Transcript Förbättrad inventering av artrika vägkanter Mats Lindqvist, Trafikverket

Underhåll
Säkerhet & miljö
Förbättrad inventering
av artrika vägkanter i
Trafikverket Region
Väst
Mats Lindqvist
miljöspecialist/ekolog
2012-05-23
Kontaktuppgifter
Mats Lindqvist
Miljöspecialist/ekolog
Vo Underhåll, sektion miljöstöd, Uhasm
[email protected]
Direkt: 010 - 123 73 82
Mobil: 0703 - 17 44 66
Trafikverket
Kruthusgatan 17
405 33 GÖTEBORG
Tel: 0771 - 921 921
www.trafikverket.se
2012-06-04
Viktiga värdefulla
vägkanter!
Vägkanterna är betydelsefulla
för den biologiska mångfalden
och borde kunna vara en viktig
del av naturvårdsarbetet. Många
växter och djur använder dem
som livsmiljö, spridningskorridor
eller födoresurs. Ängs- och
betesmarksarter har trängts
undan från andra delar av
landskapet, men klarar sig ofta
bra i vägkanter (om förhållandena är dom rätta).
Våra vägrenar är en reminiscens av äldre tiders landskap och flora
och fauna. Många botanister och ekologer har under senare år
inspirerats av besök i Rumänien.
Byn Botiza i Rumänien. Bara i denna enda by finns mer
slåttermark än i hela Sverige – men för hur länge?
Våra miljömål
•
”Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt”
•
Sveriges 16 miljökvalitetsmål
t.ex. ”Ett rikt växt- och djurliv” och ett rikt
odlingslandskap
•
Vägverkets/Trafikverkets inriktningsmål för
natur, kulturmiljö och friluftsliv
•
10 % av infrastrukturen för väg och järnväg ska
ha höga värden för den biologiska mångfalden
(preliminärt)
•
Landskapskonventionen
•
Bevarandet av biologisk mångfald är högt
prioriterat av EU, topp två på miljösidan.
Infrastrukturens biotoper
Infrastrukturens biotoper
Infrastrukturens biotoper
Arbetsflöde
Arbetsprocessen








Samla befintlig information
Förbered fältarbete
Inventering
Dokumentera och sammanställ
Kunskapsunderlag
Driftupphandlingar
Byggmöten
Medverkan i skötseln genom
råd, kontroll mm
Inventering av artrika vägkanter
Driftområdena i Region Väst har
inventerats med avseende på artrika
vägkanter. Från och med år 2010
fanns en fullt utarbetad metod och då
eftersöktes även nya objekt längs
hela vägnätet inom varje driftområde.
Inventeringar i fält
Ska vi verkligen inventera ? Man kan inventera ihjäl sig!
Artrika vägkanter - definition






Projekt sedan 1994/95
Skyddsvärd flora
Ängs- och betesmarksväxter
Rikblommande
Sällsynta och/eller hotade arter
Insekter och annan fauna
Region Västs utarbetade kriterier för definitionen av
artrika vägkanter och hänsynsobjekt 2012
Manual för inventeringar
Vi publicerar en beskrivning av
inventeringsupplägget i en manual om
några veckor. Levande kan utvecklas på
olika sätt.
 Insektsinventeringar och fördjupande
inventeringar har publicerats på
Trafikverkets webbsida under våren.
 Viktigare att göra något – än att invänta
mer forskning (som behövs)

Region Västs utarbetade kriterier för definitionen av
artrika vägkanter och hänsynsobjekt

Artrik vägkant

Hänsynsobjekt
Artrik vägkant

Hotade arter
- Rödlistade arter
- Åtgärdsprogram
Färgginsten, rödlistad art, hotkategori NT
Kriterium: Hotade arter
- Ansvarsarter

Sällsynta/naturvårdsintressanta arter
- Naturvårdsintressanta arter
- Signalarter

Jungfru Marie nycklar
Kriterium: sällsynta arter
Hävdgynnade arter
- Representativ ängs- och betesmarksflora
- Växter som fungerar som nyckelarter för djurlivet
- Naturvårdsintressanta insekter och annan fauna

Riklig blomning
En gotländsk ogräsvägkant vid Hau
Kriterium: rikblommande
Hänsynsobjekt

Begränsade eller oklara värden
- Hotade, sällsynta eller hävdgynnade
arter av mindre omfattning
- Sällsynt men tillfällig art
Enstaka slåttergubbar (NT) intill vägen
Kriterium: Begränsade värden
- Värden utan tillräcklig kunskap

Nyckelstrukturer
- Påtaglig förekomst av fysiska
vägkantsföreteelser som enligt
erfarenhet kan hysa värdefulla arter

Utvecklingsmark
Sandig torrslänt
Kan vara intressant ur insektsynpunkt
Kriterium: Nyckelstruktur
- Förutsättningar och strukturer som ger
sträckan potential att kunna bli en
Artrik vägkant.
Kriterium: Utvecklingsmark
Invasiva arter - definition



Införda arter som etablerar
och sprider sig i Sverige på
bekostnad av inhemsk flora och
fauna
Hot mot biologisk mångfald,
i vissa fall skadliga för
människor
Exempelvis björnloka,
blomsterlupin, vresros,
parkslide och jätteparkslide
I många fall bidrar väganläggnings- eller vägskötselåtgärder
till att dessa arter sprids
Arbetsprocessen
Samla befintlig information

Tips
Egna under åren, allmänhet, kommuner, länsstyrelser,
naturskyddsföreningar osv.
Artportalen
 TUVA
 Projekt i driftområdet

Arbetsprocessen
Förbered fältarbete
Fältblankett / Handdator
 Befintlig information

Tidigare inventeringar, artlistor, kartor osv.
Översiktskartor
 Detaljkartor

Exempel på en översiktskarta med inkomna tips
samt fynd av rödlistade arter från Artportalen,
som kan användas för att avgöra vilka vägsträckor
som är särskilt intressanta att inventera noggrannare.
Fältblankett
Arbetsprocessen
Inventering

Notera förekommande arter
- Viktigt med goda artkunskaper!
- Insekter fotograferas


Geografisk avgränsning av artrika vägkanter
Fotografering
Arbetsprocessen
Dokumentera och sammanställ





Kartor över utpekade objekt
GIS
Foton
Objektsbeskrivning
Artlistor
Redovisning av vägsträcka i Autokavy
Väg O2091, Hallebo i DO Dalsland
Foto av väg O2091,
Hallebo i DO Dalsland
Kunskapsunderlag

Underlag för miljöarbetet och för drift och underhåll av vägnätet i
Region Väst
Arbetsprocessen
Kunskapsunderlag
Underlag för driftupphandling
 För driftentreprenörerna vid
skötsel av artrika vägkanter
 Kunskapsunderlag vid planering
och beställning av andra vägåtgärder

Driftområde Norra Bohuslän
Driftområde Norra Bohuslän
Artrika vägkanter
1009, Sövall, KROSSEKÄRR
1048, Långeskog, HOGEN
Hänsynsobjekt
1023, Resö hamn, TIGERHÄLLAN
Natur  Objekt  Vägkanter
Natur  Objekt  Vägkanter 
Do Södra Halland
N_25_Skedala_Simlångsdalen
Analog struktur för miljödata - Pärmar
Specialinventeringar i Region Väst
2007
2011

Hårginst södra Halland

Steklar utefter färgginstvägkanter i Mariestads do

Skalbaggar utefter väg 49 Axvall

Steklar bl a bin utefter vägar i Ätradalens do

Skalbaggar i vägkanter – 4 lokaler Bohuslän


Skalbaggar i vägkanter med färgginst
Inventering av träd och epifytiska mossor och lavar längs
väg 1978

Naturinventering längs väg 545, sträckan Kila – Ökne

Detaljerad florainventering av vägar i Valle härad

Artdiversitet i vägkanter - jordlöpare och myror
(litteraturstudie)

Detaljerad inventering av sträcka av väg 155 på Hisingen
2008-2010

Groddjur och vägar i Region Väst
2009

Artrika vägkanter runt Ånimmen (Dalsland)

Fladdermöss vid Axvall

Inventering av rosenbjörnbär och andra rödlistade
björnbär utmed väg 168 på Koön
2010

Dagfjärilar i artrika vägkanter i Västsverige

Gaddsteklar utefter väg O549 Härryda

Väddsandbi och guldsandbi utefter vägar mm i Storåns
dalgång

Sandödla utefter Råövägen N916 Onsala

Sandödla utefter vägar i Strömstad och Skaraborg

Fladdermöss vid Hönsäter Hällekis

Detaljerad florainventering av Raka linan på Billingen
2012

Detaljerad inventering av Resöväägen

Detaljerad florainventering av vägar i Valle härad,
ytterligare

Dito av Segerstadsvägen S549

Dito av vägar vid Gåsborn-Langban
En del publiceras!
Hot och problem



Ny väg ska byggas
Ombyggnad av befintliga vägar
Skötsel av de befintliga vägarna
◦
◦
◦
◦
◦
Dikning
Slåtter
Ledningar
TS
Etc.
Nybyggnation…
Vägarbeten på befintlig väg…
Förstärkningsprojekt vid artrik
vägkant…
Före…
…efter
Drift och underhåll…
Resultat av inventeringarna
Man kan grovt säga att andelen
artrik vägkant ökat med mellan
2-4 gånger.
Län
Allmän
väg
Andel Artrik
vägkant
90-talet
Halland
Värmland
Västra
Götaland
2952 km
5096 km
1,84 %
0,40 %
Andel
Artrik
vägkant
2011
3,55 %
1,51 %
13249 km
0,52 %
1,90 %
Resultat av insektsinventeringar
I Storåns dalgång bedömdes 20% av Trafikverkets
vägrenar ha stor eller mycket stor betydelse för
vildbifaunan.
 Totalt 45% av antalet lokaler med väddsandbi består av
vägrenar i området (knappt 20% statliga vägar)
 I driftområde Ätradalen utgörs 70% av kända
förekomster vägrenar, 50% fynden härrör från
Trafikverkets inventering.
 Åkervädden som finns utefter vägrenar kan binda
samman olika ängsmiljöer i landskapet.
 Ganska många nya lokaler för rödlistade fjärilar, när man
tittar på artrika vägkanter

Slutsatser
Bättre inventeringar behövs för att vi ska
veta var vi har skyddsvärd flora och fauna –
potentialen är stor!
 En kombination av mer översiktliga
inventeringar och mer tematiskt eller
geografiskt inriktade detaljinventeringar kan
ge mycket ny kunskap.
 Inventeringarna är en del av en helhet kring
förvaltning av artrika vägmiljöer
 Börjar man så sprider sig insikter och
aktiviteter likt ringar på vattnet

2012-06-04
En lösning: Grön förvaltning!



Kräver en permanent ekologisk operativ närvaro –
kompetens och tid
Ambitioner och mål för artrika vägkanter
Rutiner för:
◦ Miljösäkring av åtgärder i artrika vägkanter
◦ Bibehållen eller helst förbättrad skötsel


Återställnings/iståndssättningsåtgärder
Öka förståelsen och acceptansen för natur- och kulturmiljöarbetet
Slutord
Lätt att bli entusiastisk när man ser
möjligheter och potential och enstaka
goda exempel
 Lätt att bli pessimistisk när man ser hur
lätt frågorna väger i praktiken och hur lite
som ofta görs (när man lätt kunde göra
bättre och mer)
