Transcript Guide till Ängelholms parker och träd

Guide till Ängelholms
parker och träd
Inledning
2
3
Station
Träd är fantastiska på många sätt: genom fotosyntesen omvandlar ett träd flera
kilo koldioxid till syre varje dygn. Träd bidrar till skugga och svalka och blir hem
åt fåglar, insekter och svampar. Men inte minst skänker träden oss skönhetsupplevelser och välbefinnande.
1
Sockerbruksskolan
7
Guiden till Ängeholms parker är till för dig som önskar upptäcka det gröna
Ängelholm, stadens parker i allmänhet och dess träd och planteringar i synnerhet. Genom att upptäcka träden med denna guide hoppas vi att du gläds åt att
Ängelholm är en stad där träden värderas högt. Stadens träd lever ett tufft liv där
utrymmet är begränsat.
tan
Rönneskolan
Stortga
Varje år planterar Ängelholms kommun nya träd, buskar, blomsterlökar och
sommarblommor. Vi förvaltar också den befintliga park- och naturmarken i
kommunen. Målet är att skapa grönytor för skönhet och rekreation. Vi vill skapa
en känsla i alla våra parker och samtidigt vara i samklang med naturen och vårt
ekologiska system.
Ängelholms parker
Stortorget
Rö
n
Använd våra parker och var rädda om dem.
200 m
Text: Mattias Andersson, Birger Ekenstierna
Illustrationer: Maria Brink
Foto: Ann-Sofie Molin, Birger Ekenstierna
Layout: Lisa Larsson
Stadshuset
ne
å
Sjukhus
1. Stadsparken
2. Danielslundsparken
3. Nya torg
4. Rosentäppan
5. Tegelbruksparken
6. Vita räck / Tullportsplatsen
7. Järnvägsparken
4
6
5
Stadsparken kallades från början Nya Torg och bestod då i princip av
stora öppna fält. På 1870-talet var området, tillsammans med nuvarande parkskolans tomt, benämnd ”Gröna Torg”. Ängelholms äldsta
skulptur ”Druvan”, skapad av Anders Olsson, står som fontän mitt i
stadsparken. Den donerades av stadsträdgårdsmästaren Carl ”Karlshälla” Henryson år 1919.
Äkta kastanjCastanea sativa
Den äkta kastanjen härstammar från södra Europa och norra Afrika. Under romartiden fördes den till norra Europa där den användes till timmer eftersom kastanjen
börjar bilda bra kärnved redan efter 2-5 år.
Arten kan för många vara lätt att förväxla med hästkastanjen. Förmodligen handlar
dock förväxlingen mest om namnlikheten. Botaniskt sett är de nämligen väldigt
olika men för ett ovant öga kan det finnas vissa likheter. De har ju exempelvis snarlika frukter, båda med taggiga skal. Det är dock viktigt att veta att det bara är den
äkta kastanjen som är ätbar.
Detta exotiska träd härstammar från Nordamerika. I sitt naturliga tillstånd finner
man den växandes bland undervegetationen under stora lövträd i dalgångar och
nordsluttningar. Där tävlar trädet mot andra höga buskar så som magnolia, trollhassel och kornell om det lilla tillgängliga ljus som finns.
Äkta kastanj blir som fullvuxet ett 10-15 meter högt träd med en nästan lika bred
krona. Bladen är friskt grönglänsande, avlånga och har en vasst sågad kant. Trädet
blommar i juni med långa kolvar i vitt. Därefter kommer den taggiga frukten som
rymmer de kastanjenötter som av många anses vara en delikatess.
De stora bladen på uppemot tjugo centimeter är ett tydligt tecken på den anpassning som krävs för att fånga så mycket solljus som möjligt. Strimmlönnen är ett
ganska litet träd och blir ungefär mellan 3-6 meter högt och 3-4 meter brett. Arten
bildar naturligt ett flerstammigt träd med förgrening långt nerifrån. Trädet har fått
sitt namn från de vita ränderna som finns på de olivgröna upprätta stammarna.
Ränderna framträder kanske allra bäst vintertid och trädets siluett blir oerhört vacker mot ett snövitt täcke. Men trädet är också mycket dekorativt under hösten då de
stora löven får en underbart lysande gul höstfärg.
Då kastanjen behöver mycket värme för att trivas lämpar den sig bara i södra Sverige. Den föredrar en fuktig, mullrik jord i ett läge med mycket sol. Dock trivs trädet
inte i allt för blöta jordar då det lätt tar skada av stående vatten som fryser under
vinterhalvåret.
Strimlönnen vill ha ett skyddat läge och föredrar halvskugga men klarar även lite
soligare lägen. Den växer allra bäst i en mullrik och fuktig jord.
STADSPARKEN
STADSPARKEN
StrimlönnAcer pennsylvanicum
Sibiriskt korkträdPhellodendron amurense
STADSPARKEN
STADSPARKEN
GinkoGingo biloba
Ginkgon är ett av de mest fascinerande träden på vår planet. Dess storhetstid var
för 200 miljoner år sedan då den täckte stora delar av norra halvklotet. Den är alltså
en kvarlevande organism från en långt svunnen tid. Idag växter trädet dock vilt endast på ett fåtal platser i Kina.
För ungefär ett tusen år sen började ginkgoträdet tas i odling. Det blev ett populärt
träd att plantera utanför tempel då det påstods ha en skyddande effekt mot eldsvådor. Eld sades nämligen få trädet att utsöndra fukt och begränsa brandens utbredning. Om det ligger något i detta eller inte är dock inte vetenskapligt bevisat, men
det skulle mycket väl kunna stämma då trädet faktisk överlevt i mer än 200 miljoner
år. Trädets användande kring religiösa byggnader i Kina och Japan har gjort att det
ofta kallas för tempelträd.
Ginkgon växer med en oregelbunden krona. Grenarna är horisontellt riktade och
har ett glest växtsätt. Trädet blir mellan 9-12 meter högt och 5-6 meter brett. Bladen har ett ganska märkligt utseende och det är för att de botaniskt sett består av
flera sammanväxta barr. Detta gör att trädet egentligen varken är ett barrträd eller
ett lövträd. Men eftersom bladen fälls på vintern räknas ginkgoträdet idag som ett
lövfällande barrträd.
Ginkgon trivs i varma skyddade lägen och passar därför bra som stadsträd. Det bör
dock inte planteras i direkt anslutning till gator då den är känslig mot vägsalt.
Det sibiriska korkträdet kommer ursprungligen från norra Kina, Manchuriet och
Japan. Trädet får en mycket tjock och fårad bark duglig till kork som i Östasien
bland annat används som flöten till fisknät. Den kork som används till vinkorkar
anses finare och tas istället från en ek, Quercus suber, som inte är härdig i Sverige.
Trädet är mycket utrymmes-krävande och passar bäst i parksammanhang. Det kan
bli upptill 9-12 meter högt och den paraplyformade kronan kan uppnå en imponerande bredd på 8-12 meter. Det vackert oregelbundna grenverket bygger på några
kraftiga horisontella grenar som ofta förgrenar sig långt ner på stammen. På hösten
får löven en gul färgton och honträden får små blåsvarta frukter som hänger i klasar.
Trädet fungerar bra i de flesta jordar men odlas bäst på ett skyddat läge i en mullrik
lätt jord där tillgången på näring och vatten är god.
Runt sekelskiftet 1800 ägdes området av plantagedirektören och fabrikören Johan Wilhelm Frick, som döpte det till Johanneslund.
Handlaren Daniel Möller övertog området efter Fricks död och döpte
om det till Danielslund. På den gamla banvallen växer idag flera olika
Rhododendronarter som på våren blommar i många olika färger.
Perennrabatt
12
6
14
12
2 3
4
24
5
7
20 4
21 22 17 4
11
8
5
3
13 5
6
5
18
9
15
5
5
5
22
23
24 3
1 Polygonum affine, Bergormrot
2 Stachys byzantina ‘Silver carpet’, Lammöron
3 Miscanthus sinensis ‘Kleine fontän’, Glansmiskantus
4 Buddleia, Fjärilsbuske
5 Molinia caerula var., Blåtåtel
6 Hosta sieboldiana ‘Elegans’, Daggfunkia
7 Hosta ‘Guacamole’, Funkia ‘Guacamole’
8 Hakonechloa macra ‘Aureola’, Hakonegräs
9 Veronicastrum virginicum ‘Album’, Kransveronika
10 Veronicastrum virginicum ‘Fascination’, Kransveronika
11 Anemone x hybrida ‘Königin Charlotte’, Stor höstanemon
12 Anemone x hybrida ‘Whirlwind’, Stor höstanemon
13 Sedum ‘Jose Aubergine’, Rödbladig kärleksört
14 Veronica gentianoides, Porslinsveronika
15 Agastache ‘Blue Fortune’, Anisisop
16 Campanula lactiflora ‘Loddon Anna’, Mjölkklocka
17 Iris sibirica ‘Blue moon’, Strandiris
18 Geranium cinerum ‘Alice’, Jordnäva
19 Physostegia virginiana ‘Rosy spire’, Drakmynta
20 Platycodon grandiflorus ‘Fujii blue’, Praktklocka
21 Phlox subulata ‘Maischnee’ Mossflox
22 Scabiosa caucasica ‘Perfecta Blue’, Höstvädd
23 Stachys byzantina, Lammöron
24 Echinacea purpurea ‘Alba’, Vit solhatt
16
3
8 20
15 11
19
4
5
18 5
7
17
10
13
12
3
8
6
1
0
1
2
3m
Hästkastanjen växer idag vild i ett område i norra Grekland, Albanien och Bulgarien.
Den togs till Sverige främst för sitt vackra och exotiska utseende men också för sin
rika fruktsättning som bönderna tog tillvara som kreatursföda. Namnet hästkastanj
kommer troligen från att kastanjerna förr användes som magmedicin till hästar. De
taggiga kastanjerna är dock inget vidare som människoföda men är desto mer lockande som roliga leksaker för många barn. Den äkta kastanjen, Castanea sativa, som
får mycket smakfulla frukter är inte alls släkt med hästkastanjen.
Med svenska mått mätt blir hästkastanjen ett mäktigt träd med sina 15-20 meter på
höjden och en kronvidd på 10-12 meter. De klibbiga knopparna har ingen motsvarighet i Sverige i storlek och knoppsprickningen är en riktig upplevelse. Under maj
och början av juni får trädet sina effektfulla blomställningar som lätt kan liknas vid
brinnande facklor.
Trädet är olämpligt att använda i hårdgjorda och torra miljöer där den ofta blir brun
och risig. Istället är hästkastanjen ett utmärkt parkträd där den både får gott om
utrymme och god tillgång på vatten. De senaste åren drabbas hästkastanj i Sverige
av sjukdomen minarmal. Denna sjukdom väntas slå hårt mot många hästkastanjer
och på sikt begränsa beståndet.
DANIELSLUNDSPARKEN
STADSPARKEN
HästkastanjAesculus hippocastanum
1909 fick området kring Nya torg sin första stadsplan. Bebyggelsen i
denna del av staden var då mycket blygsam. Det var gamla jordbruksmarker där det odlats tobak och där borgarna haft djur på bete. Nya
torg har nu nästan lite förortskaraktär, med en miljö av bostäder,
små affärer och restauranger.
UllungrönnSorbus commixta ’Dodong’
I Sverige blir ullungrönnen ett medelstort träd och uppnår en höjd på
9-12 meter och en bredd på 4-5 meter. Trädet kännetecknas av sina stora glänsande blad, sin mycket rika
blomning med vita blommor i upprätta klasar samt de stora droppformade tegelröda rönnbären som är
mycket dekorativa om hösten.
Tack vare sin smidiga storlek är den
ett utmärkt trädval såväl i trädgården som i stadens parker och på
dess gator och torg. Med sin grova
grenbyggnad är den även ett mycket tåligt träd och klarar sig lika bra
i öppna och blåsiga lägen. Den har
också mycket små krav på växtplatsen men föredrar ett soligt till halvskuggigt läge med näringsrik jord.
Silverlönnen härstammar från
Nordamerika. Trädet har fått sitt
svenska namn efter bladens silvervita undersidor vilka upplevs som
silvriga därför att de är täckta med
små hår. Sitt artnamn har det fått
på grund av sin sockerrika sav, saccaros = socker. Strimlönnen kallas
därför ibland även för sockerlönn.
På ursprunglig växtplats kan trädet
bli uppemot 40 meter högt men i
vårt kalla svenska klimat får vi nöja
oss med höjder kring 15-20 meter
och en bredd på ungefär 8-12 meter. Exemplaret som du finner här
på Nya Torg är dock av sorten ’Pyramidale’ som växer med ett smalare, mer upprätt växtsätt än grundarten. Den når nästan samma sluthöjd
men blir bara ungefär hälften så
bred.
Silverlönnens blad är mindre än hos
den vanliga skogslönnen och har en
djupare inskärning. På hösten övergår bladen till en kraftigt klargul
höstfärg innan de faller till marken.
Trädet trivs allra bäst i vanlig trädgårdsjord men fungerar också bra
på en lite fuktigare växtplats. Den är
inte lika känslig för kompakterade,
syrefattiga jordar som vår vanliga
lönn. Dessa egenskaper tillsammans
med det smala växtsättet gör sorten
’Pyramidale’ till ett mycket lämpligt
gatuträd.
NYA TORG
NYA TORG
Denna mycket vackra rönn härstammar från Sydkorea där den svenske
botanisten och växtjägaren Tor Nitzelius fann frön på ön Ullung-do.
Det lite märkliga namnet får alltså
sin bakgrund förklarad av fyndplatsen.
SilverlönnAcer saccharinum
RobiniaRobinia pseudoacacia
Rosentäppan ritades av Stockholms dåvarande stadsträdgårdsmästare
Holger Blom och anlades i samband med Ängelholms 450-årsjubileum
1966. I Rosentäppan finns konstverket Snäckform II av Christian Berg.
Konstverket var en gåva från Lions Club till Ängelholms stad 1966.
Verket symboliserar födelse, förintelse och livets eviga föränderlighet.
ROSENTÄPPAN
NYA TORG
StjärnmagnoliaMagnolia stellata
Robinian härstammar från Östra USA kring bergskedjan Appalacherna. Den finns
numera också förvildad i Europa där förhållandena är gynnsamma. Namnet har
trädet fått från Linné som namngav det efter den franske botanisten Jean Robin
som förde med sig robinian till Europa under 1600-talet. Trädet är ganska snarlik
den exotiska acacian och kallas därför ibland även för falsk acacia – pseudoacacia.
I Sverige når trädet som fullvuxet en höjd på 12-15 meter och får en imponerande
krona på mellan 8-12 meters bredd. Typiska drag för robinian är bland annat den
snirkliga och luftiga kronan, den djupfårade barken och de taggiga skotten. Trädet
kan också stoltsera med en vacker, doftande och fjärilsliknande blomning i juni där
flera vita småblommor sitter samlade i 15 cm långa klasar. I september mognar
också de karakteristiska platta, halvdecimeter långa fröbaljorna.
Trädet tillhör familjen ärtväxter och kan därmed tillgodogöra sig kväve direkt från
luften som den lagrar i små bakterieknölar på rötterna. Denna egenskap gör att den
är mycket snabbväxande och gärna skjuter rotskott som kan bli besvärliga på fel
växtplats. Den växer bäst på något fuktiga och kalkrika marker och trivs
både i lätta och tunga jordar som dock inte får vara för kompakta. Den är torktålig
och värmekrävande men ganska vindkänslig, dessa egenskaper gör den till ett bra
val i stadens klimat.
Robinians virke är starkt och hållbart och varar längre som staketstolpe än vad den
erkänt långlivade eken gör. Virket används annars sparsamt och då oftast till möbler
och båtbyggen.
Stjärnmagnolian härstammar från Japan och har fått sitt artnamn från latinets stellata som betyder stjärnlik. Magnoliasläktet är namngivet av Linné efter botanikprofessorn Pierre Magnol.
Denna mycket långsamväxande magnolia är en mångförgrenad och nästan bollformad liten buske som i Sverige blir mellan 1-2 meter hög och minst lika bred. På
bar kvist i april-maj slår de svagt doftande blommorna ut från vackra silkesaktiga
knoppar. Blommorna är helt vita och ser ut som skira stjärnor tack vare de talrika
kronbladen som kan vara så många som upptill 30 stycken.
Stjärnmagnolian vill ha en näringsrik, fuktighetshållande men väldränerad jord. Den
tål dock en något torrare och mer alkalisk jord än de flesta andra magnolior om man
är noggrann med att tillföra nytt organiskt material varje år. Växtplatsen ska vara solig och skyddad från de allra hårdaste vindarna. Men liksom för alla magnolior gäller
det att vara försiktig med att ge den en alltför varm och skyddad plats eftersom den
då kan komma igång för tidigt och frostskadas.
SydbokNothofagus antarctica
Tegelbruksparken var fram till början av 1990-talet en grop, ett resultat av lertäkterna för det tegelbruk som låg där stadshuset och
höghusen längs Östra vägen finns idag. Gropen fylldes ut med rivningsmassor från Grönvalls läderfabrik och en park anlades på området.
TEGELBRUKSPARKEN
ROSENTÄPPAN
SilverpäronPyrus salicifolia
Sydboken kan växa både som ett träd eller en mångförgrenad buske. Den har fått
sitt namn därför att den har ett visst släktskap med vår vanliga svenska bok. Den
växer vilt i de sydligaste delarna av Chiles och Argentinas svala och regniga skogar.
Man har i vilt tillstånd hittat exemplar som blivit uppemot 30 meter höga, men på
grund av sitt mycket långsamväxande växtsätt blir den betydligt mindre i odling.
I Sverige blir sydboken inte mycket större än 3-5 m hög och ungefär 4 m bred. Det
spärriga och oregelbundna växtsättet tillsammans med de vridna stammarna och
de små krusiga bladen, gör att trädet får ett udda utseende. Dessa utmärkande och
nästintill hoptryckta drag gör att trädet ofta ser ut som ett tuktat bonsaiträd.
Trädet vill ha ett soligt och vindskyddat läge med en djup, fuktig och humusrik jord.
Det föredrar en växtplats med surare pH men fungerar även bra i vanlig trädgårdsjord som inte är alltför kalkrik.
Detta på senare tid mycket populära träd kommer från Kaukasus och Iran. Artnamnet salicifolia syftar på att bladen – folia - liknar de hos pilen - Salix. Ofta är det den
hängande varianten ’Pendula’ man påträffar då den är populärare än den rena arten.
Silverpäronet med sortnamnet ’Pendula’ är ett mindre träd och blir ungefär 4-6 meter högt och 3-5 meter brett. Med sina eleganta välvda grenar och silvriga videlika
blad får trädets ljusa siluett ett nästan spöklikt utseende i skymningen. De unga bladen liksom de unga skotten är täckta av ett silkigt, luddigt dun. På våren blommar
det med små gulvita blommor som dock döljs ganska väl bland bladen som slår ut
samtidigt. På hösten får trädet små bruna päron som visserligen är ätliga men tyvärr
ganska osmakliga.
Trädet är lättodlat och trivs bra både i staden och i den lilla trädgården. Den är tork
och värmetålig men föredrar en något fuktigare jord i ett soligt läge. Är jorden dessutom kalkrik får plantan en mer framträdande silvrig ton.
SötrönnSorbus aucuparia var. Edulis
Sötrönnen är ingen egen art utan en
variant av vår vanliga rönn. Skillnaden är att den har mycket intensivare blomning och större bär och
klasar. Den får också en härligt röd
höstfärg.
Tullportsplatsen anlades i början av 1930-talet. Då revs husen längs
Storgatans södra sida, liksom färgare Bergs gamla fastighet i sluttningen. Parkens namn kommer av att här låg stadstullen fram till
1810. ”Sommarflickan” av Thure Thörn sitter i parken sedan 1960.
Kaukasisk vingnötPterocarya fraxinifolia
Bären är mycket lämpliga att använda till gele.
TULLPORTSPLATSEN
TEGELBRUKSPARKEN
I Sverige kan sötrönnen bli runt 1215 meter hög och ska planteras soligt och väldränerat, men kräver inte
särskilt näringsrik jord.
Precis som namnet avslöjar härstammar denna vingnöt från Kaukasien. Trädet föredrar fuktig, humusrik jord och växer därför i närheten av vattendrag i sitt naturliga tillstånd. I det vilda kan vingnöten skapa hela skogar längs med åar och floder
eftersom den väldigt ofta skjuter rotskott.
Den kaukasiska vingnöten blir ett stort pampigt träd mellan 12-15 meter högt. Den
växer med ett mångstammigt växtsätt och blir nästan 10-12 meter brett. Vingnöten
har länge varit ett vanligt parkträd i Sverige.
Järnvägsparken, mittemot den nya järnvägsstationen, är en del av
den mark som Statens järnvägar tidigare betjänade åt Västkustbanan.
Den östra delen av parken hörde tidigare ihop med Sockerbruket. I
början av 1970-talet byggdes de fyra höghusen som idag finns i parken.
Perennrabatt
21
14
12 10
17
7
11 18
5
1
13
4
7
8
18
17
5 1
14 10 3
12 7
6
2
5 1
13 11
6
9
5
8
20
10 1
2
1. Heuchera micrantha ’Palace Purple’, Rödbladig alunrot
9
3 1
2. Nepeta faassenii, Kantnepeta
7
4
2
12 17 8
3. Rudbeckia fulgida ’Goldsturm’, Strålrudbeckia
5 6
11
13 17 3
3. Echinacea ’Sundown’, Solhatt (orangeröd)
19
16
1810 1016 1
5
3. Echinacea purpurea ’Alba’, Solhatt (vit)
3
16
4
2
8
3
14
3. Echinacea purpurea ’Magnus’, Solhatt (röd)
15
9
10
7 5 3 1
4. Salvia nemorosa ’Ostfriesland, Stäppsalvia
12 17 8
4 2
5. Sedum telephium ’Herbstfreude’, Kärleksört
57 6
13 11
17 3
6. Molinia caerula ’Variegata’, Blåtåtel
10 19 1
1810 6 16
5
7. Aster novae-angliae ’ Purple Dome’, Luktaster
3
16
3 8 4 2
7. Aster ’Apollo’, Oktoberaster
14 15
8 9
10 7 5 3 1
8. Phlox paniculata ’Pax’, Höstflox
4 2
12 17 8
9. Coreopsis verticillata ’Moonbeam’, Höstöga
11
57 6
13 7 3
10. Actaea simplex ’Brunette’, Höstsilverax
1016 10 19 1
18 5 16
11. Hemerocallis citrina, Daglilja
3 4
16
2
3 8
14
12. Eupatorium maculatum ’Atropurpureum’, Rosenflockel
4
15
9
13. Miscanthus sinensis ’Malepartus’, Japanskt gräs
10 7 5 3 1
4 2
12 17
14. Helianthus micracephalus, Flerårig solros
11 8 5 7 6
13 17 3
15. Miscanthus sinensis ’Gracillimus’, Japanskt gräs
1016 10 19
18 5 16 1
16. Agastache ’Black Adder’, Anisört
3
14 16 3 8 4 2
17. Delphinium elatum ’Aurora’, Praktriddarsporre (blå och vit)
15
9
10 7 5
18. Aconitum henryi ’Spark’, Trädgårdsstormhatt
3 1
4 2
12 17 8
19. Euphorbia polychroma ’Purpurea’, Gulltörel
57 6
11
13 17 3 10
20. Magnolia x loebneri ’Merril’, Pachysandra terminalis, Magnolia
19 1
18 10 5 10 6
4 1
med vita blommor och med skuggröna som marktäckare.
16 3 5 3
14 15
8 4 2
21. Magnolia, Pachysandra terminalis, Magnolia med skuggröna som
9
10 7 5 3 1
marktäckare.
5
12 17 8
4 2
11
6
13 17 3 7
Skala 1:200 (A5)
19 1
14 18 16
Turkisk trädhasselCorylus colurna
Den turkiska trädhasseln har sitt ursprung i sydöstra Europa och västra Asien. Artnamnet colurna är ett gammalt latinskt ord för hasselnöt eller hasselskog. Den är
nära besläktad med vår inhemska hassel men blir i motsats till denna inte en buske
utan istället ett välvuxet träd med genomgående stam.
I Sverige kan trädhasseln få en imponerande höjd på uppemot 15-20 meter och en
rejäl bredd på 8-12 meter. Dessvärre är den dock kortlivad och blir sällan mer än
100 år gammal. Den kännetecknas främst av sin mjuka korkbark och sina karakteristiska hasselnötter med långa, lite krulliga hyllen. Nötterna mognar i september
och är fullt ätbara. Blomningen som föregår fruktsättningen sker senare än hos vår
vanliga hassel, men består på samma sätt av långa hanhängen och honblommor i
huvudliknande samlingar.
På grund av sin breda krona behöver trädet gott om plats men är annars ganska
anspråkslöst. Det tål både torka och värme bra och är därför ett lämpligt växtval i
hårdjorda stadsmiljöer. Trädet är dock känsligt för salt. Men om trädet själv får välja
växer det allra helst på en solig plats i en mullrik, fuktig men väldränerad trädgårdsjord.
JÄRNVÄGSPARKEN
TULLPORTSPLATSEN
8
Rödeken finner man vildväxande i östra Nordamerika. Artnamnet rubra är helt enkelt det latinska ordet för röd. Den blir vacker som klippt häck och vid extra hård
beskärning blir bladen mycket stora och odlas därför ofta som kransgrönt.
Denna ek är ganska snabbvuxen och kan bli mycket stor med sina 20-25 meter på
höjden och 12-18 meter på bredden. Det röda i namnet kommer kanske främst från
att bladen är klarröda vid lövsprickningen, men även de unga skotten får en röd
ton. Trädet får också en vacker röd höstfärg som kan variera något både beroende
på växtplatsen och den genetiska variation som uppstår på grund av att rödeken
förökas genom frösådd.
Trädet tål både vind, värme och torka och fungerar därför bra i stadsmiljö. Men
med sin breda och oregelbundna krona är den ett volymskapande träd och passar
därför bättre i parksammanhang än på trånga gator. Den ogillar kalk och trivs bäst
på fuktighetshållande och mullrika, leriga sandjordar. Platsen bör också vara varm
och väldränerad vilket dessutom får höstfärgerna att bli intensivare.
ValnötJuglans regia
JÄRNVÄGSPARKEN
JÄRNVÄGSPARKEN
RödekQuercus rubra
I folkmun kallad vanlig valnöt för att skiljas från de övriga valnötterna. I vissa länder nämns den även som persisk valnöt. För det är från det området arten härstammar ifrån. Idag odlas trädet i hela Sydeuropa. Valnöten är härdigt i södra Sverige och
sätter bra med frukt men kan bli skadad av de extremt kalla vintrar som periodvis
med några decenniers mellanrum uppstår här i Norden.
Trädet bildar oftast en mer bred än hög krona. Fullvuxen cirka 12-15 meter hög och
10-15 meter bred. Dess blad är styva och läderartade och parbladigt sammansatta
precis som hos asken. Valnötens har dock färre men större småblad och hela bladet
isig kan bli över en halvmeter långt. Stammens bark är slät och ljust grå i färgen.
Med åldern spricker den upp och bildar en vacker struktur.
Släktnamnet Juglans är bildat av den antika guden Jupiter och det latinska ordet
glans, vilket betyder ollon. Valnötens frukt är alltså det som syftas vara en avbild av
gudens ollon. Det latinska ordet regia betyder kunglig.
Ängelholms kommun | Tel: 0431-870 00 | E-post: [email protected]
www.engelholm.se | www.facebook.com/angelholm | www.twitter.com/engelholm