Transcript Lagen om upphovsrätt - Jeppsson CAD/CAE Center

Lagen om upphovsrätt
Detta dokument skyddas enligt lagen om upphovsrätt. Det är
förbjudet att kopiera eller flerfaldiga dokumentet till andra än
den eller de som omfattas av denna licens. Brott mot denna lag
kommer att beivras.
Lär dig grundläggande principer för 3D parametrisk part-design, assembly-design och att skapa
produktionsritningar med hjälp av praktiska övningar.
ISBN:
I978-91-86501-93-8 (del 1-svartvit)
I978-91-86501-92-1 (del 1-färg)
I978-91-86501-95-2 (del 2-svartvit)
I978-91-86501-94-5 (del 2-färg)
I978-91-86501-97-6 (del 1 och 2-svartvit)
I978-91-86501-96-9 (del 1 och 2-färg)
Första upplaga
Göteborg – augusti 2014
© Jeppsson CAD Center AB
Innehåll
Del 1
Introduktion ................................................................................................................................................... i
Digital Prototyping ............................................................................................................................ iii
KAPITEL 1 Komma igång ........................................................................................................ 1
Lektion: Användargränssnittet i Autodesk Inventor ..................................................................................... 1
Om olika miljöer ................................................................................................................................ 2
Om projektfiler .................................................................................................................................. 5
Inventors filtyper ............................................................................................................................... 6
Användargränssnitt ........................................................................................................................... 7
Anpassningsbara menyflikar............................................................................................................ 11
Online hjälp och övningar ................................................................................................................ 18
Övning: Utforska Inventors användargränssnitt.............................................................................. 20
Lektion: Vyhantering................................................................................................................................... 22
Om arbetsfönstret ........................................................................................................................... 23
Rotationsverktyg ............................................................................................................................. 26
Om vy-kuben ViewCube .................................................................................................................. 28
Att använda vy-kuben...................................................................................................................... 29
Lektion: Parametrisk Part-design ................................................................................................................ 36
Om parametriska modeller ............................................................................................................. 36
Definiera designkonceptet .............................................................................................................. 39
Övning: Skapa en parametrisk Part ................................................................................................. 42
Lektion: Färg och material .......................................................................................................................... 44
Om material och färgval .................................................................................................................. 44
KAPITEL 2 Grundläggande skisstekniker .............................................................................. 51
Lektion: Att skapa 2D-skisser ...................................................................................................................... 51
Om skissning .................................................................................................................................... 52
Punktinriktning ................................................................................................................................ 55
Grundläggande skissverktyg ............................................................................................................ 56
Riktlinjer för lyckade skisser ............................................................................................................ 60
Övning: Skapa 2D-skisser ................................................................................................................. 61
Lektion: Geometriska villkor ....................................................................................................................... 63
Om geometriska villkor.................................................................................................................... 63
Om Constraint Inference och Persistence ....................................................................................... 65
Riktlinjer för effektiv applicering av villkor ...................................................................................... 67
Att stänga av och sätta på visningen av frihetsgraden .................................................................... 68
Övning: Applicera villkor på skisser ................................................................................................. 70
Lektion: Att måttsätta skisser ..................................................................................................................... 72
Om måttvillkor................................................................................................................................. 72
Att skapa måttvillkor ....................................................................................................................... 74
Om måttvisning och förhållanden ................................................................................................... 75
Riktlinjer för att måttsätta skisser ................................................................................................... 77
Övning: Måttsätta skisser ................................................................................................................ 78
KAPITEL 3 Grundläggande formdesign ................................................................................. 81
Lektion: Att skapa grundläggande skissade features .................................................................................. 81
Om skissade features....................................................................................................................... 82
Att skapa features med verktyget Extrude ...................................................................................... 84
Skapa features med verktyget revolve ............................................................................................ 87
Specificera längd och avgränsning .................................................................................................. 89
Skapa bas modeller med verktyget Primitive .................................................................................. 93
Att skapa features med verktyget Primitvie .................................................................................... 95
Övning: Skapa Features med verktyget Extrude ............................................................................. 97
Övning: Skapa features med verktyget Revolve ............................................................................ 102
Lektion: Normal skissning ......................................................................................................................... 107
Om skisslinjetyper ......................................................................................................................... 107
Att skapa och använda konstruktionsgeometri ............................................................................. 109
Att skapa och använda referensgeometri ..................................................................................... 110
Övning: Skapa en Part genom att använda konstruktions- samt referensgeometri .................... 113
Lektion: Redigera parametriska delar ....................................................................................................... 116
Att redigera features ..................................................................................................................... 116
Redigera skisser ............................................................................................................................. 118
Att använda parametrar ................................................................................................................ 119
Övning: Redigera parametriska parter .......................................................................................... 124
Övning: Skapa parametrar och uttryck .......................................................................................... 126
Lektion: Skapa Work Features .................................................................................................................. 129
Om work features .......................................................................................................................... 129
Att skapa arbetsplan ...................................................................................................................... 132
Att skapa arbetspunkter ................................................................................................................ 134
Övning: Skapa arbetsplan .............................................................................................................. 135
Övning: Skapa Work Axes .............................................................................................................. 138
Övning: Skapa arbetspunkter ........................................................................................................ 142
Lektion: Skapa grundläggande svepta features ........................................................................................ 145
Om svepta former ......................................................................................................................... 145
Skapa svepta features.................................................................................................................... 146
Riktlinjer för att skapa svepta former............................................................................................ 148
Övning: Skapa svepta features ...................................................................................................... 149
KAPITEL 4 Detaljerad formgivning ......................................................................................151
Lektion: Skapa Chamfers och Fillets ......................................................................................................... 151
Om Chamfers och Fillets ................................................................................................................ 152
Skapa Chamfers ............................................................................................................................. 153
Att skapa Fillets ............................................................................................................................. 154
Riktlinjer för skapande av Chamfers och Fillets ............................................................................. 156
Övning: Skapa Chamfers ................................................................................................................ 157
Övning: Skapa fillet ........................................................................................................................ 159
Lektion: Att skapa hål och gängor............................................................................................................. 161
Om hålfeatures .............................................................................................................................. 161
Att skapa hål .................................................................................................................................. 163
Övning: Skapa hål och gängor ....................................................................................................... 168
Lektion: Mönstring och spegling av features ............................................................................................ 176
Om återanvändning av fetures ...................................................................................................... 176
Skapa rektangulära Patterns ......................................................................................................... 178
Skapa cirkulära Patterns ................................................................................................................ 183
Att spegla Features ........................................................................................................................ 185
Övning: Skapa Pattern Features .................................................................................................... 188
Övning: Spegla Part Features......................................................................................................... 191
Lektion: Skapa skalkonstruktioner ............................................................................................................ 194
Om skalkonstruktion och formgivning .......................................................................................... 194
Skapa shell feature ........................................................................................................................ 195
Övning: Skapa och redigera skalkonstruktioner ............................................................................ 197
KAPITEL 5 Assembly Design ................................................................................................199
Lektion: Skapa en assembly ...................................................................................................................... 199
Om Assembly Design ..................................................................................................................... 200
Assembly Design infallsvinklar ....................................................................................................... 202
Assembly Design-miljö................................................................................................................... 205
Rekommenderade arbetsflöden för Assembly-design .................................................................. 207
Övning: Att använda Assembly-miljön .......................................................................................... 208
Lektion: Att använda projektfiler i Assembly Designs .............................................................................. 210
Om projektfiler .............................................................................................................................. 210
Konfigurera projektfiler ................................................................................................................. 213
Konfigurera projektfiler ................................................................................................................. 213
Att skapa en projektfil ................................................................................................................... 218
Att redigera en projektfil ............................................................................................................... 220
Rekommendationer för projektfiler .............................................................................................. 222
Övning: Skapa en projektfil............................................................................................................ 224
KAPITEL 6 Placera, skapa och definiera komponenter ........................................................227
Lektion: Placera komponenter i en assembly ........................................................................................... 227
Om placering av komponenter i en assembly ............................................................................... 228
Att placera komponenter i en assembly........................................................................................ 230
Övning: Placera in komponenter i en assembly ............................................................................ 233
Lektion: Applicera villkor på komponenter............................................................................................... 234
Om Assembly-villkor ...................................................................................................................... 234
Constraint verktyget ...................................................................................................................... 236
Placera villkor ................................................................................................................................ 240
Att visa och redigera constraints ................................................................................................... 241
Övning: Definiera komponenter .................................................................................................... 246
Lektion: Placera standardkomponenter via Content Center ................................................................... 250
Om Content Center ....................................................................................................................... 251
Placera standardkomponenter ...................................................................................................... 252
Övning: Använda Content Center-data ......................................................................................... 256
Lektion: Grundläggande Part-modellering i en assembly ........................................................................ 261
Om design och redigering i en assembly ....................................................................................... 261
Att definiera designkonceptet ....................................................................................................... 263
Att skapa komponenter på plats ................................................................................................... 264
Riktlinjer för In-Place komponentformgivning .............................................................................. 267
Övning: Skapa komponenter i en assembly .................................................................................. 268
Tagentbordsgenvägar ......................................................................................................273
Del 2
KAPITEL 7
KAPITEL 8
KAPITEL 9
KAPITEL 10
Arbeta med en Assembly
Skapa ritningsvyer
Måttsättning, annotationer och tabeller
Hantera ritningar i en assembly
Introduktion
Välkommen till Lär dig Autodesk Inventor 2015!
Även om materialet är gjort för lärarledda kurser så kan du även använda denna bok till självstudier i eget
tempo. Materialet lämpar sig väl till självinlärning ihop med de hjälpfunktioner som finns i Autodesk® Inventor®
2015.
Detta kursmaterial är kompletterande till programdokumentationen. För detaljerade förklaringar av funktioner
och funktionalitet, använd hjälpfunktionen som finns i programmet.
Kursmål
Efter att du har slutfört denna kurs bör du kunna:
♣ Identifiera de viktigaste delarna i användargränssnittet som är gemensamt för alla Autodesk Inventor
miljöer, hitta till de olika verktygen och beskriva vad som kännetecknar parametrisk part-modellering och
fördelarna med denna och hur du kan visa din design ur olika perspektiv genom att effektivt navigera runt i
2D och 3D vyer.
♣ Använda skissverktyg för att skapa 2D skissgeometri, applicera geometriska villkor för att kontrollera
skissgeometrin samt att lägga till parametriska dimensioner i skissgeometrin.
♣ Skapa features genom att använda verktygen Extrude och Revolve, använda referens- och
konstruktionsgeometri, använda utforskaren och snabbmenyer för att redigera parametriska parter, skapa,
lokalisera och utnyttja work features för att modellera och skapa svepta former genom att svepa profiler
längs en 2D eller 3D bana.
♣ Skapa både Chamfers och Fillets, använda verktygen Hole och Thread för att placera hål och gängor, skapa
rektangulära och cirkulära mönster och spegla befintliga features samt att skapa skalkonstruktioner.
♣ Beskriva assembly-modellering och miljö och lämpligt arbetsflöde för detta samt att använda Autodesk
Inventor projektfiler för att hantera designprojekt.
♣ Placera komponenter i en sammanställning, lägga till villkor, använda Content Center för att placera
standardkomponenter i en sammanställning och skapa nya komponenter i detta sammanhang.
♣ Använda olika verktyg och metoder för att identifiera, lokalisera och välja komponenter i en
sammanställning, ta fram viktig information beräknad ur data från parametriska modeller och
sammanställningar samt att skapa animeringar för sprängskisser i presentationsfiler.
♣ Navigera i Autodesk Inventor användargränssnitt när du skapar och redigerar ritningsblad, skapa grundoch projicerade vyer för 3D komponenter och sammanställningar, skapa och redigera sektionsvyer,
detaljvyer och beskurna vyer samt att hantera ritningsvyer.
♣ Måttsätta ritningar med automatiska och manuella tekniker, skapa och editera hål- och gäng-noteringar,
lägga till centrumlinjer, centrummarkeringar och symboler för din ritning samt att konfigurera, lägga till och
redigera revisionstabeller och revisionssymboler.
♣ Visa och redigera Bill of Materilas data, skapa och anpassa stycklistor för att dokumentera komponenter i
din sammanställning samt att hantera positionsballonger och dess tillämpning i
dokumentationsförfarandet.
♣ Ange ritningsstandard för att kontrollera utseendet av ritningsobjekten, använda ritningsverktyg för att
skapa flera ritningsblad samt att applicera ramar och ritningshuvud i din ritning.
Förkunskapskrav
Denna kurs är utformad för nybörjare i Autodesk Inventor som behöver lära sig att använda de grundläggande
verktygen och principerna för parametrisk detaljmodellering, sammanställningar och hur man skapar
produktionsritningar av detaljer och sammanställningar.
Det rekommenderas att du har:
♣ Baskunskaper i mekaniska koncept och konstruktion.
♣ Färdigheter i användandet av Microsoft® Windows® XP, Microsoft® Windows® Vista eller Microsoft®
Windows® 7.
Introduktion
Användandet av kursmaterialet
Lektionerna är självständiga. Det rekommenderas dock att du fullföljer lektionerna i den ordning de är
upplagda om inte det är så att du redan har kunskaper i konceptet och funktionaliteten som beskrivs i
lektionen.
Varje kapitel innehåller:
♣ Lektioner – Vanligtvis två eller fler lektioner i varje kapitel.
♣ Övningar – Praktiska, relevanta exempel för dig att öva på genom att använda funktionaliteten du precis
har lärt dig. Varje övning innehåller steg-för-steg beskrivningar och bilder för att hjälpa dig genomföra
övningen.
Hämta övningsfiler
Övningsfilerna till denna bok laddas ner från vår hemsida. Inloggningsuppgifter erhålls via [email protected] .
Installation av övningarna från hemsidan
För att installera övningsfilerna:
Se till att Inventor är stängt.
Dubbelklicka på exe-filen.
Packa upp filen under c:\jeppsson\
När upppackningen är färdig startas Inventor 2015 automatiskt och det rätta projektet aktiveras.
Efter att du har installerat filerna kommer mappen innehålla alla filer som behövs för att slutföra varje enskild
övning i boken.
Projekt
De flesta ingenjörer och konstruktörer arbetar med många projekt på samma gång och varje projekt kan bestå
av flera filer. Du kan använda Autodesk Inventor projekt för att organisera relaterade filer och behålla
kopplingar mellan filer. Detta kursmaterial innehåller en projektfil som sparar sökvägar till alla filer som är
relaterade till övningarna. När du har öppnat en fil använder Autodesk Inventor sig av sökvägarna i den aktuella
projektfilen för att lokalisera andra önskade filer. För att arbeta i ett annat projekt kan du aktivera ett nytt
projekt i projekteditorn.
Följ instruktionerna på nästa sida för att lokalisera och aktivera projektfilen för kursmaterialet Lär dig Inventor
2015 Grunder.
1. Starta Autodesk Inventor.
2. I applikationsmenyn, klicka på Manage > Projects.
♣ I Projects dialogrutan, klicka på Browse.
♣ I Choose project file dialogrutan, navigera to
C:\jeppsson\Inventor 2015.
♣ Välj Learning Autodesk Inventor 2015.ipj.
♣ Klicka på Open.
3. I Projects dialogrutan, dubbelklicka på Learning Autodesk
Inventor 2015 för att aktivera projektet. Klicka på Done.
Obs: Markeringen visar vilket projekt som är aktivt.
Feedback
Vi välkomnar all feedback på vårt kursmaterial. Om du har förslag på förbättringar efter att du har gått igenom
materialet eller om du vill rapportera ett fel i boken eller på DVD-skivan, så kan du skicka dina kommentarer
till [email protected].
Introduktion
Digital Prototyping
En digital prototyp skapad med Autodesk® Inventor® är en digital simulering av en produkt som kan användas
för att testa form, passning och funktion. Den digitala prototypen blir mer och mer komplett allteftersom
konceptuell, mekanisk och elektrisk designdata integreras. En komplett digital prototyp är en naturtrogen
digital simulering av hela slutprodukten och kan användas för att virtuellt optimera och validera den. Detta
minimerar behovet av att bygga kostsamma fysiska prototyper.
Vad handlar Autodesks Digital Prototyping om?
Med Autodesk Inventor har tillverkare inte bara ett 3D verktyg utan även ett verktyg för att göra digitala
prototyper. Med Inventor går det att skapa en digital modell som gör det möjligt att designa, visualisera och
simulera produkten:
♣ Design: All designinformation integreras i en enda digital modell, designprocessen effektiviseras och
kommunikationen blir mer komplett.
♣ Visualisering: En virtuell framställning av den färdiga produkten skapas för att kunna utforska designsyftet,
i ett tidigt stadium verifiera kundens krav och marknadsföra produkten innan den produceras.
♣ Simulering: Produktens egenskaper simuleras digitalt och på det viset sparas tid och pengar som annars
krävs för att ta fram fysiska prototyper.
Inventor gör det möjligt för tillverkare att skapa en digital prototyp och minska behovet av kostsamma fysiska
prototyper och snabbare få fram mer innovativa produkter till marknaden. Autodesks Digital Prototyping
förenar designdata från alla stadier i produktutvecklingen i en digital modell skapad i Inventor.
Digitala prototyper
Vilka problem löser Digital Prototyping?
Produkttillverkning domineras i dagsläget av öar av olika kompetens där var och en brottas med sina egna
tekniska utmaningar.
♣ På stadiet för konceptuell design använder industridesigners och ingenjörer ofta pappersbaserade metoder
eller digitala format som är inkompatibla med digital data som används i konstruktionsstadiet. Avsaknad av
kompatibla dataformat och automatisering bibehåller denna ö separerad från konstruktionen. Konceptuell
designdata måste återskapas digitalt senare i processen vilket resulterar i förlust av tid och pengar.
♣ På konstruktionsstadiet använder ofta maskin- och elingenjörer olika system och format. Avsaknad av
automation gör det svårt att fånga upp och snabbt reagera på ändringsförslag från tillverkningssidan. Ett
annat problem på konstruktionsstadiet är ett geometriskt fokus på typisk 3D CAD mjukvara. Det gör det
svårt att skapa och använda digitala prototyper för att utvärdera och optimera produkter innan de
tillverkas. I stället måste dyra fysiska prototyper tas fram.
♣ Tillverkning kommer i slutet av den brutna digitala processen där det finns ett glapp mellan konceptuell
design och konstruktionskomponenter (elektriska och mekaniska). Avbrottet i den digitala
informationskedjan beror på att informationen behandlas i form av analoga ritningar vilket i sin tur
resulterar i att man måste förlita sig till fysiska prototyper. Detta får till följd en negativ påverkan på
produktivitet och innovation.
♣ Avbrott i utvecklingsprocessen gör det svårt att inkludera kundens och marknadens behov på ett tidigt
stadium där kunden får se hur produkten kommer att se ut och utvärdera funktionaliteten innan den
levereras. Avsaknad av möjligheten att involvera kunden på ett tidigt stadium innebär att det inte går att få
fram kundens reaktioner på produkten innan den går till tillverkning. Kundernas krav på ändringar leder till
exponentiellt ökade kostnader ju längre produkten har hunnit i tillverkningsprocessen. Resultatet blir att
företagen behöver bygga ett flertal fysiska prototyper för kundvalidering.
Hur påverkar Autodesks produkter och teknologi för tillverkning med Digital Prototyping?
Inventor tar dig via 3D till Digital Prototyping. Autodesks Digital Prototyping lösning gör det möjligt för
tillverkande arbetsgrupper att utveckla en digital modell, skapad i Inventor, som kan användas i varje steg i
produktionen. Den överbryggar det glapp som vanligtvis finns mellan konceptuell design, konstruktion och
tillverkande enheter. Denna digitala modell simulerar den färdiga produkten och ger ingenjörer möjlighet att
designa, visualisera och simulera sin produkt utan att behöva förlita sig till kostsamma fysiska prototyper.
Därmed så förkortas ledtider vilket ger möjlighet till konkurrensfördelar. Autodesk erbjuder interagerande
verktyg som behövs för att skapa en komplett digital prototyp från det konceptuella stadiet av ett projekt till
tillverkning.
Autodesk® Alias® produktserien tillhandahåller marknadsledande verktyg för industridesign. Dessa gör det
möjligt att arbeta digitalt från projektets början. Genom att omvandla idéer till digital information från initiala
skisser till konceptuella 3D modeller och därefter delge data till ingenjörsteam i ett standard filformat kan
designdata inkorporeras i den digitala prototypen som skapats i Inventor.
Numera är utseende och känsla
för en produkt mer viktig än
någonsin för kunderna, vilket
betyder att industridesigners
och konstruktörer måste
kommunicera olika
designaspekter tidigt i
processen.
Introduktion
Autodesk Inventor programvaran tar ingenjörer bortom 3D och möjliggör för de att utveckla kompletta digitala
prototyper av sina produkter. Autodesk Inventor programfamiljen tillhandahåller en kraftfull, kostnadseffektiv
och lättlärd datorteknologi som ingenjörer behöver för att ha nytta av Digital Prototyping. Autodesk Inventor
gör det möjligt för ingenjörer att integrera AutoCAD ritningar och 3D data i en digital modell och skapa en
virtuell framställning av den färdiga produkten. Genom att använda denna digitala modell går det att designa,
visualisera och simulera produkten digitalt.
♣ Funktionell design: Autodesk Inventor kombinerar en intuitiv 3D designmiljö för att skapa mekaniska delar
och sammanställningar med funktionella designverktyg som gör det möjligt för ingenjörer att fokusera på
designfunktioner i stället för geometriskt skapande. Mjukvaran utför det automatiska skapandet av
komponenter så som plastprodukter, stålstommar, roterande maskindelar, rör och ledningar, elkablage
och kabelhärvor. Genom att reducera tiden som behöver läggas på det geometriska arbetet kan
ingenjörerna koncentrera sig på att utveckla digitala prototyper för att validera designfunktioner och
optimera tillverkningskostnader.
♣ DWG™ kompabilitet: I Inventor är det möjligt att direkt läsa och skriva DWG filer och samtidigt bibehålla
full associativitet för 3D modellen utan att riskera inexakt konvertering. DWG från Autodesk är
originalformatet för att lagra och dela designdata vid arbete med AutoCAD (DWG filer är en av de mest
använda designdata formaten). Detta ger ingenjörer friheten att på ett säkert sätt återanvända värdefulla
2D DWG filer för att skapa exakta 3D modellkomponenter och sedan kommunicera information som Digital
Prototyping har gett med partners och leverantörer som arbetar i AutoCAD.
♣ Dynamisk simulering: Autodesk Inventor tillhandahåller de bäst integrerade simuleringsverktygen på
marknaden. Integrerade verktyg för beräkning, hållfasthet, deformation och rörelsesimulering gör det
möjligt för ingenjörer att optimera och validera en digital prototyp innan produkten tillverkas.
Simuleringen utförs baserat på reella villkor vilket ger ett pålitligt simuleringsresultat. Det dynamiska
simuleringsverktyget i Inventor gör det möjligt för ingenjörer att utvärdera flertalet möjliga lösningar för
rörelseproblem. Detta ger ett underlag för att ta rätt beslut och undvika kostsamma misstag.
♣ Dokumentation: Autodesk Inventor innehåller omfattande verktyg för att generera konstruktion och
tillverkningsdokumentation direkt utifrån en validerad 3D digital prototyp. Detta gör att designteamet kan
kommunicera mer effektivt. Inventor kombinerar fördelarna med associativa ritningsvyer så att ändringar
som görs i modellen förmedlas till ritningen. Risken för fel minskar och konstruktionen kan levereras
snabbare.
Digitala prototyper
♣ Routed Systems: Inventor innehåller verktyg för
automatisk design, kablage- och rördragning inklusive
hantering av kabelhärvor vilket gör det möjligt att
skapa och validera en mer komplett digital prototyp.
Detta minskar risken för fel och förkortar ledtider.
♣ Tooling: I Inventor finns det uppsättningar av
maskinverktyg och gjutformar för att snabbt och med
precision kunna skapa gjutna konstruktioner direkt
utifrån den digitala prototypen. Genom att använda
Inventors digital prototyper kan tillverkare som arbetar
med gjutning, verktyg och färg validera form, passning
och funktion av en gjuten konstruktion innan det
tillverkas. Detta reducerar fel och förbättrar
gjutningsegenskaperna.
Vad har kunderna för nytta av Autodesks Digital Prototyping?
Industridesigners använder Autodesk Alias produkter för att digitalt skissa designidéer och skapa konceptuella
digitala 3D modeller för validerig som sedan kan nyttjas av konstruktörer och tillverkare.
Ingenjörer använder Autodesk Inventor för att utforska idéer med enkla, funktionella framställningar som
används för att generera en digital prototyp. Inventor erbjuder den bästa dubbelriktade interaktiviteten på
marknaden mellan 2D och 3D applikationer för mekanisk och elektrisk design. Integrerad hållfasthetsanalys
och rörelsesimulering hjälper ingenjörer att optimera och validera hela designen digitalt och se till att kundens
önskningar blir tillgodosedda innan produkten tillverkas.
Tillverkande enheter drar fördelar av att ha tillgång till aktuell och exakt data (produktionsritningar, modeller
och BOM listor) genom att undvika misstag orsakade av användning av inaktuell dokumentation. De kan
erbjuda expertis tidigare i konstruktionsprocessen genom att delge den digitala prototypen med hjälp av
Autodesk’s DWF™ (Design Web Format™) teknologi för att kommunicera, markera och mäta konstruktionen
och komma ett steg närmare en fullständigt papperslös tillverkningsprocess.
Introduktion
KAPITEL 1
Komma igång
Autodesk Inventors användargränssnitt är dynamiskt och anpassar sig efter de uppgifter du har framför dig. I
Inventor finns ett stort bibliotek av guider och hjälpavsnitt så att du ska kunna lära dig programmet på ett bra
sätt. Det här avsnittet förklarar och presenterar de grundläggande verktyg som finns som du kommer att
använda mest.
Det här avsnittet kommer också att innehålla grunder i CAD-metodik med bl.a. fundamental parametrisk
konstruktion som kommer att ge dig möjligheten att bygga in intelligens i dina konstruktioner.
Målsättning
När du har avslutat det här kapitlet bör du kunna:
♣ Identifiera de vanligaste delarna i användargränssnittet i Autodesk Inventor och förklara hur att gå till väga
för att använda olika verktyg.
♣ Undersöka din design visuellt genom att effektivt använda dig av verktygen för att navigera runt i 2D och 3D.
♣ Beskriva vad det är som karaktäriserar en parametrisk konstruktion och dess fördelar.
Lektion: Användargränssnittet i Autodesk Inventor
Den här första delen förklarar programmets användargränssnitt. Du kommer att lära dig om de olika filformaten
(part, assembly, presentation och drawing) som du kommer att använda när du skapar och dokumenterar dina
olika detaljer, sammanställningar, presentationer och dokumentationer.
Precis som med all mjukvara så använder du användargränssnittet (User Interface, UI) till att kommunicera med
programmet. Autodesk Inventor delar många olika menyer och teman med andra Windows program, men har
på samma gång väldigt många speciella funktioner som säkert kommer att vara nya även för en erfaren CADanvändare.
Bilden visar Autodesk Inventors
användargränssnitt
Målsättning
När du har avslutat det här kapitlet bör du klara av följande:
♣
♣
♣
♣
♣
Beskriva de olika miljöerna i Inventor.
Beskriva hur projektfiler används.
Beskriva vilka filtyper Inventor använder och vilken information som lagras i dem.
Identifiera de viktigaste komponenterna i Inventors användargränssnitt.
Identifiera utforskaren (Browser Bar) och menyflikarna i assembly- part-, presentation- och drawingmiljöerna.
♣ Identifiera och använda de olika typerna av online-hjälp och guidemenyer som finns.
♣ Känna till och kunna använda olika hjälp- och lektions-avsnitt.
Lektion: Användargränssnittet i Autodesk Inventor
Om olika miljöer
För att kunna erbjuda den största flexibiliteten vid konstruktion och design så sparas varje detalj,
sammanställning och ritning i olika filer. Varje fil är en egen enhet som senare kan användas i andra
sammanställningar och ritningar. När du gör en ändring i den detaljen så kommer den ändringen att slå igenom
och synas där den detaljen är använd. Sammanställningar kan användas i andra sammanställningar,
presentationer och i ritningar.
Det grundläggande sättet att skapa referenser i en typisk 3D design visas nedan.
1. Sammanställningsfiler – IAM filer Refererar till detaljfiler
och refereras av ritningsfiler
2. Detaljfiler – IPT filer Refereras av sammanställningsfiler
och ritningsfiler
3. Ritningsfiler – DWG filer Refererar till
sammanställningsfiler och detaljfiler
4. Inventor ritningsfiler: IDW filer är kompatibla med DWG
filer och referens-assemblies och Part-filer.
Mallar (Template Files)
Templates (mallar) är grunden för alla nya filer du skapar.
Genom att använda mallar kan du kontrollera grundinställningar
som t.ex. enheter, skalor, placering och toleranser när du skapar
en ny fil.
Inventor erbjuder mallar för varje filtyp. Mallar delas upp i två
huvudgrupper: English för Engelska (inches och feet) och Metric
för Metriska enheter (Millimeter och meter).
New File dialogrutan har tre stycken flikar: Default, English och
Metric. Under Default fliken kan du välja mallar som har den
inställningen du valde vid installationen av Inventor, medan det
under flikarna English och Metric finns mallar som motsvarar
respektive enheter.
Part-miljö
Part-miljön innebär:
♣ Du skapar och redigerar 3D-detaljer.
♣ Ditt användargränssnitt anpassar sig automatiskt för att visa verktyg aktuella för det du ska göra, t.ex.
verktyg för att skapa Skisser eller 3D-detaljer.
Bilden visar hur ditt användargränssnitt
ser ut i Part-miljön.
Kapitel 1: Komma igång
Assembly-miljö
Assembly-miljön innebär:
♣ Du skapar och redigerar 3D-sammanställningar (monteringar). Komponenterna som visas är referenser till
externa detaljer och andra sammanställningar.
♣ Du använder verktyg specifika för assembly-miljön för att positionera och skapar relationer mellan
komponenter.
♣ En uppsättning av standardvertyg för visning finns tillgängliga.
Bilden visar hur
användargränssnittet ser ut i
Assembly-miljön.
Presentationsmiljö
Presentationsmiljö innebär:
♣
♣
♣
♣
Du skapar sammanställda sprängskissvyer.
Du kan spela in en animation av en sprängskissvy för att hjälpa till att dokumentera din sammanställning.
Presentationsfilen hänvisar till den givna sammanställningen.
En uppsättning av standardvertyg för visning finns tillgängliga.
Denna bild visar hur användargränssnittet
ser ut i presentations-miljön.
Lektion: Användargränssnittet i Autodesk Inventor
Ritningsmiljö
Ritningsmiljö innebär:
♣ Du kan skapa 2D ritningar av delar (parts) och sammanställningar (assemblies).
♣ En ritningsfil innehåller en eller flera parts, assembly eller presentationsfiler. Om ändringar görs i part eller
assembly-läge kommer ritningsvyer och noteringar att uppdateras.
Den här bilden visar hur användargränssnittet ser ut i ritnings-miljö.
Kapitel 1: Komma igång
Om projektfiler
När du skapar ett designobjekt i Autodesk Inventor kommer kopplingar skapas mellan filer av olika typer.
Exempelvis när du skapar en assembly kommer en koppling mellan den och de olika parterna att bildas. När
dina ritningar blir mer komplexa kommer dessa kopplingar även bli mer avancerade. Autodesk Inventor
använder dessa projektfiler för att lokalisera de rätta filer du behöver. Vilket betyder att när du öppnar din 3D
assembly kommer Autodesk Inventor använda informationen i den filen för att lokalisera de rätta 3D parterna.
När det gäller inledningen i Autodesk Inventors användargränssnitt är det viktigaste att veta att du måste ha ett
projekt aktivt för att kunna skapa filer. Därför är Projektfilen listad i New File fönstret. Autodesk Inventor
installerar flera sample files, men Learning Autodesk Inventor 2015 projektet är det aktiva.
Lektion: Användargränssnittet i Autodesk Inventor
Inventors filtyper
För att maximera prestanda använder Autodesk Inventor olika filtyper för varje sorts fil. Assembly-filer sparas i
en annan typ av fil än delarna som används för att skapa dem. 2D ritningarnas information kan sparas i antingen
IDW-format, vilket är speciellt för Autodesk Inventor eller i ett DWG-format vilket är typiskt för AutoCAD, vilket
också är en accepterad standard för industrin.
Här visas New File fönstret och de olika filerna som kan skapas i Autodesk Inventor.
Part-filer
Part-filer (*.ipt) representerar grunden för alla ritningar i Autodesk Inventor.
En part-fil används för att representera de olika delarna av en assembly.
Assembly-filer
Assembly- filer (*.iam) innehåller flera part- filer som är sammansatta.
Assembly Constraints (villkor) används för att sätta ihop och definiera
alla parter. Assembly filen innehåller hänvisningar till alla komponenter i
assemblyn.
Presentationsfiler
Presentation-filer (*.ipn) används för att skapa sprängskisser av en assembly.
Det går också att animera en sprängskiss för att simulera hur en assembly bör
sättas ihop och plockas isär.
Kapitel 1: Komma igång
Ritningsfiler
Ritningsfiler (*.idw) används för att skapa den
nödvändiga 2D dokumentationen av parter och
assemblies. Ritningsfiler innehåller mått, annotationer
och vyer nödvändiga för tillverkning. När ritningsfiler användes
för att skapa en 2D vy av en existerande 3D modell ändras
modellen automatiskt. Det går också att använda ritningsfiler för
att skapa enkla 2D ritningar på samma sätt som i andra 2D
ritningsprogram.
Inventors ritningsfiler kan också sparas som Standard
DWG format. Om man gör detta kan 2D ritningar öppnas
och sparas även i AutoCAD. Detta är väldigt användbart
för personer som behöver dela sin data med andra som
använder AutoCAD.
Användargränssnitt
Alla olika miljöer delar samma layout för menyer och verktygsfält (toolbars) i övre delen i fönstret. Varje miljö
visar specifika menyer och verktyg för den miljön. När du ändrar arbetsuppgift i en miljö kommer dina menyer
och verktygsfält anpassa sig för att ge dig de rätta verktygen.
Bilden nedan visar de viktiga komponenterna i Autodesk Inventors användargränssnitt.
Menyer och verktygsfält visas i toppen av fönstret.
1
2
4
3
5
6
7
8
1. Applikationsmeny
2. Snabbvalsmeny
3. Menyfält
9
4. Menyflikar
5. Vy-kub (View Cube)
6. Navigationsmeny
7. Utforskare
8. 3D-indikator
9. Arbetsfönster
Lektion: Användargränssnittet i Autodesk Inventor
Menystruktur
Autodesk Inventor använder samma standard meny som finns i Microsoft Windows. Menyns struktur är
anpassad efter den miljö du arbetar i.
När du lärt dig sättet att arbeta mer bör du ta dig tid att gå igenom de olika val du har i menyn i de olika
miljöerna.
Bilden nedan visar Assemble fliken i assembly-miljön.
Bilden nedan visar Model fliken i Part modelleringsmiljön.
Bilden nedan visar Place Views fliken i ritningsmiljön.
Markeringsmeny
I Inventor 2012 har menyn som aktiveras vid högerklick på musen uppdaterats. Vi kallar
den för Markeringsmenyn (Marking Menu). Markeringsmenyn är precis som tidigare
meny miljöanpassad och visa därför information och verktyg som går att använda i just
den miljön du befinner dig i. Det finns två olika sätt att välja ett verktyg i
markeringsmenyn. Antingen via det nya markeringsläget eller via det vanliga menyläget.
När du högerklickar i det grafiska fönstret visas markeringsmenyn så att de verktyg som
går att välja med markeringsfunktionen visas i en cirkel runt där du högerklickade. Över
eller under visas den vanliga menyn.
Verktygen i den nedre menyn väljs precis om vanligt genom att det markeras med höger
eller vänster musknapp (bild till höger).
Verktygen i den övre cirkulära menyn väljs antingen genom att klicka på
knapparna eller att dra musen ut i den riktningen som knappen man vill
klicka på befinner sig i. Exemplet bredvid visar när musen dragits till höger
och uppåt för att aktivera Extrude (bild höger).
Kapitel 1: Komma igång
Snabbmarkering är ett sätt att välja funktioner och verktyg när man har blivit riktigt hemma med
användargränssnittet i Inventor 2015. Högerklicka någonstans på skärmen och med högerknappen nedtryckt
dra muspekaren åt det hållet du vet att ditt verktyg finns. Släpp musknappen och ditt verktyg kommer visas
snabbt och sedan aktiveras.
Eftersom markeringsmenyn är miljöanpassad kommer den att se olika ut när du befinner dig i part-miljö jämfört
med t.ex. ritnings-miljö.
Markeringsmenyn i part-miljö
Markeringsmenyn i Sketch-miljö
Markeringsmenyn i ritnings-miljö
Markeringsmenyn i presentationsmiljö
Markeringsmenyn i assembly-miljö
Lektion: Användargränssnittet i Autodesk Inventor
Anpassning av markeringsmenyn
Markeringsmenyn går att anpassa precis efter dina egna önskemål. Under fliken Tools och panelen Options
finns det ett verktyg som heter Customize. Under fliken Marking Menu kan du välja precis vad dina olika
markeringsmenyer ska innehålla. Du kan även välja att stänga av markeringsmenyn och istället använda det
gamla utseendet.
Snabbvalsmenyn
I standard inställningarna finns ett Inventor standard verktygsfält i alla miljöer som kallas Quick Access Toolbar
(snabbvalsmeny). Vid byte mellan olika miljöer så uppdateras snabbvalsmenyn till att visa de aktuella verktygen
för vald miljö. Verktygsfältet innehåller verktyg för filhantering, inställningar, vyhantering och modell eller
dokument visning.
Standard verktygsfält
Nedan ser du en bild på en del av Inventors Quick Access Toolbar. Den är organiserad i grupper efter
funktionalitet. Denna del visar verktyg för fil och modellinställningar.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
Kapitel 1: Komma igång
Filhanteringsverktyg
Ångra och återgå
Lokal uppdatering
Selektionsfilter
Materialutforskare
Aktivt material
Utseende
Färglista
Justera färg
Rensa färginställningar
Parametrar
Design Doctor
Anpassningsbara menyflikar
När du byter mellan de olika miljöerna i Inventor eller mellan olika uppgifter så visar Inventor de verktyg och
information för miljön eller uppgiften. Menyflikarna (1) visar automatiskt de flikar och verktyg som kan
användas och Utforskaren (2) visar information aktuellt för det läge du befinner dig i.
1
2
1. Menyflikarna innehåller de vanligaste verktygen för modellering. De miljöpåverkande verktygen visar de
relevanta verktygen baserat på innehållet och dina val under konstruktionsarbetet. T.ex. när du byter
mellan Assemblyläge och Partläge så kommer menyfliken att ändras och bara visa de verktyg som passar
respektive läge.
2. Utforskaren är en av de viktigaste delarna i Inventors användargränssnitt. T.ex. när du befinner dig i
Assemblyläge kommer Utforskaren visa information som gäller det läget och samma sak gäller om du byter
till Partläge.
Model fliken
I Partmodelleringsmiljön visas Model fliken vid skapande och redigering av partmodeller. Dessa används för att
skapa parametriska egenskaper (Features) för parten.
Sketch fliken
Det här verktyget används till att skapa parametriska 2D skisser, måttsättningar och villkor (Constraints).
Samma verktyg används i Assemblyläget när du skapar skisser där.
Lektion: Användargränssnittet i Autodesk Inventor
Utforskaren i Partläget
Utforskaren visar alla features du har använt för att skapa din
part. De features du skapat listas i den ordningen som du
skapat de. Längst upp i Utforskaren finns Origin katalogen
som innehåller X,Y och Z, planen, axlar och center punkt.
Utforskaren i Assemblyläget
När du befinner dig i Assemblyläget visar Utforskaren alla parter du
använt i din assembly. Precis som i partläget finns en Origin-katalog som
innehåller X,Y och Z, plan, axlar och center punkt.
Om du väljer en part ser du också att under den finns constrains (villkor).
Dubbelklickar du på ett villkor får du upp ett fönster där du kan redigera
värdet.
Kapitel 1: Komma igång
I assemblyläget kan du, med hjälp av menyn längst upp i vänster hörn, välja mellan Assembly View och
Modelling View. I Modelling View kommer partens features att synas under den istället för de villkor du har
lagt till. Den här funktionen kan vara fördelaktig när du jobbar med parter i assemblyläge.
Bilden nedan visar assemby fliken i normalläge. I detta läge visas verktygsikoner och namn.
Du kan stänga av visningen av text och snabbtangenter genom att högerklicka på menyfliksområdet och
klicka Ribbon Appearence > Text Off.
Design Accelerator
När du klickar längst upp till vänster i menyfliken Design varvid alla verktyg som finns under Design Accelerator
visas.
Presentation fliken
När du är i presentationsläget använder du Presentation fliken för att skapa olika vyer och animationer.
Lektion: Användargränssnittet i Autodesk Inventor
Utforskaren i presentationsläget
Utforskaren visar presentationsvyerna som du skapat, följt av de
rörelserna (Tweaks) du lagt till i din explosionsvy. Om du expanderar en
Tweak ser du vilka detaljer du har inkluderat i den. Du kan välja att visa
utforskaren i Tweak View, Sequence View och assembly view.
Utforskaren i ritningsläget
Längst upp i utforskaren visas katalogen Drawing Resources som
innehåller sheet formats, borders, title blocks och sketched symbols.
Under Drawing Resources ligger också de ritningsbladen (sheets)
tillsammans med de vyer du skapat.
Kapitel 1: Komma igång
Place Views fliken används till att skapa olika vyer i ritningen.
Annotate fliken används för att lägga till t.ex. hålmarkeringar eller referensmått.
Snabbtangenter
Det finns ett stort antal snabbtangenter där du kan starta dina olika verktyg genom att använda tangentbordet.
T.ex. P för att placera en komponent eller N för att skapa en ny komponent. Du åstadkommer exakt samma
funktion med snabbtangenterna som om du skulle klickat på verktyget i menyfliken.
1
Lista på snabbtangenter
Du kan få fram en lista över alla snabbtangenter genom hjälpmenyn. Klicka på help menu > Shortcut/Alias Quick
reference.
Lektion: Användargränssnittet i Autodesk Inventor
Mini Toolbar
I Inventor 2013 har det tillkommit fler val när det gäller visning av dialogrutor i de olika verktygen.
Standardinställningen är att man använder sig av Mini Toolbar för att göra inställningarna för sin feature och
dialogrutan för Extrude och de andra verktygen är minimerad. De flesta inställningar för featuren går att göra i
Mini Toolbar men när det är mer avancerade styrningar som behöver läggas till görs det i den vanliga
dialogrutan. Den maximeras genom att klicka på pilen i nedre kanten av dialogrutan.
För att ändra i verktyget klickar du på pilarna bredvid någon av ikonerna för att expandera rullistan med olika
egenskaper för din feature.
Inställningarna för hur din Mini Toolbar visas hittar du längst ner till höger. Pin Mini Toolbar Position innebär att
den kommer att ligga på samma ställe för alla olika verktyg där den aktiveras. Autofade innebär att allt utom
den översta raden där Extents och mått fylls i inte syns förrän du rör musen i närheten.
Mini Toolbar Options
Autofade
Kapitel 1: Komma igång
Komprimerad menyflik
När du börjar lära dig hur de olika verktygen fungerar och hur ikonerna ser ut kan du komprimera menyflikarna
genom att välja att visa verktygsikoner utan text. För att växla så högerklickar du varsomhelst i
menyfliksområdet och välj Ribbon Appearence>Text Off. Bocka av markeringen för visning av ikontext. I det här
läget visas inte namnen och snabbtangenterna vid verktygen utan ger dig mer utrymme till Utforskaren och
fönstret där modellen visas.
Alternativa placeringar för menyflikar och utforskaren
Du kan ändra placeringen på både på menyflikarna och utforskare genom att klicka och dra i den horisontella
panelen längst upp i respektive fönster. Både din utforskare och menyflikar går att docka på vänstra och högra
sidan av skärmen eller så kan de placeras flytande var som helst i programfönstret.
Lektion: Användargränssnittet i Autodesk Inventor
Online hjälp och övningar
Autodesk Knowledge Network tillhandahåller onlinehjälp och övningar för att hjälpa dig att öka din kunskap.
Fördelarna är mycket stora då hjälpavsnitten kommer att uppdateras kontinuerligt och innehållet är mycket
större.
Kapitel 1: Komma igång
Shortcut/Alias Quick Reference
Shortcut/Alias Quick Reference menyn visar alla de snabbtangenter samt vilket kommando de startar för den
miljön du befinner dig i.
Klicka på Help menu >Shortcut/Alias Quick Reference för att öppna menyn.
Övningar och genomgångar
Det finns ett stort antal övningar och genomgångar som avhandlar allt från grunder till avancerade funktioner.
Övningarna går igenom hur man steg för steg hanterar de olika funktionerna i Inventor.
För att komma åt övningarna klickar du på Help menu >Learn More > Tutorials.
Lektion: Användargränssnittet i Autodesk Inventor
Övning: Utforska Inventors användargränssnitt
I den här övningen ska du utforska Inventors
användargränssnitt i assembly, part och ritningsläget.
4.
Eftersom det här är en Assemblyfil ser du att
verktygen för Assemblymodellering visas i menyfliken.
I utforskaren ser du att det finns både Assemblyfiler
(1) och Partfiler (2). När Assemblyfiler är inlaggda i
andra Assemblies kallas dom vanligtvis för
Subassemblies.
5.
Expandera Base_Plate:1 i Utforskaren för att visa de
Parter (1) och Assembly villkor (2) (constraints) den är
uppbyggd av.
6.
För att aktivera en Part i Assembly gör du följande:
Färdig övning
Inställningar
Innan du kan sätta igång med övningarna behöver vi
aktivera Lär dig Inventor 2015 projektet.
1. Starta Inventor. Om Inventor redan är igång, stänger
du alla filer.
2. Klicka på Get Started fliken > Launch menyn>Projects.
♣
Om Lär dig Autodesk Inventor 2015 syns i listan
över projekt, dubbelklickar du för att göra den
aktiv. En liten bock visas bredvid för att visa att
projektet är aktivt.
♣ Om Inventor 2015 Essentials inte syns i listan
klickar du på Browse.
♣ Navigera till katalogen där du installerade
datasetet som kom med boken. Om du inte
ändrade inställningarna vid installationen ska de
ligga i c:\jeppsson\Inventor 2015. Dubbleklicka på
Inventor 2015 Essentials.ipj. En liten bock
markerar at projektet är aktivt.
3.
♣ Klicka på Done.
Öppna Mating Press View.iam.
♣ Förminska Subassemblyn Base_Plate:1 i
Utforskaren.
♣ Dubbelklicka på Top_Component:1 parten.
♣ Lägg märke till förändringen i menyfliken och i
fönstret där modellen finns. I utforskaren har de
inaktiva komponenterna och subassemblies fått en
grå bakgrund. Menyfliken ändras till att visa
verktyg specifika för Part modellering.
Kapitel 1: Komma igång
♣ På modellen ser du att alla inaktiva komponenter
har blivit genomskinliga och endast den aktiva
komponenten är ogenomskinlig.
7.
8.
9.
För att återvända till assemblyn klicka på Return på
menyfliken.
Obs: Du kan också dubbelklicka på assemblyn i
Utforskaren.
Öppna en part i ett eget fönster:
10. För att gå ur skissen klockar du på Finish Sketch i
Standard Toolbar.
11. Stäng filen och återvänd till din assembly. Vid frågan
om du vill spara svarar du No.
12. Öppna en Inventor ritning:
♣ I snabbmenyn (Quick Access Toolbar) välj Open.
♣ I Open dialogrutan väljer du m_Mating-PressDrawing.idw och klickar på Open.
♣ Menyfliken växlar till att bara visa verktyg för
♣ Högerklicka på Top_Component:1 i Utforskaren
ritningshantering.
och välj Open. Parten öppnas i ett nytt fönster och
13. Expandera katalogen Drawing Recources och
alla ändringar som görs reflekteras tillbaka i
View1:Mating Press view i utforskaren för att se de
assemblyn.
underliggande vyerna och assembly- referenserna.
♣ Notera att färgen på parten är inte samma som i
assembly. Det går att bestämma en speciell färg
på parten när den befinner sig i en assembly.
Aktivera skiss-läget:
14. För att använda hjälpavsnitten:
♣ Tryck på F1
♣ Expandera Extrusion1 i Utforskaren.
♣ Din webbläsare öppnas för att visa
♣ Dubbelklicka på Sketch1.
hjälpavsnitten.
Bakgrunden i utforskaren ändras för att visa den
aktiva skissen, Parten rullas tillbaka och skissen visas i
15. Stäng hjälpfönstret.
det grafiska fönstret.
16. Stäng alla filer utan att spara.
Lektion: Användargränssnittet i Autodesk Inventor
Lektion: Vyhantering
Denna lektion beskriver användningen av olika vyhanteringsverktyg i modellerings- och ritnings-miljöer.
Du granskar 3D-geometrin ur flera perspektiv genom att navigera runt i 3D-rymden. Vyhanteringssverktygen
låter dig snabbt utföra uppgifter på ett intuitivt och effektivt sätt.
I följande bild visas när constrained orbit användns för att rotera assemblyn och förändra vyn. Vy-kuben i det
övre vänstra hörnet, med kompassen visad, roterar modellen och hjälper dig orientera modellen.
Målsättning
Efter att ha genomfört denna lektion så bör du kunna:
♣
♣
♣
♣
♣
♣
Identifiera verktygen som finns tillgängliga i det grafiska fönstret.
Förklara beteendet av verktygen Free och Constrained Orbit.
Förklara alternativen för vy-kuben och hur man kommer åt dem.
Beskriva hur vy-kuben kan användas för att granska part och assemby-modeller, samt hur man
skräddarsyr dess utseende och uppförande.
Förklara stegen till hur man återställer vyn Home.
Beskriva hur man använder olika verktyg för att återställa föregående vy.
Om arbetsfönstret
Din 3D part, assembly, presentation eller ritning
visas i det grafiska fönstret. Det finns ett antal
verktyg tillgängliga för att manipulera vyn och
utseendet på din modell i det grafiska fönstret.
Kapitel 1: Komma igång
Visningsverktyg
Kunskap om vyhantering är ovärderlig i både 2D och 3D-modellering. Du behöver ofta granska olika områden av
designen, och att förändra din vy kan hjälpa dig visualisera lösningar på den nuvarande uppgiften. Många av
vyhanteringsverktygen finns i alla miljöer.
Följande bild visar vyhanteringsverktygen som finns tillgängliga på i navigationsmenyn.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
View Cube
Steering Wheel
Pan
View Face
Zoom all
Free Orbit
Shaded with Edges
Det finns olika vyhanteringsverktyg tillgängliga beroende på hur du vill förändra din vy och till vilken förstoring
du vill ha. För att effektivt förändra din vy och se exakt det du vill eller måste se, behöver du veta vilka
vymanipulationsverktyg som finns tillgängliga samt hur du använder dem.
Ikon
Verktyg
Beskrivning
Vy-kuben
I 3D-miljön visas vy-kuben som standard i det grafiska fönstret, vilket ger
möjlighet till att orientera vyn över modellen. I 2D-miljön så låter vykuben dig definiera olika vyer för ritningsgranskning.
Free Orbit
Tillåter dig att fritt rotera vyn av din modell på skärmen.
Constrained Orbit
Constrained Orbit låter dig rotera din modell runt en vertikal axel på ett
sätt liknande rörelsen av en drejskiva.
Steering Wheels
Verktyget SteeringWheel är utvecklat för att fungera i flera olika Autodesk
produkter. SteeringWheel har implementerats för att ge tillgång till
många olika nivåer och typer av kontroll över modell och
ritningsnavigation.
Du kan använda musen till att åstadkomma de flesta panorerings och zoomuppgifter.
♣ Rulla på scrollhjulet för att zooma på nuvarande plats.
♣ Klicka och drag på scrollhjulet för att panorera.
♣ Dubbelklicka på scrollhjulet för att aktivera Zoom All.
Kapitel 1: Komma igång
Visningslägen
Området på View fliken visar utseenderelaterade verktyg som kontrollerar utseendet på din modell. Välj en
renderingsstil från listan för att förändra visningen av din modell.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
Växla mellan visningslägena Realistic, Shaded, Shaded With Edges, Shaded With Hidden Edges, Wireframe,
Wireframe With Hidden Edges, Wireframes With Visible Edges only, Monochrone, Watercolor och
Illustration.
Sätt på eller stäng av All Shadows, Ground Shadows, Object Shadows och Ambient Shadows.
Sätt på eller stäng av Reflections.
Växla mellan visningslägena ortografisk och Perspectiv- vy.
Sätt på eller stäng av Ground Plane.
Sätt på eller stäng av texturfunktionen.
Växlar sektionsvyerna som grafiskt skiktar en assambly för att visualisera olika egenskaper.
3D Indikator
Medan du använder miljöerna assembly, part modeling, och presentation kommer 3D-indikatorn visas i det
nedre vänstra området av det grafiska fönstret. Indikatorn visar din nuvarande vyorientering i relation till
axlarna X, Y, och Z.
3D-Indikatorn är positionerad under och till vänster av asemblyn i denna bild.
♣
♣
♣
Röd – X-Axeln
Grön – Y-Axeln
Blå – Z-Axeln
Lektion: Vyhantering
Rotationsverktyg
Det finns ytterligare två alternativ som kan användas för att rotera vyn av modeller och assemblies. Verktyget
Free Orbit används för att rotera modellen fritt inom skärmens område, medan Constrained Orbit används för
att rotera modellen runt en axel.
I följande bild görs en liknelse mellan verktyget Constrained Orbit och det av en jordglob. När du roterar globen
runt dess nord-syd axel förändras inte vinkeln som du granskar globen i. Verktyget Constrained Orbit beter sig
på ett liknande sätt.
Kommandoåtkomst - Free Orbit
Navigationsmenyn: Free Orbit
Menyflik: View
Kommandoåtkomst - Constrained Orbit
Navigationsmenyn: > Constrained Orbit
Menyflik: View
Kapitel 1: Komma igång
Free Orbit
Verktyget Free Orbit låter dig dynamiskt förändra vyn över din modell. Det är viktigt att komma ihåg att
modellen inte flyttar på sig, utan att du flyttar din vy över modellen.
Följande bild ger en överblick över de rotationslägen som finns tillgängliga. Pekaren ger feedback på de lägen
som finns tillgängliga. Du klickar och drar för att rotera vyn och du kan ange centrum för rotationen genom att
klicka på modellen.
1.
2.
3.
4.
5.
Klicka och dra här för att rotera vyn runt alla axlar.
Klicka och dra här för att rotera vyn runt den vertikala
axeln.
Klicka och dra här för att rotera vyn runt den
horisontala axeln.
Klicka och dra här för att rotera vyn runt axeln som är
normal mot skärmen.
Klicka här för att gå ur Free Orbit.
Rotera runt axlar med Free Orbit
Bilden nedan visar beteendet av verktyget Free Orbit. När modellvyn roteras genom att använda det
horisontella hårkorset roteras modellen runt en imaginär vertikal axel baserat på vyn. Modellen är inte fast i
samma orientering, utan kan roteras fritt. När vyn roteras med hjälp av hårkorset så roteras modellen runt
centrum på grafikytan.
I följande exempel, genom att använda Free Orbit, så kan du granska både toppen och botten av assemblyn allt
eftersom den roteras.
Lektion: Vyhantering
Rotera runt axlar med Constrained Orbit
Verktyget Constrained Orbit placerar rotationsaxeln på den vertikala axeln på parten eller assemblyn. Denna
funktionalitet låter användaren snurra runt den vertikala axeln av modellen som om den stod på en drejskiva.
I följande bilder så används verktyget Constrained Orbit. Rotationen startar från det högra horisontella
hårkorset. Allt eftersom assmeblyn roteras så kan du se sidorna av assemblyn, men din vyorientering kvarstår.
Om vy-kuben ViewCube
Verktyget vy-kuben (ViewCube) visas per standard i grafikfönstret, vy-kuben tillåter dig att vara mer effektiv
eftersom den finns tillgänglig hela tiden och ger dig tillgång till att intuitivt styra din vy på flera olika sätt.
I följande bilder så skall standardvyn Front återställas med hjälp av vy-kuben.
Kapitel 1: Komma igång
Definition av vy-kuben
Vy-kuben är ett vyhanteringsverktyg som effektivt och intuitivt låter dig ändra vinkeln som du betraktar din
modell i. Vy-kuben använder ytor, kanter, och hörn som valmöjligheter för att definiera betraktningsvinkeln.
Exempel på vy-kuben
I följande bildserie ändras den nuvarande vyn över monitorarmens assembly från den nuvarande isometriska
vyn (1) till en vinkel mellan vyerna Top och Front (2). Den nya vyorienteringen erhölls genom att välja kanten (3)
mellan panelerna Top och Front på Vy-kuben.
Att använda vy-kuben
Du kan komma åt verktyget genom att välja ytan, kanten, eller hörnet av vy-kuben. Varje yta, kant och hörn på
vy-kuben representerar en unik vinkel som motsvarar en vinkel över modellen. Modellen roteras till den valda
vinkeln när du klickar på vy-kuben.
I följande bild används vy-kuben till att orientera vyn över assemblyn.
Lektion: Vyhantering
Kommandoåtkomst - Vy-kuben
Navigationsmenyn: ViewCube
Menyflik: View
Kommandoåtkomst - Alternativ för Vy-kuben
Menyflik: Tools: Application Options > Display> 3D Navigation> ViewCube
Snabbval: Högerklicka på Vy-kuben, välj Options
Introduktion till alternativen för vy-kuben
Vy-kuben visas i det övre högra hörnet av grafikytan i ett nytt fönster per standard. Men det finns ett antal olika
alternativ associerade med vy-kuben som låter dig kontrollera både dess utseende och uppträdande.
Vy-kubens visningsalternativ
Följande alternativ kontrollerar visningen och uppträdandet för Vy-kuben.
1.
2.
3.
4.
Använd för att slå av/sätta på visningen av vy-kuben. För att dölja vykuben, bocka av markeringen för Show
the ViewCube on window create. Med detta alternativ valt kan visning i alla 3D vyer eller enbart i den
aktuella vyn väljas.
Används till att placera vy-kuben i ett hörn av grafikytan. Alternativen inkluderar: Top Right, Bottom Right,
Top Left, samt Bottom Left. Top Right är standardinställningen.
Används för att ställa in storleken på Vy-kuben. Alternativen är följande: Liten, Normal, eller Stor.
Standardinställningen är Normal.
Används till att kontrollera vy-kuben genomskinlighet. När pekaren är i närheten av vy-kuben kommer den
att vara fullt synlig, när pekaren är borta från Vy-kuben reduceras genomskinligheten. Alternativen
inkluderar: 0%, 25%, 50%, 75%, 100%. Standardinställningen är 50%.
Kapitel 1: Komma igång
Vy-kubens beteendealternativ
Följande alternativ kontrollerar vy-kubens beteende.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
Används till att få vy-kuben att snappa till en allmän vy när du drar vy-kuben genom ett antal olika vyer.
När Du väljer en ny vy genom att använda vy-kuben, använd detta alternativ för att anpassa den nya vyn
till skärmen.
När detta alternativ är ikryssat så kommer övergången mellan nuvarande vy och nästa valda vy gå mjukt.
Använd för att applicera ytterligare beräkningar till vyorienteringen.
Använd för att sätta upp standardorieteringen för vy-kuben.
Använd för att visa en kompass i samband med vy-kuben.
Lektion: Vyhantering
Övning: Manipulera vyer
Under denna övning kommer du använda vy-kuben och Home View till att navigera genom och återställa
vyorienteringar.
Den färdiga övningen.
1.
Öppna 3D Navigation.ipt
För att byta till en isometrisk vy, klicka på det
övre vänstra hörnet av Vy-kuben.
2.
För att granska den övre vyn, klicka på Top.
3.
För att rotera vyn:
Din vy visas så som bilden visar.
♣ På Vy-kuben, klicka och håll inne Top.
♣ Drag markören mot det övre vänstra
hörnet tills modellen är orienterad som
nedan.
Kapitel 1: Komma igång
4.
Att återvända till den ursprungliga vyn Home
View:
8.
Att redigera alternativen för Vy-kuben:
♣ Högerklicka på Vy-kuben, välj Options.
♣ Flytta pekaren till Vy-kuben.
♣ När ikonen som ser ut som ett hus visas
(1), klicka på bilden.
♣ I dialogrutan vy-kuben Options, under
Document Settings, klicka i Show the
Compass below the ViewCube.
♣ Klicka på OK.
5.
Att omdefiniera nuvarande vy som Front:
♣ Flytta pekaren till Vy-kuben.
♣ Högerklicka på kuben. Välj Set Current
View As Front.
9.
För att rotera modellen:
♣ På menyfliken View>Navigate
Panel>Free Orbit.
♣ Klicka på den högra kvadrantlinjen och
markören till vänster tills du kan se den
undre delen av datorskalet.
♣ Högerklicka och välj Done.
6.
För att granska modellen i en isometrisk vy,
klicka på det övre vänstra hörnet.
7.
För att omdefiniera vyn Home View till
nuvarande vy:
♣ Högerklicka på Vy-kuben.
♣ Välj Set Current View as Home > Fixed
Distance.
Lektion: Vyhantering
10. På Vy-kuben, klicka på Home View.
11. Att använda verktyget Constrained Orbit för
att rotera modellen:
13. Att återgå till föregående vy:
♣ Tryck F5.
♣ Den föregående vyn är återställd.
♣ På verktygsfältet Inventor Standard,
klicka på Constrained Orbit från drop
down-listan Orbit.
♣ Klicka på den högra kvadrantlinjen och
♣ Tryck F5 igen för att gå tillbaka
ytterligare en vy.
14. Att återgå till en specifik vy:
markören åt vänster.
♣ Högerklicka och välj Done.
♣ Tryck CTRL+W för att aktivera
Lägg märke till att rotationen snurrar runt
axeln.
♣ Flytta pekaren över bildrutorna och
SteeringWheel.
♣ Klicka på Rewind och håll inne knappen.
släpp knappen när du är över den
specifika vyn som du vill återställa.
♣ Fortsätt använda rewind för att
återställa andra vyer.
12. Att stänga av visningen av Vy-kuben:
♣ Välj View fliken> Windows
menyn>Toggle Visbility dropdown>ViewCube.
♣ Klicka på samma igen för att slå på
visningen av vy-kuben igen.
15. Stäng verktyget SteeringWheel.
16. Spara och stäng alla filer
Lektion: Vyhantering
Lektion: Parametrisk Part-design
Denna lektion beskriver hur man gör en modell med hjälp av parametrisk design.
Förtrogenhet med grundläggande egenskaper för parametriska modeller underlättar inlärningsprocessen samt
tillämpningen av verktygen som används för att skapa sådana modeller.
Bilden visar en parametrisk modell med mått.
Målsättning:
Efter att ha genomfört denna lektion bör du kunna:
♣
♣
♣
♣
♣
Beskriva vad som kännetecknar en parametrisk modell.
Ange riktlinjer för att definiera designkonceptet.
Beskriva arbetsgången för att skapa en parametrisk modell.
Beskriva menyfikar samt utforskare när du är i läget Part.
Skapa en enkel parametrisk del.
Om parametriska modeller
Du kan skapa och redigera 3D-geometri effektivt genom parametri. Modellen kontrolleras huvudsakligen av
geometriska villkor och måttvillkor.
En Typisk parametrisk del visas i följande illustration, bestående av både 2D-skisser med måttvillkor och 3D
solid geometri.
Kapitel 1: Komma igång
Parametriska modeller
En parametrisk modell är en 3D-modell som kontrolleras och styrs av geometriska förhållanden och
måttvärden. Du skapar vanligtvis parametriska modeller genom en kombination av 2D-ritningar och 3Dfunktioner. Med en parametrisk modell kan du förändra ett värde av en del, och modellen justeras efter värdet,
samt efter existerande geometriska villkor.
Skissade features
Skissade features är egenskaper som lägger till eller tar bort material, och är vanligtvis baserade på en 2D skiss.
Skissen kan bestå av bl.a. linjer, cirklar, och bågar.
En skissad feature visas nedan. Efter att skissen har använts av en feature, så betraktas den som förbrukad av
denna, och kommer visas under denna feature i utforskaren.
Placerade features
Medan skissade features börjar med en skiss så har placerade features en inre definierad form för att dra bort
eller lägga till material. Du behöver bestämma endast var och i vilken storlek featuren skall skapas. Hål och
fillets är två vanligt använda placerade features.
Placerade features illustreras i följande bild genom att Fillet4 och Chamfer2 är markerade.
Lektion: Parametrisk Part-design
Grund feature
Den första featuren som du skapar är vanligtvis en skissad feature.
Denna första feature är också refererad till som grund-feature. Alla
efterföljande features lägger till, eller tar bort, material från
modelldelen.
Extrusion1 representerar grund-featuren av delen i följande illustration.
1. Grundskiss och grund-feature
Utveckling av en parametrisk modell
En parametrisk modell utvecklas genom stegen i följande illustrationer. Modellen transformeras efter storleken
av grundfiguren ökas efter inkluderandet av skissade och placerade features.
Grund-skiss skapas
Grund-feature skapas
En andra skiss skapas.
En andra feature skapas m.h.a
den andra skissen.
Fillets (placerad Feature) läggs till
och får delen att uppdateras.
Längden ändras i grundkskissen.
Kapitel 1: Komma igång
Definiera designkonceptet
Oberoende typen av kontstruktion som du skapar så bör du
alltid sikta på att definiera designkonceptet så tidigt som
möjligt i processen. Det är vanligt för en konstruktion att
förändras som resultat av ärvda designproblem eller framtida
versioner. Förmågan att definiera designkonceptet gör dessa
potentiella förändringar mycket enklare att implementera.
Designkonceptet har definierats i följande illustration genom
att använda en enkel formel (2) för att beräkna den yttre
diametern av delen baserat på den inre diametern (1).
Om att definiera designkonceptet
Att definiera designkonceptet innebär att lägga till intelligens till din konstruktion. Denna intelligens kan
existera i ett antal olika former. Den kan finnas i ett enkelt geometrisk villkor som tvingar två linjer att vara
parallella eller två cirklar att vara koncentriska. Intelligens kan även finnas i villkor som tvingar en features mått
att vara konstanta eller låta mått variera sig efter en inbyggd formel.
Precis som att varje delkonstruktion är unik så är även designkonceptet för varje del det. Att definiera
designkonceptet innebär att du använder funktioner eller egenskaper som gör det möjligt att skapa
konstruktionen på det mest effektiva sättet och ger maximal flexibilitet för att skapa förändringar.
Olika exempel på designsyfte visas i följande illustration som fångas på dess tidigaste stadium av design.
Verktygsfältet visar villkorssymboler (glyphs).
1.
2.
3.
Verktygsfältet som visar geometriska villkor (constraints) applicerade på geometrin. Varje ikon illustrerar
en specifik typ av villkor som har applicerats på en skiss och som resultat av detta fångas en del av
designkonceptet. Till exempel; ikonen längst till höger på den övre raden indikerar ett tangentvillkor
mellan den övre horisontella linjen och cirkelbågen längst till höger av skissen.
Villkor för sammanfallande linjer visas med en gul prick på punkten där de skär varandra.
Måttvillkor applicerade på geometrin. Dessa typer av villkor definierar designkonceptet genom att
definiera storleken på objekten i skissen.
Lektion: Parametrisk Part-design
Riktlinjer för att definiera designkonceptet
Följande riktlinjer är bra att ha i åtanke när du påbörjar en ny kontrsuktion. Varenda en av de följande
punkterna indikerar ett område i vilket designkonceptet kan fångas.
♣ Identifiera geometriska relationer. Till exempel; en figurs längd kan vara direkt relaterat till dess bredd eller
bredden relaterad till längden av en annan figur.
♣ Identifiera områden av konstruktionen som kan behöva förändras på grund av designproblem eller nyare
versioner.
♣ Identifiera områden där symmetri finns eller områden där figurerna är duplicerade eller mönstersatta.
När du har identifierat dessa potentiella sätt att definiera designkonceptet så kan du matcha detta syfte med
ett specifikt verktyg eller en funktion från Inventor.
Exempel på att definiera designkonceptet när man skapar en detalj.
En enkel parametrisk design för en indexerare av plast visas i följande bildserie. Varje representerar hur en
specifik riktlinje av designsyftet fångas och blir implementerat in i konstruktionen med en parametrisk funktion.
Ange geometriska relationer i designsyfte
Designsyftet för indexeraren fastställer att ytterdiametern
skall vara två gånger innerdiametern i följande bilder.
Designsyftet har definierats med användning av en enkel
formel i måttparametrarna.
1.
2.
Inre diameter av indexeraren.
Yttre diametern bestäms genom en formel som
säger att den yttre diametern skall vara dubbelt så
stor som den inre.
Definiera designkonceptet för delar som kan förändras
Designsyftet har angetts för att tillåta eventuella förändringar i konstruktionen i följande bildserie. Allt
eftersom tjockleken på delen förändras ändras även djupet på skårorna. Detta resultat åstadkommer man
genom att ställa in djup-parametern för skåran till All, vilket försäkrar att skåran alltid extruderas genom delen.
1.
2.
Med en höjd på 3 mm så skär skårorna genom hela delen.
Med en förändring i delens höjd från 3 mm till 6 mm så fortsätter skårorna att skära igenom hela delen.
Kapitel 1: Komma igång
Definera symmetri i designkonceptet
Designkonceptet för symmetri har definerats i konstruktionen i följande illustration genom att använda en
parametrisk mönsterfunktion. Genom att definiera designkonceptet på detta sätt så kan du enkelt förändra
antalet eller de vinklade spåren genom att redigera denna funktion.
1.
2.
Ursprungliga skårans.
Cirkulärt mönster som skapas för att duplicera skårans feature på ett precist och enkelt redigerbart sätt.
Lektion: Parametrisk Part-design
Övning: Skapa en parametrisk Part
Under denna övning kommer du skapa en enkel konsol
genom att extrudera en fördefinierad skiss. Du
redigerar sedan delen och lägger till en avrundning.
(Fillet)
2.
♣ Som Distance, skriv in 25 mm.
♣ Klicka på OK.
3.
Den genomförda övningen
På menyfliken Model>Create panelen, klicka på
Extrude.
I utforskaren, expandera funktionen Extrude.
♣ Den första skissen har konsumerats av
funktionen Extrusion1.
1.
Öppna Create-Parametric.Part.ipt
den påbörjade skissprofilen är skapad och har villkor
applicerade.
Kapitel 1: Komma igång
4.
I utforskaren, dubbelklicka på Sketch1.
6.
På menyfliken Model, Create menyn välj
Fillet.
♣ Som radie, välj 5 mm.
♣ Välj den inre kanten.
♣ Klicka på OK.
7.
Stäng alla filer utan att spara.
♣ Dubbelklicka på det horisontella måttet 25 mm.
♣ I dialogrutan Edit Dimension, skriv in 35.
♣ Tryck ENTER.
♣ I menyfliken Klicka på Finish Sketch.
Delen är nu uppdaterad för att reflektera det nya
måttet.
5.
I utforskaren, högerklicka på funktionen Extrusion1.
Välj Edit Feature.
♣ Som avstånd, skriv in 40 mm.
♣ Klicka på OK.
Den parametriska delen uppdateras för att
reflektera det nya parametervärdet.
Lektion: Parametrisk Part-design
Lektion: Färg och material
Den här lektionen beskriver appliceringen av olika material samt färgapplicering.
I lektionen kommer man även att gå igenom de mest grundläggande verktygen som du kan använda dig av,
vilket gör det enkelt för dig att kunna modifiera och ändra färgval.
Målsättning
När du är klar med den här lektionen kommer du kunna följande:
Använda dig av de olika verktygen för att välja färg och material på din komponent för efterlikna verkligheten
och skapa högkvalitativa digitala prototyper.
Om material och färgval
Med verktygen för material och färg kan du styra både de fysiska och utseendemässiga egenskaperna för en
sammanställning eller enskild detalj. Du kan dynamiskt välja vissa lägen där utseendet förändras beroende på
vad som är aktivt i din sammanställning. Materialverktyget för skapa en så bra digital prototyp är enkelt och
kraftfullt och ger dig möjligheter att enkelt skapa egna specialanpassade material.
Du hittar verktygsfältet Material and Appearance under Tools-fliken.
Verktygsfältet finns även i snabbmenyn, Quick Access Toolbar.
Ikon
Alternativ
Beskrivning
Material
Applicerar material på vald Part.
Appearance
Färg och utseendet definieras på vald
komponent.
Rensar alla färgappliceringar
Clear
Adjust
Modifierar utseendet av färgen på
komponenten.
I Inventors Quick Access Toolbar hittar du rullmenyn för Material. Innan materialet har blivit angivet står den
som standard på Generic.
Du byter enkelt materialet genom att markera parten, antingen i utforskaren eller direkt från modellen, sedan
scrollar du fram till det alternativ du söker. När materialet har blivit definierat ändras även Appearance till en
förprogrammerad färg som syns på modellen.
Kapitel 1: Komma igång
I Quick Access Toolbar hittar du även Appearance rullmenyn. Standard inställningen är Default till dess att
annan färg har definierats av användaren.
I Appearance rullmenyn kan du välja att ändra utseendet (detta ändrar ej materialet). Du kan enkelt ändra färg
på parten men bibehålla befintligt material genom att markera den part som skall ändra färg och sedan scrolla
fram till det alternativ du söker.
Kommandoåtkomst – Material
Menyflik: Tools
Snabbval: Quick Access Toolbar: Material
I Material Browser kan du definiera val av material
genom att öppna olika bibliotek och välja av
förprogrammerade materialinställningar.
Du kan även söka på materialtyper för att få fram flera
förslag inom samma materialkategori.
Lektion: Färg och material
1. Material som används i den befintliga modellen.
2. Materialbibliotek
3. Befintliga material i biblioteket.
Kommandoåtkomst – Appearance
Menyflik: Tools
Snabbval: Quick Access Toolbar: Appearance
I Appearance Browser kan du bestämma färg och
mönster som du vill applicera på din part.
Som i Material Browser finns det färdiginlaggda
bibliotek där färger finns förprogrammerade.
Search funktionen finns som ett snabbt sätt att hitta
rätt färg.
Kapitel 1: Komma igång
I Appearance Editor kan du ändra inställningar på
färgerna.
Där kan du ändra bland annat inställningar för de
färger som har en ytstruktur.
Kommandoåtkomst – Clear
Menyflik: Tools
Snabbval: Quick Access Toolbar: Clear
Med Clear kommandot kan du snabbt och enkelt ta bort alla over rides och återgå till de förinställda material
valen. Detta gör även att färgen blir anpassad efter materialet. Du kan välja hela parten genom att trycka Select
All. Om det enbart är några enstaka delar utav parten du vill markera så gör du detta genom att hålla nere Ctrl
samtidigt som du trycker på valda sidor.
Kommandoåtkomst – Adjust
Menyflik: Tools
Snabbval: Quick Access Toolbar: Adjust
Lektion: Färg och material
Med Adjust-verktyget kan du enkelt applicera färger på delar eller hela parten. Med rullmenyn för färg kan du
snabbt prova vilka färger som passar ändamålet. Du väljer de delar av parten eller sammanställningen där du
vill ändra färgvalet, när du scrollar igenom biblioteket av färgval kommer en förhandsvisning av färgen att synas
på modellen. Tänk bara på att när du använder dig av Adjust så ändrar du enbart färgen och inte materialet på
parten.
1. Val av färgblandningssystem
2. Färgvärden
3. Bildmappningsalternativ
4. Verktygsinställningar
Adjust verktyget ger möjlighet till att ändra skala och flytta samt rotera färgappliceringen som används på
ytstrukturerade färgval. Som bilderna visar kan man bland annat ändra storlek på mosaikytan genom att ta tag
i pilen som markerats på bilden nedan. Du kan även rotera färgvalet genom att använda dig av roteringspilarna
(gröna markeringen).
Materials och Appearances
I Autodesk Inventor 2013 finns tre bibiliotek med material (Materials) och utseenden (Appearances) som ger
din part/assembly både visuella och riktiga material som man kan använda sig av. Du byter det aktuella
biblioteket genom att öppna rullmenyn för Appearance eller Material och längst ned under de olika materialen
finner du biblioteken.
Kapitel 1: Komma igång
Övning: Applicera material och färg
Under denna övning kommer du att applicera
material och färg på en part genom att använda dig
utav olika färgsättningsverktyg.
4.
För att få en realistisk rendering gå in i
visningsverktyget
View >Visual Style > Realistic
5.
I Appearance rullgardinen väljer du
Autodesk Appearance Library. Detta för
att kunna få fler alternativ av
färgappliceringar.
6.
Hålen på parten skal vara borrade och
färgsättningen på dem skall ändras. Gå in
i Adjust och markera de fem hålen,
genom att hålla inne Ctrl.
Den färdiga övningen
1.
2.
3.
Öppna Crown.ipt i mappen Parts
I utforskaren markera huvudparten Crown genom
att klicka på den. Gå upp till material rullgardinen
och välj Aluminium 6061 AHC (AHC=Anodiserad)
Både materialet och färgen på parten har nu
ändrats till aluminium.
Lektion: Färg och material
7.
Välj Chrome – Polished Brushed Heavy som
färgval i rullgardinen.
11. Markera hela parten genom att dra
muspekaren mot en av kanterna, parten blir
då bli rödmarkerad, klicka för att aktivera.
I Appearance rullgardinen välj Anodized – Red
och tryck Apply.
8.
Ta tag i den lilla pilen för att ändra skalan på
ytstrukturen. En rödstreckad pil kommer att
dyka upp för att visa vilken storlek du har på
skalan. För den mot mittpunkten för att få en
bra ytstruktur.
Öppna Clear verktyget och tryck Select All.
Välj OK (√).
9.
Ta tag i den runda markören under pilarna för
att ändra vinkeln på skarvarna.
Alla färg appliceringar som har gjorts har nu
försvunnit. Och färgen har återgått till den
förinställda materialfärgen.
10. Tryck Apply (+) för att applicera ändringarna
på parten.
Stäng alla filer utan att spara.
Kapitel 1: Komma igång
KAPITEL 2
Grundläggande skisstekniker
Majoriteten av alla funktioner som du skapar på dina parametriska parter börjar med 2D-skisser. Intelligenta
och förutsägbara parter kräver en grundlig förståelse av hur man definierar designsyftet genom att applicera
geometriska villkor samt måttvillkor på dessa skisser.
Målsättning
Efter att har genomfört den här kursen så bör du kunna:
♣ Använda skissverktyg för att skapa 2D-geometri.
♣ Använda geometriska villkor för att kontrollera skissad geometri.
♣ Applicera parametriska mått på din skissade geometri.
Lektion: Att skapa 2D-skisser
Denna lektion beskriver hur man skapar skissad geometri i 2D genom att använda skissverktyget.
En grundläggande parametrisk part där ett flertal skisser har använts för att skapa dess utseende visas nedan.
Nästan alla parametriska delar börjar med en 2D-skiss och varje skiss som du skapar definierar ett 2D-plan på
vilken din skissade geometri skapas. Dessa skisser är inte bara grundläggande för varje part, utan används
genom hela designprocessen.
Målsättning
Efter att ha genomfört denna lektion kommer du kunna:
♣ Beskriva skillnaderna mellan vanliga 2D-skisser och parametriska 2D-skisser.
♣ Förklara alternativen för att räta upp geometri i 2D-skisser.
♣ Flytta den första skissen till ett annat plan.
♣ Använda skissverktyg.
♣ Beskriva riktlinjerna för att skapa bra skisser.
Lektion: Att skapa 2D skisser
Om skissning
I skissmiljön sker all 2-d skissning. När du skapar en ny 2D-skiss eller redigerar en redan existerande skiss, så
aktiveras skissmiljön.
Skissmiljön aktiveras när skissen redigeras, som det visas här.
1
2
3
1.
2.
3.
När skissmiljön är aktiv så visat fliken Sketch.
Den aktiva skissen är markerad i utforskaren medan alla andra element är utgråade.
När du aktiverar skissmiljön roteras vyn automatiskt vinkelrätt mot det aktuella planet.
Parametrisk skissning
En parametrisk skiss formar grunden för alla parametriska delar som du skapar i Inventor. Till skillnad från 2Dskisser som du skapar i en icke-parametrisk 2D-applikation så börjar du omedelbart att lägga till intelligens till
din del för att definiera designsyftet när du skapar din skiss. Parametriska skisser i Inventor låter dig klicka och
dra geometrin åt alla håll som villkoren tillåter medan alla villkor upprätthålls. Till exempel, om du drar den
yttre bågen (se bilden nedan) till en annan storlek så kommer de horisontella linjerna fortfarande att tangera
cirkelbågen och vara horisontella och en enhet långa
Villkor i parametriska ritningar
En parametrisk skiss innehåller 2D-geometri på vilken villkor appliceras för att kontrollera dess storlek samt det
potentiella beteendet på 2D-geometrin. Det finns två olika typer av villkor, geometriska villkor och måttvillkor.
Allt eftersom du skapar geometri i Inventor så appliceras vissa geometriska villkor automatiskt.
Symbolerna bredvid geometrin i följande bilder kallas för ”glyphs” (Sv. ordlista: skåror)och representerar 2Dvillkor. Glyphs visas medan ett skissverktyg är aktivt och du skissar, Användningen av 2D-villkor är ett sätt på
vilken designsyftet automatiskt definieras allt eftersom du skissar på geometrin.
1.
2.
3.
Indikerar ett parallellt villkor applicerad på den nedre
horisontella linjen.
Indikerar ett parallellt villkor med den övre linjen som
håller på att ritas.
Indikerar ett tangentvillkor mellan cirkelbågen och den
horisontella linjen som ritas.
Kapitel 2: Grundläggande skisstekniker
Du måste lägga till måttvillkor på varje element av skissen där du behöver specificera ett mått. Båda typerna av
villkor är applicerade på den skissade geometrin i följande bild.
1.
Geometriska villkor
Geometriska villkor, vilket appliceras på geometri, representeras av symbolerna på följande verktygsfält.
Varje typ av villkor representeras med en egen symbol.
Från vänster till höger:
♣ Vinkelrätt villkor, tvingar linjen att ligga vinkelrät med den vänstra sidans vertikala linje.
♣ Tangentvillkor, tvingar linjen att tangera bågen.
♣ Parallellt villkor, tvingar linjen att ligga parallellt med den nedre horisontella linjen.
♣ Horisontelt villkor, tvingar den nedre linjen att ligga parallellt med X-axeln av skissen.
2.
3.
Koherensvillkor
Dessa villkor tvingar linjernas endpunkter att vara sammankopplade.
Måttsatta villkor
Dessa mått kontrollerar storleken på objekten. Diameterns mått kontrollerar storleken på cirkeln medan
den linjära dimensionen kontrollerar längden på den horisontella linjen.
Exempel
Effekten av 2D-geometriska villkor visas i följande bild, där ett element flyttas för att forma om geometrin.
1.
2.
3.
4.
5.
Ursprungliga positionen för objektet som
flyttas.
Centerlinje som används med symmetrivillkor.
Pekare som drar linjen till en ny position.
Nya positionen för linjen som flyttas. Lägg
märke till samma rörelse på den motsatta
sidan av skissen.
Måttvillkor positionerar kanten av delen. En
förändring i detta mått skulle bli reflekterat på
båda sidor av centrumlinjen.
För att åstadkomma samma förändring på en ickeparametrisk skiss så hade du behövt duplicera varje
redigering på båda sidorna av centerlinjen.
Lektion: Att skapa 2D skisser
Fullt definierad skissgeometri
När du applicerar villkor på en skiss så tar det bort en nivå av frihet från geometrin. Genom att ta bort olika
grader av frihet från skissen så begränsar du riktningen eller längden en given del av skissen kan flyttas eller
skalas om. När en skiss har fått alla grader av frihet berövade så betraktas den som fullt definierad (Fully
Constrained Sketch)
Det är lämpligt att göra skissen fullt definierad innan du skapar olika features även om det inte är nödvändigt.
En skiss som är fullt definierad är förutsägbar i sättet vilket den kan förändras och reducerar antalet fel som
görs när någon gör förändringar på den parametriska parten.
Identifiera villkoren för en fullt definierad skiss
Inventor använder färgskillnader och numerisk återkoppling (feedback) för att identifiera när en skiss är fullt
definierad i motsats till andra skisser som inte är det. Representerat i följande bild behöver den ljusare färgade
geometrin antingen geometriska- eller måttvillkor för att bli fullt definierad. Du kan använda dessa färger för att
identifiera vilka element som fortfarande behöver villkor. I den nedre högra delen så indikerar Inventor att fyra
mått behövs (Four dimensions required) för att skissen ska bli fullt definierad.
När skissen har blivit fullt definierad kommer profilen visas i endast en färg.
Färger används för att visa att villkor varierar beroende på din färgkonfiguration för Inventor. Färgskillnader
som inträffar medan du använder inställningen Presentation (vit bakgrund) är den som är minst märkbar.
Allt eftersom din skiss ökar i komplexitet så kommer antalet villkor eller mått som krävs för få en fullt definierad
skiss.
Kapitel 2: Grundläggande skisstekniker
Punktinriktning
När du skapar skissgeometri och vill lägga en punkt i linje med redan existerande geometri har du två olika
arbetsflöden som du kan följa beroende på den nuvarande inställningen point alignment. För att använda och
tjäna på automatisk punktinriktning så behöver du förstå vad punktinriktning är och var man slår av och sätter
på det.
Följande illustration visar olika punktinriktningar som sker under skapandet av skissgeometri.
Punktinriktning
Punktinriktning under skissning hjälper dig att skapa din önskade geometri enklare. Du kan få ändpunkterna av
skissgeometrin till att bli en virtuell skärningspunkt för annan skissgeometri. Du åstadkommer dessa
punktinriktningar genom att positionera pekaren. Du behöver inte röra vid den tilltänkta geometrin först.
Den automatiska punktinriktningen är på vid en standardinstallation av Autodesk Inventor. Du stänger av och
sätter på point alignment genom att markera/avmarkera rutan Point Alignment On som finns på fliken Skiss
under dialogrutan Application Options.
Lektion: Att skapa 2D skisser
Grundläggande skissverktyg
En profil eller en skiss kan bestå av punkter, linjer, cirkelbågar och måttsättningsgeometri. När skiss-miljön är
aktivt visar menyfliken de tillgängliga skissverktygen. 2D Skiss panelen innehåller alla verktyg för att skapa,
manipulera och kontrollera skissad geometri.
Villkor
Beskrivning
Före
Line – Klicka på två punkter för att
skapa enlinje.
Spline Inderpolation – Skapar en
splinekurva mellan ett antal punkter.
Spline Control Vertex –
Skapar en splinekurva mellan ett
flertal punkter med större kontroll för
mer exakta kurvor.
Bridge Curve –
Skapar en spline mellan två
punkter/linjers ändpunkter.
Equation Curve – Skapar en kurva
genom en ekvation.
Center Point Circle – Automatiskt vald.
Skapar cirkel utifrån en punkt.
Tangent Circle – Skapar en cirkel
genom att använda befintlig
tangentiell skissgeometri.
Ellipse – Skapar en ellipsform med
centrumpunkt.
Kapitel 2: Grundläggande skisstekniker
Efter
Three Point Arc –
Skapar en båge där tredje punkten
avgör bågens kurva.
Tangent Arc – En båge skapas genom
två tangerande linjer eller punkter.
Center Point Arc – Skapar en båge från
en punkt där båglängden kan justeras.
Lektion: Att skapa 2D skisser
Rectangle Two Point –
Skapar en rektangel genom två
punkter.
Three Point Rectrangle –
Skapar en rektangel genom tre
punkter för att definiera längd, riktning
och angränsande sida.
Two Point Center –
Skapar en rektangel genom två
punkter som definierar mitten bredd
och längd.
Three Point Center – Skapar en
rektangel med hjälp av tre punkter för
att definiera centrum, riktning och
angränsande sida.
Slot – Center to Center
Skapar ett spår baserat på bredden
och avståndet från centrum till
centrum på spåret.
Slot – Overall
Skapar ett spår baserat på en vinkel,
totallängd och bredd.
Slot – Center Point
Skapar ett spår med mittpunkten som
referens.
Slot – Three Point Arc
Skapar ett spår utifrån en båge som
definieras med 3 punkter.
Slot – Center Point Arc
Skapar ett spår utifrån en båge som
definieras från en centrumpunkt.
Polygon – Skapar en polygonal figur
med upp till 120 kanter.
Kapitel 2: Grundläggande skisstekniker
Point – Skapar en sketchpunkt eller
en centrumpunkt.
Fillet – Skapar en radie där två
linjer möts.
Chamfer – Skapar en avfasning där
två linjer möts.
Text – Lägger till text till den aktiva
sketchen.
Geometry Text – Lägger till text
som följer bana ex på linje, arc eller
cirkel.
Lektion: Att skapa 2D skisser
Skissverktyg
När du väljer att skapa en skiss i en tom part kommer originalplanen att visas för att du enkelt ska kunna välja
var du vill placera din första skiss. Om du behöver ytterligare skisser så använder du verktyget 2D Sketch för att
skapa dem. Verktyget 2D Sketch ber dig att välja ett plan som du vill skapa skissen i eller välja en existerande
skiss och redigera. Du kan välja plan eller skisser i det grafiska fönstret eller i utforskaren. Du kan skapa en ny
skiss på en detaljs yta, ursprungsplan eller arbetsplan.
Kommandoåtkomst – New Sketch
Menyflik: 3D Model
Genvägsmeny: Högerklicka på en vald yta eller ett plan.
Du kan annars använda snabbtangent för åtkomst av
sketch genom att trycka på bokstaven S på
tangentbordet.
Riktlinjer för lyckade skisser
Du kan använda ett flertal olika metoder för att skapa slutna former. Du kan använda verktyg som till exempel
rectangle, circle, eller polygon eller så kan du använda villkor för att låta separata skissade former föras
samman och bilda en stängd form. Vid vissa tillfällen så kan du behöva skapa skissad geometri som inte är
stängd. Till exempel en bana till en svepande funktion för att skapa en yta. Dessa riktlinjer fokuserar på att
skapa stängda profiler.
Följ dessa riktlinjer för att skapa en bra skiss.
♣ Gör så enkla skisser som möjligt. Fasa inte av kanterna på en skiss om du kan applicera en avfasning i den
avslutade 3D-modellen och åstadkomma samma effekt. Alltför komplext skissad geometri kan vara svår att
hantera allt efter som designen växer.
♣ Återupprepa enkla former för att skapa mer komplexa former.
♣ Rita profilen i skissen till ungefärlig storlek och form.
♣ Använd 2D-villkor för att stabilisera formen innan du bestämmer storleken.
♣ Använd stängda loopar till profiler.
Kapitel 2: Grundläggande skisstekniker
Övning: Skapa 2D-skisser
Under denna övning kommer du skapa en enkel
stödkonsolprofil genom att använda de grundläggande
skissverktygen.
4.
Med verktyget Line fortfarande aktivt, skapa ett
bågsegment.
♣ Dra ändpunkten av linjesegmentet till
höger för att definiera riktningen av
tangenten för bågen.
♣ Släpp musknappen när ändpunkten av
bågen är direkt ovanför startpunkten.
Använd grid spacing i följande illustration
för att definiera storleken på bågen.
5.
Den färdiga övningen.
♣ Flytta pekaren åt vänster tills den är
positionerad vertikalt över startpunkten och
parallellt med det första linjesegmentet.
Försäkra dig om glyph-symbolen visas som i
följande bild.
1. Skapa en ny del genom att använda mallen
Standard (mm).ipt.
♣ Klicka i snabbmenyn > New.
♣ I dialogrutan New File, välj fliken Metric.
♣ Välj Standard (mm).ipt.
♣ Klicka på OK.
2. Välj Start 2D Sketch och välj därefter vilket plan du
vill jobba på vilket är valfritt i denna övning.
3. Skapa en grundläggande form.
Med verktyget Line fortfarande aktivt, rita en
linje till åt vänster.
♣ Klicka för att skapa linjesegmentet.
6.
Avsluts skissen genom att skapa det sista
linjesegmentet som visas.
7.
På menyfliken klicka Finish Sketch för att avsluta
skissen.
På vy-kuben klicka på det övre högra hörnet för
att få en isometrisk vy.
♣ Välj verktyget Line.
♣ Välj en punkt nära nollpunkten.
♣ Drag markören åt höger och se till att den
horisontella glyph-symbolen visar sig nära
pekaren.
♣ Välj den andra punkten cirka 25 mm från
startpunkten.
Obs: Linjens längd visas under tiden som den
ritas i rutan ovanför linjen.
8.
Lektion: Att skapa 2D skisser
9.
Extrudera formen 5 mm.
♣ I menyfliken Model>Create menyn, välj
Extrude.
♣ i Mini Toolbar, för distance, skriv in 5 mm.
♣ Klicka på grön bock för OK.
10. Skapa en ny skiss på den främre ytan av delen:
♣ Klicka på den främre ytan av delen.
♣ Välj Create Sketch.
Obs: När du väljer punkter till rektangeln,
se till att din linje snappar mot hörnet och
ena kanten.
12. I menyfliken, välj Finish Sketch för att
avsluta.
13. Extrudera den nya skissen 10 mm.
♣ Välj Extrude verktyget.
♣ Välj en punkt inom rektangeln.
♣ I Mini Toolbaren, för distance skriv in 10
mm.
♣ Klicka på grön bock för OK
11. Rita en rektangel på den övre ytan.
♣ Välj verktyget Two-Point Rectangle.
♣ Välj punkt 1 i nedre vänstra hörnet.
♣ Välj punkt 2 på den övre kanten.
14. Stäng filen utan att spara.
Kapitel 2: Grundläggande skisstekniker
Lektion: Geometriska villkor
Denna lektion beskriver geometriska villkor och hur man
använder dem på skissens geometri. Till exempel, ett
vertikalt villkor applicerad på en linje tvingar linjen att vara
vertikal. Ett tangentvillkor applicerad på en cirkelbåge
tvingar cirkelbågen att tangera den geometri som den har
blivit bunden till.
Bilden visar 2D-villkor på en part-skiss.
Geometriska villkor representerar grunden för all
parametrisk design. Genom att använda dessa objekt så
kan du definiera designkonceptet och tvinga geometrin att
följa de regler som har satts av varje villkor.
Målsättning
Efter att du har genomfört denna lektion så kommer du att kunna:
♣ Beskriva geometriska villkor och deras inverkan på geometri.
♣ Förklara hur Constrint Inferenc och percistence ger
dig total kontroll över när, var och vilka villkor som skapas i en skiss.
♣ Applicera geometriska villkor på skissens geometri.
♣ Granska och ta bort villkor genom att använda verktyget Show Constraints.
♣ Ange riktlinjer för att lyckas med dina villkor.
♣ Förklara hur man visar skissens grad av frihet och hur det kan hjälpa i att skapa en skiss som är fullt
definierad.
Om geometriska villkor
Det finns flera olika villkor, vart och ett med speciella möjligheter för att användas i ett specifikt syfte. Valet du
gör beror i stort sett på designsyftet.
Allt efter som du skapar skisser så läggs villkor på automatiskt. I de flesta fallen så är dessa villkor tillräckliga
som initiala villkor. Allt efter som du fortsätter att utveckla skissen så kan du behöva lägga till fler villkor
manuellt för att stabilisera den.
Effekterna av villkor på skissens geometri visas i följande illustration. Skissen till vänster har avsiktligt ritats
genom att endast använda ett fåtal automatiska villkor. Skissen till höger är resultatet av att lägga till villkor
som perpendicular, parallell, och collinear.
De första automatiska villkoren.
Efter manuellt applicerade villkor.
Lektion: Geometriska villkor
Definition av geometriska villkor
Geometriska villkor stabiliserar skissens geometri genom att placera gränser på hur geometrin kan förändras
medan du försöker dra i den eller förändra dess mått. Till exempel, om ett horisontellt villkor är applicerat på
en linje så kommer den linjen vara tvingad till att alltid vara horisontell.
På bilden har cirkeln till höger blivit
omskalad. Tangentvillkor har blivit
applicerade på linjerna. När cirkeln skalas
om, så fortsätter linjerna att tangera båda
cirklarna.
Villkor
Beskrivning
Tangent – Används för att tvinga det valda
elementet att tangera ett annat.
Före
Perpendicular – Använd för att göra två valda
element vinkelräta mot varandra.
Parallell – Används till att få två valda objekt
parallella mot varandra.
Coincident – Används till att få två punkter att
ligga på samma koordinat.
Concentric – Används till att få två
cirklar/cirkelbågar att dela samma mittpunkt.
Collinear – Används för att tvinga två linjer att
ligga på samma linje.
Horizontal – Används för att tvinga en linje att
ligga parallell med X-axeln av den nuvarande
skissens koordinatsystem.
Vertical – Används för att tvinga en linje att ligga
parallell med Y-axeln av den nuvarande skissens
koordinatsystem.
Equal – Används för att tvinga två längder att
vara lika. När det gäller cirklar/cirkelbågar så
kommer radien vara lika.
Fix – Tvinga ett element att vara låst på dess
plats i det nuvarande koordinatsystemet.
Symmetric – Används för att få element att ha
symmetriska villkor på båda sidor av en linje.
Smooth – Används för att skapa ett villkor för
kontinuerlig kurvatur (G2) mellan en spline och
en annan linje, cirkelbåge eller spline.
Kapitel 2: Grundläggande skisstekniker
Efter
Exempel på horisontellt villkor
I följande illustration så visas appliceringen av ett horisontellt villkor. De två cirklarna har fått ett villkor som
binder deras mittpunkter till linjens slutpunkter. Designsyftet kräver att dessa två cirklar fortsätter vara i linje.
Efter att ett horisontellt villkor har applicerats på linjen så uppdateras linjen och cirkeln på den högra sidan
flyttas med linjen.
Om Infer Constraints och Persist Constraints
När du skapar skissgeometri så kan den geometrin per automatik få villkor applicerat till sig. För att kontrollera
när geometriska villkor automatiskt appliceras i en skiss så måste du förstå vad det betyder att få villkor
automatiskt applicerade och innebörden av Infer- och Persist constraints samt var och hur man ändrar på deras
relaterade inställningar.
I följande illustration så visas en skiss som håller på att skapas bredvid den slutförda skissen med dess
geometriska villkor visade. Allt eftersom skissens geometri skapas så appliceras villkoren automatiskt på
geometrin.
När du jobbar med en skiss så finns det ett flertal olika typer av geometriska villkor som automatiskt kan
appliceras på geometrin allt eftersom den skapas. Detta inkluderar villkor så som Perpendicular, Parallel,
Coincident, Horisontal, Vertical och Tangent.
För att geometriska vilkor skall indentifieras och föreslås när man skissar måste man sätta på inställningen Infer
constraints. När du skissar på geometri och ett giltigt geometriskt villkor på en annan skiss föreslås blir det
applicerat automatiskt om inställningen Persist constrints är på. När ett villkor föreslås visas symbolen för den
geometritypen. Om du klickar för att skapa den när symbolen visas och om det föreslagna villkoret appliceras så
kallas det för att villkoret är persistent (permanent).
Visning av skissens geometri med Infer constraints är automatiskt baserat på läget och relationen mellan den
geometri som skissas samt den geometrin som redan existerar runtomkring. Du kan få en specifik del av
geometri invägd genom att föra pekaren fram och tillbaka över den. Att föra pekaren fram och tillbaka över
geometri kallas för att skrubba (scrubbing) geometrin.
Genom att förändra alternativen för Infer constraints och Persist Constraints så kan du kontrollera huruvida
villkor föreslås automatiskt och applicerade, föreslagna men inte applicerade eller inget av de båda. När du
håller inne CTRL-knappen när du skapar skissgeometri så föreslås inga villkor.
Genom att ha geometriska villkor automatiskt applicerade på skissens geometri allt eftersom du skapar den gör
att du senare behöver skapa ett mindre antal villkor som kontrollerar skissens geometriska form, storlek samt
läge.
Lektion: Geometriska villkor
Inställningar för Infer- och Persist constraints
När du skapar skissgeometri så är den automatiska appliceringen av villkor beroende av inställningarna på fliken
Inference i dialogen Constraint Settings. Det faktiska skapandet av ett antytt villkor i skissen är beroende av
alternativet Persist Constraint.
Alternativ
Beskrivning
Infer constraints
Denna inställning kontrollerar om villkor skall föreslås i skissen.
Persist constraints
Denna inställning kontrollerar om villkor som har föreslagits skall skapas eller
inte.
Du kan ändra på inställningarna för Infer constraints samt Persist constraint i dialogen Constraint Settings. Det
finns tre olika kombinationer av inställningar. Du kan ha båda avslagna, endast Infer constraints påslagen eller
båda påslagna.
Följande tabell illustrerar inställningarna för Infer constraints och Persist constraints och beskriver de olika
beteenden som är associerade med dessa alternativ.
Inställning
Beteende
Båda Avslagna - När du skapar skissgeometri föreslås inga villkor annat än sammanfallande
villkor. Därför så kommer skissgeometrin inte automatiskt ha geometriska villkor som
horisontell, parallell eller vinkelrät applicerat på sig. Linjer kan fortfarande snappa till
horisontell och vertikal samt punktinriktning kan fortfarande inträffa om det är påslaget.
Endast Infer – Allt eftersom du skapar skissgeometri så kan du använda föreslagna
geometriska villkor som parallel, perpendicular, samt tangent. Det enda geometriska villkor
som applicerats automatiskt är coincident. Använd denna inställning för att få den första
geometrin uppritad utan att applicera några villkor.
Båda Påslagna – Alla föreslagna villkor appliceras automatiskt på den skissade geometrin.
Alternativ för Inference
Du kommer åt dialogrutan Constraint Settings genom att klicka på Constraint Settings i genvägsmenyn när en
skiss är aktiv för redigering eller högerklicka i en skiss och välja Constraint Settings. På fliken Inforence fins ett
område, Selection for Constraint Inference, där man kanvälja vilka geometriska villkor som du vill få föreslagna
när du skapar en ny skissgeometri. För att dessa alternativ skall vara valbara så måste alternativet Infer
constraints redan vara påslaget.
Kapitel 2: Grundläggande skisstekniker
Exempelinställningar och användningen av Infer- och Persist constraints
Sättet du ställer in alternativen för Infer constraints samt Persist constraints beror på skissgeometrin som du
skapar samt arbetsflödet som du vill följa. Till exempel:
♣ Om du skissar geometri som behöver vara i varierande vinklar annat än horisontella, vertikala, parallella
samt vinkelräta till annan geometri så bör du ha båda inställningarna avslagna så att geometrin inte riktas
in på det sättet samt inte får några geometriska villkor applicerade på sig.
♣ Om du vill skapa geometri och manuellt applicera varje villkor så de har ett speciellt mönster så bör du ha
båda inställningarna avslagna eller endast Infer constraints påslagen.
♣ Om du vill applicera villkoren på skissen allt efter du skapar det så bör du ha båda alternativen påslagna.
Bildserien ovan visar de steg som används för att skissa en rektangel.
Ovan visas inställningarna som används för Infer constraints och Persist constraints med respektive resultat.
Riktlinjer för effektiv applicering av villkor
När du skapar skissgeometri så appliceras villkor automatiskt. De villkoren representerar inte alltid ditt
designsyfte. Därför måste du lägga till villkor eller ta bort existerande villkor.
Följande lista representerar några riktlinjer du bör överväga när du placerar villkor.
♣ Avgör skissens egenskaper – När du skapar skissen, bestäm dig för hur skisselementen skall relatera till
varandra och applicera de passande villkoren.
♣ Analysera de automatiskt applicerade villkoren – När du skapar skissgeometri appliceras vissa villkor
automatiskt. Efter att en skiss har skapats bör du avgöra om skissen har någon grad av frihet kvar. Om det
krävs, ta bort de automatiskt placerade villkoren och applicera andra villkor för att eliminera graderna av
frihet.
♣ Använd endast nödvändiga villkor – När du applicerar villkor på din skiss bör du väga in designsyftet och
graden av frihet som finns kvar i skissen. Du behöver inte en fullt definierad geometri för att skapa 3Dgeometri av din skiss. I vissa situationer kan du behöva lämna skissgeometri utan villkor.
♣ Stabilisera skissens form innan du sätter storleken – Innan du placerar måtten på dina skisselement så bör
du applicera villkor för att förhindra geometrin från att bli förvrängd. När du placerar de parametriska
måtten uppdateras skissens element för att reflektera den korrekta storleken. Genom att stabilisera
geometrin med villkor kan du förutspå effekten som måtten kommer att ha på din geometri. Om det är
nödvändigt, använd villkoret Fix för att låsa delar av geometrin på plats.
♣ Identifiera skisselement som kan komma behöva förändras i storlek – När du applicerar villkor på dina
skisser, väg in att några features kan komma att förändras i storlek allt efter som designen utvecklas. När
du har identifierat dessa features, lämna dem utan villkor. När en feature lämnas utan villkor så kan den
förändras allt efter designens utveckling.
Lektion: Geometriska villkor
Att stänga av och sätta på visningen av frihetsgraden
När du sätter på villkor på en skiss och om du
förstår hur skissgeometrin är fri att röra sig samt
rotera, blir det lättare att komma på en strategi
för hur man skall applicera sin geometri och
måttsättning. Genom att förstå syftet med
skissens grad av frihet samt hur man visar den,
kommer du finna att det är mycket lättare att
använda de villkor på skissen som behövs.
Bilden visar symbolerna frihetsgraden för delarna
i skissen. Baserat på dessa symboler får får du en
visuell förståelse för hur alla ändpunkter kan röra
sig och rotera.
Skissens frihetsgrad
För att visuellt identifiera hur skissens geometri är fri att röra sig så kan du välja att vissa symboler som visar
frihetsgraden (degrees of freedom (DOF)) för all geometri eller endast för den valda geometrin i en skiss. När du
applicerar villkor på en skiss uppdateras alla synliga DOF symboler dynamiskt för att reflektera den aktuella
graden av frihet.
Du stänger av och sätter på visningen av skissens DOF symboler genom att i den aktiva skissen välja det Degrees
of Freedom alternativet i genvägsmenyn (högerklicka) eller klicka på snabbtangenten längst ner i under
statusmenyn i Inventor. När det inte finns några objekt valda så visar genvägsmenyn de två alternativen Show
All Degrees of Freedom och Hide All Degrees of Freedom. Dessa alternativ stänger av och sätter på alla DOF
symboler i hela den aktiva skissen.
Om skissens geometri är vald när du högerklickar i det grafiska fönstret så kan du stänga av och sätta på DOF
symboler för den valda geometrin genom att välja Display Degrees of Freedom på genvägsmenyn.
Kapitel 2: Grundläggande skisstekniker
I följande illustration så visar samma skiss med dess DOF symboler före och efter det tredje måttet har lagts till.
Efter att man lägger till de tre skuggade måtten får mycket av geometrin i skissen dess frihet låst. DOF symboler
visas endast för geometrin som fortfarande har öppen frihet. Alla DOF symboler uppdateras och visar endast
den öppna friheten för geometrin.
Fully constrained sketch
Denna ikon kan du se i din utforskare då din sketch är fullt definierad (fully constrained). Det är lättast att se
om sketchen är fullt definierad i utforskaren där ikonen ändras och blir fastnålad.
Relax Mode
När man har en fullt definierad skiss kan man sätta på Relax Mode för att enkelt ändra geometrin. När man
stänger av Relax mode så justeras vilkoren till den nya geometrin. I statusbaren finns en ikon för att sätta på
och stänga av relax mode.
I dialogen Constraints Settings finns en flik, Relax Mode, för inställningar av Relax Mode.
Lektion: Geometriska villkor
Övning: Applicera villkor på skisser
Under denna övning kommer du skapa och applicera
villkor på skissgeometri. Du ska nu skapa ett par skåror
på detta block med hjälp av det du lärt dig.
3.
Välj verktyget Two-Point Rectangle och skissa
en rektangel på ytan.
4.
Välj Centerpoint Circle och skapa en cirkel som
är centrerad på kanten av rektangeln och
använd villkoret Coincident på hörnen.
Skapa även en cirkel på samma sätt på
motstående kant.
5.
Välj villkoret Vertical och välj mittpunkten på
den vänstra kanten och mittpunkten av
cirkeln.
Den färdiga övningen
1.
Öppna Pillow-Block.ipt.
2.
I menyfliken 3DModel, klicka på verktyget Start 2D
Sketch i Sketch Panelen och välj ytan på delen som
visas.
Kapitel 2: Grundläggande skisstekniker
6.
7.
8.
Välj villkoret Horizontal och välj
mittpunkten för ytan och mittpunkten för
skårans skiss.
Skårans skiss är nu centrerad på ytan.
Tryck ESC för att gå ur verktyget Horizontal.
Högerklicka var som helst i det grafiska
fönstret, välj Show All Degrees of
Freedom. Observera att medan skåran är
centrerad på ytan så finns det fortfarande
många grader av frihet kvar.
Obs: Materialet i följande illustration är
satt till glas för att bättre visa alla DOF
symboler.
9.
Högerklicka var som helt i det grafiska fönstret,
välj Hide All Degrees of Freedom.
10.
I menyfliken, välj Finish Sketch för att gå ur
skissen.
11.
Välj verktyget Extrude och välj insidan av båda
cirklarna samt insidan av rektangeln.
Justera alternativen till Cut och Through All så
de ser ut som det visas i följande bild. Klicka på
OK.
12.
Välj verktyget 2D Sketch och välj ytan på delen
som visas.
13.
Upprepa steg 3 till 11 för att skapa en skåra till
på denna sida av delen.
14.
Stäng alla filer utan att spara.
Lektion: Geometriska villkor
Lektion: Att måttsätta skisser
Denna lektion beskriver hur du skapar och använder olika typer av måttsättning för dina 2D-skissers geometri.
Att använda måttsättning för dina skisser är en stor del av att definiera din geometri. Medan geometriska villkor
stabiliserar skissen och gör den förutsägbar så fastställer måttsättningen storleken enligt dina angivna
parametrar.
Målsättning
Efter att ha genomfört denna lektion kommer du att kunna:
♣
♣
♣
♣
Beskriva funktionen samt egenskaperna för parametriska mått.
Skapa linjära, radiella, vinklade och riktade måttvillkor.
Använda ytterligare alternativ när du applicerar mått.
Beskriva de bästa sätten att gå tillväga när du måttsätter.
Om måttvillkor
Du skapar måttvillkor genom att lägga till parametriska mått på din geometri. Detta är det sista steget i att
uppnå en fullt definierad skiss. När du applicerar parametriska mått på ett skisselement förändras dess storlek
beroende på värdet. Det första måttet du applicerar på en skiss kommer att skala om geometrin så att den har
samma förhållande till det måttet du satte som den hade innan. Det är därmed inte lika viktigt att vara noga
med att sätta det minsta måttet först.
Olika typer av mått som du kan applicera på din skissgeometri visas nedan.
Kapitel 2: Grundläggande skisstekniker
Definition av parametriska mått
Ett parametriskt mått är ett mått som, när placerat på skissens geometri, bestämmer storleken, vinkeln eller
positionen för geometrin.
I följande illustration, när måttet placeras så är det första värdet 47.232. När värdet förändras till 50 i
dialogrutan Edit Dimension, uppdateras bredden på figuren till att reflektera det nya värdet. Lägg märke till
texten d0 i titelområdet i dialogrutan. Detta är parameternamnet. Varje gång som du placerar ett parametriskt
mått så skapas ett unikt parameternamn och anges automatiskt.
Till skillnad från de 2D CAD applikationer där mått endast är numeriska representationer av storleken av
geometrin, används de i en parametrisk 3D-modelleringsapplikation till att driva storleken av geometrin. Med
denna teknologi kan du snabbt ändra ett mått och direkt se hur förändringen påverkar geometrin.
Exempel
Ett flertal typer av parametriska mått finns tillgängliga men endast ett måttsättningsverktyg används för att
skapa dem. Applikationen placerar den passande typen av mått baserat på geometrin som du har valt. När du
placerar mått så visar genvägsmenyn tilläggsalternativ för att placera måttet.
Parametriska mått
Följande illustration visar horisontella och vertikala parametriska mått och genvägsmenyn, vilken låter dig välja
typen av mått som skall placeras.
Lektion: Att måttsätta skisser
Att skapa måttvillkor
Du använder verktyget General Dimension för att
placera mått på din skiss. Du kan skapa linjära,
riktade, vinklade, radiella och diametermått med
detta enda verktyg.
Kommandoåtkomst - General Dimension
Menyflik: Sketch
Tangentbordsgenväg: D
Måttvärden och enheter
Du klickar på ett mått för att definiera dess värde. Om det behövs så kan du inkludera specifika måttenheter
som till exempel millimeter, centimeter, meter, inch och foot. Det är inte nödvändigt att skriva in suffixet för
standardenheten.
Om din del består av multipla måttenheter så måste du skriva in alla suffix som inte är standard. Till exempel,
om standardenheten är millimeter så skriver du in ett värde på 50 millimeter som 50, alltså utan suffix. För att
specificera ett mått på 50 centimeter så måste du skriva in 50 cm.
Applikationen utvärderar värden allt eftersom du skriver in dem. Värden som visas i rött indikerar ett felaktigt
värde eller felaktigt format på värdet medan siffror i svart betraktas som giltiga.
Enhetssuffix och parametrar är skriftlägeskänsliga. När du skriver in ett suffix så måste det skrivas in i gemener.
Till exempel, 50 cm skulle betraktas som korrekt medan 50 CM är felaktigt.
Alternativ för flyout-menyn Edit Dimension
När du applicerar parametriska mått så är följande alternativ tillgängliga i flyouten Edit Dimension.
Measure
Låter dig mäta ett annat skisselement eller 3D-objekt.
Resultatet visas i Edit Dimensions dialogrutan.
Show Dimensions
Låter dig välja en feature på 3D-delen för att visa de
underliggande måtten. Efter att måtten är visade kan du
välja ett mått som du kan använda i det existerande
måttet. Måttet som refereras kan användas ensamt
eller i en formel.
Tolerance
Visar dialogrutan Tolerance, vari du kan ange en
tolerans till ett parametriskt mått.
Recently Used Values
Visar en lista av nyligen använda värden. Välj ett värde
till nuvarande mått.
Kapitel 2: Grundläggande skisstekniker
Ytterligare måttalternativ
I följande lista visas ytterligare alternativ på genvägsmenyn när du placerar mått.
Alternativ
Edit Dimension
Beskrivning
Medan du placerar mått, högerklicka i det grafiska fönstret och på
genvägsmenyn väljer du Edit Dimension. Med detta alternativ satt
kommer dialogrutan Edit Dimension visas automatiskt efter att
varje mått placerats.
Radial/Diameter
Dimension Options
När du placerar ett mått på en cirkelbåge eller en
cirkel, högerklicka i grafikfönstret och på
genvägsmenyn väljer du Diameter eller Radius. När
du måttsätter en cirkelbåge så är standardvärdet
Radius. När du måttsätter en cirkel så är
standardvärdet Diameter.
Linear Dimension
Options
När du placerar ett linjärt mått på en linje eller två punkter som har
en vinkel, högerklicka i det grafiska fönstret och välj den önskade
måttypen på genvägsmenyn.
Dimensioning to
Quadrants
När du måttsätter till en kvadrant av en cirkel,
placera pekaren nära kvadranten och leta
efter symbolen quadrant dimension. Välj en
cirkelbåge eller en cirkel vid punkten där
denna symbol dyker upp.
Om måttvisning och förhållanden
När du applicerar mått på dina skisselement så finns ytterligare alternativ tillgängliga som du kan använda för
att kontrollera visningen av måtten. Det finns även verktyg tillgängliga som är designade för att assistera dig i
skapandet av mått som refereras från andra funktioner och/eller mått.
Måttvisning
Efter att du applicerar mått på din geometri så kan du kontrollera synligheten av alla mått i skissen samt
kontrollera formatet måtten visas på.
Genom att kunna stänga av och sätta på visningen av mått i en skiss betyder det att du har flexibiliteten att
bestämma vilka mått du vill se när du arbetar med komplex skissgeometri. Att stänga av visningen av mått gör
det lättare att välja skissgeometri och granska dess generella form. När måtten inte visas och du gör skissen
osynlig kommer måtten fortfarande vara avslagna när du gör skissen synlig igen.
Lektion: Att måttsätta skisser
Genom att använda de alternativa visningsformaten Value, Name, Expression, Tolerance, och Precise Value kan
det hjälpa dig att utvärdera strukturen på dina ekvationer i besläktade mått, toleranssatta mått samt mått som
innehåller ekvationer.
Meny
Value
Beskrivning
Standard. Visar det aktuella värdet på måttet med den
noggrannhet som anges i Documents Settings dialogrutan.
Name
Visar endast måttparameterns namn. Måttparametern
namnges automatiskt. Alternativt kan du ange dem i
Parameters dialogrutan.
Expression
Visar måtten som uttryck. Ett uttryck kan vara så enkelt som
d0 = 26.4375; eller en formel kan anges som d0 = d1/2.
Tolerance
Visar måtten i ett format som är associerat till den specifika
typen av tolerans som har applicerats.
Precise Value
Visar måttet med dess exakta numeriska värde, oberoende av
precisionsinställningen i dialogrutan Document Settings.
Kapitel 2: Grundläggande skisstekniker
Referera till andra mått
När du definierar ett mått så kan du referera det till ett redan existerande mått genom att välja måttet i det
grafiska fönstret. Måttets parameternamn skrivs automatiskt in i dialogrutan Edit Dimension.
Illustrationen visar att måttet d28, som precis har skapats, kommer vara lika med måttet d27. När du vill
referera andra mått i ett mått så öppnar du dialogrutan Edit Dimension och väljer ett redan existerande mått
som skall refereras. Din pekare förändras för att indikera att du refererar ett redan existerande mått. När du
väljer ett mått, så kommer parameternamnet för det måttet du har valt automatiskt skrivas in i dialogrutan Edit
Dimension. Ett mått som refererar till ett annat har fx: före sitt värde.
1.
2.
Måttet som skapas.
Måttet som refereras.
Mått lagrade som parametrar
Varje mått som du skapar namnges automatiskt och lagras som en parameter i den nuvarande partfilen. Genom
att välja verktyget Parameters i menyfliken visas dialogrutan Parameters där du finner listan med modellens
parametrar.
Lägg märke till att parameternamnen d0 saknas. Namnen genereras automatiskt varje gång som ett mått
placeras. Om du tar bort ett mått så kommer även dess parameter tas bort och det ursprungliga måttnamnet
kommer inte att användas igen i nuvarande partfil. Du kan döpa standardnamnen och modifiera deras värden i
dialogrutan Parameters. I föregående illustration så har parametern d2 döpts om till SleeveDia.
Riktlinjer för att måttsätta skisser
Att applicera mått är enkelt eftersom att du endast behöver använda ett kommando. Att följa dessa riktlinjer
försäkrar dig om att måtten har applicerats på skissen på rätt sätt.
Överväg följande riktlinjer när du applicerar mått på din skiss:
♣ Använd geometriska villkor när det är möjligt. Till exempel, placera ett vinkelrätt villkor istället för att
måttsätta till 90 grader.
♣ Placera de stora måtten innan du placerar de små.
♣ Involvera relationerna mellan måtten. Till exempel, om två mått skall ha samma värde, referera det ena till
det andra. Med detta förhållande så förändras båda om det ena förändras.
♣ Överväg både geometriska villkor och måttvillkor för att möta det översiktliga designsyftet.
Lektion: Att måttsätta skisser
Övning: Måttsätta skisser
I denna övning kommer du att applicera mått på en skiss.
Genom att använda teknikerna som du har lärt dig under
denna lektion kommer du applicera en variation av olika
parametriska mått till skissgeometrin.
3.
Utverdaera de olika vilkoren som är applicerade
på skissen genom att dra i olika delar.
Den färdiga övningen
I utforskaren, dubbelklicka på Sketch1 för att
aktivera skissen.
5. Placera ett översiktligt parametriskt mått.
4.
♣ Starta verktyget Dimension.
♣ Välj de nedre vänstra vertikala linjen och
därefter den nedre högra vertikala linjen av
skissen.
1.
♣ Placera måttet.
Öppna m_Rod-Support.ipt.
♣ I dialogrutan Edit Dimension, skriv in 50.
♣ Klicka på den gröna bocken.
2.
Att rotera vyn:
♣ På Vy-kuben, klicka på Front.
♣ Klicka på pilen för att rotera vyn motsols 90
grader.
6. Ställ in dialogrutan Edit Dimension på att
automatiskt dyka upp:
♣ Med verktyget Dimesion fortfarande aktivt,
högerklicka i det grafiska fönstret.
♣ Se till att Edit Dimension är förbockad.
♣ Dialogrutan Edit Dimensions kommen nu
dyka upp varje gång du sätter ett mått.
Kapitel 2: Grundläggande skisstekniker