Transcript VKV - våldinärarelationer.se

VKV
Västra Götalandsregionens
kompetenscentrum om
våld i nära relationer
[email protected]
www.valdinararelationer.se
Våld i nära relationer
- FyrBoDal hösten 2009
Föreläsare: Jessica Svensson,
Resurscentrum för kvinnofrid Väst
[email protected]
VKV
VKV:s uppdrag
• Utbilda hälso- och sjukvårdspersonal
• Initiera och stödja metodutveckling
• Utveckla och stödja samverkan mellan olika
vårdaktörer
VKV
VKV:s uppdrag, forts
• Sprida kunskap/information till regionens
hälso- och sjukvårdsverksamheter
• Följa, sammanställa och sprida
forskningsresultat inom området
• Initiera och bedriva forskning med
anknytning till den kliniska verksamheten
VKV
Vad är våld?
”Våld är varje handling riktad mot en annan
person, som genom att denna handling
skadar, smärtar, skrämmer eller kränker får
denna person att göra något mot sin vilja eller
avstå från att göra något den vill”.
(Per Isdal, Meningen med vold, 2001)
VKV
Våldet ser olika ut
Män
• Utsätts av andra män.
• Utsätts utomhus.
• Utsätts av någon okänd/
man känner ytligt.
• Våldet är en
engångsföreteelse.
• Ofta två anmälningar per
brott.
VKV
Kvinnor
• Utsätts av män.
• Utsätts inomhus.
• Utsätts av någon man
känner väl/är tillsammans
med.
• Våldet är ofta upprepat.
• Stort mörkertal.
Olika former av våld
•
•
•
•
•
•
VKV
Psykiskt våld
Fysiskt våld
Sexuellt våld
Materiellt våld
Ekonomiskt våld
Latent våld
Våld i nära relationer
är en folkhälsofråga!
VKV
Hur stor andel av Sveriges kvinnor
har utsatts för våld eller hot…
…efter sin femtonårsdag?
Nästan hälften av kvinnorna, 46
%, har utsatts för våld av en
man någon dag efter sin
femtonårsdag.
…det senaste året?
12 % av kvinnorna har utsatts
för våld under det senaste året.
…av sin tidigare make?
Var tredje kvinna som separerat
eller skilt sig från en man
rapporterar att hon har utsatts
för våld av en tidigare make eller
sambo.
Slagen dam
- En nationell omfångsundersökning från 2001.
10 000 enkäter skickades ut till
kvinnor 18-64 år.
70 % svarade.
VKV
Våld bland unga
Studie av 3170 ungdomar (15-23 år) som besökt UM våren-07:
• Var 3:e ungdom utsatt för våld senaste året
• Tjejer utsätts oftare för psykiskt och sexuellt
våld
• 14 % av tjejerna utsatta för sexuellt
övergrepp senaste året
Källa: NCK 2009
VKV
Fysiska hälsokonsekvenser
•
•
•
•
•
•
•
VKV
Blåmärken/svullnader
Krosskador/frakturer
Kroniska smärttillstånd
Gynekologiska besvär
Graviditetskomplikationer
Högre grad av mag-tarmsymtom
Skador på ställen som ej syns!
Psykiska hälsokonsekvenser
•Chock
•Rädsla
•Förvirring
•Ångest
•Depressioner
•Missbruk
VKV
•Sömnstörningar
•Ätstörningar
•Sexuella problem
•Negativ självbild
•Självtillfogade skador
Diffusa signaler
• Långvarig ohälsa – frekventa läkarbesök, diffusa
symtom
• Depression och posttraumatiskt stressyndrom
• Kommer mannen och kvinnan tillsammans, var
uppmärksam på om han är dominant och hon
undfallande
• Vissa grupper kan ha speciella svårigheter att
söka stöd och är särskilt svåra att uppmärksamma
VKV
Screening av våld, hot och misshandel
Sökorsak
Antal
Kvinnor
Varav utsatta för
våld
Män
Varav utsatta för
våld
Stress
20
17
3 (17,6 %)
3
0
PTSD
3
2
2 (100 %)
1
1 (100 %)
Rådgivning
3
3
3 (100 %)
0
0
Depression
44
35
9 (25,7 %)
9
1 (1 %)
Kris
17
13
3 (23 %)
4
1 (25 %)
Ångest
30
21
9 (42,8 %)
9
3 (33 %)
Sorg
2
2
0
0
0
Smärta
1
0
0
1
1 (100 %)
Missbruk
1
0
0
1
0
11
9
0
2
0
132
102
29 (28,4 %)
30
7 (23 %)
Relationsproblem
VKV
Totalt
Sårbara grupper
•
•
•
•
•
VKV
Kvinnor av utländsk härkomst
Samkönade relationer
Personer med funktionsnedsättning
Missbrukande kvinnor
Äldre kvinnor
Våldets normaliseringsprocess
• Begreppet ”normalisering” syftar till att våldet
successivt uppfattas som ett normalt inslag i vardagen.
• För båda parter förskjuts gränserna för vad som kan
accepteras; våldet förminskas och värdet av positiva
handlingar förstoras.
• Kvinnan omtolkar perioderna utan våld som positiva
just för att de saknar våld.
• Våldet normaliseras för både mannen och kvinnan.
VKV
Våldets normaliseringsprocess
Viktiga inslag:
- Kontroll.
- Isolering.
- Växling mellan värme och våld.
- Kvinnan anammar mannens värderingar och syn på
henne.
VKV
Strategier i normaliseringen
Såväl mannen som kvinnan utvecklar strategier:
• För honom används våldet för att få kontroll över
kvinnan. Hans makt förstärks och hans syfte är att
göra henne helt beroende av honom. Detta leder till
att hans manlighet förstärks.
• För henne handlar det om anpassning och vilja att
vara mannen till lags. Inledningsvis gör hon det för
att få slut på våldet, senare kan det övergå i en
strategi för att överleva. Successivt blir kvinnan mer
offer än aktör.
VKV
Makt och kontrollhjulet
Olika metoder
som våldsamma
män utnyttjar
för att dominera
kvinnor.
Källa: Mäns våld mot kvinnor i nära relationer /SKL
VKV
Våldscirkeln
VKV
Vem slår? – Vem blir slagen?
Förekommer i alla:
• Samhällsklasser
• Kulturer
• Åldrar
Våra föreställningar om vem som är förövare och
vem som är offer kan bidra till att vi inte upptäcker
människor som utsätts för våld.
VKV
Uppbrottsprocessen
Tre aktiva processer:
• Att bryta upp
Det fysiska uppbrottet och den vändpunkt som föregår.
• Att bli fri
Frigörelsen från det starka emotionella bandet; älskar honom,
hatar honom, tycker synd om honom, känner ingenting
• Att förstå
Hur uppfattar kvinnan det hon har utsatts för, kognitiv process.
Källa: Varför går hon, Holmberg & Enander, 2004
VKV
Varför stannar hon?
Varför går hon inte?
VKV
Varför går hon inte?
•
•
•
•
•
•
•
VKV
Rädsla för värre misshandel, t o m för att bli dödad.
Konsekvenserna för barnen, deras ”rätt” till en pappa.
Rädsla för ensamhet.
Ekonomiska svårigheter.
Skuld och skam.
Psykologiskt nedbruten.
Hoppet om en förändring.
Varför går hon?
• Att nå botten, ge upp
• När det gäller livet
• När det gäller någon annan
VKV
Omhändertagande
•
•
•
•
•
•
VKV
Ta dig an kvinnan utan dröjsmål, ge tid
Undersökning och samtal skall ske i enrum
Våga fråga om våldet
Diskutera hotbilden
Har kvinnan barn? Anmälningsskyldighet!
Använd alltid auktoriserad tolk
Om misstänker att någon är utsatt
• Undvik ord som misshandel och våldtäkt, men var tydlig
med att du tar våldet på allvar
• Lyssna aktivt och visa förståelse
• Om hon inte berättar – fråga igen, visa att du ser
• Ta hänsyn till hennes dubbla bild av mannen
• Boka återbesökstid
VKV
Låt kvinnan själv få berätta sin
historia
•
•
•
•
VKV
Låt kvinnan berätta utan att avbryta.
Ställ frågor först efter att hon har pratat klart.
Visa att du tror på det hon har att berätta.
Bekräfta att du känner igen hennes historia.
Låt kvinnan själv få berätta sin
historia
• Kom inte med egna känsloyttringar kring det hon
berättar.
• Visa att det är okej att prata om vad som helst, du
orkar lyssna.
• Om du är osäker på om du har uppfattat något rätt –
fråga!
VKV
Att tänka på
•
•
•
•
•
•
VKV
Skapa trygghet och tydlighet.
Fundera kring dina värderingar.
Tänk på kroppsspråk.
Undvik lösningar/goda råd/starka känslor.
Ifrågasätt inte, undvik ”varför”-frågor.
Fixare i början men inte i längden.
Att tänka på
•
•
•
•
Fråga om det förekommit våld eller övergrepp.
Tänk på att hon ofta underdriver
Bekräfta hennes mod!
Bekräfta allvaret! Våld i nära relationer är ett brott, ett
hälsoproblem och ett socialt problem. Hon bär ingen
skuld!
• Tänk på patientens omedelbara säkerhet. Kan hon gå
hem?
VKV
Låt kvinnan själv få formulera vad
hon vill ha hjälp med
Kvinnan har ofta fått sitt handlingsutrymme och sitt
självbestämmande krympt. Därför är det viktigt att hon
själv får:
- sätta ord på vad som är problemet
- formulera vad hon vill ha hjälp med
- göra egna val kring hur hon vill gå vidare
VKV
Möt kvinnan där hon befinner sig
• Hon måste få prata om att hon saknar honom.
• Hon måste få prata om det som var bra med
relationen.
• Hon måste få må dåligt över det våld hon har utsatts
för så länge som hon behöver för att kunna gå
vidare.
• Om hon inte vill göra en polisanmälan – uppmuntra
men pressa inte.
VKV
Visa förståelse för
svårigheterna att berätta
Det finns många anledningar till att det är svårt:
• Våldet är ofta upprepat och sker över tid.
• Känslor av skam och/eller skuld.
• Minnesförlust är vanligt vid trauma.
• Neurofysiologiska konsekvenser av trauma påverkar
delar i hjärnan som både styr vår talförmåga och vårt
sinne för tid och rum.
• Attityder i samhället.
VKV
Exempel på hur man kan fråga vid
misstanke om våld
Inledande fraser
• ”Jag har märkt bland mina patienter/klienter att det är
vanligt med våld i familjen. Därför har jag börjat fråga
alla om de blivit utsatta för våld av någon de känner.”
• ”Jag frågar alla mina patienter om deras relationer
och familj så att jag kan förstå dem bättre och
diskutera de problem de har.”
• ”Eftersom så många kvinnor lever med någon som
skadar eller hotar dem, och vi vet att det påverkar
hälsan, frågar jag numera alla besökare om våld och
VKV
övergrepp.”
Exempel på hur man kan fråga vid
misstanke om våld
Direkta frågor
• ”Har din partner någonsin
slagit, sparkat, knuffat eller
skrämt dig på annat sätt?”
• ”Har din partner någonsin
slagit eller gjort dig illa? Har
han hotat att göra dig illa?”
• ”Är du rädd för din partner?
Är det säkert för dig att gå
hem?”
• Händer det att din partner
försöker inskränka din
frihet? Är svartsjuk eller
VKV isolerar dig?
Indirekta frågor
• ”Jag träffar ibland patienter
som skadas eller hotas av
någon de älskar. Har det
någonsin hänt dig?”
• ”Alla par bråkar ibland. Vad
händer när du och din
partner bråkar? Leder bråket
någonsin till fysiskt våld?”
Våldscreening av gravida inom
MHV-FyrBoDal
Screeningfrågor:
• Har du någonsin haft ett förhållande där du känt
dig rädd eller hotad?
• Har någon partner gjort dig illa?
• Har du tvingats till eller varit med om sex som
du helst hade varit utan?
VKV
Att fråga
• Jag tycker att folk borde fråga mer. Bara för att man inte
tar upp det själv betyder det inte att man inte vill prata om
det. Det kanske inte räcker att man frågar en gång. Man
kanske måste fråga fem gånger, men egentligen vill man
inget hellre än att prata om det. Man vill ju inte vara jobbig
och så, men frågar någon många gånger så vet man ju att
de verkligen menar det. Och säg inte: ”Du får säga till om
du vill prata om det”, för man säger inte till. Jag har aldrig
gjort det, även om jag har velat.
Carro
VKV
Varför frågar man inte?
•
•
•
•
•
•
•
•
VKV
Tidsbrist.
Rädsla.
Ämnet känns för privat.
Man vet inte hur man skall fråga.
Man står inte ut med svaret.
Egna erfarenheter.
Fördomar.
Tänk om jag har fel.
Forskning i Sverige - MHV
Studie där 1038 kvinnor deltog - fick frågan vid tre tillfällen:
• 2,8% hade utsatts för fysiskt våld året före el. under
graviditeten (drygt hälften svarade nej första gången
dom tillfrågades!)
• De flesta som utsatts för våld under graviditeten var
även utsatta året innan
• 80% var positiva till att bli tillfrågade om våld
• De utsatta fann det både positivt o negativt att bli
tillfrågade
Källa: Kristina Stensson, UU, 2004
VKV
Forskning i Sverige, forts.
Fokusgruppsintervjuer av 23 barnmorskor i Uppsala:
•
•
•
•
Positivt fråga om våld men hinder finns
Känsligt ämne
Svårt hitta lämplig rutin när mannen var inbjuden
Tidsbrist, glömska, språksvårigheter o förutfattade
meningar angavs som hinder
• BM såg det som sin roll att öka medvetenheten,
minska skammen, informera samt förmedla hjälpen
Källa: Kristina Stensson, UU, 2004
VKV
Forskning i Sverige, forts.
Summering:
• Våld underrapporterat i samband med graviditet
• MHV:s mål att identifiera risker mot barnets och
moderns hälsa
• Viktigt att undanröja hinder för att våga fråga
• Skriftliga riktlinjer bör finnas
• Utbildning, handledning och fortbildning viktigt
• BM roll att arbeta förebyggande och upplysande
• När frågan ställs nås den utsatte av budskapet att det
finns hjälp att få
VKV
Forskning i Sverige, forts.
• Nio gravida djupintervjuades – samtliga våldsutsatta
• Två bröt upp under graviditeten p g a livshotande
våld
• Övriga höll fasaden uppe och gick en balansgång
mellan hopp och förtvivlan
• Barnmorskor kunniga men utan riktlinjer blev de
osäkra
• Direkta frågor ställdes sällan då ämnet var tabubelagt
Källa: Kerstin Edin, Perspectives on intimate partner violence, 2006
VKV
Forskning i USA
• Ställ frågorna ansikte mot ansikte
• Ställ samma raka frågor om misshandel antingen det
finns synliga tecken eller enbart misstanke
• Använd din empatiska förmåga
• Ställ frågorna i en avskild miljö och försäkra kvinnan
om sekretess
• Ställ frågorna efter ett standardiserat frågeformulär
• Ställ frågor på ett ”kulturkompetent” sätt och var
medveten om dina egna fördomar
Källa: Patricia K. Hindin, CNM, MSN, 2006
VKV
Se mig – om unga och sex på
internet
VKV
Unga och sex på internet
Ca 10 % av unga mellan 16-25 år har själva någon
gång lagt ut sexiga bilder på sig själva
Nära 50 % av tjejerna har upplevt att någon har
övertalat dem att skicka sexbilder, prata om sex
eller agera framför webbkameran (killar 13 %)
1,7 % har någon gång sålt sex mot ersättning – 25 %
anser det acceptabelt om båda är med på det
Källa: Se mig – om unga och sex på internet / Ungdomsstyrelsen 2009
VKV
Våldtäkter
• Sverige har en hög anmälningsfrekvens (ca
5.000/år) men endast en av tio anmälningar leder
till fällande dom!
• 42 % är tjejer under 21 år och offren är ofta
berusade
• Offren har ofta lärt känna förövaren dygnet innan
våldtäkten
Källa: Different systems, similar outcomes/ Liz Kelly & J Lovet 2009
VKV
Våldtäkter
Varför så låg åtalsfrekvens i Sverige?
• Svårt bevisläge
• Sällan skador
• Männen säger att samtycke fanns
• Nästan ingen erkänner
Källa: Different systems, similar outcomes/ Liz Kelly & J Lovet 2009
VKV
Våldtäkter
Teorier:
• Koppling till nöjeslivet
• Hög alkoholkonsumtion
• Tidig sexdebut
• Rätten till ett sent nej
Källa: Different systems, similar outcomes/ Liz Kelly & J Lovet 2009
VKV
Våldtäkter - viktiga frågor för UM
• Vad är en våldtäkt?
•
Vikten av att polisanmäla så snabbt som möjligt
•
Dokumentera skador/ rättsintyg
•
Säkra bevisning (kläder, lakan etc)
•
Vikten av stödbevisning (kamrater, anhöriga etc)
•
Informera om rätt till målsägandebiträde
•
Förbud att ha samlag under 15 år
VKV
Nationell handlingsplan för
omhändertagande av offer för
sexuella övergrepp
VKV
Varför sker ej polisanmälan?
• Offret tror ej anmälan leder till rättslig åtgärd
• Offret uppfattar ej händelsen som ett övergrepp
• Känslor av skuld och skam
• Självanklagelser
• Ovilja att identifiera sig som offer
• Misstro mot rättsprocessen
• Social utsatthet, funktionshinder el. psykisk sjukdom
Källa: Nationellt handlingsprogram, NCK 2008
VKV
Socialtjänstlagen 5 kap 11§
”Socialnämnden skall särskilt beakta att kvinnor som
är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp
av närstående kan vara i behov av stöd och hjälp….
Socialnämnden skall också särskilt beakta att barn
som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot
närstående vuxna är offer för brott………..”
VKV
Socialtjänstens insatser
• Skyddat boende
• Stöd och rådgivning
• Stöd till brottsoffer
se vidare i 4 kap 1§ SoL, Rätten till bistånd
VKV
Hälso- och sjukvårdens roll
Mål enl. HSL: ”En god hälsa och vård på lika villkor
för hela befolkningen.”
•
•
•
•
VKV
Upptäcka/identifiera
Behandla/stödja
Dokumentera skador/spårsäkra/rättsintyg
Vägleda/hänvisa till andra hjälpinstanser
Polisens roll
•
•
•
•
VKV
Förebygga
Upptäcka
Beivra
Ge brottsofferstöd
Åklagarmyndighetens roll
•
•
•
•
VKV
Leda förundersökningen
Besluta om åtal skall väckas
Föra talan i domstol
Besluta om besöksförbud
Anmälningsplikt
• Vid misstanke om att barn far illa eller är
utsatta för brott skall anmälan genast göras till
socialtjänsten (14:1 SOL).
VKV
Offentlighets- och sekretesslagen
• Person som skyddas av sekretessen kan ge
sitt tillstånd till att sekretessen får brytas (kap
10:1)
VKV
Offentlighets- och sekretesslagen
• Vid misstanke om brott som ger ett års
fängelse eller försök till brott som ger minst två
års fängelse får sekretessbelagd uppgift
lämnas till polis/åklagare (kap 10:23).
VKV
Offentlighets- och sekretesslagen
• Uppgifter får lämnas ut om en gravid kvinna
om det behövs till skydd för det nyfödda
barnet (kap 25:12).
VKV
Sekretessbrott?
Kvinna tog tillbaka uppgifterna om att
pojkvännen hade misshandlat henne så att
hon fick missfall. Polisen visste att hon
berättat det för en barnmorska och begärde
utdrag ur patientjournalen. Landstinget
vägrade - kammarrätten gav polisen rätt.
Källa: Vårdfacket 19/12-08
VKV
Skyddade personuppgifter
Drygt 11.000 personer i Sverige har skyddade
personuppgifter varav 60 % är kvinnor som
hotas av män i nära relation
• Sekretessmarkering
• Kvarskrivning
• Fingerade personuppgifter
VKV
Skyddade personuppgifter
Över 4.000 barn lever med skyddade
personuppgifter !
•
•
•
•
VKV
Barnens situation utreds ej
Ingen myndighet följer upp hur barnen har det
Barnen lever i en socialt utsatt situation
Pappan har ofta umgängesrätt och barnen får
ej avslöja vart dom bor
Dokumentation
• Dokumentera tecken på psykiskt och
fysiskt våld även om inte kvinnan vill
anmäla
• Dokumentera gärna med fotografier
• Journalanteckningar kan användas vid
en ev. rättegång
VKV
Patientjournallagen
• En patientjournal skall innehålla de uppgifter
som behövs för en god och säker vård av
patienten (§3).
• Patientens samtycke skall inhämtas innan
fotografering sker. Tänk på att allt bildmaterial
som inhämtas i en brottsutredning kan bli
offentlig handling!
VKV
Att växa upp i våldets närhet
• Minst 100.000 barn i Sverige växer upp med
våld
• Barnen påverkas negativt
• Risk att även barnen misshandlas
VKV
Att växa upp i våldets närhet
Ungdomars berättelser:
• Barnet normaliseras, viktigt med insyn
• Barnets strategier
• Relationer
Källa: Katarina Weinehall
VKV
Hälsorisker för barnen
•
•
•
•
•
•
VKV
Beteendestörningar
Aggressivitet
Ätstörningar
Somatiska besvär
Emotionella problem (ångest, depression mm)
PTSD
Stödjande insatser för barnen
•
•
•
•
VKV
Ge barnen möjlighet att uttrycka vad de upplevt
Våldet är inte barnets fel
Ge barnet hjälp att minska ångesten
Våld är inte acceptabelt och det finns alternativa
handlingssätt
Fortsättning..
Vuxna som möter barn/ungdomar i arbetet ska….
• Ha kunskap om sexualiserat våld och dess
konsekvenser.
• Ha modet.
• Uppträda så att barn och ungdomar uppfattar
budskapet.
VKV
Traumatiserade…..
…..barn och vuxna berättar inte vad som hänt
såvida inte de rätta frågorna ställs!
VKV
Den som äger handen som slår är
alltid ansvarig för våldet!
• Männen måste ta ansvar för sitt våld.
• Män är experter på att lägga ansvaret för
våldet utanför sig själva.
• Våldet är kontrollerat.
• 98 % av barnen vet om att våld förekommer
inom familjen.
VKV
Den som äger handen som slår är
alltid ansvarig för våldet!
• Barn som växer upp i förhållanden där de ser
sin mamma bli slagen mår sämre psykiskt än
de barn som utsätts för våld.
• Många ställer sig frågan om kvinnan – Varför
går hon inte? Få ställer sig frågan – Varför
går inte mannen om kvinnan är så svår att
leva med att han måste slå henne.
VKV
Män som utövar våld
Gemensamma drag hos män som utövar våld mot sin
partner:
• Svag självkänsla.
• Svag manlig identitet.
• Styrs av makt- och kontrollbehov.
• Stereotypa könsroller.
• Respektlös kvinnosyn.
• En del av dessa män har själva varit utsatta.
VKV
Framgångsfaktorer
• Skaffa kunskap kring våldet.
• Fundera kring värderingar, gärna tillsammans i
personalgruppen.
• Ha utarbetade rutiner på arbetsplatsen.
• Skaffa goda kanaler för samverkan.
• Skaffa personkunskap och bra
hänvisningslistor.
VKV