Transcript Famnas forum för ledarskap och kvalitet i vård och social omsorg

Famnas forum för ledarskap och kvalitet
i vård och social omsorg
4 juni 2013
Ersta konferens, Stockholm
Tillsammans tar vi nya steg i vårdens
och omsorgens utveckling
Hur utvecklar vi vårdens och omsorgens kvalitet tillsammans
med brukare och patienter?
Hur blir ledarskapet en framgångsfaktor istället för ett hinder?
Hur skapar vi en kultur där vi vågar fråga?
Hur tar vi gemensamt ansvar?
Famna - Riksorganisationen för idéburen vård och social omsorg har under de senaste
åren utvecklat Värdeforum som en plattform för värdeskapande i vårdens och omsorgens
vardag. Tillsammans har över 600 medarbetare och ledare i 150 förbättringsteam hittat
nya arbetssätt för att förbättra för de vi finns till för.
Famnas forum för ledarskap och kvalitet 2013 bjuder in till en mötesplats där vardagens
hjältar från genomgångna Värdeforumsprogram möter forskare och beslutsfattare, för att
tillsammans ta nya steg i vårdens och omsorgens utveckling.
Välkommen den 4 juni till en spännande dag med verksamhetsförbättrare från hela
landet, forskare från Sverige och USA, beslutsfattare och chefer från en bredd av vårdoch omsorgsorganisationer.
Program
08.30 – 09.00 Registrering och kaffe
09.00 – 09.15 Tillsammans utvecklar vi vården och omsorgen
Lars Pettersson, generalsekreterare, Famna
Thomas Schneider, kvalitetsansvarig, Famna
09.15 – 09.50 Leadership and Quality in the Welfare Production
of Non-Profit Organisations
Duncan Neuhauser, professor, Case Western Reserve University,
Cleeveland, USA; chefredaktör, Non Profit Management and Leadership
Journal, (på engelska)
09.50 - 10.30
Leadership and quality in the Swedish context – what is at stake?
Medverkande:
Ingela Holmertz, chef nationell verksamhet, Svenska Röda Korset
Tomas Müllern, professor i organisation och ledarskap, Internationella
Handelshögskolan i Jönköping
Duncan Neuhauser
Samtal på engelska lett av Thomas Schneider
10.30 - 11.30
Värdeskapande i vårdens och omsorgens vardag
Möt förbättringsteamen vid sina postrar
11.30 – 12.30 Parallella seminarier, se nedan
1. Brukarinvolvering och ökad helhetssyn i social omsorg
Lokal: Norrbysalen
2. Värdeskapande för de mest sjuka äldre
Lokal: Clara Eckerströmsalen (bottenvåning)
3. Ledningens roll som möjliggörare
Lokal: Bringsalen
12.30 - 14.00
Lunch
Mingel och samtal vid postrarna
14.00
Konferensen avslutas
Talare
Ingela Holmertz är chef för nationell verksamhet i Svenska Röda Korset och har innehaft
internationella och nationella chefsbefattningar inom Röda Korset i över 15 år.
Tomas Müllern är professor i företagsekonomi vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping.
Tomas brukar presentera sig som en av få företagsekonomer som har skrivit sin
doktorsavhandling om äldreomsorgsorganisationer. För närvarande forskar Tomas om samverkan
inom neuropsykiatri och intresserar sig för att studera effekterna av vårdval.
Duncan Neuhauser är professor bland annat i medicin och hälso- och sjukvårdens organisation
och ledning. Duncan är chefredaktör på tidskriften Non Profit Management and Leadership och
knuten till Case Western Reserve University, USA.
Postersession: Värdeskapande i vårdens
och omsorgens vardag
Under våren 2013 har 10 verksamhetsteam i Famnas Värdforum jobbat med förbättringar
i vårdens och omsorgens vardag. Ta del av deras resultat och erfarenheter om hur man
kan skapa värde för de vi finns till för. På följande sidor finns teamens postrar.
Rätt medicin, till Rätt boende, i Rätt tid
- Genom tydligare checklista och samordnad avstämning Torbjörn Andersson, Erika Karpati, Jemina Mäkivaara, Birgitta Strömbeck, Victoria Toro
[email protected]
Ett förbättringsprojekt i
Värdeforum
Bättre liv för sjuka äldre
-team Stockholms län-
Danvikshem är ett särskilt boende i Nacka som drivs av stiftelsen Danviks hospital som grundades
av Gustav Vasa 1553. På Danvikshem finns 188 platser för dygnetruntvård med inriktning på omvårdnad, demens, korttidsvård samt
ålderdomshem. Här finns utbildade undersköterskor samt sjuksköterskor och personal dygnet runt. Förutom detta finns kurator,
rehabavdelning, eget kök, restaurang, butik, tandläkare, frisör, fotvård, kyrka och en vacker miljö.
Förbättringsområde:
Avdelningen har sedan januari 2013 utfört mätningar på antal uppkomna
läkemedelsavvikelser. Avdelningspersonalen ville arbeta för att minska antalet
avvikelser. Genom beprövad erfarenhet har vi insett att det blir mer struktur i
vårdarbetet med hjälp av checklista/signeringstavla. Vi har även via webben blivit
inspirerade av andra äldreboenden och avdelningar som har använt en synlig och
väl tillgänglig whiteboard som checklista/signeringstavla. Vi ville samtidigt prova
idén med en samordnande avstämning för att ytterligare minska risken för
avvikelser.
Målsättning:
Rätt medicin, till Rätt boende, i Rätt tid.
Ett långsiktigt mål är att uppnå 0-vision vad gäller antal läkemedelsavvikelser.
Vad har vi gjort och hur har vi arbetat?
Med hjälp av PGSA (planera, göra, studera, agera) modellen arbetade
vi systematiskt med rutinförändringar för att minska
läkemedelsavvikelser. Vi utförde ett test på en våning (G2). Under en
vecka fick personalen där använda en signering/ checklista som sitter
synligt i korridoren som komplement till den vanliga signeringslistan
hos boende. Parallellt med den testade vi att införa en ny
samordningsrutin för all personal.
Rutinen innebar att en person som går ett specifikt arbetspass gör en
avstämning med avgående- och ankommande personal. Där tas bland
annat upp eventuella icke delade mediciner, pga. boende gått ut.
Inför testet har 8 boende från avdelningen fått skatta känslan av
trygghet vad gäller medicinhanteringen. 63% av boendena kände sig
mycket trygga och 37% av boendena kände sig måttligt trygga.
För ökad förståelse varför avvikelser uppkommer så har personalen
fått svara på frågor i en enkät och där fått ange orsaker till varför de
tror att avvikelser har uppkommit.
Ett kompletterande dokument har följt med det ordinarie
avvikelsedokumentet. Syftet med detta komplement var att fånga upp
orsaker som inte syntes i det ordinarie avvikelsedokumentet.
Vårt sätt att synliggöra avvikelser på avdelningen
Vad har hänt vid sidan av
förbättringsprojektet?
Större uppmärksamhet i
personalgruppen kring
medicinhantering.
Resultat:
Vi anser att testperioden är för kort för att kunna avgöra om de nya
rutinerna har haft den effekt vi önskat. Vi ser dock en tendens till att
avvikelserna minskar i antal på testvåningen (G2). Vi ser också att
personalen är mer uppmärksam på medicinhanteringen. Vi har därför
bestämt att föra in de nya rutinerna på hela avdelningen. Vi fortsätter
att mäta avvikelser, för att se om utvecklingen håller och om vi
behöver ändra ytterligare på rutinerna för att nå vårt mål.
Antal avvikelser på Våning G2
Vecka 14-16 före, v17 under och v.18 efter testperioden.
Hur går vi vidare?
Vi fortsätter att utvärdera våra nya rutiner
och mäter kontinuerligt. Vi har utsett
personal ur Famnateamet som ska
ansvara för att projektet fortgår.
Vad har vi lärt oss?
Att vi tillsammans inom mikrosystemet kan
genomföra ett förbättringsarbete med hjälp
av de verktyg som vi har fått med oss på
Famnakursen.
Ett förbättringsprojekt i
ATT VETA ÄR TRYGGT
Ökad KASAM* genom förbättrade informationsrutiner.
Värdeforum
Susanne Luona. Nevzad Karaahmetovic. Martina Spångberg. Mikael
Strand. Jenny Svedlindh. Sari Luoma. Coach: Peter Bornkessel
[email protected]
Haganäs Ekonomisk Förening.
För människor som är i behov av stöd,
mänsklig omsorg och gemenskap.
Vi är en verksamhet som erbjuder boende
och daglig verksamhet enligt LSS.
Vi arbetar utifrån en antroposofisk grundsyn kallad
socialterapi utvecklad av Rudolf Steiner.
Våra kärnvärden:
Människans andliga dimension
Livets röda tråd
Individuellt liv i gemenskap
Tålamod med det individuella
Det livslånga lärandet
En medvetet utformad miljö
Ett skapande liv - arbetets betydelse
Förbättringsområde
Verksamheten har vuxit och förändrats de senaste åren. Det har lett till att vissa av våra rutiner
inte har uppdaterats. Vi försökte hitta ett gemensamt förbättringsområde och eftersom
representanter från de olika verksamhetsområdena nu hade möjlighet att träffas, valde vi att
arbeta med informationsrutinerna oss emellan – framför allt på morgonen mellan 8.00 och 9.00
och på eftermiddagen mellan 15.00 och 16.00. Vi såg ett tydligt behov av att
kommunikationen är vital för våra brukares trygghet.
Vi har tidigare arbetat på ett liknande sätt men uppdaterar, förtydligar och gör ett enhetligt system
för hela organisationen. Vår egen erfarenhet har också varit vägledande.
Mål:
• Vårt mål var att få ner antalet frågor från brukaren
till max en fråga om dagen.
• Det andra målet är att få gemensamma rutiner vid
överlämning, så att alla kan känna sig trygga.
• Ökad KASAM* inom Haganäs för boende och
medarbetare.
Genom ”Flödesschemat” kom
vi fram till kritiska tidpunkter
vid överlämning, d.v.s.
morgon och eftermiddag.
Vad har vi gjort och hur har vi arbetat?
• Vi har arbetat utifrån FAMNAS verktyg – framförallt med hjälp utav ”fiskbenet”, ”flödesschemat”
och ”PGSA hjulet”.
• Genom ”fiskbenet” kom vi fram till att vi saknade informationsrutiner.
• Med hjälp av en enkät bekräftades detta hos medarbetarna.
• Vi gjorde en baslinjemätning som visar resultat på antal frågor, före och efter införandet av
almanackan.
• Förankring hos ledningsgruppen.
Mätning
8
Införande av
almanacka
6
KASAM (Känslan av sammanhang) är
ett begrepp utvecklat av Aaron
Antonovsky som finns beskrivet i boken
”Hälsans mysterium”. I den beskrivs
vikten av att tillvaron är meningsfull,
begriplig och hanterbar. Detta vill vi
utveckla genom förbättrade
informationsrutiner mellan boenden och
daglig verksamhet.
4
2
Beskrivning av Resultat:
En mätning som vi har gjort visar att känslan av trygghet har ökat när en
personlig almanacka infördes hos en brukare, där allt viktigt finns
inskrivet, som följer med mellan boendet och daglig verksamhet.
Arbetet fortsätter och vi väntar på fler resultat.
Famnakursen i sin helhet har medfört ökad förståelse och insyn i
varandras arbete.
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9 10 11 12 13 14 15 16 17
Antal ”orosfrågor ”per dag
Hur går vi vidare?
Vi ska implementera arbetet i hela verksamheten.
Informera, inspirera och förankra hos övriga medarbetare.
Vi kommer att skicka ut en ny enkät till medarbetarna igen, för
att kunna mäta förändring.
Skapa medarbetarforum på Magnacura och se om fler är i behov
av almanackor. Sammanställa veckoplanering.
Skapa individuella informationsrutiner. Skicka fler medarbetare
till famna.
Lärdomar & Svårigheter?
Till en början hade vi svårt att hitta ett gemensamt förbättringsområde.
Arbetet kräver ostörd tid och man måste vara strukturerad.
Det har också varit svårt att få med alla på tåget. Vi har inte haft en
gemensam samlingspunkt där vi kan synliggöra vårt arbete.
Dator har varit till stor hjälp och vi har fått positiv respons från ledningen.
Vi har med hjälp av Värdeforums verktyg fått ett ”utanför boxen”
perspektiv på vår verksamhet.
Förbättringsarbete är en färskvara som måste underhållas hela tiden.
Processen fortsätter!
Delaktighet och Trygghet
Ett förbättringsprojekt i
Lotta Leandersson, Lucija Laouini, Therése Thulin, Anette Öhrman, Lotta Burenius
[email protected]
Värdeforum
Bättre liv för sjuka äldre
-team Stockholms län-
SIHM arbetar sedan 1918 för att främja god livskvalitet för äldre Stockholmare med försämrad ekonomi. Seniorboendet har ca 330 hyresgäst i egna fastigheter på
Kungsholmen och i Vasastan. SIHM vill erbjuda ett tryggare boende med möjlighet att leva och bo självständigt och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap
med andra på äldre dagar. Enligt hyresgästernas önskan utför SIHM hemtjänst till ca 70 egna hyresgäster. I all verksamhet är trygghet, självbestämmande och
delaktighet viktiga ledord i vårt dagliga arbete. Stiftelsen är inte vinstdriven utan drivs av ett samhällsengagemang utifrån ett allmännyttigt perspektiv.
Vad har vi gjort och hur har vi arbetat
Vi har arbetat individuellt med fyra
omsorgstagare (OT) med stora behov och
tecken på att inte kunna påverka sin
situation, t e x i form av avböjd hjälp, andra
tecken på otrygghet och för person med
demenssjukdom även aggressivt beteende.
• Vi förtydligade och enats kring vad som
är centralt för att personer med stora
omsorgsbehov ska orka och kunna vara
”dirigent i sitt eget liv”.
• Med hjälp av Orsak – verkan analyser för
varje person fick vi fram områden vi kan
förbättra.
• Genom PGSA (planera, göra, studera,
agera) modellen har kontaktmannen
arbetat systematiskt för att utveckla
dialogen med OT.
• Nya genomförandeplaner (GF)
formulerades , fokus på trygghet, vara
delaktig och ha inflytande.
• GF har kontrollerats för begriplighet,
hanterbarhet och meningsfullhet för varje
person och/eller anhöriga, samt om de
ger vägledning för övriga i arbetslaget.
• Den dagliga planeringen utgår nu ifrån ett
relationsorienterat arbetssätt så att den
enskilde kan vara delaktig på ”riktigt”.
• Vi har mätt personkontinuiteten under
perioden för att öka denna och även ökat
omsorgskontinuiteten för samtliga fyra
OT.
Vad har hänt vid sidan av
förbättringsprojektet
Vi har förtydligat vår värdegrund och fått en
gemensam insikt i att det tar tid att ”Gå från
ord till handling”. Relationens betydelse är
central, för att lyckas behöver
kontaktmannen ha ett stort inflytande över
och ta ansvar för den dagliga planeringen
kring sin omsorgstagare. Våra skriftliga
rutiner har förtydligats , t e x den skriftliga
information som ges till omsorgstagare och
anhöriga, kontaktmannens uppdrag, ansvar
och befogenheter och vad som bör fångas in
i GF och i den löpande uppföljningen.
Förbättringsområde
När den enskilde inte orkar uttrycka sina
önskemål händer det att personen istället
avböjer stöd och hjälp.
• Vi vill utveckla metoder i arbetet så att
den enskilde känner sig trygg och också
orkar ta emot den hjälp som ges.
• Vi vill också förbättra den dagliga
planeringen så att den snabbt anpassas
efter dagsformen hos äldre personer med
stora omsorgsbehov.
• Ge den enskilde stöd till att vilja/orka
vara delaktig och på så sätt ha inflytande
över individuella önskemål och behov.
Antal tillfällen där den enskilde avböjer för att
hon/han inte orkar ta emot hemtjänsten
5
5
4
4
3
2
1
0
Januari
Februari
Målsättning
Att öka den enskildes upplevelse av trygghet
och välbefinnande genom att vår
hemtjänst ger stöd och hjälp på ett sätt som
upplevs som meningsfullt och begripligt för
den enskilde.
QUALID
en skattningsskala för att mäta livskvalitet vid
demenssjukdom. 11 poäng är högsta grad av
livskvalitet och 55 poäng är lägsta nivå av
livskvalitet.
Vi har använt skalan för att bedöma livskvalitet
hos en omsorgstagare som visat tecken på oro
och aggressivitet.
Under mätperioden varierade poängen från 13 till
34. Genom skattningen kan vi bättre ”läsa av”
dagsformen och möta omsorgstagaren där
hon/han befinner sig i sin sjukdom och anpassa
på vilket sätt omsorgen ges.
”det är precis så som
jag vill ha det”
6
Forskning visar på att just möjligheten och
rätten att ha inflytande och kunna vara
delaktig ökar upplevelsen av hälsa.
0
0
Mars
April
Vad har vi lärt oss
Att stödja någons delaktighet är inte bara att
fråga: Vad tycker du? Hur vill du ha det?
Det är en bra början men för att den äldre
ska ha en verklig möjlighet att vara delaktig i
sin vård och omsorg behövs mycket mer.
Läs vidare om hur du kan skapa delaktighet
på vårt blad.
Resultat
Samtliga fyra omsorgstagare (OT) som
omfattats av förbättringsarbetet har
minskat antalet gånger de avböjt hjälp p g a
att de inte orkat ta emot den som ska ge
hjälpen. Oro och aggressivitet har minskat
hos OT med demenssjukdom. Vid samtal har
OT uttryckt en större trygghet och också
oftare framfört specifika önskemål om sin
hjälp.
Hur går vi vidare
Ny dialog med OT visar om GF fångar in
behoven. Vi fortsätter
mätningar/skattningar utifrån varje person
för att säkerställa att vi når uppsatta
individuella mål och gör nya analyser av
resultaten för att sätta nya mål.
På en planeringsdag i maj redovisar vårt
förbättringsarbete. Arbetet fortsätter sedan
genom att övriga kontaktmän får stöd i sitt
arbete så att delaktigheten för samtliga som
har hemtjänst från stiftelsen utvecklas.
Säker och effektiv cytostatikabehandling
- för att kunna uppfylla en god och säker vård av hög kvalité
Teammedlemmar: Johanna Klemenz, Paul van Hogerlinden, Hélène Wigforss, Clary Marqvardt, Stina Fredriksson, coach
([email protected])
Ett förbättringsprojekt i
Värdeforum
Bättre liv för sjuka äldre
-team Stockholms län-
Verksamheten
Avdelning P14 är en av tre onkologiska avdelningar på Radiumhemmet, Karolinska
Universitetssjukhuset. Bröstcancer, gynekologisk cancer och sarkom är de vanligaste diagnoserna hos
våra patienter. De kan vara under kurativ behandling, palliativ behandling och i vissa fall i livets
slutskede där bästa möjliga omvårdnad är målet. På avdelningen arbetar sjuksköterskor,
undersköterskor, läkare, arbetsterapeuter, dietister, sjukgymnaster, kuratorer m.fl. sammanlagt ca 40
personer.
Patienterna kan vårdas hos oss för cytostatika- eller strålbehandling, biverkningar av behandlingar,
infektioner, smärta eller andra sjukdomsrelaterade problem. Våra patienter är allt från unga vuxna till
gamla. Ansvariga för ordination av behandlingarna är klinikens mottagningar som är vår viktigaste
samarbetspartner.
Förbättringsområde
Det finns många aspekter av cytostatikabehandling. Först och främst patientsäkerhet. Får patienten
rätt preparat i rätt tid? Uppmärksamhet på akuta och fördröjda biverkningar som t.ex. allergiska
reaktioner och illamående. En annan aspekt är att många patienter behöver dessa behandlingar och
kan få vänta. Därför är också effektiviteten viktig för att kunna använda avdelningens resurser på bästa
sätt i en säker situation för patienten kombinerat med goda förutsättningar för all personal som deltar
i vården att göra det under bra villkor, trygga i förvissningen om att vi gör det bästa för patienten.
Mål
Vårt mål med Famnaprojektet är att verka för säker och effektiv cytostatikabehandling genom att ta fram en checklista och säkra att den används konsekvent
vid cytostatikabehandlingar på avdelningen. Syftet med checklistan är att olika moment görs i rätt ordning och verkligen blir utförda. Ett långsiktigt mål är att
den kan användas på alla avdelningar och mottagningar som ger cytostatikabehandlingar inom Karolinska Universitetssjukhuset. Allt för att skapa trygghet i
att både få och ge behandlingarna.
Behandlingsanalys före och efter checklistan
MÅL
100%
80%
Finns nedtrappningsschema
ordinerat?
60%
Finns antiemetikaschema
ordinerat?
Startas kuren i planerad tid?
40%
20%
Finns premedicinering
ordinerad?
Införande av checklista
0%
Vecka Vecka Vecka Vecka Vecka Vecka Vecka
14
15
16
17
18
19
20
Finns det plats ledig till patient
vid ankomst?
Cytostatikakurer och avvikelser
25
20
15
Antal
cytostatikabehandlingar
10
Avvikelser kring
cytostatikabehandlingar
5
0
Februari
Mars
April
Vi började med en enkel kartläggning av hur patienterna uppfattade sin
behandling. I stort var patienterna nöjda, dock förekom några kommentarer
kring väntetid vid ankomst och innan kurstart. Vi arbetade fram ett formulär,
Behandlingsanalys, där ansvarig sjuksköterska fick ett antal frågor kring vad
som fungerat väl respektive inte fungerat vid en given behandling (se diagram).
Svaren angavs som JA eller NEJ. Vi har strävat mot att få alla JA eftersom det
skulle medverka till en säker behandling och ett bra flöde. Efter två veckor
införde vi en checklista på olika moment i behandlingen; innan behandlingen
ges, under behandlingen och efter behandlingen. Vi har också följt antalet
avvikelserapporter som skrivits under tiden.
Finns kuren ordinerad?
Resultat mätt i Behandlingsanalys före och efter införande av checklistan.
Januari
Arbetsmetod
Maj
Cytostatikakurer givna 2013 och inkomna avvikelser under samma period.
Vad har vi lärt oss?
Först och främst att förändringsarbete är ett teamarbete och en
ständigt pågående process. Under projektet har vi fått ett antal
verktyg som Orsak-Verkan diagram och PGSA-hjulet för att
analysera, genomföra och utvärdera en förändring så att den blir en
förbättring.
Vad har hänt vid sidan av förbättringsprojektet?
Personal på andra avdelningar har redan visat intresse för
checklistan, innan den har presenterats.
Resultat
Man kan se en förbättring med fler JA i Behandlingsanalysen. Vid förfrågan bland
sjuksköterskorna anser man att checklistan är ett värdefullt verktyg. Andelen
cytostatikabehandlingar som föranleder avvikelser visar en tendens att minska.
Tiden för projektet har dock varit för kort för att dra alltför stora slutsatser. Ur
patientperspektiv är den subjektiva uppfattningen att ett bra flöde under
behandlingen gör patienterna tryggare.
Hur går vi vidare?
Vi fortsätter med checklistan och gör avstämningar varannan månad med
Behandlingsanalysen och andelen kurer som föranleder avvikelser. Efter
sommaren utvärderas projektet.
Ett förbättringsprojekt i
Meningsfulla eftermiddagsaktiviteter
Värdeforum
Bättre liv för sjuka äldre
-team Stockholms län-
Vad kan vi som personal göra för de boende?
Maria Beckman Inoussa Mounira Irene Andersson coach Pernilla Fransson
[email protected]
Verksamhet
Koppargården är ett modernt vård- och omsorgsboend och finns i Vällingby. Boendet består av flera olika enheter, delar och verksamheter.
Här finns 6 plan med 29 lägenheter på varje och 3 plan är somatisk och 3 plan är demensboende.Koppargården har frisör, fotvård och
biograf. Träffen är husets mötesplats för aktiviteter. Teamet består av undersköterskor från demens boende och somatisk avdelning samt
aktivitetsansvarig som jobbar på Träffen.
Problem
Lågt antal deltagare på Träffens boendeaktiviteter .Vi ville ta reda på varför.
• Erbjuder vi rätt aktiviteter?
• Finns det förutsättningar för boende att komma ner på aktiviter?
• Vad kan vi förbättra?
Vårt mål: 10 deltagare från plan 3 varje onsdagseftermiddag.
Innan testperiod kom 2 till 3 boende.
Förbättring
• Vi anpassade aktivitetsutbudet utifrån de boendes önskemål
• En personal på planet tog aktivitetsansvar varje dag
• Dagens aktivitet informerades på morgonrapporten
För att ta reda på vad de boende önskade för
aktiviteter, genomfördes en enkätundersökning.
Den gav ett överaskande resultat, och det visade
sig att de boenden var intresserade av andra
aktiviteter än vad personalen trodde. De boende
önskade utflykter, utevistelse, levande musik och
promenader. Personalen trodde att boende ville
ha fredagsdans, bingo och bio.
• Enkätundersökning
• 3 veckor lång
baslinjemätning, antal
besökare
• Information till all personal,
muntligt och via e-post.
• Informerade ledningen
• Val att testa på ett plan
• Enkät för boende, anhöriga
och personal, med frågor om
aktiviteter
Planera
Göra
Agera
Studera
• Ny rutin fastställd
12
antal besökare
• Sammanställning av
enkätsvar.
• Sammanställning av
baslinjemätning
8
Nytt
arbetsätt
6
Resultat
Vi nådde inte vårt SMARTa mål som var att 10 boende från planet
skulle besöka Träffen på onsdags eftermiddagar. Antalet besök per
vecka från alla 7 planen ökade totalt.
4
2
0
v1
Slutsats
Våra gemensamma insatser har gett ett lyckat resultat.
Svårt att finna den avgörande insatsen.
Vi har lärt oss att:
•
•
•
•
•
Förbättringsarbete är roligt
Förändringsarbete måste få ta tid
Tydliga rutiner är viktiga
Små förändringar kan göra skillnad
Ledningsgruppen måste vara
delaktig
Det var svårt att:
•
•
•
•
•
Svårt att få stöd av ledningen
Svårt att få tid till möten
Låta processen ta tid
Jobba i liten skala
Svårt att få förståelse från kollegor
att det tar tid och att alla måste
sammarbeta
mål
10
v2
v3
v4
vecka
v5
v6
Så här går vi vidare:
•
•
•
•
•
•
Uppföljningsenkät till boende och personal
Sätta mål för fler plan
Avsätta tid till planering av aktiviteter
Involvera ledningen i förbättringsarbetet
Fortsätta att mäta resultaten
Resultatrapport varje vecka på planen
Ett förbättringsprojekt i
Kommunikation genom flera sinnen
Värdeforum
För våra elever, boende och arbetstagare
Jonas Hallqvist, Alice Widwey, Susanne Dawid, Angela Larsson, Pia Andersson
Coach: Camilla Jensen, [email protected]
www.saltaby.se
Saltå by är en ideell förening som startades 1942.
Saltå by är en verksamhet med antroposofisk
inriktning som bedriver skola, boende och
dagligverksamhet enligt LSS. Vi tar emot
ungdomar och vuxna med utvecklingsstörning
samt autismspektrumstörning. Vi arbetar med
hela människan i en terapeutisk miljö med
läkepedagoger, socialterapeuter, boendestödjare
och lärare. Vi har en medvetet utformad estetisk
miljö med färgsättning, arkitektur och gestaltade
trädgårdsparker med närhet till vatten som skapar
en harmonisk miljö. Saltå by ligger några
kilometer utanför Järna i Södertälje kommun.
Vårt förbättringsarbete har
handlat om att arbeta med
frågan om hur vi praktiskt
integrerar AKK som stöd i
boende och
dagligverksamhet.
AKK – Alternativ kompletterande kommunikation
Med hjälp av AKK som pedagogiskt redskap kan man logiskt bygga upp tankar, skapa en struktur som förtydligar, organiserar, gör aktiviteter
överskådliga och bygga upp helheter som hjälper till att hålla samman en kaotisk världsbild.
AKK är som en bro av insatser med symboler och tecken som behövs för att ersätta eller komplettera bristande tal/språk i kommunikation.
Kommunikation i vardagen behövs för att individens behov skall bli tillgodosedd, genom att använda alternativa kommunikationssätt t.ex.
bilder, tecken kommunikation, pictogram, samtalsmatta och sociala berättelser.
Vi tyckte att det var för stort för att starta en introducering av AKK på hela
Saltås verksamhet, därför valde vi ut en elev i boendet som uttrycker mycket
oro och utbrott. Vi ville börja i detta lilla med en utvald person för att på så
sätt kunna påvisa om AKK förbättrade personens förståelse och
självbestämmande. Med hjälp av en processkartläggning kom vi fram till att
fritiden mellan kl. 16-18 var en orolig tid för denna elev. Med
fiskbensdiagrammet blev det tydligt att fritiden var obegriplig, ostrukturerad
och att eleven inte hade någon tidsuppfattning.
Målet blev att med hjälp av AKK som stöd få en bättre fungerande fritid, där
eleven känner att den kan förstå, påverka, vara delaktig och på så vis minska
orosmomenten. Vi påbörjade ett PGSA-hjul där vi med hjälp av samtalsmattan
(se bild) kunde visa vad eleven tyckte om att göra på fritiden. Det trycktes ut
bilder på de utvalda aktiviteterna, tillsammans med eleven gjorde vi ett
överskådligt veckoschema för tiden mellan kl. 16-18.
Resultat
Vi gjorde en baslinjemätning där personalen fyllde i antal utbrott och orossituationer som eleven gav
uttryck för mellan kl. 16-18. Därefter infördes veckoschemat som eleven hade varit med och utformat. Våra
mätpunkter är få pga. att det har varit svårt att få med hela personalgruppen i förbättringsarbetet. Detta är
något vi kommer att arbeta vidare med genom att ge mer information till personalen kring AKK för att de
skall få ökad kunskap och förståelse för detta arbetssätt. Personal som har arbetet med hjälp av AKK som
metod tillsammans med eleven berättar dock glädjande att de uppelever en kraftig minskning av
utbrott/orossituationer. Vi kommer att fortsätta mätprocessen för att kunna följa resultatet över tid.
Vad vi har lärt oss?
Kommunikation och information mellan och inom
enheterna och de olika professionerna är av största
vikt för att kunna sprida och jobba fortlöpande med
förbättringsarbete.
Det är viktigt att all personal är delaktig i ett
förbättringsarbetet för att kunna arbeta fortlöpande.
Vi har fått verktyg att arbeta med systematiska
förbättringar.
Svårigheter
Det har varit svårt att få alla
utanför teamet att bli delaktiga
Svårt att tidsmässigt hinna med
både ordinarie arbetet och
förbättringsarbetet.
Framtiden
Vi fortsätter att implementera
AKK i vår verksamhet genom ett
kontinuerligt förbättringsarbete
inom AKK med individens behov i
fokus.
Ett förbättringsprojekt i
Ökad tydlighet för våra boende med
genomförandeplaner!
Värdeforum
Mats Johansson, Madeleine Rossi, Stina Sjöstrand, David Tham
[email protected]
Beskrivning av verksamheten
Föreningen Skyddsvärnet i Stockholm är en ideell förening vars målsättning är att
förebygga brott och social utslagning i samhället genom en verksamhet som syftar till social
rehabilitering och genom att förmedla hjälp till självhjälp. Klienterna ska efter avslutat
deltagande i en verksamhet kunna leva ett självständigt liv. Föreningen ska bedriva olika
former av behandlings- och socialt utvecklingsarbete för klienter från Socialtjänsten och
Kriminalvården.
Förbättringsområde
Teamets övergripande mål var att förbättra tydligheten i våra kontaktmannamöten genom att få till
handlingsplaner för samtliga av våra boenden på enheten Träningslägenheter.
Genom arbete med hjälp av bland annat fiskbensanalys och intervjuer med våra boende märkte vi att en
stor anledning till att våra kontaktmannamöten inte alltid leder till så stora förbättringar för våra boende
var att tydligheten ibland var för låg. Detta kom vi fram till dels hade att göra med avsaknaden av
handlingsplaner.
Mål
Genom att arbeta med i Famnas Värdeforum vill vi skapa en mall som vi använder oss av för att skapa en tydlig handlingsplan för
samtliga våra boenden. Detta leder till att den boende tydligare vet vad det är den ska arbeta med under sin tid hos oss.
Vad har vi gjort och hur har vi arbetat
Vi började med att gör en processkartläggning av vår nuvarande situation för att bli klarare över vad som behövdes förbättras.
Efter det involverade vi våra boenden för att höra vad de hade för behov som inte helt tillgodosågs i det arbetssätt vi använder
idag. Sedan plockade vi ut två av områdena inom handlingsplanen och utformade ett nytt sätt att arbeta med dem för att öka
tydligheten gentemot den boenden.
Beskrivning av resultat
I nästa steg implementerade vi förändringarna och gjorde sedan nya mätningar för att se om våra boenden upplevde någon
förbättring vilket de till vår stora glädje rapporterade att de gjorde. Det visade sig att en stor del, 27 av 49 boenden, inte hade
någon handlings- eller genomförandeplan. Av de tio som vi implementerade genomförandeplaner med tyckte 8 av 10 att målen för
deras placering blivit tydligare.
30
10
10
5
5
20
10
0
0
Finns
Finns ej
Hur många handlingsplaner/genomförandeplaner
finns idag?
0
Ja
Nej
Upplevda tydliga mål utan
genomförandeplan
Lärdomar och svårigheter
Det största hindret i detta förbättringsarbete har varit att
ambitionsnivån från vår sida från början var alldeles för hög och
att vi tog oss vatten över huvud.
Vi har lärt oss att det är viktigt att börja i liten skala, för att
sedan låta förändringsarbetet växa i sin egen takt.
Vi har också insett att tydlighet i vår kontakt med våra boenden
är något som vi måste fortsätta arbeta med.
Ja
Nej
Upplevda tydliga mål med
genomförandeplan
Hur går vi vidare
Vi kommer att fortsätta att arbeta med de
genomförandeplaner som vi utformade under tiden på
Famna.
Om resultatet av dessa blir lika bra som vi hoppas
kommer vi att sprida vår kunskap inom Skyddsvärnets
vårdkedja.
Ett förbättringsprojekt i
En matsal för alla
Värdeforum
Konflikt vänd till gemenskap
Annelie Eriksson, Jerry Anderstam, Margareta Hellsten, Linus Nilsson, Christina Fahlström, Lasse Westerberg,
Margareta Russo och Malin Isaksson. Mail: [email protected]
Sociala Missionen - För ett mänskligare liv
Lundens uppdrag är att arbeta för bättre villkor för människor i utsatta
livssituationer. Lundens gruppboende finns för att stärka rätten till full
delaktighet, inflytande och självbestämmande för personer med
utvecklingsstörning. På Lunden bor 5 hyresgäster som har stöd av en
personalgrupp bestående av 8 personer. Lunden ligger beläget i Löttingelund,
Täby.
Gubbarna glada!
Vi har strävat efter är att ge våra hyresgäster en god miljö i de gemensamma
utrymmena. Det största av dessa utrymmen kallas av personal och boende
oftast för ”matsalen”, då det tidigare främst har använts vid gemensamma
måltider. En mättavla sattes upp och de boende har efter varje helgdag fått
svara på frågan - Hur har det varit i matsalen idag? Svarsalternativen som har
hyresgästerna kunnat välja mellan i form av bilder, var glad, ledsen eller att
den svarande inte vet. Svaren sattes sedan upp på tavlan. Målet med
förbättringsarbetet var att vår mättavla enbart skulle bestå av glada
gubbar.
Gemensamhetsutrymmet en plats för alla
Vi vill att alla ska ha en trevlig vistelse i det stora gemensamhetsutrymmet. Situationen där har ofta präglats av hög ljudvolym och
irritation. Vi ansåg vi att det var en självklarhet att våra hyresgäster skulle vara med i förbättringsarbetet, detta för att göra tiden i
”matsalen” till något mer än bara väntan inför måltider. Förslag på förändringar togs upp vid ett boendemöte där alla hyresgäster fick
möjlighet att påverka sin situation och vara med och bestämma, detta är i linje med Lundens grundsyn på delaktighet, integritet och
självbestämmande. Under arbetets gång har vi strävat efter transparens och hyresgästerna, god män och anhöriga har kunnat ta
del av arbetet med matsalen. Allt arbetesmaterial som legat till grund för arbetet har funnits uppsatt på väggen och på så sätt
synliggjorts.
Mätningar
Antal svar
4
3
2
•
•
•
•
1
•
0
Fyra personer har deltagit
Varje helgdag har hyresgästerna fått frågan:
"Hur har det varit i matsalen?"
Tre svarsalternativ har erbjudits:   
Hyresgästerna har hela tiden kunnat följa
förbättringsarbetet och sett hur ledsna gubbar
ändrats till glada allteftersom
Även föräldrar och gode män har kunnat följa
förbättringsarbetet
Här händer det grejer!
Under studiens gång har vi sett att förändringsarbetet inneburit större möjligheter för
påverkan över aktiviteterna i gemensamhetsutrymmet. Det har även gjort att antalet
aktiveter ökat. Vi har också genom de förändringar som skett fått fler glada gubbar
på mättavlan. ”Svargubbarna” kommer att få hänga kvar på väggen och på så sätt
visa arbetets fortgående resultat. Detta kan även ses som en måttstock över hur
nöjda våra hyresgäster är med sitt gemensamma utrymme.
Arbetet med
problemlösningsmodeller
Den metod vi tycker fungerat
bäst kallas ”fiskbenet”. Man
visualiserar problemet i form av
ett fiskskelett för att tydligt visa
problemets olika beståndsdelar
och samband. Denna metod
visade sig mycket populär. Det
finns redan tankar om att
använda metoden för att ta itu
med nya problem och ge
personalen tid och verktyg att
reflektera över dessa.
Förändringar som genomförts
De idéer vi introducerat har baserats på vad
våra hyresgäster tagit fram under
boendemötena. Ett förslag var bland annat
att införskaffa en karaokemaskin. En
annan tydlig förändring är att ett draperi har
satts upp för att kunna dela av
gemensamhetsutrymmet vid behov och
skapa möjligheter till individuella aktiviteter
samt att ge en ökad känsla av egen- tid.
Hyresgästerna har fortsatt att ha
boendemöten en gång i veckan. Där
diskuterar de vilka gemensamma
aktiviteter som ska erbjudas i
gemensamhetsutrymmet. Personalgruppen
har även under helger fört
arbetsanteckningar om hur dagarna i
matsalen varit.
Lunden - en plats av ständiga förbättringar
Gruppbostaden består av fem hyresgäster. Vi arbetar för
självbestämmande, delaktighet och integritet för att
motsvara behovet till en god boendemiljö, enligt LSSlagen.
Ett förbättringsprojekt i
Värdeforum
Remisshantering med patientfokus
Snabbare och säkrare!
Åsa Erinder, Gunilla Tallberg, Andrea Gerretsen Biemond, Christine Loser
Leena Pilfalk (coach), [email protected]
Vidarklinikens sjukhus
Sjukhuset erbjuder kvalificerad somatisk vård och
rehabilitering. Vidarkliniken tar främst emot patienter med
stressrelaterad psykisk ohälsa, långvariga omfattande
smärttillstånd, svåra somatiska och kroniska invärtes sjukdomar
samt cancer i alla stadier inklusive palliativ vård i ett tidigt
skede. Våra legitimerade läkare och sjuksköterskor är utbildade
både inom konventionell medicin och antroposofisk läkekonst.
Förbättringsområde – för lång hanteringstid av remisser
Patienter som söker rehabilitering på Vidarklinikens sjukhus behöver remiss av en läkare. Denna remiss bedöms av ansvarig
sjuksköterska och läkare på Vidarkliniken. Vi konstaterade att tiden mellan remissens registrering fram till att patienten får
besked var för lång. Vi fick ett uppdrag från ledningsgruppen att förkorta remisshanteringstiden. Vi får drygt 100 remisser per
månad.
Mål: Snabbare, säkrare remisshantering med patientfokus.
Delmål: Halverad remisshanteringstid.
Remisshanteringstid 2013
12
Ändring 1
Ändring 2
Antal dagar
10
8
6
4
2
0
v 9-10
v 15-18
vecka
v 20-21
Vad har vi gjort och hur har vi arbetat?
Kartlagt orsaker till problem genom processkarta, fiskbensdiagram och
baslinjemätning.
Vi såg att mottagna remisser ofta var ofullständiga (ca 20 %) inför bedömning
enligt våra krav och det bestämdes att remisser som inte var kompletta
skickas tillbaka med följebrev till remittenten (Ändring 1, se diagram). Det
visades sig också att kontinuiteten vid remissbedömningen brast. Ett möte
med alla ansvariga för remisshanteringen på Vidarkliniken; sjuksköterskor,
läkare, inskrivningens personal och verksamhetschefen, resulterade i ett nytt
arbetssätt för bedömningar. Det innebar att ett rullande schema för
ansvariga sjuksköterskor och läkare upprättades (Ändring 2, se diagram).
Detta ska provas under 5 veckor och sedan utvärderas.
Resultat
Ändring 1 ledde till att remisshanteringstiden (tiden från mottagen remiss till
beslut) har minskat från 10,4 till 8,1 dagar. Preliminära data visar en tydlig
effekt av Ändring 2 med handläggningstider under 3 dagar.
Erfarenheter och slutsatser
Ledningen gav oss mandat att genomföra beslut angående vårt förbättringsområde. Det visade sig vara svårt att få med övriga
medarbetare.
Tvärprofessionell arbetsgrupp och lagom antal deltagare var en förutsättning.
Ökade medvetenhet medförde sänkt remisshandläggningstid. Vi insåg nyttan med mätningar inom små förbättringsområden och
fick tilltro till att vi kan identifiera och lösa problem själva.
Genom systematiskt förbättringsarbete synliggörs problemen och
förändringar sker på ett konstruktivt arbetssätt. Viljan att hitta nya
förbättringsområden har stärkts.
Hur går vi vidare med kontinuerligt förbättringsarbete?
Ett nytt system för remissbedömningar har införts och ska utvärderas. Vi
kommer att fortsätta till slutmålet är nått, att 80 % av remisserna är
besvarade inom 3 dagar. Vi har sett att det finns möjlighet till förbättringar
på hela sjukhuset. Spridning av arbetsätt till andra medarbetare genom att
visualisera mätningar. Plan för fortsatt arbete, mentorer, nya grupper till
utbildning.
Ett förbättringsprojekt i
Värdeforum
Effektiva möten
för värdeskapande och mening i det dagliga samarbetet
Petra Berglin, Rosita Zetterqvist, Jane Wildung, Rainer Birk,
Wolfgang Bohnhorst (coach) [email protected]
Beskrivning av Verksamheten:
Vidarklinikens vårdcentral ingår i Vårdval Stockholm. Här erbjuds hela
bredden av primärvård inklusive psykoterapi och antroposofiska terapier
för folkbokförda i Stockholms län och i viss mån även i angränsande län.
Vårt mål är att se och stödja det friska i varje människa. Vi har i nuläge
4500 listade patienter.
Förbättringsområde
• Vi vill förbättra strukturen på våra vårdcentralsmöten i syfte att göra dem effektivare.
• Tidsramen: Det är förseningar vid början och slutet av mötet.
• Dagordning: Det är för många anmälda ämnen från olika yrkesgrupper. Ärenden är osorterade och oförberedda.
• Ämneshantering: Det är oklarhet i sortering och hantering av info-, diskussions- eller beslutspunkter.
• Protokoll ska skrivas och justeras i tid.
Mål
Att skapa effektivare mötesstruktur:
• Punktlighet - Ingen ska komma försent
• Klarhet - Mer strukturerad dagordning
• Tydlighet - Bättre ämneshantering, tydligare
uppdelning (info, diskussion och beslutsämnen)
Många kommer
fortfarande för
sent
Mätningar
Vad har vi gjort och hur har vi arbetat?
Vi har kartlagt alla centrala moment i mötesprocessen
för att hitta var problemen ligger.
Med hjälp av fiskbensmodellen (orsaksanalys med
varför-frågor) har vi gjort en genomgående orsaksanalys
av alla problemområden.
Utifrån det kunde vi göra en förändringsplanering.
För att se om en förändring blir en förbättring skapade vi
mätverktyg (upplevelseenkät & faktamätning) enligt
PGSA-hjulet (Planera-Göra-Studera-Agera).
1. Faktatabell
Datum
Start
Hur många kom för sent?
Dagordning ant. punkter
Ant. punkter inte hunnit
Retursvar fr. ledningsgr.
Frågor till ledningsgr.
Mötet avslutat
Protokoll justerat i tid
11. apr
13.30
6
6
1
2
0
14.02
nej
18. apr
13.30
4
13
1
0
4
14.02
nej
2. maj
13.30
3
6
0
1
2
13.58
ja
16. maj
13.30
5
8
0
1
0
14.00
ja
2. Upplevelseenkät
100%
Före
Efter
Mål
80%
60%
40%
20%
0%
Beskrivning av Resultat
I faktamätningen sviktar punktligheten fortsatt. Här krävs
en mer omfattande analys. I upplevelsemätningen syns
en klar förbättring i alla kategorier.
Lärdomar & Svårigheter
Faktamätningen visar inte hela förbättringen p g a för sen
start av mätning, oklart hur stora förseningarna är och
varför förseningarna skedde.
Känner du dig Grad av
nöjd med delaktighet?
mötet?
Var mötet
effektivt?
Fick du
klarhet i
frågorna?
Hur går vi vidare
Fortsatt mätning och analys av förseningar.
Extra orsaksanalys kommer att göras för att nå vårt mål.
Upplevelseenkäten ska följas upp 2 gånger under hösten
2013.
Vi kommer använda kunskapen till fortsatta
förbättringsarbeten inom vårt kvalitetsledningssystem.
Seminarium 1: Brukarinvolvering och ökad
helhetssyn i social omsorg (Norrbysalen)
Hur kan systematiskt kvalitetsarbete och ständiga förbättringar i social omsorg leda till
brukarinvolvering och en ökad helhetssyn mellan olika aktörer? De presenterade
utvecklingsarbetena har genomförts för människor i behov av familjehem, missbruksvård
eller särskilt stöd och service:
 Tid för delaktighet
Helena Leijon, Västgötakollektivet, Tidaholm
Västgötakollektivet har inriktat sig på psykosocialt förändringsarbete för ungdomar med
inriktning på livsproblem som uttrycks i skolproblematik, kriminalitet, beroende/missbruk
och/eller andra destruktiva livsmönster. I Famnas Värdeforum har vi arbetat med att
förbättra delaktigheten hos ungdomarna under hela behandlingsprocessen. Vi satte målet att
ge ungdomarna den samtalstid de behöver, på det sätt de upplever bäst, i den mån det är
möjligt. När vi i förbättringsarbetet pratade med ungdomarna om vad de skulle vilja förändra
sa flera av dem att de ville ha mer vuxentid i form av samtal. Vi förstod att ungdomarna
upplevde planerad samtalstid som mer ”riktig” än spontan samtalstid och den verkliga
förbättringen blev att skapa en gemensam förståelse för samtalet mellan vuxna och
ungdomar

Färre återbud ger fler nöjda brukare
Arne Prembäck och Marita Säter, BOSSE – Råd, stöd och kunskapscenter, Stockholm
Bosse - Råd och stöd är ett personalkooperativ som arbetar med psykosocialt råd och stöd till
vuxna personer med fysiska funktionsnedsättningar. Inom ramen för Famnas Värdeforum –
Leda har vi arbetat med att utveckla verksamhetens kvalitet och avtalsuppfyllelse. En
anledning till att vi hade svårigheter att nå upp till våra avtal var en hög andel återbud från de
som söker våra tjänster. Genom att först beskriva gången vid återbud och därefter redovisa
antalet återbud varje vecka kunde vi analysera vårt problemområde. Därefter prövade vi flera
olika förbättringsförslag som tillsammans har lett till minskade återbud och mer tid för våra
verksamhetsdeltagare (VD).

Kvalitetsindikatorer i familjehemsvården
Annika Ström, Stiftelsen Credo, Stockholm
Christine Naess Dahl, Föreningen Skyddsvärnet i Stockholm
Inom familjehemsvårdens olika aktörer finns en stor kunskap om vad som fungerar och vad
som krävs för att lyckas men det har saknats en gemensam syn på hela processen med
övergripande mål och mått för god kvalitet. Under våren 2013 samarbetade idéburna
organisationer, myndigheter, familjehemsvärdar och tidigare klienter tillsammans med Famna
för att ta fram kvalitetsindikatorer i familjehemsvården. På gemensamma lärandeseminarier
och arbete i den egna verksamheten har vi tagit fram en processbeskrivning med
värdeskapande aktiviteter och kritiska beslutspunkter som är väl förankrad hos
familjehemsvårdens olika aktörer. Genom att kartlägga, reflektera över och systematiskt
förbättra processen kan deltagarna själva identifiera kvalitetsindikatorer för att följa upp,
synliggöra och utveckla värdeskapandet för klienter i behov av familjehemsvård. Den
gemensamma processbeskrivningen ger även en bra förståelse för helheten och de olika
aktörernas ansvarsområden och uppdrag, både före, under och efter en placering.
Seminarium 2: Värdeskapande för de mest
sjuka äldre (Clara Eckerströmsalen)
Teamarbete, patientfokus och kvalitetregister skapar värde för de vi finns till för. De
presenterade förbättringsarbetena har genomförts inom ramen för den nationella
satsningen Bättre liv för sjuka äldre:

Ta fasta på nattfastan för våra äldre
Isabella Grigoriou, Danvikshem, Nacka
Danvikshem är ett särskilt boende med 188 platser för dygnetruntvård med inriktning på
omvårdnad, demens och korttidsvård. På en demensavdelning fanns boende som hade ett
lågt näringsintag och viktnedgång. Ett förbättringsprojekt initierades med målet att minska
nattfastan till tio timmar för att öka de boendes möjlighet till större näringsintag under hela
dygnet för att bli piggare och orka med dagens aktiviteter. De lärdomar vi har fått med oss är
betydelsen av att personalgruppen är engagerad, har en klar målsättning och god
kommunikation för att ett förändringsarbete ska fungera. Vi har fått tillgång till verktyg att
använda för att bedriva förbättringsarbete och vi har fått en ökad förståelse för varandras
yrkesspecifika kunskaper och hur detta behövs för att omsorgen ska fungera optimalt.
 Samtal i livets slut
Maria Abrahamsson, Annelie Berg, Nina Markholm Nordgren, Kathrin Wode
Karolinska Universitetssjukhuset, Onkologi - P14, Solna
P14 är en akutonkologisk slutenvårdsavdelning. Vi är anslutna till Palliativa registret sedan
våren 2011. Under hösten 2012 deltog en multidisciplinär grupp från avdelningen i Famnas
Värdeforum. Vi jobbar med förbättringsprojekt som har målet att alla patienter som avlider
på avdelningen ska ha erhållit ett brytpunktsamtal. I dag uttrycker teamet, patienten och
anhöriga att man är bättre förberett inför samtalet, och vi upplever en positiv utveckling med
fler brytpunktsamtal, ökad patientnöjdhet och bättre teamarbete som ett resultat av
förbättringsarbetet.
 Färre fall med vårdpreventiva arbetssätt och kvalitetsregistret Senior alert
Pernilla Hammarqvist och Agneta Andersson, Bräcke Diakoni – äldreomsorg, Uddevalla
Bräcke diakoni bedriver äldreomsorg i fem kommuner. Genom vårt deltagande i Famnas
Värdeforum vi lärt oss nya modeller för hållbart förbättringsarbete inom vår verksamhet.
Fokus i vårt förbättringsarbete är att skapa värde för den enskilda individen. Senior alert har
gett oss en strukturerad arbetsmetod för att systematiskt och långsiktigt arbeta med
vårdprevention. Syftet med vårt arbete är att den äldre individen som bor hos oss skall
uppleva trygghet och delaktighet genom att vi vet vilka risker hon/han har samt att vi
genomför relevanta åtgärder för att förhindra skada och vårdlidande. Vi arbetar förebyggande
- för att vi bryr oss!
Seminarium 3: Ledningens roll som
möjliggörare (Bringsalen)
Ledningen har en central roll för att skapa förutsättningar för verksamhetens
värdeskapande. Möt engagerade ledare från organisationer som systematiskt har
utvecklat denna roll:

Ledningsgruppens ständiga utveckling
Patricia Crone och Jolanta Masete, Stiftelsen Josephinahemmet, Bromma
Josephinahemmet har sedan 2010 systematiskt jobbat med kvalitets- och
ledarskapsutveckling inom Värdeforum. Arbetet ledde till tydligare roller och
ansvarsfördelning i ledningsgruppen, kartläggning av verksamhetens processer och bättre
förståelse för organisationsstrukturen. Ledningsgruppen har utvecklat sin roll som
”möjliggörare” och satsat på kompetensutveckling i förbättringskunskap med fokus på
värdeskapande för de vi finns till för. Förbättringsmodellen med PGSA–hjulet har blivit vår
ständiga följeslagare i arbetet med att förbättra insatserna för våra boende.

Från ledning till kvalitetsledning
Gerard Lartaud och Kajsa Ekström, Föreningen Saltå By, Järna
Arbetsledarens roll beskrivs ofta som att leda och fördela arbete. Och visst är det så. Men
kvalitetsledning handlar om någonting utöver detta. Kvalitetsledning förskjuter perspektivet
från det arbete som ska utföras till den kvaliteten man vill uppnå. Ledningens roll är alltså inte
bara att följa ett antal dokument eller utveckla "tekniker" för att "säkra kvalitén" utan att se
till att de som arbetar få en större medvetenhet om att kvalitén i vår verksamhet handlar om
att främja varje individs optimala utveckling, vilket i slutändan handlar om ingenting annat än
att förstå att det är jag själv, medarbetaren, som måste utveckla mig för att möjliggöra den
enskildes utveckling, och därmed upprätthålla vår verksamhets kvalitet. Föreningen Saltå By
har under det senaste året tagit ett viktigt steg i att flytta ledningsperspektivet med hjälp av
ledningssystem för kvalitet och förbättringar i vardagen.
 Idéer och handling för ett medmänskligare samhälle
Maude Kardell, Bräcke diakoni, Göteborg
Att arbeta som ledning med äldreomsorg är stimulerande och bland det viktigaste man kan
göra men det kan också vara en utsatt position, där man möter krav från olika håll. Chefer och
ledning bidrar till att göra skillnad genom att stimulera och skapa bra förutsättningar för
utveckling. På Bräcke Diakoni har vi strategiskt arbetat med systematiska förbättringar sedan
2010. En framgång är att tillvarata medarbetarnas kunskap och engagemang. Genom våra
långsiktiga satsningar inom palliativ vård, demensvård, mjuk massage, värdegrundsfrågor
samt arbetet inom Värdeforum har vi skaffat oss ett gemensamt språk och en gemensam
kunskapsplattform som gör skillnad.
Praktisk information
Famnas forum för ledarskap och kvalitet i vård och social omsorg utgör en del av Famnas
ESF-finansierade utvecklingsprojekt för ledarskap och kvalitet, samt en del av den
nationella satsningen Bättre liv för sjuka äldre.
Dokumentationen från konferensen kommer att finnas tillgänglig på www.famna.org
Kontakt
Famnas forum och ESF-projektet
Karin Svedberg, projektledare, [email protected], 076–541 10 24
Värdeforum
Viktoria Loo, utvecklingsledare, [email protected], 08-546 949 36
Truls Neubeck, utvecklingsledare, [email protected], 08-546 949 35
Maria Trygg, utvecklingsledare, [email protected], 08-546 949 37
Övergripande frågor
Thomas Schneider, kvalitetsansvarig, [email protected], 08-546 949 34
Deltagarförteckning
Abramsson Maria
Karolinska
Universitetssjukhuset,
onkologen, P14
Akner Gunnar
Örebro universitet
Andersson Agneta
Bräcke Diakoni
Andersson Irene
Koppargården
Andersson Pia
Saltå By
Andersson Torbjörn
Danvikshem
Backlund Sören
Danvikshem
Beckman Maria
Koppargården
Berggren Monica
Saltå By
Berglin Petra
Vidarklinikens
vårdcentral
Berglund Mary-Anne
Svenska ESF-rådet
Birk Rainer
Vidarklinikens
vårdcentral
Bohnhorst Wolfgang
Vidarklinikens
vårdcentral
Bornkessel Peter
Haganäs ek. förening
Brandstedt Kalle
Socialstyrelsen
Bratt Maria
Socialstyrelsen
Burenius Lotta
Stiftelsen Isaak Hirschs
Minne
Burgstaller Carolina
Solna Stad, Skoga
Äldrecentrum
Canow Isabella
Skyddsvärnet
Crone Patricia
Josephinahemmet
David Susanne
Saltå By
e Burnette Ettie
Haganäs ek. förening
Elg Mattias
Högskolan i Jönköping
Elg Susanne
Skyddsvärnet i
Stockholm
Engqvist Helga
Haganäs ek. förening
Eriksson Anneli
Sociala missionen
Erinder Åsa
Vidarkliniken
Fahlström Cristina
Sociala missionen
Forsberg Ann
Danvikshem
Fransson Pernilla
Stockholm stad
Fredriksson Stina
Karolinska
Universitetssjukhuset
Gerretsen Biemond Andrea Vidarkliniken
Grigoriou Isabella
Danvikshem
Gudmundson Lena
Röda Korsets Sjukhus
Gunnarsson Fredrik
Föreningen
Skyddsvärnet
Hallqvist Jonas
föreningen saltåby
Hammarqvist Pernilla
Bräcke Diakoni
Helgesson Nilla
Hellsten Margareta
Helmerson Lena
Holmertz Ingela
Hvitfeldt Forsberg Helena
Ingelsson Ulrika
Isaksson Malin
Jansson Karina
Jensen Camilla
Johansson Ann
Johansson Maria
Johansson Mats
Karaahmetovic Nevzat
Kardell Wahlbäck Maude
Karlsson Tobias
Karpati Erika
Kiluk Vita
Klemenz Johanna
Lagersten Susanna
Laouini Lucija
Larsson Angela
Larsson Anna
Lav Marie
Leandersson Lotta
Lee Hook Sara
Lidbrink Marianne
Lidén Theresia
Linde Stig
Lindström Anna
Loo Viktoria
Loser Christine
Ludwigs Lena
Lundin Eva
Luoma Sari
Luona Susanne
Löfström Peter
Magnusson Anne
Skyddsvärnet i
Stockholm
Sociala missionen
Törngårdens
autismcenter
Röda Korset
Karolinska Institutet
Socialstyrelsen
Sociala missionen
LP-verksamhetens
ideella riksförening
Föreningen Saltå By
Socialstyrelsen
Qulturum, Jönköpings
läns landsting
Skyddsvärnet i
Stockholm
Haganäs ek. förening
Bräcke Diakoni
Haganäs
Danvikshem
Danvikshem
Karolinska
Universitetssjukhuset
QRC Stockholm, SLL
Stiftelsen Isaak Hirschs
Minne
Saltå By
Stiftelsen Stockholms
läns Äldrecentrum
Arbetsgivaralliansen
Stiftelsen Isaak Hirschs
Minne
Josephinahemmet
Socialstyrelsen
Bräcke Diakoni
Famna
HSB Omsorg
Famna
Vidarkliniken
Skyddsvärnet i
Stockholm
Hemtandvård AB
Haganäs ek. förening
Haganäs ek. förening
Haganäs ek. förening
Förbundet S:t Lukas
Markholm Nordgren Nina
Marqvardt Clary
Marseille Dana
Mattsson Carina
Mottaghi Sara
Mounira Inoussa
Müllern Tomas
Mäkivaara Jemina
Neubeck Truls
Neuhauser Duncan
Nilsson Linus
Norrby Lena
Nyholm Merja
Ockander Marlene
Persson Maria
Pettersson Lars
Pilfalk Leena
Planman Anneli
Prembäck Arne
Rosén Susanne
Rosenberg Anders
Rossi Madeleine
Russo Margareta
Schneider Thomas
Schwartz Regina
Sharp Lena
Sjöstrand Stina
Skoglund Olle
Karolinska
Universitetssjukhuset
Karolinska
Universitetssjukhuset
Haganäs ek. förening
Danvikshem
Famna
Stockholm stad
Internationella
Handelshögskolan i
Jönköping
Danvikshem
Famna
Case Western Reserve
University
Sociala missionen
Vidarkliniken
Vårdförbundet
Jönköping Academy
Danvikshem
Famna
Vidarkliniken
Haganäs ek. förening
BOSSE - Råd, Stöd &
Kunskapscenter
Föreningen
Skyddsvärnet
Föreningen Saltå By
Skyddsvärnet i
Stockholm
Sociala missionen
Famna
Vidarkliniken
Karolinska
universitetssjukhuset
Skyddsvärnet i
Stockholm
Haganäs ek. förening
Slättman Annelie
Spångberg Martina
Strand Mikael
Strömbeck Birgitta
Svedberg Karin
Svedlindh Jenny
Säther Marita
Söderberg Staffan
Tallberg Gunilla
Tham David
Thulin Therése
Toro Victoria
Trygg Maria
Usterud Annica
Walczak Masete Jolanta
Wallmark Christine
van Hogerlinden paul
Westberg Lasse
Widvey Alice
Wigforss Helene
Wildung Jane
Wittgren Håkan
Wode Kathrin
Zetterqvist Rosita
Zukowska Barbara
Öhrman Anette
Bambi ek för.
Haganäs ek. förening
Haganäs ek. förening
Danvikshem
Famna
Haganäs ek. förening
BOSSE - Råd, Stöd &
Kunskapscenter
Socialstyrelsen
Vidarkliniken
Skyddsvärnet i
Stockholm
Stiftelsen Isaak Hirschs
Minne
Danvikshem
Famna
Törngårdens
autismcenter
Josephinahemmet
Stiftelsen Isaak Hirschs
Minne
Karolinska
Universitetssjukhuset
Sociala missionen
Saltå By
Karolinska
Universitetssjukhuset
Vidarklinikens
vårdcentral
Sveriges läkarförbund
Karolinska
Universitetssjukhuset
Vidarklinikens
vårdcentral
Josephinahemmet
Stiftelsen Isaak Hirschs
minne
Utvärdering
Vi vill gärna ta del av dina synpunkter för att utveckla Famnas forum för ledarskap och
kvalitet. sŝĚƵƚŐĊŶŐĞŶĨŝŶŶƐƌƂĚĂŽĐŚŐƌƂŶĂůĂƉƉĂƌ͘
Om du tyckte att konferensen var bra lägg en grön lapp i korgen vid utgången. Tycker du
att någonting behöver utvecklas lägg en röd lapp i korgen vid utgången.
Vi uppskattar om du skriver någon rad om vad som var bra eller behöver förbättras.
Tack!
Denna konferens ingår i ett utvecklingsprojekt som medfinansieras av EU