Transcript årliga bokslut. - Folktandvården Uppsala läns startsida

Forskning och
Utvecklingsprojekt 2013
Sammanställt av:
Pia Gabre
Cheftandläkare, FoU-ansvarig
2014-02-01
Folktandvårdens kansli
Ulleråkersvägen 21, 750 17 Uppsala
Innehåll
Forskning och utveckling i Folktandvården, Uppsala län
Forskning
Utvecklingsarbete
3
3
4
Utvecklingsprojekt
4
Förbättrad munhälsa i Enköping
4
Förändrat arbetssätt för basprofylaxen i förskola och skola
5
Oönskade händelser i Folktandvården – ett projekt för
ökad patientsäkerhet
5
SKaPa – ett nationellt kvalitetsregister för tandvården
6
Förändrat samarbete mellan tandvård och barnavårdscentralen
6
Kunskapscentrum för äldretandvård
7
Munhälsobedömning av strokepatienter
7
Strama-rapport om antibiotika
8
Forskningsprojekt med anslag från Folktandvårdens FoU-råd
Implementering av ny teknik och ny behandlingsmetod i
Folktandvården Uppsala län
9
9
Utvärdering av patienters orala livskvalitet efter behandling av
tandlös överkäke med tandimplantat, en prospektiv studie
10
En prospektiv undersökning av de mikrobiologiska och
immunologiska förhållanden hos friska och
periimplantitdrabbade tandimplantat
10
Studie av den antibakteriella effekten av laserbehandling
jämfört med 1 % NaOCl i infekterade rotkanaler
11
Erfarenheter av abonnemangstandvård/frisktandvård bland
patienter som har tecknat om avtalet – en intervjustudie
11
Tandhygienisten i skolan – ett hälsofrämjande projekt
12
Beteendemedicinsk prevention – individuell skräddarsydd
behandling för individer med karries
13
Noctural enuresis and rapid maxillary expansion - long term
effect, prognostic factors, quality of life and sleep quality
13
Patients experience of therapeutic jaw exercises in the treatment
of masticatory myofascial pain
14
Therapeutic jaw exercises and interocclusal appliance therapy in
patients with masticatory myofascial pain – a randomized
15
1
controlled study
Effektiviteten av ett mindfulnessbaserat övningsprogram med
ACT-orienterat förhållningssätt för ungdomar med långvarig
orofacial smärta
16
Dygnsrytmens betydelse för ungdomars munhälsa – en
case-control studie
16
CBCT – ett verktyg för utvärdering av behandlingsresultat av
Rotfyllda tänder?
17
Betydelsen av spaltstorlek och ursprunglig morfologi för
behandlingsresultat hos patienter med gomspalt eller
enkelsidig läpp-käk-gomspalt
18
Uppföljning av dentala implantat installerade i käkhålans
botten för benuppbyggnad utan användning av bentransplantat
eller benersättningsmedel
19
Styrd vävnadsregeneration på furkationsinvolverad molar
grad II, vid underkäkssexor - 12 års resultat
20
Uppfattning av smärta orsakad av ortodontisk behandling med
två olika bracket-system med olika friktionsgrad
21
Laser i kariesbehandling – patientens uppfattning, pulpareaktioner 21
och fyllningsöverlevnad
Multidisciplinär rehabilitering av cancer i maxilla och mandibel
22
Betydelsen av eftertandställningens konstruktion för antalet
tuggkontakter – en jämförelse mellan fastklistrad tråd och
avtagbar skena
23
Sedering med Midazolam i folktandvården Uppsala under 2009
och 2010 – en retrospektiv journalstudie
24
Ungdomars uppfattning om bettets utseende (bettavvikelse) och
dess inverkan på oral hälsa, funktion, självkänsla och livskvalitet
24
Uppföljningsstudie av " smala implantat" i överkäks- och
underkäksfronten
25
Publikationer 2013
26
2
Forskning och utveckling i Folktandvården, Uppsala län
Forskning och utveckling är prioriterade områden inom Folktandvården i Uppsala län. En väl
organiserad FoU-verksamhet är en viktig faktor för att Folktandvården inte enbart utvecklas
till en vårdproducent utan i stället ett vårdproducerande kunskapsföretag med uttalad
hälsoinriktning. FoU-verksamheten är även en positiv faktor vid rekrytering och för att
behålla personal, den stimulerar kritiskt tänkande och är kompetenshöjande. Detta bokslut
redogör för viktiga utvecklingsprojekt som bedrivs inom verksamhetens olika områden och
beskriver dessutom de forskningsprojekt som år 2013 hade ekonomiskt stöd av
Folktandvården.
Forskning
Som ett led i forskningsstrategin har Folktandvården i Uppsala län anvisat medel för
forskning. Projekten skall ligga inom något av Folktandvårdens strategiska programområden:
omvårdnad, prevention, diagnostik, sjukdomsbehandling eller rehabilitering/rekonstruktion.
Årligen fördelar Folktandvården ca 1 miljon att fördela på forskningsprojekten. Projekten
skall godkännas av en etisk kommitté när detta är aktuellt. Sedan hösten 2010 har
Folktandvården varit ansluten till databasen FoU i Sverige, en domän som innehåller
informationsingångar med information om forsknings- och utvecklingsarbete samt ett
webbaserat ansökningssystem för ansökan av projektmedel.
Folktandvården har ett FoU-råd bestående av tre disputerade forskare som två gånger per år
bedömer de ansökningar som inkommit från medarbetarna. En utförlig projektplan skall
finnas och projekten värderas efter en bedömningsmall. Vid behov anlitas en extern
sakkunnig. Icke-disputerade sökande prioriteras liksom projekt med en hälsoekonomisk
ansats. Sökande skall vara anställd av Folktandvården, landstinget i Uppsala län, och ansökan
skall gälla ett forskningsprojekt med anknytning till folktandvårdens verksamhet.
Folktandvården önskar stimulera medarbetare i allmäntandvården till större
forskningsintresse och aktivitet. FoU-rådet anordnar varje år en FoU-dag för alla
forskningsintresserade medarbetare och föreläsare som kan lära ut om forskningsprocessens
olika delar bjuds in. Forskningsdagen 2013 tog upp kunskapsluckor och att söka
forskningsanslag. Under 2013 träffades FoU-intresserade medarbetare i Forskarklubben vid
två tillfällen, en möjlighet att träffas kvällstid för att i seminarieform få diskutera sina egna
forskningsprojekt.
Sedan FoU-rådet startade sin verksamhet 2000 har stöd getts till elva doktorsavhandlingar, tre
licentiatavhandlingar och ett stort antal vetenskapliga artiklar och presentationer. Fyra
medarbetare är nu registrerade som doktorander och ca 30 projekt får ekonomiskt stöd av
Folktandvården. Folktandvårdens FoU-utbildning är ett viktigt komplement till den forskning
som bedrivs vid de odontologiska fakulteterna och vid andra högskolor. Flertalet av de
projekt som fått stöd av FoU-rådet i Uppsala län genomförs i samverkan med någon högskola
eller universitet.
3
Utvecklingsarbete
Utvecklingsarbete sker inom flera områden såsom vården, personalfrågor, IT och teknik.
Utvecklingsarbetet finansieras genom anslag från landstinget eller genom intäkter från
patientverksamheten. I detta bokslut presenteras utvecklingsprojekt med en formell
projektplan och strukturerad utvärdering. Bland övrigt utvecklingsarbete kan nämnas:
-
-
-
-
-
Telemedicin. Gemensamma terapironder genomförs där allmäntandvården får hjälp av
en eller flera specialisttandläkare. Patienterna visas i det ordinarie journalsystemet T4
där flera behandlare samtidigt kan se data som finns på patienterna, inklusive röntgen
och foto. Genom att den ordinarie journaldatabasen används kan patientdatalagen
efterföljas och man kan i efterhand se vilka behandlare som haft tillgång till patientens
data.
Gerioweb. Ett särskild koncept för telemedicin finns inom orofacial
medicin/sjukhustandvård. Folktandvården har anslutit sig till en nationell databas för
utbildning och terapiplanering inom ämnesområdet. Även privattandvården har
erbjudits att ansluta sig till databasen för att kunna anmäla egna patientfall för stöd i
terapiplaneringen.
Internettidbok har införts i ordinarie drift. Ombokningar har kunnat göras på Internet i
flera år men denna utveckling innebär att även nybokningar kan göras på webben. Ett
kontinuerligt utvecklingsarbete av tjänsten pågår.
Voxit, röststyrning av journaldokumentation har införts på alla kliniker och ett
omfattande implementeringsarbete har genomförts.
Mikroskop för att utföra rotbehandlingar införskaffades till nio
allmäntandvårdskliniker under 2011. Satsningen innebar att antalet patienter som
väntade i kön till specialisttandvård minskade. För att upprätthålla en hög kompetens
inom allmäntandvården har ett nätverk för tandläkare som arbetar med mikroskop,
under ledning av en specialisttandläkare, startats.
Under ledning av en kvalitetsgrupp för digital röntgen har kvalitetshöjande insatser
genomförts inom flera områden. Under 2010-11 har ett kvalitetssäkringsprogram
utarbetats för kontroll av intraoral röntgenapparatur där referensmätningar gjorts på all
intraoral röntgenutrustning och under 2012 har denna kvalitetssäkring nu inkluderats i
klinikernas ordinarie egenkontroller. Kavalitetsarbetet inom röntgen pågår
kontinuerligt.
Utvecklingsprojekt
Förbättrad munhälsa i Enköping
Ansvarig: Eva Hedman, tandhygienist, Folktandvårdens kansli
Höstterminen 2012 startade ett samarbetsprojekt mellan Enköpings kommun och
Folktandvården med syfte att stödja skolans hälsoarbete samt förbättra tandhälsan bland barn
och ungdomar. Elever i klass 5-9 på fyra skolor i Enköping som ligger i områden med högre
kariesaktivitet än genomsnittet erbjuds fluorlackning var 6:e månad samt undervisning om
munhälsa. Fluorlackningen är frivillig och utförs vid respektive skolan i lämplig lokal dit
eleverna får komma i grupper. En tandhygienist och en tandsköterska genomför lackningarna
och ansvarar också för att munhälsoundervisningen i klasserna utförs.
För att få ett större genomslag för de hälsofrämjande insatserna i hela samhället deltar
Folktandvårdens personal regelbundet i olika kulturaktiviteter som kommunen anordnar.
Dessutom har tandvårdspersonalen under 2013 träffat ungdomar för att samtala och informera
4
om munhälsa på ”Ungdomens hus” samt medverkat vid skolornas temadagar. En arbetsgrupp
med Enköpings skolsköterskor samt Folktandvårdens tandhygienist och tandsköterska träffas
en gång per år för att diskutera hur projektet fortgår på respektive skola. Tre av
skolsköterskorna arbetar på projektskolorna och fungerar som Folktandvårdens referens in på
respektive skola. Informationsmöten till skolpersonal samt informationsbrev till föräldrar om
projektets syfte och tillvägagångssätt genomfördes vid projektets start. Vid varje läsårs början
träffar tandvården föräldrarna i samband med föräldramöten på respektive skola för att svara
på eventuella frågor. Projektet pågår till och med vårterminen 2015och kommer därefter att
utvärderas.
Förändrat arbetssätt för basprofylaxen i förskola och skola
Ansvarig: Eva Hedman, tandhygienist, Folktandvårdens kansli
Folktandvården ska enligt vårdavtalet bedriva munhälsoinformation till barn/föräldrar på
förskolor samt i skolklasser, årskurs 1-9. Det effektivaste sättet att minska kariesförekomsten
är att satsa på populationsbaserade insatser. Insatser utförda i skolan kommer alla barn och
ungdomar till del på ett naturligt sätt och det är ungdomar med sämst munhälsa som gör den
största vinsten av detta. I vissa områden har det emellertid varit svårt att få komma till
skolorna för att genomföra de hälsofrämjande insatserna. Det har även varit svårt att ständigt
uppdatera listor över skolor och klasser eftersom det fria valet slagit igenom stort inom
skolans område. För att lättare få tillträde till skolklasserna har Tandvårdsenheten skrivit ett
brev till alla skolchefer där tandvårdens uppdrag beskrevs och denna åtgärd har underlättat
tillgänglighet. Under läsåret 2012-2013 har Folktandvården informerat och undervisat om
munhälsa i 86% av alla länets skolor och klasser.
Oönskade händelser i Folktandvården – ett projekt för ökad patientsäkerhet
Ansvarig: Pia Gabre, cheftandläkare, Folktandvårdens kansli
Kunskapen om avvikelser inom tandvården och hur allvarliga händelserna är bygger helt på
egenrapporteringar om avvikelser som tandvårdspersonalen gör. Erfarenheterna från hälsooch sjukvården talar för en underrapportering. Syftet med projektet är att kartlägga de
tandvårdsrelaterade avvikelser som rapporteras i vårdgivarens avvikelsehanteringssystem,
avvikelser som rapporteras till patientnämnden och de vårdskador som anmäls till
patientförsäkringen i Uppsala län. Dessutom är syftet att identifiera ord i patientjournalen som
kan tyda på vårdskador, s.k.triggers, som kan användas för retrospektiv, strukturerad
journalgranskning.
Samtliga rapporterade patientsäkerhetsavvikelser för år 2010-2011 har studerats och vissa
data som gäller patienten, anmälaren och den inträffade händelsen har samlats in. På liknande
sätt har anmälningarna till patientnämnd och patientskadeförsäkringen analyserats. För de
självrapporterade händelserna år 2011 har motsvarande beskrivning i patientens journal lästs
och följande frågeställningar besvarats: beskrivs avvikelsen, har patienten informerats om att
en avvikelse ägt rum och kan ord/fraser i journalen identifieras som skulle kunna utgöra
markörer, ”triggers”, för avvikelser vid en systematisk journalgranskning. Insamlade data har
analyserats och beskrivits i en vetenskaplig rapport som skickats till tidskrift för publicering. I
nästa del av projektet ska tecken på att oönskade händelser inträffat sökas i ett urval av
journalerna med hjälp av de triggers som identifierats.
5
SKaPa – ett nationellt kvalitetsregister för tandvården
Ansvarig: Kristina Wass, IT-chef, Folktandvårdens kansli
Uppföljning och utvärdering för att förbättra den orala hälsan och utveckla befintliga
vårdmetoder inom allmäntandvården avseende karies och parodontit sker i mycket begränsad
omfattning. Nationella kvalitetsregister är ett system för uppföljning och utvärdering av
vården. Efter flera års utvecklingsarbete finns nu ett nationellt kvalitetsregister för karies och
parodontit. De flesta landsting har nu anslutit sig till SKaPa, liksom delar av
privattandvården. November 2011 började Folktandvården överföra data från patientjournaler
till SKaPa. Folktandvården i Uppsala är det första landstinget med T4-journal som ansluter
sig till SKaPa och därför har den tekniska processen varit komplicerad. Under 2013 har
SKaPa nationellt integrerat de elektroniska patientjournalerna med SKaPa-databasen så att
även data från barn nu kan samlas in. SKaPa har 2013 för andra året gett ut en årsrapport.
Datauttagen är nu kvalitetssäkrade och omfattande uppföljning av undersökningsprocesser
och behandlingspanorama kan göras.
Förändrat samarbete mellan tandvård och barnavårdscentralen
Ansvarig: Eva Hedman, tandhygienist, Folktandvårdens kansli
I vårdavtalet beskrivs att Folktandvården ska bedriva munhälsoinformation till barn/föräldrar
i samarbete med Barnavårdscentralen (BVC). De flesta klinikerna besöker BVC för att i
dialogform ge information till föräldrar i grupp, men några kliniker kallar i stället barn och
föräldrar till kliniken för att ge motsvarande information. Munhälsoinformationen når inte
alla föräldrar på BVC främst pga. föräldrarna inte kommer till inbokade möten på BVC. Ett
nytt arbetssätt har därför prövats på två BVC-mottagningar i länet, Storvreta och
Liljeforstorg. Syftet med projektet var att skapa ett arbetssätt där BVC-personalen förmedlar
kunskap om munhälsa integrerat i det övriga hälsofrämjande arbetet och där en hög andel
föräldrar nås av informationen. I samband med 10-månaders besöket informerades föräldrar
om munhälsa i enlighet med den anvisning som redan nu finns i metodboken för BVC. Nytt i
projektet var att BVC-sjuksköterskan inspekterade barnets munhåla. Då flera riskfaktorer för
att utveckla munsjukdomar identifierades kontaktade BVC-personalen Folktandvården för råd
eller för att få en besökstid för barnet. Tandvården har ställt undervisningsmaterial till
förfogande, liksom tandborstar och broschyrer för utdelning. Genom att erbjuda hembesök
har familjer som inte kunnat nås tidigare nu fått ta del av information och dialog om
munhälsan.
För datainsamling användes statistik från Barnhälsovården (Basta) samt enskilda intervjuer.
Sex intervjuer genomfördes med samtliga deltagare, fyra distriktssköterskor och två
tandsköterskor på respektive BVC och Folktandvård. Täckningsgraden mättes, dvs. hur stor
andel av 10-månaders barn som fått ta del av informationen. Detta jämfördes med hur stor
andel som fått information när Folktandvården genomförde insatsen. Intervjuerna
analyserades med kvalitativ innehållsanalys enligt Granheim och Lundman (2004).
Resultatet visade att över 90 procent av barn och föräldrar på båda BVC (Storvreta 95 % och
Liljeforstorg 92 %) nåddes av informationen, vilket pekar på att information som ges av
BVC-sköterskor i samband med besöket vid 10 månader når betydligt fler barn och föräldrar
än om samma information utförs av tandvårdspersonal på BVC eller på
Folktandvårdsklinik(ca 55 %).
6
Erfarenheterna från projektet var genomgående positiva och kommunikationen och
samarbetet mellan avdelningarna ökade enligt sköterskorna på både BVC och FTV.
Utbildningsmaterialet (broschyr Gaddguiden, blädderblock Barnets friska tänder och
tandborste) beskrevs som bra och ett användbart verktyg som stimulerade till
tvåvägskommunikation, dessutom var materialet till stor hjälp vid själva planeringen och
struktureringen av samtalet med föräldrarna. Det nya arbetssättet kommer att införas på fler
BVC och Folktandvårdskliniker under 2014.
Kunskapscentrum för äldretandvård
Ansvarig: Pia Gabre, cheftandläkare, Folktandvårdens kansli
Folktandvården startade ett kunskapscentrum för äldretandvård hösten 2013. Det
övergripande syftet är att skapa förutsättningar för att alla delar av God vård-begreppet ska
kunna uppfyllas när det gäller äldres tandvård – den ska vara kunskapsbaserad, säker,
effektiv, patientfokuserad, jämlik och kunna ges i rimlig tid. Genom att samla erfarenhet och
kunskap på en och samma plats, kan lärdom och information lättare spridas till de äldre
själva, anhöriga, tandvården, hälso- och sjukvården, kommuner, föreningar och
organisationer. Fokus kommer att ligga på:
sammanställa kunskap om äldres munhälsa, hur man kan förebygga ohälsa och
vilka behandlingsmetoder som är effektiva
skapa kunskap där det saknas genom forskning och utvecklingsprojekt
sprida kunskap och skapa samsyn om äldres munhälsa och effektiva arbetssätt inom
tandvård, sjukvård och kommunal omvårdnad
Till kunskapscentrat har knutits ett antal medarbetare som på deltid ska genomföra
forsknings- och utvecklingsprojekt. Hittills har tre projekt startats: 1) hur ser munhälsan ut
hos äldre med invandrarbakgrund och hur vi bättre kan ge denna grupp stöd, 2) hur vi får
äldre att hålla fast vid den regelbundna tandvården, samt 3) hur kan vi utveckla bra och
fungerande metoder för förbättrad munvård på äldreboenden. Som samarbetspartners i
projekten kommer knytas medarbetare från privattandvård och vårdpersonal inom
äldreomsorgen. Projektet planeras att pågå i 3 år.
Munhälsobedömning av strokepatienter
Ansvarig: Peter Lundholm, klinikchef Orofacial medicin, Enköping
I samarbete mellan Tandvårdsenheten och Lasarettet i Enköping har ett projekt för att
förbättra munhälsan hos patienter som insjuknat i stroke genomförts. Personer som
nyinsjuknar i stroke träffar oftast inte tandvårdspersonal förrän i ett senare skede av
sjukdomen. Projektet syftade därför till att sjukvårdspersonal ska få kunskap att bedöma
behov av munvård. Sjukvårdspersonal fick utbildning om den friska munnen och hur det ser
ut i munhålan när något är avvikande och dessutom munvårdsutbildning för att kunna ta
omvårdnadsansvar för den dagliga munvården på ett bra sätt. Utbildning gavs till både
sjuksköterskor och undersköterskor på strokeenheten på Enköpings lasarett. En mall (ROAG)
för att strukturerat kunna bedöma och dokumentera omvårdnadsbehov samt när kontakt ska
tas med tandvården användes.
7
Projektet har resulterat i ett nära samarbete mellan sjukvård och sjukhustandvård för såväl
strokepatienter och andra inneliggande patienter på Lasarettet i Enköping, men har inte
utvärderats som avsetts. Det har funnits svårigheter att genomföra projektet, bl.a. har
finansiering saknats både för sjukvården och tandvården samt styrning av projektet. Det har
ändå funnits flera vinster med projektet. Relevanta remisser till tandvården ökar kontinuerligt.
Screeningrutinen som låg i projektet har övergått i en annan permanent rutin i samband med
sjukvårdens ökande rapportering i Senior alert. Sjukhustandvården har genom Strokeprojektet
upparbetade kontakter med vårdpersonalen där man stöttar och utbildar vårdpersonalen i
tandvårdsrelaterade frågor som tex ROAG screening. Samtliga sjuksköterskor och
undersköterskor på medicinkliniken har genomgått en utbildning i ROAG screening och
munvård för inneliggande patienter under 2013. Samarbetet kring munhälsa går i båda
riktningar och sjukvården har ställt upp med resurser för utbildning av tandvårdspersonal.
Strama-rapport om antibiotika
Ansvarig: Peter Lundholm, klinikchef Orofacial medicin, Enköping
År 2012 stod tandläkare för 6,56 % av antibiotika som förskrevs på recept till patienter i
Uppsala län och Folktandvården stod för 43,5 % av denna förskrivning. Bristfälliga
kunskaper om risker med antibiotikaanvändning kan förorsaka onödig användning av
antibiotika, vilket ökar risken för resistenta bakterier. Nationella rekommendationer för
antibiotikaprofylax inom tandvården togs fram av Läkemedelsverket i samarbete med
Smittskyddsinstitutet och Tandvårds-Strama i maj 2012. Målsättningen med dessa
rekommendationer är att antibiotika endast ska användas på strikta indikationer till
definierade riskgrupper. I samarbete med STRAMA gjordes en studie med syftet att
undersöka kunskaper om och attityder till antibiotikaprofylax och antibiotikabehandling hos
tandläkarna inom Folktandvården i Uppsala län i samband med införandet av de nya
rekommendationerna från läkemedelsverket. Studien gjordes med hjälp av en webbaserad
enkät som skickats till alla verksamma tandläkare inom Folktandvården (156 st.) och
fördjupade intervjuer av 16 tandläkare. 100 tandläkare svarade på enkäten. Tandläkarnas
kunskaper om antibiotikabehandling enligt socialstyrelsens nationella riktlinjer och de nya
rekommendationerna om antibiotikaprofylax från läkemedelsverket var generellt goda.
Rekommendationerna upplevdes som svårast att följa när det gällde patienter med
endokarditrisk eller ledprotes som enligt de nya riktlinjerna generellt inte ska ha
antibiotikaprofylax. I enkätsvaren och djupintervjuerna framkom tydligt att det finns en risk
för att patienter kan komma i kläm när läkare och tandläkare har olika syn på indikationerna
för antibiotikaprofylax. Det upplevdes att de nya rekommendationerna för antibiotikaprofylax
ännu inte etablerats bland läkarkåren vilket ofta var frustrerande för tandläkarna och
patienterna.
8
Forskningsprojekt med anslag från Folktandvårdens FoU-råd
Implementering av ny teknik och ny behandlingsmetod i Folktandvården Uppsala län.
En kvalitativ intervjustudie avseende användning av laser.
Ansvarig: Åsa Bergholm, klinikchef Gottsunda och utvecklingsstrateg
Bakgrund: Implementering av ny teknik och nya behandlingsmetoder pågår ständigt inom
hälso-och sjukvården. Studier inom medicinen visar att det finns en rad olika interventioner
tillgängliga som om man använder dem rätt kan leda till förbättringar. Det finns få studier
som behandlar tandläkares upplevelser av att börja använda en behandlingsmetod där man
använder avancerad teknik.
Syfte: Syftet med studien var att skapa förståelse för vilka faktorer som påverkar hur en ny
arbetsmetod och ny teknik används i tandvården efter utbildningsinsats. Frågeställningen är
vilka organisatoriska och individuella faktorer som påverkar hur tandläkarna kommer igång
med den nya tekniken och vilka hinder som kan identifieras.
Metod: En kvalitativ metod har valts. Nio tandläkare med olika kön, ålder och bakgrund från
fem olika kliniker har intervjuats. Nio intervjuer gjordes till inga ytterligare perspektiv
tillkom. Intervjuerna bandades och skrevs ut. En innehållsanalys gjordes och utifrån de
meningsbärande enheter som identifierades formades koder som sorterades i subkategorier
och till slut kategorier.
Resultat: Intervjupersonerna uttrycker relativt likartade erfarenheter av hur det var att börja
arbeta med laser. Man beskriver det som en ”hinderbana” och att de höga förväntningar på
metoden man hade innan man startade inte infriades. En tolkning av materialet är att
respondenterna känner en osäkerhet kring metoden relaterat till arbetsmiljö, kostnader och
vinst för patient och behandlare. Resultatet av studien visar att deltagarna har dragit olika
slutsatser av sina erfarenheter och att det avgör hur man valt att fortsätta arbeta med
lasertekniken. Den viktigaste faktorn som avgör om man arbetar med laser är motivation, att
man ser att det finns en vinst för patienten. Även de som idag inte arbetar mycket med
metoden är positiva till att arbeta med laser i framtiden eftersom patienterna efterfrågar det.
Tandläkarna i studien lämnade enhetliga förslag till vilka förutsättningar som behövs när man
introducerar en ny behandlingsmetod i en organisation. De förutsättningarna är individuella
och organisatoriska. Tandläkaren bör ha ett eget intresse av att lära sig metoden och studera
tillgänglig forskning. Vad gäller lasern, bör apparaten finnas lätt tillgänglig och den
assisterande tandsköterskan vara kunnig i att använda och sköta apparaten. Andra viktiga
faktorer är att det finns tid att lära och träna, stöd i form av handledning och nätverk samt
tydliga ekonomiska ramar. För att öka efterfrågan på laserbehandling, behöver såväl patienter
som kolleger känna till mer om metoden och veta att den kan erbjudas i organisationen.
Slutsats: Slutsatsen var att såväl individuella som organisatoriska faktorer påverkade hur man
använde lasertekniken. Det viktigaste var om man upplevde att laserbehandlingen innebar en
vinst för patienten.
Publicering:
Manus är inskickat till Swedish Dental Journal för publicering.
9
Utvärdering av patienters orala livskvalitet efter behandling av tandlös överkäke med
tandimplantat, en prospektiv studie
Ansvarig: Maria Erkapers, ST-tandläkare protetik, Specialisttandvården Kaniken. Samarbete
med universitetet i Oslo
Bakgrund: Idag finns valmöjligheten att direktbelasta implantat. Prognosen för
direktbelastade implantat är god men få långtidsuppföljningar av patienters upplevelse av
direktbelastade implantat har gjorts. Oral Health Impact Profile 49 (OHIP 49) är ett validerat
verktyg för att mäta patienters välbefinnande och social påverkan av munhälsan.
Syfte: Att undersöka livskvalitet hos patienter som behandlats för tandlöshet i överkäken och
som haft resorberade käkar.
Metod: 51 patienter, tandlösa i överkäken, inkluderades i studien. Behandlingen med
implantat genomfördes på två kliniker, Chicago USA (center 1) och Uppsala (center 2). Alla
patienter fick fylla i en OHIP 49-enkät vid fyra tillfällen: före kirurgin, efter 12 veckor, 6
månader och 12 månader. Efter 3 år har ytterligare en uppföljning av patienternas livskvalitet
gjorts.
Resultat: Uppföljningen efter 12 månader kunde utvärderas för 46 personer. Utgångsvärdet på
OHIP visade ingen statistisk skillnad för de båda centren, vilket tyder på att båda centrens
patienter var lika nöjda/missnöjda med sin orala hälsa innan implantatbehandlingen. Samtliga
sju domäner visade en statistisk förbättring efter implantatbehandlingen. Ingen skillnad fanns
mellan de båda centren när det gällde förbättring av de 7 domänerna. Domän 1-5 visade en
signifikant större förbättring jämfört domän 6 och 7 för båda centren. Det kan tyda på att
domän 6 och 7 kan vara av mindre betydelse för implantatbehandling, eller att de är de mest
komplexa domänerna att förbättra. Domän tre visade en större förbättring jämfört domän
fem. Utvärderingen av 3-årsuppföljningen är genomförd och en 5-årsuppföljning pågår.
Slutsats: Patienter som behandlas med direktbelastade implantat i den tandlösa överkäken
rapporterar en förbättring i sin orala hälsa när man använder OHIP 49 som utvärdering.
Treårsuppföljningen kommer att skickas in i januari 2014 för publicering.
Publikationer:
Erkapers M, Ekstrand K, Baer RA, Toljanic JA, Thor A. Patient satisfaction following dental
implant treatment with immediate loading in the edentulous atrophic maxilla. Int J Oral
Maxillofac Implants. 2011;26:356-64.
En prospektiv undersökning av de mikrobiologiska och immunologiska förhållanden
hos friska och periimplantitdrabbade tandimplantat
Ansvarig: Maria Erkapers, ST-tandläkare protetik, Specialisttandvården Kaniken. Samarbete
med universitetet i Oslo
Bakgrund: Sena förluster av tandimplantat (periimplantit) drabbar implantat som installerats
> 12 månader tidigare och som har haft en lyckad integrering i käkbenet. Periimplantit
diagnostiseras idag med hjälp av kliniska tecken tillsammans med röntgenundersökning.
Diagnostiken är till stor del en subjektiv bedömning av behandlaren varför antalet drabbade
implantat är svårt att fastställa. Periimplantit är multifaktoriellt orsakad men är framför allt
resultatet av en obalans mellan bakteriekolonisation och värdens immunsvar. Den
traditionella tekniken med bakterieodling avslöjar endast 50% av den närvarande floran
jämfört när man använder DNAteknik för analys. Immunförsvarets betydelse vid
periimplantit är fortfarande inte klarlagt. Det är få patienter som står för de flesta
implantatförlusterna vilket kan tyda på genetiska defekter eller systemiska faktorer som bl.a.
styr immunförsvaret. Hypoteserna är att det i) finns en mikrobiologisk och immunologisk
10
skillnad i vävnaden runt implantat som har periimplantit jämfört med friska implantatsäten
och ii) det finns en specifik mikrobiologisk flora runt friska och periimplantitdrabbade
implantat.
Syfte: Definiera de mest dominanta arterna och kompositionen av oral mikroflora som
associeras med periimplantit för att ge insikt till sjukdomsutveckling, vara till hjälp för att
ställa diagnosen periimplantit samt fungera som ett fundament när man skall välja
behandlingsstrategier för en komplex infektionssjukdom, som periimplantit. En bättre
förståelse av värdens inflammationssvar vid periimplantit skulle möjliggöra nya
behandlingsstrategier om värdens immunologiska reaktion vid periimplantit kan påverkas.
Studien är ett doktorandprojekt.
Metod: Att med DNA teknik fastställa närvaro av bakterier, virus och svamp i vävnad runt
tandimplantat samt undersöka värdens immunologiska egenskaper genom blodprover/
vävnadsprover.
Resultat: Etisk ansökan och forskningsplan har fastställts. Projektet är vilande under STutbildning.
Studie av den antibakteriella effekten av laserbehandling jämfört med 1% NaOCl i
infekterade rotkanaler
Ansvarig: Maria Granevik Lindström, ST-tandläkare, Specialisttandvården Kaniken
Bakgrund: Laser har fått ökad användning inom tandvården och förhoppning finns att den
kan användas även inom endodontiskt arbete. Dock är det vetenskapliga underlaget i form av
in vivo studier få om den antibakteriella effekten verkligen når upp till acceptabel standard.
Syfte: Se om Nd:YAG laserbestrålning är jämförbar med NaOCl-spolningens antibakteriella
effekt i en randomiserad studie.
Metod: Bakterieprover tas från enrotiga tänder med apikal parodontit efter rensning och
behandling med laser alternativt NaOCl. De blindade proverna skickas till Avd för oral
mikrobiologi i Göteborg för odling och analys.
Resultat: Den kliniska delen av studien pågår och till och med 131231 har 26 patienter
behandlats slumpmässigt fördelade till kontroll eller försöksgrupp. Enligt powerberäkningen
behövs 44 patienter och förhoppningsvis kommer de resterande 18 patienterna kunna
behandlas under 2014 eller senast under våren 2015 varefter analys av materialet kan göras.
Erfarenheter av abonnemangstandvård/frisktandvård bland patienter som har tecknat
om avtalet – en intervjustudie
Ansvarig: Britt-Marie Hedin, leg. tandhygienist, Folktandvården Årsta. Samarbete med
högskolan Dalarna
Bakgrund: Sedan i början av 2000-talet har Folktandvården, landstinget i Uppsala län, haft ett
abonnemangssystem för vuxna patienter. Patienterna riskbedömdes och placerades in i olika
prisklasser efter vad riskbedömningen visade. Avtalet som sedan tecknades med patienten
gällde i två år och betalades en gång per år. Abonnemangstandvården fick en tveksam start
och en nysatsning gjordes hösten 2005. Samtidigt antogs namnet Frisktandvård, ett namn som
landets samtliga folktandvårdsorganisationer har antagit. I dagsläget har det tecknats över
37000 avtal inom Folktandvården, landstinget i Uppsala län.
Syfte: Syftet med studien var att beskriva erfarenhet av frisktandvård bland de patienter som
har tecknat om frisktandvårdsavtalet.
11
Metod: Intervju där patienterna erbjöds att berätta om sina erfarenheter. Intervjun gjordes
med hjälp av en intervjuguide och spelades in. Intervjuerna transkriberas till text och
analyserades därefter med kvalitativ metod, innehållsanalys.
Resultat: Studien slutfördes under 2013. Sexton patienter (respondenter) har intervjuats och
analysen resulterade i fyra kategorier: ”Möjlighet att komma regelbundet till tandvården”,
”Motivation till att sköta tänderna”, ”Ovisshet om nödvändig tandvård” och ”Utestänger de
som ej har råd med sanering, kommer inte in i systemet”. Kategorierna resulterade i två teman
”Låg tilltro till att munhälsan står sig under livet” och ”Svårt att kunna uppnå
frisktandvårdsavtal”.
En poster planeras inför IADR, General Session and Exhibition, Kapstaden, Sydafrika, juni
2014. Även en vetenskaplig artikel planeras.
Tandhygienist i skolan - ett hälsofrämjande projekt
Ansvarig: Eva Hedman, tandhygienist, Folktandvårdens kansli. Samarbete med Göteborgs
universitet. Doktorandprojekt.
Bakgrund: Barn och ungdomar tillbringar många timmar i skolmiljön, vilket gör skolan
till en utmärkt plats för förebyggande och hälsofrämjande arbete. Genom denna studie
kan riktlinjer framarbetas som kan ligga till grund för tandvårdens fortsatta hälsoarbete
och samverkan med andra aktörer.
Syfte: Att undersöka tandvårdens möjligheter att i skolan påverka ungas munhälsa och
attityder till munhälsa och tobaksbruk. Det primära målet var att undersöka skillnaden i
kariesförändring, mätt i DS-a (karies mellan tänderna) mellan kontroll och testgrupp.
Det sekundära målet var att studera ungdomarnas kunskaper och attityder till munhälsa,
tobaksbruk samt erfarenheter av att ha deltagit i ett 2-årigt interventionsprogram.
Metod: Studien löpte över två år och vände sig till 534 ungdomar i klass sex, sju och
åtta. Fyra skolor valdes ut och slumpades till en intervention och en kontrollgrupp.
Interventionsgruppen erbjöds undervisning om munhälsa, hälsa och tobak från sjätte till
nionde klass. Dessutom hade tandhygienisten en öppen mottagning 4 timmar i vecka
där tandhälsokontroller samt fluorbehandlingar genomförs regelbundet. Ungdomarna
erbjöds fluorlackning var 6:e månad. Ungdomar som bedömts som riskindivider erbjöds
profylaxbesök på skolan i stället för på klinik. Tandhygienisten deltog vid olika
hälsoaktiviteter på skolan och munvårdsprodukter fanns för försäljning till låg kostnad.
Uppföljningen skedde genom registrering av karies vid studiens start och avslut. Med
hjälp av frågeformulär vid studiens början och slut analyserades ungdomarnas
kunskaper, attityder till munhälsa och tobaksbruk. Fokusgrupps intervjuer vid studiens
slut med 16 deltagare undersökte deltagarnas erfarenheter av att ha deltagit i
programmet.
Resultat: Efter två år hade testgruppen färre tänder med emaljkaries på
approximalytorna (p<0.01). Däremot kunde ingen skillnad på antal individer med
dentinkaries observeras. Resultatet från frågeformulären visade att ungdomarna
bedömde sina tänder som mycket viktiga och att tandborstning bör ske 2 gånger per
dag. En förbättring beträffande kunskaper och förändrade attityder kunde observeras i
testgruppen. Majoriteten av de tillfrågade var positiva till undervisning om munhälsa
och tobak och de uppskattade att ha en tandhygienist på skolan. Framförallt erfarenheter
av god tillgänglighet, tidsvinster och att deltagarna fått en ökad kunskap om munhälsa
diskuterades. Känslor av utsatthet och grupptryck beskrevs, och behandlingen med
fluorlack diskuterades i både positiva och negativa ordalag. Förtroendet för
tandhygienisten betonades, samt möjligheten att ställa frågor var viktigt.
12
Slutsats: Utvecklingen av emaljkaries var mer gynnsam för testgruppen och deras
kunskaper ökade under studien. Insatser i skolan måste vara anpassade så att ungdomar
känner delaktighet och att det måste finnas en god arbetsallians mellan ungdomarna och
tandhygienisten.
Publikationer:
Hedman E, Gabre P, Birkhed D. Dental hygienist working in school - a 2 year oral health
promotion program in Swedish secondary schools. Oral Health Prev Dent; in press
Hedman E, Gabre P, Birkhed D, Lepp M. Adolescents’ experiences of a two- year oral health
intervention program in two Swedish secondary schools. Int J Dent Hyg. 2013;11:244-52.
Hedman E. The School as an Arena for Oral health promotion. Avhandling, Göteborgs
universitet. ISBN 978-91-628-8541-0
Beteendemedicinsk prevention - individuell skräddarsydd behandling för individer
med karies
Ansvarig: Pia Gabre, cheftandläkare, och Birgitta Jönsson, tandhygienist, Med dr,
Folktandvårdens kansli
Bakgrund: De finns idag få studier där preventionsprogram som utvärderar hur tandvården
kan öka följsamhet till rekommendationer om kostförändringar och fluortillförsel hos vuxna
personer med karies. I de nationella riktlinjerna för hälsofrämjande- och
sjukdomsförebyggande metoder framgår att beteendemedicinsk prevention och behandling är
den metod som är mest effektiv för beteendeförändring.
Syfte: Ett projekt har startats under 2012 för att utvärdera om en individuellt anpassad
behandling för vuxna med allvarlig kariesproblematik kan förändra levnadsvanor och minska
kariesrisken.
Metod: På två kliniker i länet, Årsta och Heby, erbjuds patienter med tre eller flera nya
kariesangrepp att delta i behandlingen. I studien deltar dessutom en tandklinik i Tromsö,
Norge. Utformningen av interventionen har sin grund i beteendemedicinsk metod som
tidigare testats på patienter med parodontit av Birgitta Jönsson. I detta projekt har
programmet modifierats och anpassats till de beteenden som påverkar karies. Den
individuella skräddarsydda behandlingen är en patientcentrerad modell som består av sju
faser där samtalet mellan vårdgivare och patient skall leda fram till en överenskommelse till
egenvård.
Resultat: Under 2012 har tandhygienisterna utbildats och under 2013 har patienter inkluderats
i studien. Projektet beräknas pågå i 4 år.
Noctural enuresis and rapid maxillary expansion - long term effect, prognostic factors,
quality of life and sleep quality
Ansvarig: Ingrid Jönson Ring, specialisttandläkare i tandreglering, ortodontikliniken
Uppsala. Samarbete med Uppsala universitet. Doktorandprojekt.
Bakgrund: Enures är mycket vanligt. I lågstadieåldern är knappt 10 % drabbade, för ett par
procent är det kvar i tonåren och i 0,5-1% av fallen kvarstår det upp i vuxen ålder. Även om
nattvätan inte, som man tidigare trodde, orsakas av psykiatriska störningar eller dåliga
uppväxtförhållanden, är det visat att det för de drabbade leder till dåligt självförtroende och
därmed kan orsaka psykiska problem. Det finns idag två etablerade och evidensbaserade
behandlingar: enureslarmet och läkemedlet desmopressin. Larmet fungerar genom att en
kraftig ljudsignal utlöses varje gång barnet kissar i sängen. Desmopressin är en analog till
13
hypofyshormonet vasopressin. Det tas på kvällen och verkar genom att minska nattens
urinproduktion. Knappt hälften av barnen blir torra av denna behandling. Minst 25% av alla
barn med enures har vi idag ingen effektiv behandling att erbjuda. Rapid maxillary expansion
(RME) är en enkel ortodontisk teknik som används för att vidga gommen hos barn med trång
gom. Samtidigt vidgas näskaviteten ca 30%. En tandställning (RME) sätts på plats av en
specialisttandläkare och vidgas sedan med en liten skruv som av föräldern aktiverar dagligen i
ungefär två veckor. Proceduren är inte smärtsam eller farlig. Efter ett par anekdotiska
rapporter om barn som i samband med RME blivit av med sin enures har ett mindre antal
prospektiva studier genomförts. Ingen av dem är randomiserad eller placebokontrollerad men
de talar ändå för att metoden sannolikt gör många barn torra.
Syfte: Studien syftar till att prospektivt undersöka enureseffekten vid expansion av överkäken
över lång tid samt att identifiera prognostiska variabler hos barn med svår enures. Påverkan
på sömnen samt livskvalitet kommer även att undersökas.
Projektet avser att genom en randomiserad, placebokontrollerad metodik närma sig ett svar på
följande frågor:
1) Hjälper ortodontisk gomvidgande behandling mot svårbehandlad enures?
2) Är behandlingen förknippad med några obehag i denna patientgrupp?
3) Beror den eventuella behandlingseffekten på påverkan på mätbara sömnvariabler?
4) Skiljer sig barn med bra respektive dåligt behandlingssvar från varandra i något avseende?
Resultat: Inga resultat ännu. Insamlig av material kommer att ske från och med VT 2014.
Ansvarig har under 2013 antagits som doktorand vid Uppsala Universitet och har under
hösten gått den för medicinska fakultetens obligatoriska forskarutbildningen på 9 hp.
Sömnundersökningen har ”testkörts” på 2 barn under hösten och en sömnexpert har
rekryterats till forskningsgruppen, Docent Agneta Markström.
Publicering: Ingenting publicerat.
Patients experince of therapeutic jaw exercises in the treatment of masticatory
myofascial pain
Ansvarig: Erik Lindfors, specialisttandläkare i bettfysiologi, Specialisttandvården Kaniken.
Samarbete med Karolinska Institutet. Doktorandprojekt.
Bakgrund: Ungefär 10 % av den vuxna befolkningen i Sverige, varav flertalet är kvinnor, har
långvarig käkmuskelsmärta (myofasciell smärta). Smärtan är ofta förenad med svårigheter att
gapa och tugga, vilket medför en försämrad livskvalitet. Förbättrad behandling av
käkmuskelsmärta skulle kunna minska detta lidande och även vårdbehovet. En mängd olika
behandlingsformer har föreslagits vid behandling av myofasciell smärta. Rörelseträning för
käken är en vanligt förekommande behandling vid myofasciell smärta i käk- och
ansiktsregionen. Smärta är en av de mest subjektiva och komplexa upplevelser som finns.
Långvarig smärta i käk- och ansiktsregionen består av sensoriska, affektiva och kognitiva
delar. För att erhålla djupare förståelse och kunskap om ett smärttillstånd och dess behandling
är det därför viktigt att få kunskap om patientens upplevelser och erfarenheter. Dessa
fenomen undersöks bäst med en kvalitativ forskningsmetod som tar hänsyn till
känslomässiga, psykologiska, sociala och existentiella aspekter.
Syfte: Att studera upplevelser och erfarenheter hos patienter med myofasciell smärta i
käkmuskulaturen som fått behandling med rörelseträning.
Metod: Urvalet av patienter sker med följande inklusionskriterier :
14
Inklusionskriterier: 1) Myofasciell smärta i käk- och ansiktsregionen enl RDC/TMD axis I 2.
2) Smärta under minst 6 månader. 3) Ålder > 18 år. 4) Patienten har endast erhållit
behandling med rörelseträning för sin myofasciella smärta. 5) Patienten ska ha använt
rörelseträning under 3 till 12 månader.
Av de patienter som uppfyller inklusionskriterierna görs en strategisk selektion där syftet är
att få en så stor bredd som möjligt avseende faktorer som ålder, kön och etnicitet.
En halvstrukturerad livsvärldsintervju genomförs med hjälp av framtagen intervjuguide.
Intervjuguiden består av 10 domäner som ska beröras under intervjun. Intervjuaren har inte
behandlat intervjupersonerna. Innan intervjuerna genomförs, görs en provintervju för att testa
intervjuguiden och vid behov görs förändringar i denna. Intervjuerna spelas in med
bandspelare. Insamling av data sker tills dess att ingen ny information framkommer vid
ytterligare intervjuer. Intervjuaren och ytterligare en av forskarna lyssnar igenom
bandupptagningarna och beslutar gemensamt när ingen ny information framkommer.
Vid analys av textmaterialet används systematisk textkondensering (STC) enligt Malterud,
vilket är en tematisk analys av kvalitativ data inspirerad av Giorgi´s fenomenologiska
principer. Istället för att utforska möjliga underliggande betydelser av vad som sägs,
redovisas patienternas erfarenheter och upplevelser såsom de själva uttrycker dem.
Resultat: Denna studie är en av fyra delstudier i doktorandprojektet Treatment of
masticatory myofascial pain – efficacy and cost effectiveness. Etisk prövning är inskickad och
intervjuer kommer att påbörjas (efter godkänd etikprövning) under våren 2014.
Therapeutic jaw exercises and interocclusal appliance therapy in patients with
masticatory myofascial pain – a randomized controlled study
Ansvarig: Erik Lindfors, specialisttandläkare i bettfysiologi, Specialisttandvården Kaniken.
Samarbete med Karolinska Institutet. Doktorandprojekt.
Bakgrund: En mängd olika behandlingsformer har föreslagits vid behandling av
käkfunktionsstörningar (eng. temporomandibular disorders, TMD) inkl. funktionsrelaterad
myofasciell smärta. Bettskena och rörelsträning för käken är vanligt förekommande
behandlingar vid myofasciell smärta i käk- och ansiktsregionen.
Syfte: 1) Att studera behandlingseffekten av rörelseträning vid behandling av myofasciell
smärta i käk- och ansiktsregionen. Behandlingarna jämförs med den bättre vetenskapligt
dokumenterade stabiliseringsskenan och ”ingen behandling”.
2) Att studera kostnadseffektivitet hos vanligt förekommande behandlingsmetoder vid
käkfunktionsrelaterad myofasciell smärta.
Metod: Urvalet av patienter sker med följande inklusionskriterier :
1) Myofasciell smärta med eller utan inskränkt gapomfång enligt RDC/TMD axis I . 2)
Smärta (i vila och/eller vid käkrörelser) > 40 mm på visuell analog skala (0-100 mm), VAS .
3) Smärta under minst 6 månader. 4) Ålder > 18 år
Patienten kan även ha: 1) Spänningshuvudvärk 2) Diskförskjutning med återgång enligt
RDC/TMD axis I .
Patienter som remitterats till enheten för Klinisk Bettfysiologi, Specialisttandvården Kaniken,
Uppsala och som uppfyller inklusionskriterierna randomiseras, via slutna
randomiseringskuvert, till de tre grupperna: rörelseträning (grp 1) stabiliseringsskena (grp 2)
och ingen behandling (grp 3). De tre grupperna kommer att utvärderas efter 3 månader
avseende förändring av subjektiva besvär och kliniska dysfunktionsvariabler. I de två grupper
som erhållit aktiv behandling dokumenteras följsamhet till respektive behandling. Därefter
erhåller gruppen “ingen behandling” indicerad bettfysiologisk behandling. De övriga
grupperna utvärderas också 6 och 12 månader efter behandlingsstart
15
VAS är primärvariabel och en reduktion på VAS-skalan med 30 % anses vara kliniskt
relevant. Efter statistisk power-beräkning bedöms 180 patienter, jämt fördelade över de tre
grupperna vara tillräckligt för att kunna särskilja behandlingsgrupperna från gruppen som ej
erhåller någon behandling. Totalt 210 patienter inkluderas för att hantera eventuellt bortfall.
Resultat: Denna studie är en av fyra delstudier i doktorandprojektet Treatment of masticatory
myofascial pain – efficacy and cost effectiveness. Datainsamling påbörjades hösten 2010 och
kommer uppskattningsvis fortsätta fram till och med 2016. Hittills har 85 patienter
inkluderats i forskningsprojektet.
Effektiviteten av ett mindfulnessbaserat övningsprogram med ACT-orienterat
förhållningssätt för ungdomar med långvarig orofacial smärta
Ansvarig: Cristina Linde, specialisttandläkare i bettfysiologi, Specialisttandvården Kaniken
Bakgrund: Sedan 1980-talets mitt har det i Sverige skett en ökning av nedstämdhet och oro
samt psykosomatiska besvär bland ungdomar, och särskilt bland flickor. Förekomsten av
smärta och funktionsstörningar i käksystemet ökar signifikant hos flickor under tonåren och
är tre gånger vanligare hos vuxna kvinnor än män. Enstaka kroppsligt symtom hos friska
tonåringar, fördubblade riskerna att få depression i vuxen ålder. Orofacial smärta,
käkfunktionsstörningar eller TMD (temporomandibular disorder) inbegriper flera tillstånd i
temporomandibulära regionen. Det vanligaste symtomet är smärta i ansikte, käkar samt i ett
område framför örat och eller i käklederna. Smärtan kan försvåras av käkfunktionen.
Förmågan att acceptera smärta och obehag lyfts fram som en betydelsefull komponent i
hanteringen av smärta och relaterat obehag. Kunskapen om behandling av ungdomar med
TMD är begränsad. Mindfulness och ACT är beteendemedicinska metoder som lämpar sig för
behandling av långvarig smärta, där det är svårare att ändra på vad som känns än att ändra på
förhållningssättet till hur det känns.
Syfte: Syftet är att med en randomiserad kontrollerad enkelblind design studera effekten av
ett individuellt mindfulness-program av egenvård på ungdomar med långvarig orofacial
smärta jämfört med ett standardiserat bettfysiologiskt åtgärdsprogram, samt att studera båda
programmens inverkan på ungdomarnas livskvalitet och välbefinnande, vidare att jämföra
programmens kostnadseffektivitet.
Metod: Ungdomar 15-19 år som remitterats till enheten för bettfysiologi och som kan tänkas
lottas till endera aktiv kontroll innebärande 6-veckors individuellt rörelseträningsprogram för
motorisk aktivering av käksystemet, eller 6-veckors mindfulnessprogram med ACT-orienterat
förhållningssätt för ökad medvetenhet och acceptans av dysfunktion respektive funktion i
käksystemet. Båda grupperna utvärderas efter 3 månader för ställningstagande till behov av
kompletterande bettfysiologiska åtgärder. Ytterligare utvärdering efter 6 och 12 månader.
Studien är under planeringsstadium.
Dygnsrytmens betydelse för ungdomars munhälsa - En case-control studie
Ansvarig: Ann-Marie Lundgren, tandhygienist, folktandvården Årsta. Samarbete med
Högskolan Dalarna.
Bakgrund: Under puberteten blir många individer allt tröttare och får allt mer svårt att vakna
på morgonen. Studier visar att ungdomar kategoriserade som kvällsmänniskor har sämre
kostvanor och mår sämre än vad ungdomar kategoriserade som morgonmänniskorna gör.
Många ungdomar rapporterar i samband med tandvårdsbesök att de är trötta på morgonen. De
16
stiger upp så sent att de inte har tid att äta frukost och/eller borsta sina tänder, innan de måste
bege sig till skolan. Det saknades kunskap om dygnsrytm är en faktor att ta hänsyn till i
förebyggande munhälsovård. Det har därför varit av intresse att undersöka om det är
vanligare med sena kvällsvanor och/eller morgontrötthet bland de som utvecklar kariesskador
jämfört med de som inte har karies.
Syfte: Syftet med studien var att jämföra dygnsrytm samt kost - och munhygienvanor mellan
ungdomar som uppvisar en kariesprevalens (sjuka) med dem som är kariesfria (friska).
Metod: En enkät delades ut till i åldersgrupp 15-16-åringar undersökta vid folktandvården i
Uppsala Läns Landsting. Gruppen ”case” togs från dem som var kategoriserade som sjuka
och med karies dokumenterad i journalen, gruppen ”control” togs från dem som var
kategoriserade som friska och med total avsaknad av karies dokumenterat i journalen. Efter
statistiska beräkningar bestämdes det totala urvalet till 260 individer. Urvalet fortlöpte till
dess grupperna vara lika stora och med en jämn könsfördelning.
Resultat: Studie visade med avseende på dygnsrytm att 37% var kvällsmänniskor, 13% var
morgonmänniskor och hälften var neutrala. Ett samband påvisades mellan kariesprevalens
och dygnsrytm, i gruppen kvällsmänniskor fanns en större del med karies. Det var mer vanligt
att äta frukost och skolmat i kategorierna morgonmänniska och neutrala än bland
kvällsmänniskorna. Måltiderna frukost och skolmat samt mjölk till dessa måltider var mer
vanligt att förtära i den kariesfria gruppen än i gruppen med kariesprevalens.
Att borsta tänderna två gånger per dag var vanligare bland kategorierna morgonmänniska
respektive de neutrala än bland kvällsmänniskorna. Det var även vanligare i den kariesfria
gruppen än i gruppen med karies.
Slutsats: Det är första gången som sambandet mellan dygnsrytm och munhälsa, karies har
undersöks. Vidare forskning med större patientgrupper och även andra åldersgrupper är
viktigt för fortsatta jämförelser och för att prova om dygnsrytm är att ta hänsyn till i
hälsoarbetet inom tandvården. De personer som kategoriseras som kvällsmänniskor bör
uppmärksammas av tandvården då de kan behöva regelbunden stödbehandling för att
upprätthålla sin munhälsa.
Publikationer:
Manus är under bearbetning för att publiceras.
Projektet har presenterats vid det International Symposium on Dental Hygien i Glasgow juni
2010
CBCT – ett verktyg för utvärdering av behandlingsresultat av rotfyllda tänder?
Ansvarig: Kajsa Ohlin, ST-tandläkare endodonti, specialisttandvården Kaniken
Bakgrund: Intraorala digitala röntgenbilder har avsevärt sämre förmåga att detektera apikala
parodontiter i jämförelse med CBCT med avseende på 12 månaders efterkontroller av överoch underkäksmolarer som genomgått endodontisk behandling för apikal parodontit.
Syfte: Syftet med studien är att jämföra den diagnostiska tillförlitligheten mellan LCBCT
(Accuitomo) och intraorla digitala röntgen (Schick)
Metod: De överkäks- och underkäksmolarer, obehandlade och tidigare rotbehandlade, som
remitteras till specialisttandvården Kanikens Endodontiavdelning för behandling av apikal
parodontit (rotkanalsinfektion), mellan januari 2011 och dec 2013 behandlas på sedvanligt
sätt med konserverande rotbehandling och revision, enligt specialistklinikens gängse kliniska
rutiner. Vid läkningskontroll 12 månader efter avslutad behandling väljs, efter
röntgenundersökning med två intraorala digitala röntgen tagna med parallellteknik i 2
projektioner, de första 30 molarer ut som bedöms vara utläkta. Dessa remitteras för CBCT
17
undersökning på Akademiska sjukhusets Radiologiavdelning för kontroll av
behandlingsresultatet. CBCT scanningarna granskas av två radiologer som kalibrerats före
studiens start, i de fall de granskande radiologerna inte är ense om utläkning föreligger eller ej
diskuteras fallet separat tills konsensus nåtts.
Resultat: Forskningsplanen har utvecklats under handledning av J-O Berg samt genom den
15p kurs på KI i Vetenskapsteori och forskningsmetodik som avslutades i januari 2012.
En efterföljande 30p kurs ”Examensarbete för masterexamen i odontologi” är påbörjad.
Etikansökan och stråletiskprövning är godkända. Granskare av röntgenbilder är kalibrerade.
De första 12 månaderskontrollerna i projektet har gjorts och skickats på CBCT undersökning
för utvärdering.
Slutsats: Inväntar att fler 12 månaderskontroller som uppfyller inklusionskriterierna kan
sändas för CBCT undersökning.
Betydelsen av spaltstorlek och ursprunglig morfologi för behandlingsresultat hos
patienter med gomspalt eller enkelsidig läpp-käk-gomspalt
Ansvarig: Erika Reiser, specialisttandläkare i tandreglering, med dr, ortodontikliniken
Uppsala. Samarbete med Uppsala universitet.
Bakgrund: Spaltstorleken hos barn med isolerad gomspalt (CP) eller enkelsidig läpp-käkgomspalt (UCLP) varierar avsevärt mellan individer vid födseln. Vårdprogrammet för dessa
barn är standardiserat och detsamma för samtliga barn. Stora individuella skillnader ses dock
i behandlingsresultat med avseende på bettutveckling/ocklusion, käkarnas tillväxt, tal,
näsfunktion och operationsresultat. Studier där man jämför olika vårdprogram för den
primära kirurgin och behandlingsresultatet vad avser bettförhållanden och käktillväxt är
vanligt förekommande i litteraturen. Endast ett fåtal studier med varierande metodik och
resultat finns där man försökt analysera samband mellan ursprunglig spaltstorlek och
behandlingsresultat.
Syfte: Avsikten med studierna är att fördjupa och öka kunskapen om hur den ursprungliga
spaltstorleken och överkäkens morfologi påverkar behandlingsutfallet vad gäller
bettutveckling/ocklusion, käktillväxt och näsfunktion hos patienter födda med CP och/eller
UCLP.
Metod: Gipsmodeller på samtliga barn födda 1990-1999 med CP eller UCLP och opererade
vid Akademiska Sjukhuset i Uppsala har analyserats med avseende på ursprunglig
spaltstorlek, tandbågsdimensioner och bettförhållanden. Befintliga profilröntgenbilder från 519 års ålder har studerats för att bedöma käkarnas tillväxt. På ytterligare 53 vuxna patienter
födda 1960-1987 och opererade för UCLP har spaltstorleken uppmätts vid 3 månaders ålder
och en bedömning av näsfunktion i vuxen ålder gjorts.
Resultat/slutsats:
Delarbete 1: Den posteriora spaltbredden är större hos barn med UCLP än hos barn med CP.
UCLP gruppen har signifikant mer korsbett vid 5 år. Det fanns inget samband mellan
ursprunglig spaltstorlek och korsbett vid 5 år hos barn med CP. Hos barn med UCLP däremot
var bredare spalter associerat med mindre korsbett och frontal invertering vid 5 år.
Delarbete 2: Spaltens bredd minskar efter läppslutning och slutning av den mjuka gommen
hos både UCLP och CP. Spaltens anteroposteriora längd hos CP förblir relativt konstant upp
till 2 års ålder. UCLP barnen har bredare överkäke än CP barnen under de första levnadsåren,
men vid 5-års ålder är de två grupperna relativt lika. Efter slutning av restspalten i den hårda
gommen avstannar den transversella tillväxten mer hos UCLP än hos CP barnen.
18
Delarbete 3: Maxillans ursprungliga längd och spaltens ursprungliga bredd var associerat med
maxillans protrusion och käkarnas sagittala relation vid ett flertal åldrar hos både UCLP och
CP. Maxillans protrusion och käkarnas sagittala relation utvecklades mindre gynnsamt hos
gruppen med UCLP.
Delarbete 4: Vuxna behandlade för UCLP har nedsatt näsfunktion och näsvolym på
spaltsidan, men inget samband finns mellan ursprunglig spaltstorlek och näsans form och
funktion i vuxen ålder.
Publikationer:
Lindroth E, Andlin-Sobocki A. Evaluations of maxillary alveolar arch morfology and
occlusion in cleft lip and palate from infancy to five years. Abstract. Swedish Dental
Journal 2002; 26: 193-194
Erika Reiser, Anna Andlin-Sobocki. Kostnadskrävande vård kräver uppföljning och
utvärdering. Vetenskap och klinik. Tandläkartidningen 2008; 100: 30-31.
Reiser E, Skoog V, Gerdin B, Andlin-Sobocki A. Association Between Cleft Size and
Crossbite in Children with Cleft Palate and Unilateral Cleft Lip and Palate. Cleft PalateCraniofacial Journal 2010; 47: 175-181
Reiser E, Andlin-Sobocki A, Mani M, Holmström M. Initial Cleft Size Does not Correlate
with Nasal Airway Size and Function in Adults with Unilateral Cleft Lip and Palate.
Journal of Plastic Surgery and Hand Surgery 2011;45:129-135
Mani M, Reiser E, Andlin-Sobocki A, Skoog V, Holmström M. Factors Related to Quality of
Life and Satisfaction with Nasal Appearance in Patients Treated for Unilateral Cleft Lip and
Palate. Cleft Palate Craniofac J. 2013;50:432-439.
Reiser E, Skoog V, Andlin-Sobocki A. Early Dimensional Changes in Maxillary Cleft Size
and Arch Dimensions of Children with Cleft Lip and Palate and Cleft Palate. Cleft Palate
Craniofac J. 2013; 50:481-490.
Reiser E. Cleft Size and Maxillary Arch Dimensions in Unilateral Cleft Lip and Palate and
Cleft Palate. Avhandling Uppsala Universitet 2011, Acta Universitatis Upsaliensis.
Reiser E, Svee A, Andlin-Sobocki A. Facial Growth in Unilateral Cleft Lip and Palate and
Cleft Palate: Associations with Maxillary Dimensions and Cleft Size in Infancy. Manuskript
under omarbetning
Forskningsrapport. Tandläkarnas riksstämma, Göteborg, 2002.
Posterpresentation. Världskongress för International Cleft Palate Association, Brasilien,
September 2009.
Fatemeh Jabbari , Erika Reiser, Andreas Thor, Daniel Nowinski. Optimization of Dental
Status Improves Long-term outcome after Alveolar Bone Grafting in Unilateral Cleft Lip
and Palate. Accepterad i Cleft Palate Craniofac J, September 2013.
Uppföljning av dentala implantat installerade i käkhålans botten för
benuppbyggnad utan användning av bentransplantat eller benersättningsmedel
Ansvarig: Christopher Riben, ST-tandläkare, Käkkirurgiska kliniken, Akademiska Sjukhuset
Bakgrund: För att uppnå ökad benvolym i överkäkens sidopartier kan man via ett så kallat
sinuslift skapa åtkomst till käkhålan som därefter till viss del kan fyllas med
benersättningsmedel eller bentransplantat. En variant av denna metod är att via en entré
genom benet i käkhålans framvägg endast fridissekera och lyfta på käkhålans slemhinna och
installera implantatfixturerna i käkhålebotten. Patientens blod får därefter fylla tomrummet
som uppstår. Det har visat sig att ben bildas i utrymmet så att fixturerna får ett ökat benstöd
efter en inläkningsperiod som oftast varit 6 månader. Denna metod är mer skonsam för
19
patienten då man undviker bentransplantation samt kan utföras mindre kostsamt och med
kortare inläkningsperioder då benersättningsmedel ej används. Studier som kontrollerar
behandlingsresultat och implantatöverlevnad på längre sikt saknas och är efterfrågade.
Syfte: Avsikten med studien är att utvärdera behandlingsresultatet avseende
konstruktionernas funktion samt bennybildning i käkhålorna. Då underlaget senare
analyserats kan det användas vid jämförelser med konventionella sinuslift-tekniker.
Metod: Ett 90-tal patienter har sedan år 2001 genomgått denna behandling på Käkkirurgiska
kliniken, Akademiska sjukhuset. Dessa har identifierats och de som accepterar att delta i
studien kallas på en uppföljningskontroll. Vid kontrolltillfället sker en anamnestisk och
klinisk undersökning som kompletteras med en panoramaröntgen och kliniska foton. Inom
ramen för den kliniska undersökningen kommer utöver en konventionell klinisk kontroll av
implantaten i de fall det är möjligt konstruktionerna att skruvas av för att möjliggöra en s.k.
RFA-undersökning (Resonans Frekvens Analys).
Resultat: Samtliga möjliga patienter har nu undersökts, 36 av de totalt 57 som uppfyllde
samtliga inklusionskriterier. Kliniska och radiologiska data har sammanställts. En statistiker
har konsulterats och en vetenskaplig artikel håller ännu på att färdigställas. Artikeln bedöms
vara klar och sannolikt även publicerat under 2014.
Publikationer:
Riben C, Thor A. The Maxillary Sinus Membrane Elevation Procedure: Augmentation of
Bone around Dental Implants without Grafts-A Review of a Surgical Technique. Int J
Dent 2012:105483, 2012
Folktandvårdens specialistmöte 2011-08-30
AAOMS 93rd Annual Meeting i Philadelphia, USA. 2011-09-15
Styrd vävnadsregeneration på furkationsinvolverad molar grad II, vid underkäkssexor
- 12 års resultat
Ansvarig: Lilian Runstad, specialisttandläkare i parodontologi, Specialisttandvården
Kaniken.
Bakgrund: Skador på furkationsinvolverad molar i underkäken är ett vanligt diagnosfynd hos
patienter med måttlig-grav kronisk altenativt aggressiv parodontit. Den första molaren i
underkäken är en viktig tand att försöka bevara för god tuggfunktion. Furkationsinvolvering
grad II är en kraftigt prognosförsämrande diagnos med stor risk för tandförlust på längre sikt.
Vid furkationsinvolverad tand grad II saknas underlag för att bedöma effekten av
tilläggsbehandling med regenerativt material och styrd vävnadsregeneration vid lambåkirurgi.
För furkationsinvolverade molarer är det vetenskapliga underlaget begränsat och motsägande
avseende effekten av tillläggsbehandling med regenerativt material. Enligt de nationella
riktlinjerna för tandvård behövs ytterligare studier.
Syfte: Syftet med denna studie är att försöka regenera fästet vid furkationsskadad molar i
underkäken. Preliminära data i denna studie visar att furkationsinvolvering grad II där
membran har använts, i 80% av fallen har läkt från fukrationsinvolvering till grad I furkation.
Syftet med 12-års kontrollen är att se om detta resultat står sig i ett längre perspektiv med
intra-individuell jämförande kontroll hos samma patient, som är opererad utan membran.
Ingen publicerad långtidstudie finns ännu publicerad.
20
Metod: Regenerativ kirurgi utfördes med konventionell lambåteknik på 2 furkationsinvolverade molarer i underkäken, med dubbla kontralaterala defekter. På testsidan utfördes
lambåkirurgi med membranteknik och på kontrollsidan utfördes lambåkirurgi utan
membran.Vid 12-årskontrollen kommer furkationsinvolveringen att mätas enligt specifikt
protokoll och individuell mätskena samt apikalröntgen och foto tas.
Samma undersökningsprotokoll som vid genomförda 1 och 3 års mätningar kommer att
användas.
Resultat: Ett och tre-års resultat finns dokumenterade. Ansökan till etisk prövning är under
utförande. Planeras att börja kalla patienter och utföra mätningar på 12 patienter under 2013,
eller så snart etisk prövning är godkänd.
Uppfattning av smärta orsakad av ortodontisk behandling med två olika bracketsystem med olika friktionsgrad
Ansvarig: Ruzbeh Sadegh, specialisttandläkare tandreglering, Ortodontikliniken Enköping.
Bakgrund: Inom ortodontin är smärta, ömhet och obehag en vanlig anledning till klagomål
från patienterna. De två viktigaste delarna, dvs. intensitet och varaktighet av smärta,
nonchaleras oftast. Det har rapporterats att nära var tionde patient avbryter sin behandling
pga. tidiga smärtupplevelser.
Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka intensitet och varaktighet av patientens
subjektiva uppfattning av smärta under de första fyra veckornas behandling med fast
tandställning genom att jämföra tre olika tandregleringssystem med olika friktionsgrad vid
förflyttning av tänderna, hög vs låg friktion.
Metod: För att bedöma patientens generella smärttröskel inleds studien med en bedömning av
smärta. Detta görs i samband med den vidgning som görs av mellanrummet framför och
bakom första kindtanden, så att det metallband som förankrar tandställningen ska kunna sättas
på plats. Metallbanden kommer att vara en del av tandställningen. 90 patienter jämnt fördelad
mellan pojkar och flickor mellan 14 – 17 år med identiska bettfel väljs ut slumpmässig.
Patienternas subjektiva uppfattning av smärta kommer att utvärderas med hjälp frågeformulär
som dagligen fylls i.
Studien delas in i 6 faser:
Fas 1: Separation. Utvärdering av smärta under en veckas behandling med separations-ringar.
Fas 2: Återhämtning. 2 veckors uppehåll (wash -out, viloperiod).
Fas 3: Insättning av fast tandställning med rund båge för utjämning av tandraden. Utvärdering
av smärta under 4 veckor.
Fas 4: Avtryck. Mätning av utjämningen 8 veckor efter insättning av fast tandställning.
Fas 5: Pågående tandregleringsbehandling.
Fas 6: Insättning av rektangular båge. Utvärdering av smärta under en vecka.
Resultat: Studien planeras vara färdig 2015.
Laser i kariesbehandlingen, patientens uppfattning, pulpareaktioner och fyllningars
överlevnad
Ansvarig: Roxana Sarmadi, specialisttandläkare, Pedodontikliniken. Samarbete med
Göteborgs universitet. Doktorandprojekt.
Bakgrund: Vid större kariesangrepp måste skadad emalj och dentin avlägsnas och ersättas
med fyllningsmaterial. Traditionellt avlägsnas karierad tandvävnad med borr. Borrmetoden
21
har använts länge av tandvårdspersonal och är en välkänd metod men har flera nackdelar.
Metoden är smärtsam, även frisk tandvävnad kan avlägsnas och pulpan kan påverkas negativt
av vibrationer och värmeutveckling. Den negativa upplevelsen av metoden kan även leda till
tandvårdsrädsla. Nackdelarna har lett till utveckling av andra metoder. En av dessa metoder är
laser. Studier har visat att patienterna upplever mindre obehag då karierad vävnad avlägsnas
med laser jämfört med borrning. SBU har under år 2009 utvärderat laser i kariesbehandlingen
och kommit fram till att det finns otillräckliga studier som visar hur pulpan reagerar på
laserbehandlingen, fyllningarnas prognos och metodens kostnadseffektivitet.
Syfte: Denna studie har som syfte att, på patienter mellan 15 och 40 år, studera effekterna av
att karierad vävnad avlägsnas med laser jämfört med konventionell borrteknik med avseende
på:
-patientens upplevelse av behandlingen samt behov av lokalbedövning
-förekomst av negativa reaktioner från pulpan
-fyllningars långsiktiga prognos
-metodernas kostnadseffektivitet då alla ovan nämnda aspekter involveras i modellen
Metod: Studien består av tre delar:
1.En kvalitativ intervjustudie där tonåringar och unga vuxna får berätta om sina upplevelser i
samband med lagning med laser
2.En randomiserad, kontrollerad studie av lagningar utförda med laser och konventionell
borrteknik. Utvärderingar görs med avseende på patienternas uppfattningar om metoderna,
pulpans reaktioner, fyllningarnas överlevnad och metodernas kostnadseffektivitet.
3. En randomiserad, kontrollerad studie av läppbandsplastik utförda med laser och
konventionell skalpell teknik. Utvärderingar görs med avseende på tidig sårläkning samt
patienternas upplevelse av metoderna.
Resultat: Första studien har publicerats. Rekrytering av patienter för studie 2 är i sin slutfas
och snart beräknas en artikel kunna skickas till vetenskaplig tidskrift. Studie 3 har designats
och det pågår en pilotstudie som ska hjälpa oss att forma studie protokollet. Därefter skickar
vi en ansökan till etiska kommittén för att starta patient rekryteringen.
Slutsats: I intervju studien har laserbehandling beskrivits som en mer genomtänkt och säkrare
behandling. Patienterna kände trygghet under laserbehandlingen och kunde slappna av.
Samtliga patienter uttryckte en positiv bild av laser och ord som ”modern” och ”framtidens
behandling” användes för att beskriva metoden. Laserbehandling beskrevs som en
behagligare och mindre smärtsam behandling.
Publikation:
Sarmadi R, Hedman E, Gabre P. Laser in caries treatment - patients’ experiences and
opinions. Int J Dent Hyg. 2013 Jun 4. doi: 10.1111/idh.12027. [Epub ahead of print]
Multidisciplinär rehabilitering av cancer i maxilla och mandibel
Ansvarig: Johan Segerström, specialisttandläkare oral protetik, Specialisttandvården
Kaniken.
Bakgrund: Elakartade tumörer i käkarna behandlas vanligen med resektion, ofta kombinerat
med pre- eller postoperativ strålbehandling. Vid tumörer i maxilla har man som regel avstått
från omedelbar rekonstruktion för att möjliggöra tidig upptäckt av tumörrecidiv och pga.
bristfälliga hjälpmedel när det gäller preoperativ planering av rekonstruktion. Senare har en
löst sittande obturatorprotes framställts i väntan på eventuell kirurgisk/protetisk
rekonstruktion. Tillvägagångssättet innebär omfattande olägenheter för patienten. Den
slutliga rekonstruktionen försvåras av att patienten i samband med läkning ”skrumpnar ihop”
22
med stor risk för reducerad gapförmåga och därav lång komplicerad rehabilitering.
Projektet innebär verksamhetsutveckling och sker i samarbete mellan Käkkirurgiska kliniken
och Öron-näsa-halskliniken på Akademiska sjukhuset samt Oralprotetiska kliniken.
Syfte: Att utveckla preoperativ planering med datorassisterad virtuell resektion och
fixturplacering med möjlighet att ge patienten en skruvretinerad långtidstemporär
konstruktion kombinerad med obturator för att upprätthålla viktiga orala funktioner såsom
tugg-, tal- och sväljning. Logistiken är viktig för att möjliggöra en snabb multidisciplinär
planering utan att förlänga tiden mellan diagnos och tumörresektion.
Metod: Tre fall redovisas med datornavigerad planering och guider för rekonstruktion.
När beslut fattas om partiell maxillectomi planeras fallet multidisciplinärt i virtuell miljö
(SimPlant Pro© och SimPlant CMF©) med gemensam katalog i landstingets databas.
Detta innebär att flera arbetsmoment effektivt kan utföras pre- istället för postoperativt då det
tandtekniska arbetet kan färdigställas innan operation. Krävande postoperativ avtryckstagning
kan i de flesta fall undvikas. För att säkerställa kvaliteten skall resultaten i Uppsala
värderas mot det nationella Cancerregistret.
Slutsats: Projektet förändrar radikalt omhändertagandet av ÖNH tumörpatienter där ny
teknologi förväntas ge ökad livskvalitet utan att äventyra överlevnaden. Vi går ifrån, ”vänta
och se hur många negativa effekter som uppträder innan …” till att multidisciplinärt planera
resektion/rekonstruktion parallellt och rehabilitera patienterna i en och samma seans med
fortsatt möjlighet att inspektera resektionskaviteten. Kräver närvaro av oralprotetiker tidigt
både vid multidisciplinär rond och vid tumöroperation. Under 2013 publicerades en artikel i
Tandläkartidningen som ett inlägg i debatten om sambandet mellan snus och cancer.
Ytterligare en artikel skrivs ihop med Andreas Thor och skall lämnas in för publicering 2014.
När det gäller väntetider i vården av huvud- halscancerpatienter så klarar vi i Uppsala,som
enda landsting, 2 veckor mellan diagnos till operation enligt Socialstyrelsens undersökning
vilket ovan beskrivna omhändertagande är en del av.
Betydelsen av eftertandställningens konstruktion för antalet tuggkontakter – en
jämförelse mellan fastklistrad tråd och avtagbar skena
Ansvarig: Åsa Stegelius, specialisttandläkare tandreglering, Ortodontikliniken Enköping.
Samarbete med Karolinska Institutet.
Bakgrund: Tänderna fortsätter även efter frambrottet att eruptera hela livet och bettet
genomgår en kontinuerlig fysiologisk förändring. Därför är det viktigt att den
retentionsapparatur som används efter tandreglering för att stabilisera tänderna i deras nya
läge möjliggör denna tandvandring för bettets optimala utveckling under vuxen ålder.
Syfte: Att visa att antalet tuggkontakter mellan över och underkäkständerna efter aktiv
tandförflyttning ökar om man obehindrat låter tänderna söka kontakt med varandra under
retentionsfasen
Metod: Patienter som avslutar sin tandreglering och uppfyller kraven på att ha en normal
ansiktsmorfologi beträffande ansiktshöjd delas in i två grupper genom lottning:
Grupp A. 25 patienter som får en fastklistrad ståltråd på baksidan av överkäksframtänderna
(twist flex).
Grupp B. 25 patienter som får en genomskinlig plastskena som täcker alla tänderna i
överkäken (Essix).
När patienternas tandställning tas bort kontrolleras antalet tandkontakter vid sammanbitning
med hjälp av en ocklusionsfolie. Detta dokumenteras med foto och upprepas efter 2 veckor, 1
månad, 3 månader samt 6 månader.
23
Resultat: Datainsamling pågår. Hittills har 22 patienter inkluderats i studien. Resultatet
planeras att vara färdigt 2014.
Sedering med Midazolam i folktandvården Uppsala under 2009 och 2010 – en
retrospektiv journalstudie
Ansvarig: Marika Storskrubb, CT-tandläkare, Orofacial medicin, Enköping
Bakgrund: Användandet av Midazolam vid tandbehandling är väldokumenterat, men de allra
flesta studierna är gjorda på barn. En studie av midazolamanvändning på en vuxen population
planeras.
Syfte: Syftet med studien är att få en uppfattning av användandet av Midazolam bland vuxna
patienter i folktandvården Uppsala län, vilka doser och rutiner som används mm.
Frågeställningen i studien: Är de rutiner som används vid Midazolamsedering idag tillräckligt
bra ur patientsäkerhetssynpunkt?
Metod: Förbrukningsjournaler för narkotika samlas in från samtliga kliniker i folktandvården,
Uppsala län. Vuxna patienter identifieras ur förbrukningsjournalerna. Brev skickas till de
vuxna som fått Midazolam under 2009 och 2010, med formulär för informerat samtycke att få
läsa deras journaler. Av dem som ger skriftligt samtycke granskas samtliga journaler, data om
Midazolam-sedering samlas in. Etisk prövning är gjord.
Resultat: Skriftligt samtycke ska samlas in i början på 2014. Därefter granskas journalerna,
data samlas in och sedan sammanställs resultaten.
Ungdomars uppfattning om bettets utseende (bettavvikelse) och dess inverkan på oral
hälsa, funktion, självkänsla och livskvalitet
Ansvarig: Jari Taghavi, specialisttandläkare i tandreglering, Ortodontikliniken i Enköping. I
samarbete med Karolinska Institutet. Doktorandprojekt.
Bakgrund: Många barn och ungdomar har någon form av bettavvikelse. En del av dessa kan
orsaka skador i den orala miljön, men de kan också ha en negativ psykosocial påverkan.
Begränsade allmänna resurser gör att avgiftsfri tandreglering bara kan erbjudas till ett urval
av barn och ungdomar - de som bedöms ha det största behovet. Att värdera grunderna för
behandling kan vara svårt. Flera instrument har tagits fram i syfte att användas som stöd
vid bedömning av behandlingsbehov. Den vetenskapliga grunden för värdering av dessa
instrument är dock otillräcklig. Ungdomar genomgår tandreglering fr.a. av estetiska eller
psykosociala skäl. Idag saknas konsensus om i vilken grad bettavvikelser påverkar individen
psykosocialt samt vilken effekt behandling har ur denna aspekt. För att avgöra hur
livskvaliteten påverkas behövs ny kunskap. För att förbättra urvalsprocessen behövs ett
instrument som inte enbart värderar bettavvikelsen.
Syfte: Att kartlägga hur bettavvikelser påverkar ungdomars livskvalitet. Att utforma och
evaluera ett instrument för prioritering av behovet av tandreglering som utöver morfologin tar
hänsyn till oral hälsa, funktion, självkänsla och livskvalitet.
Metod: Projektet bygger på fynden från en första kvalitativ studie och utgörs därutöver av
påföljande prospektiva metodologiska studier av multidisciplinär karaktär.
Studie 1: En kvalitativ intervjustudie i fokusgrupper baserad på Grounded Theory.
Studie 2 & 3: Framtagning och evaluering samt validering av det nya instrumentet. Utifrån de
resultat som framkommit i studie 1 samt befintlig vetenskap, utvecklas och testas ett
patientcentrerat frågeformulär i elektroniskt format mha relevanta psykometriska och
24
statistiska metoder. Studiepopulationen består av urval av patienter från allmäntandvårdskliniker inom Folktandvården Uppsala län.
Studie 4: Det färdiga instrumentet testas mot ett befintligt instrument för självkänsla där bl.a.
dess diskriminerande förmåga testas. Subjektivt upplevt behov kontra verifierad avvikelse
testas, baserad på diagnos och utfall.
Resultat: Studie 1: En kärnkategori identifierades och benämndes “Att ständigt bli påmind om
sin bettavvikelse” som i sig var relaterad till fem olika kategorier. Låg självkänsla förvärrades
till synes av en återkommande oro över bettavvikelsen och hanterades via olika s.k. coping
strategier. Studien visade att ungdomar med bettavvikelser ofta blir påminda om sitt tillstånd
vilket kan frammana undvikande strategier för att minimera negativa känslor/ upplevelser
relaterade till bettet och den påverkade självkänslan.
Progress studie 2: Ett omfattande frågeformulär har arbetats fram i samarbete med
Psykologiska Institutionen vid Uppsala Universitet. Frågeformuläret kommer att testas i en
pilotstudie innan items kan reduceras och fastställas. Studie 2 planeras vara klar vid årsskiftet
2014/2015.
Publikationer:
Taghavi Bayat J, Hallberg U, Lindblad F, Huggare J, Mohlin B. Daily life impact of
malocclusion in Swedish adolescents: A grounded theory study. Acta Odont Scand.
2013;71:792-8
Uppföljningsstudie av " smala implantat" i överkäks- och underkäksfronten
Ansvarig: Amela Trbakovic, tandläkare, Folktandvården Storvreta
Bakgrund: Dentala implantat som ersättning för förlorade tänder är en allt mer vanligt
förekommande behandling, men i områden för snäva tandluckor och otillräckligt med ben kan
standard diameter implantat vara för breda och därmed skada granntänderna eller ge
metallblottor.
Syfte: Syftet med denna studie är att utvärdera funktionen av dessa implantat både ur en
klinisk- och patientsynpunkt
Metod: Vi har tittat på singel implantat, 3.0-3.3 mm i diameter, som satts i position 12, 22 och
32-42 mellan år 2002-2011. Patienterna har fått sina implantat installerade vid tre olika
käkkirurgiska kliniker i Uppsala och Västerås, Sverige. Vi hittade ett 90-tal patienter som
matchade inklusionskriterierna på dessa tre kliniker och av dessa samtyckte 31 stycken till att
delta i studien. Det blev 27 stycken med totalt 30 implantat som inkluderades i studien tillslut.
Samtliga av dessa patienter genomgick både en klinisk och en radiologisk (CBCT)
undersökning.
Resultat: Patientåldern låg mellan 22-83 år (med en medelålder på 57.6 år).
Utvärderingstiden var 20-124 månader ( genomsnittstiden låg på 63.3 månader). Inga
implantat förluster kunde noteras under denna uppföljningstid och samtliga implantat hade
god funktion vid undersökningstillfället. Den approximala medelbredden mellan tand och
implantat var 1.6 mm cervikalt och 1.8 mm på mitten av implantatet. Dock kunde vi notera att
20 implantat låg närmare än 1 mm till granntänderna cervikalt på en eller båda ytor i mesialdistal led. Vi kunde inte koppla de kliniska fynden till den snäva tand-implantat bredden.
Den vanligaste komplikationen ur patientsynpunkt var en mörk genomlysning av
metalldistansen genom den buckala gingivan.
Slutsats: Trots att det visade sig vara svårt att placera implantaten för att behålla en bredd på
>1 mm mellan rot och implantat så kunde vi inte påvisa några kliniska skador på
granntänderna men man bör vara observant på den bucko-linguala benbredden för att försäkra
sig om bästa gingivala estetik.
25
Publikationer 2013
Gabre P, Moberg Sköld U, Birkhed D. Simplified methods of topical fluoride administration:
effects in individuals with hyposalivation. Spec Care Dentist. 2013;33:111-7
Gabre P, Holst D. Medmänniskor med särskilda behov i tandvården – etiska frågeställningar i
ett välfärdsperspektiv. Tandläkartidningen 2013;105:64-70
Hedman E, Gabre P, Birkhed D, Lepp M. Adolescents’ experiences of a two- year oral health
intervention program in two Swedish secondary schools. Int J Dent Hyg. 2013;11:244-52
Jabbari F , Reiser E, Thor A, Nowinski D. Optimization of Dental Status Improves Long-term
outcome after Alveolar Bone Grafting in Unilateral Cleft Lip and Palate. Accepterad i Cleft
Palate Craniofac J, September 2013.
Jensen O, Moberg Sköld U, Birkhed D, Gabre P, Povlsen L. 'I take for granted that patients
know' - oral health professionals' strategies, considerations and methods when teaching
patients how to use fluoride toothpaste. Int J Dent Hyg. 2013 Jul 11. doi: 10.1111/idh.12041.
[Epub ahead of print]
Mani M, Reiser E, Andlin-Sobocki A, Skoog V, Holmström M. Factors Related to Quality of
Life and Satisfaction with Nasal Appearance in Patients Treated for Unilateral Cleft Lip and
Palate. Cleft Palate Craniofac J. 2013;50:432-39
Reiser E, Skoog V, Andlin-Sobocki A. Early dimensional changes in maxillary cleft size and
arch dimensions of children with cleft lip and palate and cleft palate. Cleft Palate Craniofac J.
2013;50:481-90
Sarmadi R, Hedman E, Gabre P. Laser in caries treatment - patients’ experiences and
opinions. Int J Dent Hyg. 2013 Jun 4. doi: 10.1111/idh.12027. [Epub ahead of print]
Strömberg E, Holmén A, Hagman-Gustafsson ML Gabre P, Wårdh I. Oral health related
quality of life in homebound elderly dependent on moderate and substantial supportive care
for daily living. Acta Odontol Scand. 2013;71:771-7
Taghavi Bayat J, Hallberg U, Lindblad F, Huggare J, Mohlin B. Daily life impact of
malocclusion in Swedish adolescents: A grounded theory study. Acta Odont Scand.
2013;71:792-8
26