Transcript Rekommendation för handläggning av misstänkta fall

Rekommendation för
handläggning av
misstänkta fall av ebola
2014-08-07
Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna i kommersiella
sammanhang. Socialstyrelsen har ensamrätt att bestämma hur detta verk får användas, enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (upphovsrättslagen). Även bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten, och du måste ha upphovsmannens tillstånd för att använda dem.
ISBN
Artikelnummer
978-91-7555-187-6
2014-6-7
Publicerad
www.socialstyrelsen.se, maj 2014
Reviderad 2014-08-07 med ändringar i följande avsnitt:
Sid. 9 – utbrottets utbredning
Sid. 11 – riskbedömning av patienter
Sid. 12 – återgång i ordinarie arbete för sjukhuspersonal
Sid. 14 – isoleringsvård
Sid. 15 – misstanke om ebola på flygplan och båt
Sid. 16 – förflyttning av patient
Sid. 19 – provtagning
Sid. 20 – transport av prov
Sid. 21 – personlig skyddsutrustning
Sid. 22 – punktdesinfektion och dödsfall
Förord
Socialstyrelsen har tagit fram denna rekommendation med anledning av den
ebolaepidemi, som startade i början av 2014. Det är det första utbrottet av
ebola i västra Afrika och det hittills största sedan 1976, då ebola rapporterades första gången.
Rekommendationen riktar sig i första hand till hälso- och sjukvårdspersonal samt till smittskyddsläkare och är tänkt att fungera som ett stöd vid initial
handläggning av misstänkta fall av ebola.
Innehållet är till stora delar hämtat från dokumentet ”Vägledning för vård
av patienter med högsmittsamma allvarliga infektioner”, som utarbetats av
högisoleringsgruppen vid infektionskliniken, Universitetssjukhuset i Linköping. Information har även erhållits från Folkhälsomyndigheten, framför allt
rörande diagnostik, analys och desinfektion.
Denna version är en revidering/utökning av texten, enligt specifikation
längst ner på sidan 2, jämfört med tidigare version från 2014-05-23.
Agneta Holmström
Enhetschef
Enheten för smittskydd
Innehåll
Förord .........................................................................................................................3
Bakgrund ...................................................................................................................7
Klinisk bild ..............................................................................................................7
Smittvägar – preventiva åtgärder....................................................................8
Ebolautbrottet i västra Afrika ............................................................................9
Länder där ebolautbrott inträffat.....................................................................9
Vägledning för vård av patienter med högsmittsamma allvarliga
infektioner ...........................................................................................................10
Riskbedömning och handläggning av patienter .......................................... 11
Exponerade personer utan symtom ..............................................................11
Personer med symtom ......................................................................................12
Misstanke om ebola på flygplan och båt ....................................................15
Verifierat ebola-fall............................................................................................15
Förflyttning av patient ......................................................................................15
Intensivvård ........................................................................................................17
Diagnostik, provtagning och analys ................................................................. 18
Skyddsåtgärder vid omhändertagande och analyser av prover ...........18
Hantering och transport av prov ....................................................................19
Vårdhygien och rengöring ................................................................................. 21
Personlig skyddsutrustning ...............................................................................21
Punktdesinfektion ..............................................................................................22
Slutdesinfektion av vårdrum och inventarier ...............................................22
Dödsfall ................................................................................................................22
Kontaktspårning .................................................................................................... 24
Rapportering till smittskyddsläkare .................................................................... 25
Informations- och expertinstanser vid misstanke om ebola ......................... 26
Samordnad kommunikation ............................................................................... 27
Länksamling ........................................................................................................... 28
Bakgrund
Ebola är ett filovirus som ger upphov till viral hemorragisk feber, liksom
marburg-, lassa-, och krim-kongovirus. Det finns fem olika typer av ebolavirus. Fyra är humanpatogena och den femte, ebola reston, förekommer hos
primater och grisar i Asien, men förorsakar inte sjukdom hos människa.
Det första sjukdomsutbrottet av ebola inträffade 1976 i Demokratiska republiken Kongo (dåvarande Zaire). Sedan dess har det förekommit ett flertal
utbrott i centrala Afrika med en dödlighet som varierat mellan 25 och 88
procent. Dessa utbrott har vanligtvis rapporterats från perifera landsbygdsområden och har oftast klingat av efter några månader.
Utbrottet 2014 har en större geografisk spridning och är det hittills största
ebola-utbrottet. Utbrottet är också det första som inträffat i västra Afrika.
Det förmodade indexfallet inträffade i december 2013 och i mars 2014
rapporterades om ett utbrott i den sydöstra delen av Guinea. Sjukdomen
spred sig till intilliggande område i grannlandet Liberia, men i början av maj
avtog utbrottet. Mot slutet av samma månad tog dock smittspridningen fart
igen och även Sierra Leone drabbades. Ebolafall rapporteras inte bara från
landsbygdsområden utan sjukdomsfall har även uppträtt i huvudstäderna
Conakry, Monrovia och Freetown. I slutet av juli 2014 rapporterades ett
första sannolikt fall i Nigeria och även där startades ett intensivt arbete kring
ebola, med bl.a. omfattande smittspårning.
En typ av fladdermus, flyghund (eng. fruit bat) anses kunna vara den naturliga värden för ebola och utgöra reservoar för viruset. Flyghunden överför
ebola till apor och däggdjur (t.ex. schimpanser, gorillor, skogsantiloper och
piggsvin) som insjuknar i blödarfeber. Genom att vara i kontakt med sjuka
djur eller smittade flyghundar ådrar sig människor ebola. Fortsatt smittspridning människor emellan sker genom kontakt med infekterade kroppsvätskor
inom familjer, på sjukhus och i samband med begravningsceremonier där
man har närkontakt med den döda kroppen.
Studier pågår men det finns ännu inget tillgängligt vaccin eller specifika
läkemedel för ebolabehandling.
Klinisk bild
Inkubationstid
Inkubationstiden för ebola varierar mellan 2 och 21 dagar, men är vanligtvis
4–10 dagar.
Symtom
Sjukdomen debuterar hastigt med feber, muskelvärk, svaghet, huvudvärk,
kräkningar, diarré och faryngit med herpetiforma lesioner. Ebola kan i sitt
inledningsskede likna många infektionssjukdomar, inklusive bl.a. malaria
(Pl. falciparum) som finns endemiskt i västra Afrika.
Omkring den femte sjukdomsdagen ses ofta ett makulopapulöst utslag.
Blödningar från gastrointestinaltrakten, huden och slemhinnorna förekomREKOMMENDATION FÖR HANDLÄGGNING AV MISSTÄNKTA FALL AV EBOLA
SOCIALSTYRELSEN
7
mer, liksom konjunktivala blödningar. Spontana blödningar efter blodprovstagning kan uppträda. Dödsfall vid sjukdomen inträffar vanligtvis dag 7–16
och är associerat med svåra blödningar och hypovolem chock, varvid hjärtcirkulationssvikt utgör dödsorsaken. Vid graviditet är utgången nästan alltid
dödlig.
Behandling
På försök har under detta utbrott testats att behandla ebolasjuka med specifika antikroppar, men det finns ännu ingen specifik läkemedelsterapi mot
ebolavirus som är vetenskapligt prövad. Behandlingen inriktas istället mot att
stödja sviktande organfunktioner och ersätta blodförluster till följd av ymniga
blödningar från slemhinnor och i inre organ. Vätska, blod- och trombocyttransfusioner ges och andningen kan understödjas med respiratorbehandling.
Smittvägar – preventiva åtgärder
Hög risk för smitta föreligger vid kontakt med infekterade kroppsvätskor,
såsom blod, kräkning, avföring, urin och sädesvätska, från levande eller död
människa.
Oskyddad sjukvårdspersonal, liksom anställda på laboratorier, som exponeras för infekterade kroppsvätskor eller kontaminerade instrument eller föremål, löper stor risk att smittas. Ebolavirus överlever flera dagar i intorkat
tillstånd och i vätska. Nosokomial spridning av ebola är en grundläggande
orsak till att utbrott av ebola fortgår.
Att delta i begravningsceremonier för personer som avlidit i ebola utgör
risk för smitta om man på något sätt har närkontakt med den döde eller med
kroppsvätskor från den döde personen.
Det finns beskrivet att infektionen i mycket sällsynta fall kan överföras i
samband med oskyddade sexuella kontakter med infekterade människor ända
upp till sju veckor efter att en infekterad person återhämtat sig från ebola.
Hög risk för smitta föreligger även vid kontakt med infekterade kroppsvätskor såsom blod, kräkning, avföring, urin samt kött från vissa levande
eller döda djur; såsom apor, olika typer av skogsantiloper, piggsvin och flyghund (en typ av fladdermus).
I övrigt bedöms risken för att smittas av ebola vara mycket låg. WHO har
därför inte ansett att restriktioner avseende resor till de drabbade länderna är
nödvändiga med anledning av ebolautbrottet i västra Afrika.
Den europeiska smittskyddsmyndigheten, ECDC, uppmanar personer som
befinner sig i de drabbade områdena att iaktta följande försiktighetsåtgärder
för att minimera risken för att bli smittade med ebola:
• Upprätthåll god handhygien.
• Tvätta och skala frukt och grönsaker.
• Undvik kontakt med blod och kroppsvätskor från en person eller kropp
som är infekterad med ebolavirus.
• Undvik nära kontakt eller handhavande av alla vilda djur, levande såväl
som döda, särskilt apor, olika arter av skogsantiloper, gnagare, piggsvin
samt flyghund, liksom alla former av kött från vilda djur.
8
REKOMMENDATION FÖR HANDLÄGGNING AV MISSTÄNKTA FALL AV EBOLA
SOCIALSTYRELSEN
• Undvik alltid oskyddat sex och i synnerhet med en person som är eller har
varit ebolainfekterad.
• Undvik kontakt med alla typer av instrument, t.ex. nålar och föremål som
varit i kontakt med blod eller kroppsvätskor.
• Undvik att vistas i miljöer där det bor flyghundar och andra typer av fladdermöss, t.ex. grottor och gruvor.
Ebolautbrottet i västra Afrika
Situationen ändras dag för dag, liksom utbrottets geografiska utredning. Exempelvis har ett troligt fall med dödlig utgång nyligen importerats till Nigeria
från Liberia. Mannen hade, efter deltagande i begravningen av en anhörig
som avlidit i ebola, flugit med symtom på sjukdom till Lagos i Nigeria via
Accra i Ghana och Lomé i Togo. Diagnosen har dock ännu inte konfirmerats.
I slutet av denna rekommendation finns en länk till WHO där kontinuerliga uppdateringar avseende utbredning och antal fall av ebola i västra Afrika
finns publicerade. Folkhälsomyndigheten publicerar även epidemiologiska
uppdateringar på sin hemsida, se länksamlingen på sidan 28.
Länder där ebolautbrott inträffat
Alltsedan 1976, då det första utbrottet av ebola skedde i Kongo, har sjukdomen brutit ut i följande länder i Afrika vid ett eller flera tillfällen:
•
•
•
•
•
Elfenbenskusten (endast ett fall)
Gabon
Kongo (båda republikerna)
Sydsudan
Uganda
och under 2014 (t.o.m. 4 augusti) även i:
•
•
•
•
Guinea
Liberia
Sierra Leone
Nigeria
Den amerikanska smittskyddsmyndigheten, CDC, har publicerat en karta
över utbrotten i de afrikanska länderna, se länksamlingen på sidan 28. På
denna karta anges att fall uppträtt i Johannesburg i Sydafrika 1996, men det
rörde sig då om en man som smittades i Gabon och därefter reste till Sydafrika. I Sydafrika blev en sjuksköterska smittad i samband med vården av
mannen. Hon avled senare.
De olika arter av flyghund som anses kunna vara reservoar för ebolavirus
finns i många länder i centrala och västra Afrika.
Konklusion
Grundat på ovanstående utgörs riskområde för ebola för närvarande av ovan
angivna stater, samt angränsande områden i deras grannländer.
REKOMMENDATION FÖR HANDLÄGGNING AV MISSTÄNKTA FALL AV EBOLA
SOCIALSTYRELSEN
9
Vägledning för vård av patienter med
högsmittsamma allvarliga infektioner
Mycket av uppgifterna i denna rekommendation bygger på en vägledning för
vård av patienter med högsmittsamma allvarliga infektioner som har utarbetats av David Ekqvist, Boo Jarhall och Jens Raffelsberger, högisoleringsenheten, infektionskliniken, Universitetssjukhuset i Linköping.
Gruppen i Linköping har haft en referensgrupp bestående av representanter
för P4-laboratoriet på Folkhälsomyndigheten, Smittskyddsenheten Västra
Götaland, enheten för smittskydd vid Socialstyrelsen, samt infektionsklinikerna i Huddinge/Stockholm, Malmö och Karlstad, där särskild beredskap
finns för ett initialt omhändertagande av högsmittsamma allvarliga infektioner.
10
REKOMMENDATION FÖR HANDLÄGGNING AV MISSTÄNKTA FALL AV EBOLA
SOCIALSTYRELSEN
Riskbedömning och handläggning
av patienter
Exponerade personer utan symtom
För personer som kan ha exponerats för ebola, men inte utvecklat några sjukdomssymtom görs en individuell bedömning av risken för överföring av
smitta. Det föreligger ingen smittsamhet under inkubationstiden för ebola.
Här följer exempel på kontaktsituationer och riskgradering:
Obefintlig/mycket låg risk
Tillfällig kontakt med febril ebolasjuk person utan andra symtom i samband
med exempelvis:
• vistelse i samma väntrum
• färd med samma buss
• tjänstgöring som receptionist på sjukhus/vårdmottagning.
Låg risk
Tillfällig kontakt med febril ebolasjuk person utan andra symtom i samband
med:
• kroppsundersökning
• kontroll av temperatur
• mätning avblodtryck.
Stor risk 1
Nära kontakt ansikte mot ansikte utan adekvat skyddsutrustning med ebolapatient som
•
•
•
•
hostar
kräks
har näsblödning
har diarré.
• Dessutom vid hud-, nålstick- eller slemhinnekontakt med kroppsvätska,
vävnad eller laboratorieprov från ebolainfekterad patient.
Personer som utsatts för stor risk för överföring av ebolavirus bör utan
dröjsmål erbjudas isolering på närmaste infektionsklinik och smittskyddsläkaren informeras.
Till de personer som bedömts ha obefintlig/mycket låg risk respektive låg
risk för att ha exponerats för ebola, ges lugnande besked, men vederbörande
rekommenderas att kontrollera temperaturen två gånger dagligen under 21
1
I den riskklassificering som ECDC anger för bedömning av dem som varit i kontakt med ebolainfekterade patienter, finns även en risknivå som kallas ”moderate risk”. Denna risknivå utgörs av
personer som har ansikte mot ansikte-kontakt, utan adekvat personlig skyddsutrustning, med en
ebolainfekterad person som hostar, kräks, har näsblod eller har diarré. Socialstyrelsen rekommenderar att dessa fall handläggs som ”stor risk”.
REKOMMENDATION FÖR HANDLÄGGNING AV MISSTÄNKTA FALL AV EBOLA
SOCIALSTYRELSEN
11
dagar efter senaste möjliga exponering, samt att genast söka lämplig vård om
temperaturen överstiger 38 °C eller om symtom på sjukdom uppträder.
Sjukvårdspersonal
Sjukvårdspersonal utan symtom som arbetat med ebolapatienter och som
ämnar återgå till sina ordinarie arbetsuppgifter bör bedömas individuellt.
Förutsatt att personen använt adekvat skyddsutrustning och att inga som helst
incidenter inträffat som kan medföra risk för smitta, kan han eller hon börja
arbeta efter att eventuell screening för annan smitta utfallit negativ (enligt
lokala riktlinjer).
Om minsta tveksamhet föreligger rörande risken för att smittöverföring av
ebola har skett, rekommenderas att personen avstängs från ordinarie arbete
under en period av 21 dygn efter senaste arbetstillfälle med ebolapatienter
eller arbete på laboratorium som hanterar kroppsvätskor eller vävnad från
ebolapatienter. Administrativt arbete i hemmet kan vara ett alternativ.
Personer som avstängts från arbete bör kontrollera temperaturen två
gånger dagligen under 21 dygn och genast uppsöka lämplig vård om symtom
på sjukdom uppträder.
Personer med symtom
De kliniska symtomen vid ebola är, speciellt i ett tidigt skede, relativt ospecifika. Därför är reseanamnesen särskilt viktig för att väcka misstanke om
ebola. Infektionsläkare samt smittskyddsläkare bör involveras tidigt i handläggningen. Först i avancerad sjukdomsfas blir de hemorragiska manifestationerna mer dominerande, ofta i kombination med multiorgansvikt. En utförlig anamnes är alltså avgörande för bedömningen, vid sidan om tolkningen
av symtombilden. Denna bedömning bör ligga till grund för den fortsatta
handläggningen och bör dagligen värderas utifrån det kliniska förloppet.
Risken för att en patient har ebola graderas i antingen ”viss risk” eller ”hög
risk”, se nedan. Denna terminologi har valts för att skilja från riskgraderingen
hos exponerade personer utan symtom.
Viss risk för ebola
Viss risk föreligger hos en patient som inom tre veckor efter hemkomst från
riskområde för ebola (se sidan 9) utvecklar feber och där en eller flera av
nedanstående faktorer föreligger:
• Personen har varit i kontakt med vilda djur.
• Personen har arbetat inom sjukvården i ett riskområde för ebola.
• Personen har arbetat i ett laboratorium där ebola hanteras.
Om en patient bedöms ha ”viss risk” för ebola tas skyndsam kontakt
med det egna landstingets smittskyddsläkare för råd angående bedömning och fortsatt handläggning, inklusive snar kontakt med högisoleringsenheten i Linköping. Anmälan görs även till Folkhälsomyndigheten.
12
REKOMMENDATION FÖR HANDLÄGGNING AV MISSTÄNKTA FALL AV EBOLA
SOCIALSTYRELSEN
Isolering och vård vid bedömningen ”viss risk” för ebola
Om en patient bedöms ha ”viss risk” för ebola, flyttas snarast vederbörande
till infektionsklinik och vårdas på enkelrum med egen toalett.
En person som kontaktar sjukvårdsinrättning från hemmet per telefon och
där misstanke om ebola uppkommer under samtalet, hänvisas till infektionsklinik efter att bakjouren på infektionskliniken informerats. Bakjouren bestämmer exakt var patienten ska infinna sig för att minimera risk för eventuell smittspridning. Patienten som ska förflyttas med ambulans, se nedan.
Om patienten befinner sig på vårdcentral eller akutmottagning tas genast
telefonkontakt med bakjouren på närmaste infektionsklinik, som bör vara
ledande i beslutsfattandet. I avvaktan på transport till infektionsklinik vårdas
patienten i enskilt rum och får inte vistas eller tillåtas passera väntrum.
All personal som vårdar patienten ska följa basala hygienregler inklusive
skydd mot droppsmitta. Skydd mot droppsmitta innefattar virustäta, tillpassningstestade andningsskydd med ventil (FFP3), vätsketät engångsrock, täckande operationshuva, samt visir och handskar. Se även avsnittet om personlig
skyddsutrustning på sidan 21. För mer utförlig vårdhygienisk information, se
WHO:s anvisningar (länk på sidan 29), samt den lokala klinikens hygienrutiner.
Vårdpersonalen begränsas till ett så litet antal som möjligt.
Det är viktigt att provtagning för malaria med tjock droppe, utstryk och
snabbtest sker utan fördröjning, eftersom malaria är en vanlig och livshotande sjukdom hos febrila resenärer från Afrika. Se information på sidan 19
om provtagning och analys för malaria.
Samtidigt är det viktigt att avvakta med all övrig undersökning och provtagning vid icke-livshotande tillstånd, tills en infektionsläkare har undersökt
och bedömt patientens tillstånd. Liksom vid all annan sjuk- och hälsovård är
det bedömningen av den enskilde patienten som avgör vilka undersökningar
som krävs. Om möjligt avvaktas dock med all övrig undersökning och provtagning i väntan på svar på ebolaanalysen,
Hög risk för ebola
Hög risk föreligger hos en patient som inom tre veckor efter hemkomst från
riskområde för ebola (se sidan 9) utvecklar feber och där en eller flera av
nedanstående faktorer föreligger:
• Patienten har oförklarliga blödningsmanifestationer (inte enbart blodiga
diarréer).
• Patienten har vistats i hushåll där det befunnit sig sjuka och febrila personer med starkt misstänkt eller konstaterad ebola.
• Patienten har deltagit i vård eller omhändertagande av sjuk och febril patient med starkt misstänkt eller konstaterad ebola eller har varit i kontakt
med kroppsvätskor (inklusive oskyddat samlag), vävnad eller avliden patient.
• Vårdpersonal, laboratoriepersonal eller annan personal som kommit i kontakt med kroppsvätskor, vävnad eller kropp av människa eller djur med
starkt misstänkt eller konstaterad ebola.
REKOMMENDATION FÖR HANDLÄGGNING AV MISSTÄNKTA FALL AV EBOLA
SOCIALSTYRELSEN
13
• Patienten har tidigare blivit klassificerad som patient med ”viss risk” för
ebola och sedan utvecklat organsvikt och/eller tecken till blödningar utan
annan förklaring.
Om en patient bedöms ha ”hög risk” för ebola tas skyndsam kontakt
med det egna landstingets smittskyddsläkare för råd angående bedömning och fortsatt handläggning, inklusive snar kontakt med högisoleringsenheten i Linköping. Anmälan görs även till Folkhälsomyndigheten.
Isolering och vård vid bedömningen ”hög risk” för ebola
Patienter som bedöms ha” hög risk” för ebola isoleras på infektionsklinik.
Person som kontaktar sjukvårdsinrättning från hemmet per telefon och där
misstanke om ”hög risk” för ebola uppkommer under samtalet, hänvisas till
infektionsklinik efter att bakjouren på infektionskliniken informerats. Bakjouren bestämmer exakt var patienten ska infinna sig för att minimera risk för
eventuell smittspridning. Patient som ska förflyttas med ambulans, se nedan.
Om patienten befinner sig på vårdcentral eller akutmottagning tas genast
kontakt per telefon med bakjouren på närmaste infektionsklinik som bör vara
ledande i beslutsfattandet. I avvaktan på ambulanstransporten till infektionsklinik vårdas patienten i enskilt rum och får inte vistas eller tillåtas passera
väntrum.
På infektionskliniken vårdas patienten i rum med förrum (sluss) och kontrollerad ventilation. Kontrollerad ventilation innebär en fallande tryckgradient från korridor till sluss och vidare in till isoleringsrummet och toalettutrymmet. Utrustning för kontroll eller avläsning av tryckförhållandena
måste finnas. Tryckförhållandena gäller vid stängda dörrar och fönster. Utgående luftströmmar bör gå genom HEPA-filter både när de släpps ut direkt i
friska luften och om luften återcirkuleras. Slussen bör vara utrustad med
tvätt- och handdesinfektionsmöjligheter samt nödvändigt engångsmaterial.
Rummet bör ha ytterligare en sluss med direktpassering utomhus, vilket underlättar avklädning, avfallshantering etc.
Personalen bör använda rekommenderade skyddskläder som innefattar
vätsketät operationsrock av engångstyp, virustätt tillpassningstestat andningsskydd med ventil (FFP3), täckande operationshuva, visir, handskar med
god passform (t.ex. sterila handskar), skyddshandskar, plastförkläde samt
stövlar eller skoskydd. Se även avsnittet om personlig skyddsutrustning på
sidan 21, särskilt avseende handdesinfektion och rutiner för korrekt avklädning av skyddsutrustning.
Risken för smitta kan vara förhöjd om patient med ”hög risk” har tecken
till omfattande lungengagemang av sin sjukdom eller om patienten ska genomgå behandling eller vid undersökning som innebär hostretning och stimulerar till bildning av aerosol, såsom inhalation med läkemedel, inducerat
sputumprov, sugning av luftvägar, intubering, CPAP, BiPAP och bronkoskopi. Användning av speciell skyddsdräkt, s.k. PAPR (powered air purifying respirator), kan då erbjuda ytterligare skydd för smitta. PAPR finns även
som enbart andningsskydd; hjälm med visir som förses med filtrerad luft (via
14
REKOMMENDATION FÖR HANDLÄGGNING AV MISSTÄNKTA FALL AV EBOLA
SOCIALSTYRELSEN
FPP3-klass av filtermaterial). En fördel med PAPR, jämfört med andningsskydd, är att den inte behöver tillpassningstestas p.g.a. övertrycket i hjälmen.
Vana och regelbunden övning i handhavandet av denna dräkt fordras dock
för att en högre grad av skyddsnivå ska erhållas.
För utförlig vårdhygienisk information, se WHO:s anvisningar (länk på sidan 29).
Det är viktigt att provtagning för malaria med tjock droppe, utstryk och
snabbtest sker utan fördröjning även för dessa fall, eftersom malaria är en
vanlig och livshotande sjukdom hos febrila resenärer från Afrika. Se information på sidan 19 om provtagning och analys för malaria.
Samtidigt är det viktigt att avvakta med all övrig undersökning och provtagning vid icke livshotande tillstånd, tills en infektionsläkare har undersökt
och bedömt patientens tillstånd.
Undersökningar bör så långt det är möjligt ske på isoleringsrummet, vilket
även inkluderar röntgen-och ultraljudsundersökningar, samt olika typer av
endoskopier.
Misstanke om ebola på flygplan och båt
Om misstanke om ebolainfektion uppkommer hos passagerare på flygplan
eller på båt, kontaktas smittskyddsläkaren via airport duty officer (ADO)
respektive trafikcentralen (hamnkaptenen).
Vid ett misstänkt eller konstaterat fall av ebola ombord på ett flygplan får
smittskyddsläkare och Socialstyrelsen begära att ett flygbolag samlar in uppgifter från passagerarna för att i efterhand kunna kontakta dem (14 § SOSFS
2007:11).
Den europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC och den amerikanska
motsvarigheten CDC har båda utgivit rekommendationer om hur misstänkta
fall av ebola och kontakter till sådana fall ska hanteras inom luftfart, se länksamlingen i slutet av detta dokument (sidan 28) med ECDC:s ”Rapid risk
assessment” från 8 april 2014 samt CDC:s ”Interim guidance about Ebola
virus infection for airline flight crews ” från 3 juli 2014.
Verifierat ebola-fall
Om infektion med ebolavirus verifierats, flyttas patienten i möjligaste mån
till högisoleringsenheten i Linköping. I väntan på överflyttning tillämpas
isoleringsrutiner, användandet av skyddsutrustning och övrigt omhändertagande på samma sätt som vid kategorin ”hög risk”.
Förflyttning av patient
Principer för transport utanför sjukhus av patient med
”viss risk” för ebola
Patient med ”viss risk” för ebola, som via telefon uppmanats att infinna sig
på infektionsklinik för bedömning och vård, rekommenderas i första hand
ambulanstransport enligt nedan. Användande av allmänna kommunikationsmedel är olämpligt.
REKOMMENDATION FÖR HANDLÄGGNING AV MISSTÄNKTA FALL AV EBOLA
SOCIALSTYRELSEN
15
Transport av patient från vårdcentral eller akutmottagning till sjukhus med
infektionsklinik sker i ambulans där följande skyddsutrustning rekommenderas för personalen: andningsskydd med ventil (FFP3), vätsketät engångsrock,
visir, täckande operationshuva och handskar. Under transporten bör patienten
bära andningsskydd utan ventil (FFP3).
I ambulansen stängs luckan mellan förarhytt och vårdutrymme, eventuella
öppningar eller hål i fönstret tätas med tejp. All utrustning, även löst sittande
föremål och skåp i vårdutrymmet, täcks med plast för att förhindra kontaminering och underlätta sanering efter avslutad transport. Silvertejp används för
att fästa plasten. Om täckningen med plast äventyrar patientsäkerheten bör
istället allt material kasseras eller rengöras och desinfekteras. Efter avslutad
transport saneras ambulansen. Kontakta lokal vårdhygienisk expertis.
Principer för transport inom sjukhus av patient med
”viss risk” för ebola
När det på akutmottagningen eller annan avdelning/mottagning inom sjukhuset uppstår misstanke om ”viss risk” för ebola, flyttas patienten snarast till ett
isoleringsrum på infektionskliniken. Förflyttningen bör om möjligt ske utomhus. Patienten förs direkt till isoleringsrummet och bör inte uppehållas i väntrum eller motsvarande.
Under transport bör patienten alltid bära andningsskydd utan ventil
(FFP3). Personal som ombesörjer transporten bär andningsskydd med ventil
(FFP3), vätsketät engångsrock, täckande operationshuva, visir och engångshandskar. Observera behovet av beredskap för punktdesinfektion, även i
samband med transport.
Undersökningar bör så långt det är möjligt ske på isoleringsrummet på infektionskliniken, vilket även inkluderar bl.a. röntgen-och ultraljudsundersökningar samt endoskopier.
Vistas patienten på akutmottagning bör det finnas ett isoleringsrum med
förrum (sluss) och kontrollerad ventilation samt direktingång/-utgång.
Principer för transport utanför sjukhus av patient med
”hög risk” för ebola
Patient med ”hög risk” för ebola som via telefon uppmanats att infinna sig på
infektionsklinik för vård, rekommenderas i första hand ambulanstransport till
sjukhuset. Användande av allmänna kommunikationsmedel och taxi är synnerligen olämpligt.
Även transport av patient från vårdcentral eller akutmottagning till sjukhus
med infektionsklinik sker i ambulans.
En specialanpassad ambulans för ändamålet finns tillgänglig i Linköping
och rekommenderas. Kontakt tas med infektionsbakjouren på Universitetssjukhuset i Linköping för användande av ambulansen.
Om bruk av detta fordon inte bedöms vara lämpligt (t.ex. på grund av stort
avstånd till Linköping) får lokal ambulans utnyttjas. Följande skyddsutrustning rekommenderas för ambulanspersonalen: andningsskydd med ventil
(FFP3), vätsketät engångsrock, skyddsförkläde, visir, täckande operationshuva, handskar med god passform (t.ex. sterila hand-skar), skyddshandskar
och stövlar eller skoskydd. Under transporten bör patienten alltid bära andningsskydd utan ventil (FFP3).
16
REKOMMENDATION FÖR HANDLÄGGNING AV MISSTÄNKTA FALL AV EBOLA
SOCIALSTYRELSEN
I ambulansen stängs luckan mellan förarhytt och vårdutrymme, eventuella
öppningar eller hål i fönstret tätas med tejp. All utrustning, även löst sittande
föremål och skåp i vårdutrymmet, ska täckas med plast för att förhindra kontaminering och underlätta sanering efter avslutad transport. Silvertejp används för att fästa plasten.
Efter avslutad transport tas ambulansen ur drift och förseglas i väntan på
desinfektion. Kontakta högisoleringsenheten i Linköping för information om
hur desinfektionen ska utföras.
Principer för transport inom sjukhus av patient med
”hög risk” eller säkerställd ebolainfektion
• Då en patient förflyttas till infektionsklinik från akutmottagningen eller
annan avdelning/mottagning på sjukhuset bör förflyttningen om möjligt
ske utomhus.
• Patienten förs direkt till isoleringsrum och bör inte uppehållas i väntrum
eller motsvarande.
• Om medicinsk undersökning måste ske utanför det rum där patienten vårdas, tas i god tid kontakt med vårdhygienisk expertis och berörd avdelning
(t.ex. röntgen).
• Inga andra patienter och ingen personal som inte direkt medverkar i
undersökningen bör uppehålla sig vid eller kring transportvägarna eller i
undersökningsrummet.
• Transportvägarna inom sjukhuset kan behöva säkras med personer som
ser till att hissar och korridorer hålls fria från besökare och personal när
transporten sker. Patienten bör använda andningsskydd utan ventil (FFP3)
under transport och undersökning. Patienter som inte tolererar andningsskydd eller munskydd förses med engångsnäsdukar att hålla för munnen
vid hosta. De bör hosta upp direkt i engångsnäsduk som slängs i medförd
avfallspåse och tas om hand enligt rutiner för avfallshantering.
• Personal som transporterar och deltar i undersökningen bör använda
skyddsutrustning enligt samma rekommendation som givits för vård av
patient med ”hög risk”.
Transport av patient till högisoleringsenheten i
Linköping
Till högisoleringsenheten i Linköping hör en för ändamålet anpassad ambulans med säkerställt undertryck i vårdutrymmet samt HEPA-filtrerad frånluft.
Vid längre transporter finns också möjlighet att lasta ambulansen i ett av
flygvapnets transportflygplan. Även internationella transporter kan genomföras med detta flygplan, efter särskilda tillstånd.
Intensivvård
Vid behov av intensivvård bör vården ske med isoleringsrutiner. Ovanstående
krav på isoleringsrum rekommenderas. Saknas tillgång till särskilt isoleringsrum
får bästa möjliga isoleringsgrad skapas i samråd med vårdhygienisk expertis.
Vid högisoleringsenheten i Linköping finns möjlighet till intensivvård.
REKOMMENDATION FÖR HANDLÄGGNING AV MISSTÄNKTA FALL AV EBOLA
SOCIALSTYRELSEN
17
Diagnostik, provtagning och
analys
Nedanstående text rörande diagnostik och provtagning för ebola gäller både
vid ”viss risk” och vid ”hög risk”.
Specifik virusdiagnostik utförs endast på P4-laboratoriet vid Folkhälsomyndigheten. Diagnostiken av ebola baseras i första hand på påvisning av
smittämnet och/eller serologi. Polymerase chain reaction (PCR) används för
påvisning av nukleinsyra, elektronmikroskopi (EM) för visualisering, immunofluorescensteknik (IF) för påvisning av virusspecifika antikroppar, detektion av virusantigen samt cellkultur för isolering/odling av virus.
ECDC anger att risken är mycket låg för smittspridning på laboratorium
genom handhavande av prover från en patient infekterad med ebolavirus som
ännu inte fått sin ebolainfektion diagnosticerad, förutsatt att rekommenderade
skyddsåtgärder åtföljs vid hantering av alla typer av kroppsvätskor.
Blodutstryk för diagnostik av malaria är inte smittsamt efter att fixering av
blodmaterialet genomförts.
Skyddsåtgärder vid omhändertagande
och analyser av prover
Vid misstanke om ebola tas kontakt med ansvarig chef eller Tjänsteman i Beredskap (TiB) vid Folkhälsomyndigheten för avstämning kring vilken typ av
provmaterial som är lämplig för laboratorieanalys. Folkhälsomyndigheten
har dygnet-runt-beredskap hela året för omhändertagande av prover från patienter där misstanke om ebola föreligger. Blodprover för virusdiagnostik
hanteras enligt anvisningarna nedan och skickas därefter med kurir (dvs. en
transportfirma med tillstånd att transportera farligt gods) till Folkhälsomyndigheten (P4-laboratoriet).
Folkhälsomyndigheten – kontaktinformation
Enheten för högpatogena virus
Tjänsteman i Beredskap, TiB
010-205 20 00 (kontorstid).
010-205 24 00 (dygnet runt).
Övrig provtagning (t.ex. olika plasma/serum-analyser, liksom mikrobiologiska analyser vilka inte utförs på Folkhälsomyndigheten) undviks i möjligaste mån, vilket gäller både vid ”viss risk” och vid ”hög risk”. Det är dock,
som alltid, den kliniska bedömningen som avgör vilka undersökningar som
ska utföras.
Observera vikten av lokalt utvecklade handlingsplaner med möjlighet till
patientnära analyser vid vård av patient som är isolerad under diagnosen
”viss risk” eller ”hög risk” för ebola. Utförs provtagning, innan svar erhållits
på ebolaanalys, tas blodprover med samma rutiner som vid provtagning av
18
REKOMMENDATION FÖR HANDLÄGGNING AV MISSTÄNKTA FALL AV EBOLA
SOCIALSTYRELSEN
patient med blodsmitta och hanteras i enlighet med lokala riktlinjer. Det är
mycket viktigt att sjukhusets laboratorium förvarnas och att dessa prover
lämnas till laboratoriet personligen, samt att information utbytes angående
misstanke om ebola.
Vid ”viss risk” och ”hög risk” hanteras proverna av personal med skyddsutrustning enligt gällande lokal rutin på laboratoriet, d.v.s. heltäckande vätsketät skyddsrock, handskar och stänkskydd (visir), samt andningsskydd
(FFP3). PAPR finns även som enbart andningsskydd, enligt ovan. Se även
avsnittet nedan, sidan 21, om personlig skyddsutrustning, särskilt avseende
rutiner för avklädning av skyddsutrustningen.
Det rekommenderas att alla prov från patienter med ”viss risk” och ”hög
risk” hanteras i slutna laboratorieanalyssystem. Helst sker det på Folkhälsomyndighetens säkerhetslaboratorium, alternativt i mikrobiologisk säkerhetsbänk klass 3 eller, i avsaknad av en sådan s.k. handskbox, i säkerhetsbänk
klass 2.
Proverna bör virusinaktiveras med värme eller på kemisk väg. Om inaktivering kan komma till stånd utanför ett slutet system (se ovan) rekommenderas även, utöver den skyddsutrustning som gäller för ”viss risk”, användandet
av en heltäckande ansiktsmask, typ PAPR, vid hantering av prov från patient
med ”hög risk”.
Om prov från en patient med ”hög risk” inte kan inaktiveras, bör laboratorieanalyserna ske inom ett avgränsat område av laboratoriet där speciella
analysinstrument kommer till bruk. Användning av PAPR kan då erbjuda
ytterligare skydd för smitta, men vana och regelbunden övning i användande
av denna dräkt fordras för att en högre grad av skyddsnivå ska erhållas.
Malariadiagnostik
Malariadiagnostik för patienter med såväl ”viss risk” som ”hög risk” innefattar tjock droppe, utstryk och snabbtest. P4-laboratoriet vid Folkhälsomyndigheten kan utföra snabbtest för malaria, men inte mikroskopering av tjock
droppe och utstryk.
Analyserna görs i mikrobiologisk säkerhetsbänk 2 eller 3 på laboratorium.
Personalen bör vara utrustad med vätsketät heltäckande skyddsrock, ansiktsmask, handskar, stänkskydd (visir) och andningsskydd med ventil (FFP3).
Om prov innehållande blod eller andra kroppsvätskor från patient med
”hög risk” hanteras öppet (dvs. utanför ett slutet system), kan den speciella
skyddsdräkten PAPR som beskrivits ovan, och således även finns som enbart
andningsskydd, erbjuda utökat skydd mot smitta om de förbehåll som angivits iakttas.
Hantering och transport av prov
Det är av största vikt att alla säkerhetsåtgärder vidtas vid provtagning, injektioner och liknande ingrepp. Vid provtagning används skyddsutrustning enligt ovan. I möjligaste mån används befintlig infart för provtagning för att
undvika onödiga stick. Förbered med behållare för stickande eller skärande
föremål och spritkompresser. Efter provtagning avspritas provrören, därefter
appliceras etiketter för identifikation och varningsetikett för smittföring.
Provrören placeras sedan i skyddshylsa.
REKOMMENDATION FÖR HANDLÄGGNING AV MISSTÄNKTA FALL AV EBOLA
SOCIALSTYRELSEN
19
Instruktioner rörande packning och transport av provet finns på Folkhälsomyndighetens webbplats, se länk på sidan 29.
20
REKOMMENDATION FÖR HANDLÄGGNING AV MISSTÄNKTA FALL AV EBOLA
SOCIALSTYRELSEN
Vårdhygien och rengöring
För frågor kring rengöring och hantering av avfall kontaktas lokal vårdhygienisk expertis och miljö- och risksamordnare på det egna sjukhuset. Lokala
riktlinjer och nationellt regelverk (miljöbalken 1998:808, lag om allmänna
vatten- och avloppsanläggningar 2006:412) är rådande i hanteringen av avfall.
Avföring och kroppsvätskor från patienten bör omhändertas och destrueras
enligt lokala vårdhygieniska riktlinjer.
Se även Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2005:26)
om hantering av smittförande avfall från hälso-och sjukvården, samt WHO:s
rekommendationer från 2008 (se länkar på sidan 29).
Personlig skyddsutrustning
Vid patientnära vård, under transporter och vid arbete på laboratorium används rekommenderade skyddskläder mot droppsmitta. Det innefattar vätsketät operationsrock av engångstyp, virustätt tillpassningstestat andningsskydd
med ventil (FFP3), täckande operationshuva, visir, handskar med god passform (t.ex. sterila handskar), skyddshandskar, plastförkläde samt stövlar eller
skoskydd. Användning av speciell skyddsdräkt, s.k. PAPR (powered air purifying respirator), kan erbjuda ytterligare skydd för smitta.
Observera att händer aldrig kan desinfekteras med handskar på. Vid bruk
av dubbla handskar innebär det att avspritning ej kan ske efter att enbart de
yttre handskarna tagits av eftersom gummit i det inre paret av handskar skadas av alkohol.
För att personlig skyddsutrustning ska fungera som skydd är det avgörande
att personalen fått utrustningen utprovad och vana att använda den under
övning, inklusive på- och avklädning enligt nedan.
Påklädning
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
T-shirt eller bussarong och arbetsbyxor.
Strumpor.
Sterila handskar.
Operationsrock.
Andningsskydd (se till att det sluter tätt kring näsa och mun).
Operationshuva (hänga fritt utanpå operationsrocken).
Visir.
Skyddshandskar. Handskkragen ska vara ovanpå rockens ärm.
Stövlar alt. skoskydd.
Plastförkläde.
Avklädning
Avklädning påbörjas inne i patientrummet:
1.
2.
Plastförklädet tas av.
Yttre paret skyddshandskar tas av.
REKOMMENDATION FÖR HANDLÄGGNING AV MISSTÄNKTA FALL AV EBOLA
SOCIALSTYRELSEN
21
Fortsatt avklädning sker i den yttre slussen, om sådan finns, annars kan sluss in
till vårdrummet delas in i ren och smutsig del:
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
Behåll de sterila handskarna på.
Ta av visiret och kasta.
Ta av operationshuvan och kasta.
Lossa skyddsrockens snörning.
Dra av skyddsrocken så den hamnar ut och in och kasta.
Kliv ur stövlarna på den smutsiga sidan av ytterslussen och gå över till den
rena sidan (om skoskydd används istället för stövlar; ta av dessa och kasta
och gå över till den rena sidan)
Torka av stövlarna med ytdesinfektionsmedel (alkohol med rengörande
effekt) och ställ dem på den rena sidan.
Ta av de sterila handskarna och kasta.
Desinfektera händerna.
Ta av andningsskyddet och kasta.
Ny handdesinfektion.
Innan rummet lämnas, desinfekteras alltid händerna med alkoholbaserat
handdesinfektionsmedel.
Punktdesinfektion
Vid eventuellt spill av blod eller annan kroppsvätska från person med misstänkt eller säkerställd ebolainfektion, punktdesinfekteras området genast med
natriumhypoklorit (1 % fritt klor motsvarande 10 000 ppm) eller kaliummonopersulfat i brukslösning (1 %). Alkoholbaserad ytdesinfektion (≥ 70 %)
med tensider som har säkerställd effekt mot höljeförsedda virus kan även
användas liksom något oxiderande medel, t.ex. den färdiga kombinationen av
kaliummonopersulfat, natriumpolysulfat, natriumdodecylbensensulfonat och
sulfaminsyra. Användning av etanol 70 % vid rumstemperatur och kontakttid
minst två minuter åstadkommer komplett avdödning av dessa virus.
Desinfektionsmedlet bör uppfylla kraven från CEN (European Committee
for Standardization) standard EN 14776.
Rutinerna för avfallshantering bör följas.
Slutdesinfektion av vårdrum och inventarier
Efter avslutad vårdtid, för patient med starkt misstänkt eller verifierad infektion med ebola, desinfekteras hela rummet innan det åter kan tas i bruk. Det
finns i dag ingen vedertagen metod hur man desinfekterar ett helt vårdrum. I
laboratoriemiljö använder man sig av formalinrökning alternativt väteperoxidrökning. När slutstädning är aktuell rekommenderas kontakt med högisoleringsenheten i Linköping för fortsatta diskussioner och råd om lämplig
metod.
Till dess att lämplig metod för desinfektion har genomförts ska rummet
förseglas.
Dödsfall
Skulle patienten avlida bör hanteringen av kroppen minimeras till det absolut
nödvändigaste och obduktion undvikas. I de fall där det råder tveksamhet
22
REKOMMENDATION FÖR HANDLÄGGNING AV MISSTÄNKTA FALL AV EBOLA
SOCIALSTYRELSEN
kring diagnosen bör en patolog, som bär särskild skyddsutrustning, säkra ett
begränsat antal prover (urin, likvor, hjärtblod, vävnad).
Inför begravningen läggs kroppen i en vätske- och gastät bisättningssäck
av plast. Balsamering eller annan manipulation undviks och kroppen kremeras.
Avstå från den annars vanliga borttagningen av eventuell pacemaker.
REKOMMENDATION FÖR HANDLÄGGNING AV MISSTÄNKTA FALL AV EBOLA
SOCIALSTYRELSEN
23
Kontaktspårning
Kontaktspårning utförs för att identifiera personer som haft nära kontakt med
ett konfirmerat eller misstänkt fall under utredning efter symtomdebut.
Den behandlande läkaren ansvarar för kontaktspårningen kring en patient.
Vid misstanke om ebola kan det dock vara att föredra att smittskyddsläkaren
övertar ansvaret för smittspårningen.
Socialstyrelsen ansvarar för nationell samordning av smittskyddsarbetet
och kontaktas i ett tidigt skede.
Smittskyddsläkaren och landstingets smittskyddsenhet är ansvariga för att
följande åtgärder vidtas:
• Utarbetande av listor på kontakter, bedömning av deras risk för att vara
smittade och beslut om åtgärder avseende uppföljning och eventuell isolering.
• Information till berörda om symtom på ebola och förhållningsregler, samt
löpande kontakt med dem vid behov.
Samtliga kontakter till ett säkerställt eller misstänkt fall av ebola bör kontrollera sin kroppstemperatur två gånger dagligen under tre veckors tid och genast kontakta smittskyddsläkaren om temperaturen överstiger 38 °C eller om
symtom på sjukdom uppträder.
24
REKOMMENDATION FÖR HANDLÄGGNING AV MISSTÄNKTA FALL AV EBOLA
SOCIALSTYRELSEN
Rapportering till smittskyddsläkare
Vid klinisk misstanke om ebola (både ”viss risk” och ”hög risk”) kontaktas
landstingets smittskyddsläkare skyndsamt och anmälan görs även till Folkhälsomyndigheten. Om patienten uppfyller definitionen för misstänkta fall,
tar smittskyddsenheten i landstinget kontakt med Socialstyrelsens Tjänsteman i Beredskap (TiB).
Detta sker i överensstämmelse med underrättelseskyldigheten enligt lagen
om skydd mot internationella hot mot människors hälsa (2006:1570).
REKOMMENDATION FÖR HANDLÄGGNING AV MISSTÄNKTA FALL AV EBOLA
SOCIALSTYRELSEN
25
Informations- och expertinstanser
vid misstanke om ebola
Kontaktinformation
Närmaste infektionsklinik
Det egna landstingets smittskyddsläkare
Högisoleringsenheten i Linköping: 010-103 00 00
(via infektionsbakjouren)
Folkhälsomyndighetens Tjänsteman i Beredskap (TiB): 010-205 24 00
Socialstyrelsens Tjänsteman i Beredskap (TiB): 060-109 011
(via SOS Alarm)
26
REKOMMENDATION FÖR HANDLÄGGNING AV MISSTÄNKTA FALL AV EBOLA
SOCIALSTYRELSEN
Samordnad kommunikation
Vid vård av patienter med ebola uppstår ofta många frågor hos anhöriga,
sjukvårdspersonal, transportpersonal och övriga inblandade i omgivningen.
Vid transporter från andra länder krävs kommunikation med aktörer i smittlandet, transportörer, flygplatser och Utrikesdepartementet.
Ibland kommer även fallet till massmedias och allmänhetens kännedom.
Massmedias intresse kan vara mycket stort.
Det är viktigt att all information är saklig och tydlig och uppfyller de olika
målgruppernas informationsbehov. Om flera olika instanser och talespersoner lämnar information är det viktigt att denna koordineras för att undvika
oklarheter och missförstånd.
Sjukhusets informationsavdelning och smittskyddsläkaren bör samordna
informationen till massmedia och om flera landsting berörs är det Socialstyrelsen som ansvarar för samordningen.
REKOMMENDATION FÖR HANDLÄGGNING AV MISSTÄNKTA FALL AV EBOLA
SOCIALSTYRELSEN
27
Länksamling
Sjukdomsinformation
• Folkhälsomyndigheten Sjukdomsinformation om ebolavirusinfektion.
http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/smittskydd-ochsjukdomar/smittsamma-sjukdomar/ebola/
• ECDC Ebola and Marburg fevers. Fact sheet for health professionals.
http://www.ecdc.europa.eu/en/healthtopics/ebola_marburg_fevers/factshe
et-for-health-professionals/Pages/factsheet_health_professionals.aspx
• CDC Ebola hemorrhagic fever.
http://www.cdc.gov/vhf/ebola/
• CDC Ebola hemorrhagic fever distribution map.
http://www.cdc.gov/vhf/ebola/resources/distribution-map.html
• CDC Ebola hemorrhagic fever outbreak in Guinea, Liberia, and Sierra Leone
2014.
http://www.cdc.gov/vhf/ebola/resources/distribution-map-guineaoutbreak.html
• WHO Ebola virus disease.
http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs103/en/
Epidemiologiska uppdateringar
• Folkhälsomyndigheten Ebola (Västafrika 2014).
http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/beredskap/utbrott/eb
ola-vastafrika-2014/
• ECDC Epidemiological updates.
http://www.ecdc.europa.eu/en/press/epidemiological_updates/Pages/epide
miological_updates.aspx
• CDC Ebola hemorrhagic fever. Outbreak of Ebola in Guinea, Liberia and
Sierra Leone.
http://www.cdc.gov/vhf/ebola/outbreaks/guinea
• WHO Global alert and response. Disease outbreak news.
http://www.who.int/csr/don/en/
Riskvärderingar
• ECDC Rapid risk assessment. Outbreak of Ebola virus disease in West
Africa. Third update, 1 August 2014.
http://www.ecdc.europa.eu/en/publications/Publications/ebola-outbreak-westafrica-1-august-2014.pdf
• ECDC Rapid risk assessment: Outbreak of Ebola virus disease in West Africa. Second update, 9 June 2014.
http://www.ecdc.europa.eu/en/publications/Publications/ebola-riskassessment-virus-Guinea-Liberia-Sierra-Leone.pdf
• ECDC Rapid risk assessment: Outbreak of Ebola viral disease in Western
Africa.8 April 2014.
28
REKOMMENDATION FÖR HANDLÄGGNING AV MISSTÄNKTA FALL AV EBOLA
SOCIALSTYRELSEN
http://www.ecdc.europa.eu/en/publications/Publications/Ebola-RRAWest-Africa-8April2014.pdf
• CDC Interim guidance about Ebola virus infection for airline flight crews,
cleaning and cargo personnel.
http://www.cdc.gov/quarantine/air/managing-sick-travelers/ebolaguidance-airlines.html
• WHO WHO risk assessment. Human infections with Zaïre Ebolavirus in
West Africa. 24 June 2014.
http://www.who.int/csr/disease/ebola/EVD_WestAfrica_WHO_RiskAsse
ssment_20140624.pdf?ua=1
Vårdhygien
• Socialstyrelsen Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om hantering av smittförande avfall från hälso- och sjukvården, SOSFS 2005:26.
http://www.socialstyrelsen.se/sosfs/2005-26
• WHO Interim infection control recommendations for care of patients with
suspected or confirmed filovirus (Ebola, Marburg) hemorrhagic fever.
BDP/EPR/WHO, Geneva March 2008.
http://www.who.int/csr/bioriskreduction/filovirus_infection_control/en/
Remiss samt transport av prov för eboladiagnostik
• Folkhälsomyndigheten Remiss för diagnostiskt prov avseende ebola.
http://www.folkhalsomyndigheten.se/documents/laboratorieanalys/remissspeciell-diagnostik-2014-02.pdf
• Folkhälsomyndigheten Packning och transport av prov för diagnostik av
ebola.
http://www.folkhalsomyndigheten.se/documents/laboratorieanalys/packaprovet-ratt-2014.pdf
REKOMMENDATION FÖR HANDLÄGGNING AV MISSTÄNKTA FALL AV EBOLA
SOCIALSTYRELSEN
29