Budget_ekonomiplan_1416.pdf

Transcript Budget_ekonomiplan_1416.pdf

STADEN JAKOBSTAD
BUDGET 2014
OCH
EKONOMIPLAN 2014-2016
Godkänd i stadsfullmäktige 9.12.2013
0
INNEHÅLL
INLEDNING ............................................................................................................................................2 ANSLAG PÅ NÄMNDNIVÅ ...............................................................................................................9 RESULTATRÄKNING ....................................................................................................................... 10 FINANSIERINGSKALKYL ................................................................................................................ 12 STADSFULLMÄKTIGE, STADSSTYRELSEN, KONCERNFÖRVALTNING ...................... 19 STADSSTYRELSEN ....................................................................................................................... 20 CENTRALVALNÄMNDEN .......................................................................................................... 35 REVISIONSNÄMNDEN ................................................................................................................ 36 SOCIAL OCH HÄLSOVÅRD (Stadens andel) .................................................................... 38 MELLERSTA ÖSTERBOTTENS OCH JAKOBSTADSOMRÅDETS
RÄDDNINGSVERK ........................................................................................................................ 40 BILDNINGSTJÄNSTER .................................................................................................................... 42 BILDNINGSNÄMNDEN ................................................................................................................ 43 TEKNISKA TJÄNSTER ..................................................................................................................... 82 MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMNDEN ..................................................................................... 83 TEKNISKA NÄMNDEN ................................................................................................................ 90 SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTER .............................................................................. 112 SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSNÄMNDEN ......................................................................... 113 AVFALLSNÄMNDEN ..................................................................................................................... 162 AFFÄRSVERK .................................................................................................................................. 166 DIREKTION FÖR AFFÄRSVERKET JAKOBSTADS VATTEN ...................................... 167 DIREKTIONEN FÖR JAKOBSTADS HAMN ....................................................................... 176 DIREKTIONEN FÖR JAKOBSTADS ENERGIVERK ......................................................... 183 INVESTERINGAR............................................................................................................................ 190 1
INLEDNING
Stadsfullmäktige godkänner före utgången av året en budget för staden Jakobstad för
följande kalenderår. Enligt kommunallagens 65 § godkänns ekonomiplanen i samband med
budgeten. Ekonomiplanen omfattar tre eller flere år (planeperiod). Budgetåret är
planeperiodens första år. I budgeten och ekonomiplanen fastställer stadsfullmäktige målen
för staden Jakobstads verksamhet och ekonomi.
Enligt den ändring av kommunallagens 65 § mom 2, som trädde i kraft den 1.1.2001, skall
beslut fattas - i budgeten och ekonomiplan eller vid godkännandet av dem – om åtgärder
genom vilka underskott i föregående års balansräkning (över/underskott från tidigare år)
och underskott som beräknas uppkomma det år budgeten görs upp kan täckas under
planeperioden. (skyldighet att täcka underskott).
Fullmäktiges roll - som folkvald församling och högsta beslutande organ - vid uppställandet
av målen för verksamheten kan inte nog betonas. Fullmäktige anvisar resurser för
uppnåendet av målen för hela planeperioden. Budgetens, ekonomiplanens och bokslutets
struktur utformas så att de till alla delar är jämförbara.
EKONOMISK BAKGRUND
Den allmänna ekonomiska utvecklingen
I de senaste prognoserna över den totalekonomiska utvecklingen presenteras något olika
scenarier över utsikterna för den finländska samhällsekonomin under de närmaste åren. Vid
sidan av den ekonomiska omvärldsutvecklingen påverkas vår samhällsekonomiska
utveckling av hur Finlands finanspolitiska åtgärder lyckas och hur den ekonomiska krisen
hanteras. Finansministeriet uppskattar att totalproduktionens årliga tillväxt blir negativ, -0,5
% för 2013 och +1,2 % för 2014. Vi står inför en situation av långsam tillväxt, vilket
återspeglar sig i den kommunala ekonomin i form av en anspråkslösare
skatteinkomstökning än tidigare.
Enligt Finansministeriet uppskattas konsumentprisindex år 2013 stiga på årsnivå med i
genomsnitt 1,8 procent. Höjningen av momsen med en procentenhet i Finland är en del av
de skattepolitiska åtgärderna, och bidrar till en höjning av konsumentpriserna 2013 med
cirka 0,6–0,7 procentenheter på årsnivå. Konsumentpriserna beräknas stiga med 2,0
procent år 2014 och inflationen väntas också bli kring 2,0 procent.
År 2011 sjönk den genomsnittliga arbetslöshetsgraden med en halv procentenhet jämfört
med nivån året innan. Enligt statistikcentralen var arbetslöshetsgraden 7,7 procent 2012
och år 2013 beräknas arbetslöshetsgraden uppgå till i genomsnitt 8,3 procent. I slutet av
september 2013 fanns 285,000 arbetslösa arbetssökanden vid arbets- och näringsbyråerna.
Antalet långtidsarbetslösa väntas kvarstå på en hög nivå. Efterfrågan på arbetskraft kommer
inte att öka om totalproduktionens tillväxt hålls inom finansministeriets relativt
anspråkslösa
tillväxtsiffror.
Finansministeriet
uppskattar
den
genomsnittliga
arbetslöshetsgraden 2014 till 8,3 procent.
Kommunernas ekonomiska läge
Finansministeriet har i sin översikt i september uppskattat att löntagarnas allmänna
förtjänstnivåindex stiger med 2,1 procent 2013. Denna höst uppnådde kommunsektorn ett
förhandlingsresultat om de kommunala kollektivavtalen för 2014-2017. Det så kallade
ramavtalet träder i kraft i början av mars 2014. Avtalet är i kraft 33 månader och
avtalsperioden löper ut 31.01.2017. Under den första perioden 2014–2015 höjs
kommunsektorns löner 1.7.2014, och kostnadseffekten är i genomsnitt 0,8 % för hela
2
kommunsektorn. Den första perioden andra avtalsenliga förhöjning är 0,4 % och genomförs
för hela kommunsektorn 1.7.2015 förutom för läkaravtalet. Kommunsektorns
arbetsmarknadsparter förhandlar om den andra periodens avtalsförhöjning och dess
fördelning senast 30.6.2015.
Kommunsektorns kostnadsnivå steg 2012 med 3,2 procent mätt med prisindex för
basservicen. I år förutspås kostnadsnivån mätt med prisindex för basservicen stiga med 2,3
procent. År 2014 beräknas kostnadsnivåökningen avta ytterligare, uppskattningsvis blir
ökningen 2,1 procent.
Det ekonomiska läget i Jakobstad
Staden Jakobstads ekonomiska läge är fortfarande utmanande, men ökningen av
skuldsättningen avtar i och med budget- och ekonomiplanen 2014-2016 och under
förutsättning av normala år för affärsverken. För att på sikt få driftskostnaderna på en rimlig
nivå har följande målsättningar slagits fast för budget- och ekonomiplaneperioden 20142016.
Målsättningar
o
Det ackumulerade överskottet i balansen skall vara positivt under hela planeperioden
2014-2016
o
Det strategiska underskottet, d.v.s. den del av investeringarna som finansieras
genom lån, skall reduceras kraftigt.
o
I budget- och ekonomiplaneförslaget har en minskning av kostnaderna med 2,0
milj. euro intagits för 2015 och en minskning med 4,0 milj. euro år 2016.
o
Regeringens aviserade kommunstrukturreform betyder att också Jakobstad skall
delta i en utredning om den framtida kommunstrukturen. Vad gäller socialoch
hälsovården är det centralt att nejdens kostnade för socialoch hälsovården hålls på
en nivå som högst motsvarar landets medelnivå. Social- och hälsovårdsnämnden har
vid behandlingen av socialoch hälsovårdsverkets strategi beslutat att det behövs
strukturella förändringar inom verksamhetsformerna för att få kontroll på
kostnadsökningen. Satsningar görs på förebyggande och rehabiliterande insatser
samt på samarbete över sektorgränserna.
Strategin för att få till stånd strategisk anpassning av stadens ekonomi fortgår, genom
bl.a. följande åtgärder:
o
effektivisering av de interna stödtjänsterna genom att dimensioneringar revideras
och uppdateras
o
effektivering av arbetsprocesserna vid den kommunaltekniska avdelningen
o
en systematisk och opartisk analys av kostnadseffektiviteten för alla
serviceproduktionsformer görs under 2014 varefter den totalekonomiskt effektivaste
produktionsformen för service väljs
o
en intern arbetsmarknad skapas och arbetsgivaren uppmuntrar, bl.a. genom ett
belöningssystem de anställda till omskolning t.ex. via läroavtal
3
o
Utnyttjandet av den naturliga avgången intensifieras så att åtminstone 30 årsverken
årligen reduceras genom naturliga avgångar
o
Under år 2014 fortgår ett systematiskt kvalitets- och ledarskapsarbete inom samtliga
förvaltningsgrenar.
o
Beslutet om väsentlig begränsning av övertiden är fortsättningsvis i kraft och följs
systematiskt upp.
Sysselsättning (källa: Närings- trafik och miljöcentralen)
I slutet av år 2012 låg arbetslösheten i Jakobstad på 9,1 %. Under årets lopp 2013 har
antalet arbetslösa varit något högre än 2012, men i september låg arbetslösheten i
Jakobstad på 9,0 %. I regionen låg arbetslösheten i september på 5,8 % och i hela landet på
10,9 %. Totala antalet arbetslösa i Jakobstad låg i september 2013 på 804 st, och av dem
var 124 st. under 25 år och 245 st långtidsarbetslösa. Staden ser allvarligt på den
strukturella arbetslösheten – och följer med förändringen i konjunkturbilden - och strävar
för egen del att sysselsätta på ett sådant sätt att de långtidsarbetslösa behåller rätten till
förtjänstbunden dagpenning. Som ett uttryck för denna vilja har i budgeten reserverats
dryga 0,9 milj. euro brutto för sysselsättande åtgärder. Dessutom är staden beredd att
under år 2014 återkomma till anslagen ifall det visar sig finnas behov p.g.a. försämrade
sysselsättningsläge. Stadens självförsörjningsgrad gällande arbetsplatser är 132,7 % vilket
är bland de högsta i landet.
Befolkningsutvecklingen
Befolkningen i Jakobstadsregionen uppgick till 49 783 personer vid årsskiftet 2012/2013,
vilket är en ökning med +118 personer under år 2012. Befolkningsförändringen i Jakobstad
var positiv med en ökning med 56 personer. Staden Jakobstads befolkning per den
31.12.2012 uppgick, till 19 679 personer. Enligt preliminära uppgifter fram till augusti 2013
uppgår befolkning i Jakobstad till 19617 personer.
Staden Jakobstad hade under år 2012 ett födelseunderskott på -5 personer, samt även ett
underskott på -131 personer inom inrikesflyttningen. Däremot var det internationella
inflyttningsnettot positivt under år 2012 med + 204 personer.
Flyttningsrörelsen inom en ekonomisk region beror på många faktorer, varav
livskvalitetsaspekten är en av de främsta, medan flyttningen mellan regioner till stor del är
beroende av tillgången på utbildningsmöjligheter och på arbetsplatser. Därför är stadens
satsning på närings- och utbildningspolitik främst i samarbete med regionens övriga
kommuner av största vikt för att hävda sig i konkurrensen mellan regionerna. Samtidigt bör
staden kunna erbjuda en kvalitativt högtstående kommunal service, där en av
spjutspetsarna utgörs av en framsynt bostads- och tomtpolitik, för att hävda sig i
konkurrensen inom regionen. Staden har en positiv utveckling vad gäller internationell
flyttning, vilket även i fortsättningen bör bejakas.
BUDGET- OCH EKONOMIPLAN 2014-2016
Skatteintäkter
4
Stadens skatteintäkter utgörs av kommunens inkomstskatt, en andel av intäkterna från
samfundsskatten och fastighetsskatten.
För skatteåret 2014 sker det flera förändringar i grunderna för beskattningen av
förvärvsinkomster som omfattas av kommunalbeskattningen. Den största enskilda
förändringen som gäller förvärvsinkomster, och därmed också kommunernas
skatteinkomster, har att göra med ändringarna i beskattningen av vinstutdelning.
Enligt regeringens beslut sänks samfundsskattesatsen från nuvarande 24,5 procent till 20
procent från början av 2014. Dessutom kommer under åren 2014 och 2015 andra mindre
förändringar som påverkar utfallet av samfundsskatten. Ändringarna minskar på märkbart
på helhetsutfallet. För kommunernas del kompenseras ändringarna genom att höja på
kommunernas skatteandel i motsvarande grad. Genom att revidera värderingsgrunderna för
fastigheter stärker man kommunernas egna bas för beskattningen
Budget- och ekonomiplaneförslaget bygger på att skattesatsen vid kommunalbeskattningen
hålls oförändrad, 21,25 % år 2014.
1000 euro
Kommunalskatt
Samfundsskatt
Fastighetsskatt
Totalt
BS 2009 BS 2010
56 067 57 298
4 166
4 145
3 450
4 173
63 683 65 615
BS 2011
59 672
4 651
4 232
68 555
BS 2012
60 890
3 629
4 935
69 454
Prognos
2013
66 164
4 565
4 990
75 719
BU 2014 EP 2015 EP 2016
67 000
68 520
70 800
4 950
5 100
4 220
5 380
5 380
5 380
77 330
79 000
80 400
Statsandelar
Statsbidragen till kommunerna består av kalkylerade statsandelar som inte är öronmärkta
och statsunderstöd som beviljas för specifika ändamål och som täcker en viss del av de
verkliga kostnaderna för en verksamhet.
Enligt statens budgetproposition minskar statsandelsprocenten för kommunal basservice
från 30,96 till 29,53 procent år 2014. Förändringen på 1,43 procentenheter beror främst på
det beslut som fattades vid budgetmanglingen. Enligt beslutet ska statsandelarna år 2014
skäras ner med 362 miljoner euro utöver de nedskärningar som redan tidigare beslutats i
regeringsprogrammet. Ändringar i kommunernas uppgifter och skyldigheter höjer
stasandelsprocenten med 0,04 procentenheter.
Utöver de stora nedskärningarna i anslagen för kommunal basservice görs nedskärningar
också i de statsandelar som administreras av undervisnings- och kulturministeriet i enlighet
med de nedskärningar som avtalats i regeringsprogrammet och rambesluten.
Statsbidragen för den kommunala basservicen har indexjusterats med 2,4 % medan
statsandelen för undervisnings- och kulturverksamhet inte indexjusteras år 2014.
1000 euro
BS 2009 BS 2010
BS 2011
BS 2012
5
Prognos
BU 2014 EP 2015
EP 2016
2013
Statsandelar
32 314
33 518
35 687
37 574
37 861
37 682
37 000
36850
Verksamhetens intäkter och kostnader
Verksamhetsintäkterna (exklusive affärsverken) ökar år 2014 med 1,0 % jämfört med
budgeten 2013. Verksamhetskostnaderna (exklusive affärsverken) ökar år 2014 med 1,0 %.
Antaganden för budget 2014 och ekonomiplan 2015-2016
Budgeten för år 2014 bygger på följande antaganden:
Personalkostnader
Köp av tjänster
* Social och hälsovård (stadens andel)
Material
Intern hyra
Försäljningsintäkter
ökning
0,7 %
2,0 %
2,0 %
3,0 %
3,0 %
1,5 %
Efter att kostnader justerats enligt ovanstående fastställs ett effektiveringskrav som
uppgår till 2,7 milj. euro.
Centralen för interna stödtjänster skall effektivera sin verksamhet till en summa som
uppgår till 1,5 % av enhetspriserna (2013).
o
o
o
o
Skatteintäkterna har prognostiserats enligt kommunförbundets prognoser
Statsandelarna baseras på Kommunförbundets prognos för 2014 och baseras på
enbart på en uppskattning för åren 2015 och 2016
Räntekostnaderna har uppskattats utgående från en medelränta på 2,25 % år 2014
och 2,5 % år 2015 och 3 % år 2016.
För år 2015 har intagits ett sparmål på 2,0 milj. euro och 4,0 milj. euro för år 2016.
Stadens kostnader för socialoch hälsovård samt specialsjukvårdstjänster finns upptaget
under Social- och hälsovård (Stadens andel). Här ingår anslag för den socialoch hälsovård
som staden köper internt av social och hälsovårdsnämnden samt den service som köps via
Vasa sjukvårdsdistrikt. Kostnaderna för köp av tjänster från socialoch hälsovårdsverket
ökar med 0,5 milj.euro (1,0 %) jämfört med budgeten 2013 enligt socialoch
hälsovårdsnämndens förslag. Tjänster köpta via Vasa sjukvårdsdistrikt ökar med 0,8 milj.
euro (5,4 %) jämfört med budgeten 2013. Den prehospitala vården administreras fr.o.m. 1.1.
2013 av Vasa sjukvårdsdistrikt som köper tjänsterna av Mellersta Österbottens och
Jakobstadsområdets räddningsverk.
Bildningsnämndens nettokostnader ökar med ca 0,3 milj. euro jämfört med budgeten
2013.
Tekniska nämndens budget balanseras med en post om 0,44 M €, som kommer att
specificeras under budgetåret. Arbetet med att förverkliga köksstrategin fortsätter. Det
pågående strategiarbetet som innehåller en genomgång av produktionssätten och
dimensioneringarna kommer att inverka på Centralen för interna stödtjänsters verksamhet.
6
Social- och hälsovårdsnämnden:
I enlighet med Lagen om en kommun- och servicesstrukturreform (169/2007) godkände
fullmäktige i Jakobstad, Larsmo, Nykarleby och Pedersöre den 18 maj 2009 ett samarbetsavtal vilket innebär att kommunerna bildar ett samarbetsområde för att sköta socialoch
hälsovården från den 1 januari 2010.
Social- och hälsovårdsnämndens budget ingår i stadens budget som en separat del vars
nettoresultat är noll genom att alla kostnader fördelas på de olika samarbetskommunerna.
Affärsverken
Affärsverkets budget och ekonomiplan en separat del av kommunens budget. Förslaget till
budget och ekonomiplan bereds av direktionen. Beredningen utgår från de mål för
verksamheten och ekonomin som fullmäktige eller samkommunsstämman godkänt för
affärsverket. Målen ska i regel finnas i den gällande ekonomiplanen. Fullmäktiges
måluppställning kan gälla affärsverkets ställning, verksamhetens omfattning och
verksamhetsförutsättningarna
(bl.a.
investeringarna)
eller
servicens
kvalitet,
prissättningsprinciper eller avkastningskrav på kapitalet.
Att affärsverkets budget utgör en separat del innebär att det inte tas in anslag och
beräknade inkomster för affärsverkets driftsekonomi och investeringar i kommunens
budget. Bindande poster för affärsverket i kommunens budget är de poster som definieras
särskilt i lagen (87 e § 3 mom.). Sådana poster är ersättning för kapital som kommunen
placerat, kommunens understöd eller verksamhetsbidrag till det kommunala affärsverket,
kommunens kapitalplacering i affärsverket och affärsverkets återbetalning av kapital till
kommunen. Utöver dessa poster kan fullmäktige eller också bestämma att andra poster är
bindande. Rambeslutet som styr kommunstyrelsens budgetberedning kan bara gälla de
ovan nämnda posterna.
I det föreliggande budgetförslaget ligger avkastningskravet på Jakobstads Energiverk och
Jakobstads Hamn på 12 % på grundkapitalet. För Jakobstads Vattens del är
avkastningskravet 5 % på grundkaital
Målsättningarna för affärsverken framgår av deras budgetförslag.
Resultaträkningen exklusive affärsverken visar ett underskott på 3,0 milj. euro och
inklusive affärsverken ett underskott på 0,7 milj. euro år 2014.
Investeringar
Målsättningen vid budgetarbetet var att det strategiska underskottet, d.v.s. den del av
investeringarna som finansieras med lån reduceras kraftigt. I budgetförslaget uppgår nettoinvesteringarna till 13,4 milj. euro år 2014. Avskrivningarna uppgår år 2014 till 10,5 milj.
euro. Stadens egna nettoinvesteringar uppgår till 5,9 milj. euro (avskrivningarna 6,3 milj.
euro). Affärsverkens investeringar uppgår till totalt 7,0 milj. euro år 2014. För socialoch
7
hälsovårdsnämnden har ett investeringsanslag på 0,5 milj. euro reserverats. Under år 2015
uppgår stadens totala nettoinvesteringar till 13,4 milj. euro och år 2016 till 13,4 milj. euro.
Skuldbördan kommer att stiga från att i bokslutet år 2012 legat på 109 milj. euro eller
5.539 euro/inv. till 124 milj. euro eller 6.323 euro/inv. år 2016.
1000 euro
Årsbidrag
Avskrivningar
Nettoinvesteringar
Skuldbörda/inv
BS 2008 BS 2009
6 242
3 756
6 600
6 885
14 618
12 515
3 816
4 347
BS 2010
11 100
9 309
9 085
4 633
BS 2011
7 751
9 107
18 811
5 154
8
BS 2012
5 171
9 330
12 772
5 539
BU 2013
10 215
10 190
16 931
5 909
BU 2014
9 810
10 540
13439
6 098
EP 2015
11133
10 949
13433
6 218
EP 2016
11286
11345
13422
6323
ANSLAG PÅ NÄMNDNIVÅ
9
RESULTATRÄKNING
10
11
FINANSIERINGSKALKYL
12
JAKOBSTAD – EN LIVSKRAFTIG OCH VÄLMÅENDE STAD
Staden Jakobstads strategi
STADEN JAKOBSTADS VERKSAMHETSIDÉ Jakobstad är en livskraftig centralort i en välmående region, en tvåspråkig stad vid havet, som erbjuder invånarna delaktighet, trygghet och livskvalitet och som skapar ekonomiska förutsättningar för en god service och ett trivsamt boende i en stimulerande urban miljö. På detta sätt fortsätter vi att garantera invånarna välfärd och gör det på ett sätt som är väl rotat i Jakobstadsbons identitet, som betonar våra värden – tro, hopp och kärlek. Staden Jakobstads vision för år 2020 JAKOBSTAD 2020 – EIVSKRAFTIG OCH VÄLMÅENDE STAD JAKOBSTAD •
•
•
•
är den attraktiva industri och trädgårdsstaden vid havet med högklassig service för alla åldersgrupper och på både svenska och finska är den dynamiska och företagarvänliga staden i Österbotten är barnens och ungdomens framtidsstad är den livskraftiga motorn i en välmående region med ett utvecklat regionalt, nationellt och internationellt nätverkssamarbete 13
Strategiska mål Staden Jakobstads vision för år 2020 konkretiseras i följande strategiska mål: 1. Jakobstad har landets bästa service 2. Jakobstadsbornas levnadsförhållanden är trivsamma och trygga 3. Jakobstad har en stark ställning som mångsidig skol‐, kultur‐ och idrottsstad 4. Jakobstad är en bra uppväxtmiljö för barn och unga 5. Jakobstads ekonomi är i balans 6. Jakobstad är en modern och attraktiv arbetsgivare, som har en motiverad och kunnig personal. 7. I Jakobstad har företagen goda verksamhetsförutsättningar. Utgående från de här målen kan man noggrannare beskriva Jakobstad år 2020: 1. Jakobstad har landets bästa service Jakobstadsborna får all den service de behöver. Servicen ges snabbt och effektivt. Servicen är av god kvalitet och serviceproduktionen är kostnadseffektiv. Staden producerar sin service i enlighet med servicestrategin. I servicestrategin bestäms på vilket sätt servicen ska produceras, servicenätet och målen för kvaliteten. Då man gör en nationell jämförelse av utbudet på service och hur nöjda invånarna är med den kommunala servicen, visar det sig att Jakobstad hör till den bästa fjärdedelen i landet. I serviceproduktionen betonas jämlikheten mellan språkgrupperna. 2. Jakobstadsbornas levnadsförhållanden är trivsamma och trygga Utvecklandet och byggandet av staden Jakobstad är en process under vilken stadsbornas gemenskap skapas och växelverkan mellan människorna förverkligas. Varje stadsbo har sin egen givna roll i processen och han/ hon har rätt och skyldighet att påverka sina levnadsförhållanden både som individ och som en del av gemenskapen. Trivsam innebär förutom estetiskt tilltalande framförallt en ständig upplevelse av delaktighet/ tillhörighet/ hemkänsla. Då kollektivet förstärks och integreringsprocessen fortgår, växer känslan av gemensamt ansvar hos Jakobstadsborna. Staden Jakobstad skapar aktivt mötesplatser för stadens svensk‐ och finskspråkiga befolkning. Staden Jakobstad vill främja invandrarnas integrering i staden. Stadsmiljön är en viktig del av Jakobstadsbornas identitet. De offentliga rummen och trafikmiljön är gemensam egendom och deras kvalitet, snygghet och ändamålsenlighet ökar tryggheten. 14
3. Jakobstad har en stark ställning som mångsidig skol, kultur och idrottsstad Utbildningen i Jakobstad är på alla nivåer av hög kvalitet och personlighetsutvecklande. Utbildningen ger studerandena de färdigheter och förutsättningar som behövs i vardagen, för fortsatta studier och i en snabbt föränderlig värld. Detta förverkligas genom ett flexibelt utbildningsutbud, genom att dra nytta av tvåspråkigheten och det rika kulturutbudet i den urbana miljön och i ett intimt samarbete med nejdens näringsliv och genom utnyttjande av internationella kontakter. Utbildningsmöjligheterna för de finskspråkiga ungdomarna ägnas speciell uppmärksamhet. Det finns ett rikt utbud på kultur och idrott för alla åldersgrupper i Jakobstad. Kulturutbudet återspeglar stadens långa kulturella traditioner och tvåspråkigheten. Ett gott samarbete med föreningarna har utvecklats och det har inneburit ett ökat utbud på kultur och idrott, speciellt för barn och ungdom. 4. Jakobstad är en bra uppväxtmiljö för barn och unga En trygg uppväxtmiljö ger goda förutsättningar för barn och unga att växa upp till lyckliga och ansvarsmedvetna vuxna. Jakobstad erbjuder denna trygghet i en småstadsmiljö, i välfungerande daghem och skolor. En utvärdering av trygghet och andra välfärdsfaktorer visar att Jakobstad hör till de bästa i landet. 5. Jakobstads ekonomi är i balans En balanserad ekonomi innebär att staden i ett längre perspektiv kan finansiera sin verksamhet och sina investeringar med egna medel. En balanserad ekonomi är förutsättningen för att de övriga strategiska målen skall kunna uppnås. Utgifterna för verksamheten skall motsvara inkomsterna (skatter). Serviceproduktionen är kostnadseffektiv. Stadens skattebas har breddats, eftersom stadens dragningskraft förbättrats tack vare inflyttning och företagsetableringar. För att kunna hålla ekonomin i balans bör vi kunna reagera snabbt då de största inkomstkällorna förändras (skatter, statsbidrag). För detta ändamål har utarbetats verksamhetsmodeller som gör att verksamheten kan skötas även om anslagen snabbt minskar. 15
6. Jakobstad är en modern och attraktiv arbetsgivare som har en motiverad och kunnig personal. I staden Jakobstad bedrivs en personalpolitik som ökar personalens trivsel. Stadens personal vill och kan arbeta effektivt för att uppnå de uppställda målen. Stadens personal är kunnig och den känner delaktighet. Personalens välbefinnande och de positiva signalerna utåt har gett Jakobstad ett rykte som en bra arbetsgivare, vilket har betydelse vid rekrytering av ny personal. Arbetsplatsen känns trygg och det finns utrymme för spontanitet och kreativitet i det dagliga arbetet. Atmosfären på arbetsplatserna är positiv och uppmuntrande och den ökar arbetsmotivationen. Typiskt för stadens arbetsplatser är att man visar respekt, är rättvis och uppskattar den enskilda människan. En fungerande arbetsplatsdemokrati är en självklarhet. 7. I Jakobstad har företagen goda verksamhetsförutsättningar Ab Jakobstadsregionens Utvecklingsbolag Concordia handhar i huvudsak kommunernas näringslivspolitik. Undantag utgör ärenden som berör endast en kommun t.ex. verksamhetsutrymmen, tomtpolitik och direkt företagsstöd. Utbildningsutbudet har breddats så att det bättre motsvarar näringslivets behov. Samarbetet mellan företag och skolor är fruktbart. Samarbetet mellan yrkeshögskoleutbildningen och universiteten är viktigt. Båt‐, plast‐ och livsmedelsindustrin är tillsammans med skogsindustrin ekonomiområdets spjutspetsar. Jakobstad stöder även aktivt små och medelstora företag och bidrar till att utveckla dessa. STADEN JAKOBSTADS KRITISKA FRAMGÅNGSFAKTORER Kritiska framgångsfaktorer – definition De kritiska framgångsfaktorerna är härledda ur visionen och verksamhetsidén. Det är sådana områden där succé eller misslyckande har en avgörande betydelse för organisationens framgång i ett längre perspektiv. De kritiska framgångsfaktorerna bör vara strategiskt viktiga, men också sådana att organisationen genom egna åtgärder kan påverka dem. De kritiska framgångsfaktorerna ger svar på frågan, i vilka avseenden bör staden absolut lyckas för att utvecklingen skall leda till förverkligande av visionen. Fyra olika infallsvinklar har lett till definitionen av framgångsfaktorerna: kunden och kommuninvånaren, personalen, ordnande av service och produktionssätten samt resurser och ekonomi. Innehållet i de olika infallsvinklarna kan definieras på följande sätt: Kunden och kommuninvånaren (Effekt, medborgarnas och de politiska beslutsfattarnas synvinkel) Kundens och kommuninvånarens synvinkel innebär de resultat man åstadkommer som främjar stadens grundläggande syften/ mål. Att staden producerar som tjänster och samhälleligt 16
inflytande dessa prestationer förväntar sig a) stadsborna som röstare, skattebetalare och kunder och b) näringslivet och samfunden som nära allierade samarbetspartner. Personalen (arbetsgemenskapens och personalens synvinkel) Förnyelse innebär att staden och dess personal har förmåga att lösgöra sig från det gamla och invanda och handla på ett nytt sätt, så att staden kan uppnå den eftersträvade effekten med de resurser som står till buds. Ordnande av service och produktionssätten (Processer och strukturer, organisationens prestationsförmåga och funktionsduglighet) En processaspekt innebär att den interna prestationsförmågan, effektiviteten och aktiviteten beaktas. Vilka är de processer, organisationer, synergieffekter och arrangemang som ger den största effektiviteten? Resurser och ekonomi (resursanvändningens och ekonomins synvinkel) Med resurser avses de möjligheter som garanterar den prestationsförmåga och effektivitet som möjliggör att de strategiska målen uppnås. Hur skall resurserna anskaffas, riktas och användas för att förbättra effektiviteten? 17
18
STADSFULLMÄKTIGE, STADSSTYRELSEN,
KONCERNFÖRVALTNING
Stadsdirektör Mikael Jakobsson
Koncernförvaltning
ekonomi
personal
administration
juridik
19
STADSSTYRELSEN
Stadssekreterare: Niklas Talling
VERKSAMHETSOMRÅDE:
Stadskansliet
VERKSAMHETSIDÉ
Stadskansliets verksamhetsidé går ut på att erbjuda stadens medborgare, förvaltningar,
politiska organ, media och företag en kvalitativ service. Med kvalitativ service avses en service
som är pålitlig, snabb, kostnadseffektiv, tvåspråkig och kundvänlig.
Till stadskansliets kärnverksamhet hör kanslifunktionen, dvs. ärendehantering, berednings-,
sekreterar-, och verkställighetsuppgifter som berör stadsfullmäktige och stadstyrelsens samt
till vissa delar även dagvårds- och utbildningsverkets och centralen för tekniska tjänsters
politiska organ.
Utöver denna allmänna kanslifuktion erbjuder stadskansliet stadens övriga förvaltningar
tjänster inom juridik, upphandlingar, dataskydd, översättning och tolkning, telefoni och
tryckning. Stadskansliet ansvarar även för stadens kollektivtrafik (Vippare).
Utöver kanslifunktionen och ovan nämnda specialisttjänster bistår stadskansliet
stadsdirektören i koordineringen av stadens ledning och förvaltning samt deltar i
utvecklingen av förvaltningen, den externa kommunikationen och efter behov i övriga interna
och externa projekt.
Till stadskansliet hör även de separata enheterna Turistbyrån samt ekonomioch
skuldrådgivning, socialombudsmannen. För dessa enheter redogörs separat i budgeten.
FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN
Det ekonomiska läget i staden innebär att alla verksamheter inklusive stadskansliet bör se
över tjänsteutbudet och serviceproduktionen med syfte att minska kostnaderna.
Stadens servicestrategi och ägarstrategi som färdigställs under 2014 kommer troligtvis att
påverka stadskansliets verksamheter.
Till en modern verksamhetsmiljö hör även ett papperslöst mötesförfarande något som
stadskansliet strävar efter att förverkliga under 2014. Allmänpolitiska diskussioner mellan
stadens tjänstemän och stadsstyrelsen kommer även att prioriteras under 2014.
20
MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE
KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN
Tillgång och kvalitet på service
Målsättning/Mätare
Pålitlig, snabb och kvalitativ
ärendehantering med optimerat
flöde i processen.
Ambitionsnivå 2014
min - real - max
Inkomna ärenden registreras
och vidarebefordras på den 1:a
dagen, bereds och förs till
politisk behandling inom
min - 2 veckor
real - 1 mån
max - 2 mån
Sätt att förverkliga Ansvarig
Genomgång och analys av
processerna för
ärendehantering och
beredning. Mätning av
genomloppstiden för ärenden,
dvs. tiden från att ärenden
registreras till att kunden får
ta del av beslutet.
Stadssekreteraren
21
Utvärdering (Bokslut)
NYCKELTAL
Prestationer
Årsverken
Bokslut
-10
17,4
Bokslut
-11
19,5
Budget
-12
19.5
Budget
-13
21.5
EP
-14
19
EP
-15
18
EP
-16
17
Ekonomi- och skuldrådgivare,
socialombudsman:
VERKSAMHETSOMRÅDE:
Aila Kronqvist
Ekonomi- och skuldrådgivning samt
socialombudsmannaverksamhet
VERKSAMHETSIDÉ
Ekonomi- och skuldrådgivning är en lagstadgad service, som är avgiftsfri för klienterna. För
den allmänna ledningen och övervakningen av ekonomioch skuldrådgivningen svarar
Konkurrens- och konsumentverket. Staden Jakobstad sköter om att den här servicen ordnas
inom ett område som omfattar förutom Jakobstad även Pedersöre, Nykarleby, Larsmo och
Kronoby. Syftet är att ge privatpersoner information och råd om ekonomisk planering och
skötseln av skulder. Rådgivaren hjälper klienten att kartlägga helhetssituationen och olika
möjligheter att lösa skuldproblemen. Rådgivaren kan hjälpa till med att utarbeta frivilliga
betalningsprogram och förslag till förlikning med borgenärerna samt att ansöka om borgen
för ett skuldsaneringslån från Garanti-Stiftelsen. Den mest omfattande delen av arbetet går ut
på att bistå klienter i processen med att ansöka om skuldsanering i tingsrätten. I den här
processen ingår en kartläggning av skulderna samt uppgörande av en ansökan om
skuldsanering och ett förslag till betalningsprogram.
Socialombudsmannaverksamheten baserar sig på lagen om klientens ställning och rättigheter
inom socialvården. Lagen förpliktar kommunerna att utse en socialombudsman, som ger
klienten råd i frågor som gäller tillämpningen av klientlagen. Staden Jakobstad sörjer för
ordnandet av socialombudsmannaverksamheten inom ett område som omfattar förutom
Jakobstad även Pedersöre, Nykarleby och Larsmo. Till socialombudsmannens uppgifter hör att
vid behov bistå klienten vid framställande av anmärkningar och ansökan om ändring.
Dessutom ska socialombudsmannen följa med hur klienternas rättigheter och ställning
förverkligas i praktiken och årligen avge en rapport om det här till stadsstyrelsen.
Socialombudsmannen är en opartisk person som arbetar för att trygga klienternas intressen.
Uppdraget är till sin karaktär rådgivande; socialombudsmannen fattar inte beslut och beviljar
inte förmåner.
22
FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN
Antalet klienter inom skuldrådgivningen ökade mycket år 2011 jämfört med föregående år,
år 2012 har klientmängderna kommit på ungefär samma nivå som år 2010. Användningen
av socialombudsmannens tjänster ökade dessutom år 2012 med till och med 75 % jämfört
med föregående år.
Små och lättillgängliga lån, s.k. snabblån, har under de senaste åren betydligt ökat
finländarnas skuldproblem. I juni 2013 trädde en lag i kraft som kommer att betydligt
förändra den finländska snabblånebranschen. Ett räntetak tillsattes för snabblån, enligt vilket
den s.k. verkliga årsräntan för snabblån eller smålån får vara högst referensräntan enligt
räntelagen + 50 procentenheter. Kreditgivaren får inte heller längre använda
tilläggsavgiftsbelagda sms vid ansökning av snabblån, bekräftande av lån, överföring av
förfallodagen eller i andra ärenden i anslutning till kreditförhållandet. I praktiken avlägsnar
lagändringen sannolikt helt de minsta snabblånen eller snabblån som beviljas för kort tid.
23
MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE
KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN
Tillgång och kvalitet på service
Målsättning/Mätare
Ambitionsnivå 2014
Sätt att förverkliga Ansvarig
Personer som är skuldsatta,
riskerar att bli skuldsatta eller
som vill ha råd för att få sin
ekonomi under kontroll kan få
ekonomioch
skuldrådgivningsservice
i Jakobstad.
Ekonomi- och
skuldrådgivningsservice som
sköts professionellt,
omsorgsfullt
och kundcentrerat.
En heltidstjänst som ekonomioch
skuldrådgivare
God tillgång på service:
- telefonrådgivning och
tidsbeställning
- e-post
- klientbesök
- Internetsidor
- telefonrådgivning och
tidsbeställning dagligen
- e-post besvaras samma dag
- väntetid för klientbesöken min
30 dygn, real 14 dygn, max 1
dygn
Ekonomi- och skuldrådgivaren
God kvalitet på servicen
Att få klienternas ekonomi i
balans med hjälp av
betalningsarrangemang,
skuldsanering och
ekonomirådgivning
Stadsstyrelsen
Att ge klienten råd, stöd,
hjälp
och överföra ansvaret för
skötseln
av klientens ärenden på
honom/henne själv
24
Utvärdering (Bokslut)
Förbättrad regional konkurrenskraft
Målsättning/Mätare
Ambitionsnivå 2014
Sätt att förverkliga Ansvarig
Staden Jakobstad sköter om att
ekonomioch
skuldrådgivningsservice
tillhandahålls, även om
Regionförvaltningsverket i Västra
Finland har haft som mål att Vasa
skulle ansvara för ordnandet av
ekonomioch skuldrådgivningen i
hela Österbotten.
Det ska finnas tillgång till
ekonomioch
skuldrådgivningsservice
som sköts professionellt,
omsorgsfullt och
kundcentrerat i stadshuset i
Jakobstad.
En heltidstjänst som ekonomioch
skuldrådgivare
Den del av budgeten som
överskrider den ersättning
som staten betalar åt staden
för ordnandet av servicen
täcks med kommunal
finansiering.
Stadsstyrelsen
25
Utvärdering (Bokslut)
NYCKELTAL
Prestationer
Ekonomi- och
skuldrådgivning
Nya klienter
Klientbesök
Telefonrådgivning
Rådgivning via e-post
Socialombudsmannakontakter
Årsverken
Bokslut
-10
Bokslut
-11
32
108
91
12
12
58
109
55
15
10
1
1
Budget
-12
1
Budget
-13
Budget
-14
EP
-15
50
110
60
25
15
50
115
70
30
15
1
1
1
EP
-16
1
Personaldirektör: Rune Wiik
VERKSAMHETSOMRÅDE:
VERKSAMHETSIDÉ
Personalfrågor
Stadens personalbyrå vill föra en personalpolitik som skapar sådana arbetsförhållanden,
personalförhållanden och attityder, att personalen känner tillfredsställelse i sitt arbete och
både vill och kan arbeta effektivt för att uppnå stadens syften.
FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN
Inom personalbyråns löneavdelning utvecklas användningen av löneprogrammets funktioner
fortsättningsvis i samråd med leverantören. Löneavdelningens mål är att löneuträkningen blir
möjligast effektiv och rationell. Förbättringsprojektet som startade år 2012 fortsätter under
år 2014. Nytt löneprogram kommer att tas ibruk 2014 eller 2015.
Stadsstyrelsens personalsektion och personaldirektören fungerar i gott samarbete med socialoch hälsovårdsnämndens personalsektion och personalchefen.
Inom sysselsättningsverksamheten kommer de ungdomsarbetslösa och långtidsarbetslösa att
ges speciell uppmärksamhet.
Genom intern överflyttning förstärks personalbyrån från 2014 med en personresurs som har i
uppgift att genomföra personalstrategiska förändringar. Målsättning är att minska
sjukfrånvaron, öka de anställdas delaktighet, genomföra organisatoriska förändringar och
delta i förändringsdiskussioner i samband med naturlig avgång.
26
MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE
PERSONALEN
Målinriktat och bra ledarskap
Målsättning/Mätare
Ambitionsnivå 2014
Sätt att förverkliga Ansvarig
Utvecklingssamtal. Personalbyrån
samlar in statistik och rapporterar
regelbundet till personalsektionen
och årligen i personalbokslutet.
Utvecklingssamtal ordnas 1
gång / år för alla anställda.
Personalbyrån
Målsättning/Mätare
Ambitionsnivå 2014
Sätt att förverkliga Ansvarig
Fortbildning.
Personalbyrån samlar in statistik
och rapporterar regelbundet till
personalsektionen och årligen i
personalbokslutet. Antalet
utbildningsdagar redovisas.
Att upprätthålla och utveckla
yrkesskickligheten.
Personalbyrån
Målsättning/Mätare
Ambitionsnivå 2014
Sätt att förverkliga Ansvarig
Antalet sjukdagar.
Personalbyrån samlar in statistik
och rapporterar regelbundet till
personalsektionen och årligen i
personalbokslutet.
Antalet sjukdagar minskar med
30 %
Personalbyrån. Åtgärder som
framkommer under
strategiprocessen.
Utvärdering (Bokslut)
Aktiv och välmående personal
Utvärdering (Bokslut)
Aktiv och välmående personal
27
Utvärdering (Bokslut)
Aktiv och välmående personal
Målsättning/Mätare
Ambitionsnivå 2014
Sätt att förverkliga Ansvarig
Arbetsplatsmöten. Personalbyrån
samlar in statistik och rapporterar
regelbundet till personalsektionen
och årligen i personalbokslutet.
Arbetsplatsmöten hålls minst 8
gånger per år
Personalbyrån
Målsättning/Mätare
Ambitionsnivå 2014
Sätt att förverkliga Ansvarig
Tyhy-verksamhet. Personalbyrån
samlar in statistik och rapporterar
regelbundet till personalsektionen
och årligen i personalbokslutet.
Samtliga arbetstagare deltar
Personalbyrån. Enligt tyhyplanen 2014.
Ambitionsnivå 2014
min - real - max
Programvara införskaffas och
tas i användning
Sätt att förverkliga Ansvarig
Utvärdering (Bokslut)
Aktiv och välmående personal
Utvärdering (Bokslut)
Aktiv och välmående personal
Målsättning/Mätare
Förnyande av intranet i första hand
som informationskanal för
personalen
Utvärdering (Bokslut)
It-tjänster och personalbyrån
SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT
Effektiv och ändamålsenlig organisation
Målsättning/ Mätare
Löneuträkningsfunktionen är
konkurrenskraftig i jämförelse med
övriga motsvarande kommunala
arbetsgivare.
Ambitionsnivå 2014
min - real - max
Utvecklingsarbetet inom
löneuträkningen fortgår enl.
personalsektionens beslut
27.3.2012
Sätt att förverkliga Ansvarig
En särskild personresurs
avdelas för projektet.
Stödgrupp ansvarar
28
Utvärdering (Bokslut)
NYCKELTAL
Prestationer
Arbetslöshetsgrad
antal, maj/juni
Arbetslöshetsgrad %
Jakobstad/hela landet
Långtidsarbetslösa
antal, maj/juni
Ungdomsarbetslösa
under 25 år, antal
maj/juni.
Årsverken
Bokslut
-10
889
Bokslut
-11
702
Bokslut
-12
713
Budget
-13
793
7,8/8,7
177
223
213
8,9/
10,3
244
101
80
94
101
21,3
22,8
22,9
23,4
Budget
-14
24
EP
-15
23
EP -16
22
Arbetarskyddschef: Birgitta Blomqvist
VERKSAMHETSOMRÅDE:
VERKSAMHETSIDÉ
Arbetarskydd och tyhy
Alla anställda kan utföra sitt arbete på ett säkert och ergonomiskt riktigt sätt i en hälsosam
och trivsam arbetsmiljö.
FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN
Enligt "Avtal om tidsanvändning för arbetarskyddsfullmäktige" höjs faktorn, med vilken
antalet timmar för arbetarskyddsfullmäktig uträknas, från 0,07 - 0,21 till 0,12 - 0,22 från
1.1.2014.Personalsektionen har 27.8.2013 godkänt en faktor på 0,125, vilket i praktiken
betyder 2 arbetarskyddsfullmäktig på heltid (tidigare 1 heltid + en på 5h/vecka) samt en
arbetarskyddsfullmäktig på deltid inom tekniska sektorn, 8,5 h/vecka som tidigare.
29
NYCKELTAL
Prestationer
Sjukfrånvaro
kalenderdagar/anställ
d
Olycksfall, antal
ersättningsdagar*
Olycksfallsfrekvens,
antal olycksfall/1
miljon arbetstimmar
J:stad/kommuner**
Årsverken
Bokslut
-10
14,9
Bokslut
-11
15,2
Bokslut
-12
16,3
Budget
-13
14,5
Budget
-14
14,5
EP
-15
14
EP
-16
14
?
1232
1000
800
900
850
850
?/28
27/ej
klar
25/
18
18/
17,5/
17/
2,8
2,8
2,5
2,8
3,6*
3,6
3,6
Motiveringar
Avtalet om tidsanvändning för arbetarskyddsfullmäktig ändrats från 1.1.2014
Stadskamrer:
Jonny Wallsten
VERKSAMHETSOMRÅDE:
VERKSAMHETSIDÉ
Drätselkontoret
Drätselkontoret handhar och bereder ärenden som hänför sig till stadens ekonomiförvaltning.
30
MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE
KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN
Tillgång och kvalitet på service
Målsättning/Mätare
Ambitionsnivå 2014
Rapporteringen och uppföljningen
av målsättningar görs mera
användarvänlig.
Målsättningar, mätvärden och
rapporteringsformat fastslagna
Sätt att förverkliga
Ansvarig
Stadskamreren
Utvärdering (Bokslut)
Sätt att förverkliga
Ansvarig
Stadskamreren
Utvärdering (Bokslut)
Sätt att förverkliga
Ansvarig
Redovisningschefen
Utvärdering (Bokslut)
SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT
Effektiv och ändamålsenlig organisation
Målsättning/ Mätare
Ambitionsnivå 2014
Fungerande vikariearrangemang
Alla inom ekonomiförvaltningen har
tillräcklig kunskap för att fungera
som vikarie för minst en annan
person
RESURSER OCH EKONOMI
Ökning av produktivitet
Målsättning/ Mätare
Ambitionsnivå 2014
Mottagning av elektroniska
fakturor i Finnvoice format vilket
effektiverar verksamheten
Av inkomna fakturor till staden
kommer i Finnvoiceformat 50 %
31
NYCKELTAL
Prestationer
Årsverken
Bokslut
-10
19
Bokslut
-11
20,7
Bokslut
-12
21,05
Budget
-13
21
Budget
-14
20
EP
-15
19
EP
-16
18
Turistchef:
Tiina Pelkonen
VERKSAMHETSOMRÅDE:
VERKSAMHETSIDÉ
Turistbyrån och infopunkten
Turistbyrån, som är underställd stadskansliet:
- fungerar som turistinformationspunkt och har även hand om den allmänna informationen
om staden Jakobstads service
- ansvarar för kommunikation om och marknadsföring av turism inom staden
- idkar verksamhet i syfte att främja turistnäringen
- främjar marknadsföringen, skapandet av nätverk och produktutvecklingen tillsammans med
stadens turistföretag
- ansvarar för samarbetet med regionala och nationella turistorganisationer
- representerar staden i turistprojekt och i deras förvaltning
- deltar som stadens representant i försäljnings-, marknadsförings- och informationstillfällen,
mässor osv.
FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN
Arbetet med bolagiseringen av turismverksamheten är fortfarande oavslutat och har med
stadsstyrelsebeslut överförts till strategiarbetet i staden.
Enligt stadsstyrelsens beslut deltar staden Jakobstad i det gränsregionala turistprojektet
Kvarken på webben, som har startat 15.8.2012. Projektet sysselsätter en heltidsanställd vid
turistbyrån 20 % av arbetsinsatsen t.o.m. 28.2.2014.
Förändringarna i kundbeteendet (minskning av kundbesök på byrån) medför att betydelsen av
den elektroniska kommunikationen inom turismbranschen ökar.
Verksamheten utvärderas under år 2014.
32
MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE
KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN
Tillgång och kvalitet på service
Målsättning/Mätare
Förbättring av turistbyråns service
och utvecklandet av den
elektroniska kommunikationen
Ambitionsnivå 2014
min - real - max
De nuvarande mediala kanalerna
för marknadsföring,
kommunikation och sociala
media används effektivt Förutom de nuvarande kanalerna
används 1-2 nya kanaler för
elektronisk kommunikation och
marknadsföring - Användandet av
aktuella och uppdaterade kanaler
för kommunikation och
marknadsföring samt
tvåvägskommunikation mellan
mobila enheter
Sätt att förverkliga
Ansvarig
Kommunikations- och
marknadsföringsstrategi
Turistchefen
Utvärdering (Bokslut)
Sätt att förverkliga
Ansvarig
En utredning över behovet
av centraliserad
infopunktverksamhet och
dess uppgifter och placering
Stadssekreteraren,
turistchefen
Utvärdering (Bokslut)
SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT
Effektiv och ändamålsenlig organisation
Målsättning/ Mätare
Centraliserade infopunkttjänster
Ambitionsnivå 2014
min - real - max
Turistbyrån sköter om
infopunktservice som en del av
den allmänna informationen på
turistbyrån - Tydliga uppgifter
och befogenheter definieras för
turistbyrån gällande
infopunktservicen. Samtidigt
ökas antalet kundkontakter. Utvecklande av effektiva centrala
infopunkttjänster samt införande
av dessa
33
NYCKELTAL
Prestationer
Kundbesök
Förmedlade guidade
rundturer
Deltagande i
marknadsförings- och
försäljningsevenemang
Övernattningar i
inkvarteringsställen i
Jakobstadsregionen
Årsverken
BS
-10
95
Bokslut
-11
6771
65
Bokslut
-12
6021
58
Budget
-13
7000
70
Budget
-14
7000
70
EP
-15
7500
75
EP -16
60
62
42
55
60
65
65
47992
60982
67349
50000
55000
55000
60000
3,6
3,8
3,9
3,8
3,8
2,5
2,5
7500
75
STADSSTYRELSEN BS 2012
3 664 496
2 729 946
913 367 967
565 670
‐11 018 739
‐3 967 852
‐3 068 311
‐78 101
‐1 638 773
‐2 265 702
VERKSAMHETENS INTÄKTER Försäljningsintäkter Avgiftsintäkter Understöd och bidrag Övriga verksamhetsintäkter VERKSAMHETENS KOSTNADER Personalkostnader Köp av tjänster Material, förnödenheter och varor Understöd Övriga verksamhetskostnader AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR Grand Total BU 2013 3 507 590 2 984 790 BU 2014
3 388 394
2 870 054
312 000 210 800 ‐11 135 040 ‐4 433 814 ‐4 148 305 ‐88 966 ‐661 500 ‐1 802 455 314 540
203 800
‐11 053 530
‐4 442 489
‐4 139 658
‐91 462
‐793 500
‐1 586 421
‐5 000 ‐7 354 243
34
‐5 000
‐7 632 450 ‐7 670 136
CENTRALVALNÄMNDEN
Stadsjurist:
Anne Ekstrand
VERKSAMHETSOMRÅDE:
VERKSAMHETSIDÉ
Statlig och kommunala val
Europaparlementsval hålls söndagen 25.5.2014. Följande statliga val är riksdagsvalet som
hålls år 2015.
CENTRALVALNÄMNDEN VERKSAMHETENS INTÄKTER Försäljningsintäkter Understöd och bidrag VERKSAMHETENS KOSTNADER Personalkostnader Köp av tjänster Material, förnödenheter och varor Övriga verksamhetskostnader Grand Total BS 2012
56 289 56 289 ‐140 471 ‐126 360 ‐9 302 ‐798 ‐4 011 ‐84 182 35
BU 2013 BU 2014
30 000
30 000
‐55 000
‐55 000
‐25 000
REVISIONSNÄMNDEN
Ordförande:
Kaj Nyman
VERKSAMHETSOMRÅDE:
VERKSAMHETSIDÉ
Revision
Revisionsnämnden organiserar granskningen av stadens förvaltning och ekonomi. Nämnden
bedömer årligen i en utvärderingsberättelse huruvida man nått de mål för verksamheten och
ekonomin som fullmäktige satt upp.
Om kommunens balansräkning visar underskott som saknar täckning, skall revisionsnämnden
bedöma hur balanseringen av ekonomin utfallit under räkenskapsperioden samt den gällande
ekonomiplanens och åtgärdsprogrammets tillräcklighet.
FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN
I och med att staden Jakobstad fungerar som värdkommun har revisionsuppgifterna blivit
mera omfattande och resurskrävande. Inkommande år fungerar staden Jakobstad som
värdkommun femte året i följd.
REVISIONSNÄMNDEN VERKSAMHETENS INTÄKTER Försäljningsintäkter VERKSAMHETENS KOSTNADER Personalkostnader Köp av tjänster Övriga verksamhetskostnader Grand Total BS 2012
20 985
20 985
BU 2013 20 000 20 000 BU 2014
20 000
20 000
‐63 368 ‐18 582 ‐44 586 ‐200 ‐63 830
‐15 760
‐47 220
‐850
‐43 368 ‐43 830
‐44 526
‐14 717
‐29 770
‐38
‐23 541
36
MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE
SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT
Effektiv och ändamålsenlig organisation
Målsättning/ Mätare
Nämnden sammanträder
nödvändigt antal gånger
Nämnden besöker
förvaltningsenheter och bekantar
sig med deras verksamheter /
förvaltningsenheter presenterar
sina verksamheter för nämnden
OFR-revisorn avger rapporter
Samordning av funktioner inom
revisionen
Ambitionsnivå 2014
min - real - max
6 / 8 /10 möten per arbetsår
Sätt att förverkliga Ansvarig
Fastställt mötesschema
Ordförande
åtminstone 2 enheter /arbetsår
minst 5 rapporter / år
real två möten
max tre möten
med koncernledningen
min ett gemensamt
diskussionstillfälle med
samtliga
revisionsnämndsordföranden
inom samarbetsområdet
Skriftliga rapporter
Revisorn
Sammankalla till möten
Ordförande
Sammankalla till möten
Ordförande
37
Utvärdering (Bokslut)
SOCIAL OCH HÄLSOVÅRD (Stadens andel)
Social- och hälsovårdsverket (interna köptjänster) 2014
Här ingår anslag för den service som stadens socialnämnd tidigare upprätthöll samt den
service som köptes från MHSO. Dessutom ingår här de pensionsutgiftsbaserade
pensionspremierna som staden betalar för socialoch hälsovården. En jämförelse av
kostnader visar en nettoökning totalt med 1,3 milj. euro jämfört med anslagen i
budgeten för år 2013. Av denna ökning står socialoch hälsovårdsverket för 0,5 milj.
euro medan Vasa sjukvårdsdistrikt ökar med 0,8 milj. euro.
SOCIAL OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTER VERKSAMHETENS INTÄKTER Försäljningsintäkter Understöd och bidrag Övriga verksamhetsintäkter VERKSAMHETENS KOSTNADER Personalkostnader Köp av tjänster Material, förnödenheter och varor Understöd Övriga verksamhetskostnader Grand Total BS 2012
705 126
‐527
691 402
14 250
‐65 608 681
‐1 836 120
‐63 272 379
54
‐490 124
‐10 112
‐64 903 555
38
BU 2013 500 000 BU 2014
600 000
500 000 600 000
‐64 720 489 ‐1 320 000 ‐63 000 489 ‐66 131 426
‐1 500 000
‐64 231 426
‐400 000 ‐400 000
‐64 220 489 ‐65 531 426
39
MELLERSTA ÖSTERBOTTENS OCH JAKOBSTADSOMRÅDETS
RÄDDNINGSVERK
MOTIVERINGAR / RESULTATOMRÅDE: REGIONALA RÄDDNINGSVÄSENDET / JAKOBSTAD 2014
(2015 - 2016)
Den lagliga grunden för verksamheten utgörs av räddningslagen (1.7.2011) och en annan grund är
servicenivåbeslutet för åren 2010 - 2013.
Dessutom sköter räddningsverket utgående från brandstationen i Jakobstad om den lagstadgade
prehospitala akutsjukvården (skyldigheten att ordna sjuktransporter) som Vasa sjukvårdsdistrikt har
ansvar för att ordna, i den omfattning som samarbetsavtalet förutsätter.
Mål
Målet är
− att med hjälp av övervakning och säkerhetskommunikation förebygga olyckor, förbättra
kommuninvånarnas riskmedvetenhet och ge människor beredskap att agera rätt vid olyckor.
− att påverka person- och brandsäkerheten genom sakkunnigutlåtanden och tillsyn.
− att genom räddningsverksamheten minimera personskador och skador på egendom vid olyckor
som kräver räddningsinsatser.
− att vara beredd att skydda människoliv och egendom vid störningssituationer och undantagsförhållanden i samhället.
− att uppfylla åliggandena i samarbetsavtalet om prehospital akutsjukvård (avtalet om sjuktransport).
De viktigaste resultaten av verksamheten är olyckor som förhindrats, människor och egendom som
räddats samt den beredskap som områdets invånare har fått för att agera rätt vid olyckor.
BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015 - 2016
Driftsekonomin 2014:
Den beredskap för räddningsverksamhet som hör till Jakobstads kostnadsansvar upprätthålls delvis
med personal i huvudsyssla (Jakobstad) och delvis med personal i bisyssla (Larsmo). Kostnaderna för
myndighetsverksamhet och förvaltning grundar sig på invånarantalet och Jakobstads betalningsandel
inklusive Larsmo är ca 24,6 % (24,6 % ). Sjuktransporttjänster produceras i enlighet med samarbetsavtalet för sjukvårdsdistriktet enligt netto noll-principen.
Staden Jakobstad ansvarar direkt för kostnaderna för de brandstationer som staden äger och för
släckningsvattenförsörjningen.
Investeringsdel 2014:
Investeringsdelen innehållet anskaffning av inventarier till brandstationerna på staden Jakobstads och
Larsmo kommuns område i enlighet med räddningsnämndens förslag.
40
Plan 2015 - 2016
När det gäller räddningsverkets brandstationer i Jakobstad ska förmågan att uppfylla lagstadgade och
till beslut bundna åligganden bevaras åtminstone på nuvarande nivå. I investeringsdelen inkluderas de
inventarieanskaffningar som räddningsnämnden föreslagit.
Nyckeltal
− Vid behov ges sakkunnigutlåtande om alla ansökningar om byggnadslov.
− Tillsynen inriktas så att den förrättas i specialobjekt till 100 % och av bostadshusen granskas
årligen det antal som anges i tillsynsplanen.
− Sprängämnes- och kemikalietillsyn samt ibruktagnings- samt slutgranskningar utförs inom en
vecka efter begäran.
− Åtminstone 9 % av stadens befolkning ska få säkerhetsrådgivning.
− En släcknings- och räddningsenhet hålls i omedelbar beredskap och i övrigt bygger beredskapen
på manskap i bisyssla:
− Objekt i riskområde I nås i medeltal på mindre än 6 minuter, objekt i riskområde II nås i medeltal
på mindre än 10 minuter och objekt i riskområde III och IV i medeltal på mindre än 15 minuter.
Enskilda överskridningar av utryckningstiderna är under 7 %.
− Beredskap för prehospital akutsjukvård upprätthålls i den omfattning som samarbetsavtalet
förutsätter.
Vid allokeringen av kostnader iakttas samarbetsavtalet för det regionala räddningsväsendet, som
kommunerna gemensamt har godkänt.
MELLERSTA Ö:BOTTENS O J:STADSOMR. RÄDDNINGSVERKSAMHET VERKSAMHETENS INTÄKTER Försäljningsintäkter Övriga verksamhetsintäkter VERKSAMHETENS KOSTNADER Personalkostnader Köp av tjänster Material, förnödenheter och varor Övriga verksamhetskostnader AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR Grand Total BS 2012
304 569
285 467
19 102 ‐2 612 000
‐156 665
‐1 956 201
‐134 ‐499 000
‐107 868
‐2 415 299
41
BU 2013 387 748 387 748 BU 2014
384 762
384 762
‐2 619 488 ‐162 000 ‐2 083 824 ‐2 673 549
‐187 244
‐2 076 603
‐373 664 ‐161 000 ‐409 702
‐169 000
‐2 392 740 ‐2 457 787
BILDNINGSTJÄNSTER
Bildningsdirektör Jan Levander
o
o
o
o
o
o
o
o
o
o
o
Förvaltning
Förskoleundervisning, morgon- och eftermiddagsverksamhet,
grundläggande utbildning, gymnasieundervisning
Dagvård
Jakobstadsnejdens musikinstitut
Jakobstads svenska arbetarinstitut,
Jakobstads finskspråkiga arbetarinstitut
Ungdomsverksamhet
Bibliotek
Museiverksamhet
Allmän kulturverksamhet
Idrott
42
BILDNINGSNÄMNDEN
Bildningsdirektör: Jan Levander
VERKSAMHETSOMRÅDE:
Förvaltning
VERKSAMHETSIDÉ
Dagvårds- och utbildningsverket erbjuder sina kunder service i ärenden gällande dagvård och
utbildning.
Vår verksamhet är kundcentrerad, kvalitativ och tvåspråkig. Vi vill öka barnfamiljernas trivsel
och vår målsättning är att stöda en växelverkan mellan familjerna och staden i
fostringsfrågor. De övriga förvaltningarna inom bildningsnämnden finns nämnda i sina egna
förvaltningsområden.
FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN
Personalstyrkan är den samma som tidigare men fr.o.m. september 2013 arbetar båda
familjedagvårdsledarna deltid. Fortfarande är det utmanande att få hela bildningsnämndens
verksamhet koordinerad och effektiverad. Ledningsgrupp finns för hela bildningsnämndens
verksamhetsområde, en ledningsgrupp för den grundläggande utbildningen och en för
gymnasierna. I samband med pensionering kommer administrationens verksamhet att
utvärderas under 2014 och all kanslipersonals arbetsuppgifter gås igenom.
43
MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE
SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT
Effektiv och ändamålsenlig organisation
Målsättning/ Mätare
Ambitionsnivå 2014
Sätt att förverkliga Ansvarig
En fungerande, effektiv förvaltning
inom bildningssektorn,
ledningsgrupper
40
ledningsgruppsmöten
Bildningsdirektören
44
Utvärdering (Bokslut)
NYCKELTAL
Prestationer
Årsverken
Bokslut
-10
10,5
Bokslut
-11
10,5
Bokslut
-12
9,5
Budget
-13
9,0
Budget
-14
8,5
EP
-15
8,5
EP -16
8,5
Bildningsdirektör: Jan Levander
VERKSAMHETSOMRÅDE:
Förskoleundervisning, skolelevernas morgon- och
eftermiddagsverksamhet, grundläggande
utbildning, gymnasieutbildning
VERKSAMHETSIDÉ
Dagvårds- och utbildningsväsendet i Jakobstad är en tvåspråkig organisation, som befrämjar
principerna om livslångt lärande samt som genom fostran och utbildning ger de lärande
individerna beredskap och förutsättningar att klara av vardagen, arbetslivet samt fortsatta
studier i en snabbt föränderlig värld.
Genom den samverkan, tvåspråkighet, internationalisering och det samarbete som betonas i
verksamheten, garanterar vi kvalitativa tjänster och befrämjar en god livskvalitet samt stöder
individens möjligheter att växa till en trygg medlem av samhället.
45
FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN
All förskoleundervisning ordnas nu på skolorna. Utrymme för förskolan på Ruusulehto har
färdigställts och tagits i bruk.
Skolornas morgon - o eftermiddagsverksamhet
Verksamheten gäller eleverna i årskurs 1-2 samt alla elever överförda till
special¬undervisningen. Utbildningsväsendet ordnar morgonverksamheten på skolorna.
Eftermiddagsverksamheten ordnas förutom i egna grupper (Kyrkostrand-Jungmans, Lagmans
o Länsinummi) i huvudsak av församlingen 9 grupper och Folkhälsan 2 grupper. Dessa
erhåller stöd för verksamheten.
Grundläggande utbildning:
Den förberedande undervisningen för invandrare fortsätter. De barn som är asylsökande får
sin undervisning på finska och kvotflyktingarna undervisas på svenska. För närvarande har vi
en grupp förberedande undervisning igång på Itälä skola och en grupp på Etelänummi skola.
Språkbadsskolan har flyttat till Pursisalmi fastighet. I fastigheten finns även två
dagvårdsavdelningar. Ristikari fastigheten står för närvarande tom. Planeringen av hur
fastigheten skall användas i fortsättningen bör starta omedelbart.
De flesta av våra skolor ordnar klubbverksamhet. I år prövar vi även att använda Wau ry i
fråga om motionsklubbsverksamhet för lågstadiebarn i Jakobstad. Verksamheten stöds av
utbildningsstyrelsen.
Staden deltar fortsättningsvis i ett projekt för att utveckla romska barns grundläggande
utbildning. Projektet finansieras genom ett special statsunderstöd av utbildningsstyrelsen.
Staden deltar även i Kunnig-projektet för båda språkgrupperna. Projektet är ett
samarbetsprojekt mellan kommunerna i Norra Österbotten. Projektet går i korthet ut på att
kartlägga utbildningspersonalens pedagogiska kompetens och uppgöra en individuell
utvecklingsplan. Fortbildningen ordnas sedan i egen regi eller som köptjänster.
Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland finansierar projektet.
Samarbetsprojektet mellan kommunerna i Norra Österbotten för att utarbeta kvalitetskriterier
inom den grundläggande utbildningen fortsätter.
Gymnasieutbildningen
Pietarsaaren lukio har flyttat till Jakobstads gymnasium. I gymnasiefastigheten verkar sålunda
två skilda skolor under samma tak läsåret 2013-14.
I Finland planeras studentskrivningarna att genomföras elektroniskt fr.o.m. våren 2016.
Förberedelserna och planerningen inför denna utmaning startar under hösten.
46
MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE
KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN
Tillgång och kvalitet på service
Målsättning/Mätare
Ambitionsnivå 2014
Sätt att förverkliga Ansvarig
1. Ekonomiska resurser, timresurs
Jämförelse regionalt
Skoldirektörerna
2. Undervisningsgruppernas storlek
Åtgärder, skolvis utredning och
utvärdering hur verksamheten
framskrider.
Skolvis utredning, rektorn
1.Profilering av
gymnasieutbildningen och
marknadsföring
Möjligheter att utveckla
verksamheten i framtiden.
Skolvis redovisning, rektorn,
skoldirektören
2.Utvecklande av IT-pedagogiken
Åtgärder, skolvis utredning och
utvärdering hur verksamheten
framskrider
Skolvis utredning, rektorn,
skoldirektör
Kvalitetskriterier inom den
grundläggande utbildning;
Gymnasieutbildningen;
47
Utvärdering (Bokslut)
NYCKELTAL
Prestationer
Elever inom
förskolundervisningen
- svenskspråkiga
- finskspråkiga
Elever inom den
grundläggande
utbildningen
- svenskspråkiga
- finskspråkiga
Morgon- och
eftermiddagsverksamhet
- svenskspråkiga
- finskspråkiga
Gymnasieutbildning
- Jakobstads
gymnasium
- Pietarsaaren lukio
Årsverken
Bokslut
-10
Bokslut
-11
Bokslut
-12
Budget
-13
Budget
-14
EP
-15
EP
-16
145
77
126
90
177
71
156
81
143
82
144
70
135
70
1283
862
1296
812
1258
780
1272
770
1303
756
1305
750
1315
745
155
61
190
60
184
62
190
65
214
66
210
65
190
65
332
141
280
318
126
280
281
113
282
274
116
274
264
111
268
265
110
265
265
110
265
Dagvårdschef:
Tom Enbacka
VERKSAMHETSOMRÅDE:
VERKSAMHETSIDÉ
Dagvård
Dagvården strävar till att bli en viktig del i arbetet med att utveckla staden Jakobstad, genom
att barnfamiljerna erbjuds en mångsidig och kvalitetsmässigt högtstående dagvård.
Detta uppnås genom:
- att i dagvården bidra till att barnen i Jakobstad får en meningsfull barndom och en god start
i livet genom att väva samman lek, inlärning och omvårdnad till en fungerande helhet
- att i mån av möjlighet uppfylla de önskemål son föräldrarna ställer
- att erbjuda personalen goda arbetsförhållanden och möjligheter till fortbildning
Vi arbetar mångprofessionellt tillsammans med barnen och familjen för att nå välbefinnande.
FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN
Dagvården har något fler barn ht 2013 än ht 2014. Permo daghem har fått en finskspråkig
småbarnsavdelning efter Ruusulehtos förskola flyttat bort ht 2013. Det öppna daghemmet har
flyttat tillbaka till Tomtebo daghem. I Viktoria daghem startade ht 2013 en svenskspråkig
heldagsavdelning medan språkbadsavdelningen finns i upphyrda utrymmen på Storgatan 5.
Planeringen av dagvårdens flytt till sk BI-fastigheten bör under året avancera så pass att en
förplanering sker, eftersom utrymmessituationen är ohållbar.
De förändringar inom dagvården och hemvårdsstödet som statsmakten aviserat samt
konsekvenserna av dessa är i detta skede svåra att bedöma.
En översyn av dagvårdens dataprogram görs. Samtidigt utarbetas en plan för IT-utvecklingen
inom dagvården och utrustningen kompletteras.
48
MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE
KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN
Tillgång och kvalitet på service
Målsättning/Mätare
Ambitionsnivå 2014
Sätt att förverkliga Ansvarig
Kvalitetskriterier för dagvården
utarbetas i samråd med
grannkommunerna
Kriterierna fastslås under år
2014.
Arbetsgrupper
Dagvårdschefen
Utvärdering (Bokslut)
Invånarnas delaktighet, trivsel och trygghet
Målsättning/Mätare
Ambitionsnivå 2014
Sätt att förverkliga Ansvarig
Dagvårdsplats beviljas enligt
önskemål och inom lagstadgade
tider
100%
Statistik
Dagvårdschefen
Förmännen
Ambitionsnivå 2014
min - real - max
5 st - 9 st - 12 st.
Sätt att förverkliga Ansvarig
Utvärdering (Bokslut)
PERSONALEN
Lyckad personalrekrytering
Målsättning/Mätare
Antalet tidsbundna avtal minskas
Bildningsnämnden,
dagvårdschefen
49
Utvärdering (Bokslut)
SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT
Effektiv och ändamålsenlig organisation
Målsättning/ Mätare
Ambitionsnivå 2014
Sätt att förverkliga Ansvarig
Dagvårdens dataprogram förnyas
och kompletteras
Programmet byts.
Dagvårdschefen
Målsättning/ Mätare
Ambitionsnivå 2014
Användningsgrad på daghemmen
80 %
Sätt att förverkliga
Ansvarig
Förbättrad uppföljning av
närvarostatistik
Dagvårdchefen
Förmännen
Utvärdering (Bokslut)
RESURSER OCH EKONOMI
Ökning av produktivitet
50
Utvärdering (Bokslut)
NYCKELTAL
Prestationer
vårddagar, daghem
vårddagar, familjedgv
Ntopris/heldag, dgh
Ntopris/heldag, fdv
0-6 åringar
31.12/30.6
0-6 åringar i dagv.%
Barn/heldag 31.12
daghem
Barn/heldag 31.12
familjedagvård
Barn/heldag 31.12
gruppfamiljedaghem
Årsverken
Bokslut
-10
Bokslut
-11
Bokslut
-12
Budget
-13
Budget
-14
EP
-15
98 000
23 400
56,00
54,00
1526
107300
25 400
54,00
56,00
1294
109000
23500
60
64
103000
22000
55
56
1491
52
52
54
645
688
94
103500
22000
111000
15000
111500
15000
1479
1479
1479
55
58
59
714
700
714
59
755
101
88
90
88
80
75
65
58
53
50
53
20
20
180
190
185
180
177
176
176
51
EP -16
765
Rektor:
Bo-Anders Sandström
VERKSAMHETSOMRÅDE:
VERKSAMHETSIDÉ
Jakobstadsnejdens musikinstitut
Musikinstitutets grundutbildning skall:
- ge grundutbildning i musik på likartade grunder till nejdens barn och ungdomar
- ge färdighet för yrkesinriktade studier i musik men även sträva till att fostra medvetna
musikkonsumenter och hobbymusiker
- samarbeta med daghem, grundskolor samt stadens och medlemskommunernas övriga
kulturinstitutioner och föreningar
- upprätthålla kontakter till nationella och internationella musik- och kulturorganisationer.
FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN
Barnkonstskolan Balatako, som administrativt ligger under musikinstitutet, växer år för år och
vi kommer att behöva mera utrymmen. Balatako verkstadens användningskapacitet
överskreds redan hösten -13 med 115 elever och det löstes genom tilläggsutrymmen i
Yrkeshögskolan Novias föreläsningssal i Allegro.
Barnkonstskolan har en given plats i Campus Allegro som en del av den visuella konstens
utbildning på tre nivåer. Arbetet med att bygga Konsthuset, en motsvarighet till Musikhuset,
kommer att intensifieras under 2014. Då kan vi på bästa sätt få synergieffekter med
gemensamma utrymmen, materialanskaffningar och personal.
Enligt planerna kommer det att så småningom finnas ca 350 svenska och finska barn
inskrivna i konstskolan. Det betyder att arbetet med en utökad finansiering måste påbörjas
under 2014. Undervisnings- och kulturministeriet vill främja barns och ungas likvärdiga
möjligheter att delta i och skapa kultur bl.a. genom att sätta upp mål för ett
barnkulturpolitiskt program.
Målet med utvecklingsprogrammet för 2013-2017 stöder de planer vi har med Balatako och
det ger möjligheter till finasiering via ministeriets olika stödsystem.Konstruktiva diskussioner
har förts med sekreterare Iina Berden från UKM som på ort och ställe bekantat sej med vår
verksamhet.
Musikinstitutet har ända sedan starten 1974 haft en egen rektor och kanslist. Verksamheten
har växt genom åren och arbetsuppgifter kommit till. Idag är rektorn vid Jakobstadsnejdens
musikinstitut ledare för c. 660 barn inom musik och bildkonst, 45 lärare och Jakobstads
Sinfonietta. Situationen börjar bli ohållbar och en tilläggsresurs till adminstrationen är ett
måste. Arbetet med en långsiktig lösning för institutets administration kommer att ha en hög
prioritet under 2014.
Musikinstitutet fyller 40 år läsåret 2014-2015 och kommer att uppmärksamma händelsen
med olika tillställningar.
Huvudfesten, som ordnas våren 2015, blir en musikal med inbjudna gäster och historik.
Historiken sammanställs av Kaj Ahlsved medan musikalen ännu söker upphovsman.
52
MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE
KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN
Tillgång och kvalitet på service
Målsättning/Mätare
Ambitionsnivå 2014
Sätt att förverkliga Ansvarig
Nöjda elever, bra kvalitet på
undervisningen samt en medveten
satsning på gruppspel och
gruppdynamik.
Att få allt flere elever att ingå i
ensembler och utvecklas både
individuellt och som deltagare i
grupp.
Enkätundersökning som mäter
hur nöjda elever vi har samt
vilka önskemål de har.
Fortsatta satsningar på
fortbildning och
projektundervisning. Rektor
ansvarar
Utvärdering (Bokslut)
Invånarnas delaktighet, trivsel och trygghet
Målsättning/Mätare
Ambitionsnivå 2014
Sätt att förverkliga Ansvarig
Ordna konserter som berikar
kulturlivet i Jakobstad med omnejd.
Ca 50 konserter varav minst 10
utlokaliseras till
medlemskommunerna.
Konserternas ordnas både i
konsertsalar och skolor,
daghem och pensionärshem.
Målet är att vi också ska synas
och höras i en vardaglig miljö.
Hög teknisk utrustningsnivå i
Allegro samt kreativa och
kunniga lärare.
Rektor planerar tillsammans
med personalen konserter
terminsvis. Rektor betonar
nödvändigheten med
verksamhetens sociala roll.
53
Utvärdering (Bokslut)
Förbättrad regional konkurrenskraft
Målsättning/Mätare
Ambitionsnivå 2014
Sätt att förverkliga Ansvarig
Hög teknisk utrustningsnivå i
Allegro samt kreativa och kunniga
lärare.
Att mera aktivt utnyttja den
teknik som finns i Musikhuset
genom kreativa projekt.
Ordna egna skolningstillfällen.
Planera tillsammans med
personalen projektveckor med
målet att gå in i
bandningsstudion, samarbeta
med bildkonsten och delta i
workshops
Utvärdering (Bokslut)
SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT
Smidig beslutsprocess
Målsättning/ Mätare
Ambitionsnivå 2014
Sätt att förverkliga Ansvarig
Lärarna och olika arbetsgrupper
kommer med initiativ och idéer till
lärarmöten och rektor. Vid behov
förs ärendena till ledningen eller
direktionen.
Aktiva och kreativa lärare som
initierar projekt.
Vid behov aktiverar rektor
kollegierna eller tillsatta
arbetsgrupper och kommer
med inputs.
Kollegierna/arbetsgrupper
möts spontant men mera
aktivt vid förestående projekt.
Målsättning/ Mätare
Ambitionsnivå 2014
Totalantalet timmar hålls kring
377-390 h/vecka. Små
justeringar/höjningar på
terminsavgifter.
Att hålla budgeten.
Sätt att förverkliga
Ansvarig
Rektor planerar
resursanvändningen och tar
ansvaret tillsammans med
institutets direktion
Utvärdering (Bokslut)
RESURSER OCH EKONOMI
Balanserad ekonomi
54
Utvärdering (Bokslut)
NYCKELTAL
Prestationer
timmar/år 13.436
instrument elever/år
musiklekskola och
förberedelse elever/år
ensemble elever/år
Årsverken
Bokslut
-10
13404
350
101
Bokslut
-11
13365
340
79
Bokslut
-12
13405
325
146
Budget
-13
13359
329
153
21,62
23,02
150
22,32
112
22,71
Budget
-14
EP
-15
EP -16
Rektor:
Marie-Louise Björndahl
VERKSAMHETSOMRÅDE:
VERKSAMHETSIDÉ
Jakobstads svenska arbetarinstitut
Institutet ska skapa miljöer för inlärning och därigenom bidra till att utveckla kursdeltagarnas
allmänbildning, kulturnivå, individuella ansvar och välbefinnande. Institutet verkar för en
meningsfull och aktiv fritid för olika målgrupper. Den del av institutets verksamhet som
omfattar konst (bildkonst, musik, dans mm) strävar till att utveckla deltagarnas intresse och
smak samt ge upplevelser. I de olika kunskapsämnena (språk, naturvetenskap,
samhällsvetenskap mm) strävar institutet till att höja deltagarnas kunskapsnivå. Inom
motionsgymnastiken sätts tyngdpunkten på att förbättra och bibehålla deltagarnas hälsa.
Institutet har verksamhet också i Larsmo.
FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN
Förändringar diskuteras fortsättningsvis på statligt håll gällande finansieringen av den fria
bildningen. För tillfället erhålls statsandel på basen av antalet genomförda lektioner.
Kopplingen till befolkningstätheten (vilket i hög grad gynnat Jakobstad) har slopats, men ännu
en tid framöver får de institut som låg i gruppen med högst enhetspris (bl.a. Jakobstad) en
kompensation. När denna småningom faller bort, minskar statsandelen avsevärt. Ett alternativ
som diskuterats är att den fria bildningens finansiering skulle ingå i en stor kommunal pott
utan statlig styrning. Fältets egen åsikt är att den nuvarande modellen med koppling till
lektionsantal bör bibehållas.
Personalsituationen på institutet är fortsättningsvis ytterst svår. Både textillärar- och
språklärartjänsterna hålls tills vidare obesatta. Undervisningen i både textilämnen och språk
sköts med timlärare, men den ämnesmässiga utvecklingen lider. Arbetsbördan på kansliet är
många gånger också övermäktig för endast två personer (rektor, kanslist) utan heltidslärares
arbetsinsats.
Kanslierna för Jakobstads svenska arbetarinstitut, Jakobstads finska arbetarinstitut och
kulturbyrån samlokaliseras under 2014.
55
MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE
KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN
Tillgång och kvalitet på service
Målsättning/Mätare
Ambitionsnivå 2014
Sätt att förverkliga Ansvarig
Att kunna betjäna 4.000
kursdeltagare
4.000
statistik
rektor, kanslist
Nöjda kursdeltagare
Mycket bra
kursutvärdering
rektor
Sätt att förverkliga Ansvarig
Synlighet i media
Ambitionsnivå 2014
min - real - max
4 - 6 - 8 ggr
Publika evenemang
4 - 6 - 8 ggr
statistik
rektor
Målsättning/ Mätare
Ambitionsnivå 2014
Att inom ramen för budgeten
kunna genomföra 9.000 lektioner
9.000
Sätt att förverkliga
Ansvarig
statistik
rektor
Utvärdering (Bokslut)
Positiv image
Målsättning/Mätare
Utvärdering (Bokslut)
statistik
rektor
RESURSER OCH EKONOMI
Balanserad ekonomi
56
Utvärdering (Bokslut)
NYCKELTAL
Prestationer
Bokslut
-10
Bokslut
-11
Bokslut
-12
Budget
-13
Budget
-14
EP
-15
EP -16
Lektionsantal
Deltagarantal,
brutto
Deltagarantal,
netto
Deltagare/
invånare i %
(inkl. Larsmo)
Deltagare/
invånare i %
(endast svenskspråkiga i
Jakobstad
Totala utgifter,
€
Totala
inkomster, €
Netto
Statsandel
Årsverken
8.034
5.531
7.785
5.824
8.238
5.656
7.250
4.000
9.000
4.000
9.000
4.000
9.000
4.000
3.081
3.293
3.195
2.000
2.000
2.000
2.000
35,7
36,6
35,4
22
22
22
22
50,0
52,9
51,37
37
37
37
37
-592.685
-625207
-644.250
-643.641
130.009
151.101
144.096
-106.000
-464.676
374.183
4/14
-474.106
370.781
9,27
-500.154
351.610
10,62
-537.641
320.000
10
300.000
10
300.000
10
300.000
10
Motiveringar
Den preliminärt prognostiserade ökningen i lektionsantal (och därmed kostnader) beror på
Integrationsutbildningen för invandrare "Språkskolan".
57
Rektor:
Päivi Rosnell
VERKSAMHETSOMRÅDE:
VERKSAMHETSIDÉ
Jakobstads finskspråkiga arbetarinstitut
Arbetarinstitutet är en läroinrättning som i första hand ordnar allmänbildande
vuxenutbildning. Institutets uppgift är att stärka samhällshelheten, ett aktivt medborgarskap
och förutsättningarna för livslångt lärande. För att förverkliga det här strävar institutet till att
tillgodose de föränderliga utbildningsbehoven genom att ordna kursverksamhet bl.a. inom
följande delområden: konst- och färdighetsämnen, språk, datateknik, huslig ekonomi, dans
och motion. Dessutom svarar institutet på de utmaningar som förändringarna i samhället
ställer genom att erbjuda kortare studiehelheter och föreläsningstillfällen kring olika teman.
Lagen om fritt bildningsarbete reformerades och trädde i kraft 1.1.2010. Syftet och målen
med lagen definieras i den första paragrafen: ”Det fria bildningsarbetet syftar till att utifrån
principen om livslångt lärande anordna utbildning som stöder sammanhållningen och
jämlikheten i samhället samt ett aktivt medborgarskap.
Målet för undervisningen inom det fria bildningsarbetet är att främja individers mångsidiga
utveckling, välmående och välfärd och att främja demokrati, pluralism, hållbar utveckling,
kulturell mångfald och internationalism. Det fria bildningsarbetet kännetecknas av studier
efter eget val, samhörighet och delaktighet."
FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN
Finansieringsmodellen för det fria bildningsarbetet har reformerats från och med år 2012. För
närvarande bereds linjedragningarna för utveckling av finansieringen för fritt bildningsarbete
samt kvalitetsutveckling på så sätt att förändringarna skulle kunna träda i kraft år 2016. För
närvarande betalas statsbidrag utgående från antalet timmar som hållits.
Institutets verksamhet borde i högre grad än tidigare ses som en förebyggande basservice,
med vars hjälp man sköter om stadsbornas fysiska och psykiska välmående. Samtidigt
förebygger man utslagning genom att erbjuda möjligheter att skapa sociala nätverk. Institutet
har alltid fungerat som en viktig mötesplats för finskspråkiga och för nyinflyttade stadsbor.
Nuförtiden spelar institutet en allt viktigare roll i processen med att integrera invandrare och
asylsökande. En ny språkskola för invandrare inledde sin verksamhet hösten 2013 och
förverkligas i samarbete med de finskspråkiga och svenskspråkiga arbetarinstituten. Två
finskspråkiga grupper och en svenskspråkig grupp grundades i språkskolan.
Från och med april 2012 har uppgiften som t.f. rektor skötts av institutets tidigare rektor
Pentti Silvennoinen. Hösten 2013 tillträdde Päivi Rosnell som heltidsanställd rektor vid
institutet.
Kanslierna för Jakobstads svenska arbetarinstitut, Jakobstads finska arbetarinstitut och
kulturbyrån samlokaliseras under 2014.
58
MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE
KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN
Tillgång och kvalitet på service
Målsättning/Mätare
Ambitionsnivå 2014
Sätt att förverkliga Ansvarig
Att kunna betjäna 2 600
kursdeltagare
2 600
statistik
rektor, kanslist
Nöjda kursdeltagare
god
kursutvärdering
rektor
Ambitionsnivå 2014
min - real - max
4 / 6 / 8 ggr om året
4 / 6 / 8 ggr om året
Sätt att förverkliga Ansvarig
Utvärdering (Bokslut)
Positiv image
Målsättning/Mätare
Synlighet i media
Offentliga tillställningar
Utvärdering (Bokslut)
statistik / rektor
statistik / rektor
SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT
Effektiv och ändamålsenlig organisation
Målsättning/ Mätare
Ambitionsnivå 2014
Sätt att förverkliga Ansvarig
Produktivitet - nya sätt att producera
tjänster
-försäljningstjänster
-språkutbildning
-handarbetsskola
-utbildning inom data- och
kommunikationsteknik
Nya sätt att producera
rektor
59
Utvärdering (Bokslut)
RESURSER OCH EKONOMI
Balanserad ekonomi
Målsättning/ Mätare
Ambitionsnivå 2014
Att ordna 5050
undervisningstimmar inom ramen
för budgeten
5050
Sätt att förverkliga
Ansvarig
statistik
rektor
60
Utvärdering (Bokslut)
NYCKELTAL
Prestationer
Bokslut
-10
Bokslut
-11
Bokslut
-12
Budget
-13
Budget
-14
EP
-15
EP -16
Lektioner
Bruttostuderande
Nettostuderande
4708
2745
1399
4998
2666
1345
4916
2917
1374
5050
2800
1420
5020
2700
1400
5050
2800
Deltagare/den
finskspråkiga
befolkningen, %
Verksamhetsutgifter
Inkomster
Netto
Statsandel
Årsverken
33,5
33
38,5
33,5
33,5
5050
2800
142011
420
438989
69913
369076
201591
10
467071
73801
420577
204388
10
475153
74431
400722
197146
9,07
505981
85000
421011
204388
10
491500
84970
197146
197146
7,45
505981
84970
260677
260677
8,63
532718
86000
260677
260677
8,63
Motiveringar
Den nystartade språkskolan för invandrare ökar på antalet undervisningstimmar. Även övriga
nya sätt att öka produktiviteten planeras, såsom utvidgandet av försäljnings- och
handarbetsutbildningen.
61
Ungdomssekreterare: Tiina Höylä-Männistö
VERKSAMHETSOMRÅDE:
VERKSAMHETSIDÉ
Ungdomsarbete
Ungdomsväsendet i Jakobstad är en tvåspråkig organisation inom staden, som upprätthåller
ett fungerande ungdomsutrymme och skapar förutsättningar för ordnandet av ungdomsverksamhet. Ungdomsväsendet ordnar verksamhet förutom i ungdomsutrymmet även i
skolorna. I all verksamhet betonas samarbete, jämlikhet, trygghet, uppfostran,
internationalism och drogfrihet. Syftet med verksamheten är att hjälpa ungdomarna utveckla
sina sociala färdigheter och växa upp till självständiga individer.
FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN
Ungdomsväsendet är underställt bildningsväsendet och samarbetar med andra enheter inom
bildningsväsendet. Ungdomsväsendet har verksamhet på ungdomsgården Tobaksmagasinet
och dessutom på högstadierna Etelänummi och Oxhamns skola samt Resursskolan.
På högstadierna organiserar ungdomsledarna rastverksamhet och deltar vid behov i skolans
egen verksamhet. I Fix-klassen på Oxhamns skola arbetar en ungdomsledare.
Specialungdomsledarens arbetsinsats är bunden till Resursskolan.
Under sommaren ordnas lägerverksamhet med olika teman för lågstadiernas elever.
Ungdomarnas egen påverkningskanal, ungdomsfullmäktige, börjar sin femte period år 2014.
De ungas delaktighet beaktas också i fortsättningen vid ABC, även om projektet "ABC möter
ungdomar" tar slut 2013.
Ungdomsväsendet i Jakobstad är också aktivt när det gäller IT-tjänster för unga. Medlemskapet i ungdomsportalen Decibel.fi ger ungdomarna i Jakobstad möjlighet att använda sig av
de tjänster som ungdomsinfopunkten erbjuder, så som ungdomslagen förutsätter.
Jakobstadsungdomarna har också tillgång till Initiativkanalen.
Internationalismen beaktas på så sätt att man erbjuder unga möjlighet att delta i
ungdomsutbyte runtom i Europa. Födelsedagskalaspaketen är möjliga för lågstadieskolornas
elever också under år 2014.
Verksamheten utvärderas under 2014.
62
MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE
KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN
Invånarnas delaktighet, trivsel och trygghet
Målsättning/Mätare
Genom att öka ungdomarnas
delaktighet förbättras ungdomarnas möjligheter att påverka
Ambitionsnivå 2014
min - real - max
Under året ges ungdomarna
1/2/4 olika tillfällen att delta
i beredningen av beslut som
rör unga
Sätt att förverkliga
Ansvarig
Diskussionstillfälle
Projekt för ungdomarnas
delaktighet
Ungdomsfullmäktige
Ungdomssekreteraren
Utvärdering (Bokslut)
Ambitionsnivå 2014
min - real - max
Målsättning: att söka
finansiering för 2/3/4
projekt under året
Sätt att förverkliga
Ansvarig
Ungdomssekreteraren och
ungdomsledarna
Utvärdering (Bokslut)
RESURSER OCH EKONOMI
Balanserad ekonomi
Målsättning/ Mätare
Ungdomsväsendets ekonomi
balanseras genom anskaffning
av tilläggsresurser via olika
projekt/projektfinansieringar.
63
NYCKELTAL
Prestationer
Gruppstorlek/ledd
klubb/Tobaksmagasin
Besökarantal/mätningsvecka/Tobaksm.
Årsverken
BS
-10
7
BS
-11
8
BS
-12
8
Budget
-13
10
Budget
-14
10
EP
-15
10
EP -16
1040
936
1119
900
900
900
900
8,6
9,2
9
10
9,5
9,5
9,5
10
Biblioteksdirektör: Leif Storbjörk
VERKSAMHETSOMRÅDE:
Biblioteksverksamhet (Biblioteks- och
informationstjänster)
VERKSAMHETSIDÉ
Stadsbiblioteket skall som ett modernt allmänt bibliotek i informationssamhället verka så att
de fysiska och de virtuella tjänsterna stöder och förstärker varandra. Den traditionella kulturoch bildningsuppgiften kombineras med en mångsidig informationsförmedlings- och
rådgivningsfunktion. Till verksamhetsförutsättningarna hör en bibliotekslag och förordning.
Visionen är följande: Biblioteket i centrum. Stadens bästa informationskanal, där kunden är
kung, kunskapen demokratisk och läsningen fri. Vårt stadsbibliotek skall av de allmänna
biblioteken i Finland vara bland de bättre, och vad gäller de tvåspråkiga, vara bland de bästa.
FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN
Utvecklingsfasen med web 2.0 lösningar och kundvänliga biblioteksprodukter pågår. Till det
nuvarande biblioteksprogrammet har lagts ett förnyat gränssnitt mot kunderna, en webbplats
med ökad interaktivitet som svarar mot kundernas behov. Samlingarna blir synligare och
lättare att söka i. En förutsättning för detta är att anskaffat material fortsättningsvis indexeras
och beskrivs på bästa möjliga sätt. Självbetjäningsfunktionerna utökas. Samtidigt pågår en
process med att se över hyllbestånd och lagerhållning. Mera utrymme skapas för
programverksamhet och sammankomster på biblioteket.
Våra närmaste samarbetspartner utanför staden är de närmaste grannkommunernas bibliotek
som alla hör till Fredrikanätverket (www.fredrika.net). Om det blir aktuellt att ytterligare
förtäta detta samarbete så är det en utveckling som stadsbiblioteket gärna bejakar, eftersom
Stadsbiblioteket i Jakobstad redan har en mycket aktiv roll i detta samarbete.
Stadsbiblioteket är en naturlig startplats för invandrares integration i samhället.
Det lokala samarbetet skola och bibliotek, det sociala bibliotekets verksamhet, och inte minst
det regionala bibliotekssamarbetet förutsätter ett nät av fungerande transporter. Det skulle
vara på sin plats med sektoröverskridande lösningar för logistiken.
För samarbetet skola och bibliotek söks nya former. En av stadsbiblioteket initierad behövlig
resursförstärkning i form av en pedagogisk informatiker, eller motsvarande, efterlyses
fortfarande.
Den verkligt stora utmaningen de närmaste åren för Stadsbiblioteket i Jakobstad, och för de
allmänna kommunala biblioteken i Finland överlag, är att kunna ge sina användare tillgång till
innehåll som publiceras som e-material. En annan stor utmaning i anslutning till detta är att
personalen måste ges möjlighet att utbilda sig i användningen av den tekniska utrustning
som brukas för distribution och användning av e-material.
64
MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE
KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN
Tillgång och kvalitet på service
Målsättning/Mätare
Tillgänglighet till bibliotekets
utrymmen och tillgång till
bibliotekets samlingar såväl det
fysiska materialet som e-material.
Tillgång till sökverktyg och
databaser.
.
Ambitionsnivå 2014
min - real - max
Många biblioteksbesök, såväl
fysiska som över nätet.
Bra utlåning.
Tillräcklig anskaffning.
min: enligt
Kvalitetsrekommendation
real: klara jämförelse
Landskapet Österbotten
max: bland landets bästa.
Sätt att förverkliga Ansvarig
Utvärdering (Bokslut)
Kundvänliga regelbundna och
fasta öppettider.
Fortlöpande anskaffning.
Tillräckligt med personal som
ger fullgod service.
Biblioteksdirektören ansvarar
Invånarnas delaktighet, trivsel och trygghet
Målsättning/Mätare
Ambitionsnivå 2014
Sätt att förverkliga Ansvarig
Ett fungerande bibliotekshus, en
samlingsplats för alla grupper i
samhället.
Att i samråd med
fastighetsansvariga hålla
bibliotekshuset i prima skick.
Kontakt, rapportering och
uppföljning.
Program, föreläsningar och
utställningsverksamhet.
Att fortsätta med redan
etablerade verksamhetsformer
och förnya enligt behov.
Bibliotekets webbplats visar
aktuell information.
Kunddatorer,
utskriftsmöjligheter.
Informations- och
rådgivningsfunktioner i
biblioteket.
Föfattarbesök,temadagar,
evenemang, utställningar.
Samhällsinformation och
demokrati. Delaktighet i samhället.
Att informera om aktuella
samhällsfrågor.
Biblioteket får positiv respons
i nyhetsförmedlingen, även
65
Utvärdering (Bokslut)
landsomfattande
Biblioteksdirektören
ansvarar
SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT
Förverkligandet av servicestrategin
Målsättning/ Mätare
Ambitionsnivå 2014
Sätt att förverkliga Ansvarig
Inom begreppet biblioteks- och
informationstjänster produceras
volymtjänster som utlåning i
storleksordningen 350000 lån/år
och biblioteksbesök (fysiska +
webben) i storleksordningen
350000 besök/år. Svarstjänst,
informationsarbete, rådgivning och
vägledning i
informationssökningsprocesser
tillika med läsfrämjande
verksamhet representerar den
kvalitativa personliga service som
ges.
stabila volymsiffor
Biblioteket ges resurser och
personalen ges de verktyg
som behövs för att förverkliga
målsättningarna.
vidareutveckling av bibliotekets
specialkunnande och
specialservice.
Utvärdering (Bokslut)
Viss grad av självbetjäning
Ansvariga:
Kultursektionen
Biblioteksdirektören
Effektiv och ändamålsenlig organisation
Målsättning/ Mätare
Biblioteken arbetar aktivt i nätverk.
Man går idag mot större enheter
både vad gäller
administrationsfrågor och
Ambitionsnivå 2014
min - real - max
min: Det finns möjlighet att ge
service både på svenska och
finska
real: God service ges i regel
Sätt att förverkliga Ansvarig
Rekrytering av välutbildad
personal.
Fungerande ändamålsenlig
organisation.
66
Utvärdering (Bokslut)
innehållet i de tjänstepaket som vi
erbjuder våra kunder. För att ordna
med svenskspråkiga
bibliotekstjänster i Finland krävs
därtill ofta speciallösningar.
alltid på såväl svenska som
finska och i viss utsträckning
även på engelska.
max: Utmärkt service kan ges
på svenska , finska och
engelska
Stadsbiblioteket medverkar
aktivt i olika
biblioteksnätverk.
Målsättning/ Mätare
Ambitionsnivå 2014
För en blygsam del av kommunens
driftskostnader tillhandahåller
stadens biblioteksväsende en
basservice som uppfyller lagens
krav på de biblioteks- och
informationstjänster som
kommunen skall ordna.
Stadsbiblioteket medverkar i
olika utvecklingsprojekt med
extern finansiering.
Sätt att förverkliga
Ansvarig
Man strävar efter att max
förverkligas
Biblioteksdirektören ansvarar
RESURSER OCH EKONOMI
Balanserad ekonomi
Ansvariga:
Kultursektionen
Biblioteksdirektören.
Även andra förvaltningsenheter
inom staden drar direkt nytta av att
kunna använda bibliotekets service.
Även andra aktörer inom staden
och i regionen drar nytta av
bibliotekets serviceutbud.
67
Utvärdering (Bokslut)
NYCKELTAL
Prestationer
Bokslut
-10
Bokslut
-11
Bokslut
-12
Budget
-13
Budget
-14
EP
-15
EP -16
Utlåning
Låntagare under året
(aktiva lånekort)
Fysiska besök
Besök över nätet
330801
8313
335801
8249
335407
8161
370000
9500
360000
9500
370000
9500
370000
9500
180650
62898
177497
84806
176184
106679
240000
140000
230000
160000
240000
180000
240000
180000
3000
3500
4000
4000
17,5
17
17
17
Antal deltagare vid
ordnade evenemang
och
användarutbildningar
(nytt nyckeltal)
Årsverken
18,2
18,7
18,2
Motiveringar
Grunden för definiering av den allmänna nivån på serviceproduktionen kommer från:
Kvalitetsrekommendation för de allmänna biblioteken. Undervisnings- och kulturministeriets
publikationer 2011:7 ISBN 978-952-263-001-8.
Servicenivån även definierad enligt KP = Kirjastopoliittinen ohjelma ISBN 952-442-202-6. I
övriga fall har använts statistikjämförelser från den landsomfattande statistikdatabasen
(http://tilastot.kirjastot.fi).
I den normala driften beräknas automationen och andra utvecklingsprocesser på biblioteket
under perioden fram till 2016 ge möjligheter till effektivering och ny serviceutveckling
utifrån det lagstadgade uppdraget. Det tar dock tid att införa olika typer av
självbetjäningsrutiner, i synnerhet i biblioteksbranschen som varit och är mycket betjänande
och ytterst kundvänlig till sin natur.
17,5 årsverken som maxgräns , enligt beslut i Personalsektionen i september 2012 har
redan visat sig vara i minsta laget för att kontinuerligt kunna upprätthålla biblioteksservicen
utan avbrott och störningar i serviceutbudet. Dessutom borde Stadsbiblioteket i Jakobststad
som stadsbibliotek i centrum kunna hålla hela biblioteket (och inte bara läsesalen ) öppet
vardagar redan från kl 10.00 och inte först från 11.00 som nu är fallet. Detta skulle även
ytterligare underlätta för alla rörelsehindrade att den bäst anpassade huvudingången på
Runebergsgatan 12 är enkelt tillgänglig under öppettiderna.
Övrigt: Tvåspråkigheten och mångspråkigheten är satt i system på stadsbiblioteket. Det
kostar en hel del i lagerhållning och "dubbla" anskaffningar när många titlar måste skaffas
identiskt lika både på svenska och på finska. I Jakobstad finns idag även behov av material
på många andra språk. Med hjälp av de nya tekniska hjälpmedel som finns inom området
kan verksamheten ändå hållas både kundvänlig och förhållandevis kostnadseffektiv.
68
Museichef:
Guy Björklund
VERKSAMHETSOMRÅDE:
VERKSAMHETSIDÉ
Museiverksamhet
Jakobstads museum skall på ett mångsidigt sätt berätta om vad som skett i staden och nejden
av stort och smått för stadens invånare och gäster genom utställningar, föredrag och
publikationer.
Museets främsta uppgift är att samla, bevara, forska och informera om stadens andliga och
materiella kulturarv samt förkovra och utveckla de befintliga samlingarna av föremål,
arkivalier och konst. Museet skall vara sakkunnig i antikvariska frågor inom museets
verksamhetsområde och bistå kommunala och statliga myndigheter med information och
utlåtanden.
Museiverksamheten skall utgöra en levande länk mellan regionens historia, nutid och framtid.
Alla stadens invånare skall uppleva Jakobstads museum som sitt museum oberoende av
språklig tillhörighet, politisk eller kulturell bakgrund.
Museets strävan är att bli regionens bästa kulturhistoriska museum och ett av de främsta då
det gäller skeppsbygge och sjöfart i Österbotten. Tobaksmuseet skall utvecklas till ett
specialmuseum för hela landet inom sitt område och bli ett av de främsta i Europa.
Jakobstads museum skall vara en självklar aktör inom stadens kultur, stadsbyggande,
undervisning och historisk forskning.
Samarbetet inom ramen för statsandelar för museiverksamhet fortsätter liksom tidigare med
Nykarleby museiverksamhet.
FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN
Jakobstads museum har ingått ett samarbetsavtal med Musieverket gällande fördelningen av
de kulturhistoriska museernas insamlings- och dokumentationarbete inom det s.k. TAKOsamarbetet. Detta innebär att Jakobstads museum (Tobaksmuseet) ansvarar för Finlands
tobakshistoria.
Genom omplacering av personal inom staden har museet fått en utställningsassistens för
utställningshallen i Tobaksmagasinet.
Museiverksamhetens fastighetsbehov utreds under 2014.
69
MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE
KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN
Tillgång och kvalitet på service
Målsättning/Mätare
Ambitionsnivå 2014
Sätt att förverkliga Ansvarig
Tillgänglighet till museets
samlingar av föremål, konst,
fotografier, boksamlingar och arkiv
I funktionella och för ändamålet
anpassade utrymmen.
Besökarantal:
15 000
Regelbunda och fast
öppethållningstider. God
information genom
massmedia, hemsida och
andra WEB-tjänster
Målsättning/Mätare
Ambitionsnivå 2014
Sätt att förverkliga Ansvarig
Verksamhet utanför museet;
föreläsningar och utställningar i
skolor och institutioner.
35
personalen
Utvärdering (Bokslut)
Positiv image
Utvärdering (Bokslut)
Invånarnas delaktighet, trivsel och trygghet
Målsättning/Mätare
Ambitionsnivå 2014
Sätt att förverkliga Ansvarig
Medverka i och bidra till olika
evenemang som vänder sig till
stadens och regionens invånare
och I samarbete med andra
kulturproducenter
6 evenemang
Personalen; medarrangörer
och delansvariga
70
Utvärdering (Bokslut)
Pedagogisk verksamhet för barn
och vuxna; Föreläsningar i
samband med utställningar och
evenemang, s.s. Museikarneval,
Jakobsdagar, Spotlight och Jul på
Södermalm.
Årliga barnevenemang för daghem
och skolor
Sammanlagt 3000 deltagare
2000 deltagare
I samarbete med andra
organisationer och egen
personal
Utställning med workshop,
tidsresor.
Personalen
71
SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT
Förverkligandet av servicestrategin
Målsättning/ Mätare
Ambitionsnivå 2014
Sätt att förverkliga Ansvarig
Genom personliga kontakter med
stadens och regionens invånare;
genom informative, kvalitativa,
pedagogiska och engagerade
utställningar, specialguidningar,
föreläsningar, evenemang och
publikationer.
Utställningar I samproduktion:
15 st
Genom kunnig och engagerad
personal
Utvärdering (Bokslut)
Egna producerade utställningar
: 5
Stå till tjänst med information till
privatpersoner, massmedia,
kommunala och statliga organ.
Effektiv och ändamålsenlig organisation
Målsättning/ Mätare
Ambitionsnivå 2014
Sätt att förverkliga Ansvarig
Fortsatt koncentration och
utveckling av museiområdet vid
Storgatan 2 och 4
Renovering av de inre
utrymmena av Nygårds verkstad
Överföra den tillfälliga
utställningsverksamheten till
Nygårds verkstad
Målsättning/ Mätare
Ambitionsnivå 2014
Bibehålla museets status som ett
statsunderstött genom att
bibehålla antalet årsverk
9,6
Sätt att förverkliga
Ansvarig
Bibehålla antalet anställda
Utvärdering (Bokslut)
RESURSER OCH EKONOMI
Balanserad ekonomi
72
Utvärdering (Bokslut)
NYCKELTAL
Prestationer
besökare, enskilda
besökarantal, grupper
antal utställningar,
medarrangör
utställningar, egna
Statsandelar i €
Årsverken
Bokslut
-10
9258
180
14
Bokslut
-11
11065
358
22
Bokslut
-12
11261
198
22
Budget
-13
12000
250
10
Budget
-14
12000
250
15
3
234995
8,7
5
238754
4
231821
4
220000
4
220000
8,8
9,6
9,6
10,15
EP
-15
EP -16
Motiveringar
En koncentration av museets verksamhet till museiområdet vid Malmska gården och
Storgatan 4 är fortsättningsvis aktuell. En renovering av Nygårds-verkstad borde genomföras
för den tillfälliga utställningsverksamheten. Renoveringen skulle också höja områdets
attraktionsvärde och stöda de verksamheter som finns här och göra stadsdelen Södermalm
till ett verkligt kulturcentrum.
Museets nya lagerutrymmen har tagits i bruk i Strengbergsfastighet. Här finns också
utrymme för Tobaksmuseet. Tobaksmuseet bör ställas upp och verksamheten här komma
igång under 2014.
73
Tf.kultursekreterare: Marja-Leena Pitkäaho
VERKSAMHETSOMRÅDE:
VERKSAMHETSIDÉ
Allmän kulturverksamhet
Jakobstad formas till en mångsidig kulturstad med sina egna kulturella traditioner och sin
tvåspråkighet. Den allmänna kulturverksamheten stöder lokala projekt som berör sina
invånare. Alla har samma rätt att skapa konst och delta i kulturverksamhet.
Den allmänna kulturverksamheten ger stadsborna en möjlighet till en mångsidig
kulturservice. Den organiserar, befrämjar och stöder kulturverksamheten i Jakobstad enligt
lagen om kulturverksamhet i kommunerna. Kulturverksamheten ordnar möjligheter för
invånarna att få grundundervisning i konst och annan undervisning som stöder amatörer.
Kulturbyrån värnar om och befrämjar ett rikt förenings- och kulturliv i staden.
FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN
Kulturbyrån startade i mars 2013 ett nytt EU-projekt, Jakobstad Music & Arts Pietarsaari (1.3
2013 – 30.4 2014) -Utveckling av en större kulturfestival och plattform för
kulturmarknadsföring. Genom att samla flera kulturarrangemang under en och samma
tidsperiod och marknadsföra dessa gemensamt under samma paraply, skapas ett större
publikintresse. De olika arrangemangen kan tillsammans generera en kraftig publikökning
tack vare den ökade attraktionskraft som samordningen ger. Detta är grundtanken med
Jakobstad Music & Arts.
Jakobstad Music & Arts innebär något nytt och spännande för Jakobstads kulturutbud, dels i
bemärkelsen som ny kulturfestival men också som ett nytt sätt att skapa ökad
uppmärksamhet för de aktörer som arrangerar kultur året om. Det gäller att hitta en egen
unik profilering och inramning av Jakobstad Music & Arts så att besökarna inser fördelarna
med att fysiskt besöka festivalen och att ta del av den information som dess
marknadsföringsportal ger året om.
Färgbad för bebisar fortsätter som en del av kulturbyråns kursutbud. Sagobalettkurser
överförs till Työväenopistos verksamhet för att effektivera kostnaderna.
Kanslierna för Jakobstads svenska arbetarinstitut, Jakobstads finska arbetarinstitut och
kulturbyrån samlokaliseras under 2014.
74
MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE
KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN
Tillgång och kvalitet på service
Målsättning/Mätare
Varierande och mångsidig
evenemangs- och programservice.
Ambitionsnivå 2014
min - real - max
Evenemangsantal/kvalitet
50%/75%/95%
Kundvänlighet.
Sätt att förverkliga Ansvarig
Utvärdering (Bokslut)
Utvärdering av evenemangoch serviceproduktionen
(antal/kvalitet)
Enhetschefen
Uppföljning av egen service,
kundfeedback årligen.
Enhetschef
Invånarnas delaktighet, trivsel och trygghet
Målsättning/Mätare
Öka invånarnas delaktighet i
kulturella upplevelser och intresse
för kulturlivet.
Ambitionsnivå 2014
min - real - max
Evenemangsarrangörer
i evenemangskalendern och i
övrigt. 60 pers./125/150/år
Sätt att förverkliga Ansvarig
Nya samarbetskontakter och
-idéer 2/4/8 st/år
Utvärdering av antalet
samarbetskontakter.
Enhetschefen
Utvärdering av deltagarantalet
årligen.
Enhetschefen
Stöda stadens egna
evenemangsarrangörer.
Aktivera den tredje sektorn och
skapa nya kulturtjänster för olika
målgrupper. Stöda nyskapande och
innovativ kultur.
Invandrarnas medverkan.
75
Utvärdering (Bokslut)
Positiv image
Målsättning/Mätare
Förbättra marknadsföring och
kulturinformation.
Ambitionsnivå 2014
min - real - max
Nya informationskanaler 1/1/1
Sätt att förverkliga Ansvarig
Utvärdering (Bokslut)
Effektivera e-marknadsföring.
Ny byråbroschyr.
En elektronisk blankett för
understöd i samarbete med
stadsstyrelsen och
bildningsnämndens
idrottssektion.
Enhetschefen
SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT
Förverkligandet av servicestrategin
Målsättning/ Mätare
Ambitionsnivå 2014
Sätt att förverkliga Ansvarig
Nätverksbyggande och samarbete.
Samarbetsmöten/ delvis
gemensam
evenemangsproduktion
Regelbundna träffar och
möten
Tjänsterna produceras med
beaktande av olika
kundgruppers behov och
riktas till olika grupper.
Enhetschefen
Ambitionsnivå 2014
min - real - max
1/1/1 år
Sätt att förverkliga
Ansvarig
Projektfinansieringar
Enhetschef
Regionalt samarbete
Utvärdering (Bokslut)
RESURSER OCH EKONOMI
Balanserad ekonomi
Målsättning/ Mätare
Allmänna kulturverksamhetens
ekonomi balanseras genom
anskaffande av tilläggsresurser via
olika finansieringar
76
Utvärdering (Bokslut)
NYCKELTAL
Prestationer
Runebergsveckan
deltagarantal(vuxna,
elever,dagisbarn)
Konstverksamhet,
antal kurser
Uthyrning av
utescenen i
Skolparken, antal
gånger
Uthyrning av FBK,
gamla hamn, antal
gånger
Evenemangskalender,
användarantal/evene
mang
Årsverken
Bokslut
-10
2520
Bokslut
-11
3000
Bokslut
-12
1300
Budget
-13
2500
Budget
-14
1800
EP
-15
1800
EP -16
9
15
8
4
4
4
4
44
30
36
30
37
37
37
41
40
5
20
10
10
10
134
140
192
150
300
300
300
2,5
2,5
2,5
2,5
1,94
1,94
1,94
1800
Motiveringar
Runebergsveckan förblir inom liknande ramar med de resurser som finns.
Uthyrningen av FBK-området bör uppmärksammas, eftersom uthyrningen av området har
vänt nedåt. FBK:s byggnader kräver reparationer, så att området fortsättningsvis går att hyra
ut. Events.osterbotten.fi användar- och evenemangantal har stigit 50%.
77
Idrottsdirektör:
Tove Jansson
VERKSAMHETSOMRÅDE:
VERKSAMHETSIDÉ
Motions- och idrottsverksamhet
Målsättningen är att garantera möjligheterna för kommuninvånarna att dagligen röra på sig
och motionera i en trygg, tvåspråkig omgivning nära vardagen.
1. MOTIONSIDROTT
Upprätthållande och utvecklande av idrottsanläggningarna och friluftsområden på en sådan
nivå att anläggningarna på ett ändamålsenligt sätt motsvarar föreningarnas och
kommuninvånarnas behov. Vid fördelning av resurser i form av understöd och bidrag fästes
uppmärksamhet vid verksamhetens omfattning, ungdomsverksamhet och idrottens
samhälleliga betydelse.
2. HÄLSOBEFRÄMJANDE MOTION
Utvecklande av samarbete med andra motionsarrangörer för att nå ett mångsidigt utbud av
hälsomotion samt främja informationen om hälsobefrämjande idrott.
3.
SPECIALGRUPPERNAS IDROTT
För äldre personer och för olika specialgrupper borde kommunen garantera möjlighet att
dagligen året om använda trafikleder och motionsplatser, som är lättillgängliga och som
lockar till motion. Speciellt när det gäller äldre personer med nedsatt syn, hörsel och
begränsad rörelseförmåga är den dagliga motionen i närmiljön viktig. I närmiljön bör finnas
lättrafikleder och byggnader där man kan röra sig tryggt och obehindrat.
4.
SKOLIDROTT
Skolidrottens behov bör beaktas så att eleverna har möjlighet att mångsidigt motionera, träna
och idka friluftsliv.
5.
TÄVLINGS- OCH TOPPIDROTT
Idrottsanläggningarna upprätthålls så att tävlings- och toppidrott möjliggörs. Särskild
uppmärksamhet fästes vid föreningarna som på ett förtjänstfullt sätt presenterar toppresultat
på nationell och internationell nivå.
FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN
Ny ordinarie kanslist har börjat 4.2.2013.
Idrottssektionen köper skötseln av idrottsanläggningar och -platser från Centralen för
tekniska tjänster. År 2013 köps även tjänsterna för uteanläggningar. Enligt avtalet köper
Idrottssektionen tjänsterna. Tekniska nämnden 149 §/2012 och Idrottsektion 19§/2012.
Serviceavtalet har uppgjorts under årets gång.
78
MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE
KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN
Tillgång och kvalitet på service
Målsättning/Mätare
Stadens nuvarande
idrottsanläggningar hålls i skick
genom fortsatt underhåll och
tillräcklig mängd servicepersona.
Ambitionsnivå 2014
min - real - max
Min: 1-2 personer mindre i
servicen: idrotts-anläggningar
stängs, t.ex.inga skidspår i
Fäboda, intill
skolorna.Simhallen stängs vissa
dagar eller tider
Real: Nuvarande personal antal:
idrottsanläggningarna kan var
öppna för allmänheten enligt år
2011 nivå.
Max: Utökande av servicenivån
via mera servicepersonal.
Sätt att förverkliga Ansvarig
Utvärdering (Bokslut)
Personal anställs vid
pensionering så att
personalantalethålls vid år
2012:s nivå
Tekniska verket
Invånarnas delaktighet, trivsel och trygghet
Målsättning/Mätare
Staden svarar för utövarnas behov
och ser till att befintliga
idrottsanläggningar finns i
tillräcklig utsträckning till
invånarnas förfogande
Ambitionsnivå 2014
min - real - max
Real: nuvarande anläggningar
underhålls
Max: byggande av nya
anläggningar för idrott
Sätt att förverkliga Ansvarig
Upprätthållande av nuvarande
servicenivån.
Tekniska verket och
Idrottssektionen.
79
Utvärdering (Bokslut)
PERSONALEN
Lyckad personalrekrytering
Målsättning/Mätare
Yrkeskunnig persona
Ambitionsnivå 2014
min - real - max
Min: Simövervakarna har FSF:s
simtest godkänt
Real: Simövervakarna har
simlärarutbildning 1.
Max. Simövervakarna är
utbildade idrottsinstruktörer.
Sätt att förverkliga Ansvarig
Vid val av ordinarie och
tillfällig personal prioriteras
yrkeskunskap.
Idrottsdirektören och sektionen
80
Utvärdering (Bokslut)
NYCKELTAL
Prestationer
Simhallen, användare
Innebandy, anv.
Dans-, övresal anv.
Tellus användare
Fotbollstim. på planer
Friidrottstimmar.
Årsverken
Bokslut
-10
Bokslut
-11
Bokslut
-12
Budget
-13
Budget
-14
EP
-15
EP -16
110409
22715
17607
114953
106256
29441
23910
106185
120000
30000
25000
100000
120000
30000
25000
100000
120000
30000
25000
100000
120000
30000
25000
100000
2600
460
111549
27913
16267
88298/
48466
1899
1000
2790
181
3000
1000
3000
1500
3000
1500
3000
1500
11
11
11,29
11,29
11,29
11,29
11,29
Motiveringar
Samma servicenivå.
BILDNINGSNÄMNDEN VERKSAMHETENS INTÄKTER Försäljningsintäkter Avgiftsintäkter Understöd och bidrag Övriga verksamhetsintäkter VERKSAMHETENS KOSTNADER Personalkostnader Köp av tjänster Material, förnödenheter och varor Understöd Övriga verksamhetskostnader AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR Grand Total BS 2012
4 626 099
1 552 810
2 024 540
672 266
376 482
‐43 116 577
‐25 408 225
‐4 661 910
‐1 064 877
‐1 362 321
‐10 619 245
BU 2013 3 995 207 1 606 064 2 043 970 72 400 272 773 ‐43 725 115 ‐25 404 357 ‐5 253 946 ‐889 062 ‐1 329 960 ‐10 847 790 BU 2014
4 206 894
1 575 884
2 097 670
189 060
344 280
‐44 222 443
‐25 742 928
‐5 289 756
‐887 100
‐1 305 230
‐10 997 430
‐28 936
‐32 000 ‐32 000
‐38 519 414
81
‐39 761 908 ‐40 047 549
TEKNISKA TJÄNSTER
o
o
o
o
Miljövård
Byggnadstillsyn
Centralen för tekniska tjänster
Centralen för interna stödtjänster 82
MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMNDEN
o
o
Miljövård
Byggnadstillsyn
Miljövårdschef:
Curt Nyman
VERKSAMHETSOMRÅDE:
VERKSAMHETSIDÉ
Miljövård
Verksamhetsidén är att verkställa de uppgifter, som ålagts den kommunala
miljövårdsmyndigheten i lagen om kommunernas miljövårdsförvaltning och andra lagar samt
därigenom bidra till att trygga en hälsosam, trivsam och stimulerande samt naturekonomiskt
hållbar livsmiljö för stadens invånare.
FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN
Miljölagstiftningen utvecklas fortsättningsvis i snabb takt. Under 2014 kommer en revidering
av miljöskyddslagen att träda i kraft. Enligt förslaget till lagändringen kommer bl.a. större
tyngd läggas på tillsynen av miljötillståndspliktig verksamhet men också i ge möjlighet att
uppbära avgifter för tillsynen. Den pågående lagändringen torde medföra att
miljövårdsbyråns verksamhet från 2015 i något större utsträckning än tidigare kan finansieras
med avgifter. Arbetsvolymen kommer förmodligen också i viss mån att öka men åtminstone i
detta skede verkar det mest realistiskt att utgå från att uppgifterna genom omprioriteringar
kan handhas inom den nuvarande personalresursen.
83
MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE
KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN
Tillgång och kvalitet på service
Målsättning/Mätare
Smidig och korrekt handläggning
av tillstånds- och andra
beslutsärenden / Förfrågan till
sökande och parter
Ambitionsnivå 2014
min - real - max
Åsikt att handläggning varit
korrekt:
min 50 %
real 70 %
max90 %
Sätt att förverkliga Ansvarig
Utvärdering (Bokslut)
Upprätthållande av gedigen
sakkunskap och förmåga att
ge relevant information och
betjäning
Ansvarig: miljövårdschefen
Invånarnas delaktighet, trivsel och trygghet
Målsättning/Mätare
Relevant information om stadens
miljö finns lätt tillgänglig och
information sprids aktivt
Ambitionsnivå 2014
min - real - max
min - nuläge
real - miljövårdsbyråns
hemsidor utvecklas och
infotillfällen ordnas vid behov
max - som ovan och dessutom
aktivare
informationsbearbetning
Sätt att förverkliga Ansvarig
Utvärdering (Bokslut)
Miljödata insamlas och lagras
organiserat
Ansvarig:miljövårdschefen,
miljöinspektören,
miljöplanerare
SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT
Smidig beslutsprocess
Målsättning/ Mätare
Ambitionsnivå 2014
Sätt att förverkliga Ansvarig
Genomsnitt för behandlingstid för
tillståndsärenden / Tid från
inlämnad ansökan tills beslutet ges
3 månader
Miljövårdschefen
84
Utvärdering (Bokslut)
RESURSER OCH EKONOMI
Ökning av produktivitet
Målsättning/ Mätare
Ambitionsnivå 2014
Verksamheten finansieras i högre
grad av intäkter / Intäkternas andel
av kostnaderna
20 %
Sätt att förverkliga
Ansvarig
Strikt budgetdisciplin och
aktivt sökande av extern
finansiering och samarbete
Miljövårdschefen
85
Utvärdering (Bokslut)
NYCKELTAL
Prestationer
Antal behandlade
tillståndsansökningar
och anmälningar
Tillsyns- och
övervakningsärenden
Utlåtanden
Behandlingstid för
miljötillstånd, mån.
Årsverken
Bokslut
-10
14
Bokslut
-11
13
Bokslut
-12
18
Budget
-13
12
Budget
-14
12
EP
-15
12
EP – 16
6
8
8
10
10
20
20
26
8,7
12
6
8
3
12
4
12
4
12
4
12
4
2,5
2,7
3
3
3
3
3
12
Motiveringar
Merparten av miljövårdsbyråns arbetsinsats består under 2014 fortsättningsvis i
handläggning av lagstadgade tillståndsärden, tillsynsuppgifter och övervakning av
miljöns tillstånd. Speciell tyngd sätts vid uppgörade av ett i en kommande ändring i
miljöskyddslagen avsett kontrollprogram. I enligt med programmet förbättras tillsynen
av miljötillståndspliktig verksamhet. Tyngd sätts på samarbete med den övriga
stadsförvaltningen, grannkommunerna och andra aktörer.
Mätning av luftens kvalitet fortsätter i samarbete med industrin och grannkommunerna.
En utvärdering av stadens klimatstrategi görs i samarbete med grannkommunerna
Ledande byggnadsinspektör:
VERKSAMHETSOMRÅDE:
VERKSAMHETSIDÉ
Rolf Nilsson
Byggnadstillsynsbyrån
Verksamhetsidé är att betjäna och vägleda byggare vid planering och byggande via
lovbehandling och övervakning samt därigenom säkerställa en säker, hälsosam och trivsam
miljö för boende och arbetande i staden. Utföra de uppgifter som bostadslagstiftningen ålagt
kommunerna: förmedling av bostäder på sociala grunder, godkänna räntestöd för byggande
och grundförbättring av bostäder, bevilja reparations- och energiunderstöd, bevilja lättnader i
betalningen av statliga lån, övervaka användningen av statliga lån och understöd. Allmän
rådgivning i bostadsfrågor. Följa med bostadsförhållandenas utveckling i staden.
FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN
Revideringar och kompletteringar av byggbestämmelserna sker kontinuerligt. Byte av
dataprogram ger fortfarande en extra arbetsbörda åt hela personalen. Byggandet i centrum
har varit livligt och då detaljplaneringen som är under uppgörande färdigställs kommer stora
arbetsinsatser från byggnadsinspektionen att fortsättningsvis behövas då byggandet runt
torget fortsätter. Under planering är en ny boendeenhet för missbrukare. När boendeenheten
färdigställs kommer det att underlätta placeringen av bostadsbehövande.
86
MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE
KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN
Tillgång och kvalitet på service
Målsättning/Mätare
Ambitionsnivå 2014
Sätt att förverkliga Ansvarig
Andel nöjda kunder / Kundenkät
till var tionde ibruktagna och
färdigställda projekt
100 %
Bra kundbetjäning
Ledande byggnadsinspektör
Målsättning/Mätare
Ambitionsnivå 2014
Sätt att förverkliga Ansvarig
Bostädernas tillgång och
efterfrågan i balans
Tomma hyreslägenheter: 0 %
Bostadssekreterare
Utvärdering (Bokslut)
Tillgång och kvalitet på service
Utvärdering (Bokslut)
SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT
Smidig beslutsprocess
Målsättning/ Mätare
Ambitionsnivå 2014
Sätt att förverkliga
Ansvarig
Behandlingstider för tillstånd i
medeltal
Byggnadsinspektionen:
1,5 mån
Nämnden: 2 mån
Snabb behandling
Ledande
byggnadsinspektör
87
Utvärdering (Bokslut)
RESURSER OCH EKONOMI
Balanserad ekonomi
Målsättning/ Mätare
Ambitionsnivå 2014
Kundernas andel i kostnaderna
under en period av 5 år
100 %
Sätt att förverkliga
Ansvarig
Revidering av avgifter
Ledande
byggnadsinspektör
Utvärdering (Bokslut)
Sätt att förverkliga
Ansvarig
Bostadssekreterare
Utvärdering (Bokslut)
Ägarstyrning
Målsättning/ Mätare
Ambitionsnivå 2014
Åt varje invånare i staden en
skälig bostad. Anskaffning av
bostäder åt svårplacerade
bostadssökande
Antal bostadslösa:
20 / 10 / 0 personer
88
NYCKELTAL
Prestationer
Bokslut
-10
Bokslut
-11
Bokslut
-12
Budget
-13
Budget
-14
EP
-15
EP -16
BEVILJADE
bygglov (nämnd +
byggn.inspektör)
byggn.insp.tillst. +
övr. beslut
anm. ärenden
färdigställda bostäder
syneförrättningar
Ledigblivna bostäder
Tomma lägenheter.
Bostadssökande
" under 25-åringar
" pensionärer
Bristfälligt boende
och bostadslösa
Årsverken
194
178
187
220
220
220
220
388
557
567
420
420
420
420
6
33
702
211
70
383
99
64
20
7
46
947
204
74
322
74
62
21
8
39
926
192
60
347
85
77
20
5
65
700
250
70
350
90
75
20
5
65
700
250
70
350
90
75
20
5
65
700
250
70
350
90
75
20
5
65
700
250
70
350
90
75
20
5,52
6,83
7
6
6
6
6
MILJÖ‐ OCH BYGGNADSNÄMNDEN VERKSAMHETENS INTÄKTER Försäljningsintäkter Avgiftsintäkter Understöd och bidrag Övriga verksamhetsintäkter VERKSAMHETENS KOSTNADER Personalkostnader Köp av tjänster Material, förnödenheter och varor Övriga verksamhetskostnader Grand Total BS 2012
242 428
11 154
205 488
16 151
9 635
‐684 206
‐497 117
‐115 778
‐7 342
‐63 969
BU 2013 182 346 47 526 129 100 4 720 1 000 ‐657 433 ‐475 713 ‐90 060 ‐9 000 ‐82 660 ‐441 778
89
BU 2014
231 930
25 810
200 200
4 720
1 200
‐648 930
‐488 697
‐79 530
‐7 950
‐72 753
‐475 087 ‐417 000
TEKNISKA NÄMNDEN
Centralen för tekniska tjänster
Centralen för interna stödtjänster
Tf. teknisk direktör:
VERKSAMHETSOMRÅDE:
VERKSAMHETSIDÉ
Anders Blomqvist
Centralen för tekniska tjänster
Centralen för tekniska tjänster
- bereder stadens mark- och planläggningspolitiska åtgärder för att säkra förutsättningarna
för utvecklandet av samhällets olika funktioner
- förvaltar, uppför, planerar, bygger och underhåller stadsbornas gemensamma egendom så
som gator, leder för lätt trafik, parker, båthamnar och idrottsplatser, samt sköter om
stadens skogsbestånd
- lyhört sköter stadsmiljön så att den utvecklas till en harmonisk helhet
- utvecklar de offentliga uterummen och samhällstekniken i staden så att de stimulerar ett
vitalt stadsliv
Detta görs i samarbete med alla dem som verkar inom stadsförvaltningen, med stadens
invånare och med olika sociala, kulturella samt ekonomiska sammanslutningar.
FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN
Under år 2014 är fokus fortfarande på effektivering av produktivitet och fortlöpande
förbättring av verksamhet inom Centralen för tekniska tjänsters serviceområden planläggning, mätningsverksamhet och kommunalteknik.
Målsättningarna och mätarna som gäller Centralen för tekniska tjänster är lika med
målsättningarna och mätarna för de tre serviceområdena.
Centralen för tekniska tjänster tar aktiv del i det strategiarbete som pågår inom stadens
organistaion.
En ny teknisk direktör rekryteras efter att Heimo Toiviainen lämnade staden år 2013 och i
samband med det skall man kontrollera och utvärdera organisationen för centralen för
tekniska tjänster.
90
Prestationer/
Nyckeltal
Bokslut
-10
Bokslut
-11
Bokslut
-12
Budget
-13
Budget
-14
Årsverken
101,6
101,1
99,13
99,6
95
EP
-15
EP -16
94
93
Stadsplanearkitekt: Pekka Elomaa
VERKSAMHETSOMRÅDE:
VERKSAMHETSIDÉ
Stadsplanering
Planläggningsavdelningen bereder stadens planläggningspolitiska åtgärder för att säkra
förutsättningarna för utvecklandet av samhällets olika funktioner, så att stadsstrukturen hålls
kompakt, sköter genom planering, rådgivning, och skolning, kontroll och
myndighetsutlåtande om kvaliteten av stadsbyggandet och stadsbilden så att de främjar den
enskilda individens välbefinnande och resulterar i ett kommunikativt och estetiskt högklassigt
samhälle.
FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN
Förändringen i befolkningens åldersstruktur förutsätter att planeringen i högre grad beaktar
kvaliteten på miljön ur "seniorperspektiv", t.ex. vid planeringen av stadens centrala delar. På
samma gång bör planläggningen bereda plats för potentiella inflyttare, som kommer att
ersätta de stora åldersklasserna i arbetslivet.
I stadsregionen ökar behovet av koordinerad, regional markanvändningspolitik, vilket ställer
mera krav på planeringssamarbete över kommungränserna -speciellt tillsammans med Larsmo
och Pedersöre.
91
MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE
KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN
Tillgång och kvalitet på service
Målsättning/Mätare
Ambitionsnivå 2014
Sätt att förverkliga Ansvarig
Den planmässiga beredskapen
motsvarar samhällets
byggnadsbehov, med tillräckliga
reserver för bostadsbyggandets
och näringslivets tomtbehov.
Planläggnings-verksamheten
omfattar även planer för en
väsentlig kvalitativ förbättring
av stadsmiljön.
Stadsplanearkitekten
Utvärdering (Bokslut)
Invånarnas delaktighet, trivsel och trygghet
Målsättning/Mätare
Ambitionsnivå 2014
Sätt att förverkliga Ansvarig
Invånarnas medvetande om
planläggningens roll i
samhällsutvecklandet och den
enskilda kommuninvånarens roll
och rättigheter i processerna
utvecklas.
Informationsaktiviteter
utvecklas.
Stadsplanearkitekten
Målsättning/Mätare
Ambitionsnivå 2014
Sätt att förverkliga Ansvarig
En gemensam syn på
målsättningarna för
markanvändningen i regionen.
MAL-arbetet genomförs (en
fortsättning av JASU)
Stadsplanearkitekten
Utvärdering (Bokslut)
Förbättrad regional konkurrenskraft
92
Utvärdering (Bokslut)
NYCKELTAL
Prestationer
Årsverken
Bokslut
-10
5
Bokslut
-11
Bokslut
-12
Budget
-13
3,7
3,89
5
Budget
-14
4
EP
-15
EP -16
4
4
Stadsgeodet:
Anders Blomqvist
VERKSAMHETSOMRÅDE:
VERKSAMHETSIDÉ
Mätning och markanvändning
Mätningsavdelningen:
- bereder stadens markpolitiska åtgärder för att säkra förutsättningarna för utvecklandet av
samhällets olika funktioner
- utvecklar och underhåller stadens och värdkommunens lägesdatasystem
- för stadens fastighetsregister
- sköter och utvecklar fastighetsbildningen inom detaljplaneområden
- ansvarar för fastigheternas adressystem
- förvaltar stadens markegendom, sköter om markanskaffning och marköverlåtelser samt
skogsbeståndet enligt en mångbruksplan.
FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN
Euref-koordinatsystemet har tagits i bruk, vilket bl.a. har ställt högre krav på
mätinstrumenten.
Utvecklingen och upprätthållandet av lägesdatasystemet fortsätter, aktuella frågor är
projektet KommunGML och övergång till höjdsystemet N2000. Tekla utveckar ett nytt
program för hantering av avtal, vilket kommer att ersätta ibrukvarande arrendeprogram från
Tieto. Förverkligandet av dessa på lokalplanet innebär projektkostnader samt betydande
arbetsinsatser för mätningsavdelningen.
Jakobstads Vattens program integreras med Tekla GIS-databasen, vilket gör överföringen av
uppgifter mellan enheterna smidigare.
Byggnadsuppgifterna integreras med Tekla GIS-databasen. Denna information behövs av
stadens och värdkommunens instanser. Byggnadernas registerbeteckningar blir oförenderliga
p.g.a. en lagändring, vilket kräver en uppdatering av stadens lägesdata- och registerverktyg
till en kostnad på ca 20.000 euro.
Adressystemet omfattar nu all bebyggelse i Jakobstad, uppdatering av uppgifter fortgår.
De statliga myndigheternas ändrade arbetsfördelning i inskrivningsärenden har inneburit nya
rutiner för fastighetsbildningen.
Avdelningens personalsituation behöver ses över p.g.a. pensioneringar.
Stadsstyrelsen har beslutit att inleda en process med syfte att ”skogsavdelningen” under mätningsavdelningen nedläggs
93
MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE
KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN
Aktiv näringspolitik
Målsättning/Mätare
Tillgång till behövligt antal tomter
för boende och
företagsverksamhet.
Tomtutbudet förbättras
Ambitionsnivå 2014
min - real - max
Råmark köpes 10 - 30 ha under
fem år,
min 2 ha/år
real 5 ha/år
max 15 ha/år
Sätt att förverkliga Ansvarig
Nya småhustomter erbjuds:
min 25 st
real 40 st
max 60 st
Prioritering av rätta
gatubyggnadsprojekt.
Kommunaltekniska avtal med
privata tomtägare.
Utvärdering (Bokslut)
Kontakt med markägare inom
aktuella områden och
förhandlingar med dessa.
Invånarnas delaktighet, trivsel och trygghet
Målsättning/Mätare
Ambitionsnivå 2014
Sätt att förverkliga Ansvarig
Adressystemets komplettering och
tillförlitlighet.
Kontinuerlig ajurhållning av alla
bebyggda fastigheters adresser
Arbetet prioriteras inom
avdelningen. Samarbete med
KomTek och
gatunamnskommittén.
94
Utvärdering (Bokslut)
RESURSER OCH EKONOMI
Ökning av produktivitet
Målsättning/ Mätare
Ambitionsnivå 2014
min - real - max
Sätt att förverkliga
Ansvarig
Markpolitikens balans positiv på
lång sikt
Inkomsterna från markförsäljning och kapitaliserade (5
%) arrendeinkomster för
granskningsårets nya kontrakt
överskrider sammanlagt markköpsutgifterna och övriga
investeringar gällande
markområden.
Bevarande av en stabil
markprisnivå.
Försäljning av värdefulla
objekt genom anbud.
Tillämpas ökat (5 %)
avkastningskrav för
bostadstomter.
min: under en justeringsperiod
om 5-10 år
real: under en justeringsperiod
om 2-3 år
max: årligen
95
Utvärdering
(Bokslut)
NYCKELTAL
Prestationer
Sålt mark 1000 euro
Köpt mark 1000 euro
Virkesinkomster 1000
euro
Registerade tomter st
Registrerade allmänna
områden st
Årsverken
Bokslut
-10
554
2
96
Bokslut
-11
688
287
114
Bokslut
-12
1135
543
102
Budget
-13
300
300
100
Budget
-14
320
270
100
EP
-15
320
270
110
EP
-16
320
270
120
67
27
56
63
73
13
80
20
80
20
80
20
80
20
17
17,5
17,67
17
14
14
14
Motiveringar
Avsikten är att öka utbudet på tomter, vilket kräver en stor insats inom markhandel och
fastighetsbildning.
Bostadstomternas avkastningskrav har skärpts från 4 % till 5 %.
Markaffärerna beror på kort sikt direkt på vilka objekt som staden erbjuds att köpa eller
som kan avyttras inom perioden. Nyckelvärden är därför svåra att bestämma på årsnivå.
En stor del av stadens skogsinnehav har nu uppnått ett tillväxtskede där
beståndsvårdande gallringar behövs, vilket ökar det ekonomiska utfallet inom de
kommande åren.
En utomstående utvärdering av virkesförsäljningen skall införskaffas.
Stadsingenjör:
Harri Kotimäki
VERKSAMHETSOMRÅDE:
VERKSAMHETSIDÉ
Kommunalteknik
Kommunaltekniska avdelningen
- förvaltar, låter bygga, planerar, bygger och underhåller stadens gator, leder för lätt trafik,
torg och övriga allmänna områden, parker och grönområden, båthamnar samt idrottsoch
rekreationsanläggningar
- producerar och utvecklar också stödtjänster för verkets övriga serviceproduktion, såsom
material-, verkstads-, maskin- och transporttjänster.
- producerar som beställningsarbete åt staden planering och byggande av kommunalteknik
- administrerar parkeringsövervakningen
FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN
Idrottssektion är beställare och kommunaltekniska avdelningen utförare för underhållet på
idrottsanläggningar. Den ändringen gjordes redan till driftsbudgeten 2013. Gamla
avstjälpningsplatsen hör till driftsbudgeten och borde beaktas.
96
MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE
KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN
Tillgång och kvalitet på service
Målsättning/Mätare
Ambitionsnivå 2014
Sätt att förverkliga Ansvarig
Tidtabellsuppföljning:
Godkänd/Förverkligad
100% av innehållet uppnått
Byggherreingenjören och
ansvarige planeraren
Utvärdering (Bokslut)
Invånarnas delaktighet, trivsel och trygghet
Målsättning/Mätare
Ambitionsnivå 2014
Sätt att förverkliga Ansvarig
Invånarnas trygghet i trafiken
Minskning av olyckor som leder
till personskador
Trafiksäkerhetsgruppen
arbetar regelbundet. Det
ingår i projektet Uppdatering
av trafiksäkerhetsplan.
Stadsingenjören.
Utvärdering (Bokslut)
SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT
Smidig beslutsprocess
Målsättning/ Mätare
Ambitionsnivå 2014
Sätt att förverkliga Ansvarig
Snabb ärendebehandling
Inkommet ärende bereds och
förs till behandling i tekniska
nämnden inom 1 månad
(utlåtanden inom begärd
deadline).
Prioritering
Alla som gör
tjänstemannabeslut och
bereder ärenden till
nämnden
97
Utvärdering (Bokslut)
NYCKELTAL
Prestationer
Årsverken
Parkeringsövervakning:
- betalningsuppmaningar
- protester skriftl, muntl.
- inkomna betalningar €
Bokslut
-10
76,57
Bokslut
-11
74,57
Bokslut
-12
74,57
Budget
-13
74,57
Budget
-14
74,5
EP
-15
74
2039
89 mu
46545
1439
9
43197
3919
122
88434
65000
65000
65000
186 €
189 €
198 €
189 €
189 €
189 €
168046
0,70 €/m
537616
2,13 €/m
17
369
65334
177
(Penzins)
238890
0,99 €/m
652204
2,59€/m
16
399
16728
41
91
327575
1,36 €/m
670415
2,66 €/m
17
353
79899
226
62
399
38000
90
363
38000
104
363
38000
104
36,8 €
35,5 €
35,0 €
36,8 €
36,8 €
36,8 €
190237
23 €/m²
22471
1,25€/m²
3,3€/m²
28623
0,91€/m²
1,50€/m²
2819
0,20€/m²
9845
0,44€/m²
110044
17€/m²
40076
3,1€/m
41442
1,7€/m
38929
12976 €
22812
4562 €
190237
28 €/m²
21913
1,22€/m²
3,26€/m²
18412
0,58€/m²
0,97€/m²
1020
0,05€/m²
4857
0,22€/m²
59895
9,48€/m²
37696
2,90€/m
50315
2,01€/m
22578
7526 €
19067
3813 €
202093
24 €/m²
26540
1,47 €/m²
3,94€/m²
27870
0,88€/m²
1,46€/m²
447
0,03€/m²
5741
0,26€/m²
58987
9,33€/m²
49507
3,81€/m
37962
1,52€/m
32085
10694 €
20300
4060 €
46,2 €
46,2 €
46,6 €
46,2 €
46,2 €
46,2 €
37,7
19,2
2,41
46.2 €
43
38
19
0,72
14,0 €
44
38
19
0,69
13,4 €
44
Underhåll av gator:
Underhåll av
trafikområden €/invånare
(19627inv)
- sommarunderhåll av
gator € (241 km)
- vinterunderhåll av
gator € (252 km)
- antal plogningar
Båtplatser
- driftsutgifter €
- driftsutgifter/plats
- tot.kostnad/plats
Underhåll av idrottsoch rekreationsområden:
- underhåll €/invånare
(19627inv)
- Centralidrottsplan €
/plan 8250m²
- Västerplan €
/hela området 18000 m²
/plan 6732 m²
- matchgräsplaner € (3)
/hela områden 31500 m²
/plan 19056 m²
- träningsgräsplaner € (2)
/områden 14000m²(skolel.)
- grusplaner € (2) (+ isplan)
/områden 22000 m²
- Tellus €
/plan 6320 m²
- elljusspår €
/13 km
- vandringsleder €
/25 km
- ishockeyrinkar € (3)
/rink
- simstränder € (5)
/strand
Underhåll av parker
och grönområden:
- underhåll €/invånare
(19627inv)
Anlagda parker och
grönområden ha
- m²/invånare
- underhåll €/m²
- underhåll €/invånare
Lekparker
98
EP
-16
- invånare/park
- underhåll €/lekpark
- underhåll €/invånare
456
1837
4,02 €
446
2732
6,12
Prestationer
Bokslut
-10
Bokslut
-11
Budget
-12
Budget
-13
Budget
-14
EP
-15
8,1
10
6,83
9,1
9,1
9,1
1308 h
79%
954 h
58%
1155 h
70%
1323 h
80%
1396
85%
1085
66%
1217
74%
1476
89%
54350
57349
56560
54350
54350
54350
26505
40 603
38511
26505
26505
26505
2058 m
246 €
989 m
360 €
960 m
472 €/m
37 €
2219 m
429 €
296 m
635 €
796 m
362 € *
871 m
1262 € *
1212 m
377 €/m
550 m
*438 €/m
m
10
0
104
8
0
158
11
1
200
10
0
180
10
0
180
10
0
180
446
2100
4,71 €
Maskinpark:
Medelålder år
Arbetstimmar i medeltal
- lastbilar (3)
/1650h
- väghyvlar (2)
/1650h
- traktorer (5)
/1650h
- frontlastare (2)
/1650h
h
1374 h
83 %
1053 h
64 %
955 h
58 %
1303 h
79 %
h
h
h
Verkstad:
Fakturering €/anställd
Lagret:
Fakturering €/anställd
Byggandet och
byggherreverksamhet:
Sanerade gator
- byggd i egen regi
- medelpris/m
Nya gator
- byggd i egen regi
- medelpris/m
- byggd av entreprenörer
- medelpris/m
Planering:
Gatuplaner
-rättelseyrkanden
Grävningstillstånd
Motiveringar
Alla vajerplatser i Korsgrundsviken tas ur bruk.
99
EP
-16
Anders Blomqvist
Tf. teknisk direktör:
VERKSAMHETSOMRÅDE:
VERKSAMHETSIDÉ
Centralen för interna stödtjänster
Centralen för interna stödtjänster
- fungerar som hyresvärd och sköter om att stadens olika förvaltningsenheter har så
ändamålsenliga och ekonomiska verksamhetsutrymmen som möjligt antingen i stadens egna
byggnader eller i upphyrda utrymmen.
- låter bygga, planerar, fungerar som disponent och underhåller stadens
verksamhetsutrymmen och byggnaderna
- städar stadens verksamhetsutrymmen och byggnader
- tillreder och serverar smakliga och näringsriktiga måltider åt daghemsbarn, skolelever,
åldringar, hälsovårdens klienter och dess personal.
- producerar för stadens eget behov ändamålsenliga datatekniska tjänster
Det här görs till ett kostnadseffektivt pris så att vi strävar till kundvänlighet, kunnande och en
god totalekonomi.
FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN
För alla fyra serviceområdena – utrymmesförvaltning, kosthåll, städtjänster och IT-tjänster fortsätter utvecklingen av intern fakturering, produktivitet och effektivitet.
Målsättningar och mätare som gäller centralen för interna stödtjänster är lika med
målsättningar och mätare för de fyra serviceområdena.
Det pågående strategiarbetet som innehåller en genomgång av produktionssätten och
dimensioneringarna kommer att inverka på Centralen för interna stödtjänsters
verksamhet.
Prestationer/
Nyckeltal
Bokslut
-10
Bokslut
-11
Bokslut
-12
Budget
-13
Budget
-14
EP
-15
EP
-16
Årsverken
226,61
261,5
222,19
300,4
244,06
237
237
100
Husbyggnadschef: Rune Hagström
VERKSAMHETSOMRÅDE:
VERKSAMHETSIDÉ
Utrymmesförvaltning
Utrymmesförvaltningen
- fungerar som hyresvärd och sköter om att stadens olika förvaltningsenheter har så
ändamålsenliga och ekonomiska verksamhetsutrymmen som möjligt antingen i stadens egna
byggnader eller i upphyrda utrymmen.
- låter bygga, planerar, fungerar som disponent och underhåller stadens
verksamhetsutrymmen och byggnaderna
FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN
Följande förändringar sker i utrymmesförvaltningen: Planeringen och byggandet av
Staffansnäs depå fortsätter. Planeringen av Ristikari fastighet förverkligas. Fastigheter som för
tillfället inte används underhålls och skyddas på ett ändamålsenligt sätt .
101
MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE
KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN
Tillgång och kvalitet på service
Målsättning/Mätare
Ambitionsnivå 2014
Sätt att förverkliga Ansvarig
Tidtabellsuppföljning:
Godkänd/Förverkligad.
100% av innehållet uppnått
Avstämning av godkänd
tidtabell mot förverkligad. Uh
investeringar:
Projektingenjören, större
investeringar:
Byggherreingenjören
Utvärdering (Bokslut)
SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT
Förverkligandet av servicestrategin
Målsättning/ Mätare
Ambitionsnivå 2014
Sätt att förverkliga Ansvarig
Förutseende, långsiktigt program
för fastighetsskötse
Dimensioneringen verkställs
100%
Vägledning av personalen.
Disponenten
Utvärdering (Bokslut)
Effektiv och ändamålsenlig organisation
Målsättning/ Mätare
Ambitionsnivå 2014
Sätt att förverkliga Ansvarig
Uppföljning av
fastighetsanvändningsgraden
100 % uthyrd
Jämförelse av statistik på
användningsgraden.
Disponenten
102
Utvärdering (Bokslut)
RESURSER OCH EKONOMI
Balanserad ekonomi
Målsättning/ Mätare
Ambitionsnivå 2014
Godkända målprisberäkningar
överskrids inte
Målprisberäkningarna håller till
100 %
Sätt att förverkliga
Ansvarig
Kontinuerlig
kostnadsuppföljning.
Husbyggnadschefen
103
Utvärdering (Bokslut)
NYCKELTAL
Prestationer
Bostadsbyggnader
Vårdbyggnader
Kontorsbyggnader
Musei- och allm.
byggnader
Undervisningsbyggn
a-der
Jordbruksbyggnader
Övriga byggnader
Totalt
Årsverken
Bokslut
-10
1254
11848
12065
21872
Bokslut
-11
1200
12915
12035
22529
Bokslut
-12
1254
11544
12065
21872
Budget
-13
1254
11517
12065
21872
Budget
-14
1254
11517
12065
21872
EP
-15
1254
11517
12065
21872
EP
-16
1254
11517
12065
21872
48522
44952
48522
48522
48522
48522
48522
390
13586
109537
98
390
9418
103439
60,06
390
18898
114545
59,73
390
18898
114545
69
390
19700
115320
59
390
19700
115320
59
390
19700
115320
59
Kosthållschef:
Lisa Kentala
VERKSAMHETSOMRÅDE:
VERKSAMHETSIDÉ
Kosthåll
Vi tillreder och serverar smakliga och näringsriktiga måltider till ett kostnadseffektivt pris åt
daghemsbarn, skolelever, hälsovårdens klienter och dess personal. Vi strävar till kundnöjdhet,
kunnande och en god ekonomi.
FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN
Länsinummi skolas tillredningskök tas ibruk och därmed har staden helt enligt köksstrategin
5 tillredningskök inom skol- och dagvården. Malmska näringscentral och Björkbacka är ännu
under planering.
104
MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE
KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN
Tillgång och kvalitet på service
Målsättning/Mätare
Ambitionsnivå 2014
Sätt att förverkliga Ansvarig
Aivo-beställningsprogrammet i
bruk 2014
I bruk i alla enheter
Kosthållschef
Målsättning/Mätare
Ambitionsnivå 2014
Sätt att förverkliga Ansvarig
Riskkartläggning för att
hindra/minimera arbetsolyckor.
Arbetsolyckor 0 st.
Förbättrade arbetsmiljöer och
-förhållanden. Det ska råda
jämvikt mellan arbetets krav
och arbetstagarnas resurser.
Kosthållschef
Utvärdering (Bokslut)
PERSONALEN
Aktiv och välmående personal
Utvärdering (Bokslut)
SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT
Förverkligandet av servicestrategin
Målsättning/ Mätare
Ambitionsnivå 2014
Sätt att förverkliga Ansvarig
Antalet tillredningskök minskas till
5 tillredningskök
5 st. tillredningskök i skolor och
daghem
Kosthållschef
105
Utvärdering (Bokslut)
NYCKELTAL
Prestationer
Bokslut
-10
Bokslut
-11
Bokslut
-12
Budget
-13
Antal barnluncher i
daghem/dag
Antal barnluncher i
daghem/ år (220 x)
750
800
547
642
Budget
-14
652
176000
120340
141240
143 440 Antal elevluncher i
skolor /dag
Antal elevluncher i
skolor /år (190 x )
2942
2774
2759
2762
2455
558980
527060
524210
524780
466 450
Björkbacka lunch
/dag
Malmska lunch /dag
Daghems- och
skollunch, pris
Dagspris skolor
200
222
215
200
200
2,76
380
2,96
275
2,86
250
2,87
250
Dagspris daghem
(frukost, lunch,
mmål)
Malmska
patientlunch /port
Björkbacka
patientlunch /port
EP
-15
EP
-16
2,00
32,50
5,5
19,56
2,00
30,00
5,5
15
2,00
30,00
5,5
15
59,56
52,50
52,50
2,49
4,20
9,11
9,40
9,75
9,71
9,01
3,95
4,05
4,70
4,90
5,00
Årsverken
Administration
Skolor och daghem
Björkbacka
Malmska
2,00
38,99
5,73
25,00
2,00
35,06
5,41
27,41
2,00
37,79
5,63
22,14
Totalt:
71,72
69,88
67,56
106
3,00
36,99
5,41
19
64,40
Städchef:
Annika Stenvik
VERKSAMHETSOMRÅDE:
VERKSAMHETSIDÉ
Städtjänster
Vi betjänar Staden Jakobstads arbetstagare och invånare helhetsmässigt. Vi ser till att våra
kunder har rena och trivsamma utrymmen att vistas i, att de får mat samt en ren säng att vila
i. Allt detta gör vi kostnadseffektivt och omsorgsfullt. Våra medarbetare inom städtjänsterna
är yrkeskunniga och erfarna inom städbranchen.
FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN
Städdimensioneringen för Social- och Hälsovårdsverkets avdelningar tas i bruk 1.1.2014.
Stängningen av BB i juni betyder för städtjänsternas del att 1 arbetstagare behöver
omplaceras.
Länsinummi skola tas i bruk till hösten, samt Staffansnäs depå i början av året.
107
MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE
KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN
Förbättrad regional konkurrenskraft
Målsättning/Mätare
Upprätthålla uppnådd
arbetseffektivitet (m2/h)
Ambitionsnivå 2014
min - real - max
180 - 193 - 220
Sätt att förverkliga Ansvarig
Ambitionsnivå 2014
min - real - max
…25 - 85 - 120
Sätt att förverkliga Ansvarig
Utvärdering (Bokslut)
Städdimensionering
Förmännen
Förbättrad regional konkurrenskraft
Målsättning/Mätare
Förbättring av arbetseffektivitet vid
sjukhussidan (m2/h)
Utvärdering (Bokslut)
Städdimensionering,
introduktion av arbete.
Förmännen
SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT
Effektiv och ändamålsenlig organisation
Målsättning/ Mätare
Ambitionsnivå 2014
Sätt att förverkliga Ansvarig
Serviceavtal med alla kunder
Alla kunder
Städchef
108
Utvärdering (Bokslut)
NYCKELTAL
Prestationer
m2/h staden
m2/h soc- och
hälsov.
m2 totalt
€/m2/mån
staden
€/m2/mån
sjukhuset
Städade
m2/person
staden
Årsverken
Bokslut
-10
189
-
Bokslut
-11
199
60
Bokslut
-12
199
64
Budget
-13
210
*
Budget
-14
190
120
EP
-15
190
120
EP
-16
190
120
67 379
89600
2,44
€/m2/
m
5,08
€/m2/
m
72517
2,39
€/m2/
m
5,55
€/m2/
m
95571
2,43
€/m2/
m
9,60
€/m2/k
k
93707
2,47
€/m2/
m
10,56
€/m2/
m
93707
2,47
93707
2,47
10,56
10,56
1449,59
m2/per
son
118,5
1450
1450
88,95
1400,14
m2/per
son
160*
118,5
118,5
-
55,64
118,85
IT-chef:
Jaakko Kaivosoja
VERKSAMHETSOMRÅDE:
VERKSAMHETSIDÉ
IT-tjänster
Målet är att producera ändamålsenliga datatekniska tjänster för stadens egen
verksamhet.
FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN
IT-enheten måste under början av 2014 byta merparten av det i hälso- och sjukvården
använda Windows XP operativsystemet till Windows 7 eller Windows 8.1 beroende på vilket
system applikationerna förutsätter. Förändringen är aktuell för att stödet för Windows XP
kommer att upphöra i april 2014.
Flera förvaltningsenheter har startat projekt vars målsättning är att använda mobila lösningar
i sin operativa verksamhet. Detta förutsätter uppdatering av nuvarande datatrafik och
datasäkerhetslösningar.
Liksom under tidigare år kommer IT-enheten aktivt att delta i utvecklingsprojekt i de olika
förvaltningsenheterna.
109
MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE
KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN
Tillgång och kvalitet på service
Målsättning/Mätare
Målet är driftsäkra och
användarvänliga datasystem.
Ambitionsnivå 2014
min - real - max
Över en timme långa
driftavbrott i datasystemen:
färre än 10 st./färre än 5 st./
inga avbrott.
Sätt att förverkliga Ansvarig
Utvärdering (Bokslut)
Kritiska program förverkligas
som dubbletter och så att de
är feltoleranta.
IT-chefen är ansvarig.
SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT
Förverkligandet av servicestrategin
Målsättning/ Mätare
Ambitionsnivå 2014
Sätt att förverkliga Ansvarig
Tillgång till samarbetspartner när
den egna personalens resurser inte
räcker till.
Tyngdpunkten ligger på
användande av
samarbetspartners.
Ett fungerande nätverk av
samarbetspartner
upprätthålls.
IT-chefen är ansvarig.
110
Utvärdering (Bokslut)
NYCKELTAL
Prestationer
Årsverken
Bokslut
-10
3
Bokslut
-11
6
Budget
-12
5,95
Budget
-13
7
Budget
-14
7
EP
-15
7
EP
-16
7
Motiveringar
IT-enheten består av IT-chefen, en ICT-koordinator och fyra mikrostödpersoner, varav tre
är fast anställda. Målsättningen är att fast anställa den fjärde mikrostödpersonen.
Bildningsnämnden beslutade att finansiera anställningen av en IT-planerare för två år
framåt från och med 01.11.2012. Den valda personen sade upp sig under 2013 och
målet är att fast anställa en IT-planerare från början av 2014.
TEKNISKA NÄMNDEN VERKSAMHETENS INTÄKTER Försäljningsintäkter Avgiftsintäkter Understöd och bidrag Övriga verksamhetsintäkter Tillverkning för eget bruk VERKSAMHETENS KOSTNADER Personalkostnader Köp av tjänster Material, förnödenheter och varor Understöd Övriga verksamhetskostnader AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR Grand Total 111
BS 2012
26 730 764
10 529 112
92 428
24 955
16 084 268
1 130 451
‐25 187 182
‐12 697 843
‐6 081 301
‐5 125 704
‐8 645 ‐1 273 689
‐4 943 986
‐2 269 954
BU 2013 29 861 503 13 484 478 88 000 67 500 16 221 525 924 000 ‐27 578 193 ‐15 492 292 ‐5 879 473 ‐4 903 721 BU 2014
29 696 278
13 332 448
85 000
67 500
16 211 330
929 000
‐27 228 590
‐15 125 561
‐5 580 925
‐5 006 365
‐1 302 707 ‐5 552 000 ‐1 515 739
‐5 718 000
‐2 344 690 ‐2 321 312
SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTER
Social- och hälsovårdsdirektör Pia Vähäkangas
Förvaltning
Hälso- och sjukvård
Äldreomsorg
Socialomsorg
Miljöhälsovård
112
Social- och
hälsovårdsdirektör:
VERKSAMHETSOMRÅDE:
VERKSAMHETSIDÉ
Pia Vähäkangas
Social- och hälsovårdsverket
Social- och hälsovårdsverkets strävan är att bidra till välfärd och god hälsa för nejdens
befolkning. Social och hälsovården skall genom förebyggande arbete lindra negativa effekter av
social otrygghet, sjukdom och ohälsosam livsmiljö. Därigenom skapas livskvalitet och god
arbetsförmåga för vår befolkning. Verksamheten skall ge trygghet genom en jämlik samt värdig
vård och omsorg.
FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN
Social- och hälsovårdsnämnden har beslutat att det behövs strukturella förändringar
inom verksamhetsformerna för att få kontroll på kostnadsökningen. Satsningar görs på
förebyggande, öppenvårdsinriktande och rehabiliterande insatser samt på
översektoriellt samarbete.
Ett kunskapscenter byggs upp under planeperioden med det specialkunnande (bl.a.
smärt- och krävande rehabilitering), som finns inom socialoch hälsovårdsverket.
Målsättningen för centret är att producera service som är tillgängligt för hela VSVD:s och
Kiurus upptagningsområden.
Planen om samarbetet och arbetsfördelningen inom Vasa sjukvårdsdistrikt framhåller att
specialiserande sjukvård bevaras i Jakobstadstrakten i ändamålsenlig omfattning.
Även jourförordningen ställer krav på verksamheten vad gäller personal, kunnande och
utrustning.
Kvalitetsarbetet (SHQS) fortsätter med fokus på utveckling av processer och arbetssätt.
Produktifieringsprocessen fortsätter. Behovet att utveckla nyckelvärden för utvärdering
av processer samt för benchmarking är stor. Utvärdering av kostnadseffektiv verksamhet
förutsätter nyckelvärden som mäter både resurser, processer och resultat.
Utvecklingsarbetet är i gång. Ledningsrapporteringssystemet (Exreport) tas i bruk.
Utvecklingsområden:
Hälso- och sjukvård
- Den största förändringen i verksamheten föranleds av att förlossningsverksamheten,
till följd av jourförordningen, avslutas vid Malmska sommaren 2014. Förändringar sker
även inom akut kirurgi och gynekologi, medan den övriga akutvården fortsätter som
tidigare. Specialkunnandet inom rehabilitering, smärtbehandling och ätstörningsvård
vidareutvecklas. Det översektoriella samarbetet gällande vård och uppföljning av
personer med psykiska sjukdomar intensifieras.
Klienternas delaktighet och ansvarstagande vid kroniska sjukdomsbesvär stöds och
uppmuntras.
Miljöhälsovård
- Vidareutveckla möjligheterna till specialisering enligt arbetsuppgifter samt göra
tillsynsplanerna mer riskbaserade.
Socialomsorg
- Omstrukturering av arbetsuppgifter och effektivering av arbetssätt gynnar såväl
klienternas som personalens välmående.
Äldreomsorg
- förbereder sig för förändringar av klienters servicebehov med tyngdpunkt på
förebyggande åtgärder och säkerställande av tillräckliga resurser med beaktande av de
äldres resurser och deltagande.
113
MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE
KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN
Tillgång och kvalitet på service
Målsättning/Mätare
Uppnå vårdgarantibestämmelserna
samt god service enligt gällande
lagar och förordningar
Ambitionsnivå 2014
min - real – max
Vårdgarantin uppfylls till 100 %
vid utgången av året.
Fataljetiderna inom socialoch
äldreomsorgen uppnås till 100
% hela året
Sätt att förverkliga Ansvarig
Utvärdering (Bokslut)
Utveckling av teamarbete,
rehabiliterande tankesätt och
fungerande vårdkedjor inom
hela verket.
Invånarnas delaktighet, trivsel och trygghet
Målsättning/Mätare
Information. kundenkäter, gott
bemötande i all service
Ambitionsnivå 2014
min - real – max
80 % av brukarna upplever att
de blivit vänligt bemötta och
varit delaktiga i sin vård och
omsorg.
Sätt att förverkliga Ansvarig
Ambitionsnivå 2014
min - real – max
Brukarnas hälsotillstånd
förbättras kontinuerligt i
belysning av nationella
nyckeltalsjämförelser
Sätt att förverkliga Ansvarig
Utvärdering (Bokslut)
Enkäter görs. Fortgående
feedback
Förbättrad regional konkurrenskraft
Målsättning/Mätare
Kunskapscenter som producerar
tillgänglig vård och service för
invånare i hela VSVD:s och Kiurus
upptagningsområde
Tillvaratagande och
utvecklande av
specialkunnande inom
områden, t.ex. rehabilitering
inleda diskussion kring
samarbete med Nykarleby
sjukhem.
114
Utvärdering (Bokslut)
PERSONALEN
Målinriktat och bra ledarskap
Målsättning/Mätare
Ambitionsnivå 2014
min - real – max
Sätt att förverkliga Ansvarig
Utvärdering (Bokslut)
Ambitionsnivå 2014
min - real – max
Ekonomiskt och funktionellt
hållbar serviceproduktion
Sätt att förverkliga Ansvarig
Utvärdering (Bokslut)
Ambitionsnivå 2014
min - real – max
Ingen överskridning av
budgeten
Sätt att förverkliga
Ansvarig
Systematisk uppföljning av
produktion och utveckling av
nyckelvärden
Se tabellen för
"personalförvaltning"
SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT
Effektiv och ändamålsenlig organisation
Målsättning/ Mätare
Effektiv serviceproduktion med
utnyttjande av Lean.
Översektoriellt samarbete
Öppenvårdsinriktning
Kvalitetsarbete och
systematisk förbättring av
vårdkedjor. Rehabiliterande
arbetssätt.
Utveckling av nyckelvärden
RESURSER OCH EKONOMI
Balanserad ekonomi
Målsättning/ Mätare
Fullfölja verksamheten inom
budgeten
115
Utvärdering (Bokslut)
...text för bokslutet...
NYCKELTAL
Prestationer
Milj€
Årsverken
Bokslut
-10
121,4
Bokslut
-11
126,6
1370,19
1387,20
Bokslut
-12
131,7
1365,72
Budget
-13
129,3
1201,7
Budget
-14
130,8
1194,7
EP
-15
132,1
1195
EP
-16
133,4
1195
Utvecklingschef: Peter Granholm
VERKSAMHETSOMRÅDE:
VERKSAMHETSIDÉ
Förvaltning
Social- och hälsovårdsnämnden bär det politiska ansvaret för socialoch hälsovården inom
samarbetsområdet. Förvaltningen samordnar och stöder verksamheten så, att behövlig socialoch hälsovård kan upprätthållas och utvecklas.
FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN
Hälsovårdslagen trädde i kraft 1.5.2011. Lagen om stödjande av den äldre befolkningens
funktionsförmåga och om socialoch hälsovårdstjänster för äldre , dvs. den så kallade
äldreomsorgslagen, trädde i kraft 1.7.2013. Arbetet med lagen om anordnande av socialoch
hälsovård fortgår. En ny socialvårdslag är under beredning och kommer att träda i kraft
tidigast år 2015. Därefter skall speciallagar inom socialoch hälsovården revideras. En
genomgripande förnyelse av verksamhetsgrunderna är alltså aktuell.
Åtstramningen av kommunalekonomin kräver åtgärder. Ledningen och förvaltningen skall
inom ramen för en hållbar ekonomi anpassa verksamheten till en åldrande befolknings
ökande behov av service och omsorg.
Verksamhetens rutiner för socialoch hälsovården säkras genom det kvalitetsutvärderingsarbete och kommande kvalitetscertifiering enligt SHQS som sker år 2012 – 2014 och framåt.
Kvalitetscertifieringen gör att förvaltningen kan följa strategin med målsättningen att ge god
vård.
116
MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE
KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN
Tillgång och kvalitet på service
Målsättning/Mätare
Ambitionsnivå 2014
min - real - max
Sätt att förverkliga Ansvarig
Korrekt och snabb behandling av
förvaltningsärenden
Inga påpekanden eller
anmärkningar om dröjsmål
Kvalitetsutvärdering med SHQS
SHQS används på samtliga
verksamhetsenheter
God yrkeskunskap och
handlingsberedskap hos alla berörda
Självutvärdering av verksamheten och
intern auditering påbörjas
Utvärdering
(Bokslut)
Invånarnas delaktighet, trivsel och trygghet
Målsättning/Mätare
Ambitionsnivå 2014
min - real - max
Sätt att förverkliga Ansvarig
Ökat klientdeltagande i vården med
hjälp av projekt och förbättrade rutiner
Klienterna kan påverka vården
Erfarenhetskunniga utbildas och deras
resurser används i vården inom
budgetramen
Erfarenhetskunniga används
som stöd för verksamheten
Klienternas åsikter beaktas i
vårdplanering, vårdut-förande och
eftervård
Utvärdering
(Bokslut)
Erfarenhetskunniga används i
verksamheten som stöd i vården,
utbildning och för information
PERSONALEN
Målinriktat och bra ledarskap
Målsättning/Mätare
Ambitionsnivå 2014
min - real - max
Sätt att förverkliga Ansvarig
Se tabellen för
"personalförvaltning"
117
Utvärdering
(Bokslut)
Personalchef:
Päivi Stenman
VERKSAMHETSOMRÅDE:
VERKSAMHETSIDÉ
Social- och hälsovårdsverket, personalförvaltning
Personalchefen på staden Jakobstads socialoch hälsovårdsverk fungerar i nära samarbete
med stadens personaldirektör och personalbyrå. Målet för socialoch hälsovårdsverkets
personalförvaltning är att medverka till att en gemensam personalpolitik för hela stadens
personal skapas på ett sådant sätt att de speciella behov som finns på socialoch
hälsovårdssidan samtidigt beaktas.
FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN
Personalförvaltningen kommer att uppdatera sin personalstrategi och samtidigt också ställa
nya målsättningar för de kommande åren. Trots sparkraven kommer en del av utmaningarna
inom personalförvaltningen att enligt stadens målsättningar vara en modern och attraktiv
arbetsgivare, som har en motiverad, kunnig och välmående personal. Detta har stor betydelse
inom socialoch hälsovårdsverkets område, eftersom det även i framtiden ska fästas
uppmärksamhet i synnerhet vid rekryteringen av vissa yrkesgrupper, t.ex. läkare vid
hälsovårdscentraler och specialläkare, socialarbetare samt sjukskötare på olika nivåer.
Social- och hälsovårdsområdet står inför kontinuerliga förändringar och därför är det i
synnerhet viktigt att fästa uppmärksamhet vid god förändringsledning och personalens
delaktighet. En av utmaningarna under det kommande året är personalens omplacering i
anslutning till strukturella förändringar. Intern förmansskolning, med syfte att introducera
personalstrategin, fortsätter under år 2014. Målsättningen med skolningen för övrig personal
är att utveckla kunnandet inom det egna området samt att arbetstagarna utvecklas i sin
arbetskarriär. Eftersom det inom socialoch hälsovårdsområdet sker och har skett stora
förändringar under de senaste åren, är det fortfarande på sin plats att följa hur ledarskapet
och arbetsgemenskapen fungerar, med speciell tyngdpunkt på personalens positiva
inställning till innovation och utveckling. Ur arbetsgivarens synvinkel är det viktigt att
samarbetet på arbetsplatserna fungerar och att hela personalen är motiverad, utvecklar nya
arbetssätt och behärskar sitt arbete. Viktigt att utbildningen motsvarar arbetsuppgifterna
speciellt inom socialomsorgen. Hela personalen ska också ha möjlighet att delta i
utvecklingssamtal. En viktig del av personalledningen är också att sjukfrånvaron hålls under
kontroll och uppföljs i samarbete med företagshälsovården. Det är viktigt att förmännen
under de kommande åren kan fatta alla beslut elektroniskt och att de vid behov också kan få
den aktuella personalrapporteringen via elektroniska program.
En ytterligare utmaning hos personalförvaltningen är under det kommande året att utveckla
verksamheten så, att utvärderingskriterierna som socialoch hälsovårdsverkets
kvalitetsledning ställt kommer att förverkligas.
118
PERSONALEN
Målinriktat och bra ledarskap
Målsättning/Mätare
Balans mellan
personalresurseringen och
personalkostnaderna i budgeten
Fungerande utvecklingssamtal
Personalenkät
Årligen uppföljning och
rapportering på enhetsnivå av de
samtal som förts.
En framgångsrik
förändringsledning
Enkät om personalens välmående
Lyckad omplacering av personal vid
strukrurella förändringar.
Enkät
En rättvis avlöning
Ambitionsnivå 2014
min - real - max
Personalkostnaderna hålls inom
ramen för budgeten
real max 100 %
Personalresursering inom
optimala enligt
resultatområdets mätare
Förmännen för varje år
utvecklingssamtal med de
anställda, samtalen bokförs.
Utvecklingssamtal genomförs
real 80 %
Personalen upplever förändringarna under de senaste 12
mån. som positiva.
Systemen för arbetsvärdering
och utvärdering av den
personliga arbets-prestationen
uppdateras.
Sätt att förverkliga Ansvarig
Ansvar: förmännen,
resultatområdescheferna
Förmannen håller
utvecklingssamtal med sin
personal.
Ansvar: förmännen,
resultatområdescheferna
Gemensamma utbildningsdagar i förändringsledning
ordnas för förmän.
Gemensamma diskussioner
med personalen.
Utbildningsplaneraren och
personalchefen,
resultatområdeschefer,
förmän
Arbetsvärderingen i bruk.
Utvärderingen av den
personliga arbetsprestationen uppdateras.
Ansvar: resultatområdescheferna, personalchefen
119
Utvärdering (Bokslut)
Planering av elektronisk
uppföljning av arbetstidsystem …
Elektronisk uppföljning av
arbetstiden planeras
Ansvar: IT, personalchefen,
resultatområdescheferna
Ambitionsnivå 2014
min - real - max
.Innovativitet
min 3,0 real 3,4 max 3,8
Utveckling av arbetsgemenskapen
min 3,0 real 3,4 max 3,8
Sätt att förverkliga Ansvarig
Sjukfrånvaron i hela
organisationen i genomsnitt
real 15,9 max 16,2
dgr/anställd..
Speciell uppmärksamhet fästs
vid välmående i arbetet,
förmansarbetet, tidigt stöd
och hur perso-nalen orkar,
särskilt på enheter där
sjukfrånvaron har ökat.
Samarbetet med Työplus
utvecklas. Arbetsrotation och
omplacering. Förmännen har
möjlighet att via ett
elektroniskt arbetsbord följa
med sjukfrånvaron på den
egna enheten.
Arbetsmetoderna utvecklas,
bl.a. kinestetik och andra
interventioner
Aktiv och välmående personal
Målsättning/Mätare
Innovativ och fungerande
arbetsgemenskap
Enkät om välmående i arbetet
Sjukfrånvaron under kontroll
Sjukfrånvarostatistik
välmåendeundersökning
Nya arbetssätt tas i bruk.
Mångprofessionellt
teamarbete. Närmaste förman
stöder en positiv utveckling.
ansvar: förmännen
resultatområdeschef
120
Utvärdering (Bokslut)
Lyckad personalrekrytering
Målsättning/Mätare
Kompetent personal på varje tjänst
och befattning.
Tillgång på vikarier
Vikariebankens verksamhet
effektiveras.
Antalet förmedlade vikarier
Ambitionsnivå 2014
min - real - max
Tjänster/befattningar besatta
min 80 % real 80 % max 100 %
Antalet kortvariga vikarier
minskar
Sätt att förverkliga Ansvarig
Aktiv rekrytering, bl.a.
deltagande i mässor,
samarbete med olika
läroanstalter, inom
budtetramen.
Ansvar: rekryteringsarbetsgruppen och
personalchefen,
resultatområdeschefer
förmännen
Utbildningen motsvarar
arbetsuppgifter
Allt fler långvariga vikarier
genom vikariebankens
koordinering
Förmännen,
resulatområdeschefer,
personalchef
121
Utvärdering (Bokslut)
SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT
Effektiv och ändamålsenlig organisation
Målsättning/ Mätare
Personalförvaltningens verksamhet
uppfyller kraven på
kvalitetssäkring.
Jämförelse med kriterierna.
Ambitionsnivå 2014
min - real - max
Personalförvaltningens
verksamhet fyller
kvalitetskraven
real 80 % max 100 %
Sätt att förverkliga Ansvarig
Ambitionsnivå 2014
min - real - max
En stor del av ansökningarna
och uppföljning av
verksamheten via det
elektroniska arbetsbordet
min 60 % real 80 % max 100 %
Sätt att förverkliga Ansvarig
Utvärdering (Bokslut)
Ansvar: personalchefen och
personaldirektören
Smidig beslutsprocess
Målsättning/ Mätare
Beslut och uppföljning av
verksamhet som gäller
personalförvaltningen i elektronisk
form
Förmannen har ett
elektroniskt arbetsbord till
sitt förfogande.
Elektroniskt ansökningsförfarande för tjänster och
befattningar.
Ansvar: personaldirektören
och personalchefen
122
Utvärdering (Bokslut)
Prestationer/
Nyckeltal
Årsverken
Bokslut
-10
4,44
Bokslut
-11
5
Bokslut
-12
5
Budget
-13
5
Budget14
5
EP
-15
5
EP
-16
5
Chefsläkare:
Chef för vårdarbetet:
VERKSAMHETSOMRÅDE:
VERKSAMHETSIDÉ
Pia-Maria Sjöström
Lis-Marie Vikman
Hälso- och sjukvård
Hälso- och sjukvården arbetar för att trygga och befrämja befolkningens välmående, hälsa
och funktionsförmåga. Inom ramen för befintliga resurser ges befolkningen en
hälsofrämjande, professionell, jämlik och kostnadseffektiv hälso- och sjukvård.
FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN
De största förändringarna i verksamheten 2014 härrör sig till jourförordningen som till
största delar träder ikraft 2015. Pga denna kommer, enligt socialoch hälsovårdsnämndens
preliminära beslut 10/9 2013, förlossningsverksamheten på Malmska att avslutas 30.5.2014.
Processen fortgår 2014 för att jouren ska kunna fortsätta som dygnet runt verksamhet med
legitimerad läkare på plats. De operativa specialiteternas verksamhet fortsätter med inriktning
på elektiv kirurgi och förändringar i bakjoursverksamheten ses främst inom gynekologin och
rådgivningsverksamheten förstärks. Förändringsprocessen innebär en stor omställning och
det är ett tidskrävande arbete att hitta optimala omplaceringsmöjligheter för personalen för
att bibehålla arbetsmotivation och frisknärvaro. Intensivt samarbete krävs också med
närliggande sjukhus.
De verksamheter som fortsätter inom specialsjukvården utvecklar sin verksamhet, och kan till
en del behöva hitta nya former. Vårdplatserna för gynekologiska patienter flyttas till avd.3.
Mödrapoliklinikens fortsatta verksamhet planeras i samråd med förlossningssjukhusen men
bibehålls lokalt. Barnenheten fortsätter som dygnet runt enhet med bakjour. Samarbetet med
barnrådgivningen, skolhälsovården och barn- och ungdomspsykiatrin intensifieras. Nya
rutiner utvecklas i samarbete med centralsjukhusen gällande uppföljningen av nyfödda.
Inremedicinska och lungmedicinska verksamheten fortsätter på samma nivå som tidigare,
planeringen påbörjas för att komma igång med sjukhusledd hemsjukvård. Inriktningen mot
öppna och halvöppna vårdformer fortsätter och förstärks. Patienterna har från 2014 rätt att
själva välja var de ska få sin specialsjukvård och det kräver också marknadsföring av
verksamheten på ett annat sätt än tidigare. Specialkunnandet inom rehabilitering, smärtbehandling och ätstörningsvård vidareutvecklas.
Inom rehabilitering och ätstörningsvård kan personalen ta ansvar för utbildning och
handledning av personal för sjukvårdsdistriktets behov i den mån personalresurserna räcker
till. Under verksamhetsåret etableras en gemensam smärtklinik, ett ”smärtcentrum” för att
samordna smärtanalys, -behandling och –rehabilitering, samt säkra den mångprofessionella
kunskapen i smärtbehandling och -utredning.
123
Barnterapeuterna (fysioterapi och ergoterapi) för specialsjukvård och primärvård bildar ett
gemensamt team med enhetliga rutiner och kösystem, även omfattande Nykarleby hvcmottagning. På sikt behöver barnterapeuterna få gemensamma utrymmen.
I takt med att behovet av hälsovårdstjänster ökar utvecklas nya arbetssätt. Klienterna
uppmanas till ökad deltaktighet och ansvarstagande vid kroniska sjukdomsbesvär.
Patienterna erbjuds en individuell vårdplan, som görs i samarbete med patienten, anhöriga
och de professionella. De metoder som utprovats i Mellanfinlands Kaste-projekt Potku II
implementeras i den normala verksamheten. Inom sjukvården i allmänhet fokuseras på de
stora folksjukdomarna och patienter som har behov av täta sjukvårdskontakter.
Hälsofrämjande, förebyggande arbete och rehabiliterande arbetssätt får en mera
framträdande roll i all verksamhet. Mångprofessionellt och sektoröverskridande arbete
utökas. Det översektoriella samarbetet gällande vården och uppföljningen av personer med
psykiska sjukdomar vidareutvecklas med betoning på hemrehabilitering. Samarbete med
närliggande sjukhus gällande vårdkedjor och läkarexpertis utökas. Inte minst inom det
drogförebyggande arbetet och missbrukarvården är samarbetet mellan olika sektorer och
myndigheter en förutsättning för att nå resultat.
Den palliativa poliklinikverksamheten påbörjas på den allmänmedicinska avdelningen med
befintliga resurser. Verksamheten sker i samarbete med remitterande sjukvårdsenhet,
cancerskötaren och hemsjukvården.
Fakturering enligt produkter tas i bruk inom primärvården och psykologenheten i Nykarleby
2014.
Utrymmen
Renoveringen av utrymmen för medicinska polikliniken, öron- och ögon- och kirurgiska
poliklinikerna påbörjas sommaren 2014. Verksamheten evakueras till våning 4. För
planeringen av renoveringen på våning 4 för avdelning 1:s och eventuellt åtgärdspoliklinikens
behov påbörjas. Jourens ingång renoveras för en säkrare miljö för patienter och personal.
I Larsmo förbereds sammanslagningen av de två mottagningarna till en gemensam
mottagning i Holm 2015. Utrymmena blir gemensamma med munhälsovården, familjearbetet
och hemvården. Förberedelserna sker i samarbete med Larsmo kommun, som bygger
utrymmen för uthyrning till socialoch hälsovårdsverket.
I samarbete med äldreomsorgen och kommunen planeras en samordning av mottagningarna i
Pedersöre.
Planeringsanslag för Nykarleby hvc-mottagning torde budgeteras inom Nykarleby stad.
En rörsanering kan bli aktuell vid Visasbackens tandklinik.
I samband med tillbyggnad av Malmskas kök erhåller hjälpmedelsservicen och utlåningen
ändamålsenliga utrymmen uppskattningsvis 2015-2016 vilket möjliggör smidigare
arbetsprocesser och ändamålsenligare resursanvändning.
IT och utrustning
Under 2014 fortsätter det intensiva arbetet på IT-sidan; operativsystemet i hälso- och
sjukvårdens datorer uppdateras senast våren 2014 och förberedelserna pågår för att ansluta
organisationen till det nationella patientarkivet KanTa september 2014. Sms- påminnelse om
mottagningstider tas ibruk med tandvården som pilotenhet.
124
Uppdateringen av centralövervakningsenheten på avdelning 1 (inremedicinska
hjärtövervakningen) kan förorsaka verksamhetsmässiga störningar.
Ett program för beställning och beviljande av vårdstuderandeplatser tas i bruk våren 2014
med syfte att studerande platser kan planeras från våren 2015 i Jobstep för alla YHstuderande, samt Pedersöre enhetens YA-studerande.
125
MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE
KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN
Tillgång och kvalitet på service
Målsättning/Mätare
Vårdbehovet styr pat. till rätt nivå o.
yrkesgrupp i hälso- och sjukvården.
Mottagningstider i balans med
vårdbehovet.
Ökad styrning mot öppenvård.
Verksamheten är känd och erkänd för att
hålla kvalitetsstandarden/
Uppföljning av kösituationen,
remissflöde, oannullerade besök,
telefonstatistik, antal pat. som inte får
en K3 tid inom målsättningen, antal
hembesök (psyk. dagavd), antal
samarbetsmöten (psykiatrin)
Ambitionsnivå 2014
min - real - max
Enligt vårdgarantins
bestämmelser på alla nivåer
och enheter.
Genomflödet max. 3 h på
jouren till 95-97-100%.
Kön till icke brådskande
vård på hvc (K3) 2-4v-3mån.
Omedelbar kontakt till hvcmottagning (<5 min): 9095-100%
Sätt att förverkliga Ansvarig
Klinikklara vid Roparnäs 0%
Konsultation och utredning
vid centralsjukhusen.
Psykiatriska dagavdelningen
och övernattningsmodulens
beläggning högre än 2012.
Fungerande samarbete mellan socialoch hälsovårdsverkets egna
psykiatriska aktörer samt till
centralsjukhusen.
Hembesök utgör en del av vården på
psykiatriska dagavdelningen.
Rai-kartläggning för psykdagpatienter
påbörjas som stöd för bedöming av
vårdbehov.
Hilmo vårdanmälan tas i bruk inom
psykiatrin.
Min+Real: hembesök
erbjuds alla patienter på
psyk.dagavd.
Utreder behovet,
patientgrupper och
pilotering 2014 med
befintliga resurser.
Service-enheterna har nöjda interna
kunder/kundenkät, genomloppstider,
värdeflödesanalyser
70-80-90%
Vidareutveckla bedömningen av
vårdbehov och brådskandegrad per
telefon och vid sköterskemottagningen.
Konsultationsmöjlighet till hvc-läkare.
Callback vid munhälsovården och hvctelefonrådgivning.
Kriterier för patientstyrning så
jourpatienter kommer till rätt vårdnivå
och enhet.
Projekt för sjukhusledd öppenvård i
hemmet, ev. Novia som
samarbetspartner.
Analys av respons från remitterande
enheter/ansvarig kemist, öl, ösk, ask.
Uppföljning av kundnöjdhet gällande
mödra- och förlossningsvården 2015.
126
Utvärdering (Bokslut)
Invånarnas delaktighet, trivsel och trygghet
Målsättning/Mätare
Patienterna och anhöriga i vården aktivt
delaktig/ Patientenkät x 1/år +
kontinuerlig respons, antal uppgjorda
vårdplaner, antal patientrespons,
anmälningar, anmärkningar.
Patientsäkerheten är naturligt integrerad
i det dagliga arbetet/
Mätning av patientsäkerhetskulturen,
antal Haipro/enhet, antal
utvecklingsobjekt från Haipro.
Ambitionsnivå 2014
min - real - max
100%
400-450-500 nya
vårdplaner per år
Systematisk
responsinsamling och
uppföljning av respons
Sätt att förverkliga Ansvarig
Utvärdering (Bokslut)
Vårdplan erbjuds alla med
långvarigt/kroniskt sjukvårdsbehov.
Grupphandledning och uppföljning av
gjorda vårdplaner. Tät uppföljning.
Inom rehabilitering uppgörs vård- och
rehabiliteringsplan för varje
rehab.patient/läkare och vårdare.
Utreda intresse och verksamhetsform
för ett kund- eller patientråd.
Överenskomna rutiner för behandling
av respons och Haipro.
Förbättrad regional konkurrenskraft
Målsättning/Mätare
Inget slöseri av patientens tid/
Telefonstatistik (missade samtal), uppringningssystem, mäta tiden: Anmälan
till besök (väntan på mottagn.),
uppföljning av värdeskapande tid
(dagar) på vårdavdelningarna, tid från
kallelsebrev till besök,
daglig uppföljning av antal vårdplaner
Ambitionsnivå 2014
min - real - max
Patienten meddelas om tid
till mottagning/poliklinik
minst 2 veckor–real 3
veckor–max. 4 veckor före
besök om icke brådskande
vårdbehov.
Se omedelbar kontakt och
tillgång på service.
Smärtrehabilitering och behandling,
krävande rehabilitering och
ätstörningsvård tillgänglig för invånare
i hela VSVD och MÖCS
upptagningsområde.
>60% av rehab.
avdelningarnas tjänster,
>30% av Fredrikas,
>25% av smärtpoliklinikens
tjänster säljs utanför
samarbetsområdet.
Sätt att förverkliga Ansvarig
Tydlig patientinformation från början,
elektronisk anmälan, hålla tider vid
mottagningarna.
Patientkallelse i tid, så patienterna inte
behöver ringa och ändra tid och kan
utnyttja laboratoriets
tidsbeställningssystem.
Alla har daglig vårdplan på A6.
Kontakter till remitterande instanser.
Samarbetsavtal med VCS och MÖCS och
vid behov närliggande hvc-er.
Fredrika dagavdelningens vårdmodell
på hemsidan/öl, avdsk, ösk.
Samarbete med centralsjukhus och
127
Utvärdering (Bokslut)
Operationsantalet minskar
inte trots BB stängning.
privata aktörer.
Marknadsföring av
verksamheten/överläkare o. ledningen
128
PERSONALEN
Målinriktat och bra ledarskap
Målsättning/Mätare
Rättvist, tillgängligt och sporrande
ledarskap, fungerande utvecklingssamtal
och arbetsplatsmöten på alla enheter
och nivåer/
Antal utvecklingssamtal, personalenkät,
antal arbetsplatsmöten och
informationstillfällen
Ambitionsnivå 2014
min - real - max
70-80-100%
Arbetsplatsmöten på alla
enheter 4 – 6 – 8 ggr/år.
Pulsmöten där personal gått
Leankurs eller motsvarande.
Sätt att förverkliga Ansvarig
Utvärdering (Bokslut)
Utvecklingssamtal på alla enheter och
nivåer/alla förmän och chefer för sin
del. På större enheter får personalen
utvecklingssamtal vart annat år.
Skriftliga pm från arbetsplatsmöten och
informationstillfällen. Uppföljning av
överenskommelser/förmän och chefer
Aktiv och välmående personal
Målsättning/Mätare
Personalresurser och vårdtyngd i balans/
Välmåendeundersökning,
frisknärvaro/sjukfrånvaro, Rafaela,
kontinuerlig uppföljning av arbetsglädje
och avvikelser på enheterna (Lean)
Tillräckligt många på varje enhet har den
kunskap och färdighet som
verksamheten behöver/
Kartläggning av kompetens (kunnande,
färdigheter).
Lyckad omplaceringsprocess föranledd
av avslutad förlossningsverksamhet,
”rätt man på rätt plats” /välmående och
frisknärvaro, personalenkät
Ambitionsnivå 2014
min - real - max
70% av dagarna inom
optimal nivå
På hvc: personalbemanning
enligt STM
rekommendationer 90-100%
Antal sjukfrånvarodagar
13,3(2012) – 13,5 – 13,9
(2011) dagar per anställd
Fortbildningsdagar/anställd
3-5-10 dagar
Sätt att förverkliga Ansvarig
Daglig uppföljning och styrning
/avdelningsskötare
Månatlig uppföljning av utlåning av
personal till andra
enheter/avdelningsskötare
Planering av fortbildning enligt
verksamhetens behov.
Läkemedelsutbildning och
patientsäkerhetsutbildning enligt
särskild plan.
Utvärdering och
personalenkät 2015?
Samarbetsdiskussioner med
personalen/ överskötare, chef för
vårdarbete, chefsläkare, personalchef
Ingen ökad sjukfrånvaro
Tillräcklig introduktion och
handledning i förändrade
129
Utvärdering (Bokslut)
arbetsuppgifter, fungerande
arbetsteam/förmän, medarbetare
Lyckad personalrekrytering
Målsättning/Mätare
Behörig personal på varje tjänst och
befattning/
Antal sökande till vakanser, antal
obesatta vakanser
Tillgång på vikarier, behöriga sjukskötaroch läkarvikarier/
Antal obesatta vikariat, antal icke
behöriga vikarier
Ambitionsnivå 2014
min - real - max
90-95-100%
Hvc: 70-80-90% besatta
med behöriga
läkare/tandläkare
Spec.sjv.: psykiater och
kirurg, 100% (delvis
obehöriga)
Sätt att förverkliga Ansvarig
Aktiv rekryteringsarbetsgrupp
Mentorer för nya läkare på sommaren
Systematisk introduktion och
handledning/uppföljning
Uppföljning av studeranderespons och
introduktionsenkät/överskötare,
avdelningsskötare, chefsläkare
130
Utvärdering (Bokslut)
SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT
Effektiv och ändamålsenlig organisation
Målsättning/ Mätare
Jämn kvalitet i serviceutbudet:
Huvudprocesserna beskrivna, hög
följsamhet/
Antal processbeskrivningar, uppföljning
av värdeskapande tid, uppföljning av
avvikelser.
Kvalitetsarbetet fortsätter mot
kvalitetscertifikat/självbedömningar,
intern auditering
Ambitionsnivå 2014
min - real - max
Resultat av intern auditering
tillåter extern auditering år
2015.
Självbedömningar och
planer för utvecklingsarbete
utförda och verkställda på
alla enheter, 100%
Samordnade och beskrivna
processer
Sätt att förverkliga Ansvarig
Utvärdering (Bokslut)
Utbildning av interna auditerare inom
verket. En till grundkurs i Lean,
handledning och uppföljning för
pågående Lean-arbete, utbildning i
miksosystem inom hvc/ledning, chefer
och förmän
Beskriva huvudprocesserna, identifiera
delprocesserna
Enhetsvisa utvecklingsplaner
förverkligas/överläkare, överskötare,
avdelningsskötare, ansvariga hv/sjs
-Psykiatriska patientens process på
dagavdelningen/avd.sköt, överskötare
-Visualisera den kirurgiska patientens
vårdkedja våren 2014
-Smärtpatientens servicekedja
-INR-processen
Smidig beslutsprocess
Målsättning/ Mätare
Smidigt och säkert samarbete mellan
olika vårdenheter och nivåer/
Väntetid till följande vård- eller
undersökningsplats, antal returnerade
remisser, via casefall följa patientens
väg från kontakt till uppfyllt vårdbehov,
antal blodprov som tas av
hemsjukvårdaren
Ambitionsnivå 2014
min - real - max
100% användning av
checklistor vid inskrivning,
utskrivning och förflyttning
av patient.
INR i Pedersöre och Larsmo
inom hemsjukvården
Sätt att förverkliga Ansvarig
Isbar-utbildning
Anvisningar och kriterier för hur
remisserna skrivs,
processbeskrivningar.
Blodprov i hemmet tas av
hemsjukvården på hemsjukvårdens
patienter. Utbildning och handledning
från laboratoriet.
131
Utvärdering (Bokslut)
Förverkligande av servicestrategin
Målsättning/ Mätare
Stabil basverksamhet med välfungerande
förebyggande folkhälsoarbete/
Antal tilläggsresurser
Ambitionsnivå 2014
min - real - max
Omfattande hälsokontroller
40-50-60%
Hälsorådgivning åt 70åringar 80-90-100%
Modell: 100%
Årlig uppdatering av plan
och utvärdering
Sätt att förverkliga Ansvarig
Rådgivningsverksamhetens resurser
förstärks i samband med avslutande av
förlossningsverksamheten.
Omfattande hälsokontroller inom
rådgivningsverksamheten förverkligas
enligt lag.
Förnyade föräldraförberedelsekurser
Äldres hälsorådgivning åt 70 åringar
och enligt behovsprövning i alla
kommuner (tidigt ingripande, stöd och
rådgivning vid äldres hälsoproblem)
Modeller för arbetslösas
hälsoundersökningar och –rådgivning
enligt HvL 13§ vidareutvecklas
Fungerande regional drogförebyggande
verksamhet till unga och deras familjer
Rehabiliterande arbetssätt på varje
enhet.
Avdelas terapeutresurser även för
förebyggande verksamhet för barn och
äldre
Patientens funktionsförmåga är optimal
med beaktande av sjukdomens
begränsningar/
Uppföljning av case, vårdtyngd, vårdtid,
eftervårdsbehov.
Etablering av gemensamt
smärtcentrum
Utreda förutsättningar för samordning
av fysiatrins och psykiatrins resurser
för rehabiliteringsundersökningar och
rehabilitering/chefsläkare, överläkare,
chef för vårdarbete, överskötare
132
Utvärdering (Bokslut)
RESURSER OCH EKONOMI
Ökning av produktivitet och effektfullhet
Målsättning/ Mätare
Mångsidigt och behovsrelaterat serviceutbud: Grupper, sköterskemottagningar,
elektronisk skötsel av ärenden/
Antal grupper, nya sköterske- /terapeutmottagningar, antal annan ny
verksamhet, uppföljning av återbesök,
återintagningar (effektivitet). antal
patienter till jourskötare och
fysioterapeut och andra expertskötare
Ambitionsnivå 2014
min - real - max
Livsstilsgrupper(tex ikihyvä,
tulppaligt) 2 – 4 – 6
Bokad till 90-100%
Alla ”akufys” tider bokade
Sätt att förverkliga
Ansvarig
Vidareutveckla verksamhetsprocesserna
vid hvc-mottagningarna bl. a. med hjälp
av Lean-, microsystemutbildning och
metoder från ”Bra mottagning-hyvä
vastaanotto” och Potku II.
Enhetliga vårdrutiner vid de vanligaste
sjukdomarna.
Jourskötarens färdigheter används
(ersätter delvis läkarbesök),
Fysioterapeutmottagning för patienter
med akuta ryggproblem (ersätter
läkarbesök)/avd.skötare, överläkare
Utvärdering (Bokslut)
Utökad sköterskemottagning på
neurologiska pkl. /överläkare,
avd.skötare
Kartläggning över
2013-2014
Uppföljning av oplanerade
återinläggningar på A1
Ambitionsnivå 2014
min - real - max
Sätt att förverkliga
Ansvarig
Tillgång till rapporter över centrala
nyckeltal i realtid
Balanserad ekonomi
Målsättning/ Mätare
Tillgång till rapporter över centrala
nyckeltal i realtid/
Tidsfördröjning av bokföring av interna
kostnader.
Handledning av förmän att använda nya
rapporteringsprogram för maximal
nytta
133
Utvärdering (Bokslut)
NYCKELTAL
Prestationer
Bokslut
-10
Bosklut
-11
Bokslut
-12
Pers..rap.
Pers..rap..
Pes.rap.
Årsverken
716,5
703,3
671,4
Budget
-13
Budge
t-14
EP
-15
EP
-16
625
610
600
590
Chef för äldreomsorgen:
VERKSAMHETSOMRÅDE:
VERKSAMHETSIDÉ
Pirjo Knif
Äldreomsorg
Målsättningen är att erbjuda en regional äldreomsorg, som har hög kvalitet, som är jämlik
och som är kostnadseffektiv. Den service som ges inom äldreomsorgen bör stödja den äldre
befolkningens välbefinnande, hälsa, funktionsförmåga och förmåga att klara sig på egen
hand.
Tyngdpunkten inom äldreomsorgen är den öppna vården, där äldre skall ges möjlighet att
leva och bo självständigt under trygga förhållanden. Åtgärder som främjar boende i hemmet
och rehabilitering prioriteras. Äldre som vårdas på boendeplats skall kunna leva ett
innehållsrikt och stimulerande liv, där individens resurser tillvaratas. Vårdinsatser och
sjukvård ges enligt behov med stöd av sakkunnig och professionell personal.
Äldreomsorgen planeras utifrån Kvalitetsrekommendationen för att trygga ett bra åldrande
och förbättra servicen för de äldre (Social- och hälsovårdsministeriets publikationer 2013:15)
och lagen om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om socialoch
hälsovårdstjänster för äldre (2012/980). Lagen och kvalitetsrekommendationen är avsedda att
användas som ett styrnings-, utvecklings- och utvärderingsredskap för äldreomsorgen.
FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN
Den nya äldreomsorgslagen och kvalitetsrekommendationen ger stöd för
strukturförändringen som äldreomsorgen genomgår. Förändringen bör basera sig på en
långsiktig planering, tillgänglig statistik och forskning. Kommunen ska enligt lagen ordna
högkvalitativa socialoch hälsovårdstjänster för äldre personer i rätt tid och i tillräcklig
omfattning med tanke på dessa personers servicebehov.
Social- och hälsovårdsnämnden har tillsatt en arbetsgrupp som utarbetar en plan över
åtgärder för att stödja den äldre befolkningens välbefinnande, hälsa, funktionsförmåga och
förmåga att klara sig på egen hand och för att ordna och utveckla den service och
närståendevård som äldre personer behöver. I samband då planen för de äldres välbefinnande
utarbetas, kartläggs även de äldres vård- och servicebehov, planeras servicestrukturen samt
vilka resurser som behövs för att den ska kunna förverkligas.
134
Arbetsgruppen har tid på sig till våren 2014. Planen ska utarbetas som ett led i kommunens
strategiska planering. Planen godkänns av kommunfullmäktige, och den ska ses över varje
fullmäktigeperiod.
För utvärderingen av servicens kvalitet och tillräcklighet ska regelbundet inhämtas synpunkter
från dem som anlitar servicen och från deras anhöriga och närstående samt från de anställda i
kommunen.
Geriatriska avdelningar och boenden
På de tre geriatriska avdelningarna har personalen fått skolning i kinestetik. Arbetet med att
implementera kinestetik som en naturlig del i vården pågår. Syftet är att patienterna får en
rehabiliterande och aktiverande vård som stöder hemmaboende i ännu större utsträckning än
idag. Samarbetet med fysioterapeuter och ergoterapeut har utvecklats och är en aktiv del i
vårdplaneringen. Avdelning 9, Nykarleby, är i behov av brådskande renovering. Antalet platser
på avd. 9 är 40 men övervägs att minska till 30-35. Platsantalet är tillfälligt nedtaget till 35 till
slutet av 2013.
På boenden tas Effica i bruk på Björkbacka/Solbacken under hösten 2013. Även Hagalund tar i
användning dokumentation i Effica-programmet under hösten. Effica tas i bruk på Sandlunden
och på enheterna i Pedersöre under planerperioden.
Hagaborg är idag en demensenhet med 12 platser och planeras höra administrativt under
Hagalund redan i slutet av år 2013.
Pedersöre har minskat antalet långvårdsplatser (2 pl) som köptjänst via Folkhälsan. Avdelning
Selma på Pedersheim är en stor avdelning med 33 platser. För att höja kvaliteten/
patientsäkerheten, inrättas en modul som anpassas för personer med minnessjukdomar, s.k.
lättare demensvård för nio klienter.
Hemvård och stödtjänster
Egen aktivitet, hälsa och välmående samt upprätthållande av funktionsförmågan stöds och
främjas hos äldre som bor hemma samt kunder som anlitar hemtjänster. Målsättningen är
att förutse och lösa problemen så att kunderna är nöjda med hemvårdens och
närståendevårdens tjänster. Enligt den nya lagen om äldreomsorg utvärderas äldre personers
servicebehov mångprofessionellt på alla fyra kommuners område. Effica-programmets Raiintegration används, vilken möjliggör och förbättrar planeringen av servicebehoven samt
svarar ännu bättre mot kundens behov och beaktar kundens egna resurser.
Kortvarig rehabiliterande intervallvård fortsätter och den ökas för att ge stöd för att
hemmaboende åldringar ska klara sig längre hemma. Minnesrådgivningsverksamheten
fortgår enligt god praxis. Äldreservicehandledning ökas genom omorganisering av
verksamheten. Inom all hemserviceverksamhet fästes uppmärksamhet vid service- och
handledningsbehoven då klientens funktionsförmåga blir sämre. Teamarbetet utökas till att
också omfatta hemvården i Pedersöre och Nykarleby, med förutsättning att
sjukskötarresurser fås. Målsättningen är att det inom hemvården finns tillräckligt med
utbildad arbetskraft som är engagerad i sitt arbete och att kompetensen och orken i arbetet
motsvarar strategin och de framtida utmaningarna. En viktig målsättning inom hemvården är
fortlöpande kundkontakter och kundens egen aktivitet.
I framtiden satsas allt mer på dagcenterverksamhet. På så sätt stödjer man på längre sikt
närståendevården samt att äldre klarar sig hemma. Som stödserviceverksamhet fortsätter
man bl.a. med måltids-, trygghetslarm, städ- och transportservice. Upphandlingen av dessa
planeras år 2014.
135
Köptjänster
Äldreomsorgen förbereder upphandling av tjänster i enlighet med lagen om offentlig
upphandling. Social- och hälsovårdsverket köper äldreomsorgstjänster av privata och
föreningsbaserade producenter. Dessa tjänster utgör en del av den service som kommunerna
är ansvariga att ordna. Långvårdsplatser köps av Folkhälsan 32+4 platser. Avtalet gäller för
år 2014-2016 och det kan förlängas till år 2018. Kortvårdsplatser 1-2 pl köps av Nykarleby
Sjukhem.
Strategiska målsättningar under 2014:
1) Hemvård är vård- och servicekedjans stenfot
Målsättningen är att förstärka hemvården genom att utveckla nya arbetsmetoder med
gemensamma arbetsteam för hemsjukvården och hemservicen samt genom att utveckla
ledarskapet.
Kommunen ska enligt äldreomsorgslagen ordna rådgivningstjänster som stöder den äldre
befolkningens välbefinnande, hälsa, funktionsförmåga och förmåga att klara sig på egen
hand. För äldre med risk för ökande behov av service, skall tillhandahållas hälsokontroller,
mottagningar och hembesök som stöder välbefinnandet, hälsan, funktionsförmågan och
förmågan att klara sig på egen hand. Servicehandledning är färdigt organiserat före 2014
och fungerar enligt planen.
Utveckling av seniorrådgivning och förebyggande hembesök görs tillsammans med
hälsovården. Gemensamma utrymmen och samarbete för hemvården och hälsovården
planeras för Pedersöre och Nykarleby.
Ibruktagande av gemensamma datasystem pågår under 2014. Möjlighet till ibruktagning av
en mobil lösning för hemvården utreds. Uppföljning av klient- och verksamhetsdata, bl.a.
den omedelbara klienttiden görs systematiskt. Mobil system stöder hemvårdens
datainsamling. Till början piloteras systemet i en kommun.
Kriterier för hemvården samt utvärderings- och kvalitetssystem utvecklas. Hemvårds- och
öppenvårdsresurser förstärks inom planeperioden.
2) Kvarboende principen - en trappas vårdmodell
Med kvarboendeprincip avses att äldre skall kunna bo kvar i sitt hem eller på ett boende och
inte behöva flytta trots förändringar i vård- och omsorgsbehovet. De äldre skall kunna få så
många som möjligt av sina vård- och omsorgsbehov tillgodosedda på plats och kunna bo
kvar trots ökad vårdtyngd. Förflyttning från en boendeplats bör ske enbart av medicinska
skäl.
Personalens kunnande och kompetens utvecklas med fortbildning och läroavtalsskolning.
Enligt äldreomsorgslagen ska en verksamhetsenhet ha en personal som till antal, utbildning
och uppgiftsstruktur motsvarar antalet äldre personer som tillhandahålls service av
verksamhetsenheten och det servicebehov deras funktionsförmåga medför, och som
garanterar dem en högkvalitativ service.
Verksamheten ska ledas så att den stöder en högkvalitativ och klientinriktad helhet av socialoch hälsovårdstjänster, främjandet av ett rehabiliterande arbetssätt, samarbetet mellan olika
myndigheter och yrkesgrupper samt utvecklandet av verksamhetsmetoder. Föreståndaren för
en verksamhetsenhet ska se till att det vid verksamhetsenheten ordnas egenkontroll i syfte
att säkerställa att servicen är högkvalitativ, säker och tillbörlig.
136
Av boendeplatser finns 312 på socialoch hälsovårdsverkets egna boenden. 27 platser av
dem används för intervallvård. Utöver dessa har köpts 55 demensboendeplatser och 24
effektiverat serviceboendeplatser av privata producenter. Inom samarbetsområdet är
nyckeltalet för långvårdsplatser 5,0 % medan rekommendationen är 2-3 %. Nyckeltalet för
effektiverat serviceboende är 7,6 %, rekommendationen är 6-7 %. Boendeservice och långvård
utvecklas enligt rekommendationerna. På så sätt finns det möjligheter att styra kostnadsutvecklingen för äldreomsorg.
3) Äldres aktiva deltagande i vården
Den äldre deltar aktivt i de processer som berör henne/honom själv, i planering, beslutande,
förverkligande och utvärdering av vården. Äldres brukarperspektiv används för att utveckla
kvalitativa socialoch hälsovårdstjänster. Äldre personer måste ha möjlighet att delta i olika
aktiviteter fastän funktionsförmågan är nedsatt.
Enligt äldreomsorgslagen ska det finnas tillgång till tillräcklig och mångsidig expertis för
stödjandet av den äldre befolkningens välbefinnande, hälsa, funktionsförmåga och förmåga
att klara sig på egen hand och för ordnandet av högkvalitativa socialoch hälsovårdstjänster
som äldre personer behöver.
För utvärderingen av servicens kvalitet och tillräcklighet ska kommunen regelbundet inhämta
synpunkter från dem som anlitar servicen och från deras anhöriga och närstående samt från
de anställda i kommunen. Äldrerådet ska ges möjlighet att påverka planering, beredning och
uppföljning av äldreomsorg. Kundenkät och olika feed back system utvecklas och tas i
regelbundet bruk.
Personalens kunnande i aktiverande och rehabiliterande arbetssätt utvecklas med hjälp av
skolning. Personalen stöder den äldre att ta tillvara egna resurser och uppmuntrar individen
till egen problemlösning och ett eget handlande. Genom ett förändrat förhållningssätt hos
personalen är målet att stärka de äldre personernas förutsättningar att klara vardagliga
aktiviteter, öka deras välbefinnande samt möjliggöra delaktighet och inflytande.
137
MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE
KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN
Tillgång och kvalitet på service
Målsättning/Mätare
God kvalitet på servicen
Servicen på rätt nivå för den
enskilde individen
Mätare:
RAI-kvalitetsmätare:
- förändringar i adl-funktioner
- sängliggande 22 h/dygn
- begränsning av rörelsefrihet
- medicinanvändning
- användnng av sömnmediciner
- social inaktivitet
Ambitionsnivå 2014
min - real - max
RAI-bedömningar uppgörs
på alla klienter, pågående
process
Valda RAIkvalitetsindikationer, 6 st
Sätt att förverkliga Ansvarig
Bedömning görs minst 2
ggr/år (100 %) och efter
väsentlig förändring i
hälsotillstånd
RAI benchmarking via THL 2
ggr/år
I enheterna görs Haipro
anmälningar 100 %
Ansvarig;
chef för resultatenhet
förman för respektive enhet
- HAIPRO
- Rafaela
- Kundenkäter
Fungerande vårdkedjor
Servicens tillgänglighet
I brådskande ärenden ordnas
service genast, annars senast
inom 3 mån.
Mätare:
- Väntetid på en boendeplats
Rafaela vårdtyngdsmätare på
optimal nivå (används på
geriavdelningar)
Kundenkät görs på alla
enheter
Väntetid till ett boende 3
mån (min), 4,5 mån (real), 5
mån (max)
Medelvårdtid <25 dygn
RAI används systematiskt inom
öppen vård, på boenden och
geriatriska avdelningar
En RAI-kvalitetsansvarig har
utsetts år 2013
Kundenkät genomförs på varje
enhet under året
Ansvarig;
Chef för resultatenhet
förman för respektive enhet
Resurser omfördelas.
Ökad vårdtyngd inom
hemvården
Ansvarig:
chef för äldreomsorgen
Ökad vårdtyngd inom
hemvården, SAS-planering,
vård- och serviceplan med
hjälp av RAI-mätning.
- Rehabiliterande och
aktiverande arbetssättet
138
Utvärdering (Bokslut)
och övrig vårdinsats
- Vårddagsuppföljning
- Nationella nyckeltal:
- Regelbunden hemvård för >75
år
Regelbunden hemvård: min
11-12 %, max 13-14 %
- Serviceboende för > 75 år
Serviceboende för > 75 år:
min 5-6 %, max 6-7 %
- Långvård för 75 år fyllda
Långvård för 75 år fyllda:
min 1 %, real 5 %, max 3 %
-Stöd för närståendevård
Stöd för närståendevård min
5-6 %, max 7 %
Hemmaboende > 75 åriga
Hemmaboende > 75 åriga
min 90 % max 91 %
Nöjda kunder
Mätare; kundenkäter,
kundrespons.
- Utskrivningkoordinatorns
arbete
- Servicehandledning som
stöder klienten eget ansvar
och delaktighet
- Minnesrådgivning
- God arbetsfördelning inom
mångprofessionella arbetet
Ansvariga:
cheferna inom äldreomsorgen,
förman på respektive enhet
MInst 90 % av kunder ska
vara nöjda.
Invånarnas delaktighet, trivsel och trygghet
Målsättning/Mätare
Möjliggöra kvarboende i det
egna hemmet
Mätare:
- Statistik
- Hilmo
Ambitionsnivå 2014
min - real - max
min 89 % max 91 % över 75
år fyllda skall bo hemma år
31.12.2014
När den äldre har en plats på
ett boende bör en
förflyttning till en annan
enhet ske enbart av
medicinska skäl.
Sätt att förverkliga Ansvarig
Utveckla arbetsmetoder inom
öppna vården, stödtjänster
och närservice för att
möjliggöra hemmaboendet.
Förebyggande och stödjande
arbete.
Klienterna delaktiga i vårdplan
Ansvarig:
avd.chef för öppen vård och
hemvårdsledarna
139
Utvärdering (Bokslut)
Möjliggöra kvarboende inom
våra egna boenden
Mätare:
- Uppföljning av förflyttningarna
och boendetiderna
Den äldres delaktighet i
äldreomsorgen betonas
Mätare:
- Statistik
- Enkät
Den anhörigas delaktighet i
omsorg och omvårdnad
Flyttningen sker p.g.a.
medicinska orsaker. För
demensenheterna kan
förflyttning till annan
enhet/avd ske, när den
fysiska funktionsförmågan
kräver vård i sängen.
RAI tas systematiskt med i
vårdplanering och uppföljning.
Personalens kunnande
förstärks.
Ansvarig: chef för boende,
föreståndarna vid boenden.
Regelbundna kontakter min
två gånger/år max 10
gånger/år med
kommunernas äldreråd.
Servicestrukturen utvecklas
enligt äldre befolkningens
behov.
Ansvarig:
chef för äldreomsorgen
Anhörigträff ordnas en gång
per år tillsammans med en
enskilde boendes anhöriga.
Ansvarig:
förman för respektive enhet.
Förbättrad regional konkurrenskraft
Målsättning/Mätare
Äldreomsorgen är en attraktiv
arbetsplats
Mätare: antalet sökande till
lediga befattningar/ tjänster
Kunskapscenter för
äldreomsorgen; samarbete med
andra områden
Ambitionsnivå 2014
min - real - max
Behöriga sökanden till alla
lediga befattningar/ tjänster.
Benchmarking med andra
kommuner
Sätt att förverkliga Ansvarig
Utbilda personal via läroavtal.
Samarbete med regionens
utbildningsenheter.
Personalpolitiska satsningar
med sikte på tillräckliga
resurser inom vården som
tryggar tillgången till behörig
personal även i framtiden.
Ansvarig: Alla
Byte av goda praxis
140
Utvärdering (Bokslut)
PERSONALEN
Målinriktat och bra ledarskap
Målsättning/Mätare
Ambitionsnivå 2014
min - real - max
Sätt att förverkliga
Ansvarig
Fortbildning min 3 d/
anställd/ år, max 10 d/år
inom budgetramen.
Behörig personal 100 %
Anordna fortbildning som
överensstämmer med
verksamhetens
målsättningar
Förverkligad
utvecklingssamtal, min 60 %
skall ha haft
utvecklingssamtal under
året, max 100 %
På varje enhet ordnas
utvecklingssamtal och
arbetsplatsmöten 8 ggr/år
God informationsflöde
Ansvarig:
förman för respektive
enhet
Utvärdering (Bokslut)
Se tabellen för
”personalförvaltning”
Utveckla och upprätthålla
personalens kunnande
Mätare: statistik
Ta vara till personalens
kunnande och kompetens
Mätare: statistik
Rättvis och jämlik bemötande
av personalen
Mätare:
Välmåendeundersökningen
Välmåendeundersökningens
mätare; < 3,5 -> analyseras
och planeras åtgärder
Ansvarig:
chef för äldreomsorgen,
respektive enhets förman,
chef för resultatenhet
Aktiv och välmående personal
Målsättning/Mätare
Konfliktsituationer och
utmaningar i arbetet löses
tillsammans.
Lärandearbetsgemenskap.
Arbetstagarens varierande
Ambitionsnivå 2014
min - real - max
Följande punkter ur
personalens
välmåendeundersökning:
arbetsmotivation, innovation
och möjligheterna som
Sätt att förverkliga
Ansvarig
Ansvarig:
Chefen för äldreomsorgen,
alla
141
Utvärdering (Bokslut)
livssituationer tas flexibelt i
beaktande genom
arbetsarrangemang.
Minskad sjukfrånvaro.
Mätare:
Välmåendeundersökningen
Utvecklingssamtal
Diskussioner vid avslutande av
arbetsförhållandet
Särskilt beaktande av
säkerhetsaspekt
Mätare:
- Anmälan om våld
- Tuku-enkät
arbetstagarna har att
påverka arbetsgemenskapen.
Min 3,0, max 3,8
Sjukfrånvarodagarna
minskar jämfört med året
2013.
Välmåendeundersökningen;
rättvisa, möjligheten att
påverka arbetet > 3,0
Ansvarig:
Förmännen på respektive
enhet, cheferna inom
äldreomsorg
Ansvarig:
Cheferna och förmännen
inom äldreomsorg
Målsättningen är att aktivt
dokumentera hot om våld
och våldsamma situationer.
Lyckad personalrekrytering
Målsättning/Mätare
Alla vikarier via vikariebanken
Mätare: statistik
Lyckad rekrytering
Mätare: Rekryteringsenkät
(1x/år)
Ambitionsnivå 2014
min - real - max
Användning av
vikariebanken service, min
80 %, max 100 %
Rekryteringsenkätens mätare
Sätt att förverkliga
Ansvarig
Ansvarig:
Cheferna för
resultatområden,
förmannen vid respektive
enhet, chef för
äldreomsorgen
142
Utvärdering (Bokslut)
SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT
Förverkligandet av servicestrategin
Målsättning/ Mätare
Verksamhet som befrämjar
välbefinnande. Högkvalitativ
vård inom äldreomsorgen som
motsvarar äldreservicelagens
målsättningar.
Ambitionsnivå 2014
min - real - max
Målsättningarna och
resurserna följs åt.
Sätt att förverkliga
Ansvarig
Mellanbokslut,
budgetuppföljning,
välfärdsbokslut
Arbetsgruppen utarbetar
plan för äldres välbefinnande
Planen presenteras för
nämnden i maj-juni 2014.
Behärskade
strukturförändringar inom
äldreomsorgen som baserar
sig på kunskap och statistik
Jämföra priserna nationellt
via Rafaela-statistik.
Inga klinikfärdiga patienter på
specialsjukvården, t.ex. VCS
Utvärdering (Bokslut)
Ansvarig:
chef för äldreomsorgen,
avdelningscheferna och
förmännen.
Effektiv och ändamålsenlig organisation
Målsättning/ Mätare
Effektiv verksamhet med klar
målsättning och uttalad
värdegrund; klargöra
personalens grunduppgift.
Rättvis och rättriktad service
Mätare: Utvärdering av
servicens kvalitet och
tillräcklighet
Ambitionsnivå 2014
min - real - max
Alla anställda ska känna till
verksamhetens
målsättningar och
värdegrund.
Prioriteringar baserar sig på
värdegrunden.
Sätt att förverkliga
Ansvarig
Varje enhet behandlar
värden och målsättningar
Ansvarig: förman
143
Utvärdering (Bokslut)
RESURSER OCH EKONOMI
Balanserad ekonomi
Målsättning/ Mätare
Produktifiering gjord för
äldreomsorgens tjänster,
hemservice, hemsjukvård och
geriatriska avdelningar
Förutseende och
kunskapsbaserad planering
samt förebyggande verksamhet.
Föjlderna ava besluten för den
enskilda individen analyseras
innan beslut tas.
Ambitionsnivå 2014
min - real - max
Innehållet och priset
korrelerar max 100 %
Sätt att förverkliga
Ansvarig
Antalet besök/månad följs
upp
Vårddygnspriser under
landets medelnivå
Ansvarig:
Chef för äldreomsorgen,
avdelningscheferna och
förmännen
I långtidsuppföljningen av
verksamheten syns en
kontrollerad
kostnadsutveckling
Systematisk insamling av
kunskap om
välmåendeinformation och
analys av effekterna.
Ansvarig:
Chef för äldreomsorgen
144
Utvärdering (Bokslut)
NYCKELTAL Prestationer
Hemmaboende personer
över 75 år
% av befolkningen
Jakobstad
Larsmo
Nykarleby
Pedersöre
Nationella mål
Stöd för närstående vård
över 75 år
% av befolkningen
Jakobstad
Larsmo
Nykarleby
Pedersöre.
Nationella mål
Regelbunden hemvård
över 75 år
% av befolkningen
Jakobstad
Larsmo
Nykarleby
Pedersöre
Nationella mål
Serviceboende för 75 år
fyllda,
% av befolkningen
Jakobstad
Larsmo
Nykarleby
Pedersöre
Nationella mål
Långvård för 75 år fyllda
(ålderdomshem eller
hvc),
% av befolkningen
Jakobstad
Larsmo
Nykarleby
Pedersöre
Nationella mål
Årsverken
Bokslut
-10
86,7
85,3
86,1
86,5
3,5
2,6
3,5
3,7
7,6
9,8
10,1
10,4
10,0
8,6
5,2
8,5
2,0
4,1
8,7
4,3
528,49
Bokslut
-11
87,9
85,6
86,4
85,7
91-92
3,4
3,3
3,2
3,7
5-6
9,5
10,0
10,8
11,1
13-14
9,4
6,3
5,6
9,1
5-6
1,5
5,9
8,0
4,5
3
559,9
Bokslut
-12
91-92
2,9
3,3
2,4
0
5-6
8,8
7,7
10,5
10,6
13-14
5-6
3
566,5 145
Budget
-13
91-92
6-7
13-14
6-7
Budget
-14
EP
-15
EP
-16
91-92
6-7
13-14
6-7
2-3
2-3
552,21 553,0 553,00
553,0
Chef för socialomsorgen:
Carola Lindén
VERKSAMHETSOMRÅDE:
VERKSAMHETSIDÉ
Socialomsorg
Socialomsorgen skall inom ramen för lagstiftning och utifrån den enskildes behov på ett
rättssäkert sätt pröva människors rätt till stöd, hjälp och skydd. Servicen skall trygga
kommuninvånarnas grundläggande välfärd och skapa möjlighet till ett självständigt liv.
Personalens yrkesmässiga insatser skall präglas av respekt för den enskilde, engagemang,
empatiskt bemötande samt mångprofessionellt samarbete med andra sektorer. Servicen
förverkligas i en organisation som säkrar den yrkesmässiga professionaliteten, säkerställer
fungerande processer och ger tillräcklig närservice.
FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN
Ett nytt boende för missbrukare är under under planering tillsammans med tekniska verket
och byggnadsentreprenörer. ARA-stöd har beviljats för projektet och färdigställda
byggnadsritningar skall vara klara före utgången av april 2014. Den nya boendeenheten med
17 platser byggs vid Permovägen 32 på samma tomt som nuvarande Skyddshemmet.
Radhusbostäderna i intilliggande Mumindalen kommer att renoveras och användas som
stödbostäder. Det nya boendet skall uppfylla nationella krav vad gäller utrymmen och
personal samt även innehållsmässigt utgöra en rehabiliterande verksamhet.
Under år 2013 har pågått en renovering av fastigheten invid A-kliniken till ett dagcenter för
missbrukare. En projektarbetare inom Välittäjä-projektet driver processen. Flera långtidsarbetslösa med missbrukarproblematik har varit sysselsatta med byggnadsarbetet.
Finansiering finns för projektarbetaren till årsskiftet, men fr.o.m. 1.1.2014 bör en befattning
som verksamhetsansvarig inrättas.
Inom avdelningen för familje- och vuxensocialarbete finns behov av en strukturförändring för
såväl barnskyddet som vuxensocialarbetet. En omstrukturering av arbetsuppgifterna gynnar
effektivering av arbetet samt socialarbetarnas-, handledarnas och klineternas välmående.
Centralisering av barnskyddet möjliggör utveckling av arbetet, då uppdelning av
arbetsuppgifter i utredningsarbete, öppenvård och placeringar kan förverkligas. De olika
enheterna arbetar över kommungränserna.
Likaså genomförs en nivåstrukturering mellan förmånshandläggare, socialhandledare och
socialarbetare i alla kommuner inom vuxensocialarbete/utskomststöd.
Förverkligandet kräver flexibilitet från alla parter samt att personalkostnaderna finns under
samma kostnadsställe.
Inom familjearbetet/öppna vårdens barnskydd görs en satsning på utökad service i egen regi
genom fyra nya befattningar. Målsättningen är att 2014 minska kostnader för köptjänster
inom barnskyddets öppenvård.
Utbildning i förhållningssättet Ta upp oron fortsätter till yrkesgrupper som i sitt arbete
kommer i kontakt med barn och familjer. Genom att stärka den förebyggande servicen och
stödet på barnrådgivningarna, i dagvården, i skolor och inom ungdomsväsendet kan vi
minska behovet av barnskydd. Om man tar tag i saker på rätt sätt på ett tidigt stadium kan ett
146
hållbart samarbete med familjer utvecklas. Målsättningen är att få ett fungerande
mångprofessionellt samarbete inom alla sektorer. Gemensamt ansvarstagande, tidigt
ingripande och fungerande dialoger är av stor vikt för motverkande av utökade kostnader
inom barnskyddet.
Vuxensocialarbetet fortsätter att utvecklas inom SOS-projektet. Under år 2012-13 har man
tagit del av nya arbetsmetoder genom olika utbildningar. Nya blanketter för klientplaner och
situtionsbedömning (kartläggning av livssituationen) har tagits i bruk med avsikt att ge bättre
service och stöd. Utbildning i dokumentering kommer att ordnas. Nya metoder såsom
konsekvenspedagogik, motiverande samtal och socialarbete i grupp har introducerats i
arbetet. Målgruppen för den sistnämnda metoden har speciellt varit unga personer utan
yrkesutbildning samt invandrare. Målsättningen är att få vuxensocialarbetet klientcentrerat
istället för expertcentrerat. Klienterna ska aktivt styra sina liv och hitta lösningar på sin
livssituation, istället för att vara passiva i processer. Utbildning av erfarenhetsexperter
(kunder som utbildas för att dela med sig av sina erfarenheter vid utvecklandet av servicen)
startar hösten 2013 och fortsätter under nästa år. Utvecklingen av vuxensocialarbetet fortgår
och implementeras under år 2014.
Inom handikappomsorgen har ett nytt boende i egen regi startat vid Radiovägen 15 och
boendet utvecklas under nästa år. Bendeformen kallas boendestöd, är tvåspråkig och riktar
sig till fysiskt handikappade, personer med lindrig utvecklingsstörning eller personer med
neuropsykiatriska funktionshinder.Tre lägenheter har hittills tagits i användning och personal
har anställts. Flera personer med subjektiv rätt till boendeplats står i kö. Ytterligare
lägenheter kan tas i bruk först varefter de frigörs, vilket fördröjer utvecklandet av
boendeenheten och är ineffektivt personalresursmässigt och ekonomiskt sett. Boendeformen
är den billigaste formen av vård, och motverkar behovet av att köpa boendetjänster utifrån.
Toimintakeskus för finskspråkiga handikappade har tillfälligt flyttat till utrymmen vid
Handelsläroverket i väntan på nybyggnad. Ritningar finns färdigställda för byggande av en ny
arbetscentral samt en ny boendenhet på en reserverad tomt i Kivilös. Den nya boendeenheten
för utvecklingsstörda skulle omfatta 15 platser, varav ett rum för intervallvård. Nuvarande
autismboende vid Castrénsgatan ( 5 platser) skall inrymmas i det nya boendet. Planen är att
Eskoo samkommun skall driva den nya verksamheten, varvid servicen inte behöver
upphandlas.
Det finns planer på att flytta nuvarande Vårdhemmets klienter till Kråkholmsvägen 31 under
hösten 2014. 5-våningshuset vid kråkolmsv. 31 kommer att rörsaneras från början av nästa år
och därefter kunde en koncentration av psykiskt handikappade klienter med behov av stöd
och tillsyn ske. Vårdhemmet uppfyller inte kriterierna för srviceboende och tanken är att
möjliggöra ett självständigt boende med tillgång till personal. En arbetspunkt för personalen
planeras i II vån, varifrån personalen ska ge service för husets boende, men även service på
fältet. Det finns ett ökande behov av boendeplatser med tillgång till stödinsatser dygnet runt.
En fungerande helhet för handikappomsorgens socialarbete utvecklas under år 2014 - 2015.
147
MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE
KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN
Tillgång och kvalitet på service
Målsättning/Mätare
Fungerande processer inom hela
socialomsorgen.
Ambitionsnivå 2014
min - real - max
Inledande/ uppgörande/
slutförande av
processbeskrivningar och
rutinbeskrivningar inom
socialomsorgens alla
delområden.
100 %/ 50 %/ 40 %
Sätt att förverkliga Ansvarig
Utvärdering (Bokslut)
Som en del av
kvalitetsutvecklingen.
Genomgång av processer
delområdesvis med
kvalitetschefen.
Ansvarig:
Avdelningschefer/förmän
Invånarnas delaktighet, trivsel och trygghet
Målsättning/Mätare
Rättvis och rättssäker behandling
av klientärenden.
Ett dialogiskt förhållningssätt i
klientarbetet. Klienternas
delaktighet.
Ambitionsnivå 2014
min - real - max
Minimera antalet
förvaltningsklaganden.
80 % av personal som arbetar
med barn och familjer skall ha
deltagit i utbildning i dialogiskt
förhållningssätt.
Sätt att förverkliga Ansvarig
Tydliga processer.
Gemensamma principer.
Konsultation.
Utbildning i dialogiskt
arbetssätt.
Ansvarig:
Resultatområdeschef,
avdelningschefer/ledande
socialarbetare
148
Utvärdering (Bokslut)
Förbättrad regional konkurrenskraft
Målsättning/Mätare
Socialomsorgen attraktiv
resultatenhet att jobba i.
Ambitionsnivå 2014
min - real - max
Behöriga sökanden till lediga
platser.
Ökad kontinuitet bland
socialarbetarna.
Sätt att förverkliga Ansvarig
Utvärdering (Bokslut)
Ambitionsnivå 2014
min - real - max
Sätt att förverkliga Ansvarig
Utvärdering (Bokslut)
Ambitionsnivå 2014
min - real - max
År 2011: 14,5 dgr/anställd
År 2012: 19,2 dgr/anställd
1.1-31.7.2013:
2014: 12 dgr/anställd
Sätt att förverkliga Ansvarig
Utvärdering (Bokslut)
Stöda icke- behöriga vikarier
att studera för att bli
behöriga.
Informera om
studiemöjligheter.
Samarbete med
universitetscentret Chydenius
i Karleby.
PERSONALEN
Målinriktat och bra ledarskap
Målsättning/Mätare
Se tabellen för
”personalförvaltning”
Aktiv och välmående personal
Målsättning/Mätare
Minska antalet
sjukskrivningsdagar.
Rimlig arbetsbörda, tillräcklig
personalstyrka.
Fungerande
arbetsgemenskap, lyhörda
förmän, dialog med
personalen.
Medarbetarsamtal. Möjlighet
till utbildning.
Arbetshandledning.
149
Lyckad personalrekrytering
Målsättning/Mätare
Behöriga sökanden till lediga
tjänster/befattningar och vikariat
Ambitionsnivå 2014
min - real - max
Besätta lediga
tjänster/befattningar med
behörig personal.
Socialarbetare 17/19,5
Övriga 100 %.
Sätt att förverkliga Ansvarig
Utvärdering (Bokslut)
Aktiv rekrytering.
Ansvarig:
Resultatområdeschef,
avdelningschefer
SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT
Förverkligandet av servicestrategin
Målsättning/ Mätare
I enlighet med strategin för 20132015
Ambitionsnivå 2014
min - real - max
-Dagcenter för missbrukare i
Jakobstad
-Starta nybygge av
missbrukarboende
-Påbörja byggande av nytt
Toimintakeskus och serviceboende för utv.störda
-Tidigt ingripande och
förebyggande arbete inom
barnskyddet
-Utvecklande av stöd- och
fosterfamiljsverksamheten
-Socialhandledare för flyktingar
-Utvecklande av
vuxensocialarbete för att
motverka marginalisering
-Utökning av boendeplatser vid
Radiov. 15
Sätt att förverkliga Ansvarig
Utveckling av verksamhet
enligt strategin
150
Utvärdering (Bokslut)
Effektiv och ändamålsenlig organisation
Målsättning/ Mätare
Effektiverat socialarbete
Effektiverad dokumentering inom
socialarbetet
Ambitionsnivå 2014
min - real - max
Möjliggöra uppdelning av
arbetsuppgifter inom
socialarbetet
Utredande av elektroniska
lösningar kopplade till
dataprogrammet.
Riktlinjer för dokumentation.
Sätt att förverkliga Ansvarig
Utvärdering (Bokslut)
Omstrukturering av
arbetsuppgifter inom
socialarbetet.
Kanslistresurser.
Arbetsredskap för
direktdokumentering vid
hembesök, palavrar.
Utbildning i dokumentation.
Ansvarig:
Resultatområdeschef,
avdelningschefer
Smidig beslutsprocess
Målsättning/ Mätare
Elektronisk uppföljning och
utvärdering av behandlingstider i
klientärenden.
Ambitionsnivå 2014
min - real - max
Fungerande elektronisk
uppföljning fr.o.m. 1.1.2014
inom barnskyddet,
utkomststödet och
handikappomsorgen.
Sätt att förverkliga Ansvarig
Utbildning av
socialarbetare/socialhandledare/ förmånshandläg-gare i
registrering av ärenden och
behandlingstider, så att alla
gör rätt och på samma sätt.
Ansvarig: Avdelningscheferna
151
Utvärdering (Bokslut)
RESURSER OCH EKONOMI
Ökning av produktivitet
Målsättning/ Mätare
Sektoröverskridande samarbete
Ambitionsnivå 2014
min - real - max
-bättre fungerande service kring
psyk.klienter
-hemvård till handikappade
-samarbete kring barn,
ungdomar och familjer
Sätt att förverkliga
Ansvarig
Samarbetsmöten, utvecklande
av serviceformer och
processer kring gemensamt
klientel.
Ansvarig:
Resultatområdeschef,
avdelningschefer,
socialarbetare/socialhandledare, förmän.
Utvärdering (Bokslut)
Ambitionsnivå 2014
min - real - max
Tillsättande av 4 nya
befattninagr inom
familjearbetet/öppenvården ska
visa effekt under
verksamhetsåret.
Sätt att förverkliga
Ansvarig
Utökad service i egen regi.
Ansvarig: Avdelningschef,
ledande socialarbetare och
ledande familjehandledare.
Utvärdering (Bokslut)
Genomföra offentlig
upphandling inom barnskyddet
med målsättning att få ner
kostnader på köptjänster
Utarbeta kriterier för
upphandling.
Ansvarig:
Resultatområdeschef
Balanserad ekonomi
Målsättning/ Mätare
Minska budgetöverskridningar för
köptjänster inom barnskyddets
öppenvård.
Offentlig upphandling av privata
köptjänster
152
NYCKELTAL MISSBRUKARVÅRD
Bokslut
-10
Bokslut
-11
Bokslut
-12
Budget
-13
Budget
-14
A-kliniken
besök/
antal klienter
Jakobstad
Larsmo
Pedersöre
Nykarleby
402/
5798
10/78
38/373
38/385
397/
6470
14/139
32/327
29/351
401/
6236
14/139
62/449
34/683
400/
6000
15/150
50/450
35/400
450/
6500
15/150
50/450
30/370
Rehabilitering som
köptjänst
antal dygn
Jakobstad
Nykarleby
Pedersöre
Larsmo
450
0
155
28 530
36
100
56
477
5
53
0
600
50
100
40 500
30
70
20
Prestationer
153
EP
-15
EP
-16
NYCKELTAL FAMILJE- OCH VUXENSOCIALARBETE
Bokslut
-10
Bokslut
-11
Bokslut
-12
Budget
-13
Budget
-14
Antal barnskyddsanmälningar
Jakobstad
Nykarleby
Pedersöre
Larsmo
330
23
80
26
319
40
118
25
338
37
116
41
260
25
90
25
280
40
100
40
Antal barn i
anstaltsvård och
yrkesmässigt
familjehem
Jakobstad
Nykarleby
Pedersöre
Larsmo
28
4
8
3
33
2
3
0
14
2
2
3
25
2
3
2
12
2
2
2
Antal barn i
fosterfamilj
Jakobstad
Nykarleby
Pedersöre
Larsmo
23
2
5
3
24
2
7
1
23
1
5
3
32
2
6
2
37
3
7
3
Bokslut
-10
Bokslut
-11
Bokslut
-12
Budget
-13
Budget
-14
Antal barn inom
öppna vården
Jakobstad
Nykarleby
Pedersöre
Larsmo
256
51
87
29
254
55
130
25
286
47
132
28
260
55
100
45
290
50
130
30
Antalet hushåll som
lyft utkomststöd
Jakobstad
613
578
571
600
650
Prestationer
Prestationer
154
EP
-15
EP-16
EP-15
EP
-16
Nykarleby
Pedersöre
Larsmo
94
79
47
94
85
51
99
76
34
100
85
50
120
90
50
Antalet familjer som
fått familjearbete
Jakobstad
Nykarleby
Pedersöre
Larsmo
53
18
29
40
59
15
25
33
52
14
16
3
60
15
25
35
90
20
30
40
NYCKELTAL HANDIKAPPOMSORG
Antal
handikappade som
beviljats assistans
Jakobstad antal/h
Nykarleby
Pedersöre
Larsmo
Heltidstjänster
Bokslut 2011
Bokslut
2012
26/13458
12/6958
17/8172
6/2481
16
26/14952
12/9622
16/7164
7/2595
17,66
46
20
33
12
46
20
33
12
47
22
35
14
47
22
35
14
Köptjänster:
serviceboende
Jakobstad, platser
Nykarleby
Pedersöre
Larsmo
65
16
29
10
58
17
34
9
58
17
38
9
58
17
38
9
Köptjänster:
Anstaltsvård
Jakobstad, platser
Nykarleby
Pedersöre
Larsmo
4
3
1
0
2
3
1
0
2
3
1
0
2
4
1
1
Stöd för
närståendevård
0 – 64 år
Jakobstad
Nykarleby
Pedersöre
Larsmo
EP 2103
Bokslut
2013
EP 2014
26/15700
12/9700
16/7200
7/2600
NYCKELTAL Årsverken
Bokslut
-10
91,75
Bokslut
-11
98,5
Bokslut
-12
101,02
155
Budget
-13
94,05
Budget
-14
102,05
EP
-15
103
EP
-16
103
Chef för
Marit Björkstrand
miljöhälsovården:
VERKSAMHETSOMRÅDE:
VERKSAMHETSIDÉ
Miljöhälsovården
Verksamhetens syfte är att upprätthålla och befrämja befolkningens, individens och djurens
hälsa samt förebygga, minska och undanröja sådana i livsmiljön förekommande faktorer som
kan orsaka sanitär olägenhet, hälsofara eller säkerhetsrisk. Veterinärvården strävar till att
upprätthålla en god basveterinärvård för verksamhetsområdets nytto- och sällskapsdjur.
FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN
Miljöhälsovården består av resultatenheterna hälsoinspektion och veterinärvård.
Hälsoinspektionen och veterinärvården utför myndighetsövervakning. Arbetet styrs till
största delen av centralmyndigheter som Evira, Valvira, Tukes och regionförvaltningsverket.
Hälsoinspektionen:
Hälsoinspektionen administreras från kontoret i Jakobstad, Ekovägen 11, där alla sex
hälsoinspektörer, kanslisten och chefen för miljöhälsovården befinner sig. Hälsoinspektionen
är ett enda kostnadsställe och utgifterna för samarbetsområdets kommuner fördelas enligt
antalet invånare/kommun. Efter sammanslagningen till ett kostnadsställe kan arbetet utföras
mer rationellt inom hela området och arbetsuppgifterna bättre fördelas enligt specialisering
och kunnande oberoende av kommungränser.
Hälsoinspektionens arbetsuppgifter genomgår för tillfället en hel del förändringar. En
betydande förändring år 2013 var ibruktagandet av OIVA-systemet, offentliggörandet av
resultaten av inspektionerna med sk. "Smiley"-symboler. Från och med 1.1.2014 blir det
obligatoriskt för livsmedelsföretagare att sätta upp resultaten vid ingången till
livsmedelslokalen. Genom att offentliggöra tillsynsinformationen vill man öka
myndigheternas öppenhet och ge konsumenterna information som stöder deras val.
År 2013 togs ett nytt centralt datasystem (KUTI) ibruk för registrering och uppföljning av
övervakningen inom livsmedelstillsynen och under år 2014 skall motsvarande system (YHTI)
för övervakningen av hälsoskydd och konsumentsäkerhet tas i bruk.
Enligt den nya kemikalilagen flyttades övervakningen av kemikalier från kommunerna till
Säkerhets- och kemikalieverket (TUKES) och tullen från den 1.9.2013.
Kvalitetsarbetet enligt SHQS-kriterierna kommer att fortsätta år 2014.
Veterinärvården:
Veterinärvården har 2,7 praktiserande veterinärer som arbetar vid veterinärmottagningarna i
Jakobstad, Bennäs och Nykarleby. Hygienikerveterinären, som finns vid Ekovägen 11 i
Jakobstad, handhar tillsynen av bl.a. anläggningar samt mjölkhygiengranskningar och vid
behov djurskyddsgranskningar inom hela verksamhetsområdet.
En ny tjänst som tillsynsveterinär finns inom samarbetsområdet. Kostnaderna för denna tjänst
ersätts helt av staten. Tillsynsveterinären övervakar främst djurskyddsärenden och tillsyn
över anmälningspliktig verksamhet.
156
MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE
KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN
Tillgång och kvalitet på service
Målsättning/Mätare
Det finns rutinbeskrivningar och
skriftliga dokument enligt det egna
kvalitetssystemet samt SHQS /
systematisk genomgång på
kvalitetsmöten enligt det
uppgjorda årsschemat.
Ambitionsnivå 2014
min - real – max
Min: 6 kvalitetsmöten
Real: 9 kvalitetsmöten
Max: alla (11) kvalitetsmöten
Sätt att förverkliga Ansvarig
Utvärdering (Bokslut)
Kvalitetssystemet uppföljs
systematiskt under året enligt
ett uppgjort schema och tid
avsätts för uppdateringar
Chefen för miljöhälsovård/
hela personlen
Invånarnas delaktighet, trivsel och trygghet
Målsättning/Mätare
En trygg och hälsosam livsmiljö för
samarbetsområdets alla invånare
och djur / statistik på planenliga
inspektioner och besök
Ambitionsnivå 2014
min - real – max
Tillsynsplanen förverkligas
Min: 50 %
Real: 60 %
Max: 100 %
Sätt att förverkliga Ansvarig
Den årliga tillsynsplanen är
riskbaserad enligt de krav och
rekommendationer som Evira,
Valvira, Tukes och Rfv ställer
Chefen för miljöhälsovård/
hälsoinspektörer/
veterinärer
PERSONALEN
Se tabellen för ”personalförvaltining”
157
Utvärdering (Bokslut)
SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT
Effektiv och ändamålsenlig organisation
Målsättning/ Mätare
Arbetet utförs enligt den årligt
uppgjorda tillsynsplanen (planerad
verksamhet) samt resurser avsätts
även för oplanerad verksamhet / antal
prestationer
Veterinärvården: jour dygnet runt
samt icke akuta fall inom en vecka
/ uppföljning av tillgången på
tjänster
Ambitionsnivå 2014
min - real - max
Antalet prestationer är på
samma nivå som tidigare
Min: 70 %
Real: 90 %
Max: 100 %
Veterinärvård:
Jour: min-real-max: dygnet runt
Tidsbeställning:
Min: vård inom 3 dagar
Real: vård inom 5 dagar
Max: vård inom 7 dagar.
Sätt att förverkliga Ansvarig
Utvärdering (Bokslut)
Hälsoinspektionen: Personliga
tillsynsplaner uppgörs och
följs upp i samband med
delårsrapporterna
Veterinärvård: jourlistor
uppgörs i god tid, möjlighet
till telefonkontakt dagligen
Chefen för miljöhälsovård
Smidig beslutsprocess
Målsättning/ Mätare
Beslut och handläggningar som
gäller våra kunder sker snabbt /
handläggningstider
Ambitionsnivå 2014
min - real - max
Handläggningstider
Min: 14 dagar
Real: 10 dagar
Max: 5 dagar
Beslut
Min: 60 dagar
Real: 50 dagar
Max:30 dagar
Sätt att förverkliga Ansvarig
Fördelning av uppgifterna,
antingen på veckopalavern
eller enligt specialisering
Chefen för miljöhälsovård/
hela personalen
158
Utvärdering (Bokslut)
RESURSER OCH EKONOMI
Ökning av produktivitet
Målsättning/ Mätare
Hälsoinspektionen:
specialiseringen av
arbetsuppgifterna blir genomförd
samt dokumenterad / uppföljning
via utvecklingssamtal
Ambitionsnivå 2014
min - real - max
Min: specialiseringen inte
genomförd
Real: specialiseringen bättre
genomförd är 2013
Max: specialiseringen helt
genomförd
Sätt att förverkliga
Ansvarig
Via utvecklingssamtal och
interna palavrar genomförs
specialiseringen
Chefen för miljöhälsovården.
Utvärdering (Bokslut)
Ambitionsnivå 2014
min - real - max
Inkomsterna från prestationer i
förhållande till utgifterna:
Min: 10 %
Real: 12 %
Max: 15 % (bättre än medeltalet
för landets alla kommuner)
Sätt att förverkliga
Ansvarig
Uppföljning av inkomster och
utförda arbetsprestationer
samt en årlig justering av
taxan och tillämpningen
Utvärdering (Bokslut)
Balanserad ekonomi
Målsättning/ Mätare
Kundavgifter som motsvarar
arbetsprestationer / regelbunden
budgetuppföljning
Chefen för miljöhälsovård
159
NYCKELTAL
Prestationer
Hälsoinspektionen:
Inspektioner
Provtagningar
Utlåtanden
Beslut/handläggning
Övriga
Prestationer totalt
Tillsynsplanens
förverkligandegrad
Årsverken, totalt
Bokslut
-09
Bokslut
-10
881
529
129
96
371
2006
Bokslut
-11
Bokslut
-12
Budget
-13
852
392
160
124
472
2000
60 %
EP
-14
900 470 150 110 500 2130 60%
EP
-15
877
490
116
93
442
2018
986
465
157
137
496
2241
47 %
7,1
6,8
7,3
7,7
7,7
7,7
Bokslut
-10
2082
1408
Bokslut
-11
Bokslut
-12
Budget
-13
2233
1417
1305
835
1800
1576
EP
-14
2000
1400
EP
-15
250
341
150
383
362
231
257
612
274
316
336
200
310
330
200
52
100
100
3335
2,6
4328
4,0
4340
5,0
NYCKELTAL
Prestationer
Veterinärvård:
Sjukbesök, tjänstetid
Smådjursbesök,
tjänstetid
Hälsovårdsbesök
Sjukbesök, jourtid
Smådjursbesök,
jourtid
Övrigt (ex djurskyddsinspektioner)
Totalt
Årsverken, totalt
Bokslut
-09
4231
3,0
4626
3,0
5,0
Motiveringar
Statistik före år 2010 kan inte jämföras med statistiken efter 2010 när Nykarleby kom med i
samarbetsområdet, eftersom statistik från MHSO och Nykarleby inte hade uppgjorts på
likadana grunder.
Prestationerna för budget -13 är en approximation utgående från prestationerna 1.1.13 31.3.13 och för budget -14 en uppskattning av antalet prestationer.
Veterinärvård: antalet årsverken stiger eftersom en ny tjänst som tillsynsveterinär beviljades
från och med 1.9.2013. Utgifterna för denna tjänst ersätts av staten.
160
SOCIAL‐ OCH HÄLSOVÅRDSNÄMNDEN RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN VERKSAMHETENS INTÄKTER Försäljningsintäkter Avgiftsintäkter Understöd och bidrag Övriga verksamhetsintäkter VERKSAMHETENS KOSTNADER Personalkostnader Köp av tjänster Material, förnödenheter och varor Understöd Övriga verksamhetskostnader FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR Grand Total BS 2012
0
131 697 222
118 859 398
10 181 991
1 582 367
1 073 465
‐131 389 549
‐60 041 631
‐51 775 478
‐6 526 414
‐4 676 276
‐8 369 749
‐13 182
BU 2013 0 129 263 282 116 881 318 10 387 770 1 053 544 940 650 ‐128 926 782 ‐59 365 571 ‐49 797 237 ‐6 661 940 ‐4 331 000 ‐8 771 034 ‐9 000 ‐294 490
‐327 500 0
161
BU 2014
0
130 809 876
118 578 841
10 085 400
1 164 985
980 650
‐130 444 876
‐59 615 499
‐50 607 889
‐6 661 610
‐4 502 550
‐9 057 328
‐13 000
‐352 000
0 0
AVFALLSNÄMNDEN
Avfallshanteringschef: Johan Hassel
VERKSAMHETSOMRÅDE:
VERKSAMHETSIDÉ
Österbottens avfallsnämnd
Städerna Karleby, Kauhava, Jakobstad och Nykarleby samt kommunerna Evijärvi, Kaustby,
Kronoby, Larsmo, Oravais, Pedersöre och Vetil har genom skilda avtal kommit överens om
samarbetsformen av en gemensam nämnd för avfallsärenden, Österbottens avfallsnämnd.
Den gemensamma avfallsnämndens verksamhet stöder sig på Kommunallagen 76 § 2 mom.
och 77 §. Som värdkommun för Österbottens avfallsnämnd verkar staden Jakobstad.
Österbottens avfallsnämnd har till uppgift att handha medlemskommunerna åvilande
uppgifter gällande avfallshanteringen. Nämnden ansvarar och besluter i de ärenden som
enligt Avfallslagen (1972/93) åvilar kommun enligt följande stadganden:
1) beslut enligt § 7 mom 4 om till vilken insamlingsplats avfall skall föras
2) beslut som avses i § 10 gällande avfallstransport
3) beslut som avses i § 13 gällande återvinning och behandling av avfall
4) beslut som avses i § 17 gällande avfallshanteringsbestämmelser; dock inte gällande
tillsynen som nämns i mom 1 punkt 3
5) beslut som avses i § 30 gällande bestämmande av kommunal avfallsavgift och § 32
gällande anmärkningar mot kommunal avfallsavgift. Beslut som avses i § 33 gällande
betalningen och återbärningen av den kommunala avfallsavgiften
6) beslut som avses i § 78 mom 6 gällande upphävande av beslut om befrielser från ordnad
avfallstransport vilka fattas med stöd av tidigare lagstiftning.
Till nämndens uppgifter hör fastställande av servicegraden för den avfallsservice kommunala
avfallsavgifter grundar sig på.
Nämndens verksamhetsområde omfattar i sin helhet de kommuner som har undertecknat ett
avtal om medlemskap i en gemensam nämnd för avfallsärenden, Österbottens avfallsnämnd.
Till verksamheten kan även ansluta sig nya kommuner.
FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN
Österbottens avfallsnämnds verksamhetsmiljö har ändrats under år 2013 genom att
verksamhetsområdet har ökat med ca 10.000 invånare, i och med skötseln av hela Kauhavas
stads kommunala avfallshanteringsmyndighets uppgifter övertogs fr.o.m. 1.1.2013. För år
2014 del år det ännu oklart ifall Oravais är en del av verksamhetområdet p.g.a. besvär över
Vörå kommuns beslut om framtida avfallshanteringsområde.
162
MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE
KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN
Tillgång och kvalitet på service
Målsättning/Mätare
Avfallsnämnden strävar till att
kommuninnevånarna skall ha
tillgång till kvalitativ kommunal
avfallsservice till rimliga kostnader.
Mäts enligt servicegaden i
förhållande till de kommunala
avfallsavgifterna.
Ambitionsnivå 2014
min - real - max
Miniminivån är att uppfylla de
lagstagade kraven.
Realistisk nivå är en konstant
utveckling av den befintliga
avfallservicen för
kommuninnevånarna.
Sätt att förverkliga Ansvarig
Utvärdering (Bokslut)
Utöva verksamheten enligt
lagstiftarens och de lokala
avfallspolitiska
linjedragningarna.
Ansvarig: Österbottens
avfallsnämnd.
Invånarnas delaktighet, trivsel och trygghet
Målsättning/Mätare
Avfallsnämnden är öppen för
allmänhetens förslag om
förbättringar inom ramen för
gällande avfallslagstiftning.
Trivseln och tryggheten säkerställs
genom de kommunala
avfallshanteringsbestämmelserna.
Ambitionsnivå 2014
min - real - max
Miniminivån är att uppfylla de
lagstagade kraven.
Realistisk nivå är att befrämja
invånarnas möjlighet till
delaktighet genom information.
Maximinivån för trivsel och
trygghet kräver ökade insatser
av övriga myndigheter som är
delaktiga.
Sätt att förverkliga Ansvarig
God förvaltningssed.
Uppdaterade
avfallshanteringsbestämmelser
. Ansvarig: Österbottens
avfallsnämnd.
163
Utvärdering (Bokslut)
Förbättrad regional konkurrenskraft
Målsättning/Mätare
Inom ramarna för gällande
lagstiftning strävas till att gynna
den lokala konkurrenskraften.
Ambitionsnivå 2014
min - real - max
Miniminivån är att uppfylla de
lagstagade kraven.
Realistisknivå är att strategiska
beslut som görs gynnar lokala
aktörer. Maximinivån är att
avfallsnämndens valda
strategier leder till ökat antal
arbetsplatser och innovationer
som gynnar den lokala
konkurrenskraften inom ramen
för grön-teknologi.
Sätt att förverkliga Ansvarig
Utvärdering (Bokslut)
Genom befrämjande av
avfallspolitiska lösningar som
är lokala.
Ansvarig: Österbottens
avfallsnämnd.
SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT
Förverkligandet av servicestrategin
Målsättning/ Mätare
Ambitionsnivå 2014
Sätt att förverkliga Ansvarig
Utveckla förutsättningarna för
förbättrade avfallshanteringstjänter
på verksamhetsområdet. Mätare:
Nöjda kommuninvånare och övriga
målgrupper
Realistisk nivå är att utveckla
servicen tillsammans med
samarbetspartnerna.
Beslutsfattande som är
enhetligt med de strategiska
målsättningarna.
Ansvarig: Österbottens
avfallsnämnd
164
Utvärdering (Bokslut)
NYCKELTAL
Prestationer
Bokslut
-10
Bokslut
-11
Årsverken
Bokslut
-12
3
Budget
-13
3
Budget
-14
3
EP
-15
3
EP -16
3
AVFALLSNÄMNDEN VERKSAMHETENS INTÄKTER Försäljningsintäkter Understöd och bidrag BU 2013 BU 2014
254 624
213 197 236 989
254 624
213 197 236 449
VERKSAMHETENS KOSTNADER Personalkostnader Köp av tjänster Material, förnödenheter och varor 540
‐254 624
‐213 197 ‐236 989
‐155 030
‐40 360
‐27 462
‐159 326 ‐17 661 ‐2 500 ‐172 499
‐19 745
‐2 670
‐31 772
‐33 710 ‐42 074
Övriga verksamhetskostnader BS 2012
Grand Total 0
165
0 0
AFFÄRSVERK
Jakobstads Vatten
Jakobstads Hamn
Jakobstads Energiverk
166
DIREKTION FÖR AFFÄRSVERKET JAKOBSTADS VATTEN
Verkställande direktör:
Markku Kaksonen
VERKSAMHETSOMRÅDE:
VERKSAMHETSIDÉ
Vattentjänster
Jakobstads Vatten har som uppgift att producera tjänster i anslutning till samhällets
vattenförsörjning och avloppshantering i enlighet med affärsekonomiska principer samt
genom att utveckla sin verksamhet i överensstämmelse med samhällets utveckling.
Inom eget verksamhetsområde strävar verket att sköta vattentjänsterna under alla
förhållanden. I mån av möjlighet betjänar verket även kunder utanför eget
verksamhetsområde samt övriga vattentjänstverk.
Jakobstads Vatten verkar som ett kommunalt affärsverk, för vilket verkets direktion samt
stadsfullmäktige ställer upp de verksamhetsmässiga och ekonomiska resultatmålen.
FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN
De ekonomiska utsikterna är fortsättningsvis osäkra. Efterfrågan på tomter förekommer dock
också nästa år. Behov av att bygga ut ledningsnäten återstår. Saneringen av ledningsnäten skall
i varje fall fortsätta i den tidigare snabba takten. Det finns även behov av att sanera och förnya
verkets övriga anläggningar och anordningar, bl.a. vattentornet, lågvattenreservoaren och några
avloppsvattenpumpstationer.
Gällande miljötillstånd för Åminne vattenverk förutsatte åtgärder beträffande hantering av
spolvatten från verkets flotationsenheter redan före utgången av 2012. Tanken var att leda
spolvattnet till Alheda avloppsreningsverk då det från Esse via Åminne och Granholmen till
Alheda planerade interkommunala överföringsavloppet färdigställts. Detta har dock inte kunnat
förverkligas ännu eftersom statsfinansiering för projektet ej har erhållits. Utsikterna för
statsfinansieringen är fortsättningsvis mycket osäkra. Vi är förmodligen tvungna att förlita oss
till plan B, vilken även grundar sig på att spolvattnet leds till Alheda, men finansieras med lokala
medel. Före utgången av 2012 anhöll vi hos Västra och Inre Finlands regionförvaltningsverk om
ändring på tillståndsbestämmelserna, bl.a. för att få tilläggstid för förverkligande av hantering
av spolvattnen. I skrivandets stund har vi inte ännu fått regionförvaltningsverkets beslut i
ärendet.
Ansökan om miljötillstånd för Alheda avloppsreningsverk inlämnades till
regionförvaltningsverket i mars 2011. Ansökan har kungjorts och varit till allmänt påseende på
hösten 2012. Vi har i december 2012 gett vårt bemötande med anledning av utlåtanden,
anmärkningar samt åsikter, som inlämnats. Tillståndsmyndighetens beslut kan vi vänta
möjligtvis redan inom 2013. Ifall beslutet förutsätter kvävereducering, har vi en synnerligen stor
investering framför oss. Även utan ett krav på kvävereducering bör vi förbereda oss på någon
form av utvidgnings-/ effektiveringsinvestering.
Med stöd av EU- och statsfinansiering har en plan utarbetats för ibruktagande av de outnyttjade
grundvattenresurserna i Jakobstad och Pedersöre. Tillståndsansökan är ännu under arbete.
Projektet är viktigt för säkerställande av stadens vattenförsörjning.
Revideringen av lagstiftningen som gäller vattentjänsterna är också fortsättningsvis under
arbete. Om projektets tidtabell finns ingen säker information.
På kort sikt kan man inte förvänta någon märkbar ökning i den fakturerade vatten- och
avloppsvattenmängden. På längre sikt kan avloppsvattenmängderna öka i någon mån, ifall
grannkommunernas avloppsvattenprojekt förverkligas. Inkomstsidan måste hur som helst
säkerställas med en granskning av avgifterna enligt behov.
167
MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT STADSFULLMÄKTIGE
KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN
Tillgång och kvalitet på service
Målsättning/Mätare
Vattnets kvalitet
Avbrott i vattenlev.
Störning i avloppets funktion
Ambitionsnivå 2014
min - real - max
Kvalitetskrav och
rekommendationer (stm
461/2000)
Positiv utveckling
Positiv utveckling
Sätt att förverkliga
Ansvarig
Myndighets- och egen
kontroll, driftsingenjör
Registrering av kundrespons,
nätverksingenjör
Utvärdering (Bokslut)
Ambitionsnivå 2014
min - real - max
Landets medelnivå +/- 15 %
beträffande båda
Sätt att förverkliga
Ansvarig
Vattentjänstverkens
nyckeltal, vaf
Vattentjänstverkens avgifter,
vaf
Utvärdering (Bokslut)
Ambitionsnivå 2014
min - real - max
Större än 100 % under en 10
års period.
Sätt att förverkliga
Ansvarig
Bokslut, verkst. dir.
Utvärdering (Bokslut)
SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT
Effektiv och ändamålsenlig organisation
Målsättning/ Mätare
Produktionskostnader för servicen
Kundavgifter
RESURSER OCH EKONOMI
Balanserad ekonomi
Målsättning/ Mätare
Investeringars inkomstfinansiering
168
NYCKELTAL
Prestationer / Nyckeltal
Inpumpat vatten, 1 000 m3
Fakturerat vatten, 1.000 m3
- eget område
- andra verk
Renat avl.vatten, 1 000 m3
Fakturerat avl.vatten, 1.000 m3
- eget område
- andra verk
Längden på vattenledn.nätet, m
Längden på avl.ledn.nätet, m
Vattenavgift, €/m3
- bruksavgift/jämförelseavgift
- bruksavgift/jämförelseavgift,
medelavgift enl. vaf:s enkät
Avl.vattenavgift, €/m3
- bruksavgift/jämförelseavgift
- bruksavgift/jämförelseavgift,
medelavgift enligt vaf:s enkät
Vatten- och avloppsavgift
sammanlagt, €/m3
- bruksavgift/jämförelseavgift
- bruksavgift/jämförelseavgift,
medelavgift enligt vaf:s enkät
Årsverken, st.
BS -11
2 228
BS -12
2 054
BU -13
2 200
BU -14
2 200
1 523
162 3 263
1 661
20 3 876
1 540
140 3 000
1 540
140 3 000
1 417
881 200 799
207 791
1 460
968 201 589
208 873
1 450
800 200 000
206 500
1 450
800 202 500
211 000
1,72/2,23 1,72/2,23 1,85/2,38
1,38/1,94 1,40/1,98 1,46/2,04 1,93/2,54 1,93/2,54 2,01/2,66
2,14/2,74 2,20/2,84 2,35/3,01 EP -15
2 200 1 540 140 3 100 1 450 800 203 000 212 000 EP -16
2 200
1 540
140 3 100
1 450
800 203 500
213 000
3,65/4,77
3,52/4,67 28,8
3,65/4,77 3,86/5,04
3,61/4,83 3,84/5,08 29,6
30
30
30 30
Mervärdesskatt ingår i avgifterna, avgiftsjämförelsen från vattenverksföreningens enkät 1.2.2013
DRIFTSEKONOMI (1 000 euro)
omsättning
intäkter sammanlagt
material o tjänster
personalkostnader
avskrivningar o värdeminskn
rörelsens övriga kostnader
överföringsposter
rörelseöverskott/-underskott
finansiella intäkter/kostnader
över-/underskott
BS -11
6 171
6 217
- 2 085
- 1 475
- 1 092
- 177
- 59
1 329
- 672
657
BS -12
6 679
6 731
- 2 126
- 1 537
- 1 079
- 135
- 54
1 800
- 672
1 128
BU -13
6 656
6 717
- 2 073
- 1 694
- 1 242
- 90
0
1 617
- 673
944
BU -14
6 833
6 894
- 2 192
- 1 651
- 1 260
-220
0
1 572
- 672
900
EP -15
7 049
7 110
- 2 287
- 1 790
- 1 280
- 222
0
1 532
- 671
861
EP -16
7 269
7 330
- 2 328
- 1 826
- 1 300
- 224
0
1 652
-671
891
Budgetförslaget utgår ifrån att verksamhetskostnaderna årligen ökar med 2-4 %.
Verksamhetsintäkterna borde ökas mera för att skapa en investeringsreserv. Därför föreslås att
avgifterna höjs 4 % i medeltal årligen. Personalstyrkan bibehålls som förr (30). Avkastningskravet är
det samma som tidigare år, 5 % av grundkapitalet eller 671 790 euro.
169
INVESTERINGAR (1 000 euro)
löpande
sanering
nybyggnad
övriga löpande
särskilda
vattenanskaffning
sanering av vattentornet
ny lågvattenreservoar
matarledn. Åminne-Peders
- samprojekt/ eget projekt
avlopp Åminne-Alheda
- samprojekt/ eget projekt
avloppsvattenrening
inv. sammanlagt
finansieringsandelar
netto
BS -11
1 378
885
468
BS -12
1 867
1 188
358
BU -13
1 900
1 095
355
BU -14
1 020
330
310
EP -15
1 250
740
80
EP -16
1 300
850
220
25
19
13
321
7
450
300
5
100
155
0/20
380
1 380
430
950
280
230
900
260
10
240
0/20
380
660
400
2 200
2 400
2 200
2 200
2 200
2 400
2 200
2 200
7
1 397
1 397
1 874
120
1 993
520
480
Förklaringar:
löpande investeringar
• sanering = säkerställande av ledningsnätens funktion framöver; de mest akuta objekten
Östermalm, London, Norrmalm, Skutnäs, Västanpå, Kyrkostrand, Kivilös
• nybyggnad = nya tomter för boende och verksamheter; Bonäs, Björnviken osv
• övriga löpande investeringar = bla underhållande investeringar vid reningsverken,
pumpstationer samt fordon och maskiner
särskilda investeringar
• vattenanskaffning = driftsäkerhet = ibruktagning av egna grundvattenresurser, påbörjas
2015?
• sanering av vattentornet; brådskande åtgärder behövs, förverkligas 2014
• Byggande av en ny lågvattenreservoar är nödvändig för att säkerställa stadens
vattenförsörjning eftersom förnyande av matarledningarna dröjer. Den nuvarande
reservoarens kapacitet räcker för stadens behov under 2-3 timmar. Tiden är alldeles för
kort för att söka och reparera en läcka. Staden hotas bli utan vatten.
• Åminne-Peders matarledning och Åminne-Alheda avlopp är en del av det regionala
samprojektet som man har planerat att förverkligas som statens vatten- och
avloppsarbete. Statsfinansiering för projektet verkar för tillfället osäker. Vi håller dock
dörren öppen för detta, och bereder oss på att förverkliga ledningarna i egen regi vid
behov. För vår del påskyndas projektet av bestämmelserna i Åminne vattenverks
miljötillstånd, gällande hantering av spolvattnen, samt utvecklande av Granholmens och
Pirilö industriområden.
• reningsverket = investering för kvävereducering blir aktuellt, ifall tillståndsmyndigheten
det förutsätter, tidigast 2015 – 2016, när avloppsverkets nya miljötillstånd har vunnit
laga kraft; mindre sanerings(effektiverings)behov uppstår dock redan tidigare
170
171
172
173
174
AFFÄRSVERKET JAKOBSTADS VATTEN
LIIKELAITOS PIETARSAAREN VESI
FINANSIERINGSKALKYL
RAHOITUSLASKELMA
BS-TP
2010
BS-TP
2011
BS-TP
2012
BU-TA
2013
BU-TA
2014
EP-TS
2015
EP-TS
2016
Verksamhetens kassaflöde-Toiminnan kassavirta
Rörelseöverskott-Liikeylijäämä
Avskrivningar och värdeminskn.-Poistot ja arvonalentum.
Finasiella intäkter och kostnader-Rahoitustuotot ja -kulut
Extraordinära poster-Satnunnaiset erät
2 131 908
1 545 952
1 263 290
-677 334
1 749 373
1 328 755
1 092 224
-671 606
2 207 624
1 800 369
1 079 184
-671 929
2 186 368
1 617 398
1 242 000
-673 030
2 160 380
1 572 120
1 260 000
-671 740
2 140 646
1 531 600
1 280 000
-670 954
2 281 210
1 651 800
1 300 000
-670 590
Investeringarnas kassaflöde-Investointien kassahavirta
Investeringsutgifter-Investointimenot
Finans.andelar till inv.utgifter-Rah.osuudet inv.menoihin
-1 144 128
-1 163 071
18 943
-1 396 601
-1 396 601
0
-1 879 075
-1 998 738
119 663
-2 200 000
-2 200 000
-2 200 000
-2 200 000
-2 200 000
-2 200 000
-2 200 000
-2 200 000
987 780
352 772
328 549
-13 632
-39 620
-59 354
81 210
-718 099
-554 708
74 407
-54 708
-615 751
-54 708
-182 628
-182 628
-175 000
-175 000
-175 000
-175 000
-145 000
-145 000
-45 000
-45 000
-45 000
-175 000
-175 000
-175 000
-145 000
-9 708
-9 708
-9 708
-7 628
-500 000
-163 391
-254 150
129 115
158 374
-561 043
-487 665
90 759
-29 259
-73 378
Förändring av kassamedel-Kassavarojen muutos
269 681
427 179
-287 202
-196 260
-214 620
-234 354
-63 790
Kassa 1.1.
Förändring-Muutos
Kassa 31.12.
8 765
269 681
278 446
278 446
427 179
705 625
705 625
-287 202
418 423
418 423
-196 260
222 163
222 163
-214 620
7 543
7 543
-234 354
-226 811
-226 811
-63 790
-290 601
Verksamhetens och investeringarsnas kassaflödeToiminnan ja investointien kassavirta
Finansieringens kassaflöde-Rahoituksen kassavirta
Förändringar av -Lainakannan muutokset
Ökning av långsfristiga lån av kommunenPitkäaikaisten lainojen lisäys kunnalta
Ökning av långfristiga lån av andraPitkäsikaisten lainojen lisäys muilta
Minskning av långsfristiga lån av kommunenPitkäaikaisten lainojen vähennys kunnalta
Minskning av långfristiga lån av andraPitkäsikaisten lainojen vähennys muilta
Förändring av kortfristiga lån-Lyhytaikaisten lainojen muutos
Övriga förändr. av likviditeten-Muut maksuvalm. muutokset
Förändr. av fordr. av kommunen-Saamisten muutos kunnalta
Förändr. av fordr. av övriga-Samisten muutos muilta
Förändr. av räntefria skulder-Korottomien velkojen muutos
175
DIREKTIONEN FÖR JAKOBSTADS HAMN
Hamndirektör:
Kristian Hällis
VERKSAMHETSOMRÅDE:
VERKSAMHETSIDÉ
Hamnverksamhet
Jakobstads Hamn utgör ett viktigt näringspolitiskt instrument för Staden Jakobstad och en
infrasrtukturell tillgång för Jakobstadsregionens näringsliv.
Strategiska målsättningar för Jakobstads hamn:
1) Verksamheten baserar sig på marknadens (kundernas) transportbehov och efterfrågan på
sjötransporter.
2) Hamnens roll som ett näringspolitiskt instrument skall utvecklas för att bidra till
företagsetableringar och utveckling av stadens näringsstruktur.
3) Verksamheten baserar sig på lönsamhetskriterier.
4) Veksamheten skall ske inom ramen för en hållbar utveckling.
5) Verksamheten utvecklas bäst via samverkan mellan serviceproducenter, kunder och
hamnen.
FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN
Under de snaste två åren har dett skett stora förändringar i hamnens verksamhetsmiljö.
Förändringarna är på kort sikt beroende av konjunkturer och en svag ekonomisk period inom
den världsomspännande ekonomin. Detta gäller särskilt Europa och efterfrågan på de varor
som hamnens kunder exporterar/importerar. De mera grundläggande strukturella
förändringarna som drastiskt skakar om ekonomin i vårt eget land likväl som i övriga
ekonomier runt om i världen är det som kommer att påverka hamnens verksamhet och
utveckling.
Hamnen hoppas exempelvis på att UPM:s användning av nästan enbart inhemskt råvirke vid
Jakobstads Fabrikerna är av konjunkturmässig art, trots att orsaken till att råvaruströmmen
kommer från Kajana-land till Jakobstad har strukturella drag eftersom UPM:s fabriker i Kajana
har lagts ner. Trots att importen av biomassa också har legat på en låg nivå på grud av
omfattande stagnation och underhållsarbeten 2013 vid Alholmens Kraft ser vi säkert en
ökning härvidlag 2014.
Förhoppningsvis kommer cellulosaexporten att öka. Det mesta tyder på att cellulosa ökar sin
andel av varuströmmarna via Jakobstads Hamn.
Under 2014 skall hamnen bolagiseras enligt de kriterier som skrivits in i kommunallagen.
Detta innebär att hamnens verksamhet inom en mycket snäv tidtabell skall anpassas till att
drivas i form av ett aktiebolag. Snabba men väl underbyggda beslut måste fattas i stadens
beslutande organ för att den stipulerade tidtabellen skall hålla.
Det beramade svaveldirektivet träder också ikraft fr o m 2015. Vad detta innebär vet ingen
med säkerhet, men de dystra prognoser med tanke på Finlands näringsliv och transportsektor
dominerar kraftigt
Investeringar
Under 2013 muddrades det endast i farleden. Muddrungen utfördes både med sugmuddrverk
och muddrverk med grävskopa. Hamnbassängen färdigställs 2014 medan farleden muddras
ännu under år 2015. Under nästa år fortsätter byggandet av lagerfält på det tidigare
dumpningsområdet. Farledsdjupet och lagringsmöjligheter är ett avgörande tillskott till vår
konkurrenskraft.
176
MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE
KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN
Tillgång och kvalitet på service
Målsättning/Mätare
Underhålla och förbättra hamnens
infrastruktur.
Effektivt varuflöde.
Ambitionsnivå 2014
min - real - max
Minska reklamationer gällande
infrastruktur med en 1/5 del.
Sätt att förverkliga Ansvarig
Ambitionsnivå 2014
min - real - max
Med hamnen förknippade
näringslivsprojekt.
Sätt att förverkliga Ansvarig
Utvärdering (Bokslut)
Asfaltering, nya
lagerområden, förverkligande
av trafikplanen.
Aktiv näringspolitik
Målsättning/Mätare
Hamnen utgör ett näringspolitiskt
instrument som betjänar
näringslivet.
Hamnens inverkan på
företagsetableringar och
företagsutveckling.
Marknadsföringsplan uppgörs
under 2014.
Utvärdering (Bokslut)
Framhålla Hamnen som en
logistisk plusfaktor för
näringslivet.
Hamndir.
Positiv image
Målsättning/Mätare
Hamnen ses som en tillgång för
stadens profil.
Ambitionsnivå 2014
min - real - max
Min 1 internationellt projekt.
Real 1 internationellt + 1
nationellt projekt.
Sätt att förverkliga Ansvarig
Hamndir.
177
Utvärdering (Bokslut)
PERSONALEN
Målinriktat och bra ledarskap
Målsättning/Mätare
Ambitionsnivå 2014
Sätt att förverkliga Ansvarig
Hamnens målsättning är att
utveckla och förbättra
serviceproduktionen.
Årligen återkommande
kvalitetsauditering.
Åtgärdade reklamationer 100 %.
Kvalitetssystem/ Tekn. chef/
Hamndir.
Målsättning/Mätare
Ambitionsnivå 2014
Sätt att förverkliga Ansvarig
Motiverad, lojal och kunnig
personal.
Trafik/ personal
Personalen är motiverad och
tjänstvillig.
Personalen tar aktivt del av nya
sätt att arbeta.
Kunderna upplever
arbetsprestationerna som en del
av hamnens konkurrenskraft.
Tillräckliga resurser.
Utökad skolning.
Utvärdering (Bokslut)
Lyckad personalrekrytering
Utvärdering (Bokslut)
Hamnens ledning
SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT
Effektiv och ändamålsenlig organisation
Målsättning/ Mätare
Ambitionsnivå 2014
Hamnens organisation skall vara
"självgående" utgående från
definierade ansvarsområden och
uppgiftsbeskrivningar.
Rapporteringssystem och mätare
förbättras.
Helhetskonceptet vägs utgående
från samverkan mellan
organisationens moduler.
En effektiv organisation utgör en
allt viktigare del av
konkurrenskraft.
Oms/ personal
178
Sätt att förverkliga
Ansvarig
Hamnens operativa ledning
Utvärdering (Bokslut)
RESURSER OCH EKONOMI
Balanserad ekonomi
Målsättning/ Mätare
Ambitionsnivå 2014
Hamnen utgör en viktig del av
stadens infrastruktur. Viktiga
investeringar skall ses mot
bakgrund av detta. Över tiden skall
driften ge utrymme för
investeringar.
Muddring av hamnbassängen till
11 meter.
Muddringsprojektet klart till
årets slut.
Sätt att förverkliga
Ansvarig
Offentlig upphandling.
Samarbete med Trafikverket.
Utvärdering (Bokslut)
Tekn. chef/ Hamndir.
Ägarstyrning
Målsättning/ Mätare
Ambitionsnivå 2014
Enligt förändringar i
kommunallagen skall
hamnverksamheten bolagiseras
inom år 2014.
Bolagiseringen genomförs så att
hamnen står rustad för nya
utmaningar 2015.
Sätt att förverkliga
Ansvarig
Strategigrupp ägarna
Hamnens ledning/
Hamndirektionen
179
Utvärdering (Bokslut)
NYCKELTAL
Prestationer
Omsättning €
0ms/pers. €/ant
Trafik/t
Trafik/pers t/ant
Int./trafik €/t
Driften/Bidrag %
Årsverken
Bokslut
-10
2 480 738
330 765
1 765 389
235 386
1,50
58
7,5
Bokslut
-11
2 691 796
374 406
1 792 537
239 005
1,55
59
7.5
Bokslut
-12
2 228 595
297 146
1 413 701
188 493
1.53
47
7.5
Personalsituationen skall ses över under 2014.
180
Budget
-13
2 422 250
322 966
1 592 750
212 367
1.52
55
7,5
Budget
-14
2 420 000
322 667
1 530 000
204 000
1.58
56
7.5
EP-15
2 600 000
346 666
1640 000
218 666
1.59
57
7.5
Budget/EP 2013-2015
BS/TP
2010
Omsättning
BS/TP
2011
BS/TP
2012
BU/TA
2013
BU/TA
2014
EP/TS
2015
EP/TS
2016
2 480 738
2 691 796
2 107 895
2 422 250
2 420 000
2 600 000
2 730 000
114 668
116 248
120 700
132 000
133 000
133 000
135 000
-542 284
-585 635
-557 912
-550 000
-545 000
-555 000
-560 000
-62 588
-80 943
-93 194
-76 000
-70 000
-80 000
-59 999
-479 696
-504 692
-464 718
-474 000
-475 000
-475 000
-501 000
Personalkostnader
-505 579
-532 682
-532 551
-540 598
-540 014
-550 400
-553 000
Löner och arvoden
-378 557
-399 815
-399 703
-395 600
-400 000
-403 000
-404 000
Lönebikostnader
-127 022
-132 867
-132 848
-144 998
-140 014
-147 400
-153 000
Pensionskostnader
-106 849
-111 477
-111 400
-91 961
-93 000
-94 500
-97 000
-20 173
-21 390
-21 447
-53 037
-47 014
-52 900
-56 000
-835 095
-662 947
-780 632
-663 000
-760 000
-780 000
-810 000
-835 095
-662 947
-780 632
-663 000
-760 000
-780 000
-810 000
-44 933
-41 294
-58 194
-70 000
-60 000
-70 000
-80 000
667 516
985 485
299 306
730 652
647 986
777 600
862 000
-391 433
-386 846
-411 720
-445 244
-465 244
-510 244
-505 244
-76 189
-73 332
-96 771
-130 000
-150 000
-195 000
-190 000
-315 244
-315 244
-315 244
-315 244
-315 244
-315 244
-315 244
276 083
598 639
-112 414
285 408
182 742
267 356
356 756
Övr. intäkter av
affärsverksamhet
Material och tjänster
Övr. lönebikostnader
Avskrivningar och
nedskrivningar
Övr. kostnader för
affärsverksamhet
Rörelseöverskott
(underskott)
Finansiella intäkter och
kostnader
Ränta
Ersättning för grundkap.
Räkenskapsperiodens
överskott
181
HAMNEN FINANSIERINGSKALKYL
BS 2010
BS 2011
BS 2012
Prel BS 2013 BU2014
EP 2015
EP 2016
Den egentliga verksamhetens och investeringarnas
kassaflöde
Internt tillförda medel
Rörelseöverskott
Avskrivningar
Finansiella intäkter och kostnader
1 111 178
667 516
835 095
-391 433
1 261 586
985 485
662 947
-386 846
668 218
299 306
780 632
-411 720
1 020 408
730 652
735 000
-445 244
942 742
647 986
760 000
-465 244
1 047 356
777 600
780 000
-510 244
990 000
800 000
780 000
-590 000
-400 975
-400 975
-4 663 243
-4 663 243
-2 305 159
-2 305 159
-350 000
-350 000
-3 300 000
-3 300 000
-500 000
-500 000
-400 000
-400 000
2 523
710 203
-3 401 657
-1 636 941
670 408
-2 357 258
547 356
590 000
2 761 362
3 000 000
-238 638
161 362
350 000
-188 638
2 483 000
3 000 000
-517 000
-517 000
-500 000
-163 638
2 261 362
2 500 000
-238 638
-517 000
-500 000
-20 597
-85 661
1 066 984
-53 916
-1 181 018
804
1 120 901
-200 000
-200 000
-1 181 823
-10 000
-10 000
15 000
15 000
10 000
10 000
65 063
-184 235
3 328 347
3 328 346
1 580 344
-38 638
2 473 000
-502 000
-490 000
Förändringar av kassamedel
525 968
-73 311
-56 597
631 770
115 742
45 356
100 000
Kassa 01.01
Kassa 31.12.
Förändring
165 058
691 026
525 968
691 026
617 716
-73 311
617 717
561 120
-56 597
561 120
1 192 890
631 770
1 192 890
1 308 632
115 742
1 308 632
1 353 988
45 356
1 353 988
1 453 988
100 000
Investeringar
Investeringar i AT
Finansieringsandelar för investeringsutg
Försäljningsinkomster från AT
Nettokassaflöde
Finansieringens kassaflöde
Förändringar av lånebestånd
Ökning långfristiga lån från kommunen
Minskning långfristiga lån från kommunen
Förändring kortfristiga lån
Övriga förändringar av likviditeten
Förändringar av kortfristiga fordringar
Förändringar av kortfristiga fordringar från kommunen
Förändringar av kortfristiga räntefria skulder
Finansieringens nettokassaflöde
-163 638
182
DIREKTIONEN FÖR JAKOBSTADS ENERGIVERK
Tf. verkställande direktör:
Henrik Snellman
VERKSAMHETSOMRÅDE:
VERKSAMHETSIDÉ
Jakobstads energiverk
Energiverkets målsättning för 2014 är att erbjuda abonnenterna en säker och störningsfri
eldistribution samt ett konkurrenskraftigt elpris. Denna målsättning gäller även distributionen
och priset för fjärrvärmen.
För att uppnå denna målsättning ska vi sträva till att öka våra andelar i
produktionsanläggningar, vilket ger oss ett förmånligare inköpspris på energi.
Vi ska även verka för att fortsättningsvis ha en motiverad och kunnig personal, detta genom
informations- och skolningstillfällen.
Säkerheten i arbetet ska vi även främja genom att skapa förutsättningar för att personalen i
krävande uppgifter har tillgång till lämplig utrustning och material samt specialskolning.
FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN
Elförsäljning till energiverkets abonnenter.
Den del av distribuerad el som abonnenterna köper av andra elbolag utgör ca 1/3. Industrins
andel av den el som köps av andra elbolag är ca 96%, resterande 4% utgörs av
hushållsabonnenter. Elbolag utifrån har fört aktiva kampanjer för att överta elförsäljningen till
våra abonnenter. För att motverka denna trend skall energiverket i mån av möjlighet försöka
vinna tillbaks de kunder som bytt elleverantör samt få nuvarande abonnenter att fortsätta
som kunder vid energiverket.
Energimarknadsverket har som övervakande myndighet räknat ut att energiverket har
överskridit gränsen för tillåten avkastning gällande eldistributionen.
Det återbetalningskrav till abonnenterna, i form av sänkta överföringspriser, som
Energimarknadsverket har ålagt energiverket påverkar starkt resultatet på distributionen i
negativ riktning.
Energiverket har från den första tillsynsperioden (2005 - 2007) ett krav på 2,9 M€ samt från
den andra tillsynsperioden (2008 - 2011) 1 M€. Efter den första tillsynsperioden sänktes
överföringsavgifterna med 0,3 cnt/kWh 1.7.2008, vilket då beräknades räcka till för att
utjämna det ackumulerade överskottet av tillåtna avkastningen. Då resultatet från andra
tillsynsperioden offentliggjordes visade det sig att den tillåtna avkastningen fortfarande
överskridits, varför distributionspriset sänktes ytterligare med 0,3 cnt/kWh 1.1.2013.
Myndigheternas krav att affärsverket energiverket ska bolagiseras senast 1.1.2015 medför
mycket förberedande arbete under 2014. För detta ändamål har en arbetsgrupp tillsatts.
På elavdelningen görs nyinvesteringar i elanläggningar för ca 1,5 M€. Med anledning av den
nya ellagen, vilken bl.a kräver säkrare elleveranser med kortare avbrottstider, kommer
alltmera nyinvesteringar att krävas under de kommande åren.
Fjärrvärmeavdelningen investerar ca 1 M€ i ledningar och anläggningar.
Aktieplaceringar i elproduktionsanläggningar är ca 1M€.
183
MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE
SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT
Effektiv och ändamålsenlig organisation
Målsättning/ Mätare
Leveranssäkerhet
Elkvalitet
Fjärrvärmekvalitet
Effektivitet, distribution
Ambitionsnivå 2014
min - real - max
< 4h/ab./år
Uppfyller normerna
Uppfyller normerna
Effektivitetstal > 0,9
Sätt att förverkliga Ansvarig
Ambitionsnivå 2014
min - real - max
Enligt Energimarknadsverket,
utjämnat t.o.m 2015
Sätt att förverkliga
Ansvarig
Energimarknadsverket
Under landets medeltal
Under landets medeltal
Energimarknadsverket
Finsk energi-industri
Utvärdering (Bokslut)
Statistik, antal avbrott/ab.
Mätning, EN50160
Mätning, enligt rekom.
Energimarknadsverket
RESURSER OCH EKONOMI
Balanserad ekonomi
Målsättning/ Mätare
Utjämning av tillåtna avkast-ningen
på placerat kapital, eldistribution
Elpris, totalt
Fjärrvärmepris, totalt
184
Utvärdering (Bokslut)
Nyckeltal
2009
2010
2011
2012
2013
2014
2015
2016
Årsverken
Antal
52
51
51
51
50
50
50
50
Eldistribution- Inköp
Elförsäljning- Inköp
Fjärrvärmeförsäljning- Inköp
GWh
GWh
GWh
262
221
189
297
173
193
278
162
166
299
179
199
290
171
212
266
160
215
270
163
215
275
166
215
Elpris tot. 5000 kWh (landets medeltal)
Elpris tot. 5000 kWh (JEV)
cnt/kWh
cnt/kWh
12,03
10,49
13,77
10,54
15,41
11,98
14,60
12,38
15,40
12,69
12,69
Elpris tot.18000 kWh (landets medeltal)
Elpris tot.18000 kWh (JEV)
cnt/kWh
cnt/kWh
9,90
8,95
11,22
8,99
12,97
10,43
12,30
10,83
12,69
11,13
11,13
Fj.värmepris 20000 kWh (landets medeltal) cnt/kWh
Fj.värmepris 20000 kWh (JEV)
cnt/kWh
6,25
5,91
6,30
6,00
8,30
6,58
7,50
7,20
9,34
7,73
7,73
Fj.värmepris 150000 kWh (landets
medeltal)
Fj.värmepris 150000 kWh (JEV)
5,70
5,00
5,80
5,10
6,90
5,20
7,00
6,20
8,24
6,74
6,74
cnt/kWh
cnt/kWh
185
186
187
188
JAKOBSTADS ENERGIVERK
PIETARSAAREN ENERGIALAITOS
FINANSIERINGSANALYS RAHOITUSLASKELMA
2014
KAPITALANSKAFFNING - VAROJEN LÄHTEET
Inkomstfinansiering - Tulorahoitus
Rörelseöverskott/-underskott-Liikeylijäämä/-alijäämä
Avskrivningar-Poistot
Ränteintäkter - Korkotuotot
2 140 997,00
2 244 245,00
108 000,00
Annan inkomstfinansiering - Muu tulorahoitus
181 700,00
4 674 942,00
Kapitalfinansiering - Pääomarahoitus
Anslutn.avg. ökning - Liittymismaksujen lisäys
200 000,00
200 000,00
4 874 942,00
Sammanlagt - Yhteensä (A)
KAPITALANVÄNDNING - VAROJEN KÄYTTÖ
Vinstfördelning - Voitonjako
Avkastning till staden - Tuotto kaupungille
Skatter - Verot
Övr. finansiella kostnader-Muut rahoituskulut
1 233 465,00
3 000,00
17 500,00
1 253 965,00
Investeringar - Investoinnit
Byggnader/konstruktioner - Rakennukset/rakennelmat
Eldistributionsnät-Sähkönjakeluverkosto
Fjärrvärmenät/pannor - Kaukolämpöverkko/kattilat
90 000,00
1 375 000,00
993 050,00
Mask. o. invent. el/fj.v. - Koneet ja kalust. sähkö/kaukol.
Aktier-Osakkeet
142 500,00
994 800,00
3 595 350,00
4 849 315,00
Sammanlagt - Yhteensä (B)
25 627,00
Sammanlagt - Yhteensä (A-B)
189
INVESTERINGAR
190
191
192
193
INVESTERINGAR:
194
STADSSTYRELSEN:
Övriga värdepapper: Ospecificerat anslag på 15,000 €.
Vasa centralsjukhus: Jakobstads andel av investeringskostnaderna är 160,000 euro per år,
motsvarande andelen av grundkapitalet.
RÄDDNINGSNÄMNDEN
För Räddningsnämnden har intagits nettoanslag på 156,000 euro för år 2014, 128,000 år 2015
och 353,000 euro år 2016, enligt nämndens äskande. Larsmo kommun deltar med 12,6 % i
investeringskostnaderna.
BILDNINGSNÄMNDEN
Alla fastighetsinvesteringar finns under tekniska nämnden.
För anskaffning av inventarier till skolor har 20,000 euro reserverats 2014.
År 2014 finns ett anslag på 70,000 euro för utvecklande av IT-undervisning inom den
grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen i Jakobstad och åren 2015-2016 100,000
euro per år.
För finansieringsandelar i samkommunen Kvarnen finns ett anslag om 10,000 euro per år.
För år 2014-2016 har intagits 5,000 euro för friluftsområden/-ledernas förbättrande.
Keski-Pohjanmaan koulutuskuntayhtymä
Stadens andel av grundkapitalförhöjning som sker för att delvis finansiera Högskole-campus –
Chydeniusinstitutets utrymmen. Den totala grundkapitalförhöjningen uppgår till 900,000 euro
fördelat på sju år. Stadens andel uppgår till 13,94 %
TEKNISKA NÄMNDEN
Utrymmesförvaltning
I nybyggnads- och tillbyggnadsinvesteringar har nämnden äskat om 4,2 milj. euro 2014 6,9 milj.
euro 2015 och 7,0 milj. euro 2016. Stadsdirektörens förslag är 2,0 milj euro år 2014 och 0,5 milj.
euro år 2015.
Följande projekt ingår i stadsdirektörens förslag:
Länsinummi skola: (mögel- och inneluftproblem, hälsovårdsmyndigheternas krav). Beslut i
stadsfullmäktige 10.12.2012.
Staffansnäs: (skede 2). År 2014 finns ett anslag på 100,000 euro för flyttning och iståndsättning av
båghallen. I ekonomiplanen har 0,5 milj. euro intagits år 2015. En planeringskommitté går ännu
igenom projektets omfattning.
Lukio/Etelänummi: Projektets totalkostnadsplan uppgår till 7,7 milj. euro. Projektet genomförs
under förutsättning att statbidraget är betydande. Projektets omfattning får inte överstiga de
normer på vilka statsandel beviljas. Efter beslut om statsbidrag tas projektet upp i en tilläggsbudget
under planeperioden.
195
Ristikari språkbadsskola: Efter beslut om hur fastigheten skall användas tas projektet upp i en
tilläggsbudget under planeperioden.
Barnträdgårslärarinstitutfastigheten: Efter beslut om hur fastigheten skall användas tas projektet
upp i en tilläggsbudget under planeperioden.
Missbrukarboende, Arbetscentral för handikappade (Keva-paja) samt Boende för
handikappade (grupp- och stödbostäder). Projekten verkställs via något av stadens
fastighetsbolag för att på detta sätt möjliggöra delfinansiering via ARA-pengar.
Underhållande investeringar:
För underhållande investeringar (specificeras på nämndnivå) har 1,1 milj. euro reserverats 2014,
1,3 milj. euro 2015 och 1,3 milj. euro 2016.
Dessutom ingår Björkbacka köksrenovering, som en del av köksstrategin, 0,15 milj. euro 2014 och
0,25 milj. euro 2015.
Mätning och markanvändning
En aktiv markpolitik lyfts fram som en av de viktigaste funktionerna på mätnings-avdelningen
under den kommande 3-års perioden. Anslagen för markanskaffning motiveras med behovet av
råmark och åtgärder för att minska den privatägda tomtreserven inom detaljplaneområdet; 0,3
milj euro såväl på utgifts- som på inkomstsidan. Enligt stfm:s beslut skall försäljning och inköp av
markområden balanseras inom en period på 5-10 år. 15.000 euro av detta anslag kan användas
för köp av grön- eller tomtområden genom stadsgeodetens beslut i enlighet med av
stadsfullmäktige tidigare fastslagna principer.
För inköp av mätutrustning beviljas 25,000 euro per år 2014-2016.
För planering och iordningsställande av mottagningsområden för fyllnadsmark beviljas 25,000
euro per år 2014-2016.
Kommunalteknik
Ett anslag för löpande investeringar om 1,2 milj. euro finns intaget för 2014, för 2015 1,3 milj.
euro och för 2016 1,4 milj. euro. Den detaljerade dispositionsplanen för anslaget för
kommunaltekniska investeringar (s.k. löpande investeringar) fastställs av tekniska nämnden då
budgeten fastställts av fullmäktige.
Särskilda investeringar:
Under planeperioden investeras i gator i de västra stadsdelarna ( Björnviken 4 ) för att
möjliggöra skapandet av nya tomter i enlighet med tillväxtprogrammet.
För byggandet av Västra ringvägen reserveras 0,2 milj. euro 2014 och 0,68 milj. euro 2015.
För byggandet av Västerleden reserveras 0,55 milj. euro 2015 och 0,17 milj. euro 2016.
Den del, 0,64 M €, av investeringsanslaget som inte använts 2013 flyttas till 2014.
Den del, 0,16 M €, av investeringsanslaget som inte använts 2013 för byggandet av Hällvägen
flyttas till 2014.
Trafikarrangemang Bottenviksvägen/Skolgatan-Östra Ringvägen finns anslag för förverkligande
0,46 milj. euro år 2015. Planering 30,000 € år 2014.
För Hamnvägen finns inga anslag intagna. Vasa vägdistrikt handhar projektet och deltar i
finansieringen. Om projektet framskrider snabbare under planeperioden återkommer staden till
finansieringen av sin del av projektet.
För investering i kvicksilver lampor har 30,000 euro reserverats 2015.
196
För förbättring och utveckling av Centrummiljön har intagits 30,000 år 2015.
.
SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSNÄMNDEN
Social- och hälsovårdsnämndens investeringar uppgår till 500,000 euro 2014 och 532,000
euro per år 2015-2016. Investeringarna finansieras dels via avskrivningar dels via ett lån av
staden Jakobstad.
När det gäller affärsverkens investeringar besluter stadsfullmäktige om en investeringsram
och affärsverkena (styrelser/direktioner) själva besluter om de konkreta investeringarna.
Stadsstyrelsen förslag till investeringsramar är för alla affärsverk lägre än äffärsverkenas
egna förslag.
JAKOBSTADS VATTEN
Den totala investeringsramen uppgår till 1,8 milj. euro (affärsverkets förslag 2,4 milj. euro)
2014 och 2,2 milj. euro per år 2015-2016.
ENERGIVERKSSTYRELSEN
Den totala investeringsramen uppgår till 2,7 milj. euro (affärsverkets förslag 3,6 milj. euro)
år 2014 och 4,7 milj. euro 2015 och 6,6 milj. euro 2016.
HAMNSTYRELSEN
Den totala investeringsramen är 2,5 milj. euro (affärsverkets förslag 3,3 milj. euro) år 2014.
Investeringsramen är 0,4 milj. euro åren 2015-2016.
197

Budget_ekonomiplan_1416.pdf

Transcript Budget_ekonomiplan_1416.pdf

Directory