Transcript Handikappomsorg - Valideringstolk

ADHD
Förkort ning f ör engelska At t ent ion Def icit Hyperact ivit y
Disorder, uppmärksamhet sst örning med överakt ivit et .
Neuropsykiat risk f unkt ionsnedsät t ning. ut vecklingsavvikelse
med debut i barndomen och med dominerande symt om i f orm
av brist ande uppmärksamhet , koncent rat ionssvårighet er,
överakt ivit et och impulskont rollbrist .
PDFmyURL.com
ADL
Akt ivit et er i dagliga livet , vardagliga göromål, som at t klä sig,
t vät t a sig, ät a, t oalet t besök m.m.
ADL-hjälpmedel
Hjälpmedel som underlät t ar akt ivit et er i dagliga livet (ADL),
d.v.s. hjälper at t klara vardagliga göromål, t .ex. vid av- och
påklädning , mat sit uat ion, t oalet t besök, f örf lyt t ning, m.m.
ADL-träning
ADL, akt ivit et er i dagliga livet . D.v.s. man t ränar upp f unkt ioner
så at t man kan klara vardagliga göromål, som at t klä sig,
t vät t a sig, ät a, t oalet t besök m.m.
Amyotrofisk lateralskleros, ALS
En sjukdom där nervimpulserna t ill musklerna successivt
f örsämras. Det t a medf ör at t individen f år en f ysisk
f unkt ionsnedsät t ning.
Arbetsställning
At t ut f öra arbet suppgif t er på et t sådant sät t at t det är
skonsamt f ör den egna kroppen.
PDFmyURL.com
Arbetsterapeut
En yrkeskat egori inom vården; person som ut övar
arbet st erapeut iska åt gärder i f örebyggande, habilit erande
och rehabilit erande syf t e som avser akt ivit et er i det dagliga
livet .
Aspergers syndrom
Även kallad högf ungerande aut ism, är lindrigare f orm av
aut ism. Neuropsykiat risk f unkt ionsnedsät t ning med normal
eller hög begåvning.
Autism
Aut ism är en medf ödd eller t idigt f örvärvad (f öre 3 års ålder)
neuropsykiat risk f unkt ionsnedsät t ning som påverkar hjärnans
sät t at t hant era inf ormat ion och f örekommer of t a
t illsammans med ut vecklingsst örning. Ut märkande är at t
dessa individer är inåt vända och har svårighet er med samspel
med andra människor.
Autismliknande tillstånd
Individer som int e f åt t diagnosen Aut ism, men ändå har
t endens t ill at t vara inåt vända och har vissa svårighet er med
samspel med andra människor.
PDFmyURL.com
Avlösarservice i hemmet
En personal f rån handikappomsorgen kommer hem och
avlöser en anhörigvårdare, så den t .ex. kan ut rät t a ärenden
eller ha en ledig dag f ör at t åt erhämt a sig. Insat s enligt LSS.
Begåvningshandikapp
Först åndshandikapp, nedsät t ning av f örst åndsf unkt ionerna
(kognit iv f örmåga). Termen är en samlingsbet eckning f ör
begåvningsnedsät t ningar som påverkar möjlighet er t ill
f örst åelse och inlärning och kan ha olika orsaker, t .ex. ärf t lig
disposit ion eller f örlossningsskada.
Begåvningsmässigt funktionshinder
Int ellekt uell f unkt ionsnedsät t ning, ut vecklingsst örning.
Bemötande
Bemöt ande i vården; man har rät t at t bli bemöt t på et t
prof essionellt och värdigt sät t oavset t kön, et nicit et , religion
eller t rosuppf at t ning, sexuell läggning, ålder,
könsöverskridande ident it et eller ut t ryck, eller f unkt ionshinder.
Gäller både om man är pat ient eller anhörig.
PDFmyURL.com
Bildschema
Dagens händelser (schema) sät t s upp med bilder i t ur och
ordning. Det t a hör t ill t ydliggörande pedagogik.
Biståndsavdelning
Kommunens bist åndsenhet som beslut ar om en person
beviljas insat ser enligt lagarna SoL (Socialt jänst lagen), HSL
(Hälso- och sjukvårdslagen) och LSS (Lagen om st öd och
service t ill vissa f unkt ionshindrade).
Biståndsbedömning
Den bedömning som görs av vilka behov av hjälp och st öd en
person har och som leder t ill beslut om man har rät t t ill st öd
och i så f all i vilken f orm.
Biståndshandläggare
Bist åndsbedömare, yrkesbet eckning på den personal på
kommunens bist åndsenhet som beslut ar om en person
beviljas insat ser enligt lagarna SoL (Socialt jänst lagen), HSL
(Hälso- och sjukvårdslagen) och LSS (Lagen om st öd och
service t ill vissa f unkt ionshindrade), d.v.s. beslut ar om man har
rät t t ill st öd och i så f all i vilken f orm.
PDFmyURL.com
Bliss
Namn på et t t eckensyst em, ”symbolspråk” som är et t
kommunikat ionshjälpmedel. Personenvsom saknar t al, of t a i
f örening med et t rörelsehinder f år peka på symbolkart a f ör
at t göra sig f örst ådd.
Boende med särskild service
Kallas of t a f ör gruppbost ad och är en särskild anpassad
bost ad f ör vuxna med f unkt ionsnedsät t ning eller f ör barn och
ungdom med f unkt ionsnedsät t ning där det f inns personal som
ska ge viss service och vård dygnet runt . Insat s enligt LSS.
Boendemodeller
Enligt Lagen om st öd och service t ill vissa f unkt ionshindrade,
LSS: gruppbost äder, st ödboende (kopplad t ill personal),
boende med verksamhet (t rädgård, djurhållning, verkst ad
m.m.), eget boende med assist ans, eget boende, boende
med anhörig, aut ismboende, kort t idshem (avlast ning, f rit id),
barnboende.
Bostadsanpassning
Är t ill f ör at t man ska ha möjlighet t ill et t självst ändigt liv i sit t
eget hem om man har en f unkt ionsnedsät t ning. Åt gärderna
ska leda t ill at t man f år en bost ad som passar de egna
PDFmyURL.com
behoven.
Brukare
Brukare (vårdbrukare) eller vårdt agare är den of f iciella
benämningen på personer som f år vård och omsorg inom
socialt jänst en (Socialt jänst elagen, SoL, Lagen om st öd och
service t ill vissa f unkt ionshindrade, LSS).
Brytpunktsamtal
Under et t bryt punkt samt al ges besked t ill pat ient och
närst ående om at t man går över f rån kurat iv (behandlande)
vård t ill palliat iv (lindrande) vård. Et t bryt punkt ssamt al ska
f öregå beslut om palliat iv vård och dokument eras i pat ient ens
journal.
Cerebral pares, CP
Et t samlingsnamn f ör en rad st örningar av muskelkont rollen,
vilka uppst åt t på grund av en hjärnskada innan hjärnan är
f ärdigut vecklad, det vill säga under f ost ert iden, under f ödseln
eller under de f örst a t vå levnadsåren. Cerebral pares är
f örlamning genom hjärnskada. Det t a är den vanligast e
orsaken t ill rörelsehinder, en f ysisk f unkt ionsnedsät t ning hos
barn och ungdomar.
PDFmyURL.com
Dagcenter
På en dagcent er bedrivs daglig verksamhet (enligt Lagen om
st öd och service t ill vissa f unkt ionshindrade, LSS) f ör
f unkt ionshindrade eller psykiskt sjuka, omf at t ar olika
sysselsät t ningar och lämpligt arbet e (arbet skonsulent er eller
arbet shandläggare har vårdut bildningar).
Daglig verksamhet
Daglig verksamhet är t ill f ör personer med
f unkt ionsnedsät t ning som är i yrkesverksam ålder, saknar
f örvärvsarbet e och int e går någon ut bildning, som f år arbet a
med lämpliga sysslor på et t dagcent er eller annan
arbet splat s. Insat s enligt LSS.
DAMP
Förkort ning f ör engelska Def icit in At t ent ion, Mot or cont rol and
Percept ion, brist er i uppmärksamhet , muskelkont roll och
percept ion. Neuropsykiat risk f unkt ionsnedsät t ning, som
innebär bl.a. koncent rat ionssvårighet er och nedsat t mot orik.
Man kan också ha percept uella svårighet er, det vill säga svårt
at t t olka upplevelser och sinnesint ryck.
Distriktssköterska
Sjuksköt erska med specialut bildning at t ge sjukvård t ill
PDFmyURL.com
personer som bor ”hemma” i egen bost ad.
Down syndrom
Ut vecklingsst örning orsakad av kromosomrubbning. Medf ör
int ellekt uell f unkt ionsnedsät t ning of t a kombinerad med något
hjärt f el och synf el.
Dysartri
Talrubbning som beror på en st örning i nervsyst emet , man har
svårt at t art ikulera och prat ar sluddrigt .
Dyskinesi
När en person int e kan samordna sina rörelser, t .ex. vid CP.
Empati
Förmåga at t sät t a sig in i och f örst å en annan persons
känslor.
Enskildes behov och förutsättningar
Begreppet innebär at t man i arbet et med f unkt ionshindrade
ut går if rån vilka behov den enskilde individen har och vad den
kan och vilka möjlighet er han eller hon har at t ut vecklas.
PDFmyURL.com
Experthjälp
Hjälp av en specialist , i det t a sammanhang kan vara t .ex.
logoped, psykolog, diet ist , sjukgymnast , specialpedagog m.m.
Familjehem
Et t enskilt hem, en f amilj, som på uppdrag av socialnämnden
t ar emot barn f ör st adigvarande vård och f ost ran eller vuxna
f ör vård och omvårdnad och vars verksamhet int e bedrivs
yrkesmässigt . Kallades f örr f ost erhem. Insat s enligt LSS.
Funktionshinder
Konsekvensen av f unkt ionsnedsät t ning och med det menas
begränsning av en individs f ysiska eller psykiska
f unkt ionsf örmåga i en viss sit uat ion eller i en viss miljö som
int e är anpassad t ill personens f unkt ionsnedsät t ning.
Funktionsnedsättning
Enligt Socialst yrelsen bet yder f unkt ionsnedsät t ning at t man
har nedsat t f örmåga at t f ungera f ysiskt , psykiskt eller
int ellekt uellt , uppst år t ill f öljd av en medf ödd skada eller en
skada som man f år t .ex. ef t er en olycka eller sjukdom och kan
vara under en period eller f ör allt id. Kan leda t ill hinder när den
omgivande miljön int e är anpassad t ill personens
PDFmyURL.com
f unkt ionsnedsät t ning.
Funktionstillstånd
Beskriver hur en person f ungerar ut if rån sina f ysiska, psykiska,
sociala eller int ellekt uella f unkt ioner.
Fysisk funktionsnedsättning
En begränsning av en persons f ysiska f örmåga at t f ungera
som självst ändig individ och at t ut öva önskade akt ivit et er.
Innef at t ar t .ex. svårighet er med rörelsef örmågan, nedsat t syn
eller hörsel, allergi och ast ma.
Fysiskt handikapp
Konsekvensen av f ysisk f unkt ionsnedsät t ning, begränsning av
en individs f ysiska f unkt ionsf örmåga i en viss sit uat ion eller i
en viss miljö som int e är anpassad t ill personens
f unkt ionsnedsät t ning. Fysiska f unkt ionsnedsät t ningar är t .ex.
svårighet er med rörelsef örmågan, nedsat t syn eller hörsel,
allergi och ast ma.
Färdtjänst
En t ransport service (t axi eller specialf ordon) som man kan f å
t illgång t ill om man har en långvarig f unkt ionsnedsät t ning som
PDFmyURL.com
gör at t man har svårt at t resa med allmänna
kommunikat ionsmedel, kommunen ansvarar f ör det .
Förebyggande hälsovård
Arbet e med at t f örebygga sjukdom och ohälsa och f rämja et t
got t hälsot illst ånd.
Förflyttningshjälpmedel
Hjälpmedel som underlät t ar och gör det möjligt at t f örf lyt t a
sig själv f ör at t kunna ut f öra akt ivit et er i det dagliga livet . T.ex.
rullst ol, krycka, käpp, rullat or, bet ast öd, gåst ol.
Förflyttningsteknik
At t arbet a på et t f ör den egna kroppen så skonsamt sät t som
möjligt vid hjälp med f örf lyt t ningar av andra personer.
Förståndshandikapp
Begåvningshandikapp, nedsät t ning av f örst åndsf unkt ionerna
(kognit iv f örmåga). Termen är en samlingsbet eckning f ör
begåvningsnedsät t ningar som påverkar möjlighet er t ill
f örst åelse och inlärning och kan ha olika orsaker, t .ex. ärf t lig
disposit ion eller f örlossningsskada.
PDFmyURL.com
Förvärvat handikapp
En f unkt ionsnedsät t ning som uppkommit p.g.a. en
olycksf allsskada eller sjukdom.
Genombrottsmetoden
Innebär at t inom så kort t id som möjligt pröva så många
f örändringar som möjligt f ör at t lära sig vilka som ger bäst
ef f ekt i den egna verksamhet en (ut övas på äldreboenden och
andra gruppboenden). ”Genombrot t ” sker när en idé inf örs i
verksamhet en ef t er at t ha beprövat s syst emat iskt ,
ut värderat s och bedömt s vara bra.
Genomförandeplan
Det t a är en planering f ör hur insat serna ska genomf öras, de
som bist åndsbedömaren f at t at beslut om. Gäller insat ser
enligt LSS och SoL och HSL i kommunal hälso- och sjukvård.
God man
God man är en person som f år f ört roendet at t sköt a
ekonomin f ör äldre, dement a och andra som behöver sådan
hjälp. Kommunerna ska se t ill at t man f år en god man om man
behöver det .
PDFmyURL.com
Gruppboende
Särskilt boende f ör äldre med demenssjukdom eller med
ut vecklingsst örning. I et t gruppboende bor vanligt vis åt t a t ill
t io personer i små egna lägenhet er med t illgång t ill personal
dygnet runt och gemensamma ut rymmen. Gammall
benämning är sjukhem.
Gånghjälpmedel
Hjälpmedel som underlät t ar och gör det möjligt at t f örf lyt t a
sig själv f ör at t kunna ut f öra akt ivit et er i det dagliga livet . T.ex.
krycka, käpp, rullat or, bet ast öd, gåst ol.
Habilitering
At t t räna upp f örmågor som man aldrig haf t , ut veckla en ny
f örmåga.
Handi
En handdat or med program anpassade f ör personer med
kognit iva f unkt ionshinder.
Handikapp
Det samma som f unkt ionshinder. Konsekvensen av
f unkt ionsnedsät t ning och med det menas begränsning av en
PDFmyURL.com
individs f ysiska eller psykiska f unkt ionsf örmåga i en viss
sit uat ion eller i en viss miljö som int e är anpassad t ill
personens f unkt ionsnedsät t ning.
Handikapphjälpmedel
En anordning som underlät t ar t illvaron f ör en person med
någon f orm av f unkt ionshinder.
Handikappomsorg
Et t samlingsnamn på den hjälp och st öd (bist ånd, hemt jänst ,
LSS, hjälpmedel) som kommunen erbjuder t ill personer med
någon f orm av f unkt ionsnedsät t ning: f ysisk, psykisk eller
int ellekt uell.
Handlingsberedskap
At t personal har sådan basut bildning så at t de är f örberedda
at t anpassa hjälpåt gärder t ill den uppkomna sit uat ionen.
Handräckning
Begreppet st år f ör när personen med f unkt ionsnedsät t ning
gör så mycket den f örmår och personalen t ar vid där
f örmågan t ar slut . Förlängda armen f ör brukare kallas ibland
personalen som jobbar med personer med
f unkt ionsnedsät t ning.
PDFmyURL.com
f unkt ionsnedsät t ning.
Helhetssyn
Begrepp som man använder när man menar at t man ska se
människan (pat ient en) som är en odelbar f ysisk, psykisk,
social och andlig helhet . Psykologiska och sociala f akt orer ges
samma vikt som biologiska, d.v.s. man ska se t ill hela
människan och hans eller hennes sit uat ion.
Hemstöd
St öd f rån kommunens psykosociala verksamhet ges i det
egna boendet .
Hemtjänst
Personlig hjälp (t .ex. hjälp med st ädning, t vät t , påklädning,
bäddning, mat , handla) och omvårdnad, socialt st öd i egen
boende, även i äldreboende (kallas f ör ”hemt jänst i
äldreboende”). St örre delen av det arbet e som hemt jänst en
ut f ör är st ödinsat ser som man har rät t t ill enligt
Socialt jänst lagen (SoL).
Hjälp i hemmet
Hjälpen har som syf t e at t underlät t a f ör den som äldre och
(eller) f unkt ionshindrad at t kunna bo kvar i sin invanda
PDFmyURL.com
hemmiljö. Et t behovsprövat bist ånd som regleras av
Socialt jänst lagen (SoL).
In och hämta-service
Innebär at t t axichauf f ören f ör f ärdt jänst ringer på dörren och
ledsagar resenären mellan t axibil och bost ad.
Individuell omvårdnadsvårdplanering
All personal som arbet ar kring en pat ient eller brukare t räf f as
f ör regelbunden planering och dokument at ion om vilka
omvårdnadsinsat ser individen behöver, of t ast också med
bist åndshandläggare.
Insatser enligt LSS
LLS-insat s, den hjälp man blir beviljad av kommuner och
landst ing enligt Lagen om st öd och service t ill vissa
f unkt ionshindrade (LSS), t .ex. särskilt anpassad bost ad f ör
vuxna, ledsagarservice, m.m.
Intellektuell funktionsnedsättning
Kognit iv f unkt ionsnedsät t ning, innebär svårighet er at t t a
emot , bearbet a och f örmedla inf ormat ion, vilket bet yder at t
det krävs längre t id f ör at t f örst å och lära sig saker.
PDFmyURL.com
Intimavstånd
Beskrivning av grad av ”närhet ”, d.v.s. det avst ånd (närhet )
man kan ha t ill f amiljemedlemmar och som man int e har t ill
andra personer.
Kantiner
Rost f ria behållare med lock där man f örvarar lagad mat .
Kognitionshjälpmedel
Olika sort ers hjälpmedel f ör personer med demens eller
ut vecklingsst örning som hjälper dem at t komma ihåg at t t .ex.
ät a, lägga sig m.m.
Kognitiv funktion
Ment ala f unkt ioner, möjlighet at t t änka och handla.
Kommunikationshjälpmedel
Hjälpmedel f ör personer med t al- och språksvårighet er som
underlät t ar eller möjliggör kommunikat ion, t .ex. Bliss
(symbolspråk), t eckenspråk, dat or med t alsynt es m.m.
PDFmyURL.com
Kontaktmannaskap
Innebär at t en personal har et t ut ökat ansvar f ör en viss
pat ient . I hemt jänst en och på särskilda boende har en av
omvårdnadspersonalen övergripande ansvar f ör några
brukare och är deras kont akt person. Den ser t ill at t brukarens
behov av hjälp och st öd blir t illgodosedda.
Kontaktperson
En kont akt person ska vara som en kompis t ill en
f unkt ionshindrad när det f inns brist er i det sociala nät verket .
Kont akt personen ska göra det möjligt f ör den enskilde at t
skapa et t socialt kont akt nät genom at t delt a i
f rit idsakt ivit et er och int ressen och bryt a isolering. Insat s enligt
LSS.
Kontaktpersonal
I hemt jänst en och på särskilda boende har en av
omvårdnadspersonalen övergripande ansvar f ör några
brukare och är deras kont akt person. Den ser t ill at t brukarens
behov av hjälp och st öd blir t illgodosedda.
Korttidsboende
Kommunens kort t idsboende är t ill f ör at t bedriva kort t idsvård,
som innef at t ar bland annat rehabilit ering, planering/ut redning,
PDFmyURL.com
växelvård, avlösning, ”vänt boende” och palliat iv vård, dvs vård
i livet s slut skede.
Korttidstillsyn
Insat sen enligt LSS f ör skolungdom över 12 år med
omf at t ande f unkt ionsnedsät t ningar. Kort t idst illsyn ut anf ör
hemmet kan ges f öre och ef t er skolans slut , under lovdagar,
st udiedagar och längre lov som exempelvis sommarlov.
Korttidsvistelse utanför det egna hemmet
Barn med f unkt ionsnedsät t ning har rät t t ill en t ids vist else i et t
särskilt kort t idshem, hos en st ödf amilj, på et t sommarläger
eller liknande. Syf t et med kort t idsvist elsen är at t ge
miljöombyt e, avkoppling, egen st imulans och rekreat ion
samt idigt som närst ående f år avlast ning i
omvårdnadsarbet et . Insat s enligt LSS.
Korttidsvård
Vårdf orm på kommunens särskilt kort t idsboende under en
begränsad t id (1–4 veckor), vid et t t illf älligt ökat vårdbehov,
som avlösning f ör anhörig som vårdar i hemmet eller under
ut redning och planering av vårdinsat ser. Även f ör personer
som är medicinskt f ärdigvårdad på sjukhus men int e ännu kan
klara sig själv i sit t eget boende (rehabilit ering) eller f ör
palliat iv vård.
PDFmyURL.com
Kroniska sjukdomar
Begreppet innebär at t sjukdomen är långvarig, långsamt
f ort löpande eller int e kan bot as och man f år leva med den
rest en av livet . Kronisk sjukdom kan leda t ill f ysisk
f unkt ionsnedsät t ning. Exempel på sådana sjukdomar är:
reumat ism, psoriasis, mag- och t armsjukdomar, njursjukdom
och epilepsi.
Ledsagare
En person som en f unkt ionshindrad eller en äldre f år st öd av
f ör at t kunna delt a i akt ivit et er i närmiljön ut anf ör hemmet ,
t .ex. gå på bio eller bara promenera eller at t ha med sig t .ex.
under resan med f ärdt jänst en om personen av någon
anledning int e kan göra det på egen hand.
Ledsagarservice
Ledsagarservice innebär at t en f unkt ionshindrad, som int e har
beviljat s en personlig assist ent , f år st öd av en person f ör at t
kunna delt a i akt ivit et er i närmiljön ut anf ör hemmet , t .ex. gå på
bio eller bara promenera. Insat s enligt LSS.
Livskvalitet
Möjlighet at t leva et t bra liv (även om man har en sjukdom
PDFmyURL.com
eller f unkt ionsnedsät t ning), vilket bet yder olika f ör olika
människor.
LSS
Lagen om st öd och service t ill vissa f unkt ionshindrade. En
rät t ighet slag, som skall garant era personer med omf at t ande
och varakt ig f unkt ionsnedsät t ning, ej beroende på normalt
åldrande, goda levnadsvillkor, den hjälp de behöver i det
dagliga livet .
Matdistribution
Bist ånd med mat , man f år mat levererat t ill bost aden. Et t
behovsprövat bist ånd som regleras av Socialt jänst lagen
(SoL).
Medfött handikapp
En f unkt ionsnedsät t ning som uppkommit under f ost erst adiet
eller i anslut ning t ill f örlossningen.
Multipel skleros, MS
En sjukdom där det successivt blir svårare och svårare f ör
nervimpulser at t komma f ram t ill muskler. Det t a medf ör en
f ysisk f unkt ionsnedsät t ning.
PDFmyURL.com
Multisensorisk stimulering
Samt idig st imulering av f lera sinnen, t .ex. hörsel, syn och lukt .
Muskelryckningar
När musklerna arbet ar ut an at t individen har best ämt det
(of rivilligt och okont rollerbart ).
Måltidshjälpmedel
Hjälpmedel f ör personer med olika slags
f unkt ionsnedsät t ningar så at t de ska f ungera självst ändigt vid
målt id.
Människosyn
Begreppet avser hur man ser på ”människan”, uppf at t ningar
om människans grundläggande egenskaper, hennes
möjlighet er och begränsningar. Alla har olika människosyn, t .ex.
uppf at t ningar om det en f ri, självst ändig varelse, oberoende
av kön, et nicit et , religion o.s.v.
Människovärdesprincipen
Innebär at t alla människor har lika värde och samma rät t
oberoende av personliga egenskaper och f unkt ioner i
PDFmyURL.com
samhället .
Neurologisk undersökning
Undersökning som ger svar på om det f inns t ecken (symt om)
som t yder på neurologisk åkomma, d.v.s sjukdomst ecken f rån
nervsyst emet .
Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning
Psykisk f unkt ionsnedsät t ning, en begränsning av en persons
psykiska f örmåga at t f ungera som självst ändig individ och at t
ut öva önskade akt ivit et er, t .ex. klara av kont akt en med andra
människor, sköt a sina vardagssysslor.
Ortopediska hjälpmedel
Hjälpmedel f ör avlast ning och f ör smärt lindring av
rörelseapparat en.
Parkinsons sjukdom
En sjukdom som kännet ecknas av rörelseproblem, st elhet och
skakningar; mot orikst örning som orsakas av f örlust av
dopaminhalt iga nervbanor i hjärnan. Det t a medf ör en f ysisk
f unkt ionsnedsät t ning.
PDFmyURL.com
Perceptionsnedsättning
St örning som drabbar varseblivning (t .ex. syn- och
hörselint ryck), då en person med t .ex. cerebral pares (CP) har
problem med at t t olka signaler i omgivningen, svårighet at t
uppf at t a sin egen kropp.
Personlig assistans
Personer med f unkt ionsnedsät t ning kan f å en eller f lera
assist ent er som hjälper med det personen int e klarar av själv.
Syf et är at t f unkt ionshindrade ska leva et t så självst ändigt liv
som möjligt . Den som behöver assist ans ska själv best ämma
hur och vad som ska göras medan assist ent en hjälper t ill med
det som personen int e klarar av själv på grund av sin
f unkt ionsnedsät t ning. Insat s enligt LSS.
Personlig omvårdnad
Hjälp med personlig hygien, t oalet t besök, av- och påklädning,
t andvård, m.m. Et t behovsprövat bist ånd som regleras av
Socialt jänst lagen (SoL).
Personligt stöd
Man f år ”hjälp t ill självhjälp”. Det innebär at t brukaren ska göra
så mycket som möjligt själv och f å st öd at t t räna upp sådan
f ärdighet er som man aldrig haf t . Insat s enligt LSS.
PDFmyURL.com
Pesonlig assistent
Yrkeskat egori, regleras i Lagen om st öd och service t ill vissa
f unkt ionshindrade, LSS. En person som ger personlig
assist ans och arbet ar på et t sådant sät t at t man är
brukarens ”f örlängda arm”. Med ”f örlängd arm” menas at t
brukaren gör så mycket den f örmår och när den egna
f örmågan int e räcker t ill då ska den personliga assist ent en
gripa in och f ullf ölja.
Psykisk funktionsnedsättning
Neuropsykiat risk f unkt ionsnedsät t ning, en begränsning av en
persons psykiska f örmåga at t f ungera som självst ändig
individ och at t ut öva önskade akt ivit et er, t .ex. klara av
kont akt en med andra människor, sköt a sina vardagssysslor.
Psykisk f unkt ionsnedsät t ning kan vara f öljd av en psykisk
st örning eller sjukdom.
Psykisk störning
Avvikelse i någon psykisk process, t .ex. i upplevelser och
bet eenden. Termen är nu allmänt använd även f ör psykisk
sjukdom.
Psykiskt handikapp
PDFmyURL.com
Konsekvensen av psykisk f unkt ionsnedsät t ning som uppst år
p.g.a. en psykisk sjukdom eller et t psykiskt t illst ånd,
begränsning av en individs psykiska f unkt ionsf örmåga i en viss
sit uat ion eller i en viss miljö som int e är anpassad t ill
personens f unkt ionsnedsät t ning.
Rehabilitering
När en person ska åt erf å en f örlorad f unkt ion eller f örmåga
helt eller delvis t ill den nivå som han hade f öre en skada eller
en sjukdom. Rehabilit ering omf at t ar olika åt gärder, med
inrikt ning på at t hjälpa sjuka eller skadade at t åt ervinna bäst a
möjliga f unkt ionsf örmåga.
Rullstolsbunden
Äldre benämning f ör det som idag het er rullst olsburen.
Skillnaden i benämningarna är at t individen int e är bunden t ill
rullst ol ut an rullst olen bär f ram individen.
Servicefunktioner
Olika service (hjälp) som kommun eller landst ing har at t
erbjuda t ill vårdt agare.
Sinnesstimulans
PDFmyURL.com
Inom handikappomsorgen f inns det olika sät t at t st imulera
sinnen: syn, hörsel, känsel, smak, lukt .
Sjukgymnast
En yrkesgrupp inom sjukvården som f örebygger, undersöker
och behandlar f unkt ionsst örningar som begränsar människans
rörelsef örmåga.
Social funktionsnedsättning
Personer med t .ex. alkohol- eller drogberoende, långvarig
arbet slösa eller sjukskrivna kan känna sig ut anf ör samhället s
gemenskap.
Social omsorg
Samlingsbenämning på kommunal barnomsorg samt social
service, vilken omf at t ar kommunal äldre- och
handikappomsorg.
Sociala samspelet
Ut t rycket avser hur individer bet er sig t illsammans med andra.
Socialt handikapp
PDFmyURL.com
När t .ex. ensamhet , isolering, språksvårighet er kan leda t ill
f unkt ionsnedsät t ning då individen int e kan leva et t
variat ionsrikt och meningsf ullt liv.
Socialt stöd
En hjälpinsat s f rån social service, vilken omf at t ar kommunal
äldre- och handikappomsorg, t ill personer som har svårt at t
klara vardagliga kont akt er och göromål.
Spasticitet
Onormalt st ark muskelspänning, som uppkommer ef t er skada
i cent rala nervsyst emet , och som gör at t det blir of rivilliga
muskelrörelser.
Stimulerande sysselsättning
En sysselsät t ning som gör at t man blir st imulerad och f år ork
och energi.
Stroke
St roke är den engelska benämningen på slaganf all, en
sjukdom som drabbar hjärnan och of t ast kommer plöt sligt .
Kan vara ant ingen hjärninf arkt (en blodpropp i et t blodkärl i
hjärnan) eller hjärnblödning (et t blodkärl i hjärnan har brust it ).
Medf ör en f ysisk f unkt ionsnedsät t ning.
PDFmyURL.com
Medf ör en f ysisk f unkt ionsnedsät t ning.
Tillsynsbesök
Et t kort are besök f ör at t se hur personen mår och (eller)
påminna om t .ex. mediciner. Et t behovsprövat bist ånd som
regleras av Socialt jänst lagen (SoL).
Tilläggshandikapp
Skada eller f unkt ionshinder som en individ har ut över et t
grundläggande f unkt ionshinder t .ex. gångsvårighet er, syneller hörselnedät t ning hos ut vecklingsst örda. Personer med
t illäggshandikapp kan i många f all bet rakt as som
f lerhandikappade.
Tydliggörande pedagogik
Arbet smet od inom handikappomsorgen, där man på f ör
brukaren lämpligt sät t f örmedlar vad som händer eller ska
göras, när det ska hända eller göras och kanske hur det ska
göras eller kommer at t ske.
Utredning
En bist åndshandläggare gör en ut redning och ser vilka behov
en individ har at t f å hjälp med och vilka hjälpinsat ser individen
enligt någon av lagarna har rät t t ill. När ut redningen är klar
PDFmyURL.com
f at t as et t bist åndsbeslut .
Utvecklande sysselsättning
En sysselsät t ning som gör at t man lär sig sådant man int e
kunde t idigare.
Utvecklingsstörning
Benämning på int ellekt uell (begåvningsmässig)
f unkt ionsnedsät t ning, som uppst år under ut vecklingsperioden
och är av sådan omf at t ning at t en person behöver särskilt
st öd av samhället .
Vardagsrehabilitering
At t behålla, f örebygga och åt erst älla olika f unkt ioner och
f örmågor. St ändig akt ivering i vardagen, så som at t själv klara
så mycket som möjligt av personlig hygien, at t klä på sig,
f örf lyt t ning, promenader, hushållssysslor, ut f örs med st öd och
uppmunt ran av omvårdnadspersonalen.
Vårdbrukare
Vårdbrukare (brukare) eller vårdt agare är den of f iciella
benämningen på personer som f år vård och omsorg inom
socialt jänst en (Socialt jänst elagen, SoL; Lagen om st öd och
service t ill vissa f unkt ionshindrade, LSS).
PDFmyURL.com
service t ill vissa f unkt ionshindrade, LSS).
Vårdplan
En plan f ör hur vården ska bedrivas f ör en viss pat ient och
vilka mål man vill uppnå.
Vårdtagare
Vårdt agare eller brukare, är den of f iciella benämningen på
personer som f år vård och omsorg inom socialt jänst en
(Socialt jänst elagen, SoL, Lagen om st öd och service t ill vissa
f unkt ionshindrade, LSS).
Värdigt liv
Benämning inom Socialt jänst lagen, SOL, om at t en person
som är i behov av samhället s st öd har rät t t ill ”et t värdigt liv”
och vad det innebär, d.v.s. den som vårdas ska kunna f å leva
med värdighet . Anpassas ef t er vad som är vikt igt f ör just den
här personen och kan omdef inieras under resans gång.
Växelvård
Person som vårdas i hemmet av en anhörig f år vara en t id på
et t kort t idsboende så at t den anhörige f år avlast ning och ska
kunna vila.
PDFmyURL.com
Ett samverkanspro jekt kring den nya etableringsrefo rmen med Migratio nsverket, Länsstyrelsen Västra Gö talands län, Arbetsfö rmedlingen,
SAM Skarabo rg, Lernia, TTC Utbildning i Tibro , Fo lkuniversitetets Hantverkscentrum i Tibro , Lärcenter Falkö pings ko mmun.
Pro jektet arbetar med att ta fram fo rmer fö r utbildning av valideringsto lkar nu o ch i framtiden fö r o lika branscher.
To lkfö rmedling i Mariestads ko mmun är pro jektägare.
PDFmyURL.com