Transcript PowerPoint i PDF-format - våldinärarelationer.se

Våld i nära relationer
VKV
Västra Götalandsregionens
kompetenscentrum om
våld i nära relationer
PV i Fyrbodal den 15/2 och 8/38/3-2011
Jaana Smed Karling
Tove Corneliussen
031 – 346 06 58
[email protected]
www.valdinararelationer.se/vkv
VKV
VKV:s mål och målgrupp
Varför ska vi göra något?
• Våld i nära relationer är ett folkhälsoproblem.
Socialstyrelsen. Nationella folkhälsorapporten 2009. s.347
• Våld i nära relationer är en av de vanligaste skadeorsakerna
bland kvinnor.
• VKV:s övergripande mål är att förbättra hälso- och sjukvårdens
förmåga att identifiera, bemöta, omhänderta personer utsatta för
våld i nära relationer samt att förbättra dokumentationen
Campbell (2002) Health consequences of intimate partner violence. Lancet 2002; 359, 9314;1331-36.
• Hälso- och sjukvården är ofta den första instans som
våldsutsatta personer söker sig till.
Nationellt Centrum för Kvinnofrid (NCK). Våldsutsatta kvinnors hälsa och livssituation. (2006)
• VKV:s målgrupp är 43 000 hälso- och sjukvårdsanställda i
Västra Götalandsregionen. Det innebär alla anställda inom
primärvård, länssjukvård, folktandvård och privata vårdgivare
• Våldet är ofta en bakomliggande orsak till andra ospecifika
symptom.
Krantz, Gunilla, Östergren, P.O.The association between violence victimisation and common symptoms in Swedish women.
Journal of epidemiology and community health. - 0143-005X. ; 54(2000):11, s. 815-821
• Barn som lever med våld far illa och löper ökad risk för framtida
ohälsa.
Socialstyrelsen. Nationella folkhälsorapporten 2009. s. 255
VKV
VKV
Forskningsprojekt
VKV:s uppdrag
• Könsrelaterat partnervåld: förekomst av olika
former av våld och kontrollerande beteende bland
kvinnor och män i Sverige
• Vad är ett optimalt bemötande av den som är
våldsutsatt?
• Hur arbetar MVC, BVC och Ungdomsmottagningar
med våld i nära relationer? En totalundersökning i
regionen
• Bedriva utbildning till hälso- och sjukvårdspersonal
• Sprida kunskap om VKV:s verksamhet och information om våld i
nära relationer till regionens hälso- och sjukvårdsverksamheter
• Initiera metodutveckling samt utveckla samverkan mellan olika
vårdgivare och verksamheter
• Följa, sammanställa och sprida forskningsresultat
• Initiera och bedriva forskning med anknytning till den kliniska
verksamheten
VKV
VKV
Hjälpguiden
• Målgrupp: utsatta/anhöriga
samt yrkesverksamma
www.valdinararelationer.se
Nr 1 på Google vid sökningen
”våld i nära relationer”
VKV
• Kontaktuppgifter till samhällets
stöd och resurser för utsatta.
VKV
Hälsolso- och sjukvå
sjukvårdens roll
•
•
•
•
•
Frihet frå
från vå
våld - en mä
mänsklig
rättighet!
Upptäcka/identifiera
Behandla/stödja/motivera
Dokumentera skador/spårsäkra
Vägleda/hänvisa till andra hjälpinstanser
Samverka
”Varje könsrelaterad våldshandling som
resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada
eller lidande för kvinnor, samt hot om sådana
handlingar, tvång eller godtyckligt
frihetsberövande, vare sig det sker i det
offentliga eller privata livet.”
FN 1993, Deklarationen om avskaffande av våld mot kvinnor
VKV
VKV
Olika former av vå
våld
Vad är vå
våld?
Fysiskt våld
”Våld är varje handling riktad mot en annan
person, som genom att denna handling
skadar, smärtar, skrämmer eller kränker får
denna person att göra något mot sin vilja eller
avstå från att göra något den vill”.
Psykiskt våld
Per Isdal, 2001, Meningen med vold
VKV
VKV
Sexuellt våld
Våldet ser olika ut
Män
• Utsätts av andra män.
• Utsätts utomhus.
• Utsätts av någon okänd/
man känner ytligt.
• Våldet är en
engångsföreteelse.
• Ofta två anmälningar per
brott.
VKV
Kvinnor
• Utsätts av män.
• Utsätts inomhus.
• Utsätts av någon man
känner väl/är tillsammans
med.
• Våldet är ofta upprepat.
• Stort mörkertal.
VKV
Våld mot kvinnor
Våld – ett hot mot kvinnors hä
hälsa
• 46% har utsatts för våld av en man någon gång efter
sin femtonårsdag
• Sämre hälsa och högre
läkemedelskonsumtion
• 12% har utsatts för våld under det senaste året
• Funderingar kring självmord,
självmordsförsök är vanligare
• Var tredje kvinna som separerat har varit utsatt för
våld från en tidigare make eller sambo
Källa: Slagen Dam, 2001
VKV
Källa: Slagen Dam, 2001
VKV
Våld mot kvinnor och mä
män i nä
nära
relationer
Våld mot kvinnor och mä
män i nä
nära
relationer, forts
• Män mest utsatta för trakasserier
• Kvinnor oftare utsatta för misshandel och hot
• Unga personer samt ensamstående med barn löper
störst risk
• Våldet mot kvinnor är ofta upprepat, grövre och får
oftare negativa konsekvenser
• NTU 2006-2008, 37 500 personer svarat (16-79 år)
• Utsatthet för brott under föregående år i fokus
(misshandel, sexuellt våld, trakasserier/hot)
• 0,7% uppger utsatthet
• 20% är män
Källa: BRÅ 2009:12
VKV
Källa: BRÅ 2009:12
VKV
Våld i samkö
samkönade relationer
Anmä
Anmälda brott 2010
• 25% hade upplevt någon form av fysiskt,
psykiskt eller sexuellt våld
• 33% var lesbiska kvinnor och 46%
homosexuella män (nuvarande relation)
• Sällsynt med polisanmälningar
Misshandel mot kvinna
Grov kvinnofridskränkning 2499
Holmberg, C & Stjernqvist, U (2005) Våldsamt lika och olika om våld i samkönade relationer
VKV
Källa: BRÅ (www.bra.se)
VKV
Psykiska hä
hälsokonsekvenser
Fysiska hä
hälsokonsekvenser
•
•
•
•
•
•
•
Blåmärken/svullnader
Krosskador/frakturer
Kroniska smärttillstånd
Gynekologiska besvär
Graviditetskomplikationer
Högre grad av mag-tarmsymtom
Skador på ställen som ej syns!
VKV
VKV
27153
•Chock
•Rädsla
•Förvirring
•Ångest
•Depressioner
•Missbruk
•Stress
•Sömnstörningar
•Ätstörningar
•Sexuella problem
•Negativ självbild
•Självtillfogade skador
•Suicidrisk
VKV
Varningstecken
Sårbara grupper
• Långvarig ohälsa – frekventa läkarbesök, diffusa
symtom
• Depression och posttraumatiskt stressyndrom
• Kontrollerande beteende hos partnern
• Vissa grupper kan ha speciella svårigheter att
söka stöd och är särskilt svåra att uppmärksamma
•
•
•
•
•
•
VKV
Kvinnor av utländsk härkomst
HBT-personer
Personer med funktionsnedsättning
Missbrukande kvinnor
Äldre
Barn och ungdomar
Polisingripande
Myter om samkö
samkönat vå
våld
•
•
•
•
•
Tjejer slår inte andra tjejer
Myten om den lesbiska utopin
”Cat Fight”
Att spela det kvinnliga offret
Boxningsringmyten
Källa: Våld i samkönade relationer/NCK 2009
VKV
VKV
Jag var så kär……….
Vem slå
slår? – Vem blir slagen?
Förekommer i alla:
• Samhällsklasser
• Kulturer
• Åldrar
Våra föreställningar om vem som är förövare och
vem som är offer kan bidra till att vi inte upptäcker
människor som utsätts för våld.
VKV
VKV
Våldets normaliseringsprocess
Första slaget……
• Våldet uppfattas successivt som ett normalt inslag i
vardagen.
• Gränserna för vad som kan accepteras förskjuts; våldet
förminskas och värdet av positiva handlingar förstoras.
• Kvinnan omtolkar perioderna utan våld som positiva
just för att de saknar våld.
VKV
VKV
Våldets normaliseringsprocess
•
•
•
•
•
Våldscirkeln
Kontroll och isolering
Växling mellan värme och våld
Bortförklaring av våldet
Anpassning
Motstånd
Lundgren, E. (2004) Våldets normaliseringsprocess samt
Holmberg, E & Enander, V (2004) Varför går hon?
VKV
VKV
Varfö
Varför gå
går hon inte?
•
•
•
•
•
•
•
Det traumatiska bandet
•
•
•
•
•
•
Rädsla för värre misshandel, t o m för att bli dödad.
Konsekvenserna för barnen, deras ”rätt” till en pappa.
Rädsla för ensamhet.
Ekonomiska svårigheter.
Skuld och skam.
Psykologiskt nedbruten.
Hoppet om en förändring.
VKV
Kärlek
Rädsla
Hat
Medlidande
Skuld
Hopp
Källa: Varför går hon, Holmberg & Enander, 2004
VKV
Varfö
Varför gå
går hon?
Uppbrottsprocessen
Tre aktiva processer:
• Att nå botten, ge upp
• När det gäller livet
• När det gäller någon annan
• Att bryta upp
• Att bli fri
• Att förstå
Källa: Varför går hon, Holmberg & Enander, 2004
VKV
Källa: Varför går hon, Holmberg & Enander, 2004
VKV
Jag - ett misslyckande….
Det professionella bemötandet
•
•
•
•
•
Öppna för sociala kontakter
Återupprätta kvinnans värde
Synliggöra våldet och dess betydelse
Göra våldet onormalt
Tydlighet kring ansvar och skuld
Källa: Hanna Olsson, 2010
VKV
VKV
Varför så speciellt?
Vad påverkar vårt bemötande?
• Ser sig inte som våldsutsatt
• Skam och skuld
• Känslig för signaler
VKV
•
•
•
•
•
•
VKV
Kvinnan är van att höra
•
•
•
•
•
•
VKV
Värderingar
Kunskap/erfarenhet
Respekt
Ödmjukhet
Mod
Intresse
Hur gö
gör jag?
•
•
•
•
•
•
Att hon inte duger
Att hon är psykiskt sjuk
Att ingen kommer att tro på hennes berättelse
Att det är hennes fel
Att han tar barnen ifrån henne
Att han skall döda henne, hennes familj eller sig
själv
VKV
Fråga
Lyssna
Ta henne på allvar
Acceptera
Var lugn
Intresserad
Hur gör jag?
Riskbedö
Riskbedömning
•
•
•
•
•
•
•
• Bilda dig en uppfattning om hur just denna
kvinna har det
• Ha tålamod
• Gör en riskbedömning
Var befinner sig förövaren?
Har våldet nyligen ökat i omfattning?
Har förövaren hotat att döda patienten?
Är barnen utsatta för våld?
Vet förövaren om att patienten sökt vård?
Suicidrisk?
Kan patienten återvända hem?
Källa: NCK 2008:1
VKV
VKV
Hon är rädd för att
•
•
•
•
•
•
Att gå in i våldet
Hon inte skall bli trodd
Hon inte skall få hjälp
Hon skall bli skuldbelagd
Att det inte går att förändra hennes situation
Hon skall bli ensam
Hon tror inte att hennes situation är tillräckligt
allvarlig
VKV
•
•
•
•
•
•
•
VKV
Att tänka på
Våga frå
.men hur?
fråga……
ga…….men
Fråga inte: är du misshandlad?
Säg inte: du måste lämna!
VKV
Fråga i detalj
Fråga om skador
Fråga om rädslor
Fråga vart barnen är
Värsta händelsen
Bekräfta allvaret
Bekräfta faran
VKV
Exempel på direkta frågor
Exempel på indirekta frågor
Jag har märkt bland mina patienter att det är vanligt
med våld i familjen. Därför har jag börjat fråga alla om
de blivit utsatta för våld av någon de känner.
• Har din partner någonsin slagit, sparkat eller skrämt
dig på annat sätt?
• Har din partner (eller f d partner) någonsin slagit eller
gjort dig illa? Har han (hon) hotat att göra dig illa?
• Alla par bråkar ibland. Vad händer när du och din
partner är oense? Leder era konflikter någonsin till
fysiskt våld?
• Jag träffar ibland patienter som skadas eller hotas av
någon de älskar. Har det någonsin hänt dig?
• Är du någonsin rädd för din partner?
NCK (2006) Att möta kvinnor som utsatts för misshandel och våldtäkt. Ett utbildningsmaterial
för hälso- och sjukvården
NCK (2006) Att möta kvinnor som utsatts för misshandel och våldtäkt. Ett utbildningsmaterial
för hälso- och sjukvården
VKV
VKV
Screeningfrågor MHV Fyrbodal
Dina dilemman
• Har du någonsin haft ett förhållande där du känt dig
rädd eller hotad?
• Har någon partner gjort dig illa?
• Har du tvingats till eller varit med om sex som du
helst varit utan?
• Vad är det svåraste för dig?
• Vad är du hjälpt av?
• Vad tänker du om din egen betydelse i mötet?
Källa: Lathund för våld i nära relationer, PV Fyrbodal 2009
VKV
VKV
Hopp
Våga frå
.men hur?
fråga……
ga…….men
• De flesta kvinnor lämnar mannen
• Ditt stöd och dina frågor är till stor hjälp i hennes
process
• Din tro och ditt hopp påverkar
VKV
VKV
Polisingripande…..
Varför sker ej polisanmälan?
• Offret tror ej anmälan leder till rättslig åtgärd
• Offret uppfattar ej händelsen som ett övergrepp
• Känslor av skuld och skam
• Självanklagelser
• Ovilja att identifiera sig som offer
• Social utsatthet, funktionshinder el. psykisk sjukdom
Källa: Nationellt handlingsprogram, NCK 2008
VKV
VKV
Framgå
Framgångsfaktorer fö
för
uppklarningen av brott
•
•
•
•
Socialtjä
Socialtjänstlagen 5 kap 11§
11§
”Socialnämnden skall särskilt beakta att kvinnor som
är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp
av närstående kan vara i behov av stöd och hjälp….
Vittnen som styrker kvinnans berättelse
Målsäganden förmås delta i utredningen
Skador dokumenterade
Misstänkt medger
Socialnämnden skall också särskilt beakta att barn
som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot
närstående vuxna är offer för brott………..”
Källa: Brå rapport 2008:25
VKV
VKV
OffentlighetsOffentlighets- och sekretesslagen
• Person som skyddas av sekretessen kan ge
sitt tillstånd till att sekretessen får brytas (kap
10:1)
VKV
OffentlighetsOffentlighets- och sekretesslagen
• Vid misstanke om brott som ger ett års
fängelse eller försök till brott som ger minst två
års fängelse får sekretessbelagd uppgift
lämnas till polis/åklagare (kap 10:23).
VKV
OffentlighetsOffentlighets- och sekretesslagen
• Uppgifter får lämnas ut om en gravid kvinna
om det behövs till skydd för det nyfödda
barnet (kap 25:12).
VKV
Dokumentation
• Dokumentera tecken på psykiskt och
fysiskt våld även om inte kvinnan vill
anmäla
• Dokumentera gärna med fotografier
• Journalanteckningar kan användas vid
en ev. rättegång
VKV
Anmä
Anmälningsplikt
• Vid misstanke om att barn far illa eller är
utsatta för brott skall anmälan genast göras till
socialtjänsten (14:1 SOL).
Anmä
Anmälningspliktens efterlevnad
• 137 barn på Astrid Lindgrens barnsjukhus; 95
barn utsatta för fysisk misshandel och 42
utsatta för sexuella övergrepp
• Fysisk misshandel: 51 % anmäldes till soc och
22 % till polisen
• Sexuella övergrepp: 62 % anmäldes till soc
och 50 % till polisen
Källa: ”Child abuse clinical investigation management and nursing
approach”. Björn Tingberg, 2010
VKV
VKV
Varfö
Varför anmä
anmäler vi inte?
•
•
•
•
•
•
Att vä
växa upp med vå
våld
Vår egen ångest - vill inte se
Skjuter upp problemet till nästa person
Rädsla för att slå sönder familjen
Dålig återkoppling
Misstro till socialtjänstens arbete
Dålig kunskap
• Ca 200.000 barn i Sverige växer upp med våld
• Barnen påverkas negativt
• Risk att även barnen misshandlas (20-70%)
Björn Tingberg, Miogruppen, 2008
VKV
VKV
I skuggan av våldet
Att vä
växa upp med vå
våld
•
•
•
•
•
VKV
VKV
Hälsorisker fö
för barnen
•
•
•
•
•
•
BUPBUP-screening
Beteendestörningar
Aggressivitet
Ätstörningar
Somatiska besvär
Emotionella problem (ångest, depression mm)
PTSD
VKV
Var femte mamma till barn i BUP-vård
hade utsatts för våld!
Källa: Läkartidningen nov 2009
VKV
Barn som upplevt vå
våld mot
mamma…
mamma…
Socialtjä
Socialtjänst och hä
hälsolso- och
sjukvå
sjukvård…
rd…..
…..är en riskgrupp med generellt höga
symtombördor och beteendestörningar.
…..har arbetssätt som försvårar upptäckt
av våld i familjen, t ex genom att alltid
samtala med familjen tillsammans.
Källa: Stöd till barn som upplevt våld mot mamma, Broberg.A et al
2010
VKV
Barnen upplever vanmakt och maktlöshet
Barnen utsätts för psykisk misshandel
Tabuiserande trauma
Ansvar för mamma
Rädsla för att bli övergiven
Källa: Stöd till barn som upplevt våld mot mamma, Broberg.A et al
2010
VKV
Effektiva behandlingsmetoder…
behandlingsmetoder…..
…..för barn som traumatiserats av att
uppleva våld saknas inom barnpsykiatrin
idag.
Källa: Stöd till barn som upplevt våld mot mamma, Broberg.A et al
2010
VKV
Män i kris
• Störst risk för dödligt våld vid separation
• Uppmärksamma männen som söker för
krissamtal
• Erbjud samtalskontakt
Källa: Solveig B Vatnar
VKV
Behandling av mä
männen
Behandling av mä
männen
• Alla verksamheter har som mål att mannen skall inse
sitt ansvar för våldet.
• Förbättringar hos män i behandling:
• Vanlig behandlingsmetod att analysera våldshändelser
i detalj så att mannen tvingas se sin egen del i våldet.
- våldet minskade
- den psykiska hälsan förbättrades
- alkohol- och narkotikabruket minskade
Källa: Behandling av män som utövar våld i nära relationer –
en utvärdering, SoS 2010
VKV
VKV
Framgå
Framgångsfaktorer
•
•
•
•
•
•
VKV
Källa: Behandling av män som utövar våld i nära relationer –
en utvärdering, SoS 2010
Skaffa kunskap kring våldet.
Diskutera värderingar inom arbetsgruppen.
Ha utarbetade rutiner på arbetsplatsen.
Skaffa goda kanaler för samverkan.
Ta fram bra hänvisningslistor.
Våga agera!