Transcript Reseberättelse 2010 - Lunds Energikoncernen

Reseberättelse 2010
För att inte trycka upp mer material än nödvändigt så har vi i år delat upp den
traditionella årsredovisningen i två separata delar. Vill du läsa den kompletta
genomgången av koncernens finanser så rekommenderar vi den skrift som heter
Årsredovisning 2010. Den finns för beställning via vår Kundservice eller direkt på
vår hemsida, där du även kan göra miljön en tjänst och istället ladda ner en digital
version av såväl den som andra publikationer.
Innehåll
Året som gått
4
Ständig utveckling är vår drivkraft
6
Lunds Energikoncernen
9
Vårt kretslopp
9
Ägare
9
Varumärkesportfölj
10
Energiskt samarbete för hållbar forskning
12
Minskad energianvändning till salu!
14
Nu går vår fjärrvärmekunskap på export
16
Mer muskler med fristående energihandel
18
Lättare att vara lokal
20
Styrelse
22
Koncernledningsgrupp
23
Nyckeltal
25
Nyckeltal Miljö
26
Nyckeltal Affärsområden
29
Nyckeltal HR
30
Styrning och organisation
32
Utdrag ur årsredovisning 2010
34
Verksamhetsberättelse
34
Resultaträkning
37
Balansräkning
38
Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser
39
Förändringar i eget kapital
40
Kassaflödesanalys
41
Bolagsstyrningsrapport
43
Styrelse och vd
48
Ägarforum
50
Närvaro vid styrelsemöten
50
Året som gått
- axplock ur koncernens verksamhet 2010
Satsning på grönt bränsle
8 januari
Lunds Energikoncernen förbrukar idag omkring
500 GWh biobränsle årligen, fördelat på flera anläggningar. Från 2010 hyr nu koncernen, via Modity
Energy Trading, en asfalterad yta av Lastbilcentralen
Eslöv Hörby för lagring och flisning av biobränsle
från skogen. Eslöv är en strategiskt bra plats eftersom
lokaliseringen innebär korta transportavstånd till både
råvarukällan och förbrukningsplatserna.
Samarbete med E.ON för energilösning till unik
forskningsanläggning i Lund
11 mars
Lunds Energikoncernen och E.ON tecknade ett samarbetsavtal för att gemensamt ta fram den mest hållbara
energilösningen till European Spallation Source (ESS).
Anläggningen ska vara klimatneutral under livstiden
och har mottot Responsible-Renewable-Recyclable,
vilket ska gälla som förutsättning för energilösningarna.
Läs mer på sidan 12.
Vårt miljöarbete har nått riksdagen!
15 februari
Riksdagsledamoten Sofi­a
Arkelsten (Miljö- och
jordbruksutskottet) besökte
i februari Energigårdarnas
produktionsanläggning på
Slättängs Gård strax utanför
Eslöv. Syftet med mötet var
att belysa hur man genom
lokal samverkan mellan
energibolag och jordbruk
kan få fram effektiva miljölösningar som gör stor nytta
såväl nationellt som globalt.
Fanfar och jubel när geotermin och vindkraften
firade sina födelsedagar
20 maj
I 25 år har Lunds stad fått en stor del av sin värme
från jordens inre, via utvinning av geotermisk energi.
Anläggningen är fortfarande världens största i sitt slag.
Koncernens två första vindkraftverk, Anna och Bella,
invigde vår vindsatsning för 20 år sedan. Koncernens
totalt sex vindkraftverk bidrar varje år till minskade
koldioxidutsläpp motsvarande nästan 6 000 bensin­
bilars årsutsläpp. Geotermisystemet i sin tur har hittills
producerat 6,6 TWh värme, vilket kan jämföras med
uppvärmning av 440 000 villor under ett år.
Gemensamt elhandelsbolag med Öresundskraft
4 mars
Under 2010 startade Modity Energy Trading då
Öresundskraft och Lunds Energikoncernen kom
överens om bildandet av ett gemensamt oberoende
energihandelsbolag. Samarbetet kommer att attrahera
och utveckla branschkompetensen, gynnsamt för såväl
kunder som samarbetspartners och medarbetare. Läs
mer på sidan 18.
Lunds Energi sponsrar
Vattenhallen Science Center
12 maj
Onsdagen den 12 maj invigdes Vattenhallen Science
Center på Lunds Tekniska Högskola. Lunds Energi har
bekostat byggandet av ett helt nytt vattenkraftsexperiment, ett vattenfall, där två lag kan mötas och tävla om
vem som kan utvinna mest elektricitet.
4 Reseberättelse 2010 Lunds Energikoncernen
Ny biogasanläggning invigd!
26 maj
I samarbete med VA SYD och
Källby avloppsreningsverk,
invigde Lunds Energi sin
anläggning för att rena och
uppgradera rötgas till biogas.
Nu kommer den distribueras
ut via det befintliga gasnätet
och säljas som bränsle i de
tankstationer som sedan länge
servar miljömedvetna lundabor
med fordonsgas.
Detta sammanföll med
att Skåne utnämns till pilot­län för klimat- och energisatsningar. Särskilt biogas pekas ut som det mest
klimatvänliga fordonsbränslet på marknaden.
20 december - Underskrift med Landskrona stad och Öresundskraft
Ny miljöansökan för kraftvärme i Örtofta
4 juni
En ny miljöansökan för att få bygga ett biobränsleeldat
kraftvärmeverk i Örtofta lämnades in till myndigheterna. Miljööverdomstolens tidigare prövning av
ärendet gjorde bedömningen att alternativa platser till
fastigheten Örtofta 21:1 inte hade utretts i tillräcklig omfattning för att säkerställa att det inte finns en
bättre plats. Den nya ansökan inkluderar en förnyad
lokaliseringsutredning, gjord av en fristående konsult.
Utredningen har studerat 37 platser och värderingen
visar på att Örtofta 21:1 är den lokalisering som
medför minst miljöpåverkan. Detaljplanen har redan
godkänts av Eslövs kommun såväl som av länsstyrelsen
och regeringen.
Förstärkt närvaro i Västra Götaland
11 & 28 juni
Lunds Energikoncernen förstärkte sin närvaro i Västra
Götaland. Elförsäljningsbolaget 7H Kraft blir nu ett
helägt dotterbolag i koncernen och elförsäljningsrörelsen i Herrljunga Elektriska AB förvärvas.
Samarbetet med de säljande bolagen fortsätter precis
som tidigare, nu även med tillkomna samarbetspartnern Herrljunga Elektriska. Läs mer på sidan 20.
Kommunal miljöteknikexport på stark frammarsch
7 juli
Tre avtal om förstudieprojekt tecknades under året med
internationella kunder. Detta innebar att koncernens
och samarbetspartners kompetens inom fjärrvärmeproduktion gick på export under hösten. Pilotuppdrag har
påbörjats med Swindon Borough Council i England,
Swansea Council i Wales och City of Surrey i Vancouverområdet i Kanada. Experter från koncernen har
varit involverade i oberoende förstudier för städernas
planerade nyetableringar av fjärrvärme. Läs mer på
sidan 16.
Ny vd på Kraftringen Service
4 oktober
Mikael Olsson har utsetts till ny vd i Kraftringen
Service AB. Han kom närmast från ett jobb som
tillförordnad vd för Skånska Energi Värme och Kyla
AB, där han arbetat med att utveckla verksamheten för
försäljning, konstruktion, installation och service av
energilösningar till fastigheter och företag. Dessförinnan arbetade Mikael många år inom E.ON i olika
ledande befattningar.
Lunds Energi först med unikt
chattsystem
29 november
Lunds Energi har nu startat upp
tjänsten ”Kundservice Online” på
sin webbplats. Via ett unikt, nytt
system får besökare möjlighet att få
personlig hjälp direkt på den sida
man befinner sig på. Till skillnad
från traditionell chatt kan koncernens kundservice genom detta
system även interagera direkt på
sidan med besökaren.
Gemensamt fjärrvärmenät utreds
20 december
Tillsammans med Öresundskraft och Teknik- och
stadsbyggnadsförvaltningen i Landskrona skrev Lunds
Energikoncernen under ett avtal om att utreda förutsättningarna för en samverkan mellan de tre parterna
inom fjärrvärmeområdet. Utredningen ska analysera de
ekonomiska, tekniska och miljömässiga förutsättningarna för en sammankoppling av de två energibolagens
fjärrvärmenät, liksom förutsättningarna för ett gemensamt produktionssystem för fjärrvärme.
Reseberättelse 2010 Lunds Energikoncernen 5
Ständig utveckling
är vår drivkraft
- koncernchefen har ordet
Det händer mycket i vår omvärld. Händelser som
påverkar villkoren för världens befolkningar och
energi­försörjningen för olika intressenter. En del
händelser ligger utanför våra och andras möjligheter
till påverkan medan en del utveckling drivs genom
internationella överenskommelser. Förväntningarna på
en snabb internationell avlösning av Kyotoavtalet har
dock tonats ner medan utvecklingen inom EU fortsätter mot målen utan större avvikelser.
För att klara EU:s mål och Sveriges åtagande är
energiföretagen viktiga aktörer och som en regional
aktör är vi en del av denna skara. För oss är det helt
självklart men också tvingande att delta i den pågående klimatomställningen. Koncernen har också den
långsiktiga visionen att bli klimatneutral. Omställningen av energisystemen innebär dock mycket mer
än klimataktiviteter. EU:s påverkan på lagstiftningen
ling och växa i regionen, samtidigt som vi har egna
ambitioner, allt från Örtoftaverket, biogasproduktion i Dalby till laddinfrastrukturer för elbilar. Tunga
investeringar som ställer stora krav på oss samtidigt
som både ny lagstiftning och omställningen av energisystemen också fordrar ett stort mått av kompetens.
För mig är det allt tydligare att framtidens energiförsörjning driver en storskalighet som bygger på större
underliggande enheter för att klara kostnader och
kompetens. Förutsättningar som i sin tur driver en
konsolidering och kommer kräva ytterligare samverkan i olika former mellan oss energiföretag.
Ett exempel är planerna för en nordisk slutkundsmarknad som ett första steg emot en europeisk sådan.
Ett annat är en kommande handel med utsläppsrätter och tankar om förändrade finansiella villkor för
vår energianskaffning. Svenska förslag om timmätning även för mindre elkunder och fjärravläsning av
fjärrvärmekunder, utveckling av så kallade smarta elnät
och så vidare, späder på kraven.
För vår koncern har det sedan länge varit självklart att
samverka med våra närliggande kollegor som har samma bakgrund och inställning. Exemplen så här långt
är många. För oss är det uppenbart att samverkan med
närliggande bolag borde ytterligare forceras, eftersom
vi så tydligt ser
samordningsmöjligheter. En samordning som leder till
att vi på bästa sätt
delar resurser och
kompetens samt
kompletterar varandra på ett optimalt sätt, vilket gynnar både oss som företag och våra kunder. Ett mycket
lyckat exempel är det gemensamma energihandelsbolag som sjösattes under året och som vi till lika delar
äger gemensamt med Öresundskraft. Genom Modity
Energy Trading delar vi kritisk kompetens och blir
tillsammans starkare och förbättrar möjligheten till
överlevnad i energidjungeln! Det goda exemplet har
dessutom lett till att ytterligare analyser just nu sker
på fjärrvärmesidan, där våra två koncerner dessutom
samverkar med Landskrona Energi för att finna gemensamma fördelar.
Vi befinner oss i en starkt expansiv region med många
pågående och framtida nybyggnationer såsom Max
IV och ESS. Vi vill naturligtvis delta i denna utveck-
Omställningen av energisystemen fordrar förstärkta
resurser för utveckling och en effektiv användning av
andra resurser. En löpande översyn och ifrågasättande
”För mig är det allt tydligare att framtidens energiförsörjning
driver en storskalighet som bygger på större underliggande
enheter för att klara kostnader och kompetens”
och ramverken för vår verksamhet blir allt större och
de flesta regleringar emanerar numera från den europeiska gemenskapen.
6 Reseberättelse 2010 Lunds Energikoncernen
av nuvarande strukturer och arbetssätt måste alltid
ske. Ständig utveckling är vår drivkraft och därför
har vi lanserat ytterligare ett effektiviseringsprogram
som avses löpa ända fram till 2014. Många projekt,
små som stora, strategiska som operativa, frågor
kring ökad samordning, om vi ska insourca och/eller
outsourca, analyseras just nu inom koncernens olika
delar. Tillsammans med de interna satsningarna på en
situationsanpassad ledarskapsutbildning kommer detta
att förbättra både vår lönsamhet och vårt kassaflöde
efter hand.
En drivande faktor är naturligtvis kreditbetyget eftersom koncernen själv finansierar sig på kreditmarknaden. En årlig prövning av Standard & Poors, vilken
tidvis kan vara pressande men som samtidigt hjälper
oss att ständigt utveckla verksamheten lönsamt. Glädjande nog har vi fått behålla vår höga rating BBB+ och
har därmed kunnat påbörja finansieringen av Örtoftaverket genom en ny företagsobligation på 500 mnkr.
Marknaden visade ett stort förtroende för koncernen
och emitteringen försvann som ”smör i solsken”.
Under året blev ”Gröna Lund” en verklighet som understryker samhällets känslighet för störningar och vår
stigande skyldighet att reinvestera i infrastrukturen,
vare sig det är fjärrvärme, gas, el eller fiber. Samhällets sårbarhet och möjligheten för elnätsföretagen att
finansiera tillräckliga reinvesteringar är grunden för
den nya regleringen som nu införs. Förutsättningarna
är olika för nätbolagen men faktum kvarstår att alla
måste få en rimlig avkastning för att vara intresserade
att ta ansvaret. I annat fall är det bara staten som långsiktigt har råd att behålla näten och de var väl inte det
vi strävade efter i avregleringen 1996?
Debatten pågår fortfarande om de höga elnätsavgifterna trots att de bara utgör cirka 20 procent av kundens
totala kostnad. En debatt sannolikt grundad på det
faktum att vi under året upplevde de dyraste elpriserna
sedan avregleringen. Trots detta utgör elen ändock
bara cirka 40 procent av totalnotan. Årets vinnare är,
förutom staten som tar resterande 40 procent, sannolikt utländska elproduktionsbolag som räddade oss i
elbristen, med höga marginalintäkter som följd.
Jag fasar lite för kommande vinter när nu Sverige
delas upp i fyra elområden. Elområde Malmö, där vi
är verksamma, är ett underskottsområde när det gäller
elförsörjning. Ett faktum som kommer att medföra
att vi på marginalen prismässigt under stor del av året
kommer att kopplas till danska och tyska elpriser.
Minst 5 öre/kWh dyrare har vi kalkylerat med för
kunden men det kan komma att bli ännu dyrare. Det
är därför nödvändigt att etablera mer elproduktion
i södra Sverige och vi gör vad vi kan för att dra vårt
strå till stacken. Örtoftaverkets framtida elproduktion
framstår nu som ännu mer betydelsefull. Inte bara för
vårt behov, för regionens utan för hela Sveriges för att
nå en elbalans.
Elområdesproblematiken, tillsammans med högre
nätavgifter, kommer att vara utmaning för oss som
har kundkontakten. Samtidigt som vi dessutom är
den som inte ens tjänar de stora pengarna på denna
omläggning! Rätt använt kan det dock kanske förstärka förståelsen kring hur viktigt det är att de lokala
energiföretagen finns kvar. Lokala företag som med en
affärsmässig samhällsnytta, bidrar till utvecklingen på
mer än ett sätt.
Jan Samuelsson, koncernchef
26 maj - Invigning av vår nya reningsanläggning för rötgas på Källby avloppsreningsverk i Lund
8 Reseberättelse 2010 Lunds Energikoncernen
Lunds Energikoncernen
Vårt kretslopp
Lunds Energikoncernen levererar energi- och kommunikationstjänster med lokal förankring och starkt
miljöengagemang. Koncernens ägare har fått cirka 60
mnkr i utbyte årligen de senaste åren. Pengar som går
vidare till kommunernas invånare i form av kommunal
service av olika slag.
Våra miljösatsningar ger både förbättrat närklimat och
sänkta utsläpp av växthusgaser globalt. Vi drivs av att
ständigt förbättra våra produkter och vill bidra till en
bättre närmiljö, bättre service och ökat lokalt engagemang. Ju bättre produkter desto fler anhängare och så
går kretsloppet vidare.
Ägare
Lunds Energikoncernen AB är en helägd underkoncern till holdingbolaget Kraftringen AB som ägs av
fyra skånska kommuner. Bolaget skapades genom en
samman­läggning av kommunernas lokala energi­bolag.
Målet är att vara ett starkt lokalt alternativ till de stora
energibolagen med bra lokal servicenivå och grund­
murat miljötänkande. Bakom sammanslagningen
låg också behov av ökade synergieffekter, kostnads­
besparingar och ökad möjlighet till bra finansieringslösningar.
Lunds kommun
(82,4 %)
Eslövs kommun
(12,0 %)
Hörby kommun
(3,5 %)
Lomma kommun (2,1 %)
Reseberättelse 2010 Lunds Energikoncernen 9
Varumärkesportföljen
Koncernens portfölj av varumärken är uppbyggd efter
strategin att vara starkt lokalt förankrad. Trots att nätverksamheten och den konkurrensutsatta verksamheten
AO Utveckling
AO Tillförsel
AO Produktion
AO Nät
AO Försäljning
AO Service
10 Reseberättelse 2010 Lunds Energikoncernen
i enlighet med EU-kraven är åtskilda i olika bolag förekommer det i flera fall att bolagen agerar under samma
logotyp.
Koncernen representeras av Lunds Energi i
sydvästra Skåne. Under varumärket ryms
produktion, försäljning och distribution
av el, fjärrvärme, fjärrkyla, naturgas samt
försäljning av Öppet Stadsnät, det vill
säga nät för IT-kommunikation.
Ringsjö Energi är koncernens ansikte i
Eslöv och Hörby med omnejder. Under
varumärket finns försäljning och distribution av el, produktion, försäljning och
distribution av fjärrvärme samt försäljning
av Öppet Stadsnät.
Från Ljungbyhed i Skåne till Torsås i
Småland är det KREAB-bolagen som
bär koncernens fana. Produktområdena
inkluderar försäljning och distribution av
el. I Skåne sker dessutom produktion, försäljning och distribution av fjärrvärme.
2010 års första nya dotterbolag var Höörs
Energi. I Höör har koncernen försäljning
och distribution av el.
Nynäshamn Energi syns i hela Nynäshamns
kommun. Produkterna är försäljning och
distribution av el.
Billinge Energi, med kontor i Skara, är ett
renodlat elförsäljningsföretag och samarbetar med elnätsföretag i västra Götaland.
7H Kraft har kontor i Ulricehamn och är,
liksom Billinge Energi, ett elförsäljningsföretag i nära samarbete med de lokala
elnätsföretagen.
Herrljunga Kraft kompletterar 7H Kraft
och Billinge Energi för att täcka upp en
ännu större del av Sjuhäradsbygden. Liksom de andra två bolagen är Herrljunga
Kraft ett renodlat elförsäljningsbolag.
Kraftringen Service är koncernens
servic­
e- och entreprenadbolag, främst
verksamt i Skåne, Blekinge och Småland.
Bolaget a­rbetar med byggande, underhåll
och service av olika energinät samt Öppet
Stadsnät.
Under varumärkena Elhandel i Landskrona, Ystad Elförsäljning, Skurupskraft,
Bromölla El, Kristianstadkraft och Kviinge
El (Hanaskog) är koncernen anvisad elleverantör för boende i respektive ort. Ansvaret för kundtjänst och fakturering vilar
på den lokala nät­ägaren.
Reseberättelse 2010 Lunds Energikoncernen 11
Energiskt samarbete
för hållbar forskning
I nordöstra Lund ska ESS (European Spallation Source) etablera en mångvetenskaplig forskningsanläggning baserad på en av världens mest kraftfulla neutronkällor. Anläggningen ska
byggas och drivas utifrån högt ställda energimål. För första gången ska en forskningsanläggning av denna storlek och komplexitet byggas med en klimatneutral energilösning som två
konkurrenter – E.ON och Lunds Energi – gemensamt utvecklar tillsammans med ESS.
I korthet handlar det om att utveckla en energilösning
som så effektivt som möjligt återanvänder den energi
som används i forskningsanläggningen. Detta ska
bland annat ske genom att överskottsvärme utnyttjas i
det lokala fjärrvärmenätet. Systemet ska samtidigt vara
energisnålt och helt och hållet drivas med förnybara
energikällor. Att etablera förnybar elproduktion ingår
även i ESS planer. Det är en energiintensiv verksamhet som planeras. ESS energiförbrukning kommer att
motsvara hela Eslövs, så kraven är högt ställda. Till
detta läggs de krav på prestanda och driftsäkerhet som
Vi är övertygade om att vi tillsammans kan utveckla en
bättre lösning för ESS som är positiv för hela regionens
utveckling, menar Mats Didriksson.
ESS är en grundbult i Europas strategi att vidareutveckla och bygga upp världsledande forskningsinfrastrukturer. Det var vid ett möte i Bryssel i maj 2009
som EU:s forskningsministrar valde just Lund som
plats för anläggningen. Beslutsprocessen var intensiv
och utdragen. Målet är att anläggningen ska invigas
2019 och vara i full drift år 2025.
”Energi- och klimatfrågorna spelade en stor roll
vid beslutet, eftersom energipolicyn innebär
både klimatmässiga och ekonomiska fördelar”
naturligt följer med att bygga en forskningsanläggning
i yppersta världsklass. Totalt kommer energilösningen
årligen att minska ESS driftskostnader med 150 miljoner kronor och koldioxidutsläppen med 165 000 ton,
jämfört med en traditionell energilösning.
– Vi befinner oss kort sagt mitt i en mycket spännande
utmaning som kräver att vi använder våra båda företags
hela kompetens och erfarenheter inom en rad områden
som fjärrvärmeteknik, optimering av energisystem,
elförsörjning och energieffektivisering säger Mats Didriksson, utvecklingschef på Lunds Energikoncernen.
– Det var den sammanlagda
bilden som gjorde att ESS hamnade i Lund – närheten till Köpenhamns flygplats, den starka
forskningsmiljön vid Lunds
universitet och att anläggningen
kommer att placeras granne med MAX IV. Energioch klimatfrågorna spelade en stor roll vid beslutet,
eftersom energipolicyn innebär både klimatmässiga och
ekonomiska fördelar, och att ESS kan bli en förebild
för andra forskningsanläggningar, säger Colin Carlile,
vd och generaldirektör för ESS.
För E.ON och Lunds Energi är även själva samarbetet
kring ESS banbrytande.
– ESS är oerhört intressant för oss som regionalt energibolag, då Lund blir ett europeiskt kompetenscentrum.
Detta innebär fantastiska utvecklingsmöjligheter för
både koncernen och våra medarbetare. Vi får tillgång
till en helt ny arena med internationella nätverk som
sannolikt kommer att få genomslag för vårt ’employer
branding’ att attrahera talanger, säger Susanne Serenhov,
HR-chef på Lunds Energikoncernen.
– För oss var dock valet enkelt. Genom att slå samman
våra respektive resurser och kompetenser, kan vi erbjuda ett starkare koncept för ESS. Lunds Energi är en
stark regional aktör och E.ON en etablerad internationell aktör och tillsammans kan vi skapa många fördelar.
ESS kommer att utgöra slutpunkten i ett fyra kilometer
långt område med forskning, innovationer och företagande, som börjar i universitetshuset i centrala Lund. I
anslutning till ESS kommer en helt ny stadsdel att växa
fram – Brunnshög.
12 Reseberättelse 2010 Lunds Energikoncernen
Faktaruta: ESS
Projektstart: 2009 efter beslut av EU:s forskningsministrar.
Klart: Invigs år 2019, i full drift 2025.
Ägare: Svenska och danska staten.
Koldioxidutsläpp: 0.
Faktaruta: Lund NE/Brunnshög
Koordinater: Lat 55o43’N/Long 13 o 13’E.
Areal: 225 hektar.
Läge: Beläget kring Lunds stads högsta punkt, 89 meter över havet, alldeles
intill naturreservatet Kungsmarken.
Befolkning: när området är fullt utbyggt kommer 50 000 människor att bo
eller arbeta/studera här.
Färdigutbyggt: om uppemot 40 år.
Avstånd till Sturups flygplats: 20 minuter.
Avstånd till Kastrups flygplats: 40 minuter.
– Stadsdelen kommer att byggas enligt konceptet ”den
hållbara staden”, där målet är att minimera klimatpåverkan. Närheten till ESS ger unika förutsättningar för
stadsdelen att skapa en hållbar energilösning, genom
att tillvarata värmeöverskottet från ESS-anläggningen.
Samtidigt blir det en utmaning att förse stadsdelen
med el från förnybara källor, säger Eva Dalman, Lunds
kommuns projektchef för Brunnshögsområdet.
Forskningsstaden behöver också tillföra förnybar elproduktion i området genom främst solceller. Det är vik-
tigt att integrera den lokala elproduktionen i arkitektur
och gestaltningen av området. Utöver detta tas avfallet
om hand på bästa möjliga vis.
– Målet är att så mycket som möjligt går till materialåtervinning, den organiska fraktionen från avfall går
till biogasproduktion för att främja biogasbaserade
transporter i området. Den brännbara fraktionen går
till energiåtervinning. Utöver avfall utnyttjas övriga
restproduktioner så som avloppsslam för ytterligare
biogasproduktion, avslutar Mats Didriksson.
Reseberättelse 2010 Lunds Energikoncernen 13
Minskad energianvändning till salu!
Under 2010 har koncernen utökat sin produktportfölj under varumärket Lunds Energi med
ett tjänsteutbud anpassat för företagskunder – ett projekt som kallas Energilösningar.
Tjänsterna innebär en analys av kundens energiförbrukning och redovisning av åtgärdsförslag för att minska energianvändningen och miljöbelastningen samt att öka driftnettot.
Projektet Energilösningar har som syfte att skapa
lösningar som såväl kunderna som ägarna och koncernen vinner på. Även samhället vinner på energi­
effektivisering, leverans av komfortlösningar och
service av energitekniska installationer. De tjänster som
lanserats under 2010 är Energistatus, Elanvändningsanalys, Energianalys och Energicontroller. Alla tjänsterna ger kunden en god kännedom om fastig­hetens
energistatus, kontroll över energiförbrukning och
miljöbelastning samt åtgärdsförslag för att effektivisera
energianvändningen. Efter den inledande energistudien
kan vi tillsammans med kunden arbeta vidare med de
åtgärdsförslag som de fått för att minska sin energianvändning och miljöbelastning, samt jobba aktivt med
uppföljningen.
Diskussioner och bearbetning pågår nu med ett flertal
kunder med sammanlagt fler än 100 fastigheter. Koncernens kompetens inom bland annat produktion, service
och distribution av fjärrvärme kommer till nytta i de nya
tjänsterna. Men främst efterfrågas större kompetens för
kundsystemen i samband med det nya utbudet. Under
2011 kommer projektet att utveckla erbjudanden kring
komfort, energistyrning och energiservice.
– Just nu är vi sju personer i projektgruppen, och det
pågår en rekrytering av ytterligare medarbetare som
ska jobba nära företagskunderna med deras energitekniska installationer som ventilation, uppvärmning samt
styrning och övervakning, säger Tommy Lööf som är
projektets huvudprojektledare.
Paulssons Fastigheter i Lund har under 2010 varit ett
pilotföretag för projektet och har varit delaktigt i utvecklingen av tjänsten Energicontroller. Tjänsten riktar
sig till små och medelstora fastighetsbolag som behöver
få kontroll på energiförbrukningen i sitt fastighetsbestånd.
14 Reseberättelse 2010 Lunds Energikoncernen
– Genom att få fram vilka fastigheter inom Paulssons
fastighetsbestånd som behöver minska sin energiförbrukning kan vi satsa på rätt energibesparingsåtgärder
i rätt fastigheter. Jag känner stort förtroende för den
kompetens som Lunds Energi besitter, säger Bengt Sandin som varit energikonsult för Paulssons Fastigheter
under projektet.
– Det är precis det vi har velat uppnå nu när vi ville
erbjuda nya tjänster på marknaden. Om vi kan slipa
till idéerna och koncepten tillsammans med kunderna
får vi ett ännu bättre erbjudande i slutänden, menar
Tommy Lööf.
– Att kunna omsätta kundernas behov i form av nya
produkter och tjänster är en överlevnadsfråga för oss,
som kräver både kreativitet, nytänkande och långsiktig
kompetensutveckling av vår personal. Projektet Energi­
lösningar är ett bra exempel på detta, där vi omsätter
vår egen kompetens i nya tjänster i samarbete med
kunden. Till stöd för den långsiktiga kompetensstyrningen inom koncernen finns en integrerad kompetensförsörjningsprocess kopplad till bolagens strategiska
verksamhetsplanering. Med en sådan koppling blir
det lättare för oss att ställa om organisationen efter de
önske­mål och krav vi möter, avslutar Susanne Serenhov, HR-chef på Lunds Energikoncernen.
Faktaruta: Energilösningar
Startade: Som projekt under hösten 2009. Under 2010 har fyra
tjänster lanserats.
Syfte: Att utveckla koncernens tjänsteutbud till företagsmarknaden.
Fördelar: Vinn-vinn lösningar både för kunderna, ägarna, koncernen
och samhället genom energieffektvisering, funktionslösningar och
servicetjänster.
Tjänster: Energistatus, Energicontroller, Elanvändningsanalys och
Energianalys. Fler tjänster lanseras under 2011.
Aktiviteter 2010: Bland annat fyra kundprojekt sålda till Paulssons
Fastighetsbolag (Lund), Oresund Heavy Industries (Landskrona),
Grahns Tryckeri (Lund) och Källby Avloppsreningsverk (Lund).
29 september - Samarbetet med Nordic Sugar i Örtofta fortsätter med invigningen av en rökgaskondensor
Reseberättelse 2010 Lunds Energikoncernen 15
Nu går vår
fjärrvärmekunskap på export
Svensk fjärrvärmekompetens är efterfrågad ute i världen, men ofta finns kunskapen hos
kommunägda bolag med begränsade möjligheter att verka på en internationell marknad.
För att ändra på det har Lunds Energikoncernen samarbetat med Bizcat konsulter och fyra
andra kommunägda energibolag – C4 Energi, Tekniska verken i Linköping, Växjö Energi och
Öresundskraft – samt branschföreningen Svensk Fjärrvärme.
Genom att skapa pooler av experter med mycket god
fjärrvärmekompetens från de olika energibolagen kan
denna kunskap sedan exporteras till internationella
kunder. För varje projekt eller studie plockas de bäst
lämpade ut. Under 2010 har tre förstudier för planerad
nyetablering av fjärrvärme påbörjats i Storbritannien
och Kanada. Under september 2010 besökte exempelvis en delegation från Surrey, utanför Vancouver i
Kanada, Lunds Energikoncernens anläggningar i Lund
och Lomma för att studera hur man kan införa uppvärmningsmetoder som inte belastar miljön så mycket.
Hans Kjellvander, till vardags projektledare på Kraftringen Produktion, har varit utlånad till Swansea i
Wales. Under hösten 2010 har han lagt cirka 120
timmar av sin arbetstid på detta projekt, tillsammans
med kollegor från Växjö Energi och Tekniska verken i
Linköping. Projektet innebar bland annat att kartlägga
Swansea kommuns befintliga, i huvudsak naturgaseldade, energisystem och ta fram modeller för att ersätta
det med något mer hållbart. Förutsättningen var att
få ner energikostnaderna samtidigt som utsläppen av
växthusgaser minskade.
– Swansea har efterfrågat vår kompetens för att utifrån
deras lokala förutsättningar optimera energisystemen
ur ett hållbarhetsperspektiv. Historiskt sett har de ingen
erfarenhet av fjärrvärme alls. Genom vår kompetens
har de fått en inblick i både vad som är möjligt och vad
som är hållbart, säger Hans Kjellvander.
Mycket av arbetet kunde utföras hemifrån men det
blev även två resor till Swansea för Hans Kjellvander
under hösten.
– Det har varit roligt och lärorikt att få åka iväg och
se helt nya förutsättningar för uppvärmningsproblemen. Det hjälper mig att sätta vårt egna system i en
annan kontext, vilket alltid är nyttigt, fortsätter Hans
Kjellvander.
– Utlandsprojekt som detta ger de anställda möjlighet
att vidga sina vyer och att bygga upp ett större kontaktnät genom samarbetet med andra energibolag. Det
är naturligtvis också ett plus att få testa något nytt och
spännande, avslutar Hans Kjellvander.
– Att som regionalt energibolag kunna erbjuda utlandsuppdrag ökar självfallet vår attraktivitet som arbetsgivare. Engagemanget är en strategisk och långsiktig
satsning som en del i vårt ’employer branding’. Ett
utlandsuppdrag innebär såväl personlig utveckling som
utveckling för vår egen verksamhet genom det erfarenhetsutbyte som uppstår kring energisystem, lönsamhet
och kostnadsbesparingar. Fjärrvärmeexporten är fortfarande ännu i sin linda, men målbilden är ett växande
utbyte framöver, säger Susanne Serenhov, HR-chef på
Lunds Energikoncernen.
”Att som regionalt energibolag kunna erbjuda utlandsuppdrag ökar
självfallet vår attraktivitet som arbetsgivare”
16 Reseberättelse 2010 Lunds Energikoncernen
Faktaruta: Swansea, Wales
Areal: 378 km2, cirka 2 procent av Wales totala yta.
Befolkning: 231 300 personer.
Beskrivning: En ganska liten kommun i sydvästra delen av Wales i Storbritannien. Staden Swansea är Wales näst största stad efter Cardiff. Det
lokala universitetet är Wales tredje största.
Natur: Ligger på en halvö i Swansea-bukten med en lång kustremsa
med både sandstränder och klippor. Storbritanniens första AONBområde (Area of Outstanding Natural Beauty).
Ekonomi: Hade sin ekonomiska uppgång i slutet av 1800-talet, då
kopparindustrin blomstrade i staden. På senare år har servicesektorn
dominerat ekonomin.
Historia: Både vikingarna och romarna har lämnat spår efter sig i den
vackra naturen. Namnet Swansea sägs betyda Sveins ö – en kvarleva
från vikingatiden. Under andra världskriget bombades staden flera
gånger.
Energi: Har ingen tidigare erfarenhet av fjärrvärme eftersom de använt
naturgas under lång tid. Nu vill kommunen optimera energisystemen ur
ett hållbarhetsperspektiv.
Faktaruta: Koncernens kompetensarbete
Hur jobbar vi med att ha rätt kompetens inom koncernen?
Lunds Energikoncernens HR-strategi utgår från koncernens vision och den resa vi har framför oss.
Omställningsarbete är en ständigt pågående process i form av organisations- och kompetens­
anpassningar. För att lyckas med ett omställningsarbete är fanbäraren och ett värderingsstyrt
u­tövande av ledarskap avgörande. Våra ledares värderingsgrund vilar på ledarfilosofin FAST som står
för Föredöme, Affärsmässighet, Ständig utveckling och Tydlighet, som är gemensamt framtaget.
Var ligger fokus just nu och vad händer under 2011?
Koncernen har under de senaste åren haft en långsiktig strategi för chefsutveckling och har inlett
ett långsiktigt ledarskapsprogram, som sträcker sig över några år. Ledarprogrammet, fokuserar
på kommunikation, grupper och processer samt på förändringsledning och kommer att varvas
med coachinggrupper och kunskapsseminarier. Parallellt med detta planerar koncernen att skapa
ett gemensamt mötesforum för medarbetare kring medarbetarengagemang och ansvar, etik och
värderingar, mångfald etc. Som medarbetare är vi alla ambassadörer och har ett uppdrag att bidra
till att vi når visionen.
I en föränderlig värld kommer det alltid att finnas utökade och förändrade kompetensbehov.
En strategisk planering för långsiktig kompetensförsörjning är viktigt för koncernens behov av att
säkerställa rätt kom­petens över tid. Från tid till annan behöver en koncern skapa större utrymme
för extern kompetenspåfyllnad. Av det skälet kommer vi under 2011 att starta upp ett 1-årigt
traineeprogram. Programmets målgrupp är unga och nyligen utexaminerade akademiker.
Vad är ’employer branding’? Hur jobbar vi med det?
’Employer branding’ är enkelt uttryckt ett arbetsgivarvarumärke, som precis som ett konsumentvarumärke, står för olika associationer. I vårt fall handlar det om att uppfattas som en attraktiv
arbetsgivare för de anställda samt för potentiella och tidigare anställda. Vi jobbar aktivt med vårt
’brand’ på olika sätt genom vår HR-strategi. Under året kommer vi bland annat att lägga fast en ny
och offensiv skolstrategi. Genom att kunna erbjuda arbetsuppgifter med internationell anknytning,
som i vårt samarbete med ESS och projektet för fjärrvärmeexport, påverkar vi också vårt arbetsgivarvarumärke. Vi ser att detta är avgörande för våra möjligheter till långsiktig kompetensförsörjReseberättelse 2010 Lunds Energikoncernen 17
ning, särskilt när vi är mitt uppe i en generationsväxling.
Mer muskler med
fristående energihandel
Under 2010 skedde flera förändringar inom koncernens energihandel. Affärsområde Energihandel avslutade sin verksamhet den 1 juli. Då överfördes verksamheten till Modity Energy
Trading AB, ett energihandelsföretag som startade sin verksamhet samma datum. Företaget
ägs gemensamt av Lunds Energikoncernen och Öresundskraft.
Det behövs muskler för att driva energihandel. Det är
en verksamhet där det är viktigt med skalfördelar och
kompetens. Slutsatserna kommer från en utvärdering
av energihandeln som Lunds Energikoncernen gjorde
2007. I utvärderingen konstaterade man att det fanns
två viktiga aspekter att ta hänsyn till – att kunna tala
risksäkring med kunder och att kunna tala med energimarknaden.
Vilket framtidsperspektiv skulle koncernen välja; att
fortsätta själva och se fram emot ökande kostnader till
följd av småskalighet, att samarbeta med andra i branschen eller med finansbranschen. Resultatet blev efter
ett antal års arbete att Modity Energy Trading AB bildades med Lunds Energikoncernen och Öresundskraft
som ägare. Lunds Energikoncernens och Öresundskrafts elkunder gav tillsammans en bra bas för det nya
energihandelsbolaget. Bara de tre stora internationella
energikoncernerna med verksamhet i Sverige har fler
elkunder. Bland energihandelsbolag är Modity redan
idag bland de tio största.
De båda ägarna ska snarast ses som faddrar till Modity.
Upplägget med ett energihandelsbolag som ägs med
lika stora andelar och därmed blir ett fristående bolag
ger möjligheter att öppna för fler ägare och en fortsatt
utveckling av Modity i en framtid. Redan idag finns
påtagligt intresse från energibolag runt om i landet
för Modity och möjligheten att kunna vara med som
ägare. Det ger en ytterligare dimension i att kunna bli
ägare med vad det innebär jämfört med att enbart köpa
företagets produkter.
- Hur Modity lyckas beror på hur bra man kan tillföra
mervärden till kunder och ägare, understryker Magnus
Thysell, vd för Modity.
Modity fick en rivstart 2010. Den 1 juli drogs verksamheten igång, mitt i semestern och med personalen
18 Reseberättelse 2010 Lunds Energikoncernen
på två platser. I november flyttade man ihop i lokaler i
centrala Lund.
Under hösten skedde etableringen i högt tempo.
Kontor, system, organisation och avtal skulle på plats
samtidigt som fem balansavtal slogs ihop.
- Personalen ska ha beröm för ett fantastiskt arbete
under en snabb uppbyggnadsperiod, säger Magnus
Thysell, inte utan en viss stolthet.
Personalen i sig var en viktig del i bildandet av Modity.
Lunds och Helsingborgs styrkor och svagheter vad
gällde energihandel kompletterade varandra. Ett
företag som Modity säljer kompetens. Rekryteringen
av personal från grundarna gav en bra start även om
Magnus Thysell understryker att man kommer att
fortsätta att analysera kompetensbehovet framöver.Ett
renodlat energihandelsbolag har möjlighet att rekrytera
kvalificerade medarbetare på ett annat sätt. År 2011
kommer att präglas av att nu, när allt är på plats, ska
Modity ut och synas, skapa kontakter och prata med
folk. Företagets mål, att bli Sveriges bästa energihandlare, behöver analyseras närmare. Vad ligger i detta, hur
når man dit?
- Modity har en del att bevisa innan man berikar
marknaden. Det gäller att ha rätt produkter och att få
kundtillväxt för att lyckas, menar Magnus Thysell.
Modity har bra relationer med ägarna. De agerar inte
riktigt lika vad gäller vilka produkter som efterfrågas.
Ett exempel är riskhanteringen där de båda ägarna
tänker olika. Magnus Thysell tror att en förklaring kan
vara att idén om ett särskilt energihandelsbolag väcktes
när Lunds Energikoncernen analyserade sin situation
inför framtiden. Man startade helt enkelt resan tidigare
och har därmed kanske kommit längre. En förändring
av detta slag är ju något som måste förankras hos ägare
och konsekvenserna måste analyseras noga. Behovet
av att se vad det betyder att ha kompetensen längre
bort måste respekteras. Det värsta som kan hända vore
om ägarna skulle känna behov av att själva bygga upp
parallell kompetens, då blir Moditys roll och mervärde
allt för otydligt.
Vilka konkurrenter har Modity? En grupp är företag av
Moditys typ och de stora internationella energikoncernerna med verksamhet i Sverige, en annan är utländska
företag med kapitalstarka ägare, en tredje finansinstitut. Modity ser två olika kundtyper på marknaden,
stora förbrukare som väljer stora förvaltare och mindre
förbrukare som kommer att behöva företag med
kompetens och som har tillräcklig volym för att bli bra
aktörer. Det är i den senare gruppen Modity avser att
bli ett attraktivt alternativ.
- En viktig faktor när vi bröt ut energihandeln ur
koncernen och bildade Modity var att de båda företagen kompletterade varandra så väl. Vår gemensamma
analys visade att Öresundskraft hade sin styrka inom
finansiell handel och portföljhantering medan Lunds
Energikoncernens styrka var fysisk handel och bränsleinköp. Många av våra kvalificerade medarbetare
kunde därmed utgöra ett kompetent startfält för det
nya bolaget, säger Susanne Serenhov HR chef på Lunds
Energikoncernen.
Några medarbetare valde att inte följa med över till det
nya bolaget och några fick inte plats. Samtliga berörda
medarbetare hade sådan kompetens som vår koncern
har behov av, inte minst för att vi behövde förstärka
vår kompetens nu när vi ska ha en affärsmässig relation
med Modity. Men det fanns även andra behov inom
koncernens övriga bolag.
- När Modity startade sin verksamhet hade alla de som
funnits inom vårt gamla energihandelsbolag en ny
plats, hos Modity eller i vår organisation. Ingen gick på
semester utan att veta var man skulle jobba efter semestern. Vi kartlade behov och önskemål hos den berörda
personalen, hade samtal med var och en. Ingen tvingades att lämna koncernen, berättar Susanne Serenhov.
- Strategisk kompetensförsörjning är viktigt. Det gäller
att vara riggad för morgondagens kompetensbehov. Att
kontinuerligt arbeta med kompetensutveckling i alla
dess former är det bästa sättet att skapa anställningstrygghet och lönsamhet för företaget. Vi har satsat på
vikten av att chef och medarbetare jobbar med kompetensförsörjning över tid och har bidragit med kompetensverktyg för detta, avslutar Susanne Serenhov.
Reseberättelse 2010 Lunds Energikoncernen 19
Lättare att vara lokal
med stöd av stark koncern
Under 2010 fortsatte koncernens elhandel att expandera genom köpet av Höörs Elverk,
starten av Kristianstad Kraft och Herrljunga Kraft. Koncernen blev dessutom ensam ägare
till 7H Kraft.
Genom köpet av Höörs Elverk utökades verksamheten
till ett område där vi inte tidigare haft någon omfattande verksamhet. Under slutet av året startade även marknadsföring i Kristianstad inför starten av Kristianstadkraft vid årsskiftet 2010/2011. Ser man till hela Skåne
och koncernens lokala varumärken – utanför Lund
– har vi under året fått ungefär lika många nya kunder
som Sveriges tjugonde största elhandelsbolag har totalt.
Koncernen stärkte också sin position i Västergötland.
Det skedde dels genom att koncernen blev ensam ägare
till 7H Kraft, dels genom köp av Herrljunga Elkraft.
- Vi såg en ny situation på marknaden som gav nya
möjligheter, säger Anders Bröthlin som var ansvarig för
expansionen. I Västergötland finns många mindre energiföretag med elnätet som kärnverksamhet. Man har
vid sidan av detta startat en elhandelsverksamhet, ofta
därför att kunderna har önskat det när elmarknadsreformen genomfördes. I många fall bestod verksamheten av en säljare. Resten av arbetet hamnade på vd som
även var vd i nätföretaget.
Dessa små elhandelsföretag har i takt med alla nya krav
och ändrade förutsättningar fått allt svårare att bedriva
elhandeln med en liten organisation. Elhandel har
blivit komplicerat, här finns mängder av nya fenomen
som till exempel elområden och en nordisk slutkundsmarknad. Förutom detta är elhandel en verksamhet
som kräver riskhantering. Volymrisken blev mycket
påtaglig förra vintern. En kund som normalt använder
10 000 kilowattimmar under ett år använde plötsligt 13 000 kilowattimmar. Den säkrade volymen på
10 000 måste höjas med nya köp till spotpris.
- För ett mindre elhandelsföretag kunde detta innebära
konsekvenser på miljonbelopp, berättar Anders Bröthlin. Möjligheten att bevaka marknadsrörelserna och
agera snabbt är inte desamma i en liten organisation.
20 Reseberättelse 2010 Lunds Energikoncernen
Många mindre elhandlare ställer sig nu frågan om man
kan fortsätta att vara elhandlare med de förutsättningar
som gäller idag. Samtidigt ser man det som viktigt att
fortsatt kunna erbjuda sina kunder en lokalt förankrad
elhandel. Här passar vår koncerns affärsidé väl in. Vi
har under 2010 fört ett antal samtal kring olika former
för samverkan. En modell där det lokala elnätsföretaget
i samarbete med något av koncernens elhandelsföretag
i området ges möjlighet att fortsatt kunna erbjuda sina
elnätskunder ett elavtal men slipper riskhanteringen,
har visat sig vara intressant för många. Koncernens
elförsäljningsbolag i Västergötland och Skåne har den
modellen etablerad sedan länge.
När Herrljunga Elektriska AB bildade dotterbolaget
Herrljunga Elkraft AB inför avregleringen av elmarknaden 1996, var motivet att man ville kunna förse sina
kunder med samma produkter som före avregleringen.
För något år sedan gjorde bolaget ett stresstest av sin
verksamhet och ställde sig frågan ”ska vi jobba i helt
egen regi eller i ett större sammanhang?”
- Vi konstaterade att vi inför framtiden behövde ha ett
djupare och bredare sortiment för att sälja el. Vi såg att
vi inte kunde åstadkomma det själva. I princip har vi
varit en mycket bra kundtjänst för våra kunder under
åren med egen elhandel, säger Gunnar Ingvarsson, vd
i Herrljunga Elektriska. Vi insåg att möjligheten att
överleva med lokal verksamhet var att samverka.
Det är viktigt att kunna sälja lokalt. Herrljunga
Elektriska har bred verksamhet med elnät, fjärrvärme,
installationsverksamhet och VA. Kunderna vill kunna
få rådfråga bolaget och komma till rätta.
- Man vill ha en lokal partner som man känner och
litar på, understryker Gunnar Ingvarsson. Vi diskuterade olika alternativ för samarbete, men valet föll på
7H Kraft och Lunds Energikoncernen.
”Genom att bli ett helägt bolag i koncernen öppnades
nya möjligheter till samordningsvinster som gör vår
verksamhet mer rationell”
Bakgrunden till valet var till betydande del att så
mycket stämde överens. Koncernen hade liknande
kultur som den i Herrljunga. Företag som 7H Kraft
och Billinge Energi har samma upplägg och inställning
till värdet av att finnas lokalt.
- Vi ville kunna sälja lokalt och vara kontakten gentemot kunderna. Det är viktigt att få fortsätta som kundtjänst även vad gäller elhandeln för det är så kunderna
vill ha det, menar Gunnar Ingvarsson.
Genom att välja Lunds Energikoncernen fick kunderna i Herrljunga tillgång till bra produkter, bra
säljsupport och annat stöd som bra hemsida. Sådant
som gör det lätt att sälja. Samtidigt finns muskler och
resurser som är värdefulla för den framtida konkurrensen. En viktig del i valet var också att Herrljunga
inte bara ville ha goda säljare, utan också ett företag
med rejäla branschrötter, kunnande och kompetens om
elbranschen.
Övergången från Herrljunga Elkraft till Herrljunga Kraft
inom Lunds Energikoncernen blev mycket positiv.
- Det gick oerhört smidigt från första början, bättre än
vad vi räknat med. Herrljunga Elektriska kan genom
samverkan erbjuda sina kunder en lokal partner som
inte bara är ”tillhandahållare” av el utan som har mer
muskler än så, säger Gunnar Ingvarsson.
Vad betydde det för 7H Kraft att Herrljunga Kraft
etablerades som en del i koncernens verksamhet? Ulf
Fritzson, vd i 7H Kraft, menar att det varit en vitalisering för 7H Kraft. Man har fått en ny marknad i linje
med det lokala konceptet och nya människor att jobba
med. En del förändringar lyfter mer än andra.
varit en mycket positiv upplevelse, framhåller Ulf
Fritzson. 7H Kraft har fått en bredare bas att stå på.
Nya kundgrupper har tillförts, som till exempel större
jordbruk.
Under 2010 blev koncernen ensam ägare av 7H Kraft.
Bolaget bildades av Ulricehamns Energi AB, SandhultSandareds Elektriska och Östra Kinds Elkraft i samband med avregleringen av elmarknaden. Syftet var att
skapa ett gemensamt elhandelsbolag i Sjuhäradsbygden.
Tre år senare köpte koncernen 40 procent av aktierna.
Affären var bra för båda parter, 7H Krafts ägare fick
tillgång till mer muskler och kompetens samtidigt som
den lokala förankringen kunde bibehållas. Under åren
har sedan koncernen ökat sitt aktieinnehav successivt
upp till 60 procent. I november 2010 köpte koncernen
samtliga aktier. En affär som gjordes i samförstånd med
övriga ägare.
- Elhandelsverksamheten blir allt mer krävande och det
har blivit allt viktigare att ha full tillgång till ett antal
stödfunktioner, som handelsbord, HR-funktion och
juridik, säger Ulf Fritzson. Genom att bli ett helägt
bolag i koncernen öppnades nya möjligheter till samordningsvinster som gör vår verksamhet mer rationell.
Idag kan vi utnyttja finans- och HR-funktionerna fullt
ut. Inte minst HR har varit en ny tillgång som tillfört
mycket kompetens för oss redan nu efter bara några
månader, framhåller Ulf Fritzson.
För de gamla ägarna har förändringen inneburit att
Sjuhäradsbygden fortfarande har ett lokalt elhandelsbolag som utgör ett alternativ till mer nationella aktörer.
För många kunder i bygden är 7H Kraft en lagom stor
partner som är lätt att nå.
- Detta har verkligen lyft oss och de nya människorna
som står för kundtjänst med mera i Herrljunga har
Reseberättelse 2010 Lunds Energikoncernen 21
Styrelse 2010
Christer Wallin
(Lund, ordförande)
Kenneth M Persson
(Lund, v. ordförande)
Gunnar Nilsson
(Eslöv, andre v. ordförande)
Rolf Englesson
(Lund, ledamot)
Lars V Andersson
(Lund, ledamot)
Thomas Frennstedt
(Lund, ledamot)
Claes Hedlund
(Lomma, ledamot)
Ingemar Jeppsson
(Eslöv, ledamot)
Lars Leonardsson
(Lund, ledamot)
Kjell Åke Persson
(Hörby, ledamot)
Jeanette Olsson
(Lund, ledamot)
Björn Björnson
(Lund, ersättare)
Lars Carlén
(Lomma, ersättare)
Christer Henningsson
(Lund, ersättare)
Tony Hansson
(Eslöv, ersättare)
22 Reseberättelse 2010 Lunds Energikoncernen
Lars A Ohlsson
(Lund, ersättare)
Ingrid Holmér
(arbetstagarföreträdare)
Åke Hansson
(Hörby, ersättare)
Linda Ahlman
(arbetstagarföreträdare)
Christer Wallström
(Lund, ersättare)
Jörgen Mårtensson
(arbetstagarföreträdare)
Johanna Kyander
(Lund, ledamot)
Johan Andersson
(Eslöv, ledamot)
Catharina Malmborg
(Eslöv, ledamot)
Mattias Persson
(Hörby, ledamot)
Ann Schlyter
(Lund, ersättare)
Lena Emilsson
(Eslöv, ersättare)
Anita Ullmann Kradjian
(Hörby, ersättare)
Jan Samuelsson
(koncernchef)
Mikael Andersson
(koncernstabschef)
Mats Didriksson
(AO Utveckling)
Ulrika Prytz Rugfelt
(informationschef)
Magnus Sjövik
(marknadschef)
Susanne Serenhov
(HR-chef)
Jonas Andréen
(AO Försäljning)
Johan Holmstedt
(AO Produktion)
Linnéa Lindberg
(vd-assistent)
Anders Möller
(AO Nät)
Ledningsgrupp
Lars Hansson
(Lund, ersättare)
Nya 2011
Ola Persson
(Lund, ledamot)
Reseberättelse 2010 Lunds Energikoncernen 23
25 oktober - Koncernens nyinköpta Fiat 500 EV framför ett par av sina kraftkällor
d
l
i
b
s
e
d
i
s
l
e
H
24 Reseberättelse 2010 Lunds Energikoncernen
Nyckeltal 2006-2010
Omsättning
Resultat efter finansiella poster
(mnkr)
(mnkr)
180
3 600
3 408
3 400
160
120
3 000
2 800
100
2 600
80
2 400
60
2 200
40
2 000
20
0
139,26
140
3 200
0
06
07
08
09
10
06
07
08
Avkastning på genomsnittligt eget kapital
Soliditet
(resultat efter finansnetto – schablonskatt 28 %) x 100 / genomsnittligt eget kapital
eget kapital x 100 / balansomslutning
10,0 %
50,0 %
8,0 %
40,0 %
5,9 %
6,0 %
09
10
40,1
30,0 %
20,0 %
4,0 %
10,0 %
2,0 %
0,0 %
0,0 %
06
07
08
09
06
10
Räntetäckningsgrad (ggr)
07
08
09
10
Skuldsättningsgrad
räntebärande skulder – likvida medel / summan av eget kapital
+ minoritetsandelar i dotterbolag
resultat efter finansiella intäkter / finansiella kostnader
3,6
3,5
1,0
0,9
3,0
0,78
0,8
0,7
2,5
0,6
2,0
0,5
1,5
0,4
0,3
1,0
0,2
0,5
0,1
0,0
0,0
06
07
08
09
10
06
07
08
09
10
Reseberättelse 2010 Lunds Energikoncernen 25
Nyckeltal Miljö
Branschorganisationerna Svensk Energi och Svensk
Fjärrvärme arbetade gemensamt fram rekommendationer för miljövärdering av el och värme under
2010. Koncernen har anpassat sin redovisning av årets
miljönyckeltal till denna rekommendation. Anpassningen innebär framförallt en förändring av allokering
av bränsle för samtidig produktion av el och värme i
kraftvärmeverk. Från och med 2010 används den så
kallade alternativproduktionsmetoden och innebär att
miljöbelastningen fördelas i proportion till den mängd
bränsle respektive produkt hade behövt vid produktion
i separata anläggningar.
Utsläppen av koldioxid ökade under 2010 efter att
ha minskat flera år i följd. Den främsta orsaken till
ökningen var större efterfrågan på fjärrvärme. Kal�lare väder medförde att produktionen överstget budget
med 150 GWh, vilket bidrog till en ökad användning
av naturgas. Koldioxidutsläppen påverkandes också av
att flispannan i Klippan byggdes om medan pelletspannorna i Lund tidvis drabbades av driftstörningar.
Med det planerade kraftvärmeverket i Örtofta kommer
större delen av dagens naturgasanvändning att ersättas
samtidigt som produktionen av förnybar el ökar. Även
de planerade anläggningarna för biogasproduktion i
Dalby och Eslöv kan bidra positivt under kommande år.
Totala utsläpp
Direkta utsläpp från fjärrvärme-, fjärrkyla- och elproduktion (ton)
Koldioxid
2010
2009
2007
2005
96 733
57 092
80 975
131 603
Kväveoxider
230
201
185
157
Svaveloxider
23
26
18
12
Direkta utsläpp är de som uppstår inom våra egna anläggningar där vi producerar fjärrvärme, fjärrkyla och el.
El
2010
2009
2007
2005
21 267
76 512
6 674
80 586
19 658
24 881
91 716
4 811
52 712
20 709
2 510
93 837
3 997
102 355
22 756
16 284
79 832
3 494
79 798
17 901
117
0,18
0,006
63
0,10
0,004
105
0,11
0,004
94
0,13
0,003
Produktion (MWh)
Kobbelv
Svartisen
Vindkraft
Gasturbin
Biobränsle
Utsläpp per producerad energienhet el (g/kWh)
Koldioxid
Kväveoxider
Svaveloxider
Den el vi producerar säljs till den nordiska elbörsen Nord Pool. Kobbelv och Svartisen är norska vattenkraftverk som vi har uttagsrätter
i. Lunds Energikoncernen äger sex vindkraftverk i Lund, Eslöv, Hörby och Tomelilla. Gasturbinen eldas med naturgas. Elen från biobränsle
produceras på Återbruket i Lomma.
26 Reseberättelse 2010 Lunds Energikoncernen
Fjärrvärme
Produktion (GWh)
2010
2009
2007
2005
1 200
1 054
987
1039
61
0,16
0,018
42
0,18
0,022
86
0,20
0,018
110
0,13
0,009
Direkta utsläpp per producerad energienhet el (g/kWh)
Koldioxid
Kväveoxider
Svaveloxider
Fjärrvärmeproduktionen 2010 ökade jämfört med budget tack vare ökad efterfrågan, delvis på grund av det kalla vädret.
Direkta utsläpp är de som uppstår inom våra egna anläggningar för fjärrvärmeproduktion.
Andel förnybart
och återvunnen
värm­e i koncernens
f­järrvärmeproduktion
Bränslemix för fjärrvärme
Ingående bränsle/energikälla
GWh
Naturgas
Bioolja
Värmepumpar (geotermisk värme, värme från avloppsvatten, värme från fjärrkylaproduktion, värme från
akvifer)
El till värmepumpar
Spillvärme Nordic Sugar
Returträ
Skogsflis
Pellets
Köpt värme (flis- och halmbaserad)
Briketter
Biogas
Olja
El (elpanna)
357
287
245
1985
Förnybart och
återvunnen värme: 17 %
Fossilt: 83 %
122
72
60
24
22
18
15
5
1
1
2005
Förnybart och
återvunnen värme: 44 %
Fossilt: 56 %
2008
Förnybart och
återvunnen värme: 73 %
Fossilt: 27 %
2010
Förnybart och
återvunnen värme: 60 %
Fossilt: 40 %
Förnybara energikällor är t.ex. skogsflis, pellets och
bioolja. Återvunnen värme är t.ex. värme från avloppsvatten och spillvärme från Nordic Sugar sockerbruk.
Utsläpp fjärrvärme
Nyckeltal per fjärrvärmenät 2010
Eslöv/Lomma/Lund
Genarp (köpt värme)
Klippan
Ljungbyhed
Östra Ljungby
Direkta
koldioxidutsläpp Andel förnybart och
(kg/MWh)
återvunnen värme
58
51
72
38
0
65
86
69
83
100
Tabellen redovisar nyckeltal för respektive fjärrvärmenät. I Eslöv, Lomma och Lund är fjärrvärmenäten
sammankopplade genom ledningar mellan orterna. Fjärrvärmen i Genarp köps in från Björnstorp och
Svenstorp Godsförvaltning.
Reseberättelse 2010 Lunds Energikoncernen 27
Fjärrkyla
Fjärrkylaproduktion (MWh)
Utsläpp, koldioxid (kg/MWh) 2010
2009
65 038
66 997
47,5
44,3
Vår fjärrkyla produceras med värmepumpar som producerar både kyla och värme samtidigt. Koldioxidutsläppen baseras på den el som
används i värmepumparna (Nord Pools mix). Redovisade siffror är beräknade med en ny metod som bättre tar hänsyn till fördelningen av
elanvändning mellan produkterna.
Biogas
2010
Producerad volym (GWh)
4,3
Biogasproduktionen togs i drift under våren 2010. Biogasen består av uppgraderad rötgas från Källby Reningsverk och används för att
ersätta naturgas i fordonsgasen. Biogas reducerar koldioxidutsläppen med upp till 90 % jämfört med bensin, beroende på biogasproduktion
och fordonstyp.
Fordonsgas
2010
2009
Såld volym (Nm3)
2 759 000
1 579 000
Ersätter liter bensin
3 449 000
1 974 000
Fordonsgas som består av naturgas reducerar koldioxidutsläppen med ca 20-25 % jämfört med bensin. (Källa: www.miljofordon.se)
Övriga produkter
Utsläpp från produkter som vi säljer, men inte själva producerar.
Utsläpp koldioxid per produkt och energienhet
El: Bra Miljöval el, Grön El, vattenkraftsel och vindkraftsel (g/kWh)
El: Nord Pools mix* (g/kWh)
Naturgas (kg/MWh)
*Baseras på 2009 års mix. Nord Pools mix 2010 är inte levererad av Nord Pool ännu.
28 Reseberättelse 2010 Lunds Energikoncernen
2010
0
185,3
203
Nyckeltal Affärsområden
Enhet
2010
2009
2008
2007
2006
205 510
1 200 141
65 888
194 834
1 054 354
66 997
223 191
1 003 091
65 066
225 456
993 943
55 772
185 315
1 012 776
61 152
Fiber
antal anläggningar
GWh
antal anläggningar
GWh
antal anläggningar
GWh
antal anläggningar
GWh
km
113 754*
2 223
117
66
7 523
1 200
1 991
635
650
109 740*
2 100
117
67
7 267
1 051
2 025
437
600
109 706*
2 076
117
63
7 161
925
2 044
542
557
108 837*
2 015
111
55
6 938
893
2 045
545
465
107 257
2 078
108
59
6 261
902
2 038
625
385
AO Försäljning
El
Fjärrkyla
Fjärrvärme
Gas
antal kunder
antal kunder
antal kunder
antal kunder
155 472
117
7 481
2 135
154 066
117
7 267
2 046
154 975
117
7 161
2 047
156 900
111
6 938
2 045
148 208
108
6 261
2 017
AO Service
Omsättning per anställd
Kunder i Öppet Stadsnät
Kunder i fiberoptiskt nät
mnkr
antal
antal
2,14
11 462
46
1,61
10 275
46
1,96
10 000
44
2,11
9 300
43
1,71
9 000
42
AO Produktion
El
Fjärrvärme
Fjärrkyla
AO Nät
El
Fjärrkyla
Fjärrvärme
Gas
*
MWh
MWh
MWh
Inkl. elnätskunder i utleasat elnät för Kviinge El (923).
Reseberättelse 2010 Lunds Energikoncernen 29
Nyckeltal HR
Antal arbetsdagar under 2010 var 253
Total årsarbetstid under 2010 var 808 277 timmar
Koncernen
2010
Personalstruktur
Tillsvidareanställda 2010-12-31 *
Tillsvidareanställda kvinnor/män *
Årsarbetare **
Visstidsanställda *
Medelålder samtliga
Medelålder kvinnor/män
Närvaro, av ordinarie arbetstid
Anställningstid
Personalomsättning
Externt rekryterade
Internt rekryterade ***
Avgångar tillsvidareanställda
– varav pensionsavgångar
Andel kvinnliga chefer
(av totalt antal kvinnor) ***
Andel manliga chefer
(av totalt antal män) ***
Sjukfrånvaro, kvinnor / män och totalt
Sjukfrånvaro, av total arbetstid
Sjukfrånvaro, av total arbetstid
Arbetsmiljö
Olycksfall
Tillbud
Övertid
Övertid enkel
Övertid kvalificerad
Fyllnadstid
Antal personer som arbetat övertid
Personer med inlöst övertid
MMI
Motiveradmedarbetarindex ***
*
Inkluderar 7H Kraft och Billinge Energi
**
Inkluderar visstidsanställd personal
***
Nytt nyckeltal fr.o.m. 2008
30 Reseberättelse 2010 Lunds Energikoncernen
Koncernen
2008
Koncernen
2007
Koncernen
2006
antal
antal
antal
antal
år
år
%
år
%
antal
antal
antal
antal
404
122 / 282
399
10
46
45 / 47
83
15
9
22
14
35
10
431
124 / 307
438
14
45
43 / 46
85
14
12
12
9
52
30
442
127 / 315
450
18
46
44 / 47
85
13
5
25
11
20
3
432
124 / 308
459
27
47
46/47
86
13
8
45
–
33
12
411
117 / 294
428
29
45
44 / 47
85
11
9
46
–
35
3
%
15
14
13
–
–
%
17
17
14
–
–
%
% kvinnor / män
2,1
2,8 / 1,9
1,7
2,5 / 1,4
2,2
5,0 / 1,8
2,5
4,8 / 1,6
3
3 / 2
%
%
%
tkr
1,1
1,8
2,8
1 143
1,4
1,6
1,9
1 110
1,5
3,3
3
1 240
3
2
3
1 163
3
2
3
942
arbetsdagar totalt
kvinnor / män
kvinnor / män
251
128 / 123
25 / 27
194
89 / 105
23 / 26
274
156 / 113
19 / 27
215
114 / 102
26 / 33
342
190 / 151
30 / 29
arbetsdagar totalt
kvinnor / män
kvinnor / män
3 328
2 123 / 1 205
22 / 30
2 538
1 222 / 1 316
20 / 43
3 084
2 375 / 709
21 / 39
2 814
2 157 / 657
19 / 31
2 873
2 039 / 834
13 / 26
antal
antal
14
4
10
7
15
3
3
12
5
5
Sjukfrånvaro, åldersgrupper
Sjukfrånvaro, 29 år eller yngre, av total årsarbetstid
Sjukfrånvaro, 30–49 år, av total årsarbetstid
Sjukfrånvaro, 50 år och äldre, av total årsarbetstid
Utbetald sjuklön
Barnledighet
Vård av barn
Antal dagar för vård av barn
Antal personer som nyttjat vård av
barn
Föräldraledighet
Antal dagar med föräldraledighet
Antal personer som nyttjat föräldraledighet
Koncernen
2009
tim / tkr
2 118 / 638
2 408 / 728
3 326 / 790
4 342 / 947
3 133 / 814
tim / tkr 11 959 / 4 939 12 174 / 4 821 14 214 / 5 079 18 057 / 5 014 10 718 / 3 943
tim / tkr
38 / 8
143 / 28
512 / 55
1 090 / 182
2 858 / 561
antal
222
219
259
258
237
antal
117
135
137
142
118
69
71
73
–
–
Personalstruktur - analys och kommentarer
Lunds Energikoncernen har under året fortsatt med omställningsarbete i form av
organisations- och kompetensanpassningar, där bland annat energihandelsverksamheten lyfts ur koncernen vid halvårsskiftet och slagits samman med Öresundskrafts
motsvarighet. Det nya bolaget, Modity Energy Trading AB, ägs till lika delar av Lunds
Energikoncernen och Öresundskraft. Vidare har KREAB Öst AB sammanslagits med
Kraftringen Nät under hösten 2010.
2009 års uppsägningar på grund av arbetsbrist inom
Kraftringen Service AB har under 2010 slutförts, då
några medarbetare hade lång uppsägningstid.
Allmänt om nyckeltalen
Tillsvidareanställda i koncernen redovisas per den 31
december 2010. Resterande nyckeltal är beräknade på
samtliga personer som varit anställda under året och
därigenom påverkat statistiken.
I begreppet årsarbetare ingår samtliga anställda under
året med en sammanhängande anställningstid som
överstiger 3 månader. Deras sammanlagda arbetstid
är omräknad till heltidstjänster och bildar antalet
årsarbetare.
I begreppet internrekryterade ingår de personer som
tidigare haft en visstidsanställning och övergått till
tillsvidareanställning.
Minskning av tillsvidareanställda
och högre personalomsättning
Antalet tillsvidareanställda har under året minskat med
27 och uppgick till 404, vilket är en konsekvens av att
energihandel lyftes ur (11 personer), Kraftringen Service neddragning (3 personer på grund av arbetsbrist,
2 lärlingsanställningar som inte övergick till tillsvidareanställning). Resterande mellanskillnad är att betrakta
som normal personalomsättning.
Den interna rörligheten i form av internrekrytering
har ökat något i förhållande till föregående år och kan
förklaras med att Kundservice tillsvidareanställt 4 personer, som tidigare hade visstidsanställningar.
Medelåldern har ökat från 45 till 46 år och kan förklaras av att Energihandel hade lägre genomsnittsålder
jämfört med koncernen totalt samt att turordningen
i samband med uppsägningarna inom Kraftringen
Service innebar att yngre medarbetare tvingades lämna
koncernen.
Motiverad medarbetarindex och Ledarskapsindex
Under året har en medarbetarundersökning genomförts, i vilken trivsel och motivation har mätts.
Medarbetarindexet för 2010 blev 69 % i koncernen,
vilket är en minskning med 2 % jämfört med föregående år. Minskningen kan förklaras med koncernens
omställningsarbete som har pågått sedan 2009 inom
Kraftringen Service, Kraftringen Nät och Kraftringen
Energihandel. Det sker ett långsiktigt utvecklingsarbete
inom respektive bolag och affärsområde och ny mätning kommer att göras under 2012.
Under året har även ett ledarskapsindex genomförts.
2010 är ett basår och ny mätning kommer att göras
under hösten 2011.
Jämställdhet – lika utvecklingsmöjligheter
Av koncernens tillsvidareanställda är 122 kvinnor,
vilket motsvarar 30,1 % och är en ökning med 1,4 %
mot föregående år. Kraftringen Service och Kraftringen
Energihandel har mestadels manliga medarbetare,
vilket gör att de som slutat i koncernen framförallt
varit män. Andelen kvinnliga chefer i förhållande till
andelen kvinnliga anställda är 15 % och är en ökning
från 14 % under föregående år. Motsvarande procentsats för männen är 17 %. Med dessa siffror kan sägas
att möjligheten till chefskarriär är lika för både kvinnor
som män i koncernen.
Arbetsmiljö
Under 2010 har koncernen haft något fler olycksfall än
tidigare. Dessa är anmälda till Arbetsmiljöverket och
nya rutiner har tagits fram och informerats om.
Övertid
Övertidsuttaget är i princip oförändrat mot föregående
år. Däremot har antalet personer med inlöst övertid
minskat. Minskningen beror på att samtliga i Kraftringen Energihandel hade inlöst övertid och likaså flertalet av de som slutade med avgångspension i årsskiftet
2009/2010.
Reseberättelse 2010 Lunds Energikoncernen 31
Styrning och organisation
Det övergripande ramverket för styrning är aktieägaravtal, ägardirektiv och bolagsordning. För en löpande
kontakt med bolaget har ägarna utsett representanter
till ett ägarforum. Styrelsens arbetsutskott och vd
t­räffar regelbundet ägarforum för att diskutera bolagets
utveckling och ekonomi. Styrelsen nomineras av kommunfullmäktige i varje kommun och väljs på årsstämman. Lunds Energikoncernen är ett publikt bolag som
följer svensk kod för bolagsstyrning och har en officiell
rating.
AO Utveckling
AO Tillförsel
AO Produktion
AO-chef: Mats Didriksson
AO-chef: Magnus Sjövik
AO-chef: Johan Holmstedt
Miljö
Expansion
Stora projekt
Forskning o utveckling
Modity Energy Trading AB
Kraftringen Produktion AB
vd Magnus Thysell
KREAB Energi
Ringsjö Energi
Lunds Energi
vd Mats Olsson
Energigårdarna i Eslöv AB
Lunds Energi Norge AS
Skånska Energi AB
vd Mats Drevelius
Sv. Gastekniskt Center AB
Eslöv Lund
Kraftvärmeverk AB
vd Nils-Ove Rasmusson
Div. andra innehav
Fält med delade färger indikerar koncernens ägarandel i respektive bolag.
Koncernen är uppdelad i funktionsinriktade affärsområden: Utveckling, Tillförsel, Produktion, Nät,
Försäljning och Service. Verksamheten inom respektive
affärsområde samordnas för att harmoniera med varandra och bakom uppdelningen ligger även EU-krav på
en legal uppbyggnad som separerar elnätsverksamhet
från konkurrensutsatt verksamhet.
32 Reseberättelse 2010 Lunds Energikoncernen
Under 2010 omorganiserades koncernen, vilket
medförde att det tidigare affärsområdet Energihandel
avvecklades, då den verksamheten flyttades till Modity
Energy Trading AB, som samägs med Öresundskraft
AB. Omorganisationen medförde även att affärsutvecklingsverksamheten vid moderbolaget flyttades till ett
eget affärsområde (Utveckling). Kontakterna med Modity Energy Trading och övriga delägda bolag samlades
i nya affärsområdet Tillförsel.
Kraftringen AB
vd Jan Samuelsson
Lunds Energikoncernen AB (publ)
vd Jan Samuelsson
Koncernstab
Information
Marknad
AO Nät
AO Försäljning
AO Service
AO-chef: Anders Möller
AO-chef: Jonas Andréen
AO-chef: Mats Didriksson
Kraftringen Nät AB
Kraftringen Försäljning AB
Kraftringen Service AB
KREAB Energi
Lunds Energi
Ringsjö Energi
Höörs Energi
vd Anders Möller
KREAB Försäljning
Ringsjö Energi Försäljning
Lunds Energi Försäljning
Höörs Energi Försäljning
vd Anders Lindgren
Kraftringen Öppet
Stadsnät AB
vd Mikael Olsson
vd Peter Ekvall
Nynäshamn Energi AB
vd Kerstin Bobeck
Kviinge El AB
vd Anders Möller
Kraftringen Elförsäljning AB
Bromölla Elförsäljning
Elhandel i Landskrona
Kristianstadkraft
Kviinge El Energi
Skurupskraft
Ystad Elförsäljning
vd Thérèse Hoveman
7H Kraft AB
Herrljunga Kraft
vd Ulf Fritzson
Billinge Energi AB
vd Peter Bodin
Nynäshamn Energi
Försäljning AB
vd Anders Lindgren
Reseberättelse 2010 Lunds Energikoncernen 33
Utdrag ur årsredovisning 2010
Detta är ett utdrag ur Lunds Energikoncernens årsredovisning 2010. Den kompletta skriften finns att beställa
hos vår Kundservice och på vår hemsida, där du även kan ladda ner en digital kopia direkt. Hänvisningar till noter
i tabeller på följande sidor har fått stå kvar, men noterna återfinns endast i Årsredovisning 2010.
Allmänt om verksamheten
Koncernen
Lunds Energikoncernen AB (publ) är en underkoncern
som ägs av Kraftringen AB (556527-9758) med säte i
Lund. Detta bolag ägs i sin tur av kommunerna Lund
(82,4 %), Eslöv (12,0 %), Hörby (3,5 %) och Lomma
(2,1 %). Verksamheten omfattar energiproduktion
och energidistribution, entreprenadverksamhet samt
IT-kommunikation. Bolaget äger och förvaltar fastigheter och anläggningar för rörelsens behov, aktier och
andelar i företag inom energisektorn och bedriver till
rörelsen anknytande tjänster.
Bolaget drivs enligt affärsmässiga principer under iakttagande av det kommunala ändamålet med verksamheten samt de principer som framgår av bolagsordning
och ägardirektiv. Ägarna ställer krav på att koncernen
ska vara ledande inom energiförsörjning, genom att
bland annat utnyttja möjligheter till fortsatt konsolidering av, och samarbete med, lokala energiintressen.
Koncernen ska ha stark lokal närvaro och driva och
utveckla lokal energiverksamhet med god miljö, hög
leveranssäkerhet, hög servicenivå och rationell energianvändning.
Väsentliga händelser under året
Koncernen
Koncernens energianskaffning hanteras av det tidigare
helägda dotterbolaget Modity Energy Trading AB (fd
Kraftringen Energihandel AB). Från och med den 1
juli 2010 äger Öresundskraft AB och Lunds Energikoncernen AB (publ) vardera 50% av bolaget. Samtidigt överlät Öresundskraft AB verksamheten och bolaget Modity Energy Management AB (fd Öresundskraft
Energy Trading AB) till Modity Energy Trading AB.
Koncernen planerar bygga ett biobränsleeldat kraftvärmeverk i Örtofta via det helägda dotterbolaget
Eslöv Lund Kraftvärmeverk AB (ELKV). Tillståndsprocessen, som består av detaljplan och miljötillstånd,
har blivit långdragen eftersom beslutande instanser
lämnat olika besked. Detaljplanen för den del av
Eslövs kommun där biokraftvärmeverket planeras
har under 2009 fastställts av regeringen och vunnit
laga kraft. Miljödomstolen beslutade 2007 att lämna
miljötillstånd. Domen överklagades och 2008 avslog
Miljööverdomstolen ELKV:s miljöansökan. En förnyad
34 Reseberättelse 2010 Lunds Energikoncernen
miljötillståndsansökan lämnades in i juni 2010. Ett
domslut från miljödomstolen beräknas komma innan
sommaren 2011.
Standard & Poor’s långa rating är satt till BBB+, liksom
den korta ratingen till A–2. Koncernens småskaliga
verksamhet anses negativt vilket kompenseras av
ett starkt ägarstöd. Bedömningen ”stable outlook”
reflekterar främst stabiliteten i monopolverksamheterna
och verksamhetens kassaflöde. Koncernens företagscertifikatprogram om 1 000 Mkr, med rating K-1, är
framgångsrikt. I januari 2011 har koncernen emitterat
obligationer, med rating BBB+, på totalt 500 Mkr.
Affärsområde Produktion
Koncernens omställning från fossilberoende mot en
effektivare el- och fjärrvärmeproduktion via förnyelsebara energikällor fortsatte under året. Under 2010 har
leveransen av spillvärme från Nordic Sugars sockerbruk
i Örtofta till vårt fjärrvärmenät ökat ytterligare genom
att en ny anläggning för rökgaskondensering tagits i
drift. Ökningen av sockerfabrikens värmeleveranser
motsvarar årsbehovet för uppvärmning av 4 500 enfamiljshus.
Det biobränsleeldade värmeverk som under 2006
uppfördes i Klippan har ännu inte övertagits från
leverantören eftersom garanterad prestanda inte uppnås. Leverantören har under året genomfört en större
ombyggnad av pannan. Under våren 2011 genomförs ytterligare åtgärder för att komma tillrätta med
problemen. Under 2009 upptäcktes skador på Gunnesboverkets gasturbin. Skadorna var så omfattande att det
dröjde till januari 2010 innan den togs i drift igen.
I Svartisens vattenkraftverk i Norge, där koncernen
äger uttagsrätter, pågår en utbyggnad med en ny turbin. Provdrift kommer att genomföras under 2011 och
anläggningen beräknas stå helt klar i slutet av 2011.
Affärsområde Nät
Nuvarande modell för efterhandsreglering av elnätsintäkter ersätts av en förhandsreglering som sannolikt
träder ikraft 2012. Detta innebär att energimarknadsinspektionen under 2011 kommer att besluta hur stora
intäkterna får vara genom en så kallad intäktsram för
perioden 2012-2015.
Genom uppköp införlivades Höörs Elverk i Kraftringen Nät AB den 1:a januari 2010. I november 2010
fusionerades nätverksamheten som bedrivits i KREAB
Öst AB in i Kraftringen Nät AB.
Affärsområde Försäljning
I maj 2010 invigdes en uppgraderingsanläggning som
byggts tillsammans med VA Syd och som ska omvandla
rötgas till biogas på Källby avloppsreningsverk i Lund.
Anläggningen innebär att koldioxidutsläppen minskar
med över 1 700 ton per år.
Konjunkturläget har inneburit en allmän återhållsamhet vilket inneburit att många kunder valt att skjuta
upp investeringar i ny uppvärmningsteknik. För affärsområdet har detta inneburit att ett väsentligt mindre
antal nya fjärrvärme- och gasinstallationer sålts jämfört
med tidigare år.
Det elförsäljnings- och kundadministrativa samarbetet med Brittedals Energi i Hästveda har utvecklas
under 2010. Samarbetet med C4 Energi i Kristianstad
avseende anvisningsleverans och leverans av nätförluster påbörjades under senare delen av 2010. Koncernen
förvärvade under året elförsäljningsrörelsen av Herrljunga Elektriska AB. Samtidigt inleds ett samarbete
med Herrljunga Elektriska. Dotterbolaget 7H Kraft ägs
nu till 100% av koncernen.
Affärsområde Service
Under 2010 har byggnads- och anläggningsverksamheten såväl inom Lunds Energikoncernen, som på den
externa marknaden återgått till mer normala nivåer
jämfört med de närmast föregående åren. Entreprenadverksamheten har trots en minskning av personalstyrkan med ca 20% jämfört med 2009 ökat försäljningen
under 2010. Verksamheten inom Öppet stadsnät
fortsatte under året att expandera.
Moderbolaget
Lunds Energikoncernen AB (publ) är moderföretag
till 15 st (17) bolag och upprättar egen koncernredovisning. Moderbolagets verksamhet omfattar bland
annat utvecklingsarbete och koncerngemensamma
stödfunktioner.
Omsättning och resultatutveckling
Rörelseresultatet uppgick till 179,8 Mkr (179,8).
Resultat efter finansiella poster uppgick till 139,3 Mkr
(144,0). Årets resultat uppgick för koncernen till 99,8
Mkr (98,6) och för moderbolaget till -10,8 Mkr (52,2).
Trots den extremt kalla inledningen på året med höga
produktionskostnader hamnar resultatet tack vare
ökade spillvärmeleveranser och ökad elproduktion i
nivå med föregående år.
Förändringen i Moderbolagets resultat från 2009 beror
främst på nedskrivningar i dotterbolagsaktier i samband med bildandet av Modity Energy Trading AB.
Nettoomsättningen ökade med 11 procent till 3 197
Mkr (2 885). Av omsättningen svarade el och eldistribution för 2 127 Mkr (1 970), fjärrvärme för 703 Mkr
(611), gas för 136 Mkr (131), fjärrkyla för 25 Mkr
(26), entreprenader 6 Mkr (5) och övrigt för 201 Mkr
(141).
Årets investeringar uppgår till 292 Mkr (264).
Förväntningar avseende den framtida utvecklingen
Koncernen
Koncernens resultat för 2011 bedöms till en nivå som
är i paritet med ägarnas avkastningskrav.
Riskexponering och finansiella instrument
Koncernen
Koncernen är genom sin verksamhet exponerad för
olika slag av finansiella risker. Med finansiella risker
avses fluktuationer i koncernens resultat och kassaflöde
till följd av förändringar i energipriser (främst olja,
naturgas och el), valutakurser, räntenivåer, refinansierings- och kreditrisker. Koncernens riskpolicy beslutas
i koncernstyrelsen och bildar ett ramverk av riktlinjer
och regler i form av riskmandat och limiter för alla
finansiella risker i energi-, ränte- och valutamarknaderna. Ansvaret för koncernens marknadsrisker förknippade med energiförsäljning, främst el, fjärrvärme och
naturgas, hanteras av koncernens intressebolag Modity
Energy Trading AB. På motsvarande sätt hanteras de
finansiella transaktionerna och riskerna av moderbolagets ekonomienhet. Den övergripande målsättningen
är att tillhandahålla en kostnadseffektiv finansiering
respektive säkring av alla energipriser och att minimera
marknadsfluktuationernas effekter på koncernens resultat. För att följa upp utvecklingen och kontrollen av
den riskexponerade verksamheten har vd en riskkommitté och en riskcontroller till sin hjälp.
Miljöinformation
Under 2010 ökade Lunds Energikoncernens utsläpp av
koldioxid från produktionen efter en nedgång under
flera år. Ökningen beror dels på ökad fjärrvärmeproduktion på grund av kallt väder och ökad efterfrågan
Reseberättelse 2010 Lunds Energikoncernen 35
på värme, dels på driftsproblem i några av koncernens
biobränsleeldade anläggningar vilket sammantaget
medförde att mer naturgas användes än prognostiserat.
Det långsiktiga målet för Lunds Energikoncernen är att
bli ett klimatneutralt företag. Koncernen har tillståndspliktiga anläggningar i Lund, Lomma, Eslöv, Klippan
och Ljungbyhed för produktion av fjärrvärme, fjärrkyla
och el. Samtliga anläggningar har tillstånd för verksamheten enligt Miljöskyddslagen eller Miljöbalken.
Verksamhetens miljöpåverkan utgörs främst av utsläpp
till luft från förbränning av bränslen (förnybara/icke
förnybara) för el- och värmeproduktion. Koncernen
är sedan 1998 miljöcertifierad enligt standarden ISO
14001.
Styrning av bolaget
Styrelsen beslutade 2006 att, så långt det bedömts
lämpligt och möjligt, anpassa sina arbetsformer till
Svensk kod för bolagsstyrning. Enligt kodens regelverk
ska styrelsen årligen avge en rapport där bl.a. förklaringar till avvikelser mot regelverket ska redovisas. En
bolagsstyrningsrapport har upprättats för 2010 och publiceras tillsammans med den tryckta årsredovisningen.
Väsentliga händelser efter balansdagen
Inga händelser har inträffat efter balansdagen, men
före undertecknandet av denna årsredovisning, som är
att betrakta såsom väsentliga. Balans- och resultaträkningar samt vinstdisposition kommer att bli föremål
för fastställelse på årsstämman den 27 april 2011.
Förslag till disposition
beträffande bolagets vinst eller förlust
Styrelsen föreslår att till förfogande stående vinstmedel,
kronor 476 525 886:13, disponeras enligt följande:
Balanseras i ny räkning
476 525 886
Summa476 525 886
Vad beträffar företagets resultat och ställning i övrigt,
hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar
med tillhörande bokslutskommentarer.
Ekonomisk översikt de 5 senaste åren
Belopp i mnkr (om inget annat anges)
2010
2009
2008
2007
2006
3 408
139,3
40,1 %
6,0 %
–
12,33
–
60,0
3 022
144,0
39,7 %
6,3 %
–
12,33
–
60,0
2 841
165,1
37,0 %
7,4 %
–
12,30
–
59,8
2 525
146,8
37,6 %
7,0 %
–
13,53
–
65,9
2 413
143,7
36,8 %
7,0 %
–
14,37
–
69,9
Belopp i mnkr (om inget annat anges)
2010
2009
2008
2007
2006
Investeringar
292
264
465
321
442
Omsättning
Resultat efter finansnetto
Soliditet
Avkastning eget kapital
Aktieutdelning per aktie (kr)
Koncernbidrag per aktie (kr)
Aktieutdelning
Koncernbidrag
Investeringar de 5 senaste åren
36 Reseberättelse 2010 Lunds Energikoncernen
Resultaträkning – koncernen
2010-01-01
–2010-12-31
2009-01-01
–2009-12-31
3 196 835
174 412
36 982
2 884 970
104 242
33 120
3 408 229
3 022 332
-66 665
-2 323 909
-310 016
-288 318
-58 773
-1 917 883
-273 690
-320 577
-234 492
-5 019
-248 237
-23 333
179 810
179 841
9
-4 342
-636
10
12
1 670
11 094
-48 968
1 270
89 679
-126 127
Resultat efter finansiella poster
13
139 264
144 027
Skatt på årets resultat
Minoritetens andel i årets resultat
15
-37 447
-2 038
-44 430
-1 034
99 779
98 563
20,50
20,25
Belopp i tkr
Nettoomsättning
Aktiverat arbete för egen räkning
Övriga rörelseintäkter
Rörelsens kostnader
Råvaror och förnödenheter
Energiinköp och energiskatter
Övriga externa kostnader
Personalkostnader
Avskrivningar- och nedskrivningar av materiella
och immateriella anläggningstillgångar
Övriga rörelsekostnader
Not
1
2
3, 4
5
6
7
Rörelseresultat
Resultat från finansiella poster
Resultat från andelar i intresseföretag
Resultat från värdepapper och fordringar
som är anläggningstillgångar
Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter
Räntekostnader och liknande resultatposter
Årets resultat
Resultat per aktie
Resultat per aktie (kr)
11
Reseberättelse 2010 Lunds Energikoncernen 37
Balansräkning – koncernen
Tillgångar
Belopp i tkr
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar
Elcertifikat och utsläppsrätter
Uttagsrättighet vattenkraft
Dataprogram
Goodwill
Förskott avseende immateriella anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar
Byggnader och mark
Maskiner och andra tekniska anläggningar
Inventarier, verktyg och installationer
Pågående nyanläggningar och förskott
avseende materiella anläggningstillgångar
Finansiella anläggningstillgångar
Andelar i intresseföretag
Fordringar hos intresseföretag
Andra långfristiga värdepappersinnehav
Uppskjuten skattefordran
Andra långfristiga fordringar
Not
2010-12-31
2009-12-31
16
18 761
270 582
26 477
21 019
0
34 684
287 073
28 839
10 101
0
336 839
360 696
20
171 180
2 721 896
22 163
178 464
2 614 456
31 714
21
231 391
251 068
3 146 630
3 075 701
31 632
818
25 356
3 223
8 963
4 526
8 060
15 723
10 001
16
16
16
17
18
19
23
24
25
34
26
Summa anläggningstillgångar
Omsättningstillgångar
Varulager m.m.
Råvaror och förnödenheter
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar
Skattefordringar
Upparbetad men ej fakturerad intäkt
Övriga fordringar
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
Kortfristiga placeringar
Kassa och bank
Summa omsättningstillgångar
Summa tillgångar
38 Reseberättelse 2010 Lunds Energikoncernen
69 991
38 309
3 553 461
3 474 707
27
28
29
30
31 805
32 345
31 805
32 345
217 522
8 723
13 176
52 188
395 638
201 452
26 324
16 429
66 611
380 360
687 247
691 176
-
6 132
85 004
89 358
804 056
819 011
4 357 517
4 293 718
Balansräkning – koncernen
Eget kapital och skulder
Belopp i tkr
Not
Eget kapital
Aktiekapital
Bundna reserver
Fria reserver
Årets resultat
Minoritetsintresse
Avsättningar
Avsättningar för pensioner och
liknande förpliktelser
Avsättningar för uppskjuten skatt
Övriga avsättningar
Långfristiga skulder
Övriga skulder till kreditinstitut
Övriga skulder
Kortfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut
Leverantörsskulder
Skulder till moderföretag
Aktuella skatteskulder
Övriga skulder
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
Summa eget kapital och skulder
33
34
35
36
37
31
37
38
2010-12-31
2009-12-31
48 672
1 211 547
385 963
99 779
48 672
1 286 404
271 792
98 563
1 745 962
1 705 431
2 299
10 536
37 134
535 039
1 129
27 391
529 751
4 649
573 301
561 791
200 000
162
200 000
162
200 162
200 162
1 240 098
112 137
65 072
10 339
84 646
323 502
1 260 454
75 129
65 072
14 314
90 769
310 059
1 835 793
1 815 797
4 357 517
4 293 718
2010-12-31
2009-12-31
7 000
-
7 000
1 105
7 000
8 105
1 490 488
-
874
1 490 488
874
Ställda säkerheter och
ansvarsförbindelser – koncernen
Belopp i tkr
Ställda säkerheter
För egna skulder och avsättningar
Företagsinteckningar
Tillgångar med äganderättsförbehåll
Ansvarsförbindelser
Pensionsförpliktelser utöver vad upptagits
Borgensförbindelser till förmån för intresseföretag
Borgensförbindelser, övriga
Koncernen har en regressrätt mot Öresundskraft AB på 245 162 tkr.
Reseberättelse 2010 Lunds Energikoncernen 39
Sammanställning över förändringar
i eget kapital – koncernen
Belopp i tkr
Koncernen
Utgående balans enligt balansräkning den 31 december 2008
Aktiekapital
Bundna reserver
Fria reserver
48 672
1 308 603
276 368
-22 200
22 200
98 563
-60 008
15 782
17 451
1 286 404
370 355
-74 857
74 857
99 779
-60 024
15 786
-15 012
1 211 547
485 743
Förskjutning mellan fritt och bundet eget kapital
Årets resultat
Koncernbidrag
Skatteeffekt på koncernbidrag
Omräkningsdifferens *
Eget kapital 2009-12-31
48 672
Förskjutning mellan fritt och bundet eget kapital
Årets resultat
Koncernbidrag
Skatteeffekt på koncernbidrag
Omräkningsdifferens *
Eget kapital 2010-12-31
48 672
Ackumulerad omräkningsdifferens i utländska dotterbolags nettotillgångar uppgår till -6 834 tkr (8 178).
Aktiekapitalet består av 4 867 242 aktier och har ett kvotvärde på 10 kr.
*
40 Reseberättelse 2010 Lunds Energikoncernen
Kassaflödesanalys – koncernen
Belopp i tkr
Den löpande verksamheten
Resultat efter finansiella poster
Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet m.m.
Betald skatt
2010-01-01
–2010-12-31
2009-01-01
–2009-12-31
139 264
252 109
144 027
196 462
391 373
340 489
2 421
-23 258
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital
393 794
317 230
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Ökning(-)/Minskning(+) av varulager
Ökning(-)/Minskning(+) av rörelsefordringar
Ökning(+)/Minskning(-) av rörelseskulder
-15 798
-72 280
126 544
1 061
135 193
-108 953
Kassaflöde från den löpande verksamheten
432 260
344 531
Investeringsverksamheten
Förvärv av dotterföretag
Avyttring av dotterföretag
Förvärv av immateriella anläggningstillgångar
Förvärv av materiella anläggningstillgångar
Avyttring av materiella anläggningstillgångar
Förvärv av finansiella tillgångar
Avyttring/minskning av finansiella tillgångar
-16 000
-79 087
-17 822
-292 175
975
-13 281
2 180
–
-12 476
-263 812
6 641
-13 056
11 403
Kassaflöde från investeringsverksamheten
-415 210
-271 300
Finansieringsverksamheten
Upptagna lån
Utbetald utdelning
-20 356
-1 022
-85 464
-1 648
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
-21 378
-87 112
Årets kassaflöde
Likvida medel vid årets början
Kursdifferens i likvida medel
-4 328
89 358
-25
-13 881
102 908
330
Likvida medel vid årets slut
85 004
89 358
Reseberättelse 2010 Lunds Energikoncernen 41
Tilläggsupplysningar till kassaflödesanalys – koncernen
2010-01-01
–2010-12-31
2009-01-01
–2009-12-31
Betalda räntor och erhållen utdelning
Erhållen utdelning
Erhållen ränta
Erlagd ränta
1 670
4 204
-37 370
1 566
51 035
-86 278
Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet m.m.
Avgår resultatandel i intresseföretag
Av- och nedskrivningar av tillgångar
Orealiserade valutakursdifferenser
Rearesultat avyttring av anläggningstillgångar
Rearesultat avyttring av rörelse/dotterföretag
Avsättningar till pensioner
Övriga avsättningar
4 342
241 397
3 525
-429
-2 510
9 742
-3 520
636
259 890
-9 388
4 464
–
-245
-58 895
Belopp i tkr
Andra ej likviditetspåverkande resultatposter
-439
-
252 109
196 462
Förvärvade tillgångar och skulder
Immateriella anläggningstillgångar
6 747
-
Summa tillgångar
6 747
-
Minoritet
-9 253
-
Summa avsättningar och skulder
-9 253
-
Köpeskilling
16 000
-
Utbetald köpeskilling
16 000
-
Påverkan på likvida medel (minus = ökning)
16 000
-
269
15 812
75 093
82 537
–
Summa tillgångar
173 711
–
Rörelseskulder
141 323
–
Summa avsättningar och skulder
141 323
–
Förvärv av dotterföretag och andra affärsenheter
Avyttring av dotterföretag och andra affärsenheter
Avyttrade tillgångar och skulder
Materiella anläggningstillgångar
Varulager
Rörelsefordringar
Likvida medel
Försäljningspris
–
–
3 450
–
Erhållen köpeskilling
Avgår: Likvida medel i den avyttrade verksamheten
3 450
-82 537
–
–
Påverkan på likvida medel
-79 087
–
Likvida medel
Följande delkomponenter ingår i likvida medel:
Kassa och bank
Ovanstående poster har klassificerats som likvida medel med utgångspunkten att:
• De har en obetydlig risk för värdefluktuationer.
• De kan lätt omvandlas till kassamedel.
• De har en löptid om högst 3 månader från anskaffningstidpunkten.
42 Reseberättelse 2010 Lunds Energikoncernen
85 004
89 358
85 004
89 358
Bolagsstyrningsrapport
Styrelsens bolagsstyrningsrapport
Styrelsen för Lunds Energikoncernen AB (publ), org.
nr. 556100-9852 (”Lunds Energikoncernen”), får
härmed avge rapport om bolagets styrning för verksamhetsåret 2010.
Lunds Energikoncernen omfattas inte av det tvingande kravet på noterade bolag att följa Svensk kod
för bolagsstyrning (”Koden”), men har åtagit sig att
uppfylla de högt ställda kraven på bolagsstyrning då
Lunds Energikoncernen som kommunägt företag är av
stort allmänt intresse.
Inledning
Koden behandlar det beslutssystem genom vilket
ägarna direkt eller indirekt styr bolaget, samt riktlinjer
för bolagens rapportering. God bolagsstyrning bygger
på att alla beslutsprocesser är definierade, har en tydlig
ansvarsfördelning och effektiva kontroller. God bolagsstyrning skapar värde genom att säkerställa ett effektivt
beslutsfattande, en öppenhet mot ägarna och omvärlden och att dessa kan följa bolagets utveckling.
Koden tillämpas enligt principen ”följa” eller ”förklara”, vilket innebär att ett bolag kan avvika från enskilda
regler i Koden om en förklaring innehållande skälen till
avvikelsen anges. De principer som tillämpas i Lunds
Energikoncernens ägardirektiv, bolagsordning, styrelsens arbetsordning och vd-instruktion överensstämmer
i stor utsträckning med reglerna i Koden.
De avvikelser som bolaget gör från Koden beror på
att bolaget ägs av fyra kommuner. Koden riktas mot
noterade företag med ett spritt ägande.
Rapporten har inte granskats av bolagets revisorer.
Ägarna
Lunds Energikoncernen är helägt av Kraftringen AB
(”Holdingbolaget”). Holdingbolagets enda funktion
är att äga aktier i Lunds Energikoncernen AB (publ).
Lunds, Lomma, Eslövs och Hörby kommuner äger
samtliga aktier i Holdingbolaget enligt nedanstående
sammanställning. Aktieägaravtal, ägardirektiv samt gällande bolagsordning utgör det övergripande ramverket
för Lunds Energikoncernen.
Lunds kommun 82,3875%
Eslövs kommun 12,0435%
Hörby kommun 3,4565%
Lomma kommun 2,1125%
Ägarna utser, genom respektive kommunstyrelse,
representanter (”ombud”) till ett ägarforum. Ägarforumet har under året bestått av ombud från respektive
ägarkommun enligt tabell på sidan 50. Under 2010
har ägarforum haft möten för att bland annat diskutera
utveckling av koncernen, väsentliga investeringar, styrelsens sammansättning, revisorernas rapportering samt
styrelsens och revisorernas arvoden. Vid dessa möten
har styrelsens arbetsutskott och vd medverkat.
Årsstämman
Kallelse till årsstämma skickas till ägarna senast fyra
veckor före stämman. Kallelse sker via brev, publicering i Post- & Inrikes Tidningars nätupplaga, Svenska
Dagbladet samt på Lunds Energikoncernens hemsidor.
Årsstämman ägde rum 2010-04-27 i Lund. Samtliga
styrelseledamöter, koncernchef, extern revisor samt
lekmannarevisorerna var närvarande. Alla kommunfullmäktigeledamöter inklusive suppleanter i ägarkommunerna hade inbjudits att närvara med rätt att uttala sig
på årsstämman. Till stämmans ordförande valdes Anders Berngarn. Årsstämman fastställde årsredovisning
för 2009, gav ansvarsfrihet åt styrelse och vd, valde
styrelseledamöter, fastställde styrelse- och revisionsarvoden, valde lekmannarevisorer samt fastställde deras
reglemente och budget.
Valberedning
Ägarforumet har bland annat att fullgöra de åtaganden som enligt Kodens regler åligger en valberedning.
Tillsättning av styrelse i Lunds Energikoncernen
regleras i aktieägaravtalet. Styrelsen i Holdingbolaget
nomineras direkt av kommunfullmäktige i respektive
ägarkommun. Ägarna utser ombud som på års- och
bolagsstämma röstar efter instruktion från respektive
kommunstyrelse, som i sin tur fått denna uppgift delegerad från kommunfullmäktige. Enligt aktieägaravtalet
ska styrelsen i Lunds Energikoncernen vara densamma
som i Holdingbolaget.
Reseberättelse 2010 Lunds Energikoncernen 43
Tillsättning av arbetstagarföreträdare
Enligt Lunds Energikoncernens ägardirektiv skall arbetstagarföreträdarna i styrelsen ha närvaro- och yttranderätt
men inte beslutanderätt. Genom avtal mellan Lunds
Energikoncernen och arbetstagarföreträdare har ett, mot
styrelseledamot svarande, ansvar påförts arbetstagarföreträdarna. För undvikande av alla oklarheter har det i
nämnda avtal lagts fast att arbets­tagarföreträdarna inte
får delta i handläggningen av ärenden som rör verksamhetens mål och inriktning. Dessa ärenden förutsätts vara
fastlagda i demokratisk ordning.
Styrelse
Lunds Energikoncernens styrelse består av 11 ledamöter och 7 suppleanter. Lunds kommun representeras av
7 ledamöter och 4 suppleanter. Eslövs kommun representeras av 2 ledamöter och 1 suppleant. Hörby och
Lomma kommun representeras av vardera 1 ledamot
och 1 suppleant. Av styrelsens ledamöter är en kvinna.
Ledamöternas genomsnittsålder är 58 år.
Vid årsstämman 2010-04-27 omvaldes Christer Wallin
(Lund, Ordförande), Kenneth M Persson (Lund, förste
vice ordförande), Gunnar Nilsson (Eslöv, andre vice
ordförande), Jeanette Olsson (Lund), Lars V Andersson
(Lund), Thomas Frennstedt (Lund), Rolf Englesson
(Lund), Lars Leonardsson (Lund), Ingemar Jeppsson
(Eslöv), Kjell Åke Persson (Hörby) och Claes Hedlund
(Lomma).
Styrelsens suppleanter ska, enligt ägardirektivet, kallas
till alla styrelsemöten samt ha rätt att närvara och yttra
sig. Vid årsstämman 2010-04-27 omvaldes suppleanterna Lars A Ohlsson (Lund), Björn Björnson (Lund),
Christer Wallström (Lund), Christer Henningsson
(Lund), Tony Hansson (Eslöv), Åke Hansson (Hörby)
och Lars Carlén (Lomma).
Arbetstagarorganisationerna har, enligt gällande avtal
om arbetstagarföreträdare, utsett adjungerade ledamöterna Ingrid Holmér (SACO) och Bertil Lindholm
(SEKO) samt suppleanten Linda Ahlman (SKTF).
Christer Wallin, Kenneth M Persson, Gunnar Nilsson, Lars V Andersson, Thomas Frennstedt, Jeanette
Olsson, Ingemar Jeppsson, Lars Leonardson och Rolf
Englesson anses vara beroende i förhållande till bolagets större aktieägare eftersom Lund och Eslöv har mer
än 10 % av ägandet.
Övriga två styrelseledamöter, Kjell-Åke Persson och
Claes Hedlund, anses vara oberoende i förhållande till
44 Reseberättelse 2010 Lunds Energikoncernen
såväl bolaget som bolagets större aktieägare, då Hörby
och Lomma har mindre än 10 % av ägandet.
Eftersom samtliga aktieägare är representerade såväl i
styrelsen som i samtliga utskott, uppfylls Kodens regler
om styrelsens sammansättning.
Ytterligare uppgifter om ledamöter och suppleanter
finns i tabell på sidorna 48-49.
Styrelsens arbete
Styrelsen fastställer årligen en arbetsordning, vilken i
allt väsentligt utgår från de riktlinjer som finns från
ägarna. Någon uppdelning av ansvaret har inte skett i
styrelsen. Arbetsordningen reglerar bland annat ordförandens uppgifter, information till styrelsen, frekvensen
och formerna för styrelsemöten, utvärderingar av styrelsens arbete och av verkställande direktören. Därutöver
innehåller arbetsordningen anvisningar för verkställande direktören samt för riskhantering och ekonomirapportering. Vilka ärenden som ska behandlas i styrelsen
följer av ABL, Koden och styrelsens arbetsordning.
Styrelsen har under 2010 haft 9 ordinarie möten.
Styrelsens mötesfrekvens samt ledamöternas närvaro
redovisas på sidan 50. Vid styrelsemötena har bland
annat nedanstående ärende behandlats:
feb.:
Årlig revidering av koncernens policies.
mars: Beslut om fusion av nätbolag. Rapport från
revisorn angående genomförd bokslutsgransk-
ning. Fastställan av årsredovisning 2009.
april: Beslut om ledamöter i dotterbolagsstyrelser.
Beslut om firmateckningsrätt, styrelsens
arbetsordning och vd-instruktion.
maj: Strategiseminarium.
juni:
Beslut att bilda ett gemensamägt bolag för
energianskaffning tillsammans med
Öresundskraft.
aug.: Beslut om koncernens affärsplan för
2011-2014.
sept.: Strategiska frågor och utveckling av styrelsens
arbete. Mötet hölls utan vd och tjänstemän
närvarande.
okt.: Beslut om fjärrvärmetaxor 2011.
dec.: Beslut om elnätsavgifter 2011. Beslut om
verksamhetsplan för 2011.
Utvärdering av vd, enligt Koden, genomfördes i samband med styrelsens möte 2010-02-23. Utvärdering av
styrelsens arbete, enligt Koden, genomfördes i anslutning till styrelsens årliga strategimöte 2010-05-25.
Styrelsens utskott
Styrelsen har utsett tre utskott; arbetsutskottet, revisionsutskottet och ersättningsutskottet. Enligt aktieägaravtalet ska styrelsen utse ett arbetsutskott bestående
av styrelsens ordförande, förste vice ordförande och
andre vice ordförande. Enligt aktieägaravtalet ska
ordföranden och förste vice ordförande utses av Lunds
kommun medan andre vice ordförande utses av Eslövs
och Hörby kommun gemensamt. Samtliga ägare ska
representeras i revisionsutskott och ersättningsutskott.
lön disponerar vd fri förmånsbil. Vd omfattas av pension enligt i koncernen tillämpade PA-KFS ”Kollektivavtal angående pensioner m.m.”. Dessutom omfattas
vd av sjukförsäkring. Vd:s anställningsavtal kan sägas
upp med ömsesidig uppsägningstid om 6 månader.
Om bolaget säger upp avtalet är vd berättigad till en
engångsersättning motsvarande en årslön. Vd omfattas ej av lag om anställningsskydd. Vice vd omfattas av
samma principer för anställningsvillkor som vd. Vice
vd omfattas av koncernens resultatdelningssystem.
Arbetsutskott
Styrelsens arbetsutskott bestod 2010 av styrelseledamöterna Christer Wallin (ordförande), Kenneth M
Persson och Gunnar Nilsson. Koncernchefen deltar
vid utskottets möten. Arbetsutskottet sammanträdde
åtta gånger under 2010, och beslutade bland annat om
förslag till dagordning för samtliga styrelsemöten.
Incitamentsprogram
Lunds Energikoncernen har inget incitamentsprogram
eller liknade för styrelse och vd. Lunds Energikoncernen har ett resultatdelningssystem som är kopplat till
resultatutfall i det koncerngemensamma balanserade
styrkortet. Resultatdelningssystemet omfattar alla
anställda utom vd.
Revisionsutskott
Revisionsutskottet bestod 2010 av arbetsutskottet samt
Kjell-Åke Persson och Claes Hedlund. Koncernchef,
ekonomichef samt koncernens externa revisorer deltog
vid revisionsutskottets möten. Revisionsutskottet sammanträdde fyra gånger under 2010. Lekmannarevisorerna deltog på två av revisionsutskottets möten, och
ett hölls utan vd och tjänstemän närvarande.
Bolagets revisorer
Revisorernas uppdrag att oberoende granska styrelsens och den verkställande direktörens förvaltning
samt företagets årsredovisning och bokföring, är av
central betydelse för kommunerna som ägare. Genom
aktieägaravtalet är revisorerna i Lunds Energikoncernen
desamma som i Holdingbolaget. Ansvaret för val av
revisorer ligger hos ägarna. Det praktiska arbetet med
upphandlingen hanteras av bolagets ekonomiavdelning
i samråd med revisionsutskottet. Det slutliga beslutet
fattas av ägarna på årsstämman. Revisorer väljs, enligt
ABL, på mandatperioder om fyra år. För det fall omval
av revisorer övervägs, utvärderas alltid revisorernas arbete. Löpande utvärderingar görs för att rätta till eventuella brister och för att förtydliga ägarnas önskemål.
Huvudfrågorna under 2010 har varit den granskning
som de externa revisorerna gjort av redovisningen i
koncernens alla bolag, lekmannarevisionens granskning
samt hur den interna kontrollen fungerar i koncernen.
Se vidare under denna rapports avsnitt om intern kontroll av finansiell rapportering.
Ersättningsutskott
Ersättningsutskottet bestod 2010 av arbetsutskottet
samt Kjell-Åke Persson och Claes Hedlund. Ersättningsutskottet förbereder styrelsens beslut rörande vd:s
anställningsvillkor.
Ledande beslutsfattare
Jan Samuelsson tillträdde som vd och koncernchef
2004-06-01. Utvärdering av vd, enligt Koden, genomfördes i anslutning till styrelsemötet 2010-02-23. Mikael
Andersson tillträde som vice vd 2008-09-01. Personuppgifter om vd och vice vd finns på sidorna 48-49.
Ersättning till ledande befattningshavare
Vd erhåller fast lön och deltar inte i koncernens resultatdelningssystem. Vid den årliga revisionen av vd:s lön
beaktas uppnådda resultat och vd:s prestation. Utöver
Årsstämma 2010 har, för tiden intill utgången av årsstämman 2011, utsett KPMG med Dan Kjellkvist (f
1954, auktoriserad revisor) som ansvarig revisor och
David Olow (f 1963, auktoriserad revisor) som revisorssuppleant. Omfattningen av revisorns tjänster till
bolaget, utöver revision, framgår av årsredovisningen
för 2010.
Lekmannarevisorer
Lekmannarevisorer utses i kommunägda företag enligt
3 kap. 17 och 18 §§ kommunallagen (”KL”). Tillsättande av lekmannarevisorer, samt deras ersättning,
regleras via ägardirektivet. Lekmannarevisorerna i
Holdingbolaget utses direkt av kommunfullmäktige i
respektive ägarkommun. Ägarnas stämmoombud röstar
efter instruktion från respektive kommunstyrelse.
Kommunstyrelsen har i sin tur fått denna uppgift dele-
Reseberättelse 2010 Lunds Energikoncernen 45
gerad från kommunfullmäktige. Lekmannarevisorerna i
Lunds Energikoncernen är desamma som i Holdingbolaget och väljs på årsstämman.
Koden behandlar endast tillsättning av extern revisor
och innefattar inte lekmannarevision. Lekmannarevisionens rättigheter och skyldigheter regleras primärt av
ABL och KL. Lekmannarevisionen är att anse som ett
bolagsorgan. Kommunens förtroendevalda revisorer
granskar verksamheten i de kommunägda företagen i
den omfattning som följer av god revisionssed för lekmannarevisorer. Lekmannarevisorn har rätt att i rimlig
omfattning anlita sakkunnigt biträde på samma sätt
som externa revisorer.
Årsstämma 2010 utsåg, för tiden intill utgången av årsstämman 2011, Waltraud Rasch (Lund), Kurt Håkansson (Eslöv), Karl-Ola Olsson (Hörby) och Karl-Gustav
Edvik (Lomma) till lekmannarevisorer. Till lekmannarevisorsersättare utsågs, för samma period, Lars Larsson
(Lund), Håkan Elleström (Eslöv), Tommy Persson
(Hörby) och Sune Heinegård (Lomma).
Verksamhetsstyrning
Styrelse och ledningsgrupp arbetar enligt en årlig
strukturerad process för strategisk affärsplanering och
verksamhetsuppföljning. För Lunds Energikoncernens
samtliga verksamhetsområden finns policies (fastställs
av styrelsen), riktlinjer (fastställs av vd), handböcker
och rutinbeskrivningar (fastställs av koncernledning
och respektive bolag) som täcker in alla väsentliga områden. Dessa dokument anger regler för vem som har
ansvar för en specifik uppgift, vilket mandat och vilka
befogenheter som ingår samt hur validering utförs.
Styrdokumenten uppdateras vid behov för att alltid
spegla gällande lagar och regler samt processförändringar. Styrelsen har fastställt nedanstående policys:
- Etisk policy
- HR-policy
- Miljöpolicy
- Arbetsmiljöpolicy
- Jämställdhets- och mångfaldspolicy
- Informationspolicy
- Forsknings- och utvecklingspolicy
- Sponsringspolicy
- Finanspolicy
- Riskpolicy
Intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen
I årsredovisning och kvartalsrapporter framgår vilka
delar som är formella finansiella rapporter, på vilka
46 Reseberättelse 2010 Lunds Energikoncernen
regelverk de grundas och vilka delar som är reviderade
av bolagets revisorer. Styrelse och ägare erhåller månatligen ekonomiska rapporter och vid varje styrelsesammanträde och ägarforum behandlas koncernens
ekonomiska situation.
Kontrollmiljö
Styrelsen har det övergripande ansvaret för den interna
kontrollen avseende den finansiella rapporteringen.
Den formella beslutsordningen i koncernen utgår
från den ansvarsfördelning mellan styrelse och vd
som styrelsen fastställt i sin arbetsordning. Styrelsen
har även upprättat en vd-instruktion. Ansvaret för att
upprätthålla en effektiv kontrollmiljö och det löpande
arbetet med den interna kontrollen är delegerat till vd.
Koncernens delegationsordning innehåller bland annat
koncerninstruktioner för beslutsfattande, delegering
och attesträtt, styrning av dotterbolag, riskhantering
och intern kontroll.
Styrelsen har utsett ett revisionsutskott med uppgift
att bl.a. bereda styrelsens arbete med kvalitetssäkring
av bolagets finansiella rapportering, att fortlöpande
träffa bolagets revisorer och lekmannarevisorer för att
informera sig om revisionens inriktning och omfattning samt utvärdera revisionsinsatsen. Se vidare under
denna rapports avsnitt om revisionsutskott.
De viktigaste interna styrinstrumenten för den finansiella rapporteringen är finanspolicy, ekonomihandbok,
riktlinjer för investering, rutinbeskrivningar för ekonomer och controllers, tidplan och riktlinjer för budget
och bokslut samt koncernens och bolagens delegationsordningar.
Riskbedömning
Reglerna gällande koncernens process för riskbedömning och riskhantering behandlas årligen av styrelsen.
Koncernens riskhantering samordnas av en riskkommitté under ledning av koncernchefen. Koncernens
riskcontroller är direkt underställd koncernchefen, med
uppdrag att mäta, rapportera och utvärdera koncernens
riskhantering.
Lunds Energikoncernens riskbedömning avseende den
finansiella rapporteringen syftar till att identifiera och
utvärdera de väsentligaste riskerna i den finansiella
styrningen. Riskbedömning utgår från koncernens finansiella mål och i vilken utsträckning de övergripande
finansiella riskerna är definierade.
Kontrollaktiviteter
De risker som identifierats avseende den finansiella
rapporteringen hanteras via koncernens kontrollaktiviteter. Utvärdering av kontrollerna sker dels genom
till exempel automatiserade kontroller i IT-system
som hanterar behörighet och attesträtt. Kontrollerna
sker också genom identifiering av nyckelkontroller i
enskilda processer, verksamheter, affärsområden eller
funktioner. Detaljerade ekonomiska analyser av resultatet samt uppföljning mot tidigare perioder och budget
kompletterar de verksamhetsspecifika kontrollerna
och ger en övergripande bekräftelse på rapporteringens kvalitet. Nedan anges exempel på återkommande
kontrollaktiviteter i koncernen.
- Revisionsutskottets arbete i form av observationer, rekommendationer och förslag till beslut och
åtgärder rapporteras fortlöpande till styrelsen
- Externrevisorns revisionsrapport med påföljande
åtgärdslista från löpande granskning och årlig
granskning av årsbokslutet
- Årlig utvärdering av styrelsens och vd:s arbete
- Lekmannarevisionens revisionsrapportering
- Styrelsens och koncernledningens årliga revidering av styrdokument
- Löpande uppföljning av måluppfyllnad enligt
koncernens balanserade styrkort och finansiella
rapportering
Information och kommunikation
Lunds Energikoncernen har informations- och kommunikationsvägar som syftar till att främja fullständighet och riktighet i den finansiella rapporteringen,
exempelvis genom att styrande dokument gjorts
tillgängliga och kända för berörda medarbetare. Dessa
dokument uppdateras löpande och finns tillgängliga
på koncernens intranät. Den finansiella rapporteringen
sker dels med siffror, dels med skriftliga kommentarer.
Instruktioner för både skriftlig och siffermässig rapportering återfinns i koncernövergripande riktlinjer för
rapportstruktur.
Koncernledningen träffas regelbundet och har finansiell rapportering som en stående punkt på agendan.
I koncernen finns nätverk för vd:ar, controllers m.fl.,
som arbetar löpande för att samordna finansiell rapportering och redovisning.
Uppföljning
Uppföljningen för att säkerställa effektiviteten i den
interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen utförs av styrelsen, revisionsutskottet, vd,
koncernledning, koncernens revisorer och av koncernens bolag och affärsområden. Koncernens ekonomiska
situation och strategi avseende den finansiella ställningen behandlas vid varje styrelsemöte, där styrelsen får månatliga rapporter avseende den finansiella
ställningen och verksamhetens utveckling.
Koncernens bolag tillfrågas årligen om samtliga policies är kommunicerade till berörda medarbetare, om
innebörden är klar samt om informations- och kommunikationsvägar är kända och möjliggör återkoppling
från verksamheten till styrelsen/ledningen. Resultatet
rapporteras till styrelsen inför den årliga revideringen
av styrdokumenten.
Avvikelse från Kodens regler
Nedan följer de avvikelser mot Koden som identifierats
av styrelsen.
Koden, punkt 2
Lunds Energikoncernen och Holdingbolaget har
organiserat valberedningen enligt vad som anges i
denna rapport. Med hänsyn till att samtliga ägare är
representerade i valberedningen finns det inget behov
av offentliggörande enligt Koden 2.5.
Koden, punkt 4
Enligt punkt 4.2 ska suppleanter till bolagsstämmovalda styrelseledamöter inte utses. Suppleanter till
styrelsens ledamöter i Lunds Energikoncernen väljs av
årsstämman och suppleanterna har närvaro- och yttranderätt vid styrelsemöten vilket är en avvikelse mot
denna regel. Motiven för avvikelse är kommunallagens
regler om proportionell fördelning av styrelseposter i
kommunägda bolag samt att möjliggöra kontinuitet i
styrelsearbetet.
Lund den 22 mars 2011
Styrelsen för Lunds Energikoncernen AB (publ)
Reseberättelse 2010 Lunds Energikoncernen 47
Styrelse och verkställande direktör 2010-12-31
Namn
Ägare
Född
Invald
Christer Wallin
Ordförande
Lund
1958
2006
Kenneth M Persson
Vice ordförande
Lund
1964
1995
Gunnar Nilsson
Andre vice ordförande
Eslöv
1940
2004
Rolf Englesson
Ledamot
Lund
1964
2007
Lars V Andersson
Ledamot
Lund
1945
1995
Thomas Frennstedt
Ledamot
Lund
1936
1995
Claes Hedlund
Ledamot
Lomma
1946
1999
Ingemar Jeppsson
Ledamot
Eslöv
1963
2004
Kjell Åke Persson
Ledamot
Hörby
1944
2007
Lars Leonardsson
Ledamot
Lund
1955
2007
Jeanette Olsson
Ledamot
Lund
1959
2007
Björn Björnson
Suppleant
Lund
1944
1995
Lars Carlén
Suppleant
Lomma
1941
1999
Åke Hansson
Suppleant
Hörby
1941
2004
Christer Henningsson
Suppleant
Lund
1949
2003
Lars A Ohlsson
Suppleant
Lund
1942
1996
Tony Hansson
Suppleant
Eslöv
1963
2007
Christer Wallström
Suppleant
Lund
1943
2003
Ingrid Holmér
Arbetstagarföreträdare
1953
1995
Bertil Lindholm
Arbetstagarföreträdare
1948
2000
Linda Ahlman
Arbetstagarföreträdare
1973
2006
Förkortningar: k.f.: kommunfullmäktige, k.s.: kommunstyrelsen, ordf.: ordförande, v. ordf.: vice ordförande, led.: ledamot, su.: suppleant
Namn
Född
Tillträde
Jan Samuelsson
Vd och koncernchef
1950
2004
Mikael Andersson
Vice vd
1967
2008
48 Reseberättelse 2010 Lunds Energikoncernen
Befattning
Andra uppdrag
Arvode/år
Vd Wallin & Dalholm
Vd/led. i Wallin & Dalholm, led. Nordeas lokala näringslivsråd, led. i k.f.
& k.s. Lund, su. i Miljöutskottet, su. i Kultur & Fritidsnämnd Lund, ordf.
i styrgruppen för näringslivsstrategi i Lunds kommun, ordf. i Stiftelsen
Arenan, led. i Stiftelsen Lunds Nyföretagarcentrum, led. i kretsstyrelsen för Grafiska Företagens Förbund, led. i styrelsen för AF-Borgen
Lund, ordf. i Lunds Citysamverkan
Professor, forskningschef, Sydvatten AB
Ordf. Stiftelsen Ideon Agro Food, led. Mandels miljöteknik AB,
B­oställets Bygg AB, Ljunits Fastighets AB
77 500
Pensionär, f.d. kommunalråd
77 500
Vd BioMil AB
Led. K.F. i Lund, SKL beredning kultur och fritid, led. byggnads­
nämnden
15 500
Fil.mag., f.d. ledarskribent Skånska Dagbladet
Ordf. i Studieförbundet Vuxenskolan, Lundabygden, ordf. i Miljönämnden och led. k.f. Lund
15 500
Pensionär, f.d. bankdirektör
Vd/led. Investment AB Andina, led. i AB Frennstedt & Co, led. i Vindproduktion i Flackarp AB, vd och led. i flertal stiftelser, led. k.f. Lund,
1:e vice ordf. i Servicenämnden, Lund
15 500
F.d. regionchef
Ordf. k.f. och led. k.s. Lomma, ordf. i Lomma Servicebostäder AB,
su. i Sydvatten AB
15 500
Föreståndare Herbert Felixinstitutet
Ersättare k.s. och 2:e v. ordf. k.f. i Eslöv, ordf. Eslövs Bad & Friskvård
AB, ordf. i Skånet, led. i Business Region Skåne
15 500
Led. k.f., k.s. och k.s. arbetsutskott i Hörby, ordf. i Renhållnings­
bolaget MERAB, led. i Kommunförbundet och VoB Syd
15 500
IT Director, Deloitte AB
Ledamot k.f. Lund
15 500
Undersköterska, SUS Lund
V. ordf. i LO-distriktet i Skåne, v. ordf. i Folkets Hus styrelse, fackl.
led. Lunds A-kommun, su. k.s. och led. k.f. Lund
15 500
Pensionär
155 000
7 750
Fil.dr, pensionär
Led. k.f. och k.s. samt 2:e v. ordf. i Barn- & utbildningsnämnden i
Lomma
7 750
Arbetsledare
V. ordf. Hörby Industrifastighetsbolag
7 750
Kommissarie, Ekobrottsmyndigheten
Ersättare i P-bolaget, Lund
7 750
F.d. byggnadsingenjör, Lunds Tekniska Högskola
Led. i nämnden för Vård och Omsorg, ersättare i förbundsfullmäktige för VA SYD, su. k.f.
7 750
Företagsledare, Datek Konsult AB
Led. i k.f. och k.s. Eslöv, ordf. i Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden Eslöv, ordf. i Eslövs Industrifastigheter och 2:e v. ordf. i
Räddningstjänsten Syd
7 750
Pensionär, f.d. miljösamordnare, Skånetrafiken,
egen konsultverksamhet
Led. Byggnadsnämnden i Lund, huvudman Sparbanksstiftelsen
Öresund, led. av överförmyndarnämnden i Lund
7 750
Projektingenjör
SACO
Elmontör
SEKO
Marknadsförare
SKTF
Tidigare befattningar
Andra uppdrag
Civilekonom, vd Ringsjö Energi (2003), ansvarig
Ledamot i KFS Företagsservice AB (arbetsgivarorganisationen för
stab Strategi & Analys, Sydkraft (2001), vd Elbola- kommunala bolag), ledamot i Svensk Energi och ledamot i Rejlers­
get i Norden AB (2000), vvd Lund Eastern Energi
koncernen.
AB (1999), vd för branschorg. Sv. Elleverantörer
(1997), vd Sv. Elverksföreningen, REL (1991)
Civilekonom, chef koncernstab (2006), ekonomi­
chef Ringsjö Energi (2000), ekonomi- och ITansvarig Barnfonden (1998)
Reseberättelse 2010 Lunds Energikoncernen 49
Ägarforum 2010
Ombud
Mats Helmfrid
Kommunstyrelsens ordförande
Lund
Cecilia Lind
Kommunstyrelsens ordförande
Eslöv
Lars Ahlkvist
Kommunstyrelsens ordförande
Hörby
Anders Berngarn / Thomas Håkansson
Kommunstyrelsens ordförande
Lomma
Ersättare
Anders Almgren
Kommunstyrelsens 2:e vice ordförande
Lund
Henrik Wöhlecke / Mikael Kourtzman
Kommunstyrelsens 2:e vice ordförande
Eslöv
Gunnar Bergquist
Ledamot kommunfullmäktige
Hörby
Karin Lyberg
Kommunstyrelsens 2:e vice ordförande
Lomma
Närvaro vid styrelsemöten 2010
Ledamöter *
Christer Wallin
10-02-23 10-03-23 10-04-27 10-04-27 10-05-25 10-06-15 10-08-24 10-09-28 10-10-26 10-12-14
***
X
X
X
X
Kenneth M Persson
X
X
X
X
Gunnar Nilsson
X
X
X
X
Kjell Åke Persson
X
X
Lars V Andersson
X
Thomas Frennstedt
X
Claes Hedlund
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
10-02-23 10-03-23 10-04-27 10-04-27 10-05-25 10-06-15 10-08-24 10-09-28 10-10-26 10-12-14
***
Björn Björnson
x
X
X
X
Lars Carlén
x
X
X
X
x
X
X
x
Åke Hansson
Christer Henningsson
X
X
X
Suppleanter **
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
Ingemar Jeppsson
Jeanette Olsson
X
X
Rolf Englesson
Lars Leonardsson
X
x
X
X
x
x
x
x
x
x
x
x
x
X
X
x
x
x
x
X
X
X
Tony Hansson
X
x
x
x
X
x
x
x
X
Lars A Ohlsson
X
x
x
x
X
X
x
x
X
x
Christer Wallström
x
x
x
x
x
x
x
X
x
*
**
***
Ledamots närvaro anges med X oavsett om ledamoten deltog hela eller delar av mötet.
Suppleants närvaro anges med x, tjänstgöring anges med X, oavsett om närvaro och tjänstgöring avsåg hela eller delar av mötet.
Konstituerande styrelsemöte.
50 Reseberättelse 2010 Lunds Energikoncernen
Lunds Energikoncernens Reseberättelse är framtagen av informationsenheten på Lunds Energikoncernen, i samarbete med Aspekta.
Tryck: CA Andersson, Malmö. Papper omslag: Munken Polar 300 g. Papper inlaga: Munken Polar 150 g.
Lunds Energikoncernens Reseberättelse 2010 är tryckt på miljövänligt papper med hänsyn till naturen. Såväl tryckeriet som företaget som producerat pappret är
miljöcertifierade enligt den internationella miljöledningsstandarden ISO 14001.
Fotografer
omslag, överst: Lars Finnström, övriga: Petter Duvander.
sid. 4, 5, 8, 15, 17, 19, 24: Petter Duvander.
sid. 7, 21: Lars Finnström.
sid. 13: ESS AB.
sid. 22-23: Petter Duvander och Mattias Brännström.
Reseberättelse 2010 Lunds Energikoncernen 51
7H Kraft AB
Organisationsnr 556525-8075
med bifirma:
Herrljunga Kraft
Karlsnäsvägen 11
Box 123, 523 23 Ulricehamn
Telefon 0321-53 23 23
Fax 0321-53 23 21
Mariedalsvägen 3
524 31 Herrljunga
Telefon 0513-220 51
Fax 0513-220 50
[email protected]
www.7hkraft.se
[email protected]
www.herrljunga-kraft.se
Billinge Energi AB
Organisationsnr 556528-1366
S A Norlings gata 8
Box 324, 532 24 Skara
Telefon 0511-215 50
Fax 0511-215 53
[email protected]
www.billingeenergi.se
Eslöv Lund Kraftvärmeverk AB
Organisationsnr 556370-8253
Box 25, 221 00 Lund
Telefon 046-35 60 00
Fax 046-35 61 95
[email protected]
www.elkv.se
Kraftringen Elförsäljning AB
Organisationsnr 556527-2464
med bifirmor:
Bromölla Elförsäljning
Elhandel i Landskrona
Kviinge El Energi
Skurupskraft
Ystad Elförsäljning
Traktorvägen 8, 241 38 Eslöv
Telefon 0413-691 00
Fax 0413-691 64
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
www.bromolla-el.se
www.elhandelilandskrona.se
www.kristianstadkraft.se
www.kviinge-el.se
www.skurupskraft.se
www.ystad-elforsaljning.se
Lunds Energikoncernen AB (publ)
Box 25
221 00 Lund
Besöksadress: Scheelevägen 16
Kraftringen Försäljning AB
Organisationsnr 556550-9774
med bifirmor:
KREAB Försäljning
Lunds Energi Försäljning
Ringsjö Energi Försäljning
Höörs Energi Försäljning
Råbyvägen 37
Box 25, 221 00 Lund
Telefon 046-35 60 00
Fax 046-211 55 47
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
www.kreab-energi.se
www.lundsenergi.se
www.ringsjo-energi.se
www.hoorsenergi.se
Kraftringen Nät AB
Organisationsnr 556228-1138
med bifirmor:
KREAB Energi
KREAB Öst
Lunds Energi
Ringsjö Energi
Höörs Energi
Traktorvägen 8, 241 38 Eslöv
Telefon 0413-691 00
Fax 0413-691 64
Ronnebyvägen 41
Box 73, 370 12 Hallabro
Telefon 020-410 010
Fax 0457-45 14 19
Ljungbygatan 22, 260 70 Ljungbyhed
Telefon 020-410 010
Fax 0435-77 81 99
Råbyvägen 37
Box 25, 221 00 Lund
Telefon 046-35 60 00
Fax 046-18 92 62
Ramsågsgatan 2
Box 130, 385 22 Torsås
Telefon 0486-455 50
Fax 0486-453 19
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
www.hoorsenergi.se
www.kreab-energi.se
www.lundsenergi.se
www.ringsjo-energi.se
Kraftringen Produktion AB
Organisationsnr 556475-7119
Vårbruksvägen 4
Box 25, 221 00 Lund
Telefon 046-35 60 00
Fax 046-30 53 27
[email protected]
www.lundsenergi.se
Telefon
046-12 97 70
Fax
046-35 60 72
Miljöcertifierat enligt ISO 14001
Kraftringen Service AB
Organisationsnr 556511-6398
Traktorvägen 8, 241 38 Eslöv
Telefon 0413-55 96 00
Fax 0413-691 36
Ronnebyvägen 41
Box 73, 370 12 Hallabro
Telefon 020-410 010
Fax 0457-45 14 19
Ljungbygatan 22, 260 70 Ljungbyhed
Telefon 0435-71 84 30
Fax 0435-77 81 99
Råbyvägen 37
Box 25, 221 00 Lund
Telefon 046-16 31 00
Fax 046-14 27 51
Ramsågsgatan 2
Box 130, 385 22 Torsås
Telefon 0486-455 50
Fax 0486-453 19
[email protected]
www.kraftringen-service.se
Kviinge El AB
Organisationsnr 556712-4705
Ö Järnvägsgatan 15, 280 23 Hästveda
Box 25, 221 00 Lund
Telefon 044-633 59
Fax 044-637 87
[email protected]
www.kviinge-el.se
Lunds Energikoncernen AB (publ)
Organisationsnr 556100-9852
Scheelevägen 16
Box 25, 221 00 Lund
Telefon 046-12 97 70
Fax 046-35 60 72
[email protected]
www.lundsenergikoncernen.se
Nynäshamn Energi AB
Organisationsnr 556008-6877
Kvastvägen 1
Box 18, 148 21 Ösmo
Telefon 08-520 605 00
Fax 08-520 605 90
[email protected]
www.nynasenergi.se
Nynäshamn Energi Försäljning AB
Organisationsnr 556495-0995
Kvastvägen 1
Box 18, 148 21 Ösmo
Telefon 08-520 605 00
Fax 08-520 605 90
[email protected]
www.nynasenergi.se
Epost
[email protected]
Webbplats
www.lundsenergikoncernen.se
Organisationsnummer: 556100-9852