Transcript Filosofisk Tanke – 2012

Filosofisk Tanke – 2012
Kurs 1 och 2
Jan S Andersson
Nils-Göran Mattsson
Maria Mattsson
Bokförlaget Borken
Kungsberget 1
58253 Linköping
Telefon: 013 34 36 505
0721 838 114
E-post: [email protected]
Hemsida: www.borken.dinStudio.se
Tredje reviderade upplagan, 2012
© Jan S Andersson, Nils-Göran Mattsson och Bokförlaget
Borken, 2012
Omslag: Maria Tronnersjö
Bildredaktör och grafisk form: Nils-Göran Mattsson
Tryck: LTAB, Linköpings tryckeriaktiebolag
ISBN: 978 – 91 – 978509 – 3 – 3
Förord - 1
Filosofisk tanke 2012 omfattar gymnasieskolans kurser 1 och 2.
Detta är en omarbetad version av boken Filosofisk tanke. Boken kan tack vare
sitt omfattande innehåll även användas vid fördjupningsarbeten och självstudier.
Boken innehåller rikligt med övningar och diskussionsuppgifter. FT är skriven
i modulform där varje modul har sin egen numrering och innehållsförteckning
där grå platta betyder kurs 2.
En viktig del av vårt läromedel är Bokförlaget
Borkens hemsida: http://borken.dinstudio.se där ett rikhaltigt kompletterande
material successivt kommer att presenteras.
Boken innehåller modulerna:
1.
Språket och världen behandlar argumentationsanalys och språkfilosofi.
Språkfilosofin är ett omfattande kapitel, naturligtvis behöver man inte,
som många andra kapitel i boken, läsa hela kapitlet.
2. Värdefilosofi Denna modul behandlar etik, politisk filosofi inklusive feminism och miljöetik samt estetik.
3. Den existentiella oktaedern Här behandlas existentiella frågor utifrån
fyra teman. Detta kapitel är skrivet av Maria Mattsson.
4.
Vetenskapsteori
Kurs 1: Hypotesprövning och minimikrav och preferenskriterier är
delar av den positivistiska vetenskapsfilosofin. Hypotesprövningen är
även användbar i både naturvetenskap och humaniora.
Kurs 2: Nyhermeneutik, Några strukturalister och Habermas. Den hermeneutiska metoden grundad teori beskrivs i modulen Den existentiella oktaedern. På hemsidan finns Rimlighetskravet – Kuhn och Kravet på motsägelsefrihet
5.
Kunskapens gränser Förutom grundläggande kunskapsteori (kurs 1) be-
6.
Verklighetsuppfattningar Samtida (kurs 1) och klassiska (kurs 2) frå-
handlar vi frågor om kunskapens ursprung, räckvidd, giltighet samt yttervärldens existens (kurs 2).
gor om verklighetens natur och människans existens (kurs 2).
De historiska modulerna (7 – 10) är filosofi- och idéhistoria.
7. Antiken och medeltiden
8. Renässansen
9. Upplysningen
10. Framsteg och förfall
Förord - 2
De historiska modulerna 7 – 10 behandlar många fler verklighetsuppfattningar än de nutida som du stöter på i modulen Verklighetsuppfattningar. Dessa moduler kan användas för kurs 2:s moment: Klassiska frågor, teorier och ställningstaganden, vad gäller verklighetsuppfattningar som
behandlar frågor om verklighetens natur.












Ontologier hos försokratikerna (s.11...)
Atomisterna (s.20...)
Platons objektiva idealism (s.22...)
Aristoteles verklighetsuppfattning (s.39...)
Renässansens organicism (s.8...)
Thomas Hobbes materialism (s.16...)
Spinozas monism (s.37...)
Upplysningens mekanistiska människosyn (s.5...)
Humes neutrala monism (s.13...)
Hegels världsande (s.24...)
Karl Marx och marxismen (s.33...)
Schopenhauer (s.43...)
Här är böcker som anknyter till några av modulerna och som kanske
kan uppskattas av intresserade elever:
1. SPRÅKFILOSOFI en introduktion, F Collin & F Guldmann
2. Grundbok i normativ etik, Torbjörn Tännsjö
4. Introduktion till VETENSKAPSTEORIN, Lars-Göran Johansson
5. Valda delar av FILOSOFINS HISTORIA av Anders Wedberg
6. An INTRODUCTION to the PHILOSOPHY of MIND, K.T.
Maslin
MAN FÖRSTÅR LIVET BAKLÄNGES – men måste leva det framlänges – HISTORIEN OM SØREN KIERKEGAARD, Peter Thielst
Vid fördjupning i någon vald fråga, vilket tema det vara må, kan du ha stor
nytta av modulen Vetenskapsteori. Om du bestämmer dig för att skriva
en uppsats är dessa kapitel från vår bok Projektarbetsboken användbara:
Hur man skriver en uppsats
Det vetenskapliga projektarbetet
Förord - 3
Programmet
Programgemensamma ämnen
Ekonomiska
Humanistiska
Filosofi 1
Samhällsvetenskaps Filosofi 1
Kurs 1
• Existens och vetande, dels grundläggande teorier som behandlar begreppet verklighet och vad som kan
tänkas existera, dels grundläggande
kunskapsteori utifrån begreppet
kunskap, begreppet sanning och
vetandets olika former.
• Grundläggande vetenskapsteori
och begrepp inom vetenskapen.
Jämförelse mellan forskningsmetoder och traditioner inom
humaniora, samhällsvetenskap
och naturvetenskap.
• Värdefilosofi, både olika värdeteoretiska ståndpunkter och normativa etiska teorier som handlar om
vad som är rätt och orätt samt vad
som utmärker ett gott liv, dels samhällsfilosofi som handlar om vad
som är rättvist och orättvist och vad
som utmärker ett gott samhälle.
Exempel på teoriernas tillämpningar hämtas från privatliv, samhällsliv, kulturliv och vetenskap.
• Nutida filosofiska riktningar.
Olika filosofiska förhållningssätt som
präglar den aktuella diskussionen om
etik, existentiella frågor, politiken,
samhället och verkligheten.
Filosofiska aspekter på genusfrågor
och frågor om hållbar utveckling.
• Språkfilosofi. Grundläggande
begrepp, till exempel tolkning,
precisering och definition. Teorier
om språkets funktion och mening.
Begreppsanalys och argumentationsanalys utifrån både språkfilosofisk och logisk förståelse av
argumentationens konstruktion.
Inriktningar
Juridik: Filosofi 1
Kultur: Filosofi 2
Kurs 2
• Klassiska frågor, teorier och ställningstaganden, dels vad gäller verklighetsuppfattningar som behandlar
frågor om verklighetens natur och
människans existens, dels inom
kunskapsteori som behandlar frågor
om kunskapens ursprung, räckvidd,
giltighet samt om yttervärldens
existens.
• Vetenskapsteoretiska frågor och
problem som berör olika filosofers
och riktningars syn på vad som är
god vetenskap.
• Värdefilosofisk fördjupning, dels
vad gäller tillämpad normativ etik
med särskild inriktning på analys,
tillämpning och ställningstaganden
i olika fall eller dilemman i privatliv, samhällsliv, kulturliv och vetenskap, dels inom estetiska teorier
som handlar om det sköna.
• Samhällsfilosofisk fördjupning, till
exempel utopiskt tänkande, med
utgångspunkt i begreppen rättvisa,
frihet, makt och inflytande samt
filosofernas behandling av dem i
olika tider och traditioner.
• Grundläggande redskap för logisk
analys.
• Fördjupning i vald filosofisk fråga.
Förord - 4