Transcript 1 Inledning - Sodahuskommittén

PROTOKOLL
1 (14)
Handläggare
Ragnar Stare
Tel
+46 10 505 16 06
Mobil
+46 73 358 01 65
Fax
+46 10 505 00 10
[email protected]
Datum
2013-05-30
Ärende
Sodapanneträffen 2013
Datum
Plats
Närvarande
Distribution
2013-05-29
Iggesund och Hudiksvall
Se bifogad deltagarlista
Enligt deltagarlista, samt sodahuskommitténs medlemmar
Uppdragsnr
226452
De olika presentationerna med bilder finns att ladda ned från sodahuskommittens hemsida
(http://www.sodahuskommitten.se/). Protokollet är kommenterade referat av dessa
presentationer, med frågeställningar som kom upp under dagen.
1
Inledning
Många av oss kom till Hudiksvall redan kvällen före, en buss gick på morgonen från Hudiksvall
till Iggesunds bruk I en strålande morgonsol samlades vi i Breantsalen i det gamla järnbruket,
med en porlande bäckfåra utanför dörren. Efter kaffe och smörgås så började vi dagen med att
Hans Eriksson (prod.chef cellulosafabriken Iggesund) hälsade oss välkomna till Iggesund.
Figur 1; Gamla järnbruket och bäckfåran
ÅF-Industry AB , Frösundaleden 2 (goods 2E), SE-169 99 Stockholm
Telefon +46 10 505 00 00. Fax +46 10 505 00 10. Säte i Stockholm. www.afconsult.com
Org.nr 556224-8012. VAT nr SE556224801201. Certifierat enligt SS-EN ISO 9001 och ISO 14001
SPT 13
PROTOKOLL
2
Klicka här för att ange datum.
Presentation av Iggesunds Bruk, Hans
Eriksson (prod.chef cellulosafabriken
Iggesund)
Hans Eriksson berättade om Iggesunds bruk och dess plats i Holmen, det vill säga som en del av
affärsområdet Holmen Paper board i Holmen Group .
Holmen Group har affärsområdena Paper (Braviken, Hallstavik & Madrid), Paperboard, Timber
(Sågade trävaror), Skog, Energi (vattenkraft, vindkraft mm) med en samlad omsättning (2012) av
17900 MSEK och 3945 anställda.
I affärsområdet Holmen paperboard så finns förutom de tre tillverkningsenheterna Iggesund,
Workington och Ströms bruk även stationer för arkning, sälj- och marknadsföringsfunktioner.
Affärsområdet omsätter 4 900 MSEK/år och har 1500 anställda. Totalt produceras cirka 540 000
ton kartongprodukter per år. Produktionen fördelar sig på tillverkningsenheterna som Iggesund
340 000 t/år, Workington 200 000 t/år och Ströms bruk 45 000 t/år. Där Ströms bruk främst gör
belagda kvaliteter baserat på massa från Iggesund.
De viktigaste varumärkena är Invercote (Iggesund) samt Incada (Workington). Invercote är en
helblekt homogen kartong av enbart jungfrulig fiber i ytvikter från cirka 180-400 g/m2 som är
belagd på olika sätt och Incada är en falskartong.
Iggesunds bruk som tillverkningsenhet är idag ett integrerat bruk med 2 fiberlinjer, en för
barrvedsmassa och en för lövvedsmassa. All massa bleks och används i de två
kartongmaskinerna som finns i Iggesund.
Återvinningen består av indunstning och en helt ny sodapanna med ny turbin – som vi kommer
få veta mer om – kausticering och en mesaugn med flashtork. Ugnsröret på mesaugnssystemet
byttes för ett par år sedan med framtida utbyggnader i åtanke så den går idag på dellast.
För ångförsörjning finns även en fastbränslepanna och en oljepanna.
På miljösidan finns en luftad damm följt av kemfällning för avloppsvattenhantering, starkgaser
hanteras i en separat starkgaspanna och svaggaser tas till nya sodapannan.
Sulfatfabriken går idag med en årsproduktion av 360 000 ton per år, miljötillstånd är sökt för en
utbyggnad till 420 000 ton. Fokus på kvalitet är mycket högt.
Just nu pågår ett generationsskifte i ledningen för Holmen Paperboard, med bland annat ny VD
Annika Bresky som börjar inom några veckor. Inför framtiden poängterar Hans Eriksson dels
arbetet med att öka försäljningen utanför Europa – idag säljs 76 % av produktionen inom Europa
och 24 % i resten av världen, dels det kontinuerliga arbetet med affärsmässighet och effektivitet.
En ny sodapanna ses som en långsiktig investering för att möjliggöra och understödja en miljöoch energieffektiv utbyggnad.
3
Kort Sodahuskommitte information
Urban Andersson gav en kort information av sodahuskommitten och dess arbete. Han beskrev
kort det övergripande syftet – att ständigt verka för att arbetet med sodapannor blir -och förblir
-en säker verksamhet. Urban beskrev hur man samlar in information om skador och händelser,
spt 13
2 (14)
PROTOKOLL
Klicka här för att ange datum.
analyserar dem och ger ut rekommendationer, för att varje negativ händelse endast ska ske en
gång.
Vidare beskrev han hur sodahuskommitten fungerar som ett ramverk inom vilken certifiering av
sodahusbrännare sker, aktiviteter som erfarenhetsdagar och sodapanneträffen organiseras.
Därtill gjordes återigen reklam för hemsidan ( http://www.sodahuskommitten.se/) genom vilken
man som medlem direkt kan ladda ned alla rekommendationer , se protokoll och hitta annan
information. Inloggningsuppgifterna är sådana att alla brukar komma ihåg dem när de en gång
hört dem…
Dagens program gicks igenom varefter vi fortsatte mot dagens huvudämne – Iggesunds nya
sodapanna SP5.
4
Film från bygget av SP5
1
I en cirka 20 minuter lång film så beskrevs bygget av SP5 och turbin G6 från grundläggning till
start av panna.
En beskrivning av projektet och pannan gavs även av Andritz (se kapitel 6 ), som referat från
filmen kommer ett antal fakta för att förmedla känslan i bilderna.








300 ton järn för att armera bottenplattan, som är 2 meter tjock och 35 x 34 meter i
storlek.
Grundläggnings och betongarbeten i Hudiksvall februari 2011 – även nylagd betong
ryker i kylan och klädseln på de som arbetar visar att det är KALLT!
För att få rätt styrka i betongplattan/fundamentet måste den gjutas vid ett tillfälle – det
blir 2400 kubikmeter betong på 24 timmar. Det var mer än man kunde få fram från
rimliga avstånd, varför man fick bereda betong på plats.
Stålstommen bestod av 8500 balkar som monterades under 3 månader.
Många tunga lyft var vardagsmat i projektet, ett av de större i sodapannedelen var
MaVa tanken på 72 ton .
Själva pannan/ugnen kom i prefabricerade paneler som lyfts på plats och sedan svetsas
ihop.
Turbin och generator – lyft på 220 respektive cirka 120 ton!
Det är väldigt få byggnadsarbetare som har fastnat på bild utan sele – och de befinner
sig på marknivå.
I intervjuer med bruksföreträdare trycker de på långsiktigheten i denna investering, där
miljöegenskaper ses som en förutsättning för framtiden och den förbättrade energieffektiviteten
som en viktig konkurrensfördel på lång sikt.
Pannan är en viktig del i övergripande målet att kunna göra hela bruket självförsörjande på el
samt 100 % fritt från fossil energianvändning.
Startknappen tryckte man på 12 juni 2012 – sen dess har pannan varit i drift.
Hans Eriksson kommenterar att pannan går bra just nu och vid en situation med låga elpriser så
är det inte alltid ekonomiskt lönsamt att maximera elproduktionen om det leder till ökat totalt
bränslebehov i Iggesund för att även tillgodose ångbehovet.
1
Vi undersöker om filmen kan få läggas som bilaga till detta protokoll att ladda ned från
sodahuskommittens hemsida, men det är inte klart när detta protokoll distribueras.
spt 13
3 (14)
PROTOKOLL
5
Klicka här för att ange datum.
Projekt ny sodapanna Iggesund,Pär
Söderström, (operatör SP5)
Pär Söderström har arbetat i olika roller på Iggesunds bruk i 34 år. Vilket är lång tid i ett
mänskligt perspektiv, men den industriella verksamheten i Iggesund startade med Järnbruk
redan 1685 av Breant, vilket ger ett annat perspektiv! Cellulosatillverkning påbörjades 1916 och
1963 blev Iggesund en helblekt kartongfabrik med KM1 som var världens 3:e första
kartongmaskin.
Figur 2; Per Söderström in-action.
Per gav en intressant bild av projekteringens tidiga faser.
Bakgrunden, I slutet av 1990-talet började man ha problem med de två äldre pannorna P3 och
P4 med pluggningar p.g.a. höga rökgashastigheter, urgröpning på tuber och man fick sänka
trycket på HT-ångnätet.
År 2006 genomfördes en förstudie där man jämförde behovet av reinvesteringar i form av
modifieringar av gamla pannor för att ha potential att nå 420 000 ADt/år i
sulfatmassaproduktion, med att bygga en ny panna som motsvarar den produktionstakten.
Slutsatsen var tydlig, det lönade sig inte försöka bygga om dessa gamla pannor!
Därefter startade man 2008 ett förprojekt som la fast förutsättningar i form av 2400 tts/d i
kapacitetskrav, 110 bar/515 C som ångdata. Men för att ge hela det önskade projektet form så
specificerades också behov/krav som;

2 hissar i huset(1 personal+ 1 material+personal)

Utbildningspaket

Tryckstyrda luftportar

Kameraövervakning

Ny MaVa
spt 13
4 (14)
PROTOKOLL





Klicka här för att ange datum.
Ny turbin (men in/utlopp för all ånga genererat på bruket)
2 nya brännlutscisterner
Spillutscistern
Svaggassystem på sekundärluftnivån
Ny driftcentral & ny UH verkstad
En av de stora diskussionspunkterna under projekteringen var placeringen. Men även frågor som
enheter på flöden har också fått sätta sig under förprojekteringen. Man beslöt att gå för turnkey
på sodapanna och turbin men inte för MaVa och driftcentral/UH-verkstad.
Den första summan förprojektet kom fram till var 3 000 MSEK, den gick upp i Holmens styrelse
för beslut – och vände med önskemål om ett lägre kostnadsalternativ. I en sparrunda så ströks en
av hissarna, ny MaVa-behandling ströks och byggnadsareor minskades. Projektets budget
trimmades ned till 2300 MSEK.
Den 20 Maj 2010 kom så investeringsbeslut om ny sodapanna,ny turbin samt en ny driftcentral
med integrerad UH verkstad. Där Andritz fick leveransen av sodapannan och Siemens turbinen.
Under 2010/2011 går 3 operatörer över på dagtid för att följa projektet. Bland annat med
utbildning och i senare skede delta i utcheckningen.
En stor framgång för projekt är att inga olyckor har skett under byggtiden!
Så går pannan igång den 12 juni 2012 och de två äldre pannorna stannar 3 veckor senare.
En oro som fanns innan var löprännor och stockning, det har inte skett, de har fungerat utmärkt
från start. De vatten- och ångkylda samt automatiskt rengjorda lutsprutorna har fungerat perfekt.
På det stora hela har pannan gått bra, med undantag av en incident. Den 18 oktober 2012
kommer en hantverkare in från sodahuset och säger ”det brinner ”. Sodahuslarmet gick och man
eldade ned pannan. Man fick stå i tre dagar för kylning och kunde sedan konstatera en
smältaläcka i ett hörn av pannan.
I hörnet har helt enkelt avståndet mellan tuberna blivit så stort att inte kylningen varit tillräcklig.
Det bedömdes vara både ett montage och konstruktionsfel. Läckan reparerades och pannan var i
drift igen den 23 oktober. En förändring i hörnet för att få en nöjaktig kylning och undvika att det
upprepas kommer göras vid ett längre stop senare.
6
Andritz och Keijo Salmenoja
Keijo Salmenoja från Andritz drog en mycket väl strukturerad presentation av projektet, i princip
den som visades på Sodahuskonferensen senast. Den finns i pdf på hemsidan och ger en mycket
överskådlig bild av projektet. .
Nedan har inkluderats några utdrag, samt kommentarer från Keijo;
Projektet i punktform;

Första offert 28.02.2007

Kontrakt 19.05.2010

Byggstart, stålstomme 18.02.2011

Montage av tryckkärl 18.07.2011
spt 13
5 (14)
PROTOKOLL






Klicka här för att ange datum.
Provtryckning 19.12.2011
Oljeförbränning 11.04.2012
Lutförbränning 12.06.2012
Övertagande 10.07.2012
Garantiprov #1 10.01.2013
Garantiprov #2 3-5 Juni, 2013
I bilden nedan är panna beskriven i sifferform;
Figur 3; SP 5 i siffror, bild tagen från Andritz presentation
Några kommentarer från Keijo under presentationen;










spt 13
Nyaste sodapannan i Finland i dag är cirka 5 år gammal
Alla luftportar i pannan fjärrstyrda
Översta luftregistret högt beläget för att minska NOx genereringen.
Svaggassystem som går in på sekundärnivån, imångan bypassar förvärmningen
Rökgaskylare finns för ökad elproduktion
Rökgasskrubber med hetvattenproduktion är inkluderat
Automatspettning av ALLA luftportar och löprännor
Kylda och automatisk rengjorda lutsprutor
THE WORLD’S MOST EFFICIENT RECOVERY BOILER IN TERMS OF POWER-TO-HEAT
RATIO
Första HERB pannan byggdes i Finland 2004 med en kapacitet av 4450 tts/d, den allra
nyaste finns i Montes del Plata och togs i drift i år.
6 (14)
PROTOKOLL
7
Klicka här för att ange datum.
Ny driftcentral och underhållsverkstad,
Pelle Olsson
Pelle Olsson (personalledare cellulosafabriken) fungerade under genomförandeprojektet som
delprojektledare för driftcentral/UH verkstad samt hade hand om utbildningsplaneringen inför
starten. Pelle kom in i projektet från sin ordinarie tjänst i inledningen av genomförandefasen, en
naturlig start var att börja med att läsa in sig på förprojektet och dess protokoll.
Intressant var att utformning, det vill säga VAD man skulle bygga var väl beskrivet i materialet,
däremot VAR man skulle bygga var inte klart när genomförandet inleddes. Det bestämdes på
första möte i genomförandeprojektet - …..och nu står byggnaden där den står!
Gemensam DC för återvinning var inget nytt för Iggesund utan det har funnits en längre tid, men
nu ville bruket gå ett steg till genom att även tydligare integrera produktion och UH för
cellulosafabriken i samma byggnad, med syfte att få en med en större närhet också få större
förståelse för varandras delar av verksamheten.
Byggnaden är i fem våningar. Efter en hel del diskussioner togs beslut att bygga DC och UHVerkstan ”mitt i allting” – d.v.s. mellan ny sodapanna och äldre delar, en viktig orsak till beslutet
var att förutom närhet till ny panna även få närhet till hela övriga kemikalieåtervinningen från
denna byggnad.
Figur 4; Skywalks – övergångar direkt mot pannhus och mixeri från kontrollrumsplan –
kortar vägen avsevärt för operatörer
Tidigare var DC placerad här och UH var utspridd på flera små verkstäder, med ny byggnad har
Iggesund samlat hela Cellulosafabrikens UH i en och samma byggnad, fördelen med det är att
man har lättare att prioritera resurser dit de behövs och inte vara begränsad i kompetens och
resurser. Här sitter Automation/El/Instr, FU och Mek på samma våning där vi även har en
utrustad mekverkstad. I våning 2 finns matsal/pausrum, och i våning 3 finns omklädningsrum.
spt 13
7 (14)
PROTOKOLL
Klicka här för att ange datum.
På våning 4 finns kontor konstruerade med öppet landskap där sitter balnd andra en
driftingenjör, två processingenjörer och underhållstekniker. Där finns också fabrikens största
konferensrum.
Våning fem är enbart driftcentral för återvinningen;planlösningen för själva driftcentralen är
inklippt i Figur 5 nedan.
Figur 5 ; Planlösning driftcentral återvinning
Vid den övre skänkeln sitter (från höger) ;

2st som kör Fastbränsle/oljepannan,

1 mavaberedare på tvåskift

2st Sodabrännare,
Vid den undre skänkeln sitter

2st Vitlutsberedare (kausticering & mesaugn)

2st Indunstare
.
Varje morgon har man ett kort morgonmöte, nivån 2-15 min för både drift och UH. Inte för att
fånga upp UH jobb utan som orientering samt om det är något speciellt på gång, men även för
arbetsmiljöfrågor så som olycksfall, tillbud och riskobservationer.
Fortfarande nästan ett år efter den 12 juni 2012 så är atmosfären präglad av en uppstartskänsla,
och man tycker ännu inte att man hunnit reflektera och arbeta sig in i det som är nytt. Det är
fortfarande ofta ett stort antal entreprenörer som kommer och går.
Men Pelle tror att om det nu får gå ett tag så kommer man kunna arbeta in ett arbetssätt som är
7.1
Utbildningen var ett kapitel och utmaning för sig själv:
Fördelningen mellan att planera utbildning och delprojektleda drift/UH byggnad hade stor
övervikt för utbildningsplanering, Pelle bedömde att 85% av hans tid gått till utbildningsdelen.
Att utbilda 130 personer för något nytt samtidigt med full drift var en utmaning i sig!
spt 13
8 (14)
PROTOKOLL
Klicka här för att ange datum.
Då de befintliga pannorna och resten av bruket gått med normal och full produktion under hela
projekttiden så behövdes med nödvändighet ett tillfälligt överskott på operatörer. PÅ grund av
det så var man tvungna att utbilda ett antal helt nya sodahusoperatörer som sedan placerades
tillsammans med erfarna operatörer, vilket möjliggjorde att de 12 operatörer som skulle starta
nya pannan gick dagtid i 4-6 månader före start med utbildning och därmed förknippade
aktivititeter som rörmärkning, körinstruktioner, FAT tester, simulatorutbildningar, teoretiska
utbildningar.
Det hela har fungerat mycket bra tack vara en hel del övertid och ett riktigt bra engagemang från
alla inblandade.
Fråga: Är det för ”öppet” stör operatörerna varandra eller blir det för mycket ”spring”?
svar: Planlösningen kräver omtanke och hänsyn, och visst har det varit mycket entreprenörer ett
tag, men det uppfattas som bra att sitta tillsammans.
Fråga: Hur hanteras kommunikationen med resten av bruket?
Svar: Man hade uppe under projekteringen att ha en central för hela sulfatmassabruket, men det
bedömdes då som opraktiskt då man inte fann någon bra lösning.
Det finns idag ingen schemalagd kontakt med andra kontrollrum, – allt är på behovsbas
8
Redovisning från ERFA-träff, Björn
Lundgren
Björn Lundgren numera Inspecta, tidigare driftingenjör på Gruvön berättade om ERFA träffen
Med fokus på säker avställning.
För detta finns ett eget protokoll på Sodahuskommittens hemsida
(http://www.sodahuskommitten.se/sites/default/files/Rapport_2013-1_Saker_avstallning.pdf)
I korthet var programmet;

Vad säger arbetsmiljölagen? Tommy Wikén, Arbetsmiljöverket

Avställningsinstruktion Björn Lundgren, BillerudKorsnäs Gruvön

Gruppdiskussioner och redovisning

Händelsen i Mönsterås (Gasläckage av gas från tjocklutssystemet som antändes med
personskada som följd)
Syftet med dessa dagar är att hålla dem produktionsnära, det kommer flera av dessa dagar ,
nästa blir preliminärt i februari 2014. Ämnet är dock inte fastställt.
Fråga i anslutning till detta: Iggesund har provat smältapumpning och undrade då över tiden i
rekommendationen avseende tid till vattentvätt.
2
Svar: Rekommendationen är ändrad från en tidsgräns till att man vid smältapumpning får bruket
göra en bedömning av när det är säkert att gå in.
Taget från D1: 3.3 Nya metoder som syftar till att förkorta tiden för avställning av sodapannan utvecklas. Ett
exempel är smältapumpning som tillämpas i ett antal sodapannor. Om anläggningsägaren överväger att
krympa väntetiden innan vattentvättning påbörjas under rekommenderade 15 timmar, måste detta i varje
enskilt fall föregås av en inspektion av eventuellt kvarvarande bädd och en noggrann riskanalys måste utföras
av erfaren personal. Som finns : http://www.sodahuskommitten.se/sites/default/files/D1_2013-03-13.pdf
2
spt 13
9 (14)
PROTOKOLL
9
Klicka här för att ange datum.
Prisutdelning, säkerhetstävling, Ulf
Bergström
Ulf Bergström, som representant för sodahuskommittens styrelse redogjorde för
säkerhetstävlingen ”Sodahuskommitténs pris för bästa säkerhetshöjande förslag i sodahuset
alternativt säkerhetshöjande rutiner i sulfatfabriken”.
Den har varit avsedd som en allmän tävling riktad mot all personal i branschen på något sätt,
t.ex. brukspersonal, Metso, Andritz, Inspecta och Dekra.
Förutsättningarna har varit att;
- Att förslaget skall behandla en eller flera säkerhetshöjande åtgärder. Förslaget kan vara både
utrustningsmässigt eller via rutiner.
- Förslaget skall ha ett nyhetsvärde för branschen.
- Förslaget skall beskrivas i text och bild.
Det vinnande förslaget ger idégivaren eller idégivarna en belöning. Priset är 30.000 SEK –
dessutom kanske förbättrad och säkrare arbetsmiljö om idén genomförs?
Två förslag har inkommit;

Ragnar Sandgård : ”Minskat buller från lösartank”

Pär Johansson , ”Mobil övningsrigg för att lära ut underhållsmoment på ett säkert sätt”
Vinnare var Pär Johannsson som vi nedan ser ta emot priset av Ulf;
Figur 6; Pär Johansson, Lövholmen, tar emot pris i säkerhetstävling
Frågan är nu hur man sprider denna idé?
spt 13
10 (14)
PROTOKOLL
Klicka här för att ange datum.
Pär beskrev hur han fick idén efter en olycka när han och en kamrat fick 120 C vitlut över sig när
de skulle byta en pumplagring. I Pers mobila övningsrigg finns de flesta viktiga delar av en
pumpinstallation, samt en behållare som kan trycksättas med en mindre mängd kväve.
I den mobila riggen kan förbereda med inbyggda fel eller problem de flesta normala UH arbeten
runt en pumpinstallation , de kan man göra så att om man gör fel blir man blöt ! Principen är
enkel en mindre expansiontank är fylld med vatten till största delen, men även tryck från kväve.
Dock är mängden kväve (=drivmängd) avpassad så att man inte gör illa sig – men man blir blöt!
En instruktiv film för hur riggen kan användas finns upplagd på hemsidan som bilaga till detta
protokoll, en bild från den filmen är inkluderad nedan (Figur 7).
Figur 7; Mobil övningsrigg
10
Utdelning av sodabrännarcertifikat,
Stefan Pettersson P&L
Stefan Pettersson från P&L berättade kort om utvecklingen vad avser sodabrännarutbildningen.
Före 2004 var enbart säkerhetsdelarna av utbildningen obligatoriska, idag är alla delar
obligatoriska.
spt 13
11 (14)
PROTOKOLL
Klicka här för att ange datum.
Nytt är också utformningen som en plattformsutbildning med etapp 1 gemensamma för alla
delar av återvinningen. Från och med i år har man börjat med att alla deltagare ska ha ett
projektarbete som en del av utbildningen, detta redovisas i etapp 3.
Det totala antalet sodabrännarcertifikat som har utdelats överstiger nu 800!
Följande personer fick vid detta tillfälle ta emot sitt diplom:












A. Eldsand, Iggesund
O. Enberg, Lövholmen
T. Edström, Husum
A. Magnusson, Billingsfors
D. Karlsson, Billingsfors
L. Bryggman, Husum
E. Berglund , Obbola
D. Enemark, Mönsterås
T. Gustavsson, Mönsterås (Nummer 800!)
T. Arvidsson , Värö
N. Samuelsson, Värö
H.-E. Söder, Obbola
Med post kommer även S. Wiklund , Lövholmen, få sitt diplom.
Vi gratulerar dem alla till en förtjänstfullt genomförd utbildning!
11
Lunch
En god lunch från Iggesunds egen representationsavdelning avnjöts!
12
Rundvandring SP5 och G6
Efter lunchen blev vi transporterade med buss till SP5.
Vi delade upp oss i grupper om ett tiotal personer i varje grupp och ägnade flera timmar åt att se
såväl det nya Sodahuset för SP5, turbinhall med ny turbin och den nya driftcentralen från tak till
golv - …med innehåll.
Det är slående hur rent och snyggt det var, samt den märkbart lägre ljudnivån även inne i
pannhuset jämfört med äldre pannor.
Efter besöket hade vi tid kvar och fick även en kort rundvandring med besök hos
produktionsavdelningen för kartongmaskinerna.
Det var intressant att se alla deltagares intresse för såväl helheter som detaljer. Våra guider
Tommy Carlsson, Åke Malm, Pär Dynemar, Andreas Eldsand, Robert Karlsson och Per Söderström
fick frågor på allt möjligt. Man kunde se besökare som inspekterade inte bara utformning av
pannsystemet utan även hur man dragit fram vattensorter för nödduschar, layout på skärmbilder
och mycket annat.
Det är alltid givande att se hur många sätt det finns att lösa problem eller utföra en uppgift på.
spt 13
12 (14)
PROTOKOLL
13
Klicka här för att ange datum.
Besök på Dellenova Hudiksvall
På vägen mot Hudiksvall och middagen så stannade vi för ett besök på Dellenova och en
eftermiddagsfika.
Dellenova betecknar sig som ”Ett Tekniskt och Naturvetenskapligt upplevelsecentrum i
Hudiksvall”. De har ett fokus på geologisk forskning utgående ifrån den intressanta geologi som
Dellensjöarna är ett resultat av. Man kan visa genom variationer i jordens tyngdacceleration att
Dellenbygden sannolikt är en nedslagsplats för en meteorit för länge sedan. Berget är krossat
ned till flera tusen meters djup vilket ger en lägre tyngdacceleration jämfört med solitt berg.
De hade också en ”jordbävningssimulator” som skakade på oss och visade hur jordbävningar av
cirka 5 på richterskalan känns.
Tumregeln var :

Sakerna på ett bord rör sig och hoppar runt – cirka 5

Det börjar klirra i skåpen, men inget rör sig – cirka 3
14
Middag, Radjos Hudiksvall
I en härligt ljum kväll samlades vi på restaturang Radjos för en god trerätters middag och såväl
trevliga som intressanta diskussioner. Under sittningen tillämpades cyklisk permutation mellan
rätterna – det vill säga efter varje rätt fick ett gäng flytta på sig ett antal steg åt något håll så man
naturligt fick tillfälle att prata med flera andra.
Fram på kvällskvisten vet jag att tappra försök gjordes att hitta sent öppna lokaler, om de
lyckades eller inte – det är för ett annat protokoll att redovisa.
Nöjda och glada tog vi oss hem eller till hotellen.
15
Till slut
Dessa protokoll brukar alltid sluta på samma sätt, då det är lika sant i år så;
Vi som fick glädjen att gästa Iggesund ber att få tacka för en mycket intressant och trevlig dag
med fina arrangemang bestående av föredragen på förmiddagen och rundvandringen på
fabriken på eftermiddagen.
Ett stort tack från oss deltagare i Sodapanneträffen 2013 för ett mycket
fint arrangemang av Iggesund.
Ett speciellt tack till föredragshållarna för intressanta och givande
presentationer och diskussioner!
Lars Andersson lade 2011 till följande efter tacket : Jag tycker det är en mycket bra förklaring
varför det kan ligga i anläggningsägares intresse att låta sina operatörer och driftpersonal delta i
dessa evenemang:
spt 13
13 (14)
PROTOKOLL
Klicka här för att ange datum.
Det är presentationerna och diskussionerna som kan föra utvecklingen vidare och ytterligare öka
säkerheten runt sodapannorna. Det är viktigt att det är operatörer och driftansvariga som kan
berätta om vad som verkligen sker i pannhusen och som kan förmedla problemen och lösningarna
på dessa. Det ger upphov till intressanta diskussioner och att lösningarna kan appliceras på andra
anläggningar.
Att träffas, se hur andra gör och prata om det, kan vara det som gör att nästa incident undviks!
Vid protokollet
Justerat
Ragnar Stare
Urban Andersson
Bilagor :
1.
2.
3.
4.
Hans Erikssons Holmen/Iggesund presentation).
Andritz presentation av projekt SP5
Redovisning från ERFA-träff, Björn Lundgrens presentation
(På
hemsidan) Film
som
visar den mobila
Tävlingsbidrag:
Mobil
övningsrigg
från Pärövningsriggen
Johansson Smurfit
Kappa Kraftliner Piteå (Det var tänkt att det skulle ligga en film
här, men det går inte att ladda upp -Windows Media Audio/Video
filer på Sodahuskommitténs hemsida)
spt 13
14 (14)
Bilaga 0 Sodapanneträffen 2013
Deltagarlista Sodapanneträffen 2013
Namn
Keijo Salmenoja
Fabrik
Andritz
Anders Daun
Billy Ludvigsson
Henrik Niklasson
Munksjö Aspa Bruk
Munksjö Aspa Bruk
Munksjö Aspa Bruk
John Svensson
Jonas Carlsson
BillerudKorsnäs Gävle
BillerudKorsnäs Gävle
Mathias Nilsson
Linn Jäderberg
Ragnar Stare/ÅF
1(2)
[email protected]
E-post: [email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
BillerudKorsnäs Skärblacka
BillerudKorsnäs Skärblacka
[email protected]
[email protected]
Alf Wiik
Allan Wanglin
DEKRA
DEKRA
[email protected]
Mathias Dahlbäck
Krister Lundgren
Marine Holmgren
Jonas Lundmark
Ulf Sjölund
Torbjörn Nordlund
Domsjö Fabriker
Domsjö Fabriker
Domsjö Fabriker
Domsjö Fabriker
Domsjö Fabriker
Domsjö Fabriker
[email protected]
Åke Malm
Pär Söderström
Hans Eriksson
Pelle Olsson
Mari-Ann Svensk
Iggesund Paperboard
Iggesund Paperboard
Iggesund Paperboard
Iggesund Paperboard
Iggesund Paperboard
[email protected]
Tommy Carlsson
Pär Dynemar
Andreas Eldsand
Robert Karlsson
Iggesund Paperboard
Iggesund Paperboard
Iggesund Paperboard
Iggesund Paperboard
Dag Jansson
Björn Lundgren
Inspecta
Inspecta
[email protected]
[email protected]
Ulf Bergström
Kenth Mossberg
Metso Power
Metso Power
[email protected]
Kent Sjölander
Lars Bryggman
Thomas Edström
Metsä Board Husum
Metsä Board Husum
Metsä Board Husum
x
[email protected]
Mikael Olsson
Patrik Grönlund
Mondi Packaging Dynäs
Mondi Packaging Dynäs
x
[email protected]
Anders Magnusson
Dick Karlsson
Munksjö Paper Billingsfors
Munksjö Paper Billingsfors
x
[email protected]
Torbjörn Andersson
Jan Andersson
Peter Lindblad
Nordic Paper Bäckhammar
Nordic Paper Bäckhammar
Nordic Paper Bäckhammar
Lars-Uno Fransson
Nordic Paper Bäckhammar
Stefan Pettersson
P&L Nordic
[email protected]
Peter Olsson
Hans-Erik Söder
Erik Berglund
SCA Packaging Obbola
SCA Packaging Obbola
SCA Packaging Obbola
[email protected]
Pär Johansson
Mats Lundgren
Robert Gebing
Ola Enberg
Smurfit Kappa Kraftliner Piteå
Smurfit Kappa Kraftliner Piteå
Smurfit Kappa Kraftliner Piteå
Smurfit Kappa Kraftliner Piteå
[email protected]]
[email protected]
Esa Peltokangas
Jonas Lundgren
Stora Enso Skutskär
Stora Enso Skutskär
[email protected]
Tord Hultberg
Dan Enermark
Tobias Gustavsson
Södra Cell Mönsterås
Södra Cell Mönsterås
Södra Cell Mönsterås
[email protected]
Magnus Persson
Lars Olsson
Södra Cell Mörrum
Södra Cell Mörrum
[email protected]
x
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
Ragnar Stare/ÅF
2(2)
Martin Wahlström
Södra Cell Mörrum
Anders Wiman
Magnus Johansson
Torbjörn Arvidsson
Niclas Samuelsson
Södra Cell Värö
Södra Cell Värö
Södra Cell Värö
Södra Cell Värö
[email protected]
[email protected]
Tommy Lindberg
Arne Berglund
Peter Wiklander
Vallviks Bruk
Vallviks Bruk
Vallviks Bruk
[email protected]
Urban Andersson
Ragnar Stare
ÅF
ÅF
[email protected]
[email protected]
Kopior till
David Good
ÅF
[email protected]
Pappers
[email protected]
SCA Graphic Sundsvall (Östrand)
[email protected]
gruvön
[email protected]
karlsborg
[email protected]
Borregaard
[email protected]
Frövi
[email protected]
SCA Packaging Munksund
[email protected]
SCA Packaging Obbola
[email protected]
Smurfit Kappa Kraftliner Piteå (Lövholmen) [email protected]
Stora Enso Renewable Packaging Skoghalls Bruk
[email protected]
Södra Cell Tofte
[email protected]
Bilaga 1 Sodapanneträffen 2013
Iggesund Paperboard
Iggesund Paperboard’s affärsidé
Iggesund Paperboard AB är en specialiserad tillverkare av
högkvalitativ kartong för utvalda segment med fokus på
utveckling, effektivitet och service.
● Stark kundfokusering
● Nyskapande produkt- och processutveckling
● Utmärkt service
● Högklassiga produktionsanläggningar
● Hög kompetensnivå
Holmen Group 2012
Omsättning (%)
Holmen Paper
Tryckpapper
Omsättning
17 852 MSEK
Iggesund Paperboard
Kartong
Holmen Timber
Sågade trävaror
Vinst
1 853 MSEK
Holmen Skog
Skog
Holmen Energi
Energi
Antal
anställda
3 945
Iggesund Paperboard 2012
Omsättning
4 967 MSEK
Kapacitet
540 000 ton kartong
Antal anställda
1 541
Organisation från april 2013
President & CEO
Björn Kvick
5 22/02/2013
Iggesund Bruk
Hannele Arvonen
Vice President
Under tillsättning
Workington Mill
Ola Schultz-Eklund
Marknad
Arvid Sundblad
Guy Mallinson
Våra enheter
Fabrik
Arkningsstation
Distributionscenter
Försäljningskontor
Agent
6 22/02/2013
Produktionskapacitet 2013
Kartong: 540.000 ton per
år på tre kartongmaskiner.
Iggesund
340,000 ton kartong (SBB)
Strömsbruk
45,000 ton laminerad
och plastbelagd kartong
Workington
200,000 ton kartong (FBB)
7 22/02/2013
Iggesunds Bruk
Workington
Strömsbruk
Förädlade produkter med Invercote och Incada
som baskartong:
● Folie- och filmlamineringar, t.ex Metalprint,
● Plastbeläggningar t.ex PE, PP och PET
Våra produkter
Extruderad kartong
Homogen helblekt kartong
Iggesunds Bruk
Falskartong
Workington
(e.g. PE, PP, PET)
Laminerad kartong
Strömsbruk
Försäljning per marknad 2012
12 22/02/2013
Bilaga 2 Sodapanneträffen 2013
Ny Sodapanna i Iggesund
Keijo Salmenoja, 29.05.2013
We accept the challenge!
Bakgrund för investeringen
Kund: Iggesund Paperboard Ab, Iggesunds Bruk, Holmen Group
Befintlig anläggning
• Två sodapannor på ca. 1000 tds/d vardera
• 40 åriga tvådomspannor med kokytakorrosion (near mud drum corrosion)
• Driftstryckbegränsningar och pluggade kokytatuber
• Total investering € 238 million
• Ny HERB sodapanna € 100 million
(HERB = High-Energy Recovery Boiler)
• Ny turbin
• Svaggasförbränning (igångkörning i Maj)
• El- produktionen ökar från ca. 210 till 520 GWh/a
• Kartongproduktionen ökar gradvist från 355,000 to 420,000 ton/a
Sodapanneträffen 2013, Iggesund
Milstolpar
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Första offert
28.02.2007
Kontrakt
19.05.2010
Byggstart, stålstomme
18.02.2011
Montage av tryckkärl
18.07.2011
Provtryckning
19.12.2011
Oljeförbränning
11.04.2012
Lutförbränning
12.06.2012
Övertagande
10.07.2012
Garantiprov #1
10.01.2013
Garantiprov #2
3-5 Juni, 2013
Sodapanneträffen 2013, Iggesund
Leveransomfattning
Planering, tillverkning, leverans, montage och igångkörning
•
•
•
•
•
•
•
Tryckdelar och kringutrustning
Pannbyggnad och VVS
Instrumentering och Elektrifiering
Styr- och simuleringssystem
Svag- och starkgassystem
Elfilteranläggning
Matarvattentank och pumpar
Iggesund Leveransomfång
•
•
•
•
Fundament
Turbinhall och turbin
Kontrollrum och teknikbyggnader
Rörbryggor
Sodapanneträffen 2013, Iggesund
Förväntade prestanda
• Kapacitet, MCR
• Ånga och matarvatten
• Ångtemperatur
• Ångtryck, vid turbin
• Designtryck
• Ångproduktion, netto
• Mavatemperatur till eko
2 400
515
110
137
92
140
tds/24h
°C
bar(a)
bar(a)
kg/s
°C
• Brännlut
• Torrhalt
• Värmevärde
72
12.9
• Förbränningsluft p/s/t.
200
• Svaggaser från fabrik
50 000
• Rökgastemp. efter eko
195
• O2-halt
2.5
• Stofthalt efter filter
20
•Rökgastemp. efter kylare
130
•Rökgastemp. efter skrubber
50
%
MJ/kgds
°C
m3/h
°C
%
mg/m3n
°C
°C
Sodapanneträffen 2013, Iggesund
Dimensioner
Tryckkärlet
•
•
•
•
•
•
Bredd
10.0
m
Djup
11.5
m
Tväryta
115
m2
Höjd till näsa
30
m
Totalhöjd
46
m
Svartlutlast
• Överhettare
• Kokyta
• Ekonomiser
20.9
3.13
tts/d/m2
MW/m2
10 700
m2
5 800
m2
21 500
m2
Sodapanneträffen 2013, Iggesund
Eldstad
Eldstadens nedre del
• Material
• Hela bottnen av Sanicro
38 till ca. 500 mm ovan
primärportarna
• Kompound från
primärportarna till ca. 1 m
ovan översta tertiärnivån
Sodapanneträffen 2013, Iggesund
Överhettare
•
•
Panelkonstruktion
•
Hastighet i ö.h. tuberna tillräcklig för
bättre kylning
•
Sista delen av den heta
överhettaren av kompoundmaterial
Utsatta yttre länkar tillverkas av
kompoundmaterial och förkortas
Sodapanneträffen 2013, Iggesund
Luftsystem
Vertikalluftprincip
Vertikalluftsystem
Primärluftsystem
Antal luftportar
52 st.
Nivå ovanför botten, ca. 1.35 m
Sekundärluftsystem
Basprincip (3 + 2 “fingrar”)
Antal portar,10 + 5 = 15 st.
Extra “motportar” på lägsta nivån
Nivå ovan lastbrännare
Tertiärluftsystem
Basprincip (3 + 4 “fingrar”)
Antal portar = 14 st.
(två för lastoljebrännare)
Alla luftspjäll “fjärrstyrda”
Sodapanneträffen 2013, Iggesund
Interheater-konceptet
Matarvattenförvärmare
EXTRACTION STEAM
TO DRUM
EXTRACTION STEAM
Matarvattenförvärmare I
Placering före eko
Matarvattenflöde
Temperatur in
Temperatur ut
Processånga
CONDENSATE, MAKE-UP WATER
92
140
155
0.8
kg/s
°C
°C
MPa / 190 °C
BACK PRESSURE STEAM
ECO II
(ECO III)
ECO I
Matarvattenförvärmare II
FEEDWATER TANK
Placering mellan ekonomiserdragen
Matarvattenflöde
200 kg/s
Temperatur in
185 °C
Temperatur ut
198 °C
Processånga
1.8 MPa / 280 °C
HP HEATER #2
Sodapanneträffen 2013, Iggesund
HP HEATER #1
Sekundärluft och svaggas
Imångan by-passar
sekundärluftförvärmare
och fläkt
Inga igensättningar i
förvärmare
Rostfritt material i
mindre omfattning
Sodapanneträffen 2013, Iggesund
Rökgaskylare
•
•
•
•
Tre utdragbara “paket” per rökgasdrag
Vertikal gaströmning ner
Krattsotare
Fenförsedda rör (ej lindade)
Savukaasut
Flue gases sähkösuotimelta
from ESP 200 ºC 190ºC
PIC
PI
FI
150ºC
LIC
TIC
TI
100ºC
Flue gas to stack 130ºC
FI
Warm Demiwater
Hot Demiwater to feedwater tank
Sodapanneträffen 2013, Iggesund
Rökgasskrubber
Het(varm)vatten produktion (2 400 tts/d)
• Rökgasskrubber 41 MW
65 °C
• Imångaskrubber
6 MW
80 °C
• Rökgaskylare
10 MW
150 °C
Sodapanneträffen 2013, Iggesund
Beckoljebrännare
• Grön el med
beckolja vid lägre
laster
Sodapanneträffen 2013, Iggesund
Automatspettning
• För alla luftportar
• För löprännor
Sodapanneträffen 2013, Iggesund
Lutsprutor
Kylda och automatiskt
rengjorda lutsprutor.
Sodapanneträffen 2013, Iggesund
HERB sodapannor – El-produktion
THE WORLD’S MOST EFFICIENT
RECOVERY BOILER IN TERMS
OF POWER-TO-HEAT RATIO
HERB sodapannor – El-produktion
Hot condensate
return
4%
31 %
27 %
Increase of
steam
parameters
Fluegas cooling
16 %
16 %
Increasing BL
dry solids
content
FW
Interheater
6%
Air pre-heating
Sodapanneträffen 2013, Iggesund
HERB sodapannor
Mill
Start-up Year
Capacity (tds/d)
A
B
C
D
E
F
G
H
I
J
2004
2006
2006
2007
2009
2009
2011
2012
2012
2013
4 450
2 850
3 300
1 000
2 725
2 200
1 590
2 500
2 400
5 710
Steam Properties
Temp. (°C)
505
510
515
505
510
485
493
495
515
495
Pressure (bar)
102
103
106
110
103
89
104
105
110
97
C = Östrand
I = Iggesund
Sodapanneträffen 2013, Iggesund
Sodapanneträffen Iggesund 2013-05-29
Rapport från ERFA-dagen 2013-02-28
1
2013-05-28
Bilaga 3 Sodapanneträffen 2013
Inspecta
Björn Lundgren
Inspecta Technology AB
2
2013-05-28
ERFA-dagen 28 februari 2013
• ÅF:s huvudkontor I Solna
• 35 deltagare fördelade på:
− 16 bruk
− Arbetsmiljöverket
− Inspecta
− Dekra
− Metso
− Andritz
− ÅF
3
2013-05-28
Program ERFA-dagen 28 februari 2013
• Vad säger arbetsmiljölagen?
Tommy Wikén, Arbetsmiljöverket
• Avställningsinstruktion
Björn Lundgren, BillerudKorsnäs Gruvön
• Gruppdiskussioner och redovisning
• Händelsen i Mönsterås
4
2013-05-28
Daniel Loberg, Södra Cell Mönsterås
Vad säger Arbetsmiljölagen? – Tommy Wikén, Arbetsmiljöverket
• Arbetsmiljölagen
• Större olyckor
• Säkerhetskultur
5
2013-05-28
Avställningsinstruktion – Björn Lundgren, BillerudKorsnäs Gruvön
• Genomgång av Gruvöns
instruktion för säker avställning
• Instruktionen är Gruvöns
tolkning av regelverket
• Instruktionen användes som ett
exempel på hur AML och
aktuella AFS:ar kräver
instruktioner och som ett inspel
till gruppdiskussionerna
6
2013-05-28
Gruppdiskussioner och redovisning
• Säker avställning i vardagen
• Avställningsinstruktion / Bryt- & låslistor
− Redovisa i gruppen era enkla bryt & lås-instruktioner
− Redovisa likheter
− Redovisa olikheter
• Lås
− Låser varje enskild som gör ett ingrepp?
− En nyckel till alla driftlås eller Separat nyckel till varje driftlås?
• För-/nackdelar
• Riskanalyser
− Hur genomförs riskanalyser vid vardagliga ingrepp?
• Vad kan förbättras vid ert bruk?
7
2013-05-28
Gruppdiskussioner och redovisning
• Säker avställning i vardagen
• Vilka utökade riskmoment finns jämfört vardaglig avställning?
− Lista de risker ni anser öka vid revisionsstopp
• Vilka åtgärder krävs för att minimera de ökade riskerna?
− Föreslå åtgärder under varje moment
8
2013-05-28
Händelsen i Mönsterås – Daniel Loberg, Södra Cell Mönsterås
• Genomgång av händelsen i Mönsterås
9
2013-05-28
Protokoll och info från ERFA-dagen
10
2013-05-28
11
2013-05-28
Bilaga 4 Sodapanneträffen 2013
Tävlingsbidrag
Pär Johansson
•
Förslaget
•
Tillverkade för ett tag sedan en mobil övningsrigg.
•
En pumpinstallation som förekommer på våran verksamhet på
flertalet ställen. Övningsobjektet där man kan simulera verkliga
händelser som man ställs inför i sitt dagliga arbete.
•
Kort beskrivning
•
Riggen för fylls med kallvatten som drivs av en ackumulator i toppen.
•
Arbetstrycket cirka 5bar (Ingen tryckluft)
•
Eleven kan öva olika scenarion på ett säkert sätt än om det kan
skapa läraktiga obehag vid eventuella felgrepp.
•
Faror
•
Industrin ställs inför korta underhålls stopp.
•
Fokus på säkerhet.
•
Ökande produktions krav.
•
Tidspress.
•
Inte alltid med säkerhet fastställd dvs avlastat trycklöst rörsystem.
•
Åtgärd
•
Belysa risker.
•
Fånga upp problem vid avlämningar emellan driftpersonal samt
underhållspersonal.
•
Utbildning ( Mer praktiks och liten del teori under tiden man skruvar)
•
Fånga upp missar vid säkeravställning ( Tex läckande ventiler i
process system, pluggade drängeringar mm.
•
Har även framgångsrikt hållit utbildningar i
ämnet.
•
Utarbetat studiematerialet hetamedia
•
Drift och underhållspersonal vid Smurfit
Kappa Kraftliner Har genomgått denna
utbildning och det framkom i grupperna som
deltog att vid överlämningar kan det smyga
in sig brister som måste åtgärdas, på så sätt
har vi ökat förståelsen samt även svårigheter
att föra över kundskap till våra entreprenörer
•
Vi arbetar mycket med säkerhet.
•
Hetamedia utbildningen är ett bra
komplement till heta arbeten.
•
Bifogar bild samt text materialet från
linerbladet Smurfit Kappa Kraftliner
•