Transcript Fullständig MKB

MKB till kompletterande arbetsplan för bro över Vapelbäcken,
E4 Sundsvall, delen Myre-Stockvik
Sundsvalls kommun, Västernorrlands län
2012-05-29
Objektnummer 83245791
Titel: MKB till kompletterande arbetsplan för bro över Vapelbäcken, E4 Sundsvall, delen Myre-Stockvik
Objektnummer: 83245791
Kontaktperson: Andreas Aronsson, miljöspecialist Trafikverket, 010-452 20 62
Uppdragsansvarig: Anders Westlund, Trafikverket, 010-123 89 31
Distributör: Trafikverket, E4 Sundsvall, Box 30, 851 02 Sundsvall
Konsult: Tyréns AB
MKB-samordning och teknikansvarig naturmiljö: Andreas Aronsson
MKB och layout: Malin Nordlander
Illustrationer: Linus Edström
Sammanfattning
I gällande arbetsplan E4 Sundsvall delen MyreStockvik är passagen av Vapelbäcken planerad som
en 125 meter (100 meter fri öppning) lång landbro
(nollalternativet). I senare skeden har det i bygghandling framkommit att denna landbro inte kan
konstrueras med mindre än att man riskerar att
göra ingrepp i Vapelbäcken vid konstruktionen av
brostöden. Av denna anledning, samt av ekonomiska skäl, har tre alternativ till broutformning
framlagts av Trafikverket. Av dessa har två alternativ förkastats efter samrådsprocess med bland annat
länsstyrelsen och Sundsvalls kommun. Det alternativ som är aktuellt i förslag till kompletterande arbetsplan och som beskrivs i denna MKB är en totalt
69 meter lång (58 meter fri öppning) betongbro med
två mellanstöd.
konsekvens som bedöms kvarstå. Utläggande av
natursten och anläggande av lekområde för fisk i
bäcken bedöms kunna ge positiva konsekvenser för
fisk och övriga vattenlevande organismer.
Förslaget till kompletterande arbetsplan innebär
inte några väsentliga förändringar avseende miljökonsekvenser jämfört med nollalternativet. För de
miljöaspekter som förväntas uppvisa en förändrad
påverkansbild på grund av det nya förslaget bedöms
de negativa konsekvenser som kan uppkomma vara
som mest måttliga och av temporär karaktär under
byggskedet. I huvudsak gäller detta omgrävning
av bäcken med efterföljande grumling som negativ
konsekvens. I driftskedet är en eventuellt lägre frekvens i passager av större viltarter den enda negativa
3
Innehåll
SAMMANFATTNING
3
1. BAKGRUND OCH SYFTE
5
2. AVGRÄNSNING AV KOMPLETTERANDE
ARBETSPLAN
6
2.1 Geografisk avgränsning
2.2 Avgränsning av miljökonsekvenser
3. LAGSTIFTNING
3.1 Väglagen
3.2 Miljöbalken
3.3 Allmänna hänsynsregler
3.4 Miljökvalitetsnormer
7
7
7
7
8
4. TIDIGARE UTREDNINGAR OCH
BESLUT
10
5 BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN
11
5.1 Avförda alternativ
5.2 Teknisk beskrivning föreslagen bro
5.3 Byggprocessen
5.4 Skydds- och kompensationsåtgärder
11
11
11
13
6. FÖRUTSÄTTNINGAR
6.1 Väg- och trafikförhållanden
6.2 Markanvändning
4
6
6
14
14
14
6.3 Riksintressen och Natura 2000
6.4 Geotekniska förutsättningar
6.5 Samband med andra projekt
6.6 Gällande planer
7. MILJÖKONSEKVENSER
7.1 Nollalternativet
7.2 Landskapsbild
7.3 Kulturmiljö
7.4 Naturmiljö
7.5 Rekreation och friluftsliv
7.6 Barriäreffekter och intrång
7.7 Buller och vibrationer
7.8 Förorenad mark
7.9 Luftkvalitet
7.10 Jord- och skogsbruk
7.11 Vattenresurser
7.12 Masshantering
7.13 Olyckor med farligt gods
7.14 Störningar och påverkan under
byggskedet
7.15 Samlad bedömning
8. MILJÖMÅL
8.1 Relevanta nationella miljömål
8.2 Regionala miljömål
14
14
14
14
15
15
15
16
16
20
20
20
21
21
22
22
22
23
23
23
24
24
24
8.3 Lokala miljömål
8.4 Projektmål miljö
25
25
9. KOMMANDE SAKPRÖVNINGAR
26
10. UPPFÖLJNING OCH KONTROLL
26
11. SAMRÅD OCH FORTSATT ARBETE
26
12. KÄLLOR
27
BILAGOR
1. Skiss beskrivande föreslagna arbeten
2. Broritning 3 45 k 20 04
3. Bro skogsbilväg
4. Utredning sandtransport i bäcken
1. Bakgrund och syfte
I gällande arbetsplan E4 Sundsvall delen MyreStockvik (AP 2009) är passagen av Vapelbäcken
planerad som en 125 meter (100 meter fri öppning) lång landbro (fig. 1). I senare skeden har det i
bygghandling framkommit att denna landbro inte
kan konstrueras med mindre än att man riskerar att
göra ingrepp i Vapelbäcken vid konstruktionen av
brostöden. Av denna anledning, samt av ekonomiska skäl, har tre alternativ till broutformning framlagts av Trafikverket. Av dessa har två alternativ
(25 och 60 m) förkastats efter samrådsprocess med
bland annat länsstyrelsen och Sundsvalls kommun.
Det alternativ som är aktuellt i förslag till kompletterande arbetsplan och som beskrivs i denna MKB
är en totalt 69 meter lång (58 meter fri öppning)
betongbro med två mellanstöd.
Syftet med föreliggande MKB är att beskriva de
miljökonsekvenser som kan uppstå till följd av föreslagen komplettering av arbetsplan och som inte
tidigare är beskrivet i Arbetsplan 2009.
Broläge passage
av Vapelbäcken
E4 Sundsvall, delen Myre - Skönsberg
568
Föreslagen väglinje
Utredningskorridor
Å
0
500
21 Km
11 Km
6 Km
555
7 Km
5 Km
TPL NJURUNDA
2 Km
Ljungan
3 Km
TPL NOLBY
9 Km
E4
Hemmanets dalgång
14 Km
TPL SKÖNSBERG
TPL STOCKVIK
20 Km
Skönsberg
15 Km
Svartvik
E4
Njurundabommen
19 Km
TPL SKÖNSMON
Stockviksverken
Nolby
Kubikenborg
Bredsand
16 Km
Vapelnäs
Klockarberget
22 Km
10 Km
12 Km
8 Km
Åmon
4 Km
1 Km
Skönsmon
Gräns mellan arbetsplanerna
551
1 000
Meter
© Lantmäteriet. Ärende nr M2004/5067
17 Km
Nedre Bredsand
Fläsian
E4
18 Km
TPL KUBIKENBORG
E4
Ljungan
Kvissleby
Figur 1. Översiktskarta projekt E4 Sundsvall. Område som berörs av förslag till kompletterande arbetsplan markeras med ring i kartan.
5
2. Avgränsning av kompletterande arbetsplan
Då detta är ett förslag till kompletterande arbetsplan där förändringen i huvudsak består i en
föreslagen bro med längden 69 meter istället för
den ursprungliga om 125 meter kommer mycket av
förutsättningar och konsekvenser att sammanfalla
med vad som beskrivs i den ursprungliga arbetsplanen från 2009. Tydligast blir detta för de aspekter i
själva konsekvensbeskrivningen där förutsättningarna enligt föreslagen kompletterande arbetsplan
inte förändras jämfört med Arbetsplan 2009.
2.1 Geografisk avgränsning
Landbron i Arbetsplan 2009 omfattar sektion
12/533 till 12/649. Den nu föreslagna bron omfattar
sektion 12/569 till 12/627. Omfattningen i öst-västlig
riktning är ca 150 meter inklusive omgrävning av
Vapelbäcken och dammar för vägdagvatten (broskiss, bilaga 1).
2.2 Avgränsning av miljökonsekvenser
I arbetet med denna kompletterande arbetsplan
har förutsättningarna för tre av miljöaspekterna
som beskrivs i Arbetsplan 2009 bedömts påverkas
i sådan grad att detta behöver beskrivas och konsekvensbedömas. Dessa är landskapsbild, naturmiljö
6
och rekreation och friluftsliv. Barriäreffekter för vilt
behandlas under naturmiljö. Konsekvenserna för
huvuddelen av miljöaspekterna bedöms inte ändras
till följd av föreslagen brolösning och beskrivs
därför i enlighet med Arbetsplan 2009. Dessa miljöaspekter är:









kulturmiljö
barriäreffekter och intrång
buller och vibrationer
förorenad mark
luftkvalitet
jord- och skogsbruk
vattenresurser
masshantering
olyckor med farligt gods
Riskerna avseende en eventuell olycka med kemikalieutsläpp som följd på Akzo Nobels fabriksområde
öster om föreslaget broläge är också de samma
som beskrivs i Arbetsplan 2009, varför detta inte
behandlas vidare i denna MKB.
3. Lagstiftning
i olika sammanhang ska öka. Hänsynsreglerna behandlas nedan.
3.1 Väglagen
I femte kapitlet finns bestämmelser om miljökvalitetsnormer. Normerna anger vissa miljökvaliteter
som inte får överskridas utan att krav ställs på
åtgärder. Miljökvalitetsnormerna beskrivs också
nedan.
Planerings- och projekteringsprocessen för vägobjekt finns fastlagd i väglagen 13 - 20 §§. Processen
delas in i tre steg; Förstudie, vägutredning (om behov av att studera flera alternativ finns) och arbetsplan. Arbetsplan krävs i alla vägprojekt där ny mark
tas i anspråk. Enligt väglagen är det obligatoriskt
med MKB i arbetsplan. MKB:n ska följa bestämmelserna om samråd och innehåll i 6 kapitlet miljöbalken, och ska godkännas av länsstyrelsen innan den
fogas till arbetsplanen. Arbetsplanen måste sedan
prövas och fastställas av Trafikverket innan marken
kan tas i anspråk.
Miljöbalkens sjätte kapitel reglerar MKB för tillståndspliktig verksamhet. Enligt miljöbalken 6:3 är
syftet med miljökonsekvensbeskrivningen:
•
att identifiera och beskriva de direkta och i
direkta effekter som en planerad verksamhet
eller åtgärd kan medföra
-
3.2 Miljöbalken
Miljöbalkens bestämmelser syftar till att främja
en hållbar utveckling som innebär att kommande
generationer tillförsäkras en hälsosam och god
miljö. Här redovisas några delar av miljöbalkens
bestämmelser som har relevans för vägprojektet
och MKB:n.
I miljöbalkens andra kapitel finns ett antal allmänna
hänsynsregler som ger uttryck för olika principer
som strävar mot en ekologiskt hållbar samhällsutveckling. Syftet med reglerna är framförallt att
förebygga negativa effekter och att miljöhänsynen
•
dels på människor, djur, växter, mark,
vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö
-
dels på hushållningen med mark och vatten och den fysiska miljön i övrigt
-
dels på annan hushållning med material,
råvaror och energi
att möjliggöra en samlad bedömning av dessa
effekter på människors hälsa och miljön.
Vid alla åtgärder som kan få inverkan på miljön eller
på människors hälsa skall de allmänna hänsynsreglerna följas, om inte åtgärden är av försumbar
betydelse med hänsyn till miljöbalkens mål.
Tillämpning och bevisbörda, 1§
Det är den som avser att bedriva en verksamhet
eller vidta en åtgärd som är skyldig att visa att man
följer hänsynsreglerna på ett godtagbart sätt.
Kunskapskravet, 2§
Kunskap skall inhämtas som behövs med hänsyn till
verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning
och för att skydda människors hälsa och miljön mot
skada eller olägenhet.
Försiktighetsprincipen, 3§
Miljöbalkens grundläggande hänsynsregel innebär
att de skyddsåtgärder och försiktighetsmått som
krävs skall iakttas för att förebygga, hindra eller
motverka att verksamheten eller åtgärden medför
skada eller olägenhet för människors hälsa eller
miljön. Bästa möjliga teknik ska användas.
Produktvalsprincipen, 4§
3.3 Allmänna hänsynsregler
De allmänna hänsynsreglerna är grundläggande för
prövningen om tillåtlighet, tillstånd, godkännande
och dispens.
Innebär att man skall undvika att använda kemiska
produkter som kan befaras medföra risker för människors hälsa eller miljön, om de kan ersättas med
mindre farliga.
7
Hushållningsprincipen, 5§
Hushållning med råvaror och energi ska ske samt
möjligheterna till återanvändning och återvinning
skall användas. I första hand skall förnybara energikällor användas.
Lokaliseringsprincipen, 6§
Plats skall väljas som medför minsta intrång och
olägenhet för människors hälsa och miljön.
Rimlighetsavvägning, 7§
Hänsynsreglerna gäller i den utsträckning det inte
kan anses orimligt att uppfylla dem. Miljömässig
nytta och ekonomisk rimlighet skall vägas in liksom
vad som är rimligt i förhållande till andra intressen
förutom miljöintressen.
Ansvar för skadad miljö, 8§
Den som orsakat en olägenhet eller skada på miljön
ansvarar för att avhjälpa eller ersätta skadan.
Hänsynsreglerna i projektet
I detta projekt har hänsynsreglerna beaktats genom
att Trafikverkets planeringsprocess följts och att
krav på kvalitetssäkring och miljöhänsyn under
byggtiden kommer att ställas.
8
För vägbyggnadsprojekt ställer Trafikverket krav på
kvalitets och miljöstyrning, samt miljökrav vid entreprenadupphandlingar som bland annat reglerar
utbildningskrav för personal, hantering av kemiska
produkter samt miljökrav för fordon och arbetsmaskiner. Tilläggskrav avseende t.ex. skydd av naturmiljöer kan ställas. I projekt E4 Sundsvall har projektspecifika miljökrav formulerats av Trafikverket.
Detta berör hänsynsreglerna i 2 § (kunskapskravet),
3 § (försiktighetsprincipen), 4 § (produktvalsprincipen) och 5 § (hushållningsprincipen).
6 § (lokaliseringsprincipen) har tillämpats först i
valet av korridor i vägutredningen. I arbetsplanen
har linjen optimerats ur olika avseenden, varav
miljöhänsyn är ett.
kvalitetsnorm meddelas måste regeringen samtidigt
utse myndigheter och kommuner som ska mäta och
kontrollera att normen uppfylls.
De miljökvalitetsnormer som införts i svensk lagstiftning berör flera av miljökvalitetsmålen, framförallt Frisk luft, Bara naturlig försurning och God
bebyggd miljö. Miljökvalitetsnormerna regleras i
miljöbalkens 5 kapitel. Idag finns fyra förordningar
om miljökvalitetsnormer; en för utomhusluft, en
för olika parametrar i fisk- och musselvatten, en
för omgivningsbuller och förordningen om förvaltningen kvaliteten på vattenmiljön (Ramdirektivet
för vatten).
Föroreningar i utomhusluft
Trafikverket som beställare har att ta hänsyn till 7
§ (rimlighetsavvägning) och 8 § (ansvar för skadad
miljö) i sin verksamhet. Trafikverket tillgodoser
också 2 § genom att ha rätt kompetens i den egna
organisationen.
Till skydd för människors hälsa vill man med
miljökvalitetsnormen för utomhusluft begränsa
utsläppen av kvävedioxid, kväveoxider, svaveldioxid, kolmonoxid, bly, bensen, partiklar och ozon i
utomhusluft.
3.4 Miljökvalitetsnormer
Fisk- och musselvatten
Miljökvalitetsnormer kan meddelas av regeringen i
förebyggande syfte, för att skydda människors hälsa
eller miljön, eller för att åtgärda befintliga miljöproblem. De kan även användas för att de 16 nationella
miljökvalitetsmålen (se kapitel 8) ska uppnås eller
för att kunna genomföra EU-direktiv. När en miljö-
Normerna för fisk- och musselvatten avser endast
vissa, i författning utpekade vatten. För att upprätthålla kvaliteten på de utpekade områdena ska
de skötas enligt det program som Länsstyrelsen
tagit fram för aktuellt vatten. I åtgärdsprogrammen
anges hur föroreningar skall bekämpas och hur
riktvärdena skall kunna uppfyllas.
Omgivningsbuller
Normen avser buller från vägar, järnvägar, flygplatser och industriell verksamhet.
Kvalitetskrav på vattenmiljön
• Kommunens planarbete styrs av Plan- och bygglagen (1987:10).
• Arbeten i vatten regleras förutom i miljöbalken i
Lag (1998:812) med särskilda bestämmelser om
vattenverksamhet.
Inga vattenförekomster som omfattas av Svensk
vattenförvaltning påverkas av förslaget på kompletterande arbetsplan.
Miljökvalitetsnormerna i projektet
Inga vatten som omfattas av normer för fisk- och
musselvatten eller Svensk vattenförvaltning påverkas av förslaget på kompletterande arbetsplan.
Luftföroreningarna längs vägen har beräknats och
underskrider med god marginal alla värden i normen.
Trafikverket har genomfört en utredning för att
identifiera de mest bullerutsatta delarna längs ny
E4 och åtgärder har genomförts för de fastigheter
där behov föreligger.
3.5 Annan lagstiftning
Flera andra lagar kan komma att tillämpas vid prövningar som följer direkt eller indirekt av vägprojektet, exempelvis:
9
4. Tidigare utredningar och
beslut
E4 genom och söder om Sundsvall har utretts i decennier, i både Vägverkets och kommunens planeringsarbete. De utredningar som är mest relevanta
för denna arbetsplan är de tidigare skedena i vägplaneringsprocessen som lett fram till arbetsplanen.
En förstudie upprättades 1999 enligt den då nya
miljöbalken. Förstudien ledde till en vägutredning
som insändes till regeringen 13/3 2002 för tillåtlighetsprövning.
Vägutredningen E4 Myre-Skönsberg presenterar
fyra alternativa ut/ombyggnader av E4:an. Övriga
diskuterade alternativ har av miljö- och trafikperspektiv sorterats bort.
Två av alternativen innebar en väg i ny sträckning
(Alternativ A och B) och de två övriga omfattande
åtgärder i befintlig sträckning (ombyggnads- respektive förbättringsalternativet).
Ombyggnadsalternativet innebar planskilda korsningar i befintlig sträckning med 110 km/h som dimensionerande hastighet. Förbättringsalternativet,
även det i befintlig sträckning, hade plankorsningar
och lägre standard (90 km/h). Alternativen i befintlig sträckning avfärdades på grund av att de ansågs
10
ge alltför stora negativa konsekvenser för boendemiljön i form av buller och barriäreffekter.
Arbetsplanen för E4 Sundsvall delen Myre- Stockvik fastställdes av Trafikverket 2010-05-21.
Alternativ A innebar en dragning långt väster om
nuvarande E4 och bedömdes innebära stor risk för
negativa konsekvenser för Nolby vattentäkt vid en
eventuell olycka med farligt gods.
Arbetsplanen överklagades till regeringen, som fattade beslut i ärendet 2011-01-20.
Alternativ B ansågs i sin ursprungsform av Riksantikvarieämbetet ge påtaglig skada på riksintresset
för kulturmiljö i Nolby. Detta ledde fram till att
Vägverket i samarbete med Riksantikvarieämbetet
reviderade föreslagen korridor B under våren 2007.
Efter revideringen ansågs alternativ B sammantaget
uppnå projektmålen med minst negativ miljöpåverkan, utan påtaglig skada på riksintresset, och
blev därmed det alternativ som drivs vidare i denna
arbetsplan.
Vägverket har den 4 juni 2007 kompletterat tilllåtlighetsansökan från år 2002 med den reviderade
korridoren förbi Nolby. Ytterligare en revidering av
korridoren har skett i början av 2009. Beslut om tilllåtlighet har meddelats 2009-06-11.
Under arbetet med förstudie och arbetsplan har
Vägverket haft samråd enligt miljöbalken och väglagen. Länsstyrelsen i Västernorrlands län har 199906-07 beslutat att projektet kan antas ha betydande
miljöpåverkan och ett utökat samråd enligt miljöbalkens tidigare lydelse har genomförts.
5 Beskrivning av verksamheten
5.1 Avförda alternativ
Utöver den nu föreslagna och nedan beskrivna bron
har tre andra alternativ studerats:

125 meter lång landbro i enlighet med den ursprungliga arbetsplanen från 2009

60 meter lång stålbro i ett spann

25 meter lång betongbro i ett spann
Den ursprungliga 125 meter långa landbron kan inte
utföras utan att påverka bäcken och beräknas dessutom kosta i storleksordningen 15-20 miljoner mer
än det nu föreslagna alternativet. 60-metersalternativet var en tekniskt komplicerad och dyr lösning.
Som ett tredje alternativ utarbetades ett förslag i
form av en 25-meters betongbro i ett spann. Denna
bedömdes i allt väsentligt medföra acceptabla konsekvenser avseende landskapsbild och ekologiska
aspekter som viltpassage och fri passage för vattenlevande organismer, i relation till de besparingar
i arbetstid och kostnader som denna brotyp skulle
medföra. Efter samråd med bland andra Sundsvalls
kommun och länsstyrelsen i december 2011 avser
istället Trafikverket att ta fram en kompletterande
arbetsplan med den nedan beskrivna bron.
5.2 Teknisk beskrivning föreslagen bro
Den föreslagna bron är en slakarmerad betongbro
i tre spann med en total längd om 69 meter, längd
på spannen framgår av ritning 345K2004 (bilaga
2). Broöppningen blir 58 meter med fyra brostöd,
avståndet mellan brokonerna (slänt till slänt) blir ca
37 meter. Mellanstöd 2 och 3 består av fyra parallella pelare med cirka 5 meters öppning mellan
respektive pelare, medan landfästen 1 och 4 gjuts
som skivstöd. Total brobredd är 21,5 meter med fyra
körfält och höjden mellan dalbotten och undersida
bro omkring 6-9 meter. Bron avvattnas via dagvattenledningar och dagvattnet från körytor leds till
en dagvattendamm öster om landfäste 1. Avrinning
och flöde i Vapelbäcken förväntas inte påverkas i
jämförelse med nollalternativet. Byggtiden uppskattas till 10 månader.
5.3 Byggprocessen
Så fort klartecken för anläggandet av föreslagen bro
ges, avser entreprenören att gräva om den del av Vapelbäcken som ska passera bron (fig. 2). En omledning av bäcken under byggskedet och en liknande
omgrävning krävs även i nollalternativet. I nollalternativet krävs dessutom sannolikt en permanent
spont mellan brostöd och bäck för att säkerställa att
grundläggningen inte undermineras. Den omgrävda
delen blir ca 15 meter kortare än befintlig bäck,
räknat från anslutning uppströms till anslutning
nedströms föreslagen bro. Passagen kommer att
ske i rät vinkel mot bron i terrängens lågpunkt där
befintlig bäckfåra i dag är lokaliserad. Omgrävning,
som sker i torrhet, kommer att omfatta en sträcka
på ca 133 meter och påbörjas troligtvis i öster (nedströms broläget) vid anslutning till befintlig bäck för
att fortsätta västerut mot planerat broläge. Vid bron
kommer man att gräva så nära befintlig bäck som
möjligt mitt under planerad bro, utan att riskera
ett oplanerat genombrott. Avslutningsvis grävs en
kortare sektion med avsikt att ansluta befintlig bäck
med den omgrävda för att erhålla en passage i rät
vinkel mellan bro och bäck (bilaga 1). Innan nygrävd
bäckfåra ansluts till befintlig, ska den nygrävda
bäckfåran kläs med natursten i olika dimensioner i
de avsnitt där naturlig bäckbotten kan förväntas se
så ut. Främst är det topografin som avgör vilken typ
av botten som kan förväntas uppkomma under naturliga förhållanden. Vilka partier av omgrävningen
som blir aktuella att klä med natursten måste
beslutas på plats under omgrävningen, eftersom
förutsättningarna i detta skede inte är fullständigt
kända. Området för nytt bäckpåslag uppströms bron
kommer att erosionsskyddas med natursten för att
undvika att bäcken tar oönskade vägar, liksom att
sträckan under själva bron kommer att erosionsskyddas för att undvika underminering och konstruktionsskador på brostöden och bron. Byggtid
för hela omgrävningen beräknas till en vecka, varav
sektionen i anslutning till bron tar omkring en dag.
Samtidigt som omgrävningen av bäcken pågår anläggs dagvattendamm öster om landstöd 1 till vilken
11

%H¿QWOLJElFNInUDVRPXWJnUI\OOVLJHQRFKPDUNHQ
N
PRGHOOHUDVRFKDQVOXWHUQDWXUOLJWPRWRPJLYDQGH
terräng.
eventuellt länshållningsvatten från schaktgropar
och senare vägdagvatten kommer att ledas, och ytterligare en dagvattendamm anläggs vid det norra
landstödet för omhändertagande av vägdagvatten
(bilaga 1). Placering och utformning av dessa är
inte fastställt, bilaga 1 ska i första hand ses som en
illustration av detta.
Nedströms planerat broläge (ca 35-40 meter) korsas
Vapelbäcken av en skogsbilväg. Efter omgrävningen
kommer en bro för denna skogsbilväg att anläggas i
nytt läge något söderut. Landfästena för denna bro
kommer att grundläggas innan vattnet påförs i den
omgrävda delen av bäcken. Grundläggningen sker
i form av schakt ner till fast botten, varpå betongplattor gjuts på packad fyllning. Själva bron lyfts
på plats vid senare tillfälle och detta påverkar ej
bäcken (broförslag, bilaga 3). Ianspråkstagande av
mark för denna bro sker med hjälp av lantmäteriförrättning och påverkas därmed inte av processen
med kompletterande arbetsplan, men beskrivs här
för att ge en helhetsbild över området.
470 m3
vägområdesgräns
arbetsområdesgräns
lJ
Figur 2. Skiss på föreslagen omgrävning av Vapelbäcken.
12
110 m3
När bäcken är omgrävd vidtar arbeten med brostöd,
som plattgrundläggs på befintlig mark. Vid stöd 1
och 4 erfordras utskiftning av massor till fast botten,
en till två meter vid stöd 1 och fyra meter vid stöd
4. De massor som grävs bort ersätts med krossat
bergmaterial. Vid stöd 2 och 3 krävs endast ett grunt
lager av krossat bergmaterial. Vid stöd 2 och 3 kan
det mot bäck bli aktuellt med temporär konsolspont om bäckvatten tenderar att tränga in och fylla
schaktgropen. Detta avgörs under själva byggskedet
och eventuellt inträngande vatten länspumpas till
den färdigställda dagvattendammen. När schakt och
där så erfordras utskiftning av material har skett,
kommer formen för bottenplattan att byggas. Därefter sker armering och gjutning av bottenplattorna.
Vid brostöd 2 och 3 sker demontering av eventuell
temporär spont och därefter återfyllning mot bottenplattor.
När bottenplattorna är färdigställda anläggs formarna för pelarna för stöd 2 och 3, varpå armering
sker innan pelarna gjuts. Processen är densamma
för skivstöden för landfäste 1 och 4.
När bottenplattor och pelare samt skivstöd är på
plats är det dags att konstruera själva farbanan. Detta arbete inleds med att stålstämp (tillfälliga stöd)
placeras på brostödens bottenplattor som upplag för
en fribärande formkonstruktion. När formen är på
plats konstrueras farbanans armering och själva farbanan gjuts därefter. När betongen härdat demonteras formställningen och fyllning mot stöd 1 och 4,
samt resterande fyllning vid stöd 2 och 3, genomförs.
5.4 Skydds- och kompensationsåtgärder
Den huvudsakliga skyddsåtgärden i byggskedet
består i att omgrävningen av bäcken sker i torrhet i
så stor utsträckning som möjligt. Man kommer att
eftersträva att utföra omgrävningen vid lågvatten
och helst vintertid, då marken är frusen och risken
för ytavrinning med erosion och grumling som följd
är som minst.
Eventuellt länshållningsvatten från schaktgropar
kommer att pumpas till dagvattendammen öster om
landstöd 1.
Avbaningsmassor från närmiljön kommer att användas för slänter i anslutning till bron. Detta gynnar
etablering av för platsen naturligt förekommande
vegetation. Om behov uppkommer kan det bli
aktuellt med sprutsådd av vissa ytor för en snabbare
växtetablering för att minska risken för grumling av
bäcken till följd av erosion i yta.
Ett lekområde för öring föreslås anläggas någonstans längs den omgrävda sträckan, där så är lämpligt. Detta kräver detaljstudier av lämpligt område
av person med kompetens om hur lekområden anläggs med bibehållen funktion under en längre tid.
Arbetet med att anlägga ett lekområde kommer att
ske efter det att bron är på plats, helst ska åtminstone en vårflod ha spolat igenom omgrävningen för
att lämpligt område ska kunna identifieras.
För att förhindra att Vapelbäcken i driftskedet tillförs potentiellt förorenat vatten leds vägdagvattnet
från bron via ledningsnät till en dagvattendamm.
Tillkommande vägdagvatten från området söder om
bron kommer att ledas via den södra dagvattendammen innan det via översilningsyta når bäcken. En
mindre dagvattendamm kommer också att anläggas
norr om Vapelbäcken för att hantera tillrinnande
vägdagvatten från området norr om bron på liknande sätt. Dessa dammar har såväl en fördröjande som
renande effekt på vägdagvattnet.
Bäcken kommer efter omgrävningen att ha ett
något rakare lopp och därmed förlorar den delvis
sitt naturligare strömningsmotstånd med kortare
gångtider som följd. För att motverka detta planeras
att öka bottenstrukturens råhet, det vill säga att utplacering av större stenar och block genomförs för
att erhålla en fördröjande effekt av vattnets gångtid
i broläget.
13
6. Förutsättningar
6.1 Väg- och trafikförhållanden
Befintlig E4 mellan Myre i söder och Stockvik i
norr har en längd av ca 11 km. Skyltad hastighet är i
huvudsak 70 km/h, med inslag av 50 km/h i Kvissleby. Söder om Njurundabommen är den skyltade
hastigheten 100 km/h.
Signalreglerade korsningar finns precis norr om
Ljungan samt i Kvissleby och Hemmanet.
Vägen har två körfält och den totala vägbanebredden är ca 13 m. Vid passagen av Kvissleby har vägen
fyra körfält och norrgående och södergående trafik
separeras med refuger.
Sidoräcke finns på delar av sträckan. I övrigt har
sidoområdena mycket låg säkerhetsstandard, ofta är
slänterna branta och i många fall finns oeftergivliga
hinder i släntområdet.
14
13 % tunga fordon. Trafikmängden år 2030 på ny
E4 beräknas enligt de trafikprognoser som utförts
bli 16 000 fordon/dygn, varav 14 % tunga fordon.
Omkring 6 000 fordon/dygn beräknas således ligga
kvar på befintlig E4.
6.2 Markanvändning
I läget för föreslagen bro omges den nya vägen
av skogsmark, vägar och olika former av öppen
mark (ej åkermark). Akzo Nobels kemiska fabrik är
lokaliserad öster om broläget. Söder om broläget
återfinns en bergtäkt.
6.3 Riksintressen och Natura 2000
Inga riksintressen eller Natura 2000-områden finns
i direkt anslutning till Vapelbäcken.
6.4 Geotekniska förutsättningar
Längs med E4 söder om Sundsvall finns ett stort
antal mindre väganslutningar, direkta fastighetsutfarter, busshållplatser och övergångsställen.
Mellan ca km 12/450 och 12/680 utgörs marken av
0,5 – 3 m sandiga sediment överlagrande 0 – 1 m silt
ovan 1 – 1,5 m lera. Under leran vilar ca 0,5 m silt
ovan morän på 2 – 6 m djup under markytan, vilket
motsvaras av nivåerna +23 till +28.
Trafikmängden (årsdygnstrafik, ådt) på E4 i avsnittet Vapelbäcken var 16 900 fordon/dygn år 2006.
Andelen tung trafik var ca 11 %. Beräknade trafikmängder år 2030 om ingen ny väg byggs (nollalternativet) beräknas vara 21 900 fordon/dygn, varav
Grundvattenytan bedöms vid tillfartsbankarna
ligga 1 – 3 m under markytan och i mellanliggande
stödlägen 0 – 2 m under markytan. Jorden utgörs i
huvudsak av tunna sediment på en fast lagrad morän. I km 12/547 utgörs undergrunden av två meter
lösa sediment av överst sand och därunder lera på
en fast morän. Ytligt berg kan förekomma.
I km 12/605 utgörs undergrunden av två meter
lösa sediment av överst sand och därunder lera
på en fast lagrad grusig sandig morän. Ytligt berg
kan förekomma även här. Jordprofilen i km 12/649
utgörs av ca 5,5 m lösa sediment av överst sand och
därunder av silt, siltig sand eller lera. Sedimenten
underlagras troligen av morän.
6.5 Samband med andra projekt
Förslag till kompletterande arbetsplan för bro över
Vapelbäcken ingår som en del i projekt E4 Sundsvall,
delen Myre-Stockvik.
6.6 Gällande planer
En översiktsplan för Sundsvalls kommun antogs
av kommunfullmäktige den 19 december 2005. I
planen anges en ny sträckning av E4 som överensstämmer med vägutredningen.
Den del av Vapelbäcken som berörs i E4-projeketet
ligger inte inom detaljplanelagt område.
7. Miljökonsekvenser
7.1 Nollalternativet
Nollalternativet innebär att förutsättningarna i
befintlig arbetsplan gäller. Detta skulle innebära
att bron över Vapelbäcken blir 125 meter lång, med
ett avstånd mellan brokonerna (slänt till slänt) på
ca 95 meter. I MKB till befintlig arbetsplan påpekas att påverkan på bäcken kan komma att ske vid
anläggande av brostöd. I dagsläget står det klart att
bäcken även med arbetsplanens broförslag behöver
ledas om under byggskedet, grävas om för att passera bron i rät vinkel, samt erosionsskyddas för att
förhindra erosion under bron. Med denna lösning
är det också troligt att en permanent spont måste
sättas mellan brostöd och bäck för att förhindra
erosion med försvagad konstruktion som följd.
dustrier dominerar de östra delarna närmast havet,
medan övriga delar är skogsdominerade. En del
öppna fält förekommer i den breda, flacka mellersta
delen av dalgången.
Ny E4 korsar Vapelbäcken väster om Akzo Nobels
fabrik i Stockvik i en skogklädd del av dalen. Dalbotten består av en svagt konkav sedimentyta som gränsar mot omgivande skogsklädda moränsluttningar.
I det berörda området har bäcken ett meandrande
lopp med sandig botten, bitvis med inslag av större
stenblock (fig. 3).
Konsekvenser
E4 kommer att innebära en visuell barriär tvärs
dalgången, oberoende av vilken brotyp som väljs,
eftersom E4 går på bank större delen av sträckan.
Föreslagen bro innebär minskad fri öppning jämfört
med nollalternativet. På södra sidan ökar bankens längd från ca 300 till 330 meter, med en höjd
De störningar som uppstår är de som förväntas
enligt miljökonsekvensbeskrivning för E4 delen
Myre-Stockvik, Arbetsplan 2009.
7.2 Landskapsbild
Förutsättningar
Vapelbäckens dalgång skär in som en kil i den östra
delen av det stora skogsområdet mellan Sundsvall
och Ljungan. Den i huvudsak skogklädda dalgången
är ca 5 km lång. Bebyggelse, infrastruktur och in-
Figur 3. Vapelbäckens dalgång i läge för bro. Foto taget från söder, vy mot nordost (2011-11-16).
15
a)
b)
av 3-8 meter. På norra sidan ökar bankens längd
från ca 150 till 180 meter, med en höjd av ca 3 – 9
meter. Bankernas höjd ökar inte, eftersom marken
är relativt plan mellan placeringen av landfästena i
Arbetsplan 2009 respektive det nya förslaget. Den
barriäreffekt som vägen kommer att utgöra i dalgången ökar således något. Konsekvenserna bedöms
som obetydliga jämfört med nollalternativet, eftersom området ligger i skogsterräng och bankernas
förlängning är liten.
Omgrävningen av Vapelbäcken kommer inledningsvis att förändra landskapets karaktär i det berörda
området. Detta sker i det område som ändå påverkas av vägprojektet, och den artificiella känslan
kommer att avta när vegetationen återtar området
och skogen växer upp igen.
Föreslagna skydds- och kompensationsåtgärder
Inga åtgärder bedöms vara nödvändiga utöver de
som anges under naturmiljö.
7.3 Kulturmiljö
Förutsättningar
Figur 4. Sedimentation av sand på bäckbotten i
anslutning till bro över befintlig skogsbilväg a) och
lätteroderade områden med sand cirka två kilometer
uppströms broläget b).
16
Inga kända fornlämningar påverkas av bron över Vapelbäcken. Arbetsplaneändingen ändrar inte dessa
förutsättningar.
Konsekvenser
Inga konsekvenser på kulturmiljön uppstår på
grund av arbetsplaneändringen.
Föreslagna skydds- och kompensationsåtgärder
Inga åtgärder föreslås.
7.4 Naturmiljö
Förutsättningar för Vapelbäcken
Ny E4 korsar Vapelbäcken i arbetsplanens norra del
vid Akzo Nobels fabrik i Stockvik (fig. 3). Bäcken
går i dess östra delar delvis genom trumma genom
fabriksområdet och under befintlig E4. Nedströms
den planerade bron finns en mindre vägbro som ska
byggas om. Vapelbäcken har beskrivits i ett flertal
handlingar, bland annat i underlag till Arbetsplan
delen Stockvik-Skönsberg (Tyréns, 2008) och
av Ramböll 2011. En omfattande beskrivning har
inkommit från Sundsvalls kommun i yttrande över
förslag på 60 meters-alternativet (Sundsvalls kommun, 2011). I huvudsak är det förekomst av stationär
och havsvandrande öring, samt flodnejonöga, som
utgör det övergripande skyddsvärdet. Tätheterna
av öring har varit låga under ett antal år, men de
senaste två åren synes reproduktionen ha lyckats
bättre (Fisk o Vattenvård, 2010, 2011). Utöver detta
har bäcken ett värde som relativt ensam i sitt slag
i Sundsvallsområdet; kustmynnande större bäck.
Bäcken omfattas idag inte av något formellt skydd
och den är inte utpekad som vattenförekomst i
svensk vattenförvaltning. Bäcken har således inga
beslutade miljökvalitetsnormer.
Det största miljöproblemet torde idag utgöras av
transport samt sedimentation av stora mängder
sand från uppströms liggande källor. Detta miljöproblem utpekas också i ett flertal rapporter
gällande elfisken i Vapelbäcken. De största konsekvenserna av detta är igenslamning av bottnar med
förlust av lekområden och uppväxtområden för
öring och flodnejonöga (fig. 4).
Med anledning av detta miljöproblem har Trafikverket i samband med konsekvensutredning av nya
broalternativ ombett Tyréns AB att undersöka eventuella förbättringsåtgärder för att minska påverkan
och konsekvenser av sandtransporten i bäcken.
Tyréns utförde i anledning härav fältbesök 2011-1116 (bilaga 4). Problemet består i att bäcken under
högflöden år 2000 och 2001 eroderade omkringliggande mark kraftigt. Jordarten består i huvudsak av
sand av stor mäktighet och ingen eller lite vegetation har ännu stabiliserat dessa slänter. Sannolikheten för skred vid högflöden är därmed stor, med
tillskott av nya massor till bäcken som resultat. Fisk
och Vattenvård (2010, 2011) lyfter fram brustna
bäverdammar som orsak till den stora förekomsten
av sand i bäcken. Oavsett orsak så är den naturlig
och svår att komma tillrätta med. I huvudsak kan
två åtgärder framläggas för att lösa problem av det
här slaget:
1.
stabilisering av slänter
2.
anläggande av sedimentationsdammar
Vid fältbesöket visade det sig att problemet var
större än befarat, sträckan med eroderade och exponerade slänter är lång och mängden sand enorm
(bilaga 4; foton 4-6). Den totala sträckan det rör sig
om är ca 300 m och att stabilisera detta bedöms som
såväl tekniskt som ekonomiskt orimligt. Återstår
då alternativet med att anlägga en sedimentationsdamm, som rent tekniskt och för uppfyllande av
funktionskrav skulle kunna utföras exempelvis i slutet av åkermarken vid Vaple. Argumentet mot detta
är att man då riskerar att skapa ett vandringshinder och det är uppenbart att underhållet av denna
damm skulle bli omfattande för att vidmakthålla
funktionskravet.
Av ovanstående resonemang följer att det av såväl
tekniska som ekonomiska skäl torde vara orimligt att genomföra förbättringsåtgärder i syfte att
minska transport och sedimentation av sand i
bäcken. Detta måste också betraktas utifrån vetskapen om att de förhållanden som orsakar miljöproblemet i huvudsak är av naturligt ursprung (Tyréns
AB, 2011).
Föreslagna skydds- och kompensationsåtgärder
Den huvudsakliga skyddsåtgärden i byggskedet
består i att omgrävningen av bäcken sker i torrhet i
så stor utsträckning som möjligt. Man kommer att
eftersträva att utföra omgrävningen vid lågvatten
och helst vintertid, då marken är frusen och risken
för ytavrinning med erosion och grumling som följd
är som minst.
Bäckbotten i den omgrävda delen förses i lämpliga partier med natursten i olika storlekar för att
efterlikna en naturlig bäckbotten för att förbättra
förutsättningarna för fisk och andra vattenlevande
organismer.
Eventuellt länshållningsvatten från schaktgropar
kommer att pumpas till dagvattendammen öster om
landstöd 1.
Avbaningsmassor från närmiljön kommer att användas för slänter i anslutning till bron. Detta gynnar
etablering av för platsen naturligt förekommande
vegetation. Om behov uppkommer kan det bli
aktuellt med sprutsådd av vissa ytor för en snabbare
växtetablering för att minska risken för erosion och
grumling av bäcken till följd av ytavrinning.
För att förhindra att Vapelbäcken i driftskedet tillförs potentiellt förorenat vatten leds vägdagvattnet
från bron via ledningsnät till en dagvattendamm.
Vägdagvatten från områden söder och norr om
Vapelbäcken kommer att ledas till dammar med
möjlighet till oljeavskiljning innan det via översilningsytor når recipienten.
Ett lekområde för öring föreslås anläggas någonstans längs den omgrävda sträckan, där så är lämp-
17
ligt. Detta kräver detaljstudier av lämpligt område
av en person med kompetens om hur lekområden
anläggs med bibehållen funktion under en längre
tid. Arbetet med att anlägga ett lekområde kommer
att ske efter det att bron är på plats, helst ska åtminstone en vårflod ha spolat igenom omgrävningen för att lämpligt område ska kunna identifieras.
Sammanfattningsvis förväntas inte den grumling
som kan uppkomma till följd av brobygget över
Vapelbäcken innebära några bestående, negativa
konsekvenser för organismerna i bäcken. Till följd
av föreslagna skyddsåtgärder (dagvattendammar)
bedöms inte heller potentiellt förorenat vägdagvatten (främst salt) innebära några risker eller
negativa konsekvenser för Vapelbäcken.
Konsekvenser
Förutsättningar för vilt
Projektet bedöms inte utgöra vandringshinder för
akvatiska organismer under vare sig byggskede eller
driftskede. Utformningen av föreslagen bro medför
ingen försämring avseende möjligheten för akvatiska organismer att förflytta sig i Vapelbäcken eller
för semiakvatiska organismer som utter och bäver
att förflytta sig längs stränderna.
Temporär grumling med måttliga konsekvenser
bedöms kunna uppkomma under byggskedet, i synnerhet vid omgrävningen av bäcken och då vattnet
släpps på i den nygrävda bäckfåran. Detta skiljer sig
dock inte från nollalternativet, som också kräver en
liknande omgrävning av bäcken. Denna grumling
förväntas bli stor men under en relativt begränsad
period. Konsekvenserna för organismerna i bäcken
bedöms därför bli små till måttliga. Grumling i mindre omfattning kan uppkomma vid anläggandet av
slänter med erosion av massor som följd, men detta
är mindre volymer och av övergående karaktär och
konsekvenserna bedöms bli små.
18
Förutsättningar för vilt finns beskrivet i MKB till
Arbetsplan 2009. Skogsområdena kring Hemmanet
och Vapledalen hänger ihop väl med sammanhängande skog västerut. Markerna hyser goda populationer av vilt, såsom älg, skogshare och i låglänta
partier även rådjur. I området finns även lodjur, orre
och tjäder.
Den nya vägen kommer att innebära en kraftig
barriär för de flesta djur. Passagemöjligheterna
över ny E4 är få och på bara några tiotals meter ska
anlagda faunapassager kompensera för bortfall av
vandringsmöjligheter längs en sträcka på åtskilliga
kilometer. Det gör det särskilt viktigt att de passager
som anläggs utformas så bra som möjligt.
Föreslagna skydds- och kompensationsåtgärder
För att göra passagen attraktivare för vilda djur
och därmed öka andelen passager under bron ska
ledstrukturer (Trafikverket, 2011a) i form av exempelvis buskar, träd, död ved och stenpartier anläggas
i anslutning till och under bron (fig. 5). Utformningen av detta måste objektsanpassas och görs därför
när anläggningsarbetena i huvudsak är färdigställda.
Konsekvenser
Som beskrivs i underlagen från Ramböll (2011) och
Trafikverket (2011b) hade både 60- och 25-metersförslagen en öppenhet som gott och väl överstiger
Trafikverkets föreslagna minimivärde på öppenhetsindex för viltportar (22 respektive 9, jämfört
med minimivärdet 1,5; Banverket/Vägverket, 2005),
och borde alltså komma att användas av större
viltarter. Bägge alternativen hade i övrigt en utformning som gör att de borde komma att användas även
av mindre viltarter (Helldin, 2011).
Tillgänglig forskning pekar dock inte på några tydliga tröskelvärden, vare sig vad gäller öppenhet eller
andra mått, istället får man förutsätta att antalet
viltpassager ökar successivt med ökad öppenhet.
Öppenhetsindexets minimi-värde på 1,5 bör tolkas
som att det är det minsta som kan accepteras för
att vilt ska våga använda passagen, men ju större
öppenhet desto effektivare viltpassage och höjden
är också en viktig faktor. Utifrån detta resonemang
torde den nu föreslagna bron passeras av en större
andel djur jämfört med både 60- och 25 m-alternativet, men en något mindre andel jämfört med
nollalternativet (125 meter) (Helldin, 2011).
Givet att vägen här kommer att ligga ganska högt
kommer trafiken att märkas ganska tydligt i omgivningen. Vissa individer kanske vänjer sig vid detta,
Figur 5. Illustration av hur landskapet vid broläget bör utformas för att gynna passage av vilt och bidra till en högre grad av naturlighet.
19
men många djur kommer att bli störda av trafikbuller och åsynen av fordon, och undvika att uppehålla
sig i dalgången nära vägen, och kanske särskilt att
gå under bron.
tion och friluftsliv än de som är beskrivna i Arbetsplan 2009. Den föreslagna öppningen är så bred att
den kan användas av människor som rör sig längs
bäcken.
Sammantaget bedöms konsekvenserna av förslaget
till kompletterande arbetsplan för större vilt bli små
till måttliga, medan konsekvenserna för mindre
viltarter blir obetydliga.
Föreslagna skydds- och kompensationsåtgärder
Inga åtgärder bedöms vara nödvändiga.
7.6 Barriäreffekter och intrång
7.5 Rekreation och friluftsliv
Förutsättningar
Förutsättningar
Skogs- och bergterrängen mellan Sundsvall och
Ljungan är ett stort och välbesökt friluftsområde.
Centrum för nyttjandet är Södra berget och spårsystemen som utgår därifrån. De västra delarna av Vapledalen berörs, medan de centrala och östra delarna
nyttjas i mycket liten grad för friluftsliv. Vägen in
kan utgöra en utgångspunkt för turer in i friluftsområdet. Nyttjandet i dalen är i första hand knutet till
vägnätet. Längs bäcken finns inga stigar eller andra
spår av friluftsliv på den aktuella sträckan. Fiske är
inte tillåtet i bäcken. Jakt förekommer i området.
Inga riksintressen eller andra intresseområden för
friluftsliv berörs.
Konsekvenser
Förslaget till kompletterande arbetsplan bedöms
inte innebära några andra konsekvenser för rekrea-
20
Förutsättningarna beskrivs i huvudsak i kapitel 7.2
och beskrivs därför inte ytterligare här.
Konsekvenser
Passagen av Vapledalen kommer att leda till en visuell och fysik barriär, såväl för människor som för vilt
i området (fig. 6). Detta beskrivs i kapitel 7.2, 7.4 och
7.5. Konsekvenserna jämfört med nollalternativet
har för landskapsbild och rekreation bedömts som
obetydliga, för större vilt som små till måttliga.
Föreslagna skydds- och kompensationsåtgärder
För att främja förutsättningarna för att vilt ska
passera under bron har åtgärder föreslagits. Dessa
beskrivs i kapitel 7.4.
7.7 Buller och vibrationer
Förutsättningar
Buller definieras som oönskat ljud och upplevelsen
av denna störning är därför i hög grad individuellt
betingad. Beräkningar visar att ca 1,6 miljoner människor i Sverige är utsatta för vägtrafikbuller högre
än riktvärden för godtagbar miljö. Buller från gator
och hårt belastade trafikleder med tung trafik svarar
för merparten av störningarna. Vägtrafikbullret
kommer både från motorerna och från däcken. Vid
hastigheter över 50-70 km/tim dominerar däcksljuden. Under byggtiden kan transporter, arbetsmaskiner och sprängning orsaka bullerstörningar som
kan var mycket störande även om de är tillfälliga.
Bullerstörningar beror på mottagarens/miljöns
känslighet och på bullrets karaktär. Buller kan
orsaka minskad trivsel, sömnstörningar och i värsta
fall ohälsa i bostadsområden samt kraftigt försämrade rekreationsvärden och naturupplevelser i parker
och grönområden.
Konsekvenser
Förslaget till kompletterande arbetsplan bedöms
inte innebära några konsekvenser med avseende på
buller och vibrationer, då bostäder eller utpekade
rekreationsområden saknas i närområdet och konsekvenserna av buller och vibrationer inte skiljer sig
jämfört med nollalternativet.
Föreslagna skydds- och kompensationsåtgärder
Inga åtgärder bedöms vara nödvändiga som en följd
av förslaget till kompletterande arbetsplan.
7.8 Förorenad mark
Förutsättningar
Inga utpekade riskobjekt finns i föreslaget broläge.
Konsekvenser
Inga konsekvenser förväntas uppkomma till följd av
den kompletterande arbetsplanen.
Föreslagna skydds- och kompensationsåtgärder
Inga skyddsåtgärder har bedömts vara nödvändiga.
7.9 Luftkvalitet
Förutsättningar
Figur 6. Illustration över hur bro över Vapelbäcken kommer att upplevas från markplan enligt föreslagen
broutformning.
För luftkvaliteten gäller förutsättningarna beskrivna
i Arbetsplan 2009. Vägtrafiken orsakar utsläpp
till luft som kan påverka hälsan. Längs sträckan
bedöms vägtrafik tillsammans med långväga transporterade föroreningar vara de största källorna till
föroreningar.
21
Konsekvenser
Föreslagna skydds- och kompensationsåtgärder
En beräkning av halter av kvävedioxid och partiklar
har gjorts för den nya vägen. Halterna, som redovisas för avståndet 10 meter från vägen, understiger
med god marginal miljökvalitetsnormerna och
bedöms inte medföra några lokala hälsoeffekter. När
trafiken flyttas från befintlig E4, där fler människor
bor och arbetar i närheten, kommer föroreningshalterna där att sjunka och människors totala exponering för luftföroreningar från vägtrafik att minska.
Förslaget till kompletterande arbetsplan bedöms
inte medföra några förändringar avseende luftkvalitet jämfört med nollalternativet.
Inga åtgärder föreslås med anledning av förslaget
till kompletterande arbetsplan.
blivande vägen nyttjas. För materialet i vägens övre
lager, överbyggnaden, ställs högre krav på hållfasthet m.m. och här krävs ofta material från täkter.
Beläggningen tillverkas också av material utifrån.
7.11 Vattenresurser
Konsekvenser
Förutsättningar
Inga konsekvenser bedöms uppkomma till följd av
förslaget till kompletterande arbetsplan.
Inga utpekade vattenresurser påverkas av förslaget
till kompletterande arbetsplan.
Föreslagna skydds- och kompensationsåtgärder
Föreslagna skydds- och kompensationsåtgärder
Konsekvenser
Förslaget till kompletterande arbetsplan bedöms
inte innebära några konsekvenser med avseende på
vattenresurser jämfört med nollalternativet.
Inga åtgärder föreslås.
Föreslagna skydds- och kompensationsåtgärder
7.10 Jord- och skogsbruk
Inga åtgärder föreslås.
Förutsättningar
7.12 Masshantering
I närområdet förekommer i huvudsak blandskog
och omfattningen av ett rationellt skogsbruk är
begränsat.
Konsekvenser
Förslaget till kompletterande arbetsplan bedöms
inte innebära några negativa konsekvenser för
skogsbruket i området jämfört med nollalternativet.
22
Förutsättningar
I vägbyggnadsprojekt förflyttas stora mängder
berg- och jordmassor. En storskalig väg med höga
krav på geometrisk standard som byggs i ett kuperat
landskap medför en omfattande masshantering. För
terrasseringen, vägens ”grund”, kan oftast material som schaktas bort på andra ställen längs den
Massbalans, att schakt och fyllning ska ta ut varandra, har varit en viktig faktor som beaktats när
vägens plan- och höjdläge har bestämts. Alla massor
som uppfyller kraven på material i olika delar av
anläggningen återanvänds inom projektet. Bankpålning föreslås i stället för urgrävning på vissa
delar, samt omhändertagande av delar av massorna
i terrängmodellering i anslutning till trafikplatsen.
Avbaningsmassor och andra massor som inte kan
användas som vägbyggnadsmaterial kommer så
långt det är möjligt att användas som släntutfyllning och återställning av mark. Till överbyggnadsmaterial används krossat berg vilket är i linje med
miljömålet ”God bebyggd miljö” för att minska
användningen av naturgrus. Masshanteringsplaner
tas fram av entreprenören i byggskedet.
7.13 Olyckor med farligt gods
7.14 Störningar och påverkan under byggskedet
Förutsättningar
Förutsättningar
Väg E4 är en primär transportled för farligt gods. De
primära transportlederna bildar ett huvudvägnät för
genomfartstrafik med farligt gods och därför transporteras det ofta relativt stora mängder farligt gods
på dessa vägar. På den aktuella sträckan transporteras totalt mellan 50 000 och 100 000 ton farligt
gods per kvartal (Kartläggning av vägtransporter
med farligt gods, Räddningsverket, 1998). De största
mängderna är av kategorierna brandfarliga vätskor
(mest petroleumprodukter) och gaser. Frätande
ämnen och oxiderande ämnen förekommer också i
stor mängd.
Risk för störning under byggskedet finns vid byggande av bro över Vapelbäcken. Vid omgrävning av
bäckfåran finns risk för grumling med skador på
naturmiljön nedströms arbetsområdet som följd.
Denna risk skiljer sig dock inte från nollalternativet,
som också det förutsätter en omledning och omgrävning av Vapelbäcken. Övriga miljöaspekter förväntas inte påverkas negativt under byggskedet som
en följd av förslaget till kompletterande arbetsplan.
Konsekvenser
Förslaget till kompletterande arbetsplan bedöms
inte innebära några konsekvenser med avseende på
olyckor med farligt gods jämfört med nollalternativet.
Föreslagna skydds- och kompensationsåtgärder
Inga åtgärder föreslås med anledning av förslaget
till kompletterande arbetsplan.
Åtgärder
Den huvudsakliga skyddsåtgärden i byggskedet
består i att omgrävningen av bäcken sker i torrhet i
så stor utsträckning som möjligt. Man kommer att
eftersträva att utföra omgrävningen vid lågvatten
och helst vintertid, då marken är frusen och risken
för ytavrinning med erosion och grumling som följd
är som minst.
växtetablering för att minska risken för grumling av
bäcken.
7.15 Samlad bedömning
Förslaget till kompletterande arbetsplan innebär
inte några väsentliga förändringar avseende miljökonsekvenser jämfört med nollalternativet. För de
miljöaspekter som förväntas uppvisa en förändrad
påverkansbild på grund av det nya förslaget bedöms
de negativa konsekvenser som kan uppkomma vara
som mest måttliga och av temporär karaktär under
byggskedet. I driftskedet är en eventuellt lägre
frekvens i passager av större viltarter som älg den
enda negativa konsekvens som bedöms kvarstå.
Utläggande av natursten och anläggande av lekområde för fisk i bäcken bedöms kunna ge positiva
konsekvenser för fisk och övriga vattenlevande
organismer.
Eventuellt länshållningsvatten från schaktgropar
kommer att pumpas till dagvattendammen öster om
landstöd 1.
Avbaningsmassor från närmiljön kommer att användas för slänter i anslutning till bron. Detta gynnar
etablering av för platsen naturligt förekommande
vegetation. Om behov uppkommer kan det bli
aktuellt med sprutsådd av vissa ytor för en snabbare
23
8. Miljömål
ning av förslaget till kompletterande arbetsplan.
Målet motverkas inte.
8.1 Relevanta nationella miljömål
12. Levande skogar
1. Begränsad klimatpåverkan
Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska
mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och
sociala värden värnas.
Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet
med FN:s ramkonvention för klimatförändringar
stabiliseras på en nivå som innebär att människans
påverkan på klimatsystemet inte blir farligt. Målet
skall uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt
att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar
utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans
med andra länder ett ansvar för att detta globala
mål kan uppnås. Några av målen (1,3,7) har kopplingar trafikens bidrag till regionala eller globala
miljöproblem som i första hand har relevans i mer
strategiska beslut om hur vägtransportsystemet och
fordonen utformas. Dessa frågor påverkas i obetydlig grad av förslaget till kompletterande arbetsplan.
8. Levande sjöar och vattendrag
Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara
och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras.
Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald,
kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och
vattenhushållande funktion ska bevaras samtidigt
som förutsättningar för friluftsliv värnas. Miljövärdena i Vapelbäcken påverkas i mycket liten utsträck-
24
Projektets ianspråktagande av skogsmark innebär
ett produktionsbortfall som i det stora perspektivet
kan anses vara försumbart. Då tillgängligheten till
områden öster om E4 mot Hemmanet i någon mån
begränsas på grund av barriäreffekter motverkas
målet i viss utsträckning.
16. Ett rikt växt- och djurliv
Den biologiska mångfalden skall bevaras och nyttjas
på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida
generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen
samt deras funktioner och processer skall värnas.
Arter skall kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga
bestånd med tillräcklig genetiskvariation. Människor skall ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa,
livskvalitet och välfärd. Förslaget till kompletterande arbetsplan påverkar endast i liten omfattning
förutsättningarna för ett rikt växt- och djurliv i det
aktuella området. Målet bedöms endast i liten grad
och lokalt motverkas.
8.2 Regionala miljömål
Den 3 november 2003 antogs Regionala miljömål
för Västernorrland 2004-2020 utav länsstyrelsens
styrelse. Strategidokumentet innehåller länets
miljömål, förslag på nödvändiga åtgärder, men även
konsekvenser för miljö, hälsa och ekonomi. Med
erfarenheter från tre års miljömålsarbete samt förändringar av de nationella miljömålen inleddes ett
revideringsarbete under våren 2006. Ett förslag till
revidering togs fram av länsstyrelsen och skogsstyrelsen, som gick på en bred remiss. Den 21 december 2006 kunde länsstyrelsens styrelse ta beslut om
de reviderade målen. Undantaget Levande skogar
som Skogsstyrelsen fastställde den 16 oktober 2007.
Vissa av de regionala miljömålen har fått en mer
offensiv västernorrlandsprofil jämfört med övriga
mål och det nationella genomsnittet och är därför
av särskild betydelse för att utveckla länet och nå
den europeiska frontlinjen för en ekologiskt hållbar
utveckling.
Västernorrlands fem profilmål är:
 Begränsad klimatpåverkan
 Levande sjöar och vattendrag
 Giftfri miljö
 God bebyggd miljö
 Geologisk mångfald (eget regionalt tilläggsmål)
Inget av dessa profilmål bedöms påverkas av förslaget till kompletterande arbetsplan.
8.3 Lokala miljömål
Kommunen har en lokal Agenda 21, som antogs av
kommunfullmäktige 1997. Den har nära koppling till
de nationella miljömålen även om den inte formulerar mål och målområden på samma sätt. Utifrån
Agendan har förvaltningar och bolag arbetat fram
handlingsprogram, som följts uppårligen. Resultat
av kommunorganisationens arbete kan du läsa om
i kommunens årliga livsmiljöbokslut, där beskrivs
även miljötillståndet i kommunen i stort. Bokslutet,
som givits ut årligen sedan 1991, hittar man på kommunens hemsida. Kommunstyrelsen har prioriterat
fem av de nationella målen, men inte formulerat
egna lokala. De prioriterade är: Frisk luft, Begränsad klimatpåverkan. God bebyggd miljö, Giftfri
miljö och ett samlat mål om rent vatten. Inget av
dessa mål bedöms påverkas av förslaget till kompletterande arbetsplan.
8.4 Projektmål miljö
Inga uttalade projektmål finns för den aktuella
sträckan.
25
9. Kommande sakprövningar
Omgrävningen av Vapelbäcken föranleder att en
anmälan om vattenverksamhet enligt 11 kap. 9 § MB
upprättas och tillsänds länsstyrelsen i Västernorrlands län.
10. Uppföljning och kontroll
Uppföljning och kontroll av föreslagna skydds- och
kompensationsåtgärder som följer av förslaget till
komplettering av arbetsplan ska utföras. Delar av
denna kontroll faller inom entreprenörens ansvar
för egenkontroll, medan anläggande och uppföljning av funktion av det lekområde för öring som
föreslås på den omgrävda sträckan kräver fiskbiologisk kompetens.
11. Samråd och fortsatt arbete
Samråd har hållits under hösten 2011 med bland annat Sundsvalls kommun och länsstyrelsen i Västernorrland i processen med att ta fram ett nytt förslag
på broutformning. Denna process har resulterat
i ett förslag på kompletterande arbetsplan och
föreliggande MKB till denna. Det är Trafikverkats
intention att under april månad 2012 samråda kring
26
arbetsplanen med MKB och tillhörande övriga
handlingar, för att under maj månad ha en handling
för utställelse. Efter länsstyrelsens yttrande över
utställd arbetsplan med MKB vidtar Trafikverkats
fastställelseprövning av arbetsplanen.
12. Källor
Banverket/Vägverket. 2005. Vilda djur och infrastruktur - en handbok för åtgärder. Banverket Miljösektionen rapport 2005:5, Vägverket publikation
2005:72. ISSN 1401-9612
Fisk o Vattenvård i Norrland AB. 2011. Elfiske 2011 Vapelbäcken (691435-158098).
Trafikverket. 2009. Arbetsplan E4 Sundsvall, delen
Myre-Stockvik. Miljökonsekvensbeskrivning.
Objektnummer: 8324579. 2009-05-15, reviderad
2009-08-24.
Tyréns AB. 2011. Underlag för arbetsplaneändring arbetsmaterial 2011-11-30.
Tyréns AB. 2008. Tekniskt PM naturmiljö – Beskrivning av naturvärden och miljökonsekvenser av
ny väg E4 Sundsvall. Sundsvall 2009-06-26.
Fisk o Vattenvård i Norrland AB. 2010. Elfiske 2010 Vapelbäcken (691435-158098).
Helldin, J-O. 2011. Yttrande angående konsekvenserna för vilt av tre broalternativ för bro över
Vapelbäcken E4 Sundsvall. Centrum för biologisk
mångfald, SLU.
Ramböll. 2011. PM - Ny utformning bro över Vapelbäcken. Östersund 2011-09-26
Sundsvalls kommun. 2011. Yttrande över 60-metersalt. 2011-11-10. Dnr 2011-2251.
Trafikverket. 2011a. Effektiv utformning av ekodukter och faunabroar. Rapport 2011:159.
Trafikverket. 2011b. PM - Tillägg till arbetsplan.
Förändrad utformning av bro över Vapelbäcken.
2011-11-03.
27
28
SKALA 1:1000
EH
¿
OLJ
QW
VN
V
RJ
Yl
J
N
2012-03-26
K|JVSlQQQLQJV
VWROSHRFKVWDJ
arbetsområdesgräns
vägområdesgräns
470 m3
SKISS VAPELBÄCKEN
- BRO 69 m LÅNG
rödstreckade linjeringar = tidigare
YlJRPUnGHVRFKDUEHWVRPUnGHVJUlQVHU
110 m3
%H¿QWOLJElFNInUDVRPXWJnUI\OOVLJHQRFKPDUNHQ
PRGHOOHUDVRFKDQVOXWHUQDWXUOLJWPRWRPJLYDQGH
terräng.
Vapelbäcken:
-Varierande slätlutningar, där det är möjligt används
1:4-1:6 lutningar.-Utvidgad/variation av bäckfåran, se
“principsektion Vapelbäcken”.
Damm:
- Anpassas till omgivande mark med varierande
släntlutningar (se även PM dammar).
Bilaga 1
Bilaga 2
E4 SUNDSVALL
DELEN MYRE - SKÖNSMON
Ramböll Sverige AB
Tfn:
Fax:
www.rambo ll.se
29
Bilaga 3
30
3
8
±
0
50
(
!
8
100
7
(
!
7
6
2
200 Meter
(
!
6
5
(
!
4
(
!
3 !(
1
5
4
(
!
2
(
!
1
Utredning förbättringsåtgärder, Vapelbäcken
en
ck
ä
b
l
pe
Va
Bilaga 4
31
Trafikverket, E4 Sundsvall, Box 30, 851 02 Sundsvall.
Telefon : 0771-921 921, Texttelefon: 0243-795 90
www.trafikverket .se