Transcript Läs verksamhetsanalys 2012 del 2 - Pressmeddelanden från Västra

120
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
Eftersamtal erbjudet
Läkarinformation till patienten
Uppfyllt önskemål om dödsplats
Munhälsa bedömd
Ej trycksår vid dödsfallet
Mänsklig närvaro i dödsögonblicket
Utförd validerad smärtskattning
Lindrad från smärta
Lindrad från illamående
Lindrad från ångest
Lindrad från rosslig andning
Läkarinformation till närstående
Utförd validerad smärtskattning är den indikator där
alla aktörer har långt kvar till målvädet 100 procent.
Riket har 20 procent och VGR har 11 procent
måluppfyllelse. Mänsklig närvaro i dödsögonblicket och ej trycksår vid dödsfallet är två indikatorer
där VGR ligger nära målet 90 procent. VGR har 84
procent respektive 88 procent för dessa båda indikatorer. Lindra från smärta och Lindra från illamående är två indikatorer där RIKET är nära 80 procent (Målvärde 100%). VGR är inte långt efter med
75 procent respektive 79 procent. Lindra från ångest, lindra från rosslig andning och läkarinformation
till närstående har målvärde 100 procent. RIKET
når 70 procent för dessa indikatorer, VGR når 68
procent. Eftersamtal erbjudet och läkarinformation
till patienten är två indikatorer där måluppfyllelsen
ligger runt 50 procent av önskvärda 100 procent.
Uppfyllt önskemål om dödsplats är en indikator där
måluppfyllelsen har en bit kvar till 100 procent,
resultatet i dag är 36 procent för både RIKET och
VGR
Viss könsskillnad i resultaten finns. Nivån på täckningsgraden gör dock att tolkningarna bör ske med
försiktighet.
procent
Kvalitetsindikatorer
Registret redovisar följande 12 kvalitetsindikatorer
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
Målvärde=100%
Målvärde=90%
Västra Götalands regionen
Kvinnor
Målvärde=100%
Män
Sverige
Figur H-122. Måluppfyllelse för ett antal parametrar i
svenskt palliativ register. Jämför VGR och Sverige, Kvinnor och män i VGR. Rubriken Läkarinformation till.. som
förekommer på vågrät axel avser första gången den förekommer information till patienten och allra sist avser det
information till närstående.
Kort om Svenska Palliativregistret:
- Täckningsgraden ca 60 procent målet är 70 procent
- Start år 2005
- Registret ingår som en del i äldresatsningen
- Klaras målninvån 70 procent täckningsgrad får man ta del av prestationsersättningen
121
Cancer
Varje år diagnosticeras drygt 10000 människor med en cancersjukdom i Västra Götaland. Av dessa dör drygt
4000 av sin sjukdom. Just nu lever 80 000 människor som en gång har fått en cancerdiagnos. Ungefär 60% av
dem som fått diagnosen har botats, många lever med en kronisk cancersjukdom och dör av andra orsaker än
cancer. Ännu fler är närstående till en person som får diagnosen och de påverkas också av sjukdomen.
Antalet personer som får diagnosen har ökat de
senaste tjugo åren. Detta är delvis en effekt av att
medellivslängden ökar, då risken för att få en cancersjukdom ökar med stigande ålder. Andra orsaker
kan vara en mer aktiv diagnostik. Hälso- och sjukvårdens ansvar för cancervård är brett och i regionen pågår lokalt och regionalt utvecklingsarbete
kring screening, tidig upptäckt, patientprocesser för
utredning och behandling, patientmedverkan, rehabilitering, psykosocialt stöd och palliativ vård.
Förväntningarna på detta arbete är stora, färre människor ska insjukna och dö i cancer, de som överlever ska påverkas mindre av sjukdom och behandling och de och deras närstående ska få en bättre
livskvalitet.
Personer med cancer får i många fall sin utredning,
behandling, eftervård och rehabilitering vid olika
enheter och vid olika sjukhus. Vårdens resultat är
beroende av allas insatser och den goda cancersjukvården är ett gemensamt ansvar. I rapporterna för
de olika cancersjukdomarna har vi därför valt att
utgå från geografiska områden.
Cancer är inte EN sjukdom, den har olika karaktär
och förlopp i olika organ och även inom ett organ
finns det olika grader av hur elak tumören är. För
att beskriva hur tumören har spridit sig (stadium)
finns ett internationellt system (TNM) där
- T (tumör) beskriver tumörens storlek och
hur långt den spridit sig lokalt,
- N (nodes) beskriver om det finns spridning
till lymfkörtlar och
- M (metastasis) beskriver om det finns
spridning till andra organ såsom lever eller
lunga.
Sjukvårdens strävan är att hitta tumören i så lågt
stadium som möjligt motsvarande T0-1, N0, M0,
eftersom detta ökar möjligheterna att personen blir
botad. Screeningprogrammet för livmoderhalscancer syftar främst till att påvisa och ta bort förstadier
till cancer (prevention). Detta program har i Västra
Götalandsregionen varit mycket framgångsrikt och
vi har nu en lägre incidens än riket i övrigt När det
gäller mammografisk hälsokontroll handlar det
främst om att hitta cancer så tidigt som möjligt.
Även för detta program görs insatser för att höja
deltagandet. Insatser görs också för att stärka regionens resurser för koloskopier för att det ska bli
möjligt att medverka i det nationella programmet
för kolorektalcancerscreening. Det pågår också
arbete för att stödja primärvårdens möjligheter att
hitta cancer tidigt och för att förtydliga var ansvarsgränsen går mellan primärvård och sjukhusvård vid
utredning av cancer.
Eftersom cancer egentligen är många olika sjukdomar och upptäcks i olika stadier blir antalet insjuknade för vissa beräkningar litet vilket gör uppgifterna mindre säkra rent statistiskt. Men de variationer som finns mellan sjukhus och över tid bör
ändå stimulera till kvalitetsdriven verksamhetsutveckling. För att ge verksamheter och processteam
ännu bättre möjlighet till detta ger de nationella
kvalitetsregistren nu de kliniska verksamheterna
ökade möjligheter att följa resultat för olika indikatorer över tid.
Generellt ligger regionens cancervård väl i nivå
med den i riket. Det finns i årets rapport data att
glädjas över. Fler patienter med misstänkt lungcancer utreds med PET/DT vilket gör att behandlingen
kan planeras på ett säkrare sätt. Minskade väntetider ses redan för några processer. Det finns också
data som visar att regionen inte lever upp till jämlik
vård utifrån ett geografiskt perspektiv, delvis kan
det bero på skillnader i bemanning exempelvis på
diagnostiksidan men det finns skäl för sjukhusen att
se över flöden och kompetenser.
Verksamhetsanalysen redovisar inte hur antalet
patienter fördelar sig mellan olika sjukhus. Regionen har i ett nationellt perspektiv kommit långt med
ändamålsenlig arbetsfördelning mellan sjukhusen.
För några cancersjukdomar finns det ett fortsatt
behov av att diskutera hur invånarna ska garanteras
jämlik vård både vad gäller utredning, behandling
och eftervård.
Visionen om ”Den goda cancervården: för människors behov, genom människors samlade kompetens, med gemensamma resurser” kan bara nås
genom kunniga och medverkande invånare, engagerade medarbetare och en klok planering av våra hur
våra resurser används. För det viktiga arbete som
utförs av olika patientprocessteam vid sjukhusen, i
primärvården och i den kommunala hälso- och
sjukvården är Regionalt cancercentrum väst ett stöd
för utveckling av den goda cancersjukvården.
122
Områdesindelning
i canceravsnittet bygger på patientens hemort vid diagnos indelade enligt nedan.
Folkmängd 2012 (antal)
Fyrbodal
Skaraborg
Göteborgsområdet
Område
Område
Fyrbodal
Göteborgsområdet
Skaraborg
Södra Älvsborg
Västra Götaland
Södra
Bohuslän
Totalt
Totalt
273 007
780 784
256 955
289 701
1 600 447
Kvinnor
Kvinnor
135 816
392 517
127 964
145 184
Män
Män
137 191
388 232
128 991
144 517
801 481 798 931
123
Regionala processägare
Patientprocess
Kvalitetsregister
Regional processägare
Barncancer
Nationellt/nordiskt
Marianne Jarfelt
Bröstcancer*
Nationellt
Stig Holmberg, Zacharia Einbeigi
Mammografisk hälsokontroll
Maria Edegran
Hjärntumörer
Nationellt
Marie Sjögren
Huvud-halscancer*
Nationellt
Martin Beran, Jan Nyman
Malignt melanom*
Nationellt
Karin Terstappen, under tillsättning
Lungcancer*
Nationellt
Bengt Bergman, Jan Nyman
Sköldkörtelcancer
Regionalt
Svante Jansson
Matstrupscancer
Nationellt
Ulrika Smedh
Magsäckscancer
Nationellt
Lars-Erik Hansson
Lever-, gallvägscancer
Nationellt
Magnus Rizell
Bukspottkörtelcancer
Nationellt
under tillsättning
Tjocktarms-/Ändtarmscancer*
Nationellt
Stefan Skullman, Susanne Ottosson, Karl Kodeda
Screening, tjocktarmscancer (utredning)
Andreas Pischel
Livmoderhalscancer
Nationellt
Pär Hellberg
Livmoderkroppscancer
Nationellt
Janusz Marcickiewicz
Äggstockscancer*
Nationellt
Pernilla Dahm Kähler
Gynekologisk onkologi
Marie Swahn
Livmoderhalscancerprevention
Regionalt
Björn Strander
Njurcancer*
Nationellt
Sven Lundstam
Urinblåsecancer*
Nationellt
Sten Holmäng
Prostatacancer*
Nationellt
Jan-Erik Damber
Uro-onkologi
Karin Braide
Blodcancer
Nationella (7 st)
Hege Garelius
Myelom
Nationellt
Cecilie Blimark
Lymfom
Nationellt
Herman Nilsson Ehle
Okänd primärtumör
Gunnar Lengstrand
Understödjande cancervård
Gunnar Eckerdahl
Palliativ vård
* ingår i verksamhetsanalysen
Nationellt
Elisabeth Löfdahl
124
Grafernas utformning
För att visualisera presenterade kvalitetsindikatorer
används två typer av grafer med stratifiering efter
hälso- och sjukvårdskansliområden (enligt patienternas hemort vid diagnosen) samt diagnosår.
Till varje stratum i respektive graf ges också information om totala antalet patienter i gruppen (N)
samt andel eller median beroende på frågeställning.
Liggande stapeldiagram
Andelsangivelser presenteras i form av liggande
staplar på skalan 0 till 100 procent försedda med
konfidensintervall.
Stapeln sträcker sig fram till den punkt på x-axeln
där andelen sammanfaller med uppmätt andel bland
de patienter vi i varje grupp betraktar. Undantaget
eventuella mät- och registreringsfel ger detta en
korrekt bild av andelen i aktuellt stratum så länge
registrets täckningsgrad är hög.
Angivna konfidensintervall blir dock intressanta om
vi betraktar patienter i underlaget som ett slumpmässigt urval från en större population. Konfidensintervallet täcker då med viss säkerhet in den korrekta andelen även för den större populationen trots
att den ej observerats i sin helhet. Detta är till hjälp
exempelvis om registret har en låg täckningsgrad
men valet mellan att registrera och inte registrera en
patient kan antas ha skett slumpmässigt. Ligger
kvalitetsindikatorn stabil från år till år kan urvalet
patienter för valda år också betraktas som ett
slumpmässigt stickprov från populationen över tid,
varpå konfidensintervallen avspeglar populationen i
området generellt.
De konfidensintervall som används är 95procentiga. Ett enskilt konfidensintervall antingen
innehåller eller innehåller inte det sanna värdet på
kvalitetsindikatorn. Men skapar vi för samma population 100 stycken konfidensintervall utifrån 100
slumpmässiga stickprov så kommer i princip 95 av
dessa innefatta det sanna värdet.
Att konfidensintervall för olika staplar överlappar
betyder att vi för större populationer än de faktiskt
observerade inte kan förkasta hypotesen om likvärdiga indikatornivåer.
Median och kvartiler
Ledtider presenteras med en cirkel för median samt
vågräta linjer från första till tredje kvartil.
Patienter i varje område kan delas in i fyra grupper.
Första gruppen består av den fjärdedel patienter
som har de kortaste ledtiderna. Dessa tider finns
inte illustrerade i grafen. Ledtiderna för nästa grupp
ligger i intervallet från den horisontella linjens start
fram till cirkeln. Gruppen med de näst längsta tiderna ligger i intervallet från cirkeln till linjens slut
och de 25 procent längsta tiderna ligger utanför
linjen.
Linjens startpunkt och cirkeln sammanfaller i förekommande fall med noll dagar, vilket betyder att
minst hälften av patienterna haft en ledtid på noll
dagar.
Relativ överlevnad
Den relativa överlevnaden skattar överlevnaden
bland cancerpatienter vid avsaknad av andra dödsorsaker. Den definieras som kvoten mellan den
observerade överlevnaden för cancerpatienterna och
den förväntade överlevnaden hos en jämförbar
grupp i den allmänna befolkningen.
I detta kapitel har den relativa överlevnaden beräknats med periodanalys och ålderstandardisering på
motsvarande sätt som gjorts i Socialstyrelsen rapport “Cancer i Sverige – Insjuknande och överlevnad utifrån regional och socioekonomisk indelning
(mars 2011)”. Vid periodanalys använder man
endast händelser (dödsfall) som inträffar under en
given uppföljningsperiod. I analyserna har uppföljningsperioden 2008-2012 använts för patienter som
diagnostiserats under åren 2003-2011. Avsikten
med att använda periodanalys i denna rapport är att
få en aktuell skattning av den relativa 5-års överlevnaden. I dessa analyser kommer 1-års överlevnaden baseras på patienter som fick diagnosen
2007-2011 2-års överlevnaden baseras på 1-års
överlevnaden och de som fick diagnosen 20062010. 3-års överlevnaden baseras på 2-års överlevnaden och de som fick diagnosen 2005-2009 och så
vidare för 4-års och 5-års överlevnaden.
Syftet med att ålderstandardisera den relativa överlevnaden är att möjliggöra en jämförelse av överlevnaden mellan olika geografiska områden trots att
överlevnaden kan vara olika i olika åldersgrupper
och att befolkningen i områdena har olika åldersfördelning.
För mer detaljer i den valda metodiken hänvisas till
ovan angivna rapport från Socialstyrelsen.
125
Maligna hudtumörer
Presenterad data härrör från inrapporterade anmälningar till nationella kvalitetsregistret för hudmelanom startat 1999. Urvalet baseras på patienter diagnostiserade 2009 – 2011 och som vid detta tillfälle
var folkbokförda i Västra Götaland.
Täckningsgraden i kvalitetsregistret (andelen
lagstadgade anmälningar i cancerregistret som
också anmälts till kvalitetsregistret) uppgick under
aktuell tidsperiod till 86 procent.
Malignt hudmelanom är den allvarligaste av hudens
cancerformer. År 2011 diagnosticeras i Sverige
3 323 nya fall och antalet nya fall ökar kraftigt varje
år (år 2010 2 863 nya fall).
Den åldersstandardiserade incidensen av malignt
melanom i huden ligger i VGR över den i riket.
Orsaken till detta är väsentligen okänd. Kust- och
båtliv med hög solexponering samt genetiska faktorer tros bidra. År 2009 – 2011 hade vi en melanomincidens enligt tabell 1.
Tabell I-1: Incidens av malignt melanom i huden (åldersstandardiserad mot Sveriges medelbefolkning år 2000).
Antalet fall per 100 000 individer. Uppgifterna avser Västra
Sjukvårdsregionen, vilket förutom Västra Götaland även
inkluderar Norra Halland.
2009
2010
2011
Män
36
39
47
Kvinnor
35
35
42
Hudmelanom förekommer i alla åldrar från pubertet
och uppåt. Åldersfördelningen skiljer sig något åt
mellan män och kvinnor genom att kvinnor insjuknar i yngre ålder.
Tidig diagnostik och bortoperation av melanom,
medan tumören fortfarande är tidig och tunn, är av
största betydelse för prognosen. Detta kräver en stor
medvetenhet hos allmänheten såväl som inom primärvården. Individer med avvikande leverfläckar
bör snabbt komma till hudspecialist för diagnostik
och åtgärd. Det är framför allt den äldre populationen som söker sent med tjocka melanom. Därför
vore det önskvärt att man inom primärvården, i
samband med att medelålders/äldre individer söker
av annan orsak, rutinmässigt tittar över individens
hudkostym för att upptäcka melanom hos dessa
individer på ett tidigare stadium.
Inom regionen finns skillnader i möjlighet för individen att direkt söka hudläkare; inom storstadsregionen, främst Göteborg, finns privatpraktiserande
hudläkare till vilka man kan söka direkt, medan
man i regionen i övrigt oftast först söker primärvården.
Indikator: Väntetid från första läkarbesök till
primärkirurgi
Fig I-1: Tid, i antal dagar (x-axel) från första läkarbesök till
primäroperation (patienter diagnostiserade 2009-2010) per
Hälso- och Sjukvårdsnämndområde.
(Observera att datum för första läkarbesök är en
uppgift som ibland inte ifylls korrekt vid anmälan
till kvalitetsregistret för melanom. Detta på grund
av att man saknar kännedom om första besöksdatum i primärvården och istället anger första besöksdatum på den egna kliniken.
Dessa uppgifter kan därför bli något missvisande.)
Kommentarer fig I-1:
För patienter med misstänkta melanom, liksom för
patienter med annan cancermisstanke, innebär väntetider till åtgärd och diagnos en tid av oro. Via
kvalitetsregistret för hudmelanom kan vi mäta tid
från första läkarbesök till primäroperation (när
hudtumören opereras bort, Fig.I-1). Då första läkarbesöket inte sällan är i primärvården, som oftast
remitterar vidare till sjukhusklinik (hud- eller kirurgklinik) vid misstanke om melanom, så återspeglar det uppmätta tidsintervallet i vissa fall flera
väntetider; väntetid till sjukhusläkare och därefter
väntetid till operation i de fall detta inte görs direkt.
Om inremitterande läkare inte anger melanom som
möjlig diagnos i sin remiss, och sådan misstanke
inte väcks hos mottagande remissinstans vid bedömning av remissen, kan väntetiden till sjukhusklinik ibland bli lång.
126
Indikator: Väntetid från diagnostisk åtgärd till
besked om diagnos
Indikator: 5-års relativ överlevnad vid maligna
melanom
Fig I-2: Väntetid från diagnostisk åtgärd till att patienten får
besked om diagnos i antal dagar (patienter diagnostiserade 2009-2011).
Fig I-4: Relativ femårsöverlevnad per område. Figuren
illustrerar även skillnader i relativ femårsöverlevnad mellan
kvinnor och män. Överlevnaden är beräknad med periodanalys med fönster 2008-2012 Se kapitlets inledning för
närmare förklaring.
Kommentarer fig I-2:
Efter primäroperation följer för patienten ytterligare
väntan på besked om histopatologisk diagnos.
Denna väntetid är 25 dagar (medianvärde) i VGR,
men varierar något inom regionen (14 – 28 dagar,
Fig I-2). Variationen antas till stor del bero på att
sjukhusen anlitar olika patologkliniker och här
varierar svarstiden från klinik till klinik.
Indikator: Andel maligna melanom <= 1 mm
Kommentarer fig I-4:
Den relativa överlevnaden, korrigerad för annan
icke melanomrelaterad dödlighet, är i VGR efter 5
år för män 89,5 % och för kvinnor 94,7 % (Fig I-4).
Femårsöverlevnad redovisas separat per sjukvårdsområde i figur 4. Den högre överlevnaden för kvinnor beror på att kvinnor har något tunnare melanom
än män vid diagnos, vilket kan bero på att kvinnor i
större utsträckning än män undersöker sin hud och
kontrollerar sina leverfläckar och därmed söker
läkare tidigare vid förändring. Uppdelat på sjukvårdsområden, se figur 4, så kan man notera vissa
skillnader inom de olika områdena. Skillnaderna
faller inom konfidensintervallen varför man inte
kan dra några slutsatser utifrån dessa.
Kommenterat av Karin Terstappen.
Fig I-3: Antal och andel hudmelanom som är max en
millimeter tjocka (diagnostiserade 2009-2011) uppdelat på
de olika Hälso- och Sjukvårdsnämndområdena.
Kommentarer fig I-3:
Tjockleken på ett melanom vid diagnostillfället (Fig
I-3) beror på hur tidigt tumören upptäcks. Melanom
tunnare än en millimeter har mycket god prognos
med en relativ överlevnad på runt 100 procent. I
VGR är knappt 61 procent av alla nyupptäckta
melanom tunnare än en millimeter, med en variation mellan sjukvårdsområdena mellan 53,7 och
60,3 procent, se figur I-3.
127
Huvud- och Halscancer
Indikator: Väntetid från remiss till behandlingsbeslut år 2008-2011
Huvud- och halscancer innefattar cancer i läpp,
munhåla, svalg, struphuvud, näsa, bihålor och
spottkörtlar. Tumörgruppen omfattar sålunda cancer med stora olikheter både avseende utredning,
behandling och prognos. Detta måste vägas in när
man värderar skillnader i utfall på de relativt få
patienter som ingår redovisningen.
Varje år diagnostiseras cirka 220 patienter med
huvud- och halscancer inom Västra Götalandsregionen.
Presenterade data härrör från inrapporterade anmälningar till Svenskt kvalitetsregister för huvud- och
halscancer, som startade 2008. Urvalet baseras på
patienter som 2008-2011 var folkbokförda i Västra
Götaland. Mätetalen presenteras uppdelat på områden baserade på patientens hemort vid diagnostillfället.
Täckningsgraden i kvalitetsregistret (andelen
lagstadgade anmälningar i cancerregistret som
också anmälts till kvalitetsregistret) uppgick under
aktuell tidsperiod till 100 procent.
Data för 5-års relativ överlevnad baserar sig på
Cancerregistret. Överlevnaden är beräknad genom
en periodanalys för patienter som diagnostiserats
under åren 2003-2011 med uppföljningsperiod
2008-2012.
Indikator: Multidisciplinär bedömning
Fig I-2. Väntetid från remiss till behandlingsbeslut år 20082011.
Kommentarer fig I-2:
Väntetiden i median från remissankomst till behandlingsbeslut inom Västra Götaland har legat
stabilt under de redovisade åren. Det som har förändrats är att tredje kvartilen ligger 10 dagar lägre
år 2011 jämfört med år 2008. Detta innebär att 75
% av våra patienter har fått sitt behandlingsbeslut
inom 56 dagar från remissankomst 2011 jämfört
med 66 dagar 2008. Detta uppfattar vi som ett tecken på att vårdprocessen för huvud- och halscancer
inom regionen generellt blivit bättre och stabilare.
Det föreligger en skillnad i väntetiden när man
jämför regionens sjukhusområden. I Fyrbodal ligger
medianen 7 dagar lägre än i de övriga områden över
hela perioden.
Den målsättning som finns för väntetiden i regionens vårdprogram för huvud-halscancer är 25 dagar.
Utredningen skall vara genomförd inom 21 dagar
och sedan tar det ytterligare ett par dagar innan den
multidisciplinära konferensen kan genomföras.
Fig I-1. Multidisciplinär bedömning vid huvud- och halscancer.
Kommentarer fig I-1:
Över 90 % av patienterna med huvud- och halscancer visas på multidisciplinär konferens på SU (fig.
I-1). Läppcancer diagnostiseras tidigt och är lätt att
åtgärda kirurgiskt efter de principer som är beskrivet i det regionala vårdprogrammet. Dessa visas
inte på multidisciplinär konferens och utgör cirka 9
% av huvud- och halscancer. Utnyttjandet av konferensen får ses som optimal.
Skillnaden mellan sjukhusområdena är liten.
128
Indikator: Väntetid från remissankomst till
behandlingsstart år 2008-2011
Indikator: 5-års relativ överlevnad vid huvudhalscancer
Fig I-3. Väntetid från remissankomst till behandlingsstart år
2008-2011.
Fig I-4. 5-års relativ överlevnad vid huvud och halscancer.
Överlevnaden är beräknad med periodanalys med fönster
2008-2012. Se kapitlets inledning för närmare förklaring.
Kommentarer fig I-3:
Väntetiden från remiss till behandlingsstart har ökat
något under de redovisade åren. Behandlingsstart
avser första behandling som kan vara kirurgi, strålbehandling eller medicinsk tumörbehandling. De
olika behandlingarna har olika väntetid och därför
kan man inte dra några slutsatser av denna ökning.
Tredje kvartilen ligger klar lägre för år 2011 jämfört med år 2008 vilket innebär att färre patienter
fått vänta lång tid.
Kommentarer fig I-4:
Överlevnaden baserar sig på patienter som fått sin
diagnos under perioden 2003-2011 med uppföljningsperioden 2008-2012.
Kvinnor har bättre prognos än män och det kan
förklaras av att det finns skillnader i vilka diagnoser
som drabbar kvinnor jämfört med män.
Behandlingen av huvud- och halscancer i regionen
är sedan många år tillbaka centraliserad till SU. Det
finns därför ingen anledning att tro att patienter från
något sjukhusområde skulle behandlas annorlunda.
De mindre skillnader som ses i överlevnad mellan
områdena bör därför bero på skillnader avseende
diagnos och stadium.
Kommenterat av Martin Beran och Jan Nyman.
129
Lungcancer
Indikator: Andel patienter med icke-småcellig
lungcancer i stadium IA-IIB som opereras
Lungcancer är den tumörsjukdom som flest personer dör av både i Sverige och internationellt. Mer
än 3000 insjuknar varje år i Sverige och det är en
ökande incidens, där lika många kvinnor som män
drabbas. Prognosen är generellt dålig med en långtidsöverlevnad på cirka 15 %. Positiva inslag är
dock en ökad forskningsaktivitet internationellt som
har ökat kunskapen om sjukdomens natur bland
annat på cell- och genetisk nivå med nya mer specifika behandlingsmöjligheter.
Under 2012 har svenska planeringsgruppen för
lungcancer tagit fram ett nytt nationellt vårdprogram som kommer att skickas ut på remiss till regionerna under 2013. Därefter sker ett arbete med
regionala anpassningar.
Socialstyrelsen publicerade 2011 nationella riktlinjer för lungcancer där också 17 indikatorer för god
vård angavs, varav 9 med specifik målnivå. Diskrepansen och bristerna i Västra sjukvårdsregionen har
identifierats, vilket har lett till ett regionuppdrag
som blev färdigt 2012, med målsättning att rätta till
detta. Ett antal av dessa indikatorer har bedömts
som särskilt viktiga vilka presenteras nedan.
Presenterade data härrör från inrapporterade anmälningar till nationella kvalitetsregistret för lungcancer som startade 2002. Urvalet baseras på patienter
som diagnostiserades 2008-2011 och vid detta tillfälle var folkbokförda i Västra Götaland.
Täckningsgraden i kvalitetsregistret (andel anmälningar i lagstadgade cancerregistret som också
anmälts till kvalitetsregistret) uppgick under aktuell
tidsperiod till 100 procent.
Fig. I-5. Andel patienter med icke-småcellig lungcancer i
stadium IA-IIB som opereras.
Kommentarer fig. I-5:
Operation är den viktigaste kurativt syftande behandlingen vid lungcancer stadium I-II, d.v.s. utan
påvisad spridning av tumören. För hela regionen är
andelen opererade patienter i dessa sjukdomsstadier
cirka 70 %, vilket ligger något över riksgenomsnittet för åren 2002-2009. Den viktigaste anledningen
till att ca 30 % av patienter i dessa sjukdomsstadier
inte opereras är en hög förekomst av annan sjuklighet. Många av dessa patienter kan i stället erbjudas
kurativt syftande strålbehandling med goda resultat.
Variationen i operationsfrekvens mellan de olika
sjukhusområdena har överlappande konfidensintervall. Analysen ger därför inte skäl att anta att tillgängligheten till kirurgi skiljer sig inom regionen.
Det finns heller ingen tidstrend som tyder på att
tillgängligheten till kirurgi skulle variera över tid.
130
Indikator: Andel patienter med icke småcellig
lungcancer som genomgått PET-DT inför start
av kurativt syftande behandling
Fig. I-6 Andel patienter med icke småcellig lungcancer
som genomgått PET-DT inför start av kurativt syftande
behandling.
Kommentarer fig I-6.
Med kurativt syftande behandling avses här operation eller kemoradioterapi (kombination av fulldos
strålbehandling och cytostatika). Användandet av
PET-DT i utredningen inför kurativt syftande behandling har en hög prioritet i Nationella riktlinjer
för lungcancervård 2011. Den genomsnittliga andelen patienter med PET-DT i denna grupp var under
analysperioden 2008 – 2011 44,3% i regionen,
vilket sannolikt ligger något under riksgenomsnittet
för motsvarande period. Här måste man beakta att
den första och hittills enda PET-DT-utrustningen i
VGR installerades på SU 2008, och att utnyttjandet
härefter stadigt har ökat. Den positiva tidstrenden
för hela regionen framträder tydligt om man analyserar samma indikator år för år:
2008: 16%
2009: 28%
2010: 54%
2011: 85%
Genomsnittssiffrorna för 2008 – 2011 redovisar
således delvis ”historiska” data, och följsamheten
till riktlinjerna ligger idag sannolikt över 90 % i
hela regionen.
Utnyttjandegraden var högre på SU under 2008 –
2010, medan vi har indikationer på att resten av
regionen har kommit ikapp under 2011 – 2012. För
SÄS, som har den lägsta genomsnittssiffran för hela
perioden 2008 – 2011, var andelen PET-DT inför
kurativt syftande behandling 81 % under 2011 och
100% under 2012.
Indikator: Andel patienter med obotbar lungcancer (stadium IIIB och IV) som får torakal
strålbehandling i palliativt syfte
Fig. I-7 Andel patienter med obotbar lungcancer (stadium
IIIB och IV) som får thorakal strålbehandling i palliativt
syfte.
Kommentarer fig. I-7
Denna indikator låter sig inte besvaras korrekt utifrån registerdata. Här finns tre svårigheter:
1. Det nationella lungcancerregistret skiljer
inte mellan kurativ och palliativ strålbehandling
2. Stadieindelningssystemet vid lungcancer
omdefinierades 2010 för just stadium IIIB
och IV, varför sammanslagningsdata för
2008 – 2011 är svårtolkade
3. Analyserna baseras idag enbart på inrapporterad planerad primär behandling, medan palliativ strålbehandling ofta ges även
senare i sjukdomsförloppet, och därför inte
kommer med i rapporten.
Med dessa förbehåll tyder ändå den skattade andelen 13,2 % för regionen på att palliativ strålbehandling är en underutnyttjad metod.
Variationen mellan de olika sjukhusområdena tillåter inga säkra slutsatser om skillnader tillgänglighet
på grund av överlappande konfidensintervall, men
andelar under 10 % (Skaraborg) kan förtjäna en
särskild genomlysning.
131
Indikator: Andel lungcancerfall som bekräftats
med vävnadsprov
Fig I-8. Andel lungcancerfall som bekräftats med vävnadsprov
Kommentarer fig. I-8:
Med vävnadsprov menas såväl histologisk som
cytologisk provtagning. Andelen fall med bekräftad
diagnos är då 97,4 % i regionen med små variationer mellan sjukhusområden.
Här finns en allvarlig invändning mot validiteten
hos indikatorn. Det finns goda skäl 35 att misstänka
att fall som diagnostiserats på enbart kliniska och
radiologiska grunder, det vill säga utan vävnadsprov, är underrapporterade till såväl lungcancerregistret som till Cancerregistret. Detta ger per automatik en hög andel med vävnadsprov. Variationer i
indikatorn inom och mellan regioner återspeglar
därför i viss utsträckning brister i rapporteringen,
där en låg andel i själva verket kan återspegla en
högre precision i inrapporteringen.
35
Koyi et al. Lung Cancer 2002;37:137-42.
Indikator: Andel patienter med tumörstadium
IIIA och IIIB som får kurativt syftande kemoradioterapi
Fig. I-9. Andel patienter med tumörstadium IIIA och IIIB
som får kurativt syftande kemoradioterapi.
Kommentarer (fig. I-9och I-10):
Här finns åter problemet att definitionen av stadium
IIIB ändrades 2010, varför sammanslagningsdata
över perioden 2008-2010 är svårtolkade. En siffra
kring 43 % baserat på registerdata förefaller dock
rimligt återspegla tillämpningen i regionen. Om
man studerar utfallet över perioden 2010 – 2011 då
stadieindelningssystemet var detsamma, och begränsar analysen till patienter med performance
status 0 eller 1 (helt uppegående, kan utföra vanligt
eller lättare arbete) som utgör den primära målgruppen för behandlingen, så kommer vi upp till ca
70 % i regionen (fig I-6). Detta är en bättre skattning av andelen patienter som får ”rätt” behandling.
Viktiga orsaker till att vi inte når 100 % är annan
sjuklighet eller allt för stora strålfält. Jämförbara
riksdata finns ej publicerade.
Variationer mellan sjukhusområden är mycket små
under den aktuella tidsperioden. I tidigare analyser
för perioden 2002 – 2009 såg vi större variationer
mellan de olika sjukhusområdena som kan ha återspeglat variationer i tillgänglighet till strålbehandling inom regionen, men som nu verkar ha utjämnats efter ett aktivt kvalitetsarbete baserat på registeranalyser.
132
Indikator: Andel patienter med tumörstadium
IIIA och IIIB i performance status 0-1 som får
kurativt syftande kemoradioterapi
Fig. I-10 Andel patienter med tumörstadium IIIA och IIIB i
performance status 0-1som får kurativt syftande kemoradioterapi.
Kommentarer: Se föregående.
Indikator: Andel patienter med tumörstadium
IV i performance status 0, 1 eller 2 som får kemoterapi i palliativt syfte
Fig. I-11. Andel patienter med tumörstadium IV som får
kemoterapi i palliativt syfte
Kommentarer fig. I-11
Palliativ kemoterapi (cytostatikabehandling) rekommenderas ej till patienter med nedsatt allmäntillstånd varför analysen bör begränsas till patienter
i performance status 0, 1 eller 2 (L6b). Andelen blir
då 83,2 % i regionen. Siffran ligger över Socialstyrelsens angivna målnivå på 78 %, och tyder inte på
att patienter i VGR generellt underbehandlas. Det
finns en viss variation mellan sjukhusområdena, där
SÄS ligger i topp med 91,7 % av patienterna som
planeras för primär kemoterapi, vilket får anses
vara en mycket hög andel. Tidstrenden över perioden 2008 – 2011 är stabil på regionnivå.
Indikator: 2-årsöverlevnad vid lungcancer
Fig. I-12. Tvåårs överlevnad med konfidensintervall. Överlevnaden är relativ och bygger på periodanalys med fönster 2008-2012. Se kapitlets inledning för förklaring.
Kommentarer fig. I-12:
Överlevnadsprognosen efter lungcancerdiagnos är
generellt dålig och lungcancer utgör den vanligaste
cancerrelaterade dödsorsaken i Sverige liksom i
övriga delar av västvärlden. Viktiga prognosfaktorer är tumörutbredning och performance status
vid diagnos, där patienter bosatta och utredda i
VGR under perioden 2002 – 2010 haft en något
mindre gynnsam profil än i riket som helhet. 1- och
2-årsöverlevnaden kan i begränsad utsträckning
påverkas av cytostatika- och strålbehandling, medan 5-årsöverlevnaden är starkt relaterad till andelen patienter som kan opereras. En 2-årsöverlevnad
på 25,7 % för män och 30,5 % för kvinnor med
lungcancerdiagnos kan förstås inte betraktas som
tillfredsställande, men är med hänsyn till den prognostiska profilen hos patienterna inte oväntat låg.
Den signifikant bättre prognosen hos kvinnor som
ses i nästan alla cancermaterial har ingen entydig
förklaring. Det finns en liten skillnad mellan sjukhusområdena som kan motivera en genomlysning
och kompletterande analyser där man stratifierar för
kända prognosfaktorer.
133
Indikator: Andel fall där behandlingsbeslut
tagits i multidisciplinär konferens
Indikator: Ledtid från remiss till behandlingsbeslut
Fig I-13 Andel fall där behandlingsbeslut tagits i multidisciplinär konferens
Fig I-14 Ledtid från remiss till behandlingsbeslut
Kommentarer I-13
Behandlingsbeslut i multidisciplinär konferens har
fått en hög prioritet i nationella riktlinjer för lungcancervård 2011. Multidisciplinär konferens kan
vara en bra metod för att tillförsäkra vissa patientgrupper rätt behandling. Detta gäller framför allt
vid kombinationer av flera behandlingsmodaliteter,
men även vid införandet av nya behandlingsmetoder och vid komplexa kliniska tillstånd. Den observerade andelen patienter på 45,8 % i regionen
med multidisciplinärt konferensbeslut är otillfredsställande låg, och borde ligga på minst 60 %. Här
ses reella skillnader mellan sjukhusområden som
återspeglar en ojämlik tillgång till multidisciplinära
konferenser inom regionen. För att förbättra situationen krävs en omfattande utbyggnad av video- och
telekonferensutrustning inom regionen, samt förstärkning av specialistläkarbemanningen på regionsjukhuset. I avvaktan på långsiktiga lösningar har vi
under 2011 etablerat regionala beslutskonferenser
med tillfälliga tekniska lösningar. Tidstrenden visar
också att den regionala nivån börjar närma sig 50 %
under 2011. Siffrorna för 2012 är inte klara.
Kommentarer I-14
Denna ledtid avser den faktiska utredningstiden på
specialistkliniken, medan tiden i primärvården inte
är inräknad. Median utredningstid i regionen var
under perioden 2008 – 2011 cirka 35 dagar, med en
stor variation mellan olika patienter. Generellt tar
utredningen längre tid hos patienter som sedan kan
erbjudas kurativ behandling, vilket beror på att
utredningen i denna patientgrupp innehåller fler
utredningsmoment än vid planerad palliativ behandling.
Det finns inga etablerade riktlinjer för hur lång tid
en lungcancerutredning skall/får ta. Det finns heller
inga data som visar att utredningstidens längd påverkar överlevnadsprognosen vid lungcancer. Däremot finns det gott om data från patient- och anhöriggrupper som vittnar om oro och missnöje med
långa utredningstider i väntan på besked om diagnos och behandling. Det finns starka skäl att beakta detta och att begränsa utredningstidens längd
till kortast erforderliga. Svenska lungcancerstudiegruppen publicerade 1999 ett policydokument där
28 dagar ansågs vara en rimlig tid för att bli klar
med utredningen och fatta beslut om behandling
hos minst 80 % av patienterna. Vi är idag fortfarande långt ifrån dessa tider. Under perioden 2008 –
2011 tog det således cirka 35 dagar innan hälften av
patienterna var färdigutredda (medianvärde) och
kring 60 dagar innan vi i VGR hade nått behandlingsbeslut hos minst 75 % av patienterna. Under
2010 – 2012 har det inom regionen påbörjats ett
brett och långsiktigt arbete med att effektivisera
utredningen vid lungcancer, vilket har börjat ge
resultat inom vissa sjukhusgrupper. På SÄS låg 75
%-percentilen under perioden 2011 – 2012 på 48 –
49 dagar, och på SKAS har median utredningstid
efter 2009 legat under 30 dagar.
Kommenterat av Bengt Bergman och Jan Nyman.
134
Bröstcancer
Presenterade data härrör från inrapporterade anmälningar till nationella kvalitetsregistret för bröstcancer som startade 2008. Urvalet baseras på patienter
som 2008-2011 var folkbokförda i Västra Götaland.
Varje år diagnostiseras cirka 1 200 kvinnor med
invasiv bröstcancer i Västra Götalandsregionen.
Mätetalen presenteras uppdelat på områden baserat
på patientens hemort vid diagnostillfället. Täckningsgraden i kvalitetsregistret (andelen lagstadgade anmälningar i cancerregistret som också anmälts till kvalitetsregistret) uppgick under aktuell
tidsperiod till 100 procent.
Indikator: Fastställd malignitet preoperativt
Indikator: Reoperation på grund av tumördata
Fig I-16 Andel patienter som reopererats på grund av
tumördata. Observera att x-axeln slutar på 20.
Kommentarer fig I-16:
Andel reopererade på grund av tumördata, t ex
bristande radikalitet, är genomgående låg och avspeglar god kvalitet på preoperativ utredning och
genomförd operation.
Indikator: Reoperation på grund av komplikationer
Fig I-15. Andel patienter med preoperativt fastställd malignitet.
Kommentarer fig I-15:
Andel preoperativt fastställd malignitet är genomgående hög och avspeglar god preoperativ utredning.
Fig I-17. Andel patienter som reopererats på grund av
komplikationer. Observera att x-axeln slutar på 20.
Kommentarer fig I-17:
Andel reopererade på grund av komplikationer som
blödning eller infektion är likaledes låg och avspeglar även god kvalitet vid kirurgi.
135
Indikator: Undersökning med sentinel node
teknik
Fig I-18 Andel där sentinel node utfördes för att studera
tumörspridning.
Kommentarer fig I-18
Sentinel node utföres i tillfredställande grad inom
regionen. Patienter som ej behöver sentinel node
undersökning har oftast kända metastaser i lymfkörtlar.
Indikator: Multidisciplinär bedömning - preoperativt
Fig I-20 Andel patienter bedömda på preoperativ multidisciplinär konferens.
Indikator: Multidisciplinär bedömning - postoperativt
Indikator: Bröstbevarande kirurgi som slutgiltigt ingrepp
Fig I-21. Andel patienter bedömda på postoperativ multidisciplinär konferens.
Kommentarer fig I-20, fig I-21:
Fig I-19 Andel som genomgått bröstbevarande kirurgi som
slutgiltigt ingrepp.
Kommentarer fig I-19
Det finns en geografisk spridning av andelen bröstbevarande kirurgi. Det kan ej enbart bero på avstånd till strålbehandling utan torde avspegla varierande terapitradition.
En väsentlig andel kvinnor väljer själva avlägsnande av hela bröstet trots att bröstbevarande behandling skulle kunna genomföras.
Andel multidisciplinär bedömning pre- och postoperativt är hög.
136
Indikator: Väntetid från diagnos till första besök
hos specialist
Indikator: Väntetid från operation till PADbesked till patient
Fig I-22 Väntetid från diagnos till första besök hos specialist. Vågrätt linje markerar intervall från första till tredje
kvartil. Cirkel markerar median.
Fig I-24. Väntetid från operation till PAD-besked till patient.
Vågrätt linje markerar intervall från första till tredje kvartil.
Cirkel markerar median.
Kommentarer fig I-22
Väntetiden mellan diagnos och första besök hos
specialist varierar inom regionen. En viktig skillnad
är att man i Uddevalla ofta kan erbjuda patienter
besök hos specialist samma dag då man har så kallad drop-in mottagning. Även Borås har en dag
var vecka en liknande one-stop-clinic.
Kommentarer fig I-24:
Väntetiden mellan operation och PAD besked är
inom regionen väl över 3 veckor och avspeglar
långa handläggningstider inom patologi. Man eftersträvar inom regionen 2 veckor och förändringsarbete pågår inom patologin.
Indikator: Väntetid från första besök hos specialist till operation
Indikator: 5-års relativ överlevnad vid bröstcancer
Fig I-23 Väntetid från första besök hos specialist till operation. Vågrätt linje markerar intervall från första till tredje
kvartil. Cirkel markerar median.
Fig I-25 5-års relativ överlevnad vid bröstcancer. Överlevnaden är beräknad med periodanalys med fönster 20082012. Se kapitlets inledning för närmare förklaring.
Kommentarer fig 23:
Väntetiden från besök hos specialist till operation är
inom regionen ca 3 veckor med en del variationer.
Dessa variationer är dessutom ofta större under året,
t ex längre väntetider sommartid. Väntetiderna är
överlag väl över målet på cirka 2 veckor.
Kommentarer fig I-25:
Relativ överlevnad är övergripande, och utan signifikanta skillnader, nära 90 % efter 5 år.
Kommenterat av
Stig Holmberg och Zackaria Einbeigi
137
Äggstockscancer
Indikator: Andel radikalt opererade vid stadium
IIIC-IV
Presenterade data härrör från inrapporterade anmälningar till nationella kvalitetsregistret för ovarialcancer som startade 2008. Urvalet baseras på patienter som 2008 – 2011 var folkbokförda i Västra
Götaland.
Täckningsgraden i kvalitetsregistret (andelen
lagstadgade anmälningar i cancerregistret som
också anmälts till kvalitetsregistret) uppgick under
aktuell tidsperiod till 100 procent.
Indikator: Andel bedömda av referenspatolog
Fig I-27 Andel radikalt opererade vid stadium IIIC-IV
Fig I-26. Andel bedömda av referenspatolog.
Kommentarer fig. I-26
Andelen PAD som bedömts av referenspatolog är
fortsatt låg i VG med 57,1 % men dock stigande
andel sedan starten av registreringen 2008. Skaraborgs och Göteborgsområdet ligger högst i regionen
under hela registreringsperioden, medan Fyrbodal
ligger lägst. Vidare analys får utföras för att bedöma om andel bedömda av referenspatolog ändrats
i regionen, men generellt ses en positiv trend med
ökande andel referensgranskande preparat. Denna
andel stämmer fortsatt väl överens med att regionen
har brist på specialkunniga gynekologpatologer.
Ett pågående arbete utförs inom den patologiska
verksamheten för att förbättra situationen och det
finns kvarstående mycket starka önskemål om att
andelen preparat bedömda av referenspatolog skall
höjas ytterligare för att öka kvaliteten och säkerheten på den gynonkologiska patologin.
Kommentarer fig. I-27
Andelen 47,2 % radikalt opererade avancerade
ovarialcancerfall i VG vid stadium IIIC–IV för
2011 är en mycket god kvalitetsindikator på noggrann och adekvat kirurgi vid avancerad ovarialcancer. Det ses en tydligt stigande trend på totalantalet radikalopererade från 2008 till 2011 och det
beror sannolikt på att ett regionalt vårdprogram
med centralisering av selekterade fall av avancerade
ovarialcancer fall till Sahlgrenska universitetssjukhuset för extensiv kirurgi genomfördes och implementerades under 2011. Denna kvalitetsindikator
håller sig mycket väl nationellt och internationellt
och är på sikt förenlig med förbättrad total överlevnad. I och med en högre andel radikalt opererade
avancerade ovarialcancer patienter föreligger en
klar framtida förbättringspotential gentemot den
totala överlevnaden i VG så att den kan vara bland
de bästa i riket och internationellt. Vissa intraregionala skillnader föreligger där centralenheten
Sahlgrenska Universitetssjukhuset med hög kirurgisk kompetens, har en hög andel radikal opererade
och därmed god kvalitet och motstår kraven och
kvaliteten efter centraliseringen av utvalda fall av
avancerad ovarialcancer patienter.
138
Indikator: Väntetid från remissankomst till
diagnos/operation
Fig. I-28. Väntetid från ankomst av remiss till diagnosdatum medförande operationsdag
Kommentarer fig. I-28:
Medel ledtiden från ankomstdatum till diagnosdatum medförande operationsdatum i VG är 14 dagar
för 2011 och en minskning av ledtiden kan ses från
2008 då vi började registrera. En medel väntetid på
14 dagar får idag bedömas helt acceptabel och motsvarar för första gången vårt måltal för denna ledtid
på 14 dagar. Detta är glädjande. Vissa intraregionala skillnader föreligger dock och motsvarar sannolikt tillgången och variationen på operationsutrymme för gynekologisk tumörkirurgi. Majoriteten
av ovarialcancer patienter bör bli opererade inom
21 dagar, vilket också bör vara en målsättning som
idag inte uppfylls då enstaka patienter får vänta upp
emot 30-35 dagar på operation. Arbetet fortsätter
med att förbättra denna process och minska ledtiden
och data framtagen kan användas som argument för
optimering av operationsresurser.
Indikator: Väntetid från diagnos/operation till
behandlingsbeslut
Fig I-29. Väntetid från diagnosdatum/operation till beslut
om behandling
Kommentarer fig. I-29:
Medeltiden från operation till beslut om behandling
inom VG är 31 dagar för 2011 vilket är en alldeles
för lång ledtid som medför försenad primärbehandling av kemoterapi. Denna väntetid är helt beroende
av patologens arbete med svarstid på den mikroskopiska undersökningen (PAD) och denna ledtid
bör kortas markant så snart som möjligt. Patologverksamheternas svårigheter de senaste åren är
sannolikt orsak till denna ledtidsförsämring. Denna
ledtid bör kunna kortas markant och patologens
svarstid bör vara ≤ 7 dagar för att beslut om behandlings skall kunna tas inom 14 dagar, vilket i sin
tur medför att patienten skall kunna starta sin essentiella kemoterapi behandling inom de optimala 2128 dagarna.
139
Indikator: Väntetid från diagnos/operation till
start av kemoterapi
Fig I-30 Väntetid från diagnosdatum/operation till start av
kemoterapi
Kommentarer fig. I-30
Medel ledtiden från diagnosdatum/operation till
start av kemoterapi inom VG är 32 dagar för 2011.
Måltalet för denna ledtid 21 dagar då det finns
vetenskapligt underlag att det förbättrar prognosen
för patienten om kemoterapi behandlingen kan
starta inom 21 dagar efter utförd primäroperation.
Denna ledtid har arbetats intensivt med och man
kan se en förbättring och minskning av ledtiden
sedan 2008. Den ledtid bör dock vidare optimeras
och snabbas upp markant.
En snabbare svarstid på cirka 7 dagar från patologen på operations preparat medför att beslut om
start av kemoterapi kan ges efter 14 dagar så att
kemoterapibehandlingen kan ges inom 21 dagar
efter primäroperation. Det rekommenderas nationellt och internationellt att start av kemoterapi bör
ske inom 21 dagar efter primäroperation och VG´s
nuvarande gällande ledtid på 32 dagar är för lång.
Arbetet kring att förkorta denna ledtid fortsättes.
Indikator: 5-års relativ överlevnad vid äggstockscancer
Fig I-31 5-års relativ överlevnad vid ovarialcancer/äggstockscancer. Överlevnaden är beräknad med
periodanalys med fönster 2008-2012. Se kapitlets inledning för närmare förklaring.
Kommentarer fig. I-31
Den totala 5-års överlevanden för ovarialcancer i
VG från föregående verksamhetsberättelse för
ovarialcancer var 43.3 % och vid denna redovisning
45,1%, vilket är en klar förbättring och strax över
riksgenomsnittet på 44 %. Det är en överlevnad
som dock vidare borde kunna förbättras framöver i
och med implementeringen av det nya regionala
vårdprogrammet för ovarialcancer som fastställdes
under 2011 och ett nytt nationellt vårdprogram från
2012. Man kan fortsatt se regionala skillnader på 5års överlevnaden som sannolikt står för att mer
extensiv kirurgi vid centralenhet förbättrar överlevnaden då alla drabbade kvinnor genomgår en enhetlig adjuvant behandling via Jubileumskliniken på
Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Överlevnaden
på kvinnor från Göteborgsområdet ligger högt på
51,3% vilket motsvarar en klart förbättrad överlevnad jämfört med riksgenomsnittet på 44% och är
klart internationellt hållbar och godkänd. Fortsatta
analyser på kommande års 5-års överlevnad är av
stort värde och fortsatt förbättring kan förväntas i
hela regionen inklusive de regioner som har lägre
överlevnad med tanke på de genomförda vårdprogrammen.
Kommenterat av Pernilla Dahm Kähler.
140
Njurcancer
Indikator: Väntetid: remissdatum- första besök
hos specialist
Njurcancer utgör 2–3 % av cancer hos vuxna.
Knappt 1 000 fall diagnostiseras årligen i Sverige,
varav 150-200 fall i Västra Götaland. Sedan 2005
registreras alla nya njurcancerpatienter i ett nationellt kvalitetsregister. Registrets täckning mot cancerregistret är cirka 99 % i hela landet och 100 % i
Västra Götaland. Urvalet i denna analys är data från
detta register för patienter diagnostiserade 20082011 och vid denna tidpunkt folkbokförda i Västra
Götaland (viss datumregistrering infördes först
2009 varför ledtider för 2008 saknas).
Överlevnad är beräknad från regionala cancerregistret med periodanalys med fönster 2008–2012 (se
kapitlets inledning för ytterligare beskrivning).
Fig I-33 Väntetid i dagar från remissdatum till första besök
hos specialist. Vågrät linje markerar intervall från första till
tredje kvartil. Cirkel markerar median.
Indikator: Utredd med CT/Thorax preoperativt
Kommentarer fig I-33:
Mediantid från remissdatum till det första besöket
hos specialist ökade från 2009 (16 dagar) till 2011
(18 dagar). Skaraborg hade den lägsta mediantiden
(14 dagar) och Göteborgsområdet den högsta (18
dagar).
Indikator: Väntetid: Första besök hos specialistbehandlingsbeslut
Fig I-32 Andel patienter som utretts med CT/thorax.
Kommentarer fig I-32
Den vanligaste metastaslokalen vid njurcancer är
lunga. CT-thorax har en högre sensivitet för att
upptäcka metastaser än lungröntgen. CT-thorax
rekommenderas därför i det nationella vårdprogrammet som rutin vid utredning av nyupptäckt
njurcancer. Ett målvärde för det kommande året i
det nationella registret är att 90 % av patienterna
ska utredas preoperativt med CT-thorax. Inom
Västra Götaland ökade andelen som utretts med
CT-thorax från 81 % 2008 till 83 % 2011. Högsta
andelen CT-thorax utfördes inom Skaraborg (93 %)
och den lägsta i Södra Älvsborg (69 %).
Fig I-34: Väntetid i antal dagar från första besök hos specialist till behandlingsbeslut. Vågrät linje markerar intervall
från första till tredje kvartil. Cirkel markerar median. Då
medianen ligger på noll dagar innebär detta att datum för
första besök hos specialist och behandlingsbeslut sammanfaller.
Kommentarer fig I-34
Medianväntetiden från första besök hos specialist
till behandlingsbeslut var kort (0–2 dagar) tydande
på att i de flesta fall beslutades om behandling redan vid första besöket. Detta talar för att väntetiden
vid första beslut utnyttjades för kompletterande
utredningar. Sannolikt har man i en del fall inte
kallat patienten till besök hos specialist förrän alla
utredningar är klara. Detta kan förklara den något
längre väntetiden från remiss till första besök.
141
Indikator: Väntetid: ledtid från remiss till operation
Fig I-35: Väntetid i antal dagar från remiss till operation.
Vågrät linje markerar intervall från första till tredje kvartil.
Cirkel markerar median.
Kommentarer fig I-35
Den viktigaste ledtiden för patienten är den sammanlagda tiden från remiss till behandling (vanligtvis operation). I hela regionen ökade medianväntetiden från 50 till 61 dagar. Södra Älvsborg hade den
kortaste ledtiden (52 dagar) och Göteborgsområdet
den längsta (63 dagar). Ledtiden ökade från 50
dagar 2009 till 61 dagar 2011. Man kan kalkylera
med att cirka 80 % av patienten är så kallade normalpatienter som ej kräver komplicerade och
tidskrävande utredningar, utan borde kunna komma
relativt snabbt till operation. Inom pågående njurcancerprocessen i Västra Götaland har vi satt ett
långsiktigt mål att ledtiden för 80 % av patienterna
från remiss till operation bör understiga en månad.
Ett kortsiktigt mål att uppnå inom det närmsta två
åren är 70 dagar. 2009 var denna ledtid i hela
Västra Götaland 87 dagar och 2011 97 dagar. Skaraborg hade den kortaste ledtiden på 82 dagar och
Fyrbodal den längsta med 123 dagar.
Indikator: 5-års relativ överlevnad vid njurcancer
Fig I-36 Femårsöverlevnad med konfidensintervall. Överlevnaden är relativ och bygger på periodanalys med fönster 2008-2012. Se kapitlets inledning för förklaring.
Kommentarer fig I-36:
5-års relativ överlevnad var 69 % för både kvinnor
och män. 5-års överlevnad i Södra Älvsborg var 65
% och i Fyrbodal 70 %.
Kommenterat av Sven Lundstam.
142
Urinblåsecancer
Indikator: Väntetid från 1:a besök specialist till
diagnostisk TUR/px
Presenterade data härrör från inrapporterade anmälningar till nationella kvalitetsregistret för urinblåsecancer som startade 1997. Urvalet baseras på
patienter som 2008-2011 var folkbokförda i Västra
Götaland. Mätetalen presenteras uppdelat på patientens boendeort vid diagnostillfället. Täckningsgraden i kvalitetsregistret (andelen lagstadgade anmälningar i cancerregistret som också anmälts till kvalitetsregistret) uppgick under aktuell tidsperiod till
100 procent.
Indikator: Väntetid från remiss till 1:a specialistbesök
Fig I-37 Väntetid från remiss till 1:a specialistbesök
Kommentarer fig I-37
Väntetiden från remiss till 1:a specialistbesök i VG
regionen var i genomsnitt 18-22 dagar i de 4 sjukvårdsområdena under perioden 2008-2011. Målet är
att medelväntetiden skall ligga på 14 dagar och det
verkar ju som att det har blivit bättre med en medianväntetid på 15 dagar för 2011. Tyvärr får varannan patient vänta längre än 15 dagar vilket i en del
fall beror på att remissen inte högprioriterats eftersom patienten haft symptom som talat för en mer
beskedlig sjukdom än blåscancer. Under de senaste
åren har nybesöksremisser prioriterats i Sverige
vilket gör att fler lågprioriterade remisser, där en
hel del blåscancer döljs, kommer till en tidigare
undersökning och diagnos.
Fig I-38. Väntetid från 1:a besök specialist till diagnostisk
TUR/px
Kommentarer fig I-38
Väntetiden från första specialistbesök till diagnostisk operation var i genomsnitt 16-22 dagar under
perioden 2008-2011. Målet är en väntetid på 14
dagar. Någon uppenbar förbättring verkar inte ha
skett mellan 2008 och 2011. En möjlig förklaring
kan vara att operationsresurserna vid regionens
sjukhus är underdimensionerade. Det mesta urologerna opererar är cancersjukdom och interna prioriteringar av just blåscancer är knappast möjligt.
Väntetiderna från remiss till 1:a specialistbesök
verkar ju däremot sjunka men det torde ju bero på
en prioritering av nybesöksremisser. Den totala
väntetiden, från remiss till diagnostisk operation,
har sannolikt sjunkit något från 2008-2011. Mycket
arbete läggs ner på att förkorta väntetider men tyvärr kan man befara att väntetiderna kommer att
öka på grund av bristen på urologer i Västsverige.
143
Indikator: Andel T1 som genomgått reresektion
och intravesikal behandling
För mer detaljer hänvisas till ”High-grade nonmuscle -invasive bladder cancer: is re-resection
neccessary in all patients before intravesical bacillus Calmette-Guerin treatment? (Författare: Sten
Holmäng) Scandinavian Journal of Urology, February 2013
Indikator: Andel T2-T4 som genomgått radikalt
syftande cystektomi eller strålbehandling
Fig I-39 Andel T1 som genomgått reresektion och intravesikal behandling
Kommentarer fig 39
Denna indikator är inte lika lätt att förstå och värdera som väntetiderna. I både European Association
of Urology Guidelines och det kommande nationella vårdprogrammet rekommenderas re-resektion
(operationen görs om efter 2-4 veckor) om vävnadsproverna visade stadium T1 blåscancer.
För detta talar det faktum att när man hittar kvarvarande tumör i blåsan hos cirka 50% av patienterna
om man gör en förnyad resektion efter 2-4 veckor.
I cirka 4% hittar man en mer allvarlig tumör där
behandlingen är bortoperation av hela urinblåsan.
Mot detta talar patienternas höga medianålder om
cirka 73 år, att många har andra sjukdomar och det
faktum att den efterföljande intravesikala behandlingen i sig kan ta bort mindre tumörer i blåsan.
Utan vidare kan sägas att en re-resektion är en helt
onödig operation hos majoriteten av patienter.
Kostnaden får uppskattas till cirka 30 000 kronor
per patient. Dessutom är det på det viset att det
föreligger en överdiagnostik av blåscancer stadium
T1. Om en patolog med specialintresse eftergranskar preparaten kommer 25-50% att istället vara
icke-invasiva. I så fall finns inget behov av en förnyad operation. I första hand föreslår den regionala
västsvenska blåscancergruppen att en patient med
T1 tumör dras på en patologkonferens där man får
diskutera först om det är fråga om en T1 tumör och
om det är det skall man diskutera om en reresektion skall göras. Det viktigaste är att göra en
bra första operation så att det inte finns behov av en
kompletterande andra operation.
Diagrammet ovan visar att andelen patienter som
genomgår re-resektion är låg och varierar inom
regionen.
För närvarande pågår en nationell genomgång av
patienter med T1 tumör och tanken är att jämföra
de olika regionerna med varandra.
Fig I-40. Andel T2-T4 som genomgått radikalt syftande
cystektomi eller strålbehandling
Kommentarer fig I-40
Andelen patienter som ges kurativt syftande behandling vid muskelinvasiv blåscancer ökar för
varje år och beror på att kompetensen har ökat när
det gäller att operera och sköta äldre och sjukliga
patienter. Förr var man tveksam om man skulle
våga operera någon som var äldre än 75 år men
idag ser vi hur även 85-åriga patienter har stor nytta
av kurativ behandling. Lite svårare är det att förklara hur det kan skilja sig så mycket mellan Fyrbodal och Skaraborg. Sannolikt kan en del av skillnaden förklaras av olika befolkningsstruktur med
äldre och mer sjukliga patienter i Fyrbodal, men
knappast hela skillnaden.
144
Indikator: 5-års relativ överlevnad vid urinblåsecancer
Kommentarer fig I-41:
Den relativa 5-års-överlevnaden ligger på 77-78% i
regionen utan någon skillnad mellan män och kvinnor och inte heller någon skillnad mellan Göteborg,
Skaraborg och Södra Älvsborg. Fyrbodal avviker
med en sämre överlevnad men detta kan förklaras
med deras högre medelålder. Äldre patienter har i
regel mer allvarlig blåscancer än vad yngre har och
därigenom sämre prognos.
Kommenterat av Sten Holmäng.
Fig I-41: 5-års relativ överlevnad vid urinblåsecancer.
Överlevnaden är beräknad med periodanalys med fönster
2008-2012. Se kapitlets inledning för närmare förklaring.
145
Prostatacancer
Indikator: Andel lågrisktumörer som fått aktiv
monitorering
Presenterade data härrör från inrapporterade anmälningar till nationella kvalitetsregistret för prostatacancer som startade 1997. Urvalet baseras på
patienter som 2008-2011 var folkbokförda i Västra
Götaland. Mätetalen presenteras uppdelat på områden baserade på patientens hemort vid diagnostillfället. Täckningsgraden i kvalitetsregistret (andelen
lagstadgade anmälningar i cancerregistret som
också anmälts till kvalitetsregistret) uppgick under
aktuell tidsperiod till 100 procent.
Indikator: Andel mellan och högrisktumörer hos
patienter under 75 år som fått kurativt syftande
behandling
Fig. I-43 Andel lågrisktumörer som fått aktiv monitorering
Kommentarer fig 43: Inga större skillnader mellan
de olika områdena. Dock ligger nivån för lågt. Den
nationella mål nivån kommer att föreslås till 60%.
Indikator: Ledtid från remiss till 1:a besök hos
specialist
Fig. I-42. Andel mellan och högrisktumörer hos patienter
under 75 år, som fått kurativt syftande behandling
Kommentarer fig I-42
Höga och relativt jämna siffror som helt följer intentionerna i de nationella riktlinjerna.
Fig. I-44 Ledtid från remiss till 1:a besök hos specialist.
Kommentarer fig I-44: Väntetiderna är generellt för
långa. Patienter med PSA-stegring bör få tid inom
max 2-3 veckor. Här är ju problemet störst för Fyrbodal området.
Kommenterat av Jan-Erik Damber
146
Tjocktarmscancer
Indikator: Multidisciplinär bedömning - postoperativt
Presenterade data härrör från inrapporterade anmälningar till nationella kvalitetsregistret för tjocktarmscancer som startade 2007. Urvalet baseras på
patienter som 2008-2011 var folkbokförda i Västra
Götaland.
Mätetalen presenteras uppdelat på områden baserat
på patientens hemort vid diagnostillfället. Täckningsgraden i kvalitetsregistret (andelen lagstadgade anmälningar i cancerregistret som också anmälts till kvalitetsregistret) uppgick under aktuell
tidsperiod till 99 procent.
Indikator: Multidisciplinär bedömning - preoperativt
Fig I-46. Andel patienter som bedöms på postoperativ
multidisciplinär konferens.
Kommentarer fig. I-46
Under årets turné på regionens sjukhus har framkommit olika skäl till att vissa patienter faller bort i
registreringen trots att de är bedömda i en multidisciplinär konferens, men ffa i vissa delar av regionen saknas fortfarande alltför många för att det ska
vara misstag. Processägarna kommer diskutera
detta med aktuella sjukhus, vårt mål är att komma
upp till 100 %. Den aktuella siffran för 2012 är att
80 % av patienterna tas upp postoperativt.
Fig I-45. Andel patienter som bedöms på preterapeutisk
multidicsiplinär konferens.
Kommentarer fig. I-45:
Före 2012 var det många som aktivt avstod från att
diskutera ”okomplicerad” koloncancer på preoperativt MDT, då svaret alltid är detsamma, d.v.s. operation direkt. Tog tid för de som verkligen hade
nytta av en varierad behandling. Under 2012 har
den policyn ändrats på flera av regionens sjukhus
och sista året har andelen patienter som diskuteras
ökat till 62 %. Det bör även poängteras att i jämförelse med vissa andra diagnosgrupper har vi högt
ställda krav på vilka professioner som skall vara
representerade för att vi skall vilja kalla konferensen för ”multidisciplinär”.
Indikator: Reoperation inom 30 dagar efter
primäroperation
Fig I-47. Andel patienter som reopererats inom 30 dagar
efter primäroperation. Observera att x-axeln slutar på 20.
Kommentarer fig. I-47:
Varierar en del mellan sjukhusen och måste studeras närmare. VG ligger på samma nivå som riket i
övrigt. Beror mycket på selektionen av patienter
som opereras. En del sjukhus i Sverige väljer aktivt
bort patienter med annan svårare sjuklighet, dessa
patienter kommer inte med i statistiken. Policyn i
VG har varit mer aktiv genom att ge de flesta chansen att botas för sin cancer och man tar därmed en
högre risk.
147
Indikator: Letalitet inom 30 dagar efter operation
snett och om dödsfallen kunnat undvikas. Det är
möjligt att regionen ska omvärdera den aktiva policyn, det innebär att färre patienter opereras. En
annan strategi är att mer aktivt optimera patienter
innan operation.
Indikator: Minst 12 lymfkörtlar undersökta
efter transabdominell operation, stadium T1-T3
Fig I-48. Andel patienter som avlider inom 30 dagar efter
operation. Observera att x-axeln slutar på 20.
Kommentarer fig. 48:
VG ligger på samma nivå som riket i övrigt. Beror
på selektion av patienter. En del sjukhus i Sverige
väljer aktivt bort patienter med annan svårare sjuklighet, dessa kommer inte med i statistiken. Policyn
i VG har varit mer aktiv genom att ge de flesta
chansen att botas för sin cancer och man tar därmed
en högre risk. För de sjukhus som ligger högt planeras en ”haveriutredning” för att se vad som gick
snett och om dödsfallen kunnat undvikas.
Indikator: Letalitet inom 90 dagar efter operation
Fig I-50. Andel patienter som fått minst 12 lymfkörtlar
undersökta efter transabdominell operation , stadium T1T3
Kommentarer fig. I-50:
En oerhört viktig parameter för bedömning av behov av adjuvant cytostatika. Här ligger VG i topp i
Sverige. Målet i de nya nationella riktlinjerna är 95
% och vi ligger nära. De sjukhus som ligger i det
nedre intervallet kommer diskutera frågan med sina
respektive patologavdelningar.
Indikator: Mer än 2 veckors slutenvård efter
operation
Fig I-49. Andel patienter som avlider inom 90 dagar efter
operation. Observera att x-axeln slutar på 20.
Kommentarer fig.I- 49:
VG ligger på samma nivå som riket i övrigt. Beror
på selektion av patienter. En del sjukhus i Sverige
väljer aktivt bort patienter med annan svårare sjuklighet, dessa kommer inte med i statistiken. Policyn
i VG har varit mer aktiv genom att ge de flesta
chansen att botas för sin cancer och man tar därmed
en högre risk. För de sjukhus som ligger högt planeras en ”haveriutredning” för att se vad som gick
Fig I-51-. Andel patienter med > 2 v slutenvård efter op.
Observera att x-axeln slutar på 40.
Kommentarer fig. I-51:
Detta speglar komplikations och reoperationsfrekvensen som ligger relativt konstant i både regionen och riket som helhet. Aktiv rehabiliterande insatser på vårdavdelningen samt aktiv vårdplanering
kan minska inneliggande vårdtid.
148
Indikator: Komplikation i form av tarmperforation under operation (dissektion)
Fig I-52. Andel patienter som fått komplikation i form av
tarmperforation under operation (dissektion). Observera att
x-axeln slutar på 20.
Kommentarer fig. I-52:
En mycket ovanlig komplikation om tarmen är hel
före operationens inledning. Beror ofta på en mycket avancerad cancer och därmed besvärlig operation. Kommer sannolikt att kvarstå på denna nivå.
Indikator: 5-års relativ överlevnad vid tjocktarmscancer
Fig I-53 5-års relativ överlevnad vid tjocktarmscancer.
Överlevnaden är beräknad med periodanalys med fönster
2008-2012. Se kapitlets inledning för närmare förklaring.
Kommentarer fig. I-53:
Bra överlevnad överallt. De nationella riktlinjernas
mål (som bör infrias inom 3 år), är 67 % och VG
ligger nära redan nu. Det var inte alltför många år
sedan överlevnaden låg kring 50 %, så överlevnaden ökar hela tiden. Detta beror på många faktorer.
Bättre preoperativ utredning, bättre kirurgi och
anestesi, bättre patologi som gör att rätt patient får
adjuvant behandling med cytostatika samt bättre
cytostatikaregimer.
Kommenterat av Stefan Skullman och Susanne
Ottosson.
149
Ändtarmscancer
Indikator: Multidisciplinär
postopertivt
bedömning
–
Presenterade data härrör från inrapporterade anmälningar till nationella kvalitetsregistret för ändtarmscancer som startade 1995. Urvalet baseras på
patienter som 2008-2011 var folkbokförda i Västra
Götaland.
Mätetalen presenteras uppdelat på områden baserat
på patientens hemort vid diagnostillfället. Täckningsgraden i kvalitetsregistret (andelen lagstadgade anmälningar i cancerregistret som också anmälts till kvalitetsregistret) uppgick under aktuell
tidsperiod till 100 procent.
Indikator: Multidisciplinär bedömning – preoperativt
Fig I-55 Andel patienter som bedöms på postoperativ
multidisciplinär konferens.
Kommentarer fig. I-55:
Målsättningen är klar att alla ska diskuteras postoperativt. Under 2012 71 % och detta är vi inte nöjda
med. Detta är något som alltid diskuteras och poängteras vid våra dialogmöten. Under årets turné på
regionens sjukhus har framkommit olika skäl till att
vissa patienter faller bort i registreringen trots att de
är bedömda i en multidisciplinär konferens, men ffa
i vissa delar av regionen saknas fortfarande alltför
många för att det ska vara misstag. Processägarna
kommer diskutera detta med aktuella sjukhus, vårt
mål är att komma upp till 100 %.
Fig I-54 Andel patienter som bedöms på preterapeutisk
multidisciplinär konferens.
Kommentarer fig. I-54:
Målsättningen är klar att alla ska diskuteras preoperativt. Har ökat betydligt under 2012, är nu 87 %.
Alla är överens om nyttan av preop MDT. Detta är
något som alltid diskuteras och poängteras vid våra
dialogmöten. Det bör även poängteras att i jämförelse med vissa andra diagnosgrupper har vi högt
ställda krav på vilka professioner som skall vara
representerade för att vi skall vilja kalla konferensen för ”multidisciplinär”.
Indikator: Reoperation inom 30 dagar efter
primäroperation
Fig I-56. Andel patienter som reopererats inom 30 dagar
efter primäroperation. Observera att x-axeln slutar på 40.
Kommentarer fig. I-56:
Varierar en del mellan sjukhusen och måste studeras närmare. VG ligger på samma nivå som riket i
övrigt. Beror på selektionen av patienter. En del
sjukhus i Sverige väljer aktivt bort patienter med
annan svårare sjuklighet, dessa kommer inte med i
statistiken. Policyn i VG har varit mer aktiv genom
att ge de flesta chansen att botas för sin cancer och
150
man tar därmed en högre risk. Vår policy kommer
diskuteras på regionmöten.
Indikator: Letalitet inom 30 dagar efter operation
Policyn i VG har varit mer aktiv genom att ge de
flesta chansen att botas för sin cancer och man tar
därmed en högre risk. För de sjukhus som ligger
högt planeras en ”haveriutredning” för att se vad
som gick snett och om dödsfallen kunnat undvikas.
Selektionen av patienter ska diskuteras på regionmöte.
Indikator: Bäckensepsis (anastomosinsufficiens)
hos patienter med cancer rekti opererade med
främre resektion
Fig I-57. Andel patienter som avlider inom 30 dagar efter
operation. Observera att x-axeln slutar på 20.
Kommentarer fig. I-57:
VG ligger på samma nivå som riket i övrigt. Beror
på selektionen av patienter. En del sjukhus i Sverige väljer aktivt bort patienter med annan svårare
sjuklighet, dessa kommer inte med i statistiken.
Policyn i VG har varit mer aktiv genom att ge de
flesta chansen att botas för sin cancer och man tar
därmed en högre risk. För de sjukhus som ligger
högt planeras en ”haveriutredning” för att se vad
som gick snett och om dödsfallen kunnat undvikas.
Selektionen av patienter ska diskuteras på regionmöte.
Indikator: Letalitet inom 90 dagar efter operation
Fig I-58. Andel patienter som avlider inom 90 dagar efter
operation. Observera att x-axeln slutar på 20.
Kommentarer: fig. I-58
VG ligger på samma nivå som riket i övrigt. Beror
på selektionen av patienter. En del sjukhus i Sverige väljer aktivt bort patienter med annan svårare
sjuklighet, dessa kommer inte med i statistiken.
Fig I-59. Andel patienter med bäckensepsis (anastomosinsufficiens) per antal patienter med cancer recti opererade
med främre resektion. Observera att x-axeln slutar på 40.
Kommentarer fig. I-59:
Spännande siffror där mycket beror på urvalet av
patienter. En del sjukhus väljer aktivt att ej anlägga
en anastomos på patienter med comorbiditet och
mer avancerade tumörer och därmed kommer patienterna inte med i statistiken. Att Göteborg (Östra
sjukhuset) ligger högt kan nog förklaras av att de
får regionens svåraste fall, d.v.s. patienter med
avancerade tumörer och ofta efter långtids radiokemoterapi före operationen.
151
Indikator: Minst 12 lymfkörtlar undersökta
efter transabdominell operation, stadium T1-T3
Fig I-60. Andel patienter som fått minst 12 lymfkörtlar
undersökta efter transabdominell operation, stadium T1-T3
Kommentarer fig. I-60:
En oerhört viktig parameter för bedömning av behov av adjuvant cytostatika. Här ligger VG i topp i
Sverige. Målet i de nya nationella riktlinjerna är 95
% och vi ligger nära. De sjukhus som ligger i det
nedre intervallet kommer diskutera frågan med sina
respektive patologavdelningar.
Indikator: Strålbehandling inför operation
Indikator: Mer än 3 veckors slutenvård efter
operation
Fig I-62. Andel patienter med > 3 v slutenvård efter op.
Observera att x-axeln slutar på 20.
Kommentarer fig. I-62:
Detta speglar komplikations och reoperationsfrekvensen som ligger relativt konstant i både regionen och riket som helhet. Aktiv rehabiliterande insatser på vårdavdelningen samt aktiv vårdplanering
kan minska inneliggande vårdtid.
Indikator: Komplikation i form av tarmperforation under operation (dissektion)
Fig I-61 Andel strålbehandlade inför operation.
Kommentarer fig. I-61:
Ingen vet säkert hur stor andel som är rätt att stråla
före operationen. Diagnostiken och kunskapen om
vilka patienter som ska strålbehandlas och där man
ska avstå utvecklas hela tiden. Genom ökad kunskap, lokala och regionala MDT, utvecklas en samsyn både inom regionen och i riket. Som exempel
på kunskapsutveckling pågår en nationell strålstudie (RAPIDO), som flera regionala sjukhus deltar i.
Fig I-63. Andel patienter som fått komplikation i form av
tarmperforation under operation (dissektion). Observera att
x-axeln slutar på 20.
Kommentarer fig. I-63:
Peroperativ tarmperforation ökar risken för lokalt
recidiv av cancer. VG har sedan länge haft problem
med höga lokalrecidiv och har lagt både forskningsresurser och praktisk utbildning i operationsteknik
för att bli bättre. Frekvensen lokalrecidiv är 6 % i
riket och i VG har den sjunkit till 7 % vilket är en
stor framgång. Ju mer avancerade tumörer man
opererar ju större risk för överväxt och perforation
under operationen.
152
Indikator: 5-års relativ överlevnad vid ändtarmscancer
Kommentarer fig. I-64:
Bra överlevnad generellt. De nationella riktlinjernas
mål (som bör infrias inom 3 år), är 67 % och VG
ligger 2012 totalt på 66,3 %. Skillnaden mellan män
och kvinnor kan delvis förklaras av att det är tekniskt betydligt lättare att operera en kvinna då hennes bäcken är vidare. Det var inte alltför många år
sedan överlevnaden låg kring 50 %, så överlevnaden ökar hela tiden. Beror på många faktorer:
Bättre preoperativ utredning, rätt patienter får preoperativ strålbehandling, bättre kirurgi och anestesi,
bättre patologi som gör att rätt patient får adjuvant
behandling med cytostatika och bättre cytostatikaregimer.
Fig I-64. 5-års relativ överlevnad vid ändtarmscancer.
Överlevnaden är beräknad med periodanalys med fönster
2008-2012. Se kapitlets inledning för närmare förklaring.
Kommenterat av Stefan Skullman och Susanne
Ottosson.
153
Patientsäkerhet
Uppföljning av patientsäkerhet görs i patientsäkerhetsberättelserna men också i årsredovisning, handlingsprogrammet God Vård och i verksamhetsanalys. Här redovisas endast ett urval av resultaten redovisade i den regionala patientsäkerhetsberättelsen.
Den regionala uppföljningen av patientsäkerhet finns på www.vgregion.se/sakervard.
Den kompletta regionala patientsäkerhetsberättelsen finns här Patientsäkerhetsberättelser
Struktur för uppföljning/utvärdering i den regionala patientsäkerhetsuppföljningen
­
­
­
­
­
Uppföljning på förvaltningsnivå redovisas under rubriken ”Egenkontroll”.
Uppföljning av övergripande mål och strategier uttryckta i Regionfullmäktiges budgetbeslut görs av
regionstyrelsen och redovisas i regionens årsredovisning.
Uppföljning av Handlingsprogrammet för God vård görs av Regionkansliet och redovisas årligen till
Regionstyrelsen.
En bred uppföljning av verksamhetens kvalitet, inklusive patientsäkerhetsmått, görs i regionens
verksamhetsanalys som publiceras årligen
De mål och åtgärder som berör patientsäkerhet redovisas även i patientsäkerhetsberättelsen
Urval resultat ur regionala patientsäkerhetsberättelsen
Händelseanalyser, riskanalyser, avvikelserapporter och lex Mariaanmälningar
Nedan visas förvaltningarna arbete så som framgår
ur deras egna patientsäkerhetsberättelser och ur
avvikelsehanteringssystemet MedControl Pro (gäller antalet avvikelserapporter).
Tabell J-1 Händelseanalyser Riskanalyser avvikelserapporter Lex Maria anmälningar
2 Uppgifter som rör händelseanalyser, riskanalyser och lex Mariaanmälningat har hämtats ur
respektive förvaltnings patientsäkerhetsberättelse
3 Uppgifter hämtade ur MedControl Pro: antal patientavvikelser utifrån registreringsdatum,
upptäcktes på/inträffade på och vårdskada ”inträffat eller kunnat inträffa”
4 Uppgift om antalet gjorda riskanalyser på systemnivå för 2011 är osäkert och anges därför inte
här
5 N=uppgift saknas
154
Övergripande för hela VGR ses en ökning av aktiviteten inom samtliga parametrar för 2012 jämfört
med 2011, vilket talar för att patientsäkerhetsarbetet
stärkts ytterligare under det gångna året.
Nedan visas några diagram som jämför utfallet i
parametrarna för 2011 och 2012.
Figur J-1 Antal aktiviteter i VGR inom samtliga parametrar
2012 jämfört med 2011
Antalet avvikelserapporter speglar i första hand
benägenheten att rapportera avvikelser som kan
hänföras till risk för eller inträffad vårdskada, och
inte det verkliga antalet inträffade avvikelser eftersom det kan finnas en betydande underrapportering. Även om stora förbättringar skett de senaste
åren behöver benägenheten och förutsättningarna
för att en rapportering skall komma till stånd ytterligare stärkas hos hälso- och sjukvårdspersonalen,
så att de rapporterade avvikelserna återspeglar den
verkliga förekomsten av avvikelser på ett representativt sätt.
Några förvaltningar visar en stagnation eller liten
minskning av aktiviteterna under 2012 jämfört med
2011. Om detta är en tillfällighet eller markerar att
gränsen börjar nås för hur omfattande patientsäkerhetsarbetet bör vara, så som det återspeglas i parametrarna, återstår att se för 2013. Siffrorna manar
dock till att en översyn av arbetet görs och en diskussion förs om orsakerna till stagnationen så att
patientsäkerhetsarbetet bedrivs på ett sådant sätt
att säkerheten för patienterna kan garanteras.
Figur J-2-J4. Utfall 2012 jämfört med 2011 för antal avvikelserapporter, antal händelseanalyser och antal riskanalyser.
155
Lex Maria-anmälningar under 2012
Enligt
förvaltningarnas
egna
patientsäkerhetsberättelser
har
250 Lex
Mariaanmälningar gjorts under 2012. Fördelningen per
förvaltning och förändringar mellan 2011 och 2012
framkommer nedan.
En preliminär sammanställning av de riskområden
som berörs i lex Maria-anmälningarna som gjorts
under 2012 visar att många avvikelser sker framför
allt vid hantering av läkemedel och i anslutning till
operation/invasiva åtgärder.
Figur J-5 Antal Lex-Maria-anmälningar per förvaltning
2011 och 2012
Figur J-7 Antal Lex Maria-anmälningar per riskområde
Av de 250 anmälningarna fanns 207 (83%) registrerade i avvikelsehanteringssystemet vid en utsökning
i slutet av januari 2013.
En fördjupad analys av typ av avvikelser och
bakomliggande orsaker kommer att göras under
2013.
Figur J-6 Antal Lex Maria anmälningar uppdelade på suicid
och annan orsak
Suicid är den alltigenom dominerande orsaken till
anmälningar från psykiatrin (96 %). En analys
kommer att göras under början av 2013 hur stor
andel av självmorden som hade bakomliggande
bidragande orsaker som var undvikbara och där
utgången skulle kunna rubriceras som en vårdskada.
Inkomna beslut från Socialstyrelsen 2012 rörande lex Maria och klagomål från enskilda
Vid Patientsäkerhetsenheten vid Hälso- och sjukvårdsavdelningen, Västra Götalandsregionen, görs
fr.o.m. januari 2012 systematiska och fortlöpande
sammanställningar av beslut som rör Lex Mariaanmälningar och klagomål från enskilda. Syftet är
att genom dessa sammanställningar få viktig kunskap rörande främst vårdskadepanorama, riskområden och orsaksområden som kan utgöra underlag
för strategiska beslut om vilka områden inom patientsäkerhetsarbetet som bör genomföras regionövergripande och förvaltningsöverskridande.
En sammanställning och analys av beslut som inkommit under det första halvåret bekräftar att, utöver lex Maria-beslut (51), mycket kunskap finns att
hämta ur klagomål från enskilda (patienter och
närstående; 537 beslut).
En stor andel (ca 46 %) av anmälningarna av annan
orsak än suicid görs av de opererande verksamheterna (inkl AnOpIVA) inom somatisk sjukhusvård
men en stor andel görs också av de medicinska
specialiteterna. Sannolikt finns det ett utrymme för
en ökning av antalet anmälningar från de opererande specialiteterna. Även inom psykiatrin torde
det finnas ett utrymme för en ökning av anmälningar som har annan orsak än suicid.
Figur J-8 Andel (%) beslut med systembrister av samtliga
beslut inom respektive verksamhetstyp
156
Analysen omfattar inte brister i yrkesutövningen.
Om brister i yrkesutövningen tas med innehåller ca
en tredjedel av klagomålsbesluten någon form av
patientsäkerhetsrisk, i verksamheten eller yrkesutövningen. Då patientsäkerhetsarbetet i första hand
skall bedrivas med en systemfokus görs analyser
främst av de beslut som innehåller systembrister.
Klagomål grund för riktade satsningar
En stor andel av klagomålen (ca 2/3) har annan
orsak än brister i patientsäkerheten. Det är uppenbart att patienten och/eller närstående upplever att
sjukvården brustit i sina skyldigheter, även om den
medicinska handläggningen kan ha varit felfri. Här
kan faktorer som bemötande, information och tillgänglighet ligga bakom och som bör föranleda
förändringar i arbetssätt och attityd. Det finns därför en grund (utöver de sammanställningar som
kommer från patientnämnden) för riktade satsningar i syfte att minska anledningen till klagomål,
oavsett orsak.
Vårdskador med betydande konsekvenser
En genomgång av samtliga beslut där systembrister
framkom (185 beslut) visade 54 fall av vårdskador
med katastrofal eller betydande konsekvenser för
patienten. Bland dessa fanns 20 dödsfall av vilka 10
framkom efter lex Maria anmälningar och 10 efter
klagomål. Besluten ger ett underlag för närmare
analys av riskområden och bakomliggande bidragande orsaker till mycket allvarliga vårdskador.
En utökad sammanställning av samtliga beslut för
hela 2012 kommer att göras under 2013 för närmare
analys. Det stora antalet klagomål där mycket allvarliga avvikelser framkommer och som inte lett till
lex Mariaanmälningar visar att det finns ett utrymme för att i än högre grad än som sker idag
uppmärksamma allvarliga avvikelser och rapportera
dessa i avvikelsehanteringssystemet så att dessa kan
leda till internutredningar och lex Mariaanmälningar i syfte att vinna ökad kunskap om patientsäkerhetsläget som underlag för viktiga beslut om vilka
inriktningar patientsäkerhetsarbetet bör ha.
Klagomål bör registreras som avvikelser
Klagomålen visar också hur viktiga dessa är för
kunskapsunderlaget och att dessa därför bör registreras som avvikelser och hanteras som sådana i
avvikelsehanteringsprocessen, något som görs i allt
större omfattning i VGRs förvaltningar. De så kallade tillbuden, d v s händelser som kunde lett till
vårdskada, ses i högre utsträckning i klagomål (37
% av klagomålsbeslut med avvikelser) än i lex
Maria-ärenden (24 % av lex Maria-beslut med
avvikelser), vilket ytterligare bekräftar betydelsen
av klagomål och synpunkter från patienter och
närstående. Målet bör vara att samtliga klagomål
(oavsett hur de kommit till vårdgivarens kännedom)
registreras som avvikelser och utreds på samma
kriterier som personalrapporterade avvikelser. För
tillbud kan, utöver vanliga händelseanalyser som
syftar till att identifiera brister, analyser göras som
identifierar framgångsfaktorer och som bidrog till
att en vårdskada inte uppstod.
Kunskap om framgångsfaktorer ger ökad förståelse
Kunskap om sådana framgångsfaktorer kan bidra
till en ökad förståelse för hur våra processer skall
utformas så att kvaliteten och patientsäkerheten
optimeras. I lex Maria-utredningarna, såsom det
framkommer av besluten från Socialstyrelsen,
kunde i genomsnitt 2,6 bidragande bakomliggande
brister/orsaker identifieras per beslut. Detta var
något högre än 1,9 per beslut i klagomålsutredningar.
De fyra vanligaste orsaksområdena framkommer av
nedanstående diagram (andelen, %, av besluten
med avvikelser anges).
Figur J-9 De fyra vanligaste orsaksområdena. Andel % av
besluten med avvikelser
Materialet ger underlag för fördjupade analyser av
innehållet under respektive orsaksområde för att
identifiera aspekter där särskilda regionövergripande åtgärder kan vara av betydelse för att
stärka patientsäkerheten. Det är sannolikt så att
antalet rutiner och riktlinjer inte med nödvändighet
behöver öka, utan snarare bör de gallras och omformuleras så att de blir mer användbara.
Regionövergripande riskanalys av neonatalvården
En regionövergripande riskanalys avseende vårdrelaterade infektioner vid neonatalverksamhet har
genomförts under 2012. En handlingsplan håller på
att upprättas som bör fastställas under våren 2013.
Regionövergripande riktlinjer för trakeostomivård
Under 2012 har patientsäkerheten för patienter som
vårdas med s.k. trakeostomi och trakealkanyl förbättrats genom fastställande av region-övergripande
riktlinjer för hur dessa patienter skall vårdas. En
plan för uppföljning av hur dessa riktlinjer har implementerats och tillämpas kommer upprättas och
genomförasunder 2013.
157
Trycksår
Målen i den regionala handlingsplanen för
2012/2013 har formulerats på grundval av resultatet
i 2012 års punktprevalensmätning som genomfördes i samtliga sjukhusförvaltningar under vecka 10.
Resultatmål:
Andelen trycksår/tryckskada grad 1-4 ≤15 % för
Västra Götalandsregionen.
Processmål:
En procentuell höjning med 100 % av andel dokumenterade riskbedömningar på patienter > 70 år
inom 24 timmar.
Andel patienter i Västra Götalandsregionen med
trycksår/tryckskada grad 1-4 redovisas i figur nedan.
Figur J-10 Andel patienter i Västra Götalandsregionen med
trycksår/tryckskada grad 1-4
Andelen registrerade trycksår har ökat – handlingsplaner har tagits fram
Andelen trycksår för Västra Götaland har ökat från
15 % år 2011 till 18 % år 2012, jfr riket 17 %. Resultatet är inte tillfredställande. Möjliga förklaringar
till det försämrade resultatet kan dock vara att det
saknas en systematik i såväl riskbedömning, åtgärder och uppföljning av trycksår på en mer övergripande nivå. Lokalt har mycket gjorts, men det ger
inte utslag i det övergripande resultatet. Systematik
saknas även för dokumentation av trycksår och
trycksårs-förebyggande åtgärder i patientjournalen.
Det förändrade urvalet av patienter påverkar också
utfallet. Handlingsplaner har nu tagits fram såväl
lokalt som regionövergripande och det pågår för
närvarande aktivt utvecklingsarbete inom trycksår
på regionens samtliga sjukhus.
Figur J-11 Patienter > 70 år som riskbedömts avseende
trycksår inom 24 timmar
Riskbedömning avseende trycksår av patienter över
70 år inom 24 timmar
Riskbedömning var dokumenterad inom 24 timmar
för 12 % av patienterna >70 år. Resultatet är inte
tillfredställande. Dock måste man beakta att det
görs betydligt fler riskbedömningar än så, men inte
inom 24 timmar. En annan förklaring är bristande
dokumentationsrutiner, eller att informationen förs
in i journalen då de 24 timmarna har passerat. För
att förbättra resultatet i kommande punktprevalensmätningar måste man dels göra fler tidiga riskbedömningar, men man måste också arbeta med att
förbättra dokumentationsrutinerna kring trycksår.
Ett sådant arbete pågår förnärvarande.
Vårdrelaterade infektioner- riktade insatser
måste vidtas
Figur J-12 Punktprevalensmätning av vårdrelaterade
infektioner i somatisk slutenvård. Indikatorn ingår i regionens uppföljning av God Vård.
Ovanstående figur visar utvecklingen av antalet
vårdrelaterade infektioner i somatisk slutenvård
mätta vid en dag två gånger per år. Utvecklingen
som till en början visade en sjunkande tendens har
nu planat ut. Bilden överensstämmer med den som
redovisas för riket som helhet.
Orsakerna till att minskningen avstannat kan vara
flera och hänföras både till bristande rutiner och till
förändrad patientsammansättning på våra avdel-
158
ningar. En rimlig slutsats är att vi nu inte kan förvänta oss att enbart ökad följsamhet till allmänna
hygienregler kan ge ytterligare minskning utan
riktade insatser mot de olika typerna av vårdrelaterade infektioner måste vidtas.
Överbeläggningar
Överbeläggningar somatisk vård 2012
Basala hygienrutiner och klädregler
Figur J-14 Överbeläggningar somatisk vård 2012
Överbeläggningar psykiatrisk vård 2012
Figur J-13 punktprevalensmätning korrekta basala hygienrutiner och klädregler per förvaltning och VGR vt 2011 vt
2012 och ht 2012.
Ovanstående figur visar följsamheten till basala
hygienregler och klädregler inom sluten vård. Resultaten varierar och de sjukhus som ligger lägst har
påbörjat aktiviteter för att öka följsamheten
Figur J-15 Överbeläggningar psykiatrisk vård 2012
Ovanstående figurer visar överbeläggningar inom
somatisk vård (kroppssjukvård) och psykiatrisk
vård från det att samordnade mätningar startade i
september 2012. Kvalitetsäkring av data pågår
fortfarande, data måste därför behandlas som preliminära. Man kan dock konstatera att antalet överbeläggningar inom Västra Götalandsregionen verkar
vara märkbart högre än riksgenomsnittet, i alla fall
för den somatiska vården.
Indikatorn för överbeläggningar baseras på disponibla vårdplatser och vårdade patienter kl. 06.00
dagligen. Antal överbeläggningar räknas fram på
vårdavdelningsnivå och adderas till sjukhusnivå.
Negativa tal räknas som noll, dvs. en överbeläggning kan aldrig kompenseras av en ledig plats på
annan vårdavdelning. Den redovisade siffran för
varje månad är ett medelvärde för alla dagarna den
aktuella månaden och uttrycks som antalet överbeläggningar per 100 disponibla vårdplatser.
159
Övergripande mål och strategier för kommande
år
I budgeten för 2013 har regionfullmäktige formulerat övergripande mål och strategier för patientsäkerhetsarbetet. Mål och strategier har ytterligare
konkretiseras i form av ett handlingsprogram för
God vård 2012-2013
En viktig del av det strategiska arbetet för ökad
patientsäkerhet är att skapa och vidmakthålla ett
fungerande ledningssystem. Socialstyrelsen har i
SOSFS 2011:9 fastställt krav på vårdgivares ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Regiondirektören har fattat beslut om fortsatt arbete
med att utveckla ett ledningssystem för systematiskt
kvalitetsarbete på regional nivå.
Regionfullmäktiges övergripande mål och strategi för patientsäkerhetsarbetet för kommande år
För bästa möjliga vård krävs ett systematiskt arbete med att säkerställa vårdens kvalitet och patientsäkerhet.
Det är ett arbete som ska bedrivas metodiskt och utifrån ett patientperspektiv. Det är en förutsättning för att
invånarna ska ha ett högt förtroende för vården. Antalet vårdskador, bland annat vårdrelaterade infektioner
och skador som följd av över- eller felförskrivning av läkemedel, ska minimeras.
Alla nivåer i sjukvården ska använda ledningssystem för att arbeta systematiskt med mål, åtgärder, ansvar,
uppföljning och utvärdering. Arbetet ska vara långsiktigt och patientorienterat och präglat av ett förebyggande arbetssätt, faktabaserade beslut och samverkan. Västra Götalandsregionens gemensamma vårdprogram ska ingå som en del av ledningssystemet.
IT ska användas som ett verktyg för att skapa en säker hälso- och sjukvård. Arbetet med en gemensam sjukvårdsjournal för varje patient är av stor betydelse för att skapa en större trygghet för patienten och ge en
bättre helhetsbild för vårdpersonalen.
• Förekomsten av vårdrelaterade infektioner inom slutenvården ska minska.
• Förekomsten av riskfyllda läkemedelskombinationer ska minska.
160
God Vård – Uppföljningsrapport 2012
Regionens övergripande kvalitetsmål för hälso- och sjukvården är att den skall vara säker, patientfokuserad, kunskapsbaserad, jämlik, ges i rimlig tid och vara effektiv. Dessa mål sammanfattas i begreppet God Vård. Utförarna
har huvudansvaret för att tillsamman med patienterna skapa den Goda Vården. Beställarna ska beställa God Vård
och följa upp att den beställda vården levereras. Ägarna ska vägleda, stödja och följa upp utförarnas och beställarnas
arbete och de resultat som uppnås.
Regionstyrelsen beslutade den 24 april 2012 om
genomförande av handlingsprogrammet för God
Vård 2012 – 2013 och gav i uppdrag till



utförarstyrelserna att uppnå de mätbara målen
senast under 2012 och 2013,och att införa angivna åtgärder i handlingsprogrammet för God
Vård 2012-2013 i sina verksamheter.
hälso- och sjukvårdsnämnderna att genomföra
angivna åtgärder för God Vård 2012 – 2013 i
kommande vårdöverenskommelser och avtal.
regiondirektören att genomföra angivna åtgärder
i handlingsprogrammet för God Vård 2012-2013.
Följande rapport är en uppföljning av hur långt arbetet med handlingsprogrammet God Vård kommit
under 2012.
Några av områdena följs också upp i andra kapitel i
denna rapport. Se anmärkningar i respektive avsnitt
samt röd stjärnmarkering.
Inriktningsmål
En förbättrad kvalitet ska uppnås genom att

vårdskadorna i hälso- och sjukvården i regionen ska minska i omfattning och
långsiktigt minimeras.

alla patienter ska få en respektfullt och individuellt bemötande, en individuell
information och kunskapsöverföring, samt möjlighet till delaktighet i den
egna vården.

de medicinska åtgärder som tillämpas i hälso- och sjukvården i regionen ska i
ökad utsträckning baseras på god evidens.

vård och behandling ska ges på jämlika villkor.

hälso- och sjukvården i regionen ska vara tillgänglig och köfri.

effektiviteten i hälso- och sjukvården i regionen ska vara bäst bland sjukvårshuvudmännen i landet.
161
Mätbara kvalitetsmål
2011
 Andelen patienter i sluten somatisk vård med
vårdrelaterade infektioner ska minskas till
högst åtta procent.
Punktprevalensmätningar har utförts vår och höst
2012. Målet 8 % har inte uppnåtts. Sett över de
senaste åren minskar förekomsten av vårdrelaterade
infektioner men minskningstakten har avstannat.
Utvecklingen är likartad i andra landsting. Orsaken
till detta kan dels vara förändringar i sjukdomspanoramat hos de patienter som vårdas på sjukhus,
dels att hittills insatta åtgärder (framför allt i form
av striktare tillämpning av hygienrutiner) måste
kompletteras med riktade insatser inom de olika
grupperna av vårdrelaterade infektioner. Ett exempel på sådana åtgärder är minskad användning av
kvarliggande urinblåsekatetrar.
Mer om uppföljning av VRI finns i Patientsäkerhetsberättelsen för 2012

Andelen patienter med ST-höjningsinfarkt som
fått reperfusionsbehandling ska uppgå till minst
85 procent.
Regionen har uppnått målet under 2011. Enligt
Öppna jämförelser 2012 fick 85,3 procent av de
aktuella patienterna reperfusionbehandling i Västra
Götalandsregionen. Det innebär att regionen presterade bättre än riksgenomsnittet som uppgick till
83,2 procent. Vidare innebär resultatet en betydande relativ förbättring jämfört med andra landsting, från en 18:e plats 2010 till en 8:e plats 2011.

Andelen patienter med höftfraktur som opererats inom 24 timmar ska vara minst 75 procent.
Den genomsnittliga väntetiden i regionen till operation för höftfraktur har minskat från 27 timmar till
25 timmar 2011 enligt handlingsplanen för Öppna
jämförelser. Andelen opererade inom 24 timmar har
också förbättrats. Bäst bland sjukhusen var
Alingsås lasarett som väl uppnådde målet 2011
(83%) och 2012 (85%). Under 2012 uppnådde även
Skaraborgs sjukhus Lidköping målet på 75 procent
opererade inom 24 timmar. Det är angeläget att fler
sjukhus i regionen uppnår det regionala målet.
andel %
En förbättrad kvalitet 2012–2013 ska uppnås genom bland annat att:
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
2012
85%
73%
83%
66%
72%
60%
76%
63%
mål
68%
64%
69%
67%
75%
65%
55%
Figur GV-1 Andel opererade inom 24 timmar 2011 och
2012. Källa: Rikshöft
Mer om höftfraktur finns att läsa i avsnittet Rikshöft
i denna rapport.

Andelen vårdtillfällen med undvikbar slutenvård av det totala antalet vårdtillfällen bland
personer 65 år och äldre ska minska med 10
procent jämfört med nivån 1 september 2011.
Andelen vårdtillfällen med undvikbar slutenvård
minskade tre procent i Västra Götaland mellan de
två uppföljningsperioderna (tabell GV-1). Framförallt till följd av fler vårdtillfällen totalt (en ökning
av totala antalet vårdtillfällen i nämnaren).
Tabell GV-1. Andel vårdtillfällen som klassats som undvikbar slutenvård av samtliga vårdtillfällen, bland personer 65
år eller äldre. Indikatorer inom ramen för överenskommelsen Sammanhållen vård och omsorg 2012. Källa: vårddatabasen Vega.
Andel
Antal vårdtillfällen
undvikbar
Undvikbar
Samtliga
slutenvård
slutenvård
(%)
Baseline*
14,8
15 637
105 812
Uppföljning**
14,3
15 619
109 001
*sep 2010 till aug 2011
**sep 2011 till aug 2012
Det är väsentligt mindre minskning än det uppsatta
målet. En tidserie från 2005 visar på en fortlöpande
minskning av andelen vårdtillfällen med undvikbar
slutenvård i storleksordningen en till tre procent per
år. Men efter 2010 ses inte längre någon förändring.
Mer om undvikbar slutenvård i avsnittet om
konsutmtion av hälso- och sjukvård.
162
6 000
5 590
5 424
5 000
4 276
3 922
4 000
3 965
3 271
3 707
3 000
Mer om trombolys finns under avsnittet Riks-Stroke
i denna rapport.

Alla patienter ska erbjudas vård inom de fastställda garanti- och ledtiderna
Alla patienter som erbjudas vård ska prövas mot de
regler som styr de nationellt och regionalt fastställda vårdgarantitiderna. Nedan redovisas hur
måluppfyllelsen av några av de vårdgarantier som
tillämpas inom VGR utvecklats under år 2012.
2 000
1 000
1 277
1 282
okt 12
sep 12
jul 12
aug 12
jun 12
apr 12
maj 12
mar 12
jan 12
feb 12
dec 11
okt 11
nov 11
sep 11
jul 11
aug 11
jun 11
0
maj 11
Fler patienter i regionen med stroke får trombolysbehandling, 2010 var andelen 7 procent jämfört
med 9 procent i genomsnitt i riket. Under 2011
hade andelen med trombolysbehandling ökat till 8,9
procent i VGR jämfört med 10,3 procent i riket
enligt Öppna jämförelser. Data ur Riks-Stroke för
2012 visar att andelen behandlade i VGR ökat till
9,8 procent jämfört med 11,9 procent i riket. Det är
tydligt att fler patienter får trombolysbehandling,
men det regionala målet 11 procent har ännu inte
uppnåtts.
2 954
dec 12
Andelen patienter med stroke som får trombolysbehandling ska uppgå till minst 11 procent.
nov 12

Figur GV-21. Utvecklingen av antalet långväntande på 1:a
besök (> 90 dagar) inom specialiserad vård under perioden 2011.05.31–2012.12.31. Mätpunkter: Sista dagen
per månad
Studeras undergruppen långväntande som själva
valt att vänta på 1:a besök > 90 dagar (så kallade
PvV-patienter), kan konstateras att denna grupp
ökade betydligt mer än övriga långväntande, procentuellt sett. I nov 2012 omfattade PvV-gruppen 1
533 patienter, vilket kan jämföras med 271 patienter i nov 2011, vilket innebär en femfaldig ökning.
Motsvarande ökning för övriga långväntande – i
fortsättningen kallad vårdgarantipatienter som väntat > 90 dagar – blev tvåfaldig. Vid beräkning av
vårdgarantiresultat ingår enbart den senare gruppen.
Men vad gäller "kömiljarden" ingår både PvVpatienterna och vårdgarantipatienterna i resultatberäkningarna.
4 500
Utvecklingen av antalet långväntande patienter
inom den specialiserade vården, patienter som väntat längre än vad de nationella garantitiderna bjuder
(högst 90 dagars väntan för såväl 1:a besök som
behandling), följs månatligen. I likhet med tidigare
år uppstod 2012 en "sommareffekt". Det vill säga
under juli, augusti och september ökade antalet
långväntade patienter.
Långväntande på 1:a besök inom specialiserad
vård
För långväntande på 1:a besök blev "sommareffekten" mycket tydligare än förgående år. Den uppstod
dessutom tidigare än normalt, redan i maj, juni. Och
kanske ännu viktigare: Frekvensen " gick inte ned
under de efterföljande höst-månaderna i samma
grad som under 2011. I dec månad 2012 bröts dessutom nedgången av en tydlig ökning. Det senare
beror sannolikt på att produktionen drabbades av en
ovanligt lång julhelg. Julafton inträffade på en
måndag 2012. (2011 på en lördag). I november
uppgick antalet långväntande på 1:a besök till 3
707, mot 1 282 vid motsvarande tidpunkt 2011. Det
motsvarar nästan en tredubbling.
4 067
4 000
3 351
3 500
3 194
3 000
2 889
2 790
2 362
2 500
2 342
2 073
2 174
2 000
1 523
1 500
909
728
1 533
1 486
1 076
1 011
1 000
PvV- patienter >
90 dgr
1 010
612
500
271
267
Vårdgarantipatienter > 90
dagar
0
maj
11
jun jul 11 aug
11
11
sep
11
okt
11
nov
11
dec
11
jan
12
feb
12
mar apr
12
12
maj
12
jun
12
jul
12
aug sep
12 12
okt
12
nov
12
dec
12
Figur GV-3 Utvecklingen av antalet långväntande på 1:a
besök (> 90 dagar) inom specialiserad vård under perioden 2011.05.31–2012.12.31. uppdelat på patienter som
själva valt att vänta > 90 dagar (PvV-patienter) och vårdgaranti-patienter. Mätpunkter: Sista dagen per månad
Ökningen av antalet vårdgarantipatienter som väntat > 90 dagar på 1:a besök har påverkat VGR:s
måluppfyllelse. Jämförs sep, okt, nov och dec 2012
med motsvarande period år 2011 har måluppfyllesegraden sjunkit med några enstaka procentenheter. Även "sommareffekten" kan avläsas i vårdgarantisiffrorna för 2012. Men tanke på den kraftiga
ökningen i antalet långväntande, ter den sig ändå
ganska måttlig i detta sammanhang (minskning med
3-6 procentenheter). Att effekterna på vårdgarantisiffrorna är så begränsade förklaras givetvis av att
totala antalet väntande vid varje tidpunkt är betydligt större än antalet långväntande. med
163
Tabell GV-2. Måluppfyllsegrad för nationella vårdgarantin för specialiserad vård. Andel (%) patienter som väntat högst 90 dagar
på ett 1:a besök, uppdelat på vårdgivare och 2012 års olika månader. Mätpunkter sista dagen per månad
jan
feb
mars
april
maj
juni
juli
aug
sept
okt
nov
dec
procent
AL
100
100
100
100
100
100
100
100
100
100
100
100
ANS
98
99
98
99
98
96
99
97
98
99
100
99
C obesitas
100
95
99
100
99
99
96
98
98
97
98
95
FSS
100
100
100
100
100
98
99
100
100
100
100
100
KS
99
100
100
100
100
99
98
98
98
99
99
99
NU
94
93
98
97
97
96
93
92
93
94
94
92
SkaS
99
98
98
97
96
96
94
90
91
95
96
95
SU
91
92
92
93
91
91
88
85
79
83
90
86
SÄS
99
99
100
99
100
99
98
98
99
100
99
99
PV GBG
100
99
100
100
100
100
99
98
99
100
99
98
PV SB
100
100
100
100
100
98
98
97
98
100
100
100
PV SÄ
100
100
100
100
100
100
100
100
100
100
100
100
Lundby S
96
98
98
98
95
94
91
97
99
100
99
99
Övr Priv GB
100
100
100
100
100
100
100
92
100
100
100
100
Priv 4BD
100
100
100
100
100
100
100
100
100
100
100
100
VGR tot
96
96
97
97
96
95
92
91
90
93
95
93
Betraktas resultatet för "kömiljarden" år 2012
märks ingen tendens till förändring av måluppfyllelsegraden vad gäller andelen (%) patienter som
väntat högst 60 dagar på 1:a besök. Mätvärdena
hösten 2012 är i stort sett likvärdiga med värdena
hösten 2011. Detta med undantag för december
månad då måluppfyllsegraden för VGR stannar vid
76% mot 83% för dec 2011. Den statliga ersättningen för 1:a besöken har för VGR:s del beräknats
till 102 miljoner för 2012, mot 97 miljoner kr för
2011. Det vill säga till ett högre belopp. Påpekas
bör att ersättningen i hög rad påverkas av hur
många andra landsting som lyckas motsvara kravnivåerna för "kömiljarden" och framförallt av storleken på de landsting som gör det.
Långväntande på behandling inom specialiserad
vård
Även för långväntande på behandling är "sommareffekten" tydlig under 2012. Men till skillnad från
långväntande på 1:a besök är frekvensen jämförbar
med juli, aug, sep 2011 – till och med något lägre.
Under höstmånaderna är å andra sidan frekvensen
något högre än under hösten 2011. Detta med undantag för december månad, då 2012 års julhelg
driver upp också antalet långväntande för behandling till en relativt hög nivå.
4000
3 592
3500
3 326
3 143
3000
3 084
2 617
2 636
2500
2000
2 370
1 985
1 780
1 709
1500
1000
500
0
maj
11
jun
11
jul
11
aug
11
sep
11
okt
11
nov
11
dec
11
jan
12
feb mar apr
12
12
12
maj
12
jun
12
jul
12
aug
12
sep
12
okt
12
nov
12
dec
12
Figur GV-4. Utvecklingen av antalet "långväntare” på 1:a
besök (> 90 dagar) inom specialiserad vård under perioden 2011.05.31–2012.12.31. Mätpunkter sista dagen per
månad.
Antalet PvV-patienter för behandling tenderar att
öka andra halvåret 2012 jämfört med andra halvåret
2011. Men värdena varierar och jämförelsen är
beroende av vilken tidpunkt som avläses. Sista juli
är det 131 fler PvV-patienter (+ 25%), sista okt 9
fler (+ 2%), och sista nov 72 fler (+25%). I december uppgår flertalet till 162, vilket svarar mot totalt
447 PvV-patienter.
164
Antalet vårdgarantipatienter som väntat > 90 dagar
på behandling kan däremot betecknas som relativt
stabilt under 2012. God överensstämmelse med
2011. Detta med undantag för december, då det vid
månadens sista dag är 428 stycken fler individer än
under samma dag 2011, vilket gör totalt 1 923
långväntande.
Måluppfyllsegraden för vårdgarantin gällande behandling är väsentligen oförändrad under 2012,
jämfört med år 2011. Andelen patienter som väntat
högst 90 dagar höll sig mestadels runt 90 procent –
bortsett från juli, aug och sep.
Tabell GV-3. Måluppfyllsegrad för nationella vårdgarantin för specialiserad vård. Andel (%) patienter som väntat högst 90 dagar
på behandling, uppdelat på vårdgivare och 2012 års olika månader. Mätpunkter sista dagen per månad.
procent
Jan
Feb
Mars
April
Maj
Juni
Juli
Aug
Sept
Okt
Nov
Dec
AL
100
100
100
100
100
100
100
100
100
100
100
C Obesitas
74
81
82
87
87
82
46
75
88
80
99
87
FSS
100
100
100
100
100
100
100
99
99
100
100
100
KS
97
100
100
100
100
100
100
100
100
100
100
100
NU
95
90
91
93
95
97
93
84
87
91
91
90
SkaS
93
92
94
94
94
93
92
88
90
95
96
96
SU
79
76
78
78
77
73
71
67
70
74
76
74
SÄS
99
99
99
99
99
98
95
94
95
98
98
98
H&H
100
100
100
100
100
100
100
100
100
100
100
100
Lundby S
100
99
100
99
100
99
96
99
99
100
100
100
Övr Priv GB
100
100
100
100
100
100
100
100
100
100
100
95
VGR tot
90
88
89
90
89
88
85
82
84
87
89
87
Måluppfyllelsen för "kömiljarden" (högst 60 dagars
väntan på behandling) uppvisar under årets tre
första kvartal inte heller några nämnvärda förändringar jämfört med föregående år. Men under sista
kvartalet är måluppfyllelsen lägre än förväntat. I
okt 3 procentenheter lägre, i nov 4 lägre och i dec 6
enheter lägre, än motsvarande månad 2011.
Regionala BUP-garantin
Den regionala vårdgarantin inom Barn- och ungdomspsykiatrisk verksamhet omfattar 1:a besök,
fördjupad utredning och behandling. Garantin innebär att alla tre insatserna ska erbjudas inom 30
dagar. Förutom BUP enheter omfattar mätningen
också insatser inom ramen för Habilitering &
Hälsa.
Utvecklingen av väntetiden för 1:a besök erbjuder
under 2012 ingen större dramatik, rent statistiskt.
Måluppfyllelsen håller sig kring 90 procentsstrecket. Detta med undantag för sommaren. För
behandlingar och fördjupade utredningar förefaller
situationen mer besvärlig. En tydlig uppgång i
måluppfyllelsegraden september och oktober visade
sig vara kortvarig.
100
För att förbättra måluppfyllelsen avseende fördjupade utredningar har upphandling av extern utredningskompetens skett under året.
100%
90%
92%
90%
80%
70%
60%
50%
41%
42%
40%
30%
20%
Besök
Behandl
37%
27%
Fördjupad
utredn
10%
0%
Figur GV-5. Uppfyllelse av vårdgarantin till besök, behandling och fördjupad utredning december 2011 till december
2012

Minst 90 procent av samtalen till sjukvårdsrådgivningen ska besvaras inom 3 minuter
VGR når inte upp till målet att minst 90% av samtalen ska besvaras inom tre minuter, som bäst lyckas man i november då 79% av samtalen besvaras
inom garantitiden.
165
90%
80%
73%
70%
63%
60%
53%
48%
50%
57%
47% 52%
70%
63%
61%
54%
55%
55%
63%

79%
70%
64%
66%
64%
52%
61%
54%
66%
56%
40%
PUK-värde för patienter som enligt nationella
patientenkäten anser att de varit delaktiga i den
egna vårdens planering ska vara minst 80
45%
42%
30%
VGR
totalt
Riket
20%
Resultat VGR 2012
Primärvård
10%
0%
febr
2012
mars april
2012 2012
maj
2012
juni
2012
juli
2012
aug
2012
sept
2012
okt
2012
nov
2012
dec
2012
jan
2013
feb
2013
Figur GV-6 Andel (%) telefonsamtal till sjukvårdsrådgivningen som besvarats inom 3 minuter, under respektive
månad. Alla sjukvårdsrådgivningar sammantagna. Jämförelse med riket. Källa: Väntetidsdatabasen
Tabell GV-4 Andel (%) telefonsamtal till sjukvårdsrådgivningen som besvarats inom 3 minuter per område
och totalt VGR februari 2012 till februari 2013.
febr 2012
mars 2012
april 2012
maj 2012
juni 2012
juli 2012
aug 2012
sept 2012
okt 2012
nov 2012
dec 2012
jan 2013
feb 2013

Fyrbodal
62%
64%
65%
65%
61%
52%
70%
71%
71%
78%
58%
65%
43%
Göteborg
44%
49%
59%
55%
65%
59%
70%
75%
71%
81%
64%
68%
48%
Skaraborg
61%
64%
65%
65%
61%
51%
69%
70%
70%
77%
57%
65%
41%
36
Sjuksköt
Öppenvård
Slutenvård
Öppenvård
Slutenvård
77
84
81
75
69
57

Sjuksköt
93
Somatisk
sjukhusvård
Öppenvård
94
Slutenvård
91
PUK-värde för patienter som enligt nationella
patientenkäten anser att tillgängligheten till
hälso- och sjukvården är god ska vara minst 90
Resultat VGR 2012
Primärvård
Somatisk
sjukhusvård
Psykiatrisk
vård
Läkare
Sjuksköt
Öppenvård
Slutenvård
Öppenvård
Slutenvård
79
85
80
80
63
61
PUK-värde
för patienter som enligt nationella patientenkäten anser sig vara respektfullt
bemötta som individer ska vara minst 90
Primärvård
Psykiatrisk
vård
Läkare

36 37
Resultat VGR 2012
Läkare
89
S Älvsborg VGR totalt
60%
53%
64%
57%
65%
63%
66%
61%
61%
63%
50%
55%
70%
70%
71%
73%
69%
70%
78%
79%
58%
61%
65%
66%
42%
45%
Somatisk
sjukhusvård
PUK-värde för patienter som enligt nationella
patientenkäten anser att de fått information om
hälsotillstånd, diagnos och metoder för undersökning, vård och behandling ska vara minst
90
Psykiatrisk vård
Resultat VGR 2012
Öppenvård
85
Läkare
Sjuksköt
Öppenvård
Slutenvård
Öppenvård
Slutenvård
76
84
83
79
69
59
Slutenvård
77
PUK står för PatientUpplevd Kvalitet och mäts på en skala
mellan 0 och 100 där högre värde innebär högre patientupplevd
kvalitet.
37
Sahlgrenska universitetsjukhuset deltog inte i mätningarna av
öppenvård (somatik och psykiatri) 2012
Primärvård
Somatisk
sjukhusvård
Psykiatrisk
vård
Som framgår ovan varierar PUK-värdena mellan
olika delar av vården. Inom primärvården noteras
genomgående bättre resultat för sjuksköterskebesök
jämfört med läkarbesök. Inom den specialiserade
vården är resultaten bättre inom öppenvården än
inom slutenvården och bättre inom somatiken jämfört med psykiatrin. Målen om PUK-värde på 90
respektive 80 uppnås avseende såväl bemötande
som delaktighet för sjuksköterskebesök inom primärvården. Inom somatiken klaras bemötandemålet
inom både öppen- och slutenvården och målet om
delaktighet klaras inom öppenvården.
166
Åtgärder
1
Ledningssystem
Under 2012 genomfördes en kartläggning av ledningssystemen på regional- och förvaltningsnivå, I
kartläggningen specificerades de områden där ledningssystem saknades för att uppfylla kraven från
staten. Koncernledningen för hälso- och sjukvård
fastställde i december 2012 inriktningen för det
fortsatta arbetet med regionalt ledningssystem
2
Målrelaterad ersättning
Målrelaterad ersättning är den senast tillkomna
delen i de ersättningsmodeller som tillämpas för
hälso- och sjukvården i Västra Götalandsregionen.
Det är den målrelaterade ersättningen som bedöms
kunna bidra till att förstärka den ekonomiska styrningen mot God Vård.
De överenskommelser som tecknades med sjukhusen inför år 2011 blev i princip förlängda att gälla
även år 2012. Andelen målrelaterad ersättning uppgår i samtliga överenskommelser till 3 procent,
vilket är i linje med regionens mål. Regionalt fastställda indikatorer används i ökande utsträckning i
vårdöverenskommelserna. Krav- och kvalitetsboken för VG Primärvård innehöll år 2012 40 målrelaterade indikatorer med angivna måltal. För de
flesta av dessa indikatorer följs resultatet upp varje
månad eller kvartal
3
Produktions- och kapacitetsplaner
Balans mellan vårdbehov, produktion och budget är
en förutsättning för God Vård. Det handlar om att
styra regionens resurser så att dess utförare kan
möta invånarnas vårdbehov. Regiongemensam
planering och styrning utifrån vårdbehov, för ökad
patient- och koncernnytta, kräver beslutsunderlag
av god kvalitet, det vill säga kvalitetssäkrade, jämförbara och transparanta beskrivningar av förväntat
produktionsbehov och planerad produktion. Dylika
beslutsunderlag förutsätter ett regiongemensamt
sätt att bedöma och beskriva produktionsbehov och
planerad produktion.
Den regionala aktiviteten ”Samordnad produktions- och kapacitetsplanering” föreslog i sin slutrapport att ett pilotprojekt för att utveckla, testa och
utvärdera en körbar prototyp-miljö för att definiera
ett regiongemensamt sätt att bedöma vårdbehov
skulle genomföras. Föreslaget pilotprojekt ”Bedöma Vårdbehov – En regiongemensam ansats”
genomfördes perioden 120501–120630 (Dnr: RSK
11-2012).
I pilotprojektets uppdrag låg ”… att ta fram ett
beslutsförslag om införande av ett projekt för att
utveckla och breddinföra ett regiongemensamt sätt
att bedöma vårdbehov i VGR.” Beslutsförslaget
baserades på den fallstudie som genomförts i pilotprojektet. I fallstudien deltog AL, SkaS och SU. På
mötet 2012-08-30 ställde sig Koncernövergripande
ledningsgrupp – Hälso- och sjukvård bakom beslutsförslaget och regiondirektören beslutade att
arbetet skulle dras igång. Detta arbete är påbörjat
vad gäller tre processer, höft- och knäplastik samt
obesitas. Arbetet med att implementera det regiongemensamma systemet fortsätter under 2013 projektet ingår då som deluppdrag i det övergripande
projekt om Regional Produktionsstyrning som koncernledningen för hälso- och sjukvård fattat beslut
om
4
Mål och tillgänglighet för tandvård
Måltal för tillgänglighet i tandvården ska formuleras
Ansvar för genomförande:
Hälso- och sjukvårdsavdelningen
Tidplan för genomförande
Ett förslag till ledningssystem utarbetas under
första halvåret 2012, beslut om införande fattas
under hösten 2012
Ansvar för uppföljningen
Regional samordnare för Vård i rätt tid
Rapport
Handlinsplan för väntetider inom Folktandvården
har tagits fram under våren 2012. Ett arbete med
definition av olika typer av kö har framför allt genomförts inom specialisttandvården.
Hösten 2012 har aktuella väntetider till specialisttandvård och allmäntandvård publicerats på Folktandvårdens hemsida.
Fortsatt arbete
Arbete med att definiera måltal och även överväga
om regionens väntetidsbegrepp och måltal för
hälso- och sjukvård kan vara rimliga att användas
av tandvård kommer att ske under 2013.
167
5
Patientsäkerhet
Under året har regionala utbildningar genomförts
avseende strukturerad journalgranskning, händelseanalys med IT-stöd och åtgärder för bättre patientsäkerhetskultur
6
Kunskapsbank
En regional kunskapsbank för God Vård etableras. I
ett första steg utarbetas en kunskapsbank för jämlik
vård som en pilotmodell.
En kunskapsbank har upprättats och finns placerad
på hemsidan för Kunskapscentrum för Jämlik vård.
Mätningar av sökfrekvens visar dock att kunskapsbanken inte används i någon större utsträckning.
Därför föreslås att former för kunskapsspridning
utarbetas kopplat till respektive kvalitetsområde
inom God Vård.
7
Funktioner för kunskapsbaserad vård
Implementering av nya kunskapsunderlag i verksamheten har varit en fråga i första hand för vårdens professioner. Under de senaste åren har förvaltningsledningarna successivt engagerat sig mer i
detta arbete bland annat genom arbetet med Ordnat
införande och regionuppdrag till följd av nya nationella riktlinjer. Flera förvaltningar har etablerat
eller arbetar med att etablera funktioner och strukturer för att stödja en kunskapsbaserad och implementeringen av nya kunskapsunderlag. Dialogen
mellan hälso- och sjukvårdsavdelningen och förvaltningarna om denna etablering fortsätter under
2013.
8
Vårdutbildningar
Regionen ska arbeta för att grundläggande utbildning i patientsäkerhet, bemötande, evidensbaserad
vård, jämlik vård och förbättringskunskap ska ingå
i alla vårdutbildningar inklusive AT- och STutbildningar. En nyligen genomförd avstämning
med regionens högskolor, som svarar för de medellånga vårdutbildningar, visar att aktuella ämnen
ingår i utbildningarna, men med variationer i utformning och omfattning. Av de aktuella ämnena är
förbättringskunskap det som i minst utsträckning
ingår i dessa vårdutbildningar. Det är angeläget att
regionens dialog med utbildningsanordnarna fortsätter och vidareutvecklas i dessa frågor.
9
Kartläggning av forskning
Genomföra en kartläggning och identifiera förbättringsområden inom forskningsområdet God Vård.
Kartläggning av forskningsområden inom God
Vård har inletts. De projekt som erhåller medel från
VGR och som behandlar jämställd vård har kartlagts. Förteckning finns på hemsidan för Kunskapscentrum för Jämlik vård. Det framkommer att
forskningen inom området är knapphändig.
10
Nationell patientenkät
Enligt Krav- och kvalitetsboken för VG Primärvård
ska vårdcentralen samverka med Västra Götalandsregionen vid genomförandet av patientenkäter.
Flera uppföljningsindikatorer i Krav- och kvalitetsboken är hämtade från Nationella patientenkäten
varav några också är föremål för målrelaterad ersättning.
När det gäller vårdöverenskommelserna med sjukhusen varierar det hur man beaktar Nationell patientenkät. En genomgång visar dock att åtaganden
och uppföljningsaktiviteter avseende Nationell
patientenkät finns med i så gott som samtliga sjukhusöverenskommelser.
Inom tandvården har diskussion förts om att börja
mäta med Nationell patientenkät men något beslut
har inte fattats.
11
Automatisk mätning av vårdrelaterade
infektioner inom slutenvård
Under året har ett pilotprojekt genomförts med
införande av uppföljning via det nationella systemet
”Infektionsverktyget” som innebär anpassningar av
journalsystemet Medior för att kunna rapportera
bl.a. vårdrelaterade infektioner. Infektionsverktyget
är sedan hösten 2012 i drift på två kliniker vid
Sahlgrenska Universitetssjukhuset och erfarenheterna från pilotprojektet ligger till grund för planerat
breddinförande under 2013.
12
Nationell patientöversikt
Åtgärderna under denna punkt har under 2012 genomförts inom projektet Rosetta. Arbetet med nationell patientöversikt har nu övergått i reguljär
drift. Primärvårdens information kommer att kunna
göras tillgänglig när ett nytt journalsystem införts.
Kommunerna i regionen har ännu inte skapat system för att kunna ta del av informationen i NPÖ
168
13
Kliniskt beslutsstöd
Arbetet med att implementera ett kliniskt beslutsstöd inom hjärtsjukvården i regionen pågår.
Under 2012 har tekniska anpassningar genomförts
för att integrera beslutsstödet i regionens IT-miljö.
Enligt den senaste tidplanen kommer implementeringen starta på tre sjukhus i maj 2013. En utvärdering av implementeringen kommer att genomföras
för att lära mer om implementering och de framgångsfaktorer som finns.
14
Vårdaktörsportal
En regional Vårdaktörsportal etablerades i slutet av
2012 i VGR. I den första versionen av Vårdaktörsportalen finns alla gällande regionala medicinska
riktlinjer och vårdprogram samt regionuppdrag.
Genom Vårdaktörsportalen är informationen på fem
nationella webbplatser tillgänglig – Socialstyrelsen,
SBU, Läkemedelsverket, Tandvårds- och Läkemedelsförmånsverket samt 1177.se. Innehållet i Vårdaktörsportalen kommer successivt att utökas med
fler lokala, regionala, nationella och internationella
kunskapsunderlag
15
Tidbokning
Så vitt känt föregår ingen regiongemensam aktivitet
inom detta område. Oklart hur mycket systemet an
vänds lokalt.
16
Regiongemensam tidbokning för
röntgen
Ett pilotprojekt är genomfört under tiden november
2011 till maj 2012. En test av ett
IT-stöd har pågått under hösten. Ett samarbete
mellan regionens röntgenenheter ingår i
arbetet. Samarbete sker med Bild- och funktionsregistret samt SKL.
Ett fortsatt arbete kan komma att omfatta att slutföra produktutvecklingen av IT-stödet, uppdatering
av väntelistor samt att sektorsrådet tar fram regiongemensamma protokoll och undersökningskoder.
Det finns också ett antal regioninterna åtgärder,
systemanpassningar som behöver klarläggas för att
ett breddinförande ska kunna komma till stånd och
där även upphandlade leverantörer bör ingå.
Arbetet fortsätter under 2013 i det diagnostikråd
som regionen avser att bilda. Beslut om detta tas av
Koncernledningen för hälso- och sjukvård, sannolikt under våren 2013
17
Remiss och svar
Under året har ett projekt drivits för att introducera
IT-stöd för remisshantering i första skedet mellan
och inom sjukhusen. Efter beslut i ITorganisationen har projektet tillfälligt stoppats men
planeras återupptas under 2013
18
Patientmedverkan i utvecklingsarbete
Metod för utvecklingsarbete (”Tänk om i fyra
steg”) som utvecklats av Centrum för Verksamhetsutveckling har införts på flera utförarenheter.
Metoden har använts bland annat inom RCC och
Drottning Silvias barn-och ungdomssjukhus. Desssutom har metoden presenterats rad konferenser
både nationellt och internationellt.
19
Strukturerad journalgranskning
Åtgärden har genomförts vid samtliga sjukhus,
arbetet fortsätter under 2013 med ökad omfattning
20
Vårdprocesser
Hösten 2011 gav regiondirektören i uppdrag till
sjukhusdirektören för Södra Älvsborgs sjukhus i
uppdrag att ta fram regiongemensamma vårdprocesser för höft-och knäledsoperationer, gallvägssjukdomar, lunginflammation och operationer av
livmoderframfall. Arbete sker i nära samband med
respektive sektorsråd inom respektive specialitet.
Syftet är att göra vården mer effektiv.
21
Plan för bemötande
Enligt handlingsplanen ska planen för bemötande
och förhindrande av diskriminering vara känd och
användas för att förbättra det goda bemötandet.
Under 2012 gjordes en uppföljning av det särskilda
styrkort för jämlik och jämställd vård som tagits
fram av Kunskapscentrum för Jämlik Vård (KJV)
på uppdrag av Hälso- och sjukvårdsutskottet. I
styrkortet är verksamheternas arbete med bemötandeplaner en av indikatorerna. Uppföljningen visade
att många verksamheter har en bemötandeplan, men
det framgår inte tydligt vilka som arbetar aktivt
med bemötandefrågorna och på vilket sätt. Svaren
tyder på att arbetet med bemötandefrågor skulle
kunna ske mera systematiskt. I de verksamhetsutvecklingsprojekt som KJV driver ingår alltid normkritik som en viktig metod för att bli varse normer
169
och strukturer som kan leda till ojämlik behandling
och diskriminerande bemötande. Under 2013 har
enheten ett särskilt uppdrag att arbeta med normkritik inom hela regionen. Enheten kommer också att
delta i ett nationellt arbete för att ta fram ett utbildningspaket för vårdpersonal om bemötande. Arbetet
leds av Socialstyrelsen som tillsammans med Diskrimineringsombudsmannen har fått uppdraget av
regeringen. Om och i så fall hur utbildningspaketet
kommer att kunna användas av förvaltningarna i
VGR återstår att se.
22
Åtgärder för bättre patientsäkerhets-
23
Åtgärder för minskad förekomst av
24
Åtgärder för ökad följsamhet till basala
kultur
Handlingsplaner har fastställts på förvaltningsnivå
och övergripande regional nivå. Nya mätningar
planeras 2013
tryckskador
Mätningar har genomförts och handlingsplaner
upprättats.
hygienrutiner och klädregler
Mätningar har genomförts och handlingsplaner
upprättats.
procent
Mätningar har genomförts enligt plan och resultaten
visar pågående förbättringar i följsamhet enligt
nedanstående redovisning:
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
vt11
vt12
ht12
Alingsås
72,6
71,3
71,7
FSS
70,6
82,1
87,1
vt11
vt12
ht12
Kungälv
73,6
67,5
67,5
NU
71,3
76,9
77,6
SU
76,7
80
78,3
SkaS
40,5
61,7
59,6
SÄS
56,2
55,2
71,4
VGR
63,5
71,4
71,4
Figur GV-6 punktprevalensmätning korrekta basala hygienrutiner och klädregler i alla 7 steg
25
Kvalitetsindikator i rehabiliterings- och
sjukskrivningsprocessen
Ett utvecklingsarbete pågår inom ramen av statsbidragen "en effektiv och kvalitetssäker sjukskrivningsprocess" samt "rehabiliteringsgaranti" i Västra
Götalandsregionen. Detta utvecklingsarbete utgår
från en samverkan mellan Försäkringskassan och
Västra Götalandsregionen. Mål som används i detta
arbete utgår från villkor i nationella överenskommelserna för berörda statsbidrag. Målen handlar
bland annat om kvaliteten på läkarintygen, jämställda sjukskrivningar samt tidiga insatser i rehabiliteringsprocessen. Som ett led i detta utvecklingsarbete finns behov av att ta fram förslag till en
kvalitetsindikator som kan användas vid regionala
uppföljningar. Detta arbete har inletts.
170
Kort om god vård
­
Handlingsprogrammet innehåller en rad åtgärder som syftar till att minska förekomst av olika vårdskador genom ett systematiskt arbetsätt och en utvecklad säkerhetskultur. Flera av åtgärderna syftar
till att skapa system för mätning och uppföljning av såväl inträffade vårdskador som säkra arbetsprocesser. Ytterligare information om arbetet med att förebygga vårdskador finns i regionens patientsäkerhetsberättelse (www.vgregion.se/sakervard)
­
Bemötande och delaktighet varierar mellan olika delar av vården. Inom primärvården noteras genomgående bättre resultat för sjuksköterskebesök jämfört med läkarbesök. Inom den specialiserade
vården är resultaten bättre inom öppenvården än inom slutenvården och bättre inom somatiken jämfört med psykiatrin. De satta målen nås för såväl bemötande som delaktighet för sjuksköterskebesök
inom primärvården. Inom somatiken klaras bemötandemålet inom både öppen- och slutenvården
och målet om delaktighet klaras inom öppenvården.
­
Kunskapsstyrning kan ses som ett medel för att fortlöpande vidareutveckla vårdens kvalitet. Arbetet
med kunskapsstyrning, ordnat införande, regionala medicinska riktlinjer och vårdprocesserhar under
2012 mött ett ökat intresse från verksamheternas och förvaltningarnas sida. Fler efterfrågar regionala riktlinjer och regiongemensamma lösningar på de kvalitetsfrågor som finns på agendan. Ett ökat
intresse och arbete med regiongemensamma lösningar skapar förutsättningar för en mer evidensbaserad och jämlik vård i regionen.
­
I särskilt avsnitt i Verksamhetsanalys 2012 beskrivs uppföljningen av jämlikhetsindikatorerna
­
Tillgängligheten, mätt i måluppfyllsegrad relativt nationella vårdgarantin, har liksom tidigare år
följts månatligen för den specialiserade vårdens del.Så också regionens anpassning till de kravnivåer
och gränsvärden som är en förutsättning för den statliga kömiljardersättningen. En ersättning som
varit gynnsam för regionen, jämfört med om pengarna enbart hade fördelats på basis av befolkningsens storlek.
Även regionala vårdgarantier, måltal och lokalt beslutade ambitioner har varit föremål för en kontinuerlig uppföljning på såväl övergripande som mer detaljerad nivå. Som exempel kan nämnas cancergarantin, ledtider vid akutmottagningarna, andelen besvarade tfn-samtal inom 3 min vid sjukvårdsrådgivningen och besök, fördjupade utredningar och behandlingar inom BUP-verksamhet.
­
Hösten 2011 gav regiondirektören i uppdrag till sjukhusdirektören för Södra Älvsborgs sjukhus i
uppdrag att ta fram regiongemensamma vårdprocesser för höft-och knäledsoperationer, gallvägssjukdomar, lunginflammation och operationer av livmoderframfall. Arbete sker i nära samband med
respektive sektorsråd inom respektive specialitet. Syftet är att göra vården mer effektiv.
171
Patientnämndernas uppföljning
Patientnämndernas verksamhet regleras i lagen (1998:1 656) om patientnämndsverksamhet m.m. Den 1 januari
2011 trädde patientsäkerhetslagen i kraft. För patientnämnderna innebar lagen förändringar i form av tillägg i
lagen om patientnämndsverksamhet.
I Västra Götalandsregionen finns, fristående från vården, fyra patientnämnder direkt underställda Regionfullmäktige. Överenskommelser har träffats mellan Patientnämnderna och samtliga 49 kommuner i Västra Götalandsregionen om samverkan inom patientnämndsverksamheten
I detta avsnitt presenteras ett urval ur Patientnämndernas årsredovisning 2012.
Patientnämndernas uppdrag
Patientnämnderna (PN) skall utifrån synpunkter och
klagomål stödja och hjälpa enskilda patienter samt
bidra till kvalitetsutvecklingen i hälso- och sjukvården genom att
- hjälpa patienter att få den information de behöver för att kunna tillvarata sina intressen i
hälso- och sjukvården
- främja kontakter mellan patienter och vårdpersonal
- hjälpa patienter att vända sig till rätt myndighet
- rapportera iakttagelser och avvikelser av betydelse för patienterna, till vårdgivare och vårdenheter.
- göra Socialstyrelsen uppmärksam på förhållanden som omfattas av dess tillsyn
- informera allmänheten, hälso- och sjukvårdspersonalen och andra berörda om patientnämndsverksamheten
Till nämndernas arbetsuppgifter hör också att rekrytera, utbilda, förordna och handleda stödpersoner
till de patienter som vårdas enligt Lagen om psykiatrisk tvångsvård, Lagen om rättspsykiatrisk vård
eller vård enligt Smittskyddslagen
Ny lagstiftning från 2011
Den nya patientsäkerhetslagen som trädde i kraft
2011-01-01 innebär en ändring i lagen om patientnämndsverksamhet. Det utökade uppdraget att
informera allmänheten, patienter, vården och Socialstyrelsen (SoS) innebär att PN måste arbeta strategiskt och operativt med information och kommunikation, samt förbereda organisationen på ökad
ärendemängd.
Ärenden
Totalt har 5421 ärenden inkommit 2012. En ökning
med 558 ärenden, motsvarar 11 procent i förhållande till föregående år. Vid årsskiftet fanns 71
pågående stödpersonsuppdrag inom VGR, en ökning i förhållande till 2011.
Fördelningen utifrån registrerade kontaktorsaker är:
- vård och behandlingsfrågor 57 %
- bemötande och kommunikation 11 %
- organisation, regler och resurser 30 %
- övrigt 2 %.
Ärendefördelning visar på 57 procent kvinnor 41
procent män samt 2 procent anonyma. Vid årsskiftet fanns 71 aktuella stödpersonsuppdrag.
Tabell K-1 Antal ärenden per vårdform fördelade på kvinnor och män för 2012. Källa: Patientnämndernas årsredovisning 2012.
Utförare
KvinMän
AnoTotalt
nor
nyma
Sjukhusvård
1594
1246
42
2882
PV offentlig
512
308
9
829
PV privat
181
109
4
294
Privatvård
109
60
2
171
Tandvård
182
117
3
302
Kommunvård
66
49
1
116
Annan
143
85
3
231
övrig i VG/
322
229
45
596
okänd
Summa
3109
2203
109
5421
Klagomål utifrån patienternas berättelser som
är framträdande under 2012
Till patientnämnden (PN) vänder sig patienter och
anhöriga när problem har uppstått i kontakterna
med hälso- och sjukvården samt tandvården eller
när man har synpunkter på vården. Nedan redovisas
tre områden med sammanfattade iakttagelser från
patientnämnderna i VGR: Patientärenden sjukhusvård, primärvårdsärenden och läkemedelsärenden
Sammanfattande
VGR 2012
iakttagelser
patientärenden
Sjukhusvård
Klagomålen gäller företrädesvis:
- Brister i planering, samordning och uppföljning
inom och mellan vårdnivåer. Exempelvis följs
inte alltid det regelverk som gäller beträffande
remisshantering.
- Oklarheter om regelsystem och om vården
följer dessa. Gäller t.ex. frågor om vårdgaranti,
valfrihet, förnyad medicinsk bedömning. Vårdgarantifrågor visar en tendens till ökning och
ibland möts patienten av ekonomiska argument
som förklaring till att vårdgarantitiden inte kan
hållas. Många patienter har svårigheter med att
förstå regelverket gällande valfrihet. Även vårdens företrädare kan ha svårigheter att förklara
vilka rättigheter patienten har.
172
-
-
-
-
-
Svårigheter att få hjälp från den psykiatriska
sjukvården. Patientnämnden Göteborg tillskrev
i mars Regionstyrelsen för att uppmärksamma
att antalet klagomål på den psykiatriska vården
inom Sahlgrenska universitetssjukhuset ökat
markant under årets första två månader jämfört
med motsvarande period året innan (Dnr:PNG
24-2012). Ökningen har bestått under året.
Även inom NU-sjukvården har noterats klagomål speciellt inom den öppna psykiatriska
sjukvården. Klagomålen handlar ofta om svårigheter att få kontakt med läkare med åtföljande konsekvenser som avsaknad av intyg, läkemedelsrecept och uppföljning på behandling.
Resurs- och prioriteringsfrågor. Behandlingsmetoder efterfrågas som tillhandahålles inom
andra landsting men ej inom VGR. Vissa patienter har uppfattningen att vården ej ges på lika
villkor över landet vilket upplevs orättvist. Patienten uttrycker en osäkerhet över om han/hon
får tillgång till den bästa medicinska behandlingen.
Patienter upplever att de inte blir lyssnade till
vilket kan få vårdskador till följd. Patienter söker vård upprepade gånger och upplever att läkaren inte tar del av patientens berättelse vilket
enligt patienten har lett till en fördröjning av
utredning, försenad diagnos och även missad
diagnos.
Svåröverskådlig tillgång till vård – vilsna patienter. ”Vilken vård har jag rätt till och vart ska
jag vända mig”. Patienter med komplexa medicinska ohälsoproblem uttrycker att det är svårt
att orientera sig i sjukvårdssystemet. Avtalsvård och många vårdaktörer kan bidra till
denna upplevelse.
Inom patientnämnderna Mariestad och Uddevalla har bristande tillgänglighet till behandling
hos logoped uppmärksammats. Ärendena har
rört dels logopedbrist till patienter efter en
stroke, dels brist på utredning och behandling
för barn.
Primärvård
Iakttagelser offentlig primärvård 38:
- Medicinering och recept. Ärenden som rör
medicinering har ökat från 40 ärenden år 2011
till 91 ärenden år 2012. I vissa ärenden har patienten fått höra att kostnadsskäl påverkat val
av medicinering, men även behandling. I ett
flertal ärenden har inte förnyelse av recept fungerat som utlovats.
- Remisshantering – patienter upplever att remisser skickas mellan olika vårdgivare och vårdnivåer utan att patienten får hjälp för sina problem.
- Patienter upplever att de inte blir lyssnade till
och tagna på allvar. Ärenden visar att detta kan
38
Offentlig primärvård från 2012 Närhälsan
-
ha lett till fördröjd diagnos med ibland allvarlig
utgång samt vårdskada.
Patienter upplever sig dåligt bemötta i form av
”snäsighet” eller kränkande uttalanden.
De uttrycker missnöje med vårdcentraler och
byter eller funderar på att byta vårdcentral.
Iakttagelser enskilt bedriven offentligt finansierad primärvård
- Remisser. Klagomålen handlar i huvudsak om
patienter som ”bollas” mellan vårdcentralen
och den mottagande enheten; nekad remiss,
ibland p.g.a. att olika bedömningar görs vid
olika enheter men stundom även med ekonomiska förtecken.
- Utebliven behandling. I huvudsak handlar
klagomålen om att patienten inte blir lyssnad
till och tagen på allvar. Detta leder emellanåt
till att patienten blir felbehandlad, behöver
sjukhusvistelse med komplikationer, missade
uppföljningar etc. Även inom denna kategori
kan utläsas ekonomiska förtecken enligt patienters berättelser.
- Medicinering. Företrädesvis gäller klagomålen
att vårdcentralen vägrar skriva ut läkemedlet,
felaktigt läkemedel eller felaktig dos. Hänvisning till slutenvården förekommer med förklaringen att det blir för dyrt för primärvården.
Den största ökningen är inom Patientnämnden Uddevallas område
Läkemedelsärenden inom VGR
-
-
-
Förskrivare och patient/närstående är inte överens
Biverkningar och förväxlingar
Problem med receptförnyelser
Oklarheter kring läkemedelsuppföljningar t.ex.
när det gäller uppföljning, nedtrappning/utsättande av läkemedel.
Svårigheter att få kontakt med vården vid upplevda biverkningar eller behov av att få prata
med någon.
Lyssnar inte till patientens tidigare erfarenheter
av läkemedel och tidigare biverkningar.
Inom sjukhusvården har det framkommit synpunkter om brister när det gäller information om
biverkningar av läkemedel och att vården inte lyssnar på patientens tidigare erfarenheter. Vården
kontrollerar inte alltid eventuell överkänslighet med
patienten, kan leda till onödigt
Mer om patientnämndernas uppföljning av övrig
vård står att läsa i Patientnämndernas årsredovisning 2012
Källa: Patientnämndernas årsredovisning 2012.
173
Uppföljning av jämlik vård - jämlikhetsindikatorer
Hälso- och sjukvården ska vara jämlik och jämställd, den ska erbjudas på lika villkor och med gott bemötande
till alla oavsett kön, ålder, bostadsort, funktionsnedsättning, utbildningsnivå, social ställning, etnisk eller religiös
tillhörighet eller sexuell läggning. Sedan 2009 har Kunskapscentrum för Jämlik vård (KJV) haft uppdraget att
initiera, driva fram och stötta verksamheterna i arbetet med att göra vården jämlik. Det kan handla om att identifiera och följa upp skillnader i vård och behandling mellan olika befolkningsgrupper utifrån statistik och forskningsresultat. Ett sätt att öka jämlikheten är att också nå befolkningsgrupper som hälso- och sjukvården riskerar
att missa och/eller underbehandla. För att öka jämlikheten behöver all personal bli medveten om hur arbetet
påverkas av normer, attityder och föreställningar och hur var och en på ett normkritiskt sätt kan bryta invanda
mönster.
Indikatorer
För första gången ingår ett separat kapitel med
jämlikhetsindikatorer i årets Verksamhetsanalys.
Här sammanfattas könsskillnader inom några av de
stora sjukdomsgrupperna (cancersjukdom, diabetes,
hjärtsjukvård, höftledsoperationer och stroke). 39
Vid cervixcancerscreening utgår analysen ifrån
inomregionala skillnader. Resultat från den nationella patientenkäten presenteras utifrån modersmål
och kön.
Uppgifterna har till största del hämtats från Öppna
jämförelser. 40 Flera av indikatorerna som beskrivs
är regionala kvalitetsindikatorer, med angivna måltal 41. Idag har alla medicinska kvalitetsindikatorer i
Västra Götalandsregionen samma måltal för kvinnor och män. Könsskillnader i måluppfyllelse kan
tyda på ojämlik vård. Det är i sammanhanget viktigt
att poängtera att skillnaderna kan ha biologiska
grunder, de kan vara medicinskt motiverade eller
omotiverade. De könsskillnader som påvisas nedan
bör därför följas upp med en fördjupningsanalys.
KJV kommer att ta initiativ till dessa analyser, i
samverkan med berörda verksamheter.
Kapitlet om jämlikhetsindikatorer är i en utvecklingsfas. I KJV’s uppdrag ingår att följa jämlikhet
även utifrån andra bakgrundsfaktorer än kön, exempelvis födelseland och utbildningsgrad. För att
kunna ta fram data behöver vårddataregister och
befolkningsregister samköras. Det har ännu inte
varit möjligt att få tillgång till sådana data för
Västra Götalandsregionen. Förhoppningen är att
kunna komplettera jämlikhetsanalysen nästa år.
39
Också i andra avsnitt i årets Verksamhetsanalys redovisas och
diskuteras könsuppdelad statistik, varför samma data kan förekomma på flera ställen.
40
Öppna Jämförelser – hälso- och sjukvård, Sveriges Kommuner
och Landsting
41
Regional förteckning över kvalitetsindikatorer för hälso- och
sjukvård med regionala måltal, Diarienummer RSK 150-2008
(16) samt Krav- och kvalitetsbok gällande från 1 januari 2013,
bilaga 5:1, Uppföljningsindikatorer
Nationella Patientenkäten
Patientnöjdhet
Genom den nationella patientenkäten genomförs
regelbundet mätningar av patientnöjdhet inom
hälso- och sjukvården. Enkäten ger ett av få statistikunderlag med möjlighet att få information om
fler bakgrundsfaktorer än kön och ålder. Under
2012 genomfördes en särskild analys av Västra
Götalandsregionens resultat i den nationella patientenkäten. Syftet med analysen var att hitta lämpliga
indikatorer som kan användas för att mäta och följa
upp om vården är jämlik.
Analysen baserades på resultat från sammanlagt
7 806 svar från den somatiska slutenvården och
20 357 svar från primärvården. Alla resultat har
korrigerats för självupplevd hälsa. Det innebär att
all data har viktats om så att fördelningen av friska
och sjuka patienter är samma på alla mätenheter,
vilket ger en mer rättvis jämförelse. Resultaten
anges i PUK-värden (patientupplevd kvalitet) där
PUK = 0 innebär minimal upplevd kvalitet och
PUK = 100 maximal upplevd kvalitet.
Patientgrupperna som anger lägst PUK-värde är
kvinnor och patienter med annat modersmål än
svenska. Kvinnor med annat modersmål än svenska
är de som anger lägst nöjdhet. Resultaten i tabell
1-1 avser primärvården. Siffror från den somatiska
slutenvården visar samma mönster, dock är skillnaderna mellan grupperna inte lika stora. Baserat på
de resultat som analysen gett kommer KJV att följa
resultaten för denna patientgrupp över tid, avseende
indikatorerna Förtroende, Helhetsintryck och Tillgodosett behov.
174
Tabell JV-1. PUK-värde för kvinnor med annat modersmål
än svenska och övriga, primärvård. Med övriga avses alla
svensktalande kvinnor samt alla män.
Källa: Nationella patientenkäten 2012 samt Institutet för
kvalitetsindikatorer 42
Kvinnor med
annat modersmål Övriga
Indikator
än svenska
Förtroende
Kände du förtroende för de
läkare som du träffade?
78
84
64
71
Helhetsintryck
Hur värderar du som helhet
den vård/behandling du fick?
Tillgodosett behov
Anser du att ditt aktuella behov
av sjukvård blivit tillgodosett vid
ditt besök på mottagningen?
75
82
Cancersjukdom
Malignt melanom
Antal och andel hudmelanom ≤ 1 mm vid tid för
diagnos
För att prognosen ska bli så bra som möjligt är tidig
upptäckt av hudmelanom viktig. Fler män än kvinnor har ett malignt melanom som är tjockare än 1
millimeter vid tid för diagnos. En möjlig förklaring
kan vara att män i mindre utsträckning än kvinnor
undersöker sin hud och att de söker vård i ett senare
skede.
Tabell JV-1. Antal och andel hudmelanom som är ≤ 1
millimeter tjocka (per diagnosår).
Källa: Regionalt Cancercentrum väst
20092011
Andel män (antal)
55,8
(484)
Andel kvinnor (antal)
60,3
(514)
Total andel (antal)
58,0
(998)
Cervixcancerscreening
Täckningsgrad för deltagande i cervixcancerscreening
Deltagande i cervixcancerscreening erbjuds i Västra
Götalandsregionen till alla kvinnor mellan 23-60 år.
Regelbunden cellprovstagning ger möjlighet att
upptäcka cellförändringar i livmoderhalsen i ett
tidigt skede och därmed minska risken för livmoderhalscancer.
Det finns inomregionala skillnader avseende deltagande i screeningsprogrammet. På kommunnivå
varierade täckningsgraden 2012 mellan 79 och 89
procent. I kommuner med över 50 000 invånare har
man mätt deltagandet på församlingsnivå. Variation
i täckningsgrad mellan församlingarna är större än
variationen på kommunnivå.
Tabell JV-2. Täckningsgrad livmoderhalscancerscreening
(i procent) på församlingsnivå. Inkluderar alla kommuner
med mer än 50 000 invånare i Västra Götalandsregionen,
70 församlingar
Källa: Regionalt Cancercentrum väst
År
<70% <75%
>85%
>90%
2010
6
17
37
6
2011
6
10
37
4
2012
4
7
57
14
Tabellen visar på en positiv utveckling de senaste
tre åren, 57 procent av församlingarna har kommit
upp i en täckningsgrad på över 85 procent. Antal
församlingar med lågt deltagande har minskat.
Spridningen är mycket stor med vissa församlingar
som har en täckningsgrad under 70 procent och
andra som har en täckningsgrad över 90 procent.
Det som inte blir synligt i tabellen är att Bergsjön,
som är den församling med lägst deltagande, har
ökat sin täckningsgrad från 58 procent 2009 till 66
procent 2012. Del i denna ökning kan tillskrivas
den samarbetskampanj för ökad deltagande i cellprovstagning som genomfördes i Nordöstra Göteborg under 2011-2012. Kampanjen drevs av Angereds Närsjukhus och KJV tillsammans med flera
andra organisationer.
Diabetes
Måluppfyllelse blodsockervärde
Kvalitetsindikator i Västra Götalandsregionen
Måltal länssjukvård vuxna: ≥ 16,5 procent av patienterna uppnår HbA1c-värde ‹ 52 mmol/mol
HbA1c är ett blodprov som ger ett mått på hur
blodsockerhalten har legat två till tre månader innan
provtagningen. Man bör sträva efter ett HbA1cvärde på högst 52 mmol/mol för att uppnå god
kontroll. Högre nivåer av HbA1c innebär en ökad
risk för följdsjukdomar av diabetes såsom skador på
främst blodkärl, njurar och ögon. 43
Tidigare data har visat könsskillnader avseende
andel patienter med diabetes i primärvården som
når mål för blodsockervärde och att dessa skillnader
42
”Jämlikhetsindikatorer i nationell patientenkät – Analys av
data från primärvårds- och somatisk slutenvårdsenkäterna inom
VGR”, Institutet för kvalitetsindikatorer AB, 2012
43
1177 Västra Götalandsregionen
175
kan vara medicinskt omotiverade. 44 Inom primärvården behandlas främst personer med typ 2 diabetes. I Västra Götalandsregionen har måluppfyllelsen
ökat under de senaste två åren, för både kvinnor och
män. Dock har männen en något sämre måluppfyllelse, en skillnad som kvarstår över tid.
Tabell JV-3. Måluppfyllelse för blodsockervärde vid diabetes - primärvård.
Källa: ÖJ och NDR – Nationella Diabetesregistret 2012.
2010
2011
Män
52,6
56,5
Kvinnor
54,7
57,9
Totalt
53,5
57,0
Gruppen kvinnor med typ 1 diabetes har en försämrad måluppfyllelse 2011 jämfört med året innan och
jämfört med gruppen män. Männens måluppfyllelse
ligger på en oförändrad nivå. Ytterligare fördjupningsanalyser behövs för att få kunskap om varför
könsskillnaderna har uppstått och varför de ökar.
Tabell JV-4. Måluppfyllelse för blodsockervärde vid typ 1
diabetes.
Källa: ÖJ och NDR 2012.
2010
2011
Män
19,6
19,6
Kvinnor
17,1
15,8
Totalt
18,5
18,0
Det finns könsskillnader i måluppfyllelse för blodsockervärde även hos barn och ungdomar. Data från
2010 och 2011 visar att gruppen flickor har högre
blodsockervärde än gruppen pojkar. Blodsockervärdet ökar med stigande ålder, både hos flickor
och pojkar och könsskillnaden ökar från unga tonåren. 45
Kunskapsöversikten 46 visar också på ökande könsskillnader från 11-års-ålder avseende BMI (Body
Mass Index). Flickor har i genomsnitt högre BMI
än pojkar. Kunskapsöversikten visar också ett samband mellan högt blodsockervärde och hög BMI.
44
Genusskillnader inom diabetesvården, Kunskapscentrum för
Jämlik vård, 2012
45
Barndiabetes, Kunskapscentrum för Jämlik vård, 2012
46
ibid
Hjärtsjukvård
Dödlighet efter sjukhusvårdad hjärtinfarkt
Indikatorn ”Dödlighet efter sjukhusvårdad hjärtinfarkt” mäter andelen som avled inom 28 dagar efter
hjärtinfarkt bland samtliga fall av akut hjärtinfarkt
som vårdats på sjukhus. Talet har halverats sedan
1980-talet i Västra Götalandsregionen, för både
kvinnor och män. 47 Rapporten visar att dödligheten
för kvinnor tillfälligt ökade 2006-2008, men påtagligt minskat igen efter 2008.
De senaste åren har dödligheten minskat för båda
könen och skillnaden mellan könen har i stort sett
jämnats ut. Det finns dock fynd som tyder på skillnader inom vissa åldersgrupper. KJV kommer att
presentera en fördjupad rapport.
Tabell JV-5. Dödlighet efter sjukhusvårdad hjärtinfarkt.
Källa: ÖJ, Patientregistret och Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen 2012.
200620092008
2011
Män
14,6
13,5
Kvinnor
16,0
13,2
Totalt
15,1
13,3
Reperfusionsbehandling vid ST-höjningsinfarkt
Kvalitetsindikator i Västra Götalandsregionen
Måltal: ≥ 85 procent
Vid ST-höjningsinfarkt är ett kranskärl helt blockerat och akut öppning i artären, så kallad reperfusion
är därför den viktigaste behandlingen. 48 Så sent
som 2011 har europeisk forskning visat att den
bristande jämställdheten inom reperfusionsbehandlingen inte har minskat utan i stället har ökat. 49
Data från Västra Götalandsregionen visar en positiv
utveck-ling, för både kvinnor och män under perioden 2010-2011. Könsskillnaderna har jämnats ut.
Med tanke på den snabba utvecklingen är det särskilt viktigt att bevaka om den positiva trenden
kvarstår över tid.
47
Fokus på dödlighet efter sjukhusvårdad hjärtinfarkt, Kunskapscentrum för Jämlik vård, 2012
48
Klyftan mellan könen har inte minskat i reperfusionsbehandling, European Society of Cardiology, 2011
49
ibid
176
Tabell JV-6. Reperfusionsbehandling vid ST-höjning (< 80
år).
Källa: ÖJ, Swedeheart-RIKS-HIA 2012.
2010
2011
Män
81,1
85,4
Tabell JV-8. Omoperation efter total höftprotesoperation
(andel).
Källa: ÖJ och Svenska Höftprotesregistret.
200720082010
2011
Män
2,0
1,9
Kvinnor
78,1
85,2
Kvinnor
1,4
1,3
Totalt
80,4
85,3
Totalt
1,6
1,6
Höftoperationer
Väntetid inför höftoperation
När en patient inkommer med en höftfraktur till
sjukhuset är det akuta omhändertagandet och kort
tid till operation viktiga. Operationen bör utföras så
tidigt som möjligt, helst inom 24 timmar. 50 Väntetiden inför höftoperation har minskat med över en
timme för både kvinnor och män mellan 2010 och
2011. Kvinnor väntar i genomsnitt 24,8 timmar,
män 26,5 timmar. Det indikerar att fler kvinnor
opereras inom 24 timmar än män. Skillnaden är
konstant över tid och behöver analyseras. I Västra
Götalandsregionen ingår som en av kvalitetsindikatorerna för God vård andelen patienter med höftfraktur som blivit opererade inom 24 timmar.
Denna indikator tas idag inte fram könuppdelad.
Tabell JV-7. Väntetid inför höftoperation (> 49 år).
Källa: ÖJ och RIKSHÖFT- Nationella höftfrakturregistret
2012.
2010
2011
Män
28,0
26,5
Kvinnor
26,0
24,8
Totalt
27,0
25,3
Omoperation efter total höftprotesoperation
Kvalitetsindikator i Västra Götalandsregionen
Måltal: ≤ 2 procent
Stroke
Vård vid strokeenhet
Kvalitetsindikator i Västra Götalandsregionen
Måltal: ≥ 90 procent
Patienter som har insjuknat i stroke bör vårdas på
strokeenhet. Det finns undersökningar som visar att
de som vårdas på strokeenhet har högre överlevnad
och bättre funktionsförmåga efter stroke. Dessa
positiva effekter gäller samtliga strokepatienter
oavsett ålder, kön eller hjärnskadans svårighetsgrad. Åtgärden har fått högsta prioritet i de nationella riktlinjerna. 51 Socialstyrelsens utvärdering från
2011 beskriver att tidigare skillnader mellan kvinnor och män nu i princip har utjämnats. Andel patienter som vårdas på strokeenhet i Västra Götalandsregionen har ökat och könsskillnaderna har minskat. Med tanke på att kvinnor tidigare har vårdats i
lägre utsträckning vid strokeenhet än män är det
viktigt att följa könsuppdelad data i Västra Götalandsregionen över tid.
Socialstyrelsen påpekar att färre patienter i åldersgruppen över 80 år vårdas på en strokeenhet jämfört
med övriga åldersgrupper. 52 Även Riks-Stroke
framhåller i sin årsrapport från 2011 att äldre patienter vårdas i lägre utsträckning på strokeenhet.
Medelåldern är 3,7 år högre bland de som vårdats
på vanlig vårdavdelning jämfört med strokeenhet. 53
Siffror specifikt för Västra Götalandsregionen är
ännu inte tillgängliga men borde följas.
Tabell JV-9. Vård vid strokeenhet.
Källa: Riks-Stroke 2012.
Indikatorn anger andel omoperationer av alla totala
höftledsplastikoperationer inom två år från den
första operationen, oavsett vad orsaken till omoperationen är. Andelen omoperationer i Västra Götalandsregionen har minskat något under tidsperioden
2007-2011, för båda könen. Omoperation sker för
färre kvinnor än män, en könsskillnad som är konstant över tid.
2011
2012
Män
90,2
92,8
Kvinnor
88,9
91,1
Totalt
89,6
91,9
51
50
Socialstyrelsens riktlinjer för vård och behandling av höftfraktur, 2003
Nationell utvärdering 2011 Strokevård, Socialstyrelsen
ibid
53
Årsrapport, rapport från Riks-Stroke 2011
52
177
Trombolysbehandling
Kvalitetsindikator i Västra Götalandsregionen
Måltal: ≥ 11 procent
I det akuta skedet av en stroke kan en blodproppslösande behandling, så kallad trombolys ha stor
effekt. Trombolysbehandling innebär att ett blodproppslösande läkemedel injiceras i blodet under
noggrann övervakning. Enligt Socialstyrelsens
nationella riktlinjer för strokesjukvård 2009 är
trombolysbehandling vid ischemisk stroke högprioriterad (prioritet 1 inom 3 timmar, prioritet 2 inom
4,5 timmar efter insjuknandet). 54 Det regionala
strokerådet samordnar olika insatser för att öka
andelen patienter som behandlas med trombolys i
Västra Götalandsregionen.
Socialstyrelsen påpekar att det förutom könsskillnader också finns stora skillnader mellan landstingen och att personer födda utanför EU och personer
med psykisk sjukdom inte får samma behandling. 55
Det är ännu inte möjligt att få data om detta specifikt för Västra Götalandsregionen men förhoppningen är att en sådan analys är möjlig i framtida
rapporter.
Tabell JV-10. Trombolysbehandling vid stroke.
Källa: ÖJ och Riks-Stroke 2012.
2011
2012
Män
7,2
9,8
Kvinnor
5,9
9,7
Totalt
6,6
9,8
Information om jämlik hälso- och sjukvård, om
Kunskapscentrum för Jämlik vård och några av
ovan nämnda kunskapsöversikter hittar du på
http://jamlikvard.vgregion.se
Könsuppdelad statistik från Västra Götalandsregionen visar att kvinnor 2010 och 2011 har fått behandling i lägre utsträckning, men att skillnaden har
jämnats ut det senaste året. Varken kvinnor eller
män har ännu kommit upp i det regionala måltalet ≥
11 procent. KJV avser att följa denna indikator
under de närmaste åren för att se om målet uppfylls
för både kvinnor och män.
Kort om jämlikhetsindikatorer
­
­
­
­
­
Av jämlikhetsanalysen framgår att det finns könsskillnader runt ett flertal indikatorer, exempelvis
inom diabetes, hjärtsjukvård och höftledsoperationer som bör analyseras mera ingående för att bedöma om skillnaderna är medicinskt (o)motiverade.
I samverkan med berörda aktörer och enheter kommer KJV att ta initiativ till dessa fördjupningsanalyser.
Könsskillnader har minskat för några indikatorer, exempelvis reperfusionsbehandling vid SThöjningsinfarkt. Utvecklingen är positiv. Mycket har hänt inom kort tid och det är därför viktigt att
följa måluppfyllelsen över tid.
Det har skett en positiv utveckling vad gäller deltagandet i screening för livmoderhalscancer. Den
inomregionala spridningen är stor och det behövs fler insatser för att öka deltagandet i församlingar
med låg och mycket låg täckning.
Patientgruppen som anger lägst patientupplevd kvalitet är kvinnor med annat modersmål än
svenska. KJV kommer att ta initiativ till riktade insatser tillsammans med berörda verksamheter.
54
Regional medicinsk riktlinje, Intravenös trombolysbehandling
vid ischemisk stroke
55
Ojämna villkor för hälsa och vård, Socialstyrelsen 2011
178
Befolkningens uppfattning om hälso- och sjukvården
Sveriges kommuner och landsting mäter löpande
befolkningens inställning till, kunskaper om och
förväntningar på hälso- och sjukvården i vårdbarometern. Data samlas in via telefonintervjuer bland
personer över 18 år. Syftet är att identifiera förbättringsområden inom hälso- och sjukvården. Västra
Götalandsregionen deltar i undersökningen sedan år
2002 genom de lokala hälso- och sjukvårdsnämnderna. År 2012 genomfördes 7 510 intervjuer i
Västra Götaland och 41 410 i Sverige som helhet.
Från år 2010 har vårdbarometern ett mer renodlat
befolkningsperspektiv, och ett flertal nya frågor har
tillkommit avseende attityder till vården. Patienterfarenhetsfrågor ställs numer i nationell patientenkät.
Resultat från vårdbarometern 2012 redovisas i årsrapporten 2012 56, och sammanfattas kort här.
Geografiska skillnader
Västragötalänningar har lägre förtroende för vård
och behandling vid sjukhus, jämfört med befolkningen i övriga riket, och anser i klart lägre grad att
väntetider till sjukhus är rimliga. Det finns stora
variationer i förtroende för sjukhus inom länet;
högst är förtroendet i Skaraborg, där andelen är
högre än snittet i riket. Fyrbodal har de lägsta nivåerna i länet, följt av Göteborgsområdet.
Fyrbodalsområdet har en mindre positiv utveckling
avseende tillgång till vård och förtroende för sjukhus än övriga länet sedan 2006 och andelen positiva
är klart lägre (figur M-2).
85%
80%
Förändring över tid 2002-2012
Fyra av fem i Västra Götaland upplever att de har
tillgång till den vård de behöver oavsett om de
besökt vården. Andelen har ökat kontinuerligt, men
sedan 2010 ses ingen ökning (figur M-1). Förtroendet för vård vid vårdcentral ökar, men inte för sjukhus. En del av ökningen, men inte hela, kan förklaras av att andelen äldre i undersökningen ökar successivt.
Tillgång till vård
Förtroende vårdcentral
Riket exkl VG
100%
80%
60%
40%
20%
64%
73%
Förtroende sjukhus
I behov men ej sökt
Serie5
81%
70%
66%
53%
24%
Skaraborg
Fyrbodal
Riket exkl VG
Tillgång till vård
75%
70%
65%
60%
55%
50%
45%
OBS Skalan!
40%
2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
Figur M-2. Andel västragötalänningar (%) som helt eller
delvis har tillgång till den vård de behöver, fördelat på
hälso- och sjukvårdskansliområden i Västra Götalandsregionen. 2002-2012. Ny metod från 2011 i Västra Götaland,
ny metod 2010 i riket. OBS Skalan. Källa: Vårdbarometern.
Mest positivt inställda till tillgång och förtroende
överlag förefaller invånarna i Mellersta Bohuslän,
Sjuhärad och Östra Skaraborg vara, medan invånarna i Fyrbodal och nordöstra Göteborg upplever
sämre tillgång och lägre förtroende för olika delar
av vården.
14%
0%
2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
Figur M-1 Andel västragötalänningar (%) som helt eller
delvis har tillgång till den vård de behöver, har förtroende
för vård och behandling vid vårdcentral (respektive husläkare 2002-2004), samt vid sjukhus, respektive har varit i
behov av sjukvård en eller flera gånger senaste månaderna utan att söka vård (senaste 12 månaderna 2005-2010)
för perioden 2002-2012. Resultat för ”riket exklusive Västra
Götaland” redovisas som streckade linjer. Ny metod from
2010 (men gamla metoden användes parallellt i VG 2010
och därför finns två värden för VG 2010). Källa: Vårdbarometern
56
Södra Älvsborg
Göteborgsområdet
Västra Götaland
Västra Götalandsregionens årsrapport 2012. Vårdbarometern
– befolkningens syn på vården. Västra Götalandsregionen april
2013. www.vgregion.se/analysenheten, rapporter a-ö
Skillnader mellan grupper
Äldre personer har generellt en mer positiv attityd
till tillgång och förtroende, medan personer med
psykiska besvär eller psykisk sjukdom, personer
med kronisk smärta eller värk och personer med
varaktig funktionsnedsättning upplever det motsatta.
179
Informationskällor och kontakt med vården
Femton procent av västragötalänningarna använder
i första hand telefonkatalogen för att få upplysningar om vården, och i Skaraborg är andelen 25
procent. Telefonkatalogen är vanligaste informationskällan bland äldre och personer med kronisk sjukdom. Sistnämnda grupp känner även i
lägre grad till att man kan ringa 1177 respektive
webplatsen 1177.se. Bland samtliga i undersökningen är det två av tre som känner till att man kan
ringa 1177 och en av tre som känner till 1177.se
Sex procent har använt internet de senaste sex månaderna för att jämföra vårdgivare inför vård och
behandling. Det är framförallt yngre, personer med
lång utbildning, eller personer med hemmavarande
barn som använt internet för att jämföra.
Vid val av vårdcentral upplevs närhet till bostad
som viktigast. En av fyra tycker att det är den viktigaste faktorn. 18 procent tycker att bemötandet är
viktigast och 15 procent uppger väntetider. 13 procent uppger god medicinsk vård.
En av tre anser att värdet av att läsa sin journal på
nätet är litet. Det är framförallt personer som mår
dåligt, äldre över 70 år och personer med kronisk
sjukdom som anser sig ha litet behov av att läsa sin
journal på detta sätt.
Attityder till behandlingsformer
Majoriteten (80 procent) tycker det är positivt att
vårdpersonal diskuterar levnadsvanor och det finns
inga stora skillnader mellan olika grupper. Intresset
för att via internet få hjälp att förändra sina levnadsvanor är däremot inte så stort. De som har litet
intresse är framförallt personer som mår dåligt,
äldre, eller personer med vissa kroniska sjukdomar.
En av fem är inte beredd att avstå antibiotikabehandling när så är möjligt, och det är framförallt
personer med KOL/svår astma som uppger det,
samt personer som mår dåligt, äldre respektive
personer födda utanför Sverige.
En av fyra vill inte koncentrera vissa operationer till
större sjukhus. Det är i högre grad personer äldre än
70 år, personer med grundskoleutbildning, eller
med psykiska besvär/sjukdom som inte tycker detta
är bra.
Tandhälsa och tandvård
Ej tillgodosedd tandvård - definierad som personer
som avstår från regelbunden tandvård respektive
har tandluckor som behöver åtgärdas - tycks vara
vanligare bland personer med långvariga hälsoproblem, dålig självskattad hälsa och nedsatt arbetsförmåga samt ensamstående, utlandsfödda, lågutbildade.
Kort om befolkningens uppfattning om vården
Andelen som upplever att de har tillgång till vård
har ökat kontinuerligt, men avstannat från 2010.
Förtroendet för vårdcentral fortsätter att öka, men
inte för sjukhus.
Västragötalänningar har lägre förtroende för vård
och behandling vid sjukhus, jämfört med befolkningen i övriga riket, och anser i klart lägre grad att
väntetider till sjukhus är rimliga. Men i Skaraborg är
förtroendet för sjukhus högre än rikssnittet.
Fyrbodalsområdet har en mindre positiv utveckling
avseende tillgång till vård och förtroende för sjukhus än övriga länet sedan 2006 och andelen positiva är klart lägre.
År 2010 förändrades Vårdbarometern mot ett tydligare befolkningsperspektiv, som ett komplement till
nationell Patientenkät. En handfull frågor har behållits och nya frågor har tillkommit, t.ex. information
om hälso- och sjukvård och attityder till behandlingsformer.
15 procent använder i första hand telefonkatalogen för att få upplysningar om hälso- och
sjukvården och i Skaraborg är andelen 25 procent. Andelen är högst bland äldre.
En av tre känner till 1177.se och två av tre
känner till att man kan ringa 1177.
Nästan varannan bedömer värdet av att läsa
sin egen journal på internet som stort, men mer
än en tredjedel anser att värdet är ganska eller
mycket litet.
Sex procent uppger att de använt internet för
att jämföra olika vårdgivare senaste sex månaderna.
En av fyra vill inte koncentrera vissa operationer till större sjukhus
Äldre och personer med kroniska sjukdomar är i
lägre grad positiva avseende de tre sista punkterna.
180
Läkemedel
I Västra Götalandsregionen bedrivs ett aktivt arbete för att uppnå en god kvalitet och effektivitet i läkemedelshantering och läkemedelsanvändning. Regionen har ett systematiskt arbetssätt för att introducera nya medicinska
metoder och läkemedel i rutinsjukvården, ”Ordnat införande”. I samband med apoteksomregleringen, har regionen även lagt ned ett stort arbete för att öka patientsäkerhet och effektivitet. En ny modell för läkemedelsförsörjning till slutenvården infördes mars 2012, och en regional sjukhusapoteksfunktion har etablerats.
Arbetet med kvalitet, resultat och kostnader visar en förbättring i Öppna jämförelser 2012. Västra Götalandsregionen är fortfarande den region som använder mest sömnmedel och lugnande medel i landet. Ett arbete med att ta
fram en handlingsplan för att uppnå förbättringar inom detta terapiområde pågår.
Regionens läkemedelskostnader uppgick under 2012 till drygt 3,9 miljarder kronor, vilket är 2,6 procent lägre än
under 2011.
Läkemedelsanvändning i VGR
Under 2012 hämtade drygt 68 procent av befolkningen i Västra Götaland ut läkemedel på recept, 76
procent av kvinnorna och 60 procent av männen. I
genomsnitt använde varje invånare knappt 1,4
dygnsdoser läkemedel per dag, kvinnor 1,6 dygnsdoser respektive män 1,3 dygnsdoser. Jämfört med
föregående år är volymerna i stort sett oförändrade.
Källa Socialstyrelsen.
I förhållande till andra landsting har Västra Götalandsregionen en hög andel individer som får läkemedel förpackade via dosexpedition (cirka 36 000
individer). Det finns en stor inomregional variation
i utnyttjande av denna tjänst. Regionen har regionala medicinska riktlinjer för vilka patienter som kan
vara aktuella för dosexpedierade läkemedel.
Nyckeltal för läkemedel
Läkemedelskommittén i Västra Götalandsregionen
följer upp läkemedelsförskrivningen via så kallade
nyckeltal. Syftet är att förbättra verksamheternas
följsamhet till några av läkemedelskommitténs
rekommendationer inom viktiga terapiområden.
Utfallet baseras på försäljningen av recept-
läkemedel som verksamheterna förskrivit till patienter som bor i Västra Götaland. Resultaten presenteras kvartalsvis på regionens läkemedelshemsida
samt skickas ut till förvaltningarna och vårdgivare
inom VG Primärvård.
I VG Primärvårds uppföljningsverktyg Spear finns
cirka 20 läkemedelsspecifika indikatorer med. Här
ges vårdcentralerna en möjlighet att jämföra sig
med varandra. Några av Läkemedelskommitténs
nyckeltal återfinns här, men även andra indikatorer
som sätter förskrivningen och behandlingen i relation till den listade populationen.
Läkemedelskommitténs nyckeltal är inte kopplade
till specifika mål, eftersom den optimala nivån kan
variera mellan olika verksamheter i regionen. Det
kan exempelvis finnas skillnader i vårdtyngd och
indikationsmönster mellan verksamheter. För de
flesta nyckeltal eftersträvas höga mätvärden, dock
inte 100 procent. I nyckeltalen för kinoloner, och
olämpliga läkemedel är det däremot önskvärt med
en låg andel. Under 2013 kommer ett nytt nyckeltal
om COX-hämmare till äldre att introduceras. Även
här är det givetvis önskvärt med en låg andel.
181
SÄS
Andel vid-behovsläkemedel av sömnläkemedel hos dospatienter 75 år och
äldre
Andel rekommenderade antidepressiva av antidepressiva läkemedel
Andel olämpliga läkemedel till patienter 75 år och äldre
Andel COX-hämmare till patienter 75
år och äldrea
VG
Primärvård
SU
Andel zopiklon av sömnmedel till
personer 75 år och äldre
NUsjukvården
SkaS
Andel kinoloner av UVI-antibiotika till
kvinnor 18 år och äldre
Andel PcV av luftvägsantibiotika till
barn 0-6 år
Andel PcV av luftvägsantibiotika till
vuxna 18 år och äldre
Andel Pc av Intravenösa betalaktamer för slutenvård
Andel peroralt sumatriptan av perorala triptaner
Kungälvs
Sjukhus
Alingsås
lasarett
13%
46%
10%
45%
33%
40%
45%
41%
7%
70%
31%
36%
81%
67%
54%
47%
54%
74%
50%
38%
14%
35%
38%
28%
23%
31%
51%
73%
97%
90%
61%
79%
73%
59%
94%
-
75%
96%
62%
58%
69%
66%
66%
61%
78%
50%
58%
61%
50%
60%
48%
58%
49%
51%
9%
27%
1%
5%
14%
16%
9%
6%
9%
88%
87%
79%
73%
81%
78%
77%
80%
93%
2,8%
2,2%
2,0%
4,7%
2,2%
2,1%
1,3%
1,7%
4,0%
0,8%
1,1%
0,3%
0,9%
0,6%
0,7%
0,8%
0,4%
0,8%
VGR
Nyckeltal
Frölunda
Specialistsjukhus
Tabell N-1: Utfall på nyckeltal för läkemedel 2012 redovisat utifrån förskrivande enhet. Data avser läkemedel på recept till invånare i Västra Götalandsregionen. Ej ålders- och könsstandardiserat. I VGR ingår förutom sjukhusförvaltningar och VG Primärvård även recept från privata förskrivare. aIntroduceras under 2013. Källa: Concise
Tabell N-2: Utfall på nyckeltal för läkemedel 2012 redovisat utifrån vårdcentralens geografiska placering. Ej ålders- och könsstandardiserat. aIntroduceras under 2013. Källa: Concise
Nyckeltal
Andel kinoloner av UVIantibiotika till kvinnor 18 år
och äldre
Andel PcV av luftvägsantibiotika till barn 0-6 år
Andel PcV av luftvägsantibiotika till vuxna 18 år och äldre
Andel peroralt sumatriptan av
perorala triptaner
Andel zopiklon av sömnmedel till personer 75 år och
äldre Andel generiskt alfuzosin av alfuzosin
Andel vid-behovsläkemedel
av sömnläkemedel hos
dospatienter 75 år
Andel rekommenderade
antidepressiva av antidepressiva läkemedel
Andel olämpliga läkemedel
till patienter 75 år och äldre
Andel COX-hämmare till
patienter 75 år och äldrea
VC i
HSN
8
VC i
HSN
9
VC i
HSN
10
VC i
HSN
11
VC i
HSN
12
VG
Primär
märvård
VC i
HSN
1
VC i
HSN
2
VC i
HSN
3
VC i
HSN
4
VC i
HSN
5
VC i
HSN
6
VC i
HSN
7
7%
7%
8%
6%
8%
8%
5%
7%
7%
7%
7%
7%
7%
74%
80%
82%
79%
72%
68%
72%
73%
80%
82%
76%
72%
72%
51%
52%
51%
54%
53%
47%
57%
52%
53%
53%
48%
48%
50%
78%
78%
74%
79%
79%
79%
76%
78%
77%
72%
73%
84%
78%
51%
53%
50%
48%
52%
54%
41%
52%
48%
46%
50%
57%
55%
9%
12%
7%
12%
9%
5%
10%
9%
10%
7%
9%
6%
8%
95%
92%
94%
91%
92%
93%
94%
93%
93%
95%
94%
92%
93%
2,3%
2,0% 2,3% 2,5%
2,4%
2,5% 2,5% 2,4%
1,8%
2,2%
2,1%
2,4%
2,6%
2,1%
2,1% 2,2% 2,1%
2,3%
2,2% 1,9% 2,3%
1,8%
1,9%
2,0%
2,5%
2,3%
182
Tabell N-3: Utfall på nyckeltal för läkemedel 2012 redovisat utifrån patientens folkbokföringsort. Data avser läkemedel på recept
utfärdat av förskrivare inom regionen. Ej ålders- och könsstandardiserat. aIntroduceras under 2013. Källa: Concise
Nyckeltal
Andel kinoloner av UVIantibiotika till kvinnor 18 år
och äldre
Andel PcV av luftvägsantibiotika till barn 0-6 år
Andel PcV av luftvägsantibiotika till vuxna 18 år
och äldre
Andel peroralt sumatriptan
av perorala triptaner
VGR
HSN 1
HSN 2 HSN 3 HSN 4 HSN 5 HSN 6 HSN 7 HSN 8 HSN 9 HSN
10
HSN 11 HSN
12
13%
12%
11%
11%
13%
15%
12%
13%
12%
12%
12%
13%
14%
70%
77%
80%
76%
69%
64%
68%
67%
76%
78%
73%
68%
67%
50%
52%
51%
53%
53%
46%
55%
50%
53%
51%
47%
49%
49%
75%
77%
72%
79%
75%
73%
75%
73%
75%
71%
71%
81%
74%
50%
54%
51%
49%
51%
52%
41%
51%
47%
46%
50%
55%
53%
9%
12%
6%
12%
8%
6%
10%
9%
10%
8%
10%
7%
9%
89%
85%
Andel zopiklon av sömnmedel till personer 75 år
och äldre
Andel vidbehovsläkemedel av
sömnläkemedel hos
dospatienter 75 år och
äldre
Andel rekommenderade
antidepressiva av antidepressiva läkemedel
Andel olämpliga läkemedel till patienter 75 år och
äldre
2,0%
1,8%
2,1%
2,0%
2,2%
2,5%
2,3%
1,9%
1,7%
2,0%
1,7%
2,0%
2,2%
Andel COX-hämmare till
patienter 75 år och äldrea
2,3%
2,0%
2,3%
2,2%
2,5%
2,9%
2,6%
2,2%
1,8%
2,3%
2,0%
2,3%
2,5%
88%
89%
92%
91%
I tabell N-1 presenteras utfall av nyckeltalen på
förvaltningsnivå. Tabell N-2 redovisar nyckeltalen
utifrån var vårdcentraler inom VG Primärvård är
belägna. I tabell N-3 redovisas nyckeltalen utifrån
patientens folkbokföringsort. Som framgår finns det
en viss inomregional spridning. Den största spridningen finns inom området vidbehovsläkemedel av
sömnläkemedel till dospatienter äldre än 75 år Här
utmärker sig HSN 1 och 3, med en högre följsamhet
till rekommendationen. Följsamhet till rekommenderat sömnläkemedel till äldre är lägst i Mitten
Älvsborg. Liten spridning ses för nyckeltalen med
rekommenderade val bland antidepressiva läkemedel och triptaner (läkemedel vid migrän).
90%
88%
90%
89%
85%
87%
Utveckling över tid
I tabell N-4 visas utvecklingen för några av nyckeltalen över tid, från 2008-2012. Trenden visar på en
ökad följsamhet till rekommendationerna för de
flesta nyckeltal. Inom antibiotikaområdet ses en
stor förbättring, framför allt ses en minskad användning av kinoloner till kvinnor, från 20 till 13
procent. Regionen har här minskat mer än riket.
Andelen förstahandsval vid luftvägsinfektioner har
också ökat för både barn och vuxna. En jämförelse
före och efter införandet av VG Primärvård visar
inte på någon förändring
Tabell N-4: Utfall på nyckeltal för läkemedel 2008-2011. Ej ålders- och könsstandardiserat. Källa: Concise
Nyckeltal
Andel kinoloner av UVI-antibiotika till kvinnor 18 år och äldre
(lågt värde önskas)
Andel PcV av luftvägsantibiotika till barn 0-6 år
Andel PcV av luftvägsantibiotika till vuxna 18 år och äldre
Andel PC av intravenösa betalaktamer för slutenvård
Andel peroralt sumatriptan av perorala triptaner
2008
2009
2010
2011
2012
20%
16%
14%
13%
13%
60%
63%
65%
68%
70%
46%
49%
49%
50%
50%
47%
67%
70%
67%
73%
62%
64%
68%
72%
75%
87%
183
Antibiotika
I arbetet med att minska antibiotikaförskrivningen
har Strama, Samverkan mot antibiotikaresistens,
satt upp ett nationellt mål att till 2014 minska antalet antibiotikarecept till mindre än 250 per 1000
invånare. Under 2012 förskrevs 389 antibiotikarecept/1000 invånare i Västra Götaland. Det är en
minskning med ca 17% jämfört med 2011. Även
här finns en stor inomregional variation. Skillnaden
mellan den kommun där invånarna får flest antibiotikarecept/1000 invånare, från Tjörn som ligger
högst med 475 antibiotikarecept/1000 invånare till
Grästorp med 302 antibiotikarecept/1000 invånare.
Dvs en spridning på nästan 200 antibiotikarecept/1000 invånare, se figur N-1. Regionala Strama
har under hösten 2012 genomfört en stor kampanj
riktat mot framför allt primärvården och allmänheten i syfte att minska överförskrivningen antibiotika
vid luftvägsinfektioner. Regionala Strama har en
handlingsplan för det fortsatta arbetet för en rationell och minskad antibiotikaanvändning.
För nyckeltalen avseende val av antibiotika är
spridningen inom regionen inte så stor för användningen av kinoloner till kvinnor. Däremot skiljer
det en del för luftvägsantibiotika. Följsamheten till
rekommendationen att i första hand använda vpenicillin (PcV) är lägst i HSN 5 och 7, se tabell
N1-N3.
Figur N-1. Antal antibiotikarecept per 1000 invånare och år. 2012. Ej ålders- och könsstandardiserat. Källa: Concise
184
Antibiotikarecept/1000 invånare
600
2011
2012
500
400
300
200
100
St
en
un Tjö
gs rn
un
Åm d
G O ål
ul ru
Ka lspå st
M rlsb ng
Fä arie org
rg st
Tö ela ad
r nd
G ebo a
öt d
eb a
P org
So arti
te lle
Ta näs
Ö num
ck
e
U Lys rö
dd e
ev kil
M al
öl la
nd
L V al
Vä illa GR
E
ne d
rs e
H bo t
ä rg
Ku rryd
ng a
äl
Tr
ol A v
lh le
ät
t
an
Be
ng Va
ts ra
G for
Es öte s
su ne
n
Bo ga
rå
M s
Sk ark
ar
M Tib a
Fa elle ro
r
St lkö ud
rö pin
m g
s
Al ta
in d
g
Le sås
ru
m
V
U årg Hjo
lri å
ce rd
T ha a
Sv ida mn
en ho
M lju lm
u n
Bo nke ga
lle da
l
S byg
Tr köv d
H an de
er em
Li rljun o
dk g
ö a
D pin
a
G ls- g
rä Ed
st
or
p
0
Figur N-2. Antal antibiotikarecept per 1000 invånare och år. 2012 resp 2011. Ej ålders- och könsstandardiserat. Källa: Concise
Öroninflammation (otit) och antibiotikabehandling I VG-regionen
Bakgrund
Akut öroninflammation är en varig inflammation i
mellanörat och är en av de vanligaste av bakterieinfektioner hos små barn. Vid två års ålder har cirka
70 % haft minst en öroninflammation och vart
femte barn har haft minst tre episoder. Totalt uppskattas antalet fall av akut öroninflammation i Sverige till cirka 200 000 fall per år. I hela världen ökar
andelen antibiotikaresistenta bakterier och därför är
det viktigt att verka för att minska onödig antibiotikaförskrivning. Flera studier har visat att antibiotika behandling mot okomplicerade öroninflammationer hos barn 1-12 år inte påskyndar läkningen.
För barn i åldern ett till tolv år med en okomplicerad ensidig akut öroninflammation rekommenderas
(Socialstyrelsen 2010) inte antibiotikabehandling i
normalfallet utan endast i de fall komplicerande
faktorer finns. Sedan dessa riktlinjer införts har
antibiotikaförskrivning till små barn stadigt minskat
i landet. Smärtstillande kan ges i väntan på läkning
oavsett om antibiotika ges eller inte. Barn med
ensidig öroninflammation utan komplikationer
behöver inte kontrolleras i efterloppet.
Figur N-4. Åldersfördelning för barn som erhållit diagnosen
öroninflammation för 2011, med andel som ej hämtat ut
antibiotika. Källa: Vega
Figur N-3. Åldersfördelning för barn som erhållit diagnosen
öroninflammation för 2011. Källa: Vega.
185
Av figur N-4 framgår åldersfördelningen för barn i
åldrarna 1-12 år som fått diagnosen öroninflammation. För dessa barn ges ingen antibiotika i varierande andelar beroende på åldersgrupp. Vanligast är
att barn i åldrarna 3-10 år inte får antibiotika (23–25
% av barn med öroninflammation). De allra yngsta
(1-2 år) och de äldsta (11-12 år) har den lägsta
andelen som ej får antibiotika (19 resp. 18 %)
Om det finns komplicerande faktorer och behandling med antibiotika är nödvändig så är förstahandsvalet penicillin V. Vid allergi och i vissa
utvalda fall med komplikationer samt om första
behandling inte har effekt ska erytromycin eller
amoxicillin ges. Är barnet under ett år eller över
tolv år ges antibiotika i normalfallet.
Av figur N-5 framgår att de olika nämndområdena
skiljer sig åt med avseende på att avstå antibiotikabehandling. Att antibiotika inte hämtats ut inom en
vecka från besöket tolkas i detta avsnitt som att det
ej förskrivits antibiotika vid den första kontakten.
Andelen barn 6-12 år som söker för öroninflammation är så liten (< 19 %) att den ej medtagits i statistiken. Upprepade kurer eller byte av preparat för
den aktuella otiten till samma barn har inte heller
medtagits.
I Västra Götaland får 12 % av barn 1-12 år träffa
läkare på grund av akut öroninflammation, majoriteten (66 %) av dessa är 1-4 år gamla. Skillnaderna
i vilken utsträckning som det avstås från antibiotika
mellan de olika nämndområdena kan sannolikt
förklaras med skillnader i tillgänglighet till vård
inklusive om läkarbesök anses nödvändigt vid en
vårdkontakt för misstänkt öroninflammation och
olika benägenhet i befolkningen att söka för öroninflammation.
Figur N-5. Andel patienter som erhållit ett läkarbesök för
öroninflammation efter hälso- och sjukvårdsnämndsområde för 2011, med andel som ej hämtat ut antibiotika.
Ålder 1-6 år. Källa: Vega och Digitalis.
Av barn 1-6 år med öroninflammation får nästan 80
procent antibiotikabehandling vid första läkarbesöket (se figur N-6). Nämndområden som har en hög
besöksfrekvens och som dessutom har en hög behandlingsfrekvens har sannolikt en frikostigare
antibiotikaförskrivning för okomplicerad öroninflammation än övriga. I nämndområden med en låg
besöksfrekvens kan en högre förskrivning ändå tala
för att man följer behandlingsriktlinjerna. Således
har nordöstra Göteborg där mer än var femte barn i
åldersgruppen gör ett besök för öroninflammation
och 85 procent av dessa får antibiotika inom en
vecka efter det första besöket sannolikt en frikostigare förskrivning än övriga nämnder.
Figur N-6. Andel patienter som inte hämtat ut antibiotika
inom en vecka (ATC-kod J01) efter besök med diagnosen
öroninflammation efter nämndområde. År 2011. Ålder 1-6
år. Källa: Vega och Digitalis.
Av figur N-7 framgår att variationen i grad av att i
första hand avvakta istället för att förskriva antibiotika varierar stort (7-58 %) på vårdcentralsnivå. Var
de listade patienterna får sina recept utskrivna kan
spela roll. Den stora variationen talar dock för att
det finns utrymme för förbättrad följsamhet till
riktlinjerna
Figur N-7. Andel barn 1-6 år som inte hämtat ut antibiotika
inom en vecka (ATC-kod J01) efter besök med diagnosen
öroninflammation, efter listad vårdcentral (vårdcentraler
med minst 30 patienter i diagnosgruppen). År 2011. Källa:
Vega och Digitalis.
186
Det rekommenderade förstahandsvalet vid antibiotikabehandling av öroninflammation är att använda
penicillin V. I regionen får knappa 80 procent av de
barn som får behandling i första hand penicillin V. I
figur N-8 visas uthämtat penicillin V som andel av
samtliga uthämtade antibiotikapreparat (ATC-kod
J01). I områden med en jämförelsevis hög förskrivning som exempelvis Göteborg Nordost enligt
ovan, bör andelen penicillin V vara hög. I Göteborg
Centrum, Göteborg Hisingen samt Mitten-Bohuslän
används en relativt sett större andel av andra antibiotikapreparat än penicillin V jämfört med övriga
nämndområden.
Figur N-9. Andel uthämtad antibiotika inom en vecka av
typ penicillin V (ATC-kod J01CE02) av uthämtad antibiotika totalt (ATC-kod J01) efter besök med diagnosen öroninflammation, efter listad vårdcentral (vårdcentraler med
minst 30 patienter i diagnosgruppen). År 2011. Ålder 1-6
år. Källa: Vega och Digitalis.
Definitioner
Inkluderade är barn mellan 1 och 6 år med någon av
diagnoserna akut varig mellanöroninflammation
(H660), mellanöroninflammation, ej specificerad
som varig eller icke varig (H669P) samt någon
form av perforation av trumhinnan (H72), med
fördelningen 65, 34 respektive 1 procent.
Figur N-8. Andel uthämtad antibiotika inom en vecka av
typ penicillin V (ATC-kod J01CE02) av uthämtad antibiotika totalt (ATC-kod J01) efter besök med diagnosen öroninflammation, efter nämndområde. År 2011. Ålder 1-6 år.
Källa: Vega och Digitalis.
På vårdcentralsnivå är motsvarande variation än
större, se figur N-9. Det finns enstaka vårdcentraler
där nästan 70 procent av de listade patienterna med
öroninflammation hämtar ut andra antibiotikapreparat än förstahandsvalet penicillin V. Samtidigt
är det ungefär hälften av vårdcentralerna där mer än
80 procent av patienterna ges förstahandsvalet penicillin V.
Nya besök inom 28 dagar räknas inte som ny mellanöroninflammation för att undvika registrering av
uppföljande besök. Däremot har upprepade kurer
till ett och samma barn utanför månadsbegränsningen medtagits. Samtliga uthämtade antibiotikaläkemedel inom ATC-gruppen J01 har registrerats
på individnivå. För att koppla uthämtade antibiotikaläkemedel och besök med diagnos används här
att uthämtade antibiotikaläkemedel inom 7 dagar
efter besöket räknas som hörande till diagnostillfället. Första uttaget räknas om flera uttag gjorts.
Förskrivningen är kopplat till patientens personnummer oberoende av vem som skrivit ut receptet.
Således innefattar förskrivning även den eventuella
förskrivning som kan ha skett av annan läkare än
den som satt diagnosen inom en 7-dagarsperiod
efter diagnostillfället.
Kort om öroninflammation
-
Öroninflammation till barn 1-6 år behöver i normalfallet inte behandlas med antibiotika. Trots detta är
det över 80 procent av barnen som erhåller besök för öroninflammation i gruppen 1-6 år som får antibiotika.
Variationen i följsamhet till rekommendationer är stor på såväl nämnd- som vårdcentralsnivå.
Penicillin V är den mest använda antibiotikan för öroninflammation i patientgruppen.
187
Sömnmedel och läkemedel till äldre
Befolkningen i Västra Götalandsregionen har högst
användning av sömnmedel och lugnande medel i
hela Sverige. 2011 var det 3 776 regelbundna användare/100 000 invånare 20-74 år i regionen jämfört med ca 3 055/100 000 invånare 20-74 år i Sverige enligt Öppna jämförelser 2012. Motsvarande
siffra för regionen 2010 var 3953 regelbundna användare/100 000 invånare 20-74 år. Enligt samma
mätmetod som i Öppna jämförelser används mest
sömnmedel och lugnande medel i FyrBoDalsområdet. Ett arbete med att ta fram en handlingsplan för förbättringar inom detta terapiområde pågår. Västra Götalandsregionen har jämfört med
riket en hög andel äldre individer som har en
olämplig läkemedelsbehandling (olämpliga läkemedel, COX-hämmare och psykosläkemedel). Under 2012 har arbetet med att implementera regionens handlingsplan för äldre och läkemedel påbörjats. Regeringens satsning på ”Mest sjuka äldre”
kommer under 2013 sätta ännu mer fokus på äldres
läkemedelsbehandling och förväntas därmed bidra
till en mer ändamålsenlig läkemedelsbehandling.
För att uppnå förbättringar i förskrivningen av läkemedel krävs geografiskt och verksamhetsinriktade insatser. Detta arbete kommer att underlättas
av att regionen nu får tillgång till data på individnivå avseende läkemedel uthämtade på apotek.
Individdata
Riksdagen har beslutat att Apotekens Service AB
från och med halvårsskiftet 2010 ska förse landstingen med uppgifter om försålda receptläkemedel
på individnivå. Dessa data finns i krypterad form i
databasen Digitalis. Syftet är att förbättra landstingens möjligheter till kvalitetsuppföljning. Beslutet
gör det möjligt för regionen att analysera läkemedelsdata på individnivå exempelvis i vilken ordning
olika läkemedels sätts in och vilka läkemedelskombinationer som används. Möjlighet finns också att
samköra läkemedelsdata med vårddata, det vill säga
att koppla ihop läkemedel och diagnoser.
Öppna jämförelser
Öppna jämförelser innehåller 24 indikatorer som
rör läkemedelsbehandling. Utfallet på indikatorerna
uppvisar i allmänhet en stor spridning inom regionen.
I Öppna jämförelser 2012 har Västra Götalandsregionen förbättrat sig på nästan alla de indikatorer
som är kvar sedan föregående år. Detta har inte
alltid förändrats rankingen, beroende på att även
andra landsting har förbättrat sig. Regionen har
dock fortfarande ett förbättringsarbete att göra
framför allt inom områdena äldres läkemedelsbehandling och användningen av sömnläkemedel och
övriga psykofarmaka.
I samband med Socialstyrelsens nya nationella
riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar har ett
regionuppdrag tagits fram. Här finns åtgärder för
att bl.a. öka läkemedelsbehandlingen av benskörhet och användningen av biologiska läkemedel vid
reumatoid artrit.
Apoteksomregleringen
För sjukvården har förändringen av sjukhusapoteksfunktionen haft stor betydelse. För att ta tillvara
möjligheterna i apoteksomregleringen har regionen
infört en ny modell för läkemedelsförsörjning som
startade mars 2012. En regional sjukhusapoteksfunktion har etablerats. Den nya modellen syftar till
att öka patientsäkerheten och förbättra effektiviteten, men ökar också möjligheterna för Västra Götalandsregionen till en bättre ledning och styrning i
egen regi. I praktiken innebär detta att läkemedelsleveranser, läkemedelsautomater och tillverkning av
läkemedel har upphandlats och att regionen anställt
nya medarbetare bl.a. med farmaceutisk kompetens.
Regionens läkemedelskostnader
Regionens läkemedelskostnader uppgick under
2012 till knappt 3,9 miljarder kronor, vilket är 2,6
procent lägre än under 2011. Regionens utgifter för
läkemedel som beställs på rekvisition ökar, däremot
har kostnaderna för receptläkemedel minskat betydligt. Vid utgången av 2012 uppvisade Västra Götalandsregionen en kostnadsökning för rekvisitionsläkemedel med 6,6 procent medan kostnaden för
receptläkemedel (förmånskostnad) minskade med
5,8 procent.
Kostnadsutvecklingen för sjukhus respektive primärvård fortsätter att gå i olika riktning med
ökande läkemedelskostnader för sjukhusen och
minskande kostnader för primärvården. Sjukhusens
kostnader ökade med 2,3 procent, vilket ändå är en
låg siffra historiskt sett då kostnadsutvecklingen på
receptläkemedel får genomslag även här. Kostnader
för rekvisitionsläkemedel återfinns huvudsakligen
på sjukhusen. Primärvården uppvisar för samma
period en minskande läkemedelskostnad med 11,7
procent till följd av att kostnadsutvecklingen för
receptläkemedel här får fullt genomslag.
188
Viktiga kostnadsdämpande faktorer
Den enskilt största orsaken till kostnadsnedgång
2012 var patentutgångar och prissänkningar på
läkemedel. Under året sågs stora effekter av patentutgångar för enskilda läkemedel med stor användning, exempelvis hjärt-, kärlläkemedlen atorvastatin
(Lipitor) och losartan (Cozaar), neuroleptika olanzapin (Zyprexa) samt glaukomläkemedel som innehåller latanoprost (Xalatan). Under 2011 infördes
nya föreskrifter från TLV med takpris för läkemedel med generisk konkurrens på recept vilket bedöms förstärka effekten av patentutgångar och
prispress på generika.
1 januari 2012 höjdes gränserna för högkostnadsskyddet för läkemedel på recept, vilket medför att
patienten till större del själv bekostar sina läkemedel. Detta bidrar till att dämpa kostnaderna för
receptläkemedel och påverkar primärvården i högre
utsträckning än sjukhusen.
Inom primärvård och sjukhus bedrivs ett aktivt
arbete för att uppnå god kvalitet och effektivitet i
läkemedelsanvändningen. Införandet av VG Primärvård innebär att fler vårdgivare fått kostnadsansvar för läkemedel. Regionens nyckeltal för läkemedel pekar på en fortsatt förbättring i kostnadseffektiva val av läkemedel. Följsamheten till upphandlat sortiment av rekvisitionsläkemedel och
diabeteshjälpmedel är god.
Viktiga kostnadsdrivande faktorer
Ökad användning av nyare läkemedel leder till
kostnadsökningar. Den mest kostnadsdrivande
läkemedelsgruppen är immunsuppressiva läkemedel (ATC-grupp L04A) som används vid reumatiska sjukdomar, inflammatoriska tarmsjukdomar
och MS. En annan kostnadsdrivande grupp är läkemedel för behandling av olika cancersjukdomar.
Även läkemedel för behandling av ADHD har ökat
under 2012.
En fördjupad information om kostnadsutvecklingen
finns i ”Prognosrapport – Kostnadsutvecklingen för
läkemedel 2013-2014”,
www.vgregion.se/lakemedel.
Ordnat införande av nya metoder och läkemedel
Regionen har sedan flera år ett systematiskt arbetssätt för att introducera nya medicinska metoder och
läkemedel i rutinsjukvården, ”Ordnat införande”.
Detta arbete kommer under våren att genomlysas i
en särskild rapport.
189
Tandvård och tandhälsa
God och säker tandvård
Tandvård för barn och ungdom är konkurrensutsatt,
samma gäller även vid Särskilt Tandvårdsstöd där
kan patienten välja vårdgivare. Tandvård för vuxna
ges av Folktandvården i Västra Götaland och av
privata vårdgivare. Regionens planeringsansvar för
all tandvård ska i möjligaste mån säkra medborgarens tillgänglighet till god och säker tandvård.
Västra Götalandsregionens övergripande ansvar
för tandvård
Tandvård som Västra Götalandsregionen finansierar
Genom överenskommelser och avtal ansvarar
Västra Götalandsregionen för tandvården till barn
och tonåringar (3-19 år) samt till unga vuxna (20-23
år).
Det lagstadgade särskilda tandvårdsstödet administreras, finansieras och följs upp av Regionen. Regler om Särskilt Tandvårdsstöd i Västra Götaland
bestod 2012 av tre delar, dels för personer med stort
behov av omsorg dels för personer som har vissa
sjukdomar.
Regionen beställer och finansierar även vuxentandvård i nära anslutning till sjukhusen vilket bland
annat innebär avancerad tandvård inom käkkirurgi.
Folktandvården i Västra Götaland driver och ansvarar för utbildningskliniker för grundutbildning
framför allt på Odontologen men även på andra
ställen i Västra Götaland.
Tandvård som Västra Götalandsregionen har
planeringsansvaret för
Vuxna över 24 år betalar sin tandvård själva och har
rätt till allmänt tandvårdsbidrag, eventuellt särskilt
tandvårdsbidrag samt ett högkostnadsskydd via
Försäkringskassan. Tandvårdslagen ger ändå landstingen planeringsansvaret för all tandvård, även för
den privata – och är alltså ytterst ansvarig för att
vuxna kan få god och säker tandvård.
Tandvårdens struktur
Bland barn och tonåringar väljer 92 procent Folktandvården. Bland de unga vuxna 20-23 år med fri
tandvård väljer 12 procent en privat vårdgivare. När
det gäller vuxentandvård har de privata vårdgivarna
mellan 50-60 procent av marknaden.
Utbudet av tandvård är ojämnt fördelat i Västra
Götaland, men Folktandvården har minst en klinik
per kommun och minst en klinik per stadsdel i
Göteborg. Folktandvården ger allmäntandvård till
barn och vuxna vid 116 utbudspunkter. Specialisttandvård har verksamhet på 15 orter i Västra Götaland. Det finns ett fåtal privata specialister, medan
privat allmäntandvård för vuxna finns på ett 70-tal
orter.
Några politiska beslut under 2012 som påverkar
tandvården
Förändringar i det Särskilda Tandvårdsstödet
Det så kallade tredje steget i den statliga tandvårdsförsäkringen beslutades 2012. Landstingen berörs
eftersom halva reformen regleras och hanteras av
landstingen med hjälp av statliga medel.
Från och med 2013 kompletteras därför det Särskilda Tandvårdsstödet med utvidgat stöd för personer som på grund av vissa långvariga sjukdomar
eller funktionsnedsättning har ökade behov av
tandvård.
De nya tandvårdsstöden för personer med vissa
långvariga sjukdomar eller funktionsnedsättning
omfattar:
1. Särskilt Tandvårdsbidrag (STB) för personer
som har en sjukdom eller funktionsnedsättning som
medför risk för försämrad tandhälsa och där förebyggande tandvård kan minska denna risk. Denna
del administreras av Försäkringskassan.
2. F-tandvård inom Särskilt Tandvårdsstöd –
tandvård till hälso- och sjukvårdsavgift för personer
som har stora svårigheter att sköta sin munhygien
eller att genomgå behandling i tandvården på grund
av vissa långvariga sjukdomar eller funktionsnedsättning. Stödet finansieras genom statsbidrag och
administreras av landsting/regioner.
De största patientgrupperna inom F-tandvården
bedöms vara patienter med svår psykisk funktionsnedsättning, där gruppen yngre vuxna är en viktig
målgrupp. Vi beräknar att 10 000 personer kommer
att kunna ta del av stödet i Västra Götaland.
Mobil hemtandvård med bevarad patientsäkerhet
De senaste åren har tandvård som utförs utanför den
konventionella kliniktandvården ökat markant. Vi
ser att det finns ett behov att kunna hjälpa svårt
sjuka patienter att få Nödvändig Tandvård i sin
bostad. Detta måste dock ske med bevarad patientsäkerhet och vårdhygien i varje enskilt fall. Det är
samtidigt ett nytt område där det saknas forskning
och beprövad erfarenhet. Som kunskapsstyrd organisation ser Västra Götalandsregionen att det finns
190
ett behov av regler för vårdutbudet i den enklare
mobila hemtandvården. HSU beslutade därför att
införa en ny vårdmodell för mobil hemtandvård vid
Nödvändig Tandvård. Implementering och uppföljning har skett under 2012.
Nationella riktlinjer för vuxentandvård
Socialstyrelsen har under året presenterat Nationella
riktlinjer för vuxentandvård. Riktlinjerna ska vara
ett stöd till tandläkare och tandhygienister i val av
behandling och även till beslutsfattare för att styra
vården med systematiska prioriteringar. Regionen
informerade i god tid företrädare för både offentliga
och privata vårdgivare och har även genomfört en
analys av riktlinjernas konsekvenser. Under 2012
har ett regionuppdrag givits för en säker implementering.
Odontologiska sektorsrådet har tagit fram en plan
för säkrad implementering av riktlinjerna, och planen har antagits av Hälso- och sjukvårdsutskottet.
Utvecklingsstrategi för tandvården
Regionfullmäktige antog i maj en utvecklingsstrategi för tandvård och uppdrog till hälso- och sjukvårdsdirektören att upprätta en genomförandeplan.
Regionkansliet, Hälso- och sjukvårdsnämndernas
kansli och Folktandvården har under året samarbetat i ett genomförandeprojekt. Projektet forsätter till
och med 2014.
Kvalitetsregister i Folktandvården
Folktandvårdens styrelse har beslutat att ansluta alla
Folktandvårdens kliniker till det nationella kvalitetsregistret SkaPa.
Fler tandhygienister ska utbildas
Antalet tandhygienister per tandläkare vid utgången
av 2015 ska uppgå till en tandhygienist per tandläkare. (Måltalet för 2011 var 0,6 tandhygienist per
tandläkare). Resultatet vid slutet av 2012 var 0,52.
För att nå det fastställda bemanningsmålet för 2015
krävs fler utbildningsplatser på tandhygienistprogrammet, från 20 till 40 platser. En framställan till
Göteborgs Universitet har resulterat i en utökning
till 30 platser från höstterminen 2012.
Ett förstärkt regionperspektiv
Beställningar av tandvård har under 2012 för första
gången skett genom ett samlat beställarkansli. Den
nya beställarorganisationen för Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli har medfört delvis nya
arbetssätt. Exempel på detta är gemensamma team
mellan de lokala kanslierna för beställd primärvård,
habilitering och hälsa samt tandvård.
Folktandvården har förändrat sin organisation och
förstärkt regionperspektivet när det gäller intern
styrning. Den nya organisationen innebär fler samordnade beställningar och gemensamma uppföljningsplaner. Sammantaget betyder det att utvecklingen går både mot enhetligare beställning och
uppföljning men också mot en enhetligare tandvård.
Regelbunden tandvård – hur ofta
För de allra flesta är det inte nödvändigt att bli
undersökt varje år. Alla barn och ungdomar erbjuds
tandvård efter en riskbedömning, som styr undersökningsintervallet.
 Barn och tonåringar: Folktandvårdens mål för
2012 är att 63 procent av deras patienter 3-19 år ska
undersökas och vid behov behandlas (under ett
kalenderår i medeltal). Utfallet 2012 var 73 procent
– det ger en möjlighet att i framtiden glesa ut besöken för patienter med låg risk.
 Unga vuxna: Av Folktandvårdens patienter 20-22
år fick 61 procent fått kostnadsfri undersökning till
följd av den förlängda fria barntandvården i Västra
Götaland.
Utveckling av IT-stödet Barn 2011
Ett IT-stöd för listning och ersättning introducerades 2011och vidareutvecklades under 2012. Därmed har vi förbättrat rutiner för listning och kallelse. Det sista halvåret 2012 resulterade det i ett
kraftigt minskat antal fall där revisionsdatum för
barn överskrids med 90 dagar.
Beskrivning av tandhälsoläget för barn och
unga – från tre till 22 år
Tandhälsans fördelning i Västra Götaland bland
tre- och sexåringar 2012
Tandhälsan varierar mellan nämnder och även inom
orter, men för Västra Götaland som helhet överensstämmer hälsoläget med övriga Sverige.
 Treåringar: Kariesskador är sällsynta hos våra
treåringar. 96 procent av de undersökta bedömdes
som kariesfria. Medelvärdet för kariesfrihet i hela
landet var 96 procent enligt Socialstyrelsens statistik för 2011.
191
Andel kariesfria (deft)
96%
100% 97% 98% 96% 98% 98% 98% 98% 96% 97% 97% 97%
90%
87% 87%
90%
84%
81%
81%
80% 80% 81%
80%
78% 79%
76%
80%
70%
90%
80%
Andel kariesfria
Andelen undersökta var 83 procent i båda åldersgrupperna vilket motsvarar riksgenomsnittet 2011.
100%
60%
150%
DFT 12-åringar
58%
62%
62%
66%
78%
82%
82%
64%
67%
68%
100%
50%
0%
40%
-50%
30%
-100%
10%
0%
50%
-150%
2007
2008
2009
2010
2011
2012
Figur O-3: Täckningsgrad (andel i åldersgruppen som
besökt tandvården) och andel kariesfria 12-åringar under
åren.
40%
3 år
65%
63%
50%
2006
30%
66%
58%
20%
63%
60%
70%
Täckningsgrad (andel i åldersgruppen som besökt tandvård)
 Sexåringar: Även de allra flesta av våra sexåringar är kariesfria. 80 procent av sexåringar rapporteras som kariesfria. Medelvärdet i hela landet
2011 var 79 procent.
6 år
20%
10%
Figur O-1: Kariesfrihet hos tre- & sexåringar per nämnd
2012.
Antal skadade tänder (medelvärde)
Skadade tänder hos sexåringar – jämförelse från
2006 till 2012
Sexåringars tandhälsa har förbättrats kraftigt i samtliga nämndområden och totalt i Västra Götaland.
Det är tydligt att sexåringars tandhälsa i HSN 12 är
sämre än i de övriga nämndområdena. Totalt har
medelvärdet – deft – för antalet kariesskadade,
extraherade och/eller fyllda mjölktänder (deft:
decayed, extracted, filled) från 2006 till och med
2012 sjunkit med 30 procent. Socialstyrelsen tar
inte in detta mått för sexåringar, varför det inte
finns något nationellt jämförelsetal.
2,5
2006
2008
2010
2012
 12-åringar: Medelvärdet – DFT – på antal kariesskadade och/eller fyllda tänder (DFT: decayed,
filled) var 0,65 för 2012. För hela landet var DFT
0,76 enligt Socialstyrelsens statistik för 2011. Medelvärdet har i princip legat still de tre senaste åren
– men det fortsätter att förbättras i nämndområden
med socioekonomisk tyngd.
Antal skadade tänder (medelvärde)
0%
2,5
2006
2008
2010
2012
DFT 12-åringar
2,0
1,5
1,25
1,0
0,5
0,57
0,72
0,63
0,46
0,64 0,65
0,50 0,56
0,66
0,54
0,71
0,65
0,0
Figur O-4: Medelvärde på kariesskadade och/eller fyllda
tänder (DFT 12-åringar) från 2006 till 2012 fördelat på
nämnd och total på 12-åringar. Värden för 2012 är angivet
i diagrammet.
deft 6-åringar
2
1,59
1,5
1
0,5
0,61 0,55 0,65
0,44
0,59
0,73
0,39 0,36
0,62
0,79
0,54
0,66
0
Figur O-2: Medelvärdet på antal kariesskadade, extraherade och/eller lagade mjölktänder hos sexåringar – deft.
Tandhälsan hos 12-åringar – från 2006 till 2012
Andelen helt kariesfria 12-åringar är 68 procent och
motsvarande siffra för hela landet är 65 procent år
2011. Det är noterbart att täckningsgraden, det vill
säga andelen undersökta i åldersgruppen, har ökat
från 58 till 82 procent sedan 2006. Förändringen är
resultatet av Västra Götalandsregionens medvetna
styrning i beställning av tandvård.
Tandhälsans fördelning bland 19-åringar – från
2006 till 2012
Tandhälsan hos 19-åringar är ett slags kvitto på hur
väl barntandvården lyckats bevara tandhälsan.
Ungdomar som har kariesskador bär med sig tandproblemen in i vuxenlivet. Medelvärdet på antal
kariesskadade och/eller fyllda tänder (DFT) för
2012 är 2,4. DFT för hela landet är 2,5 enligt Socialstyrelsens statistik för 2011.
192
4,5
4,0
2008
2010
DFT 19-åringar
3,5
3,5
3,0
2,5
4,0
2012
2,3
2,6 2,5
2,0
2,4
2,2
1,8
2,0
2,2
2,7
2,5
2,0
2,4
1,5
3,5
3,0
2,5
2,0
12-åringar
19-åringar
21-åringar
3,7
3,4 3,5
3,1
3,0 2,9 3,0
2,9
2,6 2,7 2,5 2,6 2,7
2,5
2,6 2,5
2,4 2,4
2,3
2,2
2,2
2,0
2,0
1,8
1,5
1,0
1,0
0,5
0,5
0,0
2,9
2,4
1,3
0,7 0,6
0,7 0,5 0,7
0,6 0,7
0,6
0,5 0,6
0,5
0,6
0,0
Figur O-5: Medelvärdet på antal kariesskadade och/eller
fyllda tänder hos 19-åringar – DFT.
Av diagrammet nedan framgår att andelen kariesfria 19-åringar ökade från 29 till 34 procent i Västra
Götaland från 2006 till 2012. Andelen kariesfria 19
åringar i hela landet var 32 procent år 2011. Täckningsgraden, det vill säga andelen undersökta i
åldersgruppen ligger på 73 procent.
90%
80%
150%
DFT 19-åringar
73%
69%
70%
63%
55%
69%
75%
73%
50%
Figur O-7: Medelvärde på antal kariesskadade och/eller
fyllda tänder hos 12-, 19- och 21-åringar.
Regionfullmäktiges prioriterade mål mm
Regionfullmäktiges prioriterade mål för tandhälsan 2012
Det prioriterade målet är Skillnaderna i tandhälsa
mellan socioekonomiska grupper ska minska. Målet
kan mätas som
 incidens – (nya) karierade tänder som vanligen
behöver en lagning som del av behandlingen
eller
 prevalens – DFT (nya och tidigare) karierade
tänder i medeltal.
0%
40%
20%
100%
50%
60%
30%
Täckningsgrad (andel i åldersgruppen som besökt tandvård)
100%
Andel kariesfria
Antal skadade tänder (DFT)
Antal skadade tänder (medelvärde)
4,5
2006
29%
29%
31%
33%
32%
33%
34%
-50%
-100%
10%
0%
-150%
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
Figur O-6: Andel kariesfria 19-åringar mellan 2006 och
2012.
Unga Vuxna – 20-22 år
Unga vuxna upp till 22 år har haft fri tandvård
2012, vilket är unikt i Sverige. År 2013 höjs åldersgränsen till 23 år, och det finns planer att utöka med
ännu ett år. Den fria tandvården i Västra Götaland
har gjort att allt fler unga vuxna fortsätter med
regelbunden tandvård även efter tonåren.
Hur tandhälsan utvecklas i åldergruppen är ännu
förtidigt att analysera. I nedanstående diagram
framgår dock att medelvärdet på antal kariesskadade och fyllda tänder (DFT) ökar under åldersperioden 19 till 21 år med så mycket som 0,5. Behovet av tandvård finns alltså även bland unga vuxna.
Det senare måttet används av WHO för att sätta upp
mål för global tandhälsa, och det fokuserar särskilt
på 12-åringars tandhälsa.
Incidens: Målet kan vara att incidensmåttet ska
minska med 0,2 tänder mellan socioekonomiskt
utsatta grupper (SOE) och övriga grupper under
2012. Den fortsatta förbättringen av tandhälsan hos
sexåringar och 12-åringar beror troligen främst på
den mycket goda utvecklingen för barn och ungdomar i socioekonomiskt utsatta områden. Två av
förklaringarna är Folktandvårdens förebyggande
program FRAMM och den förstärkta barntandvårdspengen till vård, behandling och prevention på
klinik.
Prevalens: Slutsatsen att tandhälsan har förbättrats i
båda grupperna, kan även dras av prevalensmåttet
(DFT) för samtliga 12-åringar – oavsett privat eller
offentlig vårdgivare. Skillnaden är tydlig mellan
kliniker i områden med socioekonomisk förstärkning och de med låg risk som endast fått basförebyggande vård till barn och tonåringar. Förbättringen är störst i områden med socioekonomisk förstärkning, och måltalet att minska skillnaden mellan
grupperna med 0,2 DFT är uppnått.
193
Socioekonomiskt tillägg
Minska skillnaden med 0,2 skadade tänder
DFT 12 åringar
Låg risk
2008 --- 0,65
2012 --- 0,55
Med förstärkning
2008 ---1,35
2012 ---1,03
Skillnad 0,10
Skillnad 0,32
Figur O-8: Tandhälsan i båda grupperna har förbättrats,
men för de barn som bor i socioekonomiskt utsatta områden är förbättringen större.
Frisktandvårdsavtal
För att betona vikten av egenvård och regelbundna
besök erbjuder Folktandvården ett avtal om Frisktandvård. Avtalen har ökat från 96 694 till 110 350
under 2012 och Vänstra Götalandsregionen är den
region i landet som tecknat flest avtal om Frisktandvård.
Frisktandvården är en naturlig fortsättning på den
fria tandvården för unga vuxna.
Hälsopromotion – beviljade medel
Efter sedvanlig vetenskaplig prövning och med
målet att förskjuta perspektivet från prevention
(förhindrande av sjukdom) till promotion (hälsofrämjande) – beviljade granskningsgruppen för
HSU:s hälsopromotionsmedel till följande forskningsprojekt under 2012.
1. ”Studier av en modell med multiprofessionellt
samarbete för hälsopromotion inom barn och
ungdomstandvården i Västra Götaland” Marie
Staberg.
2. “A brief intervention based on acceptance and
commitment therapy for oral health promotion in
adolescents and young adults” Magnus Hakeberg.
3. ”Attityder till munhälsa och tandvård hos svensksomalier med fokus på barnens munhälsa och mötet
med svensk tandvård” Niklas Larsson.
Projekten pågår och kommer att avrapporteras under 2014. Kunskapsluckor finns dock fortfarande
kring hur hälsopromotionsprogram kan planeras
och genomföras och medel har även avsatts för nya
projekt med start 2013.
I uppdraget för lokala hälso- och sjukvårdsnämnder
i Västra Götalandsregionen ingår att beställa tandvård i form av barntandvård, specialisttandvård
samt ersätta för det Folktandvårdsspecifika uppdraget. På Hälso- och sjukvårdsutskottets uppdrag har
barntandvårdspengen sedan 2010 förstärks i områden med högst socioekonomisk tyngd med drygt 12
Mkr. Under 2012 beslutade HSU om ytterligare
förstärkning till kliniker i socioekonomiskt utsatta
områden.
Utöver detta finns i överenskommelserna med Folktandvården även tilläggsmedel till barn i socioekonomiskt utsatta områden. Förstärkningen gör främst
att kliniker med hög vårdtyngd har mer resurser för
behandling, individuellt inriktad profylax och insatser att förebygga ytterligare tandskador.
Landsortstillägg
Hälso- och sjukvårdsutskottet tillför tandvården 4,0
Mkr för kliniker i landsort i enlighet med ett
”landsortsindex”. Bemanningsläget är väsentligt
mycket bättre 2012 än 2010. För första gången
någonsin finns inga vakanser. Omsättningen har
dock varit högre vilket förutsätter kontinuerliga
insatser för rekrytering.
Folktandvårdens analys visar följande:
1 Antal vakanta tandläkartjänster, enligt definition, har sjunkit kraftigt. Från 15 stycken 2010
till ingen 2012.
2 Personalomsättningen är markant högre vid
indexerade kliniker. 15-16 procent jämfört med
7,6 procent vid övriga kliniker.
3 Antalet anställda tandläkare har varierat kraftigt
vid indexerade kliniker under den angivna tiden.
4 Antalet tandhygienister har under motsvarande
tid ökat från 53 till 66.
Indexerade kliniker är de som fått del av landsortsstödet.
Mun-H-center – MHC – ett nationellt kunskapscenter
MHC är sedan ett drygt decennium ett nationellt
kunskapscenter med uppdrag att:
 Samla, dokumentera och utveckla kunskap kring
patienter med sällsynta diagnoser med koppling till
orofacial hälsa och funktion.
 Sprida denna kunskap för att bidra till ett bättre
omhändertagande och en högre livskvalitet för
berörda patientgrupper.
 Vara specialistklinik med ansvar för:
194
- Behandling av patienter med sällsynta diagnoser
enligt ovan
- Rådgivning till patienter med sällsynta diagnoser
enligt ovan
 Vara nationellt resurscentrum för:
- Utprovning av och rådgivning kring orofaciala
hjälpmedel till personer med funktionshinder.
Efter en utredning 2012 är uppdragen bland annat
att bedriva rutinvård endast på barn och tonåringar
med sällsynta diagnoser med inverkan på orofacial
hälsa och funktion. Rutinvård av patienter över 19
år ska däremot fortsatt ske på specialistkliniken för
oral medicin, Odontologen, Göteborg.
Både kunskapsuppbyggande och kunskapsspridande verksamheter ska enligt utredningen kunna
ske med alla åldersgrupper som bas – det vill säga
för barn, ungdomar, vuxna och äldre.
Huvudman och uppdragsgivare för MHC är Folktandvården i Västra Götaland. Klinikens uppdragsgivare är dessutom Socialstyrelsen (SoS) och Sjukvården i Västra Götalandsregionen. Verksamheten
finansieras dels av staten via ersättning från SoS
och dels av Västra Götalandsregionen.
Särskilt Tandvårdsstöd i Västra Götaland 2012
Uppsökande Verksamhet med Munhälsobedömning
Västra Götalandsregionen har tillsammans med
kommunerna i Västra Götaland ansvar för att identifiera personer som är berättigade till Särskilt
Tandvårdsstöd och utfärda intyg om N-tandvård
samt erbjuda årlig och kostnadsfri Munhälsobedömning. Det gemensamma ansvaret regleras genom ett Hälso- och Sjukvårdsavtal giltigt 20122016 (vgregion.se/hosavtal). Kommunernas intygsutfärdare får sin delegation av kommunernas medicinskt ansvariga sjuksköterskor (MAS). Utbildning
för intygsutfärdare och MAS sker via en e-learning
som Tandvårdsenheten tillhandahåller. Samtliga
intygsutfärdare måste klara utbildningen innan de
får sin behörighet.
Den Uppsökande Verksamheten är upphandlad.
Nuvarande avtal gäller från 1 januari 2011 till och
med 31 december 2013 med möjlighet till förlängning som längst till och med 2015-12-31.
Under 2012 fick 13 003 personer en Munhälsobedömning (2011 var det 12 900 personer och 2010
var det 15 609). Den målrelaterade ersättningen för
vårdgivarna som infördes 2011 angående Munhälsobedömningar för personer med beslut enligt LSS
och för de som vårdas i eget boende ledde till en
klar förbättring av andelen munhälsobedömda i
dessa grupper under året. Tyvärr finns det fortfarande stora brister i kommunernas rutiner för hur de
ska uppdatera sina uppgifter kring personer med
intyg om N-tandvård. Det leder till att långt ifrån
alla får den Munhälsobedömning de utlovats.
Tabell O-1: Antal Munhälsobedömningar, genomsnittlig
behandlingskostnad och antal ja-tackare, per nämnd 2012.
Nämnd
Antal
Genomsnittlig
MunhälsoBehandlingsAntal ja
bedömningar
kostnad
tack
1
899
327
1 288
2
761
322
978
3
1 634
402
2 658
4
833
489
1 221
5
1 656
93
2 602
6
746
137
1 286
7
758
137
1 241
8
1 596
211
2 687
9
1 269
111
1 994
10
1 289
221
1 840
11
775
62
1 268
12
787
358
1 292
Läs gärna den separata Verksamhetsberättelse 2012
– Uppsökande Verksamhet med Munhälsobedömning på vgr.se/Tandvardsenheten välj Särskilt Tandvårdsstöd > För intygsutfärdare. Verksamhetsberättelsen finns under Läs mer i högerkolumnen.
Nödvändig Tandvård
N-tandvård inom Särskilda Tandvårdstöd ger tandvård till människor med stort omvårdnadsbehov.
Det totala antalet intyg under 2012 är 33 591 vilket
är 18 procent högre än vid avstämningstillfället 31
december och skillnaden utgörs till stor del av de
som avlidit under året. Av de 28 565 personer som
hade intyg om Nödvändig Tandvård (vid avstämningstillfället) fick 23 136 personer vård (jämför
med 2011: 28 751 intyg och 23 312 personer fick
vård).
Den Nödvändiga Tandvården har bidragit till en
ökad livskvalitet och en lägre tandvårdskostnad för
många människor. Den genomsnittliga behandlingskostnaden har ökat från 4 278 kronor 2011 till
4 418 kronor under 2012. Den totala kostnaden för
Nödvändig Tandvård har ökat från 99,7 Mkr 2011
till 102,2 Mkr 2012, en ökning med 2,5 procent.
Ersättningslistan har under 2012 räknats upp och
förklarar till största delen ökningen av kostnaderna
för Nödvändig Tandvård under året.
195
Tandvård som Led i Sjukdomsbehandling
Särskilt Tandvårdstöd i Västra Götaland ger även
möjlighet för vissa patientgrupper att få tandvård
som led i sjukdomsbehandling under en begränsad
tid. Antalet patienter som fick denna tandvård under
2012 var 6 141 (4 560 under 2011). Under åren
2006 till 2012 ökade antalet patienter med ca 35
procent. En särskild stor ökning är det mellan åren
2011 och 2012.
Den genomsnittliga behandlingskostnaden minskade med sex procent 2012 till 5 045 kronor (jämfört med 5 362 kronor under 2011). Den totala
kostnaden ökade till 31,4 Mkr 2012 (jämfört med
24,5 Mkr 2011).
Tandvårdsenhetens analys är att den stora ökningen
finns i patientgrupper som behandlas i närhet till
sjukhusens resurser. De behandlingar som ökat –
behandling av munslemhinneförändringar och orala
åtgärder vid strålbehandling – har tidigare av hävd
debiterats på anslaget från hälso- och sjukvårdsnämnderna. Under året har detta förhållande uppmärksammats och fler behandlingar har i stället
ersatts inom Särskilt Tandvårdsstöd.
Den genomsnittliga behandlingskostnaden per Sgrupp inom Särskilt Tandvårdsstöd varierar mellan
de olika grupperna, se tabellen nedan.
Figur O-9: Tandvård som Led i Sjukdomsbehandling för
patienter som är 20 år och äldre, åren 2011 och 2012.
Tabell O-2: Antal behandlade inom varje S-grupp samt den genomsnittliga behandlingskostnaden.
S- grupp
Antal behandlade
Genomsnittlig kostnad
S1
Medfödd missbildning i käke eller ansikte
206
16 730
S2
Defekt i käke eller ansikte p g a sjukdom
218
10 249
S3
Epilepsianfall som orsakat tandskada
13
3 789
S4
Infektionssanering vid medicinskt krav
319
5 459
S5
Förändringar i munslemhinna
2 050
2 473
S6
333
2 887
S7
Utredning av allvarlig infektion i munhåla som påverkar
sjukdom, medicinering, eller nersatt immunförsvar
Infektionssanering inför strålbehandling
1 151
5 228
S8
Utredning av långvarig och svår smärta
30
2 720
S9
Allvarlig sömnapné
1 079
6 324
114
3 561
S11 Byte av tandfyllning vid avvikande reaktion
26
11 115
S12 Byte av tandfyllning som led i medicinsk rehabilitering
15
15 003
S13 Sjögrens syndrom – upphörde 2012-12-31
116
10 456
S14 Vissa stråbehandlade patienter – upphörde 2012-12-31
212
7 540
S15 Hjälpmedel
30
5 167
S20 Stöd till vissa grupper
53
8 454
S10 Extrem tandvårdsrädsla
Förberedelser för F-tandvård
För det nya tandvårdstödet som beskrivs inledningsvis tillför staten 34 Mkr till Västra Götalandsregionen. Personkretsen beräknas uppgå till 10 000
individer. Regionen har under slutet av 2012 arbetat
intensivt med att utforma regelverk och information
till vårdgivare och patienter.
Revision av Nödvändig Tandvård 2010 – Rätt
vård till rätt ersättning
I Västra Götaland fick 25 861 patienter mellan 20
och 101 år Nödvändig Tandvård under år 2010. De
senaste åren har den genomsnittliga kostnaden för
dessa behandlingar ökat kraftigt. Omfattningen av
mobil tandvård, som utförts i patientens eget hem
har också ökat. Eftersom orsakerna till de ökande
kostnaderna var oklara genomförde Tandvårds-
196
enheten under 2011-2012 en revision inom ramen
för sitt uppdrag.
Det övergripande målet med revisionen var dels att
undersöka om de offentliga resurserna användes
effektivt och korrekt, och dels att ge underlag för
eventuella förbättringar av regler och rutiner.
Slumpmässigt valdes 312 behandlingar bland de
som fakturerats Västra Götalandsregionen under
2010. Revisionen visade många kvalitetsbrister av
ekonomisk, kvalitativ eller både ekonomisk och
kvalitativ art i närmare två av tre ärenden. I flera
ärenden var avvikelserna mycket allvarliga. En
exempelsamling beskriver typen av ärenden som
fick anmärkningar.
I åtskilliga journaler saknades dokumentation av
patientens allmäntillstånd och behov av Nödvändig
Tandvård. De fall som i journalen uppvisade en
allvarlig, kvalitativ brist i diagnostik och/eller vård,
hade ofta bristande kontinuitet i relationen mellan
behandlare och patient.
Som ett resultat av revisionen har HSU gett uppdrag till Tandvårdsenheten att utveckla kvalitetsuppföljningen på området de närmsta åren.
Patientnämnder
Regionens patientnämnd
Patienter, närstående och personal kan kostnadsfritt
vända sig till Patientnämnden med frågor som rör
all offentligt finansierad hälso- och sjukvård. Det
gäller alltså den tandvård som utförs av Folktandvården och privata vårdgivare som har avtal med
Västra Götalandsregionen, samt kommunal hälsooch sjukvård, Regionens vårdcentraler och de som
drivs av privata vårdgivare som har avtal med Regionen.
Ärendena avser:
 Vård och behandling
 Bemötande och kommunikation
 Organisation och resurser.
Antalet ärenden ökade till 312 under 2012 (jämfört
med 272 under 2011). Det beror bland annat på
förbättrad kännedom om nämndens verksamhet.
Patientnämndens iakttagelser och konstaterade
avvikelser av betydelse återkopplas både i enskilda
ärenden och generellt gällande tandvårdsfrågor.
Patientnämndens avgöranden är ett viktigt underlag
för vårdgivarnas och klinikernas systematiska kvalitetsarbete.
Privattandvårdens förtroendenämnd
Under 2012 hade nämnden för Västra Götaland 44
registrerade ärenden (jämfört med 93 ärenden
2011). Av de 44 ärendena 2012 var 12 så kallade
skriftliga ärenden där beslut tagits. I åtta av dessa
12 ärenden gick beslutet till patientens fördel. Övriga har varit så kallade telefonärenden där medling
genomförts.
Majoriteten av ärendena har avsett protetiska behandlingar och så kallade garantifrågor. Samtidigt
har det skett en tydlig minskning av klagomål på
bristande prisinformation, men under rubriken ekonomi i tabellen nedan finns den angelägna frågan
med. Kraven i tandvårdslagen att lämna skiftliga
kostnadsförslag kan vara en förklaring till minskningen liksom att journalsystem oftast automatgenererar ett kostnadsförslag.
Fler tandvårdsföretag har blivit bättre på att ta hand
om enklare tvister. Det minskar antalet klagomål.
En förklaring kan även vara att den så kallade Privattandvårdsupplysningen stöder patienterna att
hävda sina rättigheter i relation till vårdgivarna. I
statistiken ingår bara de samtal som är klagomål
eller ärenden. En del patienter hänvisas också till
patientskadeförsäkringen.
Privattandvårdens förtroendenämnd lämnar också
råd till behandlande tandläkare angående anmälan
enligt Lex Maria.
Figur O-10: Privattandvårdens förtroendenämnd, antal
klagomålsärenden 2012.
197
Hälso- och sjukvårdens personal
Antal anställda inom Hälso- och sjukvården i Västra Götalandsregionen har under det senaste året ökat, framför
allt när det gäller, sjuksköterskor, barnmorskor och läkare. Undersköterskorna har fortsatt att minskat i antal. De
tillfälliga anställningarna har fortsatt öka, samtidigt som kostnaderna för tjänsteköp från bemanningsföretag
minskat. Även sjukfrånvaron och personalomsättningen har ökat medan andelen utförd tid minskat.
Antal anställda
Antal anställda i Västra Götalandsregionen var vid
årsskiftet 2012/2013, 50 471, en minskning med 0,1
procent jämfört med föregående årsskifte. Av dessa
arbetar 42 924, cirka 85 procent, inom hälso- och
sjukvårdens utförarverksamheter. Det är en ökning
med 161 anställda jämfört med 31 december 2011.
Ökningen inom sjukhusen förklaras huvudsakligen
av externa verksamhetsövergångar avseende ambulansverksamhet till Sahlgrenska universitetssjukhuset och NU-sjukvården.
Primärvården ökar medan tandvården är nästan
oförändrad och Habilitering & Hälsa minskar.
Tabell P-1. Antal anställda per anställningsform och område per den 31 dec 2012. Källa = Årsredovisning.
Område
TillsviVisstidsTimTotalt
Andel
Förändring 2012-2011
dareanavlötillfälligt
anställda
ställda
nade
anställda
Antal
Procent
Sjukhus
28 273
2 640
2 089
33 002
14,3%
117
Primärvård
4 932
471
486
5 889
16,3%
64
1,1%
Tandvård
2 817
111
40
2 968
5,1%
6
0,2%
965
74
26
1 065
9,4%
-26
-2,4%
36 987
3 296
2 641
42 924
13,8%
161
0,4%
Habilitering & Hälsa
Totalt Hälso- och sjukvård
För hälso- och sjukvården var andelen tillfälligt
anställda 13,8 procent 2012, vilket är en ökning
med 0,1 procentenheter. Ökningen har till största
delen skett för visstidsanställda. Antalet visstidsanställda har ökat för både kvinnor och män medan
antalet timavlönade minskat för kvinnor men ökat
för män.
Andelen tillsvidareanställda med ofrivilliga deltidsanställningar har minskat med 0,4 procentenheter
mellan årsskiftena och uppgår till 0,4 procent vilket
innebär att 143 tillsvidareanställda erhållit heltidsanställning medan 200 tillsvidareanställda fortfarande är ofrivilligt deltidsanställda. Andelen med
ofrivillig deltidsanställning har minskat med 0,4
procentenheter för kvinnor och 0,2 procentenheter
för män. Förvaltningarna arbetar med att minska
antalet ofrivilligt deltidsanställda men svårigheter
finns för verksamheter med särskilda kompetenskrav som är geografiskt spridda.
0,4%
Personalstruktur
Antal anställda har ökat mest inom personalgrupperna Sjuksköterskor, barnmorskor, Läkare och
Administration. Minskning har skett främst inom
personalgruppen Undersköterskor m.fl. De anställdas sysselsättningsgrad har ökat mellan åren.
Figur P-1. Procentuell utveckling av antal anställda år 2009
till 2012 för sex personalgrupper. Källa = Årsredovisning.
198
Tabell P-2. Antal anställda per personalgrupp och område per den 31 dec 2012 samt förändring jämfört med 31 dec 2011.
Källa = Årsredovisning.
Sjukhus
Primärvård
Förändring
Personalgrupp
Sjuksköterskor, barnmorskor
Tandvård
Förändring
Habilitering & Hälsa
Förändring
Förändring
2012
Antal
%
2012
Antal
%
2012
Antal
%
2012
Antal
%
11 678
252
2,2
2 193
25
1,2
0
0
0,0
32
-2
-5,9
-234 -2,9
476
7
1,5
0
0
0,0
30
-1
-3,2
Undersköterskor m.fl.
7 766
Läkare
4 510
88
2,0
943
17
1,8
0
0
0,0
23
-1
-4,2
Tandläkare
13
0
0,0
0
0
0,0
916
-20
-2,1
0
0
0,0
Tandsköterskor, -hygienister m.fl.
23
-2 -8,0
0
0
0,0
1 864
27
1,5
0
0
0,0
Läkarsekreterare
2 236
-37 -1,6
702
22
3,2
35
-4
-10,3
45
0
0,0
Rehabilitering och förebyggande
2 259
-23 -1,0
1 078
-14
-1,3
12
0
0,0
662
-18
-2,6
Sjukhustekniker/labpersonal inkl. BMA
1 655
26
1,6
84
-11
-11,6
4
-1
-20,0
30
0
0,0
144
11
8,3
12
6
100,0
0
0
0,0
82
-1
-1,2
90
3
3,4
5
1
25,0
14
3
27,3
15
0
0,0
Utbildning, kultur och fritid
Teknik, hantverkare
Kök, städ, tvätt
110
3
2,8
5
-1
-16,7
0
0
0,0
3
-1
-25,0
Administration
2 518
30
1,2
391
12
3,2
123
1
0,8
143
-2
-1,4
33 002
117
0,4
5 889
64
1,1
2 968
6
0,2
1 065
-26
-2,4
Totalt
Bemanningsföretag
Kostnaderna för bemanningsföretag i hälso- och
sjukvården uppgick under 2012 till 483 mnkr, en
minskning med 12 procent jämfört med 2011.
Sjukhusen har minskat sina kostnader med 20 procent till 270 mnkr, medan primärvården ökat sina
kostnader med 2 procent till 212 mnkr.
Personalomsättning
Personalomsättningen för Hälso- och sjukvården
ökade mellan 2011 och 2012 med 0,2 procentenheter varav ålderspensionen ökade med 0,3 procentenheter. Primärvården ligger trotts en minskning med
0,5 procentenheter på en högre nivå jämfört med
övriga områden.
Bemanningsföretag anlitas främst till läkartjänster
inom specialiteterna allmänmedicin, vuxenpsykiatri, bild- och funktionsmedicin, ortopedi och ögonsjukvård samt till akutvårdcentral.
Kvinnornas personalomsättning har ökat med 0,3
procentenheter till 6,2 procent medan männens
personalomsättning är oförändrad på 7,6 procent.
Ålderspensionens andel är 2,3 procent för bägge
könen.
Förvaltningarna har intensifierat arbetet med att
minska behovet av inhyrd personal. Ett särskilt
åtgärdspaket med samordning och skärpta regler
har tagits fram och beslutats. Inom den specialiserade vuxenpsykiatrin har ett arbete genomförts i
syfte att sluta anlita inhyrda läkare genom att rekrytera specialistläkare och ST-läkare, samverka regionalt och anpassa verksamheten.
Tabell P-3. Personalomsättning år 2011 och 2012 varav
pensionsavgångar. Källa = Årsredovisning.
Område
2011
Sjukhus
2012
Personalomsättning
varav
pension
Personalomsättning
varav
pension
5,9
1,9
6,2
2,2
Primärvård
8,3
2,3
7,8
2,3
Tandvård
Habilitering
Hälsa
5,3
2,4
6,5
3,2
6,6
2,6
6,4
2,8
6,2
2,0
6,4
2,3
Totalt
&
Personalomsättningen mäts som antal externa avgångar från Västra Götalandsregionen i förhållande
till antal tillsvidareanställda för att inte verksamhetsöverföringar inom regionen ska påverka måttet.
Figur P-2. Kostnad bemanningsföretag år 2008 till 2012
per Sjukhus och Primärvård uppdelat på läkare och sjuksköterskor, mnkr. Källa = Årsredovisning.
199
Sjukfrånvaro
Sjukfrånvaron har under en rad år minskat, men
under 2012 bröts den trenden. En uppgång med 0,4
procentenheter till 5,6 procent noteras jämfört med
året innan. Det är både lång- och korttidsfrånvaro
som har ökat. Sjukfrånvaron är högst inom åldersintervallet 50 år och äldre.
Sjukfrånvaron har ökat mest inom personalgruppen
teknik, hantverkare tätt följd av undersköterskor
och tandsköterskor, tandhygienister med flera. Den
personalgrupp som har lägst sjukfrånvaro är läkare
där siffran stannar på 2,8 procent, vilket dock är en
höjning med 0,1 procentenheter jämfört med tidigare år.
Andelen utförd tid varierar både mellan personalgrupper och mellan könen. Skillnaden mellan könen beror bland annat på att kvinnor har en högre
frånvaro för föräldraledighet och en högre sjukfrånvaro. Undantaget är gruppen Tandsköterskor/hygienister med flera där kvinnor har en högre
andel utförd tid än män. Männen utgör här bara 1,1
procent av personalgruppen. Läkarnas relativt låga
andel utförd tid beror bland annat på att vilotid i
jour och beredskap räknas som frånvaro. De har
även ett större uttag av kompensationsledighet som
ersättning för arbetad övertid och jour/beredskap
vilket minskar den utförda tiden.
Andel utförd tid
För Hälso- och sjukvårdens utförare minskade andelen utförd tid med 0,1 procentenheter till 73,5
procent. Primärvård och Tandvård ökade den utförda tiden jämfört med föregående år medan Sjukhus och Habilitering & Hälsa minskade. Samtliga
förändringar är mindre än 1 procent.
Figur P-4. Andel utförd tid år 2012 per personalgrupp och
kön. Källa = Årsredovisning.
Tabellbilagan innehåller ytterligare data per område. För mer statistik och analys ur medarbetarperspektivet hänvisas till Årsredovisning 2012 och
Personalstatistik våren 2012.
Figur P-3. Andel utförd tid år 2011 och 2012 per område.
Källa = Årsredovisning.
200
Del 2 Basala uppgifter
200
Basala uppgifter om hälso- och sjukvårdens struktur
Produktion specialiserad vård
Vårdproduktion i regionen redovisas nedan för åren 2011 och 2012 per sjukhus/sjukhusgrupp, primärvårdsförvaltning
respektive privat vård. Uppgifterna har hämtats från den regionala vårddatabasen Vega. Mera detaljerad information
återfinns i tabellbilagan. Vidare redovisas för sjukhusen genomsnittligt antal disponibla vårdplatser samt inom vilka
specialiteter dygnsjourer finns. Vårdgivarnas ekonomi redovisas översiktligt.
Offentlig vård
Alingsås lasarett
Alingsås lasarett är ett närsjukhus för invånarna i Mittenälvsborg. Sjukhuset har enligt regionens strukturbeslut utvecklats mot att ta emot mer planerad vård. Lasarettet är även ett specialistsjukhus med höft- och knäledsplastik som profilområde.
Produktion
2011
2012
Antal vårdtillfällen
7 131
7 145
varav länssjukvård
7 131
7 145
-
-
Antal vårddagar
37 575
36 582
varav länssjukvård
37 575
36 582
-
-
Antal DRG-poäng
7 439
6 882
varav länssjukvård
7 439
6 882
Antal läkarbesök
43 736
43 848
varav länssjukvård
43 736
43 848
-
-
11 943
13 020
-
28
5 880
5 701
2011
2012
Intäkter
506
509
varav driftsbidrag
431
449
-510
-520
Resultat
-4
-11
Investeringar
14
4
Specialiserad somatisk slutenvård
varav högspecialiserad vård
varav högspecialiserad vård
varav högspecialiserad vård
Specialiserad somatisk öppenvård
varav högspecialiserad vård
Antal sjuksköterskebesök
Antal sjukgymnastbesök
© Lantmäteriet Gävle 2009. Medgivande I2009/0121
Övriga besök
Genomsnittligt antal disponibla vårdplatser
Medicinsk korttidsvård
Kirurgisk korttidsvård
Summa specialiserad somatisk vård
Tekniska platser
Totalt antal platser
Dygnsjour inom specialiteter
62,0
Kirurgi
42,0
Medicin
104,0
9,0
Ekonomi, Mkr
113,0
Kostnader
201
Angereds Närsjukhus
Angereds Närsjukhus är ett sjukhus i nordöstra Göteborg som bedriver specialiserad öppen vård främst
riktade till befolkningen i stadsdelarna Angered och
Östra Göteborg
Produktion
2011
2012
Antal läkarbesök
16 874
19 097
varav länssjukvård
16 874
19 097
-
-
Antal sjuksköterskebesök
15 698
15 531
Antal sjukgymnastbesök
1 501
1 181
Övriga besök
8 338
8 816
Specialiserad somatisk öppenvård
varav högspecialiserad vård
Specialiserad psykiatrisk öppenvård
Antal läkarbesök
309
Antal sjuksköterskebesök
192
Antal sjukgymnastbesök
1 116
Övriga besök
Ekonomi, Mkr
2011
2012
Intäkter
136,8
165,2
varav driftsbidrag
119,8
142,3
-136,0
-165,4
Resultat
Kostnader
0,8
-0,2
Investeringar
1,2
2,4
202
Frölunda specialistsjukhus
Sjukhuset bedriver planerad specialistsjukvård av länssjukvårdskaraktär på femdagarsbasis.
Produktion
2011
2012
Specialiserad somatisk slutenvård
Antal vårdtillfällen
690
667
varav länssjukvård
690
667
-
-
Antal vårddagar
1 241
1 230
varav länssjukvård
1 241
1 230
-
-
Antal DRG-poäng
972
878
varav länssjukvård-
972
878
-
-
Antal läkarbesök
45 990
43 927
varav länssjukvård
45 990
43 927
-
-
Antal sjuksköterskebesök
13 004
13 708
Antal sjukgymnastbesök
9 742
10 567
Övriga besök
4 429
5 856
varav högspecialiserad vård
varav högspecialiserad vård
varav högspecialiserad vård
Specialiserad somatisk öppenvård
varav högspecialiserad vård
© Lantmäteriet Gävle 2009. Medgivande I 2009/0121
Genomsnittligt antal disponibla vårdplatser
Kirurgisk korttidsvård
9,0
Summa specialiserad somatisk vård
9,0
Tekniska platser
Totalt antal platser
0
9,0
Ekonomi, Mkr
2011
2012
Intäkter
203
208
varav driftsbidrag
176
187
-202
-205
Resultat
1
3
Investeringar
3
4
Kostnader
203
Kungälvs sjukhus
Kungälvs sjukhus är ett akutsjukhus som bedriver specialistvård inom internmedicin, kirurgi, ortopedi, geriatrik och psykologi.
Produktion
2011
2012
Antal vårdtillfälle
11 908
11 595
varav länssjukvård
11 908
11 595
-
-
Antal vårddagar
56 611
56 631
varav länssjukvård
56 611
56 631
-
-
Antal DRG-poäng
11 696
10 563
varav länssjukvård
11696
10 563
-
-
Antal läkarbesök
49 995
50 176
varav länssjukvård
49 995
50 176
-
-
Antal sjuksköterskebesök
11 082
11 979
Antal sjukgymnastbesök
3 021
2 967
Övriga besök
4 824
4 783
Specialiserad somatisk slutenvård
varav högspecialiserad vård
varav högspecialiserad vård
varav högspecialiserad vård
Specialiserad somatisk öppenvård
varav högspecialiserad vård
© Lantmäteriet Gävle 2009. Medgivande I2009/0121
Genomsnittligt antal disponibla vårdplatser
Specialiserad psykiatrisk slutenvård
Medicinsk korttidsvård
50,0
Kirurgisk korttidsvård
62,1
Geriatrisk vård
Summa specialiserad somatisk vård
45,0
157,1
Allmän psykiatri
42,4
Summa specialiserad psykiatrisk vård
42,4
Tekniska platser
11,0
Totalt antal platser
210,5
Dygnsjour inom specialiteter
Kirurgi/ortopedi
Medicin
Psykiatri stänger 20.00, hänvisas därefter till Östra
sjukhuset
Antal vårdtillfällen
981
1 010
16 913
16 115
Antal läkarbesök
7 582
8 507
Antal sjuksköterskebesök
8 050
8 763
Antal sjukgymnastbesök
2 358
2 490
15 659
16 944
Antal vårddagar
Specialiserad psykiatrisk öppenvård
Övriga besök
Ekonomi, Mkr
2011
2012
Intäkter
961
986
varav driftsbidrag
805
881
-986
-1 026
-25
-40
23
36
Kostnader
Resultat
Investeringar
204
NU-sjukvården
NU-sjukvården tillhandahåller närsjukvård och länssjukvård och består av Norra Älvsborgs länssjukhus
(NÄL), Uddevalla sjukhus, samt lokalsjukhusen; Dalslands sjukhus, Lysekils sjukhus samt Strömstads sjukhus. Dalslands sjukhus, Lysekils sjukhus och Strömstads sjukhus är specialistsjukhus. Uddevalla sjukhus är
ett sjukhuset för planerad vård medan NÄL är inriktat
mot den breda akutsjukvården
Produktion
2011
2012
Antal vårdtillfällen
39 087
42 552
varav länssjukvård
39 087
42 552
-
-
Antal vårddagar
210 144
217 268
varav länssjukvård
210 144
217 268
-
-
Antal DRG-poäng
39 667
39 079
varav länssjukvård
39 667
39 079
-
-
Antal läkarbesök
253 429
249 024
varav länssjukvård
253 429
249 024
-
-
Antal sjuksköterskebesök
83 445
88 757
Antal sjukgymnastbesök
4 160
4 786
22 722
22 697
Specialiserad somatisk slutenvård
varav högspecialiserad vård
varav högspecialiserad vård
varav högspecialiserad vård
Specialiserad somatisk öppenvård
varav högspecialiserad vård
Övriga besök
© Lantmäteriet Gävle 2009. Medgivande I 2009/0121
Specialiserad psykiatrisk slutenvård
Genomsnittligt antal disponibla vårdplatser
Antal vårddagar
Antal vårdtillfällen
Medicinsk korttidsvård
348,0
Kirurgisk korttidsvård
210,0
Geriatrisk vård
48,0
Ofördelad korttidsvård
16,0
Summa specialiserad somatisk vård
622,0
Allmän psykiatri
110,0
Barn och ungdomspsykiatri
870,0
Platser på Patienthotell
Ekonomi, Mkr
8,0
2011
2012
Intäkter
3 966
4 105
varav driftsbidrag
3 525
3 601
-4 125
-4 292
-159
-186
97
65
Kostnader
Resultat
Investeringar
14 979
Antal sjuksköterskebesök
58 734
57 930
Antal sjukgymnastbesök
1 739
1 811
37 661
39 592
NÄL
Barnsjukdomar
Kirurgi
Kvinnosjukdomar
Medicin
Psykiatri
77,0
Totalt antal platser
14 139
Dygnsjour inom specialiteter
171,0
Tekniska vårdplatser
Antal läkarbesök
Övriga besök
54,0
Summa specialiserad psykiatrisk vård
2 980
60 018
Specialiserad psykiatrisk öppenvård
7,0
Rättspsykiatri
2 807
59 798
Uddevalla
Kirurgi
Medicin
Ortopedi
205
Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Sahlgrenska universitetssjukhuset tillhandahåller länssjukvård för närområdet, högspecialiserad vård för
regionen och riket samt är ”sista utposten” för övriga
sjukhus i regionen. Verksamheten vid Sahlgrenska
universitetssjukhuset bedrivs vid sjukhusen Mölndal,
Sahlgrenska, Östra, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus samt Högsbo sjukhus. Dessutom bedrivs
verksamhet vid Lillhagsparken och andra platser i
Göteborg.
Produktion
2011
2012
Antal vårdtillfällen
107 004
105 268
varav länssjukvård
86 577
83 382
varav högspecialiserad vård
20 427
21 886
Antal vårddagar
542 008
512 064
varav länssjukvård
413 285
384 693
varav högspecialiserad vård
128 723
127 371
Antal DRG-poäng
125 186
117 651
varav länssjukvård
83 839
75 467
varav högspecialiserad vård
41 347
42 184
Antal läkarbesök
617 925
608 773
varav länssjukvård
541 992
535 957
75 933
72 816
Specialiserad somatisk slutenvård
Specialiserad somatisk öppenvård
varav högspecialiserad vård
Antal sjuksköterskebesök
261 555
255 045
Antal sjukgymnastbesök
51 524
52 694
Övriga besök
72 181
80 109
Specialiserad psykiatrisk slutenvård
Antal vårdtillfällen
© Lantmäteriet Gävle 2009. Medgivande I 2009/0121
Antal vårddagar
7 333
7 344
138 319
137 398
Genomsnittligt antal disponibla vårdplatser
Specialiserad psykiatrisk öppenvård
Medicinsk korttidsvård
677,7
Antal läkarbesök
Kirurgisk korttidsvård
504,3
Antal sjuksköterskebesök
Geriatrisk vård
133,0
Övrigt
Summa specialiserad somatisk vård
Allmän psykiatri
46,3
1361,4
20,4
Rättspsykiatri
74,0
Tekniska platser
Totalt antal platser
49 641
124 851
10 299
9 328
Övriga besök
112 678
109 282
Ekonomi, Mkr
2011
2012
12 537
12 908
9 929
10 186
-12 674
-12 793
-137
115
301
299
267,1
Barn och ungdomspsykiatri
Summa specialiserad psykiatrisk vård
Antal sjukgymnastbesök
50 713
122 280
361,6
160,0
Intäkter
varav driftsbidrag
1883,0
Kostnader
Resultat
Investeringar
206
Dygnsjour inom specialiteter
SU – Sahlgrenska
AnOpIVA
Gynekologi
Kardiologi
Kirurgi
Lungmedicin
Medicin
Neurokirurgi
Neurologi
Njurmedicin
Ortopedi
Thoraxkirurgi
Thoraxanestesi
Thoraxradiologi
Öron - Näsa – Hals
Urologi
SU - Östra
AnOpIVA
Infektion
Kardiologi
Kirurgi
Medicin/Geriatrik/Akut
Obstetrik
Psykiatri (för Sahlgrenska, Östra och Mölndal)
Radiologi
SU – Mölndal
Medicin/Geriatrik
Obstetrik
Ortopedi
Radiologi
Ögon
SU - Drottning Silvia
AnOpIVA
Barnkirurgi
Barnmedicin inkl neurologi
Neonatal
207
Skaraborgs sjukhus – SkaS
Uppdraget för sjukhuset är att tillgodose behovet av
specialiserad vård för invånarna i regionen.
I Skaraborgs sjukhus ingår Skaraborgs sjukhus Skövde,
Skaraborgs sjukhus Falköping, Skaraborgs sjukhus
Lidköping samt Skaraborgs sjukhus Mariestad. Förutom uppdragen för akutsjukvård och planerad vård har
varje sjukhus ett områdesansvar för befolkningens
behov av närsjukvård.
Produktion
2011
2012
Antal vårdtillfällen
37 928
37 543
varav länssjukvård
37 928
37 543
Specialiserad somatisk slutenvård
varav högspecialiserad vård
-
-
Antal vårddagar
184 763
179 510
varav länssjukvård
184 763
179 510
-
-
Antal DRG-poäng
36 724
34 128
varav länssjukvård
36 724
34 128
-
-
Antal läkarbesök
236 883
228 175
varav länssjukvård
236 883
228 175
-
-
Antal sjuksköterskebesök
78 747
77 131
Antal sjukgymnastbesök
12 811
8 319
Övriga besök
30 795
33 104
varav högspecialiserad vård
varav högspecialiserad vård
Specialiserad somatisk öppenvård
varav högspecialiserad vård
Specialiserad psykiatrisk slutenvård
Antal vårdtillfällen
1 757
1 835
51 418
38 788
Antal läkarbesök
15 936
14 443
Antal sjuksköterskebesök
24 473
25 236
Antal sjukgymnastbesök
2 246
1 223
22 724
20 046
Antal vårddagar
© Lantmäteriet Gävle 2009. Medgivande I 2009/0121
Specialiserad psykiatrisk öppenvård
Genomsnittligt antal disponibla vårdplatser
Medicinsk korttidsvård
312,3
Kirurgisk korttidsvård
219,8
Summa specialiserad somatisk vård
532,1
Allmän psykiatri
73,6
Barn och ungdomspsykiatri
4,0
Rättspsykiatri
16,0
Summa specialiserad psykiatrisk vård
93,6
49,0
Tekniska platser
Totalt antal platser
674,7
Ekonomi, Mkr
2011
2012
Intäkter
3 475
3 562
varav driftsbidrag
3 123
3 197
-3 501
-3 534
-26
28
62
93
Kostnader
Resultat
Investeringar
Övriga besök
Dygnsjour inom specialiteter
Skaraborgs sjukhus Skövde
Anestesi
Barnmedicin
Gynekologi/Obstetrik
Infektion
Internmedicin
Kardiologi
Kirurgi
Njurmedicin
Ortopedi
Urologi
Bild och funktionsmedicin
Skaraborgs sjukhus Lidköping
Anestesi
Kirurgi (ej akutintag kir nattetid, bakjour kir, ort även natt )
Medicin
Bild och funktionsmedicin
Skaraborgs sjukhus Falköping
Psykiatri
208
Södra Älvsborgs sjukhus
I Södra Älvsborgs sjukhus ingår SÄS Borås och SÄS
Skene. Sjukhuset tillhandahåller närsjukvård samt
länssjukvård. Medan SÄS Borås är ett akutsjukhus
bedriver SÄS Skene lasarett specialistsjukvård.
Produktion
2011
2012
Antal vårdtillfällen
28 886
30 486
varav länssjukvård
28 886
30 486
-
-
Antal vårddagar
150 193
151 356
varav länssjukvård
150 193
151 356
-
-
Antal DRG-poäng
28 624
27 736
varav länssjukvård
28 624
27 736
-
-
Antal läkarbesök
189 565
190 636
varav länssjukvård
186 858
187 656
2 707
2 980
Antal sjuksköterskebesök
95 812
98 779
Antal sjukgymnastbesök
37 771
38 659
Övriga besök
20 830
21 250
Specialiserad somatisk slutenvård
varav högspecialiserad vård
varav högspecialiserad vård
varav högspecialiserad vård
Specialiserad somatisk öppenvård
varav högspecialiserad vård
© Lantmäteriet Gävle 2009. Medgivande I 2009/0121
Genomsnittligt antal disponibla vårdplatser
Antal vårdtillfällen
Medicinsk korttidsvård
285,0
Kirurgisk korttidsvård
177,0
Ofördelad korttidsvård
9,0
Övrigt
13,0
Summa specialiserad somatisk vård
Allmän psykiatri
484,0
66,0
Barn och ungdomspsykiatri
Specialiserad psykiatrisk slutenvård
1 963
1 938
22 675
22 049
Antal läkarbesök
15 015
16 275
Antal sjuksköterskebesök
42 860
42 146
Antal sjukgymnastbesök
4 052
3 725
34 910
35 713
Antal vårddagar
Specialiserad psykiatrisk öppenvård
Övriga besök
6,0
Summa specialiserad psykiatrisk vård
72,0
Dygnsjour inom specialiteter
Tekniska platser
51,0
SÄS – Borås
Totalt antal platser
607,0
Platser på patienthotell
58,0
Barnsjukdomar
Infektion
Kirurgi
Kvinnosjukdomar
Ekonomi, Mkr
2011
2012
Medicin
Ortopedi
Intäkter
3 042
3 131
Psykiatri
varav driftsbidrag
2 693
2 766
Ögon
Öron - Näsa – Hals
Kostnader
Resultat
Investeringar
-3 201
-3 281
-159
-151
64
101
SÄS – Skene
Medicin
209
Habilitering & Hälsa
Habilitering & Hälsa är en regionövergripande förvaltning som erbjuder specialistinsatser till personer som
har medfödda eller varaktiga funktionsnedsättningar.
Habilitering & Hälsas verksamhet består av hörsel- och
dövverksamhet, synverksamhet, tolkverksamhet och
habiliteringsverksamhet. Habilitering & Hälsa strävar
efter ett hälsofrämjande perspektiv, det vill säga att
lyfta fram individens resurser och möjligheter. Genom
samverkan och ett utvecklingsinriktat, tvärprofessionellt arbete stimulerar verksamheterna till ökad delaktighet.
Genomsnittligt antal disponibla vårdplatser
Produktion
2011
2012
Specialiserad somatisk slutenvård
Antal vårdtillfällen
143
131
varav länssjukvård
143
131
-
-
Antal vårddagar
1 027
1 270
varav länssjukvård
1 027
1 270
varav högspecialiserad vård
-
-
Antal DRG-poäng
-
-
varav länssjukvård-
-
-
varav högspecialiserad vård
-
-
varav högspecialiserad vård
Medicinsk korttidsvård
7,0
Summa specialiserad somatisk vård
7,0
Specialiserad somatisk öppenvård
Totalt antal platser
7,0
Antal läkarbesök
4 117
4 218
varav länssjukvård
4 117
4 218
-
-
varav högspecialiserad vård
Antal sjuksköterskebesök
3 323
3 735
Antal sjukgymnastbesök
20 654
19 688
184 145
184 665
2011
2012
Intäkter
747
764
varav driftsbidrag
698
713
-748
-758
-2
5
9
8
Övriga besök
Ekonomi , Mkr
Kostnader
Resultat
Investeringar
210
Privat vård
Produktion för VGR
Capio Lundby Närsjukhus
Sjukhuset är ett närsjukhus med ett upptagningsområde
som omfattar större delen av Hisingen. Sjukhuset bedriver planerad specialistsjukvård av länssjukvårdskaraktär på femdagarsbasis. Capio Lundby sjukhus AB är
utförare och har avtal med Västra Götalandsregionen.
2011
2012
Antal vårdtillfällen
645
581
varav länssjukvård
645
581
-
-
Antal vårddagar
671
639
varav länssjukvård
671
639
-
-
Specialiserad somatisk slutenvård
varav högspecialiserad vård
varav högspecialiserad vård
Antal DRG-poäng
405
varav länssjukvård-
405
varav högspecialiserad vård
-
-
Antal läkarbesök
60 233
50 169
varav länssjukvård
60 233
50 169
-
-
Antal sjuksköterskebesök
25 108
19 872
Antal sjukgymnastbesök
Specialiserad somatisk öppenvård
varav högspecialiserad vård
11 470
9 050
Övriga besök
9 306
6 325
Ekonomi, Mkr
2011
2012
214
188
Intäkter från VGR
© Lantmäteriet Gävle 2009. Medgivande I 2009/0121
Genomsnittligt antal disponibla vårdplatser
Ofördelad korttidsvård
12,0
Summa specialiserad somatisk vård
12,0
Totalt antal platser
12,0
211
Produktion primärvård
Produktion VG Primärvård
Offentlig vård
Primärvårdsförvaltningen
2011
2012
Antal läkarbesök
1 522 248
1 500 843
Antal sjuksköterskebesök
1 233 397
1 211 522
Antal sjukgymnastbesök
Övriga besök
5 567
6 811
189 029
177 375
2011
2012
Privat vård
Privata vårdgivare
Antal läkarbesök
909 452
911 224
Antal sjuksköterskebesök
432 231
486 882
Antal sjukgymnastbesök
Övriga besök
669
3 896
56 406
67 059
Produktion övrig primärvård, till exempel MVC, barn- och ungdomsmottagningar, rehab och vårdgivare som
ersätts enligt nationell taxa
Offentlig vård
Primärvårdsförvaltning
Antal läkarbesök
2011
2012
77 909
74 283
Antal sjuksköterskebesök
496 442
492 749
Antal sjukgymnastbesök
450 950
436 592
Övriga besök
172 112
175 989
Privat vård
Privat vård
Antal läkarbesök
2011
2012
116 813
93 346
Antal sjuksköterskebesök
20 088
20 717
Antal sjukgymnastbesök
697 766
678 597
29 295
25 042
Övriga besök
212
Ekonomi, primärvård
Primärvårdsförvaltningen
Ekonomi, Mkr
VG Primärvård
2011
Regionintäkter
Övriga intäkter
3 479
702
3 632
270
-4 147
34
7
-3 783
119
6
1 369
441
1 641
103
-1 783
27
3,3
-1 731
13
4
Kostnader
Resultat
Investeringar
2012
Övrig Primärvård
Regionintäkter
Övriga intäkter
Kostnader
Resultat
Investeringar
Tandvårdsförvaltningen
Tandvårdsförvaltningen omfattar all folktandvård i
Västra Götalandsregionen. För uppgifter om prestationer hänvisas till textavsnittet Tandvård.
Tandvårdsförvaltningen
Ekonomi, Mkr
2011
2012
Intäkter
varav driftsbidrag
1 978
833
2 048
854
-1 971
7
56
-2 046
2
32
Kostnader
Resultat
Investeringar
Privat VG Primärvård
Ekonomi, Mkr
2011
2012
Intäkter från VGR
1 533
1 371
Västra Götalandsregionen
Lantmäteriet Gävle 2011. Medgivande I 2011/0195
Hälso- och sjukvårdsnämndsområde
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
Norra Bohuslän
Dalsland
Trestad
Mellersta Bohuslän*
Göteborg centrum-väster
Mittenälvsborg
Södra Bohuslän*
Sjuhärad
Västra Skaraborg
Östra Skaraborg
Göteborg, Hisingen
Nordöstra Göteborg
Västra Götaland**
Folkmängd 2012 (antal)
Totalt
Kvinnor
Män
73 221
41 959
157 827
121 976
229 059
97 737
132 719
191 964
128 014
128 941
143 619
152 001
1 600 447
36 269
20 579
78 968
60 563
117 052
49 002
66 527
96 182
63 826
64 138
71 451
76 535
36 952
21 380
78 859
61 413
112 007
48 735
66 192
95 782
64 188
64 803
72 168
75 466
801 481 798 931
* Nämndsnamn för HSN 4 är ”Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale” och för HSN 7 ”Partille, Härryda,
Mölndal”, men av utrymmesskäl används de gamla beteckningarna genomgående i rapporten.
**I Göteborgs kommun finns 1 375 personer (389 kvinnor och 986 män) som ej går att klassa i respektive
nämndområde (5, 11, 12). Dessa personer är inkluderade i totalsumman för Västra Götaland.
Hälso- och sjukvårdsavdelningen
Regionens Hus
541 80 Skövde
www.vgregion.se