Transcript Reg strat för hallbar mineralutvinning i VB o NB lan ver 0 6

Regional strategi för hållbar
mineralutvinning i
Västerbottens och Norrbottens
län - 2025
Version 0.6 Arbetsmaterial (2014-05-28) remissversion
Läsanvisning:
Kursiv text = redaktionella kommentarer
Röd text = uppmärksamma särskilt…




Under skrivprocessen har vi av praktiska skäl valt att numera
avsnitten. Numreringen kommer att tas bort i slutversionen.
Tabeller, figurer etc. ska uppdateras samt ges enhetligare
layout
Avsnitt kan komma att byta plats och vissa fakta kan komma
att placeras som bilaga.
En kortversion av strategin på svenska och engelska planeras.
ARBETSMATERAL: Version 0.6 Remissversion
2 (37)
3 Innehållsförteckning
1. Förord...................................................................................................................................... 3 2. Sammanfattning ...................................................................................................................... 3 3. Beskrivning av den regionala mineralstrategin....................................................................... 3 3.1. Ingress .............................................................................................................................. 3 3.2. Vision............................................................................................................................... 3 3.3. Syfte med den regionala mineralstrategin ....................................................................... 3 3.4. Västerbottens och Norrbottens län – ledande region i EU .............................................. 5 3.5. Den regionala mineralstrategin i sitt sammanhang.......................................................... 6 3.6. Koppling till andra regionala strategier ........................................................................... 8 4. Samhällets behov av mineraler- ett globalt perspektiv ......................................................... 10 4.1. Ingress ............................................................................................................................ 10 4.2. Gruvor behövs även i framtiden .................................................................................... 10 4.3. Fortsatt hög efterfrågan ................................................................................................. 13 4.4. Framtidsutsikter ............................................................................................................. 14 4.5. Globala utmaningar – regionala möjligheter ................................................................. 14 5. Regionens mineralsektor ....................................................................................................... 15 5.1.1. Tillståndsgivning för att starta en gruva .................................................................... 20 5.2. Forskning och utveckling (FoU).................................................................................... 22 6. Så blir visionen verklighet .................................................................................................... 24 6.1. Planering för en hållbar samhällsutveckling ................................................................. 26 6.2. Kompetensförsörjning ................................................................................................... 28 6.3. Markanvändning ............................................................................................................ 29 6.4. Infrastruktur ................................................................................................................... 31 6.5. Konkurrenskraftig verksamhet ...................................................................................... 33 6.6. Mervärden för omgivande näringsliv ............................................................................ 33 6.7. Miljö .............................................................................................................................. 35 7. Så här ska strategin genomföras ........................................................................................... 37 7.1. Ingress/sammanfattning ................................................................................................. 37 7.2. Parterna anger färdriktningen ........................................................................................ 37 7.3. Lärande och uppföljning ................................................................................................ 37 4 BILAGOR ............................................................................................................................. 37 ARBETSMATERAL: Version 0.6 Remissversion
3 (37)
1. Förord
Skrivs senare
2. Sammanfattning
Skrivs senare
3. Beskrivning av den regionala mineralstrategin
3.1. Ingress
Skrivs senare
3.2. Vision
2025
Genom långsiktigt hållbart nyttjande av Norrbottens och Västerbottens läns
mineralresurser har ytterligare tillväxt skapats i regionen och hela Sverige. Vi har
utvecklat och stärkt vår ställning som ledande gruv- och mineralnation.
3.3. Syfte med den regionala mineralstrategin
Ett av de övergripande målen för EU är att minska Europas importberoende av
råvaror, vilka ligger till avgörande grund för europeisk industri. Europeiska
kommissionen vill att Europa ska vara världsledande på områdena prospektering,
utvinning, bearbetning, återvinning och substitution1 till år 2020. Detta ska ske på ett
hållbart sätt.
Regeringen presenterade under 2013 Sveriges mineralstrategi som syftar till att öka
svenska gruv- och mineralnäringens konkurrenskraft. Ett mål är att Sverige ska behålla
och stärka sin position som EU:s ledande gruvland. Strategin anger färdriktningen för
hela landet.
Syftet med den regionala mineralstrategin för Norrbotten och Västerbotten är att främja
en hållbar utveckling av gruvnäringen i länen och därmed bidra till genomförandet av
Sveriges och EU:s målsättningar. De bägge länen står för 90 % av EU:s produktion av
järnmalm, 46 % av guld och 12 % av kopparproduktionen. Västerbotten och Norrbotten
har lång erfarenhet av gruvverksamhet i hela värdekedjan, från prospektering till
samhällsbyggande, erfarenhet som kan vara till gagn även för andra regioner och länder.
Det finns styrkor och svagheter kopplat till Västerbottens och Norrbottens län som
ledande gruvregion, precis som det finns hot och möjligheter.
1
Nya material som ersätter metaller.
4 (37)
ARBETSMATERAL: Version 0.6 Remissversion
Styrkor
 Lång tradition av gruvnäring på vissa orter
har skapat ett brett kunnande; lokalt,
regionalt, nationellt och internationellt.
 Starka forskningsmiljöer och bra
utbildningsmöjligheter inom området.
 Attraktiv region för exploatörer.
 Kompetent omgivande näringsliv i form av
underleverantörer och konsulter.
 Naturgivna förutsättningar – geologi,
mineralrikedom och klimat.
 Hög kompetens inom miljöområdet, dels
inom FoU, dels inom ramen för
gruvverksamheten, dels hos myndigheter med
flera.
 Geografiska förutsättningar, närhet till den
europeiska marknaden samt till
samarbetspartners i öst-västlig riktning.
Möjligheter
 Fortsatt teknologisk utveckling inom
exempelvis miljöteknik.
 Starkare besöksnäring.
 Ökad samverkan med andra länder.
 Vidareutveckling av affärsmöjligheter baserat
på regional kompetens i hela värdekedjan,
även utanför landets gränser.
 Ökad vidareförädling och återvinning.
 Nya fyndigheter, ökad utvinning, bättre
metoder
 Relaterade verksamheter stärks i regionen
inom ramen för ett starkt gruvkluster.
Svagheter







Obalanser på arbetsmarknaden, brist på
kompetens förenat med hög arbetslöshet inom
vissa grupper.
Könssegregerad arbetsmarknad, snedvriden
könsfördelning inom gruv- och
mineralbranschen.
I vissa fall för svag samverkan mellan berörda
aktörer vid etablering eller utvidgning av
gruvverksamhet.
Brist på funktionell infrastruktur och
transportlösningar för gods och
persontransporter.
Ensidigt näringsliv med för starkt beroende av
gruvindustrin.
Brist på bostäder och lokaler.
Negativ demografisk utveckling, särskilt i
inlandet.
Hot







Obalanser på arbetsmarknaden skapar
flaskhalsar.
Konfliktsituationer som inte kan lösas,
relaterade till motstående intressen.
Konjunktursvängningar, priser på malm.
Negativa miljökonsekvenser.
För få satsningar på infrastruktur och
transportlösningar, inklusive sjöfart
(svaveldirektivet).
Kommunernas möjligheter att ensamt klara
stora samhällsomvandlingar.
Bristande acceptans från det omgivande
samhället.
Exemplen i tabellen ovan visar på en komplexitet av olika faktorer som påverkar
möjligheterna till att nå den regionala mineralstrategins vision. Ytterligare ett syfte med
strategin är att sprida kunskap om mineralutvinning.
Det finns inga enkla lösningar eller åtgärder som enskilt kan skapa en hållbar
mineralutvinning. En god samverkan mellan myndigheter, organisationer, kommuner,
landsting, akademi, näringsliv och befolkning är nödvändig för ett lyckat genomförande
av strategin. Olika intressenter, exempelvis inom forskning, naturvård, besöksnäring,
kulturvård, politik med flera måste uppleva att mineralutvinning bidrar till något positivt
för att den fortsatta utvinningen ska ges acceptans, ses som en möjlighet. Det är enbart
tillsammans, med styrkan från olika roller, ansvar, kompetenser med mera strategins
vision kan nås.
De åtgärder som föreslås i avsnitt 6 syftar till att genomföra strategin, det vill säga
fortsätta arbetet eller processen för en hållbarbar utveckling inom gruvverksamheten.
5 (37)
ARBETSMATERAL: Version 0.6 Remissversion
Zink
Silver
Koppar
Andel av Sveriges
produktion Övre Norrland
Guld
Andel av Sveriges
produktion Övriga Sverige
Järn
0%
20%
40%
60%
80%
100% 120%
3.4. Västerbottens och Norrbottens län – ledande region i EU
Norrbottens och Västerbottens län har en lång tradition av gruvnäring. De rika
malmförekomsterna i Skelleftefältet och Malmfälten har spelat en viktig roll för den
ekonomiska och sociala utvecklingen i regionen. Malmen har också gett stora
exportinkomster och påtagligt bidragit till Sveriges välfärd. Efter en period av stagnation
i slutet av förra seklet har kraftigt stigande världsmarknadspriser på mineralråvaror och
metaller medfört att branschen fått ett uppsving och nu står starkare än någonsin.
Regionens gruvföretag med LKAB och Boliden i spetsen producerar med full kapacitet
och med hög lönsamhet. Investeringar i mångmiljardbelopp görs på flera håll för att
expandera verksamheten samtidigt som nya gruvor är på väg att öppnas. Intresset för att
prospektera efter nya fyndigheter är stort och många internationella aktörer har
uppmärksammat regionens stora potential för nya gruvor. EU har genom flera initiativ
markerat betydelsen av att utveckla och säkerställa en inomeuropeisk gruvnäring.
Tillsammans med en stark internationell efterfrågan på metaller och mineral öppnar det
nya intressanta möjligheter för att ytterligare positionera Västerbottens och Norrbottens
län som den ledande gruvregionen inom EU.
(Fig. nedan ska slås ihop till en figur)
Koppar
Andel av EU:s produktion
Övre Norrland
Andel av EU:s produktion
Övriga EU
Guld
Järn
0%
20%
40%
60%
80%
100%
120%
Norrbottens och Västerbottens län står för 90 % av EU:s produktion av järnmalm, 46 %
av guld och 12 % av kopparproduktionen.
ARBETSM
MATERAL: Version
V
0.6 Reemissversion
6 (37)
A
Av Sveriges totala gruvp
produktion står Västerb
botten och Norrbotten
N
för lejonparrten: 100
% av järnmalmsprodukttionen, 98 % av kopparr, 96 % av guld,
g
31 % aav silver sam
mt 20 %
avv zinkproduuktionen.
Fiig x. Metallma
almsgruvor i EU.
E Cirkel prop
portionell mott malmproduk
ktion/år (Jfr ex
x Zinkgruvan: 1 Mt/år)
(K
Källa: Raw Materials Group 2012)
3.5. D
Den regioonala mineralstrateegin i sitt sammanh
hang
F
Fig. x: Bildteext skrivs seenare
20008 publiceerade EU-ko
ommissioneen sitt så kaallade Raw Materials IInitiative (R
RMI) som
ettt svar på ökkade probleem med förrsörjningstry
yggheten fö
ör den europpeiska indu
ustrin som
ARBETSMATERAL: Version 0.6 Remissversion
7 (37)
till stor del är beroende av import av metallråvaror från gruvor i alla delar av världen.
Den snabbt växande kinesiska efterfrågan har pressat upp priserna och den europeiska
industrin är beroende av import av metallråvaror. Detta har lett till bildandet av ett
Europeiskt innovationspartnerskap för råvaror (EIP RM). Partnerskapet består av en
högnivågrupp bestående av medlemmar från kommissionen, nyckelpersoner inom
europeisk industri samt regeringsföreträdare från 7 medlemsländer. Härtill finns fler
grupper till stöd för högnivågruppen, till exempel flera operativa grupper som ska se till
att verkställa det partnerskapet beslutar. Representanter från Västerbottens och
Norrbottens län finns representerade på alla nivåer i partnerskapsstrukturen. EIP RM ses
som ett viktigt bidrag till den europeiska industrins konkurrenskraft, till en ökad
resurseffektivitet inom Europa och till utveckling av nya återvinningsverksamheter inom
EU. En genomförandeplan för det fortsatta arbetet är under utarbetande, liksom de
finansiella verktyg som ska ställas till förfogande för den fortsatta utvecklingen.
Sveriges mineralstrategi presenterades under 2013. Visionen är ”Genom ett långsiktigt
hållbart användande av landets mineralresurser, i samklang med miljö-, natur- och
kulturvärden, skapas tillväxt i hela landet. Sverige förstärker sin position som EU:s
ledande gruv- och mineralnation.” Regeringen menar att landets mineraltillgångar ska
användas på ett långsiktigt hållbart sätt, med beaktande av ekologiska, sociala och
kulturella dimensioner så att natur- och kulturmiljöer bevaras.
Fem strategiska områden som bedöms vara av särskild vikt för att nå strategins vision (se
bild) pekas ut. Dessa fem strategiska områden följs av åtgärder. Statliga myndigheter och
verk har fått regeringens uppdrag att, i förekommande fall i samverkan med fler parter,
genomföra dessa åtgärder.
8 (37)
ARBETSMATERAL: Version 0.6 Remissversion
Genom ett långsiktigt hållbart användande av
landets mineralresurser, i samklang med miljö,natur- och kulturvärden, skapas tillväxt i hela
landet. Sverige förstärker sin position som EU:s
ledande gruv- och mineralnation.
En gruv- och
mineralnäring i
samklang med miljö,
kultur och andra
näringar
1. Ökad resurseffektivitet
Åtgärder:
1: Kartläggning och analys av
utvinnings- och
återvinningspotential
för svenska metall- och
mineraltillgångar (SGU, NV,).
2: System för produktionsuppgifter av entreprenadsten
(SGU, NV, Trafikverket,
Boverket).
2. Förbättrad dialog och
synergi med andra
näringar
Åtgärder:
3: Vägledning för samråd
mellan ren- och gruvnäring
vid tillståndsprocesser
(Lst Norrbotten).
3. Gruvsamhällen med
attraktiva natur- och
kulturmiljöer
Åtgärder:
4: Utveckla, samla och sprida
exempel på hur kulturmiljön i
Bergslagen kan tas tillvara av
gruv- och besöksnäring
(RAÄ).
Fig x:
Dialog och samverkan
som främjar
innovation och tillväxt
4. Främjande av
samhällsutveckling
och regional tillväxt
Åtgärder:
5: Program för kunskap,
erfarenhetsutbyte
och koordinering vid
stora etableringar (TVV).
6: Handbok för kommuner
vid gruvetableringar (TVV,
NV).
7: Se vilka hinder som
föreligger för ökad
bostadsproduktion för
att möta gruvnäringens
expansion, (Boverket).
8: Metod för regional
materialförsörjningsplanering(SGU).
5.Tydligare
ansvarsfördelning och
bättre informationsflöde
mellan näringens
aktörer
Åtgärder:
9: Nationellt mineralforum
för att främja dialog,
kunskapsutbyte
och samordning.
Ramvillkor och
infrastruktur för
konkurrenskraft och
tillväxt
6. Ett tydligare och
effektivare regelverk
Åtgärder:
10: Uppföljning och
utvärdering av
genomförda satsningar på
att korta ledtider vid
miljötillståndsprövning
(TA).
11: Pilot för översiktlig plan
för stöd i kommuners
detaljplanearbete
(Lst Norrbotten).
7. Infrastruktursatsningar för
gruvnäringens tillväxt
Åtgärder:
12: Använd erfarenheter
från FFI i arbetet med
elektriska framdrivningssystem för lastbilar på väg
(Trafikverket).
En innovativ gruv- och
mineralnäring med en
excellent kunskapsbas
8. Forskning och
innovation som skapar
tillväxt och konkurrenskraft
Åtgärder:
13: Ämnesöversikt med
bibliometri
för gruv- och mineralområdet.
Föreslå förbättrade
samverkansformer
näringsliv och akademi
(Vinnova, VR).
9. Kompetensförsörjning
som möter näringens och
regionernas behov
Åtgärder:
14: Öka kunskapen om
geologins
roll i samhället och synliggöra
branschen
som arbetsplats
(SGU, näringen).
15: Regionala
kompetensplattformarna
ska utarbeta plan för att
möta det långsiktiga
kompetensförsörjningsbehovet.
En internationellt
välkänd, aktiv och
attraktiv gruvnäring
10. God kapitalförsörjning
och främjande av
investeringar
Åtgärder:
16: Kartläggning av Sveriges
attraktivitet som gruvland,
med internationell
utblick (TA).
11. Ökad delaktighet på
den internationella
arenan
Åtgärder:
17: Utreda förutsättningarna
för en kommunikations- och
marknadsföringsplattform
för att presentera
aktiviteter för ökad
internationalisering
(Business Sweden).
18: Föreslå hur Sverige och
svenska företag kan bidra till
en hållbar gruvindustri i
utvecklingsländer
(SGU).
19: Kartlägga länder för
fördjupade kontakter på
regeringsnivå.
Utdrag ur Sveriges mineralstrategi: Fem strategiska områden, elva åtgärdsområden samt nitton åtgärder.
Bilden kommer senare att bytas ut samt förstoras
De utpekade områdena och åtgärderna har bärighet även på den regionala
mineralstrategin. Som exempel kan nämnas området kompetensförsörjning som är en
angelägen fråga i hela landet, gruvsamhällen med attraktiva natur- och kulturmiljöer är
en förutsättning för befolkningens acceptans av näringen eller att ett tydligare och
effektivare regelverk gynnar många parter, inte enbart exploatörer. Det regionala
mineralstrategiska arbetet är en konkretisering och en regional anpassning av Sveriges
mineralstrategi. Till exempel är regeringens uppdrag till de regionala aktörerna i
Västerbottens och Norrbottens län delar även i den regionala mineralstrategins
genomförande.
Under framtagandet av den regionala mineralstrategin har dialogmöten, enskilda
intervjuer med bland andra politiker, beslutsfattare, företrädare för näringslivet med flera
samt flera konferenser genomförts. Ett EU-finansierat projekt har även bedrivits under
framtagandet. Under perioden skickades synpunkter och förslag till Sveriges
mineralstrategi som då var under framtagande.
3.6. Koppling till andra regionala strategier
Europa 2020 strategin är en politisk strategi för förbättringar av ekonomin inom
Europeiska unionen. Den är styrande för medlemsländerna. Sveriges nationella
reformprogram anger vad och hur Sverige ska göra för att bidra till att Europa 2020
strategin kan nås.
ARBETSMATERAL: Version 0.6 Remissversion
9 (37)
Fig x: Figuren visar hur Europa 2020 strategin är styrande för Sveriges tillväxt- eller utvecklingspolitik.
Det svenska reformprogrammet (med fler dokument) är i sin tur styrande för länens regionala
utvecklingspolitik. Sveriges mineralstrategi är en del i detta ”programkomplex” och Västerbotten och
Norrbottens regionala mineralstrategi kan ses som en del av dels respektive regionalt utvecklingsstrategi
(RUS) och regionala innovationsstrategier (RIS), dels Sveriges mineralstrategi.
Varje medlemsstat har att rikta sin egen tillväxt- eller utvecklingspolitik/verksamhet efter
Europa 2020 strategin. Sveriges nationella reformprogram är ett av flera styrdokument i
detta sammanhang. Reformprogrammet visar vägen för även det regionala
utvecklingsarbetet. De regionala utvecklingsstrategierna (RUS) som finns i varje län eller
region speglar både den europeiska och den nationella politiken.
RUS är ett övergripande strategidokument för Västerbottens och Norrbottens hållbara
tillväxt, såsom den utformas även på EU-nivå. Den regionala utvecklingsstrategin ingår i
EU:s och Sveriges strategier för hållbar tillväxt och är styrande för de mer operativa
programmen i länet, exempelvis länets tillväxtprogram, EU:s strukturfondsprogram,
territoriella program och regionala innovationsstrategier. RUS binder samman
planeringsprocesser som har betydelse för en hållbar tillväxt och kan därigenom
underlätta samverkan inom och mellan länen. Strategin utgör ett strategiskt underlag i
förhandlingar mellan länet och nationen och även vid överläggningar på EU-nivå.
I de regionala utvecklingsstrategierna finns vissa utpekade fokusområden eller
motsvarande som har stark koppling till en hållbar mineralutvinning. Den regionala
mineralstrategin ska ses som en del av de regionala utvecklingsstrategierna i
Västerbotten och Norrbotten. Den ska även ses i sammanhang av Regionala
länstransportplaner, folkhälsostrategier, jämställdhetsprogram, miljömål med flera planer
och program. De regionala innovationsstrategierna som i sin tur ligger till grund för delar
ARBETSMATERAL: Version 0.6 Remissversion
10 (37)
av strukturfondsprogrammen pekar ut färdriktningen även för utveckling inom
mineralsektorn, bland annat genom att lyfta fram teknik- och tjänsteutveckling inom
industrin som ett fokusområde. Den regionala mineralstrategin ska även fungera som
kunskapsunderlag när befintliga planer och program revideras eller nya arbetas fram.
4. Samhällets behov av mineraler- ett globalt perspektiv
4.1. Ingress
Skrivs senare
4.2. Gruvor behövs även i framtiden
Genom alla tider har mänsklighetens
behov av mineraler varit stort och ökande.
Ur dem utvinner vi alla metaller och en
mängd andra nödvändiga material
som vårt samhälle behöver. Elektriska
maskiner, glas, bilar, lås och nycklar,
verktyg flygplan och datorer – allt har sitt
ursprung i naturliga mineral från jorden.
Tillgången på mineral och förmågan att ur
dessa utvinna metaller har varit en helt
nödvändig förutsättning för framväxten av
det moderna samhället.
När de första gruvorna kom till och när
industrialiseringen tog fart i västvärlden i början på 1800-talet så växte behovet kraftigt
för att öka produktionen i gruvorna, i synnerhet järnmalm för att svara mot den snabba
utvecklingen av processer för stålframställning.
Stålet intar en särställning som viktigaste resurs för att möjliggöra den industriella
revolutionen och som i sin tur medförde snabbt ökande efterfrågan på andra metaller
som koppar, zink, bly, krom, nickel med flera. Den ekonomiska tillväxten som följde av
industrialiseringen ledde till ett växande välstånd för en allt större del av befolkningen.
En medelklass började växa fram i industriländerna med ökad konsumtion samtidigt
med en tilltagande urbanisering. Det är en utveckling som fortsätter än idag och i en allt
högre takt på global nivå och därmed fortsatt ökat behov av metaller som bara kan
tillgodoses med motsvarande ökning av malmproduktion från våra gruvor.
ARBETSMATERAL: Version 0.6 Remissversion
11 (37)
Om man tar stålet som exempel har vårt behov av den metallen hela tiden växt de
senaste 100 åren och förväntas fortsatt växa under överskådlig tid (>50 år), fig x.
Motsvarande utveckling förväntas gälla också för andra metaller.
Fig x. Stålproduktion i världen prognos. (Källa: Jernkontoret)
Den kraftiga ökningen under det första decenniet på 2000-talet förklaras av den snabba
tillväxten i Kina. För att den ständiga ökningen av produktionen ska vara möjlig krävs en
motsvarande tillförsel av malm från gruvor. Om man förenklat antar att den tekniska
livslängden för stål är ca 40 år så representerar A den maximala mängden stålskrot som
kan återvinnas år 2050. Resten måste täckas med tillförsel av malm (B). För andra
metaller kan det variera beroende på vad som är tekniskt och ekonomiskt möjligt.
En malmbaserad metallproduktion kommer därför att vara nödvändigt under lång tid
framöver. Under 2000-talet kan vi förvänta oss en liknande utveckling i övriga delar av
världen som den som skett i i-länderna under 1900-talet. Denna utveckling är redan
manifesterad av Kina men andra folkrika länder bl a Indien och övriga tillväxtekonomier
i Asien står på tur. Även i Afrika går den ekonomiska utvecklingen framåt vilket också
kommer att ge avtryck i den globala metallkonsumtionen. Först när befolkningsmängd,
urbanisering och ekonomisk tillväxt planat ut och nått en stabil nivå kan en ökad
återvinning av metaller medföra en minskad gruvproduktion.
ARBETSMATERAL: Version 0.6 Remissversion
12 (37)
Fig nn. Jordens befolkningsökning förväntas plana ut omkring år 2100 och stanna
vid ca 10 miljarder.
Det finns en tillväxtmodell som följs av de flesta länder och gäller för de flesta metaller,
givetvis med stora variationer i de absoluta siffrorna. I korthet går den ut på att
användningen av metaller per person ligger inom vissa intervall av den ekonomiska
utvecklingen:
På vilken nivå som den årliga användningen av metaller stabiliseras beror på landets
ekonomiska och industriella struktur. Ju större industrisektorn är desto större blir
metallanvändningen.
Sambandet att ekonomisk utveckling kräver metaller ger förklaringen till varför Kinas
snabba tillväxt skapar så hög efterfrågan på metaller. Kina befinner sig i det intervallet
där efterfrågeökningen på metaller är som störst (jfr fig. 3 nedan). Att Kina dessutom
har mer än en miljard innevånare gör behovet av metaller nästan omättligt. Efterfrågan
beror både på urbanisering, industrialisering och därmed följande behov av
infrastruktur och på personlig konsumtion av vitvaror, bilar och andra metallintensiva
produkter.
ARBETSMATERAL: Version 0.6 Remissversion
13 (37)
Figur NN. Stålkonsumtion jämfört med BNP per capita (Källa: Jernkontoret)
Det är inte bara politiska beslut om nya järnvägar, hamnar och annan infrastruktur som
driver utvecklingen. Det gäller även i hög grad individuella drömmar om att kunna
skaffa luftkonditionering, en kyl, en bättre bostad och kanske en bil. Den framtida
metallefterfrågan blir i hög grad beroende av framtidens befolkningstillväxt. Även om
tillväxttakten kommer att minska ökar antalet personer med höjd levnadsstandard med
en efterföljande ökad metallanvändning. Den omständigheten gäller i Kina, Indien och
många andra länder. Alla länder följer inte exakt samma mönster. Att
metallanvändningen i världen kommer att uppvisa en fortsatt snabb tillväxt råder dock
inga tvivel om. Efterfrågan i Europa, Nordamerika och Japan blir allt mindre avgörande
för metallmarknaderna i världen - det är utvecklingen i u- länderna som är avgörande.
4.3. Fortsatt hög efterfrågan
Ett flertal samverkande faktorer gör att det blir allt svårare och kostsammare att både
hitta och öppna nya gruvor. Sammantaget kan man konstatera att tar d e t t a r längre tid
att ta ny gruvproduktion i drift. Detta bidrar till att hålla metallpriserna på fortsatt
relativt höga nivåer. Med fortsatt hög efterfrågan på metaller är det ingen tvekan om att
en metallprisprognos fram till 2025 måste bli optimistisk. Det finns faktorer som skulle
kunna dra ned ökningstakten i metallanvändning, till exempel ökad substitution och mer
återvunnet material i förhållande till nyproduktionen, generella besparingar eller
ekonomisk kollaps i Kina.
Den kinesiska ekonomin har nått en sådan storlek att även med minskad tillväxttakt
blir antalet gruvor och smältverk som måste öppnas under de kommande åren, lika stor i
absoluta tal som under konjunkturtoppen 2007/2008. Branschen kommer dock att vara
fortsatt cyklisk. Troligtvis kommer dessutom prissvängningarna att bli än mer
dramatiska i framtiden än hittills. I ett långt perspektiv - fram till 2025 - är det
troligast att metallprisnivåerna kommer att ligga på fortsatt höga nivåer om än inte i nivå
med de toppnoteringar som uppmätts under boom åren 2007 och 2010. Det är inte
troligt att de ska falla till de bottennoteringar som rådde i slutet av 1900-talet.
ARBETSMATERAL: Version 0.6 Remissversion
14 (37)
Ett viktigt konstaterande är att historien inte kommer att upprepa sig. Tillväxten och den
ekonomiska utvecklingen i Kina och Indien kommer inte att gå till på exakt samma sätt
som i USA eller Västeuropa. Oförutsedda händelser som det isländska vulkanutbrottet
2010 eller kärnkraftsolyckan i Fukushima 2011 kommer att inträffa även i framtiden.
Grundelementen för gruvindustrin med stigande efterfrågan och ökade svårigheter att
etablera ny gruvkapacitet i drift ligger dock fast.
4.4. Framtidsutsikter
De globala förutsättningarna för gruvbranschen, kopplat till det ekonomiska
perspektivet är fortsatt goda. Marknaderna ser ut att kunna fortsätta att växa om än med
större och mera frekventa svängningar i priserna. Branschen har också fått ett starkare
politiskt fokus. Tillsammans skapar detta gynnsamma förutsättningar för den svenska
och den nordiska gruvindustrin. I konkreta termer beräknas gruvindustrin i Sverige öka
sin produktion av metallmalmer med ca 100 % mellan 2011 och 2020; - från ungefär 60
Mt till ca 120 Mt enl figur 4. Det är en mycket stark tillväxt jämfört med ökningstakten
från 1990 till 2010 som var ungefär 25 %. En liknande trend kan spåras framförallt i
norra Finland. Även i nord-Norge sker en expansion om än från mycket låga
utgångsnivåer.
Figur nn. Malmproduktion i Norden 2001 – 2020 (Mt)
(Källa: Raw Materials Group, 2011).
Det planeras för en lång rad av projekt främst rörande järnmalm men även
basmetaller och som i Finland också ädelmetaller inklusive platinagruppens metaller.
Givet att det tar flera år att planera och bygga en gruva är åtminstone de första åren av
tillväxtprognosen relativt säker. Det är först de projekt som ligger mot slutet av
decenniet som kan drabbas av en eventuell oväntad avmattning i metallefterfrågan.
4.5. Globala utmaningar – regionala möjligheter
Som tidigare nämnts så bidrar ökade svårigheter för att ta ny gruvproduktion i drift till
att hålla upp metallpriserna vilket därmed blir en drivkraft för att starta nya gruvor.
Svårigheterna gäller generellt för branschen men är i internationell jämförelse mindre i
vår region och kan därför ses som möjligheter för regionen när beslut ska fattas om
investeringar i nya gruvor:
ARBETSMATERAL: Version 0.6 Remissversion
Generella svårigheter för
gruvbranschen
Nya fyndigheter hittas allt längre bort
från de områden där behoven finns.
Klimatförhållanden på de nya
gruvorterna är ofta extrema, vare sig de
ligger i öknar, arktiska miljöer, på
höga höjder eller i tropiska djungler.
Malmerna som hittas ligger djupare ner
under markytan, har lägre halter och är
ofta svårare att utvinna på grund av sin
komplexitet än vad som varit fallet
historiskt. Konsekvensen är stigande
kostnader för att hitta, bryta och
förädla nya malmer.
Ökade krav på bättre miljöskyddsåtgärder och förbättrad säkerhet i
arbetet, ökar också kostnaderna.
Processerna för tillståndsprövning blir
gradvis mer omfattande och
tidskrävande. Det leder framförallt allt
till ökad tidsåtgång från det en ny
fyndighet hittas till brytning kan
påbörjas. I dag går det sällan mindre än
10 år - oftast längre tid.
Gruvbranschen starka expansion under
hela 2000-talet har lett till en brist på
välutbildade ingenjörer, geologer och
andra experter som krävs för en
rationell och effektiv gruvhantering.
Ökad konkurrens om markanvändning
från andra näringar och
användningsområden.
Svårare att erhålla social acceptans för
att starta gruvor i nya områden.
15 (37)
Möjligheter för Västerbotten och
Norrbotten
Närmare till marknad (EU), bebodda
områden med en utbyggd infrastruktur
(järnvägar, vägar, kraftförsörjning),
gynnsamt klimat.
Hög kompetens och lång erfarenhet av
underjordsbrytning och lönsam utvinning
av låghaltiga malmer samt av att utveckla
kostnadseffektiva processer och öka
förädlingsvärdet.
Stor kunskap finns bland aktörerna i
regionen av att verka under strikta
miljökrav samt lång tradition av
arbetsmiljöarbete. De tillståndsgivande
myndigheterna finns representerade i länen
med personal som har lång erfarenhet och
kunskap om branschen vilket skapar
förtroende för ärendehanteringen och
underlättar dialogen med aktörerna.
I regionen finns ett internationellt ledande
gruvuniversitet som tillsammans med
regionens andra universitet forskar och
utbildar med bredd och spets inom
värdekedjans alla kompetensområden.
Regionens stora areal och relativa gleshet
underlättar för att hitta lösningar när det
gäller konkurrerande anspråk på
markanvändning.
Lång tradition av gruvbrytning finns i
bägge länen och gör att det finns en större
förståelse bland allmänheten för vad
verksamheten innebär jämfört med regioner
som inte har någon praktisk erfarenhet av
gruvor.
5. Regionens mineralsektor
Kommer att kompletteras med Västerbottens och Norrbottens olika karaktär på
gruvverksamheten. Skillnaderna eller förutsättningarna påverkar olika samhällseffekter
och utmaningar i berörda kommuner. Skrivs senare.
Gruvnäringen har en historiskt stor betydelse för Norrbottens och Västerbottens läns
utveckling och näringen är fortsatt mycket viktig för regionens sysselsättning.
Tillsammans med skogen och vattenkraften är malmen ryggraden i länens näringsliv och
ARBETSM
MATERAL: Version
V
0.6 Reemissversion
16 (37)
drriver i hög grad på saamhällsutveecklingen. Effektivare
E
produktionnsprocesser har dock
pååtagligt minnskat behov
vet av arbettskraft inom
m basindusttrin. Denna utveckling
g har varit
m
mycket tydliig inom gru
uvindustrin vilket fram
mgår av fig. nn. De seenaste årens kraftiga
exxpansion innom näring
gen har docck medförtt ett tydligt trendbrottt och antalet direkt
syysselsatta vid
v gruvorn
na har ökaat med 50 % under de senastee 10 åren. Samtliga
unnderentreprrenadanställlda är inte inräknandee vilket inn
nebär att aantalet sysselsatta är
höögre den sennaste tiden än vad kurvvan visar.
Fig nn Antaal arbetsställen och syssselsatta in
nom gruvindustrin 19550–2012.
Käälla: Bergverkssstatistik 2012.
N
Norrbottens och Västerrbottens länn är väl besskrivna i oliika regionaala strategid
dokument.
N
Några samm
manfattande nyckeltal
n
ärr dock viktiga att presentera för attt ge bakgrun
ndsbilden
avv regionens villkor och
h förutsättniingar.
V
Västerbottenn och Norrb
botten är E
EU:s klart ledande
l
gru
uvdistrikt. N
Nästan 40 % av det
tootala värdet av EUs gru
uvproduktioon av metalller skapadess i regionenn 2010. Gruv
vnäringen
sttår för omkkring 15 % av svensk bruttoexpo
ort och 40 % av nettooexporten. En
E del av
m
malmen leveereras till reegionens sm
mältverk, varrs andel av EUs totalaa stålproduk
ktion är ca
1 % och koppparproduktiionen 8 %
20009 arbetadde 4 242 personer
p
dirrekt i regio
onens gruviindustri. Tiill detta kan alla de
syysselsättningstillfällen som skapass hos undereentreprenörer räknas. D
Dessutom tillkommer
ettt stort antal indirektaa jobb som
m inte helleer framgår av någon statistik. Det
D är en
avvsevärd määngd jobb so
om inte fånngas av stattistiken. LK
KAB räknar med att man
m utöver
siina egna anställda
a
sy
ysselsätter cca 13 000 personer bland
b
leverrantörer, haandel och
saamhälle.
Fiigur 11 visar regionen
ns ställning som ledande gruvdisttrikt. 85 % av arbetstilllfällena i
Svveriges gruvvindustri faanns 2009 i V
Västerbotteen och Norrb
botten.
17 (37)
ARBETSM
MATERAL: Version
V
0.6 Reemissversion
msutvinnin
ng
Figur nn. Sysselsätttning i metallmalm
V
Västerbotten
ns län. Källla: rAps-R
RIS.
2009,
Norrbottens
och
A
Arbetstillfälllena i gruv
vorna finnss främst i LKABs jäärnmalmsgrruvor i Kiiruna och
G
Gällivare koommuner samt
s
i Bollidens kop
ppargruva i Aitik, Gäällivare ko
ommun. I
V
Västerbottenns län sysseelsatte gruvvorna i Skeellefteå, No
orsjö, Lyckksele och Storumans
S
koommuner 2009
2
nära 700 personerr år 2009. Västerbotten
V
ns län har ffler aktiva gruvor
g
än
N
Norrbottens län,
l men vo
olymen och manskapet är mindre.
I takt med nya eller expanderannde gruvor ökar beho
ovet av arbbetskraft. Northland
N
R
Resources jäärngruva i Pajala
P
beräkknas skapa direkt
d
sysselsättning föör 400-500 personer
p
i
prroduktionenn vid full drrift. LKAB planerar ny
yanställa caa 1250 persooner de närrmsta fem
årren.
I den officiella sysselssättningsstaatistiken ing
går också anrikning samt pelletering av
s
fö
ör järnmalm
msutvinning
g. Att avgräänsa vilken aktivitet som utgör
jäärnmalm i siffrorna
viidareförädliing är inte helt självkklart efterso
om pelleterring kan annses vara ett steg i
föörädlingskeddjan. Om man
m för anddra metallmalmer inklu
uderar smälttverksindusstrin ingår
B
Bolidens koppparsmältveerk i Rönn skär i statistiken för Västerbotten
V
en. 2009 (SNI 2007)
arrbetade totaalt 939 perssoner i Vässterbotten vid
v kopparv
verk och äddelmetallverrk, medan
jäärn- och stålverk
s
so
om är berooende av insatsvarorr från järnnmalmsprod
duktionen
syysselsatte 1 270 person
ner i Norrbootten.
Siiffrorna i taabellen ska uppdateras
u
Syssselsättning i Norrbott ens och Vä
ästerbottens läns malm
mproduktio
on
sam
mt utvalda relaterade
r
n
näringar, 2009
2
Metalllmalmsprodu
uktion
Stål-och
smältverrk
Totalt
Västterbotten
694
939
1 633
Norrrbotten
3 548
1 270
4 818
G
Gruvnäringenn i Norrbo
ottens och V
Västerbotten
ns län efterrfrågar insaatsvaror och tjänster
frrån olika underlevera
u
ntörer vilkket bidrar till
t sysselsäättningen i regionen. Ett gott
ARBETSMATERAL: Version 0.6 Remissversion
18 (37)
exempel är de utrustningstillverkare som säljer sina produkter till gruvnäringen. Med
gruvnäringen som nav stimuleras teknologisk utveckling och tekniskt lärande. I
förlängningen kan sådana företag också sägas vara en del av gruvnäringen. Det finns gott
om exempel på regionala företag som vuxit fram i samarbete med gruvindustrin och nått
internationella framgångar.
En fortsatt expansiv gruvnäring ger goda förutsättningar för nya företagsetableringar
eller expansion av befintliga företag. En betydande lokal utrustningstillverkare är till
exempel Kiruna Wagon som bildades 2004. Företaget tillverkar malmvagnar med en
kapacitet på upp till 100 ton och sysselsätter enligt uppgift 225 personer. Ett annat
exempel är Bergteamet som specialiserat sig på att utföra kvalificerade
underjordsarbeten åt gruvindustrin. Företaget startade 1999 med uppdrag från Boliden
och endast ett fåtal anställda. Företaget har vuxit kraftigt de senaste åren och sysselsätter
idag 550 personer och bedriver verksamhet i över 40 länder med en omsättning på 1,4
miljarder. Wiberg (2009) beskriver i en rapport till Tillväxtverket ett regionalt
mineralkluster runt Skellefteåfältet. Där bildar avknoppningar från Boliden tillsammans
med andra underleverantörer inom både utrustnings- och konsultverksamhet, en
diversifierad gruvnära företagsmiljö som också arbetar internationellt.
Svenska industriinvesteringar sker till allra största delen i regionen. LKAB ensamt
svarade för 8 % av Sveriges industriinvesteringar 2010 och var därmed landets största
industriinvesterare. Fram till 2020 beräknas investeringar i regionen enbart inom
gruvsektorn uppgå till ca 40 miljarder. Boliden och LKAB är ledande gruvbolag på den
europeiska marknaden. Även om de är små i internationella jämförelser är de tekniskt
ledande inom sina respektive nischer. Aitik är Europas absolut största dagbrottsgruva
och både Kiruna och Malmberget är bland världens 10 största underjordsgruvor som
bryter metaller. Under 2012 var 16 gruvor i drift i Sverige varav 12 fanns i regionen: 5
gruvor i Norrbotten och 7 gruvor i Västerbotten, se fig. 12
ARBETSMATERAL: Version 0.6 Remissversion
19 (37)
Figur nn. Gruvor och bearbetningskoncessioner i ÖN (Källa: Bergverksstatistik 2012, SGU)
Regionens dominerande ställning som landets ledande producent av malm kommer
ytterligare att förstärkas under de kommande åren. Nya produktionsmål planeras för
Aitik 45 Mt, LKAB 40 Mt. LKAB planerar att öppna 3 gruvor i Svappavaara-området
med en sammanlagd årlig produktion på 12 Mt (fig. 13.).
Figur nn. LKABs expansion i Svappavaara-området. (Källa: LKAB)
ARBETSMATERAL: Version 0.6 Remissversion
20 (37)
5.1.1. Tillståndsgivning för att starta en gruva
Detta avsnitt kommer att skrivas om senare
I internationell jämförelse anses Sverige vara ett av världens mest attraktiva länder för
investeringar i gruvverksamhet2. Prospekteringsbolagens och nationella och
internationella investerares intresse för att etablera sig i regionen avspeglas i de många
ansökningar om undersökningstillstånd i de båda länen (fig. 14).
Figur nn. Undersökningstillstånd ÖN (Källa: Bergverksstatistik 2012, SGU)
Innan en gruva kan starta så föregås den av prövning i flera led och av flera olika
myndigheter. Undersökningstillstånd som ger ett visst bolag ensamrätt på att prospektera
efter mineraler i ett visst område lämnas av myndigheten Bergsstaten. Länsstyrelsen
deltar som remissinstans i prövningen av undersökningstillstånd. För vissa
undersökningsarbeten krävs även tillstånd från länsstyrelsen, exempelvis för
terrängkörning. Om bolaget hittar tillräckligt mycket mineral för att vilja gå vidare så
ansöker de om bearbetningskoncession hos Bergsstaten. När bearbetningskoncession ska
beviljas så avgörs även frågan om andra riksintressen måste få gå före. Riksintresse i
Sverige är mark- eller vattenområden som långsiktigt ska skyddas mot åtgärder som
påtagligt kan skada det värde som konstituerat riksintresset. Det kan handla om
kommunikationer, fiske, mineralresurser, vindkraft, natur- och kulturmiljövård, fritidsliv,
rennäring med flera områden.
2
Fraser Institute 2014
ARBETSMATERAL: Version 0.6 Remissversion
21 (37)
På länsstyrelsernas gemensamma kartsida finns information om vilka riksintressen eller
andra skyddsvärda områden som finns i länet.
Hälso- och miljöeffekterna av en gruva samt skyddsåtgärder om gruvan får komma till
stånd prövas av miljödomstolen. Ibland väljer gruvbolag att undersöka malmens
beskaffenhet närmare genom att göra en provbrytning. En sådan verksamhet
tillståndsprövas av Miljöprövningsdelegationen vid länsstyrelsen. Både gruvor och
provbrytning anses ha en betydande miljöpåverkan. Därför ska bolaget hålla samråd dels
med länsstyrelsen, kommun och andra myndigheter, men även med berörda närboende,
samebyar, jakt- och fiskevårdsområden och med allmänhet med flera innan ansökan tas
fram. På Naturvårdsverkets sida om gruvor och hos Myndigheten för samhällsskydd och
beredskap finns det mer information och länkar till lagstiftning som särskilt rör miljön
och gruvverksamhet.
ARBETSMATERAL: Version 0.6 Remissversion
22 (37)
Fig nn En översikt av de olika stegen för att få tillstånd för att starta en gruva.
Länsstyrelsen har också tillsyn över de flesta gruvorna i länet. De miljöproblem som kan
vara förknippade med gruvor är framförallt utsläpp av metaller, sprängmedel eller rester
från anrikning som kan ställa till problem i våra vattendrag. För boende som vistas nära
gruvan, kan problem med buller, vibrationer och damning uppstå. Eftersom gruvor ofta
tar stora ytor i anspråk så kan det uppstå konflikter med andra som vill använda marken.
Vissa gruvor använder stora mängder kemikalier som kan orsaka allvarliga olyckor. De
omfattas då av Seveso lagstiftningen.
5.2. Forskning och utveckling (FoU)
Inom regionen finns starka forskningsmiljöer, inte minst vid länens universitet.
Regionens två största gruvföretag LKAB och Boliden, är på många områden ledande
inom sin bransch. I internationella jämförelser ligger man långt framme när det gäller
teknikutveckling, produktivitet och miljöarbete. Företagen satsar mycket på intern och
extern forskning och utveckling och medverkar i flera stora nationella och internationella
forskningsprojekt.
På det metallurgiska området har regionen en dominerande ställning i landet genom
SSAB och Bolidens smältverk i Rönnskär. SSAB tillverkar bland annat höghållfasta stål
av LKAB:s pellets. Rönnskärsverken producerar koppar, zink, bly, silver och guld och är
världsledande på att återvinna metaller ur elektronikskrot. Bägge anläggningarna är
tekniskt avancerade och hävdar sig väl i en internationell jämförelse inte minst ur
miljösynpunkt. LKAB deltar också i den metallurgiska teknikutvecklingen med sin
världsunika experimentmasugn vid den metallurgiska forskningsstationen MEFOS i
ARBETSMATERAL: Version 0.6 Remissversion
23 (37)
Luleå. MEFOS är internationellt välkänt för sin storskaliga försöksutrustning och sin
erfarenhet att genomföra mycket stora forskningsprojekt.
Universiteten
Luleå tekniska universitet - LTU - är ledande i Europa inom gruv- och metallurgisk
forskning med unik bredd som omfattar alla områden i produktionskedjan: Prospektering
- Gruvdrift - Anrikning - Metallurgi - Avfall - Återvinning – Miljöteknik. Gruvteknik
och metallurgi är ett prioriterat område, där forskare från traditionella
gruvforskningsämnen som malmgeologi, tillämpad geofysik, berganläggningsteknik,
geoteknik, mineralteknik och processmetallurgi samverkar med forskare inom kemi,
industriell produktionsmiljö, arbetsvetenskap, genus, råvaruekonomi, drift- och
underhållsteknik, strömningslära, avfallsteknik, nationalekonomi och statistik.
Ett stort internationellt nätverk och en omfattande samverkan med näringslivet bidrar till
att stärka denna forskningsmiljö, som inkluderar fler än 20 professorer och har en budget
på mer än 150 mkr/år. Centrum för avancerad mineralteknik och metallurgi - CAMM - är
etablerat vid LTU med statlig finansiering från “Uthållig användning av naturresurser”
som är ett av 23 strategiska forskningsområden som finansierades via forskningspropositionen 2008.
Regionens företag inom gruv- och metallurgi har ett väl etablerat forsknings- och
utvecklingssamarbete med LTU. Mycket av samarbetet sker inom de många
centrumbildningar vid LTU som initierats tillsammans med industrin. Flera av dem har
direkt eller indirekt koppling till gruvverksamhet och metallframställning.
Industriägda Nordic Rock Tech Centre AB (RTC) är etablerat vid LTU och driver
projekt i syfte att förstärka kompetens och internationell konkurrenskraft inom området
bergteknik. RTC driver bland annat projektet SMIFU - Smart mine in the future - där
universitet, gruvföretag, utrustningstillverkare och konsulter samverkar för att utveckla
framtidens gruva. Största ägare i RTC är stiftelsen Bergforsk som verkar för att främja
vetenskaplig forskning och utveckling inom prospekteringsteknik, gruvteknik,
berganläggningsteknik, mineralteknik och miljöteknik. Stiftelsen leds av LKAB,
Boliden, Zinkgruvan med representation av ledande företrädare från LTU. SveMin – en
arbetsgivar- och branschförening för gruvor, mineral- och metallproducenter i Sverige har delegerat gruvbranschens gemensamma FoU-frågor till Bergforsk.
Vid Umeå universitet bedrivs gruvrelaterad miljöforskning främst vid Kemiska
institutionen och Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap. Ett nära samarbete
med LTU bedrivs vid miljöforskningsstationen GEET (Georange Environmental
Testsite) vid Kristinebergsgruvan i Västerbotten. Georange är en samordnande
intresseorganisation med ett drygt sextiotal medlemmar från privat och offentlig sektor.
Huvuduppgiften är att bredda synen på samhälls- och näringslivsutveckling baserat på
gruv- och mineralindustrin och att skapa förutsättningar för utveckling av nya och
befintliga företag. Miljöforskning bedrivs även vid SLU i Umeå. Umeå universitet har
också starka forskningsmiljöer inom andra områden med värdefulla kompletterande
kompetenser, inte minst de samhällsvetenskapliga.
ARBETSMATERAL: Version 0.6 Remissversion
24 (37)
LTU driver högre utbildning med specifik inriktning mot gruvsektorn inom tre
civilingenjörs-program som alla är unika för Sverige och med få motsvarigheter i
Europa. Till detta kommer en högskoleingenjörsutbildning i berganläggningsteknik och
två Masterprogram. LTU har sedan 2012 tagit över huvudmannaskapet för Bergsskolan i
Filipstad. Vid Bergsskolan utbildas högskoleingenjörer och högskoletekniker för bergoch anläggningsbranschen.
LTU är huvudman för AB Centek som är universitetets huvudaktör för innovation och
tillväxt. Centek har under många år bedrivit uppdragsutbildningar och utvecklingsprojekt
för gruvsektorn både nationellt och internationellt.
6. Så blir visionen verklighet
I detta avsnitt redogörs för de åtgärder som bör vidtas för att åstadkomma ett långsiktigt
hållbart nyttjande av Norrbottens och Västerbottens läns mineralresurser.
Hållbar utveckling är ett övergripande mål för EU och Sverige. De tre dimensioner som
avses är:



Social hållbarhet, som handlar om att bygga ett långsiktigt stabilt och dynamiskt
samhälle där grundläggande mänskliga behov uppfylls.
Ekonomisk hållbarhet, som handlar om att hushålla med mänskliga och
materiella resurser på lång sikt.
Miljömässighållbarhet, det kan till exempel betyda att ekonomisk tillväxt inte får
ske till priset av ett segregerat och ojämlikt samhälle och en förstörd miljö.
Samhället bör i stället anpassas efter vad miljön och människors hälsa tål och där
vi långsiktigt investerar i dessa resurser.
Det finns olika definitioner av begreppet. En av dessa pekar på en utveckling som
tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att
tillgodose sina. En annan tolkar begreppet som en bas för ständigt pågående dialog och
process för en positiv vision av världens utveckling. Hållbar utveckling är inte ett svar
utan en dialog och process som kräver arbeta, kompromisser och en vilja till förändring.
förutsättningar för ett samhälle där ekonomisk tillväxt och social välfärd förenas med en
god miljö skapas. Samhället formas efter miljö och människor och länet ska långsiktigt
investera i dessa resurser. En hållbar utveckling/hållbart utvecklingsarbete förutsätter
stärkt sektorsövergripande samverkan och samhandling.
En hållbar utveckling av gruvnäringen i Västerbottens och Norrbottens län innebär att
prospektering och gruvdrift bör ske så att verksamheterna tar hänsyn till miljöpåverkan,
social utveckling och befolkningens försörjning. Eftersom gruv- och
prospekteringsprojekt ofta behöver tillträde till mark som ägs eller används av andra
intressenter måste en avvägning göras mellan olika typer av markanvändning, som
omfattar både kommersiella verksamheter och rekreation.
ARBETSMATERAL: Version 0.6 Remissversion
25 (37)
Environmental
B
A
Economic
Social
The Three Pillars of Sustainable Development (INAP 2013). The area within the triangle illustrates
a domain of results that potentially are acceptable. The balance point at A, which weighs the social
and economic more heavily than the environmental, may be acceptable in some cases whereas the
point of balance at B, which weighs the environmental more heavily, may be the best in other cases
(INAP 2013). The most suitable point of equilibrium can be identified only through an integrated
consultative process involving all stakeholders.
Bild och bildtext kommer att översättas till svenska
Bilden (som kan ersätta eller komplettera bilden ovan) illustrerar skärningspunkter
inom ramen för hållbarhetsdimensionerna.
Åtgärderna så som de skissas i detta avsnitt kan komma att placeras på annan plats i
dokumentet senare.
ÅTGÄRDER
 Utveckla/genomföra konsekvensbeskrivningar inom även sociala och/eller
ekonomiska dimensioner, vid sidan av miljökonsekvensbeskrivningar avseende
ny eller utvidgade gruvverksamheter – som kan ligga till grund för
sammanvägda bedömningar (texten ska kompletteras).
 Följa och i förekommande fall implementera de resultat som blir följden av de
uppdrag som kommer att genomföras inom ramen för Sveriges mineralstrategi.
ARBETSMATERAL: Version 0.6 Remissversion
26 (37)
6.1. Planering för en hållbar samhällsutveckling
Avsnittet kommer att kompletteras med skrivningar kring bland annat kommunernas
olika förutsättningar kopplat till exempelvis planeringsutmaningar med flera.
Gruvsamhällena i regionen upplever en närmast paradoxal situation. Efter många år
med minskande befolkning, sämre skatteunderlag med risk för neddragningar i den
offentliga verksamheten innebär högkonjunkturen i gruvbranschen möjligheter.
Minskad arbetslöshet och ökad efterfrågan på kvalificerad arbetskraft. Idag har flera
kommuner brist på bostäder och fabrikslokaler samt svårigheter att rekrytera rätt
kompetens.
I takt med fler investeringar i gruvorterna ökar andelen fly-in/fly-out-personal. Det är
inte rimligt att alla ska bosätta sig i samhällena då arbetstillfällena är förknippade med
tidsbegränsade insatser kopplat till investeringar. Men för kommunerna finns en
förhoppning att så många som möjligt bosätter sig i kommunen för att få ökade
skatteintäkter. Möjligheterna försämras då det är stor brist på bostäder i flera gruvorter.
De pågående stadsomvandlingarna i Kiruna och Gällivare försvårar bostadsbristen
ytterligare. Det handlar inte bara om att förse inflyttare eller tillfälliga arbetare med
bostäder utan också om att det befintliga bostadsbeståndet ska ersättas på grund av
gruvverksamhetens utbredning. Det finns behov av bostäder men också av affärslokaler
och offentliga byggnader.
Det behövs en ökad bostadsproduktion för att kunna möta/hantera gruvnäringens
expansion. Ett bostadsbestånd måste ha en flexibilitet. Dels för att ta tillvara den
potentiella inflyttningen men också för att kunna hantera tillfälliga inpendlingstoppar.
Bostadsproduktion innebär att det måste finnas någon som vill bygga och den delen
försvåras då det i vissa kommuner finns få om ens någon som vill bygga. Det finns en
osäkerhet och en tidsaspekt. Hur länge finns det ett behov av lägenheter och vad händer
om investeringsarbetena är slut innan bostäderna står klara. På grund av låga
marknadspriser blir det också en risk att bygga småhus och flerbostadshus.
Attraktiva livsmiljöer är ett viktigt konkurrensmedel vid rekryteringar. Det är lättare att
rekrytera personal till städer med kultur- och fritidsutbud, med attraktiva skolor,
kommersiell och offentlig service samt ett diversifierat näringsliv/bred arbetsmarknad/
diversifierad arbetsmarknad. Detta är inte specifikt för gruvnäringen utan är ett generellt
behov/krav.
Orten/samhället måste erbjuda livsmiljöer som är attraktiva för både män och kvinnor.
Unga människor och framför allt unga kvinnor flyttar från regionen. Resultatet är ett
överskott av män, framför allt i åldersgruppen unga vuxna. Jämställdhetsfrågan blir
viktig eftersom samhällenas överlevnad till viss del är avhängig denna. Ska orter i
norra Sverige vara attraktiva måste de kunna erbjuda bra och utvecklande arbeten, ett
mångsidigt arbetsliv och en meningsfull fritid för fler kvinnor än idag.
Lämna gärna förslag på åtgärder som går i linje med texten ovan. Var så konkret som
ARBETSMATERAL: Version 0.6 Remissversion
27 (37)
möjligt:
ÅTGÄRDER
 Öka kunskapen om gruvnäringen, genom exempelvis:
□ Kunskap om vilka sociala effekter som uppstår av att öppna nya och
gamla gruvor i glest befolkade områden.
□ Kunskap om vad det innebär att bo och leva i ett gruvsamhälle för ökad
förståelse för attityder, sociala förhållanden etc.
□ Kunskap om rennäringen förändrade situation vid ny eller utvidgad
gruvbrytning.
□ Fler förslag
 Genomföra sociala konsekvensbeskrivningar inför nya gruvetableringar,
genom exempelvis:
□ Modeller och verktyg för beräkningar av sysselsättningseffekter,–
spridningseffekter och samhällsekonomisk nytta.
□ Utveckla modeller för ansvarsfull samhällsomvandling.
□ Fler förslag
 Insatser för att öka gruvindustrin möjligheter att erbjuda bra och
utvecklande arbetsliv för kvinnor och män, genom exempelvis:
□ Fler förslag
 Utred möjligheterna till hållbar inkomst och utveckling för samhället genom
återinvestering, genom exempelvis:
□ Ta fram ett kunskapsunderlag som beskriver erfarenheter från andra
länder.
□ Fler förslag
 Samverkan mellan olika aktörer för att hitta lösningar på kommersiell och
offentlig service för ett attraktivt samhälle, genom exempelvis:
□ Fler förslag
 Åtgärder för ett tydligare och effektivare regelverk genom översiktlig plan
för stöd i kommunernas detaljplanearbete (uppdrag till länsstyrelsen i
Norrbotten från den nationella mineralstrategin), genom exempelvis:
□ Fler förslag
 Åtgärder för att möta små kommuners stora utmaningar att klara hela
processkedjan som följer av en gruvverksamhet/etablering av ny
gruvverksamhet, genom exempelvis:
□ Stärk samverkan mellan kommuner, regional nivå och bygg- och
entreprenadbolag för att lösa problemen på bostadsmarknaden.
□ Fler förslag
 Modeller kring byggande och finansiering som minskar risken för långivare
ARBETSMATERAL: Version 0.6 Remissversion
28 (37)
och fastighetsägare (Boverket föreslår i en utredning statliga kreditgarantier
minskar risken för långivare samt blockuthyrning eller hyresgaranti minskar
risken för fastighetsägare)
 Fler förslag
6.2. Kompetensförsörjning
En fungerande kompetensförsörjning behövs för att möta behov av arbetskraft vid
nyetableringar och expansion av gruvnäringen och omgivande näringar. Jobben måste
vara attraktiva för både kvinnor och män.
Det är stora utmaningar i samhällsbyggandet som följer av gruvboomen. Att
förändra mönster som utvecklats under lång tid är komplext och på inget sätt enkel.
Social hållbarhet och jämställdhet ses allt mer som en förutsättning och strategisk
profilfråga för såväl företag som branscher, lokala samhällen och regioner.
I framtiden kommer företagen behöva rekrytera en annan sorts medarbetare– med nya
utbildningsnivåer, kompetenskrav, kunskaper, attityder och beteenden – hos såväl
arbetare och tjänstemän. Förändringarna blir också utmaningar förde lokala
yrkesidentiteter som är rotade i den gamla typen av arbeten och teknik. En del av dessa
problem har kopplingar till ojämställdhet inne i företag som är klassiskt
mansdominerade.
Trots radikalt förbättrad arbetsmiljö och många år av strategiska jämställdhetssatsningar
från företagens sida ligger andelen kvinnor bland produktionspersonalen kvar på ca 5
procent i gruvbranschen.
Det sker emellertid förändringar när det handlar om genus och jämställdhet. Fler
kvinnor söker sig till gruvföretagen. På kort tid har till och med andelen kvinnor bland
gruvarbetarna ökat. Många av företagen arbetar än mer medvetet och strategiskt med
jämställdhet och uttrycker sig progressivt i dessa frågor, åtminstone när det handlar om
rekrytering. Lokala politiker gör liknande uttalande. Även på ett allmänt plan i
Västerbotten och Norrbotten lyfts jämställdhet i arbetslivet fram som en viktig fråga just
nu. Det finns möjligheter att de omfattande samhällsomvandlingar som sker i berörda
lokalsamhällen kan bidra till att existerande, ojämställda genusmönster i arbetslivet
förändras och kanske till och med kan fås att försvinna.
Ojämställdhet inne i företagen skapar problem för så väl företagen som individerna när
det gäller arbetsmiljö, lärande och utveckling. Idag gör företag som vill vara attraktiva
arbetsgivare för både kvinnor och män seriösa jämställdhetssatsningar och ofta i
samarbete med lokalsamhället. Detta är ett mycket viktigt stöd för samhällsomvandlingarna. Därför är det viktigt att den regionala mineralstrategin även inkluderar
dessa frågor.
Ytterligare en effekt av den överhettade arbetsmarknaden med höga lönenivåer är
svårigheterna att rekrytera till arbeten inom den offentliga sektorn som inte kan erbjuda
samma löner. I ett samhälle med bred arbetsmarknad är det lättare med etablering för
29 (37)
ARBETSMATERAL: Version 0.6 Remissversion
inflyttade med medföljande.
Lämna gärna förslag på åtgärder som går i linje med texten ovan. Var så konkret som
möjligt:
ÅTGÄRDER
 Främja utbildningssatsningar, genom exempelvis:
□ Utbildningar vid LTU och UmU (texten kommer att skrivas senare).
□ Verka för lämpliga distansutbildningar och/eller lokala yrkesutbildningar.
□ Fler förslag
 Underlätta rekrytering, genom exempelvis:
□ Fler förslag
 Säkerställ kompetensförsörjning, genom exempelvis:
□ Samverkan mellan gruvindustrin och offentlig sektor för att åstadkomma
hållbara lösningar kring kompetensförsörjning för dels industrin men även
den offentliga servicen (hälso- och sjukvård, omsorg etc.)
□ Insatser för att använda gruvbranschen som en integrationsarena för att
tillvarata den del av befolkningen som står utanför arbetsmarknaden, till
exempel genom sociala arbetsintegrerade företag.
□ Fler förslag
 Stärk kompetens- och forskning kring inom gruv- och mineral, genom
exempelvis:
□ Bryta den könsuppdelade arbetsmarknaden.
□ Fler förslag
 Verka för ökad jämställdhet i gruvbranschen
jämställdhetsutveckling, genom exempelvis:
□ Fler förslag
–
metoder
för
6.3. Markanvändning
Gruvnäringen är likt skogsbruk och vindkraftsprojekt beroende av infrastruktur för
transporter, vilket möjliggör potentiella synergier mellan näringarna. Dessa
verksamheter handlar också om exploatering av naturresurser och är i sig inte beroende
av att landskapets estetiska kvalitéer bibehålls, men deras påverkan på landskapsbilden
är en av de tydligaste konsekvenserna av nyetableringar. Det kan därför vara lättare att
vinna acceptans för en nyetablering inom ett område som redan är exploaterat, än i ett
orört naturområde.
Besöksnäring, rennäring och inte minst allmänhetens tillgång till rekreation är dock mer
känsliga för exploatering och förändringar i landskapsbilden. Dessa
markanvändningsformer utgör en blandning av kommersiella och icke-kommersiella
ARBETSMATERAL: Version 0.6 Remissversion
30 (37)
intressen, som också kan vara tätt sammanlänkade med kulturarv och livsstil. En
långsiktigt hållbar utveckling av gruvnäringen måste ske i balans med sådana intressen
och det är viktigt att en god dialog etableras mellan gruvföretag, andra markanvändare
och berörda myndigheter. Miljöbalken kräver att samråd börjar i samband med att
arbetet med en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) startar, men det finns ett värde i att
etablera en dialog mellan gruvbolag och intressenter redan i ett tidigare stadie av ett nytt
projekt. Sveriges geologiska undersökning, SGU har inom ramen för den nationella
mineralstrategin tagit fram en vägledning för prövning av gruvverksamhet som kan
nyttjas.
Den regionala mineralstrategin ska stödja den fortsatta utvecklingen av denna typ av
initiativ och bidra till att utveckla konstruktiva samrådsprocesser och forum för dialog.
Lämna gärna förslag på åtgärder som går i linje med texten ovan. Var så konkret som
möjligt:
ÅTGÄRDER
 Vidareutveckla samrådsprocesserna, genom exempelvis:
□ Metoder för samråd mellan branschen och andra verksamhetsområden
samt övriga intressenter för att hantera miljöstörningar.
□ Översyn av samrådsprocesserna för att så tidigt som möjligt i processen
synliggöra olika synpunkter och hantering av konkurrerande
resursanvändningsperspektiv.
□ Förbättra dialogen och skapa synergier med andra näringar med
vägledning för samråd mellan ren- och gruvnäringen vid
tillståndprocesser. (Uppdrag från Sveriges mineralstrategi)
□ Fler förslag
 Stödja initiativ för att identifiera och synliggöra potentiella synergier mellan
gruvnäringen och andra verksamheter, genom exempelvis:
□ Samverkansprojekt mellan gruvnäring och andra näringar, till exempel
besöksnäring, rennäring med flera.
□ SGU kontor i Malå.
□ Fler förslag
 Näringsliv, myndigheter och forskning ska tillsammans verka för att
kontinuerligt utveckla och tillämpa bästa möjliga teknik för att minimera
miljökonsekvenserna och förebygga framtida miljöproblem, genom
exempelvis:
□ Möjligheter att sprida kompetens och erfarenheter från regionen till andra
länder.
□ Fler förslag
 Information och kommunikation till allmänhet och media angående
miljöeffekter och hur dessa kan åtgärdas på ett långsiktigt hållbart sätt
□ Fler förslag
ARBETSMATERAL: Version 0.6 Remissversion
31 (37)
6.4. Infrastruktur
Det finns ett behov av att utveckla långsiktigt hållbara transportlösningar i norra
Sverige, där framförallt järnmalmsbrytning kommer att leda till stora belastningar på
infrastrukturen under de närmaste åren. Befintlig och väl fungerande infrastruktur för
tunga transporter och då främst järnvägsinfrastruktur är också en av de viktiga
parametrar som påverkar utvecklingen av järnmalmsprojekt. Det är en av de viktigaste
parametrarna som Sverige som land kan påverka för att utveckla potentialen.
Mineralutvinning ställer höga krav på infrastrukturen – krav på transportinfrastruktur för
råvarorna men även för personal (arbetspendling) – pendlingsavstånd mellan gruva och
större tätort. Fungerande transporter och infrastruktur är en förutsättning för tillväxt inom
regionens mineralnäring. Att kunna transportera malmen till kund på ett tillförlitligt,
effektivt och ekonomiskt fördelaktigt sätt är en av de strategiskt viktigaste faktorerna för
tillväxt. Den kraftiga expansionen inom mineralnäringen ökar kraven på effektiva och
robusta transporter. Åtgärder kommer att krävas både på vägar, järnvägar och sjöfart, på
både kort och lång sikt. Framförallt järnmalmsprodukter ställer höga krav på
transportsystemet på grund av det stora tonnaget i jämförelse med icke järnmalmsgruvor.
Fram till 2015 sker stora produktionsökningar av järnmalm vid LKABs gruvor i
Svappavaaraområdet. Northland Resources planerar att öka sin järnmalmsproduktion i
Pajalaområdet med omfattande vägtransporter till järnvägtransporter i Svappavaara som
följd. Den största delen av mineralprodukterna transporteras på Malmbanan och som har
stora kapacitetsbrister redan idag och kommer att öka framöver. I Västerbottens län finns
planer på gruvinvesteringar beslutas, till exempel ennickel- och magnetitgruva söder om
Tärnaby och en fluoritgruva norr om Storuman. Om en eller båda dessa förverkligas
kommer det för att klara godstransporterna och arbetskraftförsörjningen krävas
omfattande kompletteringar av den lokala och regionala infrastrukturen. Eftersom det
finns en stor sannolikhet att uttransporter från Rönnbäcken skulle ske via Mo i Rana i
Norge, torde särskilda åtgärder krävas för att hantera bärighet och trafiksäkerhet på
E12:an. Även intransporterna till gruvindustrin är omfattande, och här kan Tvärbanan
mellan Hällnäs-Storuman få en viktig roll, vilket också kan komma att kräva särskilda
åtgärder i den nationella transportplanen.
På kort sikt (år 2015) behöver framför allt nyttjandet av den befintliga infrastrukturen
förbättras genom förbättrings- och kapacitetshöjande åtgärder för både väg- som
järnvägssystemet. Exempelvis behöver vägar förstärkas genom bärighetsåtgärder och
breddning, och befintliga järnvägsinfrastruktur behöver förstärkt underhåll.
För att möjliggöra omfattande tunga vägtransporter krävs dessutom förstärkning av
befintlig väg eller nya vägar mellan gruvor och hamn/omlastning till järnväg/industri.
I framför allt Luleå och Narviks hamn är det önskvärt med kapacitetshöjande åtgärder.
En viktig åtgärd är att utveckla och effektivisera drift och underhåll av befintlig
infrastruktur för att åstadkomma ett robust och tillförlitligt transportsystem. I Umeå
hamn kan det uppstå vissa behov av väderskydda mellanlagring med anledning av den
tänkta fluoritgruvan.
ARBETSMATERAL: Version 0.6 Remissversion
32 (37)
Ökad export av järnmalm kommer att medföra ökad efterfrågan av isfri djuphamn, i
första hand Narvik på grund av kundernas lokalisering, men även Luleå får ökad
betydelse, speciellt genom den planerade muddringen av farleden om fördjupning sker
och isbrytarkapaciteten säkerställs.
Ett antal sannolika åtgärder är av såväl administrativ karaktär som investerings- och
underhållskaraktär, vilka behöver vidtas på längre sikt. Eventuellt dubbelspår eller fler
mötesstationer på Malmbanan, ny järnväg Svappavaara-Kaunisvaara med eventuell
förlängning till Finland. En stor del av övriga järnvägsnätet bör rustas upp. Vägnätet i
Sverige, samt tvärgående vägar mot Norge och Finland behöver fortsatt förstärkning på
särskilt utsatta delar, framför allt för att öka bärigheten.
Idag är de investeringar som sker i regionens infrastruktur inte tillräckligt för att kunna
möta efterfrågan som finns från mineralnäringen, vilket medför att nya och
okonventionella lösningar måste användas tillsammans.
Lämna gärna förslag på åtgärder som går i linje med texten ovan. Var så konkret som
möjligt:
ÅTGÄRDER
 Utveckla långsiktigt hållbara transportlösningar i norra Sverige –
effektiva och robusta, genom exempelvis:
□ Verka för att åstadkomma nödvändiga infrastrukturinvesteringar
(järnväg, väg, hamnar) som till exempel dubbelspår eller fler
mötesstationer på Malmbanan, en ny järnväg Svappavaara-Kaunisvaara
med eventuell förlängning till Finland samt upprustning av det övriga
järnvägsnätet.
□ Vägnätet i Sverige, samt tvärgående vägar mot Norge och Finland
behöver fortsatta insatser på omfattande delar av det befintliga
vägsystemet, framför allt för att öka bärigheten och garantera
trafiksäkerhet.
□ Fler förslag
 Ta fram en samlad åtgärdsplan för hela Barentsområdet tillsammans med
övriga berörda länder, främst Finland och Norge, då råvaruindustrin och
dess transporter till stor del är landsöverskridande, genom exempelvis:
□ Fler förslag
 Kommunicera vikten av fungerande infrastruktur för branschens
verksamhet i dag och framöver och peka på det nationella mervärdet, det
vill säga att satsningar på infrastruktur i norra Sverige blir ett
riksintresse/angelägenhet, genom exempelvis:
□ Fler förslag
 Säkerställa möjligheter för arbetspendling mellan större tätorter och gruva,
ARBETSMATERAL: Version 0.6 Remissversion
33 (37)
genom exempelvis:
□ Fler förslag
6.5. Konkurrenskraftig verksamhet
För att gruvföretagen ska vara konkurrenskraftiga globalt och nationellt ställs allt högre
krav på utveckling inom säkerhets-, teknik- och organisationsområdet. De stora
gruvföretagen har successivt förbättrat arbetsmiljön. Allt större delar av
produktionsprocessen har automatiserats eller fjärrstyrs från kontrollrum och
produktionscentraler inte minst hos de svenska gruvföretagen. Till stor del är
framtidens gruva redan här. Även om många ”klassiska” arbetsuppgifter naturligtvis
finns kvar parallellt med högteknologin och datoriseringen, finns redan många arbeten,
arbetsplatskulturer och yrkesidentiteter av helt ny karaktär.
Lämna gärna förslag på åtgärder som går i linje med texten ovan. Var så konkret som
möjligt:
ÅTGÄRDER
 Stärk forskning, utveckling och innovation, genom exempelvis:
□ Utveckla ett stort kunnande inom säkerhets-, teknik- och
organisationsområdet för att bidra till en konkurrenskraftig
gruvindustri men också för att sälja kunskapen (produkter/tjänster)
vidare till andra kunder (bidrar till diversifiering av näringslivet).
□ Tillämpad forskning kring arbetsorganisation i framtidens
gruvverksamhet.
□ Fler förslag
 Samarbete med internationella partners för att åstadkomma en kritisk
massa inom området
□ Fler förslag
6.6. Mervärden för omgivande näringsliv
Gruvindustrin är basen för ett kluster av aktiviteter med världsledande tillverkare av
gruvutrustningar. Där återfinns multinationella företag men också många mindre bolag,
konsulter och FoU-institutioner. Klustret täcker en stor del av Sveriges geografi.
Klustrets framgång vilar på att det i basen finns gruvor att utveckla nya metoder och
maskiner i samt att kunna testa och pröva idéerna i verkligheten. De svenska
erfarenheterna - och då företrädesvis de som finns i Västerbotten och Norrbotten tilldrar sig stort intresse internationellt. Bland annat ser flera afrikanska länder Sverige
som ett föregångsland.
För att säkra lönsamhet och effektivitet blir det allt viktigare för företagen att arbeta
mer strategiskt med organisationsutveckling. Ett viktigt fokus är att utveckla en
innovativ och lärande arbetsorganisation med multikompetenta arbetare som kan
samverka längs hela produktionsflödet, till och med utanför företagets vanliga gränser.
Även här spelar avancerad teknologi en stor roll med visualisering, simulering,
beslutsstöd, datorbaserade globala, sociala nätverk. Den lokala arbetsmarknaden i dessa
ARBETSMATERAL: Version 0.6 Remissversion
34 (37)
samhällen domineras av stora företag inom gruvindustrin och deras underleverantörer
och byggbranschen. Den hausse som den blomstrande gruvbranschen skapar omfattar
företag och branscher (gruv och bygg och deras underleverantörer) som länge har varit
– och fortfarande är – mansdominerade delar av arbetsmarknaden.
Undersökningar av fyndigheter och etablering av gruvverksamhet kan även konkurrera
med andra näringar som är av vikt för orten, till exempel rennäringen, besöksnäring,
testverksamhet (inkl rymden).
Mineralutvinning är energikrävande verksamhet och i länet produceras stora mängder
förnyelsebar energi.
Skrivs senare: Något om storskalig försöksutrustning, exempelvis MEFOS
Lämna gärna förslag på åtgärder som går i linje med texten ovan. Var så konkret som
möjligt:
ÅTGÄRDER
 Gruvnäringen ska som nav stimulera teknologisk utveckling och tekniskt
lärande, genom exempelvis:
□ Produktutveckling och/eller tjänster relaterade till gruvbranschen.
□ Insatser för att tillvarata indirekta kvalitativa effekter, det vill säga
tillverkning av produkter för gruvverksamheten, tjänster för
gruvverksamheten samt förädling av metaller och mineraler i länet.
□ Utvecklingsinitiativ för regional klusterbyggande genom samverkan
mellan företag och underleverantörer för lokal tillväxtmaximering.
□ Utveckla produkter, processer teknik och tjänster för export och
användning inom andra områden globalt.
□ Utveckling inom säkerhets-, teknik- och organisationsområdet för att
gruvföretagen ska vara konkurrenskraftiga globalt och nationellt.
□ Företagen arbetar strategiskt med organisationsutveckling för att
utveckla en innovativ och lärande arbetsorganisation som kan möta krav
på kostnadseffektiv brytning och produktion.
□ Fler förslag
 Diversifiering av branschen, genom exempelvis:
□ Utgå från branschen och mixa den med andra branscher för att
åstadkomma en branschbreddning.
□ Uppmuntra nya företag att utveckla produkter och/eller tjänster med
gruvnäringen åt gruvnäringen – stödföretag (marknadsföring, underhåll,
organisationsfrågor etc.).
□ Skapa förutsättningar för nya företagsetableringar eller expansion av
befintliga företag.
□ Fler förslag
 Fortsatt utveckling av förnyelsebar energi vid gruvsatsningarna
□ Fler förslag
ARBETSMATERAL: Version 0.6 Remissversion
35 (37)
 Ny forskning, ny teknik, innovativa lösningar
□ Innovativa lösningar tillsammans med rennäringen, exempelvis genom att
identifiera markanvändningsfrågor som grund för innovation.
□ Fler förslag
6.7. Miljö
Vid utvinning av mineraler är påverkan och störningar i den omgivande miljön
ofrånkomlig. Omfattningen beror på flera faktorer varav några av de viktigaste är
storleken på verksamheten och brytningsmetoder samt typ av mineralisering, hydrologi
och geografiskt läge. Mest påtagligt är förändringar i landskapsbilden i form av dagbrott
och avfallsupplag och som är en oundviklig följd av all gruvverksamhet. Utsläpp till
luft, vatten och mark från gruvan kan ha stor miljöpåverkan på både kort och lång sikt
och måste därför minimeras. Förutom möjliga störningar på ekosystemen så kan
miljökonsekvenserna även påverka boendemiljön i gruvans närområde samt andra
verksamheter som t ex rennäring, besöksnäring och sportfiske.
För att den sammantagna miljöpåverkan av en gruva ska få acceptans måste
samhällsnyttan vara så stor att det motiverar ingreppet i naturen. Med den kunskap och
erfarenhet som finns idag bland industrins och samhällets aktörer finns goda möjligheter
att bedriva gruvverksamhet med acceptabel miljöpåverkan. Så har det inte alltid varit
och branschen dras därför med ett historiskt arv som i hög grad påverkar
allmänhetens syn på gruvor. För att ändra på denna bild måste därför näringsliv,
myndigheter och forskning tillsammans verka för att kontinuerligt utveckla och tillämpa
bästa möjliga teknik för att minimera miljökonsekvenserna och förebygga framtida
miljöproblem.
Mycket har redan gjorts i form av skärpning av lagstiftning och regelverk på
nationell och EU-nivå. Länens gruvföretag satsar mycket på att hålla nere utsläppen
trots ökad produktion. Flera forskningsprojekt kring gruvornas miljöpåverkan har
genomförts i regionen.
Regionen har goda förutsättningar att exportera sitt miljökunnande till andra. Den långa
erfarenheten och kunskap som byggts upp i regionens gruvföretag, konsulter,
myndigheter och universitet är något som kan tillämpas även på andra håll. I EU:s RMI
så uttalas ett särskilt fokus på att hjälpa länder i Afrika med att åstadkomma en
miljömässigt hållbar utvinning av mineralråvaror.
Den regionala mineralstrategin ska stödja en hållbar utveckling av gruvnäringen i
Västerbotten och Norrbotten. Hållbarhetsbegreppets tre dimensioner omfattar ekologisk,
social och ekonomisk hållbarhet, vilket bland annat innebär att prospektering och
gruvdrift bör ske så att verksamheterna tar hänsyn till miljöpåverkan, social utveckling
och befolkningens försörjning. Eftersom gruv- och prospekteringsprojekt ofta behöver
tillträde till mark som ägs eller används av andra intressenter måste en avvägning göras
mellan olika typer av markanvändning, som omfattar både kommersiella verksamheter
och rekreation.
ARBETSMATERAL: Version 0.6 Remissversion
36 (37)
Västerbottens och Norrbottens län är glest befolkade län som tillsammans utgör över en
tredjedel av rikets totala landareal. Även om stora delar består av oexploaterad mark
finns ett flertal konkurrerande markanvändningsformer, både kommersiella och ickekommersiella, som till sin natur kräver relativt stora arealer. Rennäring, skogsbruk,
besöksnäring och vindkraftsparker är några tydliga exempel på sådana kommersiella
verksamheter. De har dock vitt skilda förutsättningar att kunna bedrivas i närheten av
aktiva gruvor och prospekteringsverksamhet.
Lämna gärna förslag på åtgärder som går i linje med texten ovan. Var så konkret som
möjligt:
ÅTGÄRDER
 Öka kunskaperna om gruvverksamhetens naturpåverkan, genom
exempelvis:
□ Information och kommunikation till allmänhet och media angående
miljöeffekter och hur dessa kan åtgärdas på ett långsiktigt hållbart sätt.
□ Fler förslag
 Bevaka fortsatt stark lagstiftning för att säkerställa ett miljöansvar
□ Fler förslag
 Diskussion vad som i sammanhanget är acceptabel miljöpåverkan
□ Fler förslag
 Berörda parter samarbetar för att öka förståelsen för respektive
verksamhet/perspektiv och hitta gemensamma lösningar
□ Fler förslag
 Främja utveckling av ny teknik, processer, produkter och tjänster för att
minska miljöpåverkan, genom exempelvis:
□ Utveckla och exportera länets miljökunnande.
□ Satsningar på ny teknik och innovationer för att minimera
miljökonsekvenser till följd av gruvbrytningen.
□ Fortsatt samverkan mellan myndigheter, industri och forskning för att
förebygga och minimera gruvornas miljöpåverkan.
□ Fler förslag
 Metoder för samråd mellan branschen och andra verksamhetsområden
samt övriga intressenter för att hantera miljöstörningar
□ Fondlösning eller liknande för att hantera återställning av nedlagda gruvor
som ej omfattas av den nya miljölagstiftningen (ex Nautanen, Blaiken).
□ Fler förslag
 ”Värdering” av miljön eller motsvarande
□ --- sätt pris på miljön ---
ARBETSMATERAL: Version 0.6 Remissversion
37 (37)
□ Något om ekologiska tjänster, ekosystemtjänster
□ Återinvesteringar etc.
□ Fler förslag
7. Så här ska strategin genomföras
7.1. Ingress/sammanfattning
Skrivs senare
7.2. Parterna anger färdriktningen
Skrivs senare
De parter som tillsammans tagit fram den regionala mineralstrategin ska även
fortsättningsvis ange färdriktningen genom att följa, stödja och ta initiativ till åtgärder
som främjar genomförandet. Genomförandet kan ske inom ramen för befintliga system
eller strukturer men kan, om en förstärkning av arbetet efterfrågas ske även i
projektform.
Den regionala mineralstrategin är en del av genomförandet av de mer övergripande
regionala utvecklingsstrategierna (RUS) för Västerbottens och Norrbottens län. I
tillämpliga delar kan genomförandet av mineralstrategin ses i den kontexten. Därmed
utgör den även en del av vissa andra regionala program, planer och strategier,
exempelvis den regionala innovationsstrategin, strukturfondsprogrammen eller
handlingsplanerna med flera.
Fortsatta regionala initiativ på EU arenan är angelägna, liksom ett nära samverkan med
övriga regioner i Sverige för att bidra till landets vision kopplat till Sveriges
mineralstrategi.
7.3. Lärande och uppföljning
I de bägge länen finns en etablerad struktur för lärande och uppföljning kopplat till de
regionala utvecklingsfrågorna. Dessa ska så långt möjligt användas även för
genomförandet av den regionala mineralstrategin. Regeringen har för avsikt att årligen
redovisa en översikt över genomförandet av Sveriges mineralstrategi. Motsvarande
redovisning kan även lämnas regionalt.
Mer specifikt lärande och uppföljning ingår i de av regeringen till regionen lämnade
uppdragen inom ramen för Sveriges mineralstrategi. Dessa kommer att redovisas till
regeringen i särskild ordning.
4 BILAGOR
Kompletteras senare