Transcript Personligt skydd - andningsskydd

Andningsskydd
Personlig skyddsutrustning
är en nödlösning
Marianne Andersson
mätingenjör
Arbets- och miljömedicin
EXPONERINGSVÄGAR
• Via huden
• Via matstrupen/förtäring
• Via andning
Via andningsorganen utsätts vi för flest föroreningar
ANDNINGSVÄGAR & LUNGOR
De 600 miljoner
alveolernas sammanlagda aktiva yta är
75 - 100 m2
ANDNINGSSKYDDSPROGRAM
Andningsskyddsprogrammet ska bl.a. innehålla följande:
• Identifiering av farliga ämnen
• Riskbedömning
• Minimera risken med tekniska åtgärder
• Val av lämpliga andningsskydd
• Utbildning i användning tillpassning och underhåll
• Utse och utbilda en kompetent person
• Dokumentera samtliga åtgärder
Ett andningsskydd kan inte bara lämnas ut till användaren med
tron att det automatiskt kommer att ge en tillräcklig skyddsnivå!
SS-EN 529:2005
AFS 2001:03 ändringar AFS 2009:08, AFS 2010:11
ANSVAR
Arbetsgivaren:
• Skapa och driva ett program för skydd av andningsvägarna
• Tillhandahålla lämpligt andningsskydd
• Utbilda användare - tillpassning och underhåll
• Övervaka att programmet följs
• Dokumentera
Arbetstagaren:
• Följa programmet
• Använda andningsskyddet på föreskrivet sätt
• Rapportera eventuella problem som uppstått vid användning
Standard EN 529:2005, AFS 2001:3
FILTERSKYDDETS BEGRÄNSNINGAR
Filterskydd har tydliga begränsningar och får inte användas då:
1) det finns risk för syrebrist (mindre än 17 volymprocent)
2) föroreningen är okänd
3) vid så höga koncentrationer att det råder omedelbar risk för liv och hälsa
4) föroreningen är så "giftig" att det råder omedelbar risk för liv och hälsa
5) myndigheterna föreskriver skydd med högre skyddsnivå
Aerosol, Partiklar, Damm
Delas in i 3 grupper
1. Inhalerbart damm (≤100 μm)
2. Torakalt damm (≤10 μm)
3. Respirabelt damm (≤4,5 μm)
PARTIKELFILTER
Koncentrationen avgör
• Koncentrationen av partiklar avgör vilket typ av skydd som behövs.
• Partikelfilterna P1, P2 och P3 väljs alltså INTE efter storlek på
partiklar!
• Alla partikelfilter är testade med den partikelstorlek som är svårast att
filtrera bort.
MEN
• P1 får ej användas mot cancerogena, radioaktiva ämnen,
mikroorganismer ”t.ex. virus, sporer” eller biokemiska ämnen ”t.ex.
enzymer, hormoner”
• P1 och P2 får ej användas mot mikroorganismer (t.ex. virus, sporer)
eller biokemiska ämnen (t.ex. enzymer, hormoner)
• P3 Skyddar mot alla typer av partiklar
PARTIKELFILTER, FILTERBYTE?
När ska man byta partikelfiltret?
• Skadats eller utsatts för yttre våld
• Då andningsmotståndet ökat märkbart - ju mer partiklar som
fastnar i mediet desto effektivare blir filtreringen
GASFILTER
• Avsedda att användas för skydd mot de flesta typer av gas.
• Delas in i klasser efter kapacitet
• Delas in i typer efter vilken förorening de skyddar emot
• Observera att det finns ämnen där filterskydd är olämpligt och/eller inte
möjligt att använda
• För att avgöra om filterskydd är lämpligt kontakta AV eller tillverkaren av
utrustningen, kontrollera AFS 2011:18 "Hygieniska gränsvärden och åtgärder
mot luftföroreningar”
GASFILTERBYTE,
INGA ENKLA SVAR?
Förvaring
Ett gasfilter börja arbeta då förpackningen öppnats.
Förvaringen av gasfiltret (när det inte används) är mycket viktig.
Koncentration
Hur stor koncentrationen av ämnet är en mycket viktig aspekt i bedömningen av
filtrets livslängd.
Luftfuktighet
Luftfuktigheten är en viktig parameter och normalt gäller att ju högre luftfuktighet
desto kortare livslängd på filtret. Kontakta tillverkaren för mer information.
GASFILTERBYTE
SAMMANFATTNING
• Beräkning av gasfiltrets livslängd måste göras individuellt och kontinuerligt uppdateras
med användarens fysiska förmåga.
•Den säkraste metoden är att be tillverkaren om hjälp att bedöma livslängden, t ex
genom kapacitetsmätningar på filter som har använts i den aktuella miljön. Det finns
också hjälp att tillgå via konsulter på området samt hos AV.
•Skapa en policy för filterbyte så att det med systematik sker frekventa byten
•Dokumentera policy för filterbyte i andningsskyddsprogrammet.
TILLPASSNING AV ANDNINGSSKYDD
• Om ett andningsskydd passar eller inte är alltid en individuell fråga, eftersom alla ser
olika ut!!!
• Ett andningsskydd bör alltid testas ut på respektive användare innan det tas i
bruk på en arbetsplats!
• Kontakta tillverkaren för att få vägledning vad gäller alternativ (storlekar, alternativa
modeller, alternativa skydd, osv.)!
• Utbildning av användaren är A och O för att ett andningsskydd ska kunna
tillpassas rätt!
Prova ditt andningsskydd
Snabbtest
•
Täta filtret eller luftintaget
t.ex. med plastfolie. Andas in
djupt och håll andan. Då
trycks masken mot ansiktet.
Masken måste hålla sig
intryckt i minst 10 sekunder.
•
Prova med tex. butylacetat.
Dränk en trasa med vätskan.
Låt därefter den som ska
prova sin mask komma in i
rummet. Vifta med trasan
framför ansiktet på hen,
särskilt kring maskens kanter
där den tätar mot ansiktet.
Den starka lukten tränger in
genom minsta läcka.
ADI 38
ANDNINGSSKYDD
Läckage genom:
•
•
•
Filter
Utandningsventilerna
Mellan ansikte & mask
MASK MED FASTA FILTER
Standard EN 405:2001
HALVMASK / KVARTSMASK
Standard EN 140:1999
HELMASK
Tre klasser
Klass 1
Helmasker för lätt arbete
Klass 2
Helmasker för ordinärt arbete
Klass 3
Helmasker för speciell användning, t ex rökdykningsutrustning
Standard EN 136:1998
FLÄKTASSISTERAT FILTERSKYDD
Standard EN 12941:1998
FLYKTFILTERUTRUSTNINGAR
Hemsida – www.bps.nu