Transcript Skolor dåliga på stöd Nu lanseras Dyslexi.org Hitta

3/2011
En tidning för Dyslexiförbundet FMLS
samt Skrivknuten | Årgång 16
tema:
Nu lanseras
Dyslexi.org
Hitta barnen
i riskzonen
Äntligen är Dyslexiförbundet FMLS nya
webbplats klar att tas i bruk. Vid årskiftet
släcks den gamla ner.
Genom tidig kartläggning av alla barns läs-,
skriv- och räkneförmågor, kan man hitta de
som är hjälpta av extra stimulans och träning.
En granskning gjord av Skolinspektionen
visar att 20 av 21 skolor inte ger elever
med läs- och skrivsvårigheter den
utbildning de har rätt till.
Sid 6–12
Sid 18–19
Bild: eva hedberg
Sid 3
Skolor dåliga på stöd
Posttidning B
FMLS, Solnavägen 100, 169 51 Solna.
Skärsätra skola på Lidingö kartlägger alla barn när de börjar i förskoleklassen. De som riskerar läs-, skriv- eller
räknesvårigheter får extra stimulans. Idag är det Tilda Skarins tur att visa vad hon kan.
Sid 10–11
2 // Läs & Skriv 3/2011
Skadlig passivitet från
utbildnings­departementets sida
Ledare:
Vi har nu sedan 1 juli en skollag
som över huvud taget inte nämner funktionsnedsättning eller
funktionshinder. När det gäller
specialpedagogik är det enda
som står att skolhuvudmannen
skall ha en sådan resurs inom ramen för elevhälsan. Inget nämns
dock om resursens storlek eller
att man är skyldig att ge stöd
eller att elever har rätt att få specialpedagogiskt stöd efter behov.
Därför är det svårförståeligt
när statssekreterare Bertil
Östberg med självsäkerhet
uttalar att elever med
funktionsnedsättningar
är väl skyddade i den nya
skollagen. Han fortsätter med
att funktionshindersrörelsens
analys och kritik bygger på
ett missförstånd. Det enda
missförstånd Dyslexiförbundet
FMLS dock känner till,
är det som föreligger på
utbildningsdepartementet,
där man fördomsfullt sätter
likhetstecken mellan elever
med funktionsnedsättningar
och elever som har svårighet att
nå målen i undervisningen.
För elever med funktions­
nedsättningar är det ju så att
huvudproblemet inte är att nå
målet med undervisningen.
Problemet är att få adekvat
stöd för att kompensera
funktionsnedsättningen, så att
undervisningen över huvud taget
blir meningsfull.
En elev med uttalad dyslexi är
till exempel chanslös på alla
nivåer utan stöd av inlästa
läromedel samt en dator
med rättstavningsprogram
och talsyntes. Med rätt
kompensatoriskt stöd kan en
sådan elev tävla med andra om
de högsta betygen, söka vidare
på teoretiska linjer och få en
utbildning som leder till ett
kvalificerat arbete.
Skollagen anger i sin
syftesparagraf att elever skall
ges stöd och stimulans så att de
utvecklas så långt som möjligt
och en strävan skall vara att
uppväga skillnader i elevernas
förutsättningar. I detta
instämmer Bertil Östberg men
anför dock samtidigt att stöd
till funktionsnedsatta elever
över nivån godkänt inte skall
regleras i åtgärdsprogram, vilka
kan överklagas.
Den samlade funktionshinders­
rörelsen mötte Bertil Östberg
för ett år sedan för att diskutera
dessa tillkortakommanden i
skollagen. Då gavs ett löfte,
vilket senare bekräftades
i tidningsintervjuer,
om att den kommande
grundskoleförordningen
skulle kompletteras med
en skrivning, där elever ges
rätt till specialpedagogiskt
stöd för att kompensera
funktionsnedsättning. En sådan
paragraf fanns i den tidigare
grundskoleförordningen. Detta
löfte avser man nu att bryta.
Detta väcker naturligtvis stor
besvikelse och förargelse hos
hela funktionshindersrörelsen.
Skolinspektionen har i en
granskning av grundskolan
i år konstaterat att under­
visningen för elever med
läs- och skrivsvårigheter har
mycket stora brister, vilket
utbildningsdepartementet nu
medger att de kände till.
Därför är det förvånande med
den passivitet man hittills
ådagalagt.
inlärningen. Det krävs även
en satsning på fortbildning av
färdiga lärare i detta.
Även en komplettering
av skollagen enligt ovan
krävs för att sätta press på
skolhuvudmännen.
Istället har regeringen nu
infört en skollagstiftning som i
detta avseende är sämre än den
tidigare. Man har sagt nej till
lärar­utbildningsutredningens
förslag om att kurser i dyslexi
och neuro­psykiatriska funktions­
nedsättningar skulle införas.
Man har dessutom dragit ned
stödet till Dyslexiförbundet
FMLS verksamhet SkrivKnuten,
vilket innebär att en årlig
fortbildningsverksamhet för
tusentals lärare nu måste
läggas ned och dessutom hotar
utgivningen av denna tidning.
Man är dessutom negativ till att
införa krav på tidig upptäckt av
dyslexi – man tycker det räcker
med prov i slutet av årskurs 3.
Det som krävs är, enligt
vår bedömning, att lärar­
utbildningarna kompletteras
med tvingande kurser om hur
man anpassar undervisningen
för elever (flera elever i varje
klass!), med olika kognitiva
tillstånd vilka påverkar
Detta är en politik som går stick
i stäv med vad man säger sig
vilja uppnå. Tyvärr!
/SHE
Vilseledande marknadsföring
Ledare:
Försäkringskassan har undersökt
hur väl långtidssjukskrivna känner till väsentliga förhållanden i
regelverket, som är av avgörande
personlig betydelse för dem själva.
Trettio procent vet inte att
Försäkringskassan enbart tar
hänsyn till medicinska skäl vid
beslut om sjukersättning. 65 procent känner inte till att arbetsförmågan ska vara nedsatt för
all överskådlig framtid för att
sjukersättning tills vidare ska
kunna beviljas. Bland dem som
har uppnått maximal tid i sjukförsäkringen känner 25 procent
inte till väsentliga uppgifter
avseende Arbetsförmedlingens
introduktionsprogram och vad
som krävs för att få ersättning
från arbetslöshetsförsäkringen.
För sjukskrivna med funktionsnedsättning eller läs- och skrivsvårigheter torde siffrorna vara
än sämre. (vår kommentar)
I sitt Pressmeddelande och
rapport till regeringen väljer dock
Försäkringskassan i sin rubrik
att likt en begagnad bilhandlare
lyfta fram det delmoment som
eventuellt kan ges godkänt: ”God
kännedom om de nya sjukreglerna
hos personer som uppnått maximal
tid i sjukförsäkringen!”
Vad säger Reklamombuds­mannen
om detta?
Redaktionen:
Tidningen ges ut av
Dyslexiförbundet FMLS.
Org nr. 857204-1930
Adress
Dyslexiförbundet
FMLS, Solnavägen 100,
169 51 Solna.
Tel: 08-665 17 00.
Redaktionen
Eva Hedberg.
Tel: 08-665 17 05.
E-post: [email protected]
Ansvarig utgivare
Sven Eklöf.
Antal utgåvor
5/år
Redaktionsråd
Torbjörn Lundgren,
Inger Rålenius,
Ove Ernström, Sven Eklöf,
Hans Petersson.
Annonser
Annika Bergkvist.
08-556 933 71.
Upplaga 21.000 ex.
Produktion
Bra Media Förlag AB
Tel: 08-556 933 70.
Fax: 08-91 09 07.
Denna tidning finns inläst som e-tidning – text och ljud – på CD.
Ring och beställ 08-665 17 00
Tryck
V-TAB 2011
Prenumeration
250 kr per år.
Stora mängdrabatter vid
flera tidningar.
Kontakta förbundskansliet
08-665 17 00 eller besök
www.dyslexiforbundet.se.
Miljöcertifierade
enligt ISO14001,
cert nr. 1410718.
ISSN: 1104-8808
Nästa nummer
kommer vecka 42, 2011.
Hör gärna av dig till redaktionen med synpunkter och
debattinlägg. Redaktionen
ansvarar inte för insänt och
ej beställt material.
Läs & Skriv 3/2011 \\ 3
På den nya portalen hittar du
information om funktionsned­
sättningar under fliken
Skrivknuten. Intressepolitik under
Förbundet, lokalt arbete under
Föreningarna och artiklar kopplade
till tidningen under tidningen Läs &
Skriv. Här finns också Nyheter och
kalendarium.
Dyslexiförbundet FMLS lanserar ny hemsida
Välkommen
till dyslexi.org
Hur ska man utforma
information och kommunika­
tionsvägar för den som har
svårt att läsa och skriva? Det är
en fråga som Dyslexiförbundet
FMLS länge brottats med. I
slutet av 1990-talet skapade
man en för den tiden framsynt
webbplats, men mycket har
hänt sedan dess. Framför allt
har de tekniska möjligheterna
utvecklats. Därmed också
möjligheten att minimera
trösklarna för de med läs- och
skrivsvårigheter/dyslexi.
Den senaste artikeln kommer alltid överst.
I början av 2000-talet frågade sig
förbundet, i projektet Språkaloss,
hur man bäst utformar text för
att den ska bli begriplig. Under
senare år har vi även börjat fråga
oss om text alltid är det bästa?
Nu riktar vi blickarna mot film,
bild, grafisk form, ljud och text.
Tanken är att det är lättare att
ta till sig text om man först
får bekanta sig med innehållet
genom en film.
I tre års tid har ett 80-tal
medlemmar runt om i landet
producerat innehåll till
föreningarnas lokala sidor
på portalen. Samtidigt har vi
centralt utvecklat portalens
struktur och innehåll.
Det första intrycket är viktigt.
Film, bild och en grafisk
form ska inte drunkna i ett
hav av bokstäver. Luftighet
och avgränsning har varit
viktigt. Men också möjligheten
att fördjupa sig. Många vill
nämligen gå på djupet och läsa
även tyngre material, och kan
göra det om rätt förutsättningar
ges. Portalen ger därför möjlighet
att börja med en film, läsa/
lyssna till en sammanfattande
text och kanske sedan fördjupa
sig i en vetenskaplig artikel
eller avhandling med stöd av
uppläsning. Men det är också en
dynamisk sida. Detta innebär att
man kan söka på olika ämnen
Håll dig uppdaterad.
Prenumerera på nyhetsbrevet.
Klicka på Logga-in-knappen och
skapa ett konto på webbplatsen. Då
kan du kommentera artiklar och
inlägg. Är du medlem i förbundet
eller prenumerant på tidningen
får du dessutom tillgång till allt
plusmaterial.
och få presenterat de artiklar,
filmer och pod-radio-sändningar
som handlar om just detta ämne.
Nu blir alltså dyslexi.org
Dyslexiförbundet FMLS nya
hemsida. Där finns information
till medlemmar och en
intresserad allmänhet. Där
finns nyheter, som länkar
till intressant material på
andra hemsidor, tidningar
eller tv-kanaler. Det finns
också möjlighet att gratis bli
prenumerant på ett nyhetsbrev.
she
4 // Läs & Skriv 3/2011
Teater på
Dyslexi­mässans festkväll
”Etxraliv”
På fredagkvällen den 21 oktober
är det messfest med buffé och
dans. Dessutom bjuds deltagarna
på teater av och med Dan
Swärdh.
En gång för länge sedan, på
den tiden då det bara fanns två
tv-kanaler, växte en kille upp
i en by utanför Luleå. Han var
precis som alla andra barn i hans
ålder; vetgirig, busig och otroligt
påhittig. Men samma dag som
han började skolan, förändrades
allt. Det var då han upptäckte
det. Att alla andra barnen lärde
sig att läsa och skriva, alla,
utom han själv. Plötsligt var han
annorlunda.
Han passade inte in i skolan och
kände sig ofta utanför. Först
många år senare, när pojken
nästan hade blivit vuxen,
förstod han att dörren med
den blinkande skylten hade
varit räddningen. Ett extraliv
Nu får du ditt
medlemskort!
Med denna tidning medföljer ditt
medlemskort som bilaga. Kortet
gäller till september 2012. Om ni
är flera i familjen och vill ha flera
kort – kontakta förbundskansliet.
Ta med kortet på Dysleximässan
så kommer du in gratis!
Anmäl fler medlemmar och
vinn 3 Miljoner!
i verkliga livet och en väg ut
ur ensamheten. En gripande
och humoristisk berättelse
om att leva med dyslexi för
mellanstadiet, som vi får se
smakprov ur.
Dan Swärdh, regissör på
Teater Scratch sedan 24 år
tillbaka, har arbetat fram
föreställningen tillsammans
med manusförfattare Staffan
Hammar. Föreställningen bygger
delvis på Dans egen berättelse
om att leva med dyslexi från det
han börjande skolan till dess att
han hittade sin plats i teatern.
– Vet du att det är lika billigt
att anmäla hela familjen som
medlemmar om ni är högst
tre? Ingen extra kostnad alls
således. Ensam medlem betalar
200 kr och familjemedlemmar
betalar 100 kr för den första och
därefter 50 kr per styck. Max
avgift är dock 300 kr.
itt
d
u
d
r
å
f
r
ä
H
Anmäl dina familjemedlemmar
idag, få en Sverigelott per
ny medlem och vinn 3
miljoner. Ring eller maila till
förbundskansliet. Om du inte
har familjemedlemmar eller
om alla redan är medlemmar
går det lika bra att anmäla en
vän, granne eller släkting. Det
är bara medlemmar du själv
rekryterar som gäller – inte såna
som anmäler sig själva under
Dyslexiveckan till exempel. Gör
det före den 1 november bara!
rt!
o
k
s
m
e
l
d
e
m
Ju fler vi är – desto starkare
är vår röst!
2
1-20112
1
0
2
kor tl september 20
s
_
m
e
____
l
____
_
Medor tet är giltigt til
_
_
___
K
___
___
____ n
_
_
_
__
Nam
____
__
_
____
____ n
_
_
_
__
nam
_ _ _ _ Förenings
____
___
____
____
__
Ungdomsledarutbildning
__
er!
n
o
j
l
i
n 3 Mn som
n
i
v
h
r oc hela familje gst tre?
a
m
m
hö
ni är
medle t anmäla
Förbundsstyrelsens Ungdomsgrupp bjuder in ungdomar
fler lika billigt at medlem om
l
ä
ar
m
i åldern från 18 till en ungdomsledarutbildningtAnt du att det ärm en ensamalls extra! miljemedlemrmstyck.
fa
et
pe
Ve
r so
mma r det er ing 00 kr och efter 50 kr
e
l
d
e
2
r
m
ta
er
etalar sta och dä
ll kos2012
b
a
f
å
m
Del 1: Fredag-söndag 25–27 nov 2011 Del 2: Torsdag-söndag 17–20
maj
elott p
s
e
g
r
l
i
I
ö
r
d
f
e
e
v
m
en
S
på Tärna folkhögskola, Sala.
i Stockholms skärgård. Ensam 100 kr för d 00 kr.
, få en
g
a
d
i
r
k3
ar
iet
betala gift är doc medlemm .
kansl e och
s
d
n
r
v
u
e
je
s
Max a dina famil n 3 miljon ärp på förb orbundet. mar
f
j
n
l
i
i
x
ä
edlem
Anm lem och v Thomas H rp@dysle
m
e
j
l
i
d
m
t
ill
ja
ny me ler maila t thomas.h inte har fa lika bra at
Program
l
t
r
e
u
d
elle
r de
Kursen har som syfte att utbilda ungdomar i att ta ansvar, organisera,
Ring
7 00
a. Om mmar gå
1
n
r
5
a
6
planera verksamhet och leda andra. Tanken är att man gärna deltar två från föreningen.
08 - 6 medlemm är medle
kting.
ä
OBS! Begränsat deltagarantal. Efter avslutad kurs får du ett kursintyg.
n
l
l
a
ä
s
d
r
m
re
an
elle
!
m alla , granne
o
r
e
l
l
n
r baraoch
e
ä
e
v
Kursprogram
b
n
e
m
la
nove ön, adress å alla
anmä
• Ungdomsledarutbildning
före 1
r p
r, k
• Roliga ”pröva på-aktiviteter” bla kanoting, friluft, lekar, tävlingar mm.
• Vad kan vi göra i Dyslexiförbundet FMLS, som är speciellt för oss.
• Funktionshinderkunskap, Alternativa verktyg (hjälpmedel)
Avgiften är 500:- per deltagare inklusive reskostnader för respektive kurs.
Avgiften betalas din förening.
Kursledning: Ellinor Karlsson är huvudansvarig. Biträdande ledare är Petra Nylén och
Kim Mortensen. Alla kursledare är medlemmar i Dyslexiförbundet FMLS.
Anmälan: Om du är intresserad – tag kontakt med Sven Eklöf på förbundskansliet
08-665 17 01 eller direkt med din förening.
ga
et
eå
Gör dnamn, födelsnsnedsättnin
io
Ange ella funk t mmar.
u
e
t
even milj e m e dl
a
f
ny a
eye q – familjens fiskolja
Vår kropp behöver de essentiella fettsyrorna omega-3 och omega-6, men kan inte
tillverka dem själv. Därför måste de tillföras via kosten. eye q innehåller en speciell
kombination av viktiga fettsyror och är ett enkelt och bekvämt sätt att säkerställa
det dagliga intaget. Idag används eye q av hundratusentals nöjda familjer runt om
i världen.
Rekommenderas av experter
eye q är den i särklass mest välstuderade produkten inom sitt område och är därför säker att använda. Experter över hela världen väljer att rekommendera eye q till
vuxna och barn som behöver ett smart tillskott av omega fettsyror.
Konsumentkontakt Tel: 040-239520 eller [email protected] www.iqmedical.se
NN_L&S_nr3_2011.indd 1
2011-09-09 14:08
6 // Läs & Skriv 3/2011
Dålig läsförmåga hot mot
barns psykiska hälsa
Läsförmågan spelar stor
roll för barnets välmående
i skolan. Barn som inte
från början får lära sig läsa
ordentligt riskerar psykisk
ohälsa. Men med tidig
upptäckt och tidiga insatser
kan man stärka barnen och
undvika att de hamnar i en
negativ spiral.
hjälpa läraren att planera
undervisningen. Vet jag som
lärare att det i klassen finns
elever som inte kan tillgodogöra
sig min undervisning, då måste
jag ju anpassa den. Jag måste
arbeta så att ingen halkar efter,
säger Per-Anders Rydelius.
Bild: Ingrid Helander/Karolinska Institutet
Tema
Screenandet behöver inte
bli särskilt dyrt, menar han.
Om testerna är enkla att
administrera så kan lärare i
förskola, förskoleklass och skola
själva hålla i dem, som ett led i
den ordinarie undervisningen.
Testet tar kanske en lektion
i anspråk. Sedan ska läraren
sammanställa resultaten.
Lärarna måste förstås utbildas
i att hantera både test och
resultat. Det borde ingå i
basutbildningen, men också
erbjudas som specialkurser.
Nya screeningtester behöver
utvecklas för tester av de
yngre barnen, men man
kan mycket väl utnyttja
Bornholmsmaterialet för att
kartlägga fonologisk och språklig
mognad. Det har Per-Anders
Rydelius själv gjort i sina projekt.
Det menar föreningen
Psykisk Hälsa, som just nu
granskar hur våra barn mår
i skola och förskola.
Föreningen föreslår ett
nationellt test i läsförståelse
på höstterminen i tvåan. Fast
ordförande Per-Anders Rydelius
skulle helst se att barnen testas
redan i förskolan.
De flesta barn lär sig läsa utan
besvär. Men för ungefär 20
procent går det inte så enkelt. De
kan behöva extra hjälp för att
komma igång. Det är lärarens
ansvar att se till att alla barnen
lär sig läsa. Men hur ska läraren
hitta de som har eller riskerar
att få problem? Regeringens svar
på den frågan är det nationella
provet i svenska i årskurs tre,
som infördes i fjol. Men många
specialister menar att det är för
sent. Processen med att hitta
elever som behöver stöd måste
börja långt innan. Ju tidigare
åtgärder sätt in desto bättre.
Per-Anders Rydelius menar att
om lärarna redan i förskolan
eller förskoleklassen vet
vilka barn det är som ligger i
riskzonen, då kan de få extra
språkträning i god tid innan de
förväntas lära sig läsa. Dessutom
tycker han att ytterligare ett test
av barnens fonologiska mognad
bör göras inför skolstarten. Då
vet läraren redan från början
vilka barn det är som behöver
särskilt stöd för att komma
igång med läsningen.
– Om barnet redan från skolstart
lär sig läsa och känner att det
är meningsfullt att gå i skolan,
då påverkar det självbilden och
framtida prestationer på ett
– Screeningtester ska användas som ett verktyg för att planera
undervisningen och inte för att placera barnen i olika fack, säger professor
Per-Anders Rydelius.
positivt sätt. Och tvärtom, lär
man sig inte läsa som de andra
är det lätt att tappa motivationen
och att hamna utanför
kunskapsgemenskapen. Den som
hamnar utanför får ofta dåligt
självförtroende och ångest. Det
i sin tur kan leda till vantrivsel
och skolk, säger han.
Ett test som görs av alla barn
i en grupp brukar kallas
screeningtest. Testet ger läraren
en bild av hur det ser ut i klassen
och vad som måste göras.
– Det handlar inte om att
sortera barnen utifrån deras
begåvning. Screeningtestet
är ett arbetsverktyg, som ska
– Vi vill att alla skolor och alla
klasser tidigt screenar alla
barn och snabbt sätter in de
åtgärder som behövs. Och vi vill
att man från statligt håll inför
ett nationellt läsförståelsetest
som ska genomföras redan på
höstterminen i årskurs två. På
så vis minskar vi gruppen barn
som inte får en bra läs- och
skrivutbildning.
Per-Anders Rydelius är
också professor i barn- och
ungdomspsykiatri på Karolinska
Institutet i Stockholm.
Text: Eva Hedberg
Tidiga insatser ger resultat
Per-Anders Rydelius har tidigare drivit
forskningsprojekt som visar hur effektiva insatser
i förskoleklassen kan vara. Det så kallade
Sävsjöprojektet genomfördes för ungefär 10 år
sedan. Redan i förskoleklassen testades barnens
språkliga medvetenhet och begåvning. I ettan lades
stort fokus på läsinlärning och språklig träning,
utifrån barnens förutsättningar och behov. Målet
var att eleverna skulle kunna läsa och skriva när
de slutade trean, och att de skulle trivas i skolan.
Resultaten var positiva. Barnen i försöksgruppen
läste snabbare och hade bättre läsförståelse än
barnen i kontrollgruppen, och det trots att barnen
i försöksgruppen hade en genomsnittligt lägre
begåvning än barnen i kontrollgruppen. Skillnaden
höll i sig även i årskurs fem.
Läs & Skriv 3/2011 \\ 7
Screena alla barn för att
hitta de som behöver stöd!
ger också en helhetsbild av den
testade gruppen.
Tema
Screening är ett test som alla
individer i en grupp får göra.
Inom läs- och skrivområdet är
syftet att upptäcka personer
som finns i riskzonen för läsoch skrivsvårigheter. Resultatet
Många experter förordar tidig
screening av alla barn för att
hitta de som riskerar att utveckla
läs- och skrivsvårigheter,
och därefter återkommande
screeningar för att upptäcka
Ann-Catrine Törngren, specialpedagog på Skärsätra skola på Lidingö, gör
omfattande kartläggningar av alla barn i förskoleklasserna.
barn som inte följer den
genomsnittliga läsutvecklingen.
En screening förklarar inte vad
som orsakar svårigheterna.
Om ett barn avviker från
genomsnittet bör man göra en
mer omfattande kartläggning
eller utredning, och sätta in
åtgärder.
Svenska Dyslexiföreningen har
tagit fram en modell för hur en
fullständig utredning av läs- och
skrivsvårigheter bör gå till. Det
första steget är screeningtesterna.
På marknaden finns en stor
mängd olika sådana som är
anpassade för olika åldrar, och
beroende på vad dessa mäter
så identifierar man barn med
olika svårigheter. Testerna
mäter till exempel fonologisk
medvetenhet, ordförståelse,
avkodningsförmåga, stavnings­
förmåga, läsförståelse och
läshastighet. När man screenar
eleverna bör man försöka täcka in
så många förmågor som möjligt.
Enligt Dyslexiföreningen är
det av stor vikt att testerna är
”standardiserade, reliabla och
normerade”. Ett standardiserat
test är ett test som genomförs
likadant oavsett var och vem som
utför testet. Reliabelt betyder att
resultaten är tillförlitliga, att de
är desamma vid upprepade tester
och oberoende av vem som utför
mätningen. Att testet är normerat
betyder att testet har genomförts
av många barn för att få fram ett
genomsnittligt resultat.
Svenska Dyslexiföreningen listar
en hel del tester som uppfyller
kraven i sin modell. Likaså
har Skånes Kunskapscentrum
för elever med dyslexi (SKED)
tagit fram en lista över vanliga
screeningtester.
Listorna finns på deras respektive
hemsidor. Länkar finns intill denna
artikel på tidningens sida på
dyslexi.org
Text och bild: Eva Hedberg
Höstens nyheter
från logoped Astrid Frylmark, OrdAF AB
OrdAF AB publicerar angelägna böcker och material för barn, ungdomar och vuxna med språk-, läs- och skrivsvårigheter.
www.frylmark.net
Lyssna, läs
och uttala
Lyssna, läs och uttala
Eva Askling och Britt Wahlström-Ståhl
av
Eva Askling
och
Britt WahlströmStåhl
En bok och två
cd-skivor med
övningar.
För ungdomar
och vuxna med
annan språklig
bakgrund som vill
arbeta med
sitt uttal.
FORTBILDNING
KortLeken PALLPLATS
OrdAF AB ordnar
i egen
regi eller på uppdrag av kommuner och landsting.
Språklig stimulans i ett spel utan
tävlingsmoment. Etthundra kort med
förslag till samtal för grupper om
minst två personer i olika åldrar. Från
ca 9-10 års ålder och uppåt.
Höstens egna kurser:
av Astrid Frylmark
TESTBATTERIET 27 oktober i Jönköping, november
i Stockholm. Målgrupp: logopeder, specialpedagoger, talpedagoger.
BERÄTTA TILLSAMMANS i november i Stockholm
och Linköping Målgrupp: specialpedagoger, lärare
F-6 med språkligt svaga elever.
TRAS och TRAS I PRAKTIKEN i november i Stockholm. Målgrupp: förskolepersonal som arbetar
med barn 0-5 år.
För kursinbjudan, se www.frylmark.net och klicka
på KURSVERKSAMHET.
Mer information? 0611-555095
8 // Läs & Skriv 3/2011
”Självförtroende viktigare
än begåvning”
– Det måste fram nationella
riktlinjer för hur man
ska hitta och hjälpa barn
som riskerar läs- och
skrivsvårigheter, säger Eva
Sundberg. Som det är nu är
det som ett lotteri. Du kan
dra en vinstlott och hamna i
en skola där du får allt stöd
du behöver, eller så kan du
dra en nitlott.
Tema
Barn som märker att de
läser och skriver sämre än
sina klasskamrater oroar
sig ofta för hur det ska gå i
skolan. Det kan vara barn
som på alla andra sätt har
ett gott självförtroende, och
de kan ha hög status bland
sina kompisar. Men halkar
de efter med läsningen
sjunker självförtroendet i
allt som är skolrelaterat.
Det menar Eva Sundberg som är
specialpedagog och håller kurser
på Stockholms universitet i läsoch skrivsvårigheter.
Eva Sundberg är specialpedagog
och håller kurser på Stock­
holms universitet i läs- och
skrivsvårigheter. Hon jobbar
också praktiskt med pedagogiska
utredningar och ger stöd till
elever i alla åldrar. Ett av hennes
budskap är att lärarna måste
fånga upp barnen och ge dem
den hjälp de behöver, innan
deras självförtroende får sig
en knäck.
– Det är bevisat att
självförtroende är betydligt
viktigare för skolresultaten än
vad begåvning är, säger hon.
Och det gäller att eleverna får
hjälp som ger effekt. Att år in
och år ut gå till specialläraren
utan att det ger resultat är lika
dåligt som att inte få någon hjälp
alls. Kanske till och med värre,
om man måste gå ifrån klassen.
– Det måste vara verkstad och
inte bara snack, säger hon. Att
uppmuntra barnen räcker inte,
de måste se resultat av sina
ansträngningar. Vi som jobbar
med eleverna är tvungna att
hela tiden följa deras utveckling
och utvärdera våra egna
arbetsmetoder.
Många lärare är erfarna
och kloka och upptäcker
snart vilka eleverna är som
ligger i riskzonen för läs- och
skrivsvårigheter. Men eftersom
vissa elever är oerhört smarta
lyckas de ändå på ett eller annat
sätt dölja sina svårigheter.
Det säkraste sätter för en lärare
att upptäcka dem som kan
behöva extra stöd är genom
screening, det vill säga genom
att testa samtliga elever. Och
när man väl har screenat barnen
Överklaga stödet i skolan
Med den nya skollagen har rektorn
huvudansvaret för att varje elev får det stöd
den behöver. Rektorn ansvarar för att det
görs en utredning och att åtgärder sätts in.
Om eleven riskerar att inte nå målen för
undervisningen, måste ett åtgärdsprogram
upprättas. Åtgärdsprogrammet ska innehålla
en beskrivning av elevens behov som utgår
från förmågor i förhållande till hur
omgivningen är utformad. Där redogörs
för de åtgärder som skolan ska vidta och
hur det ska ske. I programmet finns också
en plan för uppföljning och utvärdering av
insatserna.
Om en utredning visar att det inte finns
behov av stöd så kan rektorn besluta att
ett åtgärdsprogram inte ska upprättas.
Den nya skollagen gör det möjligt att
överklaga rektorns beslut att inte göra ett
åtgärdsprogram, likaså kan innehållet i
åtgärdsprogrammet överklagas. Den som
vill överklaga ett beslut vänder sig till den
som fattat beslutet. Om den som fattat
beslutet inte ändrar sig skickas ärendet
vidare till myndigheten Skolväsendets
Överklagandenämnd.
Läs & Skriv 3/2011 \\ 9
finns det ingen återvändo. Då
måste man ge dem det stöd de
behöver. Allt annat är oetiskt,
anser Eva Sundberg.
– Man får inte testa för
testandets skull. Testar gör man
för att ta reda på hur man bäst
kan hjälpa eleverna. Har man
inte för avsikt att hjälpa eleverna
kan man låta bli att testa.
Efter screeningtestet gör läraren
en kartläggning av de elever som
har ett avvikande resultat och
sätter in åtgärder. Åtgärderna
som sätts in i det här skedet
kan vara enkla. Det kan handla
om omflyttning i klassrummet,
tydligare instruktioner, extra
lästräning och kontroll av syn
och hörsel. Om åtgärderna
inte ger resultat ska skolan se
till att det görs en pedagogisk
utredning av en specialpedagog,
med förslag på nya åtgärder.
Om resultaten fortsätter att
utebli eller är otillräckliga
måste skolan göra en mer
omfattande utredning och vid
behov remittera eleven vidare
till exempelvis logoped eller
psykolog. Så fort det visar sig
att en elev riskerar att inte nå
målen ska skolan upprätta ett
åtgärdsprogram.
Det är vanligt att logopeden
rekommenderar alternativa
verktyg och förlängd provtid. Det
är bra, menar Eva Sundberg. Men
en logoped är ju inte en pedagog.
Som specialpedagog gör hon
sina egna bedömningar för reda
på hur hon och eleven bäst kan
jobba vidare.
– Jag tycker att det är synd
att man ofta plockar bort
träningsbiten för de som är lite
äldre, de får bara alternativa
verktyg och lämnas med det.
Men de behöver också träning,
inte så mycket som när man
är mindre, men de behöver få
träning för att få känna att de
blir bättre.
Eva Sundberg menar att
det aldrig är för sent för att
göra något åt sina läs- och
skrivsvårigheter. Det blir tuffare
när man är äldre, men det går
fortfarande att göra underverk.
Text och bild: Eva Hedberg
Tema
Allt fler kommuner inser
lönsamheten i att tidigt
hitta de barn som riskerar
att få problem med läsning,
skrivning eller räkning.
En del kommuner skapar
riktlinjer för hur skolorna
ska jobba för att upptäcka
och åtgärda svårigheterna.
Och på några håll har man
till och med beslutat om
arbetsmodeller som ska
gälla för alla skolor.
Bild: Agneta Eklund
I Västerås screenas
alla barn
Så är det till exempel i Västerås.
För två år sedan bestämde
verksamhetscheferna att
alla grundskolor ska följa en
gemensam screeningplan,
som en hjälp till lärarna att få
kontroll över barnens läs- och
skrivutveckling. Varje år ska alla
barn testas, från förskoleklass
till nian. Och åtgärder sättas in.
Sedan tre och ett halvt år
tillbaka är Kerstin Hyrefelt
anställd som dyslexipedagog i
Västerås. Hon är också en av dem
som varit med och arbetat fram
screeningplanen. Beslutet att ta
fram den gemensamma planen
togs eftersom skillnaderna
mellan skolornas sätt att
arbeta med elever med läs- och
skrivsvårigheter var så stora.
Några skolor gjorde mycket för
eleverna, andra gjorde mindre.
– Och så fanns det skolor som
gjorde ambitiösa screeningar,
men sedan inte visste hur de
skulle gå vidare. Det bästa är
om man sätter in åtgärder på en
gång efter screeningen, säger
Kerstin Hyrefelt.
Screeningplanen beskriver
hur skolorna bör jobba med
screening och åtgärder. Där
finns förslag på tester som kan
användas i de olika årskurserna
och hur de första generella
åtgärderna kan se ut. Om
åtgärderna gjorts på rätt sätt och
utan att det blir några resultat,
då föreslår planen att skolan
går vidare med en pedagogisk
utredning. Kerstin Hyrefelt vill
att utredningsarbetet för elever
med läs- och skrivsvårigheter
– Jag tycker att arbetet ger resultat. Men det är klart att vi skulle kunna
göra mer, om vi exempelvis var fler dyslexipedagoger. Men jag vet att vi har
mer än vad andra kommuner har, säger Kerstin Hyrefelt, specialpedagog
och dyslexipedagog i Västerås.
ska ske i tre steg, i enlighet med
Svenska Dyslexiföreningens
modell för utredning:
1. Screening. Omedelbara
åtgärder för vissa.
2. Pedagogisk kartläggning
av elever som upptäckts i
screeningen och som inte
är hjälpta av de generella
åtgärderna som sätts in
direkt. Nya åtgärder sätts in.
3. Utredning görs om de
åtgärder som gjorts tidigare
inte ger resultat. Fler eller
andra åtgärder.
– Oftast går det att komma
väldigt långt med de generella
åtgärderna i steg ett, säger
Kerstin Hyrefelt.
Första året var det inte alla skolor
som följde den kommunala
screening­planen. I år utgår
Kerstin Hyrefelt från att fler
skolor kommer att följa den.
Skolorna redovisar sitt arbete i en
kvalitetsgranskning som görs i
samband med bokslutet. Planen ska
följas, men skolorna bestämmer
själva detaljerna i arbetet.
– Man kan självklart göra mer än
det som står i screeningplanen,
men det kostar pengar, tar tid
och kan vara jobbigt för vissa
elever. Skolorna måste göra på
det sätt som fungerar bäst. Man
kanske byter ut vissa tester och
låter andra skifta plats med
varandra, säger hon.
Lärares, speciallärares och
specialpedagogers kunskap om
hur man administrerar testerna
är ojämn. Och en stor del av
Kerstins jobb handlar om att
utbilda personal i hur man utför,
rättar och tolkar testerna, och
hur man sätter in åtgärder.
I Västerås finns också fem
heltidsanställda läs- och
skrivmentorer. Det är erfarna
lärare som fungerar som
mentorer till nyutbildade lärare i
de yngre klasserna. Deras arbete
är inriktat på en mer allmän
läsinlärning. I kommunen pågår
också en satsning på matematik.
Text: Eva Hedberg
10 // Läs & Skriv 3/2011
Här kartläggs varenda unge
Tema
Risken är liten att eleverna
på Skärsätra skola på
Lidingö går igenom skolan
med oupptäckta läs-, skriveller räknesvårigheter.
Tilda Skarin har redan grepp om
läsningen.
Redan på hösten i
sexårsverk­samheten görs
en omfattande kartläggning
av alla barns förmågor.
Därefter blir det uppföljning
och nya kartläggningar.
Sammanlagt görs fyra
kartläggningar under
barnens två första skolår.
Och barnen, ja de verkar
mest tycka att det är roligt.
– Stunden hos oss är lustfylld,
säger specialpedagogen AnnCatrine Törngren. Barnen går
härifrån och känner att de kan
och är duktiga. Även barn med
svårigheter.
Det har gått några veckor på
terminen och rutinerna börjar
sätta sig i förskoleklass d.
Klockan är nio och lärarna ringer
i en klocka. Barnen lugnar ner
sig och sätter sig i ring på golvet.
Innan samlingen startar smyger
Ann-Catrine Törngren och
Cecilia Wristel in för att hämta
två av barnen. Den här gången är
det Tildas och Charlies tur. De ser
förväntansfulla och lite pirriga
ut. De vet vad som är på gång,
flera av klasskamraterna har
redan gjort testerna.
Hyllorna hos speciallärarna är
fyllda med allt man kan behöva
för att lära sig läsa, skriva, räkna,
och väga och mäta. När barnen
fått botaniserat bland de färglada
­sakerna en stund är det dags för
den första övningen. Att skriva
sitt namn genom att hoppa på rätt
bokstäver på bokstavsmattan på
golvet. Förnamnen klarar både
Tilda och Charlie galant. Men det
är lite svårare att pricka rätt på
alla bokstäver i efternamnen. Men
Ann-Catrine och Cecilia bryr sig
inte om att det blir fel. De nickar
uppmuntrande och undrar bara
vilken bokstav som kommer sen.
– Det här är ju inget prov, utan
en kartläggning av vad de kan,
säger Cecilia.
Sen sätter sig Ann-Catrine
och Cecilia med var sitt barn
Charlie stavar sitt eget namn
genom att hoppa på rätt bokstäver.
Charlie Nyberg vet vad nästan alla bokstäver i alfabetet heter.
och kartlägger språklig och
matematisk medvetenhet,
bokstavskännedom och läsoch räkneförmåga. Innan
kartläggningen är klar får Tilda
och Charlie spela spel med
varandra. Ann-Catrine och Cecilia
iakttar deras visuella perception
och förmåga till samspel.
De passar också på att visa
barnen olika system som kan
underlätta i synnerhet räkning.
De lägger enkronor i rader om
tio, så blir det lättare att se hur
många kronor det är och hur
många som saknas till 20. Enligt
Alla lidingöbarn
kartläggs i ettan
Lidingö kommun har beslutat om en gemensam screening av alla
elever på vårterminen i år ett. För barn med låga resultat ska
skolan upprätta ett intensivåtgärdsprogram. På hösten i tvåan görs
en uppföljning av testet och resultaten skickas till Utbildnings­
förvaltningen. Skärsätra skola går längre och använder årligen
olika kartläggningar för att ha kontroll på var barnen befinner sig.
Det första kartläggning utförs av specialpedagog/speciallärare, och
det andra av förskolepersonalen. Övriga av klasslärarna.
–Testet kommunen beslutat om är ett trubbigt verktyg som
utelämnar vissa delar, men det är absolut bättre än ingenting,
säger Ann-Catrine Törngren. Nu är det viktigt att alla lärare vänjer
sig vid att kartlögga regelbundet. När det väl har satt sig kommer vi
att verka för ett screeningmaterial som omfattar alla viktiga delar.
Ann-Catrine kan de flesta barn
räkna till hundra, och med
hjälp av kulramen kan de räkna
varannan, var femte och var
tionde. Det innebär att de börjar
få kläm på tvåans, femmans och
tians tabell, fast Ann-Catrine
och Cecilia använder inte de
begreppen när de pratar med
barnen.
– Redan nu lägger vi stor vikt
vid matematiken. Systemen
inom matematiken är enkla
att upptäcka. När barnet väl
upptäckt dessa blir det lättare att
upptäcka systemen också inom
läsning och skrivning, säger
Ann-Catrine.
Under stunden hos Cecilia
och Ann-Catrine lär barnen
sig mycket. Det är enklare att
förklara för barnet när man är
en vuxen och ett barn, än i en
klass med 25 barn. Dessutom ger
både Ann-Catrine och Cecilia
barnen tid att tänka – på så vis
blir alla insikter barnens egna
och därför stabila att bygga
vidare på.
Läs & Skriv 3/2011 \\ 11
ViTal och Mimio
Varje kartläggning tar i
genomsnitt 2 och 1/2 timme,
inklusive efterarbetet. I år finns
55 barn i förskoleklasserna på
Skärsätra skola. Ann-Catrine och
Cecilia arbetar båda halvtid som
specialpedagog/speciallärare, och
kartläggningarna pågår under
flera veckor.
Resultaten sammanställs i
tabeller. De barn som förskolelärarna måste arbeta extra med
har markerats med rött. De som
inte avviker från genomsnittet
är markerade med gult. Och de
som sticker ut åt andra hållet,
som till exempel redan kan läsa,
de markeras med grönt. I det
här skedet diskuteras barnens
resultat inte med föräldrar eller barnen själva, utan enbart
med personalen i förskoleklassen. Resultaten används för att
förskolepersonalen ska kunna
planera undervisningen och göra
en vettig fördelning av resurser
mellan klasserna.
– Vi berättar vad barnen
behöver träna på och föreslår
olika övningar som är bra. Alla
Har du svårigheter att läsa vad läraren skriver på tavlan?
Mimio kan omvandla handskriven text till tryckt text som
kan läsas med ViTal talsyntes.
övningar är lekfulla, barnen
märker inte ens att de lär sig,
säger Cecilia.
De flesta övningar kan
förskoleläraren göra på
samlingen, men de kan också
plocka ut några barn och göra
speciella övningar. Eftersom det
är roligt och lustfyllt känner sig
barnen utvalda, inte utpekade.
Övningarna ger resultat, och i de
flesta fall kommer barnen ikapp
sina klasskamrater redan innan
skolstart. Men vissa barn behöver
fortsatt extra träning och är
beroende av att klassläraren tar
vid efter förskolelärarna. Bara i
mån av tid får eleverna komma
till Cecilia för att träna.
Ann-Catrine är specialpedagog
och har till uppgift att sprida
kunskap om hur läraren bäst kan
anpassa undervisningen för att
alla elever ska kunna tillgodogöra
sig den. Elever som misstänks
ha dyslexi skickas på utredning
tidigast vårterminen i tvåan.
Med MimioTeach är
framtidens klassrum
redan här!
Tillsammans med en vanlig projektor och en
dator förvandlar Mimio Interactive Whiteboard
en slät yta till en interaktiv pektavla.
Mimio är snabbt, smidigt och portabelt!
Programvara för Win och Mac. Vikt: 1,2 kg.
ViTal får din dator att tala!
Läser upp text med verklighetstroget tal.
Uppläsnng kan ske på 5 olika språk med 14 olika röster.
Spara ner uppläst text som ljudfil (MP3, Wave).
Smidigt verktygsfält gör att ViTal fungerar i alla Windowsprogram.
frölunda daTa ab
Växel 031 - 769 55 60
eMail [email protected]
HeMsida www.frolundadata.se
F R Ö L U N D A D ATA G E R D I G N YA M Ö J L I G H E T E R
Text och bilder: Eva Hedberg
!
T
E
H
Y
N
t
c
sbok A
Arbet
ing
s
k
e
b
ai
r
n
/ŋ/
sh
b
b a t m
a n
edning
Arbetsbok
Textbok F
C
o
p
j
they
a
a
B
m p
p
Textbok E
Lärarhandl
B
n
ok
tsb
Arbe
u
j
Textbok
s
u m
ai
r
Arbetsbok
e
n
w
n plural
Arbetstbok
u
g
o
p
D
F
t
Textbok
c
s brush
n
a k e
F.3*
p
Arbe
berg
Malin Holm
Arbetsbok
n
A
tsbok
E
Ar
bet
stb
ok
I
n
e
D
Textbok A
t
Textbok
C
e
b a t m
a n
o
c
D
”Malin Holmberg har lyckats
med konststycket att förena nödvändig överinlärning och lustfyllt lärande. Eleven vägleds genom engelskans snåriga stavning
och meningsbyggnad på ett unikt
sätt som garanterar framgång.
Det är sällan som jag med sådan
entusiasm och övertygelse kunnat rekommendera ett läromedel
som HELP Start. Jag gratulerar
alla speciallärare och elever som
får arbeta med detta förnämliga
material.”
Professor Ingvar Lundberg
HELP Start gör det möjligt för elever med dyslexi
att lära sej läsa och stava på engelska.
HELP Start lämpar sig mycket bra för intensiv
specialundervisning och kan användas
från skolår 5 upp till Vuxenutbildning.
b a t
ma n
old
Textbo
kC
Läromedelspaketet HELP Start innehåller 6 textböcker,
6 arbetsböcker, kort för användning på magnettavla,
2 datorprogram, handledning och instruktionsfilm.
Författaren Malin Holmberg har
tilldelats stipendium ur
Prinsessan Marianne Bernadottes
stipendiefond för dyslexiforskning
och dyslexipedagogik 2011.
SPECIALPEDAGOGISKA
LÄROMEDEL
www.bokverkstan.se
ld
i
ch
n
re
.1
*C
*
C.1
ea
oo
oa
ed
/t/
ral
plu
ee
ue
oe
Beställningsadress:
LäroMedia Bokhandel Örebro AB
Box 6073
700 06 Örebro
Kundtjänst:
Tel 019-20 69 00
Fax 019-20 69 49
[email protected]
www.laromedia.se
12 // Läs & Skriv 3/2011
Daglig träning ger bäst resultat
Tema
Barn med läs- och skriv­
svårigheter gör betydligt
större framsteg om de får
individuell daglig träning
istället för vanlig specialundervisning. De blir snabbare på att läsa, bättre på
läsförståelse, stavning och
på att uppfatta språkljud.
Det visar en omfattande
studie som gjorts vid Göteborgs universitet.
– Barnens självförtroende
stärks av de snabba
framstegen och det i sin
tur har en positiv effekt
på inlärningen, säger
universitetslektor Ulrika
Wolff, ansvarig för studien.
Läs- och skrivsvårigheter leder
annars ofta till låg självupp­
fattning, vilket ytterligare kan
försvåra barnens läsinlärning.
Därför är det viktigt att så tidigt
som möjligt göra kraftfulla
insatser för att bryta den onda
cirkeln, menar Ulrika Wolff
Drygt 100 nioåringar med så
kallade avkodningssvårigheter
deltog. Hälften av barnen fick
strukturerad intensivunder­
visningen, 40 minuter per dag
under 12 veckor. Den andra
hälften fortsatte med den vanliga
specialundervisningen som
erbjöds på skolorna. Barnen i
båda grupperna testades innan
och efter studieperioden, och
dessutom ett år senare. Det visade
sig att effekterna från träningen
satt kvar även ett år senare.
– Det är viktigt att pedagogerna på skolorna arbetar med det som forskningen visat vara verksamt,
säger Ulrika Wolff, som presenterade sina senaste forskningsresultat under den Nordiska
dyslexikongressen i Stockholm i augusti.
Undervisningen följde ett
schema över vad eleverna skulle
träna på vecka för vecka.
I undervisningen ingick
övningar på kopplingar mellan
fonem och grafem (språkljud och
skrift), läsflyt och läsförståelse.
Ulrika Wolff menar att det är
viktigt att lärare och elev är
överens om upplägget, om hur
man till exempel ska göra när
någon blir sjuk. Eleven måste
vara medveten om att det här är
något som ska göras.
– De snabba framstegen är det
som mest höjer motivationen. För
att åskådliggöra framstegen för
Raft-studien
Urvalet av barn till den treåriga Raft-studien skedde genom
screening av 2200 nioåringar. Drygt 100 visade sig efter en
individuell testning ha svårigheter med avkodning. Resultaten från
studien avviker inte från liknande studier med engelskspråkiga
barn, bland annat i USA.
RAFT står för Reading and Fluency Training based on Phonemic
Awareness.
barnet kan man använda staplar
och diagram, säger Ulrika Wolff.
Själva träningen bör ske i ett
trevligt rum med vittavla,
magnetkort och skrivmaterial.
Läraren står för allt, både
material och ansvar. Eleven ska
bara behöva komma dit och
träna.
– Om en skola vill arbeta på
det här sättet måste skolledaren
planera verksamheten och
fördela resurserna så att det
blir genomförbart, säger Ulrika
Wolff. Pedagogen som håller i
träningen måste ha kunskap
och erfarenhet, för att förstå hur
barnet tänker.
Text och bild: Eva Hedberg
ABF Play
Folkbildning när
du vill – var du vill.
Välj bland filmer,
föreläsningar,
dokumentärer
och kultur.
www.abfplay.se
Ta plats på arenan!
Ta plats på arenan är en utbildning
i studiecirkelform för dig som vill
påverka och forma framtidens samhälle till ett samhälle för alla.
Den vänder sig till dig som kanske
nyligen fått ett uppdrag eller redan
idag arbetar med funktionshinderspolitiska frågor som förtroendevald.
Med utbildningens hjälp ökar du dina
möjligheter att ta plats på arenorna
i de här frågorna.
GÖR EN ANNAN VÄRLD MÖJLIG
an
Ta plats på aren g för
k grundutbildnin
En intressepolitis
verkan
öreningar i sam
funktionshindersf
L
STUDIEMATERIA
igheter
Om mänskliga rätt
Läs & Skriv 3/2011 \\ 13
FonoMix Munmetoden
FonoMix ger läraren både metod och material som effektivt hjälper eleverna att lyckas i läsinlärningen! Har använts i en nyligen uppmärksammad forskning. Läs mer om metod och kurser på vår hemsida. NU KAN DINA ELEVER
LOGGA IN PÅ 2:AN!
Välj passande FonoMixsats:
Skolsats för år 1, spec‐, tal‐, sva F‐sats för f‐klass Leka med pratljud för förskolans 4‐5‐åringar Se och hör oss på
gullow Förlag & utbildning
tel 0380‐13667 www.munmetoden.se [email protected] NYHET!
Lilla DUVAN –
dyslexiscreening av Ulrika Wolff
Log in to English with Lexia baseras framför allt på den medföljande
cd-romskivan som kan användas såväl i skolan som i hemmet.
En unik möjlighet att på 20 minuter
fånga de fonologiska problem som
ligger bakom lässvårigheter!
Här finns hundratals cd-romövningar, skräddarsydda för att individualisera
inlärningen och ge ett heltäckande visuellt och auditivt stöd.
”Grundskolans lärare har fått tillgång till ett effektivt verktyg som
ytterst gagnar de elever som annars kanske inte skulle få det extra
stöd som de så väl behöver.”
Idealisk för elever som arbetar i mindre grupper med en speciallärare, men
också för elever som väljer språkvalet i årskurs 6–9. Log in to English 2 passar
även för IV-programmet.
– Ingvar Lundberg, professor
För mer information och beställning besök www.hogrefe.se
Order/information: Tel 08-696 86 00, fax 08-696 86 10, www.bonnierutbildning.se
Inlästa läromedel
Snabba beprövade resultat
Nu även som skoloch kommunabonnemang
Besök oss på Dyslexiutställningen i Skellefteå!
www.inlasningstjanst.se
Personlig service ring: 08-88 33 00
Webbutik: www.skolshoppen.se
14 // Läs & Skriv 3/2011
n
a
s
s
ä
m
i
x
Dysle
11
0
2
r
e
b
o
t
k
o
2
2
12
å
e
t
f
Skelle
Dyslexiförbundet FMLS inbjuder i samarbete
med Skellefteå kommun och Specialpedagogiska
skolmyndigheten till Dysleximässa på Scandic
Expolaris i Skellefteå den 21-22 oktober 2011.
Mässan presenterar en hel värld av möjligheter
för personer med läs- och skrivsvårigheter/
dyslexi.
Vi bjuder på två spännande utställnings- och
föreläsningsdagar!
• Ta chansen att bekanta Dig med olika
hjälpmedel, pedagogik, litteratur m.m.
• Lär Dig mer om DAISY och digitalböcker
• Besök våra många spännande föreläsningar.
Lyssna på Mount Dyslexi (ungdomar), Karin
Taube, Gunnar Sjöberg, Torbjörn Lundgren,
Christer Jacobsson. Inger Rålenius m.fl.
Mässans öppettider:
Fredag: 9.30 – 19.00
Utställning och föreläsningar hela dagen
Lördag: 9.00 – 17.00
Utställningen stänger vid lunchtid, föreläsningar pågår
hela dagen fram till ca 17.00
Besökare betalar 100:- för en eller två dagar.
Medlemmar i förbundet och barn under 18 år går in gratis.
OBS! Det går att lösa ett förmånligt medlemskap på
mässan och gå in gratis!
Föreläsningsprogram, utställare och anmälan
– se www.dyslexiforbundet.se
Festkväll på mässan fredag 21 oktober
Alla mässdeltagare och medlemmar bjuds in till Festkväll
på mässan. Vi bjuder på teaterunderhållning, buffétmat
och dans. Åldersgräns 18 år. Avgift 250:-.
Prisvärd övernattning i Skellefteå
För tips på billiga hotell, vandrarhem, campingar mm,
se http://destinationskelleftea.se/sv/Destination/Bo
Dyslexiförbundet FMLS ordnar även övernattning för
sina medlemmar i en stugby på Skellefteå camping
natten mellan 21-22 oktober. Pris: 150 kronor inkl
frukost. OBS! Begränsat antal platser!
Välkomna!
Utställare
Oribi AB
www.oribi.se
Rydaholmsmetoden
www.rydaholmsmetoden.se
Tal- och Punktskriftsbiblioteket
www.tpb.se
Polar Print AB
www.polarprint.se
Svensk Talteknologi AB
www.svensktalteknologi.se
Karin Ohlis Firma
www.skolstil.se
Elevdata i Malmö
www.elevdata.se
Natur & Kultur
www.nok.se
Dyslexiförbundet FMLS
www.dyslexiforbundet.se
Alfamax AB
www.alfamax.se
Iris Hjälpmedel
www.iris.se
Inläsningstjänst AB
www.inlasningstjanst.se
Frölunda Data AB
www.frolundadata.se
Specialpedagogiska
skolmyndigheten
www.spsm.se
Ord AF - Astrid Frylmark AB
www.ordaf.net
Hargdata AB
www.hargdata.se
Liber AB
www.liber.se
Solviks Folkhögskola
www.solvik.fhsk.se
SKL Kommentus AB
www.sklkommentus.se
Dolphin Computer Access AB
www.yourdolphin.com
BiBo Digitala Bilderböcker
www.bibodigital.com
Föräldraföreningen för
dyslektiska barn
www.fdb.nu
Skoldatatek
www.skoldatatek.se
Infomix & MediaCenter
www.mediacenter.ac
Studentlitteratur
www.studentlitteratur.se
Comfort Audio AB
SEMEJ Specialpedagogisk konsult www.comfortaudio.com
www.semej.se
IngAst HB
www.svenskatrugs.se
JL utbildning
www.jlutbildning.se
Ing-Read AB
www.bornholmsmodellen.se
Bokförlaget Hegas
www.hegas.se
Gullow Förlag&Utbildning
www.munmetoden.se
Hjälpmedelsinstitutet
www.hi.se
Bokverkstan Förlag AB
www.bokverkstan.se
Komp & Assist AB
www.bokhandel.fmls.nu
Dyslexiförbundet FMLS Ungdom
Läs & Skriv 3/2011 \\ 15
Föreläsningar 21:a oktober
Tid
Solen
Jupiter
Sirius
10.00–10.45
Språk + läsning = sant!
Astrid Frylmark
Vad försöker Rydaholmsmetoden åtgärda i
detta fenomen som läsprocessen innebär när
svårigheter uppstår
Carl-Erik Petterson, Rydaholmsmetoden
Språket är nyckeln till en lyckad skolgång och
vägen in i samhället
Birgit Borg, BiBo Digitala Bilderböcker
11.00–11.45
Bornholmsmodellen i utveckling
Fil.lic. Ingrid Häggström
Tillgänglighet och lärmiljö för elever med läs- och
skrivsvårigheter/dyslexi
Curt Ekstedt och/eller Lena Bygdén, rådgivare
Specialpedagogiska skolmyndigheten
BÅGEN och PILEN - svenska på ett strukturerat och
omväxlande sätt
Ingrid Andersson, speciallärare, Hyllinge, Marie
Holmberg, klasslärare, Umeå.
12.00–12.45
Hur kan vi stödja elever med läs- och
skrivsvårigheter och lågt självförtroende?
Karin Taube, Umeå universitet
”Läs och skrivmöjligheter”
Fredrik Kohlberg, Svensk Talteknologi
Datorbaserad skriv- och läsinlärning med hjälp
av ABC på PC och Skolstil
Karin Ohlis
13.00–13.45
Läsinlärning i 7 steg
En metod som verkligen fungerar
Liber, Maj Örtendal
Hur kan vi kombinera teori och praktik för
att underlätta läs- och skrivprocessen genom
pedagogisk IT?
Åsa Jönewi, Elevdata
Flexa & Mixa - bokstav, ord och bild.
Ett läromedel med tusen möjligheter
Speciallärare Margareta Lundkvist
14.00–14.45
Undret i Markaryd - BRAVKOD
Ronny Karlsson, JL Utbildning
Kartläggning av läsfärdigheter på olika
minoritetsspråk
Lena Bygdén, rådgivare Specialpedagogiska
skolmyndigheten
Att tala till datorn
Stefan Hällgren och Jörgen Andersén
15.00–15.45
Idrottspsykologi som verktyg för att hjälpa eleven
i skolproblem
Gunnar Sjöberg, Umeå universitet
Vi bygger språk/engelska
Åsa Lundström och Karin Lundborg, (spec.
pedagogermed inriktning tal, språk och
kommunikation)
Hur jag enkelt och snabbt gör mitt eget material
i tillgängligt format.
Anna Brinning
16.00–16.45
Kan man vara intellektuell
utan att kunna stava till det?
Inger Rålenius
Träna läsning med spel – en given succé
Ingrid Häggström och Astrid Frylmark
Våra läromedel i det format du behöver.
Det är på dyslexi.org det händer
Torbjörn Lundgren,
projektledare Dyslexiförbundet FMLS
Fonomix Munmetoden
— effektiv läsinlärning för alla
Gullan Löwenbrand Jansson
17.00–17.45
Martin Nyman, Natur&Kultur
18.00–18.45
Comfort Focus – För ökad koncentration och
inlärning för elever
Azar Zandi och Simon Oud
Nedladdning och strömmande litteratur
– nya sätt att låna och läsa talböcker
Anna Gustafsson Chen
Föreläsningar 22:a oktober
Tid
Solen
Jupiter
Sirius
10.00–10.45
Lättläst för barn: berättelsens drivkrafter
Anna Hjerpe, förlagschef Hegas
Agneta Edwards, förläggare
Olika unga – Lika förutsättningar?
Anita Boman, projektledare Skola till Arbete
Hjälpmedelsinstitutet
Talböcker i framtiden
Vilken utrustning bör man välja för att läsa
talböcker nu och i framtiden
Staffan Syk
11.00–11.45
Nedladdning och strömmande litteratur
– nya sätt att låna och läsa talböcker
Anna Gustafsson Chen
Matte från grunden – hur blir det mer begripligt?
Katarina Eriksson, Specialpedagog
Läsa och skriva med stöd av programmen
SymWriter och Clicker 5 – vilket ska jag välja?
Leif Kanebrant
12.00–12.45
”Lästråden”
En presentation av Skellefteå kommuns
Handlingsplan för språk-, läs- och skrivutveckling
Gunilla Bohman, Talpedagog
Brita Hjelm-Brännström, Utvecklingspedagog
Skoldatatek
Lärverktyg för en tillgänglig utbildning
Britt Hansson och Ann-Louise Eriksson,
Skoldatatek Norrbotten
Att ha dyslexi och studera på högskola
Christina Edin, Luleå tekniska universitet
13.00–14.20
Dyslexiförbundet FMLS och Skellefteå kommun - Välkomsttal och och kort inledning
Läs- och skrivsvårigheter i ett utvecklingsperspektiv. Läsutveckling från barn till vuxen
Christer Jacobsson, Linnéuniversitet, Växjö
14.30–15.00
Dyslexi direkt från skolbänken
Gro Granqvist och Louise Lindqvist,
ungdomar med dyslexi
15.00–15.30
Kaffepaus
15.30–16.20
Musikskolan framträder med SÅNGSVENSKA där utländska barn lär sig språk genom sång
Om dyslexi i grundskolan. Skolinspektionens rapport 2011
16.20–17.00
Hur ser det ut i skolan och vad gör vi åt det?
Paneldebatt med Ungdomar med dyslexi, lärare, skolpolitiker, läsforskare, Specialpedagogiska skolmyndigheten och Dyslexiförbundet FMLS.
Vi reserverar oss för eventuella ändringar
16 // Läs & Skriv 3/2011
Kunskap sprids på
Dyslexikongressen
Ett syfte med den Nordiska
Kongressen för Dyslexipedagogik
är att brygga över gapet mellan
forskning och praktik. Den
bryggan behövs. För trots att
forskarna länge vetat hur man
bäst förebygger och mildrar
läs- och skrivsvårigheter, så
är problemen fortfarande
alarmerande stora på vissa håll.
– Det finns kommuner som
fortfarande satsar på så kallade
”quick-fix-metoder”, säger Peter
af Trampe, ordförande för
Svenska Dyslexiföreningen.
Det är alltså lättköpta metoder
som sägs ge snabb effekt, men
som inte är vetenskapligt
beprövade.
– Men vi fortsätter sprida
kunskap och ser att intresset för
ämnet växer. Till exempel går
många skolledare våra riktade
utbildningar. Det har blivit bättre
och det kommer att bli ännu
bättre, säger Peter af Trampe.
Den sjätte kongressen hölls i
Stockholm i augusti och lockade
runt 900 personer; lärare,
specialpedagoger, logopeder,
psykologer, skolledare, forskare
och andra intresserade. Det
fanns drygt 50 föreläsningar
att välja på, och en hel del
utställare att besöka. Kongressen
återkommer vart tredje år.
Professor Karin Landerl, University of
Graz, Österike, presenterade ny tysk
forskning som visar att vissa barn med
stavningssvårigheter inte har lässvårigheter.
Och tvärt om. Det är konstaterat att
barn med stavningssvårigheter har dålig
fonologisk medvetenhet, men det gäller
inte för barn med enbart lässvårigheter.
Där hittas orsaken sannolikt i en brist på
att snabbt kunna sätta ljud eller ord på
visuella symboler. På bilden är det Professor
emeritus Ingvar Lundberg som tackar henne
för en intressant föreläsning.
Text och bilder: Eva Hedberg
Vad har varit det bästa med kongressen?
> Flera
föreläsningar
har varit bra, men Mona
Näreskogs var bland de
bättre. Hon förklarar så bra
om hur en svårighet kan
leda till svårigheter inom
flera områden.
Ensieh Nademi,
Specialpedagog Solna
var Stefan
Bonn från Specialpedagogiska
Skolmyndigheten. Lugnt och
sakligt sammanfattade han lagar
och regler om vad som gäller för
att få verktyg i skolan.
Fredrik Lönneborg,
Dyslexiförbundet FMLS
förbundsstyrelse
> Alltihop
> Föreläsningen
– alla möten och
diskussioner med spännande människor. Ny kunskap läggs till och förstärker den gamla. För varje
kongress blir det tvärvetenskapliga nätet tätare.
Gunilla Salo, Svenska
Dyslexiföreningen
> Höjdpunkten
med Karin
Landerl var spännande. Om
skillnaden mellan lässvårigheter
och stavningssvårigheter, och
att brister i den fonologiska
förmågan inte påverkar läsflytet.
Det kändes nytt.
Pia Persson, Specialpedagog/
språkutvecklare Eslöv
Läs & Skriv 3/2011 \\ 17
Anna-Lena Värmon och
Marianne Ekström Svensson,
Språkpedagogiskt centrum,
Linköping, talade om vikten att
utveckla lärarnas kunskap om läsoch skrivsvårigheter.
900 specialpedagoger, speciallärare, lärare, logopeder, rektorer, psykologer, logopeder, brukare, forskare och
andra engagerade deltog på kongressen.
Kerstin af Malmborg och Eva Wiklander från
Dyslexiförbundet FMLS delade ut informations­
material. Fr v: Birgitta Lindström och Irene
Wickström, lärare, vuxenutbildningen, Sandviken.
Sara Karlsson och Åsa Amrén, rektorer, Finspång.
Finska barn toppar de internationella läsarundersökningarna. Finland har bland annat färre riktigt
svaga läsare och en orsak är satsningen på barn i riskzonen i förskola, år ett och två. Hela 30
procent av barnen får specialpedagogiskt stöd. Föreläste gjorde Professor emerita Ulla Lahtinen
(th). Här tackas hon av Siv Fishbein, ordförande i Svenska Dyslexistiftelsen.
Anna Strid, Nacka
kommun, gav
exempel på hur man
med tidig stimulans
väcker barnens lust
att skriva, och hur
man genom tidigt
skrivförberedande
arbete ger barnen bra
förutsättningar att lära
sig skriva.
Stefan Bonn, Specialpedagogiska skolmyndigheten,
föreläste om vad Skolverket och skollagen säger om
alternativa verktyg och hur det ser ut i verkligheten.
18 // Läs & Skriv 3/2011
Elever med dyslexi
får dåligt stöd
Svenska grundskolor är dåliga
på att hjälpa elever med läs- och
skrivsvårigheter och dyslexi.
Det visar den granskning som
Skolinspektionen publicerade i
våras. Bland annat fick skolorna
kritik för bristande anpassning,
otillräckligt stöd och för att
lärarna inte fått tillräcklig
med kompetensutveckling
inom området läs- och
skrivsvårigheter. Skolorna
behöver också bli bättre på att
utreda läs- och skrivsvårigheter,
och att följa upp hur det går för
eleverna. Av 21 granskade skolor
är det 20 som inte ger eleverna
den utbildning de har rätt till,
skriver Skolinspektionen
i sin rapport.
Ulla Föhrer:
Rapporten speglar det dystra läget
”Jag är inte förvånad över resultaten från
Skolinspektionens granskning. Bara ett fåtal
skolor har granskats, men de är geografiskt
spridda och jag vågar dra slutsatsen att det är
så här det ser ut i den svenska skolan. Kanske
är det generella läget ännu värre, eftersom
skolor som svarat att de inte hade elever med
dyslexi inte alls ingått i granskningen.
Skolinspektionen har rätt i sin kritik. De
ser bland annat brister i kontakten mellan
utredare av läs- och skrivsvårigheter
och lärare, och menar att den kontakten
måste fördjupas. För att kunna anpassa
undervisningen både på individ-, grupp- och
organisationsnivå måste det i botten finnas
en ordentlig utredning om elevens språkliga
förmåga i både tal och skrift. Dessutom är det
viktigt att gjorda insatser
utvärderas regelbundet.
Vi vet hur man ska göra
för att hjälpa elever med
läs- och skrivsvårigheter,
ändå går vi här år ut och år
in utan att något händer.
Och problemet är bristen på
kunskap i skolan. Det här kommer inte att lösa
sig självt, det finns inga trollspön. Staten måste
satsa ännu mer på bland annat lärarutbildningen
och fortbildning. PISA-undersökningen visar
att andelen svaga läsare har ökat med 5% . Det
är dags att staten satsar på läsning, och på
lärarutbildningen och fortbildning.”
Ulla Föhrer är hedersdoktor i logopedi.
Bertil Östberg, Utbildningsdepartementet:
”Vi är inte förvånade”
Resultatet av Skolinspektionens
granskning överraskade inte
regeringen. Statssekreteraren
Bertil Östberg på Utbildnings­
departementet menar att
granskning bekräftade vad man
redan visste – att elever med
läs- och skrivsvårigheter inte
får tillräckligt stöd. Samma
dilemma gäller även elever med
andra svårigheter.
Vad gör då regeringen för att
rätta till det dystra läget?
Enligt Bertil Österberg
har man redan vidtagit
generella åtgärder, bland
annat genom att återinrätta
speciallärarutbildningen
och införa ett nationellt prov
i årskurs tre. Provet är ett
verktyg för lärarna att fånga
upp elever som halkar efter.
Dessutom innebär den nya
skollagen höjda krav på skolorna.
Skollagen säger att så fort skolan
uppmärksammat en elev som
riskerar att inte nå målen, då
ska en utredning göras, ett
åtgärdsprogram upprättas och
åtgärder sättas in. Lärarna ska
kontinuerligt bedöma elevernas
– Regeringen har tydligt
markerat att man
vill komma tillrätta
med problemet,
säger Bertil Östberg,
Statssekreterare
på Utbildnings­
departementet. Om fem
år tror jag att skolan
kommer vara mycket
bättre på att hjälpa
elever med läs- och
skrivsvårigheter, men
det kommer inte att
vara problemfritt.
utveckling, och ge skriftliga
omdömen varje termin.
Lagen ger föräldrarna rätt att
överklaga om de är missnöjda
med ett åtgärdsprogram.
Men när eleven nått målen
försvinner rätten att överklaga.
Lagen säger också att alla elever
har rätt att utvecklas så långt
det är möjligt, utifrån sina egna
förutsättningar. Och här finns
det ingen gräns vid godkänt. Om
en elev genom åtgärdsprogram
fått ett alternativt verktyg,
Läs & Skriv 3/2011 \\ 19
– Någonstans måste gränsen
gå. Med extra hjälp skulle
många kunna nå högre betyg
än godkänt. Om alla har rätt
att överklaga blir lagen tandlös,
säger Bertil Östberg.
Kraven från staten är tydligt,
menar han. Skolorna måste ge
eleverna det stöd de behöver, och
uppfyller de inte kraven så finns
det sanktioner att vidta.
– Men vi kan inte styra i detalj,
säger han. Vi vet till exempel
att tidig upptäckt och tidiga
insatser är bra, men vi kan inte
härifrån besluta om en nationell
testning av alla yngre barns
läs- och skrivförmåga. Det skulle
bli oerhört dyrt. Skolorna måste
själva bestämma hur de ska
arbeta.
En förutsättning för att lärare
och skolor ska lyckas bättre i
arbetet med elever med läs- och
skrivsvårigheter är kompetens,
och regeringen har gjort en del
åtgärder för att höja den.
Den nya lärarutbildningen är
igång, där det är obligatoriskt
för lärare för yngre barn
att lära sig om läs- och
skrivutveckling. Satsningar på
kompetensutveckling genom
Lärarlyftet, lärar­legitimation
och höjda behörighetskrav
är andra åtgärder. För att
sprida forskningsresultat in i
klassrummen har regeringen
satsat på särskilda lektorer
med forskningsanknytning.
De ska ha huvudansvaret för
utvecklingen av undervisningen
i ett ämne på skolan. Och nästa
år kommer en satsning på
elevhälsa och specialpedagogik,
för det avsätter regeringen 650
miljoner kronor.
Frågan är hur mycket av dessa
satsningar som kommer att
påverka situationen för elever
med läs- och skrivsvårigheter
och dyslexi.
Text och bilder: Eva Hedberg
”Nya skollagen är otillräcklig”
Dyslexförbundet tvivlar på att
regeringens åtgärder är tillräckliga för att komma tillrätta med
det bristfälliga stödet som elever
med dyslexi och läs- och skriv­
svårigheter får i skolan. Bland
­annat är förbundet mycket kritisk till den nya skollagen, eftersom den inte garanterar elever
med olika typer av funktionsnedsättningar specialpedagogiskt
stöd utifrån behov. Villkoret för
att få stöd är numer att man
riskerar att inte nå målen.
Lagen är dessutom luddigt
formulerad om skolhuvud­
männens ansvar och
skyldigheter. Det står att
skolan är skyldig att ha en
specialpedagogisk resurs,
men det framgår inte vad
eleverna har för rätt till
specialpedagogiskt stöd,
menar Sven Eklöf, kansli­chef
på Dyslexiförbundet FMLS.
Handikappförbundet och
Lärarfacken sluter upp bakom
Dyslexiförbundets krav på en
skärpning av lagen.
I en intervju i Dagens Nyheter
säger Lärarförbundets
ordförande Eva-Lis Sirén
att lärarna kan hamna i en
rävsax om rektor säger nej
till föreslagna åtgärder av
ekonomiska skäl. Lärarna har
inte tillräckligt stöd i lagen
och ingen egen ordinationsrätt.
Åtgärderna riskerar att bara bli
en rättighet på pappret.
– Risken är att vi får en skola
som sorterar bort elever med
funktionsnedsättningar, för att
de inte klarar basämnena och
därmed inte blir behöriga till
gymnasiet. Det måste till en
skärpning av lagen, säger han.
Så här skriver Skolverket om rätten till stöd:
”Det särskilda stödet ska ges om en elev riskerar
att inte nå de lägsta kunskapskraven. Detta betyder
inte att det särskilda stödet ska dras in för en
elev så snart eleven genom insatta stödåtgärder
bedöms ha nått det lägsta kunskapskravet.
Skolans ansvar för att ge särskilt stöd kvarstår
så länge eleven riskerar att inte nå upp till
dessa kunskapskrav utan det särskilda stödet.
Det betyder även att vissa elever kan ha rätt till
särskilt stöd trots att de även når upp till kraven
för högre betyg, under förutsättning att de utan
det särskilda stödet riskerar att inte nå det lägsta
kunskapskravet.”
Källa: Mer om Elevers rätt till kunskap.
(Ur nya skollagen).
Skriften finns som pdf intill denna artikel på
tidningens sida på Dyslexi.org
Dyslektikerna i Uppsala
– Folk är besvikna på universitetet, att de inte får det stöd de har
rätt till och så. Och eftersom det
fungerar olika vid olika institutioner, så det är så svårt att veta
hur man ska gå tillväga.
Det säger Jenny Ohlsson, som
nyligen startat nätverket
Dyslektikerna, för studenter
med läs- och skrivsvårigheter vid
Uppsala universitet.
– Gemensamt kan vi göra något
för att förbättra situationen,
säger hon.
Ett problem som hon ser är att
många studenter med dyslexi
måste lägga ner enorm tid och
kraft på studierna, så mycket
att de inte ens hinner komma
till en timmes långt möte med
Dyslektikerna. Men om de skulle
komma skulle de få hjälp att
hitta verktyg för att bli mer
effektiva i sina studier.
– Våra möten handlar om
studieteknik och hjälpmedel, och
om vilka rättigheter vi har när
vi studerar, säger Jenny. Alla som
jag haft kontakt med är väldigt
positiva.
Nästa möte blir i slutet av
september, då kommer bland
annat en representant från
universitet för att prata om
rättigheter. Den 5 oktober
blir det en minimässa om
dyslexi i Blåsenhus. Och den 27
oktober har Jenny bokat tid i
universitetets lässtudio, där det
finns datorer fullproppade med
alternativa verktyg. Den som vill
ha kontakt med Jenny kan mejla
på [email protected]
Bild:The Studio/Stockholm
så ska skolan inte plocka bort
verktyget när målen uppnåtts.
Det skulle strida mot lagens
intention, menar Bertil Östberg.
Den som har uppnått målen,
men inte är nöjd med det
fortsatta stödet från skolan får
helt enkelt göra en anmälan
Skolinspektionen.
Jenny Ohlsson har startat ett
nätverk för studenter med dyslexi.
Själv har hon tagit studieuppehåll
under hösten för att sparka igång
verksamheten.
20 // Läs & Skriv 3/2011
Mikael Moredal har ständig
värk i höger fot och kan
därför jobba högst 25%.
Dessutom har han svår
dyslexi och dyskalkyli.
Vem som helst med dessa
diagnoser skulle gett upp
tanken på jobb. Men inte
Mikael. Sedan ett halvår
tillbaka driver han eget.
Bland annat tack vare hjälp
från Arbetsförmedlingen.
Bild: Emilia Lindell
”Vi lever i ett fantastiskt land”
–Jag har lärt mig att
ingenting är omöjligt, även
om det kan se så ut.
Smärtan i Mikaels fot orsakas
av flera diskbråck som han
fick när han jobbade på Volvo
personvagnar i Göteborg. Det var
år 2004, och efter det har han
inte kunnat jobba många dagar.
Istället har han kämpat för att
lära sig leva med smärtan. Han
har sökt efter en sysselsättning
som han klarar av och som ger
vardagen en mening. Han har
slagits mot regler och byråkrati,
och många gånger har han varit
nära att ge upp.
– Men jag hittade hjälp genom
alla nätverk som finns i
samhället, säger han.
Fackföreningen, sjukvården,
handikapporganisationerna,
handläggare på
arbetsförmedlingen och
försäkringskassan, och vänner –
alla har blandats in när Mikael
sökt efter lösningar, skrivit
ansökningar och överklagat
negativa beslut. Ett delresultat av
den långa kampen är att Mikael
beviljats sjukersättning med 75%.
– Visst har jag känt mig nedslagen många gånger, säger Mikael Moredal. Men jag har lärt mig att inget är omöjligt.
Som jag ser det lever vi i ett fantastiskt land.
– Men ett ännu viktigare resultat
är att jag på den återstående
fjärdedelen driver min egen
friskvårdsrörelse, säger han.
Tack vare Arbetsförmedlingen
fick jag chansen att starta
eget. Och jag har fått min
arbetsplats anpassad efter
mina förutsättningar. Så trots
mina funktionsnedsättningar
och trots att jag varje dag tar
starka smärtmediciner, får jag
verksamheten att fungera.
Men det fungerade en kortare
tid. När det var dags för företaget
att säga upp personal, lät sig
Mikael köpas ut. Han hade då
fått en sjukpension på 50%
och tänkte att om han kunde
rädda en arbetskamrat från att
få sparken så skulle han göra
det. Utöver pensionen hade
han beviljats tidsbegränsad
sjukersättning på 25%. Han
var alltså arbetslös på 25% när
han förra året vände sig till
arbetsförmedlingen för att söka
jobb. Helst ville han ha hjälp att
starta eget.
Sedan Mikael skadades har han
provat på andra jobb, bland
annat på Volvos bilförsäljning.
– De var väl till en början inte så
positiva till att bevilja mig bidrag
för att starta eget, säger han.
Men Mikael hade sin idé klar för
sig. Med egna medel lät han bygga
om en del av huset till ett slags
spa med reception. Efter några
turer på arbetsförmedlingen, och
en ny handläggare, fick Mikael
ett särskilt stöd för personer
med funktionsnedsättning.
Han fick ett bidrag på 60.000
kronor för att köpa en så kallad
”floatingtank”, en anläggning
för djupavslappning där kunden
flyter i mörker och tystnad i
35-gradigt saltvatten. Mikael
lät installera tanken i sin spaavdelning och nu tar han emot
kunder i sitt hem.
– Jag har fått arbetsplatsen
anpassad både med hjälpmedel
för min dyslexi och dyskalkyli,
och för smärtan. Det är väldigt
skönt att kunna jobba hemifrån.
Jag kan vila när jag har en kund
som ligger i tanken och flyter.
Mikael kan ta emot en eller
högst ett par kunder om dagen.
Mer orkar han inte.
– Det här inget jag kommer att
bli rik på, säger han. Men jag har
en vettig sysselsättning - jag gör
någonting som jag tror på. Och
jag tycker att det är fantastiskt
att jag har fått hjälp att nå så
här långt.
Text: Eva Hedberg
Läs & Skriv 3/2011 \\ 21
kollumnen:
Men varför tar
det sådan tid?
Den frågan ställde jag under presskonferensen vid den sjätte
Nordiska kongressen om dyslexipedagogik. I rummet satt
en handfull av Sveriges ledande läsforskare, representanter
från Svenska Dyslexiföreningen och prinsessan Marianne
Bernadotte. Jag tror att vi bara var tre journalister. Kanske fyra.
I minst 15 år har forskarna vetat hur man bäst arbetar med
barn som har eller riskerar att få läs- och skrivsvårigheter.
Och ändå visade Skolinspektionens nygjorda granskning
att svensk skola inte ger elever med läs- och skrivsvårigheter
den utbildning de enligt lag har rätt att få. Varför når inte
kunskapen ut till skolorna, till lärarna och klassrummen?
Först blev det tyst. Sen säger forskaren Ulrika Wolff att
det faktiskt ingår i universitetens uppdrag att sprida
forskningsresultaten. Men också att det är upp till skolorna att
se till att de pedagogiska metoder de använder är vetenskapligt
beprövade. Att det är bevisat att dessa fungerar.
Det är inte bristen på kunskap eller information som är
problemet. Kunskapen finns där för den som vill veta. Forskarna
släpper sina rapporter. Svenska Dyslexiföreningen ordnar
kongresser och utbildningsdagar. Dyslexiförbundet FMLS håller
mässor, utbildningar och föreläsningar. Det finns Skoldatatek
i allt fler kommuner. På webben finns en uppsjö med seriösa
sidor om ämnet. Och periodvis lyfts frågan även i media.
Efter presskonferensen tar sig Ingvar Lundberg, professor
emiritus i psykologi, tid att förklara sin syn. Han menar
att hindren finns på många nivåer i samhället, och rabblar
upp den ena proppen efter den andra: Skolverket bär spår av
gamla Skolöverstyrelsens ideologi, som förnekade att barn
är olika rustade och har olika behov av stöd – vilket speglar
sig i läroplaner och nationella prov. Kommuner saknar
skolpolitiker med kompetens i frågorna. Skolledare är inte
tillräckligt kraftfulla. Lärarutbildningen som under lång tid
erbjudit bristfällig utbildning och examinerat lärare som inte
kan lära barnen läsa och skriva. Forskare som inte är bra på att
kommunicera.
– Trots allt känner jag en långsiktig optimism. Det blir
bättre. Den nya lärarutbildningen är ett steg i rätt riktning.
Skolinspektionen är på väg att bygg upp något bra. Och många
kommuner och skolor satsar. Vi har kommit en lång väg sedan
70-talet, då hindren var av ideologisk karaktär. Idag handlar
det om mest om resursbrist, och kanske likgiltighet, säger
Ingvar Lundberg.
Så, tills dess att alla barn i skolan får den hjälp de behöver är
det bara för alla engagerade att spotta i nävarna och fortsätta
kämpa.
Eva Hedberg
Redaktör för
tidningen
Läs & Skriv
Rättstavningstest
– ny version
av Logos!
Nu finns det en ny version av Logos. Den nya versionen
är utökad med ett deltest – ett rättstavningstest! Rättstavningstestet är standardiserat för årskurserna
3-10+vuxna. Problem med rättstavningen är ett viktigt
kännetecken vid diagnostisering av lässvårigheter och
dyslexi, och vi har fått många förfrågningar från lärare
och specialpedagoger som saknar just ett sådant
rättstavningstest. Nu är det här!
Den reviderade versionen innehåller en uppdaterad
handbok som utgår från nyare forskning. I den ingår
rättstavning som en av huvudindikatorerna vid diagnostisering av dyslexi. I samband med det har det gjorts en
justering av indikatorschemat som används vid diagnostisering av dyslexi. I den nya versionen av Logos har det
också gjorts en betydande uppdatering av de pedagogiska
åtgärder som ingår i testet.
Logos innehåller också deltest som kartlägger läsförståelse, hörförståelse, begreppsförståelse, ordavkodningsfärdighet samt en rad underliggande delprocesser. Mot
bakgrund av testresultatet kan man:
1. ställa en exakt diagnos med hänsyn till elevens
lässvårigheter
2. sätta in individuellt anpassade åtgärder som hjälper
eleven att övervinna lässvårigheterna
Beställ abonnemang på Logos idag! Abonnemanget
beställs på vår hemsida www.logometrica.se
Ny strategi
för funktions­
hinder­politik
Hon fick pris för sitt
pedagogiska arbete
I augusti lanserade regeringen
en femårig strategi för hur
politiken för personer med
funktionsnedsättning ska
genomföras. I strategin
presenteras inriktning, mål
samt hur resultaten ska följas
upp. Regeringen fokuserar
på nio områden: Arbete,
Utbildning, Trygghet, Hälsa,
Tillgänglighet, Resa, Internet
samt Kultur, tv, tidningar
och idrott och Domstolar
och polis. I planen beskrivs
dessutom insatser inom
konsumentpolitiken.
Specialpedagogen Lena Franzén
har ägnat många år till att
sprida kunskap om läsförståelse
och lässtrategier. Hon har
forskat, föreläst och skrivit
flera böcker. Mycket erfarenhet
samlade hon på sig under 20
år som pedagogisk utredare i
Kristianstad.
För sina insatser inom
dyslexiområdet belönades hon
nyligen med Anita Sandells pris.
Myndigheten Handisam
har ansvar för uppföljning
av insatserna. Strategin
bygger vidare på den
nationella planen för
handikappolitiken Från
patient till medborgare.
Källa: Regeringen
– Det är roligt att få
uppskattning för det jag jobbat
med så länge, säger hon. Och
särskilt rörande var det att få
Anita Sandells pris, eftersom jag
kände henne personligen.
Lena Franzén blev pensionär
för snart 10 år sedan. Trots det
är hon fortfarande verksam,
bland annat som föreläsare
på Stockholms universitet och
Sundsgårdens folkhögskola.
Och ifjol kom hennes
senaste bok: Läsning ur ett
helhetsperspektiv.
– Jag föreläser gärna, säger hon.
Men några fler böcker blir det
inte. Det är genom eleverna man
lär sig, och eftersom jag inte är
verksam i skolan längre så får jag
inte den inputen.
Bild: Pressbild Gleerups
22 // Läs & Skriv 3/2011
Anita Sandells pris instiftades
till minne av specialläraren
Anita Sandell, och delas ut av
Läsutveckling Kronoberg (LUK)
och Svenska Dyslexiföreningen.
”Priset delas ut för förtjänstfulla
insatser av praktisk art inom
dyslexiområdet till personer som i
sin yrkesgärning uträttat något som
inneburit en väsentlig förbättring
för barn och vuxna med läs- och
skrivsvårigheter/dyslexi.”
Priset är på 10.000 kronor och i
år var det andra gången priset
delades ut.
Text: EH
Specialpedagog Lena Franzén fick
Anita Sandells pris. Pengarna ska
Lena använda till en drömresa
till Englands västligaste punkt,
Land’s End.
När läsningen inte bär – Vad gör vi då?
Regional lärarkonferens 1 november 2011 i Örebro
Tidig upptäckt – utredning – åtgärdsprogram.
Att få en elev att se sig som expert på sina läs- och
skrivsvårigheter. Hur upprättar och förankrar vi ett
åtgärdsprogram utifrån elevens egen kunskap om
sina starka och svaga sidor.
Ingrid Lind, speciallärare
Problem och möjligheter för den som själv har dyslexi
Inger berättar om sina problem med att läsa och
skriva samt de möjligheter som banade väg till en
socionomexamen. Synsätt, bemötande och egna
erfarenheter av dyslexi.
Inger Rålenius, Dyslexiförbundet FMLS
Att läsa och skriva fast man inte kan!
Studieanpassning med hjälp av alternativa verktyg
och arbetssätt. Genomgång och förevisning av
DAISY/talböcker, talsyntes och rättstavningsprogram
för svenska och engelska speciellt framtaget
för elever med dyslexi.
Anita Hildén, speciallärare
För fullständigt program och tider
se www.dyslexiforbundet.se
Utställning
Målgrupp
Lärare, skolledare och annan personal som arbetar
inom grundskola,
gymnasieskola och vuxenutbildning.
Avgift: 700:- per deltagare.
Förmiddagskaffe, lunch och eftermiddagskaffe ingår.
LexiLäser Plus/Pro
Marknadens mest
kompletta läsprogram!
Utvecklat i samarbete med Dyslexiförbundet FMLS
Tänk dig ett dataprogram som läser upp all text – antingen i daisy-standard med
textmarkering eller som talsyntes med de bästa rösterna – välj själv.
Programmet har Svenska Akademiens Ordbok och stavningshjälp när du söker efter ord.
Möjlighet finns också att scanna in dokument och läsa upp dem på datorn eller på
motsvarande sätt lyssna till pdf-er med låst text.
Programmet har också en Arbetsbok där du organiserar dina dokument eller studier
och gör text- eller ljudnoteringar.
LexiLäser Pro har allt!
LexiLäser Plus har
LexiLäser Pro har därutöver
› Daisyläsare med rösterna Alva, Ingrid och Daniel
› Talsyntes med rösterna Erik och Alva
› Svenska Akademiens ordbok
› Avancerad sök- och stavningshjälp
› Studiestödsfunktioner i Arbetsboken
› Gör noteringar som text, spela in ljudfil eller länka till fil
› Anpassningsbart utseende
› Scanningsfunktion med OCR
Pris: LexiLäser Plus 1.750:- (ex. moms). LexiLäser Pro 2.250:- (ex. moms).
LexiLäser är framtagen under medverkan av Dolphin Computer Access AB, Oribi AB, Svenska Akademien,
Claro Software, Dyslexiförbundet FMLS och Svensk Talteknologi AB, som är generalagent.
Tubba Torg 5, SE 374 32 Karlshamn Centralvägen 17, SE171 68 Solna
Telefon: +46(0)454–30 08 08 [email protected] www.svensktalteknologi.se
24 // Läs & Skriv 3/2011
Lundgrens hörna
Skådespeleri och verklighet
Skådespelaren Sif Ruud har gått ur tiden.
Jag minns henne från den tiden jag gick
på högstadiet. Hon räddade mig i nöden.
I den läsklass jag gick hade jag och mina
klasskamrater fått i uppgift att läsa
Hemsöborna. En oöverstiglig uppgift. Men
på TV gick filmatiseringen där Sif Ruud
spelade Madam Flod.
Kanske var det ett medvetet val från mina
lärare att välja just Hemsöborna, så att vi
skulle kunna använda TV-mediet som stöd
in i litteraturen. Jag har aldrig förmått mig
läsa boken, men filmatiseringen ligger väl
inbäddad i mitt minne.
Ett annat tydligt minne är den gång jag
fick möjlighet att träffa Sif Ruud. Jag vill
minnas att det var i samband med Dyslexi­
kampanjen 1996/97, eller strax innan. Ett
seminarium på LO-borgen om vuxna med
läs- och skrivsvårigheter. Föreläste gjorde
fackliga företrädare. Professor Curt von
Euler talade om hjärnan i förhållande
till dyslexi, jag utgick från mina egna
erfarenheter kopplat till utvecklingen i
arbetslivet och så kom Sif Ruud.
På väg upp mot podiet stannade hon och
tackade var och en av oss personligen för
det vi sagt. Hon äntrade scenen och sa:
– Mina lässvårigheter är väl inte så
märkvärdiga.
Sen berättade hon om de vedermödor hon
hade med alla texter. Hur hon delade in
varenda mening i kortare enheter genom
att sätta snedstreck, för att på så sätt
kunna känna rytmen:
– Det värsta är när någon sträcker fram
ett papper och frågar vad jag tycker.
Det går inte. Jag förstår, i det läget,
inte vad det står, hur mycket jag än
anstränger mig.
Hon berättade om tiden på radioteatern.
Det hände att hon hade tränat in ett
stycke, genom att mödosamt dela in
texten med snedstreck. Så när hon kom
till studion hade man bytt till en annan
text. Hon mindes inte hur hon gjorde, men
även det klarade hon på något sätt.
– På den tiden visste jag inte vad det
berodde på att jag fick arbeta så mycket
mer än mina kollegor, sa hon. Så jag tyckte
nog att jag måste vara dum i huvudet.
Slog mig gjorde hennes ödmjukhet och
förmågan att lyssna. Hennes lyhördhet för
det som var nytt. Hon var riktigt upprymd
av vad övriga föreläsare kunnat förmedla
och hon relaterade till sig själv.
– När mina kollegor bara behövde läsa
texten ett par gånger, så behövde jag
många fler gånger. Det har nog inte bara
varit till nackdel, för när jag tvingats läsa
så många gånger har jag ofta upptäckt
nyanser, som jag missat vid de första
läsningarna. På så sätt kunde jag gestalta
Madam Flod på mitt sätt. Hon var inte den
där burdusa kantiga tanten, som många
gjort henne till. Hon var också kärleksfull.
Hon hade känslor.
– Att lära sig en roll handlar inte bara om
att memorera. Det handlar om att förstå
rollen, tankarna och känslorna. När man
väl gjort det, då blir texten inte längre
text, då blir orden i texten mer självklara,
konstaterade Sif Ruud.
Jag stänger av TV:n och tänker tillbaks på
Madam Flod, Sif Ruud och Idlaflickorna,
som jag såg på Dramaten. Tala om
utmaning! Denna pjäs av Kristina Lugn
som enligt en recensent består av ”ekon av
ord som slingrar sig kring varandra”. En
pjäs fylld av infall och timlång dialog.
Hur många snedstreck satte Sif
Ruud i den texten?
Torbjörn Lundgren
Jag tänker på denna hennes inställning
när jag ser en TV- intervju med henne. Där
säger hon apropå sin dyslexi:
Insändare
Ett ljus i mörkret
När Viktor Engman gjorde nationella provet
i svenska i våras skrev han en uppsats om
sina erfarenheter av skolan, pedagoger
och dyslexiutredningar. Då gick han i nian
på Fria Emilia i Boden. Nu har han börjat
gymnasiet.
Specialpedagog på Fria Emilia, Camilla
Lindfors, menar att orden Viktor skrev i
nian är väl värda att läsa för alla som möter
elever med läs- och skrivsvårigheter. Här
publicerar vi en del av uppsatsen. Hela
texten finns på tidningens sida på webben.
”När jag kom till Fria Emilia gjorde
specialpedagogen några tester och
sa att hon tyckte att vi skulle göra en
dyslexiutredning på Sunderby sjukhus.
Helt sjuka tester – tar på ALLA krafter! De
testar ALLT! Misslyckandena travades på
hög – ändå fortsatte testerna. Min tröst
var en glass efteråt. Det har blivit många
glassar under åren!
Vi åkte också till Vindeln utanför Umeå för
att kolla upp hur syn och hörsel hängde
ihop med läsningen. En rolig apparat var
en ”kikare” där man såg en tågstation. På
den fanns siffror som jag skulle känna
igen och hitta. Resultatet visade att jag
hade för BRA hörsel. De ville försämra min
hörsel för att koncentrationen skulle öka.
Bruset skulle försvinna. Jag var väldigt
negativ. Varför skulle de försämra min
hörsel? Jag kände mig ju unik!…”
Du kan läsa hela Viktors uppsats på
tidningens sida på dylexi.org
Augusti
– skolstart
Jag vet inte varför,
varför jag inte förstår
det andra tycks förstå.
Sambandet
mellan verklighet och ord,
de ord som flyter i munnen
men på papper ett koppel av främmande
kedjor.
Ondskefulla ormar av tecken
bildar ord, meningar, texter.
Texter som roat, skrämt, upprört
generationer
som med blicken från vänster till höger,
avverkat och förbrukat alla ord,
samma ord som förbryllar mitt sinne
och gör att jag inte kan
det som räknas.
Att kunna läsa!
Britt-Marie Rosbäck, Västerås
Läs & Skriv 3/2011 \\ 25
Vi är specialiserade på barn och
vuxna med läs- och skrivsvårigheter
samt tal- och språksvårigheter
För att få remiss till
någon av våra
logopeder kontaktar
du skolhälsovården
eller din husläkare.
Vi har avtal med SLL.
När läsningen krånglar för eleven
– använd talböcker!
TPB har närmare 90 000 talböcker i sin katalog.
Skolbibliotek med talbokstillstånd kan kostnadsfritt
ladda ned talböcker och ge eleven möjlighet till
Egen nedladdning.
Läs mer om talbokstillstånd och Egen nedladdning på
TPB:s webbplats www.tpb.se
Använd teckenstöd
vid inlärning!
Nyhet!
Nu som App!
På gång: Titta på
Tecken videosekvenser
av GRUNDORDBOK
Teckenkommunikation
GRUNDORDBOK innehåller
c:a 1 520 uppslagsord.
Pris: 275:- + moms
Barbro Magnusson, Tel/fax 0417-511 575 , www.bam-sprakteknik.se
Dvd:n Hitta läsningen!
underlättar ditt samarbete
med föräldrar runt barnets
första läsutveckling. Här får
de en spännande resa tillsammans. De leker och lär
sig sambanden mellan ljud
och bokstäver. Logopeden
Bodil Andersson Rack guidar
dem genom övningarna.
Beställ dvd:n på
www.kodknackarna.se
Pris 120 kr
Längd: 40+10 minuter
© 2010 Kod-Knäckarna
www.kodknäckarna.se
1 0 0 0 0
Kod-Knäckarna är en ideell förening
som vänder sig till föräldrar och
lärare. Kod-Knäckarna erbjuder
basfakta runt barnets första
läsutveckling, samt information
om lässvårigheter och dyslexi.
Läs mer om föreningens
material på
www.kodknackarna.se
Maj’s Veranda
Läs- Skriv- och Talstudio
Läsinlärning i 7 steg ger nybörjaren en smart start
• Tränar läsning på ett lekfullt och varierat sätt
bl a med “Laborativt läsmaterial”
www.bam-sprakteknik.se
• Har stark förankring i aktuell läsforskning
Metoden passar för
• F-klass - förberedande
lästräning
• Skolår 1-4
• Specialundervisning
• Sv2-undervisning
Välkommen till mina föreläsningar i
Karlstad 28/9 Örebro 29/9 Borås 5/10
Uddevalla 6/10
Malmö 27/10
Karlskrona 17/11 Värnamo 22/11
Se vidare på www.majsveranda.se
Dysleximässan i Skellefteå den 21-22/10 - www.fmls.nu
Maj J Örtendal, fil.mag. i specialpedagogik författare till Läsinlärning i 7 steg,
Liber AB, producerat med stöd av Specialpedagogiska skolmyndigheten
0476 - 300 07
070 - 257 61 19
www.majsveranda.se
Läs- och Skrivkurs
Vi kan dyslexi!
Svenska med datorstöd på deltid
Studieteknik
Bildstöd
Speciallärarinsatser
Multisensorisk
inlärning
Ängkärrskolans
arbetssätt
Självkänsla
Struktur och
trygghet
www.angkarrskolan.se
Så hjälper du
bokstäver
att lyckas med ljud och
• Tränar fonologisk medvetenhet
parallellt med läsinlärning
Läs om alla produkter på:
Välkommen till Ängkärrskolan!
Hitta läsndittinbarngen!
• Hjälper eleven att tidigt knäcka läskoden och
uppnå en läsning med goda strategier
Nya Habbalo på CD
Teckensidor för utskrift
från pdf-fil, 1 580 uppslagsord.
Pris: 600:- + moms
Små grupper med individanpassad
undervisning, hög vuxentäthet och
stark gemenskap ger eleverna på
Ängkärrskolan den hjälp de behöver.
Så hjälper du ditt barn
bokstäver
att lyckas med ljud och
Logopederna, Box 22221,104 22 Stockholm,
Besöksadress: Hantverkargatan 25 B, www.logopederna.se, 08-400 150 30
Hitta läsningen!
Vi erbjuder:
• Utredning av dyslexi, dyskalkyli
samt tal och språk
• Utprovning av hjälpmedel i samband
med utredning
• Tal- och språkbehandling
• Utbildning och handledning för
skolpersonal och föräldrar
• Spansk-, rysk-, polsk-, teckenspråks-,
engelsk- och tysktalande logoped
Hjälp barnen att
lyckas med läsningen!
Mediepedagogik
IT
Kompensatoriska
hjälpmedel
Vill du veta mer?
Arbetarrörelsens Folkhögskola
Järntorget 7
413 04 Göteborg
Tel: 031-711 91 91 Fax: 031-711 77 22 www.afig.org
26 // Läs & Skriv 3/2011
För Kerstin Ekblad och hennes make Einar är kolonilotten en oas. Här har de tillbringat de flesta dagarna den här sommaren.
”Jag har lärt mig att leva
här och nu”
–Den tuffaste utmaningen
för min dyslexi var
när jag kom med i
förbundsstyrelsen. Aldrig
tidigare hade jag behövt
läsa så mycket och nästan
alltid var det bråttom.
Inte hade vi datorer med
talsynteser som vi har idag.
Fast roligt hade vi, säger
Kerstin Ekblad.
Men sitt livs största
utmaning mötte Kerstin
för drygt två år sedan. Då
drabbades hon av cancer i
ryggraden.
Kerstin är en av trotjänarna
inom Dyslexiförbundet
FMLS. 1988 valdes hon in i
förbundsstyrelsen och tre
år senare drog hon igång
lokalföreningen i Örebro. Från
1998 och fram tills pensionen
i våras ansvarade hon för
förbundets medlemsregister.
I slutet av 1980-talet var Allan
Nilsson från Skåne ordförande.
Förbundet var tio år gammalt,
dyslexi var fortfarande ett
okänt begrepp i samhället och
bland de aktiva medlemmarna
sjöd kampviljan. Kansliet låg
på Snickarbacken i Stockholm
och var inrett med möbler som
skänkts av Ikeas Ingvar Kamprad.
–Där hade vi våra långa möten
och oändliga diskussioner, säger
Kerstin. Ofta sov vi över på
campingsängar. Allan fick sova i
köket, för han snarkade så högt.
Inträdet i Dyslexiförbundet
FMLS blev en vändpunkt
för Kerstin. Hennes läs- och
skrivsvårigheter blev plötsligt en
tillgång. För hennes personliga
del gav de första åren många
insikter. Alla möten och samtal
med människor vars bakgrund
och uppväxt påminde om
hennes egen. Hon var inte ensam
om att ha blivit kallad lat och
ointresserad i skolan, och inte
om att tvivla på sin eget värde
och sina förmågor.
Drömmen var att bli kurator,
men eftersom Kerstin saknade
betyg i engelska, svenska och
matte var hon inte behörig till
universitetet. Fortfarande insåg
hon inte kopplingen mellan
dyslexin och hennes betyg.
– Att träffa andra som förstod
var fantastiskt, säger hon.
Kerstin började studera på
Komvux, men bytte snart till
Kävesta folkhögskola utanför
Örebro. Hon klarade sina betyg
i svenska och matte, men inte
i engelska. Att bli kurator
kunde hon glömma. Däremot
kunde hon börja läsa till
hemtjänstassistent, eftersom hon
på den utbildningen fick dispens
från engelskan.
Kerstin hade redan börjat
förändra sitt liv när hon gick
med i Dyslexiförbundet. Efter
20 år inom äldreomsorgen ville
hon göra något nytt. När fick hon
höra ett radioprogram om att
”alla kan studera” vågade hon
säga upp sig från jobbet.
– Jag visste att jag var
ordblind, men inte vad det
berodde på eller hade för
konsekvenser. Jag trodde helt
enkelt att allt orsakades av att
jag var dum.
Läs & Skriv 3/2011 \\ 27
Kerstin började på universitetet,
hon pluggade och kämpade. Och
grät. Lärarna sa till henne att
”öppna sina luckor” och försöka
förstå.
Comfort Focus
För ökad koncentration
och inlärning
– Men det gick inte, säger hon.
jag fick inte det stöd jag behövde
och till slut brakade jag ihop.
Med 10 veckor kvar av kursen
hoppade Kerstin av. Hon var
utbränd och nu satt hon där
med vare sig utbildning eller
jobb, men med studieskulder. I
fem år var hon sjukskriven. Och
huvudorsaken var dyslexin.
Det var under tiden på
folkhögskolan som Kerstin fick
sin första kontakt med FMLS.
Hon tog mod till sig och ringde
kansliet och blev snart involverad
i arbetet. Några år senare var
Kerstin med om att dra igång
lokalföreningen i Örebro och
vid första styrelsemötet blev hon
vald till ordförande.
Engagemanget i förbundet
förde med sig många nya
arbetsuppgifter. Bland annat
skulle Kerstin föreläsa om läsoch skrivsvårigheter.
– Första gången var jag nervös
och tvivlade på om jag verkligen
skulle klara av det. Men så tänkte
jag att det värsta åhörarna kan
göra är att slå ihjäl mig – och det
var inte så sannolikt. Sen när jag
väl började prata glömde jag allt
annat. Jag hade så mycket viktigt
jag ville säga.
När föreläsningen var över fick
Kerstin beröm och någon sa
”Det här har du gjort många
gånger, va?
– Efter det har jag föreläst många
gånger. Jag får liksom en liten
kick av att stå framför folk, säger
hon. Det är nog en gåva. Vet man
vad man vill säga och tycker att
det är roligt, då blir det också bra.
Vi sitter på altanen till hennes
och maken Einars kolonistuga i
Örebro. Kerstin lutar sig tillbaka
i trädgårdsstolen. Solen tittar
fram och trots att sommaren
snart är slut är träden intensivt
gröna. Den här sommaren har
Kerstin tillbringat extra mycket
tid på kolonin. Många dagar har
hon bara legat på den gråa soffan
inne i stugan. I vintras opererade
hon bort en cancertumör i
ryggraden, för andra gången på
mindre än två år. När tumören
kom tillbaka hade hon precis
återhämtat sig från den första
operationen, börjat jobba och
träna som tidigare. Efter båda
operationerna behandlades
Kerstin med tuffa cellgifter och
strålning.
– Det är många som inte vågar
ta ordet cancer i sin mun, säger
Kerstin Ekblad. Ordet väcker så
mycket. Men när man själv drabbas
kan man inte rygga, då måste man
våga se sjukdomen i ögonen.
Comfort Focus är ett trådlöst, digitalt system för daglig användning
i skolmiljö för elever med koncentrationssvårigheter och andra
inlärningssvårigheter.
Läraren bär en mikrofon och ljudet sänds till en liten mottagare på
eleven. På så sätt blir det lättare för eleven att koncentrera sig och
fokusera på läraren under en längre tid.
Innan hon blev sjuk var hon en
aktiv person. Hon cyklade en mil
om dagen och tränade på gym
ett par dagar i veckan. I våras
satt hon upp tre mål. Två av dem
har hon redan uppnått. Hon har
kommit upp ur rullstolen och
släppt rullatorn. Och hon har
suttit upp på cykeln igen. Nu
återstår bara att komma tillbaka
till träningslokalen.
Välkommen att besöka vår monter på Dysleximässan
i Skellefteå 21-22 oktober.
Kontakta oss för mer information
Comfort Audio AB
Tel: 035 - 260 16 00
www.comfortaudio.se
–Det har varit en jobbig period,
säger Kerstin. Jag har gråtit
många gånger och konstigt vore
det annars – när man mår som
sämst och när tankarna om
döden kommer på.
Men man får inte fastna i den
känslan eller i att tycka synd om
sig själv. menar Kerstin. Hon har
många gånger tänkt att det här
ska gå bra. Sjukdomen har gjort
henne bättre på att njuta av alla
fina stunder, och på att bara vara.
–Jag har lärt mig att leva här
och nu.
Kerstins vilja att behålla en
positiv livssyn har underlättats
av alla vänner och bekanta som
hört av sig och stöttat henne.
Och tack vare min make Einar,
som alltid varit ett så stort stöd.
– Om det är möjligt vill jag gärna
att du skriver att jag vill tacka
alla som hört av sig under min
sjukdom och i samband med min
pension. Tack alla!
Text och bilder: Eva Hedberg
På Läs&Skrivs sida på
dyslexi.org finns en kort
videointervju med Kerstin









28 // Läs & Skriv 3/2011
Talande textremsa på gång
Först vann förbundet pris för sin idé…
Sen kom ett regeringsuppdrag om uppläst textremsa
I höstas ordnade Post- och
Telestyrelsen (PTS) en
innovationstävling med
tema ”Kultur och fritid”.
PTS efterlyste smarta
lösningar som kan öka
möjligheterna för personer med
funktionsnedsättningar att
delta i kultur- och fritidslivet.
Med hjälp av två ljudtekniker
från företaget Soundwave
lämnade Dyslexiförbundet in
PTS att Dyslexiförbundet FMLS
var en av 15 vinnare. Förbundet
får nu 1,8 miljoner kronor för att
under 20 månader utveckla idén.
Och i höst drar projektet igång.
Bild: Christian Wijkman (Soundwave)
För att hinna läsa textremsan på
bio eller tv krävs en läshastighet
på drygt 100 ord per minut.
Det är många som inte läser så
fort, och som därför går miste
om innehåll i utländska filmer
eller program. Sedan länge har
medlemmar i Dyslexiförbundet
FMLS framfört önskemål om att
kunna få texten på utländska
filmer uppläst.
En månad efter att Dyslexi­
förbundet och Soundwave
fått pengar för att utveckla
den talande textremsa kom
ett uppdrag från regeringen
till PTS och SFI (Svenska
Filminstitutet). Uppdraget gick
ut på att utveckla ett system
som gör film mer tillgänglig
för personer med synskada
eller dyslexi. Regeringen
skriver att uppdraget ska
genomföras i nära samarbete
med organisationer som
företräder användargruppen,
biografägare och filmindustrin.
I slutet av september presenterar
SFI ett första utkast till deras
projektplan.
Eva Hedberg tar emot Dyslexiförbundets diplom av PTS generaldirektör
Göran Marby vid prisutdelningen i maj.
sitt tävlingsbidrag, med en idé
om hur man skulle kunna få
textremsan på biofilmen uppläst
ABF Play
Folkbildning när
du vill – var du vill.
Välj bland filmer,
föreläsningar,
dokumentärer
och kultur.
www.abfplay.se
i mobiltelefonen. Den tekniska
lösningen fungerar även för
syntolkning. I maj meddelade
Ta plats på arenan!
Ta plats på arenan är en utbildning
i studiecirkelform för dig som vill
påverka och forma framtidens samhälle till ett samhälle för alla.
Den vänder sig till dig som kanske
nyligen fått ett uppdrag eller redan
idag arbetar med funktionshinderspolitiska frågor som förtroendevald.
Med utbildningens hjälp ökar du dina
möjligheter att ta plats på arenorna
i de här frågorna.
an
Ta plats på aren g för
k grundutbildnin
En intressepolitis
rkan
eningar i samve
för
ers
funktionshind
GÖR EN ANNAN VÄRLD MÖJLIG
L
STUDIEMATERIA
igheter
Om mänskliga rätt
s
Om hur Sverige styr
Om samverkan
ete
Om påverkansarb
are
träd
före
a
var
Om att
Innehåll
rso
rättigheter för pe
FN:s konvention om
slutsf
ing och andra be
st
nd
la
,
er
un
m
Kom
Påverkansarbete
Samverkan
?
Ta plats på arenan
Vill du veta mer om
dikappforbunden.
an
.h
w
w
w
på
er
m
Läs
roj
BF/Aktuella-ABF-p
www.abf.se/Om-A
Läs & Skriv 3/2011 \\ 29
Dyslexiutredning
utföres
12-13/9
10-11/10
7-8/11
5-6/12
• Vårdavtal SLL
• Vårdgarantipatienter/Fritt vårdval
• Även dyskalkyli
• Logopedmottagningar i Tyresö,
Handen, Sickla och Bro
RÖSTKONSULTEN AB – LEG. LOGOPED.
INFORMATION: 08-448 52 20 [email protected]
WWW.ROESTKONSULTEN.COM
En ny höst
– och vi hoppas förstås på regn.
Det är inte bara vårt utseende som är nytt inför hösten – vi har
en massa nya och spännande titlar att bjuda på också. Så njut
av höstrusket från soffan med Jonas Jonassons succébok
Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann eller
spendera en regnig eftermiddag med Den sista häxan som sällskap.
Annars kan du ägna en och annan kulen kväll åt att läsa allt om
graffiti, klotter och gatukonst i Graffitins historia.
Anmäl dig till IT-frågan!
Du som har en funktionsnedsättning
och har fyllt 16 år kan delta i våra undersökningar
om IT och telekom.
Anmäl dig på
www.itfragan.se
Ta chan
sen!
Var med
o c h p åv
erka
morgon
dagens
IT och te
lekom!
Alla som besvarar enkäten får en trisslott
Läs mer om höstens nyheter och beställ på
www.ll-forlaget.se.
IT-frågan drivs av Hjälpmedelsinstitutet och kommunikationsmyndigheten PTS
it-fragan_lasoskriv_123-175.indd 1
2011-02-23 10:41:01
30 // Läs & Skriv 3/2011
Färre behöriga till
nya gymnasieskolan
Hjälp dina elever till en god läsförmåga
– arbeta med läsprojekt!
Gör det lätt för dig, pröva vårt kompletta
material ”Satsa på läsning” (skolår 4–9).
Kostnad: 240:- + moms och frakt
KompetensUtvecklarna Kerstin & Kerstin
Järnvägsgatan 23 C • 216 14 Malmö
Telefon 040-16 36 46 • E-post [email protected]
Hemsida www.kerstin-kerstin.se
Fortbildningskurser inom Dyslexi och Aspergers syndrom
Höstterminen 2011
14/10
17-18/10
19-21/10
20-21/10
28/10
11/11
14-15/11
16-18/11
18/11
11-15/6 2012
Gymnasieskolan är förändrad.
Bland annat har kraven för att
få börja stärkts. Fram tills i höst
räckte det att vara godkänd
i matematik, engelska och
svenska (eller svenska som
andraspråk) för att få behörighet.
Nu krävs godkänt i fler
ämnen. För yrkesförberedande
program krävs godkänt i
Prenumerera på Falu Kuriren, Borlänge
Tidning eller Mora Tidning som
Radiotidning
Enkel mottagare – fungerar som
en radio!
Inget krångel med kassettband
– ett enkelt knapptryck och du
har tidningen till morgonkaffet.
Kontakta oss så ordnar
vi resten, 020-777 888!
Källa: Skolverket
Boka tidigt
erbjudande!
Boka innan 3
0 n ove m b e r
och få biobilje
tter till
hela gruppen
.
11/11 Asperger kurs, kärnämnen, internatboende och fritid
Sviker synen? Svårt att
läsa? Svårt att bläddra?
En annan förklaring till att
färre elever är behöriga till
gymnasieskolan är sänkta
betygsresultat.
Hjäääälp...
Dyslexi, kärnämnen och hjälpmedel
Ped. utredning, steg 1, grundkurs, H-Gy-Vux
Ped. utredning, steg 2, fördjupning, H-Gy-Vux
Ped. utredning, steg 1, grundkurs, Förskola-åk 6
Lexia 4, Grundkurs
Lexia 4, Fördjupningskurs
Ped. utredning, steg 2, fördjupning, Förskola-åk 6
Ped. utredning, steg 3, fördjupning, H-Gy-Vux
Dyslexi, kärnämnen och hjälpmedel
Dyslexivecka
Tel 042-19 38 32
[email protected]
www.sundsgarden.se
ytterligare fem ämnen, och för
högskoleförberedande ytterligare
nio ämnen.
Liseberg
Universeum
Nya Älvsborgs Fästning
Paddanbåtarna
Fler aktiviteter
Bokning & information:
www.goteborg.com/skolresan
[email protected]
Tel: 031 368 41 10
För elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi
Rydaholmsmetoden
Rydaholmsmetoden vilar på följande grundtankar:
• enkelt material
• korta intensiva arbetspass
• fokus på avkodning
• automatisering
• framsteg görs synliga
• långsiktighet
www.rydaholmsmetoden.se
Läs & Skriv 3/2011 \\ 31
De flesta elever med
funktionsnedsättningar mår bra
i skolan. Men jämfört med barn
utan funktionsnedsättningar så
utsätts de oftare för mobbning,
de har sämre levnadsvanor och
upplever oftare psykisk ohälsa.
Det visar Folkhälsoinstitutets
undersökning om livsvillkor
och levnadsvanor hos barn och
unga med funktionsnedsättning.
Resultaten presenteras i
rapporten: Hälsan hos barn och
unga med funktionsnedsättning.
Närmare 14 procent av
eleverna i årskurs 6 och 9 har
en funktionsnedsättning.
De eleverna löper 4 gånger
så stor risk att utsättas för
mobbning än elever utan
funktionsnedsättning. Det finns
även tydliga skillnader vad
gäller levnadsvanor. Unga med
funktionsnedsättningar röker,
snusar och dricker mer än andra
ungdomar, och de är dessutom
mindre fysiskt aktiva.
– Det är angeläget att
förutsättningarna för hälsa
hos barn och unga med
funktionsnedsättningar
förbättras, säger Anna Bessö,
på Folkhälsoinstitutet.
Källa: Folkhälsoinstitutet
Vuxna med läs- och skrivsvårigheter
i dagens samhälle med studier och arbete
Essinge Konferenscenter i Stockholm måndag 14 nov kl. 10.00–16.30
ur programmet:
»Att klara det omöjliga
»Exemplet Scania
»Exemplet Eskilstuna
»Debatt
Medverkande: Leif Östling, koncernchef Scania, Kjell Wallin, f.d.
metallordförande Scania, Magnus Gustafsson,
produktionstekniker Scania. Christina Norsted, FM i
specialpedagogik. Michael Rydell, projektledare Eskilstuna
Fabriksförening. Bo Karlsson Löfroth, sekreterare metallfacket
Volvo CE Eskilstuna. Susann Karlsson, platschef
Industriutveckling Öst. Birger Granholm, lärare Läs- och
skrivcenter Eskilstuna. Ulla Föhrer leg. logoped, MD h.c. Malin
Skoglund, ekonom. Mats Myrberg, professor i specialpedagogik
Stockholms universitet. Inger Rålenius, socionom och
informatör Dyslexiförbundet FMLS.
Moderator: Bengt Westerberg.
Pris: 1 775 kr. Lunch och kaffe ingår.
Arr: Dyslexifonden i samarbete
med Dyslexiförbundet FMLS
och Lärarförbundet
www.dyslexifonden.se
Anton vann lilla
journalistpriset
Friskolan Vintergatan i
Sandviken har sedan några år
tillbaka en skoltidning som heter
Galax. När Anton Bylund började
sjuan på skolan gick han med i
tidningens redaktionsgrupp. Till
en början sålde han annonser
och tyckte till om innehållet.
Eftersom han har dyslexi tyckte
han att det var svårt att skriva.
Men i nian lyckades
kompisarna i
redaktionsrådet
övertala Anton.
Bild: Privat
Barn med
funktions­
nedsättning
mobbas oftare
– De ville att jag
skulle skriva en
artikel om hur det
är att ha dyslexi,
säger Anton.
Anton är van att
förklara för andra
vad det innebär.
Varför det tar tid
för honom att läsa, varför han
fortfarande ljudar och varför
det blir så många stavfel när
han skriver. Han tycker att det
blir mycket enklare när andra
förstår.
– Jag skrev min första artikel
och det kändes väldigt bra, säger
Anton. Fast inte trodde jag att vi
skulle vinna.
Men så kom ett telefonsamtal
från Stockholm med ett
budskap om att tidningen Galax
vunnit pris i tävlingen Lilla
Journalistpriset. Redaktionen
visste ännu inte varför. Eftersom
bara fem personer kunde åka
drog de lott, och Anton var en av
dem som blev hemma.
Anton Bylund går om
nian i år fortsätter
jobba med tidningen.
– Jag funderar på att
skriva en artikel som
handlar om att gå
ett extra år i skolan,
säger han.
Tidningen och Anton vann Lilla
Journalistprisets specialpris för
Antons berättelse om dyslexi.
Juryn föll för idén att låta
Antons egna text stå intill en
rättad version av samma text.
”Så här bra har dyslexi aldrig
åskådliggjorts förr”, står det i
motiveringen.
– Det kändes roligt, men lite
konstigt också, säger Anton.
Text: EH
Antons berättelse, som var publicerad
i tidningen Galax, finns att läsa på
Läs&Skrivs sida på Dyslexi.org
Har du synpunkter
på apoteken?
Vi behöver din hjälp!
Som du säkert känner till har vi i
Sverige genomfört en apoteksreform med nya apoteksbolag och
butiker. Regeringen har beslutat
att följa upp hur det hela fungerar och har bett Dyslexiförbundet FMLS om synpunkter.
Om du har erfarenheter av
detta – hör mycket gärna
av dig till Inger Rålenius på
förbundskansliet. Du kan
skriva ett mail eller ringa.
Det vi i förbundet främst
undrar över är om reformen
påverkar möjligheten att få
en bra och personlig muntlig
information. inger.ralenius@
dyslexiforbundet.se,
tel 08-665 17 08.
32 // Läs & Skriv 3/2011
Europeiska Dyslexiveckan 3–9 oktober 2011
Vi vet hur skolan kan bli bättre!
Låt oss hjälpas åt att förverkliga det!
• Låt inte dyslexin bli ett
hinder för en framgångsrik
skola.
• Arbeta för tidig upptäckt,
lärarfortbildning och
alternativa verktyg.
• Inför handlingsplaner och
starta Skoldatatek.
• Rätten att få studera och
läsa utifrån sina egna
förutsättningar är en
demokratifråga. Vi vill ha ett
samhälle där alla kan delta
på lika villkor!
Skolinspektionen lämnade den 31
maj i år en rapport om tillståndet
i den svenska grundskolan för
elever i läs- och skrivsvårigheter/
dyslexi.
Rapporten gav tyvärr en entydig
bild av att det fungerar dåligt för
dessa elever. Det brister framför
allt i anpassning av undervisningen och i stöd. Kunskapen hos
lärarna uppvisar stora brister och
uppföljningen av eleverna fungerar ej. Bristerna uppträder på alla
nivåer i skolsystemet.
att vi idag vet vad som måste
göras. Med bra bemötande
kunniga pedagoger,
intensivträning, anpassning och
kompensatoriskt stöd klarar
dessa elever skolan lika bra som
andra elever.
Under den Europeiska
Dyslexiveckan kraftsamlar
Dyslexiförbundet FMLS för att
fästa uppmärksamhet på detta.
Från forskningen kommer
samtidigt starka signaler om
Ett upprop till skolministern
och Sveriges kommuner
publiceras och sprids över
landet. Det genomförs även
namninsamlingar.
Dalarnas län
Hallands län
Skåne län
Borlänge
Informationsbord Kupolen.
Må-on 3-5 okt kl 10-17
Biblioteket deltar må 3 okt kl 11-13
Hylte
Allan Nilsson berättar om sin bok ”Jag heter
Allan -jag har läs- och skrivsvårigheter”.
Biblioteket visar tjänsten nedladdning av
talböcker.
Dyslexiförbundet FMLS informerar.
Hylte Biblioteket, Hörsalen.
On 5 okt kl 15 samt kl 19
Arr: Dyslexiförbundet FMLS i Hylte
Helsingborg
Informationsbord.
Helsingborg Stadsbibliotek
Må 3 okt 13-19
Ti 4 okt 13-19
Arr: Dyslexiförbundet FMLS i Helsingborg/
Höganäs
Föreläsning av Magnus Ljunggren,
författare av ungdomsböcker.
Biblioteket
Ti 4 okt kl 19
Cafékväll på tema Läs- och
skrivsvårigheter.
Morgan Holm och Elisabeth FridsällEmilsson föreläser om Läsplattan.
Olle Fredriksson, Polarprint, visar
Daisyspelare.
Anette Gren berättar hur det är att vara
dyslektiker.
Biblioteket
On 5 okt kl 19
Informationsbord
Biblioteket
To-fr 6-7 okt kl 10-17
Arr: Dyslexiförbundet FMLS i Borlänge.
Falun
Föreläsning med Anette Gren.
Biblioteket
Ti 4 okt kl 19
Information om läs- och skrivsvårigheter.
Falu galleria
Fr 7 okt kl 13-18
Lö 8 okt kl 11-15
Arr: Dyslexiförbundet FMLS i Falun.
Gävleborgs län
Ockelbo
Föreläsning med Inger Rålenius,
SkrivKnuten
”Kan man vara intelektuell när man inte kan
stava till det?”
Perslundaskolans aula, Ockelbo
On 5 okt kl 18.30
Arr: Dyslexiförbundet FMLS i Ockelbo
Laholm
Logoped Anna Christiansson och
specialpedagog Eva Nordin:
”Att utreda läs- och skrivsvårigheter.
Kompensatoriska hjälpmedel”.
Må 3 okt kl 16-17.15
Fr 7 okt kl 14-15.15
Petra Nylén och Niklas Nilsson
”Våra liv som dyslektiker”.
Ti 4 okt kl 19-20.
Gunilla Blomberg, förälder berättar.
On 5 okt kl 17.30-19.
Martin Sarkar om ”Tekniska hjälpmedel i
skolan.
Hur använder man en iPad i skolan?”
To 6 okt kl 15-16.
Författare Torsten Bengtsson
”Om lättlästa böcker för barn och
ungdomar”.
To 6 okt kl 19-20
Lokal för samtliga programpunkter:
Biblioteket, Laholm
Arr: Dyslexiförbundet FMLS i Laholm och
Halland, Laholms Bibliotek, AV-Media Skåne
och ABF.
Jönköpings län
Jönköping
Elena Allthin: ”Att leva med dyslexi. Skola,
diagnos och arbetsliv”.
Teaterbion, Kulturhuset
Lö 8 okt kl 14-16
Arr: Dyslexiförbundet FMLS i Jönköping
Kronobergs Län
Växjö
Utställning i Stadsbiblioteket.
Må-to 3-6 okt kl 13-18, fr 7 okt kl 13-15
Arr: Vuxnas lärande, arbete och välfärd,
Växjö kommun
Hyllinge
Specialpedagog Eva Cangård.
”Framgångsrika pedagogiska arbetssätt”.
On 5 okt kl 19
Hyllinge skola, Ågatan 20, Hyllinge
Arr: Dyslexiförbundet FMLS i Nordvästskåne
Höganäs
Informationsbord.
Höganäs Stadsbibliotek
To 6 okt 13-19
Fr 7 okt 13-19
Arr: Dyslexiförbundet FMLS i Helsingborg/
Höganäs
Malmö
Specialpedagog Cecilia Sjöbeck
”Dyslexi och den nya skollagen”.
Malmö Folkhögskola, Trindyxegatan, Malmö
To 6 okt kl 18.30-20.30
Anmälan senast 3 okt till Catharina
Åkerman: [email protected] eller
040-48 40 26/ 070 650 92 92
Arr: Dyslexiförbundet FMLS i Malmö
Stockholms län
Haninge
Gunilla Ladberg, fil.dr. och författare,
”Barn med flera språk”.
Må 3 okt kl 18.30–20
Biblioteket, Haninge Kulturhus.
Fri entré.
Ungdomarna Louise och Gro
(Mount Dyslexi).
”En ljusare bild av dyslexi”
Egna erfarenheter i ett elevperspektiv.
To 6 okt kl 18.30-20
Biblioteket, Haninge Kulturhus.
Fri entré.
Arr: Dyslexiförbundet FMLS i Sths län,
Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn
samt Biblioteket i Haninge kulturhus.
– Att ha läs- och skrivsvårigheter
sätter ständigt käppar i hjulet på
många sätt. Har man dessutom
svenska som andraspråk blir
problemen nästan oöverstigliga.
Många har erfarenhet av
ständiga misslyckanden i skolan
och i arbetslivet och det tär på
självförtroendet. Det finns fortfarande
många fördomar och en okunskap
om dessa funktionshinder, vilket
kan skapa utanförskap och ohälsa.
Rätten att läsa utifrån sina egna
förutsättningar en demokratifråga.
Vi vill ha ett samhälle där alla kan
delta på lika villkor, säger Bengt-Erik
Johansson, förbundsordförande i
Dyslexiförbundet FMLS.
Norrtälje
Bemannat informationsbord.
Rimbo bibliotek
Må 3 okt kl 17-19
Hallstavik Bibliotek
Ti 4 okt kl 17-19
Norrtälje Bibliotek
Lö 8 okt kl 11-13
Arr. Dyslexiförbundet FMLS i Norrtälje
Stockholm
Maria Wellros leder fem cirkelträffar om
dyslexi och självkänsla.
Avgift: 700 kr. ABF-huset, Sveavägen 41
Söndagar med start 2 okt kl 11-13
Anmäl till ABF 08 - 453 41 00
Speciallärare Gudrun Andersson
”En resa genom dyslexins värld”.
Ti 4 okt kl 17
ABF-huset, Sveavägen 41, Katasalen
Arr: Dyslexiförbundet FMLS i Sthlm i
samarbete med FDB och ABF
Öppet Hus
Information bla om rättigheter och
möjligheter. Hjälpmedel visas.
SkrivKnuten, Dyslexiförbundet FMLS,
Solnavägen 100, Solna
To 6 okt kl 13-18
Arr: SkrivKnuten
Värmdö
”Att vara ung, dyslektiker och
gå i skolan”
Två ungdomar från Mount Dyslexi
UF berättar.
Ti 4 okt kl 18.30–20 i Ösbyskolan,
Gustavsberg.
Arr: Dyslexiförbundet FMLS Värmdö och
Biblioteket i Gustavsberg
Läs & Skriv 3/2011 \\ 33
Sörmlands län
Eskilstuna
Informationsbord
Upptakt inför Europeiska Dyslexiveckan
-veckans program.
Tuna Park Köpcenter, Restaurangtorget,
Eskilstuna
Fr 30 sept kl 14-20
Lö 1 okt kl 10-17
Fredrik Kohlberg från Svensk Talteknologi
”Alternativa lärverktyg och nyheter”
Mälardalens Högskola, sal H118,
Drottninggatan 16, Eskilstuna
Må 3 okt kl 16-18
Öppet Hus
Demonstration av hjälpmedel.
Skoldatateket, Smedjegatan 34, Eskilstuna
Ti 4 okt kl 15-19
Minimässa - Tekniken som hjälper
Utställning med Inläsningstjänst AB,
PolarPrint, TeleTal m.fl
Lär dig ladda ner talböcker.
Eskilstuna stadsbibliotek, Kriebsensgatan 4,
Eskilstuna
On 5 okt kl 12– 18
Logoped Marcus Björnström
”Räknesvårigheter och dyskalkyli.
Fristadsskolans Aula, Careliigatan 12,
Eskilstuna. Ingång från skolgården
On 5 okt kl 18.30
Öppet Hus
Information. Prova hjälpmedel mm.
Läs- och Skrivcenter, Careliigatan 8, 3 tr,
Eskilstuna
Ring för portkod tel: 016-710 70 16
To 6 okt kl 15-19
Öppet Hus
Avslutning på Dyslexiveckan
Träffa företrädare. Information och
förevisning.
Fika till själkostnadspris.
Handikappföreningarna E 18, lokal
Eleonorasalen, Eleonoragatan 18, Eskilstuna
Sö 9 okt kl 13-17
”Vad är TeleTal?”
Sö 9 okt kl 13-13.45
Logoped Maria Stendahl
”Hur kan man arbeta med taluppfattning
och matteförståelse?”
Anmälan senast 6 okt till 016-12 41 61 eller
[email protected].
Sö 9 okt kl 14-16. Frågor besvaras efteråt.
Fri entré hela veckan.
Arr: Dyslexiförbundet FMLS i Eskilstuna,
Dyslexiförbundet FMLS i Sörmlands
Län, Eskilstuna Kommun, Skoldatateket,
Biblioteket, Mälardalens Högskola,
Arbetsförmedlingen och Fabriksföreningen
och ABF Sörmland/Eskilstuna och Tuna
Park.
Flen
Öppet möte
Information av ordf. Bertil Claesson och vice
ordf. Peter Pöppel från Dyslexiförbundet
FMLS lokalförening i Mellersta Sörmland.
Flens Bibliotek, Drottninggatan 5
To 6 okt kl 13
Utredningspedagog Marianne
Ekholm-Gunve
”Dyslexi-dyskalkyli och sambandet med
autism/ADHD”
Med fokus på föräldraperspektivet.
Flens Bibliotek, Lokal Inspirea,
Drottninggatan 5
To 6 okt kl 18
Arr: Dyslexiförbundet FMLS i Sörmlands lön
och ABF Sörmland
Katrineholm
Ordf. Bertil Claesson och vice ordf. Peter
Pöppel för Dyslexiförbundet FMLS i
Mellersta Sörmland informerar.
Bibliotekets hörsal, Djulögatan 27
Må kl 14
Logoped Kerstin Hill-Svensson
”Dyskalkyli – utredning – uppföljning –
förslag till åtgärder”.
Bibliotekets hörsal, Djulögatan 27
Må 3 okt kl 18
Arr: Dyslexiförbundet FMLS i Sörmlands lön
och ABF Sörmland
Nyköping
Öppet samtalsmöte om dyslexi
och dyskalkyli.
Ordf. Bertil Claesson och vice ordf. Peter
Pöppel informerar.
Kaffe serveras
Handikappalliansen, Repslagaregatan 43 A,
Nyköping
On 5 okt kl 14-20
Arr: Dyslexiförbundet FMLS i Mellersta och
Sydöstra Sörmland
Strängnäs
Utredningspedagog Marianne
Ekholm-Gunve om
”Dyslexi-Dyskalkyli och sambandet med
autism/ADHD”.
Paulinska skolan, sal 128/129, ingång
Kristinavägen 1
Ti 27 sep kl 18-20
Föranmälan senast 23 sept till 0152-194 50
eller [email protected]
Kompetensutvecklarna
Kerstin & Kerstin:
”Två i varje klass. Öka möjligheten
för dyslektiker att nå målen”.
Paulinska skolans aula, Kristinavägen 1
Ti 4 okt kl 18
Föranmälan senast 30 sept på tel 0152-194
50 eller [email protected]
Kulturhuset Multeum, Strängnäs
” Bästa lättlästa bibliotek 2011”
Utställning dyslexi och lättläst litteratur.
3 – 9 oktober
Eskilstunavägen 2, Strängnäs
Arr: Dyslexiförbundet FMLS i Sörmlands län
och ABF Sörmland/Strängnäs
Vingåker
Vingåker
Informationsmöte
Samtal om dyslexi och dyskalkyli. Margit
och Ingela, ungdomsansvariga från
Mellersta Sörmlands styrelse.
Föreningen bjuder på fika.
Mötet hålls hos ABF Vingåker
On 5 okt kl 17-19
Informationsbord.
Factory Outlet, ICA och Konsum
Må-sö 3-9 okt
Uppsala län
Alunda
Information.
Alunda bibliotek
To 6 okt
Arr: Dyslexiförbundet FMLS
i Uppsala Län
Gimo
MINIMÄSSA.
Utställare är Dyslexiförbundet FMLS i
Uppsala Län, Skoldatateket
Frågehörna och ”elev visar hjälpmedel”.
Lämpligt även för lärare.
Bruksgymnasiet
To 6 okt kl 17-19
Arr; Dyslexiförbundet FMLS
i Uppsala län
Uppsala
Föreläsningar av bland annat
Mount Dyslexi.
Utställning med Svensk Talteknologi,
Uppsala studentkår,
Språkverkstaden m.fl.
Blåsenhus, Universitetet
On 5 okt kl 13
Arr: Dyslexiförbundet FMLS i Uppsala
och det nystartade studentnätverket
Dyslektikerna.
Östhammar
Torbjörn Lundgren
”Hur man klarar studier, arbete och fritid
när man ständigt snubblar på bokstäverna”.
Informationsbord.
Östhammars bibliotek
On 5 okt kl 18
Arr: Dyslexiförbundet FMLS
i Uppsala Län
Värmlands län
Skoghall
Öppet hus med
logoped Elisabeth Miske.
Folkets Hus, ABFs lokaler
To 6 okt kl 18
Arr: Dyslexiförbundet FMLS i Värmlands län
Västra Götalands län
Göteborg
Informationsbord.
Bergsjöns bibliotek
Må-sö 3-9 okt
Arr: Bergsjöns Bibliotek
Arrangemang på Biblioteket
Mia Skäringer inviger Dyslexidagarna
Lö 8/10 i Hörsalen, kl 12.
Gratisbiljett beställs tidigast 3/10 på www.
goteborg/bibliotek eller ring 031-368 34 00.
Utställning av hjälpmedel mm
Lö-sö 8-9/10 kl 11–17. Utställningshallen.
Drakens ordverkstad
Lö 8/10 Pyssel för Barn & Unga, kl 12–16.
Att lyckas trots motgångar
Lö 8/10 i Hörsalen kl 13.
Benny Björkman berättar
Presentation av hjälpmedel mm.
Lördag 8/10 i Hörsalen kl 13.30.
A och B, sen får vi C från 3 år
Lö 8/10 i Berättarrummet kl 14.
Synneve Hagström är specialpedagog och
älskar att skapa. Med sina handgjorda
dockor tar hon med oss in i sagovärlden.
Hjälpmedel på biblioteket och visning av
läsplattor.
Lö 8/10 kl 15, sö 9/10 kl 14 i Hörsalen.
Teckna Manga. Från 13 år
Lö 8/10 i Dynamo kl 15.
Workshop med Montessoriskolan Casa. För
barn 3–8 år med föräldrar
Sö 9/10 på Barn & Unga kl 13–15.
Språkutveckling och språkets betydelse
Sö 9/10 i Hörsalen kl 15.
Logopederna Lotta Edenhammar och
Margaretha Kaufmann berättar.
Debatt: Den nya skollagen
Må 10/10 i Hörsalen kl 18.
Vilka utsikter och rättigheter ger den nya
skollagen barn och ungdomar med läs- och
skrivsvårigheter? Hur påverkar den mig som
förälder, lärare eller elev? Ta chansen att
diskutera och ställa frågor!
Örebro län
Örebro
Informationskväll.
Wasakyrkan
On 5 okt kl 18-20
Arr: Dyslexiförbundet FMLS Örebro Län
Östergötlands län
Linköping
Ingela Larsson Kindeland informerar.
Ekholmens bibliotek
Må 3 okt kl 17-19
Ti 4 okt kl 17-19
Mjölby
Informationsbord med
Torbjörn Mellgren
Biblioteket visar egen nedladdning
av böcker.
Biblioteket
To 6 okt kl. 15-18
Motala
Informationsbord med Torbjörn Mellgren
och Torbjörn Glad
Biblioteket visar egen nedladdning
av böcker.
Biblioteket
Må 3 okt kl. 15-18
Norrköping
Alla arrangemang på
stadsbiblioteket Norrköping
Invigning på av Olle Johansson.
Må 3 okt kl 12
”Olika sätt att lyssna på böcker”
Må 3 okt kl 17-18.30
On 5 okt kl 11-12.30
Mellanrummet
Presentation av lättläst litteratur
Ti 4 okt kl 15-16
Wadströmsrummet
Informationsbord och registrering för egen
nedladdning av talböcker.
Stadsbibliotekets entré
Bemanning av Dyslexiförbundet FMLS:
Må 3 okt kl 12-15 samt 18-20
Ti 4 okt kl 18-20
Fr 7 okt kl 16-18
Lö 8 okt kl 12-15
Sö 9 okt kl 12-15
Arr: Dyslexiförbundet FMLS i Norrköping
i samarbete med Stadsbiblioteket och
Skoldatateket.
Inger Sivervik Carlsson
”Konsten att finna möjligheten”.
Entré 50 kr (medlem 25 kr)
ABF, Bergslagsgården, Västgötegatan 25,
Norrköping
To 6 okt kl 18.30-20.30
Arr: Dyslexiförbundet FMLS i Norrköping
och ABF i Norrköping
Söderköping
Informationsbord med
Maria Karlsson, Olle Åberg och Marianne
Karlsson.
Willys entré
Fr 4 okt kl 14-16.30
Arr: Dyslexiförbundet FMLS i Östergötlands
län.
34 // Läs & Skriv 3/2011
Ordförandespalten:
Är det något din förening vill berätta
i tidningen? Kontakta i så fall redaktionen.
Vi tycker att det är extra roligt om det
finns en bild till.
Ordförandespalten
Pling i rutan…
Som ni säkert märkt så har
vi varit flitiga i massmedia
ett tag nu. Det har varit
ett idogt arbete men nu
börjar det bära frukt. Det är
otroligt positivt att vi blir
uppmärksammade med våra
hjärtefrågor. Nya skollagen
har vi kritiserat och framfört
våra farhågor att barn
med funktionsnedsättning
kommer i kläm. Så mitt
förslag är att spola denna
skollag. Gör om och gör rätt.
PR och Medlems­rekrytering
Nu tar vi nästa steg och
startar PR-kampanjen “Låt
inte dyslexin stå i vägen”.
Föreningarna kommer att
få ut en “verktygslåda”
med PR-material. Från
förbundet kommer vi att
göra satsningar nationellt
i tidningar och på
annonsskyltar. Äntligen har
vi nu också fått klar vår nya
rekryteringsfolder så nu är
det bara att beställa och dela
ut för fullt. Nu har vi ett bra
verktyg för att rekrytera nya
medlemmar.
Dyslexiveckan
I denna tidning ser ni vilka
lokala arrangemang som
finns i din närhet under
dyslexiveckan. Delta gärna
och visa din solidaritet med
din förening och förbundet.
Ny version av LexiLäser
På Dysleximässan i
Skellefteå “premiärvisar”
vi förbundets nya Lexiläser.
Vi släpper två versioner,
en plus- och en proversion
med skanningsmöjligheter.
Se stor annons i denna
tidning. Du som medlem
kommer ha möjlighet att
köpa programmet via din
förening, så föreningen kan
tjäna en slant. LexiLäser är
marknadens bästa och mest
kompletta läsprogram.
Sist men inte minst…
Välkomna ska ni vara hur
mycket som helst - ni som
har möjlighet att vara
med oss i Skellefteå 21 - 23
oktober. Som vanligt är det
ett fullmatat program och
vi står också i år som värd
för det nordiska mötet vilket
betyder att vi får besök av
våra nordiska dyslexivänner.
Mejla på [email protected]
Förbundsstyrelsen
på grönbete
Under ett veckoslut i juni
planerade Förbundsstyrelsen
kommande verksamheter.
Tre frågor dominerade
diskussionerna:
• Hur ska Skolinspektionens
rapport följas upp på bästa sätt.
• Hur skall vi bli flera
medlemmar
• Hur skapa vi skapa bästa
möjliga PR för förbundet?
• Styrelsen arbetar nu med flera
spännande planer.
Under helgen hann styrelsen
även med bad, bastu och
grillning. Platsen var en
Bengt-Erik Johansson,
förbundsordförande
Anette Gren, Ann Byrhult-Pålsson
och Bengt-Erik Johansson.
campingby med självhushåll,
vilket visade sig så lyckat att
man beslutat att göra samma
sak även nästa år i juni.
Ungdomsmöte i Oslo
Petra Nylén och Kim Mortensen
representerade Sverige under
ett nordiskt ungdomsmöte i Oslo
i juni.
Välkomna!
Med varma hälsningar
Bild:Eva Svärling
Välkomna till denna första
ordförandespalt. Som ni
ser så har vi ändrat lite på
layouten i tidningen. Så nu
har vi ett uppslag, som riktar
sig till er medlemmar och
föreningarna. Jag hoppas att
ni ska gilla detta.
Först så vill jag berätta
att nu har vi genomfört
beslutet från kongressen
om att försöka få en
närmare kontakt mellan
förbundsstyrelsen och
föreningarna. Inom
kort så kommer vi i
förbundsstyrelsen att ta
kontakt med de län vi har
ansvar för.
– Vi berättade för varandra om
hur det fungerar i våra länder,
säger Petra. Vi har det nog
ganska bra i Sverige, i synnerhet
om man jämför med Island. Där
vet de inte ens vad daisy-böcker
är. De får ingen specialhjälp,
och bara dator om läraren anser
att det behövs. Först när det är
dags för det årliga slutprov får de
hjälp, men då har de fått kämpa
på egen hand hela året.
Under mötet bestämde
ungdomarna att starta en
facebookgrupp. Och att de
ska försöka träffas igen nästa
år för att fortsätta dela med
sig av sina erfarenheter. Helst
vill de också ha ett stort
nordiskt ungdomsläger. Och
inför nästa nordiska möte ska
ungdomarna fram ett förslag
på fem målpunkter, som de
gemensamt ska jobba mot inom
norden.
– Helgen var lärorik, och den gav
en nytändning för hur vi kan
jobba på hemmaplan.
Kalendarium 2011
Arrangemang
Tid
Plats
Anmälan
Bok & Biblioteksmässan
22-25 sept
Göteborg
Europeiska Dyslexiveckan
3-9 oktober
Hela landet
Dysleximässa
21-22 okt
Skellefteå
Dyslexiförbundet FMLS
Förbundsråd
23 okt
Skellefteå
Dyslexiförbundet FMLS
Lärarkonferens om läsning
1 nov
Örebro
Dyslexiförbundet FMLS
Vuxna med dyslexi - Konferens
14 nov
Stockholm
Dyslexifonden
Ungdomsledarutbildning
25-27 nov
Tärna fhs, Sala
Dyslexiförbundet FMLS
Läs & Skriv 3/2011 \\ 35
Föräldrarna till
två klasskamrater
med läs- och
skrivsvårigheter
besökte
Dysleximässan
i Västerås i fjol.
Där bestämde de
sig för att försöka
förbättra situationen
för personer med
dyslexi på sin egen
ort, Ockelbo. Det
bästa vore att starta
en förening.
Bild: Daniel Rosén
Ny förening i Ockelbo
Delar av den nya styrelsen i Ockelbo: Mikael
Olsson, vice ordförande, Helen Rosén,
sekreterare och Pernilla Hålén, ordförande.
–Vi undersökte
intresset bland andra föräldrar,
och så satt vi in annons i den
lokala tidningen Ockelbonytt.
Ungefär 15 personer hörde
av sig, och alla tyckte att det
här var en bra ide. Så vi drog
igång. Vid skolavslutningen var
styrelsen vald och föreningen
bildad, säger ordförande
Pernilla Hålén.
om de vet om kommunen
har någon policy för läs- och
skrivsvårigheter?
– Vi försöker skaffa oss en bild
av hur folk i allmänhet anser att
det fungerar i kommunen. När vi
ska driva våra frågor vill vi inte
bara luta oss på egna personliga
erfarenheter, vi vill ha ett
bredare underlag.
Höstens arbete inleds med en
enkät till alla föräldrar med
skolbarn i Ockebo. Frågorna
handlar bland annat om hur
skolorna jobbar med läs- och
skrivsvårigheter, om föräldrarna
känner till skoldatateket och
Aktiviteterna kommer att
anpassas efter hur svaren på
enkäten ser ut. Men under
Dyslexiveckan ska Inger Rålenius
föreläsa i Ockelbo. Det är spikat
och klart.
I slutet av maj fick medlemmarna
i stockholmsföreningen följa
med T/S Constantia till havs.
Viktor Lundqvist skriver så här:
” Vi åkte från Alvikskajen
kl 11 och var tillbaka kl 17.
Stämningen var väldigt bra, och
även om vi hade en del regn på
morgonen och en liten skur mot
eftermiddagen så var vädret
väldigt fint.
Bild:Anki Lindström
Båtutflykt i skärgården
Detta var andra året Seglingen
anordnades och med lite tur
kanske det kan bli en fin
tradition.”
Rådgivare på Skriv-Knuten
Eva och Inger ger råd, stöd och
information till dig som själv har
läs- och skriv- och räknesvårig­
heter och till barn, ungdomar,
föräldrar, lärare och andra.
Eva och Inger har telefonråd­
givning, tar emot besök och håller
föreläsningar över hela landet.
De har telefontid 10-12, 13--15.
Kontakter
Dyslexiförbundet FMLS
Solnavägen 100, 169 51 Solna
Tel 08-665 17 00, kl 9 -15
Fax 08-660 79 77
[email protected]
Kanslichef:
Sven Eklöf 08-665 17 01, 070-238 63 30
[email protected]
Förbundsordförande:
Bengt-Erik Johansson, 070-238 63 20
bengt-erik.johansson@­
dyslexiforbundet.se
Länsavdelningar
Blekinge län
Christer Holmberg
Tel: 0455-287 94
[email protected]
Dalarnas län
Anette Gren
Tel: 073-824 92 43
[email protected]
Gotlands län
Olle Hammarberg
Tel: 0498-21 74 36
[email protected]
Gävleborgs län
Mats Olsson
Tel: 070-653 32 49
[email protected]
Hallands län
Erling Nylén
Tel: 0345-103 42
[email protected]
Jämtlands län
Lars-Göran Perjus
Tel: 0680-109 56
[email protected]
Jönköpings län
Karl-Gustav Josefsson
Tel: 036-16 12 04
[email protected]
Kalmar län
Christina Holmin
Tel: 070-640 20 70
[email protected]
Kronobergs län
Vakant
Norrbottens län
Hjördis Andersson
Tel: 0980-156 91
Skåne län
Ingrid Andersson
Tel: 070-733 18 39
[email protected]
Stockholms län
Eva Westerlund
Tel: 070-850 03 32
[email protected]
Sörmlands län
Lisbeth Flodman
Tel: 073-721 52 30
[email protected]
Uppsala län
Magnus Nilsson
Tel: 018-25 42 45
[email protected]
Värmlands län
Margareta Lundberg
Tel: 054-51 03 22
[email protected]
Västerbottens län
Ewa Svärling
Tel: 090-14 14 71
[email protected]
Västernorrlands län
Christina Eriksson
Tel: 070-3981987
[email protected]
Västmanlands län
Rolf Nöstdal
Tel: 0589-157 36
[email protected]
Västra Götalands län
Kjell-Åke Eriksson
Tel: 031-15 64 00
[email protected]
Örebro län
Ulrika Björklund
Tel: 073-983 06 38
[email protected]
Östergötlands län
Tanja Wourela Ström
Tel: 011-10 07 70
[email protected]
Hjärtligt välkommen
som medlem i Dyslexiförbundet FMLS.
Skriv-Knuten
skriv-knuten@
dyslexiforbundet.se
Telefon: 08-665 17 00
Fax: 08-660 79 77
Alla som stöder förbundets målsättning är
välkomna. Medlemsavgift för grundmedlem är
200 kr per år. Familjemedlemmar har stor rabatt.
För medlemsanmälan – ring eller maila förbunds­
kansliet eller besök www.dyslexiforbundet.se.
Nyhet för
tidsoptimisten.
Timglaset Carina
Världens första talande nedräkningstimer
• Hanterar 3 tidslängder 20, 40 och 60 min.
• Meddelar återstående tid med tal och ljusdioder
• Uttag för hörlur eller annan förstärkning
Vi ses på ID-dagarna 19-20 oktober Uppsala, Dysleximässan 21-22 oktober Skellefteå,
Skolforum 31 oktober-2 november Stockholm. Mer om oss kan du läsa på www.iris.se
www.skolhjalpmedel.se
Vi på Iris vet att alla vill göra mer. Vi hjälper dig med att utnyttja din förmåga i skola, arbete såväl som fritid. Iris skapar möjligheter för ett tillgängligt samhälle.
Ny butik i Stockholm
På Liljeholmsvägen 30 finns nu en butik fylld med läshjälpmedel!
Öppettider, måndag till fredag 12.00 - 17.00.
Läs med talsyntes,
lätt och snabbt
ClearReader + är en mycket snabb och
lättanvänd bärbar läsmaskin. Lägg pappret
eller boken framför apparaten och tryck på
en knapp. Efter några få sekunder startar
uppläsningen!
VictorReader Stream
Luleå 0920-203430
Stockholm 08-4424270
Göteborg 031-3399990
Malmö 040-971700
Umeå 090-139572
Växjö 0470-39030
www.polarprint.se
Lättanvänd och beprövad spelare för Daisy-böcker, vanliga
ljudböcker och MP3-filer. Har inbyggd talsyntes på svenska och
engelska som används för att lyssna på textfiler. Kan även användas
som fickminne. Vikt 180 gr. Pris: 2 695 kr plus moms, 3.369 kr inkl
moms.