Transcript Framtidens Infrastruktur

Annons
Annons
D e n n A t e m At i D n i n g ä r e n A n n o n s f r å n n e x t m e D i A
Framtidens
Infrastruktur
– för konkurrenskraft och hållbara transporter
Regeringen: Drift och
underhåll i fokus
Satsningar i linje med
Trafikverkets krav
Effektiva transporter
nyckel till tillväxt
Den 20 september lämnade regeringen
sitt budgetförslag för 2013 till riksdagen. Förslaget innebär att 44,1 miljarder kronor anvisas för området transportpolitik. Det
visar på kraftigt ökade ambitioner. I fokus står
drift och underhåll.
De stora satsningar på infrastrukturen som regeringen aviserat välkomnas
av Trafikverket. – Satsningarna stämmer i allt
väsentligt med våra förslag som vi lämnade i
Kapacitetsredovisningen, vilket är väldigt glädjande, säger generaldirektör Gunnar Malm.
En väl fungerande och hållbar infrastruktur är en förutsättning för tillväxt
och utveckling. – Den svenska konkurrenskraften är beroende av effektiva transporter,
säger Guy Ehrling, kanslichef på Näringslivets
Transportråd.
5
Mer järnväg för pengarna
Ingår som bilaga i Dagens industri oktober 2012.
5
Västlänken tar virtuell form
6
Järnvägssatsning stärker hamnarna
Intelligenta transportsystem
Två av fem
svenska hamnar i EU:s
prioriterade nät finns
i Skåne och hälften
av allt godsvärde som
kommer till Sverige
passerar regionen.
www.skane.se/skanepaketet
Annons
Annons
D e n n A t e m At I D n I n g ä r e n A n n o n s F r å n n e x t m e D I A
Framtidens Infrastruktur
3
Oktober 2012
Om detta kan du läsa i Framtidens Infrastruktur
Infrastruktur – livsnerven
som binder samman allt!
tetsutredningen nu kan tidigareläggas. Vi är väldigt
Infrastruktur är livsnerven för att människors
glada att regeringens planeringshorisont nu stämmer
vardags- och arbetsliv ska fungera. Och inte minst är
med vår.
en väl fungerande infrastruktur en nödvändighet för
att näringsliv och industri ska kunna verka och utÄven Johan Röstin, vice ordförande i Sveriges
vecklas. Härtill krävs att transporterna samverkar på
hamnar, lovordar regeringens järnvägssatsning, som
ett effektivt och hållbart sätt.
han ser knyter samman transportslagen på ett bättre
sätt.
Enligt Lena Wästfelt, vd på Svenska
Teknik&Designföretagen, går det inte
– Med en storsatsning på järnvägen
Utveckatt separera olika delar av samhällsbygser jag goda möjligheter för ett paralingen av digmskifte på transportfronten med ingandet från varandra: infrastruktur, fastframtidens
ighetsbygge, miljö – allt hänger ihop.
telligent logistik som förtecken.
infrastruktur är
Kommer regeringens infrastruktursatsMen infrastruktur handlar inte bara
ning som presenteras senare i höst att arom
asfalt, räls och betong. I allt större
onekligen spänbeta mot dessa mål? En del pekar på det.
utsträckning handlar det även om infornande att följa
mationsteknologi. Visionen är ett helt
Den 20 september lämnade regeringen
uppkopplat samhälle där människor
budgetförslaget för 2013 till riksdagen.
kan göra smarta val om transporter utifrån sina egna
Förslaget innebär att 44,1 miljarder kronor anvisas
premisser. Utvecklingen av framtidens infrastruktur
för området transportpolitik där anslagen för väg- och
är onekligen spännande att följa.
banhållning förstärks med ytterligare 1,5 miljarder. Det
gläder Trafikverkets generaldirektör Gunnar Malm:
Trevlig läsning!
– Infrastrukturanslagen i budgetpropositionen inneRedaktionen
bär att flera av de förslag som vi förde fram i kapaci-
FramtidensInfrastruktur–förkonkurrenskraftochhållbaratransporterär
producerad av NextMedia.
SkribenterSandra Ahlqvist, Anette Bodinger,
Joachim Brink, Pierre Eklund, Jakob Hammarskjöld,
Cristina Leifland, Paal Leveraas, Clas Lewerentz,
Henrik Norberg, Christina B. Winroth
Grafiskform Stellan Stål
Annonsförsäljning NextMedia, Media X Norr
Tryck BOLD Printing/DNEX Tryckeriet
IngårsombilagaiDagensindustrioktober2012
VadhänderunderÖresund?
5
Regeringen:Driftochunderhållifokus
Kraftigt ökade ambitioner för transportpolitiken.
5
InfrastruktursatsningarilinjemedTrafikverketskrav
De stora satsningarna är mycket välkomna, enligt
Trafikverkets Generaldirektör Gunnar Malm.
6
Effektivatransporternyckeltilltillväxt
Konkurrenskraften är beroende av effektiva transporter.
7
Ökatunderhållgermerjärnvägförpengarna
9
NyaSlussen–endynamiskmötesplats
10
FörbifartStockholmnärmarsigbyggfas
11
CitybananiStockholm–halvtidsrapport
12
E22–viktigdiagonalgenomSkåne
12
Mälarbananistartgroparna
12
Nyaälvförbindelserlöserflaskhalsar
13
Västlänkentarvirtuellform
14
Järnvägssatsningstärkerhamnarnasposition
Goda möjligheter för ett paradigmskifte.
14
Sjönoutnyttjadtransportväg
15
Nyjärnväg–milstolpeiKirunaprojektet
15
Götalandsbanan–pulsåderStockholm-Göteborgpåis
16
Transportpolitikfårintetastoppvidgränserna
16
Danmark–länkenmellanSkandinavienochkontinenten
17
Transportsystemenbliralltsmartare
18
Flygetdelavkollektivtrafiken
19
Nytteuropeisktsignalsystemrullarintesompåräls
20
Hållbarhetstankegenomsyrarsamhällsbyggandet
20
Forskninggermiljövänligareinfrastrukturunderjord
Presenterade företag och organisationer
21
22
22
23
24
25
25
26
27
27
28
29
WSPSverige
ZüblinScandinavia
BalticLinkAssociation
Ruukki
APMTerminals
StenaLine
LindholmenSciencePark
AtlasCopco
PartnerskapE16
GolderAssociates
SensysTraffic
Lundskommun
–Tekniskaförvaltningen
29
30
30
31
31
32
32
33
34
34
Tyréns
Stambanan.com
VästraStambanan
DurocRail
Meråkerbanan
Länsstyrelsen
Västmanlandslän
Regionförbundet
Jönköpingslän
Vectura
Vansbro
Järnvägsskola
Europakorridoren
Frågor om innehållet besvaras av NextMedia
Tel: 08-661 07 90, E-post: [email protected]
Förmerinformationomtema-och
kundtidningaridagspresskontakta:
Niklas Engman
Telefon 08-661 07 90, Mobil 070-774 84 90
E-post: [email protected]
ÖRESUNDSMETRON
•
•
•
•
Gerdirektförbindelsecentrum-centrum
fördenstoralokalakollektivtrafiken
Stärkerstädernasgemensamma
utvecklingochkonkurrenskraft
Gerplatsförannantågtrafikpå
Öresundsbronmedanslutningar
GerflygplatsenKastrupbekvämaoch
pålitligalandförbindelser
Läsmerpåwww.malmo.se/oresundsmetro
Malmö stad och Köpenhamns kommun analyserar projektet ÖRESUNDSMETRON
Elmia
HAR DU
LÖSNINGEN?
På Nordens största järnvägsmässa, Elmia Nordic Rail, visas tekniken, produkterna och
tjänsterna för morgondagens infrastruktur. Sitter du på lösningar, ja, då borde du vara på plats!
?
DI September 2012
Vilken figur passar den tomma rutan?
A
B
c
D
E
ELmIA NORDIC RAIL och
ELmIA FUtURE tRANSpORt
8–10 oKToBER, 2013
www.elmia.se/nordicrail
www.elmia.se/futuretransport
mediaspjuth.se
FUTURE
TRANSPORT
Annons
Framtidens Infrastruktur
D e n n A t e m At I D n I n g ä r e n A n n o n s F r å n n e x t m e D I A
Annons
5
Oktober 2012
Drift och underhåll i fokus
Den 20 september lämnade regeringen sitt budgetförslag för 2013
till riksdagen. Förslaget innebär att 44,1 miljarder kronor anvisas
för området transportpolitik. Det visar på kraftigt ökade ambitioner. I fokus står drift och underhåll.
Regeringen
att skjuta till medel utanför den uppsatta
budgeten. Kommer dessa pengar att ligga
kvar under det kommande budgetåret?
Text Christina B. Winroth
Foto: Andia Ghafouri
– Regeringen föreslår i budgeten att anslagen för väg- och banhållning förstärks
med ytterligare 1,5 miljarder kronor för
Catharina Elmsäter-Svärd, infraår 2013, säger Elmsäter-Svärd, och hänstrukturminister:
visar till budgetförslaget:
Vilka infrastrukturområden prioriteras
De höjda anslagsnivåerna för väg- och
av regeringen i höstens budgetproposibanhållning möjliggör en omfattande upption? Vad behöver göras – och varför?
rustning av standarden på det befintliga
järnvägssystemet och en höjd ambition för
– I budgeten har bland annat tillförlitligvägunderhållet i hela landet.
heten prioriterats genom ökade satsningar till drift och underhåll.
Regeringen avser även att
Mer detaljer kommer vi att
genomföra stora nyinvesteBland
lämna i den kommande inringar, särskilt inom järnväannat
frastrukturpropositionen,
gen, för att öka kapaciteten
men generellt gäller att det tillförlitligheten
och förbättra möjligheterna
inom infrastrukturområdet
till ett långsiktigt hållbart
prioriterats gekommer att vara fortsatt
transportsystem.
kraftiga satsningar och ök- nom ökade satsEn ny stambana för
ningar av anslag, främst till ningar till drift
snabbtåg på sträckan Järnadrift och underhåll.
Linköping (Ostlänken) och
och underhåll
dubbelspår för första delen
Under det senaste budgetav sträckan Göteborg-Borås
året gjordes en tillfällig extrasatsning på
inleds under den kommande planperioden
järnvägen då regeringen beslutade sig för
2014-2025.
Infrastrukturminister
Catharina ElmsäterSvärd.
På samma sätt avser regeringen även
göra investeringar för upprustning av
Malmbanan och vägen mellan Pajala och
Svappavaara för att främja gruvindustrin som tillväxtmotor i norra Sverige.
En fördelning av investeringsramarna på
enskilda objekt kommer att föreslås i den
så kallade åtgärdsplaneringen 2014.
Hur ser regeringen på alternativa finansieringsmodeller för att kunna tidigarelägga stora infrastruktursatsningar, inte
minst knutna till storstäderna?
– Regeringens grundinställning är att in-
frastruktursatsningar ska finansieras via
anslag. I ljuset av en utbyggd tunnelbana
så kommer regeringen inom kort att utse
förhandlingspersoner som tillsammans
med ansvariga i Stockholms län får i uppgift att ta fram en överenskommelse om
förslag till finansiering av tunnelbanans
förlängning.
Under hösten lämnar regeringen en
infrastrukturproposition till riksdagen.
Där presenteras de ekonomiska ramarna, förslag till utgångspunkter, förutsättningar och inriktning för utveckling av
transportinfrastrukturen.
Satsningar i linje med Trafikverkets krav
De stora satsningar på infrastrukturen som regeringen aviserat välkomnas av Trafikverket.
– Satsningarna stämmer i allt väsentligt med våra förslag som vi
lämnade i Kapacitetsredovisningen, vilket är väldigt glädjande, säger generaldirektör Gunnar Malm.
Foto: Lasse Fredriksson
Trafikverket
Text Cristina Leifland
För planeringsperioden 2014-2025
föreslår regeringen en höjning av anslagen till 522 miljarder, vilket är en ökning
med 24 procent och för 2013 anvisas
drygt 40 miljarder kronor. Inte minst
järnvägen tilldelas väsentligt ökade resurser. Satsningarna ligger helt i linje
med flera av de förslag som Trafikverket
fört fram i kapacitetsutredningen, där
man har analyserat behov inom väg och
järnväg, med fokus på kapacitetshöjande
åtgärder och att främja ett effektivt nyttjande av det befintliga transportsystemet
med smidiga övergångar mellan olika
transportslag.
– Infrastrukturanslagen i budgetpropositionen innebär att flera av de
förslag som vi förde fram i kapacitetsutredningen nu kan tidigareläggas. Det
är av högsta prioritet att öka kapacite-
Gunnar Malm, generaldirektör Trafikverket.
ten och robustheten i våra järnvägar och
säkerställa driften och underhållet. Vi
är väldigt glada att regeringens planeringshorisont nu stämmer med vår. Däremot är frågan om att ha blandad trafik
på järnvägsnätet kvar och detta förhåloch det finns ett mål att halvera detta
lande påverkar alla system, säger Gunantal.
nar Malm.
– Det handlar bland annat om att bygga
Några av de planerade åtgärderna
planskilda korsningar, att stängsla in riskinom järnvägstrafiken omfattar dubbelfyllda sträckor och att öka antalet överspår Motala-Mjölby och
vakningskameror. Vår stora
Hallsberg-Degerön,
dubDet är av utmaning är suiciden, där
belspår på Marieholmsvi tyvärr hittills inte har sett
högsta
bron och en uppgradering
en minskning, och vi arbetar
av Hamnbanan i Göteborg, prioritet att öka
mycket hårt med denna fråökad kapacitet på Malm- kapaciteten och
ga, säger Gunnar Malm.
banan i Norrbotten och att
En het fråga när det gälrobustheten i
bygga en ny stambana, Ostler den svenska järnvägen
länken, för snabbtåg mellan våra järnvägar
är den om höghastighetsJärna och Linköping.
tåg. Innan han tillträdde
som generaldirektör på Trafikverket ledde Gunnar Malm på regeringens uppSäkerhet prioriteras
drag 2009 en utredning om möjligheten
En annan viktig fråga som Trafikveratt bygga höghastighetsbanor. I den föket prioriterar är arbetet med att höja
reslog han separata höghastighetsbanor
säkerheten på vägar och järnvägar. För
på sträckorna Stockholm-Malmö och
vägtrafiken utgör nollvisionen grunStockholm-Göteborg. Idag är Gunnar
den för säkerhetsarbetet och sedan den
Malms roll en annan och därför förhålinfördes har antalet döda och svårt
ler han sig mer neutralt till ämnet.
skadade i vägtrafiken minskat. Idag ar– Jag hade en fristående roll då och jag
betar man med ett etappmål om att antror att utredningen klart visar var jag
talet dödsfall ska halveras och antalet
står. Nu kommer signaler om höghassvårt skadade minska med en fjärdedel
tighetsbanor på Ostlänken och mellan
mellan 2007 och 2020. När det gäller
Mölnlycke och Bollebygd. Vilka hastigjärnvägen handlar riskerna främst om
heter det sedan blir får vi se, men frågan
dem som vistas i närheten av spåren.
har lyfts upp och kommer att utredas ytIdag omkommer 100 personer om året
terligare.
i olyckor där de blir påkörda av tåg
Annons
Annons
D e n n A t e m At I D n I n g ä r e n A n n o n s F r å n n e x t m e D I A
6
Framtidens Infrastruktur
Oktober 2012
Infrastruktur nyckel till tillväxt
En väl fungerande och hållbar infrastruktur är en förutsättning för
tillväxt och utveckling.
– Den svenska konkurrenskraften är beroende av effektiva transporter, säger Guy Ehrling, kanslichef på Näringslivets Transportråd.
Effektiva transporter
Text Cristina Leifland
ningar, ökade kostnader och förlorade intäkter på grund av utebliven fakturering.
– Företagens trovärdighet som leverantörer riskerar att skadas. Det är
viktigt att beslutsunderlagen för all infrastruktur omfattar nyttan av godstrafiken,
så att vi får rättvisande samhällsekonomiska kalkyler av dess värde och vad de
egentliga kostnaderna för störningar är.
Han ser positivt på att det nu aviseras om mer pengar till infrastrukturen och särskilt till drift och underhåll
av järnvägen. Men det krävs betydande
satsningar för att komma till
rätta med dagens brister.
Åtgärder brådskar
– Goda transportmöjligheNäringslivets Transportråd efter och logistik är avgörande
terlyser en rad åtgärder. Tre
för Sveriges konkurrenskraft.
viktiga godsstråk lyfts fram
Även importen är viktig för
som riksangelägenheter, som
exporten. Många länder gör
bör väsentligt tidigareläggas:
kraftfulla infrastrukturinvesdubbelspår Hallsberg-Mjölby,
teringar och vi riskerar att
kapacitet och bärighetsförbätthamna på efterkälken.
ringar i Bergslagsbanan och väsGuy Ehrling, kanslichef
ter om Vänern samt dubbelspår
Några av de största bris- på Näringslivets Transpå Hamnbanan och ny Marieterna finns i järnvägen. Ka- portråd.
holmsbro till Göteborgs Hamn.
pacitetsbrist och försummat
Man vill också att en särskild investeringsunderhåll har lett till att tågtrafiken, i synpott avsätts för Trafikverket samt att skatnerhet godstransporterna, periodvis har
ter och avgifter ses i ett större sammanhang,
drabbats av svåra störningar. Detta har
så att man får en samlad bild av vad höjfått allvarliga följder för företagen och
ningar får för effekter på näringslivet.
deras kunder, exempelvis kraftiga förse-
möta förväntningar om tillförlitlighet
– Kopplingen mellan effektiva transoch punktlighet. Mer långsiktigt måste vi
porter och näringslivets konkurrenskraft
nyinvestera för att järnvägen ska kunna
måste tydliggöras. I ett bredare perspekfortsätta att växa.
tiv handlar det om Sveriges tillväxt, sysEn annan viktig fråga är graden av
selsättning och välstånd i en alltmer
självfinansiering och att tågtrafikens
globaliserad värld.
kostnader är jämförbara med andra
Björn Östlund, ordförande för
transportslag. En stor kostbranschföreningen Tågoperanad är införandet av det nya
törerna, framhåller att järnsignalsystemet ERTMS, som
vägen är en grundpelare i ett
innebär att att dyrbar utrusthållbart transportsystem.
ning måste bytas ut. I motsats
– Alla trafikslag behövs,
till flera andra länder ser inte
men ingen vill att bil- och
den svenska staten detta som
lastbilstrafiken ska öka på beett statligt ansvar utan det är
kostnad av järnvägen, säger
branschen som ska stå för de
han.
extra kostnaderna.
Järnvägstrafiken i Sverige
Björn Östlund, ordföran– Det finns utmaningar
har utvecklats mycket snabbt de för Tågoperatörerna.
som måste mötas om tågunder de senaste 10-15 åren
trafiken ska kunna fortsätta att vara en
och persontrafiken har vuxit näst snabmotor för tillväxt och utveckling i våra
bast i Europa. Nyinvesteringar och unstäder och företag. Samtidigt finns det en
derhåll har inte alls hållit jämna steg.
mycket stark framtidstro. Idag finns 200
– Av högsta prioritet är att rusta upp
nya tåg i orderböckerna och en stor vilja
befintliga banor och göra punktinsatser
bland operatörerna att investera.
för att utöka kapaciteten så att vi kan
TUR
K
U
R
T
s
NfRAs
I
amman
R
Å
eco tills
V
w
S
öra
V
r
tf
u
u
h
A
el på
för att
LING
r exemp
m krävs
VECK tivtrafik i Amman. Aalltta taä helhetsgreppet.sswoeco.se
T
U
R
A
der
www
LB
kollek
L
Å
våra kun
nster på
Säkrare
H
r
ä
.
e
tj
ö
lt
lp
u
N
lm
jä
s
a
h
n
i
E
M
A TILL n i Göteborg. Citytuenttnemlneir hållbart samföhrälldeig. ?V Läs mer om våra ko
R
D
I
B
r
ke
ingar fö
n vi göra
Västlän
VI VILL
klar lösn
i. Vad ka
ndsvall.
m
ec
ie i Su
och utv
h ekono
ägsstud
miljö oc
re söker
a
r,
o
iv
k
g
En järnv
s
is
g
n
ra
än
ra uppd
både m
med vå
nsyn till
ä
h
r
ta
som
projekt
Annons
D e n n A t e m At I D n I n g ä r e n A n n o n s F r å n n e x t m e D I A
Framtidens Infrastruktur
Annons
7
Oktober 2012
Ökat underhåll ger mer
järnväg för pengarna
Att öka kapaciteten
på järnvägsnäten är
en förutsättning för att
godstrafik och resenärer ska
komma fram i tid
20 miljarder av regeringens totala 55-miljarderssatsning på järnvägen ska gå till förbättrat underhåll. Något som välkomnas av Robert
Röder, ordförande i FSJ, Föreningen Sveriges Järnvägsentreprenörer.
Järnvägsentreprenörer
Text Anette Bodinger
I slutrapporten från den statliga Kapacitetsutredningen framgick det tydligt att
underhåll och förbättringar av nuvarande vägar och järnvägar är allra viktigast
för att förbättra transporterna de kommande åren.
– Att öka kapaciteten på järnvägsnäten är en förutsättning för
att godstrafik och resenärer
ska komma fram i tid. Detta
hänger också ihop med möjligheterna för oss att jobba på
järnvägen.
arbetsmiljöfrågor tas med i planeringen
när pengarna ska fördelas på olika områden. På det sättet kan man säkerställa att
alla arbeten får rätt förutsättningar från
början.
– Viktigt är också en bra planeringshorisont så att vi leverantörer kan utnyttja
hela året till att bygga och underhålla järnvägarna. Ju mer vi kan sprida våra arbeten
över året, desto bättre kostnadseffektivitet
kan vi skapa, vilket i slutänden ger mer
järnväg för pengarna.
Förutom de redan budgeterade pengarna till järnvägsunderhåll talas det nu
om 1,5-1,7 miljarder kronor extra per år.
– Om det blir verklighet kommer vi
att snabbt kunna öka tillförlitligheten
i systemet och då kommer även punktligheten att öka. Man ska dock ha i
åtanke att vi pratar om ett stort järnvägssystem med ett omfattande behov
av förnyelse. Vi kommer att få dras
med störningar under lång tid framöver. Men ett ökat underhåll kommer
att minska de akuta störningarna som
dagens järnvägstrafik dras med.
www.hurra.se
Regeringen presenterade i slutet av
augusti en 55-miljarderssatsning på den
svenska järnvägen. 20 miljarder kronor ska gå till drift
och underhåll av järnvägsnätet i hela landet under perioden 2014-2025. Något som
välkomnas av Robert Röder
och de 28 medlemmarna i
FSJ, med sina 8 000 anställda.
Överbelastat
I dag är det svenska järnvägs– Än så länge är det inte
nätet överbelastat av tåg, vilket
helt klart vad de 55 miljar- Robert Röder, ordföinnebär mycket dåliga förutderna ska gå till. Ostlänken rande i FSJ.
sättningar för underhållsarbehar nämnts, liksom ett nytt
te. De senaste årens trafikökningar har
stambanebygge. Men viktigast av allt är
lett till att arbetstiderna i spåret har beatt man verkligen ökar anslagen till ungränsats rejält. Därför, menar Robert Röderhåll så att det befintliga järnvägsnätet
der, är det viktigt att även säkerhets- och
kan fungera på bästa sätt.
Steget före
– för en bättre järnväg
Dagens tågtrafik med högre hastigheter och tyngre laster ställer allt högre
krav på våra järnvägar. Samtidigt efterfrågar resenärer och transportörer
effektivare, säkrare och mer hållbara transporter. Det förutsätter att spårunderhållet utvecklas på rätt sätt. Här har Strukton Rail en viktig roll.
Strukton Rail är ett renodlat järnvägsföretag med verksamhet i Sverige, Danmark, Holland,
Belgien och Tyskland. I Sverige arbetar våra 500 anställda med ny- och ombyggnadsprojekt, samt drift och underhåll på alla sorters spår.
Med flera stora kontrakt över hela landet, är vi en av huvudaktörerna på Trafikverkets
spår. Nyligen fick vi även utökat ansvar för drift och underhåll av SL:s infrastruktur i
Stockholms tunnelbana och på Roslagsbanan. Här är vårt mål att bidra till ökad
punktlighet i trafiken för alla pendlande stockholmare.
På Strukton Rail strävar vi efter att ligga steget före både när det gäller förebyggande
underhåll och nyskapande teknik. I det syftet har vi bland annat skapat POSS, ett fjärrövervakningssystem som har gett färre avbrott, lägre driftkostnader och ökad driftsäkerhet.
Målet för Strukton Rail är att åtgärda problem på järnvägen i ett tidigt skede, eller
allra helst förebygga dem helt. På det sättet vill vi skapa förutsättningar för effektiva,
säkra och hållbara transporter.
www.strukton.se
We find it before it breaks!
www.ruukki.com
starkare
stål.
lättare
konstruktioner.
Högre
vinster.
Ruukkis Raex® och Optim®
specialstål - för större
mervärde
Slitstålet Raex® och det höghållfasta Optim® erbjuder
många fördelar. Ny design eller konstruktion? Genomför
dina idéer snabbt, enkelt och effektivt tack vare den
mycket stora formbarheten hos vår tunna laserskurna
plåt. Vi erbjuder såväl prefabricering som transport- och
servicetjänster. Våra produkter är väderbeständiga, har
en lång livscykel och hög hållfasthet.
Annons
Annons
D e n n A t e m At I D n I n g ä r e n A n n o n s F r å n n e x t m e D I A
Framtidens Infrastruktur
9
Oktober 2012
Nya Slussen – en dynamisk mötesplats
Slussen i Stockholm är i dåligt skick; armeringen rostar och betongen vittrar. Själva grunden, en pålkonstruktion, blev dessutom
aldrig särskilt välbyggd och delar av anläggningen sjunker. Med
start 2013 ska en nödvändig ombyggnad ge Slussen ett nytt skelett
– och ett nytt ansikte.
Nya Slussen
Text Christina B. Winroth
hundra kommande åren, och de förändringar som komma kan.
– Som ett exempel anpassas den nya
bron redan nu för eventuell spårvagnstrafik. På samma sätt sörjer vi för möjligheten att bedriva båtburen kollektivtrafik
från Slussen. Parallellt kommer den traditionella båtslussningen att finnas kvar
och se ut ungefär som i dag.
Slussenanläggningen är en korsning
för kollektiv-, fordons- och fartygstrafik
belägen mellan Södermalm och Gamla
stan. Då den invigdes 1935 var
den en viktig länk för biltrafiken mellan stadens norra och
Ny bussterminal
södra delar. I dag sväljer andra
Generellt sett byggs nya Slusförbindelser mycket av trafisen med stora krav på tillken. Däremot har kollektivgänglighet.
och cykeltrafik ökat. Det är
Cyklister ska lättare kunbland annat för detta ändamål
na ta sig fram. Bättre promesom Slussen byggs om.
nadstråk och möjlighet att
– I dag finns en av kommu- Andreas Burghauser, pro- promenera längs kajerna skanen godkänd detaljplan för jektchef för projekt Slus- pas. Hissar, rulltrappor och
ramper ska också underlätta
projektet. Den bygger på tre sen åt Stockholms stad.
framkomligheten.
delar: trafik, vatten och stadsliv, säger Andreas Burghauser, projekt– En ny bussterminal för Nacka-Värmchef åt Stockholms stad.
dötrafiken byggs inne i Katarinaberget,
Han framhåller att syftet med nya
med 50 procent högre kapacitet än daSlussen är att bygga en anläggning för de
gens terminal. Det blir en ljus och trygg
40år
1972 - 2012
Efter 75-års tjänstgöring är Slussen utsliten, behöver rivas och byggas upp från grunden. Samtidigt ska
området anpassas för att möta behoven hos dagens och morgondagens stockholmare.
Illustration: Foster + Partners och Berg Arkitektkontor
inomhusterminal där resenärerna aldrig
behöver korsa bussarnas körbanor.
Dricksvattnet säkras
I samband med Slussenbygget kommer
det även att grävas större kanaler för att
kunna släppa ut mer vatten från Mälaren
till Saltsjön. De nuvarande är för trånga
och klarar inte stora vårfloder.
– Större kanaler innebär att man kommer att kunna släppa ut totalt dubbelt så
mycket vatten från Mälaren. Genom att
snabbare kunna tappa av Mälaren kan vi
i framtiden undvika översvämningar vilket säkrar både infrastruktur och dricksvattenförsörjning för de två miljoner
människor som får sitt vatten från sjön.
2020 ska bygget stå klart. Då hoppas
Burghauser på att idén om att ha skapat
en av Stockholms mest attraktiva mö-
tesplatser med parkliv, nöjen och kultur,
restauranger och caféer, blivit verklighet.
– Slussen är redan i dag en stor samlingspunkt som efter ombyggnaden kommer att locka fler att stanna till och njuta
av det som erbjuds i området.
Nya Slussen
2013 startar tidiga arbeten med ledningsomläggningar, bullerdämpande åtgärder och
förstärkningsåtgärder. 2020 invigs den nya
Slussen och den nya regleringen av Mälaren tas i drift. 2022 sker inflyttning i de nya
byggnaderna. Projektet beräknas kosta c:a
8 miljarder kronor och finansieras av Stockholms stad. Följande företag jobbar med
Nya Slussen: Hifab, Grontmij, Projektlots,
Ramböll, ELU, Sweco, Tikab, Tyréns, WSP
med flera.
Annons
Annons
D e n n A t e m At I D n I n g ä r e n A n n o n s F r å n n e x t m e D I A
10
Framtidens Infrastruktur
Oktober 2012
Illustration: Trafikverket/Tomas Öhrling
Brantmark tar Förbifarten i byggfas
Sedan april månad har Johan Brantmark axlat rollen som Trafikverkets
projektchef för en av Stockholms stora infrastruktursatsningar, Förbifart
Stockholm; en drygt 21 km lång väg varav drygt 18 kilometer i tunnel.
Brantmarks jobb: ta projektet i byggfas.
Förbifart Stockholm
Text Christina B. Winroth
Ända sedan 1960-talet, då Essingeleden öppnades för trafik, har det stått
klart att Stockholm även behöver en
västlig förbindelse som knyter ihop länets södra och norra delar. I dag är förberedelserna i full gång.
– I dag befinner vi oss i en plan- och
tillståndsfas i olika spår där arbetsplanen
är en del. Arbetsplanen har varit ute på
utställning och synpunkter
har samlats in, sammanställts
och kommenterats. Går allt
som vi tänkt oss ska planen kunna vara fastställd till
sommaren 2013, säger Johan
Brantmark.
Tillfälliga hamnar
Detaljplanerna kommer att gå på utställning under hösten och förhoppningsvis
klubbas i fullmäktige i maj 2013.
Parallellt med planfrågorna pågår
också arbetet med miljödomar.
– För att kunna forsla bort bergmassorna från Mälartunnlarna behöver vi tillstånd för att upprätta tre tillfälliga hamnar
i sjön, en på norra respektive sydvästra
Lovön, samt en i Sätra. Dessutom behövs
en miljödom eftersom vi i samband med
tunnelbygget leder bort grundvatten.
Genom att transportera bergmassorna vattenvägen menar Brantmark att
belastningen på vägarna kan
minskas. Sjötransporterna bidrar också till att i möjligaste mån undvika störningar
vid känsliga naturreservat på
Lovön.
Anbudsförfarande
Just nu pågår projektering av
bygghandlingarna för tunnEtt annat spår är arbetet
Johan Brantmark, Tralarna och för trafikplatserna
kring detaljplanerna som fikverkets projektchef
berör såväl Stockholms, för Förbifart Stockholm. i Akalla-Häggvik samt Kungens kurva.
Sollentuna som Huddinge
kommun, men även de båda angräns– Handlingarna ska vara klara så att
ande kommunerna Järfälla och Eckerö.
vi kan skicka ut anbudsförfrågningar
eftersom vi går in med ansatsen att stå
under sommaren 2013. Siktet är inställt
för nyskapande i anläggningsbranschen.
på byggstart vid årsskiftet 2013/2014.
Som alltid måste vi vara beredda på att
Målet är att skapa en ny ambition och
byggstarten kan komma
en ny attityd kring byggproatt påverkas av eventuelcessen där föredömliga samAlla som arbeten mellan branschens
la överklaganden, men det
arbetar
börjar definitivt närma sig.
olika aktörer ska genomsyra
Och även om det inte syns med Förbifarten arbetet.
så mycket ute i backen, har ska kunna växa
– Alla som arbetar med
vi ett kontor i full aktivitet.
Förbifarten ska kunna växa
och bli duktioch bli duktigare i sina rolgare i sina roller ler. Då får vi ett vinnande
Nyskapande
team.
byggprocess
Den stora utmaningen just nu är att få all
formalia på plats.
Förbifart Stockholm
– Det är nu vi lägger grunden för allt
fortsatt arbete och det är ytterst viktigt
Cirka 21 km lång väg med ny sträckning
att skapa en bra och produktionsvänlig
för E4 väster om Stockholm. Leden binder
bas för ett smidigt genomförande.
samman de norra och södra länsdelarna,
När projektet väl drar igång kommer
avlastar Essingeleden och innerstaden och
det omliggande samhället oundvikligen
minskar känsligheten för störningar i Stockholms trafiksystem. Byggstart 2013/2014,
att påverkas. Därför är det extra viktigt
byggtid c:a tio år. Budgeten är knappt 28
att bygga bra och ha nära samarbeten
miljarder kronor (2009 års prisnivå). Cirka 80
med alla inblandade aktörer.
procent täcks via trängselskatt och staten
– Den färdiga produkten kommer att
skjuter till resten. Leverantörer i projektet är
bl.a. ÅF Infrastruktur AB, URS, Grontmij AB,
vara jätteviktig för Stockholms, och SveGolder Associates AB, Sweco Infrastructuriges, utveckling och framför allt minska
re AB, WSP Sverige AB och Tyréns AB.
den i dag mycket täta trafiken på Essingeleden. Projektet i sig är också viktigt
Annons
Framtidens Infrastruktur
Annons
D e n n A t e m At I D n I n g ä r e n A n n o n s F r å n n e x t m e D I A
11
Oktober 2012
Citybanan till hälften färdig
Infarten till Stockholm Central är överbelastad med tåg. Med
Citybanan fördubblas kapaciteten och tågen kan gå tätare och
punktligare. Det blir också smidigare att byta mellan pendeltåg
och tunnelbana.
Citybanan
Text Christina B. Winroth
– Sprängningarna under Riddarholmen är väldigt speciella med alla kulturhistoriska byggnader att ta hänsyn till.
Där bor visserligen inga människor, men
det pågår en rad verksamheter dagtid,
inte minst i alla domstolar, som kräver
lugn och ro.
För att inte störa det dagliga arbetet
kommer sprängningar att ske
nattetid, men aldrig på ett sådant sätt att det skulle störa
boende i Gamla stan.
Åtta av tio järnvägsresor i Sverige börjar eller slutar i Stockholm. De
två järnvägsspåren vid södra infarten till
Stockholm kan inte hantera
dagens eller framtidens tågtrafik. Det är för trångt. Citybanan kommer att åtgärda
problematiken. 2017 ska bygget stå klart.
Kortar restiden
Citybanans
projektchef,
Den allra största delen av arKjell-Åke Averstad, ger en läbetena pågår under jord. Här
gesrapport:
och var på ytan kan man
– Vi har kommit halvvägs Kjell-Åke Averstad,
dock se arbetet med Citybai projektet. En stor del av ar- projektchef Citybanan.
nan. I Söderström ligger tre
betet har utgjorts av berg- Foto: Mikael Ullén
stora färdiggjutna tunnelelesprängningar och anläggningsarbeten.
ment och flyter. Under 2013 kommer de
Drygt 80 procent av berget är utsprängt
100 meter långa, 20 meter breda och 10
och de störande arbetena börjar avta.
meter höga elementen att sänkas ned i
vattnet och kopplas ihop med de anslutSprängningar i två områden återstår:
ningar som byggs i djupa spontgropar
runt Odenplan samt under Riddarholmen
på Riddarholmen och vid Söder Mälaroch Norrström. Till detta tillkommer någstrand.
ra få sprängningar av mindre karaktär.
”Det krävs passion och vinnaranda för att utveckla
hållbara trafiklösningar i Stockholm”
ÅF-medarbetare
Hög prestationsförmåga
och passion för framtidens
trafiklösningar – det är ÅF.
ÅFs passion för konsultverksamhet och teknik, lojala lagspelare
och en ledande position på marknaden bidrar till en bättre framtid.
Nu är det full fart här på ÅF. Aktuellt just nu är projekteringen av
Förbifart Stockholm som kommer att förenkla vardagen och skapa
möjligheter för fortsatt utveckling i en starkt växande region.
Det är ett av Sveriges största infrastrukturprojekt genom tiderna
där ÅF arbetar tillsammans med en internationell partner.
2012100
ÅF är hjärtat i teknikvärlden.
Följ våra framgångar på afconsult.com.
I Söderström ligger tre stora
färdiggjutna tunnelelement
och flyter. Under 2013 kommer de att sänkas ned i vattnet och kopplas ihop.
Foto: Hans Ekestang
– I övrigt pågår arbeten vid Södra station, i Fatbursparken, vid Odenplan och
vid Vanadisplan.
För att pendeltågstrafiken ska kunna
ledas ner i Citybanans tunnel, byggs också en järnvägsbro i Årstaområdet med
uppgift att sortera tågen in och ut från
Stockholm.
När Citybanan är klar kommer det
inte bara att fördubbla tågkapaciteten
genom Stockholm. De två nya stationerna minskar trängseln på Stockholm Central. Tack vare de nya stationerna blir det
också lättare att byta mellan pendeltåg
och tunnelbana/bussar.
– I dag är 60 procent av alla tåg som
går genom centrala Stockholm pendeltåg. Då de flyttar ner i den nya Citybanan
kommer det självfallet att öka regionoch fjärrtrafikens framkomlighet. Och
med två nya stationer direktlänkade till
tunnelbana och bussar, kommer pendeltågsresenärerna att vinna en hel del restid, fastslår Averstad.
Om Citybanan
En sex kilometer lång pendeltågstunnel mellan Tomteboda och Stockholms södra, samt
en 1,4 km lång järnvägsbro vid Årsta. Två
nya stationer: Stockholm City och Stockholm Odenplan, byggs. Trafikverket bygger
Citybanan i nära samarbete med Stockholms stad, Stockholms läns landsting och
SL. Citybanan kostar 16,8 miljarder kronor
i 2007 års prisnivå. Trafikstart ska ske 2017.
Leverantörer till projektet är bland andra
Peab, Strabag, Zublin, Pihl & Son, WSP,
Sweco, Ramböll, ELU Konsult, Bravida och
Sydtotal.
Annons
Annons
D e n n A t e m At I D n I n g ä r e n A n n o n s F r å n n e x t m e D I A
12
Framtidens Infrastruktur
Oktober 2012
E22 i ny form genom Skåne Mälarbanan i startgroparna
Längs E22, en av Skånes viktigaste vägar, pågår ett antal olika
projekt och fler står på tur i
syfte att öka framkomlighet och
trafiksäkerhet för trafikanterna.
E22
Text Christina B. Winroth
Flera stora byggprojekt pågår längs
E22 i Skåne. Motorvägen på sträckorna
Hörby Norra-Linderöd och Hurva-Rolsberga är i stort sett färdiga och invigs
den tredje december i år. Bygget av nästa
vägetapp Rolsberga-Fogdarp startade i
somras, en sträcka som ska stå färdig i
december 2013.
Framkomligheten kommer dock att
förbättras redan i år. Bygget av den tredje vägetappen sker nämligen, till skillnad
mot de två första, bredvid befintlig väg.
– Rolsberga har varit en propp i trafiken, både före och under ombyggnaden.
Det kommer att märkas stor skillnad när
trafiken släpps på i december, säger Kristofer Söderberg, projektledare för vägetappen mellan Rolsberga och Fogdarp.
Om allt går enligt planerna startar
nästa etapp, vägbygget mellan Linderöd
och Tollarp, under 2014.
Men exakt när den nya E22 i Skåne är
helt färdigställd är i dagsläget lite osäkert.
Några delsträckor vet vi kommer att
förbli så kallad 2+1 vägar, FogdarpHörby Norra och Fjäkinge – Gualöv, då
de saknar finansiering.
– Det är mycket som måste falla på
plats innan spaden kan sättas i jorden
för de avslutande vägbyggena, därför är
det i dagsläget svårt att ge några exakta tidsangivelser. Jag tror att vi har alla
finansierade delar klara något år innan
2020, fastslår Kristofer Söderberg.
– När Järfälla kommuns detaljplan är godkänd kan vi börja bygga. Vi har redan börjat
med vissa förberedande arbeten längs sträckan, säger Anna
Lundman, Trafikverkets projektchef för utbyggnaden av
Mälarbanan.
Mälarbanan
Text Christina B. Winroth
Projekt Mälarbanan innebär att
järnvägen mellan Tomteboda och Kallhäll
byggs ut från två till fyra spår. Pendeltågen får egna spår i mitten och fjärrtåg och
andra tåg kan köra om på de yttre spåren.
Det gör att fler tåg kan gå, att resenärerna
får fler avgångar att välja på och att ankomsttiderna blir säkrare. I projektet ingår även att bygga nya, ljusa och trygga
pendeltågsstationer som ersätter de befintliga i Kallhäll, Barkarby och Sundbyberg, med bra anslutningar till buss och
tunnelbana. Här ska även byggas nya
broar för bilar, cyklar och gående.
Två etapper
Kristofer Söderberg och Kitty Linnberger, Trafikverket, arbetar med byggprojekten på E22 i Skåne.
Projektet är indelat i två etapper. Den
första, Barkarby-Kallhäll, beräknas stå
Anna Lundman, Trafikverkets projektchef för
utbyggnaden av Mälarbanan.
klar 2016, den andra runt 2025.
Anna Lundman berättar att de förberedande arbetena har startat och att man
nu planerar för en formell byggstart innan årets utgång.
– Innan vi kan börja behöver Järfälla kommuns detaljplan få grönt ljus. Vi
hoppas på ett besked under hösten och
är just nu i färd med att handla upp entreprenörer.
I dagarna tecknade Trafikverket det
första entreprenörskontraktet gällande
två broar och en bergskärning.
– Vi har även tecknat kontrakt på
markförstärkningar vilket betyder att
spaden kan sättas i marken så fort nödvändiga tillstånd är på plats.
Nya älvförbindelser löser flaskhalsar
Godstågstrafiken till Göteborgs hamn ökar ständigt. Tingstadtunneln har för länge sedan nått sin maxkapacitet med bilköer och
ökade restider som följd. Det, tillsammans med den trånga passagen vid Göta älv, gör att Göteborg verkligen behöver den nya
Marieholmsförbindelsen.
Marie­holmsförbindelsen
Text Christina B. Winroth
Passagen av Göta älv är i dag en
riktig flaskhals för den trafik som passerar från det svenska inlandet, mot
industrierna och Göteborgs hamn på
Hisingen, och vidare mot Norge. Med
Marieholmsförbindelsen – ett av Sveri-
Översikt över Marieholmsförbindelsen.
ges största infrastrukturprojekt – byggs
flaskhalsen bort.
– Projektet kommer att minska sårbarheten och öka såväl robustheten som
kapaciteten i vägtrafik- och järnvägssystemet, säger Åke Eriksson, Trafikverkets
projektchef för Marieholmsförbindelsen.
Projektet består av flera delar, bland annat en ny Marieholmsbro; där byggs en ny
järnvägsbro över Göta älv för
att avlasta den nuvarande bron. Ett andra
spår ökar robustheten i järnvägssystemet
vilket är en fördel inte bara för näringslivet när det gäller godstågtrafiken till
Göteborgs hamn, utan också för kollektivtrafiken på bland annat Bohusbanan.
Över Göta älv byggs en 72 meter lång
lyft-svängbro, en del i den 1,5 kilometer
långa järnvägsbron mellan Olskroken på
fastlandssidan och Kville på Hisingen.
Den nya Marieholmsbron samfinansieras av staten, Göteborgs stad, Göteborgs
hamn, Västra Götalandsregionen och AB
Volvo.
Flertal broar
I projektet ingår också Marieholmstunneln som ska knyta
ihop E20 och E45 med E6.
Den kommer att gå under
Göta älv strax norr om Tingstadtunneln. Den byggs som
en sänktunnel och blir cirka
500 meter lång, med tre körÅke Eriksson, Trafikverkets projektchef, Mariefält i vardera riktningen, och
holmsförbindelsen.
kommer att vara dimensionerad för en hastighet på 70 km/h.
Tillsammans med tunneln byggs också nya anslutningar som inbegriper sju
stycken broar. Marieholmstunneln är
en del och finansieras av det Västsvenska paketet. Tunneln kommer också att
kopplas ihop med Partihallsförbindelsen
som stod färdig i december 2012.
Upphandlingar 2013
För att kunna bygga både bro och tunnel
på bästa möjliga sätt, med hänsyn till tid,
kostnad och innehåll, driver Trafikverket byggandet av en ny Marieholmsbro
för järnväg i samma projekt som Marieholmstunneln för väg.
– Genom ett bra samarbete mellan alla
inblandade parter och myndigheter har
vi hittills kunnat hålla tidplanen inför
byggstart, säger Åke Eriksson.
Just nu arbetar projektet med bygghandlingar och förfrågningsunderlag inför de upphandlingar som ska genomföras
under 2013. Projektet är kostnadsberäknat till cirka 5,5 miljarder kronor.
Marieholmsförbindelsen
Ny vägförbindelse under, och ny järnvägsförbindelse över, Göta älv i Göteborg. Tunnel,
cirka 500 meter lång och bro med anslutande spår cirka 1 500 meter lång. Projektering
pågår. Byggstart tidigast 2014. Marieholmstunneln beräknas till 3,5 miljarder kronor i
2009 års prisnivå. Marieholmstunneln ingår
i Västsvenska paketet. De huvudsakliga
leverantörerna i projektet är Tyréns, Ramböll, WSP, ELU Konsult och Eterio.
Annons
Framtidens Infrastruktur
Annons
D e n n A t e m At I D n I n g ä r e n A n n o n s F r å n n e x t m e D I A
13
Oktober 2012
Västlänken tar virtuell form
Västsverige växer. Befolkningen
ökar stadigt och den ekonomiska tillväxten fortsätter. En viktig
förutsättning för fortsatt regional tillväxt är att fler människor
kan nå fler arbetsplatser inom
rimlig pendlingstid. Därför behövs Västlänken, en tågtunnel
under centrala Göteborg.
kommer också ansökan om tillåtlighet
ELU, hjälpa Trafikverket med samordatt skickas in till regeringen, säger Bo
ningen.
Larsson, Trafikverkets projektchef för
Bernströms team kommer att agera
Västlänken.
som en förlängning av Trafikverkets orVid halvårsskiftet 2013
ganisation in i de projektehoppas Larsson på att tillrande företagen, men även in
låtligheten ska vara på plats.
mot de som arbetar med att
Målet är att ha en järnvägsta fram förutsättningar och
plan klar för utställelse i slutet
krav som ska ställas på anav 2014, med en del känsliga
läggningen.
frågor att ta ställning till:
– Det finns många gräns– Så som järnvägskorrisnitt mellan både tekniker
doren ser ut kommer vi att
och geografiska platser som
Västlänken
göra intrång i kulturmiljön Ulrika Bernström, Sweco. måste samordnas. Vår uppvid operan och casinot där
gift är att länka samman alla
Text Christina B. Winroth
det ligger ett murverk från tiden då Göaktörer, vilket förutsätter att vi skapar
teborg grundades. Men med den erfarenmånga träffpunkter.
het vi har från bland annat Citybanan,
I takt med framdriften är det också
När Västlänken är färdig komvårt systerprojekt i Stockholm, känner vi
Swecos uppdrag att plocka in projektemer det att bli enklare att leva och
oss helt trygga.
ringsresultaten i en virtuell modell för att
verka i Göteborgsregionen. Länken
man lättare ska kunna kommunicera hur
kommer att ge en ökad tågprojektet framskrider, och hur man tänkapacitet i regionen och
Samordning viktigt
ker sig fortsättningen.
även avlasta Göteborgs cenSwecos Ulrika Bernström är
tral, vilket ger ett stabilare
en av många som arbetar med
– Syftet med modellerna är att de
system som är mindre störVästlänken. Som uppdragsleolika projektörerna ska kunna följa
ningskänsligt.
dare för samordningsarbetet
och förstå varandras arbete över tekför projekteringen av Västnik- och geografiska gränser. Modeller– Just nu befinner sig prolänken är det hennes jobb att
na ska också kunna användas som ett
jektet i ett prospekteringshålla ordning i leden.
kommunikationsredskap mot en breläge där de företag som ska
dare krets, till exempel Göteborgs stad,
genomföra arbetet med järn- Bo Larsson, Trafikverket.
– Projekteringen av Västdär man enkelt kan visualisera projekvägsfas,
systembehandling
länken är uppdelad i en
tets framfart, konstaterar Ulrika Bernsamt miljö- och konsekvensbeskrivning
rad konsultuppdrag. Vårt uppdrag är
ström.
har kontrakterats. I början av oktober
att tillsammans med WSP, Bergab och
KOMPLEXA PROJEKT KRÄVER
ENGAGERADE INGENJÖRER
Vi växer och till årsskiftet är vi 300
medarbetare i Sverige. Under året har vi
etablerat kontor i Luleå och börjat jobba
med projekt i Kiruna. Här finns tekniska
utmaningar för alla!
Våra projekt är oftast multidiciplinära och
fjärrprojektering har vi lång erfarenhet av. Vi
är stolta över hur prestigelöst och kreativt samarbetet mellan kollegor på våra olika kontor
fungerar.
Vi är en teknikkonsult inom områdena infrastruktur, bygg, industri, energi, samt olja och
gas. Vi har egen entreprenadverksamhet och
Reinertsen projekterar E6:an sträckan Vinsta – Sjoa.
Allt i projektet levereras i 3D/BIM, vilket har varit
ett krav från Statens Vegvesen. 3D-modellerna
används för kollisionskontroll, maskinstyrning och
är ett bra verktyg för kvalitetssäkring.
produktionsanläggningar för stål. Därför är
produktionsvänliga lösningar en självklarhet
för oss.
Reinertsen Sverige ingår i koncernen Reinertsen
AS och har idag ca 2300 anställda, varav 1300
ingenjörer och en omsättning på 3,2 miljarder
NOK. Vi har kontor i Göteborg, Stenungsund, Malmö, Luleå och Stockholm.
Hör gärna av dig för att diskutera dina möjligheter hos oss [email protected]
www.reinertsen.se
www.facebook.com/reinertsen.se
Illustration: Trafikverket
Västlänken
Västlänken blir en cirka 8 km lång dubbelspårig järnväg, varav 6 km i tunnel, genom
centrala Göteborg. Den nya underjordiska
stationen vid Göteborgs central ligger i norra delen av bangården. Stationer kommer
också att finnas vid Haga och vid Korsvägen. Projektering, som väntas ta cirka 7-8
år, pågår. Planerad byggstart är 2017-2018;
byggnationen beräknas till cirka 9-10 år.
Västlänken ingår i Västsvenska paketet och
beräknas till 20 miljarder kronor i 2009 års
prisnivå. Följande konsulter har upphandlats: WSP Sverige, Faveo Projektledning,
SWECO, Bergab-Berggeologiska Undersökningar AB, Vectura Consulting, Metro
Arkitekter AB, Inhouse Tech Infra Göteborg,
Ramböll, Tyréns och ÅF Infrastructure.
Annons
Annons
D e n n A t e m At I D n I n g ä r e n A n n o n s F r å n n e x t m e D I A
14
Framtidens Infrastruktur
Oktober 2012
Järnvägssatsning stärker
hamnarnas position
– Varuägarna måste ta tillbaka makten över sina transporter.
Det säger Johan Röstin, vice ordförande i Sveriges Hamnar, som i kölvattnet av
regeringens utlovade storsatsning på järnvägar ser goda möjligheter för ett paradigmskifte på transportfronten med intelligent logistik som förtecken.
Intelligent logistik
Text Christina B. Winroth
nerera kostnader för exempelvis lagerhållning. Genom att i stället välja rätt
transportlösning för rätt gods, eller godsmängd, kan man skapa ett mer efterfrågansanpassat flöde där man slipper stå
med kostnader för lokaler, personal och
avskrivning av material.
Svensk infrastruktur ska förbättras
och regeringen utlovar 55 miljarder till
järnvägen. Det ser Johan Röstin som ett
oerhört gynnsamt läge för hamnarna att
Paradigmskifte
återta sin position som en viktig trans– För framtiden är det viktigt att säkerportnod.
ställa att varuägarna fraktar mer gods
– Att regeringen bestämt sig för att
via hamnarna i stället för med lastbil.
satsa stora pengar på järnvägen, bör på
Tyvärr har man fastnat i ett standardisikt innebära att effektiviteserat beteende där man utan
ten på järnvägarna höjs med
att tänka efter väljer lastbil.
bättre ledtider som följd då
Detta eftersom speditionsfirjärnväg och hamn/sjöväg
morna sällan erbjuder sjöväkombineras. Med containegen som ett alternativ.
riserade modullösningar går
För att skapa en intelligendet också lätt att skifta godtare logistik anser Röstin att
set mellan olika transportsätt.
varuägarna måste ta tillbaka
Att alltid välja den snabbollen och ställa krav på sin
baste vägen är inte alltid den
speditör hur godset ska transJohan Röstin, vice ordföbästa lösningen.
porteras.
rande Sveriges Hamnar.
– Om godset kommer fram
– Gör man detta komnär mottagaren inte är redo kan det gemer man att upptäcka att det finns mer
kostnadseffektiva lösningar där modullösningar med containeriserade flöden
kommer att vara morgondagen självklara val.
Men vi måste bli bättre på att bygga
snabbare.
– Som ett exempel följer väg- och järnvägsinvesteringar ett strikt regelverk där många har rätt
att överklaga, vilket fördröEffektiva flöden
jer. Härtill kommer miljöprövDen 27 september presenteningsfrågorna som kan dra ut
rade TransportGruppen, en
på tiden. Den nya hamnen på
paraplyorganisation där åtta
Norviks udde vid Nynäshamn
förbund inom transportnäär ett exempel på det. Regelringen ingår, rapporten ”Väverken har dock setts över och
gen till konkurrenskraftiga
miljöministern har indikerat att
städer”. I fokus står infraMaria Nygren, näringsfler förändringar är att vänta.
strukturens betydelse för politisk chef Transportden lokala konkurrenskraf- Gruppen.
När transportsystemet deten.
batteras står oftast tillverknings- och exportindustrins behov i
En viktig slutsats är att infrastrukfokus, men de handels- och tjänstebaseturbyggande allena inte ökar konkurrade näringarna glöms lätt bort.
renskraften, men att en väl fungerande
– Bra förbindelser mellan exempelvis
transportinfrastruktur är en central del
hamnar och konsumtionsområden är
av det lokala näringslivsklimatet.
viktigt för att få fram de varor som bu– Hur väl man lyckas med att knyta
tiker och olika handelsplatser behöver.
ihop infrastrukturen med näringslivets
Hamnarna är jätteviktiga både för att få
behov och skapa effektiva flöden är avut exportindustrins varor, men också för
görande, säger Maria Nygren, näringsimporten och inte minst turismen.
politisk chef på TransportGruppen.
Sjön outnyttjad transportväg
Sverige är ett av världens mest sjöfartsberoende länder, vilket ställer
krav på effektiva transporter för att behålla konkurrenskraften för våra
industrier. Det säger Ann-Catrine Zetterdahl, GD Sjöfartsverket.
Sjöfart
Text Christina B. Winroth
– Över 90 procent av det gods som
importeras och exporteras till och från
Sverige går vid någon tidpunkt sjövägen.
Den ökande globala handeln leder till ett
ökande transportbehov.
Utan sjöfarten stannar Sverige. Därför
är det viktigt att se till att exempelvis isbrytning fungerar på vintern och att vi
från Sjöfartsverkets sida kan erbjuda effektiva tjänster som gör att export- och
importflöden kan hanteras på ett smidigt, miljösäkrat och tillförlitligt sätt.
– Många gånger ser man att vi har
kapacitetsbrist på landsidan i transportsystemet. Men vänder man blicken mot
sjön finner man att sjöfarten i delar är
outnyttjad. I stället för att köra gods på
land skulle man i mycket högre utsträckning kunna utnyttja kust- och inlandssjöfarten.
Hittills anser Zetterdahl att sjöfarten
inte varit tillräckligt prioriterad; mycket
mer kan göras.
– Det är positivt att vi tillsammans
med Trafikverket utvecklat ett tätare
samarbete för att arbeta mot bättre och
fler transportslagsövergripande lösningar. Genom att se hela transportsystemet
som ett, tror jag att sjöfarten också kommer att uppleva en renässans.
Ann-Catrine
Zetterdahl, GD
Sjöfartsverket.
Annons
Framtidens Infrastruktur
Annons
D e n n A t e m At I D n I n g ä r e n A n n o n s F r å n n e x t m e D I A
15
Oktober 2012
Ny järnväg – milstolpe
i Kirunaprojektet
I slutet av augusti invigdes Kirunas nya järnväg, en 18 kilometer lång sträcka väster om
gruvberget Kiirunavaara.
– Järnvägen är en viktig milstolpe i den pågående samhällsomvandlingen, säger Björn Töyrä,
projektchef Kiruna ny järnväg,
Trafikverket.
Kirunaprojektet
Text Christina B. Winroth
Den nya järnvägssträckningen genom Kiruna är en konsekvens av Kirunas
stadsomvandling. Markdeformationerna
kryper närmare staden och det blev helt
nödvändigt att flytta järnvägen till en
plats som säkrar ett framtida utnyttjande
av den livsviktiga pulsåder som Malmbanan utgör.
Det första spadtaget sattes under hösten 2009 och sedan dess har projektet
fortsatt i ett högt tempo.
Samarbetsprojekt
Den nya sträckan som nyligen invigde
Skiss över resecentrum i Ulricehamn.
Illustration: Sweco
Götalandsbanan på is
Foto: LKAB
spåret löper nu väster om gruvberget
Kiirunavaara. Det gamla spåret löpte
längs den östra sidan. Nästa steg är att
färdigställa en ny driftsstation som ska
fungera som mötesplats och godsbangård.
Gruvbrytningen i Kiruna påverkar även vägarna. Trafikverket planerar därför för
nya sträckningar för delar av
väg 870 och
E10, med planerad byggstart
2013.
Bygget
är ett samarbetsprojekt mellan Trafikverket Björn Töyrä, projektchef
på Trafikverket.
och LKAB.
11-0108 Annons 1-2-sida_Layout 1 2011-09-23 14.42 Sida 1
Götalandsbanan, en ny dubbelspårig järnväg för höghastighetståg,
är ett projekt vars omfattning blir tydligast när man ser på målet:
att föra miljoner människor närmare varandra. Då blir det lönsamt.
Götalandsbanan
Text Christina B. Winroth
En infrastrukturinvestering medför både kostnad och nytta för samhället. För att få en samlad och jämförbar
bild av en investeringseffekt på samhället genomförs samhällsekonomiska bedömningar. Beräkningarna som gjorts
för Götalandsbanan har visat att kostnad och nytta i stort sett väger upp varandra.
Målet är att Götalandsbanan, med
dubbelspår mellan Stockholm och Göteborg via Norrköping, Linköping, Jön-
köping och Borås, ska knyta samman
Sveriges två största städer.
Genom det ska också näringslivets
konkurrenskraft stärkas och fler människor få tillgång till arbete, utbildning
och kultur. Den helt nya banan kommer
också att frigöra kapacitet på befintliga
banor.
Trafikverket har nått olika långt i utredningarna för de olika delsträckorna
på den framtida banan. I den nationella
planen för transportsystem 2010–2021
finns inga medel avsatta för fortsatt planering av Götalandsbanan varför utredningarna nu är vilande.
I sin helhet ska banan vara klar tidigast 2025–2030.
CMP – logistikhubben för Östersjöregionen
Copenhagen Malmö Port (CMP) driver hamnarna
i Köpenhamn och Malmö och erbjuder moderna
logistiktjänster för kundföretag i hela Östersjöregionen. CMPs strategiska läge i Öresund skapar
en logistikhub för effektiv godshantering via fartyg,
tåg och lastbil.
CMP gör stora satsningar på infrastruktur, där miljöhänsyn och hållbara lösningar inom teknik och
service står i centrum. I september invigdes Norra
Hamnen i Malmö med tre nya, toppmoderna
terminaler, som möjliggör en femdubbling av godsvolymerna.
I Norra Hamnen utökas kapaciteten för den snabbt
växande kombitrafiken via tåg. Samtidigt frigörs nya
ytor för CMPs fordonsverksamhet som redan idag
är störst i Skandinavien. I nästa steg etablerar
Malmö stad ett nytt logistikcentra i området, där
550 000 kvadratmeter öppnas för nyetableringar i
hamnens omedelbara närhet.
Containervej 9
P.O. Box 900
DK-2100 Copenhagen Ø
Denmark
Terminalgatan 18
P.O. Box 566
SE-201 25 Malmö
Sweden
Tel + 45 35 46 11 11
Fax + 45 35 46 11 64
Tel + 46 (0) 40 680 41 00
Fax + 46 (0) 40 18 05 01
E-mail: [email protected]
www.cmport.com
Annons
Annons
D e n n A t e m At I D n I n g ä r e n A n n o n s F r å n n e x t m e D I A
16
Framtidens Infrastruktur
Oktober 2012
Transportkorridor till Europa
Om Skandinavien ska kunna hävda sig globalt, behöver vi regioner som har över åtta miljoner invånare. The Scandinavian Eight Million City kan göra planerna på en transnationell nordisk region till verklighet. Priset för det hela är ”bara obetydligt högre än den norska
oljefondens värdeminskning förra kvartalet“, som Floire Nathanael Daub uttrycker det.
EU-projektet COINCO
Text Paal Leveraas
Daub är knuten till EU-projektet
COINCO, som vill skapa en höghastighetsjärnväg från Oslo och Stockholm till
Hamburg. Det skulle göra regionen konkurrenskraftig globalt. Men intresset för
Floire Nathanael Daub, Björn Rosengren, ordförande i Future Rail
projektledare för
en sådan transportkorridor till Europa är
Sweden.
COINCO.
svalt från norskt och svenskt regeringshåll. Norsk-Svenska handelskammaren
planeras den svenska infrastrukturen på
inbjöd i augusti till en konferens med
kartor där allt utanför Sveriges gränser
järnvägsförbindelsen mellan Oslo och
är vitt. Vi måste fokusera på förbindelStockholm som tema.
ser mellan öst och väst. Det finns stora
Bland deltagarna fanns stortingslemöjligheter att effektivisera den järndamoten och transportpolitikern Gorm
vägstrafik som redan existerar där, säger
Kjernli, Ola Elvestuen som är ansvarig för
Rådhström.
trafikfrågor i Oslo, den tidigare svenska
Enligt många är åttamiljonerstaden
näringsministern och numera ordförande i
det bästa sättet att förbättra järnvägsFuture Rail Sweden Björn Rosengren samt
trafiken mellan de två huvudstäderna.
riksdagsledamoten Jan-Evert Rådhström.
Genvägen mellan Stockholm och Oslo
Dessutom medverkade representanter från
går då via Göteborg och knyter an till en
Østfold, Göteborg och Värmland.
transportkorridor där två
Norge är Sveriges största
tredjedelar av all import till
och viktigaste handelspartI dag
Norge redan fraktas – huner. Det finns fler svenska
planeras vudsakligen på asfalt.
företag i Norge än i något
den svenska
annat land utanför Sverige.
En miljon människor flyger
Blinda politiker
infrastrukturen
varje år mellan Oslo och
på kartor där allt – Varje dag passerar 2 200
Stockholm. Att ta tåget är
lastbilar över Svinesund, säutanför Sveriges ger Per Inge Bjerknes. Han
däremot så obekvämt att
gränser är vitt
det för tankarna till värlär blind och vice ordförandens u-länder.
de i Østfold län. – Det säger
– Det grämer mig att min sexåriga
något om efterfrågan på godstranspordotter en dag kommer att läsa om hur
ter mellan Oslo och Göteborgsregionen,
kollektivtrafiken fungerade i början av
fortsätter han och tillägger leende: – Om
tjugohundratalet, säger Jan-Evert Rådhman ser på transportpolitiken i Norge,
ström: – Vi borde verkligen skämmas!
finns det ingen anledning att tro att den
– Det är underligt att det ska vara så
hanteras bättre av seende än av blinda.
svårt att samarbeta över gränserna. I dag
Även norsk transportpolitik tar stopp
Jan-Evert Rådhström,
riksdagsledamot.
Ola Elvestuen, ansvarig
för trafikfrågor i Oslo.
vid gränsen. De järnvägsbyggen som beviljas i Norge i dag är framför allt inriktade på inrikes Intercity-tåg.
Personligen önskar Gorm Kjernli att
politikerna hade ett lite större perspektiv.
– Det kan verka som att järnvägarna
har spelat ut sin roll inom godstransport.
Att de inte längre kan möta de allt större
kraven på precision och leveranssäkerhet, säger Kjernli.
Transporterna ligger bakom den största ökningen av klimatgasutsläpp i Skandinavien. Utvecklingen är negativ, men
ändå har järnvägstrafikens marknadsandel aldrig varit lägre. Mellan Oslo och
Göteborg är järnvägstrafikens marknadsandel endast sjutton procent.
Som London-Paris
Floire Nathanael Daub är projektledare
för COINCO och han har tänkt mycket på hur detta kan finansieras utan att
statsbudgetarna överskrids.
– Nyckeln till lönsamhet är att tänka
skandinaviskt. Vi är för små för att ägna
oss åt intern konkurrens. Tåg som knyter
ihop storstäderna på tre timmar ger en regional arbetsmarknad med över 12 miljoner
invånare. Det finns goda förutsättningar:
trafiken mellan Oslo och Köpenhamn kan
Gorm Kjernli, stortingsledamot och transportpolitiker.
Per Inge Bjerknes, vice
ordförande i Østfold län.
bli som mellan London och Paris och ha
9,5 miljoner passagerare 2024.
Definitionen av höghastighetståg ser
olika ut i Norge och Sverige. – Men det
viktigaste är inte hastigheten, säger Björn
Rosengren. Det viktigaste är hur lång tid
det tar att ta sig mellan stadskärnorna.
Den magiska gränsen är tre timmar.
Rosengren påpekar att två problem
måste lösas för att skapa den skandinaviska transportkorridoren. Det ena är
politiken och det andra, som även Daub
nämner, är finansieringen.
Och så återkommer vi till den norska
oljefonden.
– Tänk om vi kunde få låna pengar
därifrån, drömmer Daub.
COINCO
Den skandinaviska åttamiljonerstaden är
det populära namnet på EU-projektet COINCO (Corridor of Innovation and Cooperation).
Målet är att skapa en skandinavisk arbetsmarknadsregion genom att bygga moderna
järnvägar för både passagerare och gods.
Projektet är ett samarbete mellan Oslo kommun, Business Region Göteborg och Västra
Götalandsregionen.
Transitlandet Danmark
Om nio år och 40 miljarder danska kronor kan du köra bil eller åka
tåg hela vägen mellan Rødby och Puttgarden. Danmark och Tyskland knyts samman via Lolland i ett projekt som kan ge stora positiva effekter för de andra nordiska länderna.
Fehmarn Bält
Text Paal Leveraas
När Sverige hade ordförandeskapet i
EU fokuserades det på transportkorridorer
och transeuropeiska nätverk. Ett sådant
projekt är Fehmarn bält, sundet mellan
Lolland och Tyskland. Michael Svane, direktör för DI Transport och styrelsemed-
lem i Fehmarn Belt Business Council, har
varit central i arbetet med att genomföra
detta gigantiska projekt – från planering
till beslut, finansiering och realisering.
– Projektet finansieras av både EU-bidrag och lån mot danska statsgarantier
och det kommer att kosta totalt 40 miljarder kronor, säger Svane.
Tunneln inkluderar både motorväg
och järnväg, och kommer att bli en del av
det så kallade flyttfågelstråket. Så brukar
transportkorridoren mellan de nordiska
att sätta sig ner med Tyskland för att
länderna och den europeiska kontinentillsammans göra upp en plan som kan
ten betecknas.
garantera att de stora investeringarna ger optimal effekt för
– Danmark är den naturliga
hela regionen.
länken mellan Skandinavien
och kontinenten, säger Svane.
Han berömmer det samarDärför är det viktigt att klarbete som funnits mellan Dangöra att vi ser Danmark som
mark och Tyskland.
en del av den nordiska till– Världen består av reväxtregionen. Om vi vill ha
gioner som ska kunna kontillväxt och mobilitet behöver
kurrera globalt. Om vi i
vi också en välutvecklad inNordeuropa inte kan klara
Michael Svane, direktör
frastruktur, inte bara mellan för DI Transport.
av att skapa en region som
Danmark och Tyskland, utan
är livskraftig inom alla områäven mellan de övriga nordiska länderna.
den, som näringsliv, utbildning och moDetta är av avgörande betydelse och jag
bilitet, så kommer vi att hamna efter i
uppmanar Norge, Sverige och Danmark
den globala konkurrensen, säger han.
Annons
D e n n A t e m At I D n I n g ä r e n A n n o n s F r å n n e x t m e D I A
Framtidens Infrastruktur
Annons
17
Oktober 2012
Transportsystemen
blir allt smartare
Effektiva, säkra och miljövänliga transportsystem är en förutsättning för utveckling och tillväxt.
ITS – Intelligent Transport Systems är ett av verktygen för att skapa framtidens lösningar för
en hållbar transportsektor.
och konstruktion ska kunna anpassas
till olika förhållanden, som extrema väderförhållanden eller trängsel. Ett såText Cristina Leifland
dant område är att hitta lösningar för
att infrastrukturen ska kunna kommunicera med fordonen för att öka effekInfrastruktur handlar inte bara
tivitet och säkerhet, exempelvis genom
om asfalt, räls och betong. I allt större
skenor i asfalten eller GPS-system. Det
utsträckning handlar det även om inforskas också intensivt om
formationsteknologi och
smarta lösningar för alla
Sveriges förarstöd i fordonen, för
att detektera trötthet, varslags transporter. Med
starka
na för faror och varsla om
hjälp av IT kan man skatrafikstockningar. Inom all
pa effektivare och säkrare fordonsindustri
forskning är det viktigt att
transporter, som förhindrar har bidragit till
se människans roll i transolyckor eller minimerar de- att vi kommit
portsystemen och förstå
ras effekter och ger bättre
långt när det
hennes beteenden och attitrafikflöden med minskad
gäller ITS-löstyder, förklarar Jonas Bjelfmiljöpåverkan.
– ITS omfattar många ningar i fordonen venstam.
– I Sverige har vi länge
olika discipliner och forskhaft en stark fordonsindustri och detta
ningen på området har tre huvudkompohar bidragit till att vi kommit långt när
nenter – infrastrukturen, fordonen och
det gäller ITS-lösningar i fordonen. Vi
människorna, berättar Jonas Bjelfvenär också relativt långt framme när det
stam, generaldirektör på VTI, Statens
gäller ITS-lösningar för flyget, framför
väg- och trafikforskningsinstitut.
allt i fråga om flygledning. Däremot tror
jag att vi inte haft lika starka drivkrafKommunikation med fordon
ter att utveckla ITS i väginfrastrukturen
När det gäller infrastrukturen forskas
jämfört med länder med större trängsel,
det mycket om ”adaptability”, det vill
där man varit nödd och tvungen. Forsksäga att transportsystemens material
ITS
ningen ligger långt före verkligheten,
men vi kommer att se allt fler sådana
lösningar.
ett problem. Industrin kommer att ta
fram lösningarna om de får tydliga och
klara spelregler av myndigheterna, säger Christer Karlsson, vd på
ITS-Sweden.
Formulera mål
Ett begrepp som det pratas
ITS-Sweden är en intresseormycket om är mobility managanisation som arbetar för att
gement.
främja ITS-lösningar i sam– Det handlar egentligen
hällsbyggandet och stärka
bara om att främja hållbasvensk industri. På europeisk
ra transporter och styra fornivå har man enats om tydlidonsanvändningen
genom
ga övergripande mål som nu
att påverka attityder, säger
medlemsstaterna arbetar med
Jonas Bjelfvenstam, geChrister Karlsson.
att bryta ner till konkreta åt- neraldirektör på VTI.
gärder.
– Min vision är ett helt
Idag talar man om tjänsuppkopplat samhälle, där giter som skall stötta alla inom
vetvis transporterna spelar
hela transportsystemet, mulen viktig roll. Människor kan
timodala transportstrategier.
göra smarta val om transpor2010 antogs ett ITS-direktiv
ter utifrån sina egna premisför att underlätta införandet
ser. Systemen och de tekniska
av europeiska ITS-tjänster.
lösningarna ska stötta trafikanten och vanligtvis inte ta
– ITS-implementering har
över. Att formulera och etavarit ganska fragmentariskt i Europa. Vi har haft Christer Karlsson, vd på blera det framtida transportsystemet kan bara ske genom
många bra lokala och regio- ITS-Sweden.
samverkan med de olika aktörerna inom
nala initiativ, men det har saknats samområdet. Här är det glädjande att se att
ordning. Tekniken finns framme, men
det är fler och fler kvinnor som engageofta är det avsaknad av affärsmodelrar sig.
ler och samarbetsformer som har varit
SVERIGE ÄR VÄRLDSLEDANDE
INOM HÅLLBART FLYG.
WWW.SVENSKTFLYG.SE
Annons
Annons
D e n n A t e m At I D n I n g ä r e n A n n o n s F r å n n e x t m e D I A
18
Framtidens Infrastruktur
Oktober 2012
”Flyget del av kollektivtrafiken”
För ett stort, glesbefolkat och exportberoende land som Sverige är
flyget avgörande för tillväxt och konkurrenskraft.
– Flyget är centralt för utveckling, globalisering och inte minst
möten mellan människor. Det är en del av kollektivtrafiken säger
Anna Wilson, vd på Svenskt Flyg.
munala eller privata. På många orter kan
flygplatsen vara den enda livlinan för det
lokala näringslivet och därför är flygplatsernas roll väldigt betydelsefull för jobben och tillväxten i hela Sverige.
kontroller och flygledning måste fungera
Flyget
effektivt och till en rimlig kostnad. Till
skillnad mot andra transportslag bekosText Cristina Leifland
tar flygsektorn själv alla sina infrastrukturinvesteringar. Exempelvis görs nu
flygtrafikledningssystemet om inom EU,
Flygnäringens betydelse i infravilket innebär en stor kostnad för flyget.
strukturen uppmärksammas allt mer.
En annan viktig fråga är hur driftsstödet
Idag finns ett helhetstänkande, där flyget
till flygplatserna ska utformas.
är en självklar och integrerad
Framöver kommer systemet
del av transportkedjan.
att ändras, så att det driftsbi– Alla delar av transportdrag som nu ges direkt till vissa
systemet behövs och det är
ickestatliga flygplatser istället
oerhört viktigt att de byggs
ges till regionerna att fördela.
ihop och samverkar med varandra för att skapa effektiva
– Det kan vara svårt för
och hållbara lösningar, säger
kommuner och regioner att
Anna Wilson.
äga och förvalta flygplatser
och jag anser att man bör efEn god infrastruktur runt
Anna Wilson, vd på
tersträva ett system som möjoch på våra flygplatser är en Svenskt Flyg.
liggör statliga investeringar
av grundförutsättningarna för
till fler flygplatser. I dag är tio av Sveriges
flygnäringen. Allt från kommunikatioflygplatser statligt ägda, resten är komner till och från flygplatsen till säkerhets-
Svensk flygnäring är ledande när det gäller hållbarhet och under 2011 minskade
inrikesflyget sina utsläpp med åtta procent, samtidigt som trafiken ökade med
13 procent. Flera av flygplatserna är miljöcertifierade och har nollvision för de
egna utsläppen. Tillsammans fokuserar
flygbolag, flygtrafikledning, flygplatser
samt flygindustrin på att minska buller
och bränsleförbrukning och därmed luftutsläpp. Nya moderna flygplansflottor
som är 25 procent mer bränsleeffektiva
är på väg in på den svenska marknaden.
– Att få ned bränsleförbrukningen
med teknisk utveckling och att hitta alternativ till fossila bränslen är viktiga frågor, både av miljöskäl och för att
bränslet utgör en enorm kostnad för flyget. Man kommer att hitta lösningar,
men ansvaret bör inte helt ligga på branschen, utan stat och regering måste bidra
med sitt stöd, säger Anna Wilson.
Världsledande i hållbarhet
Foto: Volvo Aero
Flygets betydelse för ekonomin kan
göras lång: flygfrakten utgör 25-30 procent av det svenska exportvärdet, näringen genererar nio miljarder kronor i
direkta skatteintäkter, luftfarten bidrar
med mer än 80 000 arbetstillfällen. Besöksnäringen är en av Sveriges viktigaste sektorer och i takt med att den växer
ökar flygets betydelse för den svenska
ekonomin. Men Anna Wilson framhäver
att det största värdet som flyget skapar är
svårt att mäta i kronor och ören.
– Flyget gör världen mindre och skapar gemenskap över gränserna, som annars hade varit omöjlig. Oavsett om det
gäller att göra affärer eller rena nöjesresor har flyget unika förutsättningar att
skapa möten mellan människor.
www.vti.se/transportforum
Transportforum
firar 30 år!
9–10 januari 2013 i Linköping
Välkommen till Nordens största årliga konferens inom
transportområdet!
Under två intensiva dagar bjuder VTI på mer än 500
föreläsare, möjlighet till många spännande möten
mellan 1 800 deltagare samt underhållning. Vi ses
i januari!
Transportforum är en konferens där forskare och transportsektorns
många aktörer möts för kunskapsutbyte och kontaktskapande. Konferensen arrangeras av VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut.
Annons
Framtidens Infrastruktur
Annons
D e n n A t e m At I D n I n g ä r e n A n n o n s F r å n n e x t m e D I A
19
Oktober 2012
Nytt signalsystem
rullar inte som på räls
ERTMS, European Rail Traffic Management System, är ett
europeiskt trafikstyrningssystem under uppbyggnad som syftar
till att skapa ett enhetligt system i hela Europa med gränsöverskridande trafik. Bra, tycker det flesta, men vem som ska stå för
kalaset och säkra affären för tågoperatörerna är ännu inte löst.
stalleras innan det nya signalsystemet
driftsätts. Detta har stött på starkt motstånd hos tågoperatörerna eftersom det
Text Christina B. Winroth
åligger tågoperatörerna att stå för installationskostnader i fordonen.
För godsföretag som väljer att instalERTMS ska bli den nya generalera ERTMS finns möjligheten att få ett
tionens europeiska signal- och trafikEU-bidrag. Men när det komstyrningssystem. I Sverige
mer till persontrafik måste
har Trafikverket regeringens
respektive operatör stå för
uppdrag att rulla ut systemet.
hela kostnaden.
Hittills har Ådals- och Bot– Här pågår en diskussion
niabanan bestyckats med den
om det är riktigt. Den första
nya tekniken.
typinstallationen kostar ett
Anders Strandberg, Traantal miljoner kronor, vilket
fikverkets projektchef med
absolut kan bli kännbart för
ansvar för införandet av
operatörerna. I övrigt stoppar
ERTMS i Sverige, har en del
Anders Strandberg, provi för tillfället utrullningen
att bena ut innan systemet jektchef för införandet
för att fokusera på ett konsokan rullas ut på bred front.
av ERTMS i Sverige.
lideringsarbete där systemet
– Hittills har vi rullat ut
ska testas och verifieras för att trafiken
ERTMS på ett antal banor i Sverige med
på sikt ska kunna rulla utan störningar,
blandade erfarenheter och mycket störframhåller Strandberg.
ningar i inledningsskedet. Ådalsbanan
togs i år i bruk med bra resultat och vi har även lyckats
Hot mot marknaden
med att få ordning på BotniaChristel Wiman, vd för Tågbanan. I dag löper banorna på
operatörerna som organiserar
en stabil grund, men vägen hit
26 medlemsföretag och sex assohar varit brokig och kantad av
cierade företag, är i grunden poutmaningar. Systemet har haft
sitiv till ERTMS, om det blir ett
en del barnsjukdomar som vi
system som är säkert och fungbehövde komma till rätta med.
erar. Hon ställer dock två krav:
– I ett politiskt beslutat tekChristel Wiman, vd
nikskifte, där delar av signalKonsolideringsarbete
Tågoperatörerna.
systemet flyttas från spåren till
I Sverige har man valt att im- Foto: Stefan Tell
loken måste nyttan för opeplementera systemet utifrån
ratörerna överväga kostnaden. Kunderden så kallade fordonsstrategilinjen. Den
na ser inte något skäl att betala mer för
innebär att lokens ombordutrustning in-
ERTMS
De som
beslutar
om teknikskiften måste också
sörja för finansieringen
Foto: Trafikverket / Göran Fält
tågtransporten på grund av ERTMS, där
programvara är under utveckling och i
nuläget inte finns att köpa ”från hyllan”.
Wiman menar att installationstiden
också är en flaskhals. ERTMS kan heller
inte få riskera leveranssäkerheten genom
stopp eller brist på utrustade fordon hos
operatörerna.
När man designade ERTMS-systemet
utgick man från en modell där tågsystemet är sammanhållet och statligt ägt.
Frågan om finansiering är då enklare att
lösa. I en avreglerad värld måste de olika
aktörerna kunna räkna hem sina investeringar, framhåller Wiman, och fortsätter:
– Eftersom de enskilda tågoperatörerna förväntas bekosta signalsystemet
i sina lok, måste de vara säkra på att
kunna leverera en bättre produkt till
sina kunder, och kunna ta betalt för det.
De som beslutar om teknikskiften måste
också sörja för finansieringen och drifts-
säkerheten. Gör man inte det slår man
sönder marknaden och på sikt kommer
vi inte längre att ha 26 operatörer. Man
måste absolut vara vaksam på att skiftet till ERTMS kan påverka konkurrensförutsättningarna, fastslår Christel
Wiman.
Fakta om ERTMS
ERTMS är en förkortning av European Rail
Traffic Management System som ska bli
ett gemensamt trafikstyrningssystem för
Europa. Det införs för att skapa gränsöverskridande tågtrafik och stärka järnvägens
konkurrenskraft och avses leda till att den
europeiska tågmarknaden för tågoperatörer
öppnas. Sammantaget beräknas ERTMSsystemet kosta 33 miljarder, varav staten
ska stå för de cirka 30 miljarder som avser
infrastrukturen. Operatörerna ska stå för
cirka tre miljarder.
Varje dag
fraktas stål motsvarande ett Eiffeltorn
från norra Sverige.
Vi vill frakta två.
Bygg
www.byggnorrbotniabanan.nu
Annons
Annons
D e n n A t e m At I D n I n g ä r e n A n n o n s F r å n n e x t m e D I A
20
Framtidens Infrastruktur
Oktober 2012
Hållbarhetstanke genomsyrar
samhällsbyggandet
Svenska teknikkonsulter och byggentreprenörer ligger i framkanten
när det gäller att skapa och bygga hållbara lösningar för infrastruktur.
Hållbarhet
Text Cristina Leifland
detta och arbetar intensivt för utforma förfrågningar där det är funktionen
som är det centrala. Vi har en mycket
fruktbar dialog med dem, säger Lena
Wästfelt.
– Hållbarhet är på varje lands
agenda och det nordiska kunnandet
Del av helhet
på området är en förebild. Det finns en
Hon efterlyser också ett större helhetsmycket stark efterfrågan på svenska tektänkande rent generellt. Dagens svenska
nikkonsulters kompetens, både i Sverikommuner har oftast höga ambitioner
ge och internationellt, säger
att bygga hållbart, men ibland
Lena Wästfelt, vd på Svenska
bortser man från att infraTeknik&Designföretagen.
strukturen på en ort är en
En utmaning när det gäldel av en större kedja. För
ler infrastruktur är att beställoptimal hållbarhet måste alla
ningarna ofta har extremt
samarbeta över kommun-, dedetaljerade kravspecifikatiopartement- och partigränser.
ner. Det ger mindre utrymme
– Det går inte att separera
för riktigt innovativa lösningolika delar av samhällsbygar, där hållbarhetskunnandet
gandet från varandra. InfraOla Månsson, vd på Svekommer till sin fulla rätt.
strukturen, fastighetsbygge,
riges Byggindustrier.
miljön – allt hänger ihop och
– Tekniken och kunska- Foto: Rosie Alm
alla beslut måste tas med hänpen finns, men beställningarsyn till de olika komponenterna. Det gälnas utformning har varit begränsande.
ler verkligen att fatta långsiktiga beslut
Beställarna, exempelvis Trafikverket
och tänka längre än i mandatperioder.
eller kommunerna, är medvetna om
Den sortens helhetstänkande är förutsättningen för framtidens städer.
fungerande entreprenadmodeller där
både stora och små entreprenörer ansvarar i total- och funktionsentreprenader, säger han.
Regionförstoring
Den svenska byggindustrin
Lena Wästfelt får medhåll av
har lång erfarenhet av hållOla Månsson, vd på Sveriges
bart byggande och också Ola
Byggindustrier. Han menar
Månsson framhåller vikten
att det är väsentligt att infraav att denna kompetens tas
strukturpolitiken tar de stora
tillvara som krav från kungreppen, där hållbara städer
den.
och regionförstoring står i fokus.
– Hos våra medlemsföretag finns en stor förståelse
– Det finns stora tillväxt- Lena Wästfelt,vd på
och vilja utifrån ett hållbarmöjligheter, där väl utbyggd Svenska Teknik&
hetsperspektiv där säkerhet,
infrastruktur möjliggör ett Designföretagen.
effektivitet och minimebra boende med korrad miljöpåverkan är
ta pendlingsavstånd i
Hållbarhet
ledstjärnor. Vi är alla
tid. Då får människor
är på varje
betjänta av att entreprestörre frihet att välja
nörerna har tillräckligt
var de vill bo samtidigt lands agenda och
med svängrum för att
som vi får blomstran- det nordiska kunde regioner, där företanandet på området utnyttja den expertis och
omfattande kompetens
gen lättare kan få sitt
som finns. Infrastruktur
kompetensbehov tillgo- är en förebild
är ofta tunga projekt och
dosett. I det sammande ska hålla under lång tid. Det gäller
hanget är kollektivtrafiken det centrala.
att utveckla en långsiktigt hållbar proMen det kräver ett brett perspektiv i
dukt och göra rätt metodval från börinfrastrukturen, där allas kompetens
jan.
tas tillvara och där det finns stabila och
Nytt forskningsprojekt ska ge
miljövänligare infrastruktur under jord
För att klara en hållbar utveckling krävs mer fokus på energieffektivitet under såväl planering som anläggning och drift av underjordisk infrastruktur. Ett nytt forskningsprojekt ska ge Sverige större
internationell konkurrenskraft på området.
Geoinfrastruktur
Text Clas Lewerentz
kvalitet och det ekonomiska och tekniska resultatet från underjordiska infrastrukturprojekt. Ofta är man ganska
väl medveten tekniskt om att prognoserna innehåller någon typ av osäkerhet, men man kan jobba mycket mer
med att översätta osäkerheterna i faktiska pengar, säger
Peter Lundman, enhetschef
för strategi & utveckling
på stora projekt inom Trafikverket.
Då Sverige står inför stora investeringar i underjordisk infrastruktur har flera aktörer inom
Geoinfra-sektorn tagit initiativet till ett forsknings- och utvecklingsprojekt inom området
Hållbar utveckling av urban
underjordisk infrastruktur. Trafikverket och Forskningsrådet
Effektivitet och logistik
Formas har gemensamt utlyst
– Om befintliga naturmate15 miljoner kronor per år under Peter Lundman, enrial kan användas på plats i
hetschef för strategi &
en femårsperiod för projektet.
en underjordisk anläggning,
Utlysningen har identifierat utveckling på stora pro- istället för att fraktas bort
jekt, Trafikverket.
och ersättas med ditfraktat
fyra viktiga områden:
byggnadsmaterial, kan naturresurser
sparas och utsläpp minskas. En idé kan
Utformning drift och underhåll
vara att arbeta med krosstationer inne
– Det finns fortfarande en kunskapsi en tunnel och lägga tillbaka materialucka mellan förundersökningarnas
let som underlag, kommenterar Peter
Lundman.
Vatten – interaktion med en underjordisk anläggning
– Det finns ett behov av större kunskap om
förekomst och spridning av föroreningar i
miljön samt om strategier för hantering av
förorenat grundvatten och förorenad jord.
Ju mer förtätningar det blir av våra städer desto mindre frihet har vi i var vi kan
lägga framtida infrastruktursatsningar. Vi
kanske tvingas in i områden som undvikits tidigare på grund av att det finns risk
för föroreningar. Så vi tvingas ta tag i problem som samhället har skjutit framför
sig, och då är det bättre att stå rustad för
hur vi ska göra, innan vi är där, kommenterar Peter Lundman.
Riskhantering
– Det har gått framåt mycket på det här
området, men vi kan bli ännu bättre.
Stora tekniska, miljömässiga och ekonomiska värden kan sparas genom korrekt
riskhantering, framhåller Peter Lundman.
Vid utlysningens sista ansökningsdag
den 3 september hade 38 ansökningar
kommit in.
Det nya forskningsprojektet tittar på framtida underjordsanläggningar ur ett miljö- och hållbarhetsperspektiv.
– Överlag är det bra ansatser med lite
nya konstellationer mellan traditionella
forskargrupper. Det är glädjande att man
kan utnyttja varandras kompetenser, säger Peter Lundman och tillägger:
– Förtätningen av städerna sker ju inte
bara i Sverige utan kanske i första hand
utomlands. Därför hoppas vi även på att
den här satsningen kan stärka Sveriges
förmåga att hävda sig internationellt. Vi
har förlorat lite mark på grund av priskonkurrensen, men kunskapsmässigt
kan detta bli ett starkare konkurrensmedel för Sverige, säger Peter Lundman.
Beslut om bidrag fattas av Formas
forskarråd i november 2012.
Annons
© NextMedia
21
WSP skjuter fram sina
positioner ytterligare
WSP är ett av världens ledande teknikkonsultföretag och är inblandat i de flesta
större infrastrukturprojekt i Sverige.
Nu går WSP samman med kanadensiska Genivar och tillsammans bildar de ett
ännu starkare företag med unik kompetens.
Genom samgåendet blir verksamheten
än mer internationell, med uppdrag som
spänner över större delen av världen.
– WSP är redan mycket väletablerat i
Europa, USA, Mellanöstern, Afrika och
Asien. Med Genivar får vi även en oerhört stark förankring i Nord- och Latinamerika, berättar Eskil Sellgren, vice VD
och chef för WSP Samhällsbyggnad.
Nyckelspelare
Både WSP och Genivar var redan var för
sig bland de världsledande analys- och
teknikkonsultbolagen. Kompetensen är
både bred och djup och omfattar bland
annat fastighet, industri, gruvnäring, energi, miljö och infrastruktur. Inom det
sistnämnda är WSP idag en av nyckelspelarna i Sverige och deltar aktivt i så gott
som samtliga av de största och mest komplexa infrastruktursatsningarna som nu
sker eller planeras runt om i landet. Några av de mycket stora pågående projekten
där WSP är engagerat omfattar Citybanan i Stockholm, Förbifart Stockholm
och Västlänken i Göteborg. Gemensamt
för dem är att de är mycket komplexa
och stora projekt, som ställer extremt
höga krav på allt från analys och projektering till utförande och efterarbete.
– Inte minst Västlänken i Göteborg är
ett projekt med mycket stora utmaningar.
Precis som med Citybanan handlar det
om en tågtunnel under staden, men skillnaden är att i Göteborg byggs den delvis
genom djupa lerlager. Detta är mycket
mer komplext än att bygga i berggrund,
eftersom det är mycket mindre stabilt
och stora massor måste schaktas bort,
förklarar Eskil Sellgren. Att minimera
påverkan på stadslivet under byggtiden
kommer också att bli en utmaning.
Ett annat omtalat projekt är bussterminalen vid nya Slussen i Stockholm, där
WSP för närvarande arbetar fram det
tekniska underlaget, systemhandlingen.
– Det kommer att bli mycket bra, med terminalen inhyst
i ett stort bergrum. Trafikens
flöde kommer att förbättras
enormt, till fördel för både
trafikanterna och miljön.
Västsvenska BanaVäg i Väst mellan Göteborg och Trollhättan, Marieholmstunneln under Göta Älv och en tågtunnel
under Varberg, för att nämna några.
Stora utländska projekt där
WSP bidrar med sin kompetens är bland annat Crossrail
i London, som är ett projekt
som liknar Citybanan i Stockholm fast tio gånger större,
London Bridge Station, höghastighetståg i England och
Internationella satsningar
en omfattande utbyggnad av
Listan på andra pågående och
tunnelbanan i Qatar inför
planerade svenska infrastrukEskil Sellgren, vice VD
fotbolls-VM 2022. Det finns
turprojekt där WSP:s exper- och chef för Samhällsockså stora satsningar i Nortis är med och utformar och byggnad på WSP.
ge, bland annat höghastigförverkligar idéer kan göras
hetsbanor i samarbete med Multiconsult,
lång: Spårväg City i Stockholm, Tvärbasom är Norges näst största konsultförenan mellan Alvik och Solna station och
tag och som ägs till 25 procent av WSP.
vidare till Kista, Norra Länken med in– Nu hoppas vi mycket på intressanta
tunnling av Norra stationsområdet samt
projekt i Kanada, där Genivar har över
100 kontor. Kanada har ju stora likheter med de nordiska länderna när det
gäller såväl klimat och naturliga förutsättningar som i synen på hållbart samhällsbyggande, så där finns mycket goda
förutsättningar för WSP att bidra med
sin kompetens, säger Eskil Sellgren.
Positiv utveckling
Han ser också mycket positivt på utvecklingen i Sverige, där regeringen nu har
aviserat omfattande satsningar på infrastrukturen. De stora och ofta komplexa
projekt som det nu talas om, som till
exempel Ostlänken och tunnelbana till
Nacka, är just den typen av satsningar
där WSP:s kompetens bäst kommer till
sin rätt, framhåller Eskil Sellgren.
– Stora infrastrukturprojekt kräver
många olika typer av kompetens, med
både bredd och spets. Vi har en mycket
lång erfarenhet av alla sorters infrastrukturbyggen och kan stå till tjänst genom
projektets alla faser. Vi har också en
mycket stark lokal förankring på våra
enskilda marknader, som vi kombinerar
med ett globalt nätverk av specialister.
Den sortens helhetssyn är avgörande för
framgångsrikt samhällsbyggande.
WSP är engagerat i de
flesta större infrastruktursatsningar som sker
eller planeras i Sverige.
i
WSP är ett globalt analys- och teknikföretag som erbjuder konsulttjänster för hållbar samhällsutveckling.
Nyligen gick företaget samman med kanadensiska
Genivar och tillsammans har bolagen en omsättning
på 11,8 miljarder kronor och 14 500 medarbetare spridda på över 300 kontor runtom i världen.
Kompetensen omfattar allt från marksanering till
stadsplanering, från konstruktion av byggnadsverk till
projektering av hållbara transportsystem, utveckling
av framtidens energikällor och utvinning av viktiga
mineral. Utmärkande för WSP-Genivar är att man
erbjuder avancerad specialistkunskap och tar ett helhetsansvar för multidisciplinära uppdrag genom att
sammanföra rätt kompetens ur hela koncernen.
WSP Sverige AB
Huvudkontor: Arenavägen 7
121 88 Stockholm-Globen
Tel: 08-688 60 00
[email protected]
www.wspgroup.se
22
Annons
© NextMedia
Züblin – lokal spelare med stora muskler
i
Züblin etablerade sig i Sverige för sju år sedan med Pär Land som
anställd nummer ett och VD. Sedan dess har det hänt en hel del. I dag
har verksamheten närmare hundra anställda som är involverade i flera av
landets stora underjordiska infrastrukturprojekt.
Züblin är ett anläggningsföretag som
står på tre ben: traditionell grundläggning, stora underjordiska infrastrukturprojekt och geoenergi.
– Vår nisch är att hålla till i underjorden och anlägga underjordisk infrastruktur samt att skapa en säker grund
för alla projekt genom våra specialister
på Grundläggning. Vi erbjuder dessutom
marknaden energibesparande installationer genom våra specialister på Geoenergi.
I Sverige har vi just nu tungt fokus på
Stockholmsregionen där vi är involverade både i Citybanan och Norra länken,
berättar Pär Land.
När det gäller Citybanan är Züblin
den entreprenör som gjort flest etapper
av alla inblandade aktörer. Och att det är
just Züblin som ansvarar för en stor del
av det underjordiska bygget i Riddarfjärden har sin förklaring.
– Züblin med huvudkontor i Stuttgart
är ett företag som har lång erfarenhet av
att arbeta med stora infrastrukturprojekt i miljonstäder. Uppdrag av den här
typen är svåra, både tekniskt och logistiskt sett. De ligger mitt i city och det är
Züblin Scandinavia AB är ett helägt
dotterbolag till Züblin Spezialtiefbau
med säte i Stuttgart, Tyskland.
Sedan våren 2005 är Züblin etablerat på den svenska marknaden,
där vi utför arbeten inom traditionell
grundläggning, stora underjordiska infrastrukturprojekt och geoenergi.
Vår ambition är att genom personligt
engagemang och stor lokalkännedom,
i kombination med moderbolagets omfattande resurser och långa erfarenhet
av komplicerade grundläggnings- och
tunnelprojekt, erbjuda konkurrenskraftiga lösningar med högt teknikinnehåll.
Verksamheten har i dag cirka 100
anställda och omsätter 700 miljoner
kronor.
många tunga maskiner involverade. Det
är vi vana med från Tyskland och kan
erbjuda både den kompetens som krävs
och bra lösningar.
Lokal spelare
Pär Land är dock noga med att betona
att Züblin är en lokal spelare.
– Byggen i allmänhet, och infrastrukturprojekt i synnerhet, handlar om mycket mer än att gräva en tunnel eller anlägga
en väg. För att ett projekt ska löpa smidigt är det även viktigt att förstå kulturen, ha lokalkännedom och en känsla för
omgivningen. Därför leds alla våra projekt av inhemska medarbetare. Sedan har
vi stora resurser både i form av kompetens och kapital via moderbolaget.
En viktig anledning till att verksamheten växt så mycket på kort tid, är enligt Pär Land den behändiga storleken på
bolaget.
– Vi är trots allt ganska små i Sverige,
det gör att vi kan vara mycket flexibla.
Züblins styrka är att vara en lokal aktör
med stora muskler, både vad gäller tekniskt kunnande och finansiell styrka.
Enligt VD Pär Land planerar Züblin att fortsätta
växa i Sverige.
De närmaste åren planerar Züblin att
fortsätta växa i Sverige, främst på nya
geografiska marknader.
– Vi har hittills arbetat ganska fokuserat kring Stockholmsregionen. Om fem
år har vi volymmässigt kanske växt oss
dubbelt så stora som i dag. Men vi har
ingen ambition att blir störst i Sverige.
Vi trivs i rollen som de bästa och som
specialister på den här typen av projekt.
Züblin Scandinavia AB
Postadress: Box 7017, 170 07 Solna
Besöksadress: Vallgatan 9, 170 67 Solna
Tel : 08 553 353 00
Fax: 08 754 24 20
www.zueblin.se
Annons
© NextMedia
Den nya vägen till Europa
Är du trött på långa köer för att transportera gods till och från Centraloch Östeuropa? Genom investeringar på runt en miljard kronor har en
ny väg till Europa – Baltic-Link Motorways of the Sea – skapats. I oktober
2013 är den färdig att användas fullt ut.
Antalet godstransporter mellan Polen
och Sverige uppgick 1999 till 100 000.
Fem år senare var transporterna dubbelt
så många, och 2020 beräknas de återigen
ha fördubblats.
– Runt 2020 kommer vägarna mellan Danmark och Tyskland att vara fulla
och för att komma förbi flaskhalsproblemet behövs en ny transportkorridor
vilket vi nu har skapat, från Göteborg,
via Alvesta och Karlskrona till Polen, säger Per-Olof Löfberg, projektledare åt
Regionförbundet södra Småland och trafikchef på Växjö kommun.
Lokalisera flaskhalsar
Redan 1998 tog kommuner och organisationer från fem Östersjöländer initiativet till en ny transportkorridor när de
startade EU-projektet SEBTrans för att
kartlägga handelsvägar kring Östersjön.
Resultatet visade att det fanns flaskhalsar och olika problem längs en transportväg mellan Göteborg och Polen. För
att kunna arbeta vidare och göra en mer
detaljerad plan på hur problemen skulle
lösas startades 2002 EU-projektet SEBTrans-Link. Ur dessa två projekt uppstod
Baltic-Link Association, som består av
svenska kommuner, regionförbund och
företag som verkar för att den nya länken ska bli verklighet.
– Regionförbundet södra Småland
skrev en ansökan till Trans-European
Networks som ansvarar för EU:s satsningar på infrastruktur. Med tanke på den
ökade trafiken och vår omfattande kartläggning tog TEN-T beslutet att investera
17,1 miljoner Euro i Baltic-Link vilket gör
det till ett av de största EU-finansierade
infrastrukturprojekten i Sverige.
Per-Olof Löfberg,
projektledare åt
Regionförbundet
södra Småland och
trafikchef på Växjö
kommun.
Nya mötesspår
Sammanlagt har myndigheter och kommuner genomfört investeringar på en
miljard kronor i sydöstra Sverige och i
Gdynias hamn. I järnvägsknutpunkten
Alvesta har en ny kombiterminal byggts
för lastning av gods. Den största investeringen har skett mellan Karlskrona och
Emmaboda på Kust till kust-banan.
– Sträckan får bland annat nya mötesspår vilket även gynnar persontrafiken.
Från stationen i Karlskrona till hamnen
läggs nya spår, och i hamnen byggs även
en terminal för att lasta om gods från
järnväg till lastbil. I Gdynias hamn investeras i terminal, järnväg och vägar för att
kunna lasta om intermodala transporter.
Ny transportkorridor
Stena Line har bytt ut flotta i Karlskrona
till till två nya färjor och investerat i ett nytt
elsystem, så att de kan minska användandet
av motorerna inne i hamnen och koppla in
sig i en ny laddningsstation på kajen.
– Tidsmässigt är detta den snabbaste
vägen och eftersom Polen satsar på sin
infrastruktur bildas en transportkorridor
i
Baltic-Link Motorways of the Sea
Näringsdepartementet i Sverige och
transportministeriet i Polen har godkänt investeringarna, vilket var ett krav
innan Trans-European Networks gav
klartecken för finansiering av projektet.
Besök www.baltic-link.se eller kontakta
Per-Olof Löfberg på 0470-76 85 91,
[email protected] för mer information.
ner mot Adriatiska havet. Marknadsföringsarbetet pågår och i maj ska vi anordna ett event i slovenska Portoroz,
berättar Per-Olof Löfberg.
Annons
© NextMedia
23
Framtiden tillhör specialstålet
Hållfast specialstål ingår som en viktig beståndsdel i många infrastrukturprojekt. Det används
allt mer i kollektivtransportmedel som pendeltåg, spårvagnar och tunnelbanevagnar.
att ha en dialog med kunderna om hur
– Alla kan göra specialstål lite då och
de kan förbättra sina produkter genom
då. Men att göra det bra och med konatt använda specialstålets egenskaper
sekvent kvalitet dag efter dag, det är
på bästa sätt. Ett land som Kina komdet som är svårt, säger Thomas Hörnmer förstås att göra detta på sikt, men
feldt, Senior vice president, Special Steels
utmaningen med specialstål är att kunna
Ruukki.
erbjuda en konsekvent och stabil kvaliSpecialstål är en marknad på framtetsnivå. Alla kan göra specimarsch. Genom att fokusera på
alstål lite då och då. Men att
nischprodukter har den nordisgöra det bra och med konka stålindustrin tagit stora anstant hög kvalitet, det är det
delar av världsmarknaden för
som är svårt.
de utvalda produkterna.
– Den nordiska stålproduktionen är, med internatioStor potential
nella mått mätt, mycket liten.
Thomas Hörnfeldt påpekar
Vi har inga skalfördelar om
att Kina i dag konsumerar
man jämför t.ex. med koreanungefär hälften av världens
Thomas Hörnfeldt,
ska, kinesiska eller amerikan- Senior vice president,
stål. Men om man tittar speska tillverkare, säger Thomas Special Steels Ruukki.
cifikt på specialstål är motHörnfeldt.
svarande siffra bara 16-17
Ändå står sig nordiska ståltillverkare
procent av världens konsumtion.
mycket bra i den internationella konkur– Här finns en tydlig potential som på
rensen.
sikt kommer att leda till en stor efterfrå– Vem som helst kan sälja specialstål,
gan. Jag är övertygad om att det kommer
men det vi är duktiga på i Norden är
att finnas en plats och en roll att spela
för nordiskt specialstål i många, många
år framöver.
Stålkonsumtionen i världen fortsätter
att öka och det finns en stor potential i
att byta ut standardstål mot specialstål
för att få bättre produkter och produktivitet.
Transport, lyft och lastning
I dag används specialstål till stor del inom
områden som transport, lyft och lastning.
I framtiden kommer specialstålet med
stor sannolikhet att ingå även i lättare
produkter. Renhållningsbilar är ett aktuellt område. Här finns ökade krav på
att kunna bygga lätta, kompakta bilar,
som kan ta stor last och samtidigt köras
i citykärnor. Även kollektivtransporter,
pendeltåg och spårvagnar kan göras mer
energieffektiva genom att användning av
specialstål ger lägre vikt.
En annan tillväxtmöjlighet är byggnadsindustrin. Där ser man hur stålkonstruktioner blir mer och mer avancerade
och i framtiden skulle användning av spe-
cialstål kunna leda till lättare och därmed
mindre energikrävande byggnader. Här
finns en stor potential för specialstål som
kan leda till att det byggs betydligt mindre
energikrävande hus i framtiden.
Energieffektivt
Precis som i många andra branscher
drivs utvecklingen till stor del av miljökrav och ett livscykeltänk. Med specialstål går det att göra energieffektivare
produkter både med den så kallade omedelbara leveransen, och genom att fordon blir lättare.
– I dag handlar det mycket om att
skapa bättre energieffektivitet. Kunderna vill bygga lättare lastbilar, lätttare grävskopor osv. Med starkare stål
kan vi göra lättare konstruktioner och
då minskar miljöbelastningen i tillverkningsledet, eftersom det går åt mindre
råvara. Men det ger även lägre bränsleförbrukning och en längre livslängd på
hela produkten. Det är där de stora miljövinsterna kommer.
i
Transporter använder 20-25 % av energin
i världen och genererar 26 % av världens
koldioxidutsläpp, samtidigt som bränsle är
den enskilt snabbaste ökande kostnaden.
Höghållfasta varmvalsade stål ger fordon en
längre livslängd. Stålens lätthet kan ge lägre
bränsleförbrukning, högre nyttolast och mindre
CO2-utsläpp. Stål är även världens mest återvunna material och går att återanvända om
och om igen.
Ett exempel är Raex® som är ett höghållfast
slitstål med hög hårdhet och slaghållfasthet.
Den förlänger maskinens livslängd, minskar
slitage. Stålet är lätt att skära och forma, vilket
även tillåter en innovativ design och lättare
produkter som förbättrar energieffektiviteten.
Ruukkis specialstål kräver inte dyra legeringsämnen, utan framställs genom kontrollerad
kylning.
Ruukki är certifierat enligt ledningssystemstandarderna ISO 9001 och 14001. Dessa
certifieringar omfattar 99 % av verksamheten
globalt. Företaget tillhör branschledarna i Dow
Jones Sustainability Index. Stålet produceras i
Finland i Brahestad som efter envist arbete i ett
decennium är ett av världens mest klimatanpassade stålverk. Miljövarudeklarationer finns för
Ruukkis vanligaste stålprodukter.
Ruukkis stål används även för
Ultrasnabba tåg
Bilindustrin
Fartyg
Offshore
Gruvindustrins maskiner och vagnar
Kranar
Skogsmaskiner
Bulldozers
Infrastrukturprojekt såsom
broar och bullerskydd
Mer information i Ruukkis hållbarhetsredovisning 2011:
www.ruukki.com/cr-2011 eller på www.ruukki.se
FOTO: © Wielton / Ruukki Inline Magazine 2012
Detta är polska Wieltons vädertåliga trailer, som fungerar även i
extrem kyla, bland annat i Sibirien.
Specialstålet möjliggör ett lättare
fordon då det krävs mindre stål med
högre hållfasthet, samtidigt som
dess egenskaper är utvecklade för
extrema förhållanden.
24
Annons
© NextMedia
APM Terminals Gothenburg är Nordens största
containerterminal och ett
viktigt nav i den svenska
utrikeshandeln.
Foto: APM Terminals
APM Terminals Gothenburg
fortsätter växa
Sedan årsskiftet drivs containerterminalen i Göteborgs Hamn av den globala
terminaloperatören APM Terminals och det har varit en bra start. Med planerade
investeringar på cirka 800 miljoner kronor kommer verksamheten att fortsätta växa.
– Det har gått bra. Sedan APM Terminals
tog över verksamheten har vi fått två nya
direktlinjer till Asien, järnvägsförbindelsen till Norge har etablerat sig och en ny
trafik inom kortsjösegmentet till England och Spanien har startat. Nyligen
har vårt framgångsrika järnvägskoncept
utökats med en ny järnvägsförbindelse
till Stockholm, berättar Patrik Thulin,
försäljnings- och marknadschef på APM
Terminals Gothenburg.
APM Terminals tog över containerterminalen i Göteborgs Hamn i januari
2012 och har ett 25-årigt koncessionsavtal med Göteborgs Hamn AB. APM
Terminals är en av världens största terminaloperatörer. Huvudkontoret ligger
i nederländska Haag och idag har man
sammanlagt 24 000 anställda och verksamhet i 64 länder. Bolaget ingår i AP
Moeller Maersk.
– Att APM Terminals tog över verksamheten skapade en tydlig internationell närvaro. Det har haft en positiv
effekt och har gett terminalen en nystart,
säger Patrik Thulin.
Nav i utrikeshandeln
APM Terminals Gothenburg är idag
Nordens största containerterminal och
är därmed ett viktigt nav i den svenska
utrikeshandeln. Här skeppas cirka 55
procent av alla containrar till och från
containerkranar (varav tre Super Post
Sverige.
Panamax), två järnvägskranar, ett 40tal grensletruckar och ett nytt IT-baserat
– Göteborg ligger strategiskt för den
operativsystem som togs i bruk 2010.
svenska industrin. Vi har en god mix av
En annan lösning i terminalen som
kunder som vi servar i Skandinavien och vi
fått stor uppmärksamhet är det väl uthar även möjlighet att serva Baltikum och
byggda systemet med 26 järnvägspendlar
Ryssland härifrån, säger Patrik Thulin.
som effektivt transporterar containrar
Hit kommer direktanlöp, alltså ocetill och från terminalen. Ungefär hälften
angående fartyg som kommer från andra
av all containertransport sker
världsdelar. Containertermimed järnväg.
nalen i Göteborgs Hamn är
– Systemet är unikt och är
den enda i Sverige som har
uppbyggt via flertalet järnkapacitet att ta emot och hanvägsoperatörer som är duktitera dessa gigantiska oceanga på att skapa lösningar som
gående fartyg.
både är bra för våra kunder
– Allt detta innebär enorma
och för miljön, säger Patrik
fördelar för svensk import- och
Thulin.
exportindustri. Kunderna får
sina produkter levererade till
Patrik Thulin, föroch från fjärran destinationer
Stora satsningar
säljnings- och
utan omlastning. Men för att marknadschef på APM APM Terminals planerar omverksamheten skall vara effek- Terminals Gothenburg.
fattande investeringar i Götetiv så måste även infrastruk- Foto: APM Terminals
borg. För att kunna fortsätta
turen runt hamnen utvecklas i
växa kommer bolaget under de
form av järnvägar och tillfartsvägar, säger
närmaste fem åren att investera cirka 800
Patrik Thulin.
miljoner kronor i containerterminalen.
– Exempelvis skall vi investera i fler Super Post Panamax-kranar. Då kommer vi
Unik järnvägslösning
att kunna möta kundkraven och öka proTerminalens kapacitet är mycket hög: på
duktiviteten ännu mer, säger Patrik Thulin.
den 80 hektar stora terminalytan finns
1,8 kilometer kaj, tio kajplatser, en banAndra stora investeringsprojekt inbegård för lastning av järnvägsvagnar, åtta
griper nya järnvägsspår, järnvägskranar
och övrig hanteringsutrustning. Dessutom skall ytor på terminalen uppgraderas så att den kan möta morgondagens
behov.
– Kunderna står i centrum och vi strävar efter att varje år öka effektiviteten
och servicenivån. Genom att vi växer bidrar vi till en ökad tillväxt för den svenska industrin, säger Patrik Thulin.
i
APM Terminals är experter på att
utforma, bygga och driva hamnar,
terminaler och landbaserade tjänster.
Huvudkontoret ligger i nederländska
Haag och bolaget har ett globalt terminalnätverk med 56 hamnanläggningar
samt landbaserade tjänster på 155
platser, vilket ger APM Terminals en
närvaro i 64 länder.
APM Terminals Gothenburg
Box 2125
403 13 Göteborg
Tel: 010-122 20 00
E-post: [email protected]
www.apmterminals.com
Annons
© NextMedia
25
Helhetsgrepp inom frakt på Stena Line
Stena Line satsar stort på framtiden. Bolaget kommer snart att erbjuda
innovativa helhetslösningar inom bland annat frakt, logistik och kringtjänster.
– Vi kallar det för ”shipping logistics”.
I korthet innebär det att vi tar en större
del av logistikkedjan och erbjuder mer
än bara kaj-kaj-tjänster, säger Björn Petrusson, som sedan augusti är ny fraktdirektör på Stena Line.
Fokus nätverk
Stena Line-koncernen är ett internationellt transport- och reseservicebolag.
Med 22 linjer har företaget Europas
mest heltäckande linjenät och fraktverksamheten utgör idag ungefär 50 procent
av den totala verksamheten. Målet med
de nya satsningarna inom frakt är att
utveckla och ta fraktverksamheten in i
framtiden. Det innebär bland annat en
utökad och bättre marknadsstruktur där
man delar upp Europa i fyra affärsom-
råden som får en ännu större betydelse
lösningar och utvecklar kringtjänster som
än idag.
exempelvis Crossdocking och IT-tjänster
– Vi tar ett helhetsgrepp som går borti terminalerna. Lösningarna integreras
om rutter och linjer. Istället
med kundernas verksamhet
kommer nätverket och affärsvilket ger en ännu effektivare
områdena att hamna mer i foservice.
kus, säger Björn Petrusson.
– De
intermodala
lösningarna och de smarta
Dessutom breddas verkkringtjänsterna minskar utsamheten genom att bolaget
gifterna och ökar lönsamaktivt undersöker de induheten för både oss och våra
strisektorer där kunderna och
kunder. Vi jobbar i en tuff och
operatörerna är verksamma
konkurrensutsatt bransch och
– exempelvis automotive, fodet är viktigt att hitta sätt att
rest/paper och steel. Detta gör Björn Petrusson, frakt­
direktör på Stena Line.
förbättra för alla parter. Däratt man kan erbjuda utökade
för samarbetar vi med kunderna under
tjänster anpassade efter kundernas behov.
hela processen, säger Björn Petrusson.
Att Stena Line tar en större del av loÖkad lönsamhet
gistikkedjan ställer förstås höga krav på
Stena Line satsar även på intermodala
bolaget. Detta är något som Björn Petrusson välkomnar:
– Det är en utmaning att utöka verksamheten på detta sätt och vi kommer
att behöva fler samarbetspartners. Men
samtidigt känns det väldigt bra att ta
det här steget: vi tänker nytt och tänker
framtid, säger han.
i
Stena Line-koncernen är ett internationellt transport- och reseserviceföretag med Europas mest heltäckande linjenät. Stena Line
har 22 färjelinjer i Skandinavien och runt Storbritannien och
förbindelser mellan nio länder. Stena Line har betydande marknadsandelar på alla företagets marknadsområden. Den starka
positionen är resultatet av en innovativ företagskultur, som
stimulerar service- och produktutveckling, i kombination med
strategiska företagsförvärv. Omsättningen är över 12 000 MSEK.
Stena Line Freight
Frakthuset
Danmarksterminalen
405 19 Göteborg
Tel: 031-85 80 00
Fax: 031-12 73 54
www.stenaline.com
Annons
© NextMedia
CLOSER: innovativ arena för transporteffektivitet
Sveriges transportsystem står inför
stora utmaningar. Ett sätt att möta
dessa är en kraftsamling inom
forskning och innovation. Detta
ska åstadkommas genom CLOSER
– en nationell arena som samlar
akademi, näringsliv och samhälle.
CLOSER drivs som ett program
inom Lindholmen Science Park i
Göteborg.
Den svenska tillväxten är beroende av
export och import, där transporter spelar en viktig roll. Även persontransporter
är en viktig fråga. Transportforskning är
alltså angelägnare än någonsin. Men för
att få fram helhetslösningar krävs samarbete över disciplingränserna och där spelar CLOSER en viktig roll.
– Ett stort problem är att det finns ett
glapp mellan forskning och marknadsintroduktion. Det gör att forskningsresultat ofta inte leder till nya lösningar inom
industrin. Vårt mål är att överbrygga
glappet och samla både svenska och internationella aktörer från akademi, näringsliv och samhälle, berättar Sofie
Vennersten, projektledare på CLOSER.
Helhetsgrepp
CLOSER kraftsamlar för transporteffektivitet både inom gods- och persontransport i alla trafikslag. Målet är att ta
Sofie Vennersten, pro­
jektledare på CLOSER.
Fotograf: Joachim Brink
dors och Urban Transport. Inom det sistnämnda driver CLOSER två innovativa
samverkansprojekt: GO:SMART och
SENDSMART, som skall ta fram och
demonstrera lösningar för både personoch godstransporter i Göteborg.
– Målet med GO:SMART är att utveckla en innovativ mäklartjänst som
förenklar klimatsmarta personresor i
stadsmiljö. Projektet SENDSMART tar
i sin tur ett unikt helhetsgrepp på godstransporter. Förhoppningen är att exportera lösningarna till andra städer i Sverige
och Europa, säger Sofie Vennersten.
Lindholmen bra arena
fram och testa transportlösningar som är
både hållbara och kostnadseffektiva. En
huvuduppgift är därför att initiera, rigga,
stödja och samordna stora demonstrationsprojekt.
– För oss är helhetsgrepp, bredd och
systemsyn viktigt. Då är det nödvändigt
att kunna föra samman många olika aktö-
rer. Demonstrationsprojekten ska ses som
starten på långsiktiga förändringsarbeten.
Målet är att vi även skall bli en nod för
EU-samarbeten, säger Sofie Vennersten.
Samverkansprojekt
CLOSER fokuserar på tre temaområden:
High Capacity Transport, Green Corri-
CLOSER är ett av flera stora program
inom Lindholmen Science Park. Enligt
Sofie Vennersten är det ingen slump att
CLOSER etablerades just här:
– På Lindholmen finns en etablerad innovationsmiljö där olika svenska och internationella aktörer möts. Här finns en lång
tradition av kreativ samverkan, säger hon.
i
CLOSER & Lindholmen Science Park
CLOSER är en del av den kreativa samverkansmiljön på Lindholmen
Science Park. Det drivs som ett program på uppdrag av Vinnova och
Trafikverket. Partner i CLOSER är redan nu Västra Götaland, Chalmers,
Schenker, Scania och Volvo. Här samverkar akademi, näringsliv och
samhälle för att stärka hela innovationskedjan.
Läs mer på: www.lindholmen.se/closer
Lindholmen Science Park
Box 8077
402 78 Göteborg
Växel: 031-764 70 00
E-post: [email protected]
www.lindholmen.se
26
Annons
© NextMedia
Bättre transporter ett måste för
tillväxt inom gruvnäringen
Foto: Atlas Copco
Gruvnäringen är en av våra viktigare basindustrier och den är idag i en kraftfull
expansion. Det ställer höga krav på väl fungerande infrastruktur.
– Det gäller att satsa nu för att säkra en gemensam ljus framtid, säger Bo-Göran
Johansson, VD för Atlas Copco Mining and Rock Excavation Technique Sweden.
underlätta för gruvindustrin. Exempelvis
Atlas Copco är en av många nyckelspebehöver Malmbanan mellan Kiruna och
lare i det svenska samhällsbygget. FöreNarvik byggas ut till tvåspårig, vilket retaget har en världsledande ställning inom
geringen deklarerade för att investera i i
bland annat gruv- och bergbrytningstekseptember i år. Detta är för att säkra ett
nik, där Atlas Copco erbjuder innovativa
kontinuerligt flöde av transporter längs
produkter och tjänster för framtagning
denna viktiga sträcka, där Narviks isfria
av hållbara infrastrukturlösningar.
djuphamn utgör en av de viktigaste exIdag finns en mycket stark aktivitet i
porthamnarna för svensk gruvnäring. En
gruvnäringen, med en rad nya fyndigheannan satsning som borde ske
ter liksom tidigare nedlagda
är ny järnväg mellan Pajala
gruvor som nu börjar brytas
och Svappavaara, där det har
på nytt. Det medför en stark
öppnats två nya gruvor och
tillväxtpotential i områden
där transporterna skall ske
som Norrbottens län, Väsvia lastbil.
terbottens län och Bergsla– Även här deklarerade regen. Men om gruvnäringen
geringen en satsning på att
ska kunna utvecklas krävs
förstärka vägen för att klara
att det finns goda kommunitransporterna, då det skall gå
kationer till och runt fyndig- Bo-Göran Johansson,
90-tonslastbilar var sjunde
heterna och bra lösningar för VD för Atlas Copco
minut, vilket kortsiktigt löser
att transportera mineralen till Mining and Rock
behovet av transporter. Järnförädlingsanläggningar och Excavation Technique
Sweden.
vägen, däremot, som är gjord
exportmarknader.
för sådana tonnage är mer långsiktigt
– Gruvnäringen har momentum just
hållbar. Ett annat alternativ vore att dra
nu och vi har ett fönster på 5 till 10 år
järnvägen genom Finland via finska gruatt investera och utveckla näringen. Det
vor och för utlastning i Kemi, säger han.
gäller att agera för att komma med på tåBo-Göran Johansson ser gärna ett
get och se till att Sverige är rustat för att
ökat samarbete med Norge och Finland
kunna ta stora marknadsandelar, säger
i infrastrukturfrågor. Regionen försörBo-Göran Johansson.
jer hela Europa med mineral, som är av
enormt stor vikt för både den svenska
Järnvägen effektivast
och den europeiska industrin och konDärför vill han se en kraftfull och fokukurrenskraften.
serad satsning framför allt på järnvägen,
Även i Bergslagen, som omfattar ett
som är det mest effektiva transportslaget
av världens mest mineralrika områden,
för malm och mineral. Mycket positivt
behöver järnvägen byggas ut och rustas
sker, men det finns mycket kvar att göra
upp. I regionen finns ett stort antal beför att utveckla infrastrukturen för att
fintliga gruvor, men även nedlagda gruvor, där det nu finns ett stort intresse för
att återuppta driften.
Helhetssatsningar
Men det räcker inte med bättre järnvägsförbindelser om den svenska gruvnäringen ska kunna utvecklas till sin fulla
potential. Satsningarna måste även omfatta bostäder, skolor och annan service och ökade resurser till utbildning av
gruvpersonal samt FoU vid regionens
högskolor och universitet, framhåller
Bo-Göran Johansson.
Viktigt är också att tillståndsprocessen
inte gör att varje ärende dras i långbänk.
Idag tar tillståndsförfarandet flera år och
brytning som skulle ha stor betydelse för
den svenska ekonomin och sysselsättningen riskerar att aldrig förverkligas.
– Man får aldrig tumma på miljökraven och det är viktigt att ansökningar
kan överklagas i demokratisk ordning,
men idag är systemet enormt trögt och
utgör en bromskloss för utvecklingen,
menar Bo-Göran Johansson.
En vital gruvindustri är en förutsättning för svensk konkurrenskraft och
tillväxt. Atlas Copco är en av många aktörer som är med och utvecklar denna
viktiga näring, som med rätt förutsättningar kan bli en ännu starkare motor
i den svenska ekonomin. Maskiner och
kompetens från Atlas Copco är även delaktiga i annan infrastrukturbyggnation i
Sverige, som exempelvis de stora trafiksatsningar som sker i storstadsregionerna, berättar Bo-Göran Johansson.
– Våra produkter och tjänster ligger i
den absoluta framkanten och vi vill fortsätta att vara en drivande kraft för att i
positiv anda medverka till den svenska
utvecklingen och tillväxten. En väl anpassad och fungerande infrastruktur är en av
grundpelarna för att skapa välstånd. Därför måste alla goda krafter samarbeta och
ta ett helhetsgrepp för hitta de bästa och
mest hållbara lösningarna för framtiden.
i
Atlas Copco är en industrigrupp med
världsledande ställning inom kompressorer, expansionsturbiner och
luftbehandlingssystem, anläggningsoch gruvutrustning, industriverktyg och
monteringssystem. Med innovativa
produkter och tjänster erbjuder Atlas
Copco lösningar för hållbar produktivitet. Företaget grundades 1873 och
har sitt huvudkontor i Stockholm. Atlas
Copco har cirka 37 500 anställda och
kunder i över 170 länder. Affärsområdet Gruv- och bergbrytningsteknik
erbjuder utrustning och tjänster för
bergbrytning och borrning och bedriver utveckling för hållbar produktivitet i
gruvor, infrastruktur, anläggningsarbeten, brunnsborrning samt markarbeten.
www.atlascopco.se
Annons
© NextMedia
Nya E16 invigd av två
infrastrukturministrar
Den 25 september invigde
Sveriges och Norges infrastrukturministrar Europaväg 16 på
Kongsvingers fästning. Därmed har
E16 genom Nordirland, Skottland och Norge förlängts österut
från Oslo/Gardermoen-regionen
genom Nordvärmland och Dalarna till Gävle – till stort gagn för
näringslivsutvecklingen i regionen.
Gävle-Dalaområdet är redan i dag Sveriges största exportindustri- och turistnäringsregion utanför storstadsområdena.
Parallellt med att regionens gruvnäring
expanderar och turistnäringen nysatsar,
kommer kraven på en god infrastruktur
att bli ännu högre.
– Den nyinvigda E16 är absolut
ett nödvändigt tillskott för den transportintensiva exportindustrin och den
27
Framtidens
etableringsläge
När logistik och transporter
är avgörande är GävleDalaområdet ett smart val:
centralt i Norden, granne med
Stockholm och Mälardalen
utmärkt infrastruktur inom väg,
järnväg och sjöfart
nya E16 – den förbindande
länken
Gävle Hamn – Ostkustens största
containerhamn
E16 Bergen-Gävle
förstärker Mellansveriges näringsliv och
det Mellansvenska
logistiknavet.
framtidsinriktade turistnäringen, säger
Region Dalarnas ordförande Leif Nilsson.
Nya E16 blir också ett starkt bidrag
till förbättrade öst-västliga förbindelser
och näringslivsutvecklingar med Norge
och Oslo/Gardermoen-regionen.
På sitt östra avsnitt kring Borlänge-Gävle,
passerar E16 rakt igenom Mellansveriges
logistiknav för att knyta an till Gävle hamn.
Från hamnen går reguljära godstrafiklinjer
österut till Finland och vidare till Ryssland,
men även söderut mot främst Tyskland. E16
är absolut möjligheternas väg.
i
Läs mer på: www.E16.se
Läs mer på:
www.mellansverigeslogistiknav.se
Annons
© NextMedia
Golder Associates AB:
Ett medarbetarägt globalt specialistföretag
Med hållbar utveckling, hälsa/
säkerhet och miljö i fokus levererar
Golder kvalificerad teknisk och
strategisk rådgivning och aktiv
design som medger tillförlitliga
och kostnadseffektiva lösningar
inom bland annat infrastruktur och
gruvverksamhet.
Golder Associates AB erbjuder konsult-,
design-, och entreprenadtjänster främst
inom områdena anläggningsteknik, miljö
och informationshantering. Den svenska
verksamheten omfattar cirka 120 medarbetare på kontor i Luleå, Stockholm och
Göteborg.
– Vi arbetar tillsammans med våra
lokala och globala kunder för att hitta
optimerade lösningar för deras verksamhet. För att fortsatt leda utvecklingen i
branschen inom våra nischområden ligger våra utmaningar i att förvalta och
utveckla vår tekniska kompetens. Detta
genom vårt internationella nätverk och
genom att skapa en kreativ arbetsmiljö
där innovativt tänkande och nya affärsmodeller premieras, säger Anna-Lena
Öberg-Högsta, VD i Sverige.
Specialister inom infrastruktur
och gruvverksamhet
tillståndsprövningar med tillhörande utredningar.
– Vi har en stor bredd och kan i praktiken vara med från planeringsstadiet fram
till gruvans avveckling. Just nu pågår flera
uppdrag med nya gruvor avseende brytning
av zink, guld och sällsynta jordartsmetaller men vi har också kunder med etablerade
gruvor där vi hjälper till med miljö- och geoteknikrelaterade tjänster i driftskedet, säger
Anna-Lena Öberg-Högsta.
Med den specialistkompetens bolagets
konsulter besitter blir Golder ofta engaHållbar samhällsutveckling
gerade i komplexa infrastrukturuppdrag
Golder rapporterar sitt hållbarhetsarbete
där djupa schakt, stora vattenmängder
i enlighet med riktlinjerna givna i Global
eller slag i berg förekommer. För närReporting Initiative (GRI) B Grade stanvarande är bolaget engagerat i Förbifart
dards. Fokus i hållbarhetsarbetet är att
Stockholm, där Golder har ett
reducera bolagets koldioxdelansvar för projekteringidutsläpp. Vidare läggs stort
en av Etapp Kungens Kurva
fokus på socialt engagemang
innehållande entreprenader
och välgörenhetsarbete genom
med djupa schakt i jord med
koncernens egen fond för barn
krav på komplexa stödkonsom blivit föräldralösa på
struktioner, täthets- och jordgrund av HIV-epidemin i Afriförstärkningsåtgärder samt
ka: Golder Trust for Orphans.
berg med tillhörande bergtun– Vi stävar efter att genom
nelpåslag.
våra kärnvärden – laganda,
Anna-Lena ÖbergGolder arbetar både för Högsta, VD i Sverige.
omsorg, delägarskap, integrimindre lokala exploateringstet och friheten att gå ett steg
bolag och för internationella gruvbolag.
längre i service till våra kunder och våra
Golder i Sverige har specialiserat sig på
tekniska lösningar – verka för att i alla
uppdrag implementera miljömässigt, ekonomiskt och socialt hållbara lösningar för
kunderna och deras bolag, säger AnnaLena Öberg-Högsta.
i
Verksamhet: Medarbetarägt globalt
specialiserat konsultföretag inom miljöoch geoteknik samt energirelaterade
tjänster
Geografisk spridning: 8000 anställda
på mer än 180 kontor världen över
och 120 anställda på kontoren i Luleå,
Stockholm och Göteborg
Kundserviceområden: Infrastruktur, Olja
och Gas, Gruv, Industri, Energi
Teknikområden: Anläggningsteknik
inom jord, berg och vatten, strategisk
miljörådgivning och förorenade områden, informationshantering
Besöksadress:
Stockholm, Östgötagatan 12
Göteborg, Lilla Bommen 6
Luleå, Kungsgatan 5
Växel: +46 8 506 306 00
www.golder.com
28
Annons
© NextMedia
Ökad säkerhet och tillgänglighet
i framtidens infrastruktur
Jönköpingsbaserade företaget Sensys har marknadens mest rättssäkra radarsystem för
trafikövervakning på både väg och järnväg. Företagets produkter säljs över hela världen
och är en starkt bidragande faktor till det minskade antalet dödsolyckor på svenska vägar.
– Det handlar om en väldigt enkel princip; där bilar kan möta varandra får
hastigheten inte överstiga 80 kilometer
i timmen, säger Johan Frilund, VD på
Sensys.
Kostnaden för att mötesseparera 10
kilometer motorväg kan uppgå till 300
miljoner kronor. Att sätta upp vajerräcke på samma sträcka kostar cirka
20-30 miljoner. Med kameror kan samma sträcka säkras för 2 miljoner. Och
kamerorna fungerar. Om två personbilar kolliderar i 80 km/h är sannolikheten relativt hög att samtliga passagerare
i bilen överlever. Från 100 km/h och
uppåt reduceras denna sannolikhet radikalt. Risken för såväl dödsfall som
allvarliga skador i samband med kollisioner i dessa hastigheter ökar väsentligt.
Avancerad radarteknologi
Sverige är en viktig marknad för oss men
vi säljer till hela världen. Vid sidan av
Sverige är Mellanöstern och Nordamerika betydelsefulla marknader för Sensys.
När det gäller framtidens infrastruktur
är det inte bara vägövervakning som
Sensys kan använda sin avancerade radarteknologi till, förklarar marknadschef
Magnus Ferlander:
– Vi erbjuder även ett kraftfullt system
för ökad tillgänglighet i tågtrafiken, säger Magnus Ferlander.
Ökad tillgänglighet
Det handlar om ett system för kontroll
av tågens strömavtagare som är en kritisk men svårkontrollerad del av järn-
vägsinfrastrukturen. Felaktiga eller
bristfälligt underhållna strömavtagare
är väsentliga faktorer till nedrivning av
luftledningarna som matar tågen med
ström. Antalet tågstopp kan reduceras
med Sensys radarsystem genom att tågens strömavtagare detekteras och fotograferas och analyseras. Avancerad
bildanalys av dessa data är kraftfullt
underlag för planering av förebyggande underhåll. Systemet hittar också
hel- eller delhaverier på strömavtagare. Upptäcks en strömavtagare som är
i riskzonen för att orsaka nedrivning
kan tåget larmas. Ofta kan omfattande
följdhaverier förhindras genom att lokföraren helt enkelt aktiverar sin sekundära strömavtagare.
– I princip har ett sådant här system
betalat sig första gången det upptäcker
en dålig strömavtagare och larmar innan
ledningen rivs ner, säger Johan Frilund.
Vänlig miljö
Ett område som Sensys anser har stor tillväxtpotential är fartkameror och kameror
för övervakning av exempelvis rödljuskörning inte minst i det kommunala vägnätet. Möjligheterna är goda att på detta
sätt skapa urbana miljöer där fotgängare
och cyklister känner sig trygga.
– Det finns mycket att göra för att skapa en vänligare miljö där trafikens hastighet regleras i syfte att minska buller
och utsläpp, främst från fordonstrafik.
På köpet ökas såväl säkerhet och trygghet för de oskyddade trafikanterna, säger
Johan Frilund.
Hög rättssäkerhet
Tekniken i Sensys avancerade radar som
utgör basen i företagets produkter erbjuder marknadens mest rättssäkra lösning.
Radarn mäter varje fordons hastighet
över 20 gånger per sekund. Sensys är det
enda företag i branschen som inte har en
dom där en bilist vunnit i rättslig prövning mot företaget. Men egentligen ser
man i Sverige varje utfärdad bot som ett
misslyckande. Tekniken är mycket robust och kräver inga ingrepp i vägbanan
eller den fysiska miljön. För att ytterligare ge säkra data filmar enheten dessutom
vilket ger ett ökat bevisunderlag.
Miljön vinnare
Även om säkerheten är det viktigaste målet för Sensys produkter finns stor poten-
i
SENSYS® Traffic AB utvecklar, producerar och marknadsför
system för trafiksäkerhet och trafikinformatik, däribland system
för hastighets- och rödljusövervakning. Systemen nyttjar Sensys
målföljande sensorteknologi som har mycket god precision och
ger den högsta legala säkerheten. De är enkla att installera och
har hög kostnadseffektivitet. Med tusentals system i 17 länder
är Sensys marknadsledande i Norden och Mellanöstern.
Sensys Traffic AB
Slottsgatan 14
553 22 Jönköping
Tel: +46 36 34 29 80
Fax: +46 36 12 56 99
www.sensys.se
Magnus Ferlander, marknadschef och Johan
Frilund, VD på Sensys.
tial också för minskad klimatpåverkan,
minskat buller och ökad tillgänglighet.
Sensys produkter är framtagna och tillverkade i Sverige och har låga underhållskostnader.
– Vi har två decenniers grundmurat
trafiksäkerhetstänkande och kunskap
om hur det fungerar i den fysiska miljön
bakom oss, säger Magnus Ferlander.
Annons
© NextMedia
29
”Ska vi cementera biltrafiken
eller tänka hållbara lösningar?”
Lunds kommun befinner sig i ett expansivt skede. I forskningsbyn Ideon har
stadens högsta hus – Ideon Gateway – med drygt 9 000 kvadratmeter
kontorsyta just byggts. Den kraftfulla expansionen i området, inklusive de stora
forskningsanläggningarna Max IV och ESS, kommer att ställa nya krav på
hållbara transporter.
2004 knackade fastighetsbolaget Ikano på
dörren hos Lunds kommun. De ville bygga
Lunds högsta hus på Ideon i stadens norra
delar. Kommunen var positiv men dåvarande Vägverket sa först nej och krävde nya
till- och frånfarter för biltrafiken mellan
Ideon, Riksväg 16 och E22. Efter diskussioner träffades i stället en överenskommelse
om steg 1-3 åtgärder enligt fyrstegsprincipen och detaljplanen kunde antas.
Bland åtgärderna i överenskommelsen ingick att analysera förutsättningarna
för en ny trafikplats på E22. Staten skattade analysresultatet och ansåg projektet
så samhällsekonomiskt viktigt, att medel
till utbyggnaden avsattes i den Nationella
planen för transportsystemet 2010–2021.
De flesta kommuner hade troligen
känt sig nöjda så, men Lunds kommuns
gatuchef, Håkan Lockby, känner sig obekväm:
– Det är jätteviktigt att bygga ut transportsystemet i rätt ordning. Att börja
Spårvägen Lund C – ESS, är
ryggraden för expansionen i
Lunds stora företagsområde.
med att bygga ut vägsystemet
går stick i stäv med kommunens mycket högt satta miljömål. Det strider helt mot
våra visioner kring hur vi vill
bygga ett hållbart transportsystem.
utveckla kollektivtrafiken och
näringslivet som spårvägen
erbjuder?
– Varför inte ta chansen,
när kommunal medfinansiering finns, att skapa moderna
kommunikationer som bland
Spårväg i första hand
Håkan Lockby, gatu­
annat sammanbinder de interAlternativet till utökad biltrachef Lunds kommun.
nationella forskningsenheterfik i området är en sedan länge
na med resten av världen?
planerad spårväg, sträckan Lund C –
ESS. Att bygga ut spårvägen kostar cirka
Och för att återknyta till Ideon Gate700 miljoner. Lunds kommun har avsatt
way, som visade sig vara den utlösande
hälften av kostnaden i sin budget men vill
faktorn till att staten senare beslutade sig
ha stöd från staten för resterande del.
för att prioritera en ny trafikplats på E22.
– Staten behöver fundera kring vilken
– Trafikplatsen kommer att behövas
inriktning de framtida infrastruktursatslängre fram, men först måste vi få spårningarna ska ha. Ska vi bygga en ny travägen på plats. Satsningen, som är av
fikplats som cementerar och befäster ett
stor regional – och nationell – betydelbeteende där bilen prioriteras som färdse, borde stämma väl överens med Tramedel, eller ska vi tänka lite längre och
fikverkets miljö- och transportpolitiska
se de miljövinster och incitament till att
mål, fastslår Håkan Lockby.
i
Planeringen av en spårväg mellan Lund C och
ESS är inne i ett intensivt skede. Tidplanen,
under förutsättning att
finansieringen löses, är
byggstart 2014/2015
och ambitionen är att kunna trafikera sträckan redan
2016/2017. Sträckningen
går genom regionens största verksamhetsområde och i dag arbetar mer än hälften
av alla sysselsatta i Lund i stråket.
Tekniska förvaltningen
Tel: 046-35 52 38
E-post: [email protected]
www.sparvaglund.se
www.lund.se
www.sparvagnariskane.se
Annons
© NextMedia
”Nya Slussen är den ultimata utmaningen”
Trots att debattens vågor gått höga genom åren och projektet slagit
rekord i antal remissvar är Malin Harders, uppdragsledare och Åsa
Norman, miljöutredare, på Tyréns helt överens. Nya Slussen är den
ultimata utmaningen för en konsult i samhällsbyggnadsbranschen.
Nya Slussen är ett av Sveriges mest kontroversiella byggprojekt. Tyréns konsulter har varit med och bidragit med sin
expertis inom områden som trafik, miljö,
geoteknik och vatten ända sedan starten
för åtta sedan.
– Här finns många ingående parametrar
som vi måste göra det bästa möjliga av.
Det i kombination med att det finns massor av åsikter om vad som är den bästa
lösningen gör att projektet är så spännande och kul, säger Malin Harders, uppdragsledare för nya Slussens trafiklösning.
Den omkringliggande miljön har varit
en kärnfråga under projektets gång.
– Frågorna är många och komplicerade och det är viktigt att låta allmänheten
få tycka till. Även om det inte alltid syns i
media så går projektet framåt. Vi kommer
hela tiden lite närmare byggstart, säger
Åsa Norman, som arbetat med olika miljöutredningar för nya Slussen sedan 2006.
En stor del av tiden har ägnats åt att utreda
konsekvenserna av Mälarens omreglering.
– Hela Mälardalen påverkas av att
man i framtiden ska kunna tömma mer
vatten ur Slussen. För att kartlägga miljökonsekvenserna har jag arbetat till-
sammans med experter från bland annat
SMHI och Jordbruksverket. Det har varit enormt givande att jobba med andra
specialister och fungera som en länk mellan dem och resten av projektet.
Helhetssyn
Projektet omfattar en rad olika kompetenser så som trafik, vatten, akustik,
arkitektur, konstruktion, kulturmiljö,
landskapsarkitektur och geoteknik. Det
är viktigt att finna hållbara lösningar som
på bästa sätt löser uppgiften.
– Varje enskild del har stor betydelse
för att helheten ska bli bra, säger Malin
Harders.
Vad gör man efter ett sådant här häftigt projekt? Tyréns kommer att finnas
Åsa Norman och Malin
Harders, Tyréns.
kvar inom projektet även framöver, men
Malin Harders kommer också att ta
sig an den kommande tunnelbanan till
Nacka. Åsa Norman jobbar nu med några mindre uppdrag men hoppas snart få
jobba med något nytt utmanande projekt kopplat till hållbarhet.
– En del av tjusningen med att vara
konsult på Tyréns är att få kasta sig mel-
lan skilda världar. Det gör att man får
grepp om helheten och just det är något
som genomsyrar hela verksamheten på
Tyréns. Här finns inte bara specialistkompetens inom en rad olika teknikområden. Här finns också medarbetare med
bred erfarenhet från både små och stora
projekt. Tillsammans skapar det en helhetssyn som vinner i längden.
i
Tyréns är ett av Sveriges ledande konsultföretag inom samhällsbyggnad. Våra
medarbetare skapar lösningar inom stadsbyggnad och infrastruktur för en hållbar
samhällsutveckling. Tyréns har sedan starten 1942 utvecklats till en koncern med
1200 medarbetare med kontor runt om i
landet och i det delägda företaget AKT II i
London. Tyréns är stiftelseägt och drivande
inom forskning och utveckling. Vi har ett
nära samarbete med universitet och högskolor. Ägandeformen med Sven Tyréns
Stiftelse och en stark ekonomisk ryggrad
gör det möjligt för oss att satsa kraftfullt,
långsiktigt och kontinuerligt på att utveckla
verksamheten och våra medarbetare.
Peter Myndes Backe 16, 118 86 Stockholm
Tel 010 452 20 00, Fax 010 452 39 50
www.tyrens.se
30
Annons
© NextMedia
Södra stambanan i fokus
Södra stambanan är Sveriges viktigaste försörjningslänk vad gäller både godstrafik och
persontrafik. Det är därför mycket angeläget att fokusera infrastruktursatsningar på att
förbättra dess kapacitet för att säkra tillväxten i stora delar av landet.
Under de senaste åren har diskussionen
Kortare tidsperspektiv
kring satsningar på järnvägsinfrastrukDen kommande infrastruktursatsningen
tur ändrat ton. Tågtrafiken genomgår
avsätter visserligen medel för att åtgären renässans och avsevärda satsningar
da en del av de problem som Stambanan.
krävs för att öka kapacitecom belyser, men den ligger
ten. Södra stambanan är den
alldeles för långt fram i tiden.
mest belastade av alla stam– Vi måste bygga bort flaskbanor – över 22 procent av
halsarna och det finns flera inden sammanlagda tågtrafiken
satser som redan nu kan sättas
i Sverige går längs sträckan
in för att motverka de hinder
Stockholm-Malmö och den
som finns. Det krävs förbättär i stort behov av kapacitetsringar i ett kortare tidsperförbättringar.
spektiv, så fokus måste skiftas.
Urban Widmark, ordförande för nätverket Stambanan. Urban Widmark, ordPositivt diskussionsklimat
förande för nätverket
com, jämför Södra stambaUtan åtgärder kan Södra
Stambanan.com.
nans sträckning med ett träd:
stambanan komma att bli en
utan stam blir det heller inga förgreningar.
bromskloss för fortsatt tillväxt. Ett bra
stambanenät är en förutsättning för att
– Regeringens aviserade satsningar på
regional-, fjärr- samt godstrafiken ska
järnvägsinfrastruktur tycker vi är oerfungera. Widmark menar dock att dishört positiva, men vi skulle helst se att
kussionsklimatet i dag är ett helt annat
satsningarna var mer inriktade på stamjämfört med bara något år sedan.
banorna än de är och då i synnerhet Södra stambanan. Stambanorna har fyllt
– Regeringen sänder ett starkt budskap
150 år och inte mycket har hänt på den
med en rejäl infrastruktursatsning och
fronten. Det motsvarar inte den kraftiga
det är bra att inte längre behöva motivera
utveckling som tågtrafiken har genomvarför man bör investera i järnvägen.
gått de senaste 10-15 åren och till syvenI dagarna har Stambanan.com initierat
de och sist är det hela en tillväxtfråga.
en konsultstudie som ska undersöka hur
i
Stambanan.com är ett nätverk i
vilket 26 kommuner – från Tranås i
norr till Trelleborg i söder – Region
Skåne och Regionförbunden i Jönköpings, Kalmar och Kronobergs
län samt Sydsvenska handelskammaren ingår. Nätverket arbetar med
järnvägs- och utvecklingsfrågor med
fokus på Södra Stambanan.
Fredentorpsgatan 1K, 281 47 Hässleholm
Tel: 0705-514225, E-post: [email protected]
man bör utveckla stambanan mellan Linköping och Hässleholm för att hantera den
ökande trafiken. Då det redan finns en levande diskussion om sträckan HässleholmMalmö och regeringen nyligen aviserade
sina planer på att bygga Ostlänken är det
främst banan mellan Linköping och Hässleholm som är i behov av uppmärksamhet.
Annons
www.stambanan.com
Inbjudan till seminarium
Välkommen till seminariet ”Aktuella
järnvägsfrågor” i Alvesta den 1 november
kl 13-16.30! Medverkande är bland
andra infrastrukturminister Catharina
Elmsäter-Svärd. Se www.stambanan.com
för program och anmälan.
© NextMedia
Storstadssatsa nu! – Stockholm och Göteborg
Kapacitetsutredningen konstaterar att kapacitetstaket redan är nått för den spårbundna länken mellan
Stockholm och Göteborg. Satsningar på ökad kapacitet efter Västra Stambanan är absolut nödvändiga för
att ta ansvar för infrastrukturen och möta den stora och växande efterfrågan på fungerande järnvägstrafik.
– Läget är ansträngt, minsta störning ger
idag stora effekter för all trafik på den
spårbundna länken mellan Stockholm
och Göteborg, säger Leif Walterum,
kommunalråd i Skövde och ordförande
i Västra Stambanegruppen.
– Sverige har inte råd att vänta med
en utökning. Satsar vi inte på den infrastruktur vi redan har och ökar kapacite-
ten, slår vi knut på hela arbetsmarknaden
och den pågående utvecklingen längs
stråket, fortsätter Leif.
Godstrafiken behöver ökat utrymme
Västra Stambanan är utpekad av Trafikverket som ett strategiskt godsstråk.
Mellan Stockholm och Göteborg transporteras varje dag stora mängder gods.
Jan Bremer tjänsteman
Västra Stambanegruppen, Leif Walterum (C)
kommunalråd Skövde
och ordförande Västra
Stambanegruppen.
Trafikverkets prognos för 2020 visar att
trafiken ökar med 66–76 godståg per
dygn jämfört med 2007, vilket är en ökning med 50 procent.
– För att klara klimatmålen arbetar
vi för att minska de tunga
vägburna transporterna. För
detta krävs en robust och
tillförlitlig spårbunden infrastruktur som kan ta emot
ökande godsvolymer, säger
Daniel Filipsson, kommunalråd i Alingsås.
teborg, kommer trycket ytterligare att
öka. För att möta dagens och framtidens behov, behöver sträckan Alingsås–
Göteborg snarast förses med ytterligare
dubbelspår och på sträckan Hallsberg–
Alingsås är behovet av långa
omkörningssträckor, ett tredje spår, utmed nuvarande
dubbelspår stora.
– Kommunerna har hög
planberedskap för en spårutbyggnad i närtid, konstaterar
Daniel.
– En framtida satsning på
en ny Götalandsbana är välKapaciteten räcker inte
kommen, men ligger för långt
för persontrafiken
Daniel Filipsson (M)
Den växande persontrafi- kommunalråd Alingsås. fram i tiden för att kunna lösa
problemen på Västra Stamken längs stråket ställer rebanan nu. Vi är övertygade om att båda
dan idag stora krav på spårsystemet.
satsningarna är nödvändiga, säger Leif.
När trängselskatterna snart införs i Gö-
i
Västra Stambanegruppen består av nio kommuner i anslutning till Västra Stambanan.
Gruppen har arbetat sedan 1999 för att utveckla Västra Stambanan som är en av de
mest trafikerade järnvägssträckorna i landet.
www.vastrastambanan.se
Annons
© NextMedia
31
Med service i fokus
Förra året tog Duroc Rail steget att flytta sin verksamhet till nya lokaler
för att kunna möta en allt större efterfrågan på sina tjänster. Nu är
verksamheten åter i full gång och företaget står väl rustat för att möta
marknadens ökande krav.
Under de senaste åren har klimatet för
järnvägsbranschen i Sverige förändrats.
Stora summor satsas på spårinfrastrukturen och vinsterna kommer i form av
mindre miljöpåverkan, regionförstoring
och bättre framkomlighet. Men utvecklingen medför även utmaningar. Ökande
trafik, tyngre laster och snabbtåg medför
ständigt ändrade behov av underhåll av
såväl räls som spår och kraven på kvalitet och prestanda ökar. Dan Bergman,
vd, berättar att flytten öppnat för ännu
bättre service för Duroc Rails kunder.
– Det fanns flera anledningar till flytten. Dels hade vi växt ur den gamla
verkstaden och dels ville vi utöka våra
tjänster kring underhåll av lokhjul. Därutöver utvecklas det hela tiden nya krav,
bland annat på ytterligare underhållsmoment och snabbare genomloppstider.
Datorstödda system och ny svarv
Över de senaste åren har villkoren för
underhåll av järnvägshjul ändrats markant. Många av de fordon som i dag
trafikerar svensk räls kommer från
kontinenten, vilket ställer annorlunda
krav på underhållet. I dag efterlyser
kunderna dessutom tätare underhållsintervall, mer dokumentation och ökad
spårbarhet.
– Vi har installerat en ny modern svarv
och vi håller på att implementera ett nytt
produktionssystem så att vi kan erbjuda
kvalitetssäkring och full spårbarhet för
våra kunder. Det vi i dagsläget arbetar
med är att bygga en komplett databas
över de hjul vi servar, så att vi genast kan
ta fram mätdata och historik på de hjul
som kommer in till oss. Vi sköter dessutom transporter till och från vår verkstad
av hjul som ska repareras.
Snabb och flexibel service
Duroc Rail är ett nischat företag som kan
sin marknad. Det är snabbt, flexibelt och
kan enkelt ställa om sin produktion för
att anpassa sig till skiftande förutsättningar.
– Vi erbjuder en helhet och vi servar
fort, för att minska både kostnader och
väntetid för våra kunder. Ett bevis på att
vi arbetar åt rätt håll är att vi nyligen ingått avtal med både AAE och Malmbanan om att serva deras hjul, vilket är en
stor volym för oss.
Flytten till nya lokaler har varit kostsam, men som Dan Bergman uttrycker det
har den också varit nödvändig. - På både
kort och lång sikt måste vi växa för att
möta både nuvarande och framtida krav
från våra kunder. Genom att vara tidigt
ute med att möta alla förändringar så klarar vi också av att serva våra kunder och
i förlängningen industrin på ett bra sätt.
i
Duroc Rail levererar underhåll av järnvägshjul till svenska
järnvägsoperatörer. Företaget är beläget i Luleå och tillgodoser norra tredjedelen av den svenska marknaden för
järnvägshjulunderhåll med bland annat AAE, SweMaint
AB och LKAB Malmtrafik AB som största kunder.
Duroc Rail
Kontorsgatan 37
973 42 Luleå
Tel: +46 920 354 06
Fax: +46 920 354 05
E-post: [email protected] www.duroc.com
Annons
© NextMedia
Svenska transporter behöver Meråkerbanan
En elektrifiering av den norska Meråkerbanan – som i Sverige övergår i
Mittbanan – har varit på dagordningen i många år, men finansiering har
uteblivit. Nu hoppas norrmännen på pengar i regeringens Nationella
transportplan 2013-2024.
Meråkerbanan är en del av den öst-västliga järnvägsaxeln mellan Trondheim
och det starka jämtländska turiststråket
med Åre som utvecklingsmotor, och vidare ut mot Sundsvall och Stockholm.
En länk med avgörande betydelse för såväl gods- som persontrafik, inte minst för
svenskt näringsliv.
I maj 2013 tar det norska Stortinget
beslut om sin Nationella transportplan.
Enligt Milian Myraunet, vd för Elbanen,
en förening som bildats för att påskynda
elektrifieringen av den eftersatta Meråkerbanan, är det hög tid att Stortinget
beslutar om en god och tidig finansiering
av bygget.
– Vår förhoppning är ett beslut där tidiga medel till en elektrifiering av Meråkerbanan avsätts i den Nationella
transportplanen; ett grepp som skulle öppna för effektiva, miljövänliga och framför
allt efterfrågade transporter i regionen.
Medel under 2014
Utredningar har visat att det skulle ge
betydande kostnadsrationaliseringar att
elektrifiera Meråkerbanan och Trönderbanan samtidigt. På grundval därav
Boden
Vännäs
i
En elektrifiering av Meråkerbanan bedöms
kunna öka godstransporterna från dagens
400 000 ton till 1,3 miljoner ton år 2020.
Timmertransporter, gruvnäring och energitransporter, kust till kusttransporter – från
norska hamnar till svenska och vidare
mot Finland och Ryssland samt kombitågsystem i triangeln Trondheim-Stockholm/
Hallsberg-Oslo berörs. Persontrafiken på
sträckan Trondheim-Östersunds framförs
i dag med dieseltåg, inklusive dieseldrift
har det norska Jernbaneverket beräknat
Om Meråkerbanan får finansiering
att det skulle kosta cirka 1,5 miljarder
redan under 2014, är visionen att ett
norska kronor att genomföra en elektrisvenskt elektrifierat tåg ska kunna köra
fiering av de två spåren. Kostnaden för
in på Trondheims bangård den 7 juni
Meråkerbanan utgör cirka en tredjedel.
2015.
– Det är på dagen 110 år sedan UnioFör att påskynda elektrifieringen har
nen mellan Norge och SveriSør-Trøndelag fylkeskommune
ge upplöstes. Det vore ett fint
och Nord-Trøndelag fylkessätt att befästa systerskapet
kommune, tillsammans med
våra länder emellan, fastslår
Regionförbundet
Jämtlands
Milian Myraunet.
län, tagit saken i egna händer.
Sammantaget har 20 miljoner norska kronor avsatts för
Narvik
att ge Jernbaneverket uppdraget att påbörja detaljprojekteringen av den nya banan.
Milian Myraunet, vd
– Målet är att projektering- Elbanen.
en ska vara klar i anslutning
Luleå
till att Stortinget tar beslut om den kommande transportplanen i maj 2013.
Umeå
Trondheim
Östersund
Långsele
Storlien
på elektrifierad svensk bana i 16 mil.
Dieseldrift belastar miljön och är dessutom
avsevärt mycket dyrare än eldrift.
Sundsvall
För mer information se:
www.ntfk.no/elbanen
www.stfk.no/elbanen
www.regionjamtland.se/elbanen
Epost: [email protected]
Tel: +47 91 83 38 82
Vasa
Bräcke
Borlänge
Storvik
Gävle
Oslo
Kil
k
rra
e
kag
Göteborg
Stockholm
32
Annons
© NextMedia
Pendlingsmöjligheter
avgör Mälardalens tillväxt
Mälarbanan och Svealandsbanan är viktiga för tillväxten i såväl
Västmanlands län som regionen i helhet. Men för att förbättra
möjligheterna till pendling behöver flera kritiska åtgärder genomföras.
När Citybanan i Stockholm är klar 2017
öppnas möjligheter för en utbyggd regionaltågstrafik som knyter Stockholm
och grannlänens större städer närmare
varandra. För Västmanlands läns kommuner och landsting är Citybanan en
viktig förutsättning för en utvidgad arbetsmarknad, varför de också är medfinansiärer till projektet.
– Men för att Citybanan ska ge full
utväxling krävs fler investeringar i anslutningen längs Mälarbanan och mellan Mälarbanan och Ostkustbanan
respektive Citybanan. De åtgärder som i
första hand krävs omfattar delen Tomteboda-Kallhäll, säger Ulrika Nilsson,
infrastrukturansvarig på Länsstyrelsen i
Västmanlands län.
– Innan utbyggnaden till fyra spår är klar
så har vi ingen riktig nytta av Citybanan,
framhåller landshövding Ingemar Skogö.
Viktiga spårutbyggnader
Länets näringsliv är beroende av tillgänglig infrastruktur för transporter av
både gods och arbetskraft. Gruvnäringen i Bergslagen har fått ett nytt uppsving
vilket innebär att malmtransporter kommer att ske på järnväg genom östra Mellansverige.
– Det är redan idag trångt på spåren
och det är viktigt att malmtransporterna inte konkurrerar bort persontrafiken.
Mötesspår och dubbelspår måste byggas
på delar av Mälarbanan och Svealandsbanan så att kapaciteten räcker till både
gods- och persontransporter, framhåller
Ulrika Nilsson.
Stark industribas
Ingemar Skogö ser det egna länet som en
viktig faktor i Mälardalens utveckling.
– Vi har en väldigt stark industribas
och energikompetensen i Sverige är i
hög grad koncentrerad till Västmanland.
Men för att kunna attrahera arbetskraft
med rätt kompetens är fungerande infrastruktur för arbetspendling avgörande
då den kompetens som företagen söker
många gånger finns utanför länet.
Ulrika Nilsson, infrastrukturansvarig,
och Ingemar Skogö, landshövding,
Länsstyrelsen i Västmanlands län.
En väl fungerande infrastruktur och
trafik till Stockholm och till övriga Mälardalen är viktigt inte bara för Västmanland utan för hela regionens utveckling,
understryker Ingemar Skogö.
– Prognoserna visar en fortsatt hög be-
folkningstillväxt i Östra Mellansverige och
det blir stor risk för överhettning i de centrala delarna. Stockholm orkar ju inte med
att bygga i takt med befolkningsökningen.
Västerås har planeringsberedskap och erbjuder ett attraktivt boende med fina lägen.
i
Länsstyrelsen är en statlig myndighet som
finns nära människorna i varje län. Vi är
en viktig länk mellan människor och kommuner å ena sidan och regering, riksdag
och centrala myndigheter å andra. Landshövdingen är chef för Länsstyrelsen och
har i uppdrag att följa utvecklingen och
informera regeringen om länets behov.
Västra Ringvägen 1, 721 86 Västerås
Tel: 021-19 50 00
www.lansstyrelsen.se/vastmanland
Annons
© NextMedia
Bara vinster med Götalandsbanan
Det satsas rejält på att bygga ut stora delar av tågtrafiken. Fortfarande
brister det dock i underhåll av och investeringar i sträckan Stockholm –
Göteborg via Jönköping, trots att det finns mycket att vinna på att
utveckla och komplettera infrastrukturen här.
– Ett första steg mot den framtida Götalandsbanan för snabbtåg, och mycket
positivt för Jönköpingsregionen.
Så sammanfattar Bengt Dahlqvist
(M), ordförande i Regionförbundet Jönköpings län, den av regeringen aviserade
investeringen i byggnationen av Ostlänken för snabbtåg mellan Stockholm och
Linköping och dubbelspår på delar av
sträckan Göteborg–Borås.
Beskedet öppnar upp för en fortsatt
utbyggnad av sträckorna Borås–Jönköping och Jönköping–Linköping, något
halsar och förseningar; spår anpassade
för snabbtåg ökar pendlingsalternativen
och gör järnvägssystemet mer tillgängligt
för godstrafik.
– Att bygga järnväg är att bygga system. Det fungerar inte att bara implementera delar av systemet, för då
fungerar inte helheten. I vårt län finns
det exempelvis fem kombiterminaler för
godstrafik och det krävs åtgärder för att på ett miljövänligt och kostnadsoptimalt sätt
effektivisera runt dem.
Foto: www.smalandsbilder.se
som är en viktig strategisk tillväxtfråga
för Jönköpings län.
Tillsammans med Jönköpings kommun och andra berörda parter har Regionförbundet den senaste
tiden genomfört en rad aktiviteter för att få med byggnationerna av Götalandsbanan i
regeringens infrastrukturplanering. Bengt Dahlqvist är enSatsning på motorväg
tusiastisk över de möjligheter
efterlyses
som Götalandsbanan skulle
Risken med att även fortmedföra, men besviken över
sättningsvis underlåta att inatt delar av sträckan är så efvestera i Götalandsbanan är
Bengt Dahlqvist (M),
tersatta och lågt prioriterade.
att regionens tillväxt stagneordförande i Regionför– Det fattas satsningar på bundet Jönköpings län. rar och att man tappar utvecklingspotential. Mot den
bland annat järnvägsinfra- Foto: Frida Halvardsson
bakgrunden är det många orstrukturen i den långsiktiga
ganisationer i länet som samverkar i ett
planeringen. Till exempel finns det i dag
så kallat tillväxtråd för att utveckla såväl
ingen järnväg mellan Borås och Jönköjärnväg som landsväg. Förhoppningen är
ping. Även om man från regeringen har
att även kunna väcka uppmärksamhet
valt att inte satsa på en utbyggnad av hela
för behovet av motorväg hela vägen från
Götalandsbanan i nuläget vore det rimligt
Stockholm till Göteborg via Jönköping
att fortsätta planeringen för hela sträckan.
för att öka framkomligheten och förbättra villkoren för näringslivet.
Regionförstoring och fria spår
I nuläget blickar Regionförbundet
Ett välutbyggt järnvägsnät handlar om
Jönköpings län framåt mot nationella
regionförstoring och att eliminera flask-
planen 2014-2025, då förutsättningarna
för infrastrukturutvecklingen kommer
att ses över igen.
– Utsikterna är goda och vi är övertygade om att hela Götalandsbanan snart
åter kommer att tas upp på agendan, avslutar Dahlqvist.
i
Regionförbundet Jönköpings län är
den politiska arenan för samverkan
och regional utveckling i regionen.
Förbundets uppdrag är att ansvara för
samordning av det regionala tillväxtarbetet samt främja hållbar utveckling
och tillväxt mot målet ett snabbare,
öppnare och smartare län. I Regionförbundet samverkar länets 13
primärkommuner och landstinget.
Regionförbundet Jönköpings län
Box 255
551 14 Jönköping
Tel: 036-10 75 57
Fax: 036-10 20 16
[email protected]
www.regionjonkoping.se
Annons
© NextMedia
33
Vectura:
”Vi planerar med
hela resan som mål”
– Tidiga skeden handlar för många om att ”projektera lite
övergripande”, för oss handlar det om att ställa rätt frågor.
Vad vill man åstadkomma, på vilket sätt och hur? Det säger
Anna Waldman Haapaniemi på Vectura, marknadsledande
teknikkonsultbolag inom transportinfrastruktur.
för många om att ”projektera lite överDet har snart gått fyra år sedan Banvergripande”, för mig handlar det om att
ket Projektering och Vägverket Konsult
ställa och svara på rätt frågor. Vad vill
slogs samman och det nya teknikkonvi åstadkomma, på vilket sätt och hur
sultbolaget Vectura bildades. Syftet var
åstadkommer vi de önskade effekterna?
att skapa en nischad teknikkonsultverkÄr det utbudet, restid eller tillförlitlighet
samhet med fokus på området transportvi vill förbättra, eller är allt lika viktigt
infrastruktur.
och i så fall varför? Svaren på
– Mitt uppdrag var att
dessa frågor ska följa projektet
bygga upp en expertenhet
till sista spadtaget.
med fokus på tidiga skeden,
det vill säga att komma in i
projekt när kunden fortfaOstlänken
rande funderar över vad som
Ostlänken är ett av de projekt
ska göras. I det här skedet
som Vectura arbetat med i ett
är svaret på frågan varför
tidigt skede. Det handlar om
man vill göra något av cenen 15 mil lång planerad dubtral betydelse, säger Anna
belspårsjärnväg mellan Järna
Waldman Haapaniemi, divi- Anna Waldman Haapa- och Linköping som Anders
niemi, divisionschef för
sionschef för Transport och Transport och Samhälle. Lundberg, seniorkonsult på
Samhälle.
Vectura, varit involverad i seI dag arbetar drygt 100 personer på
dan starten för tolv år sedan. Den nya
divisionen som hanterar alltifrån godsjärnvägen som ska knyta Östergötland,
och logistiklösningar och transportlösSödermanland och Mälardalen närmare
ningar kring resecentra, till hur olika
varandra med en ny genande länk i södra
trafikslag ska samverka och hur åtgärder
stambanan, är också en etapp i den framska finansieras.
tida Götalandsbanan mellan Stockholm
– Vi är väl rustade när det handlar om
och Göteborg, via Jönköping och Borås.
samhällsbyggnadsprojekt i tidiga skeden
Vectura har aktivt deltagit i förarbetet
och bistår våra uppdragsgivare med bra
och har fram till dags dato genomfört ett
underlag för att fatta rätt
flertal utredningar i samtliga
beslut, effektivt, klokt och
skeden, samt utarbetat viktiga
tryggt.
beslutsunderlag som ligger till
grund för den stora infrastruktursatsningen.
Utmaning
– Här handlar det inte bara
Anna Waldman Haapaniemi
om att bygga en järnväg, Ostpåpekar att det självfallet
länken är ett omfattande samär viktigt med bra och kosthällsbyggnadsprojekt. Och det
nadseffektiva tekniska lösär kommunerna längs sträckningar när man projekterar
Anders Lundberg, senian som gemensamt drivit fram
för vägar och järnväg. Men
orkonsult på Vectura.
projektet. Ostlänken byggs så
den stora samhällsvinsten
klart inte enbart för Trosa-, Nyköpings-,
ligger i vad man väljer för lösning.
Norrköpings- och Linköpingsborna, den
– Man måste hela tiden balansera och
byggs för hela Sverige. Men dessa komväga samhällsnytta mot intäkter och
muner har en väldigt viktig roll i projekkostnader och försöka bedöma vad olitet, säger Anders Lundberg.
ka alternativ får för effekter både i transSyftet med banan, ur transportsynportsystemet men också för samhället i
punkt, är att minska restiden och att
stort. Det är utmaningen, och även fascimed fler spår öka robustheten i resandet
nationen, med att jobba i samhällsbyggoch möjliggöra täta, snabba förbindelser.
nadsprojektens tidiga skeden.
Ostlänken kommer även att föra med sig
Utmaningen för hela branschen är,
betydligt snabbare restider för resenärer
enligt Anna Waldman Haapaniemi, att
till Småland, Sydsverige och Danmark.
verkligen tänka transportslagsövergripande och att få med funktionen ända in
i slutet av projektet.
Unikt projekt
– Utmaningen handlar inte bara om
– Det unika med Ostlänken är att det
att bygga det som är tekniskt möjligt,
har varit en parallell planeringsprocess
utan att bygga den funktion som faktiskt
mellan städerna längs med sträckan
efterfrågas, men då inte till vilken kostoch Banverket. På samtliga ställen har
nad som helst. Tidiga skeden handlar
man planerat de nya stationslösningar-
na tillsammans med omfattande stadsutvecklingsprojekt. Vi brukar säga att
kommunerna har planerat på tvären och
Trafikverket på längden i det här projektet.
För Vectura, och inte minst för Anders
Lundberg och kollegorna, har det stora
antalet aktörer och intressenter i projektet varit en utmaning.
– Jag tycker att samarbetet har fungerat bra, alla involverade har varit medvetna om att framväxten av Ostlänken är
mycket mer än ett infrastrukturbygge. I
Trafikeringsprojektet har vi från Vecturas sida från första början planerat med
hela resan som mål. Regionförbund, trafikhuvudmän och Banverket har tillsammans också mejslat fram en heltäckande
kollektivtrafiklösning som vi gemensamt
tror svarar upp till förväntningarna.
Kommunerna har också planerat för
en heltäckande lokal trafikförsörjning
med alla trafikslag, inte minst hur gångoch cykeltrafikanter skall kunna ta sig
till och från tåget.
Regeringen har nyligen gett grönt ljus
för Ostlänken. Hur känns det efter tolv
års planering?
– Det är förstås oerhört roligt att jobba med projekt som realiseras och blir
verkliga. Nu blickar vi ivrigt framåt mot
nästa fas – detaljplaneskedet.
i
Vectura är marknadsledande teknikkonsulter inom transportinfrastruktur.
Vi löser komplexa transportutmaningar och står för ett unikt kunnande i
samspelet mellan transportslagen. Tillsammans med våra kunder utvecklar vi
hållbara transportsystem och erbjuder
tjänster inom utredning och analys,
projektering, bygg- och projektledning
samt drift och underhåll. Vi är 1200
konsulter och finns på ett 40-tal orter i
Sverige, Norge och Danmark.
Vectura Consulting AB
Svetsarvägen 24
171 11 Solna
Tel: 0771–159159
www.vectura.se
34
Annons
© NextMedia
Vansbro möter branschens behov
Alltifrån att Vansbro Järnvägsskola startade 2008 har man anordnat
utbildningar med utgångspunkt i järnvägsbranschens behov. Nu satsar
man ännu hårdare på att erbjuda industrin företagsanpassade kurser,
skräddarsydda efter kundernas önskemål.
bjuda kurser anpassade efter branschens
Sedan Vansbro Järnvägsskola grundades
krav. Företagen efterlyste möjligheter att
har man fokuserat på att att utbilda spårvidareutbilda redan anställd personal,
svetsare och bantekniker och det är nånågot Vansbro genast svaragot man gör synnerligen bra.
de på.
En överväldigande majoritet
– Vi utformar kurserna för
av de utexaminerade studenatt motsvara aktuella behov.
terna får jobb nästan innan de
Såväl innehåll som utbildgått klart den 55 veckor långa
ningsort kan anpassas efter
yrkeshögskoleutbildningen
kundernas villkor och vi förNordisk spårsvetsare.
lägger till och med kurserna
Erik Gyllenvåg är utbildså att de stämmer överens
ningsledare på Vansbro. Han
med toppar och dalar i branberättar att skolan trots sina
Erik Gyllenvåg, utbildgoda resultat är ganska okänd, ningsledare på Vansbro schens arbetsflöde. Vi arbetar
hårt med detta.
något han tycker är tråkigt.
Järnvägsskola.
– De som känner till oss är
ofta sådana som arbetat ihop med någon
Vidareutbilda för framtiden
av våra studenter eller som själva varit
I och med att regeringen aviserat stora
här och de brukar återkomma närhelst
satsningar på järnvägsinfrastruktur hopde behöver kompletterande kurser. Det
pas Erik Gyllenvåg att branschen ska få
är ett väldigt bra betyg. Vi har massor
luft under vingarna.
att erbjuda järnvägsbranschens personal,
– Många aktörer står i startgroparna,
så vi satsar naturligtvis på att uppmärkivriga att komma igång. Förvisso komsamma dem på att vi finns.
mer det att dröja lite innan resurserna
når marknaden, men den som är framsynt satsar naturligtvis på att utbilda sin
Erbjuder företagskurser
personal nu, innan arbetet börjar på allÖver årens lopp har Vansbro Järnvägsvar. Befinner man sig mitt i ett uppdrag
skola nämligen satsat allt mer på att er-
Aron Davidsson, Jan Holma
och huvudlärare Tom Andersson YH-utbildningen Nordisk
spårsvetsare 2011-2012.
är det svårt att avvara sin personal för
kompetensutveckling.
Vid Vansbro har man utmärkta förutsättningar för att bli det självklara valet
för företag som vill satsa på utbildning.
Både geografiskt och ekonomiskt har
skolan självklara fördelar jämfört med
andra institutioner och det finns betydande kontaktnät och know-how att till-
gå. Även föreläsarna har ena foten kvar i
industrin och arbetar utanför skolans ramar under stora delar av året.
– Om tio år kanske marknadens behov av
spårsvetsare har mättats, men då kommer vi
på Vansbro att möta framtidens krav. Som
våra ledord säger satsar vi på flexibilitet,
kvalitet och samarbete och det gäller hela
vår verksamhet, avslutar Erik Gyllenvåg.
i
Vansbro Järnvägsskola erbjuder flertalet
företagsanpassade kurser. Senast i raden
av godkända kurser: På- och reparationssvets samt Formsvets. Skolan utbildar
även spårsvetsare genom yrkeshögskoleutbildningen Nordisk spårsvetsare.
Vansbro Järnvägsskola arbetar efter
kursplaner som är godkända av Transportstyrelsen.
Parkgatan 8, 780 50 Vansbro
Tel: 0281-753 58, E-post: [email protected]
Annons
www.vjvs.se
© NextMedia
Klartecken att bygga Europakorridoren
När regeringen presenterade höstbudgeten stod det klart att
Europakorridoren kommer att byggas.
– Det känns oerhört bra. Nu läggs en viktig pusselbit på plats som
bidrar till att Sverige förblir konkurrenskraftigt även framöver, säger
Gunnar Sibbmark, VD för Europakorridoren.
Arbetet med att förverkliga Europakorridoren inleddes på 90-talet. En av nyckelpersonerna under hela resan har varit
Gunnar Sibbmark, VD för Europakorridoren. Sedan starten har målet för
Europakorridoren, som är en förening
bestående av bland annat kommuner,
städer och län, varit att få till stånd en
effektiv järnvägstrafik med höghastighetståg i viktiga delar av Sverige, se faktaruta.
– Det går inte att utveckla näringslivet
om inte kommunikationerna fungerar.
Med Europakorridoren kommer tillväxten att gynnas. Snabba förbindelser innebär att människor kan söka arbete på fler
orter och arbetsgivarna får lättare att hitta personer som har rätt kompetens, säger Gunnar Sibbmark.
När företag expanderar får fler jobb
och skatteintäkterna ökar, vilket i sin tur
är grunden för skolor, sjukvård och kollektivtrafik.
Bra höstbudget
Det var i samband med att regeringen
presenterade höstbudgeten som det stod
klart att arbetet med Europakorridoren
ska påbörjas, förutsatt att Riksdagen ger
sitt godkännande. Regeringen gick ut med
att den ska bygga ut sträckan StockholmLinköping och Göteborg – Borås. I en intervju sa Anders Borg att tågen skulle gå i
250 km/h eller ändå fortare. Det innebär
att han talar för höghastighetståg.
– Beskedet är mycket positivt. Men jag
vill att utbyggnaden ska gå snabbare. Det
finns gott om utländsk arbetskraft att anlita. Dessutom anser vi att staten ska starta
ett bolag som ska bygga och driva banorna, säger Gunnar Sibbmark och fortsätter.
– Dessutom tycker jag att staten ska
låna pengar och skriva av investeringen
på 50 år. Som reglerna är nu skrivs allt av
direkt, vilket är dumt. Varför ska dagens
generation betala allt för tågbanor som
kommer att användas i minst 100 år?
Gunnar Sibbmark, VD för Europakorridoren, är glad. I samband med att regeringen presenterade höstbudgeten stod det klart att arbetet med Europakorridoren kommer att inledas.
i
Europakorridoren baseras på utbyggnad av två banor:
1. Europabanan, som följer E4:an, och sträcker sig
mellan Stockholm, Jönköping, Köpenhamn och
Hamburg.
2. Götalandsbanan, som följer ett öst-västligt stråk utmed riksväg 40, från Stockholm över Jönköping till
Göteborg.
www.europakorridoren.se
Tillsammans med våra ingenjörer har vi utvecklat
Megaswing, en banbrytande intermodal godsvagn vars
flexibilitet låter på- och avlastning av gods ske på bara 3
minuter och som är godkänd för trafik i hela Europa.
Vagnen – för semitrailers (även icke lyftbara)
– lastas och lossas varhelst det finns en jämn, hårdgjord yta bredvid järnvägsspåret vilket gör din transportvardag enklare och skräddarsyr din logistik. Ett utmärkt alternativ till konventionella containerterminaler
– men med skillnaden att man lastar och lossar där
godsflödena uppstår.
Och utnyttjandegraden av järnvägstransporter ökar
avsevärt när fler aktörer enklare får tillgång till ”egna
kombiterminaler” – vilket inte minst får uppenbara
positiva konsekvenser för miljön.
Och kanske bäst av allt, ett effektivare sätt att
consum
SvenSk ingenjörSkonSt
är långt framme;
nu kan alla SemitrailerS åka järnväg.
dramatiskt förkorta avståndet till slutkunden, är svårt
att föreställa sig.
På www.kockumsindustrier.se finns all fakta om
Megaswing och vår idé om hållbara transporter.
Surfa dit så vi tillsammans kan börja planera
en ny logistisk era.
Ta godset närmare kunden – lasta och lossa praktiskt taget var
som helst – flexibelt och tidseffektivt. Utnyttja schematider bättre
och framför allt – sätt gods på spåret istället för i terminalköer.
Kockums Industrier, Stora Varvsgatan 14, SE-211 19 Malmö. Tel: +46 (0)10 492 94 00. Fax: +46 (0)10 492 94 99. www.kockumsindustrier.se
Kockums Industrier är norra Europas ledande tillverkare av specialdesignade järnvägsvagnar för godstransporter, har 85 medarbetare och omsätter 200 M SEK. Företagets historia sträcker sig tillbaka till 1859 då järnvägen kom
till Sverige. Under årens lopp har Kockums Industrier levererat drygt 14 000 vagnar. Bland uppdragsgivarna märks LKAB, Green Cargo, Autolink, Auto Transport Service, InfraNord, EWS, med flera.
I juni 2007 förvärvades SweMaint, Skandinaviens ledande reparations- och underhållsföretag inom godsvagnssektorn, med ett väl utvecklat nätverk av verkstäder på strategiska platser. Förvärvet innebär ett industrilogiskt
samarbete som gör godstransporter på järnväg ännu mer konkurrenskraftiga. Den nya företagsgruppen omfattar närmare 330 medarbetare och omsätter 600 M SEK.
Nyckeln för Sverige
Stråket Stockholm – Göteborg via Mälardalen
Vägen mellan Sveriges två största städer via Mälardalen och Skaraborg är
central för Sveriges person- och godstrafik. Fungerar inte transporterna
tillfredsställande får det ödesdigra konsekvenser för industrin och tillväxten.
Vi kallar det för Nyckelstråket!
Med projekt Nyckelstråket vill vi se:
Fler och tidigare investeringar i infrastrukturen
Bättre transportslagsövergripande insatser för att stärka hela
transportsystemets kapacitet, säkerhet och robusthet
Storregionalt samarbete
För ytterligare information www.handelskammarenmalardalen.se
Nyckelstråket projektleds av Handelskammaren Mälardalen
Akershus
1
2
5
Storo
Ullevål stadion
Forskningsparken
Carl Berners plass
Blindern
Tøyen
Majorstuen
Stortinget
Grønland
6
Bekkestua
Höghastighetståg - ett
skandinaviskt projekt!
OSLO
Nationaltheatret
Jernbanetorget (Oslo S)
2
Østerås
4
Bergkrystallen
3
Mortensrud
Østfold
PLANERAD RESTID FRÅN OSLO TILL
GÖTEBORG MED HÖGHASTIGHETSTÅG
1:15
GLOBAL KONKURRENSKRAFT
Borås
Ett skandinaviskt höghastighetsnät minskar restiden mellan de
skandinaviska huvudstäderna till 3 timmar och möjliggör en grön
tillväxtregion med 12 miljoner invånare.
Västra Götaland
Angered
Bergsjön
4
EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR
Höghastighetsjärnväg byggs snabbare och med högre prestanda till
samma byggkostnad som konventionell järnväg. Med den senaste
byggtekniken med broförlagd höghastighetsbana (en teknik från
Japan) är det möjligt att bygga hela sträckan på bara 4 år.
7
Länsmansgården
5
Därmed blir projektet en mycket lönsam infrastrukturinvestering som
ger stora socio-ekonomiska vinster för länderna.
RatGionen
BOtralst
TECen
GÖ
PLANERAD RESTID FRÅN
GÖTEBORG TILL STOCKHOLM
MED HÖGHASTIGHETSTÅG
2:00
14 PARTNERS
Oslo kommune, Business Region Göteborg , Göteborgs Stad, Region
Skåne, Malmö stad, Københavns kommune, Region Hovedstaden,
Akershus fylkeskommune, Østfold fylkeskommune, Västra Götalandsregionen, Region Halland, Helsingborgs stad, Trafikverket och Statens
vegvesen arbetar tillsammans för att realisera visionen.
www.8millioncity.com
7
Tynnered
5
Torp
2
4
PLANERAD RESTID FRÅN
GÖTEBORG TILL KÖPENHAMN
MED HÖGHASTIGHETSTÅG
TYCK TILL!
Mölndal
1:15
Facebook.com/8millioncity
Farum
Fredrikssund
I
C
I
I
M
Bx
Halland
Helsingør
Hillerød
3
Kålltorp
Helsingborg
Klampenborg
C
1
Hässleholm
PLANERAD RESTID FRÅN
MALMÖ TILL STOCKHOLM
MED HÖGHASTIGHETSTÅG
2:35
KØBENHAVN
Hovedbanegården
Lund
MALMÖ
Centralstationen
Høje Taastrup
5
Bx
Triangeln
PLANERAD RESTID FRÅN KÖPENHAMN
TILL HAMBURG MED HÖGHASTIGHETSTÅG
1:30
2
Ystad
Hyllie
3
Trelleborg
Lufthavnen
Kastrup Airport
EUROPEISKA UNIONEN
Europeiska regionala
utvecklingsfonden