Transcript områdesbeskrivning - Vindplats Göteborg

HYDROGIS AB
MARINBIOLOGISK UNDERSÖKNING
VINDKRAFTVERK
I HAKE FJORD GÖTEBORG
SAMT VÄSTER OM RÖRÖ
2012-05-09
RAPPORT 624
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1
INLEDNING
3
1.1
SYFTE
3
1.2
METOD
3
2
OMRÅDESBESKRIVNING
4
3
MARIN FLORA OCH FAUNA
9
3.1
HAKE FJORD
9
3.2
PROVTAGNING MJUKBOTTENFAUNA
17
3.3
ST. PÖLSAN- DÖRJESKÄR
19
4
BEDÖMNING
24
5
MÖJLIGA ÅTGÄRDER
27
6
KÄLLOR
29
Omslagsbild: Flygfoto över Böttö mot Torshamnen.
Ansvarig för rapporten: Lars-Harry Jenneborg/HydroGIS AB
E-post: [email protected]
Tfn: 070-38 65 691
Originaldokument: MBU 624 Vindkraft Hakefj 2012 05 09.pmd/pdf
ADRESS
TELEFON
FAX
E-POST
HEMSIDA
Ödsmåls industriväg 2
S-444 95 ÖDSMÅL
Sweden
0303-656 90
0303-773 420
[email protected]
www.hydrogis.com 556553-2974
2
ORG. NR
SÄTE
STENUNGSUND
INLEDNING
1
INLEDNING
1.1
SYFTE
Denna undersökning är framtagen på uppdrag av Sweco Environment AB i Göteborg för att
belysa de marina bottensamhällenas utbredning och status i samband med nya planerade vindkraftverk vid Hake fjords deponiområde i Göteborgs hamninlopp och alternativ lokalisering
inom arkipelagen från Stora och Lilla Pölsan upp till Dörjeskär. Materialet skall utgöra underlag
för en miljökonsekvensbeskrivning för havsbaserade vindkraftverk.
1.2
METOD
Undersökning av bottnarnas status med avseende på marin bottenflora och fauna har gjorts med
en s k fjärrmanövrerad miniROV-farkost (Remotely Operated Vehicle). Denna är försedd med
dubbla videokameror, reglerbar belysning, kompass, djupmätare, manipulator, roterande sonar
och undervattenspositionering. ROV-farkosten kan operera ner till maximalt 300 m djup och
manövreras från en kontrollenhet, antingen via en flytneutral kabel eller också via en sjunkande
kabel. Undervattensbilder i rapporten har uttagits från videofilm, vilket medger viss begränsad
upplösning. Fältarbetena utfördes i september-november 2010 och i april 2011. Prov på
sedimentets infauna gjordes med bottenhuggare. ROV-farkosten har opererats från HydroGIS
AB:s trailertransporterade båt försedd med Simrads navigationscentral (d-GPS) och ekolodsplotter.
Uppmätning av bottentopografin, för att finna lämpligaste sträckor för bottenförlagda elkablar
från verken, gjordes med ekolodsplottern (200 KHz) samt sidescan sonarer (dels 450-550
KHz dels högupplöst 1 Mhz). Sonar materialet skall användas av Bohusläns museum för granskning beträffande eventuell förekomst av marinarkeologiska föremål på bottnen.
Fig 1 ROV-farkosten har ett
maximalt dykdjup till 300 m och
drivs av tre propellrar. Högsta
hastighet är hela 4,5 knop, vilket är
en stor fördel vid strömmande vatten.
ADRESS
TELEFON
FAX
E-POST
HEMSIDA
Ödsmåls industriväg 2
S-444 95 ÖDSMÅL
Sweden
0303-656 90
0303-773 420
[email protected]
www.hydrogis.com 556553-2974
3
ORG. NR
SÄTE
STENUNGSUND
OMRÅDESBESKRIVNING
2
OMRÅDESBESKRIVNING
Fig 2 Översikt av de båda föreslagna områdena för vindkraftsetablering.
Hake fjord är belägen i Göta älvs mynningsområde mellan Hisingen och Rivö-Brännö-Galterö
och den alternativa platsen för vindkraft är belägen nordväst om Rörö (se markeringar i fig 2).
Hake fjord
Generellt är vattenkvaliteten påtagligt grumlig då ytvattnet består av Göta älvs utsötade vatten,
som sprids i hela området. Det saltare bottenvattnet på större djup än ca 1 m är ibland betydligt
klarare och det i är i denna miljö de mer marina organismsamhällena förekommer. Mellan Rivö
huvud och Måvholmsarkipelagen syns ofta en skiljelinje mellan olika vattenkvaliteter på ytvattnet
då älvvattnet söker sig mot nordväst utmed Hisingen.
Hake fjords centrala delar används sedan lång tid tillbaka som deponiområde för muddermassor,
som ej är allt för kontaminerade. Hakefjordstippen inramas av de båda inseglingslederna till
Göteborgs hamn: Torshamnsleden i norr och Böttöleden i söder.
ADRESS
TELEFON
FAX
E-POST
HEMSIDA
Ödsmåls industriväg 2
S-444 95 ÖDSMÅL
Sweden
0303-656 90
0303-773 420
[email protected]
www.hydrogis.com 556553-2974
4
ORG. NR
SÄTE
STENUNGSUND
OMRÅDESBESKRIVNING
Deponiområdet är tämligen grunt och plant med vattendjup på ca 5 m och i randområdena mot
de djupa och delvis muddrade farlederna är djupet drygt 10 m. Böttöleden i söder har naturliga
djup på ca 30 m och genom denna djupränna ges möjlighet för saltare bottenvatten att strömma
in mot Göteborgs hamnområde.
Längst ut i väster mot Danafjorden ligger Danmarks lilla eller Danska liljan som den även kallas
- en ö som kan karakteriseras som en låg hjärtformad kulle bestående av klappersten (se fig 3).
Ön hyser stora vitfågelskolonier.
Öster om Danska liljan finns flera mindre öar och skär Klåveskär och Vasskären med Böttö i
söder. I öster avgränsas deponin av en grundrygg från Gäveskär i söder mot Gula bockskär i
norr.
Fig 3. Danska liljan, som ligger på gränsen mellan Hakefjorden och Danafjorden, utgörs av en
ansamling med klappersten på en bergrygg. Ön hyser ett rikt fågelliv och en landvegetation som
domineras av hundkex och skörbjuggsört. Undervattensvegetationen har en något avvikande
artsammansättning och öster om ön finns ett relativt stort bestånd med ålgräs. I norr bildar
klapperstenarna ett långsträckt rev. Ön med omgivande bottnar har ett högt skyddsvärde.
ADRESS
TELEFON
FAX
E-POST
HEMSIDA
Ödsmåls industriväg 2
S-444 95 ÖDSMÅL
Sweden
0303-656 90
0303-773 420
[email protected]
www.hydrogis.com 556553-2974
5
ORG. NR
SÄTE
STENUNGSUND
Efter muddring 2004
Risholmen
Före muddring 2004
Hjärtholmen
Arendal
(se exempel i fig 11
ADRESS
TELEFON
FAX
E-POST
HEMSIDA
Ödsmåls industriväg 2
S-444 95 ÖDSMÅL
Sweden
0303-656 90
0303-773 420
[email protected]
www.hydrogis.com 556553-2974
6
Fig 4. Hake fjord med föreslagna ledningsdragningar. Huvudalternativet mot Torsviken och alternativ 2 mot Hjärtholmen - Risholmen och Arendal.
B och H visar lägen för videodokumentation respektive bottenhugg
B1, H1
B2
B3, H2
H3
B4
B5
Torsviken
OMRÅDESBESKRIVNING
ORG. NR
SÄTE
STENUNGSUND
ADRESS
TELEFON
FAX
E-POST
HEMSIDA
Ödsmåls industriväg 2
S-444 95 ÖDSMÅL
Sweden
0303-656 90
0303-773 420
[email protected]
www.hydrogis.com 556553-2974
7
A15
A13
A16
A14
A12
H1
A11
A17
B8
A10
H2
C2
A7
A8
A9
B7
A6
H3
A5
B6
A4
A3
A2
A1
Fig 5. Hake fjord med undersökta lokaler och ledningssträckor. A, B och C är video (se beteckningar i undervattensbilderna). H 1-5 är bottenhugg 2011.
C1
B1
B2
OMRÅDESBESKRIVNING
ORG. NR
SÄTE
STENUNGSUND
OMRÅDESBESKRIVNING
St. och L. Pölsan - Dörjeskär
Området från St. och L. Pölsan, mot Räven och Dörjeskär bildar den yttersta delen av arkipelagen
mellan Rörö och Marstrand. Från Stora Pölsan sträcker sig en grundrygg mot Räven i nordnordost. Omfattande grundområden med mer eller mindre ständigt brytande sjö finns omkring Dörjeskär. Grundklackarna består i regel av berg med omgivande steniga bottnar. Utanför grundryggen och övriga grundområden utgörs bottnarna däremot av finsediment på nära 40 m djup.
Fig 6. Undersökningsområdet vid St. och L. Pölsan samt Dörjeskär med videodokumenterade lokaler
(blå markeringar).
I ytterskärgården gäller att alla grunda områden med hårdbotten (berg och sten) ner till övergången i
finsediment (vanligtvis på ca 30 m djup) har högsta marinekologiskt värde.
ADRESS
TELEFON
FAX
E-POST
HEMSIDA
Ödsmåls industriväg 2
S-444 95 ÖDSMÅL
Sweden
0303-656 90
0303-773 420
[email protected]
www.hydrogis.com 556553-2974
8
ORG. NR
SÄTE
STENUNGSUND
FLORA OCH FAUNA HAKE FJORD
3
MARIN FLORA OCH FAUNA
I bildkollagen på bottenmiljöer på efterföljande sidor anges förutom fig nr, datum, tid, en siffra
som anger lokalnummer, H= kompassriktning, D= djup i meter och temperaturen (inne i farkosten).
3.1
HAKE FJORD
Bottnarna på Hake fjords grundplatå är till större delen av erosionstyp, vilket innebär att grövre
partiklar som skalfragment och sand har under åren vaskats ut och ligger som ett skydd mot
vidare erosion av underliggande massor. På bottenytan där ytsedimentet består av sand syns ofta
böljeslagsmönster eller åsar ända ner till 9 m djup (fig 40 och 45).
Grundplatåns sedimentbottnar har ett vattendjup på ca 5 meter, vilket är för stort för att ålgräs
Zostera marina skall kunna etablera sig här. Ålgräsvegetation i denna skärgårdsmiljö har en
utbredningsgräns mellan 1-4 meter Ålgräset har tidigare förekommit inom ett litet område inom
deponin (se grön markering i fig 75), men har vid senare tids undersökningar ej kunnat återfinnas.
Däremot finns ålgräs på mindre bottenytor mellan Vasskären och i skydd öster om Danska liljan.
A4
Fig 7. Nyetablerat kelpsamhälle mellan Gäveskär och Gula Bockskär
ADRESS
TELEFON
FAX
E-POST
HEMSIDA
Ödsmåls industriväg 2
S-444 95 ÖDSMÅL
Sweden
0303-656 90
0303-773 420
[email protected]
www.hydrogis.com 556553-2974
9
ORG. NR
SÄTE
STENUNGSUND
FLORA OCH FAUNA HAKE FJORD
Under 1980-1990 talet konstaterades att hårda bottnar med sten och berg inom Hake fjord
hyste eller var potentiella bottnar för kelpalger Laminaria saccharina. Undersökningen 2010
visar på att omfattande nyetablering av kelpalger har skett främst på grundryggen mellan Gäveskär och Gula Bockskär. Här växer kelpen också på blåmusslor och tomma skal som till stora
delar täcker sedimentet. Av kelpalgernas storlek att döma är de ca 2-4 år gamla (fig 7, 14 och
15). Även på branta bergsbottnar förekommer rikligt med kelp (fig 28).
Grundområdet med bergsbottnar strax norr om Gäveskär har bitvis både välutvecklade
kelpbestånd och fina rödalgssamhällen med Delesseria sanguinea, Phycodrys rubens m fl
arter. Skalgrusbottnar är också vanliga och på 6 m djup finns tydliga böljeslagsmönster på sandigt ytsubstrat (fig 40).
Faunasamhällena på bottnar med finsediment inom Hake fjord har i stort sett både låg artrikedom och lågt individantal.
Sandmask Arenicola marina förekommer här och var på de grundaste delarna och ormstjärnor
Ophiura sp. (fig 12 och 21) finns på djupare nivåer än 6-8 meter. Nere i sedimentet lever
hjärtmusslor Cerastoderna edule, sandmusslor Mya spp. (tomma skal ligger ofta på bottenytan
eller sifonhål syns i sedimentytan; fig 23 och 39) samt de små musslorna Abra spp. och Corbula
gibba. Övrig fauna i sedimentet är rörbyggande havsborstmaskar Polychaeta. På sedimentytan
kryper enstaka sjöstjärnor Asterias rubens (fig 32), valthornsnäckor Buccinum undatum, spiraltornsnäckor Turritella sp., pelikanfotsnäckor Apporrhais pes-pelecani samt eremitkräftor
Eupagurus bernhardus. Rikligt med Neoamphitrite sp. (fig 43) förekommer på sedimentbottnarna i centrala deponiområdet och mot grundryggen i öster (Gäveskär-Gula Bockskär).
Dess långa tentakler sträcker sig ut över sedimentbottnen.
Cyanobakterier på bottnar med finsediment förekommer i regel med en täckningsgrad på 515% (fig 23 och 24).
Grundklackarna i Hake fjord består av bergsformationer med en relativt normal algflora där
kelpen Laminaria saccharina (fig 10) dominerar. I anslutning till kelpen finns oftast täta ansamlingar med tarmsjöpungar Ciona intestinalis (fig 11 och 29), Dendrodoa grossularia (fig 11),
brödsvampdjur Halichondria panicea (fig 16 och 17) samt ibland också blåmusslor Mytilus
edulis. En rödalgsmosaik (fig 16 och 17) med Ceramium rubrum, Rhodomela confervoides
och Delesseria sanguinea (fig 9) förekommer ofta blandad med brunalgerna Dictyosiphon
foeniculaceus, och Desmarestia aculeata Bergsklackarna omges alltid av en zon med friliggande tomma blåmusselskal (fig 25 och 27). Här och var sitter även små intensivt röda buskformade alger som Callithamnion corymbosum (fig 20 och 33).
På många ställen i den centrala deponin ligger utspridda småstenar, vilka troligen härrör från
muddertippningar. Stenarnas yta täcks av krustabildande kalkalger Phymatolithon spp. De
centrala delara av deponiområdet kan karakteriseras som en mosaik med omväxlande sandiga
sediment med böljeslagsmönster, skalansamlingar framför allt omkring enstaka stenar. På dessa
sitter oftast större kelpalger Laminaria saccharina (fig 41) samt rödalgen Delesseria sanguinea
fig 42. Likartade tätväxande unga kelpformationer som i östra delarna tycks ej förekomma här.
ADRESS
TELEFON
FAX
E-POST
HEMSIDA
Ödsmåls industriväg 2
S-444 95 ÖDSMÅL
Sweden
0303-656 90
0303-773 420
[email protected]
www.hydrogis.com 556553-2974
10
ORG. NR
SÄTE
STENUNGSUND
FLORA OCH FAUNA HAKE FJORD
Där lösare sediment dominerar (fig 43) ligger också ofta skalfragment på bottenytan och på
spridda småstenar växer fingreniga rödalger som Ceramium/Polysiphonia m fl arter. Lätta ljusbruna beläggningar med cyanobakterier finns här och var, men sällan i några omfattande kvantiteter. Havsborstmasken Neoamphitrite sp. trivs synbarligen på dessa bottnar (fig 43). Maskens
fångsttentakler ligger utspridda på sedimentytan. Inom deponin har ingen biologisk störning kunnat skönjas med visuell inspektion.
Vid Hake fjords västra sluttning mot farleden har bottnarna en större mångformighet och större
ekologiskt värde. Här finns en tämligen fin vegetation med Delesseria/Phycodrys med dominans av Ceramium rubrum samt sparsamt med den bladformade rödalgen Palmaria palmata.
Här bedrivs ett intensivt fritidsfiske från småbåtar, beroende på att fisken dras till området som
inledningsvis påpekats. Vattenomsättningen är mycket god med utifrån kommande klart och salt
djupvatten som här möter flodmynningsområdets näringsrika vatten. Den livliga fartygstrafiken
bidrar till omblandning av vattenmassorna. Området bedöms som en av de bästa fiskeplatserna
inom Göteborgs skärgård.
Fiskfaunan inom övriga delen av Hake fjord representeras främst av bultfiskar (Gobidae) och
stensnultror Ctenilabrus rupestris. Lerstubb Pomatoschistus microps och sandstubb P. minutus
är vanliga på sedimentbottnar Hake fjords kelpbestånd vid grundklackarna hyser ofta täta stim
av sjustrålig smörbult Gobiusculus flavescens (fig 7, 28 och 38). Spår från uppskrämda plattfiskar är vanligt men artbestämning har ej varit möjlig. Mest sannolikt är det skrubba och rödspotta. Överfiske av torsk och ål m fl större arter har dock generellt orsakat en utarmning och
obalans i kustområdenas ekosystem.
Kabelsträckan Gula Bockskär - Torsviken
Sträckan för landföringskabeln från vindkraftsanläggningen har lagts på botten med finsediment
där inga särskilt bevarandevärda växt- eller djursamhällen förekommer. På djupare botten än ca
5 meter finns ingen vegetation och den synliga faunan är mycket sparsam. Här observerades
endast några få exemplar av vanlig sjöstjärna Asterias rubens (fig 66), ormstjärna Ophiura sp.
samt ler- och sandstubb Pomatoschistus spp.
På grundare djup förekommer viss algvegetation med svartnande havssallad Ulvaria obscura,
kelpen Laminaria saccharina, brunalgerna Pilayella litoralis, Dictyosiphon foeniculaceus
och rödalgen Ceramium rubrum (se fig 67 och 73). Vissa bottenytor med lösare sediment är
mer eller mindre täckta av bruna cyanobakterier (fig 70-71). Lersedimenten hyser många exemplar av havsborstmasken Neoamphitrite sp., vars tentakler ligger utsträckta över bottnen (fig 72).
Bergsgrunden har en tämligen rik flora med trådformade rödalger som Ceramium rubrum och
Cystoclonium purpureum (fig 73). Även ekblading Phycodrys rubens förekommer (fig 73).
Vid Torsviken består vallen mot havet av sprängsten som når ut ett bra stycke i vattnet.
Ingen ålgräsvegetation har noterats inom hela sträckningen, men finns längre mot väster dvs
sydväst om Skeppstadsholmen.
ADRESS
TELEFON
FAX
E-POST
HEMSIDA
Ödsmåls industriväg 2
S-444 95 ÖDSMÅL
Sweden
0303-656 90
0303-773 420
[email protected]
www.hydrogis.com 556553-2974
11
ORG. NR
SÄTE
STENUNGSUND
FLORA OCH FAUNA HAKE FJORD
A1
8
9
A1
A1
A2
A4
A1
10
12
A3
14
A4
12
11
13
15
FLORA OCH FAUNA HAKE FJORD
A5
A6
A6
A7
A6
16
18
A6
20
A6
22
A7
13
17
19
21
23
FLORA OCH FAUNA HAKE FJORD
A8
26
A9
25
A8
24
27
A9
A 10
28
A 10
A 11
30
A 11
14
29
31
FLORA OCH FAUNA HAKE FJORD
A 12
A 13
A 15
A 16
A 12
32
34
A 14
36
38
15
33
35
A 15
37
A 17
39
FLORA OCH FAUNA HAKE FJORD
B7
40
41
B8
42
44
46
B8
43
45
C1
C2
47
16
B8
C2
C1
MJUKBOTTENFAUNA HAKE FJORD
3.2
Provtagning mjukbottenfauna
Metodik
Provtagning med Ekman-hämtare utfördes 2011-04-09 på 6 stationer, varav 3 är belägna inom
deponin och 3 längs ledningssträckningen mot Torsviken. Provtagaren har en provtagningsyta på
15x15 cm och tar sediment ner till maximalt 10 cm djup. På varje provtagningsstation togs tre
bottenhugg och sedimentet slogs samman till ett prov innan sållning med 0,5 mm maskvidd,
varefter djuren artbestämdes räknades och vägdes (våtvikt). Resultaten redovisas i Tabell 1 och 2.
Provtagning av sedimentlevande fauna utgör ett komplement till inspektionerna med ROV-farkosten då denna inte kan se ner i sedimentet utan bara de hål i sedimentytan som djuren åstadkommer.
Resultat
Bottenhugg på sedimentbotten med ca 10 m djup inom ledningssträckningen mot Torviken,
visade på en relativt riklig förekomst med små havsborstmaskar (Nereidae), men bara enstaka
exemplar med vita småmusslor Corbula gibba och Abra spp. Provtagningsstationernas lägen
framgår av beteckningarna H1-3 i fig 5 och resultatet i Tabell 1.
Lösare sedimentbotten inom Hake fjords deponi var förekomsten av havsborstmaskar av typen Nereidae något mindre vanliga, men inslag av Neoamphitrite sp. förekom även. På videobilderna noterades rikligt med utspända tentakeltrådar över bottnen (fig 43). Dessutom förekommer ormstjärnor Opiura sp. (fig 12 och 21), som dock ej erhölls i bottenhuggen. Småmusslor var sparsamma med Abra nitida, Abra alba, Corbula gibba och Nucula nitidosa.
Där substratet utgjordes av grövre sediment med skalgrus förekom dessutom små exemplar
med hjärtmusslor Cardium edule. Generellt är sedimentbottnarnas infauna tämligen sparsam i
nuläget. Provtagningsstationernas lägen framgår av beteckningarna H1-3 i fig 4 och resultatet i
Tabell 2.
ADRESS
TELEFON
FAX
E-POST
HEMSIDA
Ödsmåls industriväg 2
S-444 95 ÖDSMÅL
Sweden
0303-656 90
0303-773 420
[email protected]
www.hydrogis.com 556553-2974
17
ORG. NR
SÄTE
STENUNGSUND
MJUKBOTTENFAUNA HAKE FJORD
Bottenhugg med Ekmanhämtare 2011-04-09
TABELL 1
Provtagning längs ledningssträckan
Prov nr
Taxon
Hugg 1
Nereidae
Corbula gibba
11
2
1,6
0,2
10,5
Hugg 2
Nereidae
Corbula gibba
Abra spp
8
3
4
1,1
0,4
0,1
4,9
Hugg 3
Nereidae
16
2,3
5,3
TABELL 2
Antal individer Våtvikt (g)
Djup (m)
Provtagning inom Hake fjord mudderdeponi
Prov nr
Taxon
Antal individer Våtvikt (g)
Hugg 1
Nereidae
Abra spp.
Nucula nitidosa
5
9
1
1,5
0,3
0,3
6,5
Hugg 2
Nereidae
Abra nitida
Abra alba
Abra spp.
Corbula gibba
7
2
3
5
3
0,7
0,3
0,4
0,1
0,2
7,5
Hugg 3
Nereidae
Telephus cincinnatus
Abra spp.
Cardium edule
3
1
3
4
0,5
3,6
0,1
0,3
7,1
18
Djup (m)
FLORA OCH FAUNA PÖLSAN-DÖRJESKÄR
3.3
St. och L. Pölsan - Dörjeskär
Bottnarna karakteriseras av grunda bergsklackar omgivna av ansamlingar med sten och stenblock vid övergången till sedimentbotten på djupnivåer omkring 20 m eller mer. Erosionsförhållande
råder ofta på djup ner till 25-30 meter beroende på grad av våg- och strömexponering. Substratet
är här vanligen grovt skalgrus som mot djupare nivåer successivt övergår i finare skalsand med
ökat inslag av lera. På 30 meter eller mer består bottnen i huvudsak av finsediment dvs brungrå lera.
Under salthaltsprångskiktet, som brukar ligga på ca 12 m djup, finns på klipp- och stenbottnar
omfattande kelpskogar av stortare Laminaria hyperborea (fig 51-55) som kan växa ner till ca
20 m djup. Mellan kelpalgerna förekommer flera för utomskärsbiotopen karakteristiska rödalger
som rödblad Dilsea carnosa (fig 53 och 55), Palmaria palmata, Odonthalia dentata m fl
arter. Varken denna kelp eller nämnda rödalger förekommer på innerskärgårdens hårdbottnar.
På djup nedanför kelpen dominerar rödalgerna Phycodrys rubens (fig 61) och Delesseria
sanguinea (fig 58). Kalkalger Phymatolithon spp. (fig 58) förekommer på djup större än 30
meter.
Stensnultra Ctenilabrus rupestris, berggylta Labrus berggylta och talrika stim med sjustrålig
smörbult Gobiusculus flavescens observerades.
Samtliga bottenmiljöer i ytterskärgården har ett mycket stort ekologiskt värde. Bottnarna är
alltid påverkade av mer eller mindre starka vattenströmmar med rent och klart vatten. Detta i sin
tur gör att algflora återfinns på dubbelt så stort djup som i innerskärgården. Mångformigheten på
hårdbottnarna är i regel också allra mest utvecklad jämfört med övriga bottnar. Variationen från
lokal till lokal (med lika substrat) i yttre havsbandet är däremot liten eller oftast omärkbar.
19
FLORA OCH FAUNA PÖLSAN-DÖRJESKÄR
48
49
50
51
52
53
54
55
20
FLORA OCH FAUNA PÖLSAN-DÖRJESKÄR
57
56
58
59
60
61
62
63
21
FLORA OCH FAUNA PÖLSAN-DÖRJESKÄR
64
65
ADRESS
TELEFON
FAX
E-POST
HEMSIDA
Ödsmåls industriväg 2
S-444 95 ÖDSMÅL
Sweden
0303-656 90
0303-773 420
[email protected]
www.hydrogis.com 556553-2974
22
ORG. NR
SÄTE
STENUNGSUND
FLORA OCH FAUNA KROSSHOLMEN
1
B1
B3
B5
B4
66
B3
68
70
72
B2
69
B5
71
B6
23
67
73
BEDÖMNING
4
BEDÖMNING
Hake fjord
En utvärdering av materialet från inspektion med ROV-farkosten har möjliggjort urskiljning av
områden med olika marinekologiska värden, vilket redovisas i kartan fig 75. Röda områden är
mest värdefulla och därefter kommer de gula områdena. Grönmarkerade områden hyser eller
har tidigare hyst mindre bestånd med ålgräs Zostera marina.
Fig 74. Ansamling av fritidsfiskare nordväst om Danska liljan är som regel en vanlig syn. I
bakgrunden skymtat Fotö
Området kring Danska liljan (Danmarks lilla) bedöms som särskilt värdefullt, dels då ön med
omgivande grunda bottnar består av klappersten, vilket ger många små skrymslen där marina
djur kan gömma och reproducera sig. Stenytorna ger också fäste för högre algvegetation som
vid tidigare undersökningar på 1980-talet skiljer sig något i artsammansättning jämfört med övriga områden i Hake- och Danafjordarna. Denna marina biotop kan därför också antas hysa
viktiga födoresurser för fågellivet i området. Danska liljan har alltid varit attraktiv för vitfågel och
ejder m fl beroende på dess steniga karaktär och sannolikt rik födotillgång. Då ön är belägen
alldeles intill den djupa sluttningen mot farleden i väster, sker här sannolikt ”uppwelling” av saltare och näringsrikt bottenvatten, vilket gynnar den biologiska produktionen och mångfalden.
ADRESS
TELEFON
FAX
E-POST
HEMSIDA
Ödsmåls industriväg 2
S-444 95 ÖDSMÅL
Sweden
0303-656 90
0303-773 420
[email protected]
www.hydrogis.com 556553-2974
24
ORG. NR
SÄTE
STENUNGSUND
BEDÖMNING
Fig 75. Områden med olika marinbiologiska värden i Hake fjord. Röda området är mest värdefulla och
gula kommer därnäst. Gröna ytor är potentiella ovh värdefulla ålgräsbottnar.
Det är också här man ser flest antal båtar med fritidsfiskare, vilket indikerar förhållandevis god
fisketillgång. Av dessa skäl bör all exploatering av området undvikas.
I öster kan hela den grundrygg med omväxlande bottensubstrat som berg, skal (även blåmusselbankar), sand och finsediment betecknas som särskilt värdefull - men vilket inte behöver hindra
uppförande av vindkraftverk och då helst på bottnar med finare sediment. Det som gör området
särskilt värdefullt är de nyetablerade bestånden med kelpalger Laminaria saccharina och med
den rika flora och fauna som denna biotop för med sig. Biotopvärdet har betydligt högre värde
än vad ålgräsängarna har. Bottensamhället med just kelpen L. saccharina bildar en voluminös
algbiotop med talrika skrymslen där många både mindre och större djur kan söka skydd, föda
och finna lämplig reproduktionsmiljö.
Det som gör just denna kelpformation inom Göta älvs estuarium unik, jämfört med andra motsvarande bestånd längs Bohuskusten, är att kelpen hittills saknar konkurrens av Sargassum
muticum, vilket innebär stor potential för utveckling av kelpsamhällen på bottnar med hårt substrat dvs berg ner till föremål som större skal. Sargassosnärjan i sig utgör inget ekologiskt problem, men då den drar till sig fintrådiga brunalger som Pilayella litoralis, blir resultatet att denna
kommer att växa över hela biotopen, konkurrera ut kelpalgerna varvid det ekologiska värdet
ADRESS
TELEFON
FAX
E-POST
HEMSIDA
Ödsmåls industriväg 2
S-444 95 ÖDSMÅL
Sweden
0303-656 90
0303-773 420
[email protected]
www.hydrogis.com 556553-2974
25
ORG. NR
SÄTE
STENUNGSUND
BEDÖMNING
minskar avsevärt. Sannolikt beroende på en lagom utsötning genom älvvattnet har detta således
ännu ej inträffat inom Hake fjord.
Tidigare fanns kelpalger på flera bottnar inom deponin, men i nuläget är kelpsamhällena avsevärt
mycket bättre och under kraftig utveckling med nyrekrytering. Orsaken kan mycket väl vara en
förbättrad vattenomsättning på grund av de nyligen fördjupade och breddade farlederna på båda
sidor om deponiområdet. Friskare och saltare djupvatten får därmed tidvis lättare att skölja över
bottnarna nu, jämför med tiden före muddringen. Göta älvs utåtgående söta ytvatten genererar
en saltare motriktad bottenström som går in mot fastlandet och en bra bit upp i Göta älv.
Gulmarkerade områden är också värdefulla, eftersom i regel äldre kelpbestånd finns eller fanns
här, dock inte av den omfattning som det röda området i öster. Här är också risken för etablering
av sargassosnärjan med fintrådiga alger större. Fintrådiga brunalger observerades t ex i stora
mängder vid Vasskären, vilket framgår av fig 38.
Hake fjords deponiområde lämpar sig mycket väl för etablering av havsbaserad vindkraft ur
marinekologisk synpunkt. Fundamenten och i synnerhet gravitationsfundament med sina stora
undervattensytor utgör sekundära hårbottenmiljöer där en zonering med marina växter och djursamhällen kommer att etableras redan efter något år (förutsatt att de ej målas med olämplig färg).
De fastsittande organismerna drar i sin tur till sig röriga djur och framför allt fisk På bottnen
nedanför fundamenten kommer musselskal, som rasar ner, att bilda en skalbotten där många djur
trivs. Exempel på en sådan botten syns på fig 27. Vindkraftverken bör helst placeras på sedimentbottnar med eller på de större holmarna och ej på undervattensgrund eller övriga hårda bottnar
som värdefulla skal- och musselbankar (se fig 15). När verken skall placeras ut på karta i
projekteringsskedet bör platserna först inspekteras så att inga särskilt värdefulla biotoper tas i
anspråk i onödan.
Vindkraftverk med gravitationsfundament av betong får, om de placeras på sedimentbottnar utan
betydande bestånd med kelpalger, en påtaglig positiv effekt på den marina miljön. Fundamentets
betongsidor som sannanlagt bildar en yta som sannolikt påtagligt överstiger den bottenyta som
fundamentet upptar. Sidorna bildar både en sekundär hårdbotten och en yta för utveckling av
olika alg- och faunazoneringar (se exempel i fig 11 och 29). Därtill kommer musselskal att ansamlas på bottnen närmast fundamentet (ca 5-10 meter bred zon) och bilda en värdefull miljö för
många mindre djur (se exempel i fig 8 och 27). Den så kallade ”rev-effekten” blir således påtaglig och drar i sin tur till sig värdefulla fiskbestånd och andra marina djur.
Inom förslagen ledningssträckning enligt huvudalternativet mot Torsviken (fig 4) finns inga särskilt
känsliga eller särskilt bevarandevärda marina bottenmiljöer. Sjöförlagda matarledningar från
vindkraftverken kommer därför att orsaka obetydlig negativ påverkan på den marina miljön.
Vid den alternativa ledningsdragningen mot Hjärtholmen - Risholmen - Arendal (fig 4) är bottenmiljön generellt också trivial där som djupet är större än 4 meter. På grundare djup, där ledningarna korsar viken mellan Risholmen -Arendal, finns risk för att de kommer inom bottenytor med
ålgräsvegetation. Utbredningen av ålgräset varierar här från år till år, vilket konstaterades i samband med undersökningar för hamnens muddring år 2004 mm (referenser 17-20).
ADRESS
TELEFON
FAX
E-POST
HEMSIDA
Ödsmåls industriväg 2
S-444 95 ÖDSMÅL
Sweden
0303-656 90
0303-773 420
[email protected]
www.hydrogis.com 556553-2974
26
ORG. NR
SÄTE
STENUNGSUND
MÖJLIGA ÅTGÄRDER
Där ledningsdragningar måste korsa farleden (Torshamnsleden) finns varken växtsamhällen eller
några bevarandevärda djursamhällen. Underhållsmuddringar i framtiden kommer dessutom att
störa bottenmiljön varje gång de genomförs.
St. och L. Pölsan - Dörjeskär
En etablering av vindkraftverk i detta område upptar generellt ekologiskt värdfulla bottnar såvida
substratet ej består av leriga sediment. I ytterskärgården gäller generellt att alla grunda områden
med hårdbotten (berg och sten) ner till övergången i finsediment (vanligtvis vid ca 30 m djup) har
högsta marinekologiskt värde. Faunans och florans artrikedom samt förekomst av ovanliga
arter överträffar vida innerskärgårdens grunda områden med t ex ålgräs. Emellertid kommer
förlusten av bottenytor att väl kompenseras med vindkraftverkens hårda undervattensytor, som
bildar värdefullt substrat där marina växter och djur kan etablera sig. En betydande skillnad är att
en flora/fauna zonering erhålls ända från ytan ner till den naturliga bottnen. Från de ytnära delarna
kommer fastsittande djur och växter att då och då lossna och falla ner till bottnen. Då vattenomsättningen i området är mycket god kommer detta inte att ge upphov till någon syrebrist på
bottnen intill verkens fundament. Här kommer med tiden musselskal att ansamlas, vilket i sig
utgör en värdefull miljö. Många mindre fiskar gömmer sig ofta i sådana skalansamlingar t ex
tejstefisk. Med viss reservation för eventuell bullerpåverkan och elektromagnetiska fält från kablarna, uppkommer därför knappast några negativ effekter på den marina miljön
5
MÖJLIGA ÅTGÄRDER
Inom Hake fjords deponi finns ännu stora arealer bottnar med finsediment belägna på större
djup än 4,5 meter, vilket hittills är nedre gränsen för ålgräsets utbredning. Dessa bottnar saknar
därför i regel vegetation och tillhör den bottentyp som är helt dominant inom kustnära vatten (se
exempel i fig 12, 13, 21, 24 och 40). Av denna anledning bör det vara angeläget, att om överskottsmassor från grundläggning av vindkraftverken är tillräckligt rena, lägga ut massorna på så sätt att
grunda bottnar nyskapas där djupet medger nyetablering av främst ålgräs. Detta kan antingen få
ske naturligt, vilket sannolikt kommer att ta mycket lång tid, eller helst påskyndas genom fröspridning eller genom att ålgräsförande sediment läggs ut som ytskikt. Djupet på den färdiga
bottnen bör helst ligga mellan 2,5-3,5 meter, dels med hänsyn till trafiken med fritidsbåtar, dels
att ålgräset har störst chans att överleva inom denna nivå. Massorna kan lämpligen läggas i
strängar i våg- och strömlä från vindkraftverk med gravitationsfundament Det bör särskilt påpekas att det är få platser utmed Bohuskusten där så stora och lämpliga bottenytor finns som inom
Hake fjord. Nyskapande av ålgräsbottnar har numera accepterats av Naturvårdsverket och
genom en vägledande dom från Miljödomstolen (Mål nr M 417-06).
För att ytterligare förbättra den nyskapade potentiella ålgräsbottnen kan man med fördel sprida
ut blåmusslor (eller skal) och sand/grus/singel på den färdiga sedimentytan. Musslor och grovkornigt material minskar eller förhindrar vågerosion av det lösare sedimentet (se fig 40).
ADRESS
TELEFON
FAX
E-POST
HEMSIDA
Ödsmåls industriväg 2
S-444 95 ÖDSMÅL
Sweden
0303-656 90
0303-773 420
[email protected]
www.hydrogis.com 556553-2974
27
ORG. NR
SÄTE
STENUNGSUND
MÖJLIGA ÅTGÄRDER
Såväl blåmusselbankar som ålgräsängar har renande inverkan på havsvattnet. Blåmusslorna filtrerar partiklar i vattnet och ålgräset verkar både som sedimentfällor och renar bottensediment
från eventuell miljögifter (referens 34). Blåmusselbankarna utgör värdefulla födolokaler för bl a
ejder, som på senare minskat betydligt.
Grumling vid grävning och mudderhantering av rena massor skadar normalt inte det marina livet
som man tidigare befarat. Vid grävning i förorenade massor bör däremot överväga om skyddsförebyggande åtgärder med siltgardin skall användas för att förhindra onödig och momentan
spridning.
Om påseglingsskydd skall läggas ut kring verken kan dessa utformas terrasserade för att öka
den biologiska mångfalden. Horizontella ytor på nivåerna 2-8 m djup gynnar främst etablering av
kelpalger och i viss mån även rödalger i de djupare delarna. Vertikala ytor gynnar i detta område
särskilt tarmsjöpungar Ciona intestinalis som är effektiva filtrerare och renar vattnet från partiklar. Även blåmusslor kan gynnas med hårda ytor på 0,5 -2 m djup.
Stenungsund 2012-05-09
HydroGIS AB
Lars-Harry Jenneborg
marinbiolog
28
KÄLLOR
6
KÄLLOR
1
Jenneborg L.-H. 1991: Marina bentossamhällen inom Göteborgs- och Öckerö kommuner - Kommentarer till digitalkarta över marina bottnar. BBK rapport 1112.
2
—1994: Kontrollprogram - Marina grunda bottnar inom Göteborgs kommun. - Miljöoch hälsoskyddsförvaltningen, Stadsbyggnadskontoret, Göteborgs VA-verk. HydroGIS
AB rapport 99.
3
—1998: Marinbiologisk kontroll - Ålgräsvegetationen inom Göteborgs kommun. Miljöförvaltningen i Göteborg. HydroGIS AB rapport176.
4
—1999: Marinbiologisk kontroll - Ålgräsvegetationen inom Göteborgs kommun. Miljöförvaltningen i Göteborg. HydroGIS AB rapport 208.
5
—1999: Marinbiologisk undersökning - Uppföljning av kvävereningens inverkan på
bottnarna i Göteborgs norra skärgård. - GRYAAB. HydroGIS AB rapport 189, 19 sidor.
6
—1999: Marinbiologisk undersökning - Uppföljning av kvävereningens inverkan på
bottnarna i Göteborgs norra skärgård. - GRYAAB. HydroGIS AB rapport 207.
7
— 2000: Marinbiologisk undersökning - Kvävereningens inverkan på bottnarna i
Göteborgs norra skärgård - en jämförelse av undersökningar utförda inom perioden
1996-1999. GRYAAB. HydroGIS AB rapport 226.
8
—2000: Säkra farleder - Marinbiologisk utredning om effekter vid muddring av
farlederna till Göteborgs hamn. - SCC Sverige AB. - HydroGIS AB rapport 235.
9
—2001: Uppföljning av kvävereningens inverkan på bottnarna i Göteborgs norra
skärgård. - GRYAAB. HydroGIS AB rapport 241.
10
—2001: Miljögifter i fisk från Göta älvs mynningsområde. - Bohuskustens vattenvårdsförbund. HydroGIS AB rapport 264,
11
—2002: Marinbiologisk kontroll 2001 - Uppföljning av kvävereningens inverkan på bottnarna i Göteborgs norra skärgård. - GRYAAB. - HydroGIS AB rapport 266.
12
—2002: Kvantitativ utbredning av marina alger inom Göteborgs skärgård. - Miljöförvaltningen Göteborgs stad. HydroGIS AB rapport 289.
13
— 2003: Marinbiologisk kontroll 2002 - Uppföljning av kvävereningens inverkan på
bottnarna i Göteborgs norra skärgård. - GRYAAB. - HydroGIS AB rapport 311.
ADRESS
TELEFON
FAX
E-POST
HEMSIDA
Ödsmåls industriväg 2
S-444 95 ÖDSMÅL
Sweden
0303-656 90
0303-773 420
[email protected]
www.hydrogis.com 556553-2974
29
ORG. NR
SÄTE
STENUNGSUND
KÄLLOR
14
15
— 2003: Marinbiologisk referensundersökning - Projekt ”Säkra farleder”. Inventering av känsliga vikar inom Göteborgs skärgård.- Göteborgs hamn AB /Sjöfartsverket. HydroGIS AB rapport nr 312.
— 2003: Inventering ”Oljeförekomster inom Göteborgs Skärgård. Vopak Logistics
Nordic AB. HydroGIS AB rapport 336.
16
— 2003: Gemensamma planeringsriktlinjer för vindkraft och pilotprojekt. BOSAM.
HydroGIS AB rapport 337. 49 sidor.
17
— 2003: Marinbiologisk undersökning - Projekt ”Säkra farleder” - Känsliga vikar
Muddringens inverkan på grunda bottnar inom Göteborgs skärgård. Göteborgs hamn
AB /Sjöfartsverket. HydroGIS AB rapport nr 339.
18
— 2004: Säkrare farleder - Slutlig bedömning av muddringens inverkan på grunda
bottnar inom Göteborgs skärgård.- Göteborgs Hamn AB/Sjöfartsverket. HydroGIS
AB rapport 369.
19
— 2005: Ålgräsvegetationens utbredning och tillstånd inom Göteborgs kommun.
Miljöförvaltningen Göteborgs stad. HydroGIS AB rapport 420.
20
— 2007: MKB Vindkraftverk vid Arendal. Göteborg Energi AB. HydroGIS AB rapport
474.
21
— 2007: Mobil epibentisk fauna i grunda kustområden år 2006 (Moment 7). Bohuskustens Vattenvårdsförbund. HydroGIS AB rapport 484.
22
— 2007: Utbredning och biomassa av fintrådiga grönalger i grunda vikar utmed
Bohuskusten år 2006 (Moment 9). Bohuskustens Vattenvårdsförbund. HydroGIS AB
rapport 486.
23
— 2007: Marinbiologisk undersökning: Blåmusselbankar inom Göteborgs skärgård. Miljö
förvaltningen Göteborgs stad. HydroGIS AB rapport 514.
24
— 2008: Mobil epibentisk fauna i grunda kustområden år 2007 (Moment 7). Bohuskustens vattenvårdsförbund. HydroGIS AB rapport 529.
25
— 2008: Utbredning och biomassa av fintrådiga grönalger i grunda vikar utmed
Bohuskusten år 2007 (Moment 9). Bohuskustens vattenvårdsförbund. HydroGIS AB
rapport 530.
26
— 2009: Marinbiologisk undersökning. Infauna, epifauna och fintrådiga alger inom
Göteborgs kommun. Miljöförvaltningen Göteborgsstad. HydroGIS AB rapport 587.
27
— 2009: Marinbiologisk undersökning vid Askim inför reservatsbildning. Stadsbyggnadskontoret i Göteborg. HydroGIS AB rapport 588.
ADRESS
TELEFON
FAX
E-POST
HEMSIDA
Ödsmåls industriväg 2
S-444 95 ÖDSMÅL
Sweden
0303-656 90
0303-773 420
[email protected]
www.hydrogis.com 556553-2974
30
ORG. NR
SÄTE
STENUNGSUND
KÄLLOR
28 — 2009: Mobil epibentisk fauna i grunda kustområden år 2008 (Moment 7). Bohuskustens vattenvårdsförbund. HydroGIS AB rapport 558.
29
— 2009: Mobil epibentisk fauna i grunda kustområden år 2009 (Moment 7). Bohuskustens vattenvårdsförbund. HydroGIS AB rapport 589.
30
— 2010: Utbredning och biomassa av fintrådiga grönalger i grunda vikar utmed Bohuskusten år 2009 (Moment 9). Bohuskustens vattenvårdsförbund.. HydroGIS AB rapport
590.
31
— 2010: Mobil epibentisk fauna i grunda kustområden år 2009 (Moment 7). Bohuskustens vattenvårdsförbund. HydroGIS AB rapport 589.
32
— 2011: Mobil epibentisk fauna i grunda kustområden år 2010 (Moment 7). Bohuskustens vattenvårdsförbund. HydroGIS AB rapport 626.
33
— 2011: Mobil epibentisk fauna i grunda kustområden år 2010 (Moment 7). Bohuskustens vattenvårdsförbund. HydroGIS AB rapport 627.
34
— 2011: MKB Uppförande av hus, bryggor mm inom Rönnäng 1:75 m fl. HydroGIS AB
rapport 609.
ADRESS
TELEFON
FAX
E-POST
HEMSIDA
Ödsmåls industriväg 2
S-444 95 ÖDSMÅL
Sweden
0303-656 90
0303-773 420
[email protected]
www.hydrogis.com 556553-2974
31
ORG. NR
SÄTE
STENUNGSUND