Transcript Laga skifte i Roknäs 1895-1904

Laga skifte i Roknäs 1895-1904 – ett
skifte med dramatik
Lars Hedström Birgit Svedberg Curth Svedberg Nils Dahlbäck
(+ ett par kartor o ev illustrationer, bilagor o dyl)
Allt som händer har sin rot i laga skiftet, den förändring som medfört så
mycket ont, men som kanske innerst inne rymmer en liten kärna till något
nytt och gott.
(Salje: Genom lindens krona, roman)
Bakgrund
Storskifte, enskifte och laga skifte kallas de tre olika slag av stora omregleringar av byar som gjorts i Sverige med syfte att ge bättre förutsättningar för
rationellt jordbruk. Storskifte genomfördes i Roknäs tre gånger under perioden
1764-1824. Åkertegar och ängar runt byn sammanfördes till färre men större
enheter och på så vis minskade ägosplittringen. Däremot berördes inte ut- eller
skogsmarken. Som framgår i Roknäs – mitt i pitebygden (RB1) gav reformarbetet resultat i och med att efter tredje skiftet bara fyra av byns då 36 bönder
fick sin åker på mer än en plats, resten på två. Med ängena inräknade ökade
uppdelningen något så att endast tre ägare fick allt samlat, men trots allt blev
det en tydlig förenkling av markdispositionen. Utvecklingen hade emellertid
snart sprungit ifrån storskiftena på många håll i landet; de hade inte alltid genomförts lika konsekvent som i vår by eller över huvud taget. Det ansågs nödvändigt att gå vidare. Redan från och med 1780-talet gjordes på privat initiativ, från 1803 uppbackat av staten, så kallade enskiften framför allt i sydoch sydvästsverige. De var mer radikalt tänkta än storskiftena och innebar att
gårdarna, med tvång om så vore, flyttades ut till strikt arronderade tomter med
all odlingsmark samlad. Enskiftet kom dock aldrig att omfatta Norrland.
Med enskiftesreformen som inspiration beslutade riksdagen 1827 om ett
nytt stort skifte som var tänkt att genomföras över hela landet. Det är det som
avses när man talar om laga skifte. Målet var att underlätta rationalisering och
mekanisering av jord- och skogsbruket, medlet att sammanföra den enskilde
bondens åker och äng, skog och utmarker till så få ägor som möjligt. Dessutom önskade statsmakterna öppna landsbygden för mer av individuellt ägande
1
C:\Users\Curth\RoknäsBok\Del 2\Avsnitt\Laga Skifte i Roknäs 1895-1904
BF.docx
och ansvarstagande. Man skulle genom att ”spränga byarna” slutgiltigt bryta
med det förkättrade bytvånget som med principen ”en för alla, alla för en” av
många ansågs hämma utvecklingen. Man gick alltså från bytvång till utflyttningstvång! Ett annat motiv för att skifta var att med färre ägogränser kunde
man lätta på bördan att bygga och underhålla miltals av gärdesgårdar runt
åkrar och odlingar. Det har också påpekats att den traditionella grannsamverkan i byarna inte längre behövdes, eftersom bonden/arbetsgivaren alltmer
litade till inhyrd arbetskraft ur de växande skarorna undersysselsatta på landet.
Övergripande var syftet att modernisera modernäringen för att trygga utkomst
och försörjning för just denna landsbygdsbefolkning som under 1800-talet var
på väg att proletariseras: det som brukar kallas ”fattigdomen på landsbygden”
eller ”den svenska fattigdomen”. Visionen var som synes storstilad och de
tänkta fördelarna många, men hur skulle reformen genomdrivas i praktiken?
(jfr Gadd 2000, Pettersson 2003, Bergman 2003)
Stadgan för laga skifte skilde sig från storskiftena genom att konsensusprincipen inte längre var aktuell, alltså den att samtliga i skifteslaget måste
ställa sig bakom beslut att ansöka om skifte. Det räckte nu med att en enda av
byns bönder begärde att ägorna skulle skiftas för att det också skulle bli av.
Skiftet skulle omfatta alla i byn mantalssatta (= skattskyldiga) hemman, hemmansdelar och vissa avsöndringar. Soldattorp och andra ”ofria” ställen berördes inte. En gård borde om möjligt inte få fler än tre skiften, helst bara ett par,
linjärt utlagda och längden på vart och ett skulle helst inte överstiga bredden.
Hemmanens utägor borde fogas samman med dess inägor eller åtminstone så
nära som möjligt. Kortast möjliga vägar för bondens körslor prioriterades.
Bättre och sämre jordar skulle fördelas rättvist, varför det var viktigt och känsligt med markens så kallade gradering eller värdering efter kvalitet, godhet.
Flytta fick de som därigenom ansågs uppnå ”större bekvämlighet” eller kunde
flytta till lägsta kostnad. En noggrann beskrivning av alla byggnader och
andra nyttigheter på gårdstomterna var därför ett viktigt beslutsunderlag. De
flyttande skulle få sina utlägg täckta av övriga skiftesdelägare i byn och genom ett litet statsbidrag. Principen var att den som förlorade på kuppen förutsattes få ersättning av den som tjänat på det hela. Viktigt var också att denna
gång skulle allt, även skogsinnehav och gemensam ängsmark etc, granskas,
värderas och skiftas.
Åren 1895 till 1904 kom laga skifte att realiseras fullt ut också i Roknäs.
Då bortses från att ett tidigt och framsynt men ej formellt avslutat försök att
skifta byns skogsmark hade gjorts redan på 1830-talet. Byns skifteshandlingar
är omfattande, det finns kartor över allas marker och ett gammalt fodral av
plåt finns bevarat avsett att förvara kartor och handlingar ute i fält. Protokollsboken är fem cm tjock och ”delningsbeskrivningsboken” åtta cm så det finns
mycket att bläddra i. Sammanträdena blev många och långa, ibland två till tre
dagar, med många delägare med olika viljor och intressen. I regel ägde de rum
i Roknäs skola i den så kallade Bondsalen eller på Roknäs gästgiveri hos C. A
2
C:\Users\Curth\RoknäsBok\Del 2\Avsnitt\Laga Skifte i Roknäs 1895-1904
BF.docx
Öhman, nr 5. Man diskuterade värderingar, graderingar med mera, man ville
behålla sitt gårds- eller sitt skogsskifte med motiveringen att man sparat sin
skog och så vidare. Hemman såldes och köptes, mark odlades och dikades
under de år som skiftet pågick. Rädslan att bli utflyttad var stor, det ser man
när man läser protokollen. Ett par bönder som blev erbjudna/anmodade att
flytta gjorde det aldrig, man sökte och fann andra lösningar. Allt som allt en
komplicerad process som inbjöd till tvister och överklaganden.
I jämförelse med omgivande byar var skiftet sent ute i Roknäs; alla byarna
i Infjärden utom Långnäs, som ansökte om skifte någon månad efter Roknäs,
hade redan haft sina laga skiften. Byamännen i Roknäs ansåg sig långt tidigare
ha låtit laga skifta sin skog och man hade dessförinnan även genomgått tre
storskiften. De tyckte därför att något nytt stort skifte inte behövdes. Detsamma gällde långnäsborna. Man beaktade tydligen inte i dessa två byar, att
även om det sista storskiftet från början av 1800-talet varit framgångsrikt och
skogen i praktiken redan delats, så hade det gångna seklet gett helt nya förutsättningar för vad man idag kallar de areella näringarna. Befolkningstrycket
hade medfört både hemmansklyvningar och avsöndringar m m i allt högre
takt; nyodlingen hade ökat åkerarealen avsevärt och format om ägornas utseende; växelbruket med nya foderväxter för en växande boskapsstock krävde
bättre arrondering liksom vissa av den moderna tidens jordbruksredskap; bondeskogen hade efter ångsågarnas genombrott fått ett helt annat värde än tidigare och så vidare. Allt detta borde rimligen ha talat för ännu ett skifte. Men
bonden i allmänhet gruvade sig.
Laga skifte steg för steg 1895-1899
Här görs en snabb genomgång av laga skifte i Roknäs som det speglas i den
digra protokollsboken och i byns handlingar. Upptakten var att bonden August
Olofsson (f. 1862 på Kattis nr 20) i en skrivelse ansökt om att Roknäs by
skulle skiftas. Den 10 juni kungjordes att vice kommissionslantmätare Hjalmar Lundblad av länsstyrelsen utsetts att förrätta laga skifte i Roknäs. Detta
föranledde följande.
Protokoll hållet med Roknäs Byamän fredagen den 14 Juni 1895.
§ 1 Förekom fråga om Storskifte inom Roknäs bys egor hvarvid frågades
om de närvarande byamännen vore villiga att erhålla sådant, som meningar ansågs delade blef det beslut att de som nu ville hafva Storskifte
skulle å en särskild upprättad längd anteckna sina namn och utsatt skatt
för hvar och en.
§ 2 Utvaldes 3 byamän att fara ut till någon Juridisk man att rådfråga sig
angående detta Storskifte i alla de frågor som dervid förekomma, och
till dessa utsågos Olof Carlsson och J.W. Öhman samt Isak Pettersson.
3
C:\Users\Curth\RoknäsBok\Del 2\Avsnitt\Laga Skifte i Roknäs 1895-1904
BF.docx
§3
Då intet vidare förekom afslöts detta sammanträde. Att justera detta
protokoll utsågs August Jonsson, Olof Carlsson
År 1895 den 15 juni lämnade August Olofsson in en ny skrivelse där han
återkallar sin tidigare ansökan om laga skifte i Roknäs. Han hade tydligen
ändrat sig! Det skulle visa sig vara för sent, bollen var redan i rullning. Det
behövdes ju bara att en enda delägare i skifteslaget gjorde en ansökan så var
den giltig och skifte måste verkställas. Den 19 juni gjorde byamännen en
framställan hos Kungl. Maj:t att få Hjalmar Lundblads förordnande upphävt,
och att i stället få ”Ingeniör” J. E. Sandström, Storstrand, till förrättningsman.
Man kan notera att Olofsson godkände detta, men att han inte ville skriva under med sitt namn. Att kräva utbyte av förrättningsman var ett vanligt sätt att
skjuta upp eller helt komma undan laga skiftet i många byar landet runt. Likaså prövade man, som i Roknäs, gärna med att hänvisa till att det räckte med
storskiftena. Att förslagsställare utsattes för mer eller mindre hårdhänta uppmaningar att dra tillbaka sitt initiativ förekom ganska ofta och detta försöktes
även i Roknäs men misslyckades. (jfr Pettersson 1983)
Den 22 juni lämnade August Olofsson in ytterligare en skrivelse där han
förklarar att han vid närmare övervägande till alla delar vidhåller sin tidigare
ansökan om laga skifte. Han skriver: ”Då jag vet att många byamän förutom
mig önskar skifte, men ej äro ense med mig i valet av förrättningsman och
endast därför vilja förmå mig att återkalla ansökan om skiftet, för att sedermera kunna söka få en annan skiftesförrättare. Så anser jag det vara min plikt
att ej frångå min en gång hos Konungens Befallningshavande gjorda ansökan
om laga skifte å alla ägor till Roknäs by.”
Vid byamötet i skolhuset i Roknäs den 22 juni yrkade flera att skogsmarken inte skulle laga skiftas eftersom detta redan var gjort (1832-1838). Kartor
och handlingar om detta skifte ”företeddes” men man kunde inte utröna om
det blivit något fastställande av skiftet, saken skulle undersökas. Samtliga
önskade även uppskjuta handläggningen av skifte av åker och ängsmark på
grund av den förestående slåttern och skördetiden, och detta beviljades. Senare skulle roknäsbönderna enas om att överklaga ett beslut om att också
skifta skogen.
Den 2 juli inställde sig vice kommissionslantmätare Lundblad i skolhuset
för att förrätta laga skifte på Roknäs bys alla ägor och då infann sig även gode
männen Per Danielsson från Kopparnäs och N. A. Lundkvist från Hortlax,
båda enligt särskild kallelse. Med ledning av ett utdrag ur jordeboken och
mantalslängden uppropades sedan namnen på delägarna och antecknades särskilt de närvarande med namn, mantal och hemmansnummer. Det är anmärkningsvärt att så många var frånvarande. Av skifteslagets knappt 100 medlemmar var inte fler än 46 på plats. Var detta en protest? Nämnas bör, att handlanden Johan August Öhman, 11/64 mantal Roknäs nr 13, var företrädd av
4
C:\Users\Curth\RoknäsBok\Del 2\Avsnitt\Laga Skifte i Roknäs 1895-1904
BF.docx
”Herr V. Häradshövdingen Ernst Orstadius”. Skiftet var tydligen mycket viktigt att bevaka för storbonden och handelsmannen Öhman.
Förordnandet jämte kungörelsen om förrättningens påbörjande upplästes:
”På grund av en så lydande resolution på begäran av August Olofsson i
Roknäs varder Vice Kommissionslantmätaren Hjalmar Lundblad härigenom
förordnad, att, i den ordning Kunglig Maj:ts nådiga stadga om skiftesverket i
vilken den 9 november 1866 föreskriver: verkställa laga skifte på alla ägor till
Roknäs by 7 9/64 mantal i Piteå Socken, varjämte Länsstyrelsen med stöd av
14 § i samma nådiga stadga förbjuder delägarna uti ifrågavarande skifteslag
vid påföljd, som lagstadgar för missbruk av rätt i samfälld skog och mark, icke
allenast att, innan skiftet blivit avslutat och tillträde av lotterna skall skogen
till avsalu eller svedjande och bränntorvmosse annorlunda än till husbehov
nyttjas. Utan även att efter verkställd gradering å de ägor, som skiftas skola,
flåhacka eller skumplöja och därefter bränna jorden eller bortforsla matjord.
Börande denna resolution jämte kungörelse om förrättningens påbörjande från
predikstolen i Piteå Sockens kyrka uppläsas.
Luleå Länskansli den 10 juni 1895/K.S. Husberg”
Stämningen i Roknäs sommaren 1895 kan avläsas i några artiklar i den på den tiden vänsterorienterade Norrbottens Allehanda (NA) med redaktion i Piteå. Man kan
notera att även lokalpressen påverkades av stridens hetta. Sedan August Olofssons ansökan bifallits och ”ett orubbligt förordnande” utfärdats av Kungl Befallningsha-vande, alltså länsstyrelsen, ökade uppenbarligen stressnivån i byn. Flera
byastämmor hölls – 16, 19 och 21 juni – och man begärde som ovan nämnts att få
byta ut förrätt-ningsmannen Ingenjör Lundblad, Öjebyn, mot Ingenjör Sandström,
Storstrand. Detta ansågs så angeläget att man utfäste sig att acceptera ett laga
skifte men bara på villkoret att man fick en ny lantmätare utnämnd /spärrat av förf/
(NA 26 juli 1895).
Enligt NA var byamännens ansökan inte av den beskaffenhet att kunna föranleda någon åtgärd av länsstyrelsen, trots att den ursprunglige sökanden Olofsson
nu förenat sig med majoriteten i byn. Olofsson hade uppenbarligen utsatts för påtryckningar, bland annat förespeglades att skiftesdelägarna tillsammans skulle
tjäna 8-10 000 kr på att byta ut Lundblad! Det hela ser nu ut som en arvodesfråga
där de båda lantmätarna konkurrerade om uppdraget, vilket kan förklaras av att
lantmäteriförrättningarna på den tiden bedrevs i privat regi. Emellertid återtog
Olofsson trots allt sin tidigare ståndpunkt, att skifta med hjälp av lantmätaren Lundblad.
Den 26 juli 1895 skriver NA följande: ”Hela denna skifteshistoria är, som synes,
i åtskilliga avseenden märklig, och utgången av densamma emotses av de intresserade med stor spänning. Det bedrövliga i detta fall är emellertid, att här ej föreligger någon meningsskiljaktighet i sak, utan att hela striden och bråket har en personlig karaktär. Man besvärar sig icke över förrättningen utan över förrättaren.
/alltså Lundblad, red anm/./--- Vad August Olofsson beträffar, synes han med rätta
ha gjort sig förtjänt av klander först emedan han påtagligen i denna viktiga och för
hela byn gällande sak handlat i hemlighet och gått smygvägar, och vidare emedan
hans beteende sedermera varit sådant att hans högra hand påtagligen ej synes vetat vad den venstra gjort eller gör. Vad ett sådant tillvägagångssätt än må kallas,
säkert är, att karlavulet är det ej.”
5
C:\Users\Curth\RoknäsBok\Del 2\Avsnitt\Laga Skifte i Roknäs 1895-1904
BF.docx
5 augusti. Delägarna hade överklagat beslutet att även skogen skulle skiftas, därför hade ägodelningsnämnden samlats i Roknäs. Eftersom det inte
kunde visas att laga skiftet av skogen var korrekt stadfäst (se RB I s 363), så
beslutades att även skogen skulle ingå i det nya skiftet. Det visade sig att vid
detta sammanträde alla var villiga att även låta skifta skogsmarken.
26 augusti 1895 kom så Kunglig Maj:ts Högsta domstols beslut daterat
Stockholms Slott föranlett av att man i Roknäs besvärat sig över valet av
Hjalmar Lundblad till förrättningsman. Någon ändring som bönderna begärt
blev det inte utan det blev Lundblad som först bestämts. Det tillkännagavs att
ägomätningen skulle påbörjas dagen därpå och delägarna anmodas att ställa
upp med nödig hantlangning. Roknäsborna fick nu slutgiltigt ge upp sitt motstånd mot skiftet.
21 oktober berättar protokollet att Roknäs byamän avhandlat frågan om
dagpenning för hantlangning utförd av ”fullkomlige karlar”. Den skulle uppgå
till 1 kr 25 öre till hösten och sommartiden 1 kr 75 öre allt per dag. Förekom
frågan om anskaffning av sex underåriga pojkar i samma hantlangning och
bestämdes att dessa skulle få 75 öre per dag vilket utbetalas av byamännen.
Den tidens feriearbete!
År 1896 26 april noteras i protokollboken paragraf 36 följande: ”Gemensam plass för framtida behov belägen på östra sidan av landsvägen från och
med bageriet till hörnet mot Wikmans gård inberäknat vägen, den gamla båthusplassen och Malmholmen (byamark längs Lillpiteälven, red anm). I rak
linje från bageriet norr om Wilhelms Öhmans gård följande vintervägen som
går till Svensbyn inbegripande andra sidan där Sara Berggren bor.” Mark för
expansion i byn reserverades med andra ord av roknäsbönderna.
13 juli fortsatte skiftet. Uppmätning och kartläggning av skifteslagets ägor
hade ägt rum under hösten 1895 samt våren och sommaren 1896. Kartan i tre
delar visades. Även några angränsande byars laga skifteskartor visades:
Kalamark: 1881-1883
Svensbyn: 1886-1895
Lillpite by: 1888-1896
även karta över Roknäs bys fyllnadsmark av H. W. Hackzell.
För följande byar gällde årtalen:
Sjulnäs
1833-1856
Kalamark 1880-1884 (innefattade 7 delägare och 3 torpare)
Långnäs 1895-1905
Enligt protokollets paragraf 30 föredrogs för byamännen Konungens Befallningshavandes i Norrbottens Län utslag av 19 oktober 1864. Därav framgick att Roknäs blivit tilldelat en areal av 447 tunnland 8 kappland, såsom
6
C:\Users\Curth\RoknäsBok\Del 2\Avsnitt\Laga Skifte i Roknäs 1895-1904
BF.docx
ersättning för mistning i densamma vid avvittringen rätteligen tillkommande
område. Denna ägovidd utgör byns så kallade fyllnadsskifte, beläget invid
Roka ån i västligaste hörnet av byaområdet, enligt karta upprättad år 1840 av
H. W. Hackzell. Såsom synes av föregående paragraf 29 är även rågångarna
omkring detta skifte ostridiga. Detta kan vara en senkommen kompensation
för ”mistning” av skog på Roknäs, närmare bestämt den så kallade Kronkilen
omskriven i avsnittet om avvittringen (RBI s 362). Den arealen var dock större
än de drygt 447 tunnland man nu tilldelades. Märk dock att arealen 447 torde
avse produktiv mark. Avvittringsarealer brukar ange bara sådan mark (kommentar av J O Hedström).
År 1896 21 september behandlas i paragraferna 38-41 frågan om ägoutbyte
med angränsande byar och hemman samt urskiljandet av mark såsom inrösnings- eller avrösningsjord. Inget ägoutbyte utanför byns rå mot andra byar
ansågs aktuellt. Skiftesdelägarna betonade också att någon odlingsmark inte
borde upptas i de övre delar av byn där förutsättningarna var så dåliga att ingen med fördel kunde flytta dit.
År 1897 1 februari samlades man för att fortsätta laga skiftet. Gradering av
samtliga ägor hade ägt rum under juli till och med oktober. Den 26 april ägde
ett nytt sammanträde rum. Värdet på en uppskattad hektar åker i full hävd
bestämdes då till 900 kr och på en dito hektar äng till 400 kr.
Den 8 juni. För utarbetande av en skiftesplan tillfrågades delägarna om
önskemål de hade att framställa. Många önskade få behålla sin tidigare ägda
mark, att få så mycket som möjligt nära gården eller att få sitt hemman lagt i
ett enda skifte, någon ville behålla sitt skogsskifte därför att han sparat på
skogen. Sålunda visade det sig som ett exempel att C. A. Öhman nr 5, 16, 22,
23 önskade sina hemmansdelar lagda invid varandra helst i ett inägoskifte för
varje hemman. Han ville gärna behålla Holmen väster om landvägen, Hägnan
och sina skogsskiften i Stockbäcken och på Liden.
År 1899 10 april
Nu fanns planen till skiftesläggning upprättad och den visades upp på kartan. För att ge ett exempel: Aa 13/128 mantal. Nr. 1 Otto Berglund kvarboende, bekommer tre skiften: ett inägoskifte vid bostaden, ett skogsskifte mitt
för Stockbäcken mellan Roka ån och rå mot Lillpite by, ett skogsskifte öster
om Skogsbergsvallen.
11 april, ett ödesdatum, redovisades vilka som skulle vara tvungna att flytta
ut från bygemenskapen. Motiveringen till att vissa bybor måste ge sig i väg
var: ”Som Roknäs by är så sammanbyggd och ägarena (ägarna) så
kringspridda att ett ändamålsenligt och redigt skifte i enlighet med stadgans
bestämmelser ej utan utflyttning verkställas kan, så har förrättningsmännen
förelagt att följande bebyggda hemmansdelar och avsöndringar skola utflytta”
nämligen:
7
C:\Users\Curth\RoknäsBok\Del 2\Avsnitt\Laga Skifte i Roknäs 1895-1904
BF.docx
No 5
No 6
No 11
No 14
No 16
No 19
August Isaksson
C.O. Sjöberg
August Jonsson
Anton Jonsson
Anton Björk
Jonas Johansson
3 ha
11 ha
8 ha
5 ha
4 ha
4 ha
No 6
No 10
No 12
No 14
No 17
No 21
Jonas Jonsson
C.O. Sjöberg
(11 ha inkl
Johan Wikström
E August Holmkvist
Johan Isaksson
August Lindkvist
8 ha
areal från nr 6)
5 ha
8 ha
5 ha
4 ha
2,9 ha
1,7 ha
No 19
No 24
Jonas Norberg
Augusta Granberg
0,3 ha
2,2 ha
Avsöndringar:
No 9
No 19
Olof Redutt
August Nilsson
(Se karta s !)
Av Roknäs skifteslag om 99 delägare berördes formellt tolv hemman/hemmansdelar, men två av dessa kom aldrig att flyttas och nr 6 resp nr 10
innehades av samma ägare så slutresultatet blev nio utflyttande från dessa
större enheter. Av de vid sekelskiftet så talrika avsöndringarna ingick bara
fyra bebyggda i flyttningen. Dessutom påverkades 19 ”avsöndringar utan
åbyggnader” av att ägorna justerades (protokollsboken paragraf 91 samt likvidförteckning 1904). Det har inte gått att belägga att August Olofsson, skiftesdelägare och den som initierade det hela, tvingades att flytta inom ramen
för laga skiftet. Att han 1901 blev inhyses för att senare lämna byn hade dock
sannolikt att göra med de tvistigheter som uppstod och som satte sina spår.
Detta oavsett att byalaget snart nog accepterade att byn skulle skiftas (mer om
Olofsson, se nedan).
Sixten Enberg f 1923 minns vad han hört där hemma: ”Döm skråle döm
som gåt flött åt Södder” /De grät de som måste flytta till Söder/. Den utflyttande fick i Roknäs bara två år på sig efter tillträdet för att genomföra den så
dramatiska förändringen av sin och de anhörigas livssituation. I landet som
helhet berördes genom laga skifte 1828-1870 34 procent av brukarna. På vissa
håll flyttades ca hälften av gårdarna ut på nyarronderad mark, medan i Norrbotten skiftet inte alls blev lika radikalt med bara 22 procent utflyttade. I Roknäs blev flyttningsandelen endast 13 procent av skifteslagets delägare (13 av
99), en anmärkningsvärt låg siffra. Kanske hade roknäsbönderna rätt när de
först ifrågasatte behovet av att låta skifta byn igen.
Lottning och skiftets avslutande 1899-1904
År 1899 12 april diskuterades utflyttningen. Många var missnöjda med sitt
utflyttningsskifte och ville helst bo kvar på sin gamla tomt. Två grannar på
hemman nr 10 tvistade om vem som skulle flytta. Olof Bergman 31/256 mantal nr 10 och C. O. Sjöberg 31/256 mantal nr 10, hemmanen var lika i storlek.
Sjöberg var den som var ålagd att flytta till Storsöder men han vägrade, han
hade byamännens stöd, de tyckte att han skulle få bo kvar. Bergman ansåg å
8
C:\Users\Curth\RoknäsBok\Del 2\Avsnitt\Laga Skifte i Roknäs 1895-1904
BF.docx
sin sida att han skulle få bo kvar med motiveringen att han hade så mycket
plantering gjord.
I detta läge kopplade man in de två gode männen, som var från andra byar.
Vid deras syn av dessa hemman konstaterades att båda hade likvärdiga byggnader. Med stöd av paragraf 96 i skiftesstadgan bestämdes att utflyttningsskyldigheten skulle avgöras genom lottning. Detta var något som båda motsatte sig. Trots detta blev det ändå till sist lotten som fick fälla utslaget; Olof
Bergman blev den som fick bo kvar, medan C. O. Sjöberg var tvungen att
flytta till Storsöder.
Den 4 december hade nu skiftet fullständigt blivit utmärkt på kartan liksom
alla ägolotterna utstakade. Det konstaterades vidare att tillträde till de nya
ägolotterna ägt rum den 1 december detta år.
År 1900 11 juni samlades man för att avsluta skiftet, men lantmätaren
meddelade att alla åtgärder inte hunnits med. Delägarna hade på grund av
sådden sistlidna vecka inte velat ”utgöra nödig hantlangning” för komplettering av rösläggning av de nya skifteslinjerna å skogsmarken. Därför flyttades
skiftets avslutning till den 25 juni.
25 juni. Beräkningar och likvider rörande utflyttning, vanhävd, odling och
minskad avkastning m.m. upplästes för delägarna. Då dagen åtgick för allt
detta avbröts sammanträdet.
30 juni. Nu samlades man till skiftets formella avslutning. Paragraf 115: att
emottaga och förvara samt övriga delägare tillhandahålla avskrifter av alla
skifteshandlingar utsågs bonden August Jonsson (nr 11, f 1857) som nu mot
kvitto ägde dem bekomma. Slutligen meddelades, att den som är missnöjd
äger rätt att inom 60 dagar anmäla sina besvär till ordföranden i Piteå tingslags
ägodelningsrätt. De närmaste åren fram till 1905 skulle jorden hållas i hävd
som förr och ingen större avverkning fick äga rum på bondeskogen.
År 1904 i mars inkom slutgiltigt domslut från Kungl. Maj:ts Högsta Domstol i ett överklagande till Konungen inlämnat redan 1897 av hemmansägaren
Jonas Wilhelm Öhman nr 24. Hans protest gällde ägodelningsrättens beslut
om ”undantag för samfäldt behof af visst område vid Roknässundet” något
som Öhman som angränsande markägare motsatte sig.1 Överklagandet avslogs. Här ser man att ett mål aktualiserat genom skiftet i Roknäs vandrade
1
Jonas Wilhelm Öhmans hänvändelse ”Till Konungen” är bevarad hos sonsonen
Rolf Öhman. Aug Öhman har bistått vid formuleringen av skrivelsen. Det omstridda
området utgjordes av det som under 1900-talet benämnts ”Byamarken” eller ”Utgrodda”, dvs den sanka strandremsan öster om Öhmans stamhemman nr 24 ner mot
Svensbyfjärden. Öhman gjorde gällande att denna mark bara kunde nyttjas till
höskörd och bete, inte för andra ändamål som upplagsplats och kaj för sjöfart. ”Antingen måste jag för framtiden underhålla en lång, kostbar stängsel mot den afsatta
platsen eller ock tvingas jag att arrendera stranden af byamännen ty någon annan
9
C:\Users\Curth\RoknäsBok\Del 2\Avsnitt\Laga Skifte i Roknäs 1895-1904
BF.docx
hela långa vägen upp till högsta rättsinstans. Notabelt är att det allmänna intresset ännu en gång övertrumfade den enskildes.
”Den 7 oktober blef verkstälde laga skifte å alla ägor till Roknäs by af Piteå Tingslags Ägodelningsrätt till framtida efterrättelse faststälde, betygar På
Ägodelningsrättens Vägnar
Knut Ekbladh” Detta noterat på laga skifteskartan över Roknäs (lm, historiska kartor, databas).
Saken var äntligen klar! Eller åtminstone nästan. Enligt protokoll från möte
med Roknäs skiftesdelägare så sent som 21 januari 1911 beslöts att i efterskott
ersätta C. A. Öhman med flera för utlägg man haft jämt tio år tidigare i samband med skiftet. Beloppet skulle påläggas ”hvars och ens ägolott som de i
skiftet åtnjutit hafver.” Fler eftersläpande frågor syns i byaprotokollen ända in
på 1930-talet!
Laga skifte i siffror
Roknäs totala areal vid tiden för skiftet: 596 skäl eller 7508 hektar (ha) därav impediment 168 och byamark 132 ha.
I byn fanns vid sekelskiftet 1900 drygt 900 invånare. De var fördelade på uppskattningsvis något fler än 150 bebyggelseenheter (jfr beskrivning till häradskartan 1880),
varav 99 var större eller mindre jord- och/eller skogsfastigheter: 27 stamhemman,
hemmansdelar och ett stort antal avsöndringar satta i mantal och alltså beskattade.
Dessutom fanns 5 så kallade urfjell, mark ägd av personer som inte bodde inombyss.
De 9 soldattorpen ingick inte i skiftet. Roknäs skifteslag bestod av de mantalsskrivna
99 brukningsenheterna. Av de 27 stamhemmanen inkl. hemmansdelar ålades 12 att
flytta ut från bykärnan. Eftersom 1 av dem (Sjöbergs) förfogade över 2 odlingsenheter
och ytterligare 2 bönder avstod (A. Lindkvist, J. Jonsson) blev det till slut bara 9 som
verkligen flyttade.
Till detta kommer 4 bebodda och beskattade avsöndringar med en plätt jord att bruka
som också de skulle flyttas. I en förteckning nämns dessutom 19 övriga ”avsöndringar
utan åbyggnader”, avstyckad mark som också helt eller delvis omreglerades under
skiftets gång.
Hur mycket kostade laga skiftet delägarna?
Först en utblick. En undersökning från fyra byar i östsverige, skiftade kring
1860, gav en totalkostnad för var och en på 700 kr, vilket då motsvarade värdet av 14 kor eller 80 tunnor råg. Det var då en avsevärd summa, men man har
användning än höbergning och bete af den ovanligt stora och grunda strandremsan
mellan ångbåtsbryggan och Roka Ån finnes icke ---”. ”Till upplagsplats för trävaror,
tjära och ved eller andra effekter är den genom sïtt sanka läge alldeles oanvändbar.”
Byamännen drog emellertid det längsta strået och marken kom att under lång tid användas för virkesupplag och för byns nedersta kaj samt i övrigt till samfällt bete som
auktionerades ut till högstbjudande (se byaprotokollen!).
10
C:\Users\Curth\RoknäsBok\Del 2\Avsnitt\Laga Skifte i Roknäs 1895-1904
BF.docx
sällan någonstans i landet funnit exempel på bönder som fått gå från gård och
grund på grund av skifteskostnader. Bouppteckningarna slutar bara undantagsvis med underskott, inteckningar och lån på fastigheter är ovanliga. ”Skiftet möjliggjorde stora uppodlingar som snabbt ledde till att bönderna fick
ökade inkomster” (Gadd 2000). Detta gällde allmänt när skiftet kommit i gång
i mellansverige, men hur såg det då några årtionden senare ut i Roknäs? För
att jämföra kan här inflikas att 1895 fick som anställda hos Aug Öhman i
Roknäs en dräng 150 kr om året och en piga hälften samt båda fritt vivre till
ungefär samma belopp. Enligt Lagerqvist-Nathorst-Böös (1997) kostade år
1895 1 kg smör 1:50, 1 l mjölk 0:11, 1 liter brännvin 1:- och ett par yllekalsonger 3:25.
Skifteslaget Roknäs by
Flyttning av hemman som bönderna betalade (i kronor)
Statsbidrag
Jordbrukarnas andel summa
Uppskattning av skogens värde
Bönderna betalade mellan varandra
Antal träd:
22.142:00
843:00
21.299:00
51.891:00
11.061:00
273.713:00 st
Uppskattat åkermarken till
Dito ängsmarken till
Bönderna betalade mellan varandra
900:00 per ha
400:00 per ha
8.617:00
Lantmäterikostnad
Till jägmästare V. Smith för uppräkning av stående
skog 273.713 träd à 1 öre per träd
Total kostnad för lantmäteri och värdering av skog
26.435:22
2737:13
29.172:35
Källa: Renskrift av Birgit Svedberg ur Skyldigheter och förmåner vid laga
skiftet 1895-1904
Ur Noteringar kring laga skiftet i Roknäs by år 1895-1904
(av hemmansägare Harry Sundberg)
Värdet av den skog som skulle skiftas beräknades till kronor 51.896
11
C:\Users\Curth\RoknäsBok\Del 2\Avsnitt\Laga Skifte i Roknäs 1895-1904
BF.docx
Vid skiftningen erhöll vissa jordbrukare sämre skog än den de fick lämna,
medan andra fick bättre skog och mera centralt belägen. För att utjämna dessa
”orättvisor” betalade jordbrukarna mellan varandra 11.000 kr för att få en viss
utjämning mellan skogsvärdena.
Uppskattning av skogen i olika trädslag:
Tall
158.374 st
Gran
115.339 st
Summa träd
273.713 st
Dessa 273.713 träd över 15 cm i diameter växte på en yta av 6645,0940 ha,
vilket blir 56 träd/ha. I kubikmeter motsvarar det c:a 15-20 kbm/ha. Som en
jämförelse kan nämnas att 1964 uppskattades skogen till 99 kbm per ha. I
mitten av 1800-talet härjade en stor skogsbrand på roknässkogarna. Det medförde att inom vissa områden fanns endast ungskog eller plantskog.
Vad blev snittkostnaden för den enskilde delägaren?
Kalkylen ser ut så här: jordbrukarnas andel + jämkning inom skifteslaget av
skog resp åkermark + lantmäteri och skogsvärdering ger för de 99 delägarna
en genomsnittlig kostnad på ca 700 kr förutom dagsverken. Det vill säga
samma belopp som räknats fram för några byar söderut 35 år tidigare, se ovan.
Sannolikt var markvärdet avsevärt högre i jordbruksområdena i Mellansverige
vilket kan förklara den skenbara överensstämmelsen trots avståndet i tid. Påminns om årslönen för en dräng i Roknäs 1895, 150 kr.
Byalaget förutsattes bistå den utflyttande dels med kontanter dels med
dagsverken enligt taxa. En insats utkrävdes av samtliga jordägare i byn motsvarande värdet av deras jordinnehav Värdet av ett mansdagsverke beräknades
enligt protokoll till 1 kr 50 öre, häst och karl 3 kr, ett dagsverke murning värderades till 3 kr.
I ett annat protokoll från juli 1905 nämns att bonden Isak Larsson nr 4 fick
hjälp av byns kassa med 65 kr för liden orätt vid omflyttning av byggnad genom laga skifte.
August Olofsson, ”Kattis-August”
Vem var då den man som ensam ansökte om laga skifte i Roknäs by och
varför gjorde han detta? Något finns i protokollen och kyrkböckerna och
mycket har berättats muntligt. August Olofsson föddes 1862 på hemman nr 20
Kattis, fader var Olof Olofsson f 1821 och moder Sara Margaretha Christoffersdotter f 1819. Han hade en bror, Anders, f 1853. Denne ärvde ca 1890
stamhemmanet nr 20 3/16 mantal, medan August tog över en del av nr 20 1/16
mantal väster på byn. Gifte sig 1893 med Amalia Johansson f 1868 på Roknäs
19, dvs Jan Anders.
12
C:\Users\Curth\RoknäsBok\Del 2\Avsnitt\Laga Skifte i Roknäs 1895-1904
BF.docx
Barn: LydiaMaria
1895-08-10
JohanAxel
1897-09-17
ElinAugusta
1899-09-09
AnnaLovisa
1901-08-25
EsterAmalia
1903-09-22 död
ErnstAugust
1903-09-22 tvillingar
IdaMatilda
1905-07-22
EsterAmalia
1908-02-17
Olofsson ansökte enskilt om laga skifte i Roknäs, och eftersom det som
nämnts räckte med att en person gjorde detta så sattes processen i gång. Det
var en ansökan som han förmodligen skulle ångra.
En teori varför Olofsson ansökte om skiftet var att han skulle vara bulvan
åt handlanden August Öhman på hemman nr 13, något som aldrig har kunnat
bekräftas. Det är också svårt att se vad någon skulle ha tjänat på en sådan
kupp; i varje fall ser av tillgängliga källor att döma Öhman inte ut att ha haft
något rimligt ekonomiskt motiv.
Konsekvenser för initiativtagaren
Efter laga skiftet: Nr 20 Kattis fick beteckningen Ua med Anders Olofsson
(Augusts äldre bror) 3/16 mantal som kvarboende. Anton Bäckström övertog
vad August Olofsson tidigare ägt, Ub 1/16 mantal. August blev 1901 i stället
inhyses på nr 24 med yrket sågverksarbetare. Han bör samtidigt ha tilldelats
alt /bytt till sig ny mark med beteckningen nr 26 Äb 1/64 mantal utan åbyggnader. Det var 9,5 hektar i en lång remsa mellan Bröna och Odlingsvägen. Dit
torde han emellertid aldrig ha flyttat. I Porjus pågick det stora kraftverksbygget där vi vet att Olofsson arbetade 1913. År 1915 tog han steget fullt ut och
lämnade Roknäs med sin stora familj för att bli kronotorpare i Vajmat, en liten
plats i närheten av Jokkmokk. August Olofsson dör i Vajmat 1947.
Det har sagts att han var tvungen att närmast fly från Roknäs därför att han
hade ”reve igang laga skiftet”. Hade han inte farit så hade han ”vorte dreppe”,
berättat av Sixten Enbergs far Konrad f 1854. Så hätsk skulle stämningen i
byn ha varit. Så här drygt 100 år senare kan allt detta vara svårt att förstå, ett
skifte verkar ha varit oundvikligt och alla angränsande byar hade redan skiftats. Dessutom svängde opinionen snabbt till förmån för det av Olofsson begärda men av byborna i förstone så fruktade skiftet.
Här kan dock påminnas om att när laga skifte av Roknässkogen gjordes så
tidigt som 1832-1842 så ledde detta till att initiativtagaren Mikael Andersson
Lundström nr 9 flyttade från hembyn till Öjebyn. Diskussionerna var även den
gången livliga (RB I s 363 ff). Från andra byar landet runt rapporteras om
13
C:\Users\Curth\RoknäsBok\Del 2\Avsnitt\Laga Skifte i Roknäs 1895-1904
BF.docx
liknande stämningar i spåren av det sista stora skiftet. Att ta initiativ till laga
skifte var ofta kontroversiellt.
Intervju med Runo Isaksson f 1926
Runo Isakssons far Erik Isaksson blev senare ägare till Kattis nr 20. Erik berättade
hur hemskt de tyckte att det var när August for med häst och körkar, en ”lastlåda”,
där han placerat bohaget och sin familj och så korna bundna efter. Han for till Vajmat, Suobbatjaure, ett kronotorp i väglöst land.
Erik och några till lejde en bil och besökte August i slutet av 40-talet. Man fick
gå från landsvägen på en bitvis spångad stig. Erik sa efter hemkomsten ”att no
vare avsides”. En dotter till August, Anna, hälsade på i Kattisgården någon gång på
1980-talet, hon ville återse sommarstugan där hon kände igen stackjärnet i öppenspisen. Runo hann träffa August och minns honom som en liten blid man.
Konsekvenser för byn
Syftet med laga skifte i Roknäs, i det stora hela avslutat under sekelskiftesåret
1900, var som nämnts att få sammanhängande ägor för brukaren. Detta innebar till skillnad från tidigare skiften att man även flyttade ut vissa gårdar med
ekonomibyggnader. Det var nog detta som man fruktade mest, man kanske
skulle behöva lämna sin invanda miljö och starta på ett helt nytt ställe. Det
innebar även att det ofta blev långt till närmaste granne. De flesta fick flytta
till Storsöder, enstaka till Lillsöder, Holmen eller bara inom bykärnan, det
blev ofta avsides mot vad man var van vid sen förr. Det var inte så lätt att
börja om på en ny gårdsplats, man måste exempelvis så snart som möjligt
gräva sig en brunn. Idealet var att ha ägorna samlade i ett skifte men de flesta
hade ju även utskiften, ibland med åkermark.
Vad utmärkte då laga skiftet i Roknäs? Dels kom skiftet relativt sent, först
vid sekelskiftet 1900, dels blev utflyttningen ur bykärnan förhållandevis begränsad, dels tillhör Roknäs de byar där en enskild vågade begära skifte med
de konsekvenser detta kunde få. Bebyggelsen i Roknäs fick i och med laga
skiftet i stort sett sin nuvarande struktur: bykärnan glesades ut något och yttre
bydelar tillkom eller förtätades. Samtidigt bildades många fler fastigheter ner
mot Sundet och längs Hantverksgatan fast detta med helt andra drivkrafter än
ägarskifte av bondejord.
En av de allra mest uppenbara följderna av omskiftningen av jord och skog
är att byastämmans och byalagets ställning efterhand försvagades. Kanske kan
man uttrycka det så att den urgamla lokala självstyrelsen successivt övergick
från direkt till modern indirekt, representativ demokrati. Behovet av nära samarbete med sådant som hägnader, bete och kreatur reducerades, vilket ju också
varit ett av motiven när lagen om laga skifte tillkom. Kvarstod så samverkan
kring vägar, broar, grustäkter, upplagsplatser och båtlänningar, byaskog och
byamark med mera sådant. Också föreningslivet, inte minst inom jordbrukarrörelsen, skulle bli en viktig arvtagare till en äldre tids samverkansformer.
14
C:\Users\Curth\RoknäsBok\Del 2\Avsnitt\Laga Skifte i Roknäs 1895-1904
BF.docx
Många verksamheter i byn och bygden som förut organiserats i så kallade
(andels)lag, t.ex. av redare, kvarnbönder eller småföretagare, övertogs av de
nya aktiebolagen, upa, som blev allt vanligare även på landsbygden under
andra hälften av 1800-talet. Slutligen, det allra mesta av husbondens och byalagets ansvar för folks väl och ve blev kommunens eller landstingets åtaganden. Det ”allmänna” blev en allt tydligare aktör ute i bygden medan civilsamhället stod tillbaka. Med andra ord: Byn som kollektiv var dömd att förlora
spelet oavsett.
En landsbygd med mera spridd bebyggelse kan tänkas föra med sig icke
önskvärda sociala effekter som isolering och mindre av solidaritet i byarna. I
historikern Alf Åbergs bok När byarna sprängdes från 1953 framförs tanken
att utglesning och ökade avstånd mellan grannar bland annat fick som följd
vad som kallats ”tråkigheten på landet”. Detta skulle förklara varför människor sökte sig samman i nya gemenskaper, religiösa, nykterhets, politiska med
flera, de så kallade folkrörelserna. Åbergs idéer har ifrågasatts som en alltför
djärv förenkling av ett komplicerat historiskt skeende. Om man går till Roknäs
kan man visserligen se hur föreningslivet blomstrar under 1900-talets förra
del, men till detta torde många omständigheter ha bidragit förutom eventuell
”tråkighet”.
Ett något mindre jämställt bondesamhälle har även det sagts vara en av
följderna av laga skiftet. Bönderna befäste sin ställning (Gadd 2000) medan de
obesuttna på landsbygden, torpare och backstugusittare, fick det svårare när
bönder lämnade bykärnan, flyttade ut i periferin och efter att ha delat upp det
samfällda gjorde anspråk på odlingar och utmarker. Men forskare har samtidigt pekat på att den stora omflyttningen skapade arbetstillfällen i form av
byggnation och uppodling m m. Inte så lätt att avgöra var saldot landade för
småfolket som ju också såg andra alternativ öppnas, att flytta till de växande
industriorterna eller rent av emigrera.
Klar vinnare i långa loppet blev avgjort den enskilda jordbrukaren som fick
större frihet att agera, att utvecklas i sitt yrke och nå ett bättre ekonomiskt
utfall. Detta kan också avläsas på byns nivå. Laga skiftet i Roknäs som i de
flesta andra byar nådde ju snabbt sitt direkta syfte: sammanhängande ägor
med möjlighet att bedriva ett mer rationellt jordbruk och skogsbruk med högre
produktivitet och med större intäkter i retur till bönderna för reinvestering och
utveckling. Att inte alla under de hektiska skiftesåren kring 1900 kunde förutse allt detta är begripligt.
Det är emellertid inte så lätt att, ens på distans, i en period i vår historia
som kännetecknas av många stora samtidiga förändringar peka ut vad just laga
skifte kom att innebära för det enskilda gårdsbruket. Vad betydde exempelvis
penning- och marknadshushållningens genombrott? Vad betydde konstgödslingen och den nya tekniken? Vad betydde den begynnande bondekooperationen? Vad betydde demografin, befolkningstillväxten, med stigande efterfrå15
C:\Users\Curth\RoknäsBok\Del 2\Avsnitt\Laga Skifte i Roknäs 1895-1904
BF.docx
gan på vad bönderna kunde erbjuda? Summan blir i alla fall att en bondebygd
som den i Infjärden kom att uppleva en aldrig tidigare, eller senare för den
delen, skådad blomstring som kulminerade på 1950-talet. I detta större sammanhang var laga skiftet förvisso en betydelsefull komponent men långt ifrån
den enda.
Så här efteråt kan man även konstatera att laga skiftena i vårt land, t.ex. i
Roknäs, utgjorde en del i det agrara reformarbete, den revolution, som från
1700-talet svepte fram över stora delar av västra och norra Europa och beredde marken för ännu en revolution, den industriella. Arbetskraft frigjordes,
munnar kunde mättas i växande fabriksstäder, kapital ackumulerades att investeras i de nya företagen. Det moderna Europa och Sverige tog form.
Ordförklaringar:
ägodelningsnämnd
skifteslag
resolution
skumplöja
gradering
gode man
tunnland
kappland
stackjärn
inrösning/avrösning
kommunalstämman utsåg 2 valmän med suppl. att inför
ägodelningsrätten förrätta val av ledamöter i ägodelningsnämnden
i byn boende skattepliktiga jordägare som berördes av
skiftet
beslut av högre instans
plöja grunda fåror
uppskattning av olika jordars bördighet
av tingsrätten förordnad person som tillvaratar annans
intressen. Enligt skiftesstadgan skulle laga skifte skötas av
lantmätare tillsammans med två gode män
4936 m², ca 0,5 hektar
154 m²
järn i öppenspis för att staga upp murningen
inrösningsjord är tomt, trädgård, åker, äng. Av- eller utrösningsjord är övrig mark utom impediment som ej nyttjas
Källor och litteratur:
Laga skifte i Roknäs by: protokollsbok, delningsbok och kartor (i Piteå kommuns
Centralarkiv, stadshuset)
Birgit Svedberg har renskrivit och digitaliserat följande skiftesdokument:
Skyldigheter och förmåner vid laga skiftet 1895-1904
Noteringar kring laga skiftet i Roknäs by år 1895-1904 (av Harry Sundberg)
Repartition å handtlangningskostnaderna i Roknäs
1895-1900 Dagsverkslängd
Likvid emellan delegarne i Roknäs skifteslag i anledning af verkstäldt laga skifte å
deras förr skiftade skog
16
C:\Users\Curth\RoknäsBok\Del 2\Avsnitt\Laga Skifte i Roknäs 1895-1904
BF.docx
Kungl.Maj:ts Utslag på de besvär etc … Med Kungl. Maj:ts Högsta Domstol beslutet; Gifvet Stockholms Slott den 9 Mars 1904
Till Konungen. Jonas Wilhelm Öhmans Roknäs nr 24 besvärsskrivelse ang ägodelningsrättens beslut vid laga skifte i Roknäs, dagtecknad den 27 juni 1897. Förvaras hos Rolf Öhman, Roknäs
Intervju med Runo Isaksson f 1926 (Lars H, 2011)
Artiklar i Norrbottens Allehanda juli 1895
Fredrik Bergman, Bilden av skiftet måste nyanseras (i:Populär Historia nr 6:2003)
Carl-Johan Gadd, Den agrara revolutionen (i: Det svenska jordbrukets historia 3,
2000)
Stefan Höglin, Agrarhistorisk landskapsanalys över Norrbottens län. Länsöversikt
1998:6. (som pdf-fil på nätet genom länsstyrelsen BD)
Lars O Lagerqvist-Ernst Nathorst-Böös, Vad kostade det? 1997
Ronny Pettersson, Laga skifte i Hallands län 1827-1876, akad avh 1983 Sthlm
univ.
Densamme, Ett reformverk under omprövning. Skifteslagstiftningens förändringar
under första hälften av 1800-talet, 2003
Alf Åberg, När byarna sprängdes,1953 (avsnittet Väckelsen ss 103)
Roknäs – mitt i Pitebygden, 2007 (RBI)
Svensbyn del I, 198? (kap. 20 hemman växer till 120)
Vår bygd Långnäs, 1982
Sven Edvin Salje, Genom lindens krona, 1987; en läsvärd roman med laga skifte
som tema (Lars H tipsar)
Med hjälp av kartmtrl framställd förenklad bild av utvecklingen.
Bifogas ev dessutom: Beskrifning af byggnader etc = underlag för beslut
om vem som skulle flytta (BS o CS) Klart! Sparat i Gunnels dator o hos
Curth.
Plus ev Utflyttningskostnader för två , el en, fastigheter (Harry S text)
I sidfot Hjalmar Reinhold Lundblad 1860-1920. Son till disp. vid Gällivareverken Adolf Reinhold Lundblad. Examen 1885, kommissionslantmätare1897, distriktslantmätare i Piteå från 1909. Stationerad i Öjebyn. Fotoporträtt??
17
C:\Users\Curth\RoknäsBok\Del 2\Avsnitt\Laga Skifte i Roknäs 1895-1904
BF.docx
Bildförslag: Utflyttningskarta - foto av Aug Olofsson hos Lars H – foto av
lantmätaren Lundbladh – laga skiftesluntorna (CS har foto) – Emil Berglunds
gård (drog största flyttkostnaden) – Jonssons på Söder (flyttades längst) –
någon akvarell ur Palmgrens samling
18
C:\Users\Curth\RoknäsBok\Del 2\Avsnitt\Laga Skifte i Roknäs 1895-1904
BF.docx
R o k n ä s år 1898
Avskrivet av B. & C. Svedberg 2009
Beskrifning öfver beskaffenheten af hvarje delägares i Roknäs skifteslag
byggnader, trädgårdar, eller andra nyttiga anläggningar upprättad för bestämmande af qvarboende rätten och utflyttningsskyldigheten derstädes år 1898.
Nr
15
1/8 mantal, som innehafves af bonden Anton Ström har följande åbyggnader m.m.
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
Manbyggnad af timmer och brädfordrad under sticktak , på 0,5
meters hög stenfot, 16 meter lång, 6 meter bred och 4 meter hög,
innehållande: förstuga, kök och 2 rum, äfvensom jordkällare.
Rummen äro försedda med 2 spisar och 1 kakelugn; allt är i någorlunda godt skick.
Sommarbyggnad af timmer under sticktak, på 0,4 meters hög stenfot, 7,3 meter lång, 5 meter bred och 3,5 meter hög, innehållande:
förstuga och 2 rum, försedda med spis och bakugn samt 1 kakelugn; allt är i godt skick.
Stenkällare, hvälfd; i godt skick.
Stolpebod af timmer under näfvertak, i 2 bottnar, 4 meter lång,
bred och hög; i godt skick.
Vedhus af timmer under sticktak, 5 meter långt, 4,5 meter bredt
och 2,2 meter högt; i godt skick.
Torfhus af timmer under sticktak, 5 meter långt, 4,5 meter bredt
och 2 meter högt; i godt skick.
Ladugård af timmer under sticktak, på 2,3 meters hög stenfot, 10
meter lång, 8,5 meter bred och 2,4 meter hög, med uppkörningsbrygga af sten, inredd med rum för 5 kor och småkräk. Öfre delen
utgörs af fodervind; allt är i godt skick.
Utbyggdt stall af timmer under sticktak, 3 meter lång och bred
samt 2 meter hög; i godt skick.
Utbyggdt gödsellider af bräder under sticktak, 4,5 meter långt, 3,5
meter bredt och 2,5 meter högt; i någorlunda godt skick.
Loge af timmer under näfvertak i 5 afdelningar, 31 meter lång,4,5
meter bred och 2 meter hög; i någorlunda godt skick.
Brunn
Plantering
19
C:\Users\Curth\RoknäsBok\Del 2\Avsnitt\Laga Skifte i Roknäs 1895-1904
BF.docx
I samband med genomförande av laga skifte i Roknäs 1895-1904 gjordes
en noggrann genomgång av byns byggnader och andra nyttigheter (se exempel
ovan). Som källa till hur Roknäs utvecklats fram till strax före sekelskiftet
1900 är beskrivningen av stort värde. Materialet har analyserats och då framträder denna bild. Totalt upptas 92 större eller mindre manbyggnader, dvs. i
mantal satt egendom. Att märka är att en växande mängd bostäder på ofri
grund, backstugor och mindre torp, inte registrerats i förteckningen. Till detta
kom de nio soldattorpen med sina speciella villkor.
Nyttighet
Rundloge
Långloge
Tröskloge, kornlada
Ladugård med hög stenfot
Ladugård med grund av cement och tegel
Manbyggnad med näfvertak
Manbyggnad med brädfodring
Oljemålade manbyggnader
Rödfärgade manbyggnader
Kakelugnar enkla
Kakelugnar glaserade
Gård utan stall
Smedja
Bagarstuga
Badstuga (bastu)
Slädbod
Iskällare
Loftbyggnad
Trädgård – plantering
Lekhus (lekstuga)
Antal
Procent
30
10
8
42
2
20
55
4
2
72
3
25
1
29
8
1
1
1
7
4
33
11
46
22
60
78
27
32
Kommentar: Vid mitten av 1800-talet var det en nymodighet i Piteå när
den välbeställda överstinnan Mathilda Möller lät installera en kakelugn i sin
fastighet vid Rådhustorget. Femtio år senare hade så gott som alla gårdsägare
i byarna runt Piteå skaffat sig denna vedsparande värmekälla, om Roknäs är
representativt. Även så viktiga byggnader som rundlogarna hade spritt sig i
byn liksom stick/spåntaken. Att man låter brädfodra, slå panel, på de flesta
bostäder är intressant. En orsak till detta kan vara att det fanns gott om virke
20
C:\Users\Curth\RoknäsBok\Del 2\Avsnitt\Laga Skifte i Roknäs 1895-1904
BF.docx
runt byn och att sågnings- och hyvlingskapaciteten lokalt var god. Hushållens
ekonomiska resurser och status återspeglas tydligt i hur sådant som målning
av husfasader, innehav av glaserade kakelugnar, trädgårdar, lekstugor m.m.
fördelade sig på befolkningen. I regel var det vad man då kallade herrskapsfolk som kostade på sig sådan lyx. Att badstugorna var så pass få förklaras av
att familjerna oftast tvättade av sig i ladugården där uppvärmt vatten fanns att
tillgå. Fram till omkring 1950 löste många sina hygienproblem på detta sätt.
Att utedassen var regel utan undantag står klart. Bagarstugorna var spridda
över hela byn; många hushåll delade dessutom på tid för bak och ansvar för
underhåll av en gemensam stuga. Ännu levde den gamla grannsamverkan
kvar i Roknäs, vilket också visar sig i att så många hushåll tydligen saknade
stall. Hästlösa lånade eller hyrde vid behov av sina grannar.
Om man tänker sig ett flygfoto över Roknäs år 1898 så slås man nog av att
nästan alla boningshus är så grå, ungefär som man ännu idag upplever byarna
på den ryska landsbygden. Färgklickarna framträder då desto tydligare. Ännu
ett karaktärsdrag torde vara skillnaden mellan å ena sidan de stora bondgårdarna, stamhemmanen, med sina ofta 8- eller 10-knutslängor och å den andra
de mindre par- eller enkelstugorna (torpen) som blir allt fler ju längre västerut
man kan blicka. Ner mot Sundet framträder en handfull ståtliga köpmanshus
som vittnar om en expansiv period i byns historia. Men att det ännu 1898 är
jord och skog som ger de allra flesta människorna deras utkomst står utom
tvivel. Den som vill kan för övrigt besöka Piteå museum och närmare studera
den stora modell som visar hur Piteå stads bebyggelse såg ut just året 1898
och reflektera över skillnaderna land – stad vid förra sekelskiftet.
NDa
21
C:\Users\Curth\RoknäsBok\Del 2\Avsnitt\Laga Skifte i Roknäs 1895-1904
BF.docx