Transcript Protokoll samrådsmöte Roknäs 140311

1(8)
Protokoll
Samrådsmöte
Annika Lindberg
010-452 25 80
MKB för Markbygdens vindkraftpark etapp 3
Samrådsmöte enligt 6 kap miljöbalken
Datum: 2014-03-11 kl 18.00-21.00
Plats:
Roknäs byagård
Närvarande
Ca 40 personer
Kristina Falk
Caroline Lithner
Petter Juso
Niklas Lindberg Alseryd
Annika Lindberg
Örjan Lindholm
1
Allmänheten
Svevind AB
Svevind AB
Svevind AB
Enetjärn Natur AB
Tyréns AB
Tyréns AB
Signatur
KF
CL
PJ
NLA
AL
ÖL
Inledning
CL öppnar mötet och hälsar alla välkomna.
Medverkande från Svevind, Enetjärn Natur och Tyréns ger en kort presentation av sig själva och
sin funktion i processen för Markbygdens vindkraftpark, etapp 3.
CL är Svevinds projektledare för framtagande av tillståndsansökan för etapp 3.
Tyréns har fått i uppdrag att ta fram en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) för
tillståndsansökan. Enetjärn Natur ansvarar för att beskriva naturmiljön i MKBn.
Genomgång av syftet med samrådet.
Syftet med samrådet är att bolaget i ett tidigt skede ska få in synpunkter som kan ha betydelse
för den fortsatta planeringen av vindkraftanläggningen. Samrådet är en del av framtagande av
MKBn och bolaget är skyldigt att hålla samråd enligt 6 kap miljöbalken.
En översiktlig beskrivning av projektet Markbygdens vindkraftpark och tillståndsprocessen för
de tre etapperna ges.
Etapp 1: 36 vindkraftverk byggs på Skogberget. Idag är 17 av dessa i drift.
Etapp 2: Tillståndsansökan är inlämnad och har varit ute på remiss. Bolaget skriver för tillfället
bemötanden på inkomna remissvar.
Etapp 3: Samrådsprocessen enligt 6 kap miljöbalken har just startats. En samrådshandling som
beskriver nuläget finns framtagen. En naturvärdesinventering genomfördes i området för etapp i
somras.
Uppdrag: 249029 , MKB för Markbygdens vindkraftpark etapp 3
Beställare: Svevind AB
O:\UME\249029\03_Protokoll\Samråd\Allmänt samråd\MB3_Allmänt samrådsmöte_Roknäs 2014-03-11_Protokoll.docx
2(8)
2
Vad är en MKB?
AL ger en kortfattad beskrivning av vad MKB är, syftet med samråd, vad en MKB ska innehålla
och godkännandeprocessen. Förslag på kapitelrubriker i kommande MKB visades.
En MKB är ett dokument som ska innehålla vissa delar enligt 6 kap miljöbalken, bl. a följande:
 Beskrivning av verksamheten: lokalisering, utformning och omfattning
 Åtgärder för att undvika, minska eller avhjälpa skadliga verkningar
 Bedöma inverkan på människors hälsa, miljön och hushållningen med mark och vatten
Alternativa lokaliseringar och nollalternativ (dvs. att verksamheten inte blir av) avhandlades i
samband med tillåtlighetsprövningen.
Att ta fram en MKB är en process där man i ett inledande skede genomför samråd med
myndigheter och de som kan bli berörda. Samrådet innebär att myndigheter och berörda ska få
information om projektet. Det är även ett viktigt tillfälle att lämna sina synpunkter om projektet.
Lokalbefolkning kan ha viktig lokalkännedom och kunskap om området som är viktig att känna
till i den fortsatta planeringen.
När MKBn är färdig bifogas den till tillståndsansökan som lämnas till
Miljöprövningsdelegationen (MPD) vid Länsstyrelsen i Norrbotten. När MPD anser att MKBn
är tillräckligt omfattande skickas det ut på remiss till myndigheter och de som kan bli berörda
för att ge dessa möjligheter att lämna yttranden på ansökan. Bolaget ges tillfälle att bemöta
inkomna yttranden och därefter fattar MPD beslut om eventuellt tillstånd.
3
Nulägesbeskrivning av områdets förutsättningar
AL presenterar nulägesbeskrivningen avseende:
Piteå kommuns översiktsplanering
Området för den föreslagna vindkraftparken överensstämmer med områden utpekade som
lämpliga för vindkraft i Piteå kommuns översiktsplan och Vindbruksplan.
Landskapet
Området ligger över högsta kustlinjen och har relativt enhetliga geologiska förhållanden. Tre
landskapskaraktärer dominerar området; öppna myrområden, skogklädd lidterräng samt
mosaiklandskap längs Åbyälven. Landskapet har få landmärken och karaktäristiska formationer.
Skogsbruk präglar området.
Boende och bebyggelse
CL redogör för den inventering av byggnader som Svevind genomfört sommaren 2013. Totalt
finns ca 95 byggnader inom 2 km från etapp 3, varav ca 56 byggnader bedömdes vara
åretruntboende eller fritidshus inom byar och ca 20 skogskojor e.d. Utöver detta några spridda
fritidshus och åretruntboende. Dessa bedömningar är gjorda av Svevind och byggnadernas
status måste stämmas av med byggnadsägarna för att säkerställa att bedömningarna är
korrekta.AL redogör för den offentliga information om friluftsliv som finns för området. Genom
Uppdrag: 249029, MKB för Markbygdens vindkraftpark etapp 3
Beställare: Svevind AB
O:\UME\249029\03_Protokoll\Samråd\Allmänt
11_Protokoll.docx
samråd\MB3_Allmänt samrådsmöte_Roknäs 2014-03-
3(8)
området går en skoterled. För övrigt finns inget iordningställt för friluftslivet inom etapp 3.
Information om hur området används för friluftsliv efterlystes.
Buller
ÖL berättar om vad buller är, en jämförelse med olika ljudkällor och principiella ljudnivåer på
avstånd från olika stora grupper av vindkraftverk. Begränsningsvärde enligt tillåtlighetsbeslutet
för Markbygdens vindkraftpark är 40 dBA ekvivalent nivå vid bostäder. Som jämförelse är
riktvärdet för väg- och tågtrafik 55 dBA. För lågfrekventa ljud inomhus har
Folkhälsomyndigheten riktvärden för olika frekvenser.
Bullerkarta över Markbygdens vindkraftpark visas och ÖL informerar om att vindkraftljud på
40 dBA finns att lyssna på en trappa upp i lokalen.
Skyddade områden
Inom etapp 3 finns områden av riksintresse avsatta för:
 Vindbruk (under revidering)
 Rennäring (flyttled)
 Natura 2000 (huvudsakligen Åbyälvens vattensystem)
Intill etappen finns tre naturreservat, som samtliga också är N2000-områden.
Infrastruktur
Transporter till etappen kommer att ske längs väg 543, 373 och 515. I nordvästra respektive
sydöstra änden av etappen korsar kraftledningar som ingår i stamnätet. En mindre kraftledning
följer väg 373 genom etappen.
MSA-ytan för Arvidsjaurs flygplats berör etapp 3. Diskussion om åtgärder för etapp 2 pågår,
vilka kan ge effekter även för etapp 3.
Kulturmiljö
Värdekärnor främst längs vattendragen (Åbyälven och Rokån) och äldre bebyggelse.
Bedömningen av kulturmiljövärden bygger på befintliga kunskapsunderlag. Arkeologisk
utredning görs inför byggstart.
Rennäring
Två samebyars vinterområden påverkas av etapp 3; Östra Kikkejaure och Västra Kikkejaure
samebyar. Särskilda samråd hålls med samebyarna.
Naturmiljö
NLA presenterar skyddade områden (Natura 2000 och naturreservat) inom och omkring etapp 3.
Han berättar att Natura 2000 är ett nätverk av skyddade naturområden, och att de innehåller
livsmiljöer och arter som är utpekade i EUs miljölagstiftning. Natura 2000-områden är antingen
skyddade enligt Art- och Habitatdirektivet eller Fågeldirektivet - eller båda.
NLA gör sedan en översiktlig genomgång av genomförda naturinventeringar och utredningar i
hela Markbygdenområdet. Ett omfattande material av inventeringar finns nu samlat från åren
2008-2013. De första fågelinventeringarna i etapp 3 påbörjades 2008 och en lång rad
Uppdrag: 249029, MKB för Markbygdens vindkraftpark etapp 3
Beställare: Svevind AB
O:\UME\249029\03_Protokoll\Samråd\Allmänt
11_Protokoll.docx
samråd\MB3_Allmänt samrådsmöte_Roknäs 2014-03-
4(8)
inventeringar av naturvärden, fåglar och fladdermöss har gjorts sedan dess. Under 2013
genomfördes t.ex. inventeringar av kungsörn, ugglor, våtmarksfåglar och fladdermöss i etapp 3.
Det har också upprättats ett övergripande uppföljningsprogram för effekter på fauna och flora,
som bl.a. berör etapp 3, vilket startades 2011 och ska pågå till några år efter att hela
Markbygdenprojektet har tagits i drift..
Naturvärdena utgörs främst av mångformiga, ostörda våtmarker. Etapp 3 har ganska få skogliga
värden. Områdena är små och spridda.
Fladdermöss har inventerats 2011 och 2013. Nordisk fladdermus är utbredd men med få
individer. Högre aktivitet har noterats vid Åby älv och vid bebyggelse. Ytterligare ett par
fladdermusarter har noterats, men har sannolikt inte fast stam i området.
Av övriga däggdjur finns flertalet av de vanliga. Björn, lo, utter finns i området. Flodpärlmussla
finns i N2000-vattnen.
Fåglar: Goda stammar finns av skogshöns men det finns få rödlistade eller känsliga
skogslevande fågelarter. Fåglar som har behov av gamla hålträd är sällsynta då det är ont om
äldre skog. Viktiga områden för fåglar är på våtmarker centralt och i norra delen av etappen.
Kungsörn är etablerad i närheten. Ugglor inventerades första gången 2013, då noterades inga
ugglor inom etapp 3, vilket delvis kan bero på att det varit ont om smågnagare de senaste åren.
Fortsatta inventeringar av kungsörn och ugglor är planerade under några år inom ramen för det
uppföljningsprogram för fauna och flora som genomförs för hela Markbygdenprojektet.
4
Föreslagen vindkraftpark - exempellayout
CL visar exempellayout för etapp 3 som visar 452 vindkraftverk. Liksom för etapp 1 och 2 söks
tillstånd enligt ”boxmodell”, vilket innebär att vi inte kommer att ange några exakta positioner
för enskilda verk. Tillstånd söks istället på de områden som återstår när särskilt skyddsvärda
områden undantagits. Den visade layouten kommer att behöva justeras vad avser både placering
av verk och vägar ända fram till byggstart.
Karta med ”restriktionsytor” redovisas. CL påpekar att även restriktionsytor kan komma att
justeras under arbetet med MKBn.
Bilder från byggprocessen visas (förstärkt väg, transport av torndel, etableringsyta vid
vindkraftverk).
5
Preliminär tidplan
CL presenterar preliminär tidplan för etapp 3. Under förutsättning att tillstånd erhålls enligt plan
2015 och att processen i övrigt flyter på kan byggandet av vindkraftverk påbörjas 2018 och de
första verken tas i drift i slutet av 2018.
Uppdrag: 249029, MKB för Markbygdens vindkraftpark etapp 3
Beställare: Svevind AB
O:\UME\249029\03_Protokoll\Samråd\Allmänt
11_Protokoll.docx
samråd\MB3_Allmänt samrådsmöte_Roknäs 2014-03-
5(8)
6
Frågor och synpunkter under mötet
Nedan redovisas de frågor och synpunkter som framkom under mötet. Bolagets svar redovisas i
kursiv text.
Buller
 En man bosatt vid Hultet påpekar att han och hans sambo i vinter störts av buller från
Dragalidens vindkraftpark. Troligtvis på grund av sydliga vindar och lågtryck.
 Vad gäller avseende uppmätta bullervärden? Vad händer om 40dBA överskrids? Över hur
lång tid ska mätningar ske och vid hur många tillfällen?
Svar: Bolaget är skyldigt att följa villkoren i tillståndet. 40 dBA utomhus vid bostäder
gäller som riktvärde vid Dragalidens vindkraftpark. För etapp 1, 2 och 3 i Markbygden
kommer begränsningsvärde på 40 dBA att tillämpas, förutom vid Bänkerudden som berörs
av etapp 2. Där gäller 35 dBA. Tillsynsmyndigheten ansvarar för att kontrollera att
villkoren för buller uppfylls och ska godkänna mätmetoden för att kontrollera ljudet. Om
det visar sig att bullernivåerna överskrids kan tillsynsmyndigheten begära att bolaget
vidtar åtgärder för att överskridandet inte ska upprepas. Boende kan vända sig till
tillsynsmyndigheten (Piteå kommun) och begära uppföljande kontrollmätningar.
 Hur påverkas djur och människor av infraljud? Lågfrekvent ljud (infraljud) kan påverka
både fysiskt och psykiskt och det finns en oro för hur djur och människor reagerar på detta.
Behandlas inte i tidigare MKBer. De riktvärden som finns är lågt satta. Det finns för lite
kunskap om detta nu när vi bygger världens största vindkraftpark.
Svar: Vi tar med oss detta i det fortsatta arbetet med MKBn. Naturvårdsverket har börjat
titta på detta och det är en fråga det börjat pratas mer om. Grundforskning saknas.
Befintliga riktvärden klaras.
Kulturmiljö/friluftsliv
 Kommer cykelstigen att grävas av där den kommer att korsas av vägar? Den används även
vintertid för skoter.
Svar: Nej, det finns knappast någon anledning att gräva av cykelstigen. Det hanteras i
kommande detaljprojektering av vägarna.
 Är arkeologisk utredning påbörjad?
Svar: Nej, den utförs i ett senare skede inför byggstart. Det som redovisas i MKBn är
baserat på befintlig kunskap.
Naturmiljö

Har bolaget någon kontakt med SNF?
Svar: Ja, vi har och har haft kontakt under de samråd som skett.
Uppdrag: 249029, MKB för Markbygdens vindkraftpark etapp 3
Beställare: Svevind AB
O:\UME\249029\03_Protokoll\Samråd\Allmänt
11_Protokoll.docx
samråd\MB3_Allmänt samrådsmöte_Roknäs 2014-03-
6(8)

Hur påverkas fladdermöss? Även om de inte är så många är de skyddsvärda – vi bör
vara rädda om dem vi har.
Svar: Att fladdermuspopulationer kan påverkas av vindkraftverk uppmärksammas allt
mer. Inventeringar har utförts, som har identifierat två områden där fladdermöss är
mer aktiva. Skyddszoner för fladdermöss är under utredning. Kontakt hålls med
fladdermusexpertis.
Layout/teknik/byggande
 Varför bygger man inte vindkraft där elen behövs istället? Är det verkligen miljövänligt att
bygga så pass många vindkraftverk här uppe i norr när elen sen ska transporteras söderut?
Svar: Vindkraften måste byggas där det finns förutsättningar för att bygga vindkraft. Olika
aspekter spelar in och att det blåser bra är bara en av dessa. Närheten till stamnätet är en
annan viktig aspekt samt att det finns få motstående intressen i området.
År 2009 antog Sverige ett nytt direktiv som innebär att vi ska ha 49 procent förnyelsebar
energi år 2020. Sveriges regering har beslutat om en planeringsram för vindkraft som
innebär att vi ska ha 20 TWh vindkraft på land år 2020. Markbygdenprojektet kommer att
vara ett viktigt bidrag till att uppnå dessa mål.
Den malm som produceras i en gruva används inte endast lokalt på orten. Den
transporteras vidare till konsumenter i andra delar av världen. Även el kan ses som en
handelsvara.
 Hur långt från varandra måste vindkraftverken stå för att inte störa varandra?
Svar: Avstånd på ca 5 x rotordiametern tillämpas. Det betyder, med de kraftverk som
planeras idag, ca 600 m.
 Kommer området att vara instängslat och/eller kameraövervakat?
Svar: Det kommer att vara delvis stängslat under byggtiden, av säkerhetsskäl, dock inte
under drifttiden. För kameraövervakning krävs tillstånd.
 Vem bekostar förstärkning av vägar?
Svar: Förstärkning av vägar som behövs för att klara transporterna av vindkraftverken
bekostas av Bolaget.
 Hur lång livslängd har verken? Vad händer sen?
Svar: Man räknar med en livslängd på ca 25 år. Vad som händer sedan beror på
utvecklingen. Antingen sker, demontering av hela vindkraftverken eller kanske byte av
delar för att förlänga livslängden. Pengar fonderas för att täcka kostnader för avveckling
och efterbehandling av påverkad mark.
Uppdrag: 249029, MKB för Markbygdens vindkraftpark etapp 3
Beställare: Svevind AB
O:\UME\249029\03_Protokoll\Samråd\Allmänt
11_Protokoll.docx
samråd\MB3_Allmänt samrådsmöte_Roknäs 2014-03-
7(8)
 På Skogberget byggs 36 vindkraftverk på ett år, kommer man att klara av att bygga över
400 enligt tidplanen?
Svar: Det är en pressad tidsplan. Förhoppningsvis kan man lära sig av det arbete som
gjorts hittills för att kunna bygga i snabbare takt framöver.
 Kommer det att vara lokala entreprenörer för t.ex. vägunderhåll och snöröjning?
Svar: Det är det i stor utsträckning idag. Entreprenader kommer att handlas upp på
affärsmässiga grunder, och då borde lokala vara konkurrenskraftiga.
 Sker diskussioner med Trafikverket om påverkan på vägar av transporterna?
Svar: Samtal pågår. Så mycket som möjligt av transporterna kommer att gå på vägar inom
vindkraftparken.
 Hur kommer servicen att skötas?
Svar: Av kompetent underhållspersonal som till övervägande del kommer att vara
lokalt/regionalt stationerad.
 Var kommer en ny site för boende för entreprenörer att lokaliseras?
Svar: Det är inte bestämt i dagsläget.
 Hur är det tänkt med kommande etapper, är de tänkta att byggas samtidigt eller efter
varandra?
Svar: Det finns flera scenarior för detta. Etapperna delas upp i deletapper, på liknande
sätt som Skogberget som är en deletapp av etapp 1.
Diverse övrigt
 Ägs anläggningen av ett svenskt företag?
Svar: Markbygden Vind AB ägs av svenska (Svevind) och utländska ägare (Enercon). Inför
varje deletapp som byggs bildar vi ett nytt bolag under Markbygden Vind AB. Dessa bolag
kan ha olika ägarförhållanden. Ett exempel är Skogberget Vind AB som bildats för
deletappen vid Skogberget. Svevind, som är svenskt och har sitt huvudkontor i Umeå, tar
fram tillståndshandlingar och står ibland för delar av byggandet, som t.ex. vägar.
Vindkraftverken köps som funktionsentreprenader från tillverkaren. Det finns inga svenska
tillverkare av vindkraftverk. De verk som byggs på Skogberget är från ett tyskt företag.
 Vad ger vindkraftexploateringen Piteå kommun?
Svar: Bygdemedel avsätts årligen av parkens intäkter och fördelas mellan nybildade
ekonomiska föreningar i Markbygden. Bygdemedel ska användas för utveckling av bygdens
utveckling, näringsliv, service och goda livsmiljö. Parken ger arbetstillfällen, både direkt
Uppdrag: 249029, MKB för Markbygdens vindkraftpark etapp 3
Beställare: Svevind AB
O:\UME\249029\03_Protokoll\Samråd\Allmänt
11_Protokoll.docx
samråd\MB3_Allmänt samrådsmöte_Roknäs 2014-03-
8(8)
för byggare, entreprenadfirmor och driftpersonal och indirekt genom behov av
matservering, logi och annan service.
 Har bolaget kontakt med Vindkraftcentrum i Piteå?
Svar: Ja.
 Kommer bolaget att kompensera flygplatserna? Har man tecknat avtal?
Svar: Bolaget kommer att behöva kompensera för eventuella intrång. Några avtal har inte
tecknats med flygplatserna ännu.
7
Avslutning
CL tackar för visat intresse och påminner om att synpunkter ska vara Svevind tillhanda senast
18 mars.
Anteckningar förda av
Justerat av
Annika Lindberg
Tyréns AB
Caroline Lithner
Svevind AB
Uppdrag: 249029, MKB för Markbygdens vindkraftpark etapp 3
Beställare: Svevind AB
O:\UME\249029\03_Protokoll\Samråd\Allmänt
11_Protokoll.docx
samråd\MB3_Allmänt samrådsmöte_Roknäs 2014-03-