Transcript Ledarskap teori

Jens Holm 2011-03-24
KLASSRUMSLEDARSKAP
FRAMGÅNGSFAKTORER
Ledarskap är ett komplext begrepp där studier återfinns inom filosofi, företagsekonomi, psykologi,
sociologi och statsvetenskap. Man skiljer mellan informellt och formellt ledarskap.
Med informellt ledarskap menar man en person som leder andra i en organisation men där
ledarskapet inte är kopplat till organisatoriskt ansvar, uppgifter eller mål. Det formella ledarskapet
förutsätter däremot att uppgifter skall lösas och att mål skall uppnås.
Klassrumsledarskapet är formellt då det kan kopplas till ansvaret att leda en grupp att utföra uppgifter
och att nå mål. Det formella ledarskapet kan förstärkas genom olika medel exempelvis struktur,
hierarki, arbetsförordning, kunskap, makt etc. Vår uppgift är att stödja och stärka lärarens ledarskap i
klassrummet genom auskultation.
I studier kring ledarskap har forskningen även försökt utröna varför vissa ledare är mer framgångsrika
än andra. Dessa frågor har forskningen inget entydigt svar på även om man kunnat fastställa en del
framgångsfaktorer som att exempelvis vara tydlig och lyhörd.
Skolan skall spegla samhällets demokratiska uppbyggnad. Då likabehandling är en av grunderna i
pedagogikens förhållningssätt till eleven så lägger vi även till rättvis.
FORSKNING KRING OCH OM LEDARSKAP
Under de senaste 20 åren har forskningen kring ledarskap haft tre olika inriktningar.
1. Ledarskap som personlighet har lagt vikt vid sambandet mellan den som innehar
ledningsposition och dennes personliga egenskaper (fysik, intellekt, personlighet, karisma
etc.). Det finns inga vetenskapliga belägg för att vissa personlighetsdrag generellt sett leder till
ledarpositioner eller skapar effektivitet.
2. Ledarskap som beteende eller handling omfattar bl.a. ledarskapet som funktion. Henri
Fayol ansågs banbrytande när han beskrev ledningens uppgifter som funktioner: planering,
organisering, ordergivning, koordinering och kontroll. Ledarskap som process fokuserar på
utförandet av dessa funktioner eller ledarens deltagande i målformulering, kommunikation och
beslutsfattande.
3. Ledarskap som symbol betonar hur ledaren eller ledarskapet uppfattas (ledaren
personifierar organisationen). Ledarskapet kan också betraktas som en kulturell påverkan eller
skapa ”meningsfullhet” genom att förtydliga för medarbetarna vad deras organisation är nu
och vad den skall bli i framtiden. Det symboliska ledarskapet omfattar även det som ledaren
gör med hjälp av design, logotype, uttryckssätt, slagord m.m. för att påverka sina
medarbetares uppfattning och beteende.
Jens Holm 2011-03-24
Den mest omfattande forskningstraditionen gäller ledares beteende, den så kallade ledarstilen. Två
grundläggande dimensioner i allt ledarbeteende kan urskiljas:
1. Uppgiftsorienterat (resultat)
2. personalorienterat (socialt).
I kombination med de två dimensionerna målstyrande och detaljstyrande så finner vi grunden till
modellen om det situationsanpassade ledarskapet.
En resultatorienterad ledarstil innebär
att ledaren prioiterar (medvetet eller
omedvetet) resultatet före det sociala
samspelet mellan individer och
gruppen.
Den sociala ledarstilen innebär att
gruppens välmående går före
prestationen.
En målstyrande ledarstil ser till "vad"
som gruppen/individen presterar före
"hur".
Då gruppen/individen inte presterar enligt uppsatta mål krävs en ledarstil som är mer
resultatorienterad och mindre konsultativ, dvs mer detaljstyrande. Det är bl.a. dessa dimensioner som
ligger till grund för teorierna kring det situationsanpassade ledarskapet.
SITUATIONSANPASSAT LEDARSKAP
Forskning kring ledares beteende och ledarstilar visar att olika människor har olika behov av styrning
och ledning. En av de ledarskapsteorier som fått stor uppmärksamhet sedan 1990-talet är teorin om
situationsanpassat ledarskap. Teorin om det situationsanpassade ledarskapet baseras inte på olika
människors behov av olika ledarstilar utan att den rådande situationen avgör vilken ledarstil som är
mest lämplig. Olika ledarstilar är bättre än andra i vissa situationer och en ledare måste vara flexibel
nog att anpassa sin ledarstil till de olika situationer som eleven/gruppen befinner sig i. En
situationsanpassad ledare är den som har förmågan att anpassa sin ledarstil utifrån den elev/grupp
som ska ledas eller utifrån hur situationen förändras. Grunden i en ledarskapsstil karaktäriseras av
hur mycket vägledning och support som ledaren ger. Det finns således ingen stil som är mer rätt eller
fel, utan behovet av ledarstil styrs utifrån eleven.
Teorin om situationsanpassat ledarskap har utvecklats av Ph.D. Kenneth Blanchard och professor
Paul Hersey, som också har utvecklat en modell för att analysera den rådande situationen och den
ledarstil som är lämplig att använda.
Medarbetarna (eleverna) kan enligt Blanchard och Hersey delas upp i olika kategorier utifrån graden
av engagemang och motivation samt den aktuella kunskapen för uppgiften.
Jens Holm 2011-03-24
De fyra utvecklingsnivåerna inom "SL" representerar olika kombinationer av varierande kompetens
och engagemang.




U1 - Låg kompetens/högt engagemang. Den entusiastiske, men oerfarne. Entusiastisk och
ivrig att lära men har låg om ens någon erfarenhet.
U2 - Låg till viss kompetens/lågt engagemang. Den besvikne och passive. Besviken,
frustrerad.
U3 - Måttlig till hög kompetens/varierande engagemang. Den skicklige, men försiktige. Osäker
på sin egen kompetens.
U4 - Hög kompetens/högt engagemang. Den självständige och resultatinriktade. Självgående
Ledarstil är de beteenden en ledare använder gentemot andra under längre tid så som de upplever
det. Det finns två grundläggande ledarbeteenden: instruktivt beteende och stödjande beteende. De
olika ledarstilarna matchar de olika utvecklingsnivåerna.




S1 - Instruerande. Mycket instruktivt och lite stödjande beteende. Visar och berättar hur.
S2 - Coachande. Mycket instruktivt och mycket stödjande beteende. Förklarar varför,
uppmuntrar.
S3 - Stödjande. Lite instruktivt och mycket stödjande beteende. Fattar gemensamt beslut,
uppmuntrar.
S4 - Delegerande. Lite instruktivt och lite stödjande beteende. Tillåter självbestämmande och
tillhandahåller resurser
Jens Holm 2011-03-24
Styrande: ledaren fokuserar på styrning och ledning för att åstadkomma resultat. Alla beslut tas av
ledaren och kommunikationen är relativt enkelriktad uppifrån och ner i organisationen.
Coachande: ledaren fokuserar på uppgifterna. Alla beslut tas av ledaren men idéer och förslag
uppmuntras av medarbetarna. Ledarstilen är tydligt anvisande och passar medarbetare med dålig
motivationsnivå och/eller oerfarna medarbetare.
Understödjande: Ledaren överlåter till medarbetaren att ta beslut om det dagliga arbetet då arbetets
riktning är klar. Däremot behöver medarbetaren en hel del support. Stilen passar enligt Blanchard och
Hersey bäst för erfaren personal med lågt förtroende eller motivation.
Delegerande: Den övervägande delen av kontrollen har delegerats till medarbetaren. Ledaren är
delaktig i beslut som tas, men graden av engagemang från ledaren styrs av den anställde. Ledarstilen
passar främst för personer med hög kompetens och ett gediget engagemang i verksamheten.
Kritik om situationsanpassat ledarskap
Det har bedrivits mycket forskning kring samspelet mellan ledarstil, ledningssituation och effektivitet. Blanchard
och Herseys situationsanpassade ledarskapsmodell har, liksom alla andra teorier, nackdelar och har stött på en
del kritik. En aspekt som kritiserats är att teorin enbart behandlar ledarens agerande. Medarbetarens agerande
och relationen dem emellan är inte i fokus. En annan kritisk röst har höjts angående att ledarskapsstil inbegriper
mycket mer än beslutsfattande, vilket för att teorin lämnar övriga delar av ledarskapet därhän.