Transcript Verksamhetsplan 2012–2014 - Kollektivtrafikskribenterna

Verksamhetsplan
2012–2014
Innehåll
vd har ordet
3
stora förändringar står för dörren
5
5
6
6
6
Ny kollektivtrafiklag Västra Götalandsregionen kan bli ensam ägare
Trängselskatt i Göteborg
Fördubblad kollektivtrafik
ett internt målstyrningsarbete har börjat
På väg mot 2025 Ny pris- och sortimentsstrategi
Målbilder och kollektivtrafikprogram
K2020 – Framtidens kollektivtrafik i Göteborgsområdet
Målbild för kollektivtrafiken i Skaraborg 2025
Målbild för kollektivtrafiken i Sjuhärad 2025
Målbild för kollektivtrafiken i Fyrbodal 2025
Resandemål – en konsekvens av ägarnas målbilder
Marginalkostnaden högre än marginalintäkten
MÅLUPPFYLLELSE OCH FRAMTIDA ÅTGÄRDER
8
13
13
14
14
15
15
16
16
16
18
ÅL 4 Tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning 35 M
Västtrafik planerar följande 2012–2014
36
Kolla-projektet i Göteborg avslutat 2010
37
MÅL 5 Jämställdhetsmålet
Västtrafik planerar följande 2012–2014
ÅL 6 Miljömålet M
Kollektivtrafikens miljöpåverkan minskar successivt
Västtrafiks miljö- och klimatstrategi
Västtrafik planerar följande 2012–2014
MÅL 7:1 Nöjdhetsmålet Nöjdheten minskade under 2010
Nöjd med senaste resan minskade till 78 procent
Västtrafik planerar följande 2012–2014
ÅL 7:2 Trafiksäkerhetsmålet
M
Trafiksäkerhetsförbättrande åtgärder
Västtrafik planerar följande för att öka trafiksäkerheten
Öka tryggheten
Västtrafik planerar följande för att öka tryggheten
MÅL 8 B
eställarnöjdhet
MÅL 1 Resandemålet 18
Västtrafik planerar följande 2012–2014
18
OFFENSIVA PLANER KRÄVER STARK EKONOMI MÅL 2 Tillgänglighet till skola, arbete, service
och fritidsaktiviteter Affärsområde Göteborgs Regiontrafik
Affärsområde Göteborgs Stadstrafik
Affärsområde Fyrbodal
Affärsområde Sjuhärad
Affärsområde Skaraborg
Affärsområde Anropsstyrd trafik
Infrastruktur
21
21
23
26
28
29
31
31
ÅL 3 Målet en ’rundare’ region M
Västtrafik planerar följande 2012–2014
33
33
Förutsättningar för långtidsprognosen Kommentarer till långtidsprognosen
Att utöka och förbättra trafiken kostar pengar
Riskanalys avseende långtidsprognosen
Investeringsbehov 2012–2016
västtrafiks organisation
Planeringsprocess och beslutsgång
På väg mot ett processorienterat arbetssätt
Verksamhetsplanen 2012–2014 är utarbetad av Jan Efraimsson, tel 031-62 92 89, [email protected].
Verksamhetsplanen finns som pdf för nedladdning på vasttrafik.se (sökväg Om Västtrafik, Dokumentarkiv).
Foto: Allan Karlsson, Jeanette Larsson, Thomas Harrysson. Grafisk produktion: Appellera. Tryck: Typoprint Göteborg maj 2011.
38
38
40
41
43
43
44
44
44
44
46
46
46
48
48
49
49
49
52
52
54
55
57
57
58
VD har ordet
Det har aldrig hänt så mycket i kollektivtrafiken som nu och detta gäller i
synnerhet för oss som bor i Västsverige. Den 1 januari 2012 träder den nya
kollektivtrafiklagen i kraft. Från samma tidpunkt kommer Västtrafik, enligt
ett inriktningsbeslut, att ha en ny ägare, Västra Götalandsregionen. Ett år
senare införs trängselskatt i Göteborg.
Förväntningarna är stora, mycket stora, på kollektivtrafikens förmåga att
attrahera fler resenärer. Idag har vi kvalitetsproblem i trafiken och invånarnas och resenärernas nöjdhetskurvor pekar nedåt. Det krävs krafttag som
aldrig förr för att lyfta kollektivtrafikens kvalitet och komma upp i nivå
med resenärernas krav och förväntningar. Utmaningarna är stora men vi
ska klara det genom att inta rätt fokus under de närmaste åren – fokus där
resurser sätts in på resenärernas planhalva. Hela, rena och driftsäkra fordon
som kommer tid, störningsinformation innan och under resan, ett biljettsortiment som motsvarar resenärens behov och ett betalsystem som fungerar
och som sänker tröskeln för alla som ska bryta och byta resevanor.
Västtrafiks vd Lars Backström
i samband med invigningen av den nya
snabbfärjan i södra skärgården i maj
2010.
Det finns idag en grundmurad politisk enighet kring kollektivtrafikens betydelse för samhällsutvecklingen. Enigheten finns på nationell nivå och den
finns här hos oss, både regionalt och i kommunerna.
Vi står i ett läge där kollektivtrafiken har en helt annan omfattning, roll,
betydelse och status än den hade vid den senaste reformen i början av 1980talet. Kollektivtrafiken betraktas idag som en väsentlig del av lösningen för
att skapa goda kommunikationer, hög framkomlighet och bättre miljö i de
stora städerna. Den ses som en viktig del för att minska olyckorna i trafiken. Den är självklar i diskussionerna om att skapa ett samhälle med konkurrenskraft och tillväxt som samtidigt är långsiktigt hållbart. Satsningar
på kollektivtrafiken betraktas allmänt som sunda investeringar som alla får
stor nytta av i framtiden.
Skövde den 27 maj 2011
Lars Backström
vd
verksamhetsplan 2012–2014 | 3
västtrafiks Vision
Västtrafiks vision är: ”Västtrafik – det
naturliga valet när man reser”. En
viktig del i verksamheten är att skapa
bilden av Västtrafik, att bygga upp
och stärka varumärket Västtrafik.
Bolagets image ska stämma överens
med kärnvärdena: Enkelt, Mänskligt
och Pålitligt.
västtrafiks Affärsidé
På uppdrag av ägarna organiserar och
utvecklar Västtrafik kollektivtrafiken
i Västra Götaland genom att ta reda
på invånarnas resbehov och köpa
den trafik som behövs. Verksam­heten
­finansieras med biljettintäkter och
ägar­ersättning.
stora förändringar
står för dörren
Verksamhetsplanen 2012–2014 kan bli den sista i sin nuvarande tappning. De
mål som formulerats av Västtrafiks ägare och som hittills följts upp i verksamhets­
planerna kommer troligen inte att gälla efter 2011, samtidigt som nya mål ännu
inte är ­form­u­lerade. Detta hänger samman med inriktningsbeslutet att överföra
ägandet och ansvaret för kollektivtrafiken till Västra Götalandsregionen från
januari 2012.
Inte på många decennier har det hänt så mycket inom kollektivtrafiken
som just nu. En ny kollektivtrafiklag, ägarfrågan, trängselskatter i Göteborg
och fördubblingsprojektet är spännande utvecklingsfrågor som kommer att
gagna resenärer och invånare.
Ny kollektivtrafiklag
Från januari 2012 gäller en ny lag för svensk kollektivtrafik och en tidsepok
på trettio år närmar sig nu sitt slut. Med den nya lagen är det fritt fram för
kommersiella aktörer att träda in på marknaden – framtidens kollektivtrafik
kommer att omfatta såväl kommersiell som samhällsköpt trafik. Den samhällsköpta trafiken kommer att dominera för lokalt och regionalt resande.
Trafikhuvudmannen avskaffas som begrepp och istället kommer det att
finnas en regional kollektivtrafikmyndighet i varje län. I Västra Götaland
blir regionen myndighet, och strategiska beslut som rör kollektivtrafikens
utveckling kommer att tas av en politisk nämnd i Västra Götalandsregionen.
Myndigheten ska enligt lagen ansvara för att ta fram ett trafikförsörjningsprogram som visar behovet av kollektivtrafik i länet.
Övergripande mål 1999–2011
De sju mål som Västtrafiks ägare formulerat
har varit vägledande för hela verksamheten,
både när det gäller långsiktiga och kortsiktiga åtgärder.
1.Västtrafiks marknadsandel och antalet
kollektiva resor ska öka.
2.Västtrafik ska bidra till att skola, arbete,
service och fritidsaktiviteter inom och utanför Västra Götaland blir mer tillgängliga
för invånarna.
3.Västtrafik ska verka för att utveckla de
långväga resmöjligheterna så att Västra
Götaland blir ’rundare’.
4.Västtrafik ska öka tillgängligheten till kollektivtrafiken för personer med funktionshinder och arbeta för en samordning av
allmän och särskild kollektivtrafik.
5.Västtrafik ska utforma kollektivtrafiken så
att jämställdhet mellan könen främjas, det
vill säga så att både kvinnors och mäns
resandebehov tillgodoses.
6.Västtrafik ska erbjuda trafik med god miljöanpassning.
7.Invånarna ska vara mycket nöjda med
Västtrafik. Kollektivtrafiken ska uppfattas
som det bästa sättet att tillgodose resbehov och uppnå ”nollvision”.
8.Utöver de sju övergripande målen har
Västtrafik som mål att ägarna – som
också är beställare – ska vara nöjda med
Västtrafiks sätt att sköta verksamheten.
Processen att utveckla kollektivtrafiken kommer i hög grad att bygga på öppenhet och samråd med kollektivtrafikens intressenter. Västra Götalandsregionen ska efter samråd besluta om vilken trafik som ska vara kommersiell
och vilken trafik som ska upphandlas, den så kallade allmänna trafikplikten. Myndigheten kan också överlåta till ett aktiebolag att sluta avtal med
trafikutövare för att driva trafik i områden eller linjer som ingår i den allmänna trafikplikten.
Nuvarande trafikavtal mellan trafikhuvudman och trafikföretag har i regel
en avtalslängd på cirka åtta år. Därmed upphandlas i genomsnitt 10–15 procent av trafiken varje år. När lagen träder i kraft 2012 kommer således huvuddelen av dagens upphandlade trafik att fortsätta i flera år framåt. Kommersiella företag kommer att ha möjlighet att starta trafik som är parallell
med den upphandlade trafiken. Men den största möjligheten för trafikföre­
tagen uppstår när trafikavtal löper ut och myndigheten ska ta ställning till
om ny trafik ska upphandlas eller drivas kommersiellt. Marknadstillträdet
för kommersiella aktörer kommer sannolikt att ske successivt under många
år efter att lagen trätt i kraft.
stora förändringar står för dörren
verksamhetsplan 2012–2014 | 5
Västra Götalandsregionen kan bli ensam ägare
När Västtrafik bildades 1999 valde de kollektivtrafikansvariga – kommunerna och Västra Götalandsregionen – ett delat ägarskap av Västtrafik.
Under senare år har ägarna fört en politisk dialog om förändringar i aktieägaravtalet. Den 28 maj 2010 tog ägarna ett gemensamt inriktningsbeslut att från januari 2012 överföra ansvaret för kollektivtrafiken till Västra
Götalandsregionen. Regionala ägarrådet har i uppdrag att föreslå ett nytt
avtal som ska gälla från januari 2012. Formellt beslut angående nytt avtal
planeras ske våren 2011.
Tidpunkten för när Västra Götalandsregionen tar över Västtrafik och när
den nya kollektivtrafiklagen träder i kraft sammanfaller. Det praktiska arbetet med trafikavtal, planering, trafikinformation etc kommer att skötas
av Västtrafik som aktiebolag.
Trängselskatt i Göteborg
I maj 2010 beslutade riksdagen att trängselskatt ska införas i Göteborg den
1 januari 2013. Det är en fantastisk möjlighet att få fler resenärer att ställa
bilen och i stället resa med kollektivtrafiken. Att skapa kapacitet i kollektivtrafiken för att ta emot nya resenärer blir en utmaning. Kollektivtrafiken
måste också bli mer attraktiv för att attrahera nya resenärer. Även kollektivtrafikens framkomlighet, restider och störningskänslighet måste förbättras.
Så här vill vi köra när vi får trängselskatt 2013
oktober 2010
I en PM ’Så här vill vi köra när vi får trängselskatt 2013’ beskrivs Västtrafiks idé om
kollektivtrafiken 2013.
Syftet med trängselskatten är att minska trängseln i centrala Göteborg och
att förbättra miljön men också att medfinansiera det västsvenska paketet, VP,
där bland annat Västlänken, Marieholmstunneln, en ny Göta älvbro och ett
antal kollektivtrafikåtgärder ingår. Totalt planeras investeringar för 34 miljarder kronor, varav staten står för hälften och Göteborgs Stad, Västra Götalandsregionen, Landstinget Halland och trängselskatten står för hälften.
Trängselskatten gäller för svenskregistrerade fordon som körs in i och ut
ur centrala Göteborg vardagar mellan klockan 06:00 och 18.29. Avgiften
blir högst under pendlingstiderna morgon och eftermiddag. Det är vid
dessa tider då kollektivtrafiken redan idag har som flest resenärer och alla
kollektivtrafikfordon är i trafik. Behovet av nya tåg, spårvagnar och bussar
kommer därför att öka som en följd av trängselskatten.
Trängselskatten blir ett systemskifte med ett mer effektivt och miljöanpassat resande och kollektivtrafiken blir ett medel att utveckla Göteborg och
Göteborgsområdet.
Fördubblad kollektivtrafik
Under 2008 presenterade en enad kollektivtrafikbransch sin ambition att
fördubbla kollektivtrafikens marknadsandel i Sverige. I denna ’Partnersamverkan för en fördubblad kollektivtrafik’ ingår Svensk Kollektivtrafik,
Svenska Bussbranschens Riksförbund, Branschföreningen Tågoperatörerna,
Svenska Taxiförbundet och Sveriges Kommuner och Landsting. Det övergripande målet är att kollektivtrafikens marknadsandel ska fördubblas på
sikt. Ett mål på vägen är att antalet resor med kollektivtrafik fördubblas
till år 2020.
6 | verksamhetsplan 2012–2014
stora förändringar står för dörren
Ett exempel på åtgärder för att nå målet är att branschen har enats om en
ny avtalsprocess som bygger på utvecklade samarbetsformer och ökad affärsmässighet. Ledstjärnan är att bättre ta tillvara den samlade kompetensen
hos trafikföretag, beställare och andra berörda parter. Även om parterna i
fördubblingsprojektet inte är delaktiga i beslut och finansiering av kollektivtrafiken, är det av stor betydelse att diskutera ambitioner och samverkansformer och att ta fram rekommendationer för att utveckla en kollektivtrafik
som gagnar både resenärer och samhälle.
I Västra Götalandsregionen har samtliga fyra kommunalförbund utarbetat
målbilder för kollektivtrafiken 2025 som står i samklang med fördubblingsprojektet.
stora förändringar står för dörren
verksamhetsplan 2012–2014 | 7
ett internt målstyrnings­
arbete har börjat
2010 tog Västtrafik de första stegen för att få en tydligare målstyrning av
verksamheterna. Målstyrning är nödvändig för att veta i vilken utsträckning
strategin för att nå de övergripande resandemålen fungerar och om insatserna ger önskade resultat.
Målstyrning behövs också för att hela organisationen på ett strukturerat sätt
ska dra åt samma håll och fokusera på samma sak. Alla enheter, avdelningar
och medarbetare måste vara medvetna om sitt ansvar och sina roller, för
att organisationen som helhet ska nå uppsatta mål. På alla nivåer omsätts
därför målen till uppgifter eller aktiviteter som går att mäta.
När det gäller de uppsatta målen inom Västtrafiks miljöarbete och arbetet
för att öka tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning, har vi
på senare år sett tydliga och positiva förändringar i organisationen. Ambitionen att få miljö- och tillgänglighets­aspekterna att bli integrerade delar av
hela Västtrafiks arbete har börjat slå igenom – miljöhänsyn och tillgänglighet är på god väg att bli hygienfaktorer i Västtrafik.
Från resenärernas perspektiv
Västtrafiks metod för målstyrning görs från resenärernas perspektiv. Det är
på deras planhalva som resultaten mäts och jämförs med uppsatta mål. Utgångspunkten för mätningarna är de sju mål för verksamheten som Västtrafiks ägare har lagt fast. Bland målen har vi särskilt fokuserat på de övergripande resandemålen som bygger på ägarnas regionala målbilder och på
den utvecklingspotential Västtrafik ser.
De övergripande resandemålen är sedan nedbrutna och anpassade till Västtrafiks affärsområden. Där framgår det hur stor resandeökningen per affärs­
område ska vara per år, för att Västtrafik som helhet ska uppnå fördubblingsmålet 2025. Affärsområdenas målbilder är kopplade till planerade
investeringar i infrastruktur i Västsverige, eftersom målen är beroende av
att enskilda satsningar på infrastrukturen genomförs. Mål och förutsättningar måste vara i balans.
Västtrafiks mål för 2013 är att öka resandet till 257 miljoner delresor, öka
kundnöjdheten till 70 procent samt nöjdheten med senaste resan till 85
procent.
8 | verksamhetsplan 2012–2014
intern målstyrning
Övergripande mål
Utfall 2010
Mål 2013
Mål 2025
Fördubblat resande 2025
226,8 milj
257 milj
405 milj*
Andel nöjda med Västtrafik
54 %
70 %
77 %
Andel nöjda med senaste resan
79 %
85 %
87 %
jmf med 2006, delresor
*4
05 milj ska jämföras med 202 miljoner 2006 eftersom fördubblingsmålet
utgår från 2006 års siffror.
Västtrafik ska således år för år kunna redovisa hur investeringar i infrastruktur tillsammans med förändringar i trafiken samvarierar med resandeökningar, nöjd kundmål och kundernas nöjdhet med den senaste resan.
mätning av kundnöjdheten
Kundnöjdheten mäts årligen genom
särskilda intervjuundersökningar.
Resultat för 2010 års mätning:
a. Mycket nöjd: 9 %
b. Nöjd: 45 %
c. Varken nöjd eller missnöjd: 34 %
d. Ganska missnöjd: 10 %
e. Mycket missnöjd: 2 %
Grupperna a. och b. ger sammanlagt
54 procent nöjda kunder. Observera
att de kunder som svarat ’varken eller’
inte räknas som nöjda kunder.
Politiken kommer att få direkt återkoppling i form av siffror om resande
och kundnöjdhet i förhållande till att investeringar blir genomförda. Vid
eventuellt förändrade, uppskjutna eller uteblivna investeringar ska även
sådana effekter kunna mätas.
Detta blir ett nytt och levande samspel mellan politikerna som beställer
kollektivtrafiken och resenärerna som använder den.
Strategin för att nå målen
Strategin är den metod som Västtrafik ska använda för att nå de övergripande resan­demålen. Strategin är att:
• Sänka tröskeln till kollektivt resande.
• Låta våra resenärer hjälpa oss att prioritera.
• Erbjuda modern kollektivtrafik med kommersiellt driv.
De tre punkterna i strategin går att omsätta i påståenden om hur rese­
närererna upplever oss. 2013 vill vi att den andel av resenärerna som instämmer i följande påståenden ska vara:
Resenärens uppfattning
Andel resenärer som instämmer
Utfall 2010
Mål 2013
Det är enkelt att åka med Västtrafik
66 %
70 %
Västtrafik är lyhörda för synpunkter
28 %
55 %
Jag kan lita på att jag kommer fram i tid
45 %
60 %
52 %
60 %
om jag åker med Västtrafik
Det går snabbt att åka med Västtrafik
När vi frågar våra resenärer hur de upplever oss, måste frågorna vara formulerade så att de ger besked om hur väl strategin fungerar i verkligheten.
Det är där vi ska göra skillnad. Mätningarna ska göras kontinuerligt. Det
är främst genom intervjuer som vi ska fånga upp resenärernas upplevelser
och koppla till resenärsperspektivet.
Resenärens uppfattning om Västtrafik mäts
i Kollektivtrafikbarometern. I undersökningen
finns fem svarsalternativ till vidstående
påståenden:
a. tar helt avstånd
b. tar delvis avstånd
c. varken eller
d. instämmer delvis
e. instämmer helt
Procentsatserna i tabellen kan upplevas låga.
Cirka en tredjedel av intervju­personerna
svarar ’varken eller’ och dessa ingår inte i
procentsatserna.
Exempel på målstyrning
Arbetet med målstyrning är fortfarande nytt för Västtrafiks organisation och
enheterna/avdelningarna har kommit olika långt. Här är några exempel på
inriktningar i organisationen:
intern målstyrning
verksamhetsplan 2012–2014 | 9
Trafikenheten fokuserar på tre områden: fördubblingsarbetet, kvalitet på
resandet och den nya kollektivtrafiklagen med nya affärsmodeller. Här ser
man införandet av trängselskatter 2013 som en stor utmaning, inte minst när
det gäller att kunna erbjuda ett trafikutbud som klarar av att ta emot nya
resenärer. Punklighet är en annan stor fråga som man arbetar med utifrån resenärernas krav på att de ska kunna lita på Västtrafik och komma fram i tid.
Kundinformationscenter KIC ska bidra till att sänka tröskeln till kollektivt
resande genom bättre, snabbare och enklare kontaktvägar. Den information
som resenärerna behöver och önskar ska alltid finnas lätt tillgänglig. KIC
ska också bidra till att Västtrafik får bättre kunskaper om kundernas synpunkter och önskemål genom ett nytt, snabbt system för ärendehantering.
Försäljning och marknad arbetar med att utveckla modeller för sortiment
och priser som gör det enklare att resa. Den nya webbplatsen som lanseras under 2011 ska bli ett modernt nav för kommunikation med kunderna.
Där ska de lätt hitta all den information de behöver, de ska kunna planera
och köpa sin resa, ladda sitt Västtrafikkort och de ska kunna kommunicera
digitalt med Västtrafik via sociala medier.
Enheten Långsiktig utveckling följer genom olika undersökningar bland
annat upp hur terminaler och hållplatser fungerar. Enheten driver också det
systematiska miljöarbetet och integreringen av miljöfrågor och tillgänglighetsfrågor i hela Västtrafiks verksamhet.
Teknik och system förbereder bland annat den tekniska infrastrukturen för
att klara det ökande resandet. Ett viktigt utvecklingsområde är realtidsinformation. I takt med att användningen av it-system ökar, ställs allt högre krav
på dygnet runttillgänglighet till systemen. Viktiga är också olika åtgärder
som förenklar betalsystemen för resenärerna.
10 | verksamhetsplan 2012–2014
intern målstyrning
målstyrning
verksamhetsplan 2012–2014 | 11
Vår omvärld förändras
Många omvärldsfaktorer påverkar kollektiv­
trafiken och dess marknad i ett framtids­
perspektiv: klimatförändringen, ökade priser
på olja och energi, regionförstoring, strukturomvandling, urbanisering, it, ny teknik samt
en åldrande befolkning är några exempel.
12 | verksamhetsplan 2012–2014
kapitel 3: På väg mot 2025
På väg mot 2025
Ett fördubblat resande fram till 2025 är en stor utmaning. För att nå målet
måste kollektivtrafikens attraktivitet höjas. Lyhördheten och förståelsen för
resenärens behov måste öka. Resenärer och kunder måste vara nöjda med
kollektivtrafiken och det ska vara så enkelt att resa med kollektivtrafiken
så att ’alla’ kan resa.
Ny pris- och sortimentsstrategi
Västtrafik driver sedan hösten 2009 ett projekt för att formulera en ny prisoch sortimentsstrategi. Målet med framtida sortiment- och prismodeller
är: sänkt tröskel till kollektivt resande, ökad acceptans hos befintliga och
nya resenärer samt god kostnadstäckningsgrad. Under 2010 har två stora
kundundersökningar med totalt över 1 600 intervjuer genomförts. Dessa
intervjuer ska ligga till grund för att utforma ett system som motsvarar resenärernas krav och behov.
Undersökningarna visar att enkelhet och rättvisa – i den ordningen – enligt
resenärerna står högst på önskelistan för biljetter, kort och betalsystem. En
del resenärer vill betala ett fastpris, till exempel för en månad, andra önskar
att betala för hela dagar och inte för enskilda resor. Kunderna vill också att
sortimentet ska vara konsekvent och överblickbart och att priset ska vara
lätt att förstå och förutse när man reser med kollektivtrafiken.
Resenärernas åsikter har inhämtats genom
två omfattande kundundersökningar med
sammanlagt 1 600 intervjuer.
Enligt resenärerna är resans geografiska längd en viktig faktor för resans pris
och de anser också att zonernas utformning och storlek bör anpassas bättre
till kundernas resandemönster. Loja­litet ska löna sig och krångliga regler
och tillägg undvikas. Det ska vara enkelt att resa, både i vardagen och vid
enskilda tillfällen, anser resenärerna. Många kunder har regelbundna resmönster och vill inte använda knappar. Och önskemålet är att bara behöva
visa biljett eller kort vid påstigning och inte vid avstigning.
För att möta kundernas önskemål måste Västtrafik göra förändringar såväl
på lång som på kort sikt och alla förändringar måste stämma in i helheten.
Sortimentet behöver utformas efter olika resenärsgruppers behov. Samtidigt
måste skillnaden mellan olika färdbevis minska, så att det blir lätt för resenären att växla mellan de olika varianterna. Prismodellerna måste minska i
antal, anpassas till sortimentet och skapa incitament att resa mer.
Västtrafik måste också, vid utvecklingen av det framtida zonsystemet, beakta
de geografiska förutsättningarna och kundernas olika resmönster. Även
regler och tillägg måste ses över.
På väg mot 2025
verksamhetsplan 2012–2014 | 13
Målbilder och kollektivtrafikprogram
Nedan beskrivs kortfattat de målbilder som kommunalförbunden i Västra
Götalandsregionen har utarbetat. Västtrafik har tolkat dessa målbilder och
utifrån dessa skapat årliga resandemål. För Västtrafik som helhet gäller i stort
sett ett fördubblat kollektivtrafikresande från 2006 till 2025, men tillväxten
i resandet blir olika stor för olika geografiska områden.
Västtrafik har också gjort en bedömning av de ekonomiska konsekvenserna,
det vill säga behovet av ökad ägarersättning i framtiden.
KomBort
KomLångt
KomFort
KomOfta
KomNära
KomTill
Delarna i trafiksystemet enligt K2020 bygger
på fem huvudprinciper och linjenätet bygger
på en nätstruktur med ett begränsat antal
linjer. Knut- och bytespunkterna är viktiga länkar mellan det regionala och lokala systemet.
Tågtrafiken har, utöver Göteborg Central och
Västlänkens stationer också viktiga stationer
i Gamlestaden och Mölndal, och har hög turtäthet. Bussarna in mot centrala Göteborg kör
i separata busskörfält på alla infartsleder.
14 | verksamhetsplan 2012–2014
K2020 – Framtidens kollektivtrafik
i Göteborgs­området
K2020 beskriver utvecklingen av kollektivtrafiken i Göteborgsregionen fram
till 2025. Det övergripande målet är att kollektivtrafiken ökar sin marknadsandel från 24 procent 2006 till 40 procent till år 2025. Det innebär en
fördubbling av kollektivtrafikresandet samtidigt som biltrafiken antas ligga
kvar på dagens nivå. Målet konkretiseras i ett kollektivtrafikprogram som
alla samarbetsparter i K2020 ställt sig bakom och som bygger på resenärens
krav: det ska vara enkelt för resenärerna att välja kollektivtrafiken och resan
ska fungera från dörr till dörr.
När trängselskatterna införs 2013 som ett led i K2020 förväntas en ökad efterfrågan på kollektivtrafik redan från start. För att kunna ta emot ett ökat
resande krävs en väl fungerande kollektivtrafik och en ökad kapacitet i systemet. En förutsättning för att öka trafikeringen är nya linjer och fler tåg,
spårvagnar och bussar. Men för att ge resenärerna en snabb och punktlig
resa krävs förbättrad framkomlighet på infartslederna till Göteborg samt
nya körvägar med busskörfält i centrala Göteborg.
på väg mot 2025
Byteshållplatser och knutpunkter behöver också anpassas för att klara att
ta emot fler resenärer och fordon. Västtrafik planerar för fler pendelparkeringar, motorvägshållplatser och resecentrum för att öka tillgängligheten
och skapa bekväma byten. Med fler fordon behövs också nya fordonsdepåer
för tåg, buss och spårvagn.
K2020 samverkansParter
Kollektivtrafikprogrammet K2020 har tagits
fram i samverkan mellan GR, Göteborgs Stad,
Västtrafik, Trafikverket och Västra Götalandsregionen. Förankring har skett med övriga 12
medlemskommuner i GR.
Västtrafik kan inte på egen hand klara uppgiften att skapa ett attraktivt kollektivtrafiksystem med god framkomlighet – Västtrafik styr inte över den
fysiska miljön och tillskapandet av till exempel busskörfält. Detta ansvar
ligger på väghållarna, det vill säga kommunerna och Trafikverket.
Målbild för kollektivtrafiken i Skaraborg 2025
Med syftet att skapa samsyn kring kollektivtrafikens utveckling i Skaraborg presenterade Skaraborgs kommunalförbund hösten 2009 en målbild
för kollektivtrafiken och 2010 fastställdes ett kollektivtrafikprogram för år
2012–2014. Målbilden bygger på tre övergripande samhällsmål. Skaraborg
ska utvecklas till:
• En mer attraktiv och konkurrenskraftig region för boende, näringsliv
och besökare.
• En region med god tillgänglighet till arbete och studier, såväl inom som
till och från regionen.
• En region med hållbar tillväxt.
För respektive samhällsmål finns ett antal kollektivtrafikmål formulerade.
I målbilden beskrivs bland annat att resandet ska öka med 50 procent för
buss och tåg fram till 2025 som en del i att nå målet om en mer attraktiv
och konkurrenskraftig region. Delmålet är att öka resandet 2 procent per år,
enligt förslag till kollektivtrafikprogram 2012–2014. Dessutom beskrivs behovet av bättre förbindelser inom Skaraborg och till regionala centra utanför
Skaraborg som en del i en god tillgänglighet. Under år 2012–2014 föreslår
kollektivtrafikprogrammet att prioritera förbindelser till och från Göteborg,
att 45 procent av alla fordonskilometer ska köras på fossilfritt bränsle och
att biogas prioriteras. En viktig del för att nå målet om en region med hållbar tillväxt är att alla detalj- och översiktsplaner tydligt beaktar de åtgärder
som stärker målbilden.
Målbild för kollektivtrafiken i Sjuhärad 2025
Med syftet att skapa samsyn kring kollektivtrafikens utveckling i Sjuhärad
har Sjuhärads kommunalförbund, i samarbete med Västra Götalandsregionen och Västtrafik, arbetat fram en målbild för kollektivtrafiken. I arbetet
har även Trafikverket deltagit. Målbilden formulerar ett övergripande samhällsmål: ”Sjuhärad ska utvecklas till en mer attraktiv och konkurrenskraftig region för boende, näringsliv och besökare. Ett hållbart, attraktivt och
jämlikt transportsystem ska bidra till denna utveckling med tågtrafiken som
bas.” Utifrån det övergripande samhällsmålet föreslås tre kollektivtrafikmål:
• Öka tillgängligheten.
• Skapa ett hållbart transportsystem.
• Öka kollektivtrafikens attraktivitet och marknadsandel.
För respektive kollektivtrafikmål har ett antal strategier arbetats fram.
På väg mot 2025
Målbild för kollektivtrafiken år 2025
i Skaraborg har initierats av Skaraborgs kommunalförbund och tagits fram i ­samverkan
med Västra Götalandsregionen och Västtrafik.
Målbild för kollektivtrafiken
2025 i Sjuhärad
Remissutgåva 2010-06-30
Målbild för kollektivtrafiken år 2025
i Sjuhärad har initierats av Sjuhärads
­kommunalförbund och tagits fram i
­samverkan med Västra Götalandsregionen
och Västtrafik. Det antogs i januari 2011.
verksamhetsplan 2012–2014 | 15
Strategier för att öka tillgängligheten är bland annat att öka resmöjligheterna till och från Göteborg samt till och från Borås, men även att utveckla
alternativa trafikformer för områden med särskilt lågt resandeunderlag.
Genom att prioritera åtgärder med högst samhällsekonomisk nytta och
genom att kollektivtrafiken ska ingå i ett tidigt skede i processen för fysisk
planering och markanvändning ska ett hållbart transportsystem skapas.
Framtida trafiksatsningar ska i första hand ske i sex prioriterade stråk som
pekas ut i målbilden, samt i stadstrafiken i Borås som anses ha stor betydelse
för hela Sjuhäradsområdet.
Under 2011 går arbetet nu vidare med att ta fram ett kollektivtrafikprogram.
Målbild för kollektivtrafiken i Fyrbodal 2025
I Fyrbodal pågår sedan 2010 arbetet med att ta fram en målbild för 2025 med
tillhörande kollektivtrafikprogram. Arbetet syftar till att ta fram en långsiktig struktur och strategi för kollektivtrafiken, som ska leda till ett ökat
resande i området. I nuläget planeras kollektivtrafiken i Fyrbodal öka med
cirka 32 procent 2006–2025. För att klara av denna kraftiga ökning behövs
stora satsningar på både trafik och infrastruktur samt ett tydligt kundfokus.
Målbild och kollektivtrafikprogram planeras slutföras under 2011.
Resandemål – en konsekvens av ägarnas målbilder
De olika målbilderna förutsätter ett ökat resande i hela Västtrafikområdet,
men resandeökningen för att nå målbilderna varierar i affärsområdena. Västtrafik har brutit ned resandemålen till årliga resandemål i K2020-området
samt i Skaraborg, Sjuhärad och Fyrbodal. I tabellerna på nästa sida visas
förslag till årliga resandemål 2011–2025 som bygger på de resandemål för
2025 som ägarna formulerat. För att nå resandemålet för 2014 respektive
2025 krävs en resandetillväxt för hela Västtrafik på 1,33 respektive 2,00.
I takt med att järnvägen byggs ut ersätts en del busstrafik med tågtrafik och
resandet lyfts över från ett affärsområde till ett annat. Ett exempel är när
Norge-Vänerbanan år 2013 utvecklas med mer tågtrafik och busstrafiken
mellan Tvåstad och Göteborg ersätts med tåg. Därmed ökar inte resandet
i affärsområdet Fyrbodal fram till 2013 medan affärsområdet Regiontrafik
ökar mycket.
Marginalkostnaden högre än marginalintäkten
Kollektivtrafiken har en ekonomisk täckningsgrad på strax över 50 procent.
Det innebär att marginalkostnaden för att ta emot fler resenärer är högre än
marginalintäkten. Ägarersättningen måste öka för att klara de framtida resandemålen. Långtidsprognosen för 2014 visar att ägarersättningen ­behöver
öka till 3 920 mnkr i löpande penningvärde. Västtrafik har gjort en uppskattning av ägarersättningen för 2025. Ägarersättningen behöver öka till 6500
mnkr, vid en antagen inflation motsvarande 2 procent per år.
16 | verksamhetsplan 2012–2014
På väg mot 2025
Årliga resande­mål, miljoner delresor/år
Gbg
Stadstr.
Gbg
Regiontr.
Fyrbodal
Sjuhärad
2006 utfall
138,8
28,5
11,84
10,77
2011
161,8
32,9
11,76
12,54
2012
166,7
34,1
12,00
12,76
Måltal
Region­
trafik1
Västtrafik
6,55
5,50
201,9
7,16
6,31
232,5
7,29
6,59
239,4
Skaraborg
2013
180,0
36,6
11,79
12,99
7,42
7,94
256,7
2014
189,0
38,1
12,07
13,23
7,55
8,30
268,3
Faktor 14/06
1,36
1,34
1,02
1,23
1,15
1,51
1,33
2015
194,7
39,8
12,36
13,47
7,69
8,67
276,7
2016
200,5
41,5
12,66
13,71
7,83
9,06
285,3
2017
206,5
43,4
12,96
13,96
7,97
9,47
294,3
2018
212,7
45,3
13,27
14,21
8,11
9,89
303,5
2019
219,1
47,3
13,59
14,46
8,26
10,39
313,1
2020
227,9
49,4
13,92
14,72
8,41
11,01
325,4
2021
237,0
51,7
14,25
14,99
8,56
11,67
338,2
2022
246,5
54,1
14,59
15,26
8,71
12,49
351,6
2023
258,8
56,5
14,94
15,53
8,87
13,36
368,0
2024
271,7
59,2
15,30
15,81
9,03
14,30
385,3
2025
285,3
61,9
15,67
16,10
9,19
16,44
404,6
Faktor 25/06
2,06
2,17
1,32
1,49
1,40
2,99
2,00
1
I affärsområde Regiontrafik ingår resor som sker med SJ:s biljetter.
Resandemål 2014 och 2025 samt ägarersättning, miljoner delresor/år
BasårUtfall Mål Tillväxt- Mål Tillväxt2006
2010
2014 faktor 14/10
2025
faktor 25/06
Gbg Stadstrafik
Gbg Regiontrafik
Fyrbodal
Sjuhärad
Skaraborg
Region1
Västtrafik totalt
138,8
159,0
189,0
1,21
285,3
2,06
28,5
32,2
38,1
1,19
61,9
2,17
11,8411,2 12,07 1,09 15,7 1,32
10,7711,5 13,23 1,17 16,1 1,49
6,557,0 7,55 1,09 9,2 1,40
5,507,9338,3 1,05 16,4 2,99
202
227
268
1,19
405
2,00
Ägarersättning mnkr/år
Löpande penningv.
1 765
1 2 545
2
3 9202
Inkl resor med SJ:s biljetter. Långtidsprognos 2014.
3, 4
ca 6 5004
Uppskattade värden.
MÅLUPPFYLLELSE OCH
FRAMTIDA ÅTGÄRDER
I detta avsnitt redovisas uppgifter för vart och ett av Västtrafiks övergripande
mål. Här beskrivs bland annat måluppfyllelse, åtgärder som Västtrafik vidtagit
de senaste åren samt åtgärder som planeras för den kommande treårsperioden.
Mål 1: Västtrafiks marknadsandel och antalet kollektiva resor ska öka.
Utmaningen för Västtrafik är att 2014 uppnå en res­andeökning jämfört med
2010 på 20 procent. Som framgår av föregående kapitel är tillväxtfaktorn
olika för Västtrafiks affärsområden.
Det årliga resandet med Västtrafik har, sedan Västtrafik bildades, ökat från
176,7 miljoner resor till 226,8 miljoner, en total ökning på 28,3 procent.
Under 2010 ökade resandet med 6,6 miljoner delresor. I ­Göteborgs Stadstrafik utförs flest resor, 159 miljoner under 2010. Den största procentuella resandeökningen sedan 1999 återfinns i Västtrafiks regionala tågtrafik, 99 procent.
Under hösten 2010 genomfördes en kampanj som syftade till att locka
­bilister att prova kollektivtrafiken. Drygt 50 000 personer ansökte om
provåkarkort och av dessa fick 28 000 provåkarkort. Flest kort delades ut
i Göteborgsområdet och i Fyrbodal. Av dem som fick provåkarkort har 29
procent fortsatt att resa med Västtrafik. Det innebär 8 100 nya resenärer som
tillsammans genererar ungefär 3, 4 miljoner delresor per år!
Kollektivtrafikens marknadsandel kommer i framtiden att mätas genom
speciella intervjuundersökningar hos Svensk Kollektivtrafik.
Måluppfyllelse mål 1: Marknadsandelen och antalet kollektiva resor
ökar i enlighet med målet.
Västtrafik planerar följande 2012–2014
Om Västtrafik ska vara det naturliga valet för de flesta resor måste kunderna
vara fler och nöjdare än hittills. En strategi för fler och nöjdare kunder
2010–2012 har formulerats och den vilar i huvudsak på tre ben:
• Sänkt tröskel till kollektivtrafiken bland annat genom att den kännetecknas av enkelhet, pålitlighet och mänsklighet.
• Ökad lyhördhet och forum för dialog med resenärerna.
• Modern trafik med kommersiellt driv, snabbare restider i moderna
fordon och utveckling av nya produkter och tjänster.
2011 introduceras Västtrafiks nya webbplats som på olika sätt ska underlätta
för såväl sällan- som för vaneresenären att välja kollektivtrafiken. Ytterligare åtgärder för att nå res­andemålet redovisas under Mål 2, med början
på nästa uppslag.
18 | verksamhetsplan 2012–2014
mål 1: Västtrafiks marknadsandel ska öka
5,9
7,0
11,5
11,2
221,1 miljoner delresor
32,2
Resandeutveckling i olika geografiska områden (miljoner delresor/år)
delresor/år).
159,0
1999 Västtrafik totalt: 176,7 miljoner delresor
Regiontrafik
Skaraborg
Sjuhärad
Fyrbodal
Gbg Regiontrafik
Gbg Stadstrafik
3,0
5,7*
6,6
6,9
11,0
11,0
11,5
11,0
176,7 miljoner delresor
Resandeutveckling
24,731,4
221,7 miljoner delresor
120,0
2010 0Västtrafik
totalt: 226,8
miljoner
delresor
20
40
60
80
3,0
5,9 *
6,6
7,0
11,0
11,5
11,5
11,2
Regiontrafik
Skaraborg
Sjuhärad
Fyrbodal
Gbg Regiontrafik
Gbg Stadstrafik
100
120
Miljoner delresor per år fördelat på Väst­
trafiks affärsområden. Under 2010 gjordes
totalt 226,8 miljoner delresor i hela Västtrafik.
154,0
140
160
Tågresor
24,7
32,2
0
20
40
60
80
100
3,0
6,6
* Exkl resor med SJ:s biljetter.
11,0
11,5
24,7
Resandeutveckling
i procent 1999–2010.
%
120,0
120
Resandet i affärsområde Regiontrafik
utgörs till stor del av tågresor och står för
221,1 miljoner delresor
2,5 procent av Västtrafiks
resande. Tar man
hänsyn till hur långt man reser mot­svarar
tågresandet med regiontågen 12 procent av
Västtrafiks totala antal person­kilometer.
159,0
140
160
176,7 miljoner delresor
120,0
110
1000
20
40
60resor med
80SJ:s biljetter
100
Regiontrafik
exkl
90
Skaraborg
80
Sjuhärad
70
Fyrbodal
60
Gbg Regiontrafik
50
40
30
20
120
140
Resandeutveckling i procent
160
Sedan Västtrafik bildades 1999 har antalet
resor ökat med 28,3 procent. Den största
ökningen, 99 procent, finns i den regionala
tågtrafiken. Därefter kommer resandeutvecklingen i Göteborgs Stadstrafik med en resandeökning på 32,5 procent och Göteborgs
Regiontrafik med en resandeökning på 30,7
procent sedan 1999. Res­andeökningen i
Skaraborg är 5,6 procent och i Sjuhärad 3,8
procent sedan 1999.
Gbg Stadstrafik
Västtrafik
28,3%
10
0
-10
1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010
verksamhetsplan 2012–2014 | 19
Procentuell förändring av trafikutbudet, inklusive särskild beställd
uppdragstrafik (tidtabellskilometer/år).
Invånarnas tillgänglighet till olika målpunkter har ökat med
34,7 procent sedan Västtrafik bildades.
60
50
40
30
Regiontrafik
Göteborgs Regiontrafik
Skaraborg
Göteborgs Stadstrafik
Sjuhärad
Västtrafik
Fyrbodal
34,7%
20
10
0
-5
1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010
20 | verksamhetsplan 2012–2014
Kapitel 4: måluppfyllelse och framtida åtgärder. mål 2
Mål 2: Västtrafik ska bidra till att skola, arbete, service
och fritidsaktiviteter inom och utanför Västra Götaland
blir mer tillgängliga.
En ökad tillgänglighet till skola, arbete, service och fritidsaktiviteter handlar om att utöka trafiken så att Västtrafik kan attrahera fler resenärer. Störst
möjlighet att förbättra tillgängligheten är att utöka trafiken där det finns underlag för ett ökat resande. Samtidigt finns krav på att Västtrafik ska upprätthålla en tillfredställande trafikförsörjning även i områden med glest boende.
Genom att anpassa linjenätet och öka kollektivtrafikens utbud har invånarnas tillgänglighet till olika mål i samhället ökat. Diagrammet till vänster
visar att trafikutbudet i genomsnitt ökat med 34,7 procent 1999–2010. Under
2010 ökade utbudet i samtliga affärsområden. I Sjuhärad ligger ökningen
på 6 procent och det beror bland annat på ökningar i Borås Stadstrafik och
på att linje 100 överförts till Sjuhärad från affärsområde Regiontrafik. Göteborgs Regiontrafik har ökat med 56,5 procent och Göteborgs Stadstrafik
med 45,6 procent sedan 1999.
Västtrafiks affärsområden
• AO Skaraborg
• AO Fyrbodal
• AO Sjuhärad
• AO Göteborgs Regiontrafik*
• AO Göteborgs Stadstrafik
• AO Anropsstyrd trafik
• AO Region*
Den regionala tågtrafiken, Affärsområde
Regiontrafik, ­beskrivs under mål 3.
*De två affärsområdena har 2011 slagits samman till AO Regiontrafik.
Måluppfyllelse mål 2 : Västtrafiks bedömning är att tillgängligheten till
skola, arbete, service och fritid har utvecklats i riktning mot målet.
Affärsområde Göteborgs Regiontrafik
För att nå målet i K2020 måste resandet tredubblas på flertalet linjer till och
från Göteborg. För att klara resandemålet för år 2014 måste resandet med
Göteborgs Regiontrafik öka med 18 procent jämfört med resandet år 2010
(faktor 1,18). De största satsningarna inom Göteborgs Regiontrafik görs på
de regionala linjerna, men även lokaltrafiken i kranskommunerna påverkas eftersom dessa linjer matar till regiontrafiken. Lokala K2020-strategier
har tagits fram för respektive kommun inom Göteborgs Regiontrafik och
dessa kommer att fasas in i arbetet med de årliga trafikförsörjningsplanerna.
göteborgs regiontrafik
Göteborgs Regiontrafik omfattar kommunerna Orust, Tjörn, Stenungsund, Lilla Edet,
Kungälv, Ale, Lerum, Alingsås, Vårgårda,
Härryda och Öckerö.
Förutsättningar för K2020 och införandet
av trängselskatt redovisas på sidorna
14–15.
Västtrafik planerar följande i Göteborgs Regiontrafik 2012–2014:
• Öka tågens punktlighet. Västtrafik kommer tillsammans med Trafik­
verket samt andra tågoperatörer att fortsätta driva frågan om tågens
punktlighet och kvalitet även efter att Kraftsamling Väst avslutats år 2010.
• Starta pendeltågstrafik på sträckan Älvängen–Göteborg. Västtrafik
har sedan tidigare beställt fem nya pendeltåg av typ X61 till år 2012 för
att trafikera den nya Alependeln. Västtrafik verkar för att köra kvartstrafik från trafikstarten i december 2012, men det slutliga avgörandet ligger
hos Trafikverket.
• Kapacitetsförstärka Kungsbacka- och Alingsåspendlarna. Västtrafik
har sedan tidigare beställt sex nya pendeltåg av typ X61 till år 2012 som
förstärkning av de två pendeltågslinjerna. För att klara kapacitetsbehovet från år 2013 måste även en av de två optioner på elva tåg som finns
inom ramen av befintligt avtal mellan Västtrafik och Alstom lösas ut.
För detta krävs investeringsbeslut av Västra Götalandsregionen.
• Öka tågverkstadskapaciteten. I takt med att de nya X61-tågen börjar
levereras uppstår behov av ökad verkstadskapacitet. Utredning pågår.
Dubbelt upp! – Lokala K2020
Kommunernas planer, önskemål och förväntningar
på kollektivtrafiken i Göteborgsregionen år 2025
Rapporten ’Dubbelt upp! – Lokala K2020’
visar i text och kartor hur resandet, turutbudet och trafikarbetet bör förändras till
2025 utifrån önskemål och förväntningar
i fjorton kommuner i Göteborgsområdet.
mål 2: västtrafiK ska bidra till att skola, arbete, service... blir mer tillgängliga
verksamhetsplan 2012–2014 | 21
• Förlänga perrongerna utefter pendeltågslinjerna. Trafikeringsförslaget för 2013 förutsätter att de nya tågen kan trippelkopplas. Plattformarna behöver då förlängas från 160 till 225 meter. Förlängningen kan
enligt Trafikverket av ekonomiska skäl endast ske vid de större stationerna. Vid de mindre stationerna planeras en förlängning på cirka 15
meter. Resenärerna i det sista tågfordonet kan då endast utnyttja den
främre dörren vid dessa stationer.
• Utöka turutbudet på pendeltågen. Pendeltågstrafikens utbud kommer
successivt att utökas under treårsperioden. Högtrafikperioderna förlängs något och fler turer kommer att köras på kvällar och helger.
Ryggraden i göteborgs
regiontrafik
Tillsammans med pendeltågen och tyngre
regionala linjer utgör det nya expressbusslinjenätet ryggraden i kollektivtrafiken från
kranskommunerna till Göteborg.
• Utveckla trafiken i områden med lågt resandeunderlag. Hitta lösningar för en trafik som passar olika resbehov och varierande resfrekvens med syfte att utveckla en såväl tillgänglig som miljö- och kostnadseffektiv kollektivtrafik. Arbetet görs bland annat utifrån Västtrafiks
’Modell för kollektivtrafik med lågfrekvent resande’.
• Införa ett nytt expressbussnät med lansering inför 2013. Det framtida expressbussnätet omfattar omkring åtta linjer. Utöver dagens fem
expressbusslinjer uppgraderas tre stadsbusslinjer i affärsområdet Göteborgs Stadstrafik till expressbusslinjer. Linjenätet innebär snabba resor
mellan knutpunkter i Göteborgsområdet och hållplatser som tangerar
Göteborgs city såsom Hagakyrkan, Avenyn och Lilla Bommen.
• Skapa en tvärlänk. En tvärgående linje mellan Angereds centrum–
Surte station–Bohus station för snabbare regionala resor utan att passera Göte­borgs centrum.
• Minska restidskvoten regionbuss/bil till 1,3. Minska restiderna genom
till exempel färre hållplatsstopp, fler busskörfält och signal­prioritet.
• Satsa i Torslandaområdet. Fortsätta förstärka busstrafiken under och
efter ombyggnaden av väg 155 samt öka kapaciteten med fler dubbeldäckarbussar på snabblinjerna till och från Öckerö.
• Planera för Tuvesvik. Förbereda anpassningen av båttrafiken inför den
planerade flytten av färjetrafiken från Hälleviksstrand till Tuvesvik 2013.
• Utöka busstrafiken Ale–Göteborg. Successivt utöka busstrafiken
mellan Ale och Göteborg fram till december 2012 då dubbelspåret
mellan Tvåstad och Göteborg beräknas vara utbyggt.
• Upphandla ny trafik. Under perioden upphandlas ny trafik och ett
stort antal bussar ersätts av nya moderna låggolvbussar.
• Kommersiell flygbussbusstrafik. Sträckan Göteborg–Landvetter flygplats och Göteborg–Göteborg City Airport kommer från och med 2012
att trafikeras på kommersiella villkor i enlighet med den kommande
kollektivtrafiklagen.
22 | verksamhetsplan 2012–2014 mål 2: västtrafik ska bidra till att skola, arbete, service... blir mer tillgängliga.
Affärsområde Göteborgs Stadstrafik
Ett av de viktigare inriktningsdokumenten för Göteborgs Stadstrafik är
K2020 med målet att fördubbla resandet med kollektivtrafiken fram till
2025. Då trängselskatt införs 2013 står vi inför en stor utmaning att marknadsföra ett attraktivt resutbud och öka resandet med kollektivtrafiken.
För att klara det långsiktiga resandemålet till 2014 bör resandet öka med 19
procent jämfört med resandet 2010 (faktor 1,19). Satsningar på kollektivtrafiken har redan påbörjats och måste fortsätta under perioden 2012–2014. En
konsekvens är bland annat att trafiken i Göteborgsområdet kommer att få
kraftiga kostnadsökningar utöver indexkostnader i den befintliga trafiken.
göteborgs stadstrafik
Göteborgs Stadstrafik omfattar kommunerna
Göteborg, Partille och Mölndal.
Förutsättningar för K2020 och införandet
av trängselskatt redovisas på sidorna
14–15.
Västtrafik planerar följande i Göteborgs Stadstrafik 2012–2014:
• Införa ett nytt expressbussnät med lansering inför 2013. Det framtida expressbussnätet omfattar omkring åtta linjer. Utöver dagens fem
expressbusslinjer i affärsområdet Göteborgs Regiontrafik uppgraderas
tre stadsbusslinjer till expressbusslinjer. Linjerna ska gå i stråk med gott
resandeunderlag och vara tydliga och enkla att informera om. Linjenätet innebär snabba resor med hög turtäthet mellan knutpunkter i
Göteborgsområdet och hållplatser som tangerar Göteborgs city såsom
Haga­kyrkan, Avenyn och Lilla Bommen. I samband med detta genomförs kompletterande förändringar för övriga stadsbusslinjer.
• Öka trafikutbudet på spårvagnslinjerna. I takt med att 25 nya spårvagnar levereras under 2011 och 2012 tätar vi utbudet. Detta innebär till
exempel i snitt cirka en tur extra i timmen på varje linje i högtrafik.
• Förändra spårvagnslinje 13. Linjen blir en ordinarie linje med upp till
femminuterstrafik i högtrafik och knyter ihop Hisingen, centrum och
södra Göteborg. Linjen kommer att passera många större knutpunkter
och möjliggöra direkta resor mellan Hisingen och Korsvägen, Sahlgrenska och Frölunda utan att passera Brunnsparken.
• Fortsätta att förnya spårvagnsparken. Beställa ytterligare spårvagnar,
eventuellt med större passagerarkapacitet samt med bättre tillgänglighetsanpassning. De nya spårvagnarna kommer på sikt att ersätta de riktigt gamla vagnarna.
• Trafikera ny spårvägslänk mellan Torp och Östra sjukhuset. Förbättra förbindelserna mellan Östra sjukhuset och city via Korsvägen.
mål 2: västtrafik ska bidra till att skola, arbete, service... blir mer tillgängliga verksamhetsplan 2012–2014 | 23
24 | verksamhetsplan 2012–2014
Kapitel 4: måluppfyllelse och framtida åtgärder. MÅL 2.
• Trafikera spårvägslänken i Stora Badhusgatan mellan Järntorget och
Lilla Torget. Sannolikt blir dock inte länken färdigbyggd inom perioden. En försenad utbyggnad leder sannolikt till att spårvagnstrafiken
inte kan utökas på det sätt som krävs för att uppnå våra resandemål.
• Öka kapaciteten på stombusslinjerna. Utöka turutbudet.
• Se över etableringen av ytterligare stombusslinjer. Då spårvägsutbyggnaden på norra älvstranden dröjer krävs en översyn och utökning
av utbudet för att möta det ökade resandet. Även andra stråk kan vara
aktuella för etablering av stombusslinjer.
• Höja stombusshållplatsernas standard. Slutföra arbetet med att ge
hållplatserna utmed stombusslinjerna extra hög standard.
• Öka trafikutbudet successivt för att nå målbilden i K2020.
Kontinuer­ligt se över linjenätet och utöka turtätheten för att möta ett
ökat res­ande samt öka attraktiviteten på samtliga linjer. Ett exempel är
övergång till tiominuterstrafik i stjärntrafiken kring Frölunda Torg.
• Garantera framkomligheten. I dialog med Göteborgs Stad och Trafik­
verket vara pådrivande för garanterad framkomlighet för spårvagn och
buss och god vägstandard.
• Utveckla utbudet i Älvtrafiken. Lansera skytteltrafik med ny typ av
färja för att möta det ökade resandet över älven.
• Utreda linjenätet i Mölndal. Utreda hur linjenätet i Mölndal ska utvecklas i linje med principerna i K2020 och med hänsyn tagen till nya
expressbusslinjer samt befintliga och eventuellt förändrade stombuss­
linjer.
busskörfält och
framkomlighet
Västtrafik verkar för busskörfält i Övre
Husargatan, Sprängkullsgatan, Allén/
Parkgatan, Södra vägen, sträckan
Polhemsplatsen–Nils ­Ericsonterminalen,
Björlandavägen samt Toltorps­gatan.
Även framkomligheten på Polhemsplatsen, Åkareplatsen och Kanaltorget samt
­stråket Mölndals Centrum–Frölunda
Torg–Torslanda bör ses över.
• Utveckla flexlinjerna i Göteborg. Integrera flexlinjerna och göra dessa
mer tillgängliga i den allmänna kollektivtrafiken.
• Upphandla busstrafik i Öster och på Hisingen. Trafikavtalen för
östra Göteborg går ut 2012 och avtalet för Hisingen har förlängts med
ett optionsår till 2013 med möjlighet till ytterligare förlängning till 2014.
• Upphandla båttrafik i Södra Skärgården och Älvtrafiken. Trafikavtalet för båttrafiken går ut 2013.
• Medverka till etablering av strategiska buss- och spårvagnsdepåer.
Genom dialog och samverkan med aktuella kommuner utreds möjlig­
heten att erbjuda fasta depåer till trafikföretagen.
• Förbättra resenärsinformationen. Förbättra och utveckla resenärs­
informationen vid trafikstörningar samt tekniska system som högtalare
vid hållplatser och realtidsskyltar.
• Utveckla kvalitetsarbetet i Koll-Q. Alla busstrafikföretag och kommuner inkluderas i detta.
• Fortsätta att utveckla samarbetet med evenemangsstaden Göteborg.
Utveckla kundvänliga, tillfälliga trafiklösningar tillsammans med involverade aktörer och möjlighet att inkludera kollektivtrafikresan i olika
evenemangsbiljetter.
koll-q
I projektet Koll-Q samarbetar Västtrafik med
Göteborgs Stad och trafikföretagen för att
förbättra kvaliteten på trafiken i Göteborg
med fokus på punktlighet, framkomlighet,
trygghet och information.
mål 2: västtrafik ska bidra till att skola, arbete, service... blir mer tillgängliga verksamhetsplan 2012–2014 | 25
Affärsområde Fyrbodal
Affärsområde fyrbodal
Affärsområdet består av kommunerna Strömstad, Tanum, Dals-Ed, Bengtsfors, Åmål, Mellerud, Färgelanda, Munkedal, Sotenäs, Lysekil,
Uddevalla, Trollhättan och Grästorp.
Under 2010 och 2011 utarbetar Fyrbodals Kommunalförbund i samverkan
med Västra Götalandsregionen och Västtrafik en målbild för kollektivtrafiken 2025. Mycket av planerna för framtiden utgår ifrån denna målbild som
ska börja tillämpas under 2012. För att klara det långsiktiga resandemålet till
2014 bör resandet öka med 8 procent (faktor 1,08) jämfört med 2010. En del
bussresor mellan Tvåstad och Göteborg förs över till tåg från december 2012.
Västtrafik planerar följande i Fyrbodal 2012–2014:
• Utveckla regionbusstrafiken. Utveckla regionbussarna enligt Västtrafiks regionbusstrategi. Det innebär ett ökat utbud bland annat i stråken
Uddevalla–Trollhättan/Vänersborg, Ed–Trollhättan, Bengtsfors–Uddevalla, Kungshamn–Munkedal–Uddevalla och Lysekil–Uddevalla. I sam­
arbete med Värmlandstrafik utveckla den regionala busstrafiken i stråket
Ed/Mellerud–Åmål–Karlstad.
• Utveckla trafiken i områden med lågt resandeunderlag. Hitta lösningar som passar olika resbehov och varierande resfrekvens i syfte att
utveckla en tillgänglig och miljö- och kostnadseffektiv kollektivtrafik.
Arbetet görs bland annat utifrån Västtrafiks ’Modell för kollektivtrafik
med lågfrekvent resande’.
• Förändra expressbusstrafiken. Genomföra förändringar av expressbusstrafiken på sträckan Strömstad–Torp–Göteborg med hänsyn till
den successiva utbyggnaden av E6 till motorväg genom Bohuslän.
• Vidareutveckla trafiken mellan norra Bohuslän/Dalsland och Östfold.
• Öka integreringen mellan olika trafikslag. Samordna lokal linjetrafik
med särskild skoltrafik och Anropsstyrd trafik.
• Utveckla stadstrafiken i Uddevalla. Förändra och utöka linjenätet,
turtätheten och trafikeringsformerna.
• Utveckla stadstrafiken i Trollhättan/Vänersborg. Förändra och utöka
linjenätet, turtätheten och trafikeringsformerna. Anpassa busstrafiken
Vänersborg–Trollhättan–Göteborg inför starten av den utökade tågtrafiken i december 2012.
• Utveckla Närtrafiken ytterligare.
26 | verksamhetsplan 2012–2014 mål 2: västtrafik ska bidra till att skola, arbete, service... blir mer tillgängliga
Kapitel 4: måluppfyllelse och framtida åtgärder. MÅL 2.
verksamhetsplan 2012–2014 | 27
Affärsområde Sjuhärad
Affärsområde Sjuhärad
Affärsområdet består av kommunerna Mark,
Bollebygd, Borås, Herrljunga, Ulricehamn,
Svenljunga och Tranemo.
Läs mer om förutsättningarna för kollektivtrafikens utveckling i Sjuhärad på sid 15.
Förslag till Målbild för kollektivtrafiken år 2025 i Sjuhärad beslutades av Sjuhärads kommunalförbund i januari 2011. Tillsammans med andra styrande
dokument kommer den utgöra grunden för kollektivtrafikens utveckling
i Sjuhärad. Under år 2011 utarbetas ett kollektivtrafikprogram som visar
delmål och åtgärder på kortare sikt för att på lång sikt nå målbilden. För att
klara det långsiktiga resandemålet till 2014 bör resandet öka med 15 procent
jämfört med resandet 2010 (faktor 1,15).
Västtrafik planerar följande i Sjuhärad 2012–2014:
• Utveckla regiontrafiken Tranemo–Svenljunga–Kinna–Göteborg.
I juni 2011 genomförs en större förändring i stråket. Under 2012–2014
följs upplägget upp och eventuella förändringar görs utifrån resultatet.
• Utveckla regiontrafiken Borås–Göteborg. I december 2010 genomförs en större förändring i stråket. Under 2012–2014 följs upplägget upp
och eventuella förändringar görs utifrån resultatet.
• Fortsatt utveckling av övrig regiontrafik i Sjuhärad enligt målbild
2025. Konkreta åtgärder tas fram parallellt med kollektivtrafikprogrammet. Fortsätta arbeta för utökade resmöjligheter i de stråk som prioriteras i målbilden.
• Utveckla Borås stadstrafik. Under 2012–2014 sker fortsatt utveckling
utifrån en utredning av nuvarande upplägg gjord 2010.
• Utveckla Mark stadstrafik. Nytt upplägg genomförs i juni 2011. Under
2012–2014 uppföljning av förändrat upplägg och eventuella förändringar utifrån resultatet.
• Utveckla trafiken i områden med lågt resandeunderlag. Hitta lösningar för en trafik som passar olika resbehov och varierande resfrekvens med syfte att utveckla en såväl tillgänglig som miljö- och kostnadseffektiv kollektivtrafik. Arbetet görs bland annat utifrån Västtrafiks
’Modell för kollektivtrafik med lågfrekvent resande’ och framförallt
genom satsningar på olika former av anropsstyrd trafik.
• Tillgodose kollektivtrafikens behov. Verka för att kollektivtrafikens
förutsättningar och behov tillgodoses i ett tidigt skede till exempel när
kommunala översiktsplaner tas fram.
• Utveckla samarbetsformer. Vidareutveckla samarbetsformerna med
trafikföretag, kommuner och Västra Götalandsregionen för att nå det
gemensamma målet om ett ökat resande.
28 | verksamhetsplan 2012–2014 mål 2: västtrafik ska bidra till att skola, arbete, service... blir mer tillgängliga.
Affärsområde Skaraborg
Målbild för kollektivtrafiken år 2025 i Skaraborg är beslutad av Skaraborgs
Kommunalförbund och förslag till kollektivtrafikprogram för år 2012–2014
beslutades i december 2010. Målbilden och kollektivtrafikprogrammet
kommer tillsammans med andra styrande dokument att utgöra grunden
för kollektivtrafikens utveckling i Skaraborg de närmaste åren. För att klara
det långsiktiga resandemålet till 2014 bör resandet öka med 8 procent jämfört med resandet 2010 (faktor 1,08).
Affärsområde skaraborg
Affärsområdet består av kommunerna
Gullspång, Töreboda, Karlsborg, Mariestad, Götene, Skövde, Tibro, Hjo, Skara,
Lidköping, Vara, Essunga, Falköping och
Tidaholm.
Läs mer om förutsättningarna för kollektivtrafikens utveckling i Skaraborg på
sid 15.
Västtrafik planerar följande i Skaraborg 2012–2014:
• Utveckla regiontrafiken. Öka resmöjligheterna och effektivisera trafiken i relationer med stor potential till ökat resande. Det innebär satsningar i målbildens stråk och anslutningar, men även i vissa andra relationer, till exempel mellan kommuncentra.
• Korta restiderna i regiontrafiken. Se över linjesträckningar och hållplatser.
• Förbättra anslutningarna mellan tåg och buss. Öka resmöjligheterna
på busslinjer som ansluter till tåg.
• Bygga ut pendelparkeringar. I samverkan med Trafikverket och kommunerna bygga pendelparkeringar och förbättra framkomligheten.
• Utveckla Skövde stadstrafik utifrån den plan för stadstrafikens utveckling 2013–2017 som tagits fram i samarbete med kommunen 2010.
• Utveckla stadstrafiken i Lidköping, Falköping och Mariestad. En
första utbyggnad genomförs i december 2010. I Lidköping och Falköping planeras fortsatt utbyggnad under 2012–2014.
• Utveckla Skara stadstrafik enligt plan för stadstrafikens utveckling
2013–2017. Till grund för planen ligger en översyn av linjenätet 2010.
• Se över infrastrukturen i Lundsbrunn och Mölltorp. Genomföra
åtgärder 2012 utifrån de tätortsprojekt som drivs i ett samarbete mellan
berörda kommuner, Trafikverket och Västtrafik.
• Förbättra informationen till resenär. Fortsätta införa realtidssystem.
• Medverka till hållbar turism. I samarbete med kommunerna och
andra intressenter göra trafik- och informationsinsatser på utvalda
turist- och fritidsmål.
• Utveckla trafiken i områden med lågt resandeunderlag. Hitta lösningar för en trafik som passar olika resbehov och varierande resfrekvens med syfte att utveckla en såväl tillgänglig som miljö- och kostnadseffektiv kollektivtrafik. Arbetet görs bland annat utifrån Västtrafiks
’Modell för kollektivtrafik med lågfrekvent resande’ och genom satsningar på olika former av anropsstyrd trafik.
• Tillgodose kollektivtrafikens behov. Verka för att kollektivtrafikens
förutsättningar och behov tillgodoses i ett tidigt skede till exempel när
kommunala översiktsplaner tas fram.
Utveckla trafiken i områden med lågt
resandeunderlag.
• Utveckla samarbetsformer. Vidareutveckla samarbetsformerna med
trafikföretag, kommuner och Västra Götalandsregionen för att nå det
gemensamma målet om ett ökat resande.
• Upphandla trafik inför trafikstart år 2014 bland annat med syfte att
nå målbildens mål om fossilfritt bränsle och biogas.
mål 2: västtrafik ska bidra till att skola, arbete, service... blir mer tillgängliga. verksamhetsplan 2012–2014 | 29
30 | verksamhetsplan 2012–2014
Affärsområde Anropsstyrd trafik
I områden som har lågt resandeunderlag kan linjelagd trafik ersättas med
trafik där resenären ringer och beställer sin resa, så kallad anropsstyrd trafik.
Anropsstyrd trafik kan också användas för att mata till den linjelagda kollektivtrafiken. I detta avsnitt beskrivs den del av den anropsstyrda trafiken
som avser allmän kollektivtrafik.
Västtrafik planerar följande i den anropsstyrda trafiken 2012–
2014:
• Fortsätta att införa anropsstyrda resformer. Närtrafik, Beställ & Res,
Centro samt Flexlinjer.
• Utveckla och implementera Integrerad Trafik. Exempel på Integrerad
Trafik är när en resenär först reser med anropsstyrd trafik från bostaden
till en hållplats och därefter reser vidare med linjelagd buss. Test av Integrerad Trafik genomfördes i tre kommuner i Västtrafikområdet i projektet ’Hela Vägen’ under oktober 2010 till och med maj 2011. Utvärderingen av detta projekt kommer att ligga till grund för genomförandet
av Integrerad Trafik i Västra Götalandsregionen.
Anropsstyrda resformer
Närtrafik – ett kostnadseffektivt alternativ till linjelagd trafik för resor på
landsbygd.
Beställ & Res/Anropsstyrda linjeturer – en
möjlighet att erbjuda sträckor med lågt
resandeunderlag ett anpassat turutbud.
Centro/Flextrafik – samordnad trafik för
resenärer över 75 år vid resor inom
tätorter.
Flexlinjer – trafik med små tillgänglighetsanpassade bussar som kör mellan
speciella mötesplatser. Ett komplement
till färdtjänsten och den linjelagda kollektivtrafiken.
Infrastruktur
Stora satsningar på infrastrukturen är en förutsättning för att nå fördubblingsmål, K2020:s resandemål och nödvändiga trafikökningar. Framkomligheten är avgörande för ett konkurrenskraftigt och attraktivt trafiksystem.
Västtrafik deltar därför aktivt i olika processer med berörda väghållare för
att garantera framkomlighet och god vägstandard.
För att långsiktigt klara kraftiga resandeökningar fram till år 2025 bör antalet pendelparkeringsplatser i Västra Götaland öka från dagens 5 800 till
delmålet 10 000. Idag ligger ansvaret för att bygga och underhålla pendelparkeringar dels på kommunerna, som ansvarar för pendelparkeringar i
anslutning till regionala eller kommunala vägar, dels på Trafikverket som
ansvarar för pendelparkeringar i det statliga vägnätet.
Västtrafik planerar följande för infrastrukturen 2012–2014:
• Prioritera framkomligheten. Fortsätta den konstruktiva dialogen med
väghållarna för prioriterad framkomlighet på infartsleder och genomgående stråk. I Göteborgsområdet planeras nya busskörfält i KomFortstråken i Övre Husargatan, Sprängkullsgatan, Allén/Parkgatan, Södra
vägen, sträckan Polhemsplatsen–Nils Ericsonterminalen samt längs
Björlandavägen och Toltorpsgatan.
• Bygga nya stationer i Göta älvdalen. I samband med att NorgeVäner­banan byggs ut med dubbelspår byggs fem stationer i Ale
kommun, en i Lilla Edets kommun samt en station i Gamlestaden
i Göteborg. Stationerna tas i drift i december 2012.
• Upprusta befintliga pendel- och regiontågsstationer. Syftet är att
uppnå bättre komfort, trygghet, tillgänglighet och service.
• Bygga och rusta upp terminaler och resecentra. Detta görs i sam­
arbete med kommunerna.
–– Göteborg: Frölunda Torg, Amhult, Skeppsbron, Gamlestaden, Svingeln, Saltholmen och Linnéplatsen.
–– Göteborgsregionen: Tuvesvik, Älvängen, Hede, Kungälv och Lerum.
mål 2: västtrafik ska bidra till att skola, arbete, service... blir mer tillgängliga verksamhetsplan 2012–2014 | 31
–– Fyrbodal: Uddevalla (Torp), Trollhättan, Vänersborg, Ed och Bengtsfors etapp II.
–– Sjuhärad: Borås (Södra Torget eller motsvarande).
–– Skaraborg: Skövde och Mariestad.
• Uppgradera bytespunkter i Göteborg. I samverkan med Göteborgs
Stads Trafikkontor se över viktiga bytespunkter och terminaler som behöver uppgraderas med hänsyn till genomförandet av K2020.
• Bygga ny spårvägslänk på Skeppsbron. Detta är ett av nyckelprojekten inför trängselskatten januari 2013. Våren 2011 pekar allt på att
länken kommer att färdigställas våren 2015.
• Bygga fler hållplatslägen i Göteborg. Skapa nya hållplatslägen utmed
KomFort-stråken och vid de större knutpunkterna i Göteborg.
• Bygga en ny spårvägslänk vid Munkebäckstorg. Bygga en länk för att
skapa en ny förbindelse mellan Torp och Östra sjukhuset i Göteborg.
• Bygga om perronger. Tillsammans med Trafikverket förlänga och
­anpassa perrongerna på pendeltågsträckorna till Alingsås och Kungsbacka samtidigt som all utrustning ses över.
Väderskydd på alla
större hållplatser
I Västra Götaland finns 120 bytes- och
knutpunkter där Västtrafik äger 18
terminalbyggnader. Det finns 21 500
hållplatslägen där 5 850 av hållplatserna är försedda med väderskydd.
Alla större hållplatser, vilket är hållplatser
med fler än 20 påstigande per dygn, bör
vara utrustade med väderskydd.
• Förbättra resandemiljön i bytesterminaler. Bland annat genom bättre
väderskydd.
• Bekvämare och tryggare hållplatser. Förse ytterligare minst 100 hållplatser per år med väderskydd och belysning, i några fall solcellsdriven.
• Förbättra tillgängligheten. Bygga om minst 70 hållplatser per år för
att förbättra tillgängligheten för resenärer med funktionshinder till hållplatser och terminaler.
• Bygga pendelparkeringar. Rusta upp och i samarbete med berörda
kommuner bygga minst 500 nya pendelparkeringsplatser per år.
• Bygga cykelparkeringar. Utveckla cykelparkeringskonceptet med fler
cykelparkeringar vid större hållplatser, stationer, knutpunkter och pendelparkeringar.
32 | verksamhetsplan 2012–2014 mål 2: västtrafik ska bidra till att skola, arbete, service... blir mer tillgängliga
Mål 3: Västtrafik ska verka för att utveckla de långväga
resmöjligheterna så att Västra Götaland blir ’rundare’.
En av de grundläggande idéerna när Västtrafik bildades var att samordna
och vidareutveckla kollektivtrafiken över de gamla länsgränserna och att
utveckla trafiken mellan regionens huvudorter. Regionen skulle göras ’rundare’. Det ska vara enkelt och prisvärt för kunderna att resa långa sträckor
med Västtrafik. Tågresandet har stått för de i särklass största resandeökningarna jämfört med andra trafikslag. Sedan Västtrafik bildades har trafikutbudet i regiontågstrafiken ökat med 26 procent medan resandeökningen är 99
procent för resande med Västtrafiks färdbevis.
Resor och trafikutbud
Regiontåg. Utveckling av resor och trafikutbud.
Regiontåg. Utveckling av resor och trafikarbete.
Delresor
Trafikutbud
%
100
Affärsområde Regiontrafik
Affärsområdet Regiontrafik omfattar den
regionala tågtrafiken i Västra Götalands­
regionen.
99%
80
Resandet med regiontågen ökade kraftigt
under 2010 (resandeökningen ligger på 99
procent jämfört med 1999). Ett skäl var den
utökade trafiken på Bohusbanan. Dessutom
ökade tågresandet i hela regionen. Resandet med SJ:s biljetter samt med Öresundståg ingår inte i diagrammet.
60
40
20
26%
0
1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010
Under 2010 gav den utökade tågtrafiken på södra delen av Bohusbanan ett
fortsatt ökat resande. Västtrafik har tagit över tågfordon från operatören, hyrt
fem nya tåg och genomfört ett upprustnings- och designprogram som avslutas 2011. Under 2011 levereras ytterligare sex nya tåg och trafiken på flera linjer
förbättras genom fler turer eller sammankopplade tåg för ökad kapacitet.
Måluppfyllelse mål 3 : Den långväga trafiken har starkt bidragit till att
regionen har blivit ’rundare’, såsom målet är formulerat.
Västtrafik planerar följande i Regiontrafiken 2012–2014:
• Utveckla tågtrafiken i enlighet med Västtrafiks målbild 2010/2020
samt enligt de delregionala målbilderna för Skaraborg, Fyrbodal, Sjuhärad och Göteborgsområdet.
• Ta fram en ny strategi för utveckling av tågtrafiken. Förfina och utveckla strategierna i Västtrafiks målbild för tågtrafiken 2010/2020 och
förlänga perspektivet till 2025 eller ännu längre. Ett av skälen är att utarbeta underlag för behovet av investeringar i såväl tåg som infrastruktur på kort och lång sikt.
• Etablera ny tågtrafik. I december 2012 är dubbelspåret mellan Öxnered och Göteborg utbyggt. Då startar regiontåg i 30-minuterstrafik
mellan Vänersborg–Trollhättan–Göteborg. Regiontågen stannar i Öxnered, Trollhättan, Lödöse och Älvängen samt vid ytterligare en eller
två stationer.
• Utveckla tågtrafiksamarbeten. Utöka tågtrafiken med två dubbelturer
mål 3: västtrafik ska bidra till att regionen blir rundare verksamhetsplan 2012–2014 | 33
Karlstad–Åmål–Göteborg genom särskilt samarbetsavtal med SJ i december 2012. Avtalet innebär moderna, komfortabla och snabba tåg.
Dessutom utreds förutsättningarna för ytterligare tåg- och busstrafik i
stråket i samarbete med kommunerna och Värmlandstrafik.
• Förbättra trafikutbudet. Utöka tågtrafiken där brister finns för att ge
ett heltäckande utbud under hela trafikdygnet.
• Samarbeta med Norge. Medverka till utvecklad fjärrtågstrafik mellan
Oslo och Göteborg. Med marknads- och försäljningsaktiviteter vidareutveckla trafiken mellan Strömstad och Halden/Sarpsborg tillsammans
med Östfold Kollektivtrafikk.
• Öka trafiken på Älvsborgs- och Viskadalsbanan enligt förslag i Västtrafiks stråkstudie 2009.
• Förbättra resmöjligheter. Tillsammans med Värmlandstrafik utreda
förutsättningarna för förbättrade resmöjligheter mellan Ed, Bengtsfors,
Mellerud/Åmål till Säffle och Karlstad med tåg och buss.
• Förbättra punktligheten. Förbättra tågtrafikens punktlighet tillsammans med Trafikverket, tågoperatörer och andra intressenter.
• Utveckla det nya bruttoavtalet. 2011 genomförs operatörsbytet för
region- och pendeltågen och övergång till bruttoavtal med incitament.
Det innebär större inflytande för Västtrafik över priser, trafikering och
uppföljning.
• Vidareutveckla Öresundstågstrafiken. Trafiken på sträckan Göteborg–
Halland–Malmö–Köpenhamn utvecklas tillsammans med övriga trafikhuvudmän i samarbetet.
• Samverka med fjärrtågsoperatörer. Inleda samarbete om biljettgiltighet med eventuella nya fjärrtågsoperatörer när avregleringen av järnvägstrafiken är genomförd.
• Köpa nya fordon. Anskaffa nya fordon för att möta den allmänna resandeökningen samt ökat resande vid införandet av trängselskatt.
• Utveckla trafiken över regiongränsen. Utveckla samarbetet avseende
trafik och taxor över regiongränserna för att förbättra resmöjligheterna
till utpekade målorter i angränsande regioner.
• Förbättra tillgängligheten för resenärer med funktionshinder.
Genom ombyggnad av äldre tåg och anskaffning av nya tåg med helt
eller delvis låggolvsinsteg förbättra möjligheten för resenärer med funktionshinder att resa med Västtrafik.
34 | verksamhetsplan 2012–2014 mål 3: västtrafik ska bidra till att regionen blir rundare
2%
2%
7%
7%
8%8%
32%
Fördelning av olika typer av funktionsnedsättningar
32%Fördelning av olika typer av funktionsnedsättningar
Rörelsehindrade
14%
14%
Hörselskadade
Synskadade
Förmåga att ta till sig info
Rörelsehindrade
Förmåga att ta till sig info
Flera typer av funktionsnedsättningar
Hörselskadade
Flera typer av funktionsnedsättningar
Synskadade
Funktionsnedsättningar som
kräver specialfordon
Funktionsnedsättningar som
kräver specialfordon
37%
37%
Mål 4: Västtrafik ska öka tillgängligheten till kollektivtrafiken
för personer med funktionshinder och arbeta för en samordning
av allmän och särskild kollektivtrafik.
Personer med funktionsnedsättningar ska kunna leva på samma sätt som
andra människor och delta i samhällslivet tillsammans med andra. Barn
med funktionsnedsättningar ska ges samma möjligheter som andra barn
att resa med Västtrafik, så att de kan delta i fritidsaktiviteter, ta sig till och
från skola och övriga resmål.
En förutsättning för detta är att trafikmiljön är tillgänglig och användbar.
När det gäller kollektivtrafiken räcker det inte med anpassning av enstaka
hållplatser eller bussar. Utvecklingen av ett tillgängligt transportsystem
kräver ett stort antal åtgärder. Målet är att 90 procent av resenärerna med
funktionsnedsättningar ska kunna resa med kollektivtrafiken. 2010 var andelen 68 procent. Diagrammet ovan visar den procentuella fördelningen
mellan vanligt förekommande funktionsnedsättningar.
Västtrafik arbetar både med att anpassa linjetrafiken så att den blir mer användbar för alla och att utveckla den anropsstyrda trafiken i ett stort antal
kommuner. Västtrafik arbetar även med att integrera den särskilda kollektivtrafiken med den allmänna.
Andel av fordonsparken som har rullstolsplats
Andel av fordonsparken med rullstolsplats.
Buss
Spårvagn
Tåg
Båt
Alla fordonsslag
%
100
88%
80
76%
60
63%
40
39%
67%
76%
81%
69%
43%
20
0
2002
2003
2004 4: måluppfyllelse
2005
2006
2007framtida
2008 åtgärder.
2009
2010
Kapitel
och
MÅL 4.
Rullstolsplats
Nio av tio fordon har rullstolsplats.
64 procent av spårvagnsseten har ramp
och rullstolsplats. Andelen stiger i takt
med att beställningen av 25 nya spårvagnar av modell M32 börjar levereras
under 2011.
verksamhetsplan 2012–2014 | 35
fokus 2010
För att öka kollektivtrafikens tillgänglighet
arbetar Västtrafik med programmet fokus
2010. Programmet är uppdelat på fem
fokusområden:
• Fordonsåtgärder
• Hållplatser och terminaler
• Integrerat trafiknät
• Reseplanerare
• Resenärsstöd
Under tiden 2002–2010 ökade andelen fordon med rullstolsplats från 39
till 88 procent. Fordonen anpassades till äldre och till personer med nedsatt
rörelseförmåga. Eftersom allt fler fordon har låggolv, lift eller ramp är det
lättare för resenärerna att komma ombord på fordonen. Många av förbättringarna, som till exempel låggolv, passar även barns behov. Även terminaler,
knutpunkter och hållplatser anpassas till olika grupper med funktionsnedsättningar. Anpassningen bygger på samverkan mellan väghållare och Västtrafik. Västtrafik ansvarar för investeringar ovan mark och väghållarna, kommunerna och Trafikverket, ansvarar för markarbeten samt anslutnings- och
gångvägar vid hållplatser och terminaler. Målet att anpassa de prioriterade
hållplatserna till 2010 nåddes inte beroende på att väghållarna inte genomförde markåtgärder i den takt som krävdes.
Inom planperioden kommer audiovisuellt utrop – hållplatsutrop i högtalare
och på display – att finnas i all stads- och tätortstrafik i Västra Götaland. 2010
hade 80 procent av stads- och tätortstrafiken audiovisuellt utrop.
Måluppfyllelse mål 4: Kollektivtrafikens tillgänglighet för personer med
funktionsnedsättning förbättras successivt, men i en långsammare takt än vad
som förutsattes i Fokus 2010.
Västtrafik planerar följande 2012–2014:
• Samarbeta med Västra Götalandsregionen. Västtrafik kommer att
delta i Västra Götalandsregionens arbete med att konkretisera mål om
en tillgänglig kollektivtrafik.
• Anpassa fordonen. Vid upphandling av ny trafik ställer Västtrafik krav
enligt handlingsplanen ’Ökad tillgänglighet för personer med funktions­
hinder’. Det betyder att alla fordon har låggolv, ramp eller lift samt rullstolsplats vid ingången av planperioden. Målet är att all linjetrafik har
audiovisuellt utrop vid utgången av 2012.
• Öka tillgängligheten på hållplatser och terminaler. Västtrafik anpassar i ett första steg de 720 hållplatser och terminaler som har fler än
100 påstigande per dygn. Västtrafik fortsätter att försöka påverka kommuner och Trafikverket i syfte att påskynda anpassningen. Västtrafik
36 | verksamhetsplan 2012–2014 mål 4: västtrafik ska bidra till ökad tillgänglighet
Andel tillgänglighetsanpassade hållplatslägen utifrån olika
funktionshinder.
%
100
Rörelsehinder
Hörselsvaghet
Synssvaghet
Svårighet att tolka/ta till sig information
Flera funktionshinder
94%
90
80
73%
70
60
50
48%
40
34%
32%
30
20
10
0
2006
2007
2008
2009
2010
Tillgänglighetsanpassade
hållplatslägen
Diagrammet visar hur stor andel av
­ ästtrafiks 1800 hållplatslägen med
V
fler än 100 påstigande per dygn (720
hållplatser) som anpassats från det att
mätningarna började 2006.
planerar också att vid tillgänglighetsanpassade hållplatser öka möjligheten till hjälp vid byte och anropsstyrd anslutning.
• Integrera trafiknätet. Integrerat trafiknät tillgodoser beställarnas önskemål om att ersätta vissa långa färdtjänst- och sjukresor med integrerad trafik. Det finns också önskemål från resenärer att vid vissa tillfällen
kunna åka från dörr till dörr. Önskemålen kan tillgodoses genom att
den anropsstyrda trafiken integreras mer med linjetrafiken samt genom
nya tjänster. Under perioden oktober 2010–maj 2011 introducerade
Västtrafik möjligheten att i pilotprojektet Hela vägen erbjuda resor från
dörr till dörr i ett samlat trafikutbud. Utvärdering av testet avgör hur
tjänsten och introduktionen av denna typ av trafik kommer att se ut i
andra områden.
• Vidareutveckla reseplaneraren. Västtrafik utvecklar och förbättrar
rese­planeraren så att den visar om fordon och hållplatser är anpassade
till olika typer av funktionsnedsättningar. Dessutom kommer informationen i reseplaneraren visas i realtid vilket innebär att det går att se om
en tur är försenad eller inställd. Våren 2011 lanseras den nya reseplaneraren för en begränsad grupp av användare och ungefär ett år senare
öppnas den för alla och ersätter den nuvarande reseplaneraren. Den nya
reseplaneraren förväntas vara helt färdig senast 2014.
• Utveckla olika typer av resenärsstöd. Västtrafik utvecklar successivt olika typer av personlig service så att resan kan genomföras under
trygga och värdiga förhållanden. Under 2011 erbjuds ledsagningsservice
vid byte på cirka 65 större byteshållplatser, vilket är en fördubbling jämfört med 2010. Eventuellt följer ytterligare utbyggnadsetapper 2012–
2014. Under planperioden överväger Västtrafik möjligheten att boka
sittplats i den tidtabellsbundna linjetrafiken, allt för att ytterligare öka
resenärernas trygghet. Platsbokning är en av många funktioner som kan
ingå i den nya reseplaneraren.
Kolla-projektet i Göteborg avslutat 2010
Samarbetet mellan Göteborgs Stad och Västtrafik i Kolla-projektet syftade
till att avskaffa uppdelningen på färdtjänst och annan kollektivtrafik. Betydande belopp har satsats på ombyggnad av hållplatser och gångvägar och på
utveckling av it-stöd och informationssystem. Fordon har tillgänglighetsanpassats, flexlinjer byggts ut och resträning, ledsagning och förarutbildning
genomförts. Satsningarna har skett i samarbete med Västtrafiks program
Fokus 2010. Arbetet med att på olika sätt öka tillgängligheten i Göteborg
för funktionshindrade fortsätter efter 2010.
mål 4: västtrafik ska bidra till ökad tillgänglighet
Västtrafiks Reseplanerare
Under 2010 tog Västtrafiks reseplanerare
emot cirka 170 000 resvägsfrågor varje
dag. Den nås via Västtrafiks hemsida, olika
mobila tjänster eller genom att ringa kundservice. Den hjälper användaren att hitta
sin resa genom att beskriva vilken linje,
hållplats och avgångstid som är lämpligast
för att genomföra resan.
Ledsagningsservice
Ledsagningsservicen är tillgänglig den tid
Västtrafik trafikerar hållplatsen. Tjänsten
ingår i biljettpriset och är öppen för alla
resenärer som anser sig i behov av den.
kolla-projektet
2010 gjordes 540 000 resor med färdtjänsten i Göteborg. Ett visionsmål för det framtida arbetet för ett tillgängligare Göteborg
är att minska färdtjänstresorna i Göteborgs
Stad till 400 000 resor år 2015. Andra
visionsmål är:
• Fortsatt ombyggnad av hållplatser – även
de som kräver större insatser.
• Översyn av gångstråk till/från hållplatser
• Fortsatt satsning på föraren och plan för
hur tillgången på bra förare ska säkras.
• Driva på utvecklingen av bra fordon ur
tillgänglighetssynpunkt.
• Samordnat betalsystem i färdtjänst/kollektivtrafik.
• Förbättrat informationssystem.
• Fortsatt utveckling av resträning och led­
sagningsservice.
verksamhetsplan 2012–2014 | 37
Mål 5: Västtrafik ska utforma kollektivtrafiken så att
jämställdhet mellan könen främjas, dvs. så att både kvinnors
och mäns resbehov tillgodoses.
Olika resmönster
Vi vet att av samtliga resenärer som reser
med Västtrafik är 57 procent kvinnor och
43 procent män. Män och kvinnor har
olika resmönster – kvinnor reser mer spritt
över dagen och reser mer på lördagar och
söndagar. Kvinnor är rädda för överfall och
undviker i större utsträckning än män att
åka kollektivt på kvällstid. Den genomsnittliga reslängden för män och kvinnor med
kollektivtrafik är för män 14,3 km och för
kvinnor 13,6 km.
Ett av Västtrafiks övergripande mål är att kollektivtrafiken ska tillgodose både
kvinnors och mäns resbehov och utformas så att jämställdhet mellan könen
främjas. Detta är också ett nationellt trafikpolitiskt mål. Västtrafik ska även
beakta mångfaldsperspektivet, det vill säga verka för att kollektivtrafiken anpassas till alla i samhället – oavsett ålder, etnicitet, kön etc. Regionala ägarrådet
tolkar målet som att kollektivtrafiken är ett medel att uppnå jämställdhet i
samhället. Västtrafiks bedömning är att följande bidrar till en ökad jämställdhet i samhället:
• Kameraövervakning. 29 procent av Västtrafiks fordon var utrustade med
kameror 2010. Kameraövervakning upplevs som trygghets­höjande.
• Ökad tillgänglighet på hållplatser. Upprustade och anpassade hållplatser medför bekvämlighet och trygghet. Trygghets­frågan är viktig för alla
som reser kollektivt.
• Utveckling mot jämnare könsfördelning bland Västtrafiks personal.
Andelen kvinnor som är chefer eller arbetar med trafikplanering ökade
1999–2009, men minskade 2010 med två procent­enheter. Andelen kvinnor i Västtrafiks styrelse har legat på 36 procent de senaste fyra åren.
är
Västtrafik
Resa jämt!
© Britt-Ingrid Persson
Ett utvecklingsarbete i
samarbete med Gör det Jämt!
I det pågående projektet ’Resa jämt’ föreslås att jämställdhetsperspektivet beaktas så att utformningen av nya eller förändrade linjer görs utifrån både
kvinnors och mäns behov. Planeringsprocessen bör också förbättras så att
perspektivet på ett naturligt sätt hanterar alla berörda delar som hållplatsens
utformning och läge, tidtabeller och bussinteriör. Projektet menar också att
alla data från undersökningar om resvanor och resebehov ska redovisas utifrån
kön. Alla synpunkter från resenärer eller allmänhet som inkommer till Västtrafik ska också redovisas uppdelat på män och kvinnor. Man ser också att all
personal i kollektivtrafiken kontinuerligt utbildas i jämställdhet och mångfald.
Måluppfyllelse mål 5 : Sannolikt har det ökade kollektivtrafikresande lett
till ökad jämställdhet i samhället.
Västtrafik planerar följande 2012–2014:
• Tillgodose resbehov. Verka för att tillgodose invånarnas resbehov sett ur
ett mångfalds- och barnperspektiv.
• Kameraövervaka. Efter behovsbedömning från fall till fall införa
­kameraövervakning ombord på fordon, terminaler och stationer.
• Öka andelen kvinnor. Verka för att öka andelen kvinnor i beslutande
ställning inom Västtrafik.
• Motverka diskriminering. Aktivt arbeta för jämställdhet och etnisk
mångfald samt motverka diskriminering.
• Spegla samhället. Verka för att personalens sammansättning i stort ska
avspegla samhällets gällande kön, etnisk tillhörighet, funktionsnedsättning, religion, ålder, sexuell läggning och könsöverskridande identitet
eller uttryck.
38 | verksamhetsplan 2012–2014 mål 5: västtrafik ska bidra till jämställdhet
Män
Könsfördelning Västtrafiks personal.
Avdelningschefer och trafikplanerande personal.
Kvinnor
100%
80%
60%
7977737373716966 60605456
40%
2123272727293134 40 404644
20%
Könsfördelning Västtrafiks styrelser
0%
1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010
Män
Könsfördelning
Västtrafiks styrelser.
Kvinnor
Män
Kvinnor
100%
80%
60%
79
75
73
71
73
73
71
71
64
64
64
64
27
27
29
29
36
36
36
36
40%
20%
Resenärernas könsfördelning
21
25
1000-tal delresor/år
0%
27
29
1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010
Resenärernas könsfördelning.
1000-tal resor/år
Män
Män
Kvinnor
180
Kvinnor
59%
160
140
52%
120
48%
100
56%
41%
44%
80
60
40
66%
34%
20
0
1–18 år
19–29 år
30–64 år
65 år–
verksamhetsplan 2012–2014 | 39
Mål 6: Västtrafik ska erbjuda trafik med god miljöanpassning.
BRANSCHGEMENSAMMA
SVENSKA MÅL
Klimat- och energimål
År 2020 ska minst 90 procent av kollektivtrafikens persontransportarbete med buss
utföras med fossilfri energi. I hela Västtrafikområdet var andelen fossilfri energi 18
procent år 2010 jämfört med 13 procent år
2009.
År 2020 ska kollektivtrafiken använda
25 procent mindre energi per person­
kilometer jämfört med 2007.
Luftkvalitetsmål
Utsläpp av kväve­oxider och partiklar per
personkilometer ska minska med minst
50 procent från 2009 till 2020.
Bullermål
Buller från kollektivtrafiken ska minska.
Kollektivtrafik och särskilt eldrivna fordon bidrar till god närmiljö och är
samtidigt ett medel för att bromsa den globala uppvärmningen. Kraven på
kollektivtrafikens fordon när det gäller utsläppsnivåer är höga och ställs i
samband med att trafiken upphandlas. Västtrafik följer det miljöprogram
som tagits fram av kollektivtrafikens branschorganisationer. Krav på alternativa drivmedel skärps, såväl av miljöskäl som av det faktum att oljan är
en ändlig resurs.
Kollektivtrafikens miljöpåverkan minskar successivt
Kväveoxider: Under åren 2002–2010 minskade medelutsläppen från Västtrafiks bussar från 5,4 till 3,1 g/kWh. Ett av de nya branschmålen är att
medel­utsläppen av kväveoxider för busstransporter i Sverige ska minska med
50 procent från 2009 till 2020. För Västtrafiks del var utsläppet av kväveoxider redan mycket lågt 2009 och 2010 års resultat visar på en minskning
med 10 procent.
Partiklar: Det nya branschgemensamt målet innebär att även utsläpp av partiklar ska minska med 50 procent under perioden 2009–2020. Västtrafik har
redan betydligt lägre partikelutsläpp än det nationella medelvärdet men beräknar ändå att halvera utsläppen till 2020. Ny lagstiftning år 2013 kommer
att bidra till att partikelutsläppen kan minskas ytterligare. För närvarande
finns dock inga fordon med lägre utsläppsnivåer än Västtrafiks medelvärde.
Bussarnas utsläpp av kväveoxider NOx, g/kWh
Notera att Göteborgs Stad och Göteborgs
Regiontrafik i vidstående tre diagram
samredovisas i kurvan ’Göteborgsområdet’.
Fyrboda
Götebo
Bussarnas utsläpp av kväveoxider NOx, g/kWh.
Sjuhära
Skarabo
7,0
6,0
Skaraborg
Göteborgsområdet
Sjuhärad
Västtrafik
Västtra
Fyrbodal
5,0
4,0
3,06
3,0
2,0
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
Bussarnas utsläpp av partiklar, g/kWh
Bussarnas utsläpp av partiklar, g/kWh.
Bussarnas utsläpp av partiklar
Västtrafik nådde redan 2006 det branschgemensamma nationella målet för 2010, 0,02
gram/kWh. Det nya målet innebär en 50-procentig minskning under perioden 2009–2020.
0,14
0,12
Skaraborg
Göteborgsområdet
Sjuhärad
Västtrafik
Fyrbodal
0,10
0,08
0,06
0,04
0,02
0,02
0,00
2002
40 | verksamhetsplan 2012–2014
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
Fyrb
Göte
Sjuh
Skar
Väs
v
Bussarnas utsläpp av koldioxid, kilo/mil.
12,0
11,0
10,0
9,0
8,64
8,0
Skaraborg
Göteborgsområdet
7,0
Sjuhärad
Västtrafik
6,0
Fyrbodal
5,0
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
verksamhetsplan 2012–2014 | 41
42 | verksamhetsplan 2012–2014
Kapitel 4: måluppfyllelse och framtida åtgärder. MÅL 7:1.
Koldioxid. Nettoutsläppen av koldioxid, som är en klimatpåverkande
gas, minskar genom minskad användning av fossila bränslen. Av Västtrafiks 1 800 ­fordon (bussar, spårvagnar och tåg) drivs 25 procent med biogas,
etanol, biodiesel/RME eller förnybar el. Dessa fordon står för 30 procent av
Västtrafiks totala trafikutbud (tidtabellskilometer). Bussar som drivs med
förnybara bränslen kör till exempel i Göteborg, Borås, Trollhättan och Falköping och står för drygt 10 procent av Västtrafiks totala trafikutbud.
Västtrafiks miljö- och klimatstrategi
Västtrafik beräknas ha en potential att minska kollektivtrafikens koldioxid­
utsläpp i Västra Götaland från nuvarande 95 000 ton/år till 25 000 ton
genom avveckling av den egna användningen av fossila bränslen. Västtrafik
har anslutit sig till branschens vision för en hållbar kollektivtrafik. Detta
innebär målet att högst 70 procent av kilometerproduktionen med buss och
icke eldrivna tåg år 2012 ska ske med fossila bränslen och högst 10 procent
år 2020. All Västtrafiks eldrivna spårtrafik utförs nu och i fortsättningen
med 100 procent förnybar elkraft.
Västtrafiks Miljö- och klimatstrategi som beslutades 2008 innebär att Västtrafik i sitt miljöarbete ska vara en föregångare inom svensk kollektivtrafik.
För att åstadkomma detta pågår arbete med ett miljöledningssystem. Arbete
med att utarbeta mål för minskade utsläpp av växthusgaser från trafik med
personbilar i Västtrafiks regi och båtar pågår också.
Under 2010 har Västtrafik också antagit en plan för avveckling av fossila
bränslen som innebär att biogas ska prioriteras i nya trafikupphandlingar
där vissa förutsättningar är uppfyllda, men också att ökad energieffektivitet ska uppnås.
Måluppfyllelse mål 6: Kollektivtrafiken utvecklas i riktning mot god miljöanpassning i enlighet med Västtrafiks miljö- och klimatstrategi.
Västtrafik planerar följande 2012–2014:
Upphandla förnybart. Minska beroendet av fossila bränslen genom krav
på ökad andel förnybara bränslen i framtida trafikupphandlingar.
Prioritera biogas. Prioritera införande av biogas som drivmedel för bussar.
Detta kräver ett nära samarbete med Västtrafiks ägare.
Fokusera på energieffektivisering. En minskad användning av fossil energi
innebär ett stort behov av att använda tillgänglig energi mer effektivt. Västtrafik kommer att att fokusera på olika åtgärder som höjer fordonsflottans energieffektivitet, bland annat i kommande upphandlingar. Arbetet
kommer att ske i nära samarbete med Västra Götalandsregionen.
Minska bullret. Minska bullerstörningar från vår trafik genom införande
av nya branschgemensamma bullerkrav på nya fordon.
Stimulera utveckling. Informera trafikföretag och leverantörer för att få en
samsyn kring miljöfrågornas betydelse och stimulera dem i deras utvecklingsarbete inom miljöområdet. Detta innebär att Västtrafik deltar i olika
utvecklingsprojekt med delfinansiering från myndigheter och EU.
Berätta om miljöarbetet. Kommunicera Västtrafiks miljöarbete till allmänheten. Västtrafik och trafikföretagen ska uppfattas som företrädare för
verksamheter som värnar om miljön.
mål 6: västtrafik ska erbjuda trafik miljöanpassad trafik verksamhetsplan 2012–2014 | 43
Mål 7:1: Invånarna ska vara mycket nöjda med Västtrafik.
Två mål i ett
Mål 7 omfattar egentligen två delar:
7:1 nöjdhet och 7:2 trafiksäkerhet. Vi
beskriver delmålen var för sig.
Invånarnas och kundernas nöjdhet undersöks kontinuerligt av Svensk Kollektivtrafik som genomför cirka 6 000 telefonintervjuer per år i Västra Göta­
land i den så kallade Kollektivtrafikbarometern.
Nöjdheten minskade under 2010
Vid undersökning av kundnöjdheten mäts bland annat hur nöjd kunden
är med Västtrafik som helhet. Det innebär att kundens uppfattning om
bland annat trafiken, kort, biljetter, betalsystem, bemötande och lyhördhet, liksom medias rapportering och grannens erfarenhet, vägs in i svaret.
Andelen nöjda kunder minskade med 8 procentenheter jämfört med 2009
och stannade vid 53 procent. Nedgången beror till största del på fortsatt
missnöje med betalsystemet och kontoladdningen som lanserades under
våren 2009. Den negativa trenden har pågått sedan sommaren 2009. Ande­
len nöjda invånare minskade med 7 procentenheter jämfört med 2009 och
stannade vid 45 procent.
Under 2010 åtgärdades några av de tekniska problemen i betalsystemet och
nya biljettmaskiner köptes in. För att erbjuda alternativ till att resa med
kontoladdning införde Västtrafik ett par nya färdbevis. Parallellt pågår ett
projekt vars syfte är att ta fram en ny pris- och sortimentstrategi.
Nöjd med senaste resan minskade till 78 procent
I syfte att undersöka kollektivtrafikens upplevda kvalitet i ett resenärsperspektiv ställs i Kollektivtrafikbarometern även frågan: ”Om du tänker på
din senaste resa med Västtrafik, hur nöjd var du då med den?”
Under 2010 ansåg 78 procent av de tillfrågade resenärerna att de var nöjda
med den senaste resan. Det är en minskning med 4 procentenheter jämfört med 2009.
Måluppfyllelse mål 7:1: Nöjdheten har inte utvecklats i riktning mot målet
i huvudsak på grund av missnöje med betalsystemet.
Västtrafik planerar följande 2012–2014:
• Göra det lättare för resenären att betala och utföra sin resa. Flera av
Västtrafiks kundundersökningar visar att betalsystemet varit den enskilt
viktigaste faktorn som påverkat nöjdheten. Västtrafik har som mål att
förenkla köp av kort och biljetter samt betalning av resan.
• Förbättra kollektivtrafikens basfaktorer. En av de viktigaste komponenterna för att uppnå en ökad nöjdhet är att kollektivtrafiken får
ett bättre anseende i resenärens ögon. Genom att höja kvaliteten på
trafiken till exempel vad avser förbättrad punktlighet, hela, rena och
bekväma fordon och hållplatser, gott bemötande samt fungerande störningsinformation skapar vi förutsättningar för att få nöjda kunder.
• Införa en modern kommunikationsstrategi. Kommunikationen med
kunder och media ska vara öppen, lyhörd och trovärdig. Målet är att få
ett anseende och rykte som är långt bättre än dagens mätningar visar.
44 | verksamhetsplan 2012–2014 mål 7:1 invånarna ska vara mycket nöjda med västtrafik
Invånarnöjdhet
Invånarnöjdhet, %.
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
Missnöjda
Varken eller
Nöjda
invånarnöjdheten
55
59
61
58
59
57
56
55
54
52
45
36
34
30
35
32
34
34
34
35
36
38
9
7
9
7
9
9
10
11
11
12
17
Invånarnas bild av Västtrafik försämrades
med 7 procentenheter under 2010. Andelen missnöjda ökade från 12 till 17 procent.
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010
Kundnöjdhet
Kundnöjdhet,
%.
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
Missnöjda
Varken eller
Nöjda
Kundernas nöjdhet med
västtrafik som helhet
64
65
67
62
64
65
64
62
62
61
53
30
31
27
33
29
28
29
30
30
31
35
6
4
6
5
7
7
7
8
8
8
12
Kundnöjdheten minskade för andra året i
rad. För första gången ökade också andelen
missnöjda.
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010
Andelen kunder som är nöjda med senaste resan, %.
100
80
80 %
82 %
78 %
Kundernas nöjdhet
med senaste resan
Detta mått beskriver hur kunden upplever
­kvaliteten i kollektivtrafiken utifrån sin senaste
resa.
60
40
20
0
2008
5
4
2009
2010
Kundnöjhet Anropsstyrd trafik. Medelbetyg på en 5-gradig skala.
4,6
4,6
4,6
4,7
4,7
4,6
4,6
4,7
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
3
2
kundnöjdhet
anropsstyrd trafik
De årliga mätningarna, som gjorts sedan
2002, visar på en nöjdhet på 4,6 på en
femgradig skala. Under 2010 gjordes inga
mätningar av kundnöjdheten i den Anropsstyrda trafiken.
1
0
• Öka mängden trafik för att svara mot invånarnas ökade resbehov.
Arbetet i riktning mot ökad framkomlighet, högre kapacitet, tätare
trafik och snabbare resvägar intensifieras.
• Bli mer lyhörda. Västtrafik ska bli bättre på att fånga upp och ta vara
på kundernas synpunkter och idéer. Vi ska också i högre grad lyssna
till kunderna i samband med prioriteringar vad avser exempelvis trafikutbud, tidtabeller, kort, biljetter och betalsystem. Vasttrafik.se, som
nylanseras våren 2011, blir ett kommunikationsnav och sociala medier,
som introduceras på webbplatsen under 2011, blir en viktig kanal i Västtrafiks strävan mot ökad lyhördhet.
mål 7:1 invånarna ska vara mycket nöjda med västtrafik.
verksamhetsplan 2012–2014 | 45
Mål 7:2. Kollektivtrafiken ska uppfattas som det bästa sättet
att tillgodose resbehov och uppnå ’noll-visionen’.
Nytt rapporteringssystem
Frida THR
Västtrafik införde från 2010 ett trafikhändelserapporteringssystem, Frida THR. Till detta
system rapporterar trafikföretagen in alla
oönskade händelser. Dessa data gör att Västtrafik tillsammans med trafikföretagen har
en pålitlig grund för uppföljningsarbete och
konkreta åtgärder.
Trygg och säker kollektivtrafik
– en handlingsplan
Västtrafik antog 2010 en handlingsplan som
lyfter fram åtgärder inom områden som ska
prioriteras för att nå målet om en trygg och
säker kollektivtrafik: personalen, fordonen,
hållplatser och terminaler, vägen till och från
hållplatser och terminaler, informationssäkerhet samt organisationen för säkerhet.
Mål 7:2 omfattar åtgärder som ökar trafiksäkerheten och den upplevda
tryggheten. Målet anknyter till Trafikverkets nollvision, som innebär att
ingen ska dödas i trafiken. Västtrafik har anslutit till detta mål i en ’Policy för
en trygg och säker kollektivtrafik’. Policyn innebär att ”Västtrafik verkar för
en pålitlig och säker kollektivtrafik så att alla resenärer och personal känner
sig trygga under hela resan”. Västtrafik och dess leverantörer av tjänster ska
arbeta efter denna policy i sitt dagliga arbete.
Trafiksäkerhetsförbättrande åtgärder
Trafiksäkerheten är ett av kollektivtrafikens starkaste samhällsekonomiska
plusvärden. En resenär löper åtta gånger större risk att skadas vid resa i bil
jämfört med kollektivtrafik. Risken att förolyckas är 58 gånger större i bil.
I syfte att minimera kollektivtrafikens inblandning i trafikolyckor har Västtrafik beslutat om regler och krav på bland annat alkolås, brandsläckare och
bälten i samband med trafikupphandlingar och nyanskaffning av fordon.
Alkolås
Under 2010 ökade andelen bussar med alkolås från 36 till 57 procent. Samtliga personbilar i den anropsstyrda trafiken hade alkolås 2010, medan tåg,
spårvagnar och båtar saknade utrustningen. Krav på alkolås gäller även
Västtrafiks interna fordon.
Brandsläckare
Samtliga bussar har brandsläckare i passagerarutrymmet, men det är i motorrummet som brandrisken är störst. Västtrafik har antagit kraven i Svensk
kollektivtrafiks och Svenska Bussbranschens Riksförbunds ’Buss 2000’ där
det bland annat framgår att bussar ska vara utrustade med släckningssystem
och minst en brandsläckare i motorrummet. Under 2010 ökade andelen
bussar med brandsläckare i motorrummet från 68 till 85 procent.
Bälten
Alla bussar som anskaffats efter 1 januari 2004, exklusive stadsbussar, ska
vara utrustade med trepunktsbälten. Under 2010 ökade andelen landsbygdsbussar med säkerhetsbälten från 69 till 86 procent. För stadsbussar, spårvagnar och tåg finns idag inga lag- eller branschgemensamma bälteskrav.
Måluppfyllelse mål 7: 2 : Västtrafik bedömer att genomförda åtgärder
leder till ökad trafiksäkerhet.
Västtrafik planerar följande för att öka trafiksäkerheten:
• Ställa krav på fordonens säkerhetsutrustning. Successivt öka andelen
fordon utrustade med alkolås, brandsläckare och bälten i takt med att
nya trafikavtal träder i kraft.
• Sätta barnen i centrum. Utgå från barnens specifika förutsättningar
46 | verksamhetsplan 2012–2014 mål 7:2 kollektivtrafiken ska uppnå nollvisionen
mål 7:2 kollektivtrafiken ska öka trafiksäkerhet och trygghet verksamhetsplan 2012–2014 | 47
och behov vid planering av den fysiska utformningen av hållplatser och
gångvägar. Framföra detta till ansvarig väghållare vid stads- och trafikplanering.
• Förbättra den fysiska miljön. Arbeta kontinuerligt med förbättringar
för alla resenärer i de områden som Västtrafik ansvarar för, det vill säga
hållplatser och ägda resecentra. I övriga delar där kommun eller Trafikverket är väghållare, till exempel till och från hållplatser, söker Västtrafik aktivt påverka utformningen för resenärernas behov och förutsättningar.
• Verka för drogfrihet. Alkolås införs successivt i samtliga trafikslag. För
båtar ska alkolås finnas senast år 2011 och samtliga tåg ska ha alkolås
2013. Förutom alkolås kräver Västtrafik att det finns en alkohol- och
drogpolicy inom trafikföretaget samt dokumenterade rutiner för hur
uppföljning görs.
• Genomföra fordonskontroller. Upprätthålla de säkerhetskrav som
ställs vid trafikupphandlingarna.
Öka tryggheten
Det finns en tendens till ökad otrygghet när människor rör sig ute i samhället, speciellt under kvälls- och nattetid. Det är viktigt att Västtrafik arbetar
med trygghetsfrågorna och verkar för att både resenärer och kollektivtrafikens personal känner sig trygga.
Västtrafik planerar följande för att öka tryggheten:
• Anpassa den fysiska miljön. Utifrån ’Policy för en trygg och säker
kollektivtrafik’ och tillhörande handlingsplan driva på kommuner och
Trafikverket för att öka tryggheten i gångvägar, gångtunnlar, hållplatser
och terminaler. Införa bättre belysning under kvälls- och nattetid och
genomföra trygghetsvandringar tillsammans med väghållaren vid utsatta hållplatser.
• Kunden ska veta vart man vänder sig för information. Genom att
samla all information i Västtrafiks Kundinformationscenter och utveckla kontaktvägarna blir kundservice den naturliga ingången för alla
olika kundfrågor.
• Skapa trygghetskänsla. Skapa och informera om samlade uppehållsplatser för avgångar kvälls- och nattetid.
• Fokusera på hastigheten. Uppmärksamma hastighetens betydelse
genom att tillsammans med väghållarna initiera projekt med variabla
hastighetsgränser, som sänkt hastighet under delar av dygnet, till exempel vid resecentra.
• Öka tryggheten ombord. Personalen ska upplevas som kunnig och
kompetent. I samarbete med trafikföretagen genomföra en fördjupad
konflikt- och bemötandeutbildning.
• Kameraövervakning. I samband med trafikupphandlingar och efter
behovsbedömning införa kameraövervakning i större terminaler och i
fordon på vissa linjer.
48 | verksamhetsplan 2012–2014 mål 7:2 kollektivtrafiken ska uppnå nollvisionen
Mål 8: Beställarna ska vara nöjda med Västtrafik.
För att veta om ägarna är nöjda med Västtrafik som samarbetspartner och
utförare av kollektivtrafiken undersöker Västtrafik den så kallade beställarnöjdheten. Undersökningen 2010 omfattar 119 telefonintervjuer med beställarnas politiker samt trafikansvariga tjänstemän. I undersökningen, som tar
upp frågor om effektivitet, trovärdighet, information, samhälls- och kundnytta, strategiarbete samt image, ställs också en övergripande fråga om hur
nöjd man är med Västtrafik.
Mål 8 är, till skillnad från de övriga målen,
formulerat av Västtrafik och inte av Västtrafiks ägare.
Kommunerna allt mer nöjda
Kommunernas övergripande nöjdhetsbetyg med Västtrafik steg under 2010
till 7,6 jämfört med 6,9 år 2009. Den största positiva utvecklingen ser vi för
Göteborgs Stadstrafik som fick det högsta nöjdhetsbetyget, 8,6, av alla affärsområden. Även nöjdhetsbetygen för Fyrbodal, Skaraborg och Sjuhärad
steg jämfört med 2009.
Regionens nöjdhet minskade
Västra Götalandsregionens övergripande nöjdhetsbetyg med Västtrafik sjönk
på den tiogradiga skalan med 0,5 poäng från 8,3 (2009) till 7,7 under 2010.
Kommunerna ger följande medelbetyg på hela Västtrafik och respektive
­ ffärsområde på en 10-gradig skala:
a
Hela Västtrafik
Göteborgs Stadstrafik
Anropsstyrd trafik
Sjuhärad
Fyrbodal
Skaraborg
Göteborgs Regiontrafik
Region tåg
1)
2010 (1
7,6
8,6
7,8
7,3
7,2
7,1
6,8
6,3
2009
6,9
6,8
7,8
6,7
7,0
6,8
7,0
7,6
2008
6,4
5,7
7,5
6,6
7,0
7,2
6,6
– (2
Betygen för kommunerna är viktade efter kommunernas folkmängd (SCB 2008).
Uppgift saknas.
2)
Västra Götalandsregionen ger följande betyg på en 10-gradig skala:
Hela Västtrafik
Anropsstyrd trafik
Region tåg
3)
2010
7,7
8,0
7,5
2009
8,3
8,5
8,6
2008
7,8
–(3
–(3
Uppgift saknas.
mål 8: beställarna ska vara nöjda med västtrafik
verksamhetsplan 2012–2014 | 49
OFFENSIVA PLANER KRÄVER
STARK EKONOMI
I detta kapitel redovisar Västtrafik den ekonomiska långtidsprognosen för
2012–2014. De stora förändringar som kollektivtrafiken står inför gör det
komplicerat att uppskatta utvecklingen av kostnader och intäkter. Bedömningen av den ekonomiska utvecklingen bygger på föresatser och förutsättningar kring resandemål och satsningar enligt de fyra regionala målbilderna
i Västra Götaland.
Förutsättningar för långtidsprognosen
Långtidsprognosen omfattar två alternativa scenarier. Scenarierna är:
• Scenario 1. Utökad trafikvolym jämfört med budget 2011.
• Scenario 2. Oförändrad trafikvolym jämfört med budget 2011.
Västtrafiks samlade kostnader och intäkter i budget 2011 uppgår till 6 088
mnkr respektive 3 238 mnkr. I både kostnader och intäkter ingår Anropsstyrd trafik med cirka 440 mnkr. Under de tre åren 2012–2014 bedöms att
kostnaderna och intäkterna för Anropsstyrd trafik ökar med 35 miljoner
kronor, från 440 mnkr till 475 mnkr. I långtidsprognosen nedan redovisas
dock Västtrafiks kostnader, intäkter och ägarersättning exklusive Anropsstyrd trafik.
Tre index sammanvägs
• KPI (konsumentprisindex) ökar med
2,1–2,8 procent per år.
• AKI (arbetskostnadsindex) ökar med
3,2–3,9 procent per år.
• PPI (producentprisindex) för diesel höjs
med 1 procent för 2012 och är sedan
oförändrat.
Prisutveckling
Trafikkostnader och biljettintäkter ökar
med 2,8 procent respektive 2,9 procent
per år.
Ingen fördelning
på ägargrupper
I verksamhetsplanen har ingen fördelning
gjorts mellan ägargrupper på samma sätt
som i tidigare långtidsprognoser. Detta på
grund av inriktningsbeslutet att Västra Götalandsregionen från 2012 ska vara ensam
ägare till Västtrafik.
Det som i hög grad påverkar långtidsprognosen är inflationens påverkan på
nuvarande trafikkostnader, det vill säga kollektivtrafikens allmänna kostnadsökningar (indexering). Framtida kostnadsökningar i långtidsprognosen baseras på Konjunkturinstitutets prognos för konsumentprisindex
och arbetskostnadsindex samt en bedömning av utvecklingen för PPI avseende diesel. Dessa tre index vägs samman till ett kostnadsprisindexet för
den nuvarande trafiken och beräknas till 2,8 procent i genomsnitt för åren
2012–2014. För de trafikavtal som löper ut under treårsperioden och som
ska nyupphandlas har särskilda analyser genomförts beträffande kostnadsutvecklingen.
Biljettpriserna förutsätts utvecklas i samma takt som det sammanvägda
kostnadsprisindexet med ett genomsnitt på 2,9 procent per år. Då beslut
har tagits om att inte genomföra någon prisjustering för år 2011 påverkas
biljettintäkterna med cirka 40 mnkr. Effekten av detta i denna långtidsprognos är knappt 50 mnkr för år 2014.
De resandemål som beskrivs i kapitlet ’På väg mot 2025’ har legat till grund
för arbetet i långtidsprognosen scenario 1, utökad trafikvolym jämfört med
budget 2011.
Ägarersättningen är skillnaden mellan totala kostnader och totala intäkter
inklusive intäkter från särskild beställd trafik. I båda scenarierna uttrycks
ägar­ersättningen och dess förändringar för Västtrafik som helhet.
50 | verksamhetsplan 2012–2014 offensiva planer kräver stark ekonomi
Västtrafik långtidsprognos 2012–2014
Ekonomiska effekter av alternativa scenarier.
Mnkr, löpande penningvärde
Scenario 1
Scenario 2
Utökad
trafik­volym
Oförändrad
trafik­volym
2 800
2 800
180
180
Ökade biljettintäkter pga ytterligare prisjustering
50
50
Ökade biljettintäkter pga ett allmänt ökat resande i samhället
60
60
Minskade statsbidrag från Rikstrafiken
–5
–5
Övriga intäkter
60
60
Ökade biljettintäkter pga satsningar i Målbild 2025 Skaraborg
15
Ökade biljettintäkter pga satsningar i Målbild 2025 Sjuhärad
30
Ökade biljettintäkter pga satsningar i Målbild 2025 Fyrbodal*
10
INTÄKTER
Intäkt enligt budget 2011 (exklusive Anropsstyrd trafik)
Ökade biljettintäkter pga prisjustering 2,9 % per år
Ökade biljettintäkter pga satsningar i K2020 Göteborgsregionen
Ökade biljettintäkter pga satsningar i regiontågstrafiken
Summa
220
45
665
345
3 465
3 145
5 650
5 650
395
395
20
19
Reducerad trafikvolym
–10
–10
Ökad trafikkostnad i samband med att gamla avtal löper ut
110
110
Ökad kostnad för miljöanpassning av fordon
45
45
Kostnader för ökad tillgänglighet exkl fordonsanpassningar
10
10
Ökade kapitalkostnader avseende nyanskaffade tåg
170
170
Ökning av andra kostnader
185
185
Total intäkt 2014
KOSTNADER
Kostnad enligt budget 2011 (exklusive Anropsstyrd trafik)
Ökad trafikkostnad för nuvarande trafik, index
Ökad trafikkostnad pga ett allmänt ökat resande i samhället
Ökade trafikkostnader enligt Målbild 2025 Skaraborg
50
Ökade trafikkostnader enligt Målbild 2025 Sjuhärad
50
Ökade trafikkostnader enligt Målbild 2025 Fyrbodal*
25
Ökade trafikkostnader enligt K2020
Ökade trafikkostnader pga satsningar i regiontågstrafiken
Effektiviseringskrav 1%
660
95
–70
–70
Summa
1 735
855
Total kostnad 2014
7 385
6 505
2 850
2 850
665
345
Total kostnadsökning 2014 jämfört med budget 2011
1 735
855
Summa
1 070
510
Total ägarersättning 2014
3 920
3 360
11,2 %
5,6 %
ÄGARERSÄTTNING
Ägarersättning enligt budget 2011
Total intäktsökning 2014 jämfört med budget 2011
Årlig genomsnittlig procentuell ökning av ägarersättning
* Målbilden för affärsområde Fyrbodal är under utarbetande och fastställs hösten 2011.
Utveckling av ägarersättningen i löpande prisnivå, mnkr/år.
4000
3500
Scenario 1: Ägarersättning
vid utökad trafikvolym.
3000
Scenario 2: Ägarersättning
vid oförändrad trafikvolym.
2500
3 920 mnkr
3 360 mnkr
Utfall ägarersättning
2 850 mnkr
2000
1500
1000
500
0
1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006
Västtrafiks totala behov av
ägarersättning i scenario 1.
2012 2013
Ägarersättning,
mnkr
2014
3 155* 3 585 3 920
* Beloppet är beroende av VGR:s budget för
2012 som fastställs i september 2011.
2007 2008 2009 2010
2011 2012
Budget Prog
2013 2014
Prog Prog
Kommentarer till långtidsprognosen
Långtidsprognosen omfattar två scenarier och beskriver intäkter, kostnader
och ägarersättning för 2014 jämfört med budgeten för 2011. I båda scenarierna ingår ökade kostnader för indexering av trafikavtal för befintlig trafik
(kompensation för inflationen), kostnader för inköp av nya tåg, minskade
statsbidrag från Rikstrafiken, miljösatsningar, ökad tillgänglighet med mera.
I scenario 1 ökar kostnaden dessutom på grund av satsning på ny trafik.
I långtidsprognosen ökar ägarersättningen 2014 jämfört med 2011:
Satsningar 2012
Ägarersättningen för 2012 är i scenario 1
bedömd till 3155 mnkr (se fotnot ovan).
I detta ligger ett antal satsningar som görs
inför trängselskatt i Göteborg. Om man
skulle avvakta med dessa satsningar till
augusti 2012, vilket innebär en relativt kort
introduktionstid, skulle det innebära minskade kostnader för 2012 med ca 20 mnkr.
• Scenario 1: Den totala ägarersättningen ökar med 1 070 mnkr eller genomsnittligt med 11,2 procent per år.
• Scenario 2: Den totala ägarersättningen ökar med 510 mnkr eller genomsnittligt med 5,6 procent per år.
Effektiviseringskrav
De krav på effektivisering som Västra Götalandsregionen har på sina bolag
och förvaltningar ingår under respektive punkt i tabellen. Effektivisering för
Västtrafik bedöms under åren kunna ske i samband med upphandlingar och
vid förändring av trafik på så kallat lågfrekventa linjer. Den del som inte är
preciserad finns redovisad som en minskad kostnad på egen rad i tabellen.
Att utöka och förbättra trafiken kostar pengar
För att Västtrafik ska nå resandemålen som beskrivs i tidigare kapitel har
scenario 1, utökad trafikvolym, presenterats som huvudalternativ i långtidsprognosen. I enlighet med gällande prissättning täcks endast en viss
del av Västtrafiks kostnader av biljettintäkter, resterande del finansieras av
ägarersättning. En trafikökning medför därför i varierande grad en ökning
av ägarersättningen. Vidstående tre diagram visar effekterna på ägarersättningen per år för de satsningar som görs under åren 2012–2014. Med ökad
ägarersättning avses nettoeffekten, det vill säga kostnaderna för trafiksatsningen minskat med de bedömda intäktsökningar som kommer av det
ökade resandet som beror av respektive satsning.
52 | verksamhetsplan 2012–2014 offensiva planer kräver stark ekonomi
Effekter av målbilder för Fyrbodal, Skaraborg och Sjuhärad.
Ökad ägarersättning i mnkr/år i förhållande till 2011.
Ökad ägarersättning
Nettoeffekten på intäkter och kostnader för trafiksatsningar enligt målbilder
för Fyrbodal, Skaraborg och Sjuhärad.
Mnkr
75
70
65
60
55
50
45
40
35
30
25
20
15
10
5
0
15
10
5
5
10
2012
Fyrbodal
Skaraborg
Sjuhärad
35
15
15
2013
20
2014
Ökad ägarersättning
Effekter av K2020 i Göteborgsområdet inkl kapitalkostnader
för nya tåg i pendeltågstrafiken.
Ökad ägarersättning i mnkr/år i förhållande till 2011.
Nettoeffekten på intäkter och kostnader för
trafiksatsningar enligt K2020 i Göteborgsområdet (inklusive kapitalkostnader för nya
pendeltåg).
Mnkr
500
400
300
525
440
200
100
170
0
2012
2013
2014
Effekter av satsningar på regiontågstrafiken inkl kapitalkostnader
för nya regiontåg. Ökad ägarersättning i mnkr/år i förhållande till 2011.
Ökad ägarersättning
Nettoeffekten på intäkter och kostnader
för trafiksatsningar i Regiontågs­trafiken
(inklusive kapitalkost­nader för nya tåg).
Mnkr
200
100
0
30
2012
80
2013
135
2014
verksamhetsplan 2012–2014 | 53
Riskanalys avseende långtidsprognosen
En viktig del av verksamhetsutvecklingen är att kunna göra relevanta framtidsbedömningar. Den ekonomiska långtidsprognosen som Västtrafik har
upprättat för tiden 2012–2014 baseras på dagens bedömningar och erfarenheter avseende kostnadsutveckling, resandeutveckling, priskänslighet, resenärernas beteende med mera. Det är inte sannolikt att alla dessa faktorer
kommer att utvecklas enligt gjorda bedömningar. Detta kan bero på förändringar i Västtrafiks omvärld eller andra faktorer som ändrats på ett sätt som
Västtrafik inte kunnat förutse. Nedan beskrivs några av de mest väsentliga
finansiella riskerna; risker som kan resultera i förändrade ägarersättningar.
Indexkostnader ökar mer än vad som antagits
Långtidsprognosen baseras på förväntad ökning av arbetskraftsindex, konsumentprisindex och producentprisindex för diesel. Västtrafiks trafikkostnader påverkas i stor omfattning av indexutveckling. Till exempel skulle
ökning av KPI år 2012 med en procent utöver prognostiserat KPI-index
medföra en ökad ägarersättning med cirka 20 mnkr. Om det sammanvägda
indexet år 2012 ökar med en procent utöver prognosticerat medför detta
en ökad på ägarersättning med cirka 50 mnkr. Blir utfallet av indexen lägre
än de prognostiserade, minskar ägarersättningen med motsvarande belopp.
Tillräcklig prisökning uteblir
Långtidsprognosen baseras på att Västtrafik höjer biljettpriset motsvarande
2,9 procent per år, vilket bedöms motsvara den allmänna kostnadsutvecklingen. Om Västtrafiks ägare vill prioritera lägre priser leder detta till lägre
intäkter och därmed ökat behov av ägartillskott.
Förändringar i räntenivån
Finansieringen av investeringar under perioden 2012–2014 förutsätts ske med
upplånat kapital. Detta innebär en ökad känslighet för förändringar i ränteläget. En förändring av räntenivåerna med en procent i förhållande till de prognostiserade räntesatserna påverkar räntekostnaderna med 30 mnkr år 2014.
Osäkerhet vid trafikupphandlingar
Västtrafik har i långtidsprognosen räknat med en viss kostnadsnivå vad
avser upphandlingar. Exempel på avtal som ska upphandlas under perioden är Öster- och Hisingsavtalen i Göteborgs Stadstrafik och stora delar av
busstrafiken inom affärsområdena Fyrbodal och Skaraborg. Om inkomna
anbud skulle avvika från gjorda antaganden kommer ägarersättningen påverkas för Västtrafiks ägare.
Ny kollektivtrafiklag och avreglering av persontågstrafiken
Den nya kollektivtrafiklagen och avregleringen av persontågstrafiken innebär ett öppnare marknadstillträde för kommersiella aktörer från januari
2012. Västtrafik kommer att underlätta för kommersiella aktörer att komma
in på marknaden, men kan i dagsläget inte bedöma de ekonomiska konsekvenserna av denna systemförändring. Långtidsprognosen behandlar därför
inte några ekonomiska konsekvenser av ett ökat marknadstillträde av kommersiella aktörer.
54 | verksamhetsplan 2012–2014 offensiva planer kräver stark ekonomi
Trängselskatt
Västtrafik förutsätter att införandet av trängselskatt 2013 medför att kollektivtrafikresandet ökar med 5 procent i Göteborgs Stadstrafik och 5–7 procent
i den regionala trafiken till och från Göteborg. Avvikelser i detta antagande
påverkar behovet av ägartillskott.
Stora satsningar
Att Västtrafik för åren 2012–2014 i scenario 1 räknar med mycket stora
satsningar på ny trafik innebär en större exponering mot omständigheter utanför Västtrafiks kontroll. Exempelvis att planerad infrastruktur inte
finns på plats eller att trafikföretagen inte klarar att rekrytera förare med
rätt utbildning. Sådana omständigheter kan påverka Västtrafiks möjligheter
att fullgöra ambitionen i denna långtidsprognos i alla delar, vilket i sin tur
påverkar ägarersättningen.
Investeringsbehov 2012–2016
Tabellen nedan visar en översiktlig bild av de i dagsläget bedömda investeringar som bör ske under 2012–2016. Investeringar för 2012–2014 är medtagna i långtidsprognosen. Beräkningen är gjord i löpande priser och hänsyn
har tagits till beslutade statsbidrag. Investeringarna under 2015 och 2016 är
en uppskattning av behovet, medan investeringarna för 2012–2014 är mer
definierade. Kostnader för tåginvesteringar är redovisade under respektive
leveransår.
Investeringsbehov
Belopp i mnkr
2012
2013
2014
2015
2016
Summa
Tåg
458
1 357
865
0
0
2 680
185
150
150
175
20
680
Övrigt
75
75
75
75
75
375
Summa
718
1 582
1 090
250
95
3 735
Terminaler och
övrig infrastruktur
offensiva planer kräver stark ekonomi
verksamhetsplan 2012–2014 | 55
56 | verksamhetsplan 2012–2014
Kapitel 5: offensiva planer kräver stark ekonomi
Västtrafiks
organisation
Planeringsprocess och beslutsgång
Aktieägaravtalet reglerar hur man arbetar fram verksamhetsplanen och trafikförsörjningsplanen. Verksamhetsplanen är vägledande för bolagets årliga
trafikförsörjningsplan. Verksamhetsplanen ska ange inriktning och ekonomiska ramar för bolagets verksamhet under kommande treårsperiod. Förslag till verksamhetsplan utarbetas av styrelsen och fastställs av årsstämman.
Verksamhetsplanen är en treårig plan som revideras varje år och gäller från
1 januari kommande år. Trafikförsörjningsplanen är en ettårig plan som
numera gäller kalenderår.
Uppdragsavtal mellan
Västtrafik och ägarna
Verksamhetsplanen i ett större
sammanhang.
Ekonomisk långtidsprognos (treårig)
Verksamhetsplan
(treårig)
Figuren visar processen mellan uppdragsavtalet och det praktiska genom­förandet av
trafiken.
Budget
(årlig)
Trafikförsörjningsplan
(årlig)
Strategiska dokument
(5-15 år framåt)
Genomförande
av trafiken
Stab
• Information
• Personal
• V erksamhets­
utveckling
Trafik
Långsiktig
utveckling
VD
Vice VD
Försäljning/
marknad
KIC
en organisation för fler och
nöjda resenärer
Ekonomi
IT
offensiva planer kräver stark ekonomi
Västtrafik organiseras i fyra enheter: Trafik,
Långsiktig utveckling, Försäljning/marknad
samt KIC. Inom de fyra enheterna finns
­affärsområden och avdelningar eller team.
I organisationen finns två stödenheter:
Ekonomi samt IT.
verksamhetsplan 2012–2014 | 57
Verksamhetsplan och långtidsprognos
Utarbetande
Giltighet
Budget
Trafikförsörjningsplan
Utarbetande
Utarbetande
Giltighet
Styrelsemöte
Giltighet
20102011 201220132014
Verksamhetsplanen utarbetas under augusti–maj och gäller kommande treårsperiod. Budgeten utarbetas under
mars–september och gäller kommande år. Trafikförsörjningsplanen utarbetas i november–juni och gäller kommande år.
På väg mot ett processorienterat arbetssätt
För att erbjuda invånarna i Västra Götaland en kollektivtrafik som motsvarar resenärernas och beställarnas behov utvecklar Västtrafik de interna
arbetsprocesserna. En ny organisation för att arbeta med processutveckling
infördes 2009 och processteam för följande två huvudprocesser etablerades:
• Skapa resmöjligheter. Processen syftar till att skapa attraktiva resmöjligheter som attraherar fler resenärer.
• Säkerställa reskvalitet. Arbetet fokuserar på att utveckla metoder och
struktur för att följa upp och säkerställa bland annat kundnöjdhet och
leverans, det vill säga den trafik resenärena möter.
Målstyrningen definierar vad som ska göras för att nå målet och processerna
visar hur Västtrafik ska arbeta. Ansvaret att utföra det som ligger i processen vilar på Västtrafiks affärsområden och avdelningar. Båda processerna
vidareutvecklas i framtiden.
58 | verksamhetsplan 2011–2013
Västtrafik i siffror 2010
• 21 000 hållplatslägen varav 5 750 med väderskydd.
• 18 terminalbyggnader.
• 1 614 bussar (en fullsatt buss motsvarar en 300 meter
lång bilkö).
• 237 spårvagnar.
• 67 tåg.
• 31 båtar.
• 650 bilar och specialfordon.
Västtrafik bidrar till en hållbar värld
Kollektivtrafik är en investering som skapar samhällsnytta,
inte en kostnad. Om inte Västtrafik fanns skulle:
• Användningen av fossil energi, öka med 500 miljoner
­kilowattimmar per år.
• Samhällets miljökostnad öka med 337 miljoner kronor per
år ­beroende på större utsläpp av koldioxid, kväveoxider
och kolväten.
• Ytterligare cirka 1000 personer skadas eller dödas
i ­trafiken varje år.
• Samhällskostnaden för trafikolyckor i Västra Götaland öka
med 2,1 miljarder kronor varje år.
• Ytterligare 70 000 parkeringsplatser behövas i Göteborg.
Västtrafik under en dag 2010
• Fler än 750 000 resor.
• Våra fordon kör sammanlagt 34 000 mil.
• 7 000 resor med anropsstyrd trafik.
• Västtrafiks hemsida tar emot 76 000 besökare.
• Västtrafiks kundservice får 1 500 förfrågningar.
• Västtrafiks kundservice tar emot 250 synpunkter.
• 5 000 beställningar av anropsstyrd trafik.