med barn och
ungdom. (2002)
17. Ydreborg B, Tegerhult A-C,
Engholm R. Mötet-ett verktyg för att
hantera livet. Uppföljning av Noraprojektet efter ett år. (2002)
19. Lindén-Boström M. Drogvanor bland
elever i årskurs 9 i Örebro län. (2003)
20. Geidne J, Häggström H. Kumla Rehabutvärdering av en multiprofessionell rehabiliteingsutredning i samverkan. (2003)
21. Leijen T. Gemensamt föräldraskap-med
pappor i fokus! Ett utvecklingsarbete
om föräldraskap utifrån vad män tänker.
(2003)
22. Persson C, Fernberg O. Socioekonomiska kluster i Örebro län - tandhälsa
hos barn och ungdomar . (2003)
23. Nybäck M. Lokalt folkhälso­arbete i
norra Örebro län med fokus på barn och
ungdom. (2004)
24. Hagberg L, Fahlström G, Falk C. Utvärdering av Hälsotorg på apotek.- utvärdering av ett treårigt projekt på apoteket
Hjorten i Örebro. (2004)
25. Nilsson L, Hälsovetare på apotek - en
kompletterande utvärdering av projektet
”Hälsotorg” på apoteket Hjorten i Örebro. (2004)
33. Nilsson L. Nätverk som utvecklingskraft,
en utvärdering av Hälso-och sjukvårdens
nationella nätverk för FaR. (2010)
34. Philipson A. Socialt och emotionellt
lärande i grundskolan- hinder och möjligheter vid implementering. (2010)
35. Hellberg J, Björklund P. Liv och hälsa
ung i Örebro län- hur använder rektorer
resultatet? (2010)
36. Nilsson L, Dialogforum som verktyg
för politisk samverkan - ett försök att
samordna folkhälsoinsatserna i Örebro
län. (2010)
37. Wallin A-M, Interkulturella möten för
nyanställda utländska läkare i Örebro
läns landsting. Deltagarnas och kursledarnas perspektiv. (2011)
Laboremus
1. Hagberg L. Ska primärvården behandla
med fysisk aktivitet? En hälsoekonomisk
analys av MÅ BRA-projektet.(2002)
26. Nilsson L. Avtal för strategiskt folkhälsoarbete i Örebro län. En utvärdering efter
halva avtalsperioden. (2004)
2. Nilsson L. Fysisk aktivitet på recept i
primärvården. En implementeringsstudie
i Örebro län (2005)
27. Nilsson L. Samverkan kring folkhälsoarbete i Örebro län. Slutrapport för
avtalsperioden 2003-2006. (2007)
3. Nilsson L, Lindén-Boström M. Livskunskap - ett gymnasieämne i alkoholpreventionens tjänst? (2006)
28. Laurén M. Inventering av skaderegistrering i Örebro län 2004. (2007)
4. Nilsson L. Ordination av fysisk aktivitet
på recept i sjukhusmiljö. Förskrivarnas
tilltro till metoden. (2007)
29. Hagberg L, Danesjö-Gustafsson A,
Johansson M, Modin T. Införande av
fysisk aktivitet på recept i primärvården i
Örebro län 2004-2006. (2007)
30. Hagberg L. Samhällsekonomiska effekter
av samordnad rehabilitering och finansiell samordning. (2008)
31. Hagberg L. Utvärdering av psoriasisskola
vid hudkliniken, Örebro läns landsting.
(2008)
32. Nilsson L. Brickebacken - en hälsosam
stadsdel. Ett folkhälsoprojekt i Örebro
kommun. (2009)
18. Geidne J, Ydreborg B. Uppföljning av
projekt Kumla skofabrik. (2002)
5. Omberg L, Sjökvist B. Fånga dagen frigör morgondagen. Unga kvinnors
uppfattning av ett gott liv. (2007)
6. Persson C, Ekbäck G, Nyström E.
Socioekonomiska kluster i Örebro län tandhälsa hos barn och ungdomar 2007.
(2009)
7. Lindén-Boström M, Persson C. Bortfall
i folkhälsoenkäter- Spelar det någon
roll? Uppföljning av Liv & hälsa 2004 i
Örebro län.(2010)
8. Nilsson L. Tonåringars väg mot ett hälosamt liv. En studie av upplevd kontroll
och handlingsförmåga. (2012)
www.orebroll.se/samhallsmedicin
Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting, Box 1613, 701 16 Örebro.
Besöksadress: Eklundavägen 11, Örebro. E-post: [email protected]
Telefon 019–602 74 00, telefax 019–602 70 49