Transcript lokala partiprogrammet - Sverigedemokraterna Eskilstuna

 Sverigedemokraterna
Eskilstuna
Lokalt partiprogram
1. Inledning. ............................................................................................................................................. 2
2.
Våra grundtankar och vår vision....................................................................................................... 3
3.
Våra politiska förslag och målsättningar. .......................................................................................... 4
3.1. Demokrati........................................................................................................................................ 4
3.2. Ekonomi, sysselsättning och företagande.................................................................................................. 4
3.3. En trygg, demokratisk och kunskapsinriktad skola. ................................................................................. 5
3.4. Barnomsorg....................................................................................................................................... 7
3.5. En värdig ålderdom. ........................................................................................................................... 8
3.6. Handikappomsorg.............................................................................................................................. 9
3.7. En ansvarsfull invandrings – och assimileringspolitik. ............................................................................... 9
3.8. Krafttag mot brottsligheten.................................................................................................................. 10
3.9. Individ- och familjeomsorg. ................................................................................................................. 11
3.10. Kultur och fritid. ............................................................................................................................ 11
3.11. Samhällsbyggnad, tillgänglighet och trivsel............................................................................................ 12
3.12. Miljö, natur och djurskydd. .............................................................................................................. 14
4.
Referenser...................................................................................................................................... 15
1 1. Inledning.
Detta lokala partiprogram presenterar Sverigedemokraternas grundtankar samt de politiska
målsättningar och förslag som rör Eskilstuna kommun. Som utgångspunkt för programmet
används främst Generella riktlinjer för en sverigedemokratisk kommunpolitik1 men också övriga
dokument som antagits på central nivå. I skrivande stund kan konstateras att det lokalt inom
partiet saknas fullgod insyn inom alla kommunpolitikens områden. Programmet skall därför
betraktas som ett levande dokument. Fler samt mer konkreta lokalt anpassade lösningar kommer
att tillföras löpande.
Generellt gäller att vi prioriterar behoven inom skola, omsorg och brottsbekämpning framför
andra områden.
2 2. Våra grundtankar och vår vision.
Partiets grundtankar, den kärna som vår politik utformas från såväl lokalt som regionalt som
centralt, presenteras i Sverigedemokraternas principprogram2. Utifrån detta principprogram har en
vision för Eskilstuna kommun formulerats.
2.1.
Vision.
Vår vision är ett långsiktigt hållbart samhälle i vilket alla människor har goda livsvillkor. En vitaliserad
demokrati, en stärkt solidaritet och goda kunskaper ser vi som förutsättningar för detta.
Vår vision är ett Eskilstuna vars invånare ges möjlighet att försörja sig själva. Vi tror på människans vilja
och förmåga att ta eget ansvar och att genom kreativitet själv forma sitt liv. Vi vill se en kommun som
genom att erbjuda rätt verktyg bidrar till att människor utvecklas utifrån sin fulla potential, vilket också
leder till att kommunen utvecklas på ett positivt sätt.
Vårt Eskilstuna är inkluderande, och kännetecknas av gemenskap och respekt för människors olikheter.
Olika former av diskriminering eller positiv särbehandling på grund av kön, sexuell läggning,
funktionsnedsättning, religiös åsikt, politisk åsikt eller etnicitet finns det inte plats för i vår vision. Vi är alla
individer med samma rättigheter och skyldigheter och ska bemötas som just individer, inte som tillhörande
ett kollektiv. Vår vision är att alla känner trygghet, har en meningsfull fritid och erbjuds umgänge med
andra människor. I vårt Eskilstuna har isolering, utanförskap, fattigdom, rädsla, kriminalitet och
gruppmotsättningar upphört.
Vi vill att alla barn ska ha rätt till en trygg uppväxt och att barnen ska ges möjlighet att på ett naturligt sätt
utvecklas utifrån sina egna förutsättningar. Viktigast av allt är relationen till föräldrarna. I vårt Eskilstuna
vill vi se att barn och föräldrar ges större möjlighet att få tid med varandra, speciellt under barnens första
år då den grundläggande tryggheten växer fram. Även förskola och skola har en mycket viktig roll för
barnens utveckling och uppfostran, och måste därför hålla en god kvalitet. I vår vision förbereder
förskolan och skolan barnen på vuxenlivet genom att förse dem med viktiga verktyg såsom
självförtroende, empati och respekt för andra individer, ett demokratiskt förhållningssätt, goda
ämneskunskaper, fritt och kritiskt tänkande och lust till ett livslångt lärande.
De som idag är på sin ålders höst har byggt upp det samhälle som vi som är yngre lever i. De har gett oss
livet, gett oss kärlek och uppfostran, byggt upp vårt välfärdssamhälle. I vår vision visar vi vår uppskattning
för allt som den äldre generationen gjort för oss, genom att erbjuda en i alla avseenden värdig och
meningsfull ålderdom.
Det Eskilstuna som finns i vår vision är en kommun som minns sin historia och förmedlar kunskapen om
det som en gång varit till de som bor i staden idag. Både det svenska och det lokala kulturarvet främjas
genom aktiva insatser. Respekt för det som tidigare generationer åstadkommit och efterlämnat till oss
visas i dessa insatser.
Vår vision är en kommun där medvetenheten om miljöns sårbarhet och respekt för djur och natur
återspeglas i all verksamhet. I vårt Eskilstuna skyddar vi värdefulla naturområden, vi gör vårt bästa för att
skona miljön från föroreningar och gifter. Vi arbetar aktivt för att hindra djurs lidande, vi värnar en
levande landsbygd och bevarar det öppna kulturlandskapet och alla dess arter.
En kommun som uppmuntrar till ett aktivt och rörligt liv är en del av vår vision. Ett sådant uppmuntrande
kräver dock att kommunen dels erbjuder en mångfald av aktiviteter, men också att den ger ett tryggt och
välvårdat intryck som lockar och gör att människor gärna lämnar hemmet. I vår vision är staden därför fri
från skräp, klotter och annan skadegörelse, brottsligheten har reducerats kraftigt och det finns gott om
lättillgängliga aktiviteter för alla.
3 3. Våra politiska förslag och målsättningar.
3.1. Demokrati.
I Eskilstuna pågår redan idag ett aktivt arbete för att öka invånarnas insyn och inflytande i
kommunens verksamhet. Dock finns det åtskilligt kvar att göra för att ytterligare stärka
invånarnas inflytande och delaktighet, samt öka förtroendet för kommunpolitikerna. Det är av
yttersta vikt att information är lättillgänglig, och att invånarna känner att de har reella möjligheter
att påverka. Kommunens politiker har ett stort ansvar för att väcka invånarnas intresse för vad
som sker i kommunen, inte bara genom att öka insynen och uppmuntra aktivt deltagande i
samhällslivet utan också genom att agera på ett ansvarsfullt och förtroendeingivande sätt som gör
att klyftan mellan politiker och invånare minskar.
 Det ska finnas en väl utarbetad handlingsplan för hur den lokala demokratin ska
vitaliseras. Aktivt deltagande och ökat inflytandet ska uppmuntras genom att kommunen
ska vara öppen för medborgarförslag. Beslut i särskilt viktiga och övergripande frågor bör
föregås av kommunala folkomröstningar, rådslag eller undersökningar. Kommunens
hemsida samt sändningarna från kommunfullmäktiges sammanträden bör marknadsföras
bättre för att få fler att ta del av de politiska besluten och av kommunens aktiviteter.
 Kommunen bör delas in i så få valkretsar som är möjligt enligt vad kommunallagen
föreskriver vid val till kommunfullmäktige.
 Alla partier som är invalda i kommunfullmäktige ska ha rätt till insynsplatser i samtliga
styrelser, nämnder och beredningar.
 Skattemedel ska användas med respekt och varsamhet. Antalet hel- och deltidsarvoderade
politiker och politiska tjänstemän ska därför inte vara fler än vad som är ekonomiskt
försvarbart. Kommunen ska ha tydliga regler för politikerlöner, mötesarvoden, intern
representation och utbildning.
 Partistöd ska generellt hållas på en låg nivå och fördelas på ett sätt som inte missgynnar
något parti i kommunfullmäktige.
 Alla partier, oavsett storlek och väljarstöd, ska ha samma rättigheter gällande exempelvis
regler för affischering, information på skolor eller offentliga debatter.
 Politisk extremism som tar sig uttryck i kriminella handlingar är ett hot mot en vitaliserad
demokrati. Kommunen ska därför utarbeta handlingsplaner för att det förebyggande
arbetet mot alla former av politisk extremism som tar sig kriminella uttryck, samt för
hanteringen av hot mot förtroendevalda, snarast ska kunna påbörjas.
 Kommunen ska inte fördela medel till kommundelar eller verksamheter på basis av den
etniska sammansättningen, då detta är diskriminerande.
3.2. Ekonomi, sysselsättning och företagande.
Kommunens ekonomi har under lång tid varit allt annat än god, vilket resulterat i besparingar
inom många kärnverksamheter som exempelvis skola och omsorg, samt i en kommunalskatt som
ligger bland de högsta i länet. Samtidigt har miljontals kronor årligen gått till att täcka upp
underskott i kommunala bolag. Arbetslösheten i kommunen är dessutom mycket hög.
 Kommunen ska utreda möjligheten till att i samarbete med näringslivet,
Arbetsförmedlingen och utbildningsanordnare införa kortvariga, marknadsanpassade
utbildningar. Detta ska leda till att fler får arbete samtidigt som näringslivets behov av
kompetent arbetskraft tillgodoses när behov uppstår.
4 











Vuxenutbildningen ska erbjuda plats till alla som är i behov av att komplettera sina
tidigare studier för att kunna gå vidare till högre utbildning eller konkurrera på
arbetsmarknaden.
Studenter ska kunna erbjudas praktik i den kommunala verksamheten.
För att ge ett gott företagarklimat ska tillgången till lokaler med lämplig storlek och rimlig
hyra utredas. Behov av fler parkeringsplatser i centrum bör utredas i syfte att gynna
centrumhandeln, och det bör också ses över hur centrum kan göras mer attraktivt att
besöka.
En satsning bör göras på att få fler företag att etablera sig i kommunen, samt på utökat
stöd och vägledning i syfte att få fler människor att starta egna företag.
Kommunen ska prioritera kärnverksamheten, vilket innebär att kommunen inte ska
spendera skattemedel på projekt som inte berör våra kommuninvånares direkta behov
eller allmänna önskemål.
Inom lämpliga verksamhetsområden ska privata alternativ tillåtas konkurrera.
Välfärden ska huvudsakligen vara skattefinansierad och skatteuttaget bör bygga på
långsiktighet.
Kommunen ska under varje konjunkturcykel ha ett överskottsmål på i genomsnitt minst
två procent.
Det är av största vikt att administrativa kostnader hålls så låga som möjligt, och att
organisationen är väl fungerande.
Det innebär att vi motsätter oss alla former av kvotering inom kommunens verksamheter,
vare sig det handlar om kön, etnicitet eller vad det må vara. För att få en så effektiv och
väl fungerande organisation som möjligt ska tjänster tillsättas efter kompetens, inget
annat. Det innebär också att kommunal information och service till kommunens invånare
i möjligaste mån, minoritetsspråken och finska undantaget, endast bör ges på svenska för
att hålla nere kostnader för översättningar. Restriktiva regler ska av samma skäl gälla för
anlitande av tolkar. En effektiv organisation innebär vidare att kommunikativa problem
bör undvikas. Därför bör det införas krav på goda kunskaper i svenska språket för all
personal inom kommunens verksamheter.
Vi motsätter oss alla former av mer eller mindre kostsamma integrationsåtgärder som
innebär att man gör skillnad på människor utifrån etnicitet genom positiv särbehandling,
eller genom att stödja verksamheter som enbart riktar sig till människor med
invandrarbakgrund och inte erbjuds alla. Undantaget är SFI, internationella klasser och
Slussen, som ger goda förutsättningar för nyanlända att på sikt kunna delta aktivt i
samhällslivet. Verksamheterna fyller en viktig funktion, men det bör ses över hur de kan
effektiviseras och kvalitetshöjas för att minska kostnaderna och ge nyanlända bättre
redskap för att kunna bli en del av samhället.
Kommunen ska ansvara för att ett mångkulturellt bokslut upprättas årligen. I detta skall
alla kostnader för invandring och flyktingmottagande redovisas.
Kommunen ska verka för att ett jämställdhetsbokslut upprättas årligen. I detta ska alla
kommunens kostnader inom området redovisas.
3.3. En trygg, demokratisk och kunskapsinriktad skola.
I Eskilstunas skolor, som gång på gång drabbats av nedskärningar, är det alltför många elever
som av olika skäl inte uppnår målen, och det är också alltför många elever som mår dåligt av
psykosociala skäl. Otrygghet till följd av exempelvis mobbing är ett alltför vanligt förekommande
problem. De senaste årens minskande elevantal i kombination med konkurrensen från friskolor
5 som etablerat sig i kommunen, samt den kommande reformen av skolan, gör också att den
kommunala skolan står inför stora utmaningar i framtiden.
 De nationella reformerna som rör skolan kommer under en tid framöver att innebära
stora omställningar. För att göra omställningarna så smidiga som möjligt är det viktigt att
avsätta tillräckligt med resurser för att inte sänka kvaliteten på utbildningen under tiden
som omställningarna sker.
 Fler lärare behöver anställas för att minska storleken på elevgrupperna och därmed
underlätta individualiserad undervisning. Det är viktigt att få fler elever att uppnå betyget
Godkänd i så många ämnen som möjligt, men det är också viktigt att ge stöd åt de elever
som satsar på högre betyg.
 Lärarnas kompetens är av stor vikt för hur väl eleverna lyckas i skolan. Därför bör en
höjning av lärares kompetens eftersträvas, i syfte att minska behovet av extra åtgärder för
att få eleverna att uppnå önskade betyg.
 Chefer och rektorer bör erbjudas fortbildning i syfte att förbättra ledarskapet.
 Genom en satsning på fler vuxna i skolan exempelvis i form av klassmorfar och kuratorer
ökar lärarnas möjlighet att ägna sig åt undervisning. Samtidigt ökar möjligheten att hjälpa
ungdomar som av psykosociala skäl mår dåligt, och det blir lättare att upptäcka och
ingripa mot kränkande handlingar såsom mobbning, hot och våld. För att hindra att
ungdomar tidigt hamnar i kriminalitet och missbruk är det viktigt att det finns hjälp och
stöd att få för alla ungdomar som av olika skäl mår dåligt.
 Det måste satsas på lösningar som gör att stökiga elever som hindrar undervisningen eller
som orsakar en otrygg arbetsmiljö kan avvisas från den ordinarie verksamheten när det
behovet uppstår. Dels för att öka övriga elevers möjligheter att få en kvalitativ
undervisning, men också för att kunna ge stökiga elever individuellt anpassat stöd. Det är
inte acceptabelt att några enstaka elever genom ett stökigt beteende ska ta så mycket av
lärarens tid i anspråk vecka efter vecka och månad efter månad att övriga elever blir utan
den hjälp de behöver.
 Studieverkstäder ska finnas på alla kommunens skolor, och dit ska alla elever som har
behov av det vara välkomna för att få hjälp med studierna utanför lektionstid.
 Sommarskola ska erbjudas elever som av olika skäl inte uppnått målen i något eller flera
ämnen.
 All personal i skolan ska aktivt verka för att lära ut innebörden av demokrati och respekt
för andras åsikter, samt uppmuntra reflektion kring etiska och moraliska frågor. Kritiskt
och självständigt tänkande ska uppmuntras, inte bestraffas.
 I skolan ska det råda nolltolerans mot alla former av kränkande behandling. Av extra vikt
är att motarbeta kvinnofientliga eller rasistiska attityder eller tillmälen.
 Elever och föräldrar ska erbjudas goda möjligheter att välja skola och skolform, samt ges
möjlighet att välja mellan olika profileringar eller pedagogiska inriktningar. Dock skall
kommunen inte tillåta etablering av friskolor som har en segregerande effekt.
 Kommunen ska ta ställning till friskolors etablering i varje enskilt fall och utifrån behov
och nytta. Kommunen ska även utöva påtryckningar på staten i syfte att göra det lättare
att säga nej till enskilda friskolor.
 Landsbygdsskolorna är oerhört viktiga för att behålla en levande landsbygd och ska
bevaras i så hög utsträckning som möjligt under förutsättning att den pedagogiska
verksamheten kan bedrivas på ett kvalitativt vis.
 Skriftliga ordningsomdömen ska erbjudas från första klass.
 Kommunen ska i möjligaste mån sträva efter att skattefinansierad
modersmålsundervisning avskaffas.
6 








Internationella klasser och Slussen fyller en viktig funktion, men det bör ses över hur
dessa verksamheter kan effektiviseras och kvalitetshöjas för att minska kostnaderna och
ge nyanlända bättre redskap för att kunna bli en del av samhället.
Samtalsspråket i skolan alltid vara på svenska, bortsett från under språklektioner.
(Undantaget är de minoritetsgrupper som enligt språklagen har rätt till det egna språket.)
Svenska som enda samtalsspråk gynnar språkutvecklingen hos eleverna samtidigt som det
är lättare för lärare och övrig personal att ingripa mot mobbing och hot om de förstår vad
eleverna säger till varandra.
Vikten av god hälsa och ökad rörlighet ska i den mån det är möjligt genomsyra hela
skolans verksamhet.
Svensk och helst också lokalt samt ekologiskt framställd skolmat ska prioriteras i den mån
det är förenligt med lagen om offentlig upphandling. Viktigt är också att säkerställa att det
kött som köps in inte inneburit onödigt lidande för djuren.
Servering eller försäljning av sötsaker ska inte förekomma inom skolans verksamhet.
För att värna svenska traditioner ska skolavslutningar erbjudas i kyrkans lokaler för de
elever, klasser eller skolor som önskar det.
Pojkar och flickor ska i skolan ges samma förutsättningar att utvecklas utifrån sin fulla
potential och att på ett harmoniskt och naturligt vis hitta sin egen identitet. För att
möjligöra detta är det viktigt att all personal inom skolan görs medvetna om sina egna
föreställningar och värderingar kring könsroller, och får tillfälle att utifrån detta reflektera
över hur de bör agera gentemot eleverna. För övrigt bör genuspedagogik inom skolan
avvecklas.
Gymnasieskolans kursutbud ska i viss utsträckning anpassas till situationen på den lokala
arbetsmarknaden.
Gymnasieskolans samarbete med näringslivet ska stärkas.
3.4. Barnomsorg.
Alla barn är unika, och de som bäst känner barnen och vet vilka deras individuella behov är, är
just föräldrarna. Varje familj har också sin egen unika livssituation, sina egna värderingar och
målsättningar. Medvetenheten om detta, att alla barn och alla familjer inte är stöpta i samma
form, är något som bör utgöra grunden för den barnomsorg som erbjuds inom kommunen. Av
yttersta vikt är förstås också att barnen erbjuds trygghet, gemenskap och goda möjligheter att på
ett naturligt sätt utvecklas utifrån sina förutsättningar.
 Valfrihet och mångfald inom barnomsorgen ska främjas. Detta genom att uppmuntra
alternativa driftsformer inom barnomsorgen, och genom att öka föräldrarnas möjlighet
att välja mellan olika pedagogiska inriktningar och profileringar.
 Kommunen ska införa vårdnadsbidrag för att göra det möjligt för fler föräldrar att själva
ta hand om sina barn och därmed få mer tid tillsammans med dem. Det bör utredas hur
stor del av den summa som är budgeterad för varje barn i förskolan som istället kan
betalas ut i form av vårdnadsbidrag. Målet med utredningen ska vara att ge så stor del
som möjligt av den budgeterade summan i bidrag.
 Långt ifrån alla föräldrar jobbar dagtid, och många har långa pendlingsavstånd dagligen.
Barnomsorgens öppettider måste i högre utsträckning än idag anpassas till detta så att det
blir lättare att förena heltidsarbete och pendling med föräldraskap.
 Barngrupperna är idag överlag alldeles för stora. En satsning på färre antal barn per
personal behövs för att säkerställa att alla barn får den omsorg som de behöver, och det
av personal som känner att deras tid räcker till. Önskvärt är också att barngrupperna
generellt blir mindre för att minska på stress och ljudnivå.
7 



Chefer och rektorer bör erbjudas fortbildning i syfte att förbättra ledarskapet.
Modersmålsundervisning i förskolan leder alltför lätt till en känsla av utanförskap, av att
vara annorlunda än de barn som har svenska som modersmål och därför inte deltar i
särskild språkundervisning. Dessutom finns forskning som pekar på motsatsen till den
påstådda sanningen om att modersmålsundervisning underlättar inlärning av ett annat
språk och även ger bättre resultat i andra skolämnen. Därför bör modersmålsstödet i
förskolan avvecklas, med undantag för minoritetsspråken och finskan.
Inom barnomsorgens verksamhet bör man bli noggrannare med att inte servera sötsaker i
någon form.
Pojkar och flickor ska inom barnomsorgen ges samma förutsättningar att utvecklas
utifrån sin fulla potential och att på ett harmoniskt och naturligt vis hitta sin egen
identitet. För att möjligöra detta är det viktigt att all personal inom barnomsorgen görs
medvetna om sina egna föreställningar och värderingar kring könsroller, och får tillfälle
att utifrån detta reflektera över hur de bör agera gentemot barnen. För övrigt bör
genuspedagogik inom barnomsorgen avvecklas.
3.5. En värdig ålderdom.
Många äldre får idag inte den vård och omsorg som vi anser att de förtjänat efter ett helt livs slit.
Det är vanligt att äldres valfrihet när det gäller alltifrån boende till val av middagsmat är starkt
begränsad. Många äldre lever dessutom i utanförskap och har svårt att hitta lämpliga aktiviteter
som upplevs som meningsfulla. Ofta har äldre en svår ekonomisk situation, och många känner
sig otrygga och rädda ute i samhället och ibland till och med i sina egna hem.
 Inom vård och omsorg ska kvalitet alltid gå före pris vid upphandling. Människors
välmående är högsta prioritet.
 Det ska inom kommunen finnas god beredskap att erbjuda äldre par ett gemensamt
boende när den ena är i behov av vård. Vi vill införa en lokal parboendegaranti i väntan
på att riksdagen lagstiftar om en sådan garanti.
 Tillgången till lämpliga trygghets- och seniorboenden ska ses över och vid behov ska en
utbyggnad ske.
 Plats på särskilt boende ska erbjudas alla äldre över 85 år. Ingen biståndsbedömning ska
genomföras.
 Godkända sprinklersystem ska finnas i alla äldreboenden.
 Den mat som serveras inom alla olika former av äldreboenden ska vara nylagad och
näringsrik och utformad med hänsyn tagen till de äldres önskemål. Svensk och helst också
lokalt samt ekologiskt framställd mat ska prioriteras. Viktigt är också att säkerställa att det
kött som köps in inte inneburit onödigt lidande för djuren.
 Kommunen ska sträva efter att en personlig kontakt uppstår mellan brukaren och
hemtjänstpersonal. All hemtjänstpersonal ska ha särskild legitimation som ska visas upp
utan anmodan från brukarna, och utdrag ur belastningsregistret ska krävas vid all
nyanställning inom äldreomsorgen.
 Hemtjänst ska tilldelas i form av tid. I denna tid ska ingå vissa fastställda uppgifter, dock
ska tiden vara så pass väl tilltagen att uppgifterna kan utföras ordentligt och det dessutom
finns möjlighet till viss social samvaro i syfte att bryta isolering. Behovet av hemtjänst ser
också ut att öka som en följd av att allt fler äldre bor kvar i sina hem i en högre ålder.
Därför måste framtida behov av hemtjänst tas i beaktande redan nu.
 Tjänstgöringsscheman för hemtjänstpersonal ska delges brukarna i så god tid som möjligt.
 Kommunen bör erbjuda kostnadsfri friskvårdsträning för äldre.
 Vid behov ska äldre erbjudas hemrehabilitering.
8 





Trygghetslarm ska vara kostnadsfritt och beviljas alla över 75 år som önskar sådant.
Kommunens äldre ska ha tillgång till en ombudsman som kan hjälpa till i kontakt med
vårdinrättningar och myndigheter.
Kommunens äldre ska erbjudas meningsfulla aktiviteter av varierande slag för att
motverka isolering. Äldrestödspersoner ska också finnas i kommunen. Dessa ska utföra
uppgifter som ofta inte hinns med av ordinarie vårdpersonal, som till exempel att följa
med äldre på promenad, läsa högt ur böcker och tidningar, ta sig tid till att lyssna samt
sitta ned och prata, hjälpa till med alldagliga sysslor. För att administrera denna
verksamhet ska en volontärförmedling finnas dit kommuninvånare som vill göra en insats
kan vända sig för vägledning och utbildning.
Verksamhet med terapihundar bör erbjudas inom äldreomsorgen.
Brukarundersökningar ska kontinuerligt genomföras bland de äldre och deras anhöriga i
syfte att förbättra verksamheten.
För att minska arbetsskador bland personal och anhörigvårdare på grund av exempelvis
tunga lyft är det viktigt att ge ergonomisk vägledning och att se till att hjälpmedel är
lättillgängliga.
3.6. Handikappomsorg.
I kommunen finns en relativt god medvetenhet om och anpassning till funktionshindrades
behov. Dock kan medvetenhet och anpassning förbättras ytterligare för att säkerställa
funktionshindrades möjlighet att aktivt delta i samhällslivet.
 Ett handikappolitiskt handlingsprogram ska finnas, och dess innehåll ska beaktas inför
beslutsfattande och inom all verksamhet i kommunen.
 Arbetet med att göra all kommunal verksamhet tillgänglig för människor med
funktionshinder ska ha hög prioritet. Det är också viktigt att arbeta för att få privata
aktörer att gör sina verksamheter mer tillgängliga för funktionshindrade personer.
 Brukarna ska ges möjlighet till påverkan i frågor som de berörs av genom att kommunen
aktivt samverkar med såväl brukare som anhöriga.
 Kommunen ska erbjuda stöd och service till anhörigvårdare.
 I samarbete med myndigheter, näringsliv och utbildningsväsende ska kommunen erbjuda
funktionshindrade meningsfull sysselsättning.
 Det behöver säkerställas att personer med funktionshinder får den hjälp som de behöver,
vare sig det handlar om hjälp i det egna hemmet eller vårdplats på ett boende.
 Kommunens riktlinjer för färdtjänst behöver ses över och förbättras i syfte att säkerställa
att alla som har ett funktionshinder, även ett tillfälligt sådant, ges möjlighet till en
meningsfull sysselsättning.
 Genom föreläsningar, temadagar och internutbildningar ska kommunen sprida kunskap
om funktionshinder.
3.7. En ansvarsfull invandrings – och assimileringspolitik.
Sett till storlek har Eskilstuna tagit emot flest invandrare och flyktingar i hela landet. Tydliga bevis
på att kommunen inte lyckats hantera detta på ett bra sätt ser vi idag i form av en starkt
segregerad kommun där många hamnat i utanförskap. Vi tycker oss dessutom märka av ökande
motsättningar mellan folkgrupper. Ett faktum är också att kommunen har en mycket hög
arbetslöshet, och även höga kostnader för försörjningsstöd. Detta är allvarliga problem som i
9 allra högsta grad har en negativ inverkan på kommunens förmåga att kunna erbjuda invånarna
goda livsvillkor.
 Kommunen ska inte teckna förnyade avtal med Länsstyrelsen om flyktingmottagande.
 Assimileringsarbete ska ersätta det nuvarande integrationsarbetet. Invandrare ska anpassa
sig till det svenska och inte tvärtom.
 Arbetet mot rasism skall pågå som en naturlig del i all kommunal verksamhet. Även
svenskfientligheten ska belysas och motarbetas.
 Föreningar och organisationer vars verksamhet helt eller delvis syftar till att bevara eller
stärka invandrares ursprungliga kultur och därmed har en segregerande effekt, ska inte
stödjas av kommunen.
 En satsning bör göras på att utöka verksamheten med de flyktingguider som idag finns i
kommunen, och som underlättar för invandrare och flyktingar att assimileras i samhället.
 Svenska för invandrare (SFI) bör ses över i syfte att garantera undervisning av god
kvalitet, med goda kunskaper i svenska språket som resultat. Det bör utredas vilka
åtgärder som krävs för att få fler att delta i samt fullfölja utbildningen.
 Kommunal information och service bör endast ges på svenska, med undantag för de
minoritetsgrupper som genom språklagen ges rätt att använda den egna gruppens språk.
Restriktiva regler ska gälla för anlitande av tolkar.
 Heltäckande slöja ska inte tillåtas inom offentlig verksamhet.
 Kommunstyrelsen ska arbeta för att i samarbete med Migrationsverket, exempelvis
genom att delta i något av deras olika projekt, erbjuda återetableringsstöd till de
invandrare som önskar återvända till sina hemländer. Kommunen ska även ansvara för att
invandrare, som förbundit sig att återvandra, erbjuds utbildning och kunskaper anpassade
efter förutsättningar och behov i hemlandet. Detta är av yttersta vikt för utvecklingen av
fler demokratiska välfärdssamhällen ute i världen.
 Kommunen ska ha en återvandringshandläggare vars uppgift är att bistå i
återvändandeprocessen och följa upp de återvändandes situation under den första tiden i
hemlandet, samt motverka fusk med återvandringsbidrag.
3.8. Krafttag mot brottsligheten.
I Eskilstuna är kriminalitet alltför vanligt förekommande, inte minst när det gäller våldsbrott av
olika slag. Vi vet att många känner oro när de vistas utomhus, framförallt på kvällarna, och att det
till och med är många som inte alls vågar gå ut efter mörkrets inbrott. Otryggheten begränsas
dock inte till utomhusmiljön utan även i hemmet känner många en oro för att drabbas av olika
typer av brottslighet.
 Kommunen ska ansvara för att representanter från kommun, polis, näringsliv och
föreningar samverkar än mer aktivt än idag för att förebygga brott. Områden och platser
som är särskilt otrygga och brottsutsatta bör patrulleras av ordningsvakter och vid behov
också förses med kameraövervakning. Nattvandringsgrupper ska finnas och aktivt stödjas
av kommunen. En uppsökande stödverksamhet ska inrättas av kommunen, med äldre
brottsoffer som målgrupp.
 Kommunen ska ställa krav på att staten tar sitt fulla ansvar för att polisen är tillräckligt
bemannad och arbetar på ett sätt som är anpassat efter lokala behov.
 Kommunen ska verka för införande av kvarterspoliser i flertalet av kommunens
tätortsområden.
 Kommunen ska satsa på att genom olika projekt, riktade till föräldrar, barn och
ungdomar, förebygga missbruk och ungdomsbrottslighet.
10 


All personal som arbetar med barn och ungdomar inom kommunen ska kunna uppvisa
utdrag ur belastningsregistret som visar att man inte tidigare gjort sig skyldig till
övergrepp på barn.
Kommunen ska stödja lokala brottsofferjourer och följa upp deras verksamhet noggrant.
Inom alla kommunens verksamheter vill vi se ökade insatser för att förebygga och åtgärda
alla former av våld, sexualiserat våld och hedersrelaterat våld. Detta görs förslagsvis
genom väl utarbetade handlingsplaner som samtliga verksamheter har god kunskap om,
genom att erbjuda kurser i självförsvar till alla som anser sig ha behov av det, och genom
satsningar på stöd – och jourverksamheter som vänder sig till både män, kvinnor och
barn som är i behov av hjälp.
3.9. Individ- och familjeomsorg.
Något som borde vara självklart är att alla kommunens invånare ska ha goda livsvillkor. Tyvärr är
så inte fallet. Av olika skäl hamnar människor ibland i svåra livssituationer, och då är det viktigt
att kommunen kan erbjuda stöd och hjälp för att dessa människor så fort som möjligt ska komma
ur sin problematiska situation. I Eskilstuna är behovet av hjälp större än i många andra
kommuner, till stor del på grund av den höga arbetslösheten som resulterat i ett stort behov av
försörjningsstöd.
 Kommunens personal ska ha god kompetens och hög beredskap för att kunna möta den
enskilde på ett professionellt sätt när hjälpbehov uppstår. Allt arbete inom socialtjänsten
ska genomsyras av respekt och empati i relation till den hjälpsökande.
 Försörjningsstöd ska alltid ses som en tillfällig lösning på ett akut problem. Utan
undantag ska försörjningsstödet kopplas till tydliga krav på att den hjälpsökande utifrån
sin förmåga aktivt medverkar till att komma ur sin problemsituation. Viktigt är också att
den hjälpsökande erbjuds individuellt anpassade stödinsatser.
 Kvalificerad rådgivning ska erbjudas av kommunen i svåra livssituationer. En väl utbyggd
familjerådgivning utan långa väntetider ska tillhandahållas.
 Genom olika projekt, riktade till föräldrar, barn och ungdomar, ska missbruk och
ungdomsbrottslighet förebyggas.
 Kommunen bör i samverkan med landstinget upprätta en handlingsplan i syfte att minska
antalet aborter.
 Missbrukare som söker hjälp ska erbjudas omedelbar behandling eller annan kvalificerad
terapi. Kommunen ska erbjuda eget behandlingshem alternativt anlita ett externt
behandlingshem för att omedelbart kunna erbjuda plats åt den hjälpsökande. För
missbrukare med dubbeldiagnos ska det finnas särskilda boenden anpassade för att kunna
ge en kvalitativ vård utifrån den enskildes behov.
 En beroendeenhet som drivs i samverkan med omgivande kommuner och landsting ska
finnas.
 I Eskilstuna finns ett stort antal hemlösa personer. Det bör ses över vilka åtgärder som
krävs för att dessa människor ska kunna få en bättre livssituation.
3.10. Kultur och fritid.
När det gäller kultur och fritid som finansieras med skattemedel är det viktigt att satsningar sker
på sådant som så många som möjligt får glädje av, och att satsningar sker på att lyfta fram det
som ofta försummas, nämligen kärnan i det svenska kulturarvet.
11 











Firandet av traditionella högtider ska aktivt främjas och det nationella, regionala och
lokala kulturarvet ska i möjligaste mån lyftas fram i kommunens kulturverksamheter utan
omskrivningar eller förfalskningar av vår historia för att passa in i dagens visioner.
I den offentliga konsten ska kulturarvet ha en framträdande plats.
Stödet till vuxenkultur bör sänkas till förmån för kultur riktad till barn och ungdomar.
Kommunalt kulturstöd ska inte gå till politisk eller politiserad verksamhet.
Den kommunala musikskolan ska särskilt verka för att levandegöra det svenska och lokala
kulturarvet.
Kommunens ungdomar ska erbjudas meningsfull fritidssysselsättning och social
gemenskap då detta är viktiga faktorer för att motarbeta att ungdomar dras in i missbruk
och kriminalitet. Detta sker förslagsvis genom att bättre marknadsföra kommunens
fritidsgårdar, ungdomscaféer och liknande, och genom att inrätta fler sådana vid behov.
En satsning bör göras på att ge alla, men framförallt ungdomar, utökade möjligheter till
kreativt skapande i form av exempelvis målning, teckning, fotografering, dans, teater eller
hantverk av skilda slag, samt till att ta del av, diskutera och skapa litteratur.
Idrottslivet ska stödjas i syfte att erbjuda ett brett utbud av fritidssysselsättningar. Dock
vill vi för tillfället se att stöd tilldelas främst för nödvändigt underhåll av befintliga
anläggningar och motionsspår, och för handikappanpassning. Nybyggnation, utbyggnad
och liknande bör beviljas mycket restriktivt, då det i många års tid satsats
oproportionerligt mycket på just idrott, medan konst och övrig kulturverksamhet fått
desto mindre. Vi vill här se en omprioritering i syfte att vidareutveckla kommunens
kulturliv och skapa ett större utbud av sysselsättningar som inte är förenat med
idrottsintresse.
Föreningar som erhåller bidrag ska garantera en drogfri verksamhet.
Allt misstänkt fusk med föreningsbidrag ska polisanmälas.
Olika intresseföreningar ska stödjas i syfte att erbjuda ett brett utbud på
fritidssysselsättningar. Viktigt är dock att dessa är öppna för alla oavsett kön, ursprung,
religion eller sexuell läggning. Vi vill därför ta bort stödet för de invandrarföreningar som
inte har rätt till stöd enligt lag. Det må så vara att föreningarna i teorin är öppna för alla,
men de har en specifik målgrupp baserad på etnicitet och verkar därför exkluderande i
praktiken. Dessutom förvärrar de segregationen istället för att motverka den. Likaså vill vi
ta bort stödet för religiösa föreningar, då även de verkar exkluderande genom att vända
sig till en viss målgrupp baserad på religiös tro. Vi vill också ta bort stödet för föreningar
som trots att de är politiskt obundna motsätter sig att människor med viss politisk åsikt
blir medlemmar.
Gemensamma aktiviteter för alla boende, och helst också mötesplatser, bör finnas i så
många bostadsområden som möjligt, i syfte att bryta isolering och utanförskap. Detta är
extra viktigt med tanke på den starka bostadssegregationen i kommunen.
3.11. Samhällsbyggnad, tillgänglighet och trivsel.
Eskilstuna är en kommun som är rik på rekreationsområden i form av såväl parker som
naturreservat. I stora delar av kommunen är det också tydligt att man haft grönstruktur och
miljöaspekter i åtanke under samhällsbyggnaden. IT – infrastrukturen har sedan länge varit under
utbyggnad. Nybyggnationer i kommunens centrala delar har gjort det möjligt för fler att bosätta
sig i Eskilstuna. Dock finns också brister, exempelvis är det ont om små och billiga bostäder för
studenter och ensamstående. Stora köpcentra konkurrerar med butikerna i centrum och riskerar
att utarma centrumhandeln. Köpcentra utanför centrum ökar också användningen av bil som
transportmedel, vilket ökar istället för att minska utsläppen av koldioxid och andra
12 luftföroreningar. Nedskräpning och klotter är vanliga inslag som ger ett dåligt intryck av staden
och sänker trivseln.
 Renovering av kommunens lokaler, om – och nybyggnad, satsningar på
stadsdelsutveckling, idrottsanläggningar, cykelstråk, utsmyckning av parker, torg och
rondeller, samt andra satsningar som avser att förbättra den fysiska miljön är viktigt av
många skäl. Dock måste alla förbättringar av den fysiska miljön vägas mot de
förbättringar som behövs inom andra områden. Just nu ser vi det som viktigare att, när
det är möjligt, prioritera förbättringar av den psykosociala miljön. En vacker stad blir
ännu vackrare om dess invånare mår bra och känner sig trygga, men blir inget annat än ett
falskt skal om invånarna mår dåligt och känner otrygghet.
 Det ska säkerställas att gator, vägar, cykelbanor och trottoarer går att ta sig fram på
vintertid, på ett säkert sätt.
 Kommunen ska säkerställa att utbyggnaden av IT-infrastrukturen fortsätter så att den
omfattar kommunens alla delar.
 Varierade boendeformer, småskalighet, naturliga mötesplatser, trygghet, närhet till central
samhällsservice, rekreationsområden och fritidsaktiviteter skall eftersträvas vid
planeringen av nya bostadsområden.
 Delar av det kommunala hyresbeståndet ska kunna omvandlas till bostadsrätter om de
boende så önskar.
 Kommunala bostadsbolag ska ha som sin viktigaste uppgift att tillhandahålla hyresrätter i
varierande storlek efter behov. Hyresrätterna ska vara av god kvalitet och ha rimliga
hyror.
 Gröna ytor och naturliknande miljöer ska vara en självklar och sammanhängande del av
stadsbilden, vilket ska beaktas vid all nybyggnation. Stor hänsyn ska vid all nybyggnation
också tas till det lokala ekosystemet.
 Den offentliga konst som pryder staden ska ha en folklig förankring och på ett tydligt sätt
lyfta fram det nationella och lokala kulturarvet. Bevarandet av kulturhistoriskt viktiga
byggnader och miljöer ska vara högt prioriterat.
 Byggnader med starkt symbolvärde av religiös eller annan karaktär som kraftigt avviker
ifrån svensk eller västerländsk byggnadstradition ska inte få uppföras.
 Etableringstillstånd för nya köpcentrum i kommunens utkanter bör beviljas mycket
restriktivt.
 Trafikbuller och utsläpp ska motverkas i möjligaste mån.
 Stadsvicevärdar ska finnas, vars uppgift ska vara att rapportera om och se till att
nedskräpning, skadegörelse och klotter åtgärdas. Klottersanering alltid utförs så fort som
möjligt efter att klotter upptäcks. Kommunen ska alltid, när detta är möjligt, kräva
ersättning för klottersanering.
 För att hålla kommunens gator så fria som möjligt från skräp behöver antalet
skräpbehållare ökas. Det är inte acceptabelt att det på sina håll är kilometersträckor
mellan behållarna. På många platser behövs även askkoppar för att undvika att fimpar
slängs på marken.
 Det bör utredas hur kommunen ska kunna bidra till att underlätta samåkning för
arbetspendlare.
 Kommunen ska i sin ordningsstadga ha ett förbud mot offentligt tiggeri.
13 3.12. Miljö, natur och djurskydd.
Arbetet med miljöfrågor och naturskydd är långt gånget i Eskilstuna, stora framsteg har gjorts
under senare år. Viktigt är dock att fortsätta det arbete som redan är påbörjat, och att göra ännu
mer för att ytterligare värna miljön och skydda vår natur och den biologiska mångfalden.
 Vi ser det som viktigt att kommunen i all sin verksamhet tar hänsyn till miljöaspekter och
aktivt arbetar för att bidra till uppnåendet av de nationella miljömålen. Detta arbete måste
dock vägas mot människors valfrihet och andra behov av mer akut karaktär, såsom till
exempel god omsorg och kvalitativ utbildning.
 Kommunens egna fordon bör köras på icke-fossila bränslen.
 Kommunen ska sträva efter att så stor del som möjligt av den totala energiförbrukningen
ska vara producerad från förnyelsebara energikällor.
 För att minska energianvändningen i bostäder och lokaler bör en översyn göras för att
hitta möjligheter till effektivare energiutnyttjande. Man bör exempelvis se över
möjligheterna att tilläggsisolera äldre byggnader för att minska behovet av uppvärmning.
 Energirådgivning ska tillhandahållas av kommunen.
 Kommunen ska verka för att transporter i så hög grad som möjligt utförs på järnväg.
 Utbyggnaden av cykelleder ska fortsätta.
 Kommunen ska kontinuerligt inventera och riskbedöma de kemiska ämnen och
produkter som finns och används i kommunen. Finns möjlighet att byta ut ämnen och
produkter mot sådana som är mindre skadliga så bör detta göras.
 Kommunen ska fortsätta det långt gångna arbetet med att hitta förorenade områden och
planera för sanering.
 Kommunen ska eftersträva att inhandla närproducerade livsmedel i så stor utsträckning
som det är möjligt med beaktande av lagen om offentlig upphandling.
 Vid alla kommunala beslut och vid offentlig upphandling ska en analys av miljöeffekter,
lämpligen genom en livscykelanalys, först utföras.
 Kommunen bör dela ut miljöpris till företag som miljöcertifieras eller ställer om till
miljövänlig produktion.
 Kommunen bör satsa ytterligare på att underlätta källsortering och återvinning, så att
invånarna stimuleras att ta ansvar. Detta bör ske i samverkan med privata fastighetsägare
som ännu inte infört källsortering för hyresgästerna.
 För att minska nedskräpning, uppmuntra återvinning och hjälpa hyresgäster som saknar
transportmöjlighet, ska kommunen inrätta bodar för grovsopor i alla kommunägda
bostadsområden. Hyresgästerna ansvarar för att bära sina grovsopor till bodarna, och det
som placeras där ska övriga hyresgäster k ta med sig hem om de har behov av sakerna.
 Uppförande av enskilda vindkraftverk bör uppmuntras och stödjas av kommunen.
 Kommunen ska kontinuerligt arbeta för ytterligare minskning av luftföroreningar.
 Kommunen bör även fortsättningsvis verka för att värdefulla miljöer ges särskilt skydd i
form av naturreservat eller naturskyddsområden.
 Kommunen ska verka för att lantbrukens utsläpp minskar, och ska arbeta för en ökad
omställning till ekologisk odling på kommunens mark.
 Kommunen ska i samråd med Länsstyrelsen göra sitt yttersta för att övervaka att
djurskyddslagstiftningen följs.
 Varor vars produktion inneburit att djur utsatts för onödigt lidande ska inte köpas av
kommunen.
14 4. Referenser
1. Generella riktlinjer för en sverigedemokratisk kommunpolitik. Antagen 2007-12-07. Reviderad
2008-12-13. Elektronisk: https://sverigedemokraterna.se/files/2011/08/Generella-riktlinjerf%C3%B6r-en-sverigedemokratisk-kommunpolitik-2008-PS-BESLUT.pdf
2. Sverigedemokraternas principprogram. Antaget 2003-05-04. Ändringar antogs 2005-05-08. Pdffil: https://sverigedemokraterna.se/files/2011/03/principprogram_2011.pdf
15