Transcript Svenskspråkig servicenätutredning

UTKAST
Vanda, 19.11.2013
Det svenskspråkiga resultatområdets anpassning av verksamheten till Vanda stads balanserings- och skuldprogram
för ekonomin samt servicenätutredning.
Stadsfullmäktige vid Vanda stad har fattat beslut om budgeten 2013 och ekonomiplanen för
2013-2016 vid sitt sammanträde den 19.11.2012. Samtidigt har stadsfullmäktige också godkänt ett balanserings- och skuldprogram för ekonomin för åren 2013-2016.
Befolkningstillväxten och finansieringen av investeringsbehoven till följd av denna har bidragit
till att Vanda stad har skuldsatt sig. Stadens inkomstbas har inte räckt till för att finansiera den
reella tillväxten. Vanda stads problem har under hela 2000-talet varit finansieringsunderskottet
i anknytning till internt tillförda medel för investeringar och ett växande lånebelopp. När det
gäller lånebeloppet uträknat per invånare, kommunernas soliditetsgrad och den relativa skuldsättningen uppfyller staden kriterierna för att vara en kriskommun. I balanserings- och skuldprogrammet ingår också en plan för investeringsnivån för 10 år samt investeringarnas prioritetsordning. Trots sparåtgärderna bevaras stadens välfärdstjänster och staden svarar också i
fortsättningen för sina serviceförpliktelser.
För det svenskspråkiga resultatområdet som anordnar småbarnsfostran, grundläggande utbildning och gymnasieutbildning innebär åläggandet enligt stadsfullmäktiges beslut om budgeten och ekonomiplanen 2013-2016 att verksamheten stegvis måste kunna anpassas och finansieras med sammanlagt ca 550 000 euro mindre i jämförelse med dagens kostnadsnivå när vi
når år 2016. Alla former av svenskspråkig service erbjuds dock även i fortsättningen i både
västra- och centrala Vanda, likväl som i östra Vanda.
Alla verksamhetsområden inom staden åläggs att omstrukturera sin verksamhet så att man
kan upprätthålla en verksamhet som tillåter en kostnadsutveckling på 1,5 % per år under åren
2013-2016. Vanda stadsfullmäktige beslöt den 17.6.2013 att stadens balanserings- och skuldprogram för ekonomin åren 2013-2016 fullföljs enligt tidigare beslut, vilket betyder att alla
verksamhetsområden inom staden, samt alla resultatområden är tvungna att omstrukturera
sin verksamhet.
Det svenskspråkiga resultatområdet vid Vanda stads bildningsväsende har redan vidtagit åtgärder inom den dagliga verksamheten för att anpassa sig till den givna budgetramen för år
2013 och de därpå kommande åren, vilket innebär att tillbudsstående medel för personalkostnader och materialkostnader minskar drastiskt de kommande åren. Bl.a. återbesätts inte vakanser när arbetstagare går i pension, antalet resursbarnskötare inom dagvården har minskat,
resurskoefficienterna för särskilt stöd i dagvården har slopats och antalet undervisningstimmar
i allmän- och specialundervisningen i skolorna har skurits ned. Daghemmet Trollebo och Håkansböle slogs ihop administrativt under samma föreståndare. Materialkostnader, köp av
tjänster och fortbildningskostnaderna måste hållas på en miniminivå de kommande åren.
Gränsen för rätt till skolskjuts inom staden har höjts från 3km till 5km.
För att upprätthålla en lagstadgad verksamhet kan dock inte ytterligare nedskärningar göras i
den normala verksamheten som staden är skyldig att upprätthålla genom den s.k. osthyvelsmetoden. Strukturella förändringar är nödvändiga att göra i verksamheten samt vid våra verksamhetspunkter. Därför har också en servicenätutredning gjorts. Dels granskar servicenätutredningen vad som kunde förändras i servicenätet för den svenskspråkiga dagvården och skolorna inom Vanda för att effektivera verksamheten inom åren 2013-2016. Dels granskar ser1
vicenätutredningen vad som eventuellt kunde förändras på längre perspektiv för att svara på
behoven och förändringarna i verksamhetsmiljön, genom olika lösningar områdesvis, genom
att uppnå olika synergieffekter och genom intensifierat samarbete mellan dagvård och skola.
Oberoende vilken lösning beslutsfattarna bestämmer sig för garanteras det lagstadgade anordnandet av svenskspråkig dagvård, förskoleundervisning och grundläggande undervisning i
Vanda. Målet är inte att stänga någon skola. Det här förutsätter dock att andra strukturella
lösningar genomförs. Om en dagvårdsenhet läggs ned, ersätts det av en annan dagvårdsenhet
på samma s.k. storområde.
När servicenätutredningen inleddes i december 2012 skickade svenskspråkiga resultatområdet
vid bildningsverket en; Begäran om utlåtanden och åsikter om det svenskspråkiga resultatområdets servicenätutredning och anpassningen till Vanda stads balanserings- och skuldprogram
för ekonomin, till samtliga vårdnadshavare inom dagvården och skolorna, till Hem-och skola
föreningarna, föräldraföreningarna vid daghemmen och till skolornas direktioner. Ett- 20 tal
utlåtanden skickades in till bildningsverket.
Samtliga enheter inom det svenskspråkiga resultatområdet har blivit informerade om Vanda
stads balanserings- och skuldprogram för ekonomin och servicenätutredningen. Personalen,
barnen och eleverna har fått säga sin åsikt, ge ideer och utlåtanden och göra förhandsuppgifter till svenska resultatområdets strategidag där ärendet behandlades och där representanter
för samtliga enheter deltog i april 2013. Ytterligare en strategidag anordnades i september
2013 där också representanter för alla enheter deltog. Därtill har direktören för det svenskspråkiga resultatområdet cirkulerat i alla enheter och genomfört s.k. navigationer, där han
träffat ledningen för alla enheter och diskuterat tillsammans med dem olika alternativa möjligheter till åtgärder.
Undervisningsnämndens svenskspråkiga sektion har under sina sammanträden behandlat
Vands stads balanserings- och skuldprogram för ekonomin samt servicenätutredningen genom
beslutsparagrafer, som informationsärenden, och som diskussionstillfällen med presentationer
av biträdande stadsdirektören för bildningsväsendet Elina Lehto-Häggroth, direktören för det
svenskspråkiga resultatområdet Berndt-Johan Lindström samt chefen för småbarnsfostran
Lena Karlsson. Det här har skett vid sektionens sammanträden den 15.1.2013, 26.2.2013,
9.4.2013, 28.5.2013 och 3.9.2013.
Det svenskspråkiga resultatområdet
Det svenskspråkiga resultatområdet är anordnare av svenskspråkig småbarnsfostran och dagvård, förskoleundervisning, grundläggande utbildning samt gymnasieutbildning i Vanda stad.
Småbarnsfostran och dagvård i kommunala daghem erbjuds i Håkansböle daghem, daghemmet Linda, Trollebo daghem och daghemmet Timotej, i familjedagvård samt i köptjänster.
Fr.o.m. 2014 erbjuds dagvård i nybyggda Dickursby daghem samtidigt som daghemsverksamheten i Linda i Dickursby läggs ned. Grundläggande utbildning, förskoleundervisning och kompletterande dagvård ordnas för årskurserna 0-6 vid Västersundoms skola, Dickursby skola,
Kyrkoby skola samt Mårtensdals skola, samt för årskurserna 7-9 i Helsinge skola. Gymnasieutbildning erbjuds vid Helsinge gymnasium som fungerar i samma byggnad som Helsinge skola.
2
Det svenskspråkiga resultatområdets budget
Som framgår av budgeten och fördelningen av de olika budgetposterna utgör personalkostnaderna den största delen av budgeten. Materialkostnaderna utgör endast en procent av kostnaderna. En betydande del av budgeten är hyreskostnaderna. Köp av tjänster innehåller köpet
av dagvårdsplatser från dagvårdsföreningen Fyndet och Folkhälsan. Vidare innehåller posten
köpet av visstidsanställd personal från Seure, maten i skolorna och daghemmen, städningen,
vaktmästare, skolskjutsar, datatjänster, telefoner, annonsering, personalens fortbildning osv.
Anpassningen av verksamheten enligt de tilldelade budgetmedlen åren 2013-2016 kräver
strukturella åtgärder i verksamheten vilket måste ske inom personalkostnaderna och köpet av
tjänster. På grund av att enheterna inom den svenskspråkiga dagvården och skolorna är
3
mycket få i Vanda och utspridda på ett stort geografiskt område är det betydligt svårare att
göra strukturella förändringar som påverkar fastighetskostnaderna utan att barnens och elevernas och deras vårdnadshavares väg hemifrån till dagvården eller skolan blir oskäligt långa.
Dagvården
Daghemmet Timotej fungerar som det enda svenskspråkiga kommunala daghemmet i västra
Vanda. Daghemmet har fem avdelningar. Förutom Timotej anlitar staden köptjänster i västra
Vanda i form av gruppfamiljedaghem, Dagvårdsföreningen Fyndet r.f. erbjuder gruppfamiljedagvård i tre olika enheter på området. Trollebo daghem fungerar i Björkby och erbjuder dagvård i norra och centrala Vanda. Daghemmet har fyra avdelningar. Daghemmet Linda i Dickursby har två avdelningar men läggs ned i samband med ibruktagandet av Dickursby daghem
som kommer att fungera i samband med Dickursby skola. Dickursby daghem kommer att ha
fyra avdelningar för barn i åldern 1-5 år. Köptjänsterna som staden anlitar av dagvårdsföreningen Fyndet, minskar efter att Dickursby daghem tas i bruk år 2014. I centrala Vanda fungerar också Folkhälsans daghem Lyckoslanten av vilken staden har köpt 42 platser per år. Vid
ibruktagande av Dickursby daghem minskar platserna som staden köper till 21. I östra Vanda
fungerar det kommunala daghemmet Håkansböle daghem. Daghemmet har två avdelningar.
Därtill anlitar staden som köptjänst 12 platser av dagvårdsföreningen Fyndet i Håkansböle.
Enheternas placering på stadens område samt antalet barn i de olika enheterna framkommer
av kartan nedan. Dagvårdens personaldimensionering regleras enligt lag och förordning och
staden är tvungen redan sedan tidigare att gå efter minimikraven i alla lägen.
De svenskspråkiga skolorna och dagvårdsenheterna i Vanda
4
I bilderna ovan och nedan kan man se var barnen som är i svenskspråkig dagvård i
Vanda bor. OBS! Bilder som dessa är i allmänhet endast riktgivande och antalet
barn beror på tidpunkten när kartor görs samt på uppgifter i befolkningsregistret
samt på verkligheten i de olika dagvårdsenheterna vid vissa tidpunkter. Därtill leder en koncentrering av boningsplats till att vissa prickar på kartan överskuggar
varandra så att färre prickar syns än vad det finns barn. Meningen är dock att man
skall se helhetssituationen i det stora hela och var barnen tenderas att samlas.
5
Grundskolorna och gymnasiet.
Mårtensdals skola
Mårtensdals skola är den enda svenskspråkiga skolan i västra Vanda. Skolan har läsåret 20132014 206 elever inkluderande förskolan. I skolan finns utrymme för två förskolegrupper, max
2 x 20 barn. Mårtensdals skola är grundrenoverad år 2008. Läsåret 2013 -2014 fördelar sig
eleverna enlig följande på de olika årskurserna och klasserna:
Åk
Elevantal
1A
1B
2A
2B
3
4A
4B
5
6
18
18
18
18
25
17
16
26
26
Medeltalet för klasstorleken i Mårtensdals skola är för tillfället 20 elever. Från Mårtensdals
skola är det 11,6 kilometer till den följande svenskspråkiga skolan i Vanda, Kyrkoby skola, om
man åker längs ring I, 12,1 km om man åker via Övitsböle.
Kyrkoby skola
I centrala Vanda fungerar Kyrkoby skola i Helsinge Kyrkoby och Dickursby skola på Idrottsvägen 4 i Dickursby.
Kyrkoby skola har undervisning i förskolan samt i sammansatta klasser i årskurserna 1-6. Klasserna 1-2, 3-4 och 5-6 är sammansatta. Skolan har läsåret 2013-2014 70 elever, inkluderande
förskolan. Skolan har ett undervisningsutrymme för förskolan, max 12 barn, och tre klassrum
där respektive sammansatt klass fungerar. Undervisning i gymnastik och teknisk slöjd sker i
Helsinge skola. Skolan delar delvis på lärare med Helsinge skola. Kyrkoby skola grundrenoverades och byggdes till år 2006. Från Kyrkoby skola till Mårtensdals skola är det ca 12km och
från Kyrkoby skola till Dickursby skola är avståndet 4,9km längs Dickursbyvägen och 5,7 km
om man använder sig av Ring III.
Eleverna i Kyrkoby skola är fördelade på följande årskurser och medeltalet på klasstorleken är
19.
Åk
Antal
1-2
2-3
5-6
20
18
20
Dickursby skola
Dickursby skola har läsåret 2013-2014 155 elever, inkluderande förskolan. Dickursby skola
som har genomgått grundrenovering åren 2012-2013 står färdigt 2014. Undervisningen ord6
nas läsåret 2013-2014 i två förskolegrupper och i årskurserna 1-6. Årskurserna 5-6 fungerar
som en sammansatt klass. I nya Dickursby skola kommer att finnas utrymme för två förskolegrupper och därtill smågruppsundervisning och undervisningsutrymmen för årskurserna 1-6.
Avståndet till Kyrkoby skola är 4,9km längs Dickursbyvägen. Till följande svenskspråkiga skola
österut är avståndet beroende på vilken väg man väljer följande: 9,4 km via Heureka och ring
III, 7,7km via Ikea och ring III och 8,7 km via Håkansböle och Sottungsbyvägen.
ÅK
Antal
1M
1E
2
3
4
5-6
11
18
15
26
25
30
Västersundoms skola
Den enda svenskspråkiga skolan i östra Vanda är Västersundoms skola. Skolan erbjuder förskola samt undervisning i årskurserna 1-6. Västersundoms skola har 74 elever läsåret 20132014, inkluderande förskolan. Skolan erbjuder läsåret 2013-2014 undervisning i sammansatta
klasser för förskolan och årskurs 1, årskurs 3-4 och årskurserna 5-6. Skolan är i behov av en
grundrenovering inom 10-15 år. Iom Vanda stads balanserings- och skuldprogram för ekonomin och dess strama investeringsplan är grundrenoveringen flyttad framåt till tiden efter nuvarande tioårsplan som sträcker sig till år 2023. Eleverna i skolan fördelar sig på följande årskurser och sammansatta klasser nedan under läsåret 2013-2014 och medeltalet för klasstorleken
är 18,5.
Åk
Antal
Förskolan – åk 1
2
3-4
5-6
19
13
21
21
Helsinge skola
Enda skolan i Vanda som erbjuder svenskspråkig undervisning för årkurserna 7-9 är Helsinge
skola. Skolan har 243 elever läsåret 2013-2014. Eleverna är uppdelade på 5 parallellklasser i
årskurs 7, 5 parallellklasser i årskurs 8 och 4 parallellklasser i årskurs 9. Skolan är grundrenoverad år 2003.
Eleverna är läsåret 2013-2014 fördelade enligt årskurserna och tillvalsämnena på följande sätt
nedan. Medeltalet per klass är 17 elever.
Åk
Antal
7A
7B
7C
7D
7E
19
20
17
20
15
7
8A
8B
8C
8D
8E
9A
9B
9C
9D
Flexklass
14
15
14
19
21
19
16
14
12
8
Helsinge gymnasium
Helsinge gymnasium är Vandas svenskspråkiga gymnasium och det enda svenskspråkiga läroverket på andra stadiet i Vanda. Gymnasiet är klasslöst och har 144 studerande samt 12 studerande som är inskrivna vid Prakticum men som avlägger dubbelexamen. Gymnasiet delar
byggnad med Helsinge skola, och är beläget i Helsinge kyrkoby. Gymnasiet fick sitt eget hus
år 2009 som en helt nybyggd gymnasieflygel till Helsinge skola, och den två decennier långa
vistelsen i baracker tog äntligen slut. Förutom klassrum delar skolan matsal och gymnastiksal
med Helsinge skola och Kyrkoby skola.
I bilden ovan kan man se var barnen som går i de svenskspråkiga skolorna för årskurserna 1-6
bor. Obs! Kartan är gjord enligt läget 7.8.2013 före skolorna börjat och enligt de uppgifter
som fanns tillgängliga då och är endast riktgivande! Uppgifter enligt befolkningsregistret och
de verkliga siffrorna i skolorna anpassas i allmänhet till varandra när man gör sådana här kartor och man kan inte garantera att prickarna stämmer överens till 100 % med verkligheten!
T.ex. barn som bor nära varandra på vissa områden gör att prickarna på kartan går på
8
varandra. Det gör att någon prick kan fattas, men meningen är att man skall se helhetssituationen i det stora hela och var de svenskspråkiga barnen tenderar att samla sig.
STATISTIK 2013-2017
Att göra befolkningsprognoser för den svenskspråkiga befolkningen i Vanda och därmed hur
många barn och elever det kommer att gå i den svenskspråkiga dagvården och skolorna har
alltid varit mycket svårt och prognoser som gjorts tidigare och sträckt sig långt fram i tiden har
sedermera visat sig vara mycket felaktiga. Det här är mycket på grund av den stora andelen
tvåspråkiga familjer som bor på området och som inte syns i befolkningsregistret. Det har
också under hela 2000- talet förts diskussioner om att de som använder svenskspråkig dagvård och skola skulle öka mycket på olika områden beroende på att vissa områden byggs ut
och så vidare. Så har emellertid inte skett. I själva verket har utvecklingen varit mycket stabil
och på den andelen som syns som svenskspråkiga i befolkningsregistret kommer det till en
viss andel tvåspråkiga som använder svenskspråkig service och som är registrerade som finskspråkiga i befolkningsregistret. Därför har bildningsverket valt att gå efter verkligheten vi nu
har och de barn i dagvården och eleverna i skolorna som de facto använder svenskspråkig
service. Det här syns i de olika statistiska bilderna och kartorna också i den här utredningen.
Därtill så gör vårt glesa servicenät i kombination med de resurser vi har till vårt förfogande, att
vi är tvungna att planera utifrån helheten på hela stadens område och på att det råder balans
mellan efterfrågan och utbud på hela området. Små förändringar på vissa områden måste justeras med olika arrangemang på andra områden och enheter. Nedan följer statistik på elevantalet i våra svenskspråkiga skolor för tillfället.
9
10
Förskolan och den kompletterande dagvården
Förskoleundervisning och kompletterande dagvård anordnas inom det svenskspråkiga resultatområdet idag vid Västersundoms skola, Dickursby skola, Kyrkoby skola och Mårtensdals
skola. Detta innebär att verksamheten som erbjuder barnen fostran och inlärning ur ett helhetsperspektiv enligt den nationella läroplanen för förskolan och enligt förordningar om personalens och ledningens behörighetskrav har ett delat ledarskap. Skolans föreståndare är administrativ och pedagogisk förman för förskolelärarna medan daghemsföreståndaren är administrativ förman för den personal som arbetar inom dagvården och för den gemensamma personal
som arbetar både i förskolan och i den kompletterande dagvården. Verksamheten i förskolan
och den kompletterande dagvården inom det svenskspråkiga resultatområdet, utförs utgående
från en gemensam verksamhetsplan för förskoleundervisning och kompletterande dagvård.
Den kompletterande dagvården vid Kyrkoby, Dickursby, Västersundoms och Mårtensdals skola
leds av daghemsföreståndaren för daghemmet Linda, fr.o.m. 2014 av daghemsföreståndaren
för Dickursby daghem.
Svenskspråkig förskoleundervisning med därtill hörande kompletterande dagvård på morgonen
och eftermiddagen efter vårdnadshavarnas behov har erbjudits de senaste åren i totalt sex
grupper i staden. Två grupper vid Mårtensdals skola, en grupp vid Kyrkoby skola, två grupper
vid Dickursby skola och en grupp vid Västersundoms skola. 90 % av barnen i förskolan har
också behov av kompletterande dagvård.
Eftermiddagsverksamhet för skolbarn
Eftermiddagsverksamhet för skolbarn anordnas för elever i årskurserna 1 och 2 samt för elever
med beslut om särskilt stöd i årskurserna 3-9. Verksamheten ordnas i skolornas lokaler och i
Fritids i Mårtensdal. Staden ordnar inte eftermiddagsverksamheten i egen regi någonstans i
staden enligt stadens gemensamma linjedragning och eftermiddagsverksamhetsproducenterna
i de svenskspråkiga grundskolorna är Folkhälsan Syd Ab, Fritids samt Hem och skola föreningarna. Det statliga stödet för eftermiddagsverksamheten kanaliseras via staden direkt till eftermiddagsverksamhetsproducenterna och den övriga finansieringen av verksamheten sker genom de avgifter som vårdnadshavarna betalar för verksamheten till serviceproducenterna. Således finansieras eftermiddagsverksamheten i dagens läge inte alls av staden och betungar
inte heller stadens eller det svenskspråkiga resultatområdets budget.
Utförda beräkningar inom servicenätutredningen och förslag till åtgärder för att anpassa verksamheten till Vanda stads balanseringsoch skuldprogram för ekonomin
Skapandet av svenskspråkiga skol- och daghemscenter
Dickursby skola och daghem
Dickursby skola och daghem ingår redan sedan tidigare i stadens investeringsplan och projektet slutförs år 2014. I den modell som förverkligas i Dickursby tar man samtidigt i beaktande dagvårdens och grundskolans behov och olika slag av synergieffekter uppnås, samtidigt
som man minskar på omfattningen av köptjänster av lokala privata producenter i Vanda inom
dagvården och av specialundervisningstjänster av Helsingfors stad. Iom att Dickursby står
klart, upphör dagvårdsverksamheten i daghemmet Linda, vars fastighet staden hyr av utomstående.
11
Då Dickursby daghem står färdigt minskar andelen köptjänster som staden anlitar inom dagvården. Under perioden 2014-2016 beräknas inbesparingarna för staden del vara 130 000
euro. Grunderna för beräkningarna är att platserna vid Folkhälsans enhet Lyckoslanten minskar från 42 till 21 den 1.8.2014 och antalet platser som köps av dagvårdsföreningen Fyndet rf
minskar samtidigt från 52 till 40. Skillnaden mellan priset på en dagvårdsplats i ett kommunalt
daghem och en köptjänstplats gör att kostnaderna minskar märkbart. Antalet platser som staden reserverar av köptjänstproducenterna bestäms varje år i sista hand av den svenskspråkiga
sektionen, som fattar beslut om det s.k. årliga verkställighetsprogrammet.
Västra Vanda
I västra Vanda verkar daghemmet Timotej och betjänar kommuninvånarna i Myrbacka och
Kivistö-området och delvis också på Aviapolisområdet. Efterfrågan på dagvårdsplatser i västra
Vanda har varit stor de senaste åren och kommer att hållas på samma nivå de kommande
åren. Svenskspråkig förskola och kompletterande dagvård anordnas i Mårtensdals skola. Skolans bruksyta används redan nu fullt ut.
Daghemmet Timotej är ett s.k. Kymppipäiväkoti, som Vanda stad byggde ett större antal av
efter år 1990 då dagvårdslagen ändrades och utrymme behövdes snabbt för de barn under 3
år som blev berättigade till dagvård. Kymppipäiväkodit är nu i behov av grundrenovering de
närmaste åren för att svara emot dagens krav på dagvårdsutrymmen. En fullständig grundrenovering skulle dock innebära att dagens fem barngrupper på Timotej skulle bli fyra barngrupper efter dagens byggnadsstandard. Då också Mårtensdals skola är välfylld redan nu skulle det
även på det här området vara ändamålsenligt att gå in för en helhetslösning på området och
söka synergieffekter mellan skola och dagvård även här.
Lösningen i västra Vanda kunde vara att skapa en dagvårdsenhet vid Mårtendals skola där ett
skol – och daghemscenter kunde bildas. Staden undgår samtidigt på så sätt investeringskostnader vid en grundrenovering av daghemmet Timotej som då istället kunde avvecklas. Vid
Mårtensdals skola behövs mera utrymmen för det växande antalet elever också från Kivistö
området där bl.a. bostadsmässan äger rum år 2015 och vid skolan finns outnyttjad byggnadsrätt på stadens egen tomt, där en tillbyggnad för förskolan och en dagvårdsenhet kunde bygggas. Synergieffekterna enligt Dickursbymodellen betyder att dagvården och skolan kunde dela
på gymnastik-, bespisnings- och slöjdutrymmen och beroende på årskullarnas storlek inom
dagvården och skolan, kunde enheterna använda varandras undervisningsutrymmen flexibelt i
olika hög grad från år till år. Personalen inom dagvården, förskolan och den kompletterande
dagvården samt inom skolan skulle kunna användas mera flexibelt och kostnadseffektivare
genom olika arbetstidsarrangemang då alla svenskspråkiga enheter finns på samma adress
och inte utspridda på flera ställen. Lösningen innebär också att en attraktivare, mer mångprofessionell arbetsplats skapas. Utmärkta förutsättningar för såväl utvecklandet av samarbetet
inom fostran, som utvecklingen av den pedagogiska verksamheten föreligger.
Inbesparingarna inom verksamhetskostnader, fastighetskostnader och personalkostnader
skulle kunna vara märkbara på lång sikt men ger inte en sådan inbesparing på kort sikt att det
skulle kunna användas inom Vanda stads balanserings- och skuldprogram för ekonomin åren
2014-2016. Vanda stad har en stram investeringsplan fram till år 2023 och det är inte möjligt
att göra nya stora investeringar nu. Förslaget om ett svenskspråkigt skol- och daghemscenter
vid Mårtensdals skola ligger nu i stadens investeringsplan på åren 2023 (planering) och 2024
(förverkligande).
Utrymmesförvaltningen inom staden har gjort beräkningar där en nedläggning av daghemmet
Timotej samt en etablering av ett skol- och daghemscentrum vid Mårtendals skola ingår. Projektet kräver vidare utredningar och noggrannare beräkningar men i stora drag ger beräkningarna vid handen att en investering i ett daghemsbygge där skulle kosta 2,8 M Euro. Daghemmet Timotej skulle då avvecklas och fastighetskostnaderna och en del av bespisningskostnaderna för det skulle då samtidigt ge en inbesparing. Den största fördelen är dock att tomten
12
där daghemmet Timotej står kunde säljas för bostadsbygge på den privata marknaden vilket
torde kunna ge sjusiffriga försäljningsintäkter (ej bekräftad/fastställd summa). Därtill kommer
en årlig inbesparing för fastighetskostnaderna för daghemmet Timotej som år 2013 är 112 288
euro. Om man gör en helhetsberäkning på kostnaderna för den här lösningen torde en investering för ett nytt svenskspråkigt skol- och daghemscentrum vid Mårtensdals skola då ligga
på drygt 1 M Euro. Genom uppnåendet av synergieffekter inom verksamheten torde denna investering kunna gå att spara in inom en överskådlig tid, vilket förutom att projektet är lönsamt
rent ekonomiskt också skulle skapa ett livskraftigt, mångsidigt svenskspråkigt rum för kvalitativ utbildnings- och dagvårdsverksamhet. I dagens läge fungerar två förskolegrupper i skolans
utrymmen och den här lösningen skulle ge fyra daghemsavdelningar samt förskoleutrymmen
till invid skolans utrymmen. I ett andra byggnadsskede längre fram i framtiden kunde komplexet ytterligare utvidgas med två dagvårdsavdelningar till och kostnaderna för den utvidgningen beräknas preliminärt till ca 890 000 euro. Nedan ett utdrag ur Mårtensdalsutredningen
där kostnadsberäkningen framkommer.
KUSTANNUSVERTAILU
Seuraavassa on vertailtu yllä olevien toteutusvaihtoehtojen kustannuksia. Vertailu on suuntaa
antava, sillä saadut tarjoukset eivät perustu todellisiin vaan viitteellisiin suunnitelmiin ja laskelmiin eivätkä siten ole keskenään täysin vertailukelpoisia. VE1-3 on esitetty kaupungin omina
hankeinvestointeina. Vertailussa on käytetty neliryhmäistä päiväkotia täydennettynä kahden
esikouluryhmän tarvitsemilla tiloilla ja tarjottuja viiden päiväkotiryhmän malleja, joista yksi
ryhmä voidaan ajatella muutettavaksi esikoulutilaksi. Ennen lopullista toteutustavan valintaa
tuleekin laatia hankesuunnitelma, jossa määritellään hankkeen lähtökohdat tarkemmin.
VE1: Daghemmet Timotejn korjaaminen
VE2: uusi päiväkoti Daghemmet Timotejn tontille, omat keittiö-, ruokailu- ja liikuntatilat
VE3: laajennus Mårtensdals skolan tontille, keittiö-, ruokailu- ja liikuntatilojen yhteiskäyttö
VE4: paviljonki KVR vuokra, Mårtensdals skolan tontille, oma keittiö, liikuntatilojen yhteiskäyttö
VE5: paviljonki rahoitusleasing omaksi Mårtensdals skolan tontille, muuten kuten yllä
VE6: paviljonkirakennus teoreettiselle tasamaatontille, omat keittiö-, ruokailu- ja liikuntatilat
VE1
VE2
VE3
VE4
VE5
VE6
brm2
M€
€/brm2
823
1590
1170
981
981
1070
0.68
3.94
2.80
2.40
3.15
3.12
826
2478
2393
2446
3211
2916
huom.
sis. vain välttämättömimmät korjaukset, 5-10v jatkoajaksi
paikalla tehty uudisrakennus, ei sisällä nykyisen rakennuksen purkua
laajennuksen ensimmäinen rakennusvaihe
10 v. KVR vuokra Casatino, ei sis. lunastushintaa sopimusajan jälkeen
rahoitusleasing Casatino 15 v omaksi
10 v. vuokra Cramo, ei sis. lunastushintaa sopimusajan jälkeen
Östra Vanda
I östra Vanda verkar Håkansböle daghem och Västersundoms skola. Därtill anlitar staden köptjänster inom dagvården av dagvårdsföreningen Fyndet rf, i gruppfamiljedaghemmet Mandeln
i Håkansböle. Håkansböle daghem är ett ganska litet, 2-barngruppers daghem. Tätt inpå Västersundoms skola byggs bostadsområdet Östersundom i framtiden, ett område som beräknas
ha 20 000 invånare. Östersundoms kommitteen konstaterar i sin rapport att man bör räkna
med att en hel del svenskspråkig befolkning också kommer att flytta till området som behöver
service av olika slag.
Även på Stor-Håkansböle området skulle en helhetslösning för dagvården och grundskolan
vara ändamålsenlig enligt samma motiveringar om synergieffekter som i Dickursby och Mår13
tensdal. Intill Västersundoms skola äger staden också en tom tomt som kunde användas för
ändamålet, vilket inte förorsakar extra kostnader för staden. Även här finns idag förskola och
kompletterande dagvård och de funktionerna skulle också dra nytta av en smidig och fungerande helhetslösning. Håkansböle daghem kunde då avvecklas och endera hyras ut åt utomstående eller säljas. Uppskattningen av hyres- eller försäljningsintäkterna är svåra att göra eftersom utrymmet är anpassat byggnadsmässigt för daghemsbruk, men storleken är 367
kvadratmeter vilket torde kunde ge en sexsiffrig summa i försäljningsintäkter. Staden äger aktierna för Håkansböle daghem i det husbolag där Håkansböle daghem ligger. Små daghemsenheter som Håkansböle är dyrare att upprätthålla och en flexiblare användning av personalen
i en liten enhet är betydligt mer utmanande. Håkansböle daghem är även litet och oändamålsenligt enligt dagens krav när det gäller utrymmen och utevistelseområde. Anlitandet av dyrare
köptjänster inom dagvården kunde samtidigt minskas på området, vilket idag utgör en kostnad
på 60 000 euro i året. Den interna hyran för Håkansböle daghem utgör idag 31 343 euro i det
svenskspråkiga resultatområdets budget. Västersundoms skolas grundrenovering är uppskjuten långt in på 2020-talet i stadens balanserings- och skuldprogram och ingår inte i stadens
investeringsplan för åren 2014-2024.
Stadens utrymmesförvaltning har under år 2013 gjort en beräkning om vad en lösning med
uppförande av en daghemspaviljong intill Västersundoms skola skulle kosta i kombination med
grundrenoveringen av Västersundoms skola. Beräkningarna ger vid handen att en lösning som
skulle innebära ett skol- och daghemscentrum invid Västersundoms skola utgör en investeringskostnad av den storleken att det inte är möjligt att utföra den under perioden 2014-2016.
I beräkningen nedan uppskattas renoveringen av skolan vara 3,2 M Euro och byggandet av
daghemmet kosta 3,3 M Euro som en paviljonglösning medan ett fast daghem skulle kosta 3,7
M Euro. Kostnaderna för kommunaltekniken är svåra att beräkna nu och tillkommer till helhetskostnaderna. Om kostnadsberäkningen måste påpekas att kostnaden på 900 000 euro för
att renovera den s.k. keittolarakennus som den namnges i kostnadsberäkningen, faller bort
från helhetskostnaderna om ett daghem byggs eftersom köket och bespisningen för skolan då
blir där och ingår i de kostnaderna redan. Ett frågetecken är också i vilken mån reparationsarbeten behövs i den tilläggsbyggnad från 1999 som inhyser endast två klassrum. Byggnaden
som har luftkonditionering är endast 14 år gammal och i beräkningen ingår reparationskostnader för 250 000 euro. Hur som helst, om daghemmet blir verklighet sjunker skolans reparationskostnader med åtminstone 900 000 euro till 2,3 M Euro. I beräkningen fattas också i det
här skedet det eventuella statsstödet som kan vara möjligt att få vid renovering av kulturhistoriska byggnader. Västersundom skola med omgivning är skyddad och vissa restriktioner måste
tas i beaktande då renoveringsarbeten och tillbyggen görs.
Det förslag som stadens utrymmesförvaltnings utredare själv framfört om att svensk dagvård
och skolverksamhet i framtiden skulle etableras i Hevoshaan koulus utrymmen i Håkansböle,
är dock inte ett möjligt alternativ eftersom Vanda stadsfullmäktige 18.11.2013 har fattat beslut
om att skolbyggnaden rivs och verksamheten där i dess nuvarande form läggs ned. Området
där Hevoshaan koulu ligger planläggs på nytt och beräknas ge inbesparingar och försäljningsintänkter för staden för sammanlagt 15 miljoner euro i en nära framtid och ingår i den omstrukturering av den finskspråkiga grundläggande utbildningen som är en del av Vanda stads
balanserings- och skuldprogram för ekonomin. Någon annan lösning eller tomma ändamålsenliga utrymmen för svenskspråkig dagvård och skola i Stor-Håkansböle området finns inte tillgänglig för tillfället. Den framtida lösningen i östra Vanda måste därför skjutas på framtiden
och planeringen fortsätter i en fortsatt utredning med mer noggrannare beräkningar för lösningar endera tillsammans eller skilt för sig för skolan och dagvården. Nedan utrymmesförvaltningens preliminära kostnadsberäkning för ett skol- och daghemscentrum vid Västersundoms skola.
14
KUSTANNUKSET
Koulurakennusten peruskorjaustarve :
Päärakennus v.1899 on historiallisesti suojeltu kohde, joka toimii opetustilana. Rakennus tarvitsee
täydellisen peruskorjauksen (esim IV-tekniikka puuttuu)
1 250 000
Keittolarakennuksen (v.1953) peruskorjaus : tilojen käyttötarve ???
900 000
Voimistelusalirakennuksen (v.1990) peruskorjaus
800 000
Lisärakennuksen (v.1999) tarvittavat korjaustyöt
Koulurakennusten peruskorjauskustannukset yhteensä ( alv 0% )
3 200 000
Västersundomin koulun tontille 4-ryhmäinen päiväkoti
Paviljonkipäiväkoti + keittiön ja ruokasalin rakentaminen suurempana, huomioiden käyttäjinä
koulun oppilaat ja opettajat
3 300 000
250 000
Paikalla rakennettu päiväkoti ; oma suunnittelu (konsultilla) ja urakoitsija työnä toteutus, maksaa
n.10-15% enemmän kuin paviljonkipäiväkoti = 3 700 000 €
Koulurakennusten peruskorjauksien ja päiväkodin kustannukset yhteensä ( alv 0% )
min. 6 500 000
Kunnallistekniikka tontilla :
Tontilla oma kaivo, josta vesi otetaan suodatettuna ja puhdistettuna käyttöön. Veden laatutasossa
on ollut ajoittaisia ongelmia.
Uuden 4-ryhmäisen päiväkodin rakentaminen aiheuttaa mahdollisesti kunnallisteknisiä muutostöitä kustannuksineen.
HINTA?
Kaupungin kunnallistekniikan liittymä on todettu olevan liian kaukana, jotta se olisi järkevää kustan- nuksellisesti toteuttaa sekä lisäksi siihen liittyy maanomistuksellisia ongelmia.
HINTA?
Peruskorjauskustannusten lisäksi tulee siis ennakoimaton lisäkustannus kunnallistekniikan rakentamisesta.
Toiminnan kulut yhteensä n. 900 000 €/v (9 milj. /10v):
x Västersundom 663 000 /v (toimintakulut 391 900 /v, vuokrakulut n. 286 000 /v
(2009), n. 7710 / oppilas
x kuljetuskustannukset n. 15 500 /v.
x Håkansböle 161 280 /v (2 r. 367,5 m2, vastike 2354 /kk + toiminnan kulut 8700 /kk)
x Fyndet 60 624 /v
Korjauskulut Håkansböle:
x korjauskustannukset n. 350 000
Edellä mainituissa toiminnan kuluissa saavutetaan säästöä mm. synergiaetujen, sijainnin ja toiminnallisuuden paranemisen takia siirrettäessä Västersundomin, Håkansbölen ja Fyndetin toiminta esim. Hevoshakaan. Nämä toimintakulujen säästötiedot saadaan sivistä. Säästetään myös Västersundomin ja Håkansbölen korjauskulut. Lisäksi tulevat
Västersundomin koulun po- tentiaaliset myyntitulot.
15
Helsinge Kyrkoby området
Förslagen om skol- och daghemscenter i västra och östra Vanda bygger på tanken att lösningarna skapas på stadens egna tomter och att andra enheter samtidigt avvecklas och att användningen av köptjänster inom dagvården samtidigt minskas. I centrala Vanda förverkligas
den här tanken redan iom Dickursby skola och daghem år 2014. Endast synergieffekter i den
vardagliga verksamheten räcker inte för att det skulle vara en möjlig lösning i en situation där
balanserings- och skuldprogrammet innebär att nya projekt är nästan omöjliga att förverkliga
inom den strama investeringsplanen. Därtill är skol- och dagvårdsplatsernas antal i balans när
det gäller efterfrågan och utbud i Vanda som helhet. Lösningen i västra och östra Vanda liksom i centrala Vanda när det gäller Dickursby området, bygger alltså på en utveckling av verksamheten med samtidig avveckling på annat håll samtidigt som synergieffekter uppnås. Denna
ekvation är inte möjlig att lösa i dagens läge i Kyrkoby området. För att en lösning med skoloch daghemscenter skulle vara möjlig där skulle det innebära att staden investerar i ett nytt
skol- och daghemsbygge någonstans längre bort på Aviapolisområdet och Kyrkoby skola där
den nu fungerar och som har renoverats och byggts till år 2006 skulle stängas. Svenskspråkiga
dagvårdsplatser finns inte i dagens läge tillgängliga i Kyrkoby och Aviapolis områdets omedelbara närhet, men för att nu kunna etablera nya dagvårdsenheter där förutsätter en minskning
av svenskspråkiga dagvårdsplatser på annat håll i staden. De närmaste daghemmen är Trollebo som betjänar centrala och norra Vanda och har fyra avdelningar, samt nya Dickursby daghem som också finns i centrala Vanda. Båda två är stora fungerande enheter vilka det inte är
möjligt eller ändamålsenligt att avveckla.
Olika lösningar har trots det utretts även på Kyrkoby- och Aviapolis området och förutom det
som nämns ovan finns det ett antal faktorer som gör att ett förslag om ett skol- och daghemscenter eller ett daghemsbygge inte nu föreslås. Liksom i västra och östra Vanda bör dock dagvårds- och skolverksamheten även på detta område utvecklas i framtiden.
Området kring Kyrkoby skola hör till en skyddad kulturhistorisk helhet, liksom hela Kyrkoby
området. Det finns omfattande restriktioner vad gäller byggandet och området är planerat och
utbyggt i sin helhet. Också tillfälliga lösningar är mycket svåra att utföra. På själva skolgården
och intill Kyrkoby skola finns ingen möjlighet att bygga ut skol- och daghemsverksamhet. När
det gäller hela Kyrkoby området finns det för tillfället bara en tomt som för tillfället inte används. Tomten och byggnaderna på den befinner sig för tillfället på Vanda stads försäljningslista. På tomten finns det f.d. Kirkonkylän päiväkoti som varit ett daghem med tre avdelningar
enligt den tidens normer. Huset har konstaterats vara i behov av grundrenovering och miljömyndigheterna satte huset under verksamhetsförbud innan verksamheten upphörde där. Renoveringsgraden uppgavs vara 94% då staden fattade beslut om att sätta tomten och byggnaderna till salu och kostnadsuppskattningen för renoveringen var 2,2 M Euro. På grund av
det kulturhistoriska området finns även här restriktioner när det gäller byggnaderna på tomten. Tomten är för liten för att en skola skulle kunna byggas där och rimligtvis skulle en skola
som byggs idag i ändamålsenlighetens namn vara åtminstone större än dagens Kyrkoby skola.
Som tidigare nämndes borde då Kyrkoby skola samtidigt stängas. Staden har senast investerat
i grundrenovering och tillbyggnad av Kyrkoby skola år 2006.
En renovering till daghemsverksamhet enligt dagens krav innebär att daghemmet inhyser bara
två daghemsgrupper som skulle finnas i skilda byggnader. Strävan har varit att skapa större
verksamhetsmässigt ändamålsenligare och kostnadseffektivare enheter inom skola och dagvård, endera skilt för sig eller tillsammans för att skapa synergieffekter och mindre sårbara
enheter, och en lösning med ett daghem med två enheter går emot den strävan. Därtill kräver
etableringen investeringar som därtill förutsätter avveckling av daghemsverksamhet på annat
håll, vilket nu inte är möjligt. Ett två avdelningars daghem som ett nybygge skulle kosta dryga
16
2 miljoner euro. Undervisningsnämndens svenskspråkiga sektion har hösten 2013 uttryckt sin
önskan om att staden omprövar sin ståndpunkt om en försäljning av tomten i fråga, och att
den tas bort från stadens försäljningslista för att reserveras för framtida svenskspråkig daghems eller skolverksamhet. Ärendet ligger i stadens beslutsfattningsprocess för tillfället (november 2013).
Möjligheten att anlägga en tillfällig barack för daghemsverksamhet invid Kyrkoby skola har
också utretts under år 2013. Som tidigare nämndes är det inte möjligt att få ens tillfälligt
byggnadslov för en barack invid Kyrkoby skola pga den skyddade kulturhistoriska miljön. En
hänvisning kan göras till Vehnätien päiväkoti som brann ner sommaren 2011. Ett tillstånd för
en liknande tillfällig barack beviljades inte ens för en 5-års period trots att den inte låg i en
kulturhistorisk miljö. Dessutom är en baracklösning av den enklaste modellen en sådan tillfällig
lösning där en permanent investeringslösning bör finnas i sikte. Vårdnadshavare bör inte hållas
i ovetskap på obestämd tid om när en permanent lösning som uppfyller dagens standardkrav
erbjuds för barnen. Under utredningen begärde stadens utrymmesförvaltning på bildningsverkets begäran trots det in en offert på den mest förmånliga baracklösningen av företaget
Cramo för att få en kostnadsberäkning.
Helhetslösningen för en sådan lösning uppgår till > 227 000 euro det första året inkluderande
nedmonteringen efteråt, för att därefter ha en årshyra på 92 400 euro varje år så länge som
baracken används. Därtill gör och står staden själv för kostnaderna för eldragning, avloppsarbeten, gårds- och grävarbeten etc. Som tidigare nämnts förutsätts nyetableringar leda till inbesparingar på annat håll i verksamheten, vilket inte här heller är möjligt förutom att bygglov
ej beviljas.
Behovet av svenskspråkig dagvård på Kyrkoby och Aviapolis området
Som tidigare nämnts finns det inte svenskspråkig dagvård tillgängligt i Kyrkoby och Aviapolisområdets omedelbara närhet, men nog en bit längre bort. 23 barn som är bosatta på Aviapolisområdet går i svenspråkig kommunal dagvård i andra enheter, västerut i daghemmet Timotej i Myrbacka eller i Fyndet, Lyckoslanten eller daghemmet Linda österut. Övriga barn på
området vårdas av familjerna hemma. Det har i olika sammanhang framförts att det finns
många svenskspråkiga barn på Aviapolisområdet som istället går i finskspråkiga daghem därför att inte svenskspråkig dagvård finns tillgänglig. Efter en kontroll med alla daghemsföreståndare i de finska daghemmen på området framgick att 4 svenskspråkiga barn går idag i
finskspråkiga daghem på området (april 2013). Dessa barn hade alltså svenska som registrerat
modersmål. I hela Vanda var antalet barn med svenska som registrerat modersmål i finskspråkig dagvård, 10 stycken.
Om man sedan räknar barn med svenska som andra hemspråk och som går i finskspråkig
dagvård på Kivistö-Aviapolisområdet, så är det totala antalet 17 barn. I det här fallet gäller det
familjens eget val och man kan inte veta om de hade valt ett svenskspråkigt daghem på området om det hade funnits ett där. Undervisningsnämndens svenskspråkiga sektion har blivit
informerade om läget vid sitt sammanträde den 3.9.2013. Nedan följer motsvarande information i tabellform.
17
Barn i svenskspråkig kommunal dagvård
enligt boningsplats (storområde)
Storområde
4/2010
4/2013
Dagvårdsalternativ
Myrbacka
Kivistö
Aviapolis
62
25
22
72
18
23
Timotej, Fyndet
Dickursby
30
53
Lyckoslanten,
Fyndet, Linda
Björkby
Korso
Håkansböle
37
37
43
35
45
45
Trollebo
Timotej, Fyndet
Timotej, Fyndet,
Lyckoslanten, Linda
Trollebo
Håkansböle dh, Fyndet
Vantaan kaupunki, esityksen te*kijä
2
19.11.2013
Barn med svenska som andra hemspråk i finskspråkig dagvård på KivA-området 8/2012
- familjens val
Daghem
området
Husaaritie
Kannisto
Lipunkantaja
Seutula
Ollas
Peltovuori
Ylästö
Illenpiha
Kartanonkoski
Y.E.S
Lystilä
Riihipelto
Tammisto
Kivistö
Kivistö
Kivistö
Kivistö
Övitsböle
Övitsböle
Övitsböle
Herrgårdsforsen
Herrgårdsforsen
Herrgårdsforsen
Backas
Backas
Rosendal
Kivistö-Aviapolis sammanlagt
Vanda stad, esityksen tekijä
antal barn
0
0
1
2
0
1
1
0
1
2 (engelskspråkig)
2 (kvällsvård)
4
3
19.11.2013
17 (omr.4 tot. 1981
barn)
18
Antal barn enligt registrerat modersmål i
svenskspråkiga kommunala och köptjänstenheter
8/2012 (enhetsvis statistik 1 gg/år i augusti)
Enhet
Trollebo
Håkansböle
Timotej
Linda
Lyckoslanten
Fyndet, väst
Fyndet, öst
Förskolans
dagvård
VANDA
FI
13
6
20
10
7
1
6
SV
31
18
36
16
15
20
9
ÖVR
2
1
1
2
2
-
TOT
46
25
57
26
24
23
15
FI %
28 %
24 %
35 %
38 %
28 %
0,4%
40 %
12
75
45
190
2
10
59
275
20 %
27 %
Vanda stad, esityksen tekijä
Svenskspråkiga daghemsgrupper
Aviapolisområdet
5
i
ett
19.11.2013
finskspråkigt
daghem
på
Kivistö-
Vanda stadsfullmäktige har inför budgeten och verksamhetsåret 2014, godkänt en skrivning
där man begär en utredning om möjligheten att etablera svenskspråkig dagvårdsverksamhet
på Kivistö-Aviapolisområdet. Möjligheterna till etablering av svenskspråkig dagvårdsverksamhet har redan inkluderats i denna servicenätutredning och därtill har fullmäktiges tilläggsfråga
om möjligheterna till att etablera svenskspråkiga dagvårdsgrupper i finskspråkiga daghem
kartlagts. De finskspråkiga barnen på Backas och Rosendals området ser inte ut att minska i
en nära framtid medan barnens antal i Övitsböle verkar minska en aning. Däremot ökar efterfrågan på Kivistö området kraftigt. Helhetssituationen är därför den för tillfället att resultatområdet för finskspråkig småbarnsfostran har meddelat att det inte inom en överskådlig framtid
ser ut att finnas en möjlighet att avvara avdelningar för svenskspråkiga dagvårdsgrupper i de
nu existerande finska daghemmen på grund av utrymmesbrist.
Som tidigare konstaterats bör dock utvecklingen av dagvårds- och skolverksamheten även på
Kyrkoby och Kivistö-Aviapolisområdet, likväl som i västra och östra Vanda, tas i beaktande i
planeringen på ett långt perspektiv. Bostadsmässan äger rum i Kivistö området år 2015 och
den svenskspråkiga befolkningen kommer troligen att öka även här när det området byggts ut
och ökar trycket på åtminstone Mårtensdals skola. Ett alternativ är att kombinera de framtida
behoven på Kyrkoby och Kivistö-Aviapolisområdet och skapa en gemensam lösning där då
helhetsförutsättningarna för nyinvesteringar inom staden föreligger.
SLUTLEDNINGAR
Ändring av elevupptagningsområdet för grundläggande utbildningen
och förskolan
Elevupptagningsområdena för den svenskspråkiga grundläggande utbildningen görs om så att
fyra elevupptagningsområden minskar till tre när det gäller antagningen till förskola och skola.
Målet är maximering av utrymmesanvändning och bildande av pedagogiskt och ekonomiskt
19
ändamålsenliga undervisningsgrupper. Servicen skall även i fortsättningen erbjudas i västra,
centrala, och östra Vanda. Alla de existerande svenskspråkiga skolorna i Vanda är välfyllda
med elever och behövs också i en situation med ett ökat antal elever, utan att för den skull
behöva investera i nya skolbyggnader inom en överskådlig framtid. Vanda stads område är
vidsträckt och en nedläggning av någon av de nuvarande verksamhetsenheterna utan ersättande utrymmen på samma område skulle innebära att de redan långa avstånden till skolan
och dagvården skulle bli oskäligt långa. En del elever har redan mellan 5-10 km till närmaste
skola. Principen är att sträva efter att skapa så många enligt normerna fyllda grupper som
möjligt, i förskolan, grundskolan och när det gäller storleken på parallellgrupperna i årskurserna 7-9.
Ändringen av elevupptagningsområdet skulle göras om så att områdena för Dickursby skola
och Kyrkoby skola skulle slås ihop och gränsen mellan Dickursby skolas elevupptagningsområde och Västersundoms elevupptagningsområde justeras lite västerut ända till Lahtisleden. På
det sättet kan eleverna som bor längs med samma busslinje 88 i Håkansböle åka vidare till
samma skola, Västersundom. Tidigare har de elever som åker längs linjen varit tvungna att
byta buss halvvägs och en del åker till Dickursby medan den andra delen åker till Västersundoms skola. Det här skulle jämna ut förskolegrupperna också lite grann mellan Västersundom och Dickursby så att risken för att förskolekullen blir för stor i Dickursby någon
gång i framtiden skulle minska. På kartan ovan finns Lahtisleden utmärkt med grön färg som
gränsen mellan Dickursby skolas och Västersundoms skolas elevupptagningsområden. Busslinjen 88 är utmärkt med en röd linje på kartan.
Traditionellt har barnen i förskolan och eleverna i skolan rört sig över elevupptagningsområdesgränsen åt båda hållen mellan Dickursby och Kyrkoby skolor och det finns redan i dagens
läge många elever som går i en skola på ett annat område än där var de bor. Om man ser på
kartan över var eleverna till de olika skolorna bor, så ser man också att det i centrala och
norra Vanda finns en koncentration av barn. Likaså på kartan på följande sida där man ser var
barnen födda år 2007-2010 bor, så kan man skönja en koncentration på nuvarande Dickursby
skolas område samt vid gränsen mellan Dickursby skolas och Kyrkoby skolas nuvarande elevupptagningsområden.
20
Föreståndaren på Dickursby skola går även i pension våren 2014 och då skulle det vara naturligt att söka en tjänsterektor för båda skolorna istället för att ha två skolföreståndare i båda
skolorna.
Omstrukturering av förskolan och den grundläggande utbildningen
Alternativ a )
Skolorna skulle ha en gemensam förskola vid Dickursby skola och de barn som har Kyrkoby
skola som närmaste skola skulle fortsätta sin skolgång vid Kyrkoby skola efter förskoleåret i
Dickursby. Alla de max 12 barn som kan börja skolgången vid Kyrkoby skola skulle gå i samma
förskolegrupp redan i Dickursby skola och den gruppen undervisas av den nuvarande förskoleläraren i Kyrkoby skola. En gemensam rektor koordinerar verksamheten och antagningen till
förskolan och skolan på området och förskoleläraren som har god kännedom om Kyrkoby
skola fungerar därtill som förbindelselänk mellan förskolan och skolan. Vid Kyrkoby skola finns
i fortsättningen en platschef som ingår i en ledningsgrupp med Dickursby och Kyrkoby skolas
gemensamma rektor, samt den specialläraren som koordinerar smågruppsundervisningen vid
den nyrenoverade Dickursby skola. På det här sättet kan också de olika stödformerna som erbjuds eleverna och besluten om placeringen av elever i smågruppsundervisningen vid Dickursby skola koordineras mera smidigt och naturligt mellan skolorna.
Idag kan man säga att det existerar en överkapacitet av svenskspråkiga förskoleplatser då det
i många år har funnits fem eller sex förskolegrupper vid fyra enheter, dvs vid alla våra fyra
skolor. Barnantalet i förskolan och den kompletterande dagvården har varit mellan 65 och 89
barn de senaste åren. På grund av de långa avstånden mellan de få svenskspråkiga skolorna
så är det här till en del nödvändigt för att avståndet till förskolan inte skall vara oskäligt långa,
men bildandet av ändamålsenliga grupper är ändå nödvändigt utifrån en helhetssyn för anordnandet av kvalitativ förskoleverksamhet, och också annan undervisningsverksamhet inom hela
21
kommunen med beaktande av de resurser som finns till förfogande. Det är inte möjligt att
upprätthålla förskoleverksamhet i 5-6 grupper med förskoleplatser för 100-120 barn i en verksamhet som vanligtvis har behov för 70-90 förskoleplatser. Svårigheten har naturligtvis också
varit det att med existerande elevupptagningsområden så har årskullen ofta fördelat sig
ojämnt mellan skolorna, som har lett till det att väldigt många grupper har behövts vid de
olika skolorna, vilka har varit mycket olika till sin storlek.
En förskolegrupp som har en förskolelärare och en barnskötare kan ha upp till max 20 barn
per grupp. Om man t.ex. har en årskull med 70 förskolebarn och delar upp den på 6 grupper
så blir det i medeltal bara 11,5 barn per grupp. Om årskullen utgör 80 barn per grupp blir det
fortfarande bara 13 barn per grupp. Om man erbjuder förskoleverksamhet i 5 grupper så blir
siffrorna 14 barn per grupp med 70 barn och om årskullen är 80 barn så blir det 16 barn per
grupp vilket inte ännu är en speciellt stor grupp i jämförelse med hur andra kommuner anordnar sin förskoleverksamhet.
För att det skall vara möjligt att minska på antalet förskolegrupper måste verksamheten ske
på de verksamhetspunkter där det flexibelt är möjligt att bilda en eller två parallella barngrupper i förskolan beroende på det totala antalet barn som ansökt om plats årligen. Servicen är
möjlig att erbjuda även i fortsättningen i västra, centrala, och östra Vanda trots att antalet
skolor där förskoleverksamhet erbjuds skulle minskas från fyra till tre och förskolegrupperna
från sex till fem eller t.o.m. fyra grupper de år som förskolebarnens antal är speciellt litet. Helheten måste dock samtidigt erbjuda det totalantalet platser som trots allt behövs, dvs om det
finns en grupp mindre i fortsättningen så skall de andra enheterna kunna utöka antalet barn i
de nu befintliga grupperna och utrymmena för dem räcka till där de är.
I centrala Vanda kunde verksamheten koncentreras till centret Dickursby skola- och daghem,
där det är möjligt att utrymmesmässigt anordna förskoleundervisningen i två parallellgrupper.
Vid Mårtendals skola har barnmängden också varit så stor att två grupper har bildats de senaste åren och avstånden till de andra skolorna är längst. Vid Västersundoms skola är det också
möjligt att utöka förskolegruppens storlek från 10-12 barn per år upp till 20 barn medan det
vid Kyrkoby skola inte är möjligt att anordna förskoleundervisning och därtill hörande kompletterande dagvård för mer än max 12 barn. Orsaken till varför det vore mest ändamålsenligt att
lägga ner förskoleverksamheten i Kyrkoby skola i den här situationen är alltså att skolan inte
kan ta emot fler förskolebarn ifall någon annan skola lägger ned sin verksamhet. Om det inte
finns en förskola i fortsättningen i Kyrkoby och barnantalet i förskolegrupperna i Dickursby
överskrider 40 barn så kan några barn till tas emot av Västersundoms förskolegrupp eftersom
där finns utrymme för upp till 20 barn. Om Västersundoms förskolegrupp däremot läggs ned
och Dickursby har över 40 barn så kan inte Kyrkoby ta emot ett enda barn till. Max 12 barn
ryms i Kyrkoby. Små enheter som dessa är jämförelsevis dyrare att upprätthålla och personalmässigt sårbara. Rekryteringen av personal har varit problematisk de senaste åren, och en
liten enhet orsakar icke-attraktiva deltidsanställningar för att uppfylla den lagstadgade personaldimensioneringen.
22
Personalkostnader per barn
12 000
lapsia EOP
lapsia PH
6 740
35
hlöstökustann. €/lapsi yhteensä
9 881
9 649
10 000
30
25
8 000
€
20
6 000
4 022
29
15
lapsimäärä
5 848
27
4 000
20
10
20
15
2 000
10
13
9
5
8
0
0
0
Vanda stad, esityksen tekijä
13
19.11.2013
Personalkostnader, antal barn I förskola och kompletterande dagvård
35
200 000
189 263 €
180 000
lapsia EOP
lapsia PH
hlöstökustann. € /vuosi yhteensä
30
160 000
25
140 000
€
120 000
98 446 €
92 428 €
100 000
60 337 €
80 000
29
20
10
Vanda stad, esityksen tekijä
10
20
15
40 000
0
15
27
60 000
20 000
20
Lapsimäärä
116 968 €
13
9
8
0
5
0
12
19.11.2013
I de två diagrammen ovan illustreras personalkostnaderna i den situation som varit vanlig i våra förskolor och den kompletterande dagvården de senaste åren. Personalkostnaderna i jämförelse med barnantalet är avsevärt högre i små enheter
och i en situation med 6 förskolegrupper inom hela staden.
Vid ett arrangemang där förskolan i centrala Vanda koncentreras till Dickursby skola och daghem, flyttar den ordinarie fastanställda personalen till Dickursby och ersätter där tidsbunden
anställd personal och hyrd arbetskraft som idag köps av Seure. Personalkostnaderna för de
23
här tre personresurserna i fråga uppgår till 95 000 euro per år. Vanda stads balanserings- och
skuldprogram för ekonomin förutsätter att ingen ordinarie personal sägs upp eller permitteras.
Det svenskspråkiga resultatområdet har fem ordinarie anställda förskolelärare vilka har utfört
undervisningsarbete i grundskolan om inte undervisningsskyldigheten uppnås inom förskoleverksamheten. Så skulle ske också i fortsättningen och effektiveringen skulle kunna uppnås
genom att tidsbundet anställd personal inte mera skulle anlitas. Den ordinarie personalen inom
den kompletterande dagvården skulle också flytta till Dickursby. Flyttet berör bara två personer inom den ordinarie anställda personalen.
Ytterligare fördelar med arrangemanget är att förskoleutrymmet som frigörs vid Kyrkoby skola
kan användas av den grundläggande utbildningen i skolan för delning av undervisningsgrupper
och för undervisning av enskilda elever med olika grader av stödarrangemang, vilket inte nu
alltid har varit möjligt. Optimalt skulle vara att till Kyrkoby i framtiden om möjligt anta 12 elever till årskurs 1 varje år, då de sammansatta klasserna i årskurs 1-2, 3-4 och 5-6 då skulle ha
jämnt 24 elever var. Det är alltså högst 12 barn per år från Kyrkobyområdet som i fortsättningen skulle gå förskolan i Dickursby. I fortsättningen skulle man om vårdnadshavarna så
önskar, sträva till att dessa barn erbjuds dagvårdsplats redan i dagvårdsålder vid Dickursby
daghem för att undvika att det blir fler flytt för samma barn under lärostigen från dagvård och
förskola över till skolan.
Alternativ b)
Om förskoleverksamheten inte flyttar från Kyrkoby skola till Dickursby skola, är det nödvändigt
att istället flytta förskolebarn från Dickursby skola till Kyrkoby skola för att uppnå samma storlek av ändamålsenliga grupper och effektivering. Då kommer förskolegruppen vid Kyrkoby
skola att utgöras av 20 barn, vilket leder till att man måste frångå sammansatta klasser därför
att man inte kan bilda en sammansatt klass med 40 elever. Det finns bara tre klassrum i Kyrkoby skola vilket leder till att man i så fall måste flytta årskurserna 3 till 6 till Dickursby skola,
som övergår till att skapa alltmer sammansatta klasser i fortsättningen om den här lösningen
väljs. Övergången sker stegvis och anpassningen till balanserings- och skuldprogrammet sker
så att en klasslärare från Kyrkoby skola flyttar över till Dickursby skola och ersätter tidsbunden
anställd personal där. Inbesparingen är tillsammans med förskolan ca 130 000 euro. Också i
det här fallet bildar Kyrkoby skola och Dickursby skola en gemensam enhet med en gemensam
rektor. Vissa elever som nu bor på Dickursby området kommer då att först gå i förskola och
årskurserna 1-2 i Kyrkoby för att sedan flytta tillbaka till Dickursby skola. Det här kan vara 810 elever förutom de 10-12 eleverna som bor på Kyrkobyområdet och som vanligtvis brukar
vara det antal som söker till förskolan i Kyrkoby. Förskolan föranleder inte skolskjutskostnader
eftersom man inte har rätt till det då 90 % av förskolebarnen också är i behov av kompletterande dagvård. Till årskurserna 1-2 kan det sedan hända att det uppstår skolskjutskostnader
för de här barnen. Likaså blir det skolskjutskostnader för en del av de barn i årskurserna 3-6
som transporteras från Kyrkoby området till Dickursby skola. Det kan vara fråga om 20-30
barn som har rätt till skolskjuts med uppskattningsvis en kostnad på knappa 10 000 euro per
år. Helhetsinbesparingen sjunker till dryga 100 000 euro per år.
Alternativ c )
Det tredje alternativet är att Kyrkoby skola och Dickursby skola fortfarande bildar en gemensam enhet och alla femte- och sjätteklassister från båda områdena går i Kyrkoby skola i fortsättningen. Barnen som är i ett visst stadie i sin utveckling får gå tillsammans med jämnåriga i
3 eller 4 undervisningsgrupper i Kyrkoby skola som ett mellansteg för att sedan slussas vidare
till årskurserna 7-9 i Helsinge skola som befinner sig i samma by. Samarbetet med Helsinge
skola skulle här vara lika som idag med delande av personal, gymnastik och slöjdutrymmen
osv. Tre klasslärare och kanske en timlärare behövs för att undervisa de här eleverna. Förutom optimeringen med förskolan skulle i den här modellen också en tidsbundet anställd lärare
24
falla bort från Dickursby då årskullarna skulle slås ihop i Dickursby. Inbesparingen ca 130 000
euro per år. Skolskjutsarna skulle antagligen också öka i den här modellen då förflyttningar
från Kyrkoby till Dickursby skulle ske i årskurserna 1-4 och sedan igen i årskurserna 5-6 åt
andra hållet. Helhetsinbesparingen sjunker till ca 100 000 euro.
Hem och skola vid Helsinge Kyrkoby lågstadium rf:s ansökan om status som privat dagvårdsproducent
Bildningsverket sände i december 2012 till samtliga svenskspråkiga vårdnadshavare, hem –
och skola föreningar, skolornas direktioner samt till daghemmens föräldraföreningar en begäran om utlåtande om svenskspråkiga resultatområdets servicenätutredning samt resultatområdets verkställande av Vanda stads balanserings- och skuldprogram för ekonomin 2013-2016.
Föreningen Hem och Skola vid Helsinge Kyrkoby lågstadium lämnade då in ett utlåtande där
föreningen framförde sin önskan om att etablera sig som privat producent av dagvårdstjänster
för att trygga ordnandet av förskoleundervisning och kompletterande dagvård vid Kyrkoby
skola i framtiden. Undervisningsnämndens svenskspråkiga sektion behandlade ärendet vid ett
flertal sammanträden våren 2013 och beslöt vid sitt sammanträde 9.4.2013, § 4, att på nytt ta
ställning till ärendet då det svenskspråkiga resultatområdets servicenätutredning i sin helhet är
utförd i december 2013 enligt stadsstyrelsens beslut.
Föreningen presenterade två alternativa förslag gällande ett samarbete med staden kring personaldimensioneringen vid en möjlig framtida etablering av privat dagvård i Hem och Skola
föreningens regi. Enligt föreningens egna beräkningar skulle arrangemanget ge staden en inbesparing på 39 000 euro enligt det första alternativet och 29 500 euro enligt det andra alternativet. Som framkom i beredningen och under den svenskspråkiga sektionens behandling innehöll dock förslagen en felberäkning gällande stöd för privat vård av barn och rätten till skolskjuts till förskolan. Således sjunker inbesparingseffekten för staden del i de här två lösningarna till 29 700 euro respektive 26 500 euro. Om man tar i beaktande endast de ekonomiska
konsekvenserna blir således inbesparingen i en modell med privat dagvårdsproducent för stadens del ganska små i jämförelse med förskolans oh den kompletterande dagvårdens flytt till
Dickursby vilket skulle ge en 95 000 euros inbesparing.
Liksom framkommer ur beredningen till den svenskspråkiga sektionen utfördes en servicenätutredning under år 2013, vilket ger en helhetsbild av situationen och om det finns andra möjligheter att anpassa verksamheten till förändringen av de tillbudsstående medlen, än att göra
ändringar i förskoleverksamheten vid Kyrkoby skola. Med servicenätutredningen nu föreliggande och efter genomgång av andra möjliga åtgärder för att anpassa verksamheten till
Vanda stads balanserings- och skuldprogram för ekonomin ur ett helhetsperspektiv på hela
kommunens område, är det nödvändigt att konstatera att det inte är möjligt att bevara förskoleverksamheten i Kyrkoby skola i dess nuvarande form och att en privat etablering av dagvårdsverksamhet i Kyrkoby skola enligt inlämnat förslag inte ger en tillräcklig inbesparing i
jämförelse med den inbesparing som en flytt till Dickursby skola skulle ge.
Konsekvensanalys; de negativa konsekvenserna med omstruktureringarna och skuldprogrammets verkställande
Åtgärderna i skuldprogrammet påverkar verksamheten på olika sätt. Större undervisningsgrupper och knappheten i materialkostnader påverkar undervisningens kvalitet. Antalet timmar
i allmänundervisningen och specialundervisningen minskar. Det skulle vara bättre att göra in25
besparingar i fastigheterna istället för i undervisningen och i personalkostnaderna, dvs i den
vård- och undervisningspersonal som undervisar och tar hand om barnen och eleverna. Då lider inte kvaliteten i verksamheten lika mycket. Inom det svenskspråkiga resultatområdet är
skol- och dagvårdsnätet emellertid så glest att det inte är möjligt att lägga ned enheter utan
att avstånden till skolor och dagvård blir oskäligt långa för barnen, eleverna och vårdnadshavarna. Därför har målet varit att försöka sköta anpassningen genom att omstrukturera på annat sätt i kombination med anpassningar genom den sk osthyvelsmetoden där det har varit
möjligt. I a - förslaget med omorganiseringen av förskolan har målet varit att försöka omorganisera verksamheten så att så få barn som möjligt påverkas under en så kort tid som möjligt. I
de andra två förslagen, b- och c, om omorganisering genom gemensam skola och elevupptagningsområde för Kyrkoby skola och Dickursby skola påverkas mycket flera barn under flera år
då det gäller avstånden och genom den tid det tar att ta sig till skolan.
I a - förslagsmodellen gäller förändringen inte nuvarande förskolebarn vid Kyrkoby skola och
kommande förskolebarn har inte ännu anvisats plats vid någon av skolorna så det blir så att
säga ingen förändring för dem heller. I det fall att nuvarande barn i Kyrkoby skola har syskon
och bor intill Kyrkoby skola och syskonen snart skall börja förskolan innebär det en förändring
för de familjerna i fråga då barnen finns på två olika adresser. I de två andra modellerna boch c, betyder det förändringar för betydligt flera barn med deras vårdnadshavare som redan
börjat skolan i Kyrkoby och som nu skulle flytta skola efter årskurs 2.
Hur som helst leder varje förändring i alla modeller till en försämring av servicen på området.
Vårdnadshavarna får längre väg att skjutsa och ledsaga sina barn till förskolan och tidsmässigt
blir det svårare för familjerna att sköta och koordinera vardagen. En del av vårdnadshavarna
har kanske barn i olika ålder och har nu barn som finns på två olika skolor och adresser. För
de yngre syskonen som inleder förskolan kan det vara en otrygghetsfaktor att inte ha sina
äldre syskon på samma skola under förskoletiden. För vårdnadshavarna kan det betyda att arbetsdagen inkluderande skjutsandet av barnen på morgonen och kvällen leder till en förlängning av arbetsdagen totalt eftersom skjutsandet påverkar arbetstiden. Åtgärderna som leder
till försämrad service kan leda till att familjer ser staden som mindre attraktiv som boningsort
för barnfamiljer och kan påverka inflyttningen eller alternativt förlorar staden skattebetalare
vid utflyttning.
Åtgärdsprogrammets verkställande
Som tidigare nämnt har det svenskspråkiga resultatområdet redan genomfört en del av anpassningen till Vanda stads balanserings- och skuldprogram för ekonomin år 2013 och uppnått
det av stadsfullmäktige tilldelade kravet på ca 210 000 euro.
Därtill minskar andelen köptjänster inom dagvården som anlitas under åren 2014-2016, vilket
gör att dagvården kan anordnas med mindre finansiering, motsvarande en summa på 130 000
euro.
De olika omstruktureringarna av förskolan och skolan enligt alternativen a, b, och c, ger en
summa mellan 95 000 – 120 000 euro, beroende på vilket alternativ man väljer.
Därtill sker ytterligare en anpassning genom osthyvelsmetoden över hela resultatområdet där
kostnaderna justeras nedåt mellan 100 000- 120 000 euro, förutom 210 000 euro som redan
inbesparats år 2013.
26
Undervisningsnämndens svenskspråkiga sektion behandlar ärendet vid sitt sammanträde
9.12.2013 och bör i god tid fatta beslut om de olika åtgärderna för att omstruktureringarna
skall kunna verkställas inför hösten 2014. Verksamhetsåret inom skola och dagvård går i otakt
med kalenderåren och för att omstruktureringarna skall kunna ha någon effekt bör förändringarna ske med början läsåret 2014-2015. Även vårdnadshavare bör informeras inför antagningen till förskola och skola inom januari månad 2014 om var servicen ordnas i fortsättningen.
Begäran om utlåtande
Hem- och skola föreningar, föräldraföreningar, vårdnadshavare, samt personalen och dess representanter ombeds skicka in sina utlåtanden och åsikter om utkastet till åtgärdsförslagen
och justeringarna av servicenätet, antingen per e-post till [email protected]
eller per post till Vanda stad, Bildningsverket, Berndt-Johan Lindström, Stationsvägen 6 A,
01300 Vanda, senast måndagen den 2.12.2013 kl: 16.00.
Med vänlig hälsning,
Berndt-Johan Lindström
direktör
Svenskspråkiga resultatområdet
Vanda stad
27