Transcript Årsredovisning 2013

Auriant mining
Årsredovisning 2013
En kort beskrivning av Auriant Mining
En kort beskrivning av Auriant Mining
Auriant Mining AB (”AUR AB”) är ett
mindre svenskt gruvbolag som inriktar sig
på guldprospektering och guldproduktion i
Ryssland. Företaget har två gruvor i produktion,
en i Tardan i republiken Tyva och en i Solcocon i
Zabaikalskyregionen. Dessutom har företaget en
tillgång i ett tidigt stadium av prospektering,
i Uzhunzhul i republiken Khakassia och en tillgång
under prospektering i ett mer framskridet skede i
Kara-Beldyr i republiken Tyva. Denna drivs som
ett joint venture med Centerra Gold Inc., som är en
större kanadensisk guldproducent.
Viktiga fakta
Guldproducent med
inriktning på Ryssland
Noterat på NASDAQ
OMX First North Premier
2 gruvor i produktion
3 prospekteringsområden
869 anställda
Guldproduktion 2013:
1 142 kg (36 716 uns)
2
Auriants huvudtillgångar utgörs av ett
stort antal minerallicenser som ägs av olika
dotterbolag. Vid utgången av december 2013
omfattade licenserna officiella reserver hos
Russian State Committee on Reserves (GKZ)
om 720 000 troy uns (oz) (1 uns = 31,1 g)
guldtillgångar i C1- och C2-kategorierna
(eller cirka 22,4 ton guld). Dessutom
finns det 150 000 uns (eller cirka 4,7 ton)
guldtillgångar enligt den kanadensiska
standarden NI 43-101, vilket representerar
Auriants 30-procentiga andel av KaraBeldyrtillgångarna.
Per den 31 december 2013 uppgick
antalet anställda i Auriant till 869 personer,
entreprenörer undantagna. Under 2013
producerades 1 142 kg (36 716 uns) guld,
en ökning med 78 %, jämfört med 2012 års
guldproduktion.
Auriant, med säte i Stockholm, är noterat
på svenska NASDAQ OMX First North
Premier-börsen. Antalet aktieägare var
cirka 3 000 och företaget hade 17 802 429
utgivna stamaktier per den 31 december
2013. Per utgången av 2013 hade Auriant
ett marknadsvärde om cirka 150 MSEK
(motsvarande 22,5 MUSD).
Vårt mål
Vårt långsiktiga mål är att bli en ledande,
bärkraftig och effektiv medelstor guldproducent.
Detta ska vi att uppnå genom att skapa värde för
våra aktieägare, minimera riskerna förknippade
med prospektering, gruvdrift och bearbetning
av våra mineralresurser. Vårt huvudfokus
ligger på guldproduktion i Ryssland, men även
andra mineraler än guld och andra länder kan
omfattas av bolagets verksamhet i framtiden.
Vår strategi
Tillväxten och företagets bärkraft är avhängiga
av följande faktorer:
1) i det korta perspektivet ligger fokus på
befintliga tillgångar och att skala upp
produktionen till full kapacitet i de gruvor
som är i drift,
2) i det medellånga perspektivet, fortsatt
prospektering vid våra befintliga fyndigheter
för att utöka reserverna, förlänga livslängden
på våra gruvor samt att bygga och ta nya
gruvor i drift, och
3) i det medellånga till längre perspektivet ska
Auriant vara en konsolideringsmotor för
ryskt guld.
Auriant mining ÅRSREDOVISNING 2013
Våra värderingar
Våra värderingar
Personal
Säkerhet
Personalen är vår viktigaste tillgång. Det är vår
personal som bygger upp våra gruvor och sedan
bryter mineraler i gruvorna, och vår främsta
prioritet är att skapa och upprätthålla en hälsosam
och säker arbetsmiljö för de anställda. Vi söker
ständigt efter nya och innovativa metoder för att
trygga våra anställdas säkerhet. Vi är stolta över
att antalet olyckor och skador är mycket lågt i
företaget jämfört med sektorn i övrigt.
Respekt
Vi arbetar för att tillhandahålla en positiv
arbetsmiljö utan diskriminering och trakasserier
i alla våra verksamheter. Vi agerar och
behandlar varandra med värdighet och respekt.
Vi tror att anställda som behandlas med
respekt uppnår en högre nivå av resultat i sin
yrkesverksamhet. Alla våra anställda ges lika
stora möjligheter att utveckla sig i karriären. Vi
belönar och uppmuntrar samarbete, kreativitet
och förnyelse.
Miljö och samhälle
Socialt ansvar
Vi är aktivt engagerade i det lokala samhället
där vi är verksamma, bland annat genom stöd
till utbildning och infrastruktur samt genom att i
första hand erbjuda lokalbefolkningen möjlighet
till arbete i företaget.
Ansvarsfull gruvproduktion
Miljömedvetenhet är en central fråga för
ett företag som är aktivt inom områden som
inbegriper miljörisker. Det mesta av företagets
verksamhet bedrivs på landområden som är
känsliga för gruvproduktionens påverkan. Vi är
medvetna om att det bor människor där vi bedriver
Auriant mining ÅRSREDOVISNING 2013
verksamhet och försöker därför minimera de
negativa effekterna av verksamheten på miljön
genom att fokusera på att använda innovativ
teknik, fortlöpande optimera vårt utnyttjande av
resurser samt att minska industriavfallet.
Integritet och
företagsstyrning
För att nå framgång är vi beroende av
förtroende och stöd från samtliga intressenter,
såsom aktieägare, anställda, leverantörer,
entreprenörer, stat och lokala myndigheter.
Därför strävar vi efter högsta möjliga integritet
och hållbarhet. Hos oss råder nolltolerans mot
korruption. Vi söker uppnå maximal transparens
i våra kontakter med myndigheterna, och
försvarar våra intressen i domstol om detta
blir nödvändigt. Vi är uppriktigt övertygade
om att en god bolagsstyrning skapar värde för
aktieägarna. Av den anledningen består större
delen av vår styrelse av personer som inte
befinner sig i ledande ställning samt oberoende
chefer som har stor erfarenhet av gruvdrift och
av att leda ett publikt bolag. I framtiden har vi
för avsikt att ytterligare stärka vår bolagsstyrning
för att kunna leverera maximalt värde till våra
aktieägare.
3
Auriant Mining in brief
Innehåll
Innehåll
4
En kort beskrivning av Auriant Mining
2
Våra värderingar
3
Viktiga händelser under 2013
5
Styrelseordföranden har ordet
6
Vd har ordet
8
guldtillgångar
10
Guld i eurasien
34
Styrelsen
38
Koncernledning
40
Förvaltningsberättelse
42
Auriantaktien
46
Bolagsstyrningsrapport 2013
50
Nyckeltal
58
Ekonomidirektören har ordet
60
Koncernens resultaträkning
62
Koncernens rapport över totalresultatet
62
Koncernens balansräkning
63
Koncernens rapport över förändringar i eget kapital
65
Koncernens kassaflödesanalys
67
Moderbolagets resultaträkning
68
Moderbolagets rapport över totalresultat
68
Moderbolages balansräkning
69
Moderbolagets rapport över förändrngar i eget
kapital
70
Moderbolagets kassaflödesanalys
72
Redovisningsprinciper
73
Styrelsens försäkran
114
Revisionsberättelse
114
Övrig information
116
Auriant mining ÅRSREDOVISNING 2013
Viktiga händelser Our
under
values
2013
Viktiga händelser
under 2013
Maj 2013
Årsstämman utnämner två
nya styrelseledamöter,
Bertil Villard och Sergei
Kashuba. Denis Alexandrov
avgår från styrelsen.
Augusti 2013
Sergei Kashuba avgår från
styrelsen.
November 2013
Dmitry Novikov utnämns till
tillförordnad CFO i Auriant
Mining.
December 2013
Företaget löser sina likviditets
ärenden med nya banklåne
möjligheter och restrukturerar
sina aktieägarlån.
December 2013
Företaget slutför sin
ledningsrestrukturering med de
flesta chefsposter tillsatta.
Auriant mining ÅRSREDOVISNING 2013
5
Styrelseordföranden har ordet
Bästa aktieägare
en av branschens mest erfarna och
självständiga styrelser.
Den globala guldgruvsindustrin
har bevittnat en minskning av
guldpriset med 27 %, men Auriant
har klarat krisen väl och till och
med lyckats investera i tillväxt. Mot
bakgrund av prisfallet har styrelsen
och jag bett ledningen att fokusera
på effektivitet och sänkta kostnader.
Följden blev att företaget under
andra halvåret genomförde ett
ambitiöst besparingsprogram, både
på gruvnivå och vid huvudkontoret.
Detta har redan gett resultat, vilka
kommer att bli än tydligare 2014.
En god nyhet är att Auriant har
haft den största tillväxten av alla de
Det gläder mig att kunna berätta att
Auriant Mining har gjort betydande
framsteg
under
2013.
Vårt
flaggskepp Tardangruvan uppnådde
alla sina mål och är på god väg att
nå sin fulla produktionskapacitet
2015.
Sergei
Baikalov,
som
är en beprövad gruvchef med
internationell erfarenhet, har utsetts
till ny vd för Tardangruvan och vi
har nu ett bra team på plats. Jag är
övertygad om att de kommer att
fortsätta att leverera resultat. Vi
har också förstärkt styrelsen med
Bertil Villard, en högt respekterad
svensk bolagsjurist och partner i
den ledande svenska advokatbyrån
Vinge. Dessutom ingår nu Lord
Peter Daresbury i styrelsen. Lord
Daresbury har haft styrelseuppdrag,
och varit ordförande, i många olika
metall- och gruvföretag i Ryssland
och har således enorma kunskaper
om Ryssland, gruvdrift och guld.
Jag tror uppriktigt sagt att vi nu har
6
refinansiera banklån och att vi har
stärkt och förbättrat förbindelserna
med
viktiga
investmentaktörer
i Stockholm, till exempel Carnegie.
Jag är säker på att företaget är på
rätt spår. Eftersom vår strävan är att
få företaget att växa och skapa värde
åt aktieägarna kommer vi att fortsätta
att söka möjligheter i Ryssland och
angränsande länder. Branschen är
verkligen internationell, och vårt
mål är att etablera Auriant som en
internationell aktör på medellång till
lång sikt.
Trots att utsikterna för den globala
guldbranschen försämrades under
2013 har vi inte gjort nedskärningar
eller förändrat vår strategi inför
En god nyhet ar
¨ att Auriant har haft den
storsta
tillvaxten
av alla de publika mindre
¨
¨
guldproducenterna i Ryssland under året och nu ar
¨
det foretag
i den gruppen som producerar mest.
¨
Auriant, och i synnerhet ledningsgruppen, har nu
etablerat sig som en erkand
¨ aktor
¨ i den ryska
guldgruvsindustrin.
publika mindre guldproducenterna
i Ryssland under året och nu är det
företag i den gruppen som producerar
mest. Auriant, och i synnerhet
ledningsgruppen, har nu etablerat
sig som en erkänd aktör i den ryska
guldgruvsindustrin. Det innebär att
företaget får lättare att locka till sig
de mest kompetenta individerna
i den ryska och internationella
gruvindustrin, att vi har kunnat
öka skuldsättningskapaciteten och
framtiden. Vi siktar fortsatt på
tillväxt och på att bli en ledande
mellanstor guldproducent.
Preston Haskell
Ordförande
Auriant Mining AB
Auriant mining ÅRSREDOVISNING 2013
Guldproduktion
ökade med 78%
till 1,142 kg
VD har ordet
Bästa intressenter
huvudmål, trots stora förändringar på
guldmarknaden.
Auriant
minings
utveckling
bygger på och styrs av den strategi
som styrelsen antog 2012. Vid den
tidpunkten fastställde vi våra mål och en
affärsmodell som syftade till att göra oss
till en mellanstor guldproducent genom
att koncentrera oss på tre områden:
1. Förbättrade operativa resultat vid våra
nuvarande produktionsanläggningar.
2. Organisk tillväxt genom prospektering
och utveckling av reserver på
befintliga
licensområden,
samt
förbättrade interna kontroller och
ledningssystem. Etablera Auriant
Mining som en ”seriös” aktör i
branschen.
3. Fortsatt tillväxt genom icke-organiska
allianser med andra aktörer i
branschen.
Jag anser att vår största prestation
2013 var att hålla fast vid denna strategi
och fortsätta att fokusera på våra tre
8
Operativa resultat
Auriant Mining uppfyllde sina löften
2013 och klarade målen för året. Den
totala produktionen ökade med 78 % till
1 142 kg (36 716 uns). Vi förväntar oss
en fortsatt ökning 2014, till 1 300–1 400
kg, vilket skulle innebära att vi kan nå
vår fulla produktionskapacitet på cirka
2 ton (64 300 uns) om året i slutet av
2015.
Men det är inte enkelt att åstadkomma
en sådan produktionstillväxt. Bara
i Tardan, som svarade för 57 % av
produktionen 2013, har vi tvingats
öka avrymningsvolymerna 4,5 gånger
till nästan 2 000 m3. För att nå full
produktion i Tardan måste vi minst
dubblera detta och bryta omkring 4 000
m3 om året.
En sådan tillväxt kräver inte bara
investeringar i maskiner och utrustning,
utan också i människor – tillförlitliga
leverantörer och uppdragstagare – och
ledningssystem. Under första halvåret
2013 investerade vi strax under 10
MUSD i maskiner och utrustning
både i Tardan och Solcocon, för att
stödja våra tillväxtplaner. Vi slutförde
också vårt personalutvecklingsprogram
i Tardan, och har nu 100 % av den
personal vi behöver för att arbeta med
full kapacitet där. Vi genomförde också
ett motivationssystem som bygger på
prestationsmål (KPI) på alla nivåer vid
anläggningen i Tardan. Vi planerar att
utvidga detta system till att omfatta våra
övriga gruvor 2014.
När vi nu har bedrivit produktion
i Tardan ett helt år kan vi äntligen
beräkna våra rörliga kostnader per
uns, och därigenom få ett jämförelsetal
för vår framtida produktion. De
rörliga kostnaderna per uns i Tardan
var 1 239 USD. När produktionen
ökar så att vi når full kapacitet och vi
närmar oss malmkroppar med högre
guldhalt förväntar vi oss att de rörliga
kostnaderna sjunker till cirka 800 USD.
På
operativ
nivå
uppnådde
företaget ett positivt EBITDA före
overheadkostnader, trots att Tardan
bara drevs till halva den planerade
produktionskapaciteten.
Organisk tillväxt
Under 2013 utförde vi mer än
25 000 meters prospekteringsborrning
i främst Tardan och Större Tardan.
Detta medförde att våra kunskaper om
Tardanfyndigheten ökade markant,
och trots att den genomsnittliga
guldhalten i Tardan minskade från 4,9
till 3,7 g/t lyckades vi öka reserverna
med 937 kg. Vi kunde också borra
vid en satellitfyndighet – Barsuchiy
(11 kilometer från Tardan) – vilket
ledde till att vi nu har ingivit en
ny reservrapport till den statliga
reservkommittén (GKZ) med ansökan
om godkännande av ytterligare 2,47
ton guld med en genomsnittshalt på 4,5
g/t för den nya Barsuchiyfyndigheten.
När detta har godkänts betyder det
ytterligare 3,5 ton guldreserver i vår
höglakningsverksamhet i Tardan.
Samtidigt kunde vi genom detta
prospekteringprogram identifiera flera
andra prospekteringsplatser i närheten
Auriant mining ÅRSREDOVISNING 2013
VD har ordet
av Tardan, som vi kommer att inrikta
vårt framtida prospekteringsarbete på.
Det kommer förmodligen att leda till
att Tardangruvans livslängd förlängs
ytterligare. Dessutom har vi identifierat
en kopparporfyranomali i vårt
licensområde Större Tardan – KaraSug. Vi har till och med lyckats göra en
del begränsade borrningsarbeten där,
men fler undersökningar och analyser
krävs innan vi kan dra några slutsatser.
Jag har redan nämnt vårt
framgångsrikt
genomförda
nya
vi värdesätter förbindelserna med våra
intressenter och kommer att fortsätta
att förbättra dem genom öppna,
direkta och uppriktiga dialoger. Trots
att vi har begränsade resurser ger vi
också lokalsamhällena direkt hjälp och
stöd.
I mars 2014 lyckades vi refinansiera
vår bankskuld, och ökade i samband
med detta vår kreditlimit till 45 MUSD.
Samtidigt sänktes räntan till under 9 %
och lånets löptid förlängdes till fyra år.
Därigenom behöver vi inte amortera på
Auriant Mining uppfyllde sina loften 2013 och klarade
målen for året. Den totala produktionen okade
med
¨
78 % till 1 142 kg (36 716 uns). Vi forvantar
¨
oss en fortsatt okning
2014, till 1 300 - 1 400
¨
kg, vilket skulle innebara
¨ att vi kan nå vår fulla
produktionskapacitet på cirka 2 ton (64 300 uns)
om året i slutet av 2015.
motivationssystem i Tardan, som
var det första steget i utvecklingen av
interna lednings – och kontrollsystem
som effektiviserar vår verksamhet
och
sänker
våra
kostnader.
Under 2013 införde vi också ett
personaloptionsprogram för viktiga
medarbetare. Detta kommer att bidra
till att sammanjämka ledningsgruppens
och aktieägarnas intressen och skapa
incitament och engagemang för
långsiktig tillväxt.
Som jag ser det behöver vi stöd av
alla våra intressenter för att skapa
tillväxt, av lokalsamhället, regionala
myndigheter, våra anställda och deras
familjer samt av underleverantörer,
banker och näringslivet. Det är svårt att
mäta eller kvantifiera detta stöd, men
Auriant mining ÅRSREDOVISNING 2013
banklånet under 2014, vilket kommer
att förbättra vår likviditet betydligt.
Vid sidan av banklån har
företaget också en stor skuld till
majoritetsaktieägaren. Detta är ett
långsiktigt lån utan säkerhet som är
efterställt alla andra skulder, men det
ökar icke desto mindre vår skuldbörda
betydligt. Vi för nu diskussioner med
aktieägaren om att sänka låneräntan,
som kommer att fortsätta att utgå,
till 10 %. Detta skulle skapa större
trygghet för aktieägaren och minska
osäkerheten och finansieringsrisken för
företaget.
Under året har vi också ökat insynen
och förbättrat kommunikationen
med aktieägare, investerare och
marknaden i stort. Vi har nu tre
svenska analytiker som täcker Auriant.
Vi gör mer än vad lagen kräver
och publicerar delårsrapporter och
verksamhetsrapporter varje kvartal.
Vi har börjat föra konferenssamtal via
webben med analytiker och aktieägare
efter varje kvartalsrapport. Vi finns
också på Twitter, Facebook och
LinkedIn, där vi förmedlar vår syn på
händelser i branschen och delar med
oss av våra erfarenheter.
Icke-organisk tillväxt
Även om icke-organisk tillväxt inte
var det vi prioriterade högst 2013
avsatte vi ledningsresurser för att
• utveckla förbindelser med viktiga
lokala och internationella aktörer i
branschen,
• ta ett större grepp om guldsektorn
och flytta ut våra gränser till att
omfatta hela Eurasien, inte bara
Ryssland, och
• fortsätta att undersöka möjligheterna
att utveckla guldgruvor genom joint
ventures.
Under 2014 kommer vi att fortsätta
att öka produktionen och effektiviteten
och förstärka vår företagsstyrning och
kommunikationen med intressenterna.
Vi har också fortsatt som mål att
bli noterade på en större börs när
omständigheterna så tillåter.
Denis Alexandrov
Verkställande direktör
Auriant Mining AB
9
guldtillgångar
guldtillgångar
Auriant Mining är ett av få börsnoterade mindre guldproducerande företag i Ryssland. Koncernen har tre
licenser för utvinning av guld, och två av områdena –
Tardan (i republiken Tyva) och Staroverenskaya (Zabaikalsky Krai) – har redan utvecklats och producerar guld.
Auriant äger också prospekteringslicensen för Uzhunz-
hulområdet i republiken Khakassia till 100 %. Dessutom har Auriant Mining ett 30-procentigt intresse i ett
joint venture med Centerra Gold Inc., en stor kanadensisk guldproducent, i en tillgång under prospektering i
Kara-Beldyr i republiken Tyva, cirka 150 kilometer från
Tardangruvan.
Auriant Mining AB
(Stockholm)
Auriant Management
(Moscow)
AURIANT
Gold Production
2013
Uzhunzhul
2012
2011
13,182
ounces
20,640
ounces
36,716
ounces
Staroverinskaya
Tardan Kara-Beldyr JV
and Greater Tardan
Guldproduktion
Produktionsenhet
Licens-område
2011
2012
2013
kg
uns
kg
uns
kg
uns
96
3 086
55
1 768
-
-
357
11 478
658
21 155
238
7 652
116
3 729
108
3 472
334
10 738
528
16 975
766
24 627
Malmbaserad produktion
Tardan (gravitation)
Tardan
Tardan (lakning)
Tardan
Solcocon
Staroverenskaya
Summa malm
-
Alluvial
Borzya
Summa
10
Staroverenskaya
76
2 443
114
3 665
377
12 121
410
13 182
642
20 640
1 142
36 716
Auriant mining ÅRSREDOVISNING 2013
guldtillgångar
Tardan
Licensområdet
Det större Tardan omfattar 540 km2 och inkluderar två
licenser. Den första är en prospekterings- och gruvlicens för
det större licensområdet Tardan (se Geologisk karta över
licensområdet Tardan), utfärdad den 22 augusti 2007 och
giltig till den 1 augusti 2032. Den andra är en prospekteringsoch gruvlicens inom det större licensområdet Tardan,
för Tardanfyndigheten och den nuvarande gruvan, som
utgör ett 3,3 km2 stort område. Prospekterings – och
gruvlicensen för Tardan utfärdades den 27 juli 2004 och
gäller fram till den 1 oktober 2028. Licensområdet Tardan
är beläget endast 80 kilometer öster om Kyzyl, huvudstaden
i republiken Tyva och har en väl utvecklad infrastruktur.
Geologiska förhållanden i licensområdet Tardan
De två licensområdena (Större Tardan och
Tardanfyndigheten) är belägna i den södra delen av AltaiSayanveckningen, en komplex deformation med kambriska
och siluriska intrusiva, sedimentära och metamorfa
bergarter. Skarn förekommer i hela regionen, oftast längs
med eller i kontakt med det intrusiva Tannuolskykomplexet.
Altai-Sayanveckningen underkastades deformation i flera
etapper, där den kraftigaste hade samband med kollisionen
mellan Kazakstania och den sibiriska kontinenten under
karbon – och permperioderna. Regionen genomkorsas
av en rad förkastningar som löper i nordvästlig, nordnordvästlig och öst-sydöstlig riktning och troligen är
horisontalförkastningar.
Geological AND MINERAL Map of TYVA
Deposits
Cu
Zn, Pb
Au
Co
Fe
occurrences
AC-SUG
AC-SUG
KYZYL-TASHYG
TARDAN
KYZYL-TASHTYG
TARDAN
KARA-DELDYR
Större Tardanlicensen innehåller lägre kambriska
bergarter (metasandsten, kloritskiffer, kvartsporfyrer,
kalksten) och siluriska bergarter (konglomerat och gravelit
med kalksten).
Intrusiva komplex består av meta-gabbro, graniter
och gabbro. De flesta guldförekomsterna och
Tardanfyndigheten finns i anslutning till det intrusiva
Kopto-Baisyutiskiymassivet, bestående av dioriter och
gabbro-dioriter.
Auriant mining ÅRSREDOVISNING 2013
Den tektoniska strukturen är grupperad i tre
förkastningssystem: de öst-västliga (Kaakhemsky, Bai-Suyitsky)
nordvästliga (Sorulug-Khem, Kyzltorgskiy och Tardanskiy)
och nordöstliga längdriktningarna. Den nordvästra
förkastningen finns i en tektonisk zon som innehar flertalet
av skarn-guldmineraliseringarna. Dessa prospekteringsplatser
utgörs alla av den skarntyp som återfinns i Tardan och ger den
största potentialen för att i det korta perspektivet kunna öka
reserverna inför lakningsprocessen vid Tardan.
11
guldtillgångar
Inom Större Tardanområdet finns det många typer av
guldmineralisering:
Guldbärande skarn
Detta är för närvarande den mest välkända typen av
guldmineralisering inom licensområdet. Fyndigheter och
förekomster av den här typen, Tardan, Barsuchy, Kopto
med flera, finns endast i de skarnområden som har kontakt
med de intrusiva bergarterna i Tannuolskykomplexet
och kalkstenen i Vadibalinskoyformationen med lägre
kambriska bergarter. Det centrala området innefattar
Tardanfyndigheten och förekomster i Sorulug-Khem,
Pravoberezhny och V.Bai-Syutskiy. Parallellt med det
centrala området har geologerna identifierat en zon i öster,
med förekomster i Kopto, Barsuchy och Kopto-2. Dessa
förekomster har störst potential att i det korta perspektivet
kunna öka reserverna i Tardangruvan.
Porfyrtyp
I västra delen av licensområdet Större Tardan finns
det kända förekomster av guldbärande malmkroppar av
porfyrkoppar, främst i Kara-Sugområdet. Området har
kännetecken som tyder på porfyrkopparmineralisering:
• Förekomst av porfyrintrusioner
• Argillisk zonering
• Halos med pyrit-mineralisering
• Kopparmineralisering (kopparkis, malakit, azurit),
ofta i ekonomiska koncentrationer
Kara-Sugfyndigheten förmodas vara en del av ett
porfyrkopparsystem, vars centrum troligen ligger utanför
licensområdet Större Tardan (väster om det).
Svart skiffertyp
Den geologiska bedömningen visar att det kan finnas
guldmineralisering
med
svarta
skifferformationer
i den norra delen av licensområdet. Här återfinns
prospekteringsplatsen Severn, som kännetecknas av
Geologisk karta över licensområdet Tardan
Devonian granite
Silurian diorite
Proterozoic rhyolite
Proterozoic limestone
Proterozoic Schist,
metabasalt
Kopto
Deposits
occurrences
Gold
Lead, zinc
Copper
Tardan exploration
license contour
Porphyry type
mineralization
12
Porphyry type
mineralization
Black shale type
mineralization
Scarn type gold
mineralization
Auriant mining ÅRSREDOVISNING 2013
guldtillgångar
Avslutade 25 000 m
av borrning vid Tatdan
guld-sulfidmineralisering (Sukhoi Log-typen). Förutom
guldförande sand förekommer guldanomalier, halos av
omvandlade bergarter (beresit) samt små kvartsådror.
Licensområdets långsiktiga potential sammanhänger med
prospektering av förekomsterna av kopparporfyr (KaraSug, Kyzyl-Torg etc) och svart skiffer (Severny). Dessa
fyndighetstyper (porfyr och svart skiffer) förekommer
vanligen i stora volymer med låg guldhalt.
Sammanfattningsvis finns det i licensområdet Större Tardan
på kort sikt goda möjligheter att öka skarnguldmalmsreserverna
(Tardantypen). Mer långsiktigt tyder det på goda möjligheter
att upptäcka andra malmtypsfyndigheter - främst porfyr och
svart skiffer.
Geologiska förhållanden vid Tardanfyndigheten
Själva Tardanfyndigheten är ett block som begränsas
av tektoniska sprickor, vilka är del av Baisyutskiyskjuvförkastningen. Blockets totala yta uppgår till cirka
4,0 km2 med ett underlag av vulkan- och karbonatsediment
från Tumattayginskaya- och Vadibalinskaya-formationerna
med intrusioner i Tannuolskiy-komplexet.
Det vanligaste gråberget utgörs av marmorerad kalksten
från Kambriska Vadibalinskaya-formationen. Cirka 20-25 %
av fyndighetsområdet har ett underlag av graniter från
Kambriska Tannuolskiykomplexet, där dioriter hör till de
mest vanliga.
Cirka 20-25 % av fyndighetsområdet har ett underlag av
graniter från Kambriska Tannuolskiykomplexet, där dioriter
hör till de mest vanliga.
De huvudsakliga tektoniska funktionerna kan grupperas i
tre system:
• Nordostligt löpande
förkastningar
Changysskiy-
och
East-
• Nordvästligt löpande förkastningar, lätt avtagande
i sydvästlig riktning
• Nordvästligt löpande förkastningar
Auriant mining ÅRSREDOVISNING 2013
Fyndighetens relativt enkla struktur påverkas av den
nordostligt löpande Changysskiy-förkastningen (40-50°).
I denna förkastningszon finns Tardansky-gravsänkan, som
ger Tardanfyndighetens malmfält en tydligt assymetrisk
struktur.
Tardansky-gravsänkan är belägen i fyndighetens centrala
del och sträcker sig diagonalt från malmzon 1 till den
nordöstra delen av licensområdet och vidare till ett område
nordost om prospekteringsplatsen Barsuchy. Gravsänkans
bredd varierar från 590 meter i närheten av malmzon 1 till
460 meter i den nordöstra delen. I nordväst gränsar den
till Changysskiy-förkastningen och i sydost till Vostochnyförkastningen.
Tardansky-gravsänkan
innefattar
malmzonerna 1, 3, 6, 7, 8 och 13, vilka är de huvudsakliga
guldreserverna i Tardanfyndigheten.
Tardan-malmfältets tektoniska förkastningar består av
förskjutningar och överskjutning. Den geologiska strukturen
visar att malmfältet har de strukturella egenskaper och den
mineralsammansättning som möjliggör fyndigheter av
skarntyp.
Under tidigare prospekteringsarbeten i malmfältet
har 14 malmzoner med 41 malmkroppar påträffats.
2013 prospekterades ytterligare två zoner, 6a och 15.
Malmzonerna innehåller ett antal malmkroppar som
befinner sig i ett enda metasomatiskt/hydrotermalt fält
med tektonisk struktur. De har gemensam strykning
och stupning och åtskiljs av stora block av oomvandlade
bergarter.
Praktiskt taget alla malmzonerna har kontakt med
kalkstenen i Vadibalinskaya-formationerna och med
dioritgångarna i Tannuolsky-komplexet.
De malmbärande zonerna (vilka innefattar flera
malmkroppar) inom fältet varierar mellan ett fåtal meter
och 30–50 meter i tjocklek. I strykningsriktningen är de
flera hundra meter långa.
Malmkropparna som sådana bildar långsträckta
bälten av hydrotermalt omvandlade, sulfidimpregnerade
skarnbergarter som har ytterst komplexa interna strukturer.
Malmkropparnas längd varierar mellan 20 och 150 meter
och deras bredd mellan 1 och 13 meter.
13
guldtillgångar
Geologiska förhållanden vid Tardanfyndigheten
14
Cambrian carbonate sediments
Cambrian granites
Ore zones
Cambrian diorites
Silurian granites
Tardan graben
100m
0
200
400m
Auriant mining ÅRSREDOVISNING 2013
guldtillgångar
Prospektering
Tardan
Tardan-malmfältet
Under 2012–2013 bedrevs prospekteringsarbete i
syfte att analysera de djupare nivåerna och flankerna
av fyndighetens centrala del, inom malmzonerna 2, 3,
6, 9, 10 och 14. Dessutom upptäcktes en ny malmzon,
nummer 15, i samband med studier av zonerna 4, 5 och
6a. Prospekteringen gjordes genom att kärnhål borrades,
delvis inom de befintliga gruvhålen, med hjälp av de
befintliga prospekteringshålen för brytningen.
Under
2012–2013
genomfördes
ett
diamantborrningsprogram vid Tardan-malmfältet, med
sammanlagt 17 714 meters borrning i 180 diamantborrhål
(se tabellen nedan).
Möjligheterna att öka reserverna i malmzonen åt
nordväst begränsas av Vostochny-förkastningen, men
i sydost kommer prospekteringsarbetet att fortsätta mot
Bai-Syut-flodens vänstra sida, längs en sträcka på 1,2–1,5
kilometer.
Malmzon 4
Malmzon 4 återfinns i den södra delen av fyndigheten,
nära Tardansky-gravsänkan. Zonen sträcker sig
400 meter i ostlig och sydostlig riktning från Vostochnyförkastningen. I syfte att öka reserverna i denna malmzon
kommer prospekteringsarbetet i framtiden att fortsätta
på den sydöstra flanken längs en sträcka på 1,2 kilometer
i riktning mot Bai-Syut-flodens vänstra sida.
Malmzon 6
Borrprogrammet 2012-2013
Malmzon nr
Antal hål
Borrmeter
1
8
1 032
2
16
1 290
10
1
51
3
24
2 574
4
6
406
5
9
782
6
28
2 934
6A
9
970
9
11
1 169
14
18
1 911
15
50
4 596
180
17 714
Alla diamantborrhålen borrades med kärndiameter
HQ. Borrhålsundersökningar gjordes var 10:e till 20:e
meter. Kärnupptagningen var i allmänhet över 95 %. Alla
prover analyserades av Atomic Absorption. Prover med
mer än 1,0 g/t Au skickades därefter till fire assay-analys.
En kort beskrivning av de malmzoner som
prospekterades under borrprogrammet 2012–2013:
Malmzon 2
Malmzon 2, i den östra delen av malmfältet, tillhör
Tardansky-gravsänkan men ligger mycket nära Vostochnyförkastningen. Den sträcker sig i sydöstlig riktning längs
azimuten 110–135° och lutar åt nordost i 35–60° vinkel.
Malmkropparna är mycket ojämnt fördelade i zonen.
Den nordvästra flanken består av fem malmkroppar
och den sydöstra av tre. Den nordvästra delen av zonen
har en sträckning på 225 meter och stupar från 21 till
101,5 meter med bredder på mellan 1 och 49 meter.
Auriant mining ÅRSREDOVISNING 2013
Denna malmzon ligger i den östra delen av Tardanskygravsänkan och breder ut sig i rät vinkel mot Vostochnyförkastningen.
Här har malmbrytningen pågått sedan i mitten av 2012
(gruvhål nr 3). För närvarande pågår jordavrymning och
gruvdrift i hålet.
Malmzonen sträcker sig åt nordost med azimuten
40–50° och stupar åt nordväst med 30–60° vinkel.
Zonen stupar från 85 till 140 meter och har en bredd på
7–55,5 meter. Fem malmkroppar har avgränsats inom den.
Strukturellt sett styrs malmzonen av kontakten med
kalkstenen i Vadibalinskaya-formationen och med dioriten
i Tannuolsky-komplexet, som bildar en bred gång med en
bredd på upp till 90–105 meter. I syfte att överföra reserver
från kategori C2 till kategori C1 borrades åtta hål på totalt
2 934 meter under 2012 och 2013. Denna borrning
innebar att prospekteringen av malmzon 6 nu är avslutad,
och nya reserver har beräknats.
Malmzon 6a
Malmzon 6a ligger i den östra delen av Tardanskygravsänkan, och tycks geologiskt sett vara en naturlig
fortsättning av malmzon 6 i sydvästlig riktning. De
hydrotermala och metasomatiska formationer som zonen
består av sträcker sig över 650 meter i exakt samma
riktning som Vostochny-förkastningen. Strukturellt
sett är malmzonen förknippad med den tektoniska
dioritkontakten i Tannuolsky-komplexet och kalkstenen
i Vadibalinskaya-formationen
I framtiden kommer fler borrningar att göras i nordost
och sydväst för att öka resurserna i malmzon 6a.
Malmzon 15
Möjligheterna att öka reserverna i malmzon 15 åt
nordväst begränsas av Vostochny-förkastningen, men i
sydost bör prospekteringsarbetet fortsätta fram till BaiSyut-flodens vänstra sida, en sträcka på 1,4 kilometer.
15
guldtillgångar
Framtida prospekteringsarbete i Tardan
Prospekteringen på de sydöstra flankerna av malmzonerna 2, 4 och 15 måste fortsätta. Mer borrning kommer att behöva utföras
för att förbättra kvaliteten på reserverna i malmkropp 26.
Som ett resultat av prospekteringsarbetet 2013 har följande reservberäkning översänts till GKZ för godkännande.
C1
C2
C1+C2
Malm,
000 t
Au, g/t
Au, kg
Au,
000 uns
Malm,
000 t
Au, g/t
Au, kg
Au,
000 uns
Malm,
000 t
Au, g/t
Au, kg
Au,
000 uns
1 335
3,5
4 661
150
325
4,8
1 565
50
1 660
3,7
6 226
200
Borrprogrammet i Tardanfyndigheterna kommer att medföra att malmreserverna ökar med 582 000 ton och guldreserverna
med 937 kilo.
Större Tardan
Nedanstående tabell beskriver det prospekteringsarbete som utfördes för 13 prospekteringsplatser i licensområdet Större
Tardan 2013.
Volym, m
Prospekteringsplats
Sorulug-Khem
Antal prover
Borrning
Djupgrävning
Kärna
Kanal
4 219
44
3 008
54
Maly Sorulug-Khem
Jord
470
6 061
Barsuchy
Yuzhno-Tardansky
Kara-Sug
2 797
144
1756
266
2 814
301
163,8
275
166
1 646
1 452
470
2 334
Kyzyl-Torg
2 199
Kopto-2
1 213
Ust-Khorlelig
877
Verkhny Bai-Syutsky
2 717
Verkhny Kurlug
1 803
Pravoberezhny
1 179
Severny
4 712
Khorum-Koshke
2 447
SUMMA
8 768
351
5 509
486
30 472
Prospekteringsplatsen Barsuchy
Prospekteringsområdet är beläget på vänstra sidan av Bai–Syut-floden, 4 kilometer nordost om Tardanfyndigheten.
Området är 6,8 km2 stort.
Räknar med att öka de totala Tardan
reserverna med 3,5 ton guld
16
Auriant mining ÅRSREDOVISNING 2013
guldtillgångar
Geologisk karta över Barsuchy med guldanomalier
Gold ppm
0,0025
0,05
0,010
0,025
Barsuchy prospect
0,050
0,100
0,250
Explanation
Limestone
Diorite
Rhyolite
Scarn
Au soil anomaly
ppm
0,25
0,1
0,05
0,025
0,01
4C11014
Ore body
Auriant mining ÅRSREDOVISNING 2013
2013 Drill hole
17
guldtillgångar
begränsad till skarnutbredningen. Den fortsätter bortom
denna till propyliter och propylitiserade dioriter.
Malmkroppen uppträder som linser i submeridianal
riktning med en längd på 160 meter och en bredd på
5–20 meter. Dess genomsnittliga bredd är 14 meter.
Enligt en magnetisk kartläggning och geokemiskt arbete
breder skarnområdet ut sig 700 meter åt nordväst, vilket
tyder på att malmkroppen fortsätter i strykningsriktningen.
Som ett resultat av prospekteringsarbetet har följande
reservberäkning översänts till GKZ för godkännande.
Prospekteringsplatsen Barsuchy består av kvartsporfyr
och tuff, täckt av kalksten. Intrusivt berg utgörs
huvudsakligen av diorit och plagioklasgranit. Kalkstenen
deponerades i nordvästlig riktning i Tumattayginskayformationens vulkaniska berggrund och ligger i ett mycket
smalt och långsträckt bälte. Omfattande skarnkroppar
är förknippade med kontaktzonen mellan det intrusiva
massivet och andra bergarter. Den södra delen av området
genomkorsas av Soruglug-Khem-förkastningen.
Prospekteringsarbetet 2013 visade att dioritkontakten
propylitiseras, och malmkroppens lokalisering är inte
C1
Malm,
000 t
528
C2
C1+C2
Au, g/t
Au, kg
Au, 000
uns
Malm,
000 t
Au, g/t
Au, kg
Au, 000
uns
Malm,
000 t
Au, g/t
Au, kg
Au, 000
uns
4,46
2 356
76
15
6,67
101
3,2
543
4,52
2 456,7
79
Vid prospekteringsplatsen Barsuchy fanns det tidigare
1 213 kg P2 resurser. Till följd av prospekteringsprogrammet
2013 har dessa nu ökat och kommer att omklassificeras till
2 457 kg C1+C2 reserver.
Prospekteringsplatsen Pravoberezhny
Tardanfyndigheten, på Sorulug-Khem-flodens högra
sida. Området är 2,8 km 2 stort. Prospekteringsområdet
består av vulkaniska bergarter i Tumattayginskayformationen och kalksten i Vadibalinskay-formationen,
med intrusion från det intrusiva massivet KoptoBaisyutsky.
Pravoberezhny ligger 8,5 kilometer nordost om
Geologisk karta över Pravoberezhny med guldanomalier
Gold ppm
0,0025
0,05
0,010
0,025
0,050
0,100
0,250
18
Auriant mining ÅRSREDOVISNING 2013
guldtillgångar
Inom det här prospekteringsområdet har många
skarnområden identifierats. Det mest lovande är den västra
zonen, som är belägen mellan två diorithorstar. Mellan
horstarna finns en 60 meter bred remsa av kalksten i båda
kontaktzonerna med dioriten, vilken innehåller skarn som
har bildats av kalkstenen. Guld har påträffats i 79 jordprov.
Av dessa hade 15 högre guldhalt än 1,0 ppm.
Under 2014 planerar Auriant att utföra geofysiska
arbeten (magnetometri) och djupgrävning.
Kara-Sug
Det här prospekteringsområdet är beläget i den sydvästra
delen av Större Tardan, i kontakt med intrusiva bergarter
(granodiorit, diorit och gabbro) i Burensky-massivet,
vulkaniskt berg i Tumattayginskaya-formationen samt
sandsten i Derzigskaya-formationen. Området är 3,3 km2 stort.
Området kännetecknas av komplicerade geologiska
förhållanden till följd av att Bai Syutskiy-förkastningen
korsar de nordvästra och nordöstra förkastningarna. Den
nordöstra förkastningen åtföljs av hydrotermal omvandling
av de intrusiva bergarterna och värdberget.
Geologisk karta över Kara-Sug med guld- och kopparanomalier
Carboniferous rock
Gabbro
Grande-diorite
Diorite
Rhyolite
Silurian sediment rock
Copper soil anomiles
(core length, m, Cu %)
100m
0
600
600m
Gold soil anomalies (ppm)
0.005 0.01 0.02 0.03 0.04 0.05 0.06 0.07
Auriant mining ÅRSREDOVISNING 2013
19
guldtillgångar
Geofysiska arbeten (IP) påvisar en anomali med stark
elektrisk resistans, vilket indikerar att det kan finnas en
mineraliserad zon med en längd på upp till 1,0 kilometer.
Magnetometriska undersökningar av denna zon visar
lokala områden med starkt gradientanomali och en
intensitet på 500–5000 nT och högre. Anomaliernas
höga polariserbarhet tyder på förekomst av intensiv
sulfidmineralisering.
Denna mineraliserade zon ser lovande ut när det gäller
möjligheterna att påträffa koppar och andra mineraler,
däribland guld.
Under borrarbetena i Kara-Sug-området undersöktes
en jordanomali i söder endast delvis. Därför har 12 hål
borrats i de södra och centrala delarna i syfte att undersöka
anomalin. En stor kvartsbreccia i den södra delen av
prospekteringsområdet har undersökts. Kopparhalten i
kärnproverna varierade mellan 0,01 och 3,2 %, blyhalten
mellan 0,002 och 0,028 % och zinkhalten mellan 0,005
och 0,173 %. I många hål var guldhalten 1–1,5 ppm.
Till följd av borrningarna finns det goda chanser att hitta
guld- och porfyrkopparmineralisering i Kara-Sug.
Under 2014 kommer de geofysiska markarbetena
(magnetometri och IP) samt djupgrävningen att fortsätta.
Framtida prospekteringsarbete i Större Tardan
Auriant har för avsikt att fortsätta prospekteringen av sex
prospekteringsplatser under 2014. Dessa är fyndigheterna
av skarntyp i Pravoberezhny, Barsuchyflankerna och
Verkhny Bai-Syutskiy. Dessutom kommer koppar- och
guldprospekteringen i Kara-Sug och Kyzyl-Torg samt
prospekteringen av svart skiffer i Severny att fortsätta.
Detta prospekteringsarbete kommer att innefatta geofysiska
markarbeten (magnetometri), IP samt djupgrävning.
Tardanreserverna
De registrerade reserverna för licensområdet Tardan
i enlighet med rysk standard per den 31 december 2013
framgår av följande tabell.
C1
C2
C1+C2
Malm,
000 t
Au,
g/t
Au,
kg
Au,
000 uns
Malm,
000 t
Au,
g/t
Au,
kg
Au,
000 uns
Malm,
000 t
Au,
g/t
Au,
kg
Au,
000 uns
Tardanfyndigheten
750
4,4
3 320
107
328
6,0
1 969
63
1 078
4,9
5 289
170
Summa
Tardan
750
4,4
3 320
107
328
6,0
1 969
63
1 078
4,9
5 289
170
När prospekteringsprogrammet i Tardan och Större
Tardan hade avslutats 2013 översändes resultaten till GKZ.
Tillståndet för de nya Tardanreserverna väntas komma i
april 2014. Auriant förväntar sig att få GKZ-godkännande
för de uppdaterade reserverna i Större Tardan i mitten av
2014.
Därefter kommer företaget att ha följande totala reserver
i Tardan.
C1
Tardanfyndigheten
Större
Tardan
Summa
Tardan
C2
Malm,
000 t
Au,
g/t
Au,
kg
Au,
000 uns
Malm,
000 t
Au,
g/t
Au,
kg
Au,
000 uns
Malm,
000 t
Au,
g/t
Au,
kg
Au,
000 uns
1 335
3,5
4 661
150
325
4,8
1 565
50
1 660
3,7
6 226
200
528
4,5
2 356
76
15
6,7
101
3
543
4,5
2 457
79
1 863
3,8
7 017
226
340
4,9
1 666
53
2 203
3,9
8 683
279
Gruvproduktion
All malmbrytning i Tardanfyndigheten sker i dagbrott.
Under 2013 bröts guldbärande malm vid fyra dagbrott.
Malmkropparna ligger relativt djupt, i genomsnitt cirka 150
meter ned, vilket innebär att det krävs mycket avrymning av
jordlager. Utvinningskvoten är 7,2 m3/t. Malm och avfall bryts
primärt med hjälp av sprängämnen och fraktas sedan med
20
C1+C2
lastbil, men brytning med bulldozrar görs också i mycket liten
omfattning i en del bergtyper där sprängning är överflödig.
När malmen har brutits samlas den upp med hjälp av stora
grävmaskiner och transporteras till lakningsområdet 2,8
kilometer bort i stora dumprar. Avrymningsavfallet läggs upp
i närheten av de öppna gruvhålen med bulldozrar. Gruvdriften
pågår utan avbrott, med två 11-timmarsskift per dygn.
Auriant mining ÅRSREDOVISNING 2013
guldtillgångar
Översikt över dagbrotten i Tardan
PIT №2
PIT №4
Ore zone 8
Ore zone 3
PIT №1
Ore zone 13
Ore zone 6
Ore zone 1
Under 2013 koncentrerades brytningen främst till hålen
1, 2, 3 och 4. Där bröts 269 300 ton malm, vilket fordrade
avrymning av nästan 2 miljoner m3 (detta beror delvis på
den begränsade avrymnings- och brytningsverksamheten
2012). Denna malm, på i genomsnitt 1–1,5 g/t,
blandas sedan med gravitationsslaggrester från tidigare
gravitationsprocesser som har högre malmkoncentration
(3–4 g/t).
Malmanrikning
Det finns två anläggningar för malmanrikning och
guldutvinning i Tardan.
Auriant mining ÅRSREDOVISNING 2013
Ore zone 2
Ore zone 9
PIT №3
Ore zone 15
Gravitationsanläggning
Anläggningen togs i drift i april 2007 och utformades
för bearbetning av höggradig malm genom mekanisk
utvinning av guld. Malmen krossas först och mals sedan
ned till 74 mikron. Därefter skiljs den järnhaltiga malmen
ut i en magnetisk separator, så att guldkoncentrationen
ökar. Sedan matas malmen in i en centrifugalseparator
av Knelsontyp som ökar guldkoncentrationen ytterligare.
Efter separeringen passerar guldlösningen över vibrerande
skakbord som samlar upp guldpartiklarna. Dessa partiklar
smälts sedan ned till dorétackor på plats.
Gravitationsanläggningen stängdes tillfälligt 2012 när
lakningsverksamheten och -anläggningen togs i drift. Under
de fem år som den användes producerade den 780 kg guld.
21
guldtillgångar
Översikt över lakningen vid Tardangruvan
Crushing complex
Heap leach Cement tanks
pad
Stackers
Cement
Agglomerator
Heap Leach
Plant
Gravitational
tailings
Lakning
Lakning är ett relativt enkelt och billigt sätt att producera
guld av lämplig malm. Den brutna malmen krossas till
högst 10 mm och blandas med gravitationsslaggrester i
förhållandet 60:40. Blandningen täcks (agglomereras)
sedan med cement, så att det krossade materialet får
granulatform. Därigenom kan inte små malmpartiklar
täppa igen bevattningssystemen så att högen kollapsar.
Efter cementagglomereringen transporteras malmen
på ett transportband till en radiell staplingsmaskin som
staplar malmen på höglakningsbädden, upp till 7 meters
höjd. Höglakningsbädden är ett specialpreparerat
område med svag lutning som täcks av en tjock
ogenomtränglig polymerfilm, för att förhindra att
lösningen tränger ned i marken.
Högen
bevattnas
sedan
med
en
svag
natriumcyanidlösning via rör och sprinklersystem.
Lösningen perkolerar genom malmen i en 120
dagarscykel och löser ut guldet. Längst ned i högen
avleds lösningen och förs i rör till lakningsanläggningen,
där guldet extraheras i stora absorptionstorn med hjälp
av aktivt kol. Lösningen, som nu inte längre innehåller
guld, återförs sedan till högarna.
Efter absorptionstornen desorberas guldet från
det aktiva kolet med hjälp av en het kaustiklösning
och genomgår sedan en elektrolytisk process där det
deponeras på katoder. Dessa smälts sedan ned till
dorétackor som innehåller minst 70 % guld (samt
koppar, järn och silver). Dorétackorna transporteras till
specialiserade raffinaderier för ädelmetaller i Ryssland
och smälts ned till rent guld.
22
12m 2013
12m 2012
Gruvproduktion
Gråbergsproduktion
000 m3
1 940
424
000 ton
269
168,5
g/t
1,60
2,0
000 ton
0
34,3
g/ton
0
4,5
Utvinning
%
0
35 %
Guldproduktion
kg
0
55
000 ton
282
240,7
g/t
1,56
2,01
000 ton
282
234
g/ton
1,56
1,8
000 ton
141,5
54,4
g/t
3,15
3,6
kg
658
412
Bruten malm
Snitthalt
Gravitation
Genomströmning
Snitthalt
Höglakning
Krossning
Malm
Halt
Stapling
Malm
Halt
Slaggrester
Halt
Guldproduktion
Lager
Malm
Halt
Slaggrester
Halt
000 ton
13,4
27
g/t
1,73
1,23
000 ton
72,2
213,6
g/t
2,8
3,03
Auriant mining ÅRSREDOVISNING 2013
guldtillgångar
Säsongsbundenhet
Klimatförhållandena medför att guldproduktionen är
säsongsbunden. Detta beror framför allt på att den krossade
malmen måste cementagglomereras innan den staplas.
Cementen innehåller vatten, och när det är mycket kallt fryser
till och med uppvärmt vatten. Därför kan agglomereringen
och staplingen inte utföras. Eftersom cyanidlösningen kan
värmas bevattnas högarna emellertid under hela vintern.
I och med att ingen ny malm tillkommer i högarna minskar
guldproduktionen betydligt under perioden december–maj.
Guldproduktionen i Tardan 2013
Guldproduktionen i Tardan uppfyllde förväntningarna
2013, och uppgick till 658 kg (21 155 uns). Gruvan är på
god väg att nå sin målkapacitet på 1 000 – 1 200 kg per år
i slutet av 2015.
De tredje och fjärde utbyggnadsfaserna i Tardan
har genomförts. Kretsen för avlägsnande av cyanid
har uppgraderats och förbättrats, ett nytt smältverk för
doréproduktion har konstruerats (för närvarande sker
denna i det gamla smältverket i gravitationsanläggningen)
och ny laboratorieutrustning har installerats för att
effektivisera bearbetningen av guldprover på plats. Alla
dess åtgärder syftar till att bygga bort flaskhalsarna och
öka genomströmningen och effektiviteten. Dessutom
har gruvfordonsflottan uppgraderats genom att fem nya
55-tons BelAz-dumprar köptes in.
Brytningsvolymerna i Tardan ökade markant, främst till
följd av att gråbergsproduktionen nästan femdubblades.
Guldmalmsbrytningen ökade med 60 %, men de obekräftade
halterna i många malmkroppar medförde att snitthalten
minskade med 20 %. Detta uppvägdes dock mer än väl av
ökade volymer och användningen av gravitationsslaggrester
med hög halt.
Staroverinskaya
Licensområdet
Tillståndet för prospektering och utvinning av guldmalm
och guldförande sand i Zabaikalskyregionen erhölls den
19 september 2004 och är giltigt till den 5 maj 2029.
Licensområdet omfattar 220,4 km2. Per den 31 december
2013 uppgick de registrerade guldmalmsresurserna i
licensområdet vid Staroverinskaya uppskattningsvis till
8,6 ton guld vid Kozlovskoyefyndigheten och ytterligare
7,2 ton vid Bogomolovskoyefyndigheten.
Reserver
De registrerade reserverna för licensområdet
Staroverenskaya i enlighet med rysk standard per den
31 december 2013 framgår av följande tabell.
Belägenhet
Licensområdet ligger där de små floderna Srednyaya och
Nizhnyaya Borzya flyter samman i Zabaikalskyregionen,
35 kilometer från det regionala centrumet Kalga
och 640 kilometer från Chita, som är huvudstad
i Zabaiklaskyregionen. Närmaste järnvägsstation finns i
Dosatuy, 100 kilometer från området, och avståndet till
närmaste större väg är 200 kilometer. Klimatet är utpräglat
kontinentalt och området är delvis täckt av skog.
Området är välkänt för sina guld och flermetalliska
fyndigheter med gruvorna Bystrinskoye (Norilsk Nickel),
Novoshirokinskoye, Taseevskoye, (Highland Gold) och
Savkino (White Tiger).
C1
Malm
000 t
C2
C1+C2
Au
g/t
Au
kg
Au
000 uns
Malm
000 t
Au
g/t
Au
kg
Au
000 uns
Malm
000 t
Au
g/t
Au
kg
Au
000 uns
10,4
2 030
65
841
7,8
6 585
212
1 059
8,1
8 615
277
Guldmalm Staroverenskaya
Kozlovskoye
Bogomolovskoye
Summa malm
218
-
-
-
-
2 000
3,6
7 184
231
2 000
3,6
7 184
231
218
9,3
2 030
65
2 841
4,8
13 769
443
3 059
5,2
15 799
508
Guldsand
Au
Au
g/m3
Au
000 uns
Au
000m3
Au
kg
Guldsand
g/m3
Au
000 uns
Guldsand
000m3
Au
kg
000m3
g/m3
Au
kg
Au
000 uns
0,90
233
7,5
817
1,3
1,060
34
1 088
1,2
1,293
42
Alluvial Staroverenskaya
Borzya
271
Summa
Staroverenskaya
Auriant mining ÅRSREDOVISNING 2013
Au
kg
Au
000 uns
Au
kg
Au
000 uns
Au
kg
Au
000 uns
2 263
73
14 829
477
17 092
550
23
guldtillgångar
Licensområdet Staroverinskaya
Gold Borzya (Alluvial)
Zhelezniy Kryazh
1
Kozlovskoye deposit
C1+C2
2
Au 8.7 t @ 8.09 g/t
Solcocon
(Heap Leach plant)
3
Bogomolovskoye deposit
C1+C2
Jurassic terrigen sediments
Cambrian terrigen-carbonate
sediments
Jurassic granite
Gold deposit
Regional fault zone
Gold placer deposit
License area contour
Ore fields:
1
2
3
24
Au 7.05 t @ 3.54 g/t
Kozlovskoye
Bilbichan-Solkokonskoye
Yavlenskoye
Auriant mining ÅRSREDOVISNING 2013
guldtillgångar
Geologi
Tektoniskt tillhör området Arguns mikrokontinent
inom
Mongol-Ochotskabältet.
Zabaikalskyregionen,
där Staroverinskaya ligger, innefattar flera utpräglat
rika guldmalmfyndigheter, såsom Baley, Taseevskoye,
Bystrinskoye och Klyuchevskoye, vilka samtliga innehåller
resurser överstigande 3 Moz.
Licensområdet Staroverinskaya består av sedimentlager
från olika tidsåldrar, från prekambrium till lägre krita.
Dessa sediment kännetecknas av olika litologi: karbonat,
terrigena sediment (sandsten, siltsten och konglomerat),
samt vulkaniska avlagringar (ryolit, tuff, trachyandesit och
trachybasalt).
De kambriska och jura-terrigena karbonatsedimenten
hör till de mest lovande fyndigheterna för lokaliseringen av
guldbärande malm.
Intrusiva bergarter upptar en stor del av licensområdet
och representeras av en sen-permisk monzonitgranit och
mellan-sen juramonzonit-granodioritgranit (Sjachmatinsk).
Där finns kvarts-dioriter, dioriter, monzodioriter som
verkar innehålla mineralisering av guldbärande malm.
Områdets viktigaste tektoniska kännetecken är de
nordväst-sydöstra förkastningszonerna (Bystrinskoye),
de nordost-sydvästliga förkastningszonerna (KutomaroKozlovskaya och Smirnovsko-Mikhaylovskaya). Dessa är
stora (hundratals kilometer långa) strukturer. De första
förkastningszonerna åtföljs av andra och tredje ordningens
zoner. De spelar en viktig roll för lokaliseringen av
guldmineraliseringar och flermetalliska mineraliseringar.
Auriants prospektering har påvisat tre mycket lovande
Auriant mining ÅRSREDOVISNING 2013
malmfyndigheter, Yavlinskoye, Bilbichan-Solkokonskoye
och Kozlovskoye.
Samtliga guldmalmsfyndigheter och förekomster i
området kan sorteras under fyra olika mineralogiska
typer, vilka beror på malmens sammansättning och deras
lokalisering.
Den första typen är guld-skarnsfyndigheter. Zhelezny
Kryazhfyndigheten hör till denna typ. Den förekommer
i nordöstra delen utanför området. Mineraliseringen är
förknippad med magnetithaltigt skarn.
Den andra typen är guld-arsenik. Denna typ finns i
Kozlovskoyefyndigheten och ett antal andra närliggande
förekomster. Malmkropparna består av beresit, mineraliserade
med spridda sulfider. De primära malmmineralerna utgörs
av arsenikkis, pyrit, blyglans och guld.
Den tredje typen är flermetalliska guldmalmsfyndigheter.
De finns i Smirnovskoefyndigheten, belägen i den allra
östligaste delen utanför licensområdet. Denna typ av
malm finns i kontakterna mellan dolomitisk kalksten och
insprängd Jura-granit. Den södra delen av licensområdet
har främst denna typ av fyndigheter.
Den fjärde mineraliserade typen är guld-kvartsturmalin. Guldförekomster av denna typ är spridda
och
vanligen
förekommande
i
licensområdet.
De omfattar Podgornoyefyndigheten, en del av
Bogomolovskoyefyndigheten och ett antal andra förekomster.
I ett antal stora guldfyndigheter till exempel i
Bogomolovskoyefyndigheten har flera mineraliseringstyper
identifierats.
25
guldtillgångar
Prospektering
I november 2013 inledde Auriant ett prospekteringsprogram
i flankerna av Bogomolovskoyefyndigheten (för närvarande
bryts all guldmalm i Solcocon vid denna fyndighet), i syfte att
utöka reserverna av oxiderad malm för höglakning.
Vid slutet av 2013 hade 3 336 meter diken grävts och
2 663 meter kärnborrning genomförts. De preliminära
resultaten för två sektioner av den södra flanken visar att det
finns malmkorsningar med upp till fem meters bredd och
genomsnittliga guldhalter på 4,5 g/t. Prospekteringen fortsätter
i de södra och norra flankerna av Bogomolovskoyefyndigheten.
Produktion i Staroverenskaya
Inom Auriant Minings licensområde Staroverenskaya
finns två gruvor: guldmalmsgruvan i Solcocon och en alluvial
fyndighet. Dessa betecknas gemensamt som Solcocon.
Totalt sett uppfyllde Solcocon förväntningarna 2013.
Guldproduktionen ökade med 111 % till 485 kg (15 593 uns).
Höglakningsprocessen i Solcocon liknar den i Tardan,
förutom att gravitationsslaggrester inte används.
Under 2013 bröts malm från två gruvhål vid
Bogomolovskoye- och Kozlovkovskoyefyndigheterna i
Solcocon. Dessutom påbörjades avrymningsarbetet vid
Podgornoyefyndigheten. Sammanlagt bröts 212 000 ton
malm, en ökning med 72 % jämfört med 2012. Snitthalten
hos den brutna malmen var 1,42 g/t, vilket var en minskning
jämfört med 2012.
Malmbrytningen i Solcocon 2013 nådde inte upp till alla
de mål som sattes upp i början av året. Detta berodde på en
kombination av faktorer: guldhalten minskade, driftsättningen
26
av den nya krossningsanläggningen försenades och stora
områden i ryska Fjärran östern drabbades av omfattande
översvämningar.
Guldproduktionen i Solcocon 2013
Trots en del driftsproblem gjordes betydande förbättringar
av anläggningen i Solcocon under 2013, med målet att öka
effektiviteten och genomströmningen framöver. Några
exempel:
• Höglakningsbäddarna byggdes om.
• Två nya absorptionstorn, som kommer att bidra
till ökad genomströmning och större återvinning ur
lakningslösningen.
• En krets för kall koppardesorption har tillförts, och
kommer att öka det återvinningsbara guldinnehållet.
• Ett nytt system för uppvärmning av cyanidlösningen
har installerats för att förbättra lakningen, i synnerhet
vid kallare väderförhållanden.
• Slagglagret har färdigställts.
• Krossningsanläggningen har delvis renoverats:
nya transportband, en ny käkkross och nya
matarband har tillkommit och kommer att förbättra
malmgenomströmningen.
Auriant mining ÅRSREDOVISNING 2013
guldtillgångar
Malmbrytningen ökade med 72 % jämfört med 2012, men
mängden staplad malm ökade inte lika mycket (eftersom
driftsättningen av krossningsanläggningen försenades).
I kombination med de lägre halterna gjorde detta att
produktionen av guldmalm totalt sett minskade med 7 %.
12m 2013
12m 2012
000 m3
344
581
000 ton
212
123
g/t
1,42
2,01
000 ton
168
131
g/t
1,37
1,64
kg
108
116
000 ton
57
17,4
g/t
1,08
1,54
Gråbergsproduktion
000 m3
1 397
1 268
Vaskad sand
000 m
Gruvproduktion
Gråbergsproduktion
Bruten malm
Snitthalt
Geologiska förhållanden vid de alluviala
fyndigheterna
Fyndigheterna är begränsade till dalgångar, vilkas
morfologi bestäms av tektoniska faktorer. De sträcker
sig längs förgreningarna av Kutomars förkastningszon.
Dalformerna är rätlinjiga i planet, med tråg- och
skålformiga tvärgående profiler. Dalgångarnas längd
är 0,8-14 kilometer. De lösa sedimentlagren i dalarna
varierar i tjocklek från 2 till 18,5 meter.
Storleksfördelningen av guldpartiklarna är högst
oregelbunden. Fina guldkorn utgör 74 %, medelstora
12 %, grova guldkorn 7 % och tunna partiklar 7 %.
Kornen är svagt avrundade och vanligen tillplattade.
Höglakning
Den alluviala guldproduktionen i Solcocon 2013
Krossning/Stapling
Malm
Halt
Guldproduktion
Lager
Malm
Halt
Alluvial
3
338
119
Guldproduktion
kg
377
114
Total
guldproduktion
kg
485
230
2012 lade Auriant Mining ut hela den alluviala
gruvdriften på entreprenad till en erfaren producent
inom alluvial produktion – Urumkan. Detta
arrangemang innebär att Auriant får ett royalty på
18,6 % av nettoförsäljningen och att Uryumkan svarar
för all drift.
Den alluviala guldproduktionen ökade markant
2013, och tredubblades jämfört med 2012 till 377 kg
(12 121 uns). Detta berodde huvudsakligen på att
Urumkan till skillnad mot 2012 kunde arbeta hela
gruvsäsongen. 2013 varade denna från juni till oktober.
Solcocon heap leaching and gold plant
Auriant mining ÅRSREDOVISNING 2013
27
guldtillgångar
Kara-Beldyr
Licensområdet
Kara-Beldyr är ett 34 km2 stort prospekteringsoch gruvdriftlicensområde i republiken Tyva, beläget
166 kilometer ost-sydost om republikens huvudstad Kyzyl
och cirka 110 kilometer från vår gruva i Tardan.
Prospekteringsarbetet i licensområdet Kara-Beldyr
utförs i ett joint venture med det kanadensiska gruvbolaget
Centerra Gold Inc (Centerra). Auriants ägarandel per
den 31 december 2013 var 30 %. Prospekteringen är nu
genomförd, och en uppdaterad reservrapport har tillställts
GKZ för godkännande.
Geologi
Kara-Beldyr ligger i östra delen av det orogena bältet
Altai-Sayan samt det västra segmentet av det MongolOkhotska bältet. Fyndigheten är belägen i de höglänta
delarna av Jenisejfloden på mellan 1 050 till 1 750 meters
höjd över havet.
Kara-Beldyrs guldmalmfält identifierades 1988 genom
geologisk kartering i skala 1:50.000. Strukturgeologin spelar
huvudrollen för kontroll, distribution och lokalisering av
mineraliseringarna. Guldmineraliseringen är förknippad
med kvartsdioriter. Intensiv postmagmatisk aktivitet
har lett till bildandet av mineraliserade skarn i tektoniskt
försvagade zoner och diorit-beresiter med intrusiv och
åderinsprängd mineralisering inom dioritmassivet.
Mineraliseringen är genetiskt hydrotermal och
medeldjup. Två mineralogiska typer identifierades: guldskarn och guld-beresit. De malmförande bergarterna
utgörs av hydrotermalt omvandlade skarn i det förra fallet
och metasomatiter (beresiter, beresitiserade bergarter) i
kvartsdioriter i det senare fallet. Mineraliseringen gynnas
i zoner med stora nordostligt löpande förkastningar
och är bäst i områden där dessa förkastningar skär
tektoniska sprickbildningar i nordvästlig riktning. Linjära
stockverksliknande metasomatiska malmzoner bildas
inom dessa knutar. Den största malmförande zonen är
upp till 2,3 kilometer i längdriktningen och har en bredd
av 100-400 meter. Gordejevskoje- och Ezenfyndigheterna
har identifierats inom denna zon.
Gordejevskojefyndigheten består av guld-beresit. Sju
guldmalmkroppar av 80–180 meters längd, 1–16 meters
bredd och med guldhalter upp till 18 g/t har identifierats
i Gordejevskojefyndigheten. Ytmalmen är oxiderad.
Oxidationszonen är tydligt urskiljbar till ett djup av
40 meter och fragmentarisk till ett djup av 85 meter.
Licensområdet Kara-Beldyr
Quaternary sediments
Vend-Lower Cambrian,
Limestone and dolomite
Upper Riphean, Conglomerate,
sandstone, voleanie rocks
Quartz diorite, diorite, tonalite
Cranite, granite-porphyry,
small-grained granite
Lagernaya Zone
Skarn and searnoid
Quartz-serietie-chlorite-carbonatesulfide (py, ar, ehp) altered rock
Gordeevskaya Zone
Dyke microgranite
Dyke microdioriite
Quartz-suiphides veins
Fault confirmed
Fault inferred
Drill hole
Contour licence
Area of detailed investigation:
Baranovskaya Zone
1 – Gord, 2 – Camp
3 – Ezen, 4 – Baran
Assay trench KB Au in ppm
> 1.0
0,1 – 1
< 0.1
Assay Grab Au in ppm
> 1.0
0,1 – 1
< 0.1
Ezen Zone
28
Auriant mining ÅRSREDOVISNING 2013
guldtillgångar
Korsningar i Gordeevskoyezonen
Quaternary sediments
Quartz diorite
Dyke microdiorite
Dyke microgranite
FW – quartz-serietie-chlorite-carbonatesulfide (py, ar, ehp) altered rock
HW – quartz-serietie-chlorite-carbonatesulfide (py, ar, ehp) altered rock
Strong FW veinlets zone quartzcarbonate-sulfide (py, chp, spl, gn, fh, ar, VG)
Strong HW veinlets zone quartzcarbonate-sulfide (py, chp, spl, gn, fh, ar, VG)
Mapped faults
Inferred faults
Gold mineralization
Assay DDH Au in ppm
> 1.0
0,1 – 1.0
< 0.1
De primära malmerna utgörs av pyrit, kopparkis,
zinkblände, blyglans, arsenikkis, enargit, arsenoferrit och
ibland av falerts och vismutmineraler. Fritt guld observeras
endast i kvartsgångar och ådringar i form av enskilda korn,
ej överstigande 0,5 millimeter i storlek, samt i form av
mikroskopiska utfällningar inuti och kring pyritkorn.
I Ezenfyndigheten förekommer guld-beresit och guldskarnmineraliseringar tillsammans. Guldskarnsmineralisering
utgörs av ett område av mineraliserat granat-skarn.
Malmmineraliseringen kontrolleras av en lokal zon med
intensiv tektonisk aktivitet och kataklastisk förändring. Den
totala mängden metalliska mineraler uppgår till 10-15 %.
I polerade utsnitt och tungmineralfraktioner förekommer
Auriant mining ÅRSREDOVISNING 2013
solitt guld i storlek från några hundradels millimeter upp
till 0,5 millimeter, i olika former i små sprickor i mineraler
såsom limonit och malakit. De mest lovande objekten i
Ezenområdet utgörs av beresit-guldmineraliserade kroppar.
Guldhalterna i mineraliserade beresiter i den centrala delen av
området kan uppgå till 34,3 g/t. Den rumsliga och genetiska
kombinationen av de två mineraliseringstyperna, samt
deras lokalisering inom en och samma malmkontrollerande
struktur, gör det möjligt att värdera dem som ett enda
guldprojekt. Två guld- och två guld-kopparmalmkroppar,
upp till 100 meter långa, 7 meter breda och med guldhalter
upp till 9,5 g/t har identifierats i Ezenfyndigheten.
29
guldtillgångar
Resurser
Kara-Beldyrs resurser per den 31 december 2011, uppskattade i enlighet med NI 43 – 101, framgår av nedanstående tabell.
Mätta & indikerade
License
Alluvial/
malm
Malm,
000 t
Au,
g/t
Au,
kg
Antagna
Au,
000 uns
Malm,
000 t
Au,
g/t
Au,
kg
Au,
000 uns
Kara-Beldyr
med
2027
Malm
SUMMA
3790
2,4
8989
289
3 354
2,0
6 563
211
3790
2,4
8989
289
3 354
2,0
6,563
211
Uzhunzhul
Licensområdet
Licensområdets yta uppgår till 134 km2. Det är beläget i
republiken Khakassia (som gränsar till republiken Tyva),
80 kilometer från republikens huvudstad Abakan, ett
ekonomiskt utvecklat område med stora företag inom
gruv- och metallindustrin. Tillstånd för prospektering och
utvinning av guldmalm i Uzhunzhulområdets fyndigheter
har erhållits med giltighet från den 20 november 2008
fram till den 20 november 2031.
Malmfältet Nemir-Chazygolskoye, som omfattar
den östra delen av licensområdet, är beläget sydost om
Uybatsky. Inom Yurkovsky, Vostochny och Paraspan har
guldmalmsförekomster upptäckts. Dessutom finns inom
licensområdet skiktade ådror med guld.
Malmfältet är ett kontaktområde till granitmassivet
Basino-Uzhunzhul och sträcker sig över 20 km i nordöstlig
riktning med en tjockhet som varierar mellan 4 och 10 km.
Intrusivt berg utgör betydande delar av licensområdet
och är indelade i fem typer, som alla bildar intrusiva
massiv som sträcker sig i nordöstlig längdriktning samt
små bestånd av syenit, granit, granodiorit, gabbro, gabbrodiorit och diorit-porfyr.
De nordöstra löpande förkastningarna tender mot
samma riktning som de strukturer som påträffas i
Uybatsky. Flera anomalier representeras av miloniter och
kataklasiter, vilka associeras med vallar, förändringszoner,
guld, bly-zink, koppar och molybdenmineraliseringar.
Nordvästligt och nordsydligt löpande förkastningar
är mindre välutvecklade. I regel korsar de varandra och
förskjuter förkastningszoner med andra längdriktningar.
Bland licensområdets förkastningszoner påträffas
sylfidisk metasomatit, vilket utvecklas via kontakt
med granitmassiv och kännetecknas av intensiv pyritmineralisering och silicificering. Oxidzonen har ett djup
om 130–150 meter från ytan.
Beresitiska- och propylitiska zoner är allmänt
representerade bland de intrusiva komplexen. De utvecklas
längs nordostliga och östvästliga förkastningar. Bredden
30
Licens
till och
på dessa zoner varierar från tiotals centimeter till tiotals
meter och kan uppgå till 3–4 kilometer i längd.
Den producerande Kuznetsovskoye-gruvan ligger flera
kilometer sydost om gränsen till området Uzhunzhul.
Förkastningszonen i Igrgol styr den guldbärande
malmstrukturen inom licensområdet. Den representerar
ett antal förkastningar som löper i nordostlig och östvästlig
riktning. Alla guldbärande malmkroppar uppstår inom
detta område.
Inom licensområdet finns huvudsakligen två malmtyper:
guld-kvarts och guld-kvarts-sulfider. Guld-kvarts-typer är
lokaliserade inom intrusiva massiv. Guld-kvarts-sulfidtyper finns i kontaktytorna mellan intrusiva massiv.
Guld-kvarts-typer
förekommer
främst
inom
fyndigheterna Vostochny Flank och Yurkovsky.
Yurkovskyfyndigheten innehåller 12 guldförande zoner
och återfinns i brant stupande tektoniska sprickbildningar,
som löper i nordostlig respektive östvästlig riktning.
Zonernas längd varierar från 400 till 2 500 meter, och de är
upp till 350 meter djupa. Zonernas bredd varierar mellan
0,3 och 150 meter. De består av beresit och propylit med
guld-kvartsådror.
Den huvudsakliga mineralsorten som påträffas i malmen
är pyrit, med förekomster av arsenikkis, kopparkis,
blyglans och nativt guld. Den maximala guldhalten i
malmkropparna är 150 g/t, med snitthalter varierande
mellan 3,0 och 35,3 g/t beroende på zon.
Vostochnyflankens förekomst inkorporerar mellan
4,2 och 47,0 meter breda malmkroppar som är upp till
520 meter långa. Guldhalten är upp till 4,8 g/t. Fyndigheten
Paraspan har uppvisat en potential om 30 g/t.
Historiskt har alluvial utvinning inom licensområdet
Uzhunzhul pågått sedan 1835, med cirka 1,9 ton guld
utvunnet hittills.
De
bästa
förutsättningarna
för
framgångsrik
prospektering inom Uzhunzhul finner man i de fyra
områdena Yurkovsky, Vostochny Flank, Vostochny och
Paraspan.
Auriant mining ÅRSREDOVISNING 2013
guldtillgångar
Licensområdet Uzhunzhul
Core Au 2.56 g/t over 9.4 m
Grab sample Au 23.45 g/t
Trench Au 3.4 g/t over 2.0 m
Trench Au 1.18 g/t
over 22.8 m
Core Au 6.79 g/t
over 6.0 m
Au, ppb
500
100
50
10
5
Igrgol fault zone
0.5 km 0
Auriant mining ÅRSREDOVISNING 2013
Gold bearing zone
1.0
Gold placer
License area
2.0 km
31
guldtillgångar
GKZ-systemet för klassificering av reserver
JORC-koden, som är den mest internationellt
vedertagna standarden för malmklassificering, och
GKZ-systemet för rapportering av reserver bygger
båda på en mycket viktig grundläggande princip,
nämligen att reservens ekonomiska bärkraft måste
visas. Båda systemen utgår ifrån liknande geologiska,
ekonomiska och tekniska faktorer, och båda använder
sig av en sekventiell klassificering som återspeglar
den ökande graden av kunskap om och tillit till
reservernas tekniska och ekonomiska egenskaper.
Det finns ingen direkt översättning mellan GKZklassificeringen och JORC-systemet, men nedan
följer en ungefärlig vägledning.
Jämförelse mellan klassificeringssystemen GKZ och JORC
GKZ Classification System
Kort förklaring av GKZ-klassificeringen
I före detta Sovjetunionen delas malmreserverna
in i fem huvudkategorier med beteckningarna A, B,
C1, C2 och P1. Ekonomiskt lönsam malm betecknas
med versaler. Resurser och reserver i de första
fyra kategorierna, A, B, C1 och C2 definieras enligt
följande:
32
JORC Classification System
A
Reservkategori. Dessa reserver är kända i
detalj. Fyndighetens gränser har fastställts genom
djupgrävning, borrning eller arbete under jord.
Malmens kvalitet och egenskaper är tillräckligt kända
för att en tillförlitlig utvecklingsplan ska kunna
fastställas.
Auriant mining ÅRSREDOVISNING 2013
guldtillgångar
B
Reservkategori. Dessa reserver har undersökts, men
är bara i viss mån kända i detalj. Fyndighetens gränser
har fastställts genom djupgrävning, borrning eller
arbete under jord. Malmens kvalitet och egenskaper
är tillräckligt kända för att en i grunden tillförlitlig
utvecklingsplan ska kunna fastställas.
Det är ovanligt att guldfyndigheter innehåller
A- och B-reserver. Denna klassificering används oftast
bara för vätefluorkolföreningar (olja och gas). När det
gäller malmbrytning är de högsta reservklasserna C1
och C2, vilka anger att det är ekonomiskt lönsamt att
bryta malmen.
C1
Reservkategori. För att reserver ska anses tillhöra
denna kategori måste allmänna egenskaper som
form, deponeringsförhållanden och malmkropparnas
struktur fastställas. Dessutom bör ungefärliga
uppskattningar av mineraltyperna i mineraliseringarna
anges och grundläggande tekniska egenskaper hos
potentiellt brytningsbar malm fastställas.
C2
Reservkategori. Reserver i denna kategori uppskattas
endast preliminärt och återfinns i anslutning till
reserver av typerna A, B eller C1 i samma fyndighet.
I Ryssland och före detta Sovjetunionen är staten
den verkliga ägaren till landets mineraltillgångar.
Mineralreserver för alla fyndigheter ska godkännas av den
statliga reservkommissionen GRZ (Gosudarstvennaya
Komissia po Zapasam) och registreras i det nationella
registret över mineraltillgångar.
GKZ har en strikt kontroll över uppskattningarna
av och rapporteringen om mineralreserverna, och
Auriant mining ÅRSREDOVISNING 2013
tillämpar ett fastställt förfarande där reserverna
uppskattas sektion för sektion. GKZ överväger
att införa modernare metoder, som till exempel
dator- och blockmodeller, men alla nu definierade
mineralreserver som redovisas har beräknats och
godkänts med användning av den sektionsbaserade
standardmetoden.
Mineralreserverna beräknas i enlighet med
standardförfarandet av det företag som äger licensen
och översänds vanligen till GKZ för godkännande i
form av en TEO-rapport (Technico-Ekonomicheskie
Obosnovanie) som beskriver mineralfyndigheten,
följd av en TER-rapport (Technico-Ekonomicheskie
Raschoti) som beskriver hur mineralreserverna har
beräknats. Det är bara reserver som har beräknats
utifrån GKS klassificeringssystem som kan godkännas
av myndigheterna.
Motsvarande system för klassificering av
mineraltillgångar och malmreserver i Väst är JORCkoden. JORC-koden, eller den australasiatiska
koden för rapportering av mineralresurser och
malmreserver, har framtagits av Joint Ore Reserve
Committee som består av företrädare för Australasian
Institute of Mining and Metallurgy, Australian
Institute of Geoscientists och Minerals Council of
Australia. JORC-kommittén skapades 1971, och den
första versionen av koden publicerades 1989. Den
nuvarande upplagan trädde i kraft i december 2004.
Generellt sett krävs det mer systematisk och
heltäckande information om mineralreserverna för att
ansöka om ett godkännande hos GKZ än enligt JORCkoden, och de reserver som underställs GKZ för
godkännande underkastas en noggrann granskning.
Källa: Wardell Armstrong
33
GULD I EURASIEN
Guld i eurasien
Historiskt sett har investerarna varit mer intresserade
av guldbrytningsområden som har en lång tradition av
guldproduktion och ett gynnsamt klimat för investeringar
i gruvdrift. Dessa områden har främst varit Nordamerika,
Australien och givetvis Sydafrika. De långa ledtiderna
vid utveckling av guldgruvor och behovet av tillgång
till välutvecklade kapitalmarknader och en sofistikerad
investerarbas har också gynnat Nordamerika.
Alla stora guldfyndigheter med hög guldhalt på dessa
marknader har emellertid redan upptäckts. Antalet
upptäckter av sådana höghaltiga fyndigheter minskade
från 10 stycken 1997 (vilka tillsammans innehöll
guldreserver om nästan 80 miljoner uns) till noll 2012.
Samtidigt har den genomsnittliga guldhalten i industrin
också minskat. Till exempel sjönk medianhalten vid
världens 10 största guldfyndigheter från drygt 4 g/t 2002
till dryft 1 g/t 2012.
Investerarna och guldproducenterna kommer i allt
större omfattning tvingas söka sig till nya områden i sin
jakt på nya fyndigheter. Under det senaste decenniet har
34
Uppgifterna om guld i Eurasien tillhandahölls av
SRK Consulting (Russia) Ltd.
guldproduktionen haft ett uppsving i Afrika, Sydamerika
och Asien. Världens största guldgruva, Grassberg, ligger
faktiskt i Indonesia. Dessa marknader kännetecknas
dock av högre politiska risker och tillsynsrisker och har
en mindre gynnsam infrastruktur än mer traditionella
guldbrytningsområden.
Dags att titta på Eurasien?
Före detta Sovjetunionen och Eurasien är en region
med relativt underutforskad guldpotential och snabbt
växande produktion. Hittills har Ryssland och länderna i
Centralasien, särskilt Kazakstan och Kirgizistan, väckt det
största intresset – de är alla länder som har mycket stora
befintliga guldresurser, som dock bara har undersökts i
begränsad omfattning sedan Sovjettiden. Med tanke på
att några av världens största guldbälten finns i Eurasien
(se Guldkarta över Eurasien) framstår det emellertid som
en god idé att granska guldresurser i dessa bälten som har
samma geologiska egenskaper.
Auriant mining ÅRSREDOVISNING 2013
GULD I EURASIEN
Eurasien
De viktigaste guldbältena och reserverna och resurserna
Ukraine 25.7 Moz
Slovakia 2.5 Moz
Romania 34 Moz
Serbia 5.5 Moz
Bulgaria 8 Moz
Greece 15 Moz
Russia 426 Moz
Turkey 68 Moz
Mongolia 33 Moz
Georgia 2.3 Moz
Armenia 12.2 Moz
Gold Mine
Azerbaijan 3.4 Moz
Kazakhstan 77 Moz
Uzbekistan 84 Moz
Tajikistan 16 Moz
Kyrgyzstan 49 Moz
Geologi
En stor del av den eurasiatiska kontinenten med
de prekambriska blocken Europa, Arabien, Sibirien,
Kazakstania, Norra Kina, Tarim-Karakoum, Södra
Kina och Indokina har bildats under de senaste 800
miljonerna år, under senare delen av neoproterozoikum
då Tethyshavet stängdes under jura, varefter
bergskedjorna kring Stilla havet samt Alperna och
Himalaya bildades under senare delen av mesozoikum
respektive kenozoikum. Den långa och komplicerade
utvecklingshistorien återspeglar att en sammansättning
av äldre block och terran från paleozoikum och
mesozoikum slogs samman till denna relativt unga
landmassa. De eurasiatiska bergsbildningarna har unika
tektoniska sättningar som i huvudsak har uppstått genom
många mindre kollisioner och ackretion. En mängd
aktiva kontinentalränder längs de många prekambriska
blocken skapade goda förutsättningar för uppkomsten
Auriant mining ÅRSREDOVISNING 2013
Guldreserver och -resurser
Miljoner uns
Afrika
1 376
Nordamerika
1 077
Latinamerika och Västindien
1 006
Eurasien
864
Australien och Stillahavsregionen
695
Asien
320
Data compiled in March 2014
av vulkanbågar och bergskedjeveckningar när de olika
underbäckenen mellan blocken stängdes genom terran
ackretion och senare kollision, vilket är extremt gynnsamt
för guldmineralisering.
35
GULD I EURASIEN
Såsom framgår av kartan innehåller Eurasien några
av världens största guldbälten med likartade geologiska
egenskaper. För de företag som verkar i regionen är det lämpligt
att inrikta sig på regionen som helhet, eftersom stora områden
inom den (till exempel Före detta Sovjetunionen) har likartade
gruvdriftsmiljöer och regelverk. För en guldproducent med
fokus på Ryssland är det exempelvis enklare att verka i
Centralasien än för en producent från Nordamerika. Detta ger
också synergieffekter i fråga om ledning och drift.
Eurasien är en av världens främsta regioner på området,
med enorma guldfyndigheter. I några av världens största
orogena guldfyndigheter och guldförande epitermiska system
och porfyrsystem pågår för närvarande utvecklings- och
brytningsarbete.
De största guldfyndigheterna i Eurasien
Fyndighet
Land
Belägenhet
Typ av fyndighet
Au,
Au, Moz
Muruntau
Uzbekistan
Södra Tien Shan
Orogen
>3000
>96.5
Almalyk
Uzbekistan
Norra Tien Shan
Porfyr
>2000
>64
Natalka
Ryssland
Yana–Kolyma-bältet
Orogen
1860
60
Olympiada
Ryssland
Yeniseikammen
Orogen
1300
42
Sukhoi Log
Ryssland
Bajkalbergen
Orogen
>1100
35
Oyu-Tolgoi
Mongoliet
Kazakiska-mongoliska bågen
Porfyr
>1000
32
Balei/Taseevskoye
Ryssland
Centrala Transbajkal
Epitermisk
800
26
Nezhdaninskoye
Ryssland
Södra Verkhoyansk
Orogen
640
21
Turkiet
Anatolien
Epitermisk
580
19
Rumänien
Rumänien
Epitermisk
575
18
Kirgizistan
Mellersta Tien Shan
Orogen
570
18
Turkiet
Anatolien
Porfyr
495
16
Ryssland
Charskbältet
Orogen
450
14
Bakyrchik
Kazakstan
Irtysh–Zaisanbäckenet
Orogen
410
13
Bestobe
Kazakstan
Charskbältet
Orogen
400
13
Kuranakh
Ryssland
Centrala Transbaikal
Epitermisk
400
13
Zarmitan
Uzbekistan
Södra Tien Shan
Orogen
340
11
Ryssland
Yeniseikammen
Orogen
325
10
Ovacik
Rosia Montana
Kumtor
Kisladag
Vasilkovskoye
Blagodatnoye
Ryssland är världens tredje
största guldproducent
36
Auriant mining ÅRSREDOVISNING 2013
GULD I EURASIEN
Land
Armenien
Azerbajdzjan
Guldreserver och
-resurser, uns
Antal fyndigheter
Antal företag
12 264 437
13
12
5
3 339 553
6
4
1
Offentliga företag
Bulgarien
7 995 499
9
8
4
Georgien
2 288 000
3
5
1
Grekland
15 165 844
6
6
3
720 000
3
3
1
Ungern
Kazakstan
77 316 187
53
44
15
Kirgizistan
49 032 549
34
30
16
19
Mongoliet
33 079 156
32
33
Rumänien
34 232 917
10
10
4
Ryssland
426 068 375
239
106
20
Serbien
5 457 344
8
7
5
Slovakien
2 492 829
12
11
4
Tadzjikistan
15 746 129
11
11
3
Turkiet
68 441 594
43
31
17
Ukraina
25 676 172
6
8
3
Uzbekistan
84 536 998
18
11
3
863 853 583
506
340
124
SUMMA
I takt med att Eurasien har mognat som guldbrytningsområde
har antalet guldgruvor under utveckling och i produktion ökat
dramatiskt under de senaste 15 åren, liksom antalet privata
och offentliga guldproducerande företag. Detta har gjort
investerarna mer intresserade av regionen. För närvarande
föredrar emellertid de flesta investerarna att se till varje land
för sig, utan att beakta potentialen hos regionen i stort.
Auriant mining ÅRSREDOVISNING 2013
Auriant Minings inställning är att det kommer att
förekomma mer konsolidering av mindre företag under de
närmaste åren, över gränserna i Eurasien. Mot bakgrund
av de likartade geologiska förhållandena i regionen kommer
företagen att söka synergieffekter för de operativa tillgångarna
och utnyttja sin närhet till leverantörer, entreprenörer och
regionala kapitalmarknader.
37
Board of Directors
Styrelsen
Preston Haskell
Verkställande direktör till den
24 maj 2012 och styrelseordförande
sedan den 24 maj 2012. Preston
Haskell är medborgare i Saint Kitts
och Nevis, född 1966, och har varit
verksam som affärsman i Ryssland
sedan 1990-talets början.
Preston har en civilekonomexamen
från University of Southern
California i USA.
2013
ust 2013
ember 2013
Aktier i Auriant Mining AB per den
31 december 2013: 9 314 968
(52,3 % av utestående aktier)
och optioner i Auriant Mining: 0
Lord Daresbury (Peter)
Styrelseledamot sedan den 27
november 2012. Peter Daresbury
är brittisk medborgare och född
1953. Han har haft många ledande
befattningar inom gruvindustrin,
inklusive direktörspost vid Sumatra
Copper & Gold Ltd (2007–2012),
Evraz Group S.A., Rysslands största
stålproducent (2005–2006) samt
styrelseordförande för Kazakhgold
Group Ltd (2005–2007) och
styrelseordförande för Highland
Gold Mining Ltd, ett ledande ryskt
guldbolag (2002–2004). Peter är för
närvarande styrelseordförande för
Stellar Diamonds plc, Nasstar plc,
Mallett plc. Nuvarande chefskap
inkluderar Bespoke Hotels Ltd,
Gamucci Ltd och Rusant Ltd,
ett ryskt antimonbolag. Han är
ordförande för The Jockey Club’s
Haydock Park Racecourse och
innehade tidigare under 25 år
ordförandeskapet
för
Aintree
Racecourse.
Peter har en examen i historia från
Cambridge University.
Aktier i Auriant Mining AB per
den 31 december 2013: 0 och
personaloptioner i Auriant Mining
AB: 30 000
mber 2013
38
Auriant mining ÅRSREDOVISNING 2013
Styrelsen
2013
ust 2013
Ingmar Haga
Styrelseledamot sedan den 24
maj 2012. Ingmar Haga är finsk
medborgare och född 1951. Ingmar
är för närvarande chef för Agnico
Eagle Mines Limiteds europeiska
verksamhet, en position som han har
haft sedan 2006. Han har haft flera
ledande befattningar vid Outokumpukoncernen i Finland och Kanada.
Innan han anlitades av Agnico Eagle
var han vd för Polar Mining Oy,
ett finskt dotterbolag till Dragon
Mining NL i Australien. Han har
också varit styrelseledamot i den
finska gruvföreningen 2007–2008
och styrelseordförande 2009. Sedan
2010 är han ledamot av Euromines
styrkommitté.
Ingmar har en examen från Åbo
Akademi, Finland.
Aktier i Auriant Mining AB per
den 31 december 2013: 0 och
personaloptioner i Auriant Mining
AB: 30 000
mber 2013
André Bekker
Styrelseledamot sedan den 27
november 2012. André är sydafrikansk
medborgare och född 1959.
Han är en av Sydafrikas ledande
geologer och befattningshavare inom
gruvindustrin. För närvarande är
han vd för Auriant Africa Group, ett
investeringsföretag med inriktning på
naturtillgångar. Under perioden 2011–
2013 var han vd för Sylvania Platinum.
Tidigare var han teknisk chef för Amaria
Holdings (2006–2010) ett annat
investeringsföretag inom naturtillgångar
med projekt inom platina, mangan,
nickel och kol, driftschef för Royal
Bafokeng Resources (2005–2006),
ett ledande gruvinvesteringsbolag;
gruvchef för Industrial Development
Corporation of South Africa (1991–
2005) samt biträdande geolog under
utbildning för en större angloamerikansk
och sydafrikansk guldgruva, och geolog
vid Rand Mines (1983–1986).
André har en examen från
University of the Free State och en
managementexamen från Unisa. Han
är medlem i Geological Society of
South Africa.
Aktier i Auriant Mining AB per
den 31 december 2013: 0 och
personaloptioner i Auriant Mining
AB: 30 000
Bertil Villard
Styrelseledamot sedan den 15 maj
2013. Bertil är svensk medborgare
och född 1952. Han är delägare
i advokatbyrån Vinge, som är en
av Sveriges största, och är en högt
ansedd rådgivare i företagsfrågor,
inklusive
företagsstyrning
samt
sammanslagningar och förvärv. Han
har bred erfarenhet av företagsstyrning
efter att tidigare ha fungerat som
sekreterare och styrelseledamot i
många börsnoterade företags styrelser.
Innan han kom till KB var han bland
annat finansdirektör vid Alfred Berg
Fondkommission AB, chefsjurist hos
Esselte AB och medarbetare i Swedish
Match AB och Stora Kopparberg AB.
Han har också varit ordförande i flera
företag: AMF Pension AB, Lernia AB,
Salus Ansvar AB, Pergo AB och SEB
Trygg Liv(Gamla). För närvarande är
han ordförande eller styrelseledamot
i flera noterade och andra företag:
Novestra AB, Landsort Care AB 1-3
(ordförande), Mercuri International
AB, Cleanergy AB, Voddler AB och
Prior&Nilsson Kapitalförvaltning AB.
Bertil tog sin juristexamen vid
Stockholms universitet.
Aktier i Auriant Mining AB per
den 31 december 2013: 0 och
personaloptioner i Auriant Mining
AB: 30 000
mber 2013
Auriant mining ÅRSREDOVISNING 2013
39
Koncernledning
2013
Koncernledning
st 2013
Denis Alexandrov
Denis Alexandrov, rysk medborgare,
anställdes vid Auriant Mining AB
som vd i maj 2012 och har tidigare
haft ledande befattningar vid två
Rysslandsfokuserade investeringsbolag,
A1, en av Rysslands största
investeringsfoder där han var
ekonomichef och tillförordnad vd,
och Arlan, en av Rysslands största
guldfokuserade investeringsfonder Från
2001 till 2003 var han ekonomichef
för Highland Gold Mining Plc.,
efter två år vid Alfakoncernen i
London. Tidigare var han 5 år
på PricewaterhouseCoopers. Hans
styrelsepositioner har inkluderat
Highland Gold, Timan Oil and
Gas, Stellar Diamonds, Systematika
Group, Remet och Silver Bear PLC.
Denis har en MBA från Moscow
School of Management (Skolkovo).
mber 2013
ber 2013
ber 2013
Aktier i Auriant Mining AB per
den 31 december 2013: 435 442 och
teckningsoptioner/personaloptioner
i Auriant Mining AB: 811 768
Dmitry NovikoV
Dmitry Novikov är rysk medborgare
och tillträdde som tillförordnad vd för
Auriant Mining AB i november 2013.
Dmitry har över 10 års erfarenhet
av finans- och privatkapitalsektorn
i Ryssland och OSS. Han har bland
annat haft olika befattningar hos
Slavneft (ett ledande ryskt oljebolag)
och Highland Gold Mining (en av
Rysslands största guldproducenter),
framför allt som ansvarig för
prognostisering, budgetering och
finansiellförvaltning.Somfondförvaltare
hos PTF Capital ansvarade han
för
riskkapitalinvesteringar
samt
omstruktureringar av företag.
Dmitry har en examen från den
ryska ekonomihögskolan Plekhanov.
Han är också CFA-kandidat.
Aktier i Auriant Mining AB per
den 31 december 2013: 0 och
personaloptioner i Auriant Mining
AB: 0.
Max Yacoub
Max Yacoub, med dubbelt
brittiskt och ryskt medborgarskap,
anställdes vid Auriant Mining AB som
investeringschef i november 2012.
Tidigare var han 8 år vid International
Finance Corporation (IFC) där han
var investeringschef med fokus på
investeringar i guldgruvsektorn i
Ryssland och OSS samt kontorschef
för IFC i Vitryssland. Han har även
erfarenhet av riskkapital i Ryssland.
Max
har
en
examen
i
tillverkningsteknik och en i ekonomi
från University of Birmingham i
Storbritannien. Han har även en
MBA från Harvard Business School.
Aktier i Auriant Mining AB per
den 31 december 2012: 19 295 och
personaloptioner i Auriant Mining
AB: 180 000
För mer information om alla Auriant Mining AB:s teckningsoptioner/
personaloptioner hänvisas till avsnittet Aktiekapital och ägarförhållanden i
denna rapport.
40
Auriant mining ÅRSREDOVISNING 2013
Koncernledning
2013
st 2013
Vladimir Churin
Vladimir är rysk medborgare. Han
har mer än 30 års erfarenhet som
guldgeolog vid guldprospektering
och upptäckt av fyndigheter. Han
började på Auriant Mining som
chefsgeolog i oktober 2012. Han var
tidigare chefsgeolog vid Altynalmas
i Kazakhstan (2011 – 2012),
utforskningschef vid Oxus Resources
in Uzbekistan (2010 – 2011)
och biträdande chef vid Russian
Federal
Geological
Agency
i
Buryatiyarepubliken (2009 – 2010).
Dessutom
verkade
han
som
prospekteringschef vid Severstal Resurs
(numera Norgold, en större rysk
guldproducent), Ilmenit (en mindre
guldproducent i Sibirien) och Kinross
Gold.
Vladimir tog sin examen vid
Lenigrad Mining Institute i geologi med
inriktning på prospekteringsgeologi.
mber 2013
mber 2013
Aktier i Auriant Mining AB per
den 31 december 2013: 0 och
personaloptioner i Auriant Mining
AB: 20 000
mber 2013
Auriant mining ÅRSREDOVISNING 2013
Sergei Shumilov
Sergei är en erfaren personalman.
Han började på Auriant 2012 som
koncernens personalchef. Dessförinnan
var han personalchef för Lafarge Russia
(en av Rysslands största företag inom
byggnadsmaterial) under perioden
2009 – 2010 och utvecklingschef vid
Lafarges cementfabrik i Voskresensk
(2007 – 2009). Innan dess var
han anställd inom försäljning och
marknadsföring vid Philip Morris
Russia (1998 – 2006). Dessutom är
han sedan 2009 chefscoach vid The
Center for Creative Leadership.
Sergei har en examen i radioteknik
från Saratovuniversitetet.
Aktier i Auriant Mining AB per den
31 december 2013: 0 och optioner i
Auriant Mining AB: 100 000
Ekaterina Babaeva
Ekaterina
Babaeva
är
rysk
medborgare och började på Auriant
Mining i april 2012 som tillförordnad
koncernjurist. Hon utnämndes sedan
till koncernjurist i augusti. Innan
dess var Ekaterina juridisk rådgivare
vid Colliers International från 2004
till 2009 (ett företag knutet till
Preston Haskell). Tidigare arbetade
hon som företagsjurist hos ett
revisions- och rådgivningsföretag.
Ekaterina är specialiserad på rysk och
internationell företagsjuridik samt
sammanslagningar och förvärv. Hon
har erfarenhet av fastighetsrätt och
juridiska frågor kring gruvdrift. För
närvarande verkar hon som chefsjurist
på Haskell Group vid sidan om sin roll
vid Ariant Mining AB.
Ekaterina tog sin juristexamen
vid
juridiska
fakulteten
på
Lomonosovuniversitetet i Moskva.
Aktier i Auriant Mining AB per
den 31 december 2013: 235 492 och
teckningsoptioner i Auriant Mining
AB: 40 000
REVISORER
Öhrlings PricewaterhouseCoopers, Martin Johansson
Auriant Minings revisorer är Öhrlings PricewaterhouseCoopers, som
representeras av auktoriserad revisor Martin Johansson, född 1967. Martin
Johansson har varit företagets revisor sedan 2010.
41
Förvaltningsberättelse
Förvaltningsberättelse
Styrelsen och verkställande direktören för Auriant
Mining AB (publ) (nedan kallat ”AUR AB”) avger
härmed årsredovisning för räkenskapsåret 1 januari –
31 december 2013.
Koncernstruktur och verksamhet
AUR AB är registrerat i Sverige och bedriver
gruvverksamhet i östra Sibirien i Ryssland. Koncernen
består av det svenska moderbolaget AUR AB som har sju
dotterbolag i Ryssland och deltar i ett joint venture som
lyder under cypriotisk lagstiftning. De ryska dotterbolagen
är av typen limited liability companies (”LLC”).
Verksamheten omfattar produktion och prospektering
av guld, främst i Tyva och Zabaikalskyregionerna i östra
Sibirien, Ryssland.
Under perioden den 29 mars 2005 till juli 2010 var
AUR AB noterat på svenska NGM Nordic Growth
Market. Sedan den 19 juli 2010 är företaget noterat
på den svenska börsen NASDAQ OMX First North
Premier. Antalet aktieägare uppgick den 31 december
2013 till omkring 3 000.
Koncernens verksamhet bedrivs via dotterbolagen och
ett joint venture. Dess huvudsakliga tillgångar är ett antal
gruvrättigheter (licenser) som ägs av olika dotterbolag.
De licensområden där verksamhet bedrivs är Tardan,
Staroverinskaya, Uzhunzhul och Kara-Beldyr. KaraBeldyr drivs som ett joint venture med det kanadensiska
företaget Centerra Gold Inc. AUR AB:s ägarandel i detta
var 30 % den 31 december 2013. Övriga licensområden
är helägda.
Auriant Miningkoncernens organisation den 31 december 2013
AURIANT MINING AB (publ.)
(STOCKHOLM)
100%
100%
TARDAN
GOLD LLC
(TYVA)
GOLD BORZYA
LLC1
(CHITA)
100%
GRE-324
LLC
(CHITA)
99%
UZHUNZHUL
LLC
(KHAKASSIA)
1%
42
100%
RUDTECHNOLOGY
LLC1
(CHITA)
100%
AURIANT
MANAGEMENT
LLC (MOSCOW)
30%
AWILIA ENTERPRISES LIMITED
(CYPRUS)
100%
1
Gold Borzya håller på att
avvecklas som juridisk person.
Dess tillgångar kommer att tillfalla
Rudtechnology.
KARA-BELDYR
LLC
(TYVA)
Auriant mining ÅRSREDOVISNING 2013
Förvaltningsberättelse
AUR AB:s koncernstruktur den 31 december 2013 framgår av nedanstående tabell
Bolag
Hemvist
Verksamhet
Ägande
Auriant Mining AB
Stockholm, Sverige
Moderbolag, stöttar dotterbolagen med finansiering, investerarkontakter och strategiska beslut etc.
LLC Tardan Gold
Kyzyl, Tyva-regionen,
Ryssland
Licensinnehavare samt operatör av prospektering och
produktion på licensområdet Tardan.
100 % ägt av AUR
AB
LLC GRE-324
Chita, Zabaikalskyregionen, Ryssland
Licensinnehavare för licensområdet Staroverinskaya.
100 % ägt av AUR
AB
LLC Rudtechnologiya
Krasnokamensk,
Zabaikalskyregionen,
Ryssland
Ägare och operatör av utrustning och produktion vid
lakningsanläggningen Solcocon
100 % ägt av AUR
AB
LLC Gold Borzya
Krasnokamensk,
Zabaikalskyregionen,
Ryssland
Vilande bolag, användes som operatör av den alluviala
produktionsenheten Gold Borzya på licensområdet
Staroverinskaya (ska avvecklas under 2014).
100 % ägt av AUR
AB
LLC Uzhunzhul
Abakan, Republiken
Chakassien, Ryssland
Licensinnehavare samt operatör av prospektering på
licensområdet Uzhunzhul.
100 % ägt av LLC
Tardan Gold
LLC Auriant
Management
Moskva, Ryssland
Managementbolag för de ryska dotterbolagen.
100 % ägt av AUR
AB
Awilia Enterprises Ltd.
Nicosia, Cypern
Joint venture-bolag med Centerra Gold Inc., ägare till
det operativa joint venture-bolaget LLC Kara Beldyr.
30 % ägt av AUR
AB
LLC Kara-Beldyr
Kyzyl, Tyva-regionen,
Ryssland
Licensinnehavare samt operatör av prospektering på
licensområdet Kara Beldyr.
100 % ägt av
Awilia
Enterprises Ltd.
Dotterbolag
Joint Venture
Auriant Minings guldreserver
Resurser enligt NI 43-101
Uppgifterna nedan avser de totala resurserna i KaraBeldyr enligt en intern NI 43-101-bedömning av
Centerra Gold. Auriants ägarandel i Kara-Beldyr är
30 %. Officiellt GKZ-godkännande av uppdaterade
reserver och resurser väntas komma 2014.
Resurser enligt NI 43-101
Mätta & indikerade resurser
Licens
Alluvial/
malm
Kara-Beldyr
Malm
Total
Auriant mining ÅRSREDOVISNING 2013
Antagna resurser
Malm,
Au,
Au,
Au,
Malm,
Au,
Au,
Au,
Licens
000 t.
g/t
kg
000 uns
000 t.
g/t
kg
000 uns
till och med
3 790
2,4
8 989
289
3 354
2,0
6 563
211
2027
8 989
289
3 354
6 563
211
3 790
43
Förvaltningsberättelse
Resurser enligt GKZ-klassificering
Auriant Mining AB:s GKZ-registrerade reserver
(exklusive resultaten av prospekteringen 2013, som inte
har registrerats än) per den 31 december 2013:
Resurser enligt GKZ-klassificering
C1
C2
Alluvial/ Malm Malm, Au g/t,
malm
m3 000 t (g/m3)*
Au,
kg
Au,
Malm,
000 Malm,
000 Au g/t,
uns 000 m3
uns (g/m3)*
C1 + C2
Au,
kg
Au,
Malm,
000 Malm,
000 Au g/t,
uns 000 m3
uns (g/m3)*
Au,
kg
Au,
000
uns
Tardan
2 032
Tardanfyndigheten
Malm
750
4,4
3 320
107
328
6,0
1 969
63
1 078
4,9
5 289
170
Staroverinskaya
Kozlovskoye
2 029
Malm
218
10,4
2 030
65
0,9
233
7,5
Bogomolovskoye Malm
Borzya
Alluvial
271
841
7,8
6 585
212
2 000
3,6
7 184
231
1,3
1 060
34
817
1 059
8,1
8 615
2 000
3,6
7 184
231
1 293
41,6
1 088
277
Uzhunz- Malm
hul
SUMMA
Licens
till och
med
2 031
271
968
5 583
180
817
3 169
16 798
540
271 4 137
22 381
720
*(g/m3) avser endast alluvialt guld i Borzya.
Miljöpolicy
Miljömedvetenhet är en central fråga för ett företag som
är aktivt inom områden som inbegriper miljörisker. I vårt
fall kan risker till exempel uppstå när malm utvinns med
tung utrustning och när sprängämnen används. Dessutom
används olika kemiska föreningar som medför miljörisker
i anrikningsprocessen. Den ryska miljölagstiftning som
är tillämplig på mineraltillgångssektorn är generellt sett
mycket sträng, och miljömyndigheterna genomför ofta
44
inspektioner av Auriants verksamhet. Överträdelser av
bestämmelserna leder till varningar, anvisningar eller i
slutändan förbud mot fortsatt drift. Dessutom innehåller
utvinningslicenserna detaljerade bestämmelser på
miljöområdet, om till exempel åtgärder för att återställa
och rekultivera mark när gruvdriften har upphört, vilka
måste planeras flera år i förväg. Auriant Mining AB följer
de ryska regelverken på miljöområdet till fullo.
Auriant mining ÅRSREDOVISNING 2013
Board of Directors
Under 2013 investerades
nästan 100 MSEK
i framtida tillväxt
Auriant mining ÅRSREDOVISNING 2013
45
Auriantaktien
Auriantaktien
Antalet utgivna aktier per den 31 december 2014 var
17 802 429. Aktiekapitalet uppgick till 200 277 327 SEK
med kvotvärdet 11,25 SEK per aktie. Aktiekapitalets
gränser var minst 150 000 TSEK och högst 600 000
TSEK.
Tecknings- och personaloptioner
Styrelsen i Auriant Mining har ansett att det ligger i
alla aktieägarnas intresse att ledningsgruppen och vissa
andra viktiga medarbetare i koncernen får ett större
ansvar för och känner större delaktighet i bolagets och
dess dotterbolags utveckling, samt att se till att dessa
viktiga medarbetare arbetar mot samma mål, det vill
säga att skapa lönsam och värdeskapande tillväxt, och
motivera dem att stanna kvar i koncernen.
Bolaget har lyckats rekrytera icke-verkställande
styrelseledamöter som är högt kvalificerade och har lång
erfarenhet. Möjligheten att erbjuda teckningsoptioner
har varit avgörande för att ett bolag av Auriants storlek
ska kunna locka till sig personer med sådana kvaliteter.
Denna icke-monetära ersättningsmetod gagnar också
bolagets likviditet. Eftersom vi är ett mindre gruvbolag
har vi ett begränsat fritt kassaflöde och är således inte i
stånd att erbjuda styrelsen högre arvoden eller syntetiska
aktier. Användningen av teckningsoptioner för att
sammanjämka de icke-verkställande styrelseledamöternas
och aktieägarnas intressen är utbredd praxis i den globala
gruvindustrin.
Den 31 december 2012 fanns det 1 386 768 utstående
teckningsoptioner/personaloptioner i bolaget som ger
rätt till tecknande av samma antal andelar. Av den
totala mängden teckningsoptioner/personaloptioner
utfärdades 811 768 teckningsoptioner till företagets VD
Denis Alexandrov och 180 000 teckningsoptioner till
investeringschefen Max Yacoub.
2012
2013
Teckningsoptioner
Personaloptioner
Vd
185 442
556 326
Investeringschef
130 000
Teckningsoptioner
Personaloptioner
Koncernledningen
50 000
Koncernens juridiska rådgivare
40 000
Personalchef
100 000
Chefsgeolog
Summa koncernledningen
Övriga anställda
Styrelsen
46
70 000
20 000
315 442
556 326
280 000
35 000
120 000
Auriant mining ÅRSREDOVISNING 2013
Auriantaktien
Förändringar i aktiekapitalet
Utgående
aktiekapital
Datum
Förändring
av antal
aktier
Bolagets bildande
2004.02.24
1 000
1 000
100
100
100 000
100 000
Nyemission*
2004.07.13
2 000 000
2 500 000
0,2
0,4
400 000
500 000
Händelse
Utestående
antal aktier
Kvotvärde
Teckningskurs/aktie
Förändring
Nyemission
2004.09.20
88 774
2 588 774
0,2
0,4
17 755
517 755
Apportemission
2004.09.20
85 500 000
88 088 774
0,2
0,4
17 100 000
17 617 755
Nyemission
2004.11.15
50 000 000
138 088 774
0,2
0,4
10 000 000
27 617 755
Nyemission
2005.03.16
25 000 000
163 088 774
0,2
0,48
5 000 000
32 617 755
Nyemission
2005.06.20
36 000 000
199 088 774
0,2
0,57
7 200 000
39 817 755
Nyemission via
teckningsoptioner
2005.07.12
36 756
199 125 530
0,2
0,6
7 351
39 825 106
Nyemission via
teckningsoptioner
2005.10.03
5 483 272
204 608 802
0,2
0,6
1 096 654
40 921 760
Nyemission
2005.10.13
24 000 000
228 608 802
0,2
1,21
4 800 000
45 721 760
Nyemission via
teckningsoptioner
2006.01.17
2 143 677
230 752 479
0,2
0,6
428 735
46 150 496
Nyemission via
teckningsoptioner
2006.06.22
6 000 000
291 196 923
0,2
0,4
1 200 000
58 239 385
Kvittningsemission
2006.07.06
54 444 444
285 196 923
0,2
1,44
10 888 889
57 039 385
Nyemission
2006.10.03
75 000 000
366 196 923
0,2
2,02
15 000 000
73 239 385
Nyemission
2007.02.01
36 000 000
402 196 923
0,2
1,86
7 200 000
80 439 384
Kvittningsemission
2007.05.07
10 013 147
412 210 070
0,2
2,03
2 002 629
82 442 014
Nyemission
2008.07.24
117 774 304
529 984 374
0,2
0,55
23 554 861
105 996 875
Nyemission via
teckningsoptioner
2008.10.03
135 388
530 119 762
0,2
0,55
27 078
106 023 952
Nyemission via
teckningsoptioner
2008.11.04
7 314
530 127 076
0,2
0,55
1 463
106 025 415
Nyemission via
teckningsoptioner
2008.12.11
660
530 127 736
0,2
0,55
132
106 025 547
Nyemission
2008.12.15
497 264
530 625 000
0,2
0,2
99 453
106 125 000
Minskning av kvotvärdet
2009.03.17
–
530 625 000
0,05
–
-79 593 750
26 531 250
Apportemission
2009.03.17
3 000 000 000
3 530 625 000
0,05
0,06
150 000 000
176 531 250
Aktiesammanslagning
2009.07.15
-3 512 971 875
17 653 125
10
–
0
176 531 250
Minskning av aktiekapitalet
2010.09.01
–
17 653 125
1,125
–
-156 671 484
19 859 766
Nyemission
2010.09.01
139 492 384
157 145 509
1,125
1,6
156 928 932
176 788 698
Nyemission
2010.09.14
1 732 616
158 878 125
1,125
1,6
1 949 193
178 737 891
Nyemission
2010.10.08
1 291 742
160 169 867
1,125
1,7031
1 453 210
180 191 101
Nyemission
2010.10.08
3
160 169 870
1,125
1,125
3
180 191 104
Aktiesammanslagning
2010.10.20
144 152 883
16 016 987
11,25
–
–
180 191 104
Nyemission
2011.07.28
1 600 000
17 616 987
11,25
17,50
18 000 000
198 191 104
Nyemission via
teckningsoptioner
2013.04.12
185 442
17 802 429
11,25
11,25
2 086 223
200 277 327
* Minskning av nominellt värde per aktie till 0,20 SEK.
Auriant mining ÅRSREDOVISNING 2013
47
Auriantaktien
De största ägarna
De 15 största aktieägarna i Auriant Mining AB per den 31 december 2013:
Aktieägare
Antal aktier
% ägarandel
BERTIL HOLDINGS, LIMITED
9 314 968
52,32
UBS AG LDN BRANCH A/C CLIENT, IPB
1 164 405
6,54
SWISS LIFE (LIECHTENSTEIN) AG
933 810
5,25
SVEA LANDS. S.A
695 887
3,91
SWISS LIFE LIECHTENSTEIN AG
500 000
2,81
UBS WM UK CLIENT HOLDINGS
435 442
2,45
SIX SIS AG, W8IMY
389 018
2,19
CLEARSTREAM BANKING S.A., W8IMY
362 790
2,04
PLOTEK, BERNT
332 640
1,87
GARDEN GROWTH INDUSTRIES AB
300 000
1,69
AVANZA PENSION
286 528
1,61
Babaeva, Ekaterina
235 492
1,32
BANQUE ÖHMAN S.A.
200 000
1,12
ABRANTE, MIGUEL
190 000
1,07
KL CAPITAL AKTIEBOLAG
Totalt avseende de 15 största aktieägarna
Övriga 2 947 aktieägare
Totalt antal aktier utestående
189 797
1,07
15 530 777
87,24
2 271 652
12,76
17 802 429
100,00
Källa: Euroclear AB
Aktiekurs
Auriants aktie handlas på Nasdaq OMX First North Premier (AUR). Aktiekursen och antalet omsatta aktier per dag
framgår av nedanstående grafer.
Auriant Mining AB share price, SEK
35
Volume of shares traded, ’000
700
30
600
25
500
20
400
15
300
10
200
5
100
0
0
y
ar
nu
Ja
48
11
1
h1
rc
a
M
1
y1
Ma
ly
Ju
2
2
1
1
r1
r1
y1
h1
ar
be
be
rc
u
a
m
m
n
M
te
ve
Ja
ep
No
11
S
2
y1
Ma
ly
Ju
3
3
2
r12
r1
y1
h1
be
ar
be
rc
u
a
m
m
n
e
M
v
te
Ja
ep
No
12
S
Auriant mining ÅRSREDOVISNING 2013
Auriant mining ÅRSREDOVISNING 2013
49
Bolagsstyrningsrapport 2013
Bolagsstyrningsrapport 2013
Med bolagsstyrning avses det regelverk och
den struktur som finns för att på ett effektivt och
kontrollerat sätt styra och leda verksamheten i ett
aktiebolag. Bolagsstyrning syftar ytterst till att tillgodose
aktieägarnas krav på avkastning och att ge samtliga
intressenter fullgod och korrekt information om
bolaget och dess utveckling. Till grund för styrningen
av Auriant Mining AB (publ) ligger aktiebolagslagen,
Svensk kod för bolagsstyrning, bolagsordningen samt
andra tillämpliga lagar och regler. Auriant Mining
AB (publ) (nedan kallat ”Auriant” eller ”bolaget”) är
ett svenskt aktiebolag med huvudkontor i Stockholm,
Sverige och verksamhet huvudsakligen i Sibirien,
Ryssland. Auriant bildades 2004 och noterades på
NGM Equity, Nordic Growth Market, den 29 mars
2005 under namnet Central Asia Gold AB (publ).
Sedan 19 juli 2010 finns CAG:s aktier noterade på den
svenska börsen NASDAQ OMX First North Premier.
Aktien handlas under förkortningen ”AUR”. Auriant
tillämpar Svensk kod för bolagsstyrning (”koden”)
sedan 1 juli 2008, med undantag för avvikelser
beskrivna i bolagsstyrningsrapporten. Koden bygger
på principen ”följ eller förklara” vilket innebär att
företag som tillämpar koden kan avvika från enskilda
regler men då ska ange en förklaring till avvikelsen.
Ansvaret för styrning, ledning och kontroll av Auriant
fördelas mellan aktieägarna på bolagsstämman (eller en
extra bolagsstämma), styrelsen och den verkställande
direktören.
Bolagsstämma
Aktieägarnas rätt att besluta i Auriants angelägenheter
utövas på bolagsstämman, som är aktiebolagets högsta
beslutande organ. Styrelsen utses av bolagsstämman
och den verkställande direktören utses av styrelsen.
Bolagsstämman är överordnad styrelsen och den
verkställande direktören. Bolagsstämmans uppgift
består i att utse styrelseledamöter, godkänna riktlinjer
för nomineringen av en valberedning, fastställa resultatoch balansräkning, fatta beslut om vinstdisposition och
ansvarsfrihet för styrelsen och vd, fastställa arvoden till
styrelsen och revisorerna och principerna för anställning
och ersättningar för vd och ledande befattningshavare
samt vid behov fatta beslut om ändring av stadgar och
val av revisorer.
50
Aktieägare
I slutet av 2013 fanns det totalt 17 802 429 aktier
i bolaget och lika många röster. Det fanns 2 962
aktieägare i bolaget per den 31 december 2013 och
den största aktieägaren var Bertil Holdings Ltd som
innehade 52,32 % av aktierna. Bertil Holdings Ltd är
den ende aktieägare som innehar mer än en tiondel av
samtliga aktier i bolaget. Aktiekapitalet i bolaget uppgick
vid denna tidpunkt till 200 277 327 SEK.
Årsstämma 2013
Auriants årsstämma 2013 hölls onsdagen den 15 maj
i Stockholm. Protokoll från mötet finns tillgängligt på
www.auriant.com.
• Styrelsens ledamöter och den verkställande direktören
beviljades ansvarsfrihet för det gångna året.
• Ledamöterna Preston Haskell, Andre Bekker, Peter
Daresbury och Ingmar Haga omvaldes och Sergey
Kashuba och Bertil Villard utsågs till nya ledamöter
av styrelsen.
• Det beslutades att styrelsen själv ska utse ordförande
inom sig.
• Styrelsens arvode fastställdes till 250 000 SEK
för ordföranden och 200 000 till var och en av de
övriga ledamöterna. Det beslutades att ett belopp
om 25 000 SEK per år och ledamot skulle utgå för
kommittéarbete.
• Öhrlings PricewaterhouseCoopers utsågs till
revisionsbyrå, med Martin Johansson som ansvarig
revisor.
• Stämman antog valberedningens förslag till principer
för att utse valberedning.
• Stämman antog styrelsens förslag till riktlinjer för
ersättning till ledande befattningshavare.
• Stämman beslutade att införa ett incitamentsprogram
för företagsledningen och vissa andra befattningshavare
genom att emittera tecknings- och personaloptioner,
i enlighet med styrelsens förslag.
Auriant mining ÅRSREDOVISNING 2013
Bolagsstyrningsrapport 2013
• Stämman beslutade att införa ett incitamentsprogram
för styrelsen genom att emittera tecknings- och
personaloptioner, i enlighet med förslag från en
aktieägare som företräder 52,87 % av aktierna och
rösterna i bolaget.
Vid årsstämman 2013 var 12 021 494 aktier
representerade av 12 aktieägare antingen personligen
eller via ombud. De representerade aktierna utgjorde ca
68 % av det totala antalet aktier i bolaget.
Årsstämma 2014
Stämman kommer att hållas tisdagen den 13 maj 2014
i Näringslivets Hus, Storgatan 19 i Stockholm.
Stämman börjar 15.00 varvid insläppet påbörjas 14.30.
Årsredovisningen för 2013 kommer att finnas tillgänglig
på bolagets hemsida från och med 22 april 2014.
Valberedning
Valberedningens roll är att lägga fram förslag till
årsstämman för: (i) val av stämmoordförande, (ii) antalet
styrelseledamöter, (iii) val av styrelseordförande och
övriga styrelseledamöter, (iv) styrelsens arvoden med
uppdelning mellan ordförande och övriga ledamöter,
(v) eventuell ersättning för kommittéarbete samt (vi) val
av och ersättning till revisorer och revisorssuppleanter
(i förekommande fall). Dessutom ska valberedningen
lämna förslag till beslut om principer för inrättande av
en ny valberedning.
Principerna för utseende av valberedningen antogs
vid årsstämman den 15 maj 2013 enligt följande.
Valberedningen ska bestå av styrelseordföranden samt
fyra ledamöter representerande de fyra röstmässigt
största ägarna. De fyra största aktieägarna ska väljas ut på
grundval av uppgifterna i det bolagsregister som förs av
Euroclear Sweden AB per den sista bankdagen i oktober
2013, samt annan tillförlitlig information om aktieägarna
som bolaget har inhämtat vid tidpunkten i fråga. Vid
tidigast lämpliga datum efter utgången av oktober ska
styrelsens ordförande kontakta de fyra aktieägare som
har störst antal rösträtter enligt ovan, och begära att de
utser en ledamot vardera till valberedningen. Om någon
av aktieägarna avstår från sin rätt att utse ledamot till
valberedningen ska den aktieägare som därefter har flest
röster ges tillfälle att utse en ledamot. Valberedningens
mandatperiod fortsätter tills en ny valberedning utsetts.
Ordförande i valberedningen ska, om inte ledamöterna
enas om annat, vara den ledamot som representerar det
Auriant mining ÅRSREDOVISNING 2013
största antalet aktier i bolaget. Om en ledamot lämnar
valberedningen innan dess arbete är slutfört och om
valberedningen anser att det finns behov av att ersätta
denna ledamot ska valberedningen utse ny ledamot.
Inget arvode ska utgå till ledamöterna i valberedningen.
Valberedningen får belasta bolaget med skäliga
kostnader för resor och rapportering till bolaget.
Valberedningen har bildats i enlighet med ovan
beskrivna principer, enligt följande: Preston Haskell,
styrelseordförande, Risto Silander som representant för
Bertil Holdings Ltd, Peter Hamberg som representant
för Niclas Eriksson med familj och Bernt Plotek som
representerar sig själv. Eftersom en av de fyra största
aktieägarna beslutade att inte utse någon ledamot gavs
den femte största aktieägaren möjlighet att göra detta.
Denne avböjde emellertid också. Det visade sig vara
omöjligt att inhämta tillförlitlig information för att
inom rimlig tid kunna fastställa vilken aktieägare som
därefter hade det största röstvärdet, på grund av att
ett antal aktieägare hade förvaltarregistrerade aktier.
Valberedningen konstituerades således med de fyra
ovan angivna ledamöterna. Valberedningen har både
haft möten och telefonkontakt under året.
Valberedningen arbetar i bolagets och samtliga
aktieägares bästa intresse och har fokus på att säkerställa
att bolagets styrelse består av ledamöter som besitter
den kunskap och erfarenhet som motsvarar bolagets
behov.
51
Bolagsstyrningsrapport 2013
Styrelsen
Enligt aktiebolagslagen svarar styrelsen för
bolagets organisation och förvaltningen av bolagets
angelägenheter samt ska fortlöpande bedöma bolagets
och koncernens finansiella situation. I styrelsens
uppgifter ingår bland annat frågor av materiell
betydelse som affärsplaner med lönsamhetsmål,
budget, delårsrapporter och årsrapporter, förvärv
och försäljning av bolag, betydande anskaffning eller
försäljning av fastigheter, etablering av viktiga policyer,
strukturen på interna kontrollsystem och betydande
organisationsförändringar. Varje år upprättar Auriants
styrelse en arbetsordning och skriftliga instruktioner
vad gäller finansiell rapportering och arbetsfördelningen
mellan styrelsen och verkställande direktören. Dessa
förfaranderegler gäller bland annat styrelsens åtaganden,
minsta antalet styrelsemöten per år, hur kallelse till
dessa möten sker och vilka dokument som behöver
distribueras före styrelsemötet och hur protokoll från
mötena ska upprättas. De skriftliga instruktionerna
för finansiell rapportering reglerar det existerande
rapportsystemet, eftersom styrelsen löpande behöver
kunna bedöma bolagets och koncernens finansiella
situation. Ett befogenhetsschema som har godkänts
av styrelsen reglerar fördelningen av arbetsuppgifter,
befogenheter och ansvar mellan styrelsen och
verkställande direktören.
Enligt bolagsordningen ska styrelsen bestå av lägst tre
ledamöter och högst tio ledamöter, utan suppleanter,
utsedda av årsstämman.
Styrelsens ordförande
Auriants styrelseordförande har under 2013 lett
styrelsens arbete och sett till att styrelsen har fullgjort
sina åtaganden. Styrelseordföranden har fortlöpande
följt koncernens verksamhet och utveckling genom
kontakt med verkställande direktören.
Styrelsens ledamöter
I slutet av 2013 bestod Auriants styrelse av fem
ledamöter, Preston Haskell, Andre Bekker, Peter
Daresbury, Ingmar Haga och Bertil Villard, som
alla valdes av årsstämman den 15 maj 2013. Sergey
Kashuba, som också valdes av årsstämman 2013,
avgick under året för att tillträda en befattning som
driftschef vid ett annat guldproducerande bolag.
Styrelseledamöterna presenteras mer utförligt i
avsnittet om styrelsen i årsredovisningen. Uppgifter
om ledamöternas oberoende från bolaget och bolagets
ledning återfinns nedan.
Styrelseledamöternas oberoende och aktieinnehav i Auriant
Aktier i Auriant
Optioner i Auriant
Oberoende i förhållande till
bolaget*
Oberoende i förhållande
till större aktieägare*
9 314 968
0
Nej
Nej
Andre Bekker
0
30 000
Ja
Nej
Ingmar Haga
0
30 000
Ja
Ja
Styrelseledamot
Preston Haskell
Peter Daresbury
0
30 000
Ja
Ja
Bertil Villard
0
30 000
Ja
Ja
*Oberoende enligt definitionen i Svensk kod för bolagsstyrning
52
Auriant mining ÅRSREDOVISNING 2013
Bolagsstyrningsrapport 2013
Styrelseledamöternas närvaro vid sammanträden 2013
Namn
Funktion
Närvaro
Preston Haskell
Ordförande
23¹/25
Andre Bekker
Ledamot
25/25
Peter Daresbury
Ledamot
25/25
Ingmar Haga
Ledamot
25/25
Bertil Villard
Ledamot
14/14
Sergey Kashuba
Ledamot
4/4
Denis Alexandrov*
Ledamot, vd
9²/12
* Styrelsemedlem invald vid årsstämman 2012.
¹ Preston Haskell avstod på grund av en intressekonflikt från att delta i två styrelsemöten som genomfördes per capsulam.
² Denis Alexandrov avstod på grund av en intressekonflikt från att delta i tre styrelsemöten som genomfördes per capsulam.
Styrelsens arbete under 2013
Styrelsen höll 25 möten under 2013, varav 17 per
capsulam, tre per telefon och fem i form av fysiska möten.
Följande viktiga ärenden behandlades av styrelsen under
2013, vid sidan av godkännande av årsredovisning och
delårsrapporter samt fastställande av budget:
• Bolagets finansiella läge och likviditetssituation
• Strategiskt beslutsfattande
• Godkännande av större kontrakt i enlighet med
befogenhetsschema
• Emission av 185 442 aktier efter att Firstlife Services Ltd
utnyttjat de teckningsoptioner som utfärdats för bolagets
vd Denis Alexandrov enligt det incitamentsprogram
som antogs vid extrastämman den 27 november 2012
• Förberedelse för årsstämman
• Möte med revisorn utan koncernledningens närvaro.
Kommittéer
Finans- och revisionskommittén
Finans- och revisionskommittén bildades i januari
2013,
bestående
av
styrelseledamöterna
Peter
Daresbury och Ingmar Haga, med Daresbury som
ordförande i kommittén. När Bertil Villard valdes in
i styrelsen vid årsstämman 2013 blev han den tredje
kommittémedlemmen. Ledamöterna i utskottet har
nödvändig kompetens och erfarenhet i redovisningsfrågor.
Tekniska kommittén
Den tekniska kommittén inrättades i januari 2013 och
består av Ingmar Haga och Andre Bekker. Dess uppgift
är att bistå styrelsen i gruvteknik och andra tekniska
frågor.
Vid sidan av den löpande rapporteringen till styrelsen
rapporterar kommittéerna om viktigare beslut.
Styrelsearvode
Styrelsens arvode beslutas av årsstämman. Vid
årsstämman 2013 fastställdes styrelsens arvode till
250 000 SEK för ordföranden och 200 000 till var och
en av de övriga ledamöterna. Det beslutades att ett
belopp om 25 000 SEK per år och ledamot skulle utgå
för kommittéarbete.
Ersättningskommittén
I maj 2013 beslutade styrelsen att ersättningskommittén
ska utgöras av Preston Haskell (ordförande), Peter
Daresbury, Ingmar Haga och Bertil Villard och ledas
av
styrelsens
ordförande.
Ersättningskommittén
lämnar förslag till beslut i styrelsen om lön och övriga
anställningsvillkor för verkställande direktören. Den
fattar också beslut om löner och andra anställningsvillkor
för koncernledningen, på förslag av vd.
Auriant mining ÅRSREDOVISNING 2013
Koncernledning
Koncernledningen
består
av
vd,
finanschef,
investeringschef, förvaltningschef, personalchef, chefsgeolog
och koncernens juridiska rådgivare. Koncernledningen har
regelbundna möten för att diskutera strategiska frågor som
rör förvaltningen av Auriant-koncernen. Företagsledningen
presenteras i ett särskilt avsnitt i denna rapport.
53
Bolagsstyrningsrapport 2013
Verkställande direktören har till uppgift att sköta
den löpande förvaltningen av bolaget. Verkställande
direktörens arbete utvärderas en gång per år. Denis
Alexandrov är verkställande direktör i Auriant Mining
AB sedan maj 2012.
I händelse att vd blir oförmögen att fullgöra sina
skyldigheter ska vice verkställande direktören överta
ansvaret för dessa tills en ny vd har utsetts. Händelser som
kan ge upphov till en sådan situation definieras i de vddirektiv som styrelsen har antagit. Styrelsen för Auriant
Mining AB utsåg i januari 2014 Irina Olsson till vice vd.
Ersättning till ledning
För information om ersättningspolicy samt ersättningar
till verkställande direktör, ledande befattningshavare och
övriga anställda hänvisas till not 3 i denna årsredovisning.
Långsiktiga incitament
Styrelsen utvärderar regelbundet behovet av
långsiktiga incitamentsprogram. För närvarande finns
följande långsiktiga incitamentsprogram i bolaget:
• Långsiktigt incitamentsprogram för verkställande
direktör och investeringschef, antaget av den extra
bolagsstämman den 27 november 2012.
• Långsiktigt incitamentsprogram för företagsledningen
och ett antal andra medarbetare, antaget vid
årsstämman den 15 maj 2013.
• Långsiktigt incitamentsprogram för styrelsen, antaget
vid årsstämman den 15 maj 2013 på förslag av den
största aktieägaren.
Revisor
Årsstämman utser revisor i bolaget. Revisorn har
till uppgift att granska bolagets årsredovisning och
bokföring samt styrelsens och den verkställande
direktörens förvaltning. På årsstämman den 15 maj 2013
valdes revisionsbyrån Öhrlings PricewaterhouseCoopers
AB till bolagets revisorer till och med årsstämman
2014.
Huvudansvarig
revisor
på
Öhrlings
PricewaterhouseCoopers AB är den auktoriserade
revisorn Martin Johansson. Martins revisionsuppdrag
förutom Auriant inkluderar Kraft Foods Sverige AB,
Sotkamo Silver AB, PetroGrand AB med flera.
Revisionen utförs i enlighet med internationella
revisionsstandarder och god revisionssed i Sverige.
Revision av årsbokslut sker till största delen under
perioden januari till april. Dock inleds processen
54
genom att bokslut för nio månader börjar granskas från
och med oktober månad räkenskapsåret. Revisorn har
under räkenskapsåret utfört en granskning av bolagets
niomånadersrapport.
Internkontroll
Intern kontroll definieras ofta som en process som
påverkas av styrelsen, bolagsledningen och annan
personal, och som utformas för att ge en rimlig försäkran
om att bolagets mål uppnås i termer av ändamålsenlig
och effektiv verksamhet. Rimlig säkerhet ska också
tillhandahållas vad gäller tillförlitligheten i den finansiella
rapporteringen och efterlevnaden av relevanta lagar och
förordningar. Den interna kontrollen utgörs av flera
delar: kontrollmiljö, riskbedömning, kontrollaktiviteter,
information och kommunikation samt uppföljning.
Kontrollmiljö
Basen för intern kontroll är kontrollmiljön, vilken
innefattar den kultur som styrelse och bolagsledning
kommunicerar och verkar utifrån och som skapar
disciplin och struktur för övriga beståndsdelar inom
intern kontroll. Kontrollmiljön utgörs framförallt
av organisationsstruktur, ansvar och befogenheter,
ledningsfilosofi, etiska värderingar, medarbetarnas
kompetens, policyer och riktlinjer samt rutiner.
Ramverken som omger Auriants styrelse utgörs,
förutom av relevant lagstiftning, av ägarnas intentioner
och koden. Den formella beslutsordningen i koncernen
utgår från den ansvarsfördelning mellan styrelse och vd
som styrelsen årligen fastställer i ett befogenhetsschema.
Styrelsen har utformat en arbetsordning för sitt
arbete. Vd har möjlighet att delegera ett begränsat
beslutsfattande till övriga ledande befattningshavare. Två
styrelsemedlemmar i förening har firmateckningsrätt.
Vidare har verkställande direktören, i sina normala
affärsaktiviteter, också rätt att teckna bolaget.
Riskbedömning
All affärsverksamhet är förenad med risktagande. En
strukturerad riskbedömning möjliggör identifiering av
de väsentliga risker som påverkar den interna kontrollen
avseende den finansiella rapporteringen samt var dessa
risker finns inom organisationen. Auriants styrelse
bedömer kontinuerligt bolagets riskhantering. I detta
arbete ingår att bedöma vilka förebyggande åtgärder
som ska vidtas för att minska bolagets risker, vilket
bland annat innebär att tillse att bolaget är tillbörligt
försäkrat och har erforderliga policyer och riktlinjer
på plats.
Auriant mining ÅRSREDOVISNING 2013
Bolagsstyrningsrapport 2013
Kontroller
Kontrollåtgärder behövs för att förebygga, upptäcka
och korrigera fel och avvikelser. Aurient Minings
ekonomifunktion sammanställer varje kvartal finansiella
rapporter där resultat och kassaflöde för den gångna
perioden redovisas på dotterbolagsnivå samt på
koncernnivå. Avvikelser mot budget och prognos
analyseras och kommenteras. Dokumenterade processer
finns för framtagande av underlag till de finansiella
rapporterna. Upptäckta fel och avvikelser analyseras och
följs upp.
Uppföljning
Finansiell uppföljning sker kvartalsvis av samtliga
resultatenheter och på koncernnivå. Därtill erhåller
koncernledningen operativa rapporter på veckooch månadsbasis. Uppföljning sker sedan mot
budget. Auriant är ett gruvbolag i tidigt skede,
varför det för närvarande inte avges några resultateller omsättningsprognoser externt. Istället avges i
bokslutskommunikén i februari varje år målsättningar i
fråga om helårsvolymen av förväntad guldproduktion.
Denna målsättning revideras sedan så ofta det bedöms
som nödvändigt. Då guldproduktionen för närvarande
är starkt säsongsbunden sker så vanligtvis tidigast under
sommarmånaderna då produktionen på allvar är inledd.
Styrelsen erhåller operativa rapporter med jämförelser
mellan planerat och faktiskt utfall på vecko-, månads- och
kvartalsbasis. Under 2013 granskade styrelsen koncernens
ekonomiska
rapporter,
såsom
resultatrapporter,
kassaflöden
och
balansrapporter,
varje
kvartal.
Styrelsen utvärderar kontinuerligt den information som
företagsledningen lämnar. Vd redovisar månadsvis för
styrelsen uppföljning av affärsplanens verksamhetsmässiga
mål. Med tanke på bolagets storlek har bolaget valt att inte
ha någon särskild internrevisionsfunktion. Om styrelsen
finner det motiverat kommer den interna kontrollen att
utökas ytterligare. Frågan om en särskild internrevision
prövas av styrelsen årligen och kommer att prövas på nytt
under 2014.
Auriant har inte följt Svensk kod för bolagsstyrning
på följande punkter:
• Enligt punkt 2.5 ska bolaget senast sex månader
före årsstämman på sin webbplats lämna uppgift om
namnen på ledamöterna i valberedningen.
Bolaget hade inte uppdaterat namnen på
valberedningens ledamöter på sin webbplats den
13 november 2013, sex månader före årsstämman
2014. Det visade sig vara omöjligt att göra detta
på mindre än två veckor eftersom valberedningen
Auriant mining ÅRSREDOVISNING 2013
enligt de riktlinjer för utseende av ledamöter i denna
som antogs vid årsstämman 2013 skulle tillsättas på
grundval av uppgifterna i bolagsregistret den sista
bankdagen i oktober 2013.
• Enligt punkt 6.1 ska styrelsens ordförande väljas av
bolagsstämman.
I Auriant utses ordföranden av styrelsen. Det
anses ligga i bolagets bästa intresse att styrelsen
ansvarar för valet av ordförande, eftersom detta ökar
flexibiliteten i styrelsens arbete.
• Enligt punkt 9.8 ska aktie- och aktiekursrelaterade
incitamentsprogram utformas så att intjänandeperioden
alternativt tiden från avtalets ingående till dess att en
aktie får förvärvas inte understiger tre år.
Vid den extra bolagsstämman i Auriant den
27 november 2012 godkändes ett incitamentsprogram
för bolagets vd och investeringschef som inbegriper
en kortare tid till dess att en aktie får förvärvas
och/eller intjänandeperiod än tre år. Vidare antogs
vid årsstämman den 15 maj 2013 ett långsiktigt
incitamentsprogram för styrelsen och ett långsiktigt
incitamentsprogram för företagsledningen och ett
antal andra medarbetare. Också dessa program
inbegriper kortare intjänandeperioder än tre år.
Det ansågs ligga i bolagets och alla aktieägares bästa
intresse att skapa en större delaktighet för styrelsen,
vd, investeringschef och andra medarbetare genom
att erbjuda incitamentsprogram med kortare period
för förvärv av aktier och/eller intjänandeperiod än
vad Svensk kod för bolagsstyrning rekommenderar.
• Enligt punkt 9.8 ska aktieoptioner inte heller ingå
i program riktade till styrelseledamöter som inte
samtidigt är anställda i bolaget.
Det långsiktiga incitamentsprogram för styrelsen
som antogs vid årsstämman den 15 maj 2013
inkluderar personaloptioner. Det ansågs ligga i
bolagets och alla aktieägares bästa intresse att anta
detta incitamentsprogram av följande skäl: Bolaget har
lyckats rekrytera icke-verkställande styrelseledamöter
som är högt kvalificerade och har lång erfarenhet.
Möjligheten att erbjuda personaloptioner har varit
avgörande för att ett bolag av Auriants storlek ska
kunna locka till sig personer med sådana kvaliteter.
Denna ersättningsmetod gagnar också bolagets
likviditet. Eftersom vi är ett mindre gruvbolag har vi
ett begränsat fritt kassaflöde och är således inte i stånd
att erbjuda styrelsen högre arvoden eller syntetiska
aktier. Innehavet av dessa optioner kommer vidare att
medföra att de icke-verkställande styrelseledamöternas
och aktieägarnas intressen sammanjämkas.
55
Bolagsstyrningsrapport 2013
Moderbolaget
Moderbolaget är ett holdingbolag utan betydande
operativ verksamhet. Moderbolaget stöttar dotterbolagen
med finansiering, investerarrelationer och strategiska
beslut m.m. och har inga andra inkomster än övriga
rörelseintäkter och ränta på lån till dotterbolagen och på
bankkonton.
Rörelseresultatet för 2013 uppgick till -8,7 MSEK (-1,3
MUSD) (2012: -3,4 MSEK (-0,5 MUSD)). Skillnaden
jämfört med föregående år är främst hänförlig till att
vinsten från försäljningen av 20 % av aktierna i Awilia
Enterprises Ltd. till Centerra Gold 2012 redovisades i
enlighet med joint venture-avtalet för licensområdet Kara
Beldyr, eftersom Centerra erhöll rätten till ytterligare 20
% i detta joint venture i januari 2012.
Finansnettot för 2013 uppgick till -21,6 MSEK
(-3,3 MUSD) (2012: -242,7 MSEK (-37,3 MUSD))
och inkluderar räntekostnader för Golden Impalaobligationerna på -36,5 MSEK (-5,6 MUSD) samt
räntekostnader på -0,495 MSEK (-0,076 MUSD)
för det kortfristiga lånet från Preston Haskell. Detta
uppvägs av koncerninterna ränteintäkter på 17,8 MSEK
(2,7 MUSD) (2012 inkluderades nedskrivning av
koncerninterna lånefordringar på -238,9 MSEK (-36,7
MUSD) avseende Tardan).
Nettoresultatet för rapporteringsperioden uppgick
till -30,3 MSEK (-4,6 MUSD) (2012: -246,2 MSEK
(-37,8 MUSD).
56
Den totala kassabehållningen i moderbolaget
uppgick till 5,8 MSEK (0,9 MUSD) (2012: 1,2 MSEK
(0,2 MUSD) vid utgången av december 2013.
Under 2013 upptogs ett nytt lån från aktieägaren
på 18,2 MSEK (2,8 MUSD), varav 6,0 MSEK (0,9
MUSD) har återbetalats. Per den 31 december 2013
var låneskulden 12,8 MSEK (2,0 MUSD) inklusive
upplupen ränta under perioden.
Förslag till vinstdisposition
Koncernens egna kapital vid årets slut 2013 uppgick
till 7,5 MSEK, varav 200,3 MSEK utgjorde aktiekapital.
I moderbolaget uppgår det fria egna kapitalet till:
SEK
Överkursfond
Valutakursreserv
Balanserat resultat
580 798 838
-61 073 337
-536 270 824
Nettoresultatet för året
-30 251 275
Summa fritt eget kapital
-46 796 598
Styrelsen och verkställande direktören föreslår att
moderbolagets ansamlade förlust balanseras i ny räkning
och att ingen utdelning sker för räkenskapsåret.
Auriant mining ÅRSREDOVISNING 2013
Räkenskaper
Nyckeltal
58
Ekonomidirektören har ordet
60
Koncernens resultaträkning
62
Koncernens rapport över totalresultatet
62
Koncernens balansräkning
63
Koncernens rapport över förändringar i eget kapital
65
Koncernens kassaflödesanalys
67
Moderbolagets resultaträkning
68
Moderbolagets rapport över totalresultat
68
Moderbolages balansräkning
69
Moderbolagets rapport över förändrngar i eget
kapital
70
Moderbolagets kassaflödesanalys
72
Redovisningsprinciper
73
Styrelsens försäkran
114
Revisionsberättelse
114
Övrig information
116
Nyckeltal
Nyckeltal (SEK)
2013
2012
2011
2010
2009
Definitioner
Malmanrikning, 000 ton
450
365
260
174
20
Vaskning guldsand, 000 m3
338
119
89
713
935
Guldproduktion, uns
36 716
20 641
13 182
23 470
21 636
Guldproduk-tion under perioden (troy uns)
Försålt guld, uns
36 779
19 837
12 417
23 786
21 411
Faktiskt försåld guldproduk-tion under perioden
(troy uns)
328 970
234 133
131 965
214 037
155 800
1 373
1 700
1 610
1 257
951
Lönsamhet
Intäkter, TSEK
Realiserat genomsnittligt
guldpris, USD/uns
Anrikat malmtonnage
Vaskning guldsand
Intäkter från försäljning av guld och guldekvivalenter
Erhållet snittpris under perioden, USD/uns
Resultat före skatt, TSEK
-159 404
-105 672
-128 265
17 108
144 226
Avkastning på eget kapital, %
-159,4 %
-49,8 %
-35,6 %
2,6 %
86,4 %
Periodens resultat efter skatt i procent av
genomsnittligt totalt eget kapital, inklusive
minoritets-andelar
Avkastning på totalt kapital, %
-5,41 %
-4,34 %
-4,72 %
0,35 %
9,12 %
Periodens resultat efter skatt i procent av
genom-snittliga totala tillgångar, inklusive
minoritets-andelar
7 459
154 380
270 806
405 511
200 745
Totalt eget kapital vid periodens slut inklusive
innehav utan bestämmande inflytande
489 295
350 530
243 219
118 133
140 594
Totala räntebärande skulder vid periodens slut
1,2 %
26,5 %
42,4 %
63,6 %
44,5 %
Totalt eget kapital, inklusive innehav utan
bestämmande inflytande, i procent av balansomslutningen
-7 894
-20 142
-42 694
-95 362
4 586
-10 557
11 346
-11 662
-838
22 662
Operativt kassaflöde plus förändring i likvida medel
Bank och likvida medel vid periodens slut
Kapitalstruktur
Eget kapital, TSEK
Räntebärande skulder, TSEK
Soliditet, %
Kassaflöde och likviditet
Kassaflöde före investeringar,
TSEK
Förändring i likvida medel,
TSEK
Likvida medel, TSEK
10 776
22 266
10 995
22 230
22 732
609 814
582 042
638 870
637 488
445 807
60 114
55 683
141 727
86 737
80
869
720
728
916
932
Antal utestående aktier före
utspädning
17 802 429 17 616 987
17 616 987
16 016 987
1 765 312
Genomsnittligt antal
utestående aktier under
perioden före utspädning
17 802 429 17 616 987
16 652 603
Summa tillgångar, TSEK
Kassaflöde från den löpande verksamheten
Investeringar
Investeringar i materiella
anläggningstillgångar, TSEK
Investeringar i materiella anläggnings-tillgångar,
minus avyttringar
Anställda
Medeltal anställda under
periode
Aktiedata
Antal utestående
teckningsoptioner
Kvotvärde, SEK
1 306 768
5 026 107 1 720 246
1 057 210 510 650 000 510 650 000 2 500 000
Antal utgivna aktier vid periodslut utan hänsyn
till utestående tecknings-optioner och eventuella
personal-optioner
Genom-snittligt antal utgivna aktier under perioden
utan hänsyn till utestående tecknings-optioner med
ett lösenbelopp som understiger aktuell aktiekurs
Antal icke-utnyttjade tecknings-optioner vid
periodslut
11,25
11,25
11,25
11,25
10
Vinst per aktie, SEK
-7,24
-6,01
-7,17
1,58
85,37
Resultat efter skatt delat med genomsnittligt antal
utestående aktier under perioden
Eget kapital per aktie, kr
0,42
8,76
15,37
25,23
110,13
Totalt eget kapital, inklusive innehav utan
bestämmande inflytande, i relation till antalet
utestående aktier vid periodslutet
Börskurs per aktie vid
periodslutet, SEK
8,45
15,5
22
23
12,9
58
Varje akties andel av det totala aktiekapitalet
Senaste betalda aktiekurs den sista börsdagen
i perioden
Auriant mining ÅRSREDOVISNING 2013
Nyckeltal
Nyckeltal (USD)
2013
2012
2011
2010
2009
Definitioner
Malmanrikning, 000 ton
Vaskning guldsand, 000 m3
Guldproduktion, uns
Försålt guld, uns
450
338
36 716
36 779
365
119
20 641
19 837
260
89
13 182
12 417
174
713
23 470
23 786
20
935
21 636
21 411
Anrikat malmtonnage
Intäkter, USD 000
50 502
35 934
20 254
29 727
20 500
Intäkter från försäljning av guld och guldekvivalenter
1 373
1 700
1 610
1 257
951
-24 471
-16 219
-19 686
2 376
18 977
Avkastning på eget kapital, %
-159,4 %
-49,8 %
-35,6 %
2,6 %
86,4 %
Avkastning på totalt kapital, %
-5,41 %
-4,34 %
-4,72 %
0,35 %
9,12 %
1 146
23 694
41 563
62 237
30 810
Totalt eget kapital vid periodens slut inklusive
innehav utan bestämmande inflytande
75 179
53 799
37 329
18 131
21 578
Totala räntebärande skulder vid periodens slut
1,2%
26,5%
42,4%
63,6 %
44,5 %
Totalt eget kapital, inklusive innehav utan
bestämmande inflytande, i procent av balans-omslutningen
-1 212
-2 973
-6 553
-14 636
704
-1 621
1 675
-1 790
-129
3 478
1 656
93 696
3 417
89 330
1 687
98 052
3 412
93 748
3 489
61 918
Investeringar
Investeringar i materiella
anläggnings-tillgångar,
USD 000
9 236
8 546
21 752
13 312
12
Anställda
Medeltal anställda under
perioden
869
720
728
916
932
17 802 429 17 616 987
17 616 987
16 016 987
1 765 312
Antal utgivna aktier vid periodslut utan hänsyn
till utestående teckningsoptioner och eventuella
personaloptioner
17 802 429 17 616 987
16 652 603
5 026 107
1 720 246
Genomsnittligt antal utgivna aktier under perioden
utan hänsyn till utestående teckningsoptioner med
ett lösenbelopp som understiger aktuell aktiekurs
1 057 210 510 650 000 510 650 000
2 500 000
Antal icke utnyttjade teckningsoptioner vid
periodslut
Lönsamhet
Realiserat genomsnittligt
guldpris, USD/uns
Resultat före skatt, USD 000
Kapitalstruktur
Eget kapital, USD 000
Räntebärande skulder,
USD 000
Soliditet, %
Kassaflöde och likviditet
Kassaflöde före investeringar,
USD 000
Förändring i likvida medel,
USD 000
Likvida medel, USD 000
Totala tillgångar, USD 000
Aktiedata
Antal utestående aktier före
utspädning
Genomsnittligt antal
utestående aktier under
perioden före utspädning
Antal utestående
teckningsoptioner
Kvotvärde, USD
Vinst per aktie, USD
1 306 768
Vaskning guldsand
Guldproduktion under perioden (troy uns)
Faktiskt försåld guldproduktion under perioden
(troy uns)
Erhållet snittpris under perioden, USD/uns
Periodens resultat efter skatt i procent av
genomsnittligt totalt eget kapital, inklusive
minoritetsandelar
Periodens resultat efter skatt i procent av
genomsnittliga totala tillgångar, inklusive
minoritetsandelar
Kassaflöde från den löpande verksamheten
Operativt kassaflöde plus förändring i likvida medel
Bank och likvida medel vid periodens slut
Investeringar i materiella anläggningstillgångar,
minus avyttringar
1,73
-1,11
1,73
-0,92
1,73
-1,10
1,73
0,24
1,53
13,10
Varje akties andel av det totala aktiekapitalet
Eget kapital per aktie, USD
0,06
1,34
2,36
3,87
16,90
Totalt eget kapital, inklusive innehav utan bestämmande inflytande, i relation till antalet utestående
aktier vid periodslutet
Börskurs per aktie vid
periodslutet, USD
1,30
2,38
3,38
4
1,98
Auriant mining ÅRSREDOVISNING 2013
Resultat efter skatt delat med genomsnittligt antal
utestående aktier under perioden
Senaste betalda aktiekurs den sista börsdagen
i perioden
59
Ekonomidirektören har ordet
Ekonomidirektören har ordet
Det är med glädje jag presenterar
våra finansiella rapporter för det första
hela året med guldproduktion genom
höglakning.
Det har varit ett svårt år för
hela branschen, med strukturella
förändringar av marknaden och en
kraftig nedgång för guldpriset. Dessa
förändringar påverkade även Auriant.
Företaget
reagerade
emellertid
snabbt. Vi genomförde stora och
permanenta sänkningar av vårt
kostnadsläge utan att detta påverkade
vår produktionskapacitet. Vi lanserade
också ett program med interna initiativ
för att öka effektiviteten i verksamheten
och förbättra de ekonomiska resultaten.
Under 2013 genomdrev företaget
flera olika viktiga strategiska initiativ.
De totala investeringarna under året
uppgick till 15 miljoner US-dollar
både i Tardan och Solcocon. Ett stort
prospekteringsprogram genomfördes
60
i Tardan och Större Tardan. Detta
kommer att resultera i att de totala
reserverna ökar och håller bättre
kvalitet. Under 2013 bedrev vi också
prospekteringsarbete i Solcocon.
Företaget nådde sin hittills högsta
produktionsvolym för guld med 36 716
uns, vilket återspeglades i ökade intäkter
från guldförsäljningen. Intäkterna ökade
med 41 % till 329 MSEK (50,5 MUSD)
från 234 MSEK (35,9 MUSD) 2012.
Mängden försålt guld ökade med
527 kg (16 943 uns) eller 65 %, och det
genomsnittliga realiserade guldpriset
per uns minskade med 24 %, från 1 700
USD 2012 till 1 373 USD 2013.
De totala rörliga kostnaderna var 22
USD per ton för malmbrytningen och
26 USD per ton för bearbetningen av
malmen. De totala rörliga kostnaderna
för koncernens guldmalmsproduktion
var 1 410 USD per uns, varav Tardan
svarade för 1 239 USD per uns. Totala
rörliga kostnader är intimt förknippade
med produktionsvolymerna, och vi
förväntar oss därför att de totala rörliga
kostnaderna per uns minskar när
produktionen ökar framöver.
Den
alluviala
produktionen
uppvisade också en stadig tillväxt under
2013 och var 377 kg (12 121 uns), mot
114 kg (3 665 uns) 2012. Vår alluviala
gruvdrift är utlagd på entreprenad till
Urumkan, en erfaren aktör på området.
Vår överenskommelse innebär att
Urumkan erhåller 89 % av intäkterna
från guldförsäljningen och att koncernen
får en marginal exklusive moms på
24,5 % av försäljningen, minus 6 % i
mineralutvinningsskatt, vilket ger ett
totalt nettoroyalty på 18,5 %.
Koncernens EBITDA för 2013
var negativt (-5,39 MUSD). NettoEBITDA på gruvnivå var emellertid
positivt (1,65 MUSD). Tardan
genererade ett positivt EBITDA på
Auriant mining ÅRSREDOVISNING 2013
Ekonomidirektören har ordet
3,8 MUSD. Den alluviala verksamheten
i Solcocon genererade ett mycket
positivt EBITDA på 3,0 MUSD,
men malmbrytningen utvecklades
betydligt sämre 2013, vilket ledde till ett
negativt netto-EBITDA för Solcocon
på -2,17 MUSD. De allmänna och
administrativa kostnaderna ökade
något, med 8 % under 2013, och
uppgick till -6,69 MUSD.
De finansiella kostnaderna ökade
med 3,7 MUSD, främst till följd av
negativa valutakursdifferenser på 2,08
MUSD, vilka är icke-likvida poster,
och ökade räntekostnader med 1,63
MUSD. Företagets tillväxt finansieras
av externa källor, vilket gav oss
räntekostnader på 8,71 MUSD 2013.
En stor del av dessa räntekostnader, 4,9
MUSD, kapitaliseras dock, så att inga
regelbundna räntebetalningar fordras.
Vårt nettoresultat är fortfarande
negativt. Enligt rysk skattelagstiftning
ackumuleras upplupna förluster i
rapporten över finansiell ställning och
kan kvittas mot framtida skattepliktiga
resultat. För 2013 medförde detta att
våra uppskjutna skatter ökade med
4,7 MUSD. Detta belopp kommer
Auriant mining ÅRSREDOVISNING 2013
att kvittas mot framtida skattepliktiga
överskott.
Våra banklån ökade med 16,14
MUSD till 36,06 MUSD under året.
Under 2014 har vi haft betydande
framgångar i förhandlingarna med våra
långivare. Promsvyazbank har beviljat
oss en ny kreditfacilitet på upp till 45
MUSD till lägre ränta för att refinansiera
dagens låneskuld och finansiera
företagets investeringsprogram. Lånets
löptid kommer att förlängas till slutet
av 2018, med första amortering 2015.
Den nya amorteringsplanen stämmer
väl överens med våra långsiktiga planer
för företagets utveckling.
Låneskuldernas struktur förändrades
markant 2013. Aktieägarlånet på
totalt 38,08 MUSD omklassificerades
från långsiktig till kortsiktig skuld.
Företagsledningen
bedriver
för
närvarande förhandlingar i syfte att
förlänga detta låns löptid.
Företaget har förbättrat sin finansiella
rapportering betydligt överlag. Vi har
förändrat utformningen av koncernens
resultaträkning så att den nu är
funktionsindelad. Vi har också övergått
från att använda den indirekta metoden
för koncernens kassaflödesanalys till
att använda den direkta metoden.
Dessa förbättringar i kombination med
tillämpningen av de nya internationella
redovisningsstandarderna (IFRS) från
och med den 1 januari 2013 resulterade i
en omräkning av koncernredovisningen
för 2012. Vi tror att alla dessa
förändringar kommer att skapa en god
grund för kostnadsredovisningen så att
vi i framtiden kan sätta upp jämförelsetal
för de rörliga kostnaderna. Detta skulle
göra det lättare att förstå våra finansiella
rapporter och jämföra oss med våra
konkurrenter.
Vi har haft ett besvärligt år,
och förändrat vår verksamhet
för att bli effektivare i tider då
marknadsförhållandena
snabbt
förändras. Vår strategi har emellertid
inte förändrats, och vi har en solid
grund för framtida tillväxt.
Dmitry Novikov
Tillförordnad ekonomidirektör
Auriant Mining AB
61
Räkenskaper
Koncernens resultaträkning
2013
2012
omräknat*
2013
2012
omräknat*
TUSD**
Not
TSEK
TSEK
TUSD**
Intäkter
1
328 970
234 133
50 502
35 934
Kostnad för sålda varor
2
-363 269
-247 003
-55 767
-37 910
-34 299
-12 870
-5 265
-1 976
-6 214
Bruttoresultat
4
-43 595
-40 489
-6 693
Övriga intäkter
Administrationskostnader och allmänna kostnader
1a
10 759
21 515
1 652
3 302
Övriga kostnader
1a
-19 995
-42 027
-3 070
-6 450
-87 130
-73 871
-13 376
-11 338
Rörelseresultat
Finansiella intäkter
5
15
16 012
2
2 457
Finansiella kostnader
6
-72 289
-47 813
-11 097
-7 338
-159 404
-105 672
-24 471
-16 219
Resultat före skatt
Inkomstskatt
7
Periodens nettoresultat
30 440
-219
4 673
-34
- 128 964
- 105 891
- 19 798
- 16 253
- 128 964
- 105 891
- 19 798
- 16 253
Resultat hänförligt till:
Aktieägare i moderbolaget
Resultat per aktie före utspädning (SEK, USD)
17
- 7,24
- 6,01
- 1,11
- 0,92
- 7,24
- 6,01
- 1,11
- 0,92
17 802 429
17 616 987
17 802 429
17 616 987
Resultat per aktie efter utspädning (SEK, USD)
Antal aktier vid rapportperiodens slut
Genomsnittligt antal aktier för räkenskapsåret
17 802 429
17 616 987
17 802 429
17 616 987
Genomsnittligt antal aktier för perioden med hänsyn till utspädning
18 923 755
18 674 197
18 923 755
18 674 197
*För en del av dessa belopp finns inga motsvarigheter i årsredovisningen för 2012. De återspeglar de justeringar som har gjorts och som
beskrivs i avsnittet Omräkning.
**Belopp i USD tillhandahålls endast i informationssyfte och är icke-IFRS-siffror för koncernen och icke-RFR-2 siffror för moderbolaget.
De växelkurser som används här och i denna rapport i övrigt är USD/SEK 6,514 i resultaträkningen för 2013, 6,5084 i balansräkningen för
2013 och 6,5156 för både resultat- och balansräkningarna 2012.
Koncernens rapport över totalresultatet
Årets nettoresultat
2013
2012
omräknat*
2013
2012
omräknat*
TSEK
TSEK
TUSD
TUSD
- 128 964
- 105 891
- 19 798
- 16 253
Övrigt totalresultat
Poster som kan komma att omklassificeras till resultaträkningen
Omräkningsdifferens
Summa totalresultat för perioden
62
-
-
-
-
- 22 721
- 12 242
- 3 488
- 1 879
- 151 685
- 118 133
- 23 286
- 18 132
Auriant mining ÅRSREDOVISNING 2013
Räkenskaper
Koncernens balansräkning
2013.12.31
2012.12.31
2012.01.01
2013.12.31
2012.12.31
2012.01.01
Not
TSEK
TSEK
omräknat*
TSEK
omräknat*
TUSD
TUSD
omräknat*
TUSD
omräknat*
8
167 733
152 184
159 496
25 772
23 357
24 479
ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
Immateriella
anläggningstillgångar
Gruvrättigheter och kapitaliserade
prospekteringskostnader
Materiella
anläggningstillgångar
9
80 843
92 583
19 879
12 422
14 209
3 051
Maskiner, inventarier och tekniska
anläggningar
Byggnader och mark
10
146 604
130 917
97 647
22 525
20 093
14 986
Pågående konstruktionsarbeten
11
Andelar i joint ventures
19 208
17 949
111 839
2 951
2 755
17 165
246 655
241 449
229 365
37 898
37 057
35 202
13
24 705
23 969
28 919
3 796
3 679
4 438
-
-
307
-
-
47
7
44 130
22 409
50 879
6 780
3 439
7 809
483 223
440 011
468 966
74 246
67 532
71 975
Övriga långfristiga lånefordringar
Uppskjuten skattefordran
Summa
anläggningstillgångar
OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR
Varulager
14
Avrymningstillgångar
Kundfordringar
61 415
82 839
116 395
9 436
12 714
17 864
13 262
-
-
2 038
-
-
395
509
986
60
78
153
Övriga kortfristiga fordringar
15
35 375
22 794
29 146
5 435
3 498
4 473
Förutbetalda kostnader
15
5 368
13 623
12 382
825
2 091
1 900
Kassa och bank
16
10 776
22 266
10 995
1 656
3 417
1 687
Summa omsättningstillgångar
126 590
142 031
169 904
19 450
21 798
26 077
SUMMA TILLGÅNGAR
609 814
582 042
638 870
93 696
89 330
98 052
Auriant mining ÅRSREDOVISNING 2013
63
Räkenskaper
Koncernens balansräkning
2013.12.31
2012.12.31
2012.01.01
2013.12.31
2012.12.31
2012.01.01
TSEK
TSEK
omräknat*
TSEK
omräknat*
TUSD
TUSD
omräknat*
TUSD
omräknat*
Aktiekapital
200 277
198 191
198 191
30 738
30 418
30 418
Övrigt tillskjutet kapital
160 204
157 526
155 819
24 575
24 164
23 915
Valutakursreserv
-53 106
-30 385
-18 143
-8 165
-4 684
-2 785
-299 916
-170 952
-65 061
-46 002
-26 204
-9 985
7 459
154 380
270 806
1 146
23 694
41 563
-
-
-
-
-
-
7 459
154 380
270 806
1 146
23 694
41 563
Not
EGET KAITAL OCH SKULDER EGET KAPITAL
17
Balanserat resultat
SUMMA EGET KAPITAL
HÄNFÖRLIGT TILL
MODERBOLAGETS
AKTIEÄGARE
Innehav utan bestämmande
inflytande
SUMMA EGET KAPITAL
LÅNGFRISTIGA SKULDER
7
19 548
25 298
50 318
3 003
3 883
7 723
Avsättningar
Uppskjuten skatteskuld
18
8 297
11 825
10 261
1 275
1 815
1 575
Långfristiga lån
19
35 438
218 728
18 365
5 444
33 570
2 819
Övriga långfristiga skulder
19 543
2 027
6 469
3 004
310
991
Summa långfristiga skulder
82 826
257 878
85 413
12 726
39 578
13 108
KORTFRISTIGA SKULDER
Leverantörsskulder
21
35 304
15 947
19 519
5 424
2 448
2 996
Kortfristiga lån
19
451 123
129 757
231 090
69 314
19 915
35 467
33 102
24 080
32 042
5 086
3 695
4 918
Summa kortfristiga skulder
519 529
169 784
282 651
79 824
26 058
43 381
SUMMA EGET KAPITAL
OCH SKULDER
609 814
582 042
638 870
93 696
89 330
98 052
48 669
162 109
188 816
7 478
24 880
28 979
-
-
-
-
-
-
Övriga kortfristiga skulder
STÄLLDA PANTER
ANSVARSFÖRBINDELSER
23
*För en del av dessa belopp finns inga motsvarigheter i årsredovisningen för 2012. De återspeglar de justeringar som har gjorts och som
beskrivs i avsnittet Omräkning.
64
Auriant mining ÅRSREDOVISNING 2013
Räkenskaper
Koncernens rapport över förändringar i eget kapital
Hänförligt till moderbolagets aktieägare
Samtliga belopp anges i TSEK
Eget kapital per den 1 januari
2012
Förändringar till följd av
omräkning
Eget kapital per den 1 januari
2012 omräknat*
Tillskjutet
Aktiekapital
kapital
Valutakursreserv
Balanserat
resultat
Innehav utan
bestämmande
inflytande
Summa eget
kapital
198 191
155 819
-18 143
-27 836
-
308 031
-
-
-
-37 225
-
-37 225
198 191
155 819
-18 143
-65 061
-
270 806
Totalresultat
Periodens nettoresultat
-105 891
Utfärdade tecknings- och
personaloptioner
-105 891
1 707
Omräkningsdifferens
1 707
- 12 242
- 12 242
Summa totalresultat för
perioden
198 191
1 707
-12 242
-105 891
-
-116 426
Eget kapital per den 1 januari
2013 omräknat*
198 191
157 526
-30 385
-170 952
-
154 380
Totalresultat
Periodens nettoresultat
Nyemission
- 128 964
2 086
Utfärdade tecknings- och
personaloptioner
2 086
2 678
Omräkningsdifferens
Summa totalresultat för
perioden
Eget kapital per den
31 december 2013
- 128 964
2 678
- 22 721
- 22 721
2 086
2 678
-22 721
-128 964
200 277
160 204
-53 106
-299 916
-146 922
-
7 459
*För en del av dessa belopp finns inga motsvarigheter i årsredovisningen för 2012. De återspeglar de justeringar som har gjorts och som
beskrivs i avsnittet Omräkning.
Auriant mining ÅRSREDOVISNING 2013
65
Räkenskaper
Koncernens rapport över förändringar i eget kapital
Hänförligt till moderbolagets aktieägare
Aktiekapital
Övrigt
tillskjutet
kapital
30 418
Förändringar till följd av
omräkning
Eget kapital per den
1 januari 2012 omräknat*
Samtliga belopp anges i TUSD
Eget kapital per den
1 januari 2012
Omräkningsdifferens
Balanserat
resultat
Innehav utan
bestämmande
inflytande
Summa
eget
kapital
23 915
-2 785
-4 272
-
47 276
-
-
-
-5 713
-
-5 713
30 418
23 915
-2 785
-9 985
-
41 563
Totalresultat
Periodens nettoresultat
-16 219
Utfärdade tecknings- och
personaloptioner
-16 219
249
Omräkningsdifferens
249
-1 899
-1 899
Summa totalresultat för
perioden
30 418
249
-1 899
-16 219
-
-17 869
Eget kapital per den
1 januari 2013 omräknat*
30 418
24 164
-4 684
-26 204
-
23 694
Totalresultat
Periodens nettoresultat
Nyemission
-19 798
321
Utfärdade tecknings- och
personaloptioner
321
411
Omräkningsdifferens
Summa totalresultat för
perioden
Eget kapital per den
31 december 2013
-19 798
411
-3 481
-3 482
321
411
-3 481
-19 798
-
-22 548
30 738
24 575
-8 165
-46 002
-
1 146
*För en del av dessa belopp finns inga motsvarigheter i årsredovisningen för 2012. De återspeglar de justeringar som har gjorts och som
beskrivs i avsnittet Omräkning.
66
Auriant mining ÅRSREDOVISNING 2013
Räkenskaper
Koncernens kassaflödesanalys
2013
2012
2013
2012
TSEK
TSEK
TUSD
TUSD
327 758
229 269
50 316
33 838
54 700
39 112
8 397
5 773
Utbetalningar till leverantörer
-258 416
-166 064
-39 671
-24 510
Utbetalningar till anställda och sociala avgifter
-114 329
-101 896
-17 551
-15 039
-
-559
-
-83
Den löpande verksamheten
Inbetalningar från kunder
Återbetald moms och andra återbetalningar
Betald inkomstskatt
Andra betalda skatter
Nettokassaflöde i den löpande verksamheten
-17 607
-20 004
-2 703
-2 952
-7 894
-20 142
-1 212
-2 973
-
24
-
4
Investeringsverksamheten
Försäljning av materiella anläggningstillgångar
Inlösen av personaloptioner
2 082
-
320
-
Inköp och konstruktion av materiella
anläggningstillgångar
-37 852
-28 162
-5 811
-4 157
Prospektering och undersökningar
-28 382
-3 722
-4 357
-549
-2 034
-5 873
-312
-867
-66 186
-37 733
-10 160
-5 569
Investeringar i joint venture
Nettokassaflöde i investeringsverksamheten
Finansieringsverksamheten
Upptagna lån
331 240
222 684
50 850
32 867
-223 705
-129 403
-34 342
-19 099
Betald ränta
-21 709
-13 372
-3 333
-1 974
Hyresbetalningar
-20 931
-8 712
-3 213
-1 286
Övriga finansiella kostnader
-1 372
-1 976
-210
-291
Nettokassaflöde från
finansieringsverksamheten
63 523
69 221
9 752
10 217
-10 557
11 346
-1 620
1 675
-933
-75
-141
119
Likvida medel per den 1 januari
22 266
10 995
3 417
1 623
Likvida medel per den 31 december
10 776
22 266
1 656
3 417
Amortering av lån
Nettoökning av likvida medel
Valutakursdifferens netto
Auriant mining ÅRSREDOVISNING 2013
67
Räkenskaper
Moderbolagets resultaträkning
2013
2012
2013
2012
Not
TSEK
TSEK
TUSD
TUSD
1a
13
8 062
2
1 237
Externa kostnader
4
-5 182
-10 104
-795
-1 551
Personalkostnader
4
-3 503
-1 395
-538
-214
-8 672
-3 437
-1 331
-528
Intäkter
Övriga rörelseintäkter
Rörelsens kostnader
Rörelseresultat
Finansiella intäkter
5
17 756
28 555
2 726
4 383
Finansiella kostnader
6
-39 335
-271 297
-6 039
-41 638
-30 251
-246 179
-4 644
-37 783
Resultat efter finansiella poster
Skatt på årets resultat
7
-
-
-
-
-30 251
-246 179
-4 644
-37 783
Resultat per aktie före utspädning (SEK, USD)
-1,70
-13,97
-0,26
-2,14
Resultat per aktie efter utspädning (SEK, USD)
-1,70
-13,97
-0,26
-2,14
Årets resultat
Antal aktier vid rapportperiodens slut
17 802 429
17 616 987
17 802 429
17 616 987
Genomsnittligt antal aktier för räkenskapsåret
17 802 429
17 616 987
17 802 429
17 616 987
Genomsnittligt antal aktier för räkenskapsåret efter
utspädning
18 923 755
18 674 197
18 923 755
18 674 197
Moderbolagets rapport över totalresultat
2013
2012
2013
2012
TSEK
TSEK
TUSD
TUSD
-30 251
-246 179
-4 644
-37 783
Valutadifferens
-11 576
-17 580
-1 742
-2 697
Summa totalresultat för året
-41 827
-263 759
-6 386
-40 480
Årets resultat
Övrigt totalresultat
68
Auriant mining ÅRSREDOVISNING 2013
Räkenskaper
Moderbolages balansräkning
2013.12.31
2012.12.31
2013.12.31
2012.12.31
Not
TSEK
TSEK
TUSD
TUSD
Andelar i dotterföretag
12
372 348
372 348
57 210
57 147
Andelar i joint ventures
13
22 280
20 663
3 423
3 171
Lån till dotterföretag
22
148 456
84 883
22 810
13 028
543 084
477 894
83 443
73 346
49
ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
Finansiella anläggningstillgångar
Övriga finansiella anläggningstillgångar
Summa anläggningstillgångar
OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR
Övriga kortfristiga fordringar
15
199
318
31
Förutbetalda kostnader
15
248
161
38
25
Likvida medel
16
5 752
1 193
884
183
6 199
1 672
953
257
549 283
479 566
84 396
73 603
Aktiekapital
200 277
198 191
30 742
30 418
Reservfond
68 032
68 032
10 441
10 441
268 309
266 223
41 183
40 859
Överkursfond
580 799
580 799
89 140
89 140
Omräkningsdifferens
-61 073
-49 497
-9 338
-7 596
Summa omsättningstillgångar
SUMMA TILLGÅNGAR
EGET KAITAL OCH SKULDER
EGET KAPITAL
17
Bundet eget kapital
Summa bundet kapital
Fritt eget kapital
Balanserat resultat
-536 271
-290 092
-82 306
-44 523
Årets resultat
-30 251
-246 179
-4 644
-37 783
Summa fritt eget kapital
-46 796
-4 969
-7 148
-762
SUMMA EGET KAPITAL
221 513
261 254
34 035
40 097
64 872
215 315
9 967
33 046
64 872
215 315
9 967
33 046
433
LÅNGFRISTIGA SKULDER
Långfristiga lån
20
Summa långfristiga skulder
KORTFRISTIGA SKULDER
Leverantörsskulder
21
2 090
2 820
321
Kortfristiga lån
20
260 672
-
40 052
-
136
177
21
27
Summa kortfristiga skulder
262 898
2 997
40 394
460
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER
549 283
479 566
84 396
73 603
305 000
271 903
46 862
41 731
Övriga kortfristiga skulder
STÄLLDA PANTER
Auriant mining ÅRSREDOVISNING 2013
23
69
Räkenskaper
Moderbolagets rapport över förändrngar i eget kapital
Samtliga belopp anges i TSEK
Eget kapital per den
31 december 2011
Aktiekapital
Reservfond
Överkursfond
Valutakursreserv
Balanserat
resultat
Periodens
nettoresultat
Summa
eget
kapital
198 191
68 032
580 799
-31 917
-48 012
-242 080
525 013
-242 080
242 080
-
-246 179
-246 179
Balanserad vinst eller förlust
Totalresultat
Periodens nettoresultat
Omräkningsdifferens
-17 580
Summa totalresultat för
perioden
-17 580
Eget kapital per den
31 december 2012
198 191
68 032
580 799
-49 497
Transport av resultat
-17 580
-246 179
-263 759
-290 092
-246 179
261 254
-246 179
246 179
-
-30 251
-30 251
Totalresultat
Periodens nettoresultat
Nyemission
2 086
2 086
Omräkningsdifferens
Summa totalresultat för
perioden
Eget kapital per den
31 december 2013
70
-11 576
2 086
200 277
-11 576
-11 576
68 032
580 799
-61 073
-536 271
-30 251
-39 741
-30 251
221 513
Auriant mining ÅRSREDOVISNING 2013
Räkenskaper
Moderbolagets rapport över förändrngar i eget kapital
Samtliga belopp anges i TUSD
Eget kapital per den
31 december 2011
Aktiekapital
Reservfond
Överkursfond
Valutakursreserv
Balanserat
resultat
Periodens
nettoresultat
Summa
eget
kapital
30 418
10 441
89 140
-4 899
-7 369
-37 154
80 578
-37 154
37 154
Balanserad vinst eller förlust
Totalresultat
Periodens nettoresultat
-37 783
Omräkningsdifferens
-2 697
Summa totalresultat för
perioden
-2 697
Eget kapital per den
31 december 2012
30 418
10 441
89 140
-7 596
Balanserad vinst eller förlust
-37 783
-2 697
-37 783
-40 480
-44 523
-37 783
40 097
-37 783
37 783
Totalresultat
Periodens nettoresultat
Nyemission
-4 644
324
324
Omräkningsdifferens
Summa totalresultat för
perioden
Eget kapital per den
31 december 2013
Auriant mining ÅRSREDOVISNING 2013
-1 742
324
30 742
-4 644
-1 742
-1 742
10 441
89 140
-9 338
-82 306
-4 644
-6 062
-4 644
34 035
71
Räkenskaper
Moderbolagets kassaflödesanalys
2013
2012
2013
2012
TSEK
TSEK
TUSD
TUSD
Den löpande verksamheten
Inbetalningar från kunder
Återbetald moms och andra återbetalningar
20
140
3
21
681
1 167
105
179
Utbetalningar till leverantörer
-6 719
-5 206
-1 031
-799
Betalningar till anställda
-3 362
-1 920
-516
-295
-
-
-
-
Betald inkomstskatt
Andra betalda skatter
Nettokassaflöde i den löpande verksamheten
-33
-
-5
-
-9 413
-5 819
-1 444
-894
2 086
-
320
-
-10 436
-31 815
-1 602
-4 883
-1 974
-5 845
-303
-897
-10 324
-37 660
-1 585
-5 780
Investeringsverksamheten
Inlösen av personaloptioner
Utlåning
Investeringar i joint venture
Nettokassaflöde i investeringsverksamheten
Finansieringsverksamheten
Upptagna lån
35 453
40 259
5 443
6 179
-11 036
-3 516
-1 694
-540
24 417
36 743
3 749
5 639
4 680
-6 736
720
-1 035
-121
-190
-19
-28
Likvida medel per den 1 januari
1 193
8 119
182
1 246
Likvida medel per den 31 december
5 752
1 193
883
183
Amortering av lån
Nettokassaflöde från
finansieringsverksamheten
Nettoökning av likvida medel
Valutakursdifferens netto
72
Auriant mining ÅRSREDOVISNING 2013
NOTER
Redovisningsprinciper
Allmän information
Auriant Mining AB (publ) (nedan kallat ”AUR
AB”, ”moderbolaget” eller ”företaget”) och dess
dotterföretag (nedan tillsammans kallade ”koncernen”
eller ”Auriant Mining Group”) prospekterar och
producerar guld i olika regioner i Ryska federationen.
Moderbolaget är ett registrerat publikt aktiebolag med
säte i Sverige. Huvudkontorets adress är Tulegatan 2 A,
113 58 Stockholm. Information om koncernens yttersta
moderbolag finns i not 25.
AUR AB noterades på svenska NGM Nordic Growth
Market den 29 mars 2005 och har varit noterat på den
svenska börsen NASDAQ OMX First North Premier
sedan den 19 juli 2010. För närvarande har företaget
cirka 3 500 aktieägare.
Styrelsen
godkände
koncernredovisningen
för
offentliggörande den 22 april 2014.
Grund för rapporternas
upprättande
Auriant Mining Groups koncernredovisning är
upprättad enligt internationella redovisningsprinciper,
IFRS, som har antagits av EU samt tolkningsuttalanden
från International Financial Reporting Interpretations
Committee, IFRIC, och Rådet för finansiell
rapporterings rekommendation RFR 1, ”Kompletterande
redovisningsregler för koncerner”.
De finansiella rapporterna för 2013 är upprättade enligt
anskaffningsmetoden och utifrån redovisningsprinciper
som bygger på antagandet att koncernen kommer att
bestå tillräckligt länge för att nå sina mål och fullgöra
sina skyldigheter, och inte kommer att likvideras inom
överskådlig framtid.
Moderbolagets redovisning har upprättats enligt
årsredovisningslagen
och
Rådet
för
finansiell
rapporterings rekommendation RFR 2 ”Redovisning
för juridiska personer”. Redovisningsprinciperna för
moderbolaget är de samma som för koncernen med
några få undantag. Dessa undantag beskrivs i tillämpliga
fall under respektive avsnitt.
Koncernredovisningen
Koncernredovisningen är upprättad enligt koncernens
redovisningsprinciper och omfattar moderbolagets
redovisning och samtliga dotterföretag (inklusive bolag
Auriant mining ÅRSREDOVISNING 2013
med särskilda ändamål) över vilka koncernen har
befogenhet att styra den finansiella och operationella
policyn, vilket normalt åtföljs av ett aktieinnehav på över
hälften av rösträtterna. Förekomsten och effekten av
potentiella rösträtter som kan utnyttjas eller omvandlas
tas i beaktande när koncernen bedömer huruvida den har
ett bestämmande inflytande i ett annat företag.
Ett dotterföretag är till fullo konsoliderat vid den
tidpunkt då kontrollen överförs till koncernen. Det
upphör att vara konsoliderat från det datum då kontrollen
upphör. Koncernen tillämpar förvärvsmetoden för att
redovisa företagsförvärv och samgåenden. Köpeskillingen
som överförs för förvärvet av ett dotterföretag är verkligt
värde för tillgångarna som överförs, skulderna man
ådrar sig och eget kapitalinstrumenten som utfärdas
av koncernen. Köpeskillingen som överförs omfattar
verkligt värde för alla tillgångar eller skulder som är
resultatet av ett arrangemang med en ansvarsförbindelse.
Förvärvsrelaterade kostnader kostnadsförs i den period
de uppstår. Identifierbara tillgångar, skulder och
ansvarsförbindelser antagna vid rörelseförvärv mäts
inledningsvis till verkligt värde per förvärvsdagen.
Koncernen redovisar alla innehav utan bestämmande
inflytande i den förvärvade rörelsen på förvärv-förförvärv-basis, antingen till verkligt värde eller till den
proportionella andelen av den förvärvade rörelsens
nettotillgångar som innehav utan bestämmande
inflytande innehar. Koncerninterna transaktioner,
behållningar och orealiserade vinster på transaktioner
mellan koncernföretag elimineras. Orealiserade förluster
elimineras också. Dotterföretagens redovisningsprinciper
har ändrats där det har varit nödvändigt för att säkerställa
överensstämmelse med de principer som koncernen har
antagit.
I moderbolaget redovisas investeringar i dotterföretag
till anskaffningskostnad minus eventuell nedskrivning.
Kostnaden justeras för att spegla förändringar
i köpeskillingen som uppkommer på grund av
tilläggsköpeskillingar. Överskottet i den överförda
köpeskillingen, summan av samtliga minoritetsintressen
i den förvärvade rörelsen och verkligt värde per
förvärvsdagen från alla tidigare eget kapitalintressen i
den förvärvade rörelsen, redovisas som goodwill. Om
detta är mindre än verkligt värde på det förvärvade
dotterföretagets nettotillgångar redovisas skillnaden
direkt i rapporten över koncernens totalresultat.
73
NOTER
Sammanfattning av viktiga
redovisningsprinciper
(a) Företagsförvärv och samgåenden samt goodwill
Vid företagsförvärv och samgåenden används
förvärvsmetoden. Kostnaden för ett förvärv värderas efter
den överförda köpeskillingen, värderad vid tidpunkten
för anskaffandet till verkligt värde och värdet av innehav
utan bestämmande inflytande i det förvärvade företaget.
För varje företagsförvärv och samgående väljer företaget
huruvida man värderar det begränsade innehavet i det
förvärvade företaget till verkligt värde eller proportionellt
efter det förvärvade företagets nettotillgångsmassa.
Påtagna
anskaffningskostnader
kostnadsförs
och
inkluderas i administrationskostnaderna. När koncernen
förvärvar ett företag fastställer man de finansiella
tillgångarna och de övertagna skulderna i lämplig
klassificering och beteckning enligt de avtalsmässiga
villkoren, ekonomiska omständigheterna och de relevanta
förutsättningarna. Detta innefattar avskiljandet av
inbäddade derivatinstrument i värdavtal av det förvärvade
företaget.
Om företagsförvärvet och samgåendet sker i etapper,
omvärderas förvärvstidpunktens verkliga värde i det
tidigare förvärvade företagets aktieinnehav till det
verkliga värdet vid anskaffningstidpunkten genom
resultaträkningen. Varje betingad köpeskilling som
överförs till förvärvaren redovisas till verkligt värde
per anskaffningstidpunkten. Efterföljande förändringar
i verkligt värde av den betingade köpeskillingen som
bedöms vara en tillgång eller skuld redovisas enligt IAS
39, antingen i resultaträkningen eller som en förändring
i övrigt totalresultat. Den betingade köpeskillingen
som inte klassificeras som eget kapital kommer inte att
bli omvärderad. Efterföljande likvid räknas inom eget
kapital. I de fall de den betingade köpeskillingen inte
faller inom ramen för IAS 39, redovisas den enligt den
lämpliga IFRS.
Goodwill redovisas initialt som anskaffningsvärde,
eftersom det är överskottet av den ackumulerade
köpeskillingen som överförts, värdet som redovisats som
innehav utan bestämmande inflytande och det verkliga
värdet vid anskaffningstidpunkten på ränta på det egna
kapitalet i det förvärvade företaget över identifierbara
tillgångar som förvärvats och övertagna skulder. Om
köpeskillingen är lägre än det verkliga värde värdet på
nettotillgångsmassan i det förvärvade dotterföretaget, ska
skillnaden redovisas i resultaträkningen. Efter en första
redovisning, värderas goodwill till anskaffningsvärde
minus varje ackumulerad nedskrivning. För att genomföra
ett nedskrivningstest tilldelas goodwill som erhållits vid ett
företagsförvärv och samgående från anskaffningstidpunkten
varje intäktsgenererande enhet i koncernen som kan
förväntas dra nytta av sammanslagningen, oberoende av
huruvida andra tillgångar eller skulder i det förvärvade
74
bolaget tilldelas dessa enheter. Där goodwill finns som en
del i en intäktsgenererande enhet och en del av rörelsen
inom enheten avyttras, ska den goodwill som finns i
enheten ingå i det redovisade värdet, när det bestäms om
avyttringen bidrog med vinst eller förlust. Goodwill som
avyttras på detta sätt värderas på grundval av de relativa
värdena vid avyttringen och i delen i den kvarvarande
intäktsgenererande enheten.
(b) Andelar i joint ventures
Ett joint venture är ett företag, eller annan enhet där
varje delägare har en andel. Ett joint venture verkar
på samma sätt som andra enheter, förutom att ett
avtalsmässigt arrangemang etablerar gemensam kontroll.
En enhet i ett joint venture kontrollerar tillgångarna,
har egna intäkter och ådrar sig egna skulder och
kostnader. Andelar i enheter som kontrolleras samfällt
redovisas enligt kapitalandelsmetoden. I enlighet med
kapitalandelsmetoden redovisas investeringen i ett
joint venture i balansräkningen till anskaffningskostnad
plus förändringar efter förvärvet i koncernens andel av
nettotillgångar i joint venture.
Resultaträkningen speglar koncernens andel av
verksamhetens resultat i ett joint venture. Där det har skett
en förändring som redovisas direkt i övrigt totalresultat
eller eget kapital för detta joint venture, redovisar
koncernen eventuella förändringar i totalresultatet eller
redovisningen av förändringar i eget kapital beroende
på lämplighet. Orealiserade vinster eller förluster som
är resultatet av transaktioner mellan koncernen och
joint venture elimineras i proportion till andelen i joint
venture. De finansiella rapporterna för den gemensamt
ägda enheten upprättas för samma rapporteringsperiod
som delägaren. Då det är nödvändigt görs justeringar
för att redovisningsprinciperna ska överensstämma med
koncernens.
(c) Innehav utan bestämmande inflytande
Innehav utan bestämmande inflytande redovisas som
en separat post i koncernens eget kapital. Vid förvärv
av andelar där innehavet utan bestämmande inflytande
ändras, redovisas skillnaden mellan eventuell betald
köpeskilling och den relevanta andelen förvärvad till det
redovisade värdet för nettotillgångar i dotterföretaget
i eget kapital. Vinster eller förluster på avyttringar där
innehav utan bestämmande inflytande ändras, redovisas
också i eget kapital. När koncernen upphör att ha kontroll
eller betydande inflytande mäts ett eventuellt kvarvarande
intresse i enheten till verkligt värde och förändringen
redovisas i resultaträkningen. Utöver det redovisas alla
belopp som tidigare har redovisats i övrigt totalresultat
avseende den enheten som om koncernen direkt hade
disponerat de hänförliga tillgångarna eller skulderna. Det
kan innebära att summor som tidigare har redovisats i
Auriant mining ÅRSREDOVISNING 2013
NOTER
övrigt totalresultat omklassificeras till resultaträkningen.
Om ägarskapsintresset i ett närstående bolag reduceras
men ett betydande inflytande kvarstår, omklassificeras
bara en proportionerlig andel av summorna som tidigare
har redovisats i övrigt totalresultat till resultaträkningen
där detta är lämpligt.
(d) Omräkning av utländska valutor
Funktionell valuta och rapportvaluta
Poster som ingår i de finansiella rapporterna för de
olika enheterna i koncernen är noterade i den valuta som
används i den finansiella miljö där respektive företag
huvudsakligen är verksamt (funktionell valuta). Detta är för
närvarande rubel (RUR) då samtliga dotterföretag (utom
Awilia Enterprises Limited) är belägna i Ryssland och i
huvudsak begagnar sig av rubel i sin dagliga verksamhet.
I koncernredovisningen används svenska kronor (SEK),
som är det svenska moderbolagets finansiella valuta och
rapportvaluta.
Omräkning av utländska dotterföretag och andra
utlandsverksamheter
Resultat och finansiell ställning för alla koncernbolag
(varav inget har en hög inflationsvaluta) som har en
annan funktionell valuta än rapportvalutan, omräknas till
koncernens rapportvaluta enligt följande:
(a) Tillgångar och skulder för var och en av
balansräkningarna omräknas till balansdagens kurs.
(b) Intäkter och kostnader för var och en av
resultaträkningarna omräknas till genomsnittlig
valutakurs (såvida denna genomsnittliga
kurs utgör en rimlig approximation av den
ackumulerade effekten av de kurser som gäller på
transaktionsdagen, annars omräknas intäkter och
kostnader till transaktionsdagens kurs).
(c) Alla valutakursdifferenser som uppstår, redovisas
som en separat del av övrigt totalresultat och
den ackumulerade effekten ingår i reserven för
omräkningsdifferenser i eget kapital.
Goodwill och justeringar av verkligt värde som
uppkommer vid förvärv av en utlandsverksamhet behandlas
som tillgångar och skulder hos denna verksamhet och
omräknas till balansdagens kurs.
Fordringar och skulder i utländsk valuta
Fordringar och skulder i utländsk valuta omräknas till
balansdagens kurs. Kursdifferenser på rörelsefordringar
och rörelseskulder ingår i rörelseresultatet, medan
kursdifferenser på finansiella fordringar och skulder
redovisas bland finansiella poster. Orealiserade kursvinster
Auriant mining ÅRSREDOVISNING 2013
och kursförluster hänförliga till rörelserelaterade fordringar
och skulder nettoredovisas som övriga rörelseintäkter/
kostnader.
De huvudsakliga valutakurserna mot SEK som
tillämpades var:
2013
2012
Genomsnittskurs RUR
4.8876
4.5844
Stängningskurs RUR
5.0378
4.6866
(e) Immateriella anläggningstillgångar
De immateriella anläggningstillgångarna i Auriant
Mining Group utgörs av gruvrättigheter (licenser),
utvärderingskostnader och prospekteringskostnader.
Licenser
Licenser för gruvrättigheter upptas initialt till
anskaffningsvärde. Sådana licenser förvärvas i Ryssland
(koncernens enda verksamhetsområde för närvande),
vanligen på en öppen publik licensauktion, varvid
vinnande auktionspris är lika med anskaffningsvärde.
Prospekterings- och utvärderingskostnader
Prospekteringsarbeten redovisas i enlighet med IFRS 6,
Prospektering för och utvärdering av mineraltillgångar.
Koncernen tillämpar den så kallade ”successful effort”metoden för sina prospekteringskostnader, vilket innebär
att alla kostnader för licensiering, prospektering och
utvärdering initialt är kapitaliserade.
Prospekteringsarbeten redovisas till anskaffningsvärde
och kan vara av varierande art, såsom borrningar av olika
slag, geokemiska och magnetiska kartläggningar samt t.ex.
analyser i laboratorier. Vidare kan i prospekteringsarbeten
ingå i lönekostnader för personal som utför arbetena,
material och bränsle som används, avskrivning på
materiella anläggningstillgångar som nyttjas för
prospekteringen samt även administrativa kostnader
som är direkt hänförliga till objektet som är föremål för
prospekteringsarbetet. Lånekostnader direkt hänförliga till
prospekteringsprojekt som påbörjats efter den 1 januari
2009 ingår i anskaffningsvärdet.
När det har blivit fastställt att det finns utvinningsbar
malm vid en enskild gruva eller vaskningsegendom, samt
tekniska möjligheter och en kommersiell potential för
utvinning av malmfyndigheten kan visas, redovisas de
aktiverade prospekteringskostnaderna i enlighet med IAD
38, Immateriella tillgångar.
Anskaffade prospekterings och utvärderingstillgångar
redovisas som tillgångar till inköpskostnad eller
till sitt verkliga värde om det anskaffats som en
del av ett företagsförvärv och samgående. En
nedskrivningsgranskning utförs antingen individuellt eller
på den inkomstgenerande enhetens plan (licensområden),
när det finns tecken på att tillgångens redovisade värde
kanske har överskridit återvinningsvärdet.
75
NOTER
Kostnader för gruvutveckling
Kostnader för gruvutveckling är kapitaliserade och
innefattar kostnader för att utveckla nya malmkroppar,
att bestämma framtida utveckling av befintliga
malmkroppar, att utvidga kapaciteten i en gruva och
att upprätthålla produktionen samt även ränte- och
finansieringskostnader som är knutna till utbyggnaden
av en mineraltillgång.
Gruvutvecklingskostnader skrivs i början av enligt den
produktionsberoende metoden. Den baserar sig på den
uppskattade bevisade och sannolika mineralreserven som
man anknyter till eller skrivs ned om tillgången överges.
Det redovisade värdet för gruvutvecklingskostnader vid
varje gruva granskas för nedskrivning antingen enskilt
eller på det intäktsgenererande planet (licensområdet)
när händelser och förändringar i omständigheterna
indikerar att det redovisade värdet inte kan återhämtas.
I den mån dessa värden överstiger återvinningsvärdet
redovisas det överstigande beloppet som en kostnad
under ”Övriga kostnader” i koncernens resultaträkning
för räkenskapsåret i fråga.
Utvecklingskostnader
i
en
gruvfastighet
där
produktionen har påbörjats kapitaliseras om det är
sannolikt att den kommer att producera ytterligare, vilket
eventuellt kommer att resultera i ekonomiska vinster
som inkluderar framtida intäkter från nyligen upptäckta
guldfyndigheter, kostnadsbesparingar eller andra
förmåner som tillgången kan ge. Om detta inte är fallet,
kan dessa utgifter redovisas som produktionskostnader
inom den period de uppstått.
Avskrivning på immateriella anläggningstillgångar
sker enligt den produktionsberoende metoden. Denna
metod innebär att avskrivningen sker i samma takt som
produktionen. Detta innebär att den totala förväntade
produktionen av guld från varje licensobjekt utvärderas
under hela licensobjektets förväntade ekonomiska
livslängd och amortering sker i varje period motsvarande
periodens proportionella andel av total förväntad
produktion. Avskrivning av ett licensobjekt påbörjas
då kommersiell produktion från detta licensobjekt har
påbörjats.
(f) Avrymningskostnader
Koncernens gruvdrift medför att den har kostnader för
avrymning (avlägsnande av avfall), såväl under utvecklingssom under produktionsskedet. Avrymningskostnaderna
under en gruvas utvecklingsskede, innan produktionen
inleds (utvecklingsavrymningen) kapitaliseras som
en del av kostnaderna för att bygga upp gruvan, och
skrivs sedan av under dess nyttjandeperiod enligt den
produktionsberoende metoden. Kapitaliseringen av
kostnaderna för utvecklingsavrymningen upphör när
gruvan eller delen av den tas i drift och är redo att
användas på det sätt som ledningen avsett
76
De avrymningskostnader som uppstår under
produktionsskedet anses i allmänhet skapa nytta antingen
genom lageruppbyggnad eller förbättrad tillgång till den
malm som ska brytas i framtiden. När nyttan uppkommer
i form av lagerproduktion under perioden redovisas
kostnaderna för produktionsavrymningen som en del
av kostnaderna för att producera dessa lagertillgångar.
När nyttan uppkommer i form av förbättrad tillgång
till den malm som ska brytas i framtiden betraktas
kostnaderna som anläggningstillgångar, så kallade
avrymningsaktivitetstillgångar, om följande villkor är
uppfyllda:
a) Det är troligt att företaget kommer att få en
framtida ekonomisk fördel (förbättrad tillgång till
malmkroppen).
b) Företaget kan identifiera den del av malmkroppen
som tillträdet har förbättrats till.
c) Kostnaderna för den avrymningsaktivitet som
avser denna del kan värderas tillförlitligt.
Om inte alla villkoren är uppfyllda redovisas prod
uktionsavrymningskostnaderna som driftskostnader i
resultaträkningen allt eftersom de uppkommer.
För att identifiera delar av malmkroppar har koncernens
företrädare ett nära samarbete med driftspersonalen i
varje gruva, för att analysera respektive gruvplan. Med
”del” avses i allmänhet en del av malmkroppen som
helhet, och en gruva kan bestå av många delar. Det
kan finnas skillnader mellan gruvplaner och därmed
identifieringen av delar av flera skäl. Dessa kan till
exempel ha att göra med typen av vara, malmkroppens
geologiska beskaffenhet och/eller den geografiska
lokaliseringen.
Avrymningsaktivitetstillgången
värderas
initialt
till anskaffningskostnaden, som är summan av de
direkta kostnader som uppkommer för att utföra den
avrymningsaktivitet som förbättrar tillgången till den
identifierade delen av malmen, plus fördelning av
direkt hänförliga allmänna omkostnader. Om tillfällig
verksamhet som inte är nödvändig för att produktions
avrymningsaktiviteten pågår parallellt ska utgifterna för
denna inte tas med i kostnaden för avrymningsaktivitet
stillgången.
Om utgifterna för avrymningsaktivitetstillgången och det
varulager som byggs upp inte kan särskiljas, ska företaget
fördela produktionsavrymningskostnaderna mellan det
varulager som byggs upp och avrymningsaktivitetstillgången
genom att använda en fördelningsgrund som bygger på
ett relevant produktionsvärde. Produktionsvärdet ska
beräknas för den identifierbara delen av malmkroppen och
ska användas som ett riktmärke för att identifiera i vilken
Auriant mining ÅRSREDOVISNING 2013
NOTER
utsträckning ytterligare aktivitet för att skapa en framtida
ekonomisk fördel äger rum. Koncernen använder sig av
den förväntade volymen extraherat avfall jämförd med den
faktiska volymen för en given volym av malmproduktion
för varje del.
Avrymningsaktivitetstillgången skrivs sedan av med
hjälp av den produktionsberoende metoden över den
förväntade nyttjandeperioden för den identifierade del
av malmkroppen som blir mer tillgänglig till följd av
avrymningsaktiviteten. Ekonomiskt återvinningsbara
reserver används för att fastställa den förväntade
nyttjandeperioden för den identifierade delen av
malmkroppen. Avrymningsaktivitetstillgången redovisas
sedan till anskaffningsvärde efter avdrag för avskrivningar
och eventuella nedskrivningar.
Per den 31 december 2013 redovisade koncernen
avrymningstillgångar till ett värde av 13,262 MSEK
(2,038 MUSD), vilka planeras vara helt avskrivna 2014.
(g) Materiella anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar utgörs av byggnader,
maskiner,
kontorsutrustning,
verktyg,
tekniska
anläggningar och pågående konstruktionsarbeten. Alla
materiella anläggningstillgångar redovisas till historiskt
kostnad med avdrag för avskrivningar. Den initiala
kostnaden för en tillgång omfattar förvärvspriset eller
byggkostnaden, alla kostnader direkt hänförliga till att
ta tillgången i bruk och den inledande bedömningen av
Återställningskravet. Förvärvspriset eller byggkostnaden
är den ackumulerade summan som man betalar och
verkligt värde på övrig köpeskilling för att förvärva
tillgången. Lånekostnader som är direkt hänförliga till
materiella anläggningstillgångar förvärvade efter den
1 januari 2009 ingår också i anskaffningsvärdet. Det
aktiverade värdet för ett finansiellt leasingavtal inkluderas
också i materiella anläggningstillgångar. Utgifter för
förbättring av tillgångens prestanda över originalprestanda
ökar det redovisade värdet på dessa tillgångar. Utgifter för
reparationer och underhåll redovisas som kostnader i den
period de uppkommer.
I Ryssland medger lagstiftningen ännu inte ägandet av
mark inom ett licensområde. Mark som ägs av bolaget
utgörs av ett område där kontorsbyggnader eller lager
ligger. Ingen avskrivning sker avseende ägd mark.
Pågående konstruktionsarbeten utgörs mestadels av
byggnationer av nya anläggningar. Koncernen bedömer
stadiet i anläggning under konstruktion för att fastställa
när det övergår i guldproduktion. Vid färdigställande av en
byggnation överförs tillgångarna till byggnader, maskiner,
utrustning eller andra tekniska anläggningar. Tillgångarnas
restvärde och nyttjandeperiod granskas varje balansdag
och justeras när det behövs. När en tillgångs redovisade
värde möjligtvis inte kan återtas, redovisas nedskrivningen
direkt till sitt återvinningsvärde.
Auriant mining ÅRSREDOVISNING 2013
Vinster och förluster vid avyttring fastställs genom en
jämförelse mellan försäljningsintäkten och det redovisade
värdet. Dessa redovisas under rörelseintäkter respektive
rörelsekostnader i resultaträkningen.
Vid varje rapporttidpunkt bedömer ledningen
huruvida det finns något tecken på nedskrivning
inom kategorin fastighet, anläggning och inventarier.
Om något sådant tecken finns, uppskattar ledningen
återvinningsvärdet, vilket fastslås som det högre av en
tillgångs verkliga värde minus försäljningskostnaden
och dess bruksvärde. Det redovisade värdet minskas till
återvinningsvärdet och en nedskrivning tas upp under
”Övriga kostnader” i koncernens resultaträkning. En
nedskrivning som redovisats som tillgång tidigare återförs,
om uppskattningen beträffande tillgångens bruksvärde
ändrats eller beträffande det verkliga värdet minus
försäljningsvärdet.
Materiella anläggningstillgångar skrivs av i enlighet med
tillgångens bedömda nyttjandeperiod. I förekommande fall
beaktas tillgångens restvärde när dess nedskrivningsbara
belopp fastställts.
En linjär avskrivningsmetod används för materiella
anläggningstillgångar baserat på följande bedömda
nyttjandeperioder.
Byggnader
Processanläggningar
Maskiner
Datorer
10–60 år
2–10 år
2–10 år
3 år
(h) Varulager
Varulager
värderas
med
tillämpning
av,
genomsnittsmetoden till det lägsta av anskaffningsvärdet
och nettoförsäljningsvärdet på balansdagen. Rent guld
och halvfabrikat omfattar direkta tillverkningskostnader
såsom insatsmaterial, löner och även hänförliga
overheadkostnader i produktionen. Lånekostnader
inkluderas inte i värderingen. Nettoförsäljningsvärdet
utgörs av det normala försäljningspriset med avdrag för
sedvanliga försäljningskostnader.
Auriant Mining tillverkar via sina dotterbolag
guldkoncentrat i olika avancerade grader. Guldkoncentraten
smälts vanligtvis av dotterbolagen till grova guldtackor
av så kallad Doré-klass innan leverans sker till externt
raffinaderi (smältverk) för slutanrikning till salukvalitet
(24 karat). Detta guld benämns i balansräkningen ”färdiga
varor”. I koncernbalansräkningen finns även en post som
omfattar de reservdelar, dieselbränsle etc. som åtgår för
guldtillverkningen. Denna kategori av tillgångar rubriceras
som ”råvaror och förnödenheter”. Vidare innehåller
balansposten pågående arbeten, såsom förberedelsearbeten
(avrymning etc) och lager av malm. Tillsammans utgör
”färdiga varor”, ”råvaror och förnödenheter” och
”pågående arbeten” balansposten ”varulager”.
77
NOTER
(i) Finansiella instrument
Finansiella instrument som redovisas i rapporten över
finansiell ställning omfattar likvida medel, lånefordringar,
kundfordringar, skulder och lån.
Ett finansiellt instrument redovisas i balansräkningen när
bolaget blir part till instrumentets avkastningsmässiga villkor.
Kundfordringar tas upp när leverans har skett. Skuld tas
upp när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet
föreligger att betala, även om faktura inte har mottagits.
En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när
rättigheterna i avtalet har realiserats, förfaller eller bolaget
förlorar kontrollen över dem. En finansiell skuld tas bort från
balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på
annat sätt utsläcks.
Klassificering
Koncernen klassificerar sina finansiella tillgångar i följande
kategorier: a) finansiella tillgångar värderade till verkligt värde
via resultaträkningen, b) lånefordringar och kundfordringar,
c) finansiella tillgångar som kan säljas, samt d) finansiella
skulder. Klassificeringen är beroende av för vilket syfte den
finansiella tillgången förvärvades. Ledningen fastställer
klassificeringen av de finansiella tillgångarna vid det första
redovisningstillfället.
a) Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via
resultaträkningen
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde
via resultaträkningen är finansiella tillgångar som
innehas för handel. En finansiell tillgång klassificeras
i denna kategori om den förvärvas huvudsakligen i
syfte att säljas inom kort. Derivat klassificeras som
att de innehas för handel om de inte är identifierade
som säkringsinstrument. Tillgångar i denna kategori
klassificeras som omsättningstillgångar. Koncernen
har för närvarande inga finansiella tillgångar som
värderas via resultaträkningen.
b) lånefordringar och kundfordringar
Lånefordringar och kundfordringar är ickederivativa tillgångar med fastställda eller fastställbara
betalningar som inte är noterade på en aktiv marknad.
Fordringar uppkommer då företaget tillhandahåller
pengar, varor eller tjänster direkt till kund utan avsikt
att handla med uppkommen fordran. De ingår i
omsättningstillgångar med undantag för poster med
förfallodag mer än 12 månader efter balansdagen,
vilka
klassificeras
som
anläggningstillgångar.
Koncernens lånefordringar och kundfordringar
består av kundfordringar och likvida medel.
Kundfordringarna är kortfristiga och redovisas
därför till nominellt belopp minus reservering för
nedskrivning. En reservering för värdeminskning
av kundfordringar görs när det finns objektiva
78
bevis för att koncernen inte kommer att kunna
erhålla alla belopp som är förfallna enligt
fordringarnas ursprungliga villkor. Väsentliga
finansiella svårigheter hos gäldenären, sannolikhet
för att gäldenären kommer att gå i konkurs eller
genomgå finansiell rekonstruktion och utebliva
eller försenade betalningar (förfallna sedan mer
än 30 dagar) betraktas som indikatorer på att ett
nedskrivningsbehov av en kundfordran kan föreligga.
c) Finansiella tillgångar som kan säljas
Finansiella tillgångar som kan säljas är
tillgångar som inte är derivat och där tillgångarna
identifierats som att de kan säljas eller inte har
klassificerats i någon av övriga kategorier. De ingår
i anläggningstillgångar om ledningen inte har för
avsikt att avyttra tillgången inom 12 månader efter
rapportperiodens slut. Tillgångar i den här kategorin
mäts regelbundet till verkligt värde och förändringar
i verkligt värde redovisas under eget kapital i övrigt
totalresultat och den kumulativa effekten av övriga
reserver i eget kapital.
d) Finansiella skulder
Finansiella skulder omfattar leverantörsskulder
och lån. Leverantörsskulder är kortfristiga och
redovisas därför till nominellt värde. Lån redovisas
initialt till verkligt värde, vilket är erhållet belopp
vid utgivning efter avdrag för transaktionskostnader
och därefter till upplupet anskaffningsvärde med
tillämpning av effektivitetsmetoden.
Verkligt värde-hierarki:
När verkligt värde för finansiella tillgångar och finansiella
skulder inte kan hämtas från aktiva marknader fastställs
deras verkliga värde med hjälp av värderingstekniker som
inkluderar den diskonterade kassaflödesmetoden. Input till
de här modellerna tas från observerbara marknader där det
är möjligt, men där detta inte är utförbart, krävs ett mått av
bedömning för att etablera verklig värde. Bedömningarna
omfattar överväganden av uppgifter som likviditetsrisk och
volatilitet. Förändringar i antaganden om dessa faktorer kan
påverka redovisat verkligt värde på finansiella instrument.
(j) Likvida medel
Som likvida medel klassificeras förutom tillgodohavanden
i bank och kassa, kortfristiga placeringar med en löptid på
tre månader eller mindre från anskaffningstidpunkten som
lätt kan omvandlas till kassamedel.
(k) Låneskulder
Låneskulder redovisas initialt till verkligt värde exklusive
transaktionskostnader som uppstått. Följaktligen redovisas
låneskulder till upplupet anskaffningsvärde enligt
Auriant mining ÅRSREDOVISNING 2013
NOTER
effektivräntemetoden. Räntekostnader på låneskulder som
ligger till grund för utbyggnad av fastighet, anläggning
och utrustning kapitaliseras under den tid som det tar att
fullborda och iordningsställa tillgången för sitt ändamål.
Alla andra lånekostnader kostnadsförs.
återvinningsvärdet som är det förväntade framtida
kassaflödet
diskonterat
med
instrumentets
ursprungliga räntesats och fortsätter att redovisa
avdraget som ränteintäkt. Ränteintäkter på nedskrivna
lån och fordringar redovisas till den ursprungliga
effektivräntan.
(l) Leverantörsskulder och övriga skulder
Leverantörsskulder redovisas när motparten har utfört
sitt åtagande enligt avtalet.
(m) Mervärdesskatt
Guldproduktion och -försäljning är inte föremål för
mervärdesskatt. Ingående moms kan återvinnas mot
inkomstskatt. Där ingående moms inte kan återvinnas
redovisas momsavsättningen i den balansräkning som
motsvarar resultaträkningen för perioden i fråga.
(n) Intäktsredovisning
Intäkter omfattar verkligt värde på köpeskillingen som
ar erhållits eller ska erhållas vid försäljning av varor i
koncernens vanliga verksamhet. Intäkter redovisas netto
exklusive mervärdesskatt och efter eliminering av försäljning
inom koncernen. Koncernen redovisar intäkten först när
intäktsbeloppet kan mätas på ett tillförlitligt sätt och det
är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att
tillfalla enheten.
(a) Försäljning av guld
Försäljning av guld intäktsförs när ett bindande
köpeavtal har ingåtts och leverans till kund har
skett vanligen till en licensierad kommersiell bank
i Ryssland. Intäktsförandet föregås av att det
halvfabrikat som koncernen producerar, ett guldslig,
levereras till ett raffinaderi som anrikar sliget till
slutprodukten, 24 karats rent guld samt en viss
residualmängd silver. Försäljningen redovisas brutto
exklusive
mineralprospekteringsskatt
(Mineral
resources extraction tax MRET). MRET uppgår til
6 % av den producerade mängden guld, multiplicerat
med det senaste försäljningspriset. MRET står således
i direkt relation till den producerande volymen guld
men inte till den faktiska volymen som sålts. Därför
redovisas denna separat som en produktionskostnad
bland rörelsekostnaderna. Moms utgår för närvarade
inte på guldförsäljning i Ryssland.
(b) Övriga intäkter
Eventuella intäkter från aktiviteter utanför ordinarie
verksamhet redovisas som ”övriga rörelseintäkter”.
(c) Ränteintäkter
Ränteintäkter redovisas med tillämpning av
effektivräntemetoden. När ett lån eller en fordran
skrivs ned reduceras det redovisade värdet till
Auriant mining ÅRSREDOVISNING 2013
(o) Nedskrivningar och amorteringar
Immateriella anläggningstillgångar
Avskrivning på immateriella anläggningstillgångar sker
enligt den produktionsberoende metoden. Enligt ”unit of
production”-metoden redovisas avskrivningar i samma takt
som produktionen. Detta innebär att den totala förväntade
produktionen av guld från varje licensobjekt utvärderas
under hela licensobjektets förväntade ekonomiska livslängd
och amortering sker i varje period motsvarande periodens
proportionella andel av total förväntad produktion.
Avskrivning av ett licensobjekt påbörjas då kommersiell
produktion från detta licensobjekt har påbörjats.
Materiella fasta tillgångar
Materiella anläggningstillgångar skrivs av efter tillgångens
bedömda nyttjandeperiod. Om möjligt beaktas tillgångens
restvärde vid fastställande av det avskrivningsbara beloppet
för tillgången.
Linjär avskrivningsmetod används för materiella
anläggningstillgångar och bygger på följande förväntade
nyttjandeperioder:
Byggnader
Processanläggningar
Maskiner
Datorer
10-60 år
2–10 år
2–10 år
3 år
(p) Anställningsförmåner
Alla koncernens pensionsplaner är avgiftsbestämda där
koncernen betalar en fast summa till en separat extern enhet.
Koncernen har ingen laglig eller informell förpliktelse att
betala ytterligare om enhetens fond inte innehar tillräckliga
tillgångar för att betala ersättningar till samtliga anställda
som är hänförliga till anställningsservicen under den
innevarande perioden eller föregående perioder. Löner
och avgifter till den Ryska Federationens statliga pensions
och sociala avgiftsfonder, betald semester, sjukledighet och
bonusar redovisas i de perioder där den relaterade tjänsten
utförts av koncernens anställda i Ryssland.
(q) Incitamentsprogram
Från och med första kvartalet 2013 redovisar koncernen
incitamentsprogram för de anställda. Detta görs i enlighet
med IFRS 2 ”Aktierelaterade ersättningar”. En beskrivning
av incitamentsprogrammet finns i not 17 i rapporten.
Program där de anställda erhåller teckningsoptioner som
blir oantastbara omedelbart (optioner i serierna 2012/2013 I,
2012/2017 I och 2012/2017 II)
79
NOTER
Värdering: Det verkliga värdet för varje teckningsoption
beräknades vid tilldelningstidpunkten. Detta gjordes i
enlighet med Black-Scholes-modellen (optioner i serie
2012/2013 1) och en modell med Monte-Carlo-simulering
för 2012/2017-programmen.
Redovisning: Personalkostnaderna och den relaterade
delen av det egna kapitalet (tillskjutet kapital) redovisas på
förfallodagen, som sammanfaller med tilldelningsdagen.
Samtliga ovanstående optionsprogram förföll i sin helhet
2013.
Program där de anställda erhöll personaloptioner under
första kvartalet 2013 vilka förfaller efter en anställningsperiod
(optioner i serierna 2012/2017 III och 2012/2017 IIII)
Mätning: Det verkliga värdet för varje personaloption
beräknades vid tilldelningstidpunkten. Värdet per option
beräknades med hjälp av Black-Scholes-modellen.
Redovisning:
Personalkostnaderna och den relaterade delen av det
egna kapitalet redovisas under förfalloperioden, vilken
motsvarar den erforderliga anställningsperioden. Varje
program består av tre delar med olika förfalloperioder,
vilket innebär att de redovisningsmässigt utgör tre separata
program som löper parallellt (med förfalloperioder på 1,
2 respektive 3 år). Således redovisas kostnaden linjärt
för varje del under förfalloperioden, så att kostnaden för
den tredjedel av optionerna som förföll den 12 november
2013 redovisades under det första året, kostnaden för den
tredjedel som förfaller den 12 november 2014 redovisas
under de första två åren och kostnaden för den sista
tredjedelen som förfaller den 12 november 2015 redovisas
under alla tre åren. Detta resulterar i högre redovisade
personalkostnader för de första redovisningsperioderna
under programtiden.
När de anställda löser in sina optioner mot aktier och
bolaget utfärdar nya aktier redovisas detta som en vanlig
emission.
(r) Leasing
Ett finansiellt leasingavtal är ett avtal enligt vilket de
ekonomiska risker och fördelar som förknippas med ägandet
av ett objekt i allt väsentligt överförs från leasegivaren
till leasetagaren. De leasingavtal som inte är finansiella
klassificeras som operationella leasingavtal. Tillgångar
som innehas enligt finansiella leasingavtal redovisas
som anläggningstillgångar i koncernens balansräkning
till det lägsta av marknadsvärdet på tillgångarna och
nuvärdet av de framtida leasebetalningarna. Den skuld
som koncernen har gentemot leasegivaren redovisas i
balansräkningen som skuld och fördelas mellan en kortoch en långfristig del. Leasingavgifterna fördelas mellan
skuldens ränta och amortering. Räntan fördelas över
leasingperioden så att varje redovisningsperiod belastas
med ett belopp som motsvarar en fast räntesats på den
under respektive period redovisade skulden. Den leasade
80
tillgången skrivs av enligt samma principer som gäller för
övriga tillgångar av samma slag.
Leaingavgiften
för
operationella
leasingavtal
kostnadsförs linjärt över leasingperioden.
(s) Avsättningar
Avsättningar redovisas när en förpliktelse finns som
ett resultat av inträffade händelser och det är sannolikt
att utbetalningar kommer att krävas för att fullgöra
förpliktelsen. En förutsättning är vidare att det går att
göra en tillförlitlig uppskattning av det belopp som ska
utbetalas. Beloppet i fråga beräknas av företagsledningen
till nuvärde, givet de rimliga antaganden som kan göras
vid varje bokslutsperiod. Gruppen granskar sin avsättning
för gruvrestaurering årligen. Avsättningen utgör per
balansdagen ledningens bästa uppskattning av nuvärdet av
de framtida restaureringskostnader som krävs. Ändringar
av beräknade framtida kostnader redovisas i rapporten
över finansiell ställning genom att antingen öka eller
minska restaureringsskulder och restaureringstillgångar.
(t) Aktuell och uppskjuten inkomstskatt
Periodens skattekostnad omfattar aktuell och uppskjuten
skatt. Skatt redovisas i resultaträkningen utom när skatten
avser poster som redovisas direkt i övrigt totalresultat eller
i eget kapital. I sådana fall redovisas även skatten i rapport
över koncernens totalresultat eller i eget kapital.
Den aktuella skattekostnaden beräknas på basis av
de skatteregler som på balansdagen är beslutade eller i
praktiken beslutade i de länder där moderföretaget och
dotterföretag är verksamma och genererar skattepliktiga
intäkter. Ledningen utvärderar regelbundet de yrkanden
som gjorts i självdeklarationer avseende situationer där
tillämpliga skatteregler är föremål för tolkning. Den gör
när så bedöms lämpligt, avsättningar för belopp som
troligen ska betalas till skattemyndigheten.
Uppskjuten skatt redovisas enligt balansräkningsmetoden
på alla temporära skillnader som uppkommer mellan
det skattemässiga värdet på tillgångar och skulder och
dessas redovisade värden i koncernredovisningen. Den
uppskjutna skatten redovisas emellertid inte om den
uppstår till följd av en transaktion som utgör den första
redovisningen av en tillgång eller skuld som inte är ett
rörelseförvärv och som vid tidpunkten för transaktionen
varken påverkar redovisat eller skattemässigt resultat.
Uppskjuten inkomstskatt beräknas med tillämpning av
skattesatser (och lagar) som har beslutats eller aviserats
per balansdagen och som förväntas gälla när den berörda
uppskjutna skattefordran realiseras eller den uppskjutna
skatteskulden regleras
Uppskjutna skattefordringar redovisas i den omfattning
det är troligt att framtida skattemässiga överskott kommer
att finnas tillgängliga mot vilka de temporära skillnaderna
kan utnyttjas.
Auriant mining ÅRSREDOVISNING 2013
NOTER
Uppskjuten skatt beräknas på temporära skillnader som
uppkommer på andelar i dotterföretag och joint ventures,
förutom där tidpunkten för återföring av den temporära
skillnaden kan styras av koncernen och det är sannolikt att
den temporära skillnaden inte kommer att återföras inom
överskådlig framtid.
Ett geografiskt område är ett område där tillgångar, varor
eller tjänster är exponerade för risker hänförliga till en viss
ekonomisk miljö som skiljer dem från risker associerade med
aktiviteter i andra ekonomiska miljöer. Mot denna bakgrund
anses koncernen enbart ha ett rörelsesegment.
Nya och ändrade standarder och tolkningar
(u) Eget kapital
Transaktionskostnader direkt hänförliga till nyemission
av aktier eller optioner redovisas i eget kapital som en
reduktion av erhållen emissionslikvid.
(v) Kassaflödesanalys
Kassaflödet
från
den
löpande
verksamheten,
investeringsverksamheten och finansieringsverksamheten
redovisas i enlighet med den direkta metoden.
Betald och erhållen ränta klassificeras som kassaflöden
från finansieringsverksamheten.
Som likvida medel klassificeras förutom tillgodohavanden
i bank och kassa, kortfristiga placeringar med en löptid på
tre månader eller mindre från anskaffningstidpunkten som
lätt kan omvandlas till kassamedel.
(w) Hantering av finansiella risker
Policy för hantering av finansiella risker
Koncernens verksamhet utsätts för en mängd olika
finansiella risker a) marknadsrisk (inklusive valuta
och guldprisrisker, tidssvinn, omräkningsexponering
och ränterisker) b) kreditrisker c) likviditetsrisker
inklusive
kapitalrisker.
Koncernens
övergripande
riskhanteringspolicy fokuserar sig på det oförutsägbara
på den finansiella marknaden och försöker minimera en
möjlig ogynnsam effekt på koncernens finansiella resultat.
Koncernen försöker motverka effekterna av dessa risker
genom att försäkra sig om att styrelsen och ledningen har
den vederbörliga kompetensen. Således arbetar företaget
aktivt genom att vidta lämpliga åtgärder för att motverka
och hantera riskerna. Dessutom rådfrågar koncernen
konsulter när det behövs. Koncernen använder sig inte av
derivatinstrument för att säkra sig mot finansiella risker.
Koncernens bedömningar beträffande finansiella risker
beskrivs vidare i not 20.
(x) Segmentsrapportering
Rörelsesegment redovisas på ett sätt som överensstämmer
med den interna rapporteringen, överlämnat till den
högsta beslutsfattande auktoriteten. På koncernen har
denna funktion identifierats som VD, som är ansvarig för
och hanterar den dagliga administrationen av koncernen i
enlighet med styrelsens riktlinjer.
Ända sedan starten har koncernen endast utvunnit guld i en
ekonomisk miljö, Ryssland. Ett rörelsesegment är en grupp
tillgångar och utförda aktiviteter som är exponerade för risker
och förtjänster som skiljer dem från andra rörelsesegment.
Auriant mining ÅRSREDOVISNING 2013
Ett antal nya standarder och tolkningar trädde i kraft
den 1 januari 2013 och tillämpades för första gången av
koncernen i år. Dessa var IAS 1 Utformning av finansiella
rapporter, IFRIC 20 Avrymningskostnader under ett
dagbrotts produktionsfas, IFRS 10 Koncernredovisning,
IFRS 11 Samarbetsarrangemang, IAS 27 Separata
finansiella rapporter och IFRS 13 Värdering till verkligt
värde. Av dessa var det bara IFRIC 20 som föranledde
omräkning av tidigare finansiella rapporter.
Nedan beskrivs de nya standarderna och/eller ändringarna,
och deras effekter. Förutom de nedan beskrivna ändringarna
är redovisningsprinciperna de samma som föregående
räkenskapsår.
IAS 1 Utformning av finansiella rapporter
Ändringen innebär att de poster som redovisas i ”övrigt
totalresultat” ska presenteras på basis av om de kan
komma att omklassificeras till resultaträkningen eller ej.
Därför finns det en ny rubrik i redovisningen av övrigt
totalresultat: ”Poster som kan komma att omklassificeras
till resultaträkningen”.
IFRIC 20 Avrymningskostnader under ett dagbrotts
produktionsfas
IFRIC 20 klargör nu när kostnader för avlägsnande av
avfall (avrymning) under produktionsskedet i dagbrott
ska redovisas som en tillgång. Sådana tillgångar kallas
avrymningsaktivitetstillgångar.
Tolkningen
gäller
redovisningen för räkenskapsår som börjar den 1 januari
2013 eller senare, och har påverkat koncernens redovisning
av avrymningskostnader under produktionsskedet. Mer
information om den ändrade redovisningsprincipen finns
i avsnitt (f) ”Avrymningskostnader” ovan. I avsnittet
”Omräkning” nedan finns uppgifter om denna tolknings
ekonomiska konsekvenser.
IFRS 10 Koncernredovisning, IAS 27 Separata finansiella
rapporter
IFRS 10 ersätter den del av IAS 27 Koncernredovisning
och separata finansiella rapporter som rör ansvaret för
koncernredovisningen. Den behandlar också de frågor
som togs upp i SIC-12 Konsolidering – företag för särskilt
ändamål, SPE.
IFRS 10 etablerar en enda kontrollmodell som gäller
för alla enheter inklusive strukturerade företag (tidigare
kallade företag för särskilda ändamål). De förändringar
som har införts i IFRS 10 kommer att kräva att ledningen
81
NOTER
gör betydande bedömningar för att fastställa vilka enheter
som är kontrollerade och därmed måste konsolideras av ett
moderbolag, jämfört med de krav som fanns i IAS 27.
Tillämpningen av IFRS 10 och IAS 27 har inte påverkat
koncernens redovisning.
IFRS 11 Samarbetsarrangemang
Denna standard inriktar sig mer på parternas rättigheter
och skyldigheter än på arrangemangets rättsliga form.
Det finns två typer av samarbetsarrangemang: gemensam
verksamhet och joint venture. I en gemensam verksamhet
har investerarna rätt till tillgångarna och ansvar för
skulderna. Varje företag redovisar sin del av tillgångarna,
skulderna, intäkterna och kostnaderna. I ett joint venture
har investerarna rätt till nettotillgångarna. Joint ventures
redovisas med kapitalandelsmetoden. Klyvningsmetoden får
inte längre användas för samarbetsarrangemang. Eftersom
klyvningsmetoden inte har använts har tillämpningen av
IFRS 11 inte påverkat koncernens redovisning.
IFRS 12 Upplysningar om innehav i andra företag
IFRS 12 innehåller krav på information om ett företags
innehav i dotterföretag, samarbetsarrangemang, närstående
och strukturerade enheter. Dessa krav är mer heltäckande än
de som tidigare existerade i fråga om sådana investeringar,
men de kommer inte att påverka koncernens ekonomiska
ställning eller resultat. Upplysningar enligt IFRS 12
återfinns i not 13.
Not nr
IFRS 13 Värdering till verkligt värde
Genom IFRS 13 skapas en enhetlig tolkning av begreppet
verkligt värde som ska tillämpas på alla IFRS. IFRS 13
förändrar inte när ett företag måste använda verkligt
värde, utan erbjuder snarare vägledning i fråga om hur
man mäter verkligt värde i enlighet med IFRS när verkligt
värde krävs eller är tillåtet. I IFRS 13 definieras verkligt
värde som försäljningspris. Till följd av riktlinjerna i IFRS
13 har koncernen modifierat sina policyer för fastställande
av verkligt värde, i synnerhet indata för värderingarna
såsom risken för att åtagandena inte uppfylls när det gäller
skuldernas verkliga värden. IFRS 13 ställer också krav på
andra upplysningar. Tillämpningen av IFRS 13 har inte
haft någon väsentlig påverkan på koncernens värderingar
till verkligt värde.
Omräkning
Den nya policyn för redovisning av kostnader för
avlägsnande av avfall (avrymning) under produktionsskedet
i dagbrott har tillämpats framåtriktat från och med början
av jämförelseperioden, det vill säga den 1 januari 2012,
i enlighet med övergångsbestämmelserna i IFRIC 20
Avrymningskostnader under ett dagbrotts produktionsfas.
Tolkningen har medfört att de finansiella rapporterna för
tidigare perioder måste räknas om.
Koncernen har också justerat felaktigheter i redovisningen
för helåret 2012. Dessa omräkningar fick följande effekter
på koncernens nettoresultat för 2012:
Nettoresultat 2012 före omräkning
TSEK
TUSD
(73 955)
(11 350)
(8 746)
(1 342)
Omräkningseffekt:
1
Kapitaliserade avrymningsarbeten som redovisades i balansräkningen per den 31 december 2012
resultatfördes 2012 i enlighet med tolkningen av IFRIC 20
2
Optionsplanerna tillbakabokades från redovisningen för 2013 och resultatfördes för 2012
(1 707)
(262)
3
Bonuskostnader som avsåg 2012 tillbakabokades från redovisningen för 2013 och resultatfördes
för 2012
(4 992)
(766)
4
Överavskrivning av pågående arbeten vid GRE-324 under 2012 justerades
1 930
296
5
Nedskrivningen av anläggningstillgångar vid Solcocon tillbakabokades från redovisningen för 2013 och
resultatfördes för 2012
(3 705)
(569)
6
De slaggtillgångar som har ackumulerats till följd av guldutvinningen i Tardan resultatfördes 2012
med 14,715 MSEK (2,3 MUSD) och redovisades som balanserade vinstmedel med ett belopp på 37,225
MSEK (5,7 MUSD). Denna justering är ett resultat av den förändrade produktionsmetoden sedan
höglakningsanläggningen togs i drift. Som en följd av detta minskades lagersaldot.
(14 715)
(2 258)
(105 891)
(16 252)
Nettoresultat 2012 efter omräkning
82
Auriant mining ÅRSREDOVISNING 2013
NOTER
Omräkningen hade följande effekter på koncernens balansräkning per den 31 december 2012 (i TSEK):
Den 31 december
2012 före
omräkning,
TSEK
Not nr
1
2
3
4
5
6
Den 31 december
2012 efter
omräkning,
TSEK
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar
152 184
Materiella anläggningstillgångar
245 154
152 184
Finansiella anläggningstillgångar
46 378
46 378
Summa anläggningstillgångar
443 716
440 011
-3 705
241 449
OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR
Varulager
143 217
-10 851
2 412
-51 940
82 839
Avrymningstillgångar
-
-
Kortfristiga fordringar
36 926
36 926
22 266
22 266
Summa omsättningstillgångar
Likvida medel
202 409
142 031
SUMMA TILLGÅNGAR
646 125
582 042
Eget kapital
225 163
Innehav utan bestämmande inflytande
-10 851
-1 707
-4 992
2 412
-3 705
-51 940
154 380
-
-
Summa eget kapital
225 163
154 380
Långfristiga skulder
257 877
257 877
Kortfristiga skulder
163 085
SUMMA EGET KAPITAL OCH
SKULDER
646 125
1 707
4 992
169 784
582 042
Omräkningen hade följande effekter på koncernens balansräkning per den 31 december 2012 (i TUSD):
Den 31 december
2012 före
omräkning, TUSD
Not nr
1
2
3
4
5
6
Den 31 december
2012 efter
omräkning, TUSD
ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
Immateriella anläggningstillgångar
23 357
Materiella anläggningstillgångar
37 626
23 357
Finansiella anläggningstillgångar
7 118
7 118
Summa anläggningstillgångar
68 101
67 532
-569
37 057
OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR
Varulager
21 981
-1 665
370
-7 972
12 714
Kortfristiga fordringar
5 667
Likvida medel
3 417
5 667
3 417
Summa omsättningstillgångar
31 065
21 799
SUMMA TILLGÅNGAR
99 166
89 330
Eget kapital
34 558
-1 665
-262
-766
370
-569
-7 972
23 694
Innehav utan bestämmande inflytande
Summa eget kapital
34 558
23 694
Långfristiga skulder
39 578
39 578
Kortfristiga skulder
25 030
SUMMA EGET KAPITAL OCH
SKULDER
99 166
Auriant mining ÅRSREDOVISNING 2013
262
766
26 058
89 330
83
NOTER
Standarder som har utfärdats men som ännu inte har
trätt i kraft
Standarder och tolkningar som har utfärdats men ännu
inte har trätt i kraft fram till datumet för publiceringen
av koncernens finansiella rapporter redovisas nedan.
Koncernen avser att anta dessa standarder, om de är
tillämpliga, när de träder i kraft.
IFRS 9 Finansiella instrument
I den lydelse som har publicerats återspeglar IFRS 9
den första fasen av IASB:s arbete med att ersätta IAS 39.
Standarden är tillämplig på klassificering och värdering av
finansiella tillgångar och skulder såsom de definieras i IAS
39. Standarden gällde initialt för räkenskapsår som började
från och med 1 januari 2013, men ändringar av IFRS 9
Obligatoriskt ikraftträdande av IFRS 9 och upplysningar
om övergången, som utfärdades i december 2011, flyttade
det obligatoriska datumet för ikraftträdandet till den 1
januari 2015. Under efterföljande faser kommer IASB
att ta itu med säkringsredovisning och nedskrivning av
finansiella tillgångar. Antagandet av första fasen av IFRS 9
kan komma att påverka klassificeringen och värderingen av
koncernens finansiella tillgångar, men inte klassificeringen
och värderingen av dess finansiella skulder. Koncernen
kommer att kvantifiera effekten i överensstämmelse med de
andra faserna, när den slutgiltiga standarden inklusive alla
faser publiceras.
Tolkningsuttalande IFRIC 21 Levies
IFRIC 21 handlar om redovisningen av skulder för
avgifter som inte är till exempel inkomstskatter. Tolkningen
behandlar vilka förpliktigande händelser som ger upphov
till skulder är och när dessa ska redovisas. Detta har
ingen väsentlig påverkan på koncernen, eftersom den för
närvarande inte omfattas av några betydande avgifter.
Bedömningar och uppskattningar i de finansiella
rapporterna
För att kunna upprätta finansiella rapporter i enlighet
med IFRS måste bedömningar och uppskattningar göras
som påverkar de redovisade tillgångs- och skuldbeloppen
respektive tillgångs- och kostnadsbeloppen samt övrig
information som lämnas i rapporterna. Styrelsens och
företagsledningens uppskattningar och bedömningar
baseras på historiska erfarenheter och prognoser om
framtida utveckling. Det faktiska utfallet kan skilja sig från
dessa bedömningar.
Särskilt information om betydande områden för osäkerhet
i uppskattningarna som tas i beaktande av ledningen vid
upprättandet av de finansiella rapporterna beskrivs nedan.
Malmberäkningsprinciper
Koncernen redovisar malmreserver i enlighet med
ryska geologiska standarder. I korthet innebär det att
84
efter den inledande prospekteringsperioden för en
gruvlicens måste samtliga licensinnehavarna i Ryssland
genomgå en malmklassificeringsinspektion (påminner
i grova drag om en västerländsk förstudie) hos Russian
State Committee on Reserves, GKZ, antingen i Moskva
eller på GKZ:s lokalkontor. Denna malmklassificering
genomförs en gång och kan sedan uppdateras enligt behov.
If malmreservationerna blir godkänns för de in i det ryska
statsregistret och utgör basen för produktionskraven som
sedan görs upp för licensinnehavaren. De ryska principerna
för malmklassificeringar är lika men inte helt identiska med
västerländska standarder.
De
ryska
registrerade
malmreserverna
utgör
basen för koncernens avskrivningar av gruvlicenser
och projekteringskostnader i enlighet med unit of
production-metoden. Sådan avskrivning har gjorts för
Tardanfyndigheten sedan 2005. För Tardan baserades
avskrivningarna för åren 2005–2008 på guldreserver om
6,8 ton som etablerades under tidigt 1990-tal. År 2008
genomfördes en ny undersökning av reserverna i Tardan
och de etablerade malmreserverna uppgick då till 8,5 ton.
Dessa guldreserver har utgjort basen för beräkningen av
avskrivning enligt unit of production-metoden sedan 2009.
Bogomolovskoye-fyndigheten på Staroverinskaya-licensen
har guldreserver om 7 ton, och tillsammans med reserverna
från Kozlovskoye-fyndigheten om 8,7 ton utgör de basen
för beräkningen av avskrivningarna för Staroverinskayalicensområdet enligt unit of production-metoden.
De
registrerade
malmreserverna
etablerades
således av en statlig part (GKZ) som är oberoende av
koncernen. Beräkningen av reserverna grundar sig på
mycket omfattande geologiska och finansiella fakta som
sammanfattas i den ryska förstudien. Malmreserver är inte
statiska utan kan variera med tiden beroende på faktorer
som guldpriset, ny geologisk information, valutakursnivåer
samt kostnadsnivåer. En förändring i malmreserverna
kan ha betydande inverkan på frågor som nedskrivning,
återställningskostnader och tillgångarnas värde.
Återställningskostnader
Ett åtagande om framtida återställningskostnader
uppkommer när miljöpåverkan uppstår på grund
av
gruvverksamhet
i
form
av
prospektering,
utvärdering, utbyggnad eller pågående produktion.
Återställningskostnaderna beräknas på grundval av en
återställningsplan. Koncernen granskar årligen avsättningen
för återställning efter gruvdrift. Väsentliga uppskattningar
och bedömningar görs för att fastställa avsättningen för
återställning, då det finns ett flertal faktorer som påverkar
den slutliga skulden som ska betalas. Dessa faktorer
omfattar uppskattningar av omfattningen av och kostnaden
för återställningsaktiviteter, tekniska förändringar,
lagmässiga förändringar, kostnadsökningar jämfört med
räntesatser samt förändringar i diskonteringsräntor. Dessa
Auriant mining ÅRSREDOVISNING 2013
NOTER
osäkra faktorer kan medföra att de faktiskt kostnaderna
för återställandet kan avvika från den avsättning som
har gjorts. Avsättningen per balansdagen är baserad på
högsta ledningens bästa uppskattningar av nuvärdet av
framtida återställningsavtal. Förändringar i uppskattade
framtida kostnader redovisas i rapporten över
finansiell ställning genom att antingen öka eller minska
återställningsskulden och återställningstillgången om
den initiala uppskattningen ursprungligen redovisades
som en del av en tillgång mätt i enlighet med IAS
16, Materiella anläggningstillgångar. En eventuell
minskning av återställningsskulden och därmed
eventuella avdrag från återställningstillgången kanske
inte överstiger det redovisade värdet av den tillgången.
Om det gör det redovisas ett eventuellt överskott över
det redovisade värdet direkt i resultaträkningen. Om
förändringen av uppskattningen resulterar i en ökning
av återställningsskulden och därmed en ökning av
tillgångens redovisade värde måste företaget överväga
om detta är en indikation på nedskrivning av tillgången i
sin helhet och genomföra ett nedskrivningstest i enlighet
med IAS 36.
Storleken på återställningskostnaderna är avhängiga
av vilken marktyp gruvverksamheten är belägen på.
Om gruvverksamheten är belägen inom markområden
ursprungligen
klassificerade
som
jordbruksmark,
skogsbruksmark eller tomtmark för byggnation blir
kraven på återställande mer omfattande. Om marken i
fråga inte hade någon speciell alternativ användning när
gruvverksamheten inleddes blir å andra sidan kraven på
återställning mer måttliga. För närvarande är ingen av de
olika gruvlicenserna i östra Sibirien som koncernen innehar
belägen på jordbruks-, skogsbruks- eller byggnationsmark.
Se not 18 för ytterligare information.
Nedskrivningar
Koncernen bedömer varje kassagenerande enhet
årligen för att fastställa om något nedskrivningsbehov
av tillgångar föreligger. Där det finns tecken på att
en nedskrivning är nödvändig görs en uppskattning
av återvinningsvärdet, vilket betraktas som det högra
av verkligt värde minus försäljningskostnad och
nyttjandevärde. Dessa bedömningar kräver användandet
av uppskattningar och antaganden, såsom långsiktiga
råvarupriser, diskonteringsräntor, framtida kapitalkrav,
prospekteringspotential och verksamhetens framgång.
Verkligt värde bestäms till det belopp som skulle erhållas
från en försäljning av tillgången vid en transaktion på
armlängds avstånd mellan underrättade och villiga
parter. Verkligt värde för mineraltillgångar fastställs
generellt som det innevarande värdet på uppskattade
framtida kassaflöden som uppkommer från den fortsatta
användningen av tillgången, vilket omfattar bedömningar
som kostnader för framtida expansionsplaner och en
Auriant mining ÅRSREDOVISNING 2013
framtida avyttring, med användande av antaganden
som en oberoende marknadsaktör skulle kunna ta med i
beräkningen. Kassaflöden diskonteras till sitt innevarande
värde med hjälp av diskonteringsränta före skatt som
speglar aktuella marknadsbedömningar av tidsvärdet
på pengar och de risker som är specifika för tillgången.
Ledningen har bedömt sina kassagenererande enheter
som om de var individuella gruvlicenser, vilket är den
lägsta nivån för vilken inflöden av likvida medel till stor
del är beroende av dessa andra tillgångar.
Ett nedskrivningstest gjordes på koncernens produktiva
guldtillgångar per den 31 december 2013. Den mest
väsentliga delen av immateriella och materiella tillgångar
hänför sig till licensområdena Tardan och Staroverinskaya.
För detta syfte har en diskontera kassaflödesmetod använts
som sträcker sig över en 5-årsperiod tillsammans med
ett övervägande av värdet på registrerade reserver. Ett
antal variabler simuleras i modellen. Bland de viktigare
antagandena finns guldpriset och avkastningskravet. Basen
för antaganden om guldpriset under perioden är 1 340
USD/uns och avkastningen som krävs är 12% per år. Ett
antal andra antaganden är också av betydelse. Resultatet av
basantagandena är att ingen avskrivning krävs i slutet av år
2013.
Mer information finns i noterna 8 och 11.
En nedskrivningsprövning av betydande tillgångar
utförs även på moderbolagsnivå. Prövningen baseras
på prognoserna från fem års-kassaflödesmodellen
som sammanställts för Auriants produktionsenheter.
Kassaflöden diskonteras till nuvärde med en
diskonteringsränta
som
återspeglar
aktuella
marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och de
risker som är specifika för tillgången. Det diskonterade
nuvärdet av prognostiserade kassaflöden jämförs med
bokförda värden på aktier och lån från moderbolaget. När
det uppstår en indikation om nedskrivningsbehov, dvs.
att bokfört värde överstiger nuvärdet av prognostiserade
kassaflöden, görs nedskrivningen på årets slut datum.
Se not 6 för ytterligare information.
Utnyttjande av uppskjutna skattefordringar
En bedömning måste göras av huruvida uppskjutna
skattefordringar ska redovisas i balansräkningen eller
inte. Ledningen måste bedöma sannolikheten för att
koncernen kommer att generera beskattningsbara
vinster under framtida perioder och därmed kan
utnyttja uppskjutna skattefordringar, inklusive sådana
som uppkommer ur icke utnyttjade skattemässiga
underskott. Uppskattningar av framtida beskattningsbara
intäkter baseras på prognostiserade kassaflöden
från verksamheterna och tillämpningen av befintliga
skattelagar i varje jurisdiktion. I den omfattning som
framtida kassaflöden och beskattningsbara intäkter skiljer
sig markant från uppskattningarna, kan koncernens
85
NOTER
förmåga att aktivera de uppskjutna skattefordringarna
netto redovisade på rapporteringsdagen påverkas.
Dessutom kan framtida förändringar av skattelagarna
i de jurisdiktioner där koncernen bedriver verksamhet
begränsa koncernens möjlighet att uppnå skatteavdrag
under framtida perioder.
Se not 7 för ytterligare information.
Varulager
Tester av redovisade lagervärden netto genomförs
minst en gång om året, och representerar de uppskattade
framtida försäljningspriserna för produkterna baserade på
rådande punktpriser på metaller på rapporteringsdagen,
minus uppskattade kostnader för att slutföra produktionen
och lägga ut produkten till försäljning. Varulagren mäts
genom att uppskatta antalet ton som har tillkommit och
tagits ut ur lagret, antalet uns guld baserat på testdata och
den uppskattade återvinningsandelen med den förväntade
86
utvinningsmetoden. Lagertonnage verifieras
periodiska undersökningar.
Se not 14 för ytterligare information.
genom
Verkligt värde på finansiella instrument
Där verkligt värde på finansiella tillgångar och
finansiella skulder som redovisas i balansräkningen inte
kan härledas från aktiva marknader bestäms deras verkliga
värde med hjälp av värderingstekniker som omfattar
diskonterade kassaflödesmodeller. Uppgifter till de här
modellerna hämtas från observerbara marknader där det
är möjligt, men där det inte krävs ett mått av bedömning
för att etablera verkligt värde. Bedömningarna omfattar
beaktande av uppgifter såsom likviditetsrisk, kreditrisk och
volatilitet. Förändringar i antagandena om dessa faktorer
kan påverka det redovisade verkliga värdet på finansiella
instrument.
Se not 20 för ytterligare information.
Auriant mining ÅRSREDOVISNING 2013
NOTER
NOT 1
Intäkter
Alla inkomster från försäljning av guld genereras av ryska enheter inom koncernen. Inga intäkter genereras i Sverige. Under 2013 hade
koncernen två kunder – de ryska bankerna Promsvyazbank och Svyazbank (under 2012 endast Svyazbank).
NOT 1a
Övriga intäkter och kostnader
Koncernen
Moderbolaget
2013
TSEK
Koncernen
2013
TSEK
2012
TSEK
2012
TSEK
Tjänster till underleverantörer (hyror, logi med
mera)
4 900
1 966
-
-
Inventeringsöverskott
1 845
2 970
-
-
Återföring av återställningsreserv
1 808
-
-
-
-
2 490
-
-
2013
TUSD
Moderbolaget
2012
TUSD
2013
TUSD
2012
TUSD
752
302
-
-
283
456
-
-
278
-
-
-
-
382
-
-
Övriga rörelseintäkter
Återföring av avsättning
Resultat från försäljning av dotterföretag
joint venture
Övrigt
Summa övriga rörelseintäkter
-
6 753
-
6 752
-
1 036
-
1 036
2 206
7 336
13
1 310
339
1 126
2
201
10 759
21 515
13
8 062
1 652
3 302
2
1 237
Tjänster till underleverantörer
Dessa tjänster avser uthyrning av fastigheter till alluvialproducenten LLC Urumkan under hela 2013 (och från och med maj 2012) samt
försäljning av bränsle och tillhandahållande av logi för större underleverantörer till koncernens dotterbolag LLC Tardan.
Återföring av återställningsreserv
Avser ny uppskattning av kostnaderna för att eliminera den miljöpåverkan som gruvdriften har.
Koncernen
Moderbolaget
Koncernen
Moderbolaget
2013
TSEK
2012
TSEK
2013
TSEK
2012
TSEK
2013
TUSD
2012
TUSD
2013
TUSD
2012
TUSD
Nedskrivningar av pågående arbeten och
anläggningstillgångar
-8 154
-28 172
-
-
-1 252
-4 324
-
-
Hushållskostnader
-4 247
-2 351
-
-
-652
-361
-
-
Förluster på kundfordringar, avskrivningar pga
materialbrist
-2 622
-
-
-
-403
-
-
-
Straffavgifter, skattetillägg och ej kompenserad
moms
Övriga rörelsekostnader
-2 406
-1 206
-
-
-369
-185
-
-
Bankavgifter
-432
-1 473
-
-
-66
-226
-
-
Förlust vid avyttring av anläggningstillgångar
-334
-1 346
-
-
-52
-207
-
-
-1 800
-7 479
-
-
-276
-1 148
-
-
-19 995
-42 027
-
-
-3 070
-6 450
-
-
Övrigt
Summa övriga rörelsekostnader
Nedskrivning av pågående arbeten och anläggningstillgångar
Nedskrivningen av pågående arbeten 2013 avsåg dotterbolaget GRE – 324 med ett belopp på -8 154 TSEK (-1 252 TUSD)
(2012: -24 467 TSEK (-3 755 TUSD)). För 2012 redovisades en nedskrivning av anläggningstillgångar vid LLC Solcocon med -3 705 TSEK
(-569 TUSD) avseende gruvfordonsflottan.
Auriant mining ÅRSREDOVISNING 2013
87
NOTER
NOT 2
Kostnader för försålda varor
Koncernen
Koncernen
2013
TSEK
2012
TSEK
2013
TUSD
2012
TUSD
87 178
64 957
13 383
9 969
Kostnader för alluvialproducenten
79 260
31 456
12 168
4 828
Material
73 062
67 119
11 216
10 301
Personalkostnader
Avskrivningar
51 779
47 168
7 949
7 239
Externa kostnader
40 441
14 377
6 208
2 206
Skatter
24 613
16 404
3 778
2 518
Förändring i lager för färdigvaror och varor under
tillverkning
Summa kostnad för försålda varor
6 936
5 522
1 065
849
363 269
247 003
55 767
37 910
De ökade personalkostnaderna berodde på att det genomsnittliga antalet anställda vid produktionsenheterna ökade från 686 personer 2012
till 869 personer 2013.
Kostnaderna för den alluviala producentens (Uryumkan) guldproduktion ökade med -47 804 TSEK (-7 340 TUSD) i och med att produktionen
av alluvialt guld ökade. Uryumkan har bedrivit alluvial guldproduktion sedan i augusti 2012.
Materialkostnaderna ökade eftersom mer kemikalier, cement och andra material användes för höglakning. Under första och andra halvåret
2012 producerades guld i Tardan genom gravitation respektive höglakning, men under 2013 skedde all produktion genom höglakning.
Avskrivningskostnaderna ökade främst på grund av att höglakningsanläggningen i Tardan togs i drift.
Att de externa kostnaderna ökade berodde huvudsakligen på att borrningen och sprängningen i såväl Tardan som Solcocon ökade, samt på
att underleverantörerer anlitades för transporter i Tardan 2013.
Kostnderna för mineralutvinningsskatter och andra skatter (fastighetsskatt, fordonsskatt) ökade eftersom mineralutvinningsskatten är
relaterad till intäkterna, som ökade.
De minskade kostnaderna för pågående arbeten avsåg guldproduktionen och ökade kostnader för försålda varor.
88
Auriant mining ÅRSREDOVISNING 2013
NOTER
NOT 3
Personalkostnader
Koncernen
2013
TSEK
Moderbolaget
2012
TSEK
2013
TSEK
2 027
517
642
395
2 669
15 275
Koncernen
2012
TSEK
2013
TUSD
2 027
517
642
395
912
2 669
11 626
-
Moderbolaget
2012
TUSD
2013
TUSD
2012
TUSD
311
79
311
79
99
61
99
61
912
410
140
410
140
-
2 345
1 784
-
-
Löner och ersättningar i Sverige
Styrelsen
Övriga anställda
Löner och ersättningar i Ryssland
Vd och högsta ledningen
inklusive optioner och aktieoptionsplaner
Övriga anställda
Summa löner och ersättningar
2 678
1 707
-
-
411
262
-
-
80 098
62 667
-
-
12 296
9 618
-
-
95 373
74 293
-
-
14 641
11 402
-
-
98 042
75 205
2 669
912
15 051
11 542
410
140
Sociala kostnader i Sverige
Styrelsen
649
187
649
187
100
29
100
29
Övriga anställda
186
143
186
143
28
22
28
22
835
330
835
330
128
51
128
51
Sociala kostnader i Ryssland
Vd och högsta ledningen
Övriga anställda
Summa sociala kostnader
Övriga personalkostnader
Summa personalkostnader
1 410
642
-
-
216
99
-
-
19 256
13 543
-
-
2 957
2 078
-
-
20 666
14 185
-
-
3 173
2 177
-
-
21 501
14 515
835
330
3 301
2 228
128
51
-
153
-
153
-
23
-
23
119 543
89 873
3 503
1 395
18 352
13 793
538
214
Koncernen
2013
Moderbolaget
2012
2013
2012
Koncernens styrelse och vd vid årets slut
Kvinnor
-
-
-
-
Män
6
5
5
5
Kvinnor
1
1
-
-
Män
5
5
-
-
Koncernens ledning vid årets slut
Auriant mining ÅRSREDOVISNING 2013
89
NOTER
Antal anställda
Totalt
varav
Totalt
varav
2013
kvinnor
2012
kvinnor
Medelantal anställda
Moderbolaget i Sverige
2
1
1
1
Dotterbolag i Ryssland
869
142
685
127
Totalt för koncernen
871
143
686
128
Antal anställda vid årets slut
Moderbolaget i Sverige
2
1
2
1
Dotterbolag i Ryssland
764
141
714
140
Totalt för koncernen
766
142
716
141
Eftersom verksamheten växte behövdes det mer produktions- och administrationspersonal hos de ryska dotterbolagen, vilket gjorde att det
totala antalet anställda vid årsslutet 2013 var större än 2012.
Ersättningar och övriga förmåner till styrelseledamöter och ledande befattningshavare 2013
Ersättning
TSEK
Ersättning
TUSD
Preston Haskell, styrelseordförande
660
101
Ingmar Haga
312
48
Andre Bekker
248
38
Styrelsen
Peter Daresbury
263
40
Denis Alexandrov
352
54
Bertil Villard
146
23
Sergey Kashuba*
Summa styrelsen
46
7
2 027
311
6 856
1 053
Ledande befattningshavare förutom vd
inklusive optioner och aktieoptionsplaner
Vd
inklusive optioner och aktieoptionsplaner
Koncernledning
527
81
8 419
1 292
2 151
330
15 275
2 345
*Styrelseledamöter som lämnade styrelsen i Auriant Mining AB under 2013.
**Koncernledningen omfattar vd, finanschef, driftschef, investeringschef, chefsgeolog, högste juridiske rådgivare och personalchef.
På den extra bolagsstämman i november 2012 instiftades ett incitamentsprogram för koncernens VD Denis Alexandrov och investeringschef
Max Yacoub genom emission av teckningsoptioner. En detaljerad beskrivning av teckningsoptionerna finns under ”Aktiekapital och
ägarförhållanden”.
Vilka årliga bonusar som ska betalas till koncernledningen för 2014 beror på hur väl individuella prestationsmål uppnås. Dessa mål sätts
upp för varje högre befattningshavare i början av året och godkänns av styrelsen. De överensstämmer med koncernens verksamhetsmål och
andra indikatorer.
90
Auriant mining ÅRSREDOVISNING 2013
NOTER
NOT 4
Administrationskostnader och allmänna kostnader
Koncernen
Moderbolaget
Koncernen
Moderbolaget
2013
TSEK
2012
TSEK
2013
TSEK
2012
TSEK
2013
TUSD
2012
TUSD
2013
TUSD
2012
TUSD
Personalkostnader
32 365
24 916
3 503
1 395
4 969
3 824
538
214
Externa kostnader
9 577
14 048
3 764
8 676
1 470
2 156
577
1 332
Arvode till revisorer
1 418
1 428
1 418
1 428
218
219
218
219
235
97
-
-
36
15
-
-
43 595
40 489
8 685
11 499
6 693
6 214
1 333
1 765
Avskrivningar och nedskrivningar
Summa administrations-kostnader och
allmänna kostnader
Administrationskostnader och allmänna kostnader hänför sig till förvaltningsbolaget och moderbolaget.
Ersättningen till revisorerna framgår av tabellen nedan:
Revisionsarvoden
Koncernen
Moderbolaget
Koncernen
Moderbolaget
2013
TSEK
2012
TSEK
2013
TSEK
2012
TSEK
2013
TUSD
2012
TUSD
2013
TUSD
2012
TUSD
1 372
1 278
1 372
1 278
211
196
211
196
46
-
46
-
7
-
7
-
PWC
Revisionsuppdrag
Revisionsrelaterade uppdrag
Skatterådgivning
Andra rådgivningstjänster
Summa PWC
-
150
-
150
-
23
-
23
1 418
1 428
1 418
1 428
218
219
218
219
NOT 5
Finansiella intäkter
Koncernen
Övriga ränteintäkter
Ränteintäkter från koncernbolag
Valutadifferenser
Summa finansiella intäkter
Auriant mining ÅRSREDOVISNING 2013
Koncernen
Moderbolaget
2013
TSEK
Moderbolaget
2013
TSEK
2012
TSEK
2013
TUSD
2012
TUSD
2012
TSEK
2013
TUSD
2012
TUSD
15
56
2
9
-
-
-
-
-
-
-
-
17 756
19 232
2 726
2 952
-
15 956
-
2 448
-
9 323
-
1 431
15
16 012
2
2 457
17 756
28 555
2 726
4 383
91
NOTER
NOT 6
Finansiella kostnader
Koncernen
Koncernen
2013
TSEK
2012
TSEK
Räntekostnader för lån och krediter
-56 726
Valutadifferenser
-13 578
-1 985
Räntekostnader för finansiell leasing
Nedskrivning av koncerninterna lån*
Summa finansiella kostnader
Moderbolaget
Moderbolaget
2013
TUSD
2012
TUSD
2013
TSEK
2012
TSEK
2013
TUSD
2012
TUSD
-46 107
-8 708
-7 076
-37 027
-32 409
-5 684
-4 974
-
-2 084
-
-2 308
-1 706
-305
-262
-
-238 888
-
-36 664
-39 335
-271 297
-6 039
-41 638
-
-
-
-
-72 289
-47 813
-11 097
-7 338
-355
-
-
-
*Det nedskrivningstest som genomfördes per den 31 december 2012 visade på ett behov av nedskrivning av lån till dotterbolaget Tardan Golds
affärsenhet på totalt -238,888 MSEK (-36,664 MUSD). Inget nedskrivningsbehov förelåg som ett resultat av testet per den 31 december 2013.
NOT 7
Inkomstskatt och uppskjuten inkomstskatt
Koncernen
Aktuell skatt
Uppskjuten skatt
Moderbolaget
2013
TSEK
2012
TSEK
2013
TSEK
Koncernen
2012
TSEK
Moderbolaget
2013
TUSD
2012
TUSD
2013
TUSD
2012
TUSD
-
-628
-
-
-
-96
-
-
30 440
409
-
-
4 673
64
-
-
30 440
-219
4 673
-34
-
Sambandet mellan skattekostnad och
redovisat resultat
Resultat före skatt
-159 404
-105 672
-30 251
-246 179
-24 471
-16 218
-4 644
-37 783
Skatt enligt gällande skattesats
32 486
21 134
6 655
64 745
4 987
3 244
1 022
9 937
Skatteeffekt av kostnader som inte är
skattemässigt avdragsgilla
-18 630
-11 411
-34
-64 028
-2 860
-1 751
-5
-9 827
Skatteeffekt av icke skattepliktiga intäkter
23 392
1 415
-
-
3 591
217
-
-
Kostnader som bokas direkt mot det egna
kapitalet
-
-
-
-
-
-
-
-
Skatteeffekt av förändringar av tidigare års
beskattning
Nedskrivning av uppskjutna skattefordringar
Återföring av uppskjuten skatteskuld
-
-
-
-
-
-
-
-
-320
-8 647
-
-
-48
-1 328
-
-
2 126
-10 579
-
-
326
-1 624
-
-
Skillnad i skattesats mellan koncernen och de
enskilda bolagen
-
-
-
-
-
-
-
-
Skatteförluster för vilka inga uppskjutna
skattefordringar har redovisats
-
-
-
-
-
-
-
-
Utnyttjande av tidigare icke redovisade
skatteförluster
-
9 077
-
-
-
1 393
-
-
-2 213
-1 208
-
-
-340
-185
-
-
Justeringar med avseende på inkomstskatt
föregående år
Skatteeffekt av underskottsavdrag för vilka
uppskjuten skattefordran ej redovisas:
-6 401
-
-6 621
-717
-983
-
-1 017
-110
Totalt
30 440
-219
-
-
4 673
-34
-
-
92
Auriant mining ÅRSREDOVISNING 2013
NOTER
Den tillämpliga skattesatsen för moderbolaget är 22 %. Den tillämpliga skattesatsen för de ryska dotterföretagen är 20 %. Koncernens
huvudsakliga affärsverksamhet bedrivs i Ryssland och den tillämpliga skattesatsen för koncernen är 20 %.
Koncernen
2012.01.01
2013.12.31
TSEK
TUSD
2013.12.31
TSEK
2012.12.31
TSEK
Ingående uppskjuten skattefordran
22 409
50 879
36 171
Förändring i uppskjuten
skattefordran
48 842
-10 292
-321
Uppskjuten skattefordran
Nedskrivning av uppskjutna
skattefordringar
Kvittning av uppskjuten
skattefordran mot uppskjuten
skatteskuld
Utgående uppskjuten
skattefordran
2012.12.31
TUSD
2012.01.01
TUSD
3 439
7 809
5 551
22 402
7 504
-1 580
3 438
-8 647
-14 533
-49
-1 327
-2 230
-26 800
-9 531
-
-4 114
-1 463
-
44 130
22 409
50 879
6 780
3 439
7 809
För närvarande tas inte skattemässiga underskottsavdrag i moderbolaget upp som uppskjutna skattefordringar i balansräkningen, eftersom
det är osäkert om sådana underskottsavdrag kan utnyttjas på grund av moderbolagets karaktär av förvaltningsbolag.
I dotterbolagen bokförs uppskjutna skattefordringar på skattemässiga underskottsavdrag när det är troligt att dotterföretaget kommer
att generera tillräcklig skattemässig vinst för att kunna använda underskottsavdragen inom överskådlig framtid. Enligt rysk lag kan
underskottsavdragen användas inom en 10-årsperiod från det år då underskotten uppstår.
Inom koncernen har bara tre enheter väsentliga uppskjutna skattefordringar: LLC Tardan Gold, LLC GRE-324 och LLC Rudtechnology.
Huvuddelen av dessa uppskjutna skattefordringar avsåg förlustutjämning framåt. På grundval av prognoserna ovanstående bolag att
generera skattemässiga vinster som gör det möjligt att utnyttja de uppskjutna skattefordringarna på deras skattemässiga underskottsavdrag
inom tre år.
Koncernen
2012.01.01
2013.12.31
TSEK
TUSD
2013.12.31
TSEK
2012.12.31
TSEK
Ingående uppskjuten skatteskuld
25 298
50 318
45 570
Förändring i uppskjuten skatt
på förvärvade gruvlicenser och
aktiverat arbete för egen räkning
-3 375
-2 419
-
Uppskjutna skatteskulder
Försäljningsvärde från sålda
dotterföretag
Förändring i uppskjuten skatt på
förvärvade anläggningstillgångar
Kvittning av uppskjuten
skattefordran mot uppskjuten
skatteskuld
Summa uppskjuten
skatteskuld
2012.12.31
TUSD
2012.01.01
TUSD
3 883
7 723
6 994
230
-519
-371
35
-
-10 052
-
-
-1 542
24 425
-13 070
14 570
3 753
-2 006
2 236
-26 800
-9 531
-
-4 114
-1 463
-
19 548
25 298
50 318
3 003
3 883
7 723
Uppskjuten skatteskuld beräknas på skillnaden mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder.
Det finns ingen uppskjuten skatt hänförlig till poster redovisade direkt i eget kapital eller övrigt totalresultat.
Auriant mining ÅRSREDOVISNING 2013
93
NOTER
NOT 8
Gruvrättigheter och aktiverade prospekteringskostnader
Koncernen
2013.12.31
2012.12.31
Moderbolaget
2012.01.01
2013.12.31
2012.12.31
2012.01.01
Samtliga belopp anges i TSEK
TSEK
TSEK
TSEK
TSEK
TSEK
TSEK
Ingående balans
175 137
171 044
161 353
392
392
392
35 213
-
4 112
-
-
-
Aktiverade prospekteringskostnader
Intern omsättning
-
-
-
-
-
-
Aktiverade återställningskostnader
-
1 564
4 081
-
-
-
Återföring av
återställningskostnader
-1 441
-
-
-
-
-
Omräkningsdifferens
-3 077
2 529
1 498
-
-
-
Utgående balans
205 832
175 137
171 044
392
392
392
Avskrivningar och nedskrivningar
i ingående balans
-22 952
-11 548
-7 052
-392
-392
-392
Avskrivningar för perioden
-15 147
-11 405
-4 496
-
-
-
-
-
-
-
-
-
392
-392
-
-
Nedskrivningar för perioden
Avskrivningar och
nedskrivningar i utgående
balans
-38 099
-22 953
-11 548
-392
Utgående bokfört värde
167 733
152 184
159 496
-
Koncernen
-
Moderbolaget
2013.12.31
2012.12.31
2012.01.01
2013.12.31
2012.12.31
2012.01.01
TUSD
TUSD
TUSD
TUSD
TUSD
TUSD
26 880
26 251
24 764
60
60
60
5 410
-
631
-
-
-
Intern omsättning
-
-
-
-
-
-
Aktiverade återställningskostnader
-
240
626
-
-
-
Samtliga belopp anges i TUSD
Ingående balans
Aktiverade prospekteringskostnader
Aktiverade återställningskostnader
-221
-
-
-
-
Omräkningsdifferens
-443
388
230
-
-
-
Utgående balans
31 626
26 879
26 251
60
60
60
Avskrivningar och nedskrivningar
i ingående balans
-3 523
-1 772
-1 082
-60
-60
-60
Avskrivningar för perioden
-2 331
-1 750
-690
-
-
-
-
-
-
-
-
-
Avskrivningar och
nedskrivningar i utgående
balans
-5 854
-3 522
-1 772
-60
-60
-60
Utgående bokfört värde
25 772
23 357
24 479
-
-
-
Nedskrivningar för perioden
Tillgångarna representeras främst av prospekterings- och utvecklingskostnader för gruvor och innehas av de ryska dotterbolagen i koncernen
(det svenska moderbolaget har inga tillgångar). De immateriella tillgångarna är en betydande del av den totala tillgångsmassan i koncernen och
ledningen gör regelbundet nedskrivningstester för att kontrollera att den framtida intjäningsförmågan från dessa tillgångar minst motsvarar
det bokförda värdet. För nedskrivningstesterna har använts en diskonterad kassaflödesmodell som sträcker sig över fyndighetens beräknade
livslängd. En mängd variabler simuleras i modellen. Bland de viktigare variablerna är guldpriset och avkastningskravet.
Ett nedskrivningstest gjordes på koncernens produktiva guldtillgångar per den 31 december 2013. Den mest betydande delen av de immateriella
tillgångarna avser licensområdena Tardan och Staroverenskaya. Basantagandena som användes i testet var ett guldpris under testperioden på
1 340 USD/uns och ett avkastningskrav på 12 % per år. Resultatet av nedskrivningstesterna var att inget nedskrivningsbehov förelåg per den 31
december 2013.
94
Auriant mining ÅRSREDOVISNING 2013
NOTER
NOT 9
Byggnader och mark
Koncernen
Ingående balans
Inköp
Ibruktagande av
anläggningstillgångar
Intern överföring
Avyttringar
2013.12.31
2012.12.31
2012.01.01
2013.12.31
2012.12.31
2012.01.01
TSEK
TSEK
TSEK
TUSD
TUSD
TUSD
103 581
25 525
34 132
15 897
3 917
5 239
898
-
1 825
138
-
280
-
78 155
-
-
11 995
-
-164
2 007
-9 336
-25
308
-1 433
-73
-81
-3 490
-11
-12
-536
-7 581
-2 025
2 393
-1 147
-311
367
Utgående ackumulerade
anskaffningsvärden
96 661
103 581
25 524
14 852
15 897
3 917
Ingående balans
-10 998
-5 646
-5 854
-1 688
-867
-898
-6 186
-5 627
-3 094
-950
-864
-475
Avyttringar
73
66
90
11
10
14
Omklassificeringar
43
-4
3 348
7
-1
514
Omräkningsdifferens
Årets nedskrivningar
Omräkningsdifferens
1 249
213
-135
190
34
-21
Utgående ackumulerade
avskrivningar
-15 818
-10 998
-5 645
-2 430
-1 688
-866
Utgående bokfört värde
80 843
92 583
19 879
12 422
14 209
3 051
Auriant mining ÅRSREDOVISNING 2013
95
NOTER
NOT 10
Maskiner, utrustning och andra tekniska anläggningar
Koncernen
Ingående balans
2013.12.31
TSEK
2012.12.31
TSEK
2012.01.01
TSEK
2013.12.31
TUSD
2012.12.31
TUSD
2012.01.01
TUSD
212 315
154 592
82 671
32 586
23 727
12 688
Inköp
43 346
7 452
42 045
6 660
1 144
6 453
Ibruktagande av
anläggningstillgångar
12 768
65 098
24 223
1 962
9 991
3 718
Omklassificeringar
1 514
-2 007
20 770
233
-308
3 188
-9 627
-6 235
-9 435
-1 479
-957
-1 448
Årets lagernedskrivning
-1 741”
-3 705”
-
-268
-569
-
Omräkningsdifferens
-16 959
-2 880
-5 682
-2 569
-443
-872
Utgående ackumulerade
anskaffningsvärden
241 616
212 315
154 592
37 124
32 586
23 727
Ingående balans
-81 398
-56 945
-20 984
-12 493
-8 741
-3 221
Årets nedskrivningar
-30 681
-27 058
-20 900
-4 714
-4 153
-3 208
9 200
2 686
5 201
1 414
412
798
310
4
-14 782
48
1
-2 269
1 392”
-
-3 488
214
-
-535
6 166
-85
-1 992
934
-12
-306
Utgående ackumulerade
avskrivningar och
nedskrivningar
-95 012
-81 398
-56 945
-14 598
-12 493
-8 741
Utgående planenligt restvärde
146 604
130 917
97 647
22 525
20 093
14 986
Avyttringar
Avyttringar
Omklassificeringar
Årets lagernedskrivning
Omräkningsdifferens
Ökningen av de materiella anläggningstillgångarna är huvudsakligen hänförlig till inköp av nya gruvfordon och modernisering av gruvvägarna
i Tardan samt renovering av utrustningen i Solcocon. Avyttringarna under 2013 avser leasebackavtalet för Tardan.
*Under 2012 redovisade koncernen nedskrivningar på föråldrade gruvfordon i Solcocon. 2013 gjordes en lagernedskrivning.
96
Auriant mining ÅRSREDOVISNING 2013
NOTER
NOT 11
Pågående konstruktionsarbeten
Koncernen
2013.12.31
TSEK
2012.12.31
TSEK
Ingående balans
17 948
111 840
Inköp under året
15 870
48 231
-12 835
-143 253
-24 223
Ibruktagande av
anläggningstillgångar
Årets lagernedskrivning*
2012.01.01
TSEK
2013.12.31
TUSD
2012.12.31
TUSD
2012.01.01
TUSD
53 122
2 755
17 165
8 153
97 857
2 438
7 402
15 019
-1 972
-21 986
-3 718
-1 694
-89
-
-11 038”
-14
-
Omräkningsdifferens
-1 687
1 131
-3 879
-257
174
-595
Utgående bokfört värde
19 208
17 949
111 839
2 951
2 755
17 165
Ökningen av balansen för färdigställande av pågående konstruktionsarbete i slutet av 2013 beror på konstruktionen av nya lakningshögar vid
LLC GRE-324. Samtliga materiella anläggningstillgångar innehas av ryska dotterbolag och inga tillgångar innehas av det svenska moderbolaget.
*Under 2011 redovisade koncernen en nedskrivning på gruvvägar till följd av svagheter i konstruktionen. 2013 gjordes en lagernedskrivning.
2012 aktiverade koncernen 2,4 MSEK (0,4 MUSD) räntor på 13 % i samband med konstruktionsarbete. Motsvarande belopp för 2013 är noll.
Ett nedskrivningstest gjordes på koncernens produktiva guldtillgångar per den 31 december 2013. Den mest betydande delen av de materiella
tillgångarna avser licensområdena Tardan och Staroverenskaya. Basantagandena som användes i testet var ett guldpris under testperioden
på 1 340 USD/uns och ett avkastningskrav på 12 % per år. Resultatet av nedskrivningstesterna var att inget nedskrivningsbehov förelåg per den
31 december 2013.
NOT 12
Aktier och andelar i dotterbolag
Organisationsnummer
Säte
Kapital- och
rösträttsandel
Bokfört värde
1041700563519
Kyzyl
100%
258 384
LLC Uzhunzhul*
1071901004746
Abakan
-
-
LLC GRE 324
1037542001441
Chita
100%
-
LLC Gold Borzya
1077530001174
Krasnokamensk
100%
21 102
LLC Rudtechnologiya
1077530000570
Krasnokamensk
100%
92 450
LLC Auriant Management
1097746422840
Moskva
100%
Dotterbolag
LLC Tardan Gold
Totalt
412
372 348
*Dotterbolaget LLC Uzhunzhul ägs indirekt genom dotterbolaget LLC Tardan Gold. Således finns inget bokfört värde på detta bolag i Auriant Mining AB.
Andelar i dotterbolag utgör en betydande del av moderbolagets tillgångar, och styrelsen och ledningen gör regelbundet nedskrivningstester
för att kontrollera att dessa tillgångars återvinningsvärde minst motsvarar det bokförda värdet. Nedskrivningstesterna görs med användning
av en diskonterad kassaflödesmodell. Modellen är känslig för ett antal variabler och bedömningar, bland vilka de viktigaste är guldpriset och
avkastningskravet. På grundval av de per den 31 december 2012 utförda nedskrivningstesterna har styrelsen och ledningen inte identifierat något
nedskrivningsbehov för andelar i dotterbolag.
Som en del av omstruktureringsprogrammet slogs koncernens dotterbolag LLC Solcocon ihop med dotterbolaget LLC Rudtechnologiya i mars
2013. Genom beslut av koncernledningen likviderades koncernens dotterbolag LLC CAG Promstroy och LLC Borservice, då dessa inte bedrev
någon verksamhet, i februari respektive april 2013.
Auriant mining ÅRSREDOVISNING 2013
97
NOTER
NOT 13
Andelar och investeringar i joint ventures
Samtliga belopp anges i TSEK
Joint ventures
Awilia Enterprises Limited**
Redovisat värde, koncernen
2013.12.31
TSEK
2012.12.31
TSEK
Redovisat värde, moderbolaget
2012.01.01
TSEK
2013.12.31
TSEK
Ingående balans
Investeringar i joint venture
Avyttring av innehav i joint venture
Resultat från andel i joint venture
Utgående balans
Samtliga belopp anges i TUSD
Joint ventures
Awilia Enterprises Limited**
24 705
23 969
28 919
22 280
20 663
22 216
23 969
28 919
22 280
20 663
22 216
Moderbolaget
2013.12.31
TSEK
2012.12.31
TSEK
2012.01.01
TSEK
2013.12.31
TSEK
2012.12.31
TSEK
2012.01.01
TSEK
23 969
28 919
24 652
20 663
22 216
16 924
1 616
8 413
5 292
1 617
8 413
5 292
-
-12 735
-
-
-9 966
-
-880
-628
-1 025
-
-
-
24 705
23 969
28 919
22 280
20 663
22 216
Redovisat värde, koncernen
2013.12.31
TUSD
2012.12.31
TUSD
Redovisat värde, moderbolaget
2012.01.01
TUSD
2013.12.31
TUSD
Ingående balans
Investeringar i joint venture
Avyttring av innehav i joint venture
Resultat från andel i joint venture
Omräkningsdifferens
Utgående balans
2012.12.31
TUSD
2012.01.01
TUSD
3 796
3 679
4 438
3 423
3 171
3 410
3 796
3 679
4 438
3 423
3 171
3 410
Koncernen
Förändringar i bokfört värde av
joint venture
2012.01.01
TSEK
24 705
Koncernen
Förändringar i bokfört värde av
joint venture
2012.12.31
TSEK
Moderbolaget
2013.12.31
TUSD
2012.12.31
TUSD
2012.01.01
TUSD
2013.12.31
TUSD
2012.12.31
TUSD
2012.01.01
TUSD
3 679
4 438
3 784
3 171
3 410
2 597
248
1 291
812
248
1 291
813
-
-1 955
-
-
-1 530
-
-135
-96
-158
-
-
-
4
1
-
4
-
-
3 796
3 679
4 438
3 423
3 171
3 410
** Awilia Enterprises Ltd. är ett joint venture-bolag med Centerra Gold Inc, med säte på Cypern. Awilia äger 100 % av LLC Kara Beldyr, det
bolag som bedriver joint venture-verksamheten i Ryssland. I januari 2012 fullföljde Centerra Gold Inc. den andra fasen av investeringar i detta
joint venture, och tillägnade sig därmed ytterligare 20 % ägarskap i detta joint venture. Auriants ägandeskap i Awilia per rapportdatumet är
således 30 %.
98
Auriant mining ÅRSREDOVISNING 2013
NOTER
Andelen i detta joint venture redovisas enligt kapitalandelsmetoden.
Nedan återfinns en sammanfattning av informationen i årsredovisningen (100 % andel) för detta joint venture, som bygger på dess IFRSbalansräkning, samt en avstämning mot det redovisade värdet av investeringen i koncernredovisningen:
2013
TSEK
2012
TSEK
2013
TUSD
2012
TUSD
Försäljningsintäkter och andra rörelseintäkter
6
26
1
4
Ränteintäkter
1
2
-
-
Nedskrivningar och avskrivningar
-22
-24
-3
-4
Övriga kostnader
-3 259
-2 510
-501
-385
Resultat före skatt
-3 274
-2 506
-503
-385
-
-
-
-
341
413
52
63
-2 933
-2 093
-451
-322
-880
-628
-135
-96
Omsättningstillgångar
56 027
54 341
8 608
8 340
Anläggningstillgångar
3 251
3 491
500
536
Inkomstskatt
Uppskjuten skatt
Årets resultat
Koncernens andel av årets resultat
Summa tillgångar
59 278
57 832
9 108
8 876
Kortfristiga skulder
325
5 807
50
891
Långfristiga skulder
-
-
-
-
Summa skulder
325
5 807
50
891
Tillgångar netto
58 953
52 025
9 058
7 985
30%
30%
30%
30%
17 686
15 608
2 717
2 395
7 762
7 762
1 193
1 191
-743
599
-114
93
24 705
23 969
3 796
3 679
Koncernens ägarandel
Redovisat värde av investeringen i
koncernredovisningen
Vinst till följd av avyttringen av 50 % i Karabeldyr 2010
Omräkningsdifferens
Totalt
Auriant mining ÅRSREDOVISNING 2013
99
NOTER
NOT 14
Varulager
Koncernen
2013.12.31
TSEK
2012.12.31
TSEK
2012.01.01
TSEK
2013.12.31
TUSD
2012.12.31
TUSD
2012.01.01
TUSD
Råvaror och material, brutto
19 868
16 435
23 646
3 053
2 522
3 629
Nedskrivning av råvaror och
material
-1 589
-352
-3 129
-244
-54
-480
Råvaror och material, netto
18 279
16 083
20 517
2 809
2 468
3 149
712
3 098
648
109
476
99
Pågående arbeten*
42 424
63 658
95 230
6 518
9 770
14 616
Totalt
61 415
82 839
116 395
9 436
12 714
17 864
Färdiga varor
Det anskaffningsvärde för lagervaror som har redovisats som kostnad uppgick till 73 062 TSEK (11 216 TUSD) (2012: 67 119 TSEK (10 301 TUSD)).
*Nettobeloppet inkluderar engångsnedskrivning av malm staplad på GRE-324 om 7 911 TSEK (1 216 TUSD) (21 521 TSEK (3 303 TUSD) 2012).
NOT 15
Övriga kortfristiga fordringar och förutbetalda kostnader
Koncernen
Samtliga belopp anges i TSEK
Mervärdesskattefordran*
Övriga kortfristiga fordringar
Summa övriga kortfristiga
fordringar
Moderbolaget
2013.12.31
TSEK
2012.12.31
TSEK
2012.01.01
TSEK
2013.12.31
TSEK
2012.12.31
TSEK
2012.01.01
TSEK
33 298
21 239
23 267
167
272
254
2 077
1 555
5 879
32
46
59
35 375
22 794
29 146
199
318
313
Förutbetalda kostnader
5 368
13 623
12 382
248
161
89
Summa förutbetalda kostnader
5 368
13 623
12 382
248
161
89
Koncernen
Samtliga belopp anges i TUSD
Mervärdesskattefordran*
Övriga kortfristiga fordringar
Summa övriga kortfristiga
fordringar
Moderbolaget
2013.12.31
TUSD
2012.12.31
TUSD
2012.01.01
TUSD
2013.12.31
TUSD
2012.12.31
TUSD
2012.01.01
TUSD
5 116
3 260
3 571
26
42
39
319
238
902
5
7
9
5 435
3 498
4 473
31
49
48
Förutbetalda kostnader
825
2 091
1 900
38
25
14
Summa förutbetalda kostnader
825
2 091
1 900
38
25
14
* Försäljning av guld i Ryssland omfattas inte av utgående mervärdesskatt, men inköp av de flesta material omfattas av ingående mervärdesskatt
om 18 %. Därför har Auriant Mining-företagen alltid betydande mervärdesskattefordringar från staten. Vanligtvis tar det 3–6 månader att få
tillbaka mervärdesskatten.
De förutbetalda kostnaderna avser främst förskott som lämnats till leverantörer av utrustning och tjänster som ska tillhandahållas under 2014
som ingår i koncernens vanliga verksamhet
100
Auriant mining ÅRSREDOVISNING 2013
NOTER
NOT 16
Likvida medel
Koncernen
Samtliga belopp anges i TSEK
Banktillgodohavanden
2013.12.31
TSEK
2012.01.01
TSEK
2013.12.31
TSEK
2012.12.31
TSEK
2012.01.01
TSEK
10 776
2 715
10 995
5 752
1 193
8 119
-
19 551
-
-
-
-
10 776
22 266
10 995
5 752
1 193
8 119
2012.12.31
TUSD
2012.01.01
TUSD
2013.12.31
TUSD
2012.12.31
TUSD
2012.01.01
TUSD
1 656
417
1 687
884
183
1 246
-
3 000
-
-
-
-
1 656
3 417
1 687
884
183
1 246
Tillgodohavanden i bank och kassa*
Summa likvida medel
Moderbolaget
2012.12.31
TSEK
Koncernen
Samtliga belopp anges i TUSD
2013.12.31
TUSD
Banktillgodohavanden
Tillgodohavanden i bank och kassa*
Summa likvida medel
Moderbolaget
NOT 17
Resultat och eget kapital per aktie
a) Före utspädning
Resultat per aktie före utspädning beräknas genom att resultatet som är hänförligt till moderbolagets aktieägare divideras med ett vägt
genomsnittligt antal stamaktier under perioden.
Koncernen
2013
TSEK
Resultat som är hänförligt till moderbolagets aktieägare (TSEK)
Vägt genomsnittligt antal utestående stamaktier
Vinst per aktie, SEK
2012
TSEK
2013
TUSD
2012
TUSD
-128 964
-105 891
-19 798
-16 252
17 802 429
17 616 987
17 802 429
17 616 987
-7,24
-6,01
-1,11
-0,92
b) Efter utspädning
Vid rapportperiodens utgång finns det 510 650 000 utestående teckningsoptioner som ger rätt till tecknande av totalt 1 315 000 aktier. Lösenpriset
för 250 000 av dessa aktier var 221,10 SEK per aktie med en teckningsperiod till och med januari 2012. För 1 065 000 aktier var lösenpriset 25 SEK
per aktie och teckningsperioden löpte till och med augusti 2012. De optioner vilkas teckningsperiod löpte ut i januari 2012 har förfallit utan att
någon teckning av aktier skett. Optionerna med teckningsperiod till och med augusti 2012 avser ett optionsprogram till personal inom bolaget.
Optionerna i detta program har inte allokerats till anställda i bolaget, och bolagsstämman den 24 maj 2012 beslutade att avregistrera dem. På den
extra bolagsstämman i november 2012 beslutades om ett incitamentsprogram för koncernens vd Denis Alexandrov och investeringschef Max
Yacoub, genom emission av 1 057 210 teckningsoptioner med rätt till teckning av lika många aktier.
I april 2013 löste vd Denis Alexandrov in 185 442 optioner och tecknade 185 442 aktier. 2013 års bolagsstämma beslutade att införa ett
incitamentsprogram för styrelseledamöterna, företagsledningen och andra viktiga befattningshavare genom att emittera 545 000 personaloptioner
med rätt att teckna aktier. Under 2013 lämnade några deltagare i programmet koncernen, vilket medförde att 110 000 optioner avregistrerades.
En mer detaljerad beskrivning av tecknings- och personaloptionerna finns i avsnittet ”Aktiekapital och ägarförhållanden”. Det genomsnittliga
antalet aktier för perioden efter utspädning var 18 923 755.
c) Antal utestående aktier, kvotvärde per aktie samt aktiekapitalets gränser
Per årssluten 2013 och 2012 var det utestående antalet aktier som följer.
Auriant mining ÅRSREDOVISNING 2013
101
NOTER
Koncernen
Antal aktier
Ingående balans
2013
2013 USD
Moderbolaget
2012
2012 USD
2013
2013 USD
2012
17 616 987
17 616 987
17 616 987
17 616 987
Nyemissioner under
perioden
185 442
-
185 442
-
Antal utestående
aktier per respektive
årsslut
17 802 429
17 616 987
17 802 429
17 616 987
Aktiekapital
(kvotvärde 11,25
SEK per aktie)
200 277 326
30 738 429
198 191 104
30 417 936
200 277 326
30 738 429
198 191 104
2012 USD
30 417 936
Aktiekapitalets gränser vid årsslutet 2013 var enligt stadgarna minst 150 000 TSEK och högst 600 000 TSEK. Antalet aktier skulle vara minst
15 000 000 och högst 60 000,000. Antalet utgivna och fullt betalda aktier per den 31 december 2013 var 17 802 429.
NOT 18
Avsättningar
Koncernen
Ingående avsättning för
återställningskostnader
Försäljningsvärde från sålda
dotterbolag
2013.12.31
TSEK
2012.12.31
TSEK
2012.01.01
TSEK
2013.12.31
TUSD
2012.12.31
TUSD
2012.01.01
TUSD
11 825
10 261
5 599
1 815
1 575
859
-
-
-1 004
-
-
-154
Ytterligare avsättningar under året
214
1 564
5 666
33
240
870
Aktiverade återställningskostnader
-3 742
-
-
-573
-
-
Summa avsättningar
8 297
11 825
10 261
1 275
1 815
1 575
Avsättningen för återställningskostnader för licensområdet Tardan beräknas användas vid slutet av gruvrättighetsperioden, 2032. Avsättningen
avseende licensområdet Staroverinskaya beräknas användas vid slutet av gruvrättighetsperioden, 2029.
Återställningskostnadernas storlek för varje enskilt licensområde är till stor del beroende på vilken typ av mark gruvverksamheten är belägen
på. Inget av koncernbolagens produktionsanläggningar ligger på mark som är känslig ur miljösynpunkt eller ur andra aspekter. Beräkningarna av
framtida återställningskostnader har främst baserats på antaganden som anges i respektive licensavtal.
En beräkning av nuvärdet av återställningskostnader utförs för samtliga licenser i varje dotterbolag på årlig basis och grundar sig på tekniska
specialistbedömningar av mängden arbete och utrustning som krävs för att följa återställningskraven i vart och ett av licensavtalen.
102
Auriant mining ÅRSREDOVISNING 2013
NOTER
NOT 19
Långfristiga och kortfristiga lån och obligationer
Koncernen
2013.12.31
TSEK
2013.12.31
Effektiv
ränta
2012.12.31
TSEK
2012.12.31
Effektiv
ränta
2012.01.01
TSEK
2012.01.01
Effektiv
ränta
-
-
214 422
11,5-13 %
-
-
31 432
9,1 %
-
0%
14 020
0%
4 006
0%
4 306
0%
3 451
0%
Ränteskulder, RUR
-
-
-
-
-
-
Ränteskulder, USD
-
-
-
-
894
-
Samtliga belopp anges i TSEK
Utfärdade obligationer, USD
Långfristiga lån, USD
Långfristiga obligationslån, RUR
Summa långfristiga lån
35 438
218 728
18 365
Utfärdade obligationer, USD
247 879
16 %
-
-
-
-
Erhållna kortfristiga lån, RUR
47 595
12,5 %
69 422
13 %
65 348
13 %
Erhållna kortfristiga lån, USD
155 649
7-9 %
60 335
10 %
159 931
18 %
Ränteskulder, RUR
-
-
-
40
-
Ränteskulder, USD
-
-
-
5 771
-
Summa kortfristiga skulder
inklusive ränteskulder
451 123
129 757
231 090
Totalt
486 561
348 485
249 455
Koncernen
2013.12.31
TUSD
2013.12.31
Effektiv
ränta
2012.12.31
TUSD
2012.12.31
Effektiv
ränta
2012.01.01
TUSD
2012.01.01
Effektiv
ränta
-
-
32 909
11,5-13 %
-
-
4 829
9,1 %
-
0%
2 152
0%
615
0%
661
0%
530
0%
Ränteskulder, RUR
-
-
-
-
-
-
Ränteskulder, USD
-
-
-
-
137
-
Samtliga belopp anges i TUSD
Utfärdade obligationer, USD
Långfristiga lån, USD
Långfristiga obligationslån, RUR
Summa långfristiga lån
5 444
Utfärdade obligationer, USD
33 570
2 819
38 086
16 %
-
-
-
-
Erhållna kortfristiga lån, RUR
7 313
12,5 %
10 655
13 %
10 029
13 %
Erhållna kortfristiga lån, USD
23 915
7-9 %
9 260
10 %
24 546
18 %
Ränteskulder, RUR
-
-
-
6
-
Ränteskulder, USD
-
-
-
886
-
Summa kortfristiga skulder
inklusive ränteskulder
69 314
19 915
35 467
Totalt
74 758
53 485
38 286
Auriant mining ÅRSREDOVISNING 2013
103
NOTER
NOT 20
Finansiella tillgångar, skulder och risker
Denna not innehåller information om finansiella tillgångar och skulder samt en beskrivning av de risker som koncernen är exponerad för
avseende dessa finansiella instrument.
Finansiella instrument, kategorier, klassificeringar och innehav:
Koncernen klassificerar sina finansiella tillgångar i följande kategorier: finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen,
lånefordringar och kundfordringar, innehav som hålls tills de förfaller, finansiella tillgångar som kan säljas. Koncernen har för närvarande inga
tillgångar som klassificeras som finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen, lånefordringar och kundfordringar,
innehav som hålls tills de förfaller, finansiella tillgångar som kan säljas.
Koncernens finansiella skulder omfattar leverantörsskulder, finansiella leasingskulder och övriga kortfristiga räntebärande skulder samt övriga
långfristiga räntebärande skulder.
Finansiella skulder
Koncernen
Samtliga belopp anges i TSEK
Utfärdade obligationer
Lån från Centerra Gold Inc. enligt
joint venture-avtal
Moderbolaget
2013.12.31
TSEK
2012.12.31
TSEK
2012.01.01
TSEK
2013.12.31
TSEK
2012.12.31
TSEK
2012.01.01
TSEK
-
214 422
-
-
214 422
-
-
-
14 020
-
-
14 020
Övriga lån
35 438
4 306
4 345
-
-
-
Leasingskulder
18 651
1 134
5 575
-
-
-
Övriga långfristiga skulder
893
894
984
64 872
893
984
Summa långfristiga lån
54 982
220 756
24 924
64 872
215 315
15 004
247 879
-
-
247 879
-
-
Utfärdade obligationer
Lån från aktieägare
-
-
165 702
-
-
165 702
203 244
129 757
65 388
12 793
-
-
6 722
5 217
8 874
-
-
-
Leverantörsskulder
25 647
7 530
13 527
782
1 381
148
Övriga kortfristiga skulder
22 315
18 863
8 719
1 342
1 440
5 900
Summa kortfristiga lån
505 807
161 367
262 210
262 796
2 821
171 750
Låneskulder
Leasingskulder
Koncernen
Samtliga belopp anges i TUSD
Utfärdade obligationer
Lån från Centerra Gold Inc. enligt
joint venture-avtal
Moderbolaget
2013.12.31
TUSD
2012.12.31
TUSD
2012.01.01
TUSD
2013.12.31
TUSD
2012.12.31
TUSD
2012.01.01
TUSD
-
32 909
-
-
32 909
-
-
-
2 152
-
-
2 152
Övriga lån
5 444
661
667
-
-
-
Leasingskulder
2 866
174
856
-
-
-
Övriga långfristiga skulder
138
137
150
9 967
137
151
Summa långfristiga lån
8 448
33 881
3 825
9 967
33 046
2 303
38 086
-
-
38 086
-
-
-
-
25 432
-
-
25 432
31 228
19 915
10 036
1 966
-
-
1 033
801
1 362
-
-
-
Utfärdade obligationer
Lån från aktieägare
Låneskulder
Leasingskulder
Leverantörsskulder
3 941
1 156
2 076
120
212
23
Övriga kortfristiga skulder
3 429
2 894
1 337
206
221
906
Summa kortfristiga lån
77 716
24 766
40 243
40 378
433
26 361
104
Auriant mining ÅRSREDOVISNING 2013
NOTER
Analys av löptider i relation till de totala avtalsenliga, odiskonterade kassaflödena (TSEK):
2014
TSEK
2015
TSEK
2016
TSEK
2017
TSEK
2018
TSEK
Banklån
224 506
34 292
-
-
-
Utfärdade obligationer
247 879
-
-
-
-
-
4 006
-
-
-
8 807
8 298
7 848
6 578
1 723
-
894
-
-
-
25 647
-
-
-
-
Övriga lån
Leasingskuld
Övriga långfristiga skulder
Leverantörsskulder
Övriga kortfristiga skulder
Totalt
22 315
-
-
-
-
529 154
47 490
7 848
6 578
1 723
Analys av löptider i relation till de totala avtalsenliga, odiskonterade kassaflödena (TUSD):
2014
TUSD
2015
TUSD
2016
TUSD
2017
TUSD
2018
TUSD
Banklån
34 495
5 269
-
-
-
Utfärdade obligationer
38 086
-
-
-
-
-
615
-
-
-
1 353
1 275
1 206
1 011
265
-
137
-
-
-
Leverantörsskulder
3 941
-
-
-
-
Övriga kortfristiga skulder
3 429
-
-
-
-
81 303
7 297
1 206
1 011
265
Övriga lån
Leasingskuld
Övriga långfristiga skulder
Totalt
Verkligt och redovisat värde av
finansiella skulder, TSEK
Leverantörsskulder
Övriga kortfristiga och långfristiga
skulder
2013.12.31
TSEK
2013.12.31
TSEK
2012.12.31
TSEK
2012.12.31
TSEK
2012.01.01
TSEK
2012.01.01
TSEK
Verkligt
värde
Redovisat
värde
Verkligt
värde
Redovisat
värde
Verkligt
värde
Redovisat
värde
25 647
25 647
7 530
7 530
13 527
13 527
23 209
23 209
19 757
19 757
9 703
9 703
Utfärdade obligationer
247 879
247 879
214 422
214 422
-
-
Låneskulder
234 676
234 676
129 758
129 758
239 299
239 299
4 006
4 006
4 306
4 306
3 451
3 451
25 373
25 373
6 350
6 350
14 449
14 449
560 789
560 789
382 123
382 123
280 429
280 429
2013.12.31
TUSD
2013.12.31
TUSD
2012.12.31
TUSD
2012.12.31
TUSD
2012.01.01
TUSD
2012.01.01
TUSD
Verkligt
värde
Redovisat
värde
Verkligt
värde
Redovisat
värde
Verkligt
värde
Redovisat
värde
3 941
3 941
1 156
1 156
2 076
2 076
1 337
Övriga lån
Leasingskulder
Summa finansiella skulder
Verkligt och redovisat värde av
finansiella skulder, TUSD
Leverantörsskulder
Övriga kortfristiga och långfristiga
skulder
3 566
3 566
2 895
2 895
1 337
Utfärdade obligationer
38 086
38 086
32 909
32 909
-
-
Låneskulder
36 057
36 057
19 915
19 915
36 727
36 727
Övriga lån
Leasingskulder
Summa finansiella skulder
Auriant mining ÅRSREDOVISNING 2013
615
615
661
661
530
530
3 898
3 898
975
975
2 218
2 218
86 164
86 164
58 511
58 511
42 889
42 889
105
NOTER
Förfallostrukturer för
finansiella skulder per den
31 december 2013:
Leverantörsskulder
Övriga skulder
< 1 år från
balansdagen,
TSEK
> 1 år men
< 5 år från
balansdagen,
TSEK
> Mer än
5 år,
TSEK
> 1 år från
balansdagen,
TUSD
> 1 år men
< 5 år från
balansdagen,
TUSD
> Mer än
5 år,
TUSD
25 647
-
-
3 941
-
-
22 315
894
-
3 429
137
-
Utfärdade obligationer
247 879
-
-
38 086
-
-
Låneskulder
203 244
31 432
-
31 228
4 829
-
-
4 006
-
-
615
-
6 722
18 651
-
1 033
2 866
-
505 807
54 983
-
77 716
8 447
-
Övriga lån
Leasingskulder
Summa finansiella
skulder
Räntesatserna på leasingskulder är fasta. Räntesatserna på lån från banker och aktieägare är fasta under lånets bindningstid och koncernen
är därför inte direkt exponerad för någon ränterisk.
Finansiella leasingskulder förfaller enligt följande:
Koncernen
Kortare än ett år
2013.12.31
TSEK
2013.12.31
TSEK
2013.12.31
TSEK
2013.12.31
TUSD
2013.12.31
TUSD
2013.12.31
TUSD
Minimum
leasingavgifter
Ränta
Nuvärde av
betalningar
Minimum
leasingavgifter
Ränta
Nuvärde av
betalningar
8 807
2 085
6 722
1 353
320
1 033
Mellan ett och fem år
24 447
5 796
18 651
3 756
891
2 866
Totalt
33 254
7 881
25 373
5 109
1 211
3 899
Finansiella tillgångar
Likvida medel, TSEK
2013.12.31
TSEK
2013.12.31
TSEK
2012.12.31
TSEK
2012.12.31
TSEK
2012.01.01
TSEK
2012.01.01
TSEK
Verkligt
värde
Redovisat
värde
Verkligt
värde
Redovisat
värde
Verkligt
värde
Redovisat
värde
Likvida medel i SEK
270
270
790
790
1 880
1 880
Likvida medel i USD
6 062
6 062
6
6
6 239
6 239
Likvida medel i RUR
Summa likvida medel
Likvida medel, TUSD
Likvida medel i SEK
4 444
4 444
21 470
21 470
2 876
2 876
10 776
10 776
22 266
22 266
10 995
10 995
2013.12.31
TUSD
2013.12.31
TUSD
2012.12.31
TUSD
2012.12.31
TUSD
2012.01.01
TUSD
2012.01.01
TUSD
Verkligt
värde
Redovisat
värde
Verkligt
värde
Redovisat
värde
Verkligt
värde
Redovisat
värde
42
42
121
121
289
289
Likvida medel i USD
931
931
1
1
958
958
Likvida medel i RUR
683
683
3 295
3 295
440
440
1 656
1 656
3 417
3 417
1 687
1 687
Summa likvida medel
106
Auriant mining ÅRSREDOVISNING 2013
NOTER
Verkligt och redovisat värde av finansiella tillgångar
2013.12.31
TSEK
2013.12.31
TSEK
2013.12.31
TSEK
2012.12.31
TSEK
2012.12.31
TSEK
2012.12.31
TSEK
2012.01.01
TSEK
2012.01.01
TSEK
2012.01.01
TSEK
Samtliga
belopp anges i
TSEK
Verkligt
värde
Redovisat
värde
Maximal
kreditrisk
Verkligt
värde
Redovisat
värde
Maximal
kreditrisk
Verkligt
värde
Redovisat
värde
Maximal
kreditrisk
Kundfordringar
425
425
425
508
508
508
986
986
986
Reservering
för osäkra
kundfordringar
-
-
-
-
-
-
-
-
-
425
425
425
508
508
508
986
986
986
2 157
2 157
2 157
1 556
1 556
1 556
5 878
5 878
5 878
10 776
10 776
-
22 266
22 266
-
10 995
10 995
-
13 358
13 358
2 582
24 330
24 330
2 064
17 859
17 859
6 864
Kundfordringar,
netto
Övriga
kortfristiga
fordringar
Summa likvida
medel
Summa
finansiella
tillgångar
2013.12.31
TUSD
2013.12.31
TUSD
2013.12.31
TUSD
2012.12.31
TUSD
2012.12.31
TUSD
2012.12.31
TUSD
2012.01.01
TUSD
2012.01.01
TUSD
2012.01.01
TUSD
Samtliga
belopp anges i
TUSD
Verkligt
värde
Redovisat
värde
Maximal
kreditrisk
Verkligt
värde
Redovisat
värde
Maximal
kreditrisk
Verkligt
värde
Redovisat
värde
Maximal
kreditrisk
Kundfordringar
65
65
65
78
78
78
151
151
151
Reservering
för osäkra
kundfordringar
-
-
-
-
-
-
-
-
-
65
65
65
78
78
78
151
151
151
331
331
331
239
239
239
902
902
902
1 656
1 656
-
3 417
3 417
-
1 687
1 687
-
2 052
2 052
396
3 734
3 734
317
2 740
2 740
1 053
Kundfordringar,
netto
Övriga
kortfristiga
fordringar
Summa likvida
medel
Summa
finansiella
tillgångar
De finansiella instrumentens verkliga värde är inkluderad i det pris som skulle erhållas vid försäljning av en tillgång eller betalas för att överföra
en skuld i en reguljär transaktion mellan marknadsaktörer på bedömningsdatumet. Koncernen använder sig av följande rangordning för att
fastställa och redovisa det verkliga värdet av finansiella instrument som värderas till det verkliga värdet baserat på en värderingsteknik:
Nivå 1: Noterade (ojusterade) priser på aktiva marknader för identiska tillgångar eller skulder.
Nivå 2: Andra metoder där alla indata som har betydande inverkan på det redovisade verkliga värdet kan observeras direkt eller indirekt.
Nivå 3: Metoder som använder indata som har betydande inverkan på det redovisade verkliga värdet men inte är observerbara marknadsdata.
Alla finansiella instrument har värderats till det verkliga värdet baserat på värderingsteknik på nivå 2 under båda åren. Inga överföringar mellan
nivåerna har förekommit under rapporteringsperioden.
Policy för finansiell riskhantering
Koncernen utsätts genom sin verksamhet för en mängd olika finansiella risker: a) marknadsrisk (inklusive valuta- och guldprisrisk, tidsglapp,
omräkningsexponering och ränterisk), b) kreditrisk samt c) likviditetsrisk inklusive kapitalrisk. Koncernens övergripande riskhanteringspolicy
fokuserar på oförutsägbarheten på de finansiella marknaderna och eftersträvar att minimera potentiella ogynnsamma effekter på koncernens
finansiella resultat.
Koncernen försöker motverka effekterna av dessa risker genom att försäkra sig om att styrelsen och ledningen har den vederbörliga
kompetensen. Således arbetar företaget aktivt genom att vidta lämpliga åtgärder för att motverka och hantera riskerna. Dessutom rådfrågar
koncernen konsulter när det behövs. Koncernen använder sig inte av derivatinstrument för att säkra sig mot finansiella risker.
Auriant mining ÅRSREDOVISNING 2013
107
NOTER
a1) Valuta- och guldprisrisk
Koncernen är genom sin verksamhet exponerad både för valutarisk och guldprisrisk eftersom förändringar i valutakurser och guldpriser
påverkar koncernens resultat och kassaflöde. Koncernens policy är generellt att inte säkra sig mot dessa valuta- och guldprisrisker. Under
vissa omständigheter, till exempel om den långivande banken kräver det eller om styrelsen anser det vara berättigat, kan riskerna begränsas till
exempel genom terminsförsäljning av guld eller genom valutasäkringsåtgärder.
Valutaexponering och analys
Koncernen är exponerad för valutaarisk i relation till nettot av finansiella instrument noterade i utländsk valuta. Den funktionella valutan i
dotterföretagen är ryska rubel, RUR, och rapportvaluta är SEK. Tillgångar och skulder räknas om från den funktionella valutan till rapportvalutan
med balansdagens kurs, 0,1985 SEK per RUR (0,2134 den 31 december 2012), intäkter och kostnader räknas om med genomsnittskursen 0,2046
SEK per RUR (2012). 0,2181). Omräkningsdifferensen redovisas som en separat komponent i övrigt totalresultat och den ackumulerade effekten
i reserv för valutadifferenser i eget kapital.
Koncernens finansiella tillgångar och skulder fördelat per valuta:
Samtliga belopp anges i TSEK
Likvida medel
Kundfordringar
Övriga kortfristiga fordringar
Summa finansiella tillgångar
Leverantörsskulder
Övriga kortfristiga och långfristiga skulder
Utfärdade obligationer
Låneskulder
Övriga lån
Leasingskulder
Summa finansiella skulder
Netto finansiella poster
Samtliga belopp anges i TUSD
Likvida medel
Kundfordringar
Övriga kortfristiga fordringar
Summa finansiella tillgångar
2013.12.31
TSEK
2013.12.31
TSEK
2013.12.31
TSEK
2013.12.31
TSEK
SEK
USD
RUR
Totalt
271
6 062
4 444
10 776
-
-
394
394
31
-
2 125
2 157
302
6 062
6 963
13 327
782
-
24 865
25 647
2 201
-
21 008
23 209
-
247 879
-
247 879
234 676
-
187 081
47 595
4 006
-
-
4 006
-
-
25 373
25 373
6 989
434 960
118 841
560 789
-6 687
-428 898
-111 878
-547 463
2013.12.31
TUSD
2013.12.31
TUSD
2013.12.31
TUSD
2013.12.31
TUSD
SEK
USD
RUR
Totalt
42
931
683
1 656
-
-
60
60
4
-
327
332
46
931
1 070
2 048
Leverantörsskulder
120
-
3 820
3 941
Övriga kortfristiga och långfristiga skulder
339
-
3 228
3 566
Utfärdade obligationer
-
38 086
-
38 086
Låneskulder
-
28 745
7 313
36 057
615
-
-
615
-
-
3 898
3 898
1 074
66 831
18 260
86 164
-1 028
-65 900
-17 190
-84 116
Övriga lån
Leasingskulder
Summa finansiella skulder
Net financial items
108
Auriant mining ÅRSREDOVISNING 2013
NOTER
Känslighetsanalys av förlust före skatt för valutarisk visas i tabellen nedan:
RUR
RUR
RUR
USD
USD
USD
2013.12.31
2013.12.31
2013.12.31
2013.12.31
2013.12.31
2013.12.31
Förändring i
Effekt på resultat
Effekt på resultat
Förändring i
Effekt på resultat
Effekt på resultat
växelkurs, %
före skatt, TSEK
före skatt, TUSD
växelkurs, %
före skatt, TSEK
före skatt, TUSD
10 %
Ökat med 11 188
Ökat med 1 719
10 %
Ökat med 42 889
Ökat med 6 590
-10 %
Minskat med 11 188
Minskat med 1 719
-10 %
Minskat med 42 889
Minskat med 6 590
Analys av guldprisrisk
Koncernen är exponerad för risken för fluktuationer i marknadspriset på det guld man producerar. Koncernens policy är att hantera dessa
risker genom försäljning av guldet till ett spotpris från Londonmarknaden som man överenskommer med köparen, liksom på basis av AM/PM
fixing eller tradebook market orders (stoppa förlusten eller vinsthemtagning).
Tabellen nedan sammanfattar påverkan på resultatet före skatt vid förändringar av guldpriset. Analysen grundar sig på antagandet att
guldpriset rör sig med 10 % medan alla andra variabler förblir oförändrade.
Förändring av guldpris i USD vid:
+10 %, övriga faktorer förblir oförändrade
-10 %, övriga faktorer förblir oförändrade
Effekt på rörelseresultat, TSEK
Effekt på rörelseresultat, TUSD
Minskat med 32 897
Minskat med 5 050
Ökat med 32 897
Ökat med 5 050
a2) Tidsglapp
Denna exponering uppkommer främst inom koncernens alluviala guldproduktion. Alluvial guldproduktion är strängt säsongsbunden och sker
under den varma tiden på året (maj-oktober). Under resten av året sker produktionsförberedelser och under kalenderårets första fyra månader tar
man på sig stora kostnader inför produktionsstarten. Det gäller till exempel inköp av stora mängder bränsle, servicegenomgång av all utrustning
och transporter av arbetare till de avlägsna produktionsplatserna. Detta innebär att en stor del av det aktuella årets produktionskostnader
bestäms under det första halvåret, medan den faktiska guldproduktionen till övervägande del sker under tredje kvartalet. Försäljningen sker
sedan under såväl tredje som fjärde kvartalet. Härav framgår att det slutliga priset på det sålda guldet kan skilja sig markant från det producerade
guldets anskaffningsvärde.
Denna risk är inte längre tillämplig eftersom koncernen under 2012 lade ut den alluviala guldproduktionen på en erfaren entreprenör, där
Auriant erhåller en effektiv royalty om 24,5 % på all guldförsäljning och 18,5 % netto av MRET.
a3) Ränterisk
Koncernens räntebärande lån avser kortfristiga rubel- och dollarlån i ryska banker (Svyaz bank respektive PromSvyazbank) och lån från
aktieägare/närstående. För närvarande löper samtliga lån med fast ränta under lånetiden och således är koncernen för närvarande inte direkt
exponerad för någon ränterisk.
b) Kreditrisk
Överskottslikviditet placeras som huvudregel på inlåningskonto eller i kortfristiga räntebärande instrument utan någon betydande kreditrisk.
Vad gäller den rena guldförsäljningen förekommer generellt inga kundförluster. Köparna består av stora, licensierade guldköpande ryska
banker. Betalning sker vanligtvis inom 30 dagar. Auriant har förhållandevis små kundfordringar från andra parter än de ryska bankerna som
är föremål för kundförluster. Avsättningar för kundförluster görs på grundval av individuella bedömningar av möjliga betalningar från samtliga
motparter.
c1) Likviditetsrisk
Auriant Mining Group befinner sig i ett tidigt utvecklingsskede och är således i fortsatt stort behov av att investera. Internt genererade intäkter
är inte tillräckliga för dessa investeringar. Bolagets tillväxt är därför fortsatt beroende av extern finansiering. Extern finansiering kan ske i form
av upptaganade av lånemedel eller via tillförsel av eget kapital. För bolag i ett tidigt skede är egenkapitalfinansiering den vanligaste varianten.
Bolaget har sedan grundandet vid ett flertal tillfällen genomfört företrädesemissioner och riktade nyemissioner. Framgångsrika genomföranden
av emissioner är dock till stor del avhängiga av marknadsklimatet. Emellertid har extern finansiering i form av banklån blivit en av de viktigasta
källorna till rörelsekapital för koncernen och säkerställde även tillväxt av investeringsaktivitet. Med hjälp av en positiv kredithistoria har Auriant
lyckats stärka sina relationer med bankerna, vilket gör oss säkra på att vi kommer att ha ett fortsatt framgångsrikt samarbete.
Som en del av skuldomstruktureringsprogrammet beslutade koncernen i februari 2014 att sänka räntan på aktieägarlånet på 248 MSEK (38
MUSD) från 16 till 10 %. Detta minskade inte skulden men sänkte räntebördan.
I mars 2014 beviljade Promsvyazbank en ny kreditfacilitet på upp till 293 MSEK (45 MUSD) för att stödja Auriant Minings fortsatta utveckling.
Till följd av denna refinansiering kommer Auriants skuld till bankerna att öka från 222 MSEK (34 MUSD) till 293 MSEK (45 MUSD), medan den
sammantagna räntan på banklånen minskar från 9,7 till åtminstone 8,6 %. Samtidigt förlängs löptiden för Auriant Minings banklån med fyra år till
2018, med en betalningsfri period om ett år. Den första amorteringen av låneskulden ska göras 2015. Enligt den tidigare amorteringsplanen skulle
63 MSEK (9,7 MUSD) betalas 2014 och 112 MSEK (17,2 MUSD) 2015. Den nya kreditfaciliteten kommer att användas för att finansiera investeringar
och återbetala det kortsiktiga lånet hos Svyazbank på 47,6 MSEK (7,3 MUSD). Denna refinansiering innebär att Promsvyazbank blir koncernens
enda utlånande bank.
Auriant mining ÅRSREDOVISNING 2013
109
NOTER
c2) Kapitalrisk
Frågan om kapitalrisk, optimal kapitalstruktur och kostnaden för kapital är central i alla företag. Styrelsen i Auriant AB försöker alltid optimera
kapitalkostnaden, men måste enligt vad som sagts ovan också beakta att koncernen för närvarande befinner sig i ett tidigt utvecklingsskede,
varför soliditeten måste hållas relativt hög. Styrelsen anser att soliditeten i koncernen i uppbyggnadsskedet (det vill säga innan storskalig
guldproduktion är inledd) inte ska vara lägre än 50 %. I ett senare skede kan soliditeten vara lägre. Vid årsslutet 2013 var koncernens soliditet
1,2 %, vilket inte betraktas som tillfredsställande. Auriants styrelse arbetar aktivt med att stärka koncernens soliditet.
NOT 21
Leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder
Koncernen
Samtliga belopp anges i TSEK
Leverantörsskulder
Upplupna avgifter
Periodisering för personalkostnader
Övriga periodiseringar
Summa upplupna kostnader
Summa leverantörsskulder och
övriga kortfristiga skulder
Moderbolaget
2013.12.31
TSEK
2012.12.31
TSEK
2012.01.01
TSEK
2013.12.31
TSEK
2012-12-31
TSEK
25 647
7 530
741
600
8 917
-
13 527
782
1 380
148
1 200
695
600
1 200
7 817
824
613
840
824
-
3 968
-
-
3 965
9 658
8 417
5 992
1 308
1 440
5 989
35 304
15 947
19 519
2 090
2 820
6 137
Koncernen
2012.01.01
TSEK
Moderbolaget
2013.12.31
TUSD
2012.12.31
TUSD
2012.01.01
TUSD
2013.12.31
TUSD
2012.12.31
TUSD
3 941
1 156
2 076
120
212
23
114
92
184
107
92
184
1 369
1 200
126
94
129
126
-
-
610
-
-
609
Summa upplupna kostnader
1 483
1 292
920
201
221
920
Summa leverantörsskulder och
övriga kortfristiga skulder
5 424
2 448
2 996
321
433
942
Samtliga belopp anges i TUSD
Leverantörsskulder
Upplupna avgifter
Periodisering för personalkostnader
Övriga periodiseringar
110
2012.01.01
TUSD
Auriant mining ÅRSREDOVISNING 2013
NOTER
NOT 22
Lån till dotterbolag
Moderbolaget
2013.12.31
TSEK
2012.12.31
TSEK
2013.12.31
TUSD
2012.12.31
TUSD
Ingående balans
84 883
237 111
13 042
36 391
Omklassificeringar
63 978
184 541
9 830
28 323
Lån under året
10 426
19 645
1 602
3 015
Upplupen ränta
17 756
19 232
2 728
2 952
återbetald under året
-17 036
-12 514
-2 618
-1 921
Omräkningsdifferens
-11 551
-14 946
-1 774
-2 293
-
-109 298
-
-16 775
-
-238 888
-
-36 664
148 456
84 883
22 810
13 028
Lån omvandlade till eget kapital
Avsättning för lånefordringar
Utgående bokfört värde
Lån till dotterbolag utgör en väsentlig del av tillgångarna i moderbolaget, och ledningen för moderbolaget genomför regelbundet
nedskrivningstester för att fastställa att återvinningsvärdet av dessa tillgångar inte är lägre än det redovisade värdet. Det nedskrivningstest
som genomfördes per den 31 december 2013 visade inte på något behov av nedskrivning av lån till och investeringar i dotterbolag
(2012 gjordes en nedskrivning med 238 888 TSEK).
Under 2013 omklassificerade företaget lånet till Tardan Gold på 63,978 MSEK till en långfristig skuld. Detta medförde att det utgående
bokförda värdet av lånen till dotterbolagen ökade.
NOT 23
Ställda säkerheter
Koncernen
Moderbolaget
2013.12.31
TSEK
2012.12.31
TSEK
2013.12.31
TSEK
2012.12.31
TSEK
Anläggningstillgångar
60 510
138 484
-
-
Nettotillgångar i pantförskrivna dotterbolag (exklusive direkt pantförskrivna
anläggningstillgångar)
-11 891
23 575
-
-
-
-
258 383
271 853
Ställda säkerheter, TSEK
Andelar i dotterföretag
Fordringar från dotterföretag
Belånade bankkonton
Totalt
-
-
46 567
-
50
50
50
50
48 669
162 109
305 000
271 903
Koncernen
Moderbolaget
2013.12.31
TUSD
2012.12.31
TUSD
2013.12.31
TUSD
2012.12.31
TUSD
Anläggningstillgångar
9 297
21 254
-
-
Nettotillgångar i pantförskrivna dotterbolag (exklusive direkt pantförskrivna
anläggningstillgångar)
-1 827
3 618
-
41 722
Ställda säkerheter, TUSD
Andelar i dotterföretag
-
-
39 700
Fordringar från dotterföretag
-
-
7 154
-
Belånade bankkonton
8
8
8
8
7 478
24 880
46 862
41 730
Totalt
Samtliga tillgångar förutom bankkonton i Sverige pantsätts enligt de låneavtal med Promsvyazbank (USD) och Svyazbank (RUR) som
ingicks av GRE-324 och Tardan Gold 2013. Se not 19 för mer information.
Auriant mining ÅRSREDOVISNING 2013
111
NOTER
NOT 24
Rörelseförvärv
Förvärv
Koncernen har inte förvärvat något dotterbolag under 2013 och 2012.
Avyttringar
Inga avyttringar gjordes under 2013. 2012 sålde koncernen sin ägarandel om 20 % i Awilia Enterprises Ltd. (nedan kallat ”Awilia”) till Centerra
Gold Inc. Awilia är ett joint venture-bolag tillsammans med Centerra Gold Inc. Awilia äger 100 % av LLC Kara Beldyr, det bolag som äger
licensområdet Kara Beldyr och bedriver joint venture-verksamheten i Ryssland. I januari 2012 fullföljde Centerra Gold Inc. den andra fasen
av investeringarna i detta joint venture genom att investera 4 MUSD och fick därmed ytterligare 20 % ägandeskap i detta joint venture enligt
Options- och aktieavtalet. Köpeskillingen betalades genom en kvittning av förskotten till fas två som tillhandahölls till koncernen genom en
totalsumma om 4 MUSD mot köpeskillingen. Koncernens ägandeskap i Awilia per balansdagen minskade från 50 % till 30 % och koncernen
har för avsikt att behålla den andelen av detta joint venture och att fortsätta vara involverade i den fortsatta prospekteringen av licensområdet
Kara Beldyr.
NOT 25
Närståendetransaktioner
Majoritetsaktieägare och det ultimata moderbolaget i Auriant AB är Bertil Holdings Limited som äger cirka 53 % av bolagets aktier. Bertil
Holdings Limited är ett bolag som styrs av styrelseordföranden, Preston Haskell, som ytterst är Auriants kontrollerande part. De återstående
47 % av aktierna i Auriant är spridda på cirka 3 000 aktieägare.
Finansiering
Under rapporteringsperioden har Auriant Mining betalat obligationsränta till Golden Impala, ett närstående företag till Auriant Minings
ytterst kontrollerande part, Preston Haskell, om totalt 4,918 MSEK (0,755 MUSD). Låneskulden till Golden Impala per den 31 december 2013
var 247,879 MSEK (38,086 MUSD).
Under rapporteringsperioden har Auriant Mining erhållit kortsiktiga lån från den närstående parten Preston Haskell om 18,239 MSEK
(2,800 MUSD) och återbetalat lån om 5,960 MSEK (0,915 MUSD). Låneskulden till Preston Haskell per den 31 december 2013 var 12,793 MSEK
(1,966 MUSD).
De upplupna räntekostnaderna för transaktioner med närstående parter 2013 var -37,027 MSEK (-5,684 MUSD).
Finansiering från Golden Impala
TSEK
TUSD
Ingående balans inklusive räntor
214 422
33 235
Lån erhållna under perioden
-
-
Upplupen ränta för perioden
36 534
5 609
Lån återbetalda under perioden inklusive ränta
-4 918
-755
Valutadifferenser
1 841
-3
Utestående skuld inklusive ränta
247 879
38 086
Finansiering från Preston Haskell
TSEK
TUSD
Ingående balans inklusive räntor
Lån erhållna under perioden
Upplupen ränta för perioden
Lån återbetalda under perioden inklusive ränta
Valutadifferenser
Utestående skuld inklusive ränta
112
-
-
18 239
2 800
492
76
-5 960
-915
22
5
12 793
1 966
Auriant mining ÅRSREDOVISNING 2013
NOTER
Som en del av skuldomstruktureringsprogrammet beslutade koncernen i februari 2014 att sänka räntan på lånet från Golden Impala på 248
MSEK (38 MUSD) från 16 till 10 %. Detta minskade inte skulden men sänkte räntebördan.
Nedanstående tabell sammanfattar de transaktioner som gjorts under året med närstående parter:
Koncernen
2013
TSEK
2012
TSEK
2013
TUSD
2012
TUSD
-
36
-
6
36 534
32 409
5 609
4 974
492
-
76
-
-
112
-
17
249 571
215 338
38 346
33 050
12 793
-
1 966
-
Inköp från närstående:
Köp från företag närstående till den ytterst kontrollerande
parten
Ränteutgifter till närstående:
Räntor till företag styrda av den ytterst kontrollerande
parten
Preston Haskell
Mellanhavanden med närstående vid årets slut
Fordringar på
Företag närstående till den ytterst kontrollerande parten
Skulder till
Företag närstående till den ytterst kontrollerande parten
Preston Haskell
För ersättningar till styrelse och koncernledning hänvisas till not 3.
NOT 26
Väsentliga händelser efter rapportperiodens utgång
Som en del av skuldomstruktureringsprogrammet beslutade koncernen i februari 2014 att sänka räntan på aktieägarlånet på 248 MSEK
(38 MUSD) från 16 till 10 %. Detta minskade inte skulden men sänkte räntebördan.
I mars 2014 beviljade Promsvyazbank en ny kreditfacilitet på upp till 293 MSEK (45 MUSD) för att stödja Auriant Minings fortsatta utveckling.
Till följd av denna refinansiering kommer Auriants skuld till bankerna att öka från 222 MSEK (34 MUSD) till 293 MSEK (45 MUSD), medan den
sammantagna räntan på banklånen minskar från 9,7 till åtminstone 8,6 %. Samtidigt förlängs löptiden för Auriant Minings banklån med fyra år
till 2018, med en betalningsfri period om ett år. Den första amorteringen av låneskulden ska göras 2015. Enligt den tidigare amorteringsplanen
skulle 63 MSEK (9,7 MUSD) betalas 2014 och 112 MSEK (17,2 MUSD) 2015. Den nya kreditfaciliteten kommer att användas för att finansiera
investeringar och återbetala det kortsiktiga lånet hos Svyazbank på 47,6 MSEK (7,3 MUSD). Denna refinansiering innebär att Promsvyazbank
blir koncernens enda utlånande bank.
Auriant mining ÅRSREDOVISNING 2013
113
Styrelsens försäkran
Styrelsens försäkran
Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget
ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens
och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt
beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som
moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står
inför.
Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att
koncernredovisningen respektive årsredovisningen har
upprättatsienlighetmedinternationellaredovisningsstandarder,
IFRS, sådana de antagits av EU och ger en rättvisande bild av
koncernens resultat och ställning.
Årsredovisningen har upprättats i enlighet med
god redovisningssed och ger en rättvisande bild av
moderbolagets resultat och ställning.
Stockholm, den 22 april 2014
Preston Haskell
Andre Bekker
Lord Daresbury
Styrelseordförande
Styrelseledamot
Styrelseledamot
Ingmar Haga
Bertil Villard
Denis Alexandrov
Styrelseledamot
Styrelseledamot
Verkställande direktör
Vår revisionsberättelse har avgivits den 22 april 2014
Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB
Årsredovisningen och koncernredovisningen har, som
framgår ovan, godkänts för utfärdande av styrelsen den 22
april 2014. Koncernens resultat- och balansräkning samt
moderbolagets resultat- och balansräkning blir föremel för
fastställelse på årsstämman den 13 maj 2014.
Martin Johansson
Auktoriserad revisor
Revisionsberättelse
Till årsstämman i Auriant Mining AB (publ), org.nr 556659-4833
Rapport om årsredovisningen och
koncernredovisningen
Vi har utfört en revision av årsredovisningen och
koncernredovisningen för Auriant Mining AB (publ) för år 2013
med undantag för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 50–56.
Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta
versionen av detta dokument på sidorna 42-59 och 62-113.
114
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar
för årsredovisningen och koncernredovisningen
Det är styrelsen och verkställande direktören som
har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger
en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och en
koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt
International Financial Reporting Standards, såsom de
Auriant mining ÅRSREDOVISNING 2013
Revisionsberättelse
antagits av EU, och årsredovisningslagen, och för den
interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören
bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning
och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga
felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller
på fel.
Revisorns ansvar
Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och
koncernredovisningen på grundval av vår revision. Vi
har utfört revisionen enligt International Standards on
Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder
kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar
och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet
att årsredovisningen och koncernredovisningen inte
innehåller väsentliga felaktigheter.
En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta
revisionsbevis om belopp och annan information i
årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn
väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat
genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter
i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig
dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna
riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna
kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar
årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en
rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder
som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna,
men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten
i bolagets interna kontroll. En revision innefattar
också en utvärdering av ändamålsenligheten i de
redovisningsprinciper som har använts och av
rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens
uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av
den övergripande presentationen i årsredovisningen och
koncernredovisningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är
tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra
uttalanden.
Uttalanden
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats
i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla
väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets
finansiella ställning per den 31 december 2013 och
av dess finansiella resultat och kassaflöden för året
enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har
upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en
i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens
finansiella ställning per den 31 december 2013 och av
dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt
International Financial Reporting Standards, såsom de
antagits av EU, och årsredovisningslagen. Våra uttalanden
omfattar inte bolagsstyrningsrapporten på sidorna 50–56.
Auriant mining ÅRSREDOVISNING 2013
Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens
och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer
resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget
och koncernen.
Rapport om andra krav enligt lagar och andra
författningar
Utöver vår revision av årsredovisningen och
koncernredovisningen har vi även utfört en revision av
förslaget till dispositioner beträffande bolagets förlust
samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning
för Auriant Mining AB (publ) för år 2013.
Vi har även utfört en lagstadgad genomgång av
bolagsstyrningsrapporten.
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till
dispositioner beträffande bolagets förlust, och det är
styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret
för förvaltningen enligt aktiebolagslagen samt att
bolagsstyrningsrapporten på sidorna 50–56 är upprättad
i enlighet med årsredovisningslagen.
Revisorns ansvar
Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om
förslaget till dispositioner beträffande bolagets förlust
och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har
utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.
Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag
till dispositioner beträffande bolagets förlust har vi
granskat om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.
Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet
har vi utöver vår revision av årsredovisningen och
koncernredovisningen
granskat
väsentliga
beslut,
åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma
om någon styrelseledamot eller verkställande direktören
är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat
om någon styrelseledamot eller verkställande direktören
på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen,
årsredovisningslagen eller bolagsordningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är
tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra
uttalanden.
Därutöver har vi läst bolagsstyrningsrapporten och
baserat på denna läsning och vår kunskap om bolaget
och koncernen anser vi att vi har tillräcklig grund för våra
uttalanden. Detta innebär att vår lagstadgade genomgång
av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning
och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den
inriktning och omfattning som en ren revision enligt
International Standards on Auditing och god revisionssed
i Sverige har.
115
Uttalanden
Vi tillstyrker att årsstämman behandlar förlusten enligt
förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens
ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för
räkenskapsåret.
En bolagsstyrningsrapport har upprättats, och dess
lagstadgade information är förenlig med årsredovisningens
och koncernredovisningens övriga delar.
Anmärkning
Utan att det påverkar våra uttalanden vill vi även
anmärka på att avdragen skatt och sociala avgifter vid
flera tillfällen inte betalts i rätt tid. Försummelsen
har inte medfört någon väsentlig skada för bolaget
utöver dröjsmålsräntor. Bolaget har ett fåtal anställda i
Sverige varför beloppen för verksamheten som helhet är
mindre väsentliga. Bolaget har efter händelserna gjort
förändringar i sin organisation och sina rutiner varefter
felen ej upprepats.
Stockholm den 22 april 2014
Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB
Martin Johansson
Auktoriserad revisor
Övrig information
Översättning
Den engelska versionen av årsrapporten för 2013 är en
översättning från svenska. I händelse av skiljaktigheter mellan
den svenska och engelska texten ska den svenska texten gälla.
Definitioner
Med “Auriant Mining AB”, “Auriant” eller
“bolaget” avses Auriant Mining AB (publ) med svenskt
organisationsnummer 556659-4833 och dess dotterbolag.
Affärsidé
Att genom att utnyttja kunskaper och kontakter i Ryssland
bli ett internationellt sett medelstort guldproduktionsbolag.
Även andra mineraler än guld och andra länder kan omfattas
av bolagets verksamhet i framtiden.
Tidpunkter för ekonomisk
information under 2014
Auriant Mining ABs räkenskapsår är 1 januari–
31 december. Bolaget lämnar under 2014 återkommande
ekonomisk information enligt följande:
Delårsrapport (1) jan–mar 2014: den 30 maj 2014
Delårsrapport (2) jan–jun 2014: den 29 augusti 2014
Delårsrapport (3) jan–sep 2014: den 28 november 2014
Årsstämman 2014
Årsstämman kommer att hållas tisdagen den 13 maj
2014 klockan 15.00 i Näringslivets Hus, Storgatan19,
116
114 85 Stockholm. Registreringen till årsstämman börjar
klockan 14.30. Aktieägare som önskar delta i stämman
måste:
(i) Vara införd i den av Euroclear Sweden AB förda
aktieboken på avstämningsdagen som är onsdagen
den 7 maj 2014. Den som låtit förvaltarregistrera
sina aktier måste i god tid före den 7 maj 2014
genom förvaltarens försorg tillfälligt inregistrera
sina aktier i eget namn för att erhålla rätt att delta
i stämman.
(ii) Anmäla deltagandet till bolaget senast den
7 maj 2014 klockan 16.00, via e-post till adress
[email protected] eller via brev till Auriant Mining
AB, Tulegatan 2A, 113 58 Stockholm. Anmälan
måste innehålla fullständigt namn, person- eller
organisationsnummer, adress och telefonnummer
samt, i förekommande fall, uppgift om
ställföreträdare, ombud och biträde.
För att underlätta inpasseringen vid stämman bör anmälan
i förekommande fall åtföljas av fullmakter, registreringsbevis
och andra behörighetshandlingar. Fullmaktsformulär
kan laddas ned från bolagets webbplats www.auriant.
se. Den som företräder juridisk person ska förete kopia
av registreringsbevis, ej äldre än ett år, eller motsvarande
handlingar som utvisar behörighet att teckna firma.
Auriant mining ÅRSREDOVISNING 2013
Tulegatan 2 A, 113 58 Stockholm, Sweden,
Phone: +46(0)8-624 26 80, +46(0)70 7 27 70 97, Fax: +46(0)8-624 37 20, [email protected]