Godartad prostata förstoring blir vanligare med åldern

Uppdaterad 24.1.2013

Har du urineringsbesvär? Är urinstrålen är svag, töms inte blåsan ordentligt och måste du gå ofta på toaletten framför allt om natten? Om du är en man i mogen ålder kan det vara fråga om godartad prostataförstoring, eftersom upp till 40 % av män över 60 år har symtom på prostataförstoring.

Riskfaktorer och symtom

Riskfaktorer för godartad prostataförstoring är ålder och normal produktion av manligt könshormon samt möjligen ärftliga faktorer. Symtomen, som är lätta att känna igen, indelas i uppsamlings- och tömnings symtom: det blir svårare att börja urinera, man måste gå på wc oftare och till och med flera gånger per natt, urinstrålen kommer inte mera utan ansträngning som när man var ung och det känns som om blåsan inte skulle tömmas ordentligt. Hos en del män kan det rinna urin i byxorna om de inte snabbt kommer på wc (trängningsinkontinens), eller de kan ha kraftigt urineringsbehov som inte leder till urinering (urinträngningar) eller till och med tvingande urineringsbehov utan att urineringen lyckas (urinstopp).

Undersökningar

Om du har prostatabesvär kan du beställa tid till din husläkare, eftersom

basunder sökningarna

kan göras inom primärvården. För att få en god uppfattning om patientens symtom, ber läkaren patienten fylla i

ett frågeformulär

eller en urineringslista

.

Vid undersökningen går läkaren igenom patientens sjukdomar,

känner på nedre delen av patientens buk och prostata

(via ändtarmen) samt ordinerar nödvändiga

laboratorieundersökningar

(till exempel

PSA-värde

och

kreatinin mängden resturin

görs genom bukväggen. ). Man kan undersöka storleken på prostatan och (den mängd urin som blir kvar i blåsan efter det att man har kissat) också med en ultraljudsundersökning som Efter basundersökningrna skriver läkaren vid behov en remiss till urolog, som beslutar om kompletterande undersökningar (till exempel mätning av urinflödet eller ultraljudsundersökning via ändtarmen).

Behandling

Om patientens med enbart

symtom

är

uppföljning.

lindriga

man de tidigare nämnda basunder eller då symtomen förändras. och knappt stör hans dagliga liv kan man börja I dylika fall gör sökningarna till exempel en gång per år

Läkemedelsbehandling

En allmänläkare kan påbörja

läkemedels behandlingen

om basundersökningarna inte ger anledning att misstänka något allvarligare, men patientens symtom är så betydande att han har men av dem. Med läkemedelsbehandling minskar patientens symtom ofta betydligt och han kan till och med bli symtomfri. Det finns två typer av läkemedel mot symtom som orsakas av prostataförstoring: 5-alfareduktashämmare (5ARI), som hjälper mot symtomen men som också minskar prostatas storlek, eller alfablockare som gör att prostatamusklerna slappnar av (tamsulosin, alfuzosin och prazosin), eller en kombination av dessa.

5-alfareduktashämmare (finasterid och dutasterid)

verkar långsamt, man ser

www.kaypahoito.fi/web/svenska/patienter

1

resultat först efter tre till sex månaders användning. Läkemedelsbehandlingen minskar prostatas storlek med i genomsnitt 20 procent under ett halvt år och sänker också PSA-värdet. 5-alfareduktashämmarna är i allmänhet väl tolererade. Deras biverkningar rör närmast sexualfunktionerna (minskad sexuell lust och störningar i erektion eller ejakulation).

Alfablockare (alfutsosin och tamsulosin)

verkar avslappnande på urinblåsans slutarsystem och de lindrar snabbt symtomen. Urinen strömmar bättre och mängden resturin minskar. Som biverkningar kan det förekomma svindel, matthet och, speciellt då man använder tamsulosin, förhindrad ejakulation. Kombinationsbehandling med dessa läke medel är effektivare än behandling med bara ett av dem. Mot godartad prostataförstoring kan man också prova på behandling med natur produkter. De mest kända torde vara extrakt av sågpalmettofrukt eller produkter gjorda på pumpfrön, men forskning har inte visat att de skulle vara till någon större nytta.

Operativ behandling

Operation är det främsta behandlings alternativet för patienter som har upprepade urinstopp eller urinvägsinfektioner, blod i urinen, upprepade gånger mer än 300 ml resturin eller om läkemedelsbehandlingen inte har hjälpt. Behandlingsresultatet vid operation är bra och patienterna är i allmänhet nöjda. I huvudsak använder man fortfarande en operation som görs via urinröret (trans uretral resektion av prostata, så kallad TUR P eller ”prostatahyvling”). Symtomen lindras effektivt, urinflödet blir bättre och mängden resturin minskar. För en del patienter rekommenderar man

en operation där prostata klyvs.

att delar av prostata

förångas

Man kan behandla prostataförstoring också genom

via urinröret.

Om prostata är större än 100 ml är förstahandsalternativet

förstoringen. en öppen operation där man avlägsnar den godartade

Andra behandlingsformer

Utöver läkemedels- och operations behandling finns det också andra behandlingsformer, så som

i prostatan

långvarigt bruk, samt

ett expanderbart nätrör (så kallad stent)

, vilket inte rekommenderas för

olika sorts värme behandlingar och laserbehandling.

En form av värmebehandling är mikrovågsbehandling via urinröret, som minskar symtomen och förbättrar urinstrålens kraft. Ingreppet kan göras dagkirurgiskt. Nålablation av urinröret minskar mängden resturin men gör inte prostatan mindre. Dessa behandlingar rekommenderas för patienter med stor risk. Laserbehandling är trygg och effektiv. Fast lasern avlägsnar vävnad blöder det bara litet, och urineringssymtomen och mängden resturin minskar betydligt. Biverkningar som kan förekomma är sveda vid urinering, blod i urinen eller urinstopp. Behandling med grön laser anses numera vara ett alternativ till operation via urinröret eller öppen operation av prostataförstoring.

Uppföljning

Om patientens symtom är lindriga kan man börja behandlingen med endast uppföljning. I dylika fall gör man basundersökningarna (se avsnittet Undersökningar) till exempel en gång per år eller då symtomen förändras. Det första uppföljningsbesöket görs en månad efter att läkemedelsbehandlingen påbörjats om man använder alfablockare

www.kaypahoito.fi/web/svenska/patienter

2

eller kombinationsbehandling, men om man använder bara 5-alfareduktashämmare görs besöket om tre till sex månader. Senare räcker det i allmänhet med uppföljnings besök och basundersökningar med sex till tolv månaders intervaller eller till och med mera sällan (se avsnittet Undersökningar). Opererade patienter ska lämna ett urinprov för bakterieodling en till tre månader efter operationen. Om resultatet är bra behövs ingen uppföljning efter detta. Patientversionen är sammanställd utifrån Finska Läkarföreningen Duodecims God medicinsk praxis-rekommendation av medicinska redaktören i kirurgi och urologi

Kirsi Tarnanen.

Texten har granskats av arbetsgruppens ordförande, professorn, specialistläkaren

Raija Sipilä Teuvo Tammela

från Tammerfors universitetssjukhus, och ML, redaktionschefen för God medicinsk praxis från Finska Läkarföreningen Duodecim. Översättningen till svenska är bekostad av

Finska Läkaresällskapet

.

Ansvarsbegränsning

God medicinsk praxis -rekommendationerna är sammandrag gjorda av framstående experter gällande diagnostik och behandling av bestämda sjukdomar. De ersätter inte läkarens eller annan hälsovårdspersonals egen bedömning av vilken diagnostik, behandling och rehabilitering som är bäst för den enskilda patienten då behandlingsbeslut fattas.

www.kaypahoito.fi/web/svenska/patienter

3