Transcript (PDF, 2.02MB) - Slöjden på norreportskolan

Svepteknik
Innehållsförteckning.
Vad är trä?...............................................................................................................3
Årsringar...........................................................................................................3
Splint och kärna................................................................................................4
Vanliga trädslag.......................................................................................................4
Björk........................................................................................................................4
Trädet...............................................................................................................4
Virket................................................................................................................4
Användning.......................................................................................................4
Furu........................................................................................................................5
Trädet...............................................................................................................5
Användning.......................................................................................................5
Al:...........................................................................................................................6
Planering.................................................................................................................7
Skissfas.............................................................................................................7
materialval.........................................................................................................7
Ritning..............................................................................................................7
Exempel på ritning och övningsuppgifter..........................................................7
Svepask arbetsbeskrivning.......................................................................................9
Svepning...........................................................................................................9
Svepslutet.......................................................................................................11
Bottenplatta....................................................................................................13
Sammansättning av svepask............................................................................14
2
Vad är trä?
Trä har sedan urminnes tider betytt mycket för människan och det skulle nog inte finnas ett fungerande liv på
jorden utan träd.
Träd har gett oss skugga, föda och förser levande djur med syre och tar upp koldioxid. Träd fungerar även
som skydd mot blåst.
Verktyg har sedan urminnes tider tillverkats av trä och som råvara och byggnadsmaterial är trä oöverträffat .
Inte minst som bränsle har och är trä det vanligaste materialet världen över.
Som skog har träden betytt skydd och boplats för djur, vilket människan livnärde sig på i tidigare uppehälle.
Den medicinska nyttan av ämnen som finns i träd och andra växter ska inte glömmas bort och är bara i sin
början än. Ett träd är en växt som är minst 5 m högt och vedartad. Träd består av tre delar; rot, stam och
krona.
Träd delas in i två sorter: barrträd och lövträd. Barrträd är vanligast på kallare breddgrader och deras avfall
gör jorden surare och närings fattigare än lövskogsjord. Den största skillnaden mellan de två trädsorterna är
att lövträd i kallare klimat fäller sina blad på vintern för att spara energi, medan barrträden behåller sin
barrklädnad året om (med undantag för lärkträdet).
Barrträden är en gammal växtgrupp. Rotens uppgift är att förse trädet med vatten och mineralämnen, lagra
näring och att hålla kvar trädet i marken. I de flesta fall samarbetar trädens rötter med svampar i s.k.
mykorrhiza. Både träd och svamp har fördelar av detta samarbete. Svampen löser ut vissa mineraler från
marken till trädet, något som trädet inte själv klarar.
Kronan består av grenar och kvistar med blad eller barr. Kronans uppgift är att genom bladen eller barren
svara för fotosyntesen/ämnesomsättningen.
Stammens uppgift är att bära upp kronan och vara förbindelselänk mellan krona och rot.
En varm sommardag kan så mycket som 1 m3 vatten transporteras upp till kronan. Stammen fungerar även
som magasin för näringsämnen.
Träets hållfasthet i förhållande till sin vikt och lätthet att bearbeta gör det till ett synnerligen användbart
material, inte minst inom bygg
-industrin. Trä som material har
många egenskaper p.g.a. av
träets inre uppbyggnad.
Viktiga beteckningar rörande
träkunskap
Fiberriktningen är i trädets
längdriktning. Märgen är den
lilla centrala delen av stammen
och kan innehålla lagrad
näring. Transporten av näring
till och från märgen sker genom
stammen via celler, märgstrålar.
Alla träslag har märgstrålar och
de syns på vissa träslag tydligt.
Mest fram trädande är
märgstrålar på ytskikt med
stående års ringar. Ek och ask
är träslag där märgstrålar är klart synliga och bok är ett exempel på ett träslag där de inte syns.
Årsringar
På våren när trädet börjar växa bildas vårveden, som har stora tunna celler för att ge trädet bästa möjliga
tillväxtbetingelse. Under sommaren växer trädet långsammare och då bildas de mindre och tjockare cellerna
som bildar den bärande delen av stammen. Bindningen mellan årsringarna är stark. För varje växtsäsong sker
denna process som gör trädet tjockare och ger nya års ringar. Bredden på dessa års ringar varierar mellan
olika träslag och olika växtförhållanden. Lövträd har större andel sommarved än barrved, vilket gör att
lövträd oftast är tyngre
3
Splint och kärna
Den yttre delen av stammen kallas splint och är vanligen ljusare än kärnan. Splintpartiet av stammen
innehåller mycket vätska. Kärnan är den inre delen av stammen och är normalt mörkare än splint veden på
grund av att cellerna innehåller hartser, fetter etc. Kärnan består av döda celler och har ett betydligt lägre
fuktinnehåll än splint veden. På äldre träd ger kärnan styrka och stadga. Vissa träslag har inte mörkare
kärnved, till exempel gran. Träslag såsom björk och bok saknar utpräglad kärna. Dessa kallas därför för
splintträd.
Vanliga trädslag
Björk
Trädet
Växer på norra halvklotet. Björk finns i många
olika arter, bland annat glasbjörk , Vårtbjörk,
Hängbjörk, Ornäsbjörk och Dvärgbjörk. Björk
utvecklar gärna stubbskott. Björken blir 20–30 m
hög.
Virket
Björk är ett relativt mjukt och elastiskt träslag. Det
är lätt att bearbeta och böja samt lätt att
impregnera. Björk är däremot inte beständigt mot
röta och insekter.
Användning
Björk används bland annat till möbler,
verktygsskaft, penselskaft ,inredningssnickerier,
tandpetare, parkett, plywood och tumstockar.
Tidigare användes både näver och sav av björk. Näver till tätning under torvtak, till kanoter av urinvånarna i
Nordamerika och näverkorgar etc. Saven användes som näringsrik dryck. Barken innehåller det antiseptiska
ämnet Betulin.
4
Furu
Trädet.
Det trädslag som vi kallar furu kommer från den
vanliga tallen som är utbredd i hela Europa, från
Spanien till Sibirien. Tallen är vårt lands äldsta
barrträd och känns lätt igen på de långa blå gröna
barren och den orange artiga stammen.
Tallen invandrade från sydost för 12 000 år sedan.
Den växer i hela Sverige och är vårt näst
vanligaste träd, efter granen. Tallen kallar man
ofta också för fura som är ett gammalt nordiskt
ord för resligt träd.
Barren är ca 5 cm långa och behåller sin gröna
färg under vintern. Barken är mörkbrun. Trädets
form och storlek kan variera alltifrån rak vuxna 30
meter höga, till små knotiga träd.
Tallen älskar ljus men har annars inte så stora krav på jordmånen. Men den är känslig för
luftföroreningar. Det djupa pålrots systemet gör att den står mot kraftiga stormar. Tallen kan bli upp
till 800 år gamla. De flesta tallar avverkas normalt vid 100 års ålder.
Virket
Virket är ljusgult med en bred rödbrun kärna. Vid felaktig förvaring angrips den ljusa splinten lätt
av blåträ som är en form av mögelsvampar. Furuvirke är lätt, mjukt och lätt kluvet.
Användning
Eftersom tallen är så harts rik klarar den fukt och röta mycket bra. Den används ofta till
byggnadsvirke, båtbyggeri, pålar, el- och telestolpar, takspån m.m. Den användes till stöttor i
gruvor, eftersom det knakade tydligt i virket innan det brast. Det svenska järnvägsnätet byggdes på
slipers av fura.
Tall är idag vanlig i inredningar och i enkla, massiva möbler. Den är en viktig råvara för massaveds
industrin.
Visste du att:
• Innan det fanns elljus så högg man harts rika stickor ur fotändan på levande tallar. De
användes till vad man kallade för lys ved och användes istället för oljelampor.
• Ur tallstubbar och kapade stammar gjordes, fram till mitten av 1800-talet, trätjära. Det var
en stor exportvara och kallades ibland för det svarta guldet.
• De färska årsskotten är mycket C-vitaminrika.
• I folktron finns många skrönor om tallen. I vägskäl stannade hästtransporterna vid sup tallen
för att ta en sup och för att köra iväg onda makter. Vid mjölk tallen offrades en kopp mjölk
på våren. På fiske tallen skvättes brännvin för att få god fiskelycka mm.
• De knotiga tallarna kan ibland växa så att öglor bildades i stammen. De fick förr en stark
magisk betydelse. Drog man sjuka barn, eller deras kläder, genom dem kunde sjukdomar
botas eller förebyggas.
5
Al:
Trädet
Det förekommer två arter av al i Sverige, Gråal och Klibbal.
Klibbalen växer framför allt i södra Sverige upp till Gästrikland,
Dalarna och Värmland.
Gråalen trivs i Norrland och ner till Bergslagen.
Klibbalens bark är hos det unga trädet slät, blank och har en
grönaktig ton. Med åldern får den en grov mörkbrun skorpbark.
Skotten och bladen är klibbiga, därför namnet.
Hos Gråalen förblir barken slät med en silvergrå ton och
stammarna kan ibland vara mycket korkiga. Bladen är mer
spetsiga på Gråalen. Alen är det enda lövträd som bär kottar.
Bladen blir inte gula på hösten utan förblir gröna tills de faller
av.
Klibbalen vill ha mycket ljus och fukt. Den trivs bra längs
vattendrag, kärr och stränder.
Den brukar bli ca 25 meter hög. Gråalen är inte lika beroende av
ljus och fukt som Klibbalen. Den kan t.o.m. växa på torra sandmarker. Gråalen är något mindre,
med en maxhöjd på ca 20 meter.
Virket
Klibbalens ved är lätt bearbetad och ljust gulrött till färgen. Det används bl.a. till träskor och skaft
på redskaps eftersom det är lätt, mjukt, skonsamt mot huden och inte ger några vassa stickor.
Klibbalen är ett bra möbelvirke eftersom det inte rör sig så mycket när den torkar. Den är mycket
röt tålig under vatten och passar därför bra till olika undervattenskonstruktioner och vattenrännor.
Gråalens ved är lite ljusare än Klibbalens. Virket är något mjukare, kvistigare och av klenare
dimensionen och används därför mest till mindre slöjdföremål. Det är inte lika tåligt mot fukt som
klibbalens. De flesta sågverken sorterar inte upp de båda sorterna utan säljer allt virke under namnet
al.
Det kan bildas stora knölar vid roten. Dessa ger ett korall liknande virke som påminner om masur
björkens. Det är hårt, står bra emot slitage och ett populärt faner ämne inom möbelindustrin där det
brukar säljas under namnet alrot. Slöjdare använder det till kåsor, verktygsskaft m.m.
Användningsområden
Alens färg och struktur lämpar sig väl för möbler och innerpanel. Formbeständighet och mjukhet
gör det användbart till t ex lådor i möbler och träsnideri.
•
Barken som är rödaktig kan användas vid färgning och vid garvning av skinn och textiler.
•
Under nödåren förr hände det att barken maldes ner och blandades i mjöl vid bakning så att
mjölet skulle räcka längre. Bladen användes ofta som kreatursfoder.
•
Inom folkmedicinen har både blad och bark använts som omslag vid brännsår samt
inflammerade och öppna sår.
6
Planering.
Skissfas.
Här skissar man enkelt sina idéer på ett papper. Det behöver inte vara så noggrant utan det viktiga är
att man själv får en enkel bild av sina tankar. Det är bra om man skissar fram lite olika varianter och
möjligheter. Man får inte låser sig vid första idén utan fortsätt skissa på så man får fram en produkt
som verkar intressant.
Det är också viktigt att inte låsa sig vid vad som är möjligt och omöjligt. Skissa allt du tänker på
sen efter det får man se vad som är möjligt.
materialval.
Vilka material skall du använda, trä, metall, plast eller kanske återvunnet material.
Ritning.
Nu är det dags att gör en ritning enligt europeiska vy placeringsmetoden.
• Man bestämmer vilken skala ritningen ska vara i.
• Objektet ritas upp framifrån, sidan och uppifrån.
• Sätt ut alla mått
Exempel på ritning och övningsuppgifter
Enkla former enligt vy placeringsmetoden.
7
8
Svepask arbetsbeskrivning
Svepning
1. Välj form. Skriv senare detta nummer i lärarens pärm.
2. Mät omkretsen med ett måttband och lägg till 10 cm
3. Välj ut ett träspån som är tillräckligt långt, det får inte vara kortare än det måttet du har fått.
4. Putsa träspånet noggrant på båda sidorna och kanterna med ett 100:a sandpapper.
5. Skriv namn på fanerbiten och lägg den i blöt i 25 min. Under tiden plockar du fram: mallen,
en skruvtving och en spännbit.(du kan även skissa på ditt svepslut)
6. Svep spånet runt formen. Jobba med formen och rulla långsamt den över spånet, tills du
rullat det så att spånet överlappar sig själv.
9
7. Spänn fast spånet med en skruvtving. Använd hålet i mitten och spännbitar.
8. Skriv namn på ditt svep och låt allt stå kvar på bänken. Har du tid kvar på lektionen kan du
börja med din botten se sidan 13.
10
Svepslutet
9. Ta fram dina skisser som du har gjort och rita ut ditt svepslut på änden som läraren har
markerat.
10. Plocka fram en filklämma, tvingman och en lövsåg. Spänn fast och såga ut den form du
valt till svepavslut.. Såga mycket långsamt och försiktigt med lövsågen. Putsa både
svepändarna jämna och fina.
11
11. Plocka fram två skruvtningar och fyra spännbitar. Limma ihop svepändarna. Låt torka ca
20 minuter
12
Bottenplatta
12. Be din lärare om hjälp att välja ut material till botten. Mät diametern på ditt svep (längsta
sidan om den är oval) Lägg till 4 cm och kapa av en bit.
13. Spänn ihop bottenbitarna två och två och hyvla därefter kanten jämn och rak.
14. När du hyvlat alla kanter raka och fått alla fogar täta tar du med dina bitar till limbordet och
foglimmar med hjälp av limknektar. Placera dina bitar på limknektarna och gör först en
provspänning utan lim. Stämmer allt så stryker du på lim och limmar ihop din botten.
15. Skrapa bort överflödigt lim med en limskrapa.Skriv namn och låt torka i 30. Har du inte
sågat till svepslutet kan du göra det nu, se sidan 21.
16. Hyvla en sida plan. Kontrollera med vinkelhake om botten är jämn.Putsa sedan ytan fin.
17. Rita på bottnens tjocklek på alla fyra sidorna ca 10mm med ett pennstrykmått. Mät från
den plana sidan. Hyvla ner den ojämna sidan till linjen och se till att den blir jämn. Slipa
sedan ytan fin. När du sedan är klar så sågar du till svepslutet och limmat ihop det sidan 11.
har du redan gjort det går du till nästa sida för sammansättning.
13
Sammansättning av svepask
18. Placera ditt svep på din bottenplatta och rita mycket noggrant av svepets inre kant på botten.
19. Spänn fast bottenplattan i en filklämma och såga ut bottnen med kontursåg. Såga ca 5 mm
utanför den linje du ritat.
20. Nu kommer ett svårt men väldigt viktigt momentet. Fila ut det lilla hacket där svepslutet
kommer med en fil. Slipa sedan mycket försiktigt in botten så att den passas in i svepet på
slipmaskinen. Du måste prova många gånger och slipa om för att den skall passa. Det skall
gå trögt att få dit bottnen när den väl passar.
21. Mät ut halva bottnens tjocklek och rita ut den med ett pennstrykmått på svepets utsida.
22. Nu skall du sätta dit pluggarna som håller fast svepets botten. Börja med att mäta din
svepasks omkrets med måttband. Dela resultatet med tio. Tag måttet du fick när du delade
14
ditt sveps omkrets med tio och ställ in detta på en stickpassare. Markera de punkter du skall
borra runt hela svepet.
23. Spänn fast svepet i hyvelbänken så att markeringarna för dina borrningar kommer uppåt.
Spänn med kloss inne i svepet för att undvika att ta sönder ditt svep. Borra med ett 3,2 mm
popnitsborr i de markeringar du gjort. Borra ca 20 mm djupt och se till att du borrar rakt ner
i bottnen. Använd ett drillborr.
15
24. Tälj till små pluggar av de pinnar som läraren sågat upp och knacka försiktigt in dem med
lim i hålet du nyss borrat.
25. Såga av pluggarna 10mm ovanför kanten med kontursåg. När du har bankat i alla pluggarna
sågar du av dem längs kanten och slipar ytan så att den blir jämn och fin.
26. Nu är första delen av din svepask färdig. Nu skall du tillsammans med din lärare ta ställning
om du skall sy, göra ett lock och hur du skall ytbehandla.
Visste du att:
- Föremålet du nu tillverkat är tillverkad enligt gamla hantverkstraditioner. De äldsta svepaskar
man hittat i Sverige är så gamla som 1000 år.
- Svepaskarna användes till förvaring av allt möjligt och man tillverkade själv sina svepkärl till
hemmen.
- På Wasaskeppet hittade man massor av svepaskar där besättningen hade sina personliga saker
i.
16